IN DUSTRIE NS UTRE DNINGS I ITST ITUT

iir en fristiende vetenskaplig forskningsinstirution grundad 1ggg avArbetsgivarefiireningen och Sveriges fndustrifiirbund.

Syfte

Att beilriva forskning rtirantle ekonomiska ocb eociala fiirhillanilen av betydelsefdr den intlustriella atvecklingen.

l/erl$amhet

Huvutlilelen av arbetet inom i&titutet iignas it ldagsiktiga forekningsuppgifter.Man siktar hiirvicl till ett studi'- av de grundlHgganile sammanhangen inomniiringsllvet och sarskilt till att belysa de frigor son h6r srnmaD med strukru.rella och instirudonella fiiriinilringar. Forskningsresultaten pubfic€raa i institutetsskriftgerie.

Viil sidan on det lingsiktiga forskningsarbetet utfiir institutet smlirre ured.ningar rdrande speciella problem samt ger viss service it inilustrifdrebg, orga.nisationer, statliga nyndigheter etc. Institutet sammauetdller viilare bland annatminadssiffror 6ver industriproduktionen samt en index iiver ilenna.

@Svenska

Styrelse

Bankdirekttir Marcus Vallenb€rg,ordftirande

Direktiir Axel EnstriimDirekttir Per Ele",hergDirektiir Bertil Kugelberg

Personal

Direktiir Sven SchwartzDisponent Chr. von SydowDirektdr Lars.Erilc ThnnholmFiI. dr Jan

'V'allander

Tekn. dr Ernst Tlehtje

civilekonom Ake Orrraarkfru Karin Pahlbergfil.Iic. Bengt G. Rundbladfil. kand. Karl.Olov Samuelssonpol. mag. Ake Sanellfrtiken Astrid Sjaunjafru Gunnel Siiderholmfru Inga.Lill Ugglafru Ester Iffennerholm

Direkttir: FiI. dr Jan lFallanderBitrHdande forskningschef: Fil. lic. Erik H66kSakkunnig: Doc. Ragnar BentzelSelcreterare: Pol. mag. o. civ. ekon. Lars NabsethKamrer: Fru Ruth Wiklund.Ellerstad :

Oarig orclinarie personal samt liir

Amanuens Giiran Albinssonherr Carl Gustaf Dahlerusfil. lic. Kurt Ekl6fpol, mag. John Ekstriinaaktuarie Sven Fajerssonagr. Iic. Odd Gulbrandsenfru Ruth Hiigbergfriiken Ingrid Lindstriimfru Vera Nyr6nherr Bertil Olsson

siirshilda utedningar anstiillda :

Verksamhetsflret

A-flrbetet inom Industriene utredniagsinstitut har under l9s6 priiglats avde olika utredningar som kommit i eitt elutskede. under viren publice-rades eilunda fiirgta d.elen av inetitutete bilundereiikning och i den ny-etartade smitryckeserien har fyra nummer utaommit. Det avslutande ar-betet med jordbrule- och koneumtisnsurflsr€iilmingarna har ocksl tagitsn Etor del av institutets resurser i aneprik. H?irtill kommer den sedvan-Iiga verksamheten av ltipande karakt?ir.

M&nga av de etora forskningeuppgifter eom r,i arbetat med iuom institu.tet under senare ir niirmar eig nu ein fullbordan. Den lingsiktiga plane-ringen av institutete verkgamhet har d?irfiir varit e[rskilt aktuell. Det harharvid tett eig l?impligt att fiirstika samla forskningeverksamheten t;llviesa huvudomraden, inom vilka man tenker eig ett fortekridande arbetesom eeda- eventuellt iir uppdelat pi ett flertal projekt. De huvudomridensom institutet i framtiden kommer att inrikta sin verksamhet pe ar kon.eumtionsutvecklingen, arbetsmarknaden och fiiruteiittningarna fiir det in.duetriella fram&tskridandet.

Den eigtnrmnda uppgiften har alltid fiir institutet tett sig som den cen.trala och vi planerar hiir ett flertal projekt. Ett viktigt led i detta arbete[r utredningen riirande induetrins kapitalfiirsiirjning. Understikningarriirande arbetsmarknadeu har sedan n6gon tid bedrivite inom inetitutet aven grupp forskare. Det har bland annat riirt eig om fiirarbeten till forek-ningar riirande de faktorer som styr flptningarna pri arbetemarknader.Liingre kommeu iir den undersiikning som eyselar med verkningarna avIiinefiiriindringar inom etr fiiretag.

Niir resultaten av virt arbete riirande konsumtionens utveckling oclt

framtida tendenser inom kort publiceras s& kommer d[rmed inte denyerksamhet som vi bedrivit p& detta omrAde att avslutas utan vi avser

att fortliipande sysetra med dessa frigor. Vi kommer undan fiir uudan att

fiilja upp de prognoser som nu giirs och 6ndra dem allteftersom utveck-

lingen kan ge anledning d?irtill. Ett exempel pi en s6dan uppfiiljning iir

deu pigiende revideringen av institutets tidigare prognos fiir televisiouens

utveekling. Vi har vidare i vira undersiikningar utgitt fr&n.koneumtions-sidan och det g?iller nu att nlrmare analysera hur utvecklingen pi den

eidan kommer att te sig ur produktionssynpunkt. V&r str[van iir hiirvid

lileom n6r det g?iller annan forskning vi bedriver att gtira resultaten prak-

tislct nyttiga fiir svensk industri.

Stockholm den 14 ianuari L957

la

InnehAil

Utgivna publikationer 7

Bil[garen och bilen 7

Smrfltryckseerien B

Forekningsprojekt under arbete ll

Koneumtionsundereiikningen ll

Biluadersiikningen lg

Jordbruksutredningen . ls

Undereiikningar riirande arbetsmarknaden 16

Kapitalundersiikningen 18

Undereiikningen om oljehandeln . 18

Produktivitetsutredningen 20

Lingsikteutredningen 20

Liipande statietik 21

Owig verksamhet 25

Diagram

1. Den volymm?issiga utvecklingen fiir grupperna varaktiga varor,icke-varaktiga varor, personliga tj6nster och andra tjiinster 193f-1954 12

2. Den procentuella andelen biliigare i olika inkometklasser rrid ers-skiftet 1954155 14

3. Utvecklingen av indugtrins brlnslefiirbrukning produktionsvolymoch sysselslttning 1935-1954 . 19

4. Produktionsindex fiir industrin 1955-1956 2l

5. Produktioneindex fiir industrin 1935-1956 2l

6. Orderingingen i verkstadsindustrin september 1954-augusti 1956 24

7. Orderstocken i verkstadsindustriu augusti 1954-augueti L956 25

tJtgivna publikationer

Biligaren och bilen

r juni 1956 utkom frrfln trycket den fiirgta delen av institutets bilunder.siikning baserad pi under 1955 utfiirda intervjuer med 2 380 personer,varav 1250 biliigare och cirka I 100 icke-bilzigare. Pirblikationen >BilEga-ren och bilen - en uudereiikning riiraude den privata bilismen>, som Erfiirfattad av en arbetegrupp inom institutet best&ende av fil. lic. Bengt G.Rundblad, fil. kand. Karl-olov samuelsson och fil. dr Jan vallander,avser att ge visea fakta riirande bil[garna och deras bilar.

undergiikningen avser de privata biliigarna men genom det urvalsfiir-farande som anv[nts rrid. undersiikningen har det ?iven blivit miijligt attbesdimma hur den totala personbilsparken fiirdelar sig pi olika iigarka-tegorier. net visar eig d& att de privat?igda bilarna, dvs. alla bilar eom6ge av privata fyeiska personer och icke ?ir droskbilar, utgiir 86 procentav hela personbilsstamrn€Dr medan de privata fiiretagen iiger rl procentoch etat och kommun r procent. De resterande 2 procenten utgtirs avdroskbilar.

De privat?igda personbilarna kiirdee i geuomsnitt l 816 mil under detundersiikta 6ret (1954) eller rdknat fiir hela denna del av personbils.stammen ungefHr 550 miljoner mil. Av desea 1316 mil kiirdes ungefiiren tredjedel eller M2 mil i arbeteto medan reeor till och frin arbetet drog167 mil per 6r. r denna eiffra iir di inr{L''at eventuell kiirning till ochfrin hemmet fiir Itrnch etc. semesterkiirrringen drog 124 mil eller n[ra10 procent av den geaomsnittliga irliga kiiretrEckan. Resterande 583 mileller 44 procent beetod av iivrig fritidek6rning under veckorna. Genom-snittligt var kogtnaden fiir bensin och olja fiir samtliga bilar - oberoendeav mHrke, storlek och iremodell - 69 iire per mil, vilket betyder, om mankorrigerar ftir en rimlig oljeitging, att genomsnittsbilen skulle dra mellanI och l,l liter bensin per mil. Givetvie varierar denna siffra hiigst avseviirtoeller frrln ungefnr 1,5 liter fiir de tyngsta vagnarrra ner till 0,? ir 0,8 fiirvagnarna i l5gsta viktsklassen. Applicerar vi denna genomenittliga bensin.itging pi drygt I liter per mil p& ile antal milo som totalt ktirdes av deprivat[gda personbilarna under 1954, finner vi att den totala bensinit'gingen fiir denna bil?igarkategori under 1954 skulle ha uppgitt till cirka550 miljoner liter bensin. Fiirdelningen av denna kvantitet bensiu p&olika Indamril framgir av tablin nedan. Det kan hlir fiirtjlna nrmnas att

den totala fiirbrukningen av bensin fiir civilt bruk under 1954 uppgicktill i runt tal I 400 miljoner litero varav alltsi privatbilarna tog i ansprdkungef?ir 40 procent.

Prh:atbiliigarnas bensint iirbrukning L954

Miljoner liter

Ktirning i arbetet cirka 190

Till och fr6n arbetet > 70

Pll gemestern > 50

Ovrig fritidsktirning > 250

T"..lt "ttk"

560

UndergiiLningen gtir det miijligt att berlkna antalet bilaffiirer under

1954 till cirka 300 000 med ett omeatt belopp pA i runt tal2 -iljarder kro-

nor. Av detta belopp svarar fiirs?iljningen av nya bilar fiir nErnare 1200

miljoner medan resten faller pi handeln med begagnade bilar. Det biir ob'

serveras att dessa siffror innefattar eamtliga personbileafffirer, alltsi iiven

s8dana som ej skett via bilhandeln.

En ber{k"ing av bil[garens utgifter fiir reparation och service under

1954 ger vid hauden att omelttningen hlr legat hring 250 miljoner kronor.

I detta belopp ingir emellertid inte v[rdet av de reparationer bilhandeln

utfiir i eamband med inbyten etc.

Arbetet med bearbetningen av intervjumaterialet forteltter. Se hiirom

g. 13.

Smfltrycksserien

Inetitutet har under Aret startat en smittycksserieo i vilken franliiggs

miudre utredningar, artiklar, fiiredrag etc. I viesa fall iir det hdr frlga

om siirtryck av artiklar som tidigare publicerats i tiilskrifter o. d. Under

tret har i denna serie fyra nummer publicerats.

I)et fiireta numret i serien iir fiirfattat av fil. dr Jan Wallander och pub-

licerades rrader titeln >sarnhiilkplanering och industrilokalisering>, tidi'

gare publicerat i tidekriften Plan 1956: t. H[r diskuteras fragan om vilka

syrrpunkter son fiirtj[nar att beaktas vid induetrifiiretagens lokalisering

och i vilken min eamhiillet biir ingripa mer eller mindre [n vad som fiir

nZirgarande iir fallet pi detta omr&de.

I

_ Det andra emirrycket handlar onr r9s0 ire Idngtidsutredning och i hur

htig grad de dtir uppstiillda milelittaingarna har flnerkligats.'smdtrycketsom fiirfattars av dr,wallander publieeradee under t;teln >Langtid.rp"o-grqnmet och oerkligheten>, tidigare publicerat i skandinaviska Bankenekvartalsekrift 1956: 2. Det konstaterae att inte obetydliga ekillnaderuppkomnit mellan den faktieka utveckringen och den ot"eckling eom 1950irs lingtideutredning t[nkte eig. under det att bruttonationalprod'ktenunder 1951-1955 iikade i n8got lingeammare takt iin utrsdningsn riiknade med (2,6 procent mot B procent) steg i etillet iuveeteringama, denoffentliga konsumtionen och den privata koneumtionen i nigot enabbaretakt (48r 5,6 och 2,2 proeent mot 4,S,5 och lo2 procent). Deita blev mAj.ligt eom fiiljil av dele att valutareserven inte uppvisade den iikning eomutrodningen ans&g vara iinskvlird och delg en icke berfit nad fiirbiittringav vllra bytesfiirhillanden med utlandet under perioden. Genom dennafiirbiittring tillfiirdes folkhushillet cirka fyra och en halv ,nitjarder kro-nor i liipande priser under perioden.

vad betr?iffar investeringarna visar det eig att deeea under perioden195r-1955 ftir sa'"f6rdsel, kraft- och belyeningsverk samt vfigar, gator, vat-ten, avlopp etc. stigit betydligt mera iin vad rrflngtidautredningen rllrnademed under det att investeringama inom industrin och jorilbruket samtfiir boe*ider och eocialvtrd, skolor, gemensarnhetelokaler m. m. varit be-tydligt l?igre ?in som fiiruteattes i utredning€n.

Det tredje smttrycket under tret behandlar ekrothandeln i vlrt nr-ringsliv och publiceradee under titeln )stcrothondehs stiillning och bety-delse i sa,mhiillsekonami,en>. Deana utredning, som pi oppdiag av ABc'otthard Nlleson utfiirdes inom inetitutet av fil. Iic. srik H66k, publicerades ureprungligen i den i samband med direkttir Gotthard lliJssons?0-iredag utgivna feetskriften >En man och hans verk>.

Av utredningen framglr att ekrothanfleln hlir i landet ornfa6"" "1"n"500 fihetag med ungefrr 3 500 aner[llda. om h?iueyn 6ven tas -rtt de cirka

r 000 uppkiipare som finne fiirdelade 6ver hela landet skulle den totalaeiffran fiir de i ekrothandeln eysselsatta bli ungefiir 4 500 pereoner.

1955 uppeamladee av skrothandeln cirka ?rB 000 ton rivaror inom lan.det. Av dessa utgjordee ungef?ir 490 000 ton av jiirn- och metallekrot;pappereavfallet evarade fiir cirka 160 000 ton och textilavfallet fiir om.kring 28000 ton. Aterstoden omfattade diverse produkter sisom benotegel' glasskrot etc. varav ben utgjorde den etiireta posten. Ftir att beriilrnade totala rivarukvantiteter som gir genom ekrothandeln m6ete hiinsyniiven tae till den import av eadana rAvaror som passerar ekrothandeln. rm.portens etorlek skiftar mycket gtarkt frin ir tiII ar. l9s0 uppgick deu ei-

lunda till ungefiir 185 000 ton under det att den 1955 var endaet cirka

85 000 ton. Smidesj?irnskrotet utgiir den ojbmfiirligt etiirsta delen av ia'

fiirseln men importlandeln med denna vara ekiits nletan uteslutande av

jlrnbruken sjilva.

Av utredningen framgir ocksi att den aadel av den totala jlrnproduk'

tionen hiir i landet som baseras pi kiipskrot beriiknas uppge till cirka

3? procent. Vad betriiffar pappersavfallet uppskattag den produktion som

d[rav fra-Lommer motsvara f0-15 procent av den inhemska papPers'

konsumtionen medan yllelumpen berIknas svara fiir cirka l0 procent aY

ylleindustrins r&varubehov.PA uppdrag av den statliga utredningen om kortare arbetetid har insti'

tutet utfiirt en undereiikning riirande verkningarna av en arbetgtidsfiir'

kortning i induetrin. Denna undereiikning slutfiirdee i biirjan av Sret och

en rapport iiverl'ri"'nades till den statliga kommitt6n. Undersiil'ingen

eom utfiirtg av eekreterare Lars Nabseth med hj[lp av civilekonom Albert

Danieleson publicerades senare som bilaga till det betiinkande eom den

etatliga utredningen utgav under sommaren 1956. Institutet l6t utgiva

undersiikningen som nr 4 i smfltryckseerien. Den publicerades dHr under

titelro >En arbetstidsffirkortning - aerkningaf i olika industtifflretag>.

Materialet till undersdkningen insamladee genom intervjuer pefl elika

personer i ledande stiillning i femton olika indugtrifiiretag. Urvalet av

fiiretag skedde under hensynstagande till att si minga som miijli$ av ile

skilda problem eom kunde tankas uppkomma i induetrin skulle bli be-

lysta. Med htneyn till det begriinsade antalet fiiretag kan undereiikniagel

naturligtvis endaet g6ra ansplik pi att ge en >provkartu pi olika viktiga

problem.Undersiikningen ger framfiirallt en bilil av hur skiftande produktions'

fiirhillandena Sr i olilca industribranscher och hur olika en arbetstidsfiir'

kortnings verkningar kan komma att bli fiir skilda fiiretag. Det ftirefaller

visserligen - vilket den etatliga utredningen framhlller om pro'

duktionsbortfallet fiir flertalet fiiretag iute skulle bli ilirekt proportionellt

mot arbetgtidebortfalleto men fiir mlnga fiiretag kan fiirkortningen om

den utformas stelt medfiira ett mer dn proportionellt produktionsbortfall.

Detta giiller exempelvis fiir fiiretag med ugnar o. d. (j?irnbruk, kemiska

fiiretag etc.) dlir en nedkylning av ugnarna pi grund av den l6nga upp'

v6rmningstiden kan medfiira att produktionen minskar m€r ln som svarar

mot fiirkortningen av driftstiden. Liknande fiirhfillande g?iller fiir fiiretag

som arbetar med kemiska processer utan lagringemiijligheter mellan pro.

cesserna, exempelvis garverierna.

Vid intervjuerna har framh&llits att - om man inte vill riskera ett

10

myck€t betydande produktionebortfall p& vissa omriden - en arbetstids.fiirkortning inte generellt kan fiirlliggae enbart till en viss dag, exempelvisliirdageno fiir samtliga branscher utan att lagstiftningen miste anpassastill fiirhillandena inom varje bransch. Fiir fiiretag eom syselar med lltt.ftirstiirbara varor, exempelvis mj6ls, lilrsom iiven fiir fiiretag eom har be.hov av att leverera sina produkter j?imnt iiver veckans alla dagaro exem-pelvis tidningsfiiretag, dr det ddrfiir niiilvindigt att den iikade ledighetenfiir en etor del av arbetarna kan fiirlEggas till andra dagar [n liirdagen.Motevarande fiirhillande glller naturligtvis iiven fiir fiiretag eom arbetari helkontfuruerlig drift.

Forskningsprojekt under arbete

K o ns umtio ns und ers iikninge n

Syftet med denna undersiikning iir att ge en iiversikt av hur koneumtionenav olilca varor och tjiinster utvecklate under senare 6r samt att giira enprognos iiver den framtida kone'mtionevarueftedr&gans inriktning. Un-dersiikningen bygger p& fiirekommande teorier pi detta omride eamtp& ett omfattande statistiekt material. Den berliknas bli f$irdig underftirsta halviret 195?.

Sedan mitten p& 1930-talet har den privata konsumtionen i v&rt landkvantitativt iikat med o"'Lriug 80 procent. Samtidigt har betydande fiir.lndringar skett i konsumtionene inriktning. Vad gom ekett kan i huvud-sak eammanfattas i fiiljande fyra punkter:

l) Kiipen av flertalet yanligare livsmedelo av ekor, underkl?ider ochandra s. k. niidv2indighetsvaroro har iikat ganska litet medan dlremot enkraftig iikning skett i utgifterna fiir s&dana varor och tjiinster Eom exem.pelvis motorfordon, sportartiklar, lekeaker, niijen m. m.

2) En etrlvan att underlHtta arbetet med hernrnets gkiitsel har gjort eigpitagligt g?illande pi mringa omrlden och tagTt sig uttryck i bland anuaten starkt tikad anv?indning av hushillemaskiner samt i en iiverging frin>>rivara> till >f?irdigvara>, exempelyis frin mjiil till briid, frin tyger tillkonfektionevaror, frin garner till trikdvaror.

3) Konsumtionen av personliga tjiinster har iikat ftiga och pt mingapunkter t. o. m. minekat. Det senare giiller t. ex. fiir utnyttjandet av hem.bitriiden, skr'dddare och skomakare.

1l

Diagram 7. Den aolymmiissiga utaecklingen 16r grupperna, aoraktiga oaror,icleeoaraktiga uaror, personliga tiiinsts och and.ra tjiinster IggI-IgS4

Inilex: 1935 : 100

Yaraktiga varor

Andra tjiinster

Icke-varaktigavaror

Personligatjiinster

1931 33 35 37 39 4L 43 45 47 49 51 53 55

4) Under de seuaste 20 &ren har en myeket etor miingd nya varor intro.ducerats pt marknaden. De nya varorna har under sia introduktiouspe-riod ofta expanderat med gtor hastighet. Samtidigt har denna expansionmedfiirt en motsvarande minelffiing i kiipeu av vissa andra varor.

12

I diagram I p& s. 12 vieas den volymmHseiga utvecklingen fiir grup-perna varaktiga varor, ieke.varaktiga varor, peraonliga tjlneter och andratjiinster (huvudsakligen boetiider). Till detta diagram kan fogae den upp-lysningen att prisutvecklingen fiir degsa varugrupper varit hiigst olik-

artad. FrEn mitten p& l93Gtalet har silunda priserna p& icke.varaktigavaror Eamt p& pereouliga tjiinster stigit med ungefiir 170 procent och pri-

sema p& varaktiga varor med ?0 proceut medan priserna p& >andra tjln-

sterr etigit med endast 30 procent.Pi uppdrag av 1955 6rs lAngtiileutredning har institutet under 6ret i en

rapport gjort en preliminiir sammanfattning av vieea resultat frin ineti-tutete konsumtione"'dersiikning. Sammanfattningen har publicerats ikapitel YII i det betinkande (>Balanserad expansiou SOU 1956: 53)

som utredningeu utgav under hiisten 1956.

Bilundersiilrningen

Sedan den fiirsta rapporten om bilundersfllcningsns resultat publicerades

viren 1956 har arbetet fortsatt med en mer intensiv analye av visea pro.

blemetlllningar. D?irvid har bland annat studerats bilbeniigenheten i olika

inkometklaeser och yrkeskategorier samt i etlder och pi Ianilsbygden. Med

bilbeniigenhet avses hlrvid den procentuella andelen biliigare i den aktu-

eIIa gruppen Bilbenlgenheten i oliLa inkomstklaeeer framgir av nedan.

st&ende diagram.

Som framglr av diagrammet 6r bilbenlgenheten tnrniirkningev?irt hiig

iven i ISga inkomstklaseer. Den h6ga andelen biliigare i de Ilga inkomst'

klaeeerna har givit anledning till en epecialundelsiikning av bil?igareo

som har inkomster under 8 000 kronor, fiir att fiirsiika fd ett b?ittre grepp

om deras ekonomiska situation In taxeringsuppgifterna fiirefaller att gp.

I detta sammanhaug har vi ocksi gjort en specialbearbetning av den offi'

ciella inkomststatietiken i syfte att belysa fiirhillanilena bland personer

som i denna etatistik ko"""er att fiiras till de liga inkomettagargrupperna.

Skillnaden i bilbeniigenhet mellan olika yrkeskategorier har visat eig

vara eynuerligeu betydande. Siirskilt giiller det hervid ekillnadeu mellan

f6retagare och angtlillda. Om man eliminerar inverkan av olikheter i in'

kometf6rdehring mellan dessa grupper visar det sig att bilbeniigenheten

fiir fiiretagarrra ligger i det n?irmagte tre gtnger ei hiigt eom f6r de an'

st?illda. Den hiigre bilben[geuheten pt landsbygden beror till mycket stor

del p& att andelen ftiretagare [r e& mycket etiirre pi landebygden

l3

o//o

60

Diogram 2. Den procentuella andelen biliigare i olika inkomstltlasser aid,&rsskiftet 1954155

Bilbeaiigenhet

30

20

10

- Io5 3 LZ 15 18 2L

Inkomst i 1000-tal kronor

27 'd [30 -

Ett centralt problem fiir undereiikningen har varit frigan om hur bil-innehavet piverkar bil?igarnae koueumtion i iivrigr Vi har dervid kunnatutnyttja reeultaten frin de intervjuer som ftiretogs med personer somicke hade bil Desea haile i princip utvalte pE ett sidant eiitt att det ftirvarje biliigare fanng en partner som iiverenestEmde med honom i frtgaom inlromst, kiino civilst&nd, yrkesst[llning och boetadsort. Pl detta s[ttfick vi alltsi tvi material som var Iika i viisentliga avseenden. Vi har ee-dan kunnat j?imfiira de tv& gruppernas konsumtionsvanor. Dervid har detvieat sig att ekillnaden mellan grupperra 6r anmrrkningsv6rt liten. Det ?irendast i tvi fall eom vi erhiller en klar skillnad mellan biliigare och icke.billgare. Det giiller utgiftema fiir resor oeh fiir sprit. Fiir btda deseapoeter har bil?igarna pitagligt lrgre utgiftssiffror. Ftir resornas del lirdetta naturligt med tanke prfl att billigarnas reseutgifter i icke ringa ut.etriickning kommer att falla pi bilen. Vad betr?iffar spritutgifteraa kandet te eig rimligt bland anuat med tanke p& att bil[garna i stiirre utetrlck-ning iin sina moatj6er hr helnykterister och med hdnsyn till den verkan

t4

som rattfyllerilagetiftningen kan ha. De ekillnader som vi hrr funnitrdcker emellertid knappast till fiir att fiirklara hur bilEgarna f6r platsmed bilutgifterna i sin budget. Beloppen ir inte tilrlckligt stora. vi har?innu inte kommit till nigon fullst?infig klarhet n6r det gEller tolr.r,ingenav materialet pi denna punkt. si mycket torde emellertid vara klart attresultaten inte iir ftirenliga med de fiirestrllningar som man i allrnlnhethyser om bilismens inverkan p6. konsumtionen i iiwigt. Ilet visar sig e6-lunda att bil?igarna har bide hiigre Ll6desutgifter och hiigre bostadsut-gifter in eina moatj6er. Det fiirefaller heller iate som om den eventuellafiirekometen av underdeklaration istiirre eller mindre omfattningi de olikagrupperma ekulle kunna f6rklara de reeultat som man hdr kommer framtill. Det har ockgi visat eig att vira resultat betrlffande koneumtionenvisar en anmiirkninggviird iiverenest[mmelee med vieea undere6lmingarsom gjordee i Fiirenta staterna i mitten p6 r92O-talet. Amerika befann sigdi i friga om biliemen i ungefiir samma utvecklingsfaE som vi befinneross fiir n?irvaraade,

Jordbruksutredningen

undereiikningen riirande strukturomvandlingen i jordbruket har under6ret elutfiirte. Deu kommer att publicerae under vlren r95?. Vid fiireiikenatt beetiimma strukturfiirlndringarnae framtida storlek har man utg8ttf1411 [sf6llrninpsidan och gjort berlikningar iiver hur mtnga jordbruhsom kan v[ntae bli obeeatta efter den nuvarande ftiretagarene avging.undereiiLningen har givit vid handen att endaet en obetydlig del av fiire-tagarna lii'nnar eina jordbruk av andra orsaker [n yrkeeverksamhetensupphiiraude och att 6ven den interna omslttningen dr tlimligen begrlnsad.Av de manliga jordbruksfiiretagarna, eom er cirka 2?s 000, Irmnar irligencirka 10000 sina jordbruk. r vilken utstrEckning deeea jordbruk iterbe-s6tts samnanhbnger med rekrperingen eom i iiverv[gande grad sker in.ternt ur den yngre jordbruksbefolkningen. Rekryteringen bestlime avdenna befolknings storlek och ay konLurrenef6rhillauden med sysselsitt-ningar i andra n5ringar. Den kan beriiknas uppga till cirka 4 000 nya fiire-tagare per ir. Pi grund av s&viil fiiretagarbefslkningeng eom den iivrigajordbruksbefollcningens krympning sjunker avging och rekrpering p6l[ngre eikt, mea skillnadeuo cirka 6 000 per ar, vintas i huvudgak begtaeller eventuellt bli gtiirre. I desea fall blir jordbruken inte iterbesatta medjordbrukefiiretagare, dvs. ftiretagare med huvudsaklig syssels[ttning i jord-

t5

bruk, utan

ning.

de torde underg& en partiell eller fullstHndig driftsnedliigg-

Ao 70 d,rligen led,igo jordbruk d,terbesiitts endast 4

AA

Undersiiloingar riirande arbetsmarknaden

fnstitutets forsk-ingsverkeamhet pi arbetsmarknadens omrtde har fort-gatt under ;iret. Ett Ied i detta arbete har varit den redan or.niimndaundereiil$ingen om en arbetetidsfiirkortningt verkningar i olika industri-fiiretag. Denna undersiilming hiimtade till betydande del material och

synpuukter frin den tidigare pibiirjade utrd,ningen om ailko rsukninguen autalsmiissig liinciikning td,r i olika typer an ftiretag.lJusflningen fiir-sdker studera sambanden mellan liinefiiriindringar och fiiriindringar i in-

vesteringar, priser och produktiousinriktning under efterkrig$iden i sex

fiiretag av ekilda typer. Bearbetningen av det insar"lade materialet har

fortsatt under iret.Att diima av de preliminiira undersiikningsresultat som hittills fram-

kommit ftirefaller det eom om investeringarna i de fiiretago vilkas tillverk-ningemetoder lir uteatta fiir enabba tekniska fiir6ndriugar eller vilkasprodukter Ar utEatta fiir en kraftig efterfrdgeexpansion, i hiigre grad iir

beroende av utvecklingen av dessa fdrhtllanden 6n av liineiilrningarna.Fiiriindringarna i de angivna fiirhAllandena Hr ofta av eidan storleksord-

16

ning att nya investeringar blir liinaude oberoende av om liinehiijningarnaiir nigot etiirre eller nagot mindre. Genom de nya inveeteringarna iikasl6neauheten i s6dan grad att fiiretagen blir fiirhillandevis villiga attacceptera liineiikningsfiirslag fran fackfiireningarnas sida Iiksom de 6venmedfiir tendeneer till liineglidning i olika former. Men deesa liineeteg-ringstendenser fiir de expanderande fiiretagen medfiir iiven liineiikningarfiir fiiretag med mindre snabb telcnisk utveckling eller efterfrAgeutveck-ling. Fiir deega fiiretag kan liinestegringarna medfiira antingen subetitu-tionstendenser i riktning mot iikade investeringar, i den m6n produktions-tekniken medger detta, eller pris- och produktioueanpaseningar. samti-digt rninekar emellertid liingamheten i dessa mindre expansiva bransehervilket skapar tendenser till investerings- ocf syeeelsiittningsminskning eamttill fiiretagsnedliiggningar.

under 6ret har ockei visst planliiggningsarbete plbiirjats 16r studi.er auarbetskraltens rdrlighet. Detta arbete har i huvudsak gitt fram pl tvt lin-jer, niimligen dels en inventering av redan tillglngligt etatistiskt material,dels ett fiirgiik att liigga en teoretiek grund fiir ineamling arr nytt materialgenom intervjuundersiiLttingar.

Betr?iffande redan tillg[ngliga data syne det miijligt att genom epecial-bearbetningar av det s. k. befolL.ingsregistret pl Statistiska centralbyrenlcartliigga riktning och o-fattning av huvudetriimmarna pi den svenskaarbetemarknaden samt att exempelvie etudera flptningsmiinetren i olikaSldersgrupper. Detta material ornfattar dock endaet flyttningarna mellanolika n?iringsgrenar under biirjan av 1950.talet och det iir tydligt att enmera detaljerad kartliiggning av olika slag av yrkesflyttningar miete byggap& material som speciellt insamlats fiir detta [ndamil. Endast geuom ensidan undersiikning kau vi f,fl kunskap om exempelvia yrkesbyten, medeller utan byte av arbetsgivareo som inte inneb6r iiverging till annan n6-ringegren.

Eftergom degsa studier av arbetskraftene riirlighet liven syftar tiII attutreda orsakerna tiII flyttningarna syns den lSimpligaste formen fiir in-samling ay nytt material vara nigon form av intervjuundersiikning i enIokal arbetemarknad. Kartliiggningen av flyttningarna skulle pri detta slittkombineras med ett etudium av bland annat fiiljand.e faktorer:

a) kunskapen hog olika grupper av arbetstagare betriiffande arbetstill.f?illen och fifferenser i friga 6p qlika fiirm&ner i en lokal arbets-marknad,

b) tlea vikt olika grupper av arbetstagare liigger vid olika former avfiirminer, eamt

t7

c) deras fdrv?intningar om den framtida utvecklingeu betrlffande ar.betstilHiillen och olika former av ftirmsner.

Dessa tre aspekter av vad som skulle kunna kallas arbetstagarnae fiire.stlllningsram betr?iffande arbetsmarknaden kan antas v6xla mellan olika

$upper av anetenda och ett syfte med undereiikningen blir att studerasambandet mellan fiirestlllningsrameut utforrnning och faktorer som kiinoildero civilst6nd, yrkeeelfillnilgo tidigare flyttningaro ftirekometen av el:iktoch vnnner i andra yrken osv. Fiiremil ftir undersiikning biir iiven bli desa-band som kan antas rida mellan de i fiireetlllningsramen ingiendee ementeno t. ex. mellan vlrderingen av en vise fiirmin och kunskapenom differeneer betriiffande denna fiirmAn i den lokala arbetamarknaden.

De p,& detta eiitt erh&llna reeultaten kan sedan anviindas ftir analys avmotiven bakom de flyttningar Eom inregistrerats under den tidsperiodundereiiknin gen ornf attar.

K apitalunders iikningen

Den under 1955 pnbiirjade undersiikningen om kapitalbilflningen i Sverigehar under iret forteatt med materialineamling och etatigtisk bearbetning.f gamarbete med KonjunkturinEtitutet har bearbetningen av Statistiskaeentralbyr&ns vinetstatietik fortsatts. Syftet 6r att n[rmare gtudera de pro-blem som eammanh[nger med induetrins fiirsiirjuing med kapital fiir in-vesteringar i byggnadero maskiner etc. f de.na friga har ocleA viest sam-arbete med den europeiska produktivitetsorganisationen EPA 5gt rumvarvid en promemoria fiir denna organisations riikning uppriittats iiversjllvfinansieringsgraden vad betriilfar investeringar fiir olika induetri-branecher i v6rt land under senare rir. Vissa preliminiira reeultat av insti-tutete understikning riirande kapitalfiirsdrjningen beriiknas kunna fram.liiggas sommaren 1957. Utredningsarbetet stir under ledning av docentenErik Dahm6n.

Undersiikningen om oljehandeln

P& uppdrag av Svenska Petroleum Institutet [r en mindre skrift omgvensk oljehandel under utarbetande. Skriften [r avsedd att ge en be.skrivning av oljedistributionens utbyggnad och utveckling under eenaretid. Den inhemeka oljekonsumtionens utveckling oeh gam"'ane6ttning

18

Diagram 3, Utaecklingen uu

aolyrn och

Index: 1935 : 100

2L0

200

190

180

1?0

160

r50

140

130

120

110

100

90

BO

7A

60

50

40

30

20

t0

01935 37 39 43

industrins briinslef iirbruknin g, produktions-

sysseJs iittnin g 19 3 5-19 54

Produktionsvoly*

Br[nsleitging

Anstiillda

Briinsleitgflng persysselsatt

Briinsle&tg6ng perproduktionsenhet

47 49 53 5 )

t9

5 141

tI

IJ

, /

./a -

/a

./

- r r o l ' o o

, a o '

- fI,

t, '

.//

a

t-./

,I

a

/1a

t r r o o f o '

r l o l ' -

a '

a l a o '

\- l>.. . . t " . . ) . ,

t 1 1 - o \ a

-- " ' . . \ t

\ - /

-^t t a

aa

t a

a a

kommer 6ven att behandlae, vawid siviil de olika oljeprodukternas inbiirdee vikt som deras betydelse p6 ekilda avslittningsomriden beriirs.Frin desea avsnitt iterges p& e. 19 ett diagram, vilket illustrerar utveckIingeu av induetrfulg briinele- och energiftirbrukning under perioden l9B5-1954. siffrorna iir h?imtade ur Ko--erskollegii industristatistik och om-fattar samtliga branscher utom kraft- och belysningeverk omr?ikningenav de olika brHnelenas volym till ett enhetligt m6tt (etenkoleton) har lvengjorts fiir elenergi, varvid I kwh gatts Iika med 0oS kg stenkol.

som framgir av diagrammet har briinsle- och energifiirbrukningen peranetlilld (arbetare plus tjiinstemiin) etigit endaet obetydligt mellan rgBSoch 1954, medan br?insleitg&ngen per produktenhet vieade en fortgiendesrnknillg fram till 1948 fiir att eedan svagt stiga. Aven om den totala fiir.brukningen per anet6lld visat en fiirhillandevis etor konstanE s& har dockmotsvarande tal fiir de enekilda briinsleelagen fiiretett mycket etora fiir-dndringar. Siluada har oljeatgingen per anetElld ungeflr trettondubblatemedan fiirbrukningen av elenergi iikat med omkring ?s procent Mot dettastir en nedging i fiirbrukningen per anetuilld av kol och koks till knappthiilften och av triikol och vedbrlnelen likaledee till knappt h?ilften.

Den minskade briinsleitgangen per produktenhet under den studeradeperioden sammanh6nger med ett flertal olika fiirhillanden, bland vilkautvecklingen pi viirmeteknift6ng omrtde torde epela en icke ovlisentligrolL

Pro duktivit etsutre dningen

Ett inledande kapitel och en allmiin uppliiggning av problem och metoderriirande produktivitetsmitning har framlagte av den av fil. dr Erik Ruler,Jenrkontoreto Iedda produktivitetsgruppen inom institutet. Arbetet medden planerade handboken i produktivitehmehing forts:itter efter de upp-dragna linjerna med iuventering av lftteratur, hearings eamt studiebegtikpi fiiretag som pi olika v6gar s6kt liisa problemet att mlta produktivitets.fiir[ndringarrra.

L&ngsiktsutredningen

En arbetsgrupp inom inetitutet har under frret sammanstlillt och diskuterattillglngligt material iiver de ekonomieka ulvqsklingstendenser.na pt Iing

20

sikt i vir ekonomi i syfte att kunna ge nigra av huvuddragen i denna ut-veckling. Gruppene ordfiirande iir profeesor Ingvar Svennileon. I arbetetdeltar 6ven utomstiende experter.

L.ipande statistik

Produkfionsindex

De m8natliga ber?ikningarna f6r Industrifiirbundetr produktionsindex harliksom uuder tidigare 6r utfiirtg vid inetitutet. Industrifiirbundets indexanknps Erligen till Kommerakollegii produktioneinderq ber?iknat ur den

Diagrarn 4. Produhtionsindex |ii, ind,ustrin 7955-1956

Index: 1935 =3 100

200

150

100

t 2 3 4 5 6 7 I 9 l 0 l l 1 2

Minad

- 1956

1955

2l

Diagram 5. Produktionsindex fii, industrin IgSS-Igs|

(Ftir perioden j"o. 1953 okr.1956 iir kurvorna baserade p6 pro-duktionen under sista m&naden ivarje kvartal)

0t93s 37 39 41 43 45 41 49 5I

, ,aar

officiella induetrietatistikene senaote dreeiffror. Denna index publieerasmed cirka tva irs eftersliipning. Definitiva indexeiffror fiireligger gilundanu t. o. m. 1954. Motevarande giiller fiir rnduetrifiirbundets index. rnomKommerekollegium har viesa fiirberedelser gjorts fiir en framflyttning avbaeiret frin 1935 till ett efterkrigsir. Fiir institutete beriikningar lir ens&dan framflyttning angeliigen. r awaktan pi denna omliiggning har ingastiirre fiirrndringar vidtagite i institutete indexber{k'ingar. Fiir textil-branschen har dock pi fiireiik en index beriiknats pi grundval av syssel-srttningssiffror frln ett mindre antal fiiretag. Dessa berlikningar ger unge.frr eamma totalindex eom hittillsvarande volymberiikningar men ryns geeu riktigare bild av utvecklingen i delgrupperna egentlig textilinduetrirespektive lconfektion. Samarbete med branschorganieatiouerna har inlettsfiir en utiilsning av syseelelttningsmaterialet. - Utvecklingen av produk-tioneinilex minadevig fiir de bida senaste iren och utvecklingen lgBS -tredje kvartalet 1956 redovisas pi e. 2l och22.

Induetriell minadsstatistik

rned uppgifter om industriproduktiono export, importo byggnadeverk-samhet m. m. har eammanstilltg och uteeinte varje mlnad. statietikrappor-ter fiir viktigare branscher har regelbundet publicerate i tidningen Arbets-givaren. Sveriges Mekanfiirbunde m&nadestatistil( iiver syeselslittningen iverkstadeinduetrin har liLeom hittilla bearbetate inom inetitutet.

Orderldget i verkstadsindustrin

har undersiikts vid utgingen av februari och augusti 1956. Under irethar en betydande utiikning av grundmaterialet [gt rumo si att statistikennu omfattar inemot 500 verketadsfiiretag repreEenterande de flesta elag avtillverkning och fabriksstorlekar. Samtidigt har fr&n Kommerekollegiuminhiimtats eenaste uppgifter fiir samtliga verkstadefiiretag tiver antalet ar-betstimmar, vilka anv[nds fiir upprilcningen till totalsilfror. Arbetet medorderstatistiken har bedrivits i samarbete med Sveriges Mekanfiirbund

23

Diagram 6. Orderingd,ngen i aerkstadsind,ustrin september Ig54-augusti 1956

fndex: sept. -nov. 54 : 100

resp. sept. S4-febr. 55 : 100

Jem- o.metallmanuf-Mek. verkst. o, gjut.El. verksfiider

och Sveriges Varveindustrifiirening. Utvecklingen av indexeiffrorna fiirorderingfrng och orderetock framg6r av diagram 6 och 7.

Fiirberedande arbeten har ig6ngsatts fdr utarbetande av en statistiskviigledning liimpad fiir industrins epeciella behov. Aveikten hr att ge detal.jerade anvisningar orn var indugtriell statistik finns pubGcerad med

24

\oto

r r : . €l ' 1 3 t J ? \ o

tE ' f - * . ^TTEry' l ' r n l Fa r r ? t l

* i . a lE t i H ' E6 d ; . . a

n- f l .nian5 -F 'g b,b= i -l $ r l

+ i . a la { h ' Fi , ' E e . 1

f - r

!

- - \b r \ :

It

ia

tI

kommentarer betrlffande seriernas uppbyggnad, j?imfiirbarheto liingdm. m. samt eventuellt itergivande av vigsa viktigare serier med si aktuellasiffror som miijligt. Materialinsamlingen har pibiirjats.

Diogram 7, Orderstocken i aerkstad,sindustrin augusti l91iL--augusti 1956

Index: aug.54 : 100

I50

100

50

,/- t

t ! f { r . .

I o o t r f . . . o r r o o o o o . .

v

Yarv

Mek. verkst. o. gjut.

Jarn- o.metallmanuf.

El. verkstiider

aug.

54

febr.5 b

aug.

55febr.

56aug.

56

Ovrig Yerksamhet

Det ekonomiska lflget

Enligt iiverengkommelee med Sveneka Arbetsgivarefiireningen har insti'

tutet under iret fZirdigstdllt tre rapporter om det ekonomiska liiget i

Sverige och utlandet fiir anviindning i fiiretagsndmnderna. Den fiirsta

rapporten under vtren eamt hiietrapporten har legat till grund fiir still'

filmer som inspelats av Kurgverksamheten Vir Ekonomi fiir visning vid

nlmndgammantrHdeua. Inetitutet har iven utarbetat en redogiirelee fdr

den ekonomieka utvecklingen i Sverige och utlandet under 1955 fiir In'

dustriftirbundetg Srsber6ttelee.

25

Serviceo rapporter, yttranden etc.

Institutet har liksom tidigare bitrrtt fiiretag och orga"isationer inom nE-ringslivet med sm:irre utredningar och annan service. Rapporter har vi,dare lEmnats till FN, oEEc m. fl. internationella organisationer. Yttran.den har ocksd avgetts till starsmakterna iiver fiirslag till utvidgad lager-statistik samt iiver Kommerekollegii etatistiska verksamhet.

rnstitutetr chef och iiwiga medarbetare har under 6ret hillit ett fler-tal fiiredrag i skilda sammanhaug. Fiiredragen har i albnlnhet haft an-knytning till inom institutet publicerade eller pigiende utredningar ochberiirt bland annat koneumtioneutvecklingen i Sverige. rnetitutete chefhar ocksi under tret eisom ledamot i det s. k. utredningeridet deltagit iuationalbudgetarbetet samt som expert deltagit i den under iret tillsattakommitt6n i syfte att verlctiilla utredning riirande den officiella etatieti-kens o"'flng, utformning och grad av centralieering. Medarbetarna viil in-etituteto docent Ragnar Bentzel och agr. lic. odd Gulbrandsen, har varitmedlemmar av l95l 6rs penningvErdeutredning respektive 1953 irs skiirde,skadeutredning.

Publikationer utgiana aa rnilustrtens (Jtreilnin$sinstitut*

Biliigaren o& bilen 0956). Il2 s. 9: 50fndustrien och fiirgubbningen (1955). l2g e. 7z_Kemisk industri. Alv EIshuIt och rngvar svonnireon under medverkan av Eans'Wasner

(f955). 2f5 s. 14: _Nationaligeringen i Englanat. Erik E6iih (f9S5). Mulrilith. gg e. 4: _Bostadsefterfrigan - med hiinsyn till hushillene intomster och eammanrfittning.

Stig RydorII (1955). Stencil. 88 s. Utg6ng€n. b: _svensk televieion. Efterfrig"., tillverkning, import. En prognos (19i4). stencil

135 e. 3: _Den fria vfirldeng rivarufiireiirjninC 0954). 215 a. Urgingen g: _Tjlnetemdnnen och den indugtriella snva'drirg6n. Eri&, Ir6iit (1983). u4 e.

(I eamarbete meil SNS). 5: S0svensht dietributionsvrsende. Roland Artle (1952). 2J8 r. utgringen. 14: -BefoltningsutvecLling ocL arbetskraftfiirrdrjning. Erik E66k (1952). 193 e. 14: -svenskt transportvHsenile. carl vilhelm Petri (1952). 294 e. utgingen. 14: -fnkometfiiralelningen i Sverige. Ragnar Bentzel (1952).227 e. l4:_svenek induetriell fiireragarverksamher, banit I och z. Erik Dahm6n (19s0). 4zg

+ 295 s.

fndustriproblem 1950 (f950). 160 B.

Europas ekonomi ur balans (1948). 60 8,Den norrllndska skogsnHringens konjunkturkHnslighet under mellankrigsperio.

den. Erik Ruist och Ingvar Svennilson (1948). l4B B.Flykten frin ckogsbygden. Jan Wallander (1948). 865 s.Studier i den svenska skoindustriens struktur. Rickard Elinder (1948). 255 B.Norrlands arbetskraftsbalans. Ingvar Svennileon (1946). 68 B.Studier i svenska textila industriers struktur. Folke Krietengson ( f946 ). S0B s.Sveriges arbetskraft oeh den industriella utvecklingen. Gtista Ahtberg och Ingvar

282 -

6 z -

3 : -

7 t -

15 : -

12 : -

2 z -19: -

Svennilson (1946). U6 r. 6: -

utvecklingslinjer inom evenet skogsind$tri. Erlanal waldenetriim (1946). 4s e. l: -

Smd,tryck

l. Samhiillsplanering och industrilokalisering. Jan Wallander (1956)

2. Lingtidsprogrammet, och verkligheten. Jan Vallander (1956)

3. Skrothandelns st?illning och betydelse i samhilllsekonomien. Erik H66k( res6)

4. En arbetstidsfiirkortnitg - verkningar i olika industrifiiretag. Lars Nabseth( le56)

'I ilentnftrtecknilryhor *rift.et lompr,dlir,oraufire 1946tffiwrm.Enfullll,}'iligftutnknirr.gkan ohlllas pd begiiran