INDUSTRIENS

UTREDNINGSINSTITUT

STOCKHOLM

IN DUSTRIENS UTREDNINGS INST ITUT

as en fristiende vetenskaplig forskningsinstinrdon gnrndad r93g avArbetsg:ivarefiireningen och Sveriges Industriforbund.

SyfttAtt bedriva forskning rdrande ekonouriska och sociala fiirhillanden av befydelsef6r den industriella utvecklingen.

VerksamhetHurmddelen av arbetet inom institutet 6gnas it lAngsiktiea forskningsuppgrfter.Man siktar henrid till ett studium av de gnrndl?iggande sammanhangen inomndringslivet och siirskilt till att belysa de frigor sorn hdr samman med stnrkhr-rella och instiftrtionella fdrandringar. Forskningsresultaten publiceras i institutetsskriftserier.

Vid sidan om det llngpiktiga forskningsarbetet utf6r instinrtet smiirre urred-nin$r riirande speciella problem samt ger viss senrice it industrif6retag, orga-nisationer, statliga myndigheter etc, Insdartet suunmanstiiller vidare bland annatminadssiffror 6ver industriproduktionen sarnt en index 6ver denna.

Styrelse

ffiSvenska

Tekn. dr Marcus Wallenberg,

ordf6rande

Professor Ragnar Bentzel

Direktdr Sven Dahlberg

Direkt6r Axel Enstr6m

Pusonal

Direktdr Axel IverothDirektdr Bertil KugelbergFil. dr Sven SchwartzDirekt6r Erland Waldensr6mTekn. dr Ernst Wehtje

Chef: Professor Ragnar BentzelBitredande forskningschef : Fil.lic. Erik HddkSekreterare: Fil.kand. Lars KritzAkturarie: Fil.kand. C1aes Lagerkvist

(t. f. Fil.kand. Jan Beckeman)Kamrer: Frl Ruth Wiklund-Ellerstad

6arig ordinarie personal samt med sdrshilda utredningar sysselsatta:

fil.lic. G6ran Albinsson fil.lic. Karl Gustav Jungenfeltfm Kate von Arnold professor Leif .Mut6npol.mag. Tage Berglund , fru Alice Nilsonfru Lisbeth Brandeskog fru Wera Nyr6nekon.lic. John Ekstr6m herr Bertil Olssondipl.ekon. Gustaf Endr6di fiI.lic. Bengt G. Rundbladfru Anna-Maj Englund fil.kand. Ake sundstr6mfr6'ken Ingrid Forsberg fnr Ester Wennerholmciv.ekon. Lennart Friddn fru Gunni Westerbergfil'kand. Jan Gillberg civ.ekon. Lars Vinellfil.lic. Bengt H6glund civ.ekon. Lars Wohlinfil.lic, Osten ]ohansson

Verksamhets&ret 1962

Fdrord

Under det gnngn a hret har konjunkturen i vfrrrt land successivt for-

svagats. Den allt hirdare konkurrensen pfl den internationella

marknaden har forsdmrat avsf,ttningsmtijtigheterna fcjr vhra rivaru-

exporterande industrier samtidigt som den tidigare mycket livliga

investeringsviljan inom det privata nlringslivet har sjunkit. Vinst-

rnarginalerna har pressats och trots den konjunkturstimulans, som

framkallats av olika ekonomisk-politiska itgilrder, har lokala syssel-

sdttningsproblem uppst &tt. Slvitt man nu kan se dr nigon storre

foriindring i konjunktursituationen inte att vlnta inom den n[r-

rnaste tiden.

Frin niringslivets hall har man liinge framfort onskemil om en

fortsatt avveckling av det regleringssystem, som infordes under kri-

get. I det konjunkturliige som for ndwarande rider fir dessa onske-

mil fornyad aktualitet. Jug tdnker diirvid i forsta hand pi kontrollen

av hyror och internationella kapitalrorelser. Om vi skall kunna

uppehilla ett snabbt och harmoniskt framitskridande i vflrt land

behover ndringslivet den stimulans, som en avveckling av dessa

kontroller skulle medfora.

IUI har nyligen publicerat en undersokning med titeln >Bostads-

bristen. En studie i prisbildningen pfl bostadsmarknaden.> I denna

analyseras de problem som kan vilntas uppstfl vid en aweckling av

den nuvarande hyreskontrollen. Forfattarna diskuterar ocksfl vilka

mcijligheter som foreligger att bemistra dessa problem med ekono-

misk-poli tisk a htgarder.

En under iret f?irdigstnlld undersokning, som tilldragit sig stor

uppmirksamhet, dr >Den offentliga sektorns expansion>. I denna

forsoker forfattaren att mot bakgrunden av ett omfattande statis-

tiskt rnaterial analysera de orsaksfaktorer, som ligger bakom den sti-

*1 - 684040

gande trenden i de offentliga utgifternas andel av nationalin-

komstell.

Som framgir av foreliggande redogcirelse har under iret ytterli-

gare ett antal underscikningar fiirdigstillts. Av nu pflgflende forsk-ningsprojekt beriiknas nflgra kunna avslutas och publiceras underinnevarande flr. Bland dem S.terfinns en undersokning om arbets-

kraftens rorlighet, en om Iastbilstransporter och en om reklamens

verkningar.

Fil. lic. Erik Hook, som sedan flera flr tillbaka varit institutetsbitriidande forskningschef, ltmnade vid lrsskiftet sin ansdllning ochintrfrdde som avdelningschef inom finansdepartementet.

Stockholm den r januari 1963.

h

fnneheU

T.ITGIVNAPUBLIKATIONEEI. . . . . . . . . . . . . , .

Denoffentl igasektornsexpansion o . . . . . . . o . . . . ..Svenskpopuliirpress 19gr-6r . . . . . , . . . , . . . . . .Verlstadsindustrinsmaskinkapital r . . . . . . . . . . . o .Bostadsbristen . . . . . . . . . . . . . . o . . o . . . .TV-utvecklingeniSveriga . . . . . . . . . . . . . . . . .

FORSI(NINGSPROJEITTI'NDEIIAIIBETE . . . . . . . .

Arbe tskra f tensror l ighe t . . . . . . . o . . o . . . . . . .I n p u t - o u t p u t - u n d e r s o k n i n g e n . . . . . . . , . . . . . . .

Fiiretagsbeskattningen . . . . ., . . . . . . . . . . . . . z+LastbilstransporteriSverige195o-6r , . . . . . . . . . . . eBKapitalundersokningen . . . . . . . . . . . . . . . . . .Den framtida efterfrtgan pfl cellulosa och papper . . . . . .Reklamens verkningarKonsumtionsstudier . . . . . . . . . . . . . . ., . . . .TV:sintroduktionsforloppiSverige . . . . . . . . . . . . .

STATTSTISKAOCITEKONOMISKAOVNNSIKTIR. . . . .Produktionsindex o . . . . . . . . . . . . . t . . . . . .Verkstadsstat ist ikr . . . . . . . . o . . . . r . . . . . . .Industriellminadsstatistikm.m. . . . . . . . . . . . . . .Detekonomiskali iget. . . . . r r . . o . . . . . . . . . .I U l u p p h o r a t t p r o d u c e r a v i s s s t a t i s t i k . . . . . . . . . . .

Ovn revERKSaMr {ET . . . . . . . . . . . . . .Konsultgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . rO v r i g t . . . . . . . . o . . . . , . . . . . . . . . o . .

77

I O

r 3I 5

r7

20

20

2 2

3o33353637

3939434646+7

4B4848

Diagram

r. Offentliga civila utgifter i procent av totala civila konsum-

tionsutgifter lgrg-58. . . r . . o . . r o r o . . . , . . . 9

2. Sambandet mellan konsumtion av veckopress och TV-tethet

inom olika TS-omriden fcirsta halv&ret 196r. . . . . . . . . 12

g, Sambandet mellan biobestiksfrekvens och TV-tathet i vissa

svenska stlder. . , . o . . . . . . . o . . o . . . - . . . lB

4, Sambandet mellan uppgivet skal till byte av anstiillning och

liine?indringens storlek vid anstillningsbytet fiir arbetare fodda

Tg23 . . o . . . . . . . . . . . . . . . . r . , . . . . . . 2 I

5. Skattebelastningen vid olika typer av bolags- och utdelnings-

s k a t t . . o . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o r ' . Z G

6. Sambandet mellan fltgflngstal for arbetskraft resp. kaPitalut-

rustningpersysselsattochproduktionsvolym. . . . . . o 32

7. Produkt ionsindexft l rhelaindustr in196l-62.. . . . . . . . 40

B. Produktionsindexforhelaindustrin1935-62.. . . . . . . . +rg. Produktionsvolymen i vissa branscher inom industrin 1959-6e. +2

ro. Orderstock i verkstadsindustrin augusti rgs7-augusti t96e. . 4+

r r. Orderinging frin hemma- och exportmarknad i verkstadsin-

dustrin exkl. varven september lg58-augusti 1962. . . . . . +5

Tabeller

r. De offentliga civila utgifterna I9I3 och 1958. . . . . . . B

2. SammandragaVinput-oUtpUt-tabellfOr T957. . . . . . . - 23

g. $?irrtrafikens procentuella andel av den yrkesmiissiga lastbils-

trafiken r95o, lg6ooch 196r. . . . . . . . . . , . . ' ' 30

Utgirma publikationer

DEN OFFENTLIGA SEKTORNS EXPANSIONInstitutets undersokning rdrande de offentliga utgifternas utveck-

ling har under flret slutforts och publicerats med. titeln >>Den offent-

Iiga sehtorns expansi,on. En studie aa de offentliga ciaila utgifternas

utaeckling d,ren rgr j-j8)>. Forfattaren, fil. lic. Erik H66k, framlade

den r december undersokningen sorn akademisk avhandling vid

Stockholms universitet.

Forfattaren har genom sitt arbete velat skapa ett underlug fcir

en bedomning av de offentliga utgifternas framtida utveckling. En

fcir detta omrf,.de ny analysmetod har d?irvid anvdnts; forsok har

gjorts att forklara de offentliga utgifternas utveckling med hjiilp av

samma faktorer, som traditionellt utnyttjats f<ir forklaring av de

privata utgifternas foriindringar. Aven om ett prognosproblem

varit utgingspunkten har en siffermiissigt preciserad prognos ej

efterstrd,vats. Pe grund av svirigheterna att for den offentliga sek-

torn erhilla en nogsann bestirnning av styrande faktorer och sam-

band, har undersokningen begriinsats till en kausalanalys av den

hittillsvarande utvecklingen.'De statliga och komrnunala utgifterna for perioden rgl3-b8 har

registrerats och sammanstellb varvid en Suppering av utgifterna

har skett dels efter deras dndamfll (allm?in forvaltning, undervis-

ning etc.), dels efter deras art (konsumtion, investering?r, transfere-

ringar). Hur de civila utgifterna foriindrats mellan forsta och sista

fr.ret i undersokningsperioden framgflr av tabell l.

De d.ndamilsgrupper, som under senare tid svarat for de storsta

utgifterna och sorn i boken dgnats den mest ingiende diskussionen,

har varit undervisningsvilsen, hdlso- och sjukvflrd samt socialvird,

Ar tg58 omfattade dessa tre grupper 17, t3 respektive sg procent av

de civila offentliga utgifterna.

Tabell 1. De offentliga civila utgitterna 19tg och 1958 (milionerkronor, ltipande priser)

Andamil

Allmiin forvaltning

Riitts- och polisviisen

Undervisningsv?isen

Hiilso- och sjukvird

Socialvird

Kyrkliga indamil

m. m.

Viig- och gatuviisen

Brandviisen

Owig allmiinnyttig

verl<samhet

Niiringars friimjande

Ej iindamilsfcirde-

lade utgifter

3 7 t r2 r t 4

52r4eBro

23rr

I 3 ' r

t617

213

orB

814

r4r9

o17

0r r

r I : 9

816

314

4'2,y

o r r

o12

4r7

oro

oro

2r8

ar4

3r7

:'

oro

512

45,7

37rE2lrS

67rt

37ro

3012

1714

3712213

or9

r3r8

6s,3

764,2

445ro2 r 43rGr 76er6

7o9'9

3oo17886,9

94,9

27 r32 IOr3

449,8

I Soro27 rG

388,825 I16

77,5

75,8B l 3 r t

r r 1 4

7 r 1266ro

35I 13

615

5 r II35rG

25'5

3 63o,7

z0g,8

3515oro

r 5'9

32412

835,9

9@r7*i17,7

zffi&ro2 039'7

4 4r8rr

64orgr 735'5

rdr3

rr4t46oor5

t 6g7ro

'Det ir i frflmsta rummet konsumtionsutgifterna, som varit fore-

mel for analys. Dessa har dirvid satts i relation till total civil kon-

sumtior, dvs. summan av privat och offentlig civil konsumtion.

Mellan rgr3 och rgbS okade de offentliga konsumtionsutgifterna

sin andel av total civil konsumtion frin ? till rg procent.

Nir det giiller att forklara orsakerna titl de offentliga utgifternas

expansion siirskiljer forfattaren olika typer av utgifter. Till en

forsta typ hiinfcirs sidana utgifter, som kan betraktas sflsom ciaer-

flyttningar frfln privat till offentlig sektor. Cirka zg procent av ut-

gifterna ir rgbS kan hinforas till denna kategori. Denna siffra for-

klaras till helt dominerande del av civerflyttningar pi socialvirdens

omrf,,de. Forfattaren hdvdar att den starka utgiftsokning som skett

pe detta omride under perioden dr en f6ljd av samhe[ets struk-

turella omvandling. Det naturliga forsorjningsansvaret under det

for-industriella samhellet har genom den okade geografiska och

8

z z64sls tzt,7

Diagrarn 1. Ofrentliga civila utgilter i procent av totala civilakonsum,tionsutgifter 1913-58

Overflyttningor inom sociolvird

Overf lyt tn ingor inom i ivr igo omr6den

Komplementcirq utgi f ter

Ovrigo utgifter

yrkesmdssiga rorligheten forsvunnit och ersatts av ett offentligtforsiikringssystem. Exempel pi andra overflyttningar utgcir infciran-

det, av fria skolmiltider. Huruvida overflyttningar av denna typ

komrner att ske i frarntiden dr en friga, vid vars bedomning intese rnycket ekonomiska som i hogre grad rent politiska aspekter firtas i beaktande.

En annan del cirka 7 procent ir lgbS av de offentliga ut-gifterna betraktas som komplementtira tiII priaata u,tgifter. Typ-exempel hiirpi frr utgifterna frir vfrgvdsendet. De faktorer, som frr

besrflmmande for utvecklingen av denna typ av utgifter, ir i forsta

hand att soka inom den privata sektorn.

I diagram I har betydelsen av overflyttningarna och de komple-

mentera utgifterna illustrerats, varvid dessa bida utgiftsgrupPer satts

i relation till de totala civila konsumtionsutgifterna.

Den iterstlende delen av de offentliga utgifterna, vilkas utveck-

Iing framgir av det nedersta fiiltet i diagrammet, har forfattaren

sokt analysera ur konsumtionsteoretisk synpunkt. Den okning av

utgiftsandelen som igt rum anses frimst betingad av pris- och in-

komstforiindringar. Helt allmdnt kan sdgas att okningen av utgifts-

andelen delvis berott pi att efterfrflgan pn offentliga tjinster vid

inkomstokningar i samhdllet ofta stigit snabbare iln inkomsterna.

Denna efterfrigeokning har ibland (t. ex. inom sjukvird och under-

visning) forstiirkts genom en civerging frfln avgiftsfinansiering till

finansiering genom allmdnna skatter. Vidare anses en del av upP-

gingen i utgiftsandelen bero pn den prisstegring, som skett pfl

grund av att den offentliga verksamheten till stor del bestitt av

tjflnster.

SVENSK POPULARPRESS 193I.61

Som ett led i institutets konsumtionsundersokningar har en studie

av populdrpressen (veckopressen) publicerats under titeln >>Suensk'

populiirpress rgjr-6r>>. Pi grundval av ett for undersiikningen sPe-

ciellt sammansdllt statistiskt material har forfattaren fil. lic.

Goran Albinsson sokt besttmma vilka faktorer, som bestlmmer

den lingsiktiga efterfrigan pfl populdrpress.

Konsumenternas kop av populirpress har under senare &r UPP-

gitt till cirka zoo miljoner kronor. Populilrpressmarknadens ekono-

miska betydelse dr dock betydligt storre dn vad denna siffra anty-

der. Poputdrpressen d.r ett av landets viktigaste reklammedia, och

genom annonsintlkterna kan tidningspriserna hflllas avsevilrt liigre

dn vad som annars vore mojligt. Diirtill kommer att populiirpressen

dr den storsta inhemska forbrukaren av iournalpaPper,

r o

Analysens huvudresultat blev att konsumenternas inkomster och

tidningspriserna framstod som de dominerande bland de stude-

rade efterfrigefaktorerna. Tyviirr medgav inte det statistiska under-

laget nigot sirskiljande av >utbildningsfaktorn>. Liisning av popu-

ld,rpress ir en forrn av kulturkonsurntion, och erfarenhetsmdssigt

vd,xer dylik konsumtion med stigande utbildning. Det starka sam-bandet mellan inkomster och utbildning gtir att utbildningseffek-

ter inryms i inkomstberoendet. I ovrigt konstaterades pn grundvalav en specialbearbetning av lg58 lrs levnadskostnadsundersokning,att med okat antal familjemedlemmar hushillens ben?igenhet attkcipa populiirtidningar vflxer. Arbetare med goda inkomster hadelikasi en i fcirhillande till and.ra kategorier stark beniigenhet attkcipa populd,rpress. En uppdelning av hush&llen efter bilinnehavvisade , att bilhushillen i de hogre inkomstklasserna hade klart liigreutgifter for populiirtidningar dn de billosa hushlllen.

Inget framkom som tydde pil att bosdttningsorten eller hustrunsforvdrvsarbete skulle ha spelat nigon vdsentlig roll fcir storleken avhushillens populdrpressu tgifter.

En speciell studie gjordes av televisionens flterverkningar pe

populirpressefterfrigan. TV-niitets successiva geografiska utbygg-

nad medgav jiimforelser av populf,rpressens spridnirg i omriden

med varierande TV-tiithet. En sidan jiimforelse flterges i diagram z,dir pi den vigrdta axeln avsatts en skala for antalet Tv-licenser

per roo hushflll vid mitten av forsta halviret 196r. Den lodrilta

axeln md.ter index for veckotidningarnas medelnettoupplaga per

r oo hushill under forsta halviret r 96 r, ndr forsta halviret ryb7sdtts som roo. De regionala olikheter som fanns fore televisionens

genombrott ryb7 dr dtrmed utjiimnade. Eftersom tidningspriserna

iir rikspriser behciver ingen hdnsyn tas titl prisutvecklingen.

I den allmiinna diskussionen har televisionens genombrott oftaframstdllts som en av de viktigaste bestdmningsfaktorerna for upp-

lageutvecklingen under senare ir. Denna tes verifieras inte av fcire-

liggande underscikning. Ty om det varit si att okningen av TV-titheten haft ett klart flterhillande inflytande pi populdrpresskcipen

*2 - 634040 l l

lOO husba[ fOrsta halvAret tg57:100

Diagram,2. Sarnbandet mellan konsumtion av veckopress ocb TV-tathet inornolika TS-oulrAden lOrsta halviret 1961, Index: autalet veckotid,"ingar per

III

3tI! "lfs

l r o

I t 6 ai 3 Ys t

ggF t n= FH E E 3E I I JbE . \ l / | :

= rooo

B RO o

Ha

rOt/l

-oh

o

l4o

lsig:h RO O

O rYlrOo

oNo

6$b'l

6

oFs ;flt

5i: - - l

lFtvf r

O I njs ?5

/'*Lt8IIIIIII

f l ,. l

aFI

,.r \a

ah oF \ f

t Ot\c{o

o\cato

o

3nE.r- Olgr

o

r{FI

o

\tiF

aFIG'\

O l

=rnt&

rla

5

e gL

t,4

a,lt'EateJ

R F

xifl

tF

t\

ot/ffi1

FI!-

o

f

F

a

o\rF.

a

(F

rrta

rO

aoo

o

roo

I-o

(J .ar,. v E

t . , r a

a r 3> 3

3 8C F€ L

L T ': O A

x hc, |r0-E' c'

skulle observationerna for de olika TS-omridena (numren ir mar-kerade i diagrammet) ligga samlade efter en negativt lutande linje.

Ganska civerraskande visar det sig emellertid, att den i diagram-

rnet intagda regressionslinjen endast har en svag negativ lutning.

D?irtill ir spridningen betydande.

Utover den direkta efterfrflgeanalysen behandlar utredningen

ocksi en del allm?inna marknadsfrflgor. Bland dessa kan nd,mnasstrukturomvandlingen inom populilrpressen, konkurrensen mellanforlagen och de s. k. konsumenttidningarnas utveckling.

VERKSTADSTNDUSTRTNS MASKINKAPITAL

Man forestiiller sig ofta att maskiners livsldngd ?ir ganska kort, kan-ske bara ro flr. Se dr emellertid inte fallet. Verkstadsmaskiner haren lfrng livsl?ingd - zb i 3o ir - och de forsvinner inte plotsligt urproduktionen. Med stigande fllder fiirs de over till allt rnindrekrdvande uppgifter - kommer i andra linjen - och har diirigenommrijligheter att hdvda sig.

Ovanstf,.ende forhillanden klarlades i en under hiisten publice-rad undersokning med titeln >>Verhstadsi,ndustri,ns maskinhapi,tal.

En studie au dess sammansiittning och aa rnash,inernas'd,Idrande ochddd'>>. Fcirfattaren till boken dr docenten, numera bankdirektoren

Jut Wallander. Bakgmnden dr i korthet foljande.

Bide i Sverige och utomlands har kapitalbildningen dgnats storuppmdrksamhet. De irliga investeringarnas storlek och inriktninghar diirvid frimst flngat intresset pn grund av deras stora bety-delse fcir konjunkturutvecklingen. Uppgifter om sidana fcirhillan-den har gett kunskap om tillflodet, i form av nya maskiner, bygg-nader etc., till kapitalstocken. Diremot vet man mycket litet omkapitalstockens faktiska storlek och hur denna dndrar sig frin tidtill annan, eftersom man saknar motsvarande uppgifter om avflcideti form av skrotningar, forsiiljning till utlandet och dylikt. De mani allmiinhet fcirestiiller sig att takten i framitskridandet i hog gradbestlms just av kapitalutrustningens storlek och tillvdxt, dr det

r 3

emellertid betydelsefullt att ocksi ffi en uppfattning om detta av-

flcide, dess omfattning och pe vilket sltt det sker. Wallanders un-

dersokning tar i friimsta rumrnet sikte pfl. att klarl[gga detta.

Undersokningen grundar sig pi en analys av forhflllandena i ett

femtontal verkstadsforetag. Man sokte si fullstiindigt som mcijligt

kartliigga maskinkapitalets storlek och fordelning pfl maskintyPer,

anvdndningssdtt, ilder m. m. vid tvfl tidpunkter, ryb4 respektive

rgbg. Vidare insamlades uppgifter om vad som >hilnt> med maskin-

utrustningen mellan dessa &r, dvs. om maskiner hade skrotats, sflIts,

renoverats, reparerats och om nyanskaffningar skett. Sammanlagt

inforskaffades detaljerade uppgifter om nf,ra 8 ooo maskiner.

Arbetet handlar i forsta hand orn hur forslitningen iiger rum och

vilka faktorer, som pflverkar den. Kapitalforemfll slits ut genom att

vi anvdnder dem, men de forslits ocksi ekonomiskt bl. a. genom

att nya processer och nya produkter krdver effektivare och liimp-

ligare maskinpark. Hciga lonekostnader kan ocksi medfora att re-

parationer och underhe[ blir fd,r dyra pfl den gamla utrustningen.

Genom ekonomisk forslitning kan allts& utrustning, som ur teknisk

synpunkt dr helt felfri, ?indi bti avford ur produktionen.

Det visade sig i detta arbete - om man spaltade upp materialet

pi olika typer av maskiner - att livsldngden inte varierade sirskilt

mycket dem emellan. Nigon storre skillnad kunde inte konstate-

ras mellan exempelvis dyru och billiga maskiner, men ddremot mel-

lan maskiner i olika foretag. I sj[lva verket var tendensen hflr att

expansiva foretag hade liingre livsllngd pe sina maskiner iin stag-

nerande foretag. Detta torde vata ett resultat av att sidana foretag

har forhillandevis mer utrymme for gamla maskiner i sin >andra

linje". Bland resultaten kan vidare nd.mnas att kostnaderna for

reparationer och underhel inte har nigon tendens att stiga med

maskinernas f,:lder. Vidare dr det relativt siillsynt att maskiner helt

och hflllet byggr om eller genomgflr grundliga renoveringar. Maski-

ner med flven mycket ling livstid bakom sig ser alltsfl som regel

likadana ut som nflr de sattes in i produktionell.

I den del av boken, som diskuterar sjiilva kapitalbegreppet, po-

r 4

d.ngteras att begrepp som kapitalstock och investeringar inte har

nigon given innebord. Nigot >objektivt> riktigt kapital- och in'

vesteringsbegrepp existerar inte, utan det m8ste bestimmas med

hiinsyn till arten av det problem man vill belysa. I sammanhang

diir utvecklingsproblemen stir i forgrunden finns det mycket som

talar for att det traditionella investeringsbegreppet bor utvidgas till

atq omfatta ocksi investeringar i forskning, utvecklingsarbete och

utbildning sarnt i verktyg.

BOSTADSBRISTEN

Pfl beglran av Nlringslivets Bostadsutredning utarbetades inorn in-

stitutet under viren 196z en promemoria om hyreskontrollens sam'

hiillsekonomiska verkningar och om de problem, som kan vilntas

uppkomma vid en aweckling av kontrollen. Denna promemoria,

vars resultat bostadsutredningen delvis utnyttjade i sin skrift Fri

hyresmarknad, blev under htisten foremil for en overarbetnitg och

publicerades sedan i institutets smitrycksserie som en fristlende

skrifr med titeln >Bostadsbristen. En studie i pri,sbildningen pA

bostadsmarhnaden>>. Forfattare dr professor Ragnar Bentzel, docent

Assar Lindbeck och t. f. laborator Ingemar St&hl. De tvfl sistndmnda

tillhor ej institutets ordinarie personal utan har engagerats speciellt

for detta arbete.

Vid analysen av hyreskontrollens samhdllsekonomiska verkningar

har den nuvarande hyreskontrollerade rnarknaden kontrasterats mot

en marknad med jiimviktsprisbildning, dvs. en marknad diir

hyrorna bestdms av samspelet rnellan efterfrigan och utbud. MeI-

lan dessa bida marknadsformers funktionssdtt foreligger betydande

olikheter. I stiillet for den bostadsbrist och den hyressplittritrB, sorn

karakteriserar det hyreskontrollerade samhdllet, utmd.rks jiimvikts-

rnarknaden av likhet mellan efterfrflgan och utbud samt av hyres-

paritet. Med det sistnilmnda menas att bostd,der, som frin konsu-

rnenternas synpunkt ter sig likv?irdiga betingar lika hytu. Pe enjiirnviktsmarknad sker tilldelningen av bostiider genom en generell

r 5

marknadsmekanism analog med den $om forekommer pi andra

konsumtionsvaruomrf,.den. Konsumenterna kan sjiilva viilja den tyP

av bostad de onskar. Samma valfrihet forekommer inte pfl den

hpeskontrollerade marknaden. Tilldelningen av bostider sker diir

enligt andra grunder. De princip€r, som till?impas i dag, kan sdgas

utgora en blandning av option, ko, ransonering, nepotism m. m.

Diirvid forekommer itskillig diskriminering mellan olika hushills-

kategorier. S?irskilt missgynnade blir de nybildade hushillen.

Bostadsbristen och hyressplittringen hlmmar rorligheten pn ar-

betsmarknaden och ddrmed ocksi produktivitetsutvecklingen i sam-

hiillet. Som andra konsekvenser av hyreskontrollen ndmner forfat-

tarna bl. a. att saneringsverksamheten snedvrids, att strukturratio-

naliseringen inom detaljhandeln forsvflras, att nyproduktionen av

bostfrder inte blir bestilmd av konsumenternas preferenser samt att

konkurrensen mellan byggherrarna inskrinks.

I diskussionen kring den svenska bostadspolitiken har ofta hiiv-

dats att bostadsbristen skall >byggas bortu. Ffur detta uttryck mer

konkret skall fattas d,r emellertid inte helt klart. Forfattarna disku-

terar olika alternativ diirvidlug och kommer till den slutsatsen, att

det - hur mycket man iln bygg.r - Ir omcijligt att komma till en

situation, i vilken hyreskontrollen kan avvecklas utan att hyrorna

stiger i det fildre bostadsbest&ndet. Man kan niimligen aldrig byggu

bort hyressplittringen.

Vid en aweckling av hyreskontrollen ger forekomsten av allmiln-

nyttiga foretag upphov till speciella problem. Om dessa fciretag efter

en avveckling av hyreskontrollen fortsitter att anvlnda sjiilvkost-

nadsprinciper vid sin hyressittning innebiir detta att hyrorna i dessa

foretags fastigheter itminstone i det Ildre bestindet kommer

att tigga under motsvarande marknadshyror. Nigon full marknads-

balans kan de inte etableras. Efterfrigeoverskottet skulle kvarstf,.

pfl de allmzinnyttiga foretagens liigenheter och diirmed skulle de

nuvarande bostadsproblemen konserveras pi denna del av mark-

naden.

I den bostadspolitiska debatten gors ofta gdllande att en avveck-

r 6

ling av hyreskontrollen skulle leda dels tilt en >icke onskvd,rd> in-

kornstomfordelning frfln hyresg[ster till fastighetsdgare, dels till en

omford.elning av bostlder till nackdel for bl. a. barnfamiljer.

Det hiivdas emellertid av forfattarna att detta argument som

bygger pn forutsdttningen att statens ekonomiska politik i ovrigt

forblir ofcirindrad inte frr siirskilt btrande, eftersom stat$mak-

terna i samband med hyreskontrollens avveckting har rncijlighet att

korrigera icke onskade effekter sivfll vad inkomstfordelningen som

vad bostadsfordelningen betriiffar.'I ett avslutande avsnitt diskuteras just vilka ekonomisk-poli-

tiska medel, som kan tillgripas for att motverka icke onskade kon-

sekvenser av hyreskontrollens avskaffande. Diirvid gcirs bl. a. gel-

lande att generella subventioner d,r verkningslosa sisom bostadspo-litiska medel pf,. en jiimviktsmarknad.

TV-I'TVECKLINGEN I SVERTGE

Institutet har dven under r 96z studerat den fortgiende TV-utveck-

lingen i Sverige. Detta har skett i form av 4r^ kvartalsvis avgivna

raPPorter.

Det kan ber[knas, att det i Sverige vid utgingen av rg6e, dvs.

6 flr efter TV:s start, fanns r,6 miljoner TV-mottagare i bruk, vil-

ket motsvarar en bb-procentig hushillstiickning. Aven om det fort-

farande finns delar av landet, dfir TV-mottagaren inte hunnit bti

>vardagsvara)), kan sjiilva introduktionsfasen i den svenska TV-ut-

vecklingen betraktas som ett passerat stadium. I framtiden kom-

mer utvecklingen sannolikt inte att pr?iglas av samma dynamik som

hittills. For tiden frarn till flr ry7o kan det dock beriknas, att ytter-

ligare inemot ett av $ru hushill kommer att skaffa sig TV. Detta

skulle innebdra att hr ry7o en 8o-procentig hushillstlckning nf,.s.

Sambandet mellan TV-utveckling och biografbesoksfrekvens har

tidigare varit foremil for studier inom institutet. Amnet har pn

nytt behandlats i en rnindre undersokning, och i diagram g presen-

teras n&gra av resultaten. Som framgflr av diagrammet ilr samvaria-

r7

Diagrani, 3, Sarnba-det mellan biobesiiksfrekvens och TV-ttithet

lndex: orer f i ire TV '100

120

1 1 0

100

90

80

70

60

50

40

30

20

1 0

0

Anto l TV- l i censer per 100 hushd l l

70

60

50

40

30

20

1 0

052 s3 s4 55

,- - Bords

-. - Skellefted

58 59 60

--- Stockholm

. . . . K i r u n q

t.. \\

6157

r 8

/:a

a

/

4,r:' / ' ! i/ t i , .

i . 'l .

t ia '

I - . . . ? '

//

/'/

./

tionen i utvecklingsfiirloppen mycket god. Nedgingen i biobesoks-frekvensen i de redovisade stiiderna sitter in samtidigt med TV-in-troduktionen. I de stider, dir TV:s start kom sent, har siviilokningen i TV-tiithet sorn nedgflngen i biobesoksfrekvens skettbetydligt snabbare iln i de stdder, ddr introduktionen skedde tidigt.

*3 - 634040 r 9

Forskningsproiekt und,er arbete

ARBETSKRAFTENS NONT,IGIIET

Undersokningen om arbetskraftens rorlighet har i stort sett slut-

forts under det glngna fr:ret och publiceringen av resultaten beriik-

nas ske 1963. Medan arbetet under tidigare perioder huvudsakligen

varit inriktat pn att beskriva riirlighetens omfattning, har under

slutskedet av undersokningen intresset frilmst knutits till ansdll-

ningsbytenas orsaker. Flera olika modeller over bytesforloppen har

diirvid provats pfl de data, som insamlats vid intervjuunderscik-

ningen i Norrkoping.

Om man ser till svaren pfl frigan varfdr de intervjuade bytt

anstillning overensstdmmer i stort resultaten frfln Norrkopingsun-

dersokningen med dem som erhillits vid utliindska studier av ab

betskraftens rorlighet. Endast en minoritet av de intervjuade (o*-

kring rb*zb procent i de undersokta flldersgrupperna) uppgav att

de gjort sitt sista arbetsgivarbyte for att fe bilttre l6n, medan en

analys av loneforilndringarna vid samma byten visade att h[lften

eller mera (f*?o procent i de olika flldersgupperna) hade upP-

nfltt en loneforbiittring pi minst 5 procent.

De subjektiva och objektiva mitten pfl >orsakerna> till bytena

tycks silunda i denna undersokning liksom i de flesta utldndska

studier peka i olika riktning. For att komma vidare i analysen av

materialet pn denna punkt har vi diirfor sokt att korstabulera de

tvi mitten pn sfr, sfitt, att for varje kategori av uppgivna skiil till

bytet, exempelvis lon, vantrivsel, driftsinskrinkning, har undersokts

i vad min de individer, som uppgivit detta skiil till sitt byte er-

hillit hogre, lika eller llgre lon. I diagram 4 redovisas resultaten

for arbetare, som var gb ir vid intervjutillfiillet. For att te fram

2 0

Diagram 4. Sarnbandet mellan uppgrvet skel tiU byto av anstfl[ning och l6ne-Eadringens storlek vid, anstillningsbytet tiir arbetare l6dda 1923

Tvungen Ovrigobyto skcil

Lcinednd ri ngens storlek

> +1A% t10% <-10"/"

andelen med mera markanta loneilndringar har lika lon i diagratrr-

met satts till * ro procent.

Inte oventat visar det sig, att de som uppgivit att de bytt for

lonens skull nistan genomgflende redovisar mycket kraftiga lcine-

forbiittringar, medan de sorn av driftsinskrdnkning eller liknande

skiil tvingats att byta, i m&nga fall redovisar lika eller liigre

lon. Den intressanta gruppen iir df,remot den, som uppgivit nflgon

form av vantrivsel som skiil till sitt byte. Denna grupp kan ndm-

ligen ocksf;, uppvisa en civervikt av markanta loneforbfittringar. En

nedbrytning av materialet i si minga undergrupp€r, som det hiir iir

friga offi, ilr alltid vansklig i en intervjuundersokning av detta slag.

Resultaten tyder emellertid pfl att den Supp, som uppgivit nigon

form av vantrivsel som skiil till sitt byte, inte skulle vara helt okdns-

lig for lonen som bytesmotiv. Det dr troligen bara det att de tvfl

motiv€r, vantrivsel och lon, har betydelse vid olika tidpunkter i

den process, sorn leder fram till bytet. Det borjar med vantrivsel

av nigot slag, det kan giilla arbetstider, arbetets art, arbetsledningen

eller dylikt, som leder till att man bcirjar hora sig for om liimpligu

bytesalternativ. Orn ett vdlbetalt alternativ dyker upp, sker sedan

2 l

Lon Andro ek. Triv-foktorer sel

bytet av arbetsgivare. Lonen skulle alltsf,. i mflnga av dessa fall varaden utlosande faktorn. Detta iir i varje fall den tolkning eller hypo-tes som vi kommit fram till vid den fortsatta bearbetningen av vflrtmaterial.

rNPt'T- OI.'TPt' T-t'N DERS OKNINGEN

Institutet har under de senaste iren deltagit i den input-output-un-dersokning av det svenska niringslivet, som sedan hosten ryb7 be-drivits vid Stockholms universitet. Vid irets borjan fcirelig en full-stiindig input-output-tabell for ryb7 och pn grundval av denna ta-bell beriiknade input-koefficienter for varje sektor i produktions-systemet. Koefficienterna har utnyttjats som konstanter i en pro-duktionsmodell, och under forra hiilften av r g6e har denna anvilntstill en serie berilkningar. Under sommaren foretng ett fiirdigt ma-nuskript innehillande en redogorelse for undersokningen och dessviktigaste resultat.

I tabell z iterges ett sammandrag av undersokningens input-output-tabell, varvid de rz7 producerande sektorerna sammanfortstitl fciljande tre grupper:

r. Verkstadsindustri

z. Annan industri

Z. Ovrig produktiv verksamhet.Varje rad anger hur motsvarande varugrupp fordelades pn olika

slag av anvdndning rgb7. De tre oversta raderna tillsammans visarsf,.lunda hur inom landet producerade varor anvdndes rgb7. Denforsta raden avser verkstadsprodukter. Det framgir av tabellen attden totala produktionen utgjorde r4,7 miljarder kronor och attz,g miljarder htrav gick tilt verkstadsindustrin sj?ilv som insatseri form av rivaror och halvfabrikat. Till annan industri gick somdytik insats 0,6 miljarder och till ovrig produktiv verksamhet 2,2miljarder (varav ungefir hrilften till byggradsverksamhet). Sam-manlagt gick alltsi b,7 miljarder eller 39 procent som produktions-insats. Resten itgick for export, konsumtion, investering m. m. och

2 2

Tabell 2. Sammandrag av iaput-output-tabell f6r 1957 (mifiarder kronor)

2519 |

,,r,

Ursprung

I

2

3Import

Arbete

Kapital m. m.

219

2r l

I r r

r r 9

414

2t4

| ,0,,

or6

rotT

B , I

3rB

5'96r4

2t2

3'5714l r7

I 6 1 5

915

3'5614

1'

I r 3

I I r 5

to12

].n

Destination

r t4

o t7

2t9

t:| 4r735'54or8l216

2618

lBr2

rt2 | ,+8,6

or3

o14

o12

: :

anvendes slledes till annat dn produktionsinsats. Raderna z och g

visar rnotsvarande data for annan industri och for ovrig produk-tionsverksamhet.

Medan raderna visar varornas destination, anger kolumnerna hur

itgingen inom varje sdrskilt slag av verksamhet var sammansatt av

olika varor och tjlnster. De tre forsta kolumnerna avser de ndmnda

slagen av produktionsverksamhet, och talen i dessa kolumner visarsflledes den miingd varor och tjdnster, som fltgfltt som produktions-insatser inom dessa verksamheter under iret. For exempelvis verk-stadsindustrin gillde, att den forbrukade for 2,g miljarder kronorhemmaproducerade verkstadsprodukter, for 2,r miljarder andrahemmaproducerade industriprodukter, for r,9 miljarder importe-

rade varor etc.

Av tabellen framgflr bl. a. att inom de red.ovisade slagen av pro-

duktionsverksamhet itgick dels import, arbete och kapital m. m.,

dels produkter frin samtliga tre slag av produktionsverksamhet. De

olika produktionsgrenarna anvender siledes varandras produktersom insatser i den egna verksamheten, och de blir diirigenom be-roende av varandra. En rninskning eller cikning av en viss produk-tion Sterverkar diirfor pi produktion och sysselsittning inom samt-liga tre grenar.

23

Om man antar att fdrbrukningen$ proportionella sammansttt-

ning dr ofortndrad och overensstemmer med talen i kolumnerna

r, z och Z, iir det l?itt att beriikna vilken effekt en given for?indring

fir pf,, produktion och sysselstttning. En sidan beriikning ger exem-

pelvis vid handen, att en produktionsokning inom verkstadsindu-

strin pn roo miljoner kronor (frir export, konsumtion eller dylikt)

leder till en total produktionscikning inorn verkstadsindustrin pn

rs6 miljoner, inom annan industri pe e8 miljoner och inom ovrig

produktionsverksamhet pi rg miljoner. Vid varje sidan produktion

sysselsttts arbetskraft. Okningen hiiri kan beriiknas motsvara loner

for 98 miljoner kronor inom verkstadsindustrin, 5 miljoner inom

annan industri och 8 miljoner inom ovrig produktionsverksamhet,eller sammanlagt g r miljoner kronor.

Verkningarna av en exportokning kan illustreras med foljande

exempel. Exporten antas genomgiende oka med to procent av detfor ryb7 angivna vilrdet, siledes med r g7 miljarder kronor. Utifrintidigare angivna berikningsmetoder skulle detta medfora en dk-

ning av produktionen av verkstadsprodukter med b r b miljoner, av

andra industriprodukter med r nZ miljoner och av ovrig produk-tion med 824 miljoner kronor. Sysselsflttningen skulle oka med ett

lonebelopp pn 679 miljoner och importen med ett belopp pi zzrmiljoner kronor.

Med produktionssystemet delat pn tre stora sektorsgrupper fir

emellertid varje grupp en mycket heterogen sammansdttning. Hu-ruvida de utford.a beriikningarna ger tillforlitliga resultat blir de

bl. a. beroende av om forhillandet mellan sektorssuppernas delarforindras. Det dr for att komma till rttta med dylika komplikatio-ner som input-output-underscikningen arbetat med ett sfl stort antalsektorer.

r ORE TAGSBESKATTNINGEN

Niir man talar om den utdelade bolagsvinstens dubbelbeskattning,ligger det i resonemanget ofta ett antagande att fltminstonevissa kategorier aktiezigare ir skattemlssigt diskriminerade. Vilka

24

dessa dr, beror pfl vilken jfimfdrelsenorm man anvinder. Vi antar

tilt en borjan , att aktiebolagsskatten i huvudsak inte overviltras. I

sfl fall kan det vara rimligt att sitta upp som principiellt ideal,

a6 den del av em bolags hela vinst, som belciper pfl en aktiedgare,

sammanlagt hos bolaget och honom beskattas lika hogt som om det

varit frigan om aktielgarens egen inkomst. En jiimforelse av ri-

dande system med detta idealliige har gjorts i diagram 5 A. Det

visar vilken merbelastning bolagsskatten innebilr for aktielgare

i olika rnarginalskamelf,gen. H?irvid forutsitts att hela bolagsvinsten

efter skatt delas ut. Samma forutsiittning kan ocksfl uttryckas sfl,

att i diagrarnmet beaktas endast den for utdelnitg disponerade

andelen av bolagets vinst och skatten pe denna.'Forutsittningarna lr naturligtvis mycket forenklade. Bl. a. har

bolagsskatten uppragits till 50 procent, och denna siffra har inte

reducerats for eventuella overvfrltringseffekter. Genom att det fcirut-

sdtts atr hela bolagsvinsten delas ut, bortses frin att skatten pe

sparande inom bolag ter sig lng frin de hogt marginalbeskattade

aktietgarnas synpunkt men hog frin de skattefria aktieiigarnas. En

annan tiinkbar korrektion, som hiir underlitits, giiller det forhitlan'

der, atr aktiedgarnas marginalskatteliige skulle forskjutas uppflt, offi

bolagens hela vinst brutto fore skatt rflknades in i deras inkomst i

stf,llet for som nu bara den utdelade nettovinsten.,Man ser litt, att vad som h?ir definierats som merbelastning

genom dubbelbeskattningen av utdelad vinst, om den milts i for-

hflllande rill hela bolagsvinst€D, slir betydligt mindre hirt mot

de hogst marginalbeskattade aktiedgarna iln mot dem, som har den

lilgsta marginalskatten. S[tts ddrernot merbelastningen i forhflllande

rill enbart vad aktie[garna fflr behfllla av sin utdelnitg, blir resul-

tatet ett annat - den ilr dfr. genomgiende roo Procent i virt exem-

pel. Mdts som merbelastning endast dubbelbeskattningens andra

led, alltsfl den personliga inkomstskatten pe utdelnitg, framstir

diskrimineringen som frilmst riktad rnot de hogre inkomsttagarna.

Det ilr intressant att notera, att den amerikanska diskussionen om

rfltt metodik for lilttnader i dubbelbeskattningen forefaller att ha

25

Diagram 5. Skattebelastningen vid, olika t5rper av bolags- och utd.elni,,gsskatt

Ao//o

100

B

- - - - - - - - - -5

o//o

100

100o// o

06100

o/lo

A ktie?igarnas marginals katt,

c

A kcie?igarnas marginals katt,

Do// o

100o// o

100

t7u"'t''

, t ? ' /2 . /

/. r / )

. / ' / '.7"- ./ '

" /,/ '

/

I./

2 . . a ' /- - - 7 - -

^ . . t . // t

. a .7 J - - - - , i - .

- - . - J r - r - _

a r - .

. ^ /

, . . / - ' r \ ' . \ . . - . 1

/

- o . \ . . \

? L - ' - 1 . - - . n , r : - - . -' /

100o//oAktieagarnas marginalskatt,

r. Total skatt pi utdelad vinst2. Bolagsskatt

g. Progressiv inkomstskatt

4. Merbelastning i procent av total bolagsvinst

5' Merbelastning i procent av behillen utdelning efter skatt6. Total skatt pi utdelad vinst, nir den personliga inkomstskatten iir utriiknad pt 5o

procent av mottagna utdelningars belopp

7' Total skatt pA utdelad vinst, nir den personliga inkomstskatten iir reducerad med 5oprocent av mottagna utdelningars belopp

B. Total skatt pi utdelad vinst, nar den personliga inkomstskatten utr6knas pe utdeladvinst med 50 procents fcirhcijning och avdrag frin skatten medges med 50 procent avmottagna utdelningars belopp

9' Total skatt pi utdelad vinst, nir bolagsskatten siinkts till z5 procent pi fcir utdelningdisponerad vinst

26

Aktieiigarnas marginalskatt, %

blivit helt inflammerad genom de diskuterande parternas olikhet.i attityd pl denna punkr.

En liittnad i dubbelbeskattning€r, som riktar sig mor aktieiigar-sidan, kan gestaltas sorn ett helt eller delvis fritagande av aktieut-delningarna frin personlig inkomstskatt. Resultatet blir, som dia-

Sam 5 B visar, att merbelastningen stflr kvar frir de lf,gt marginal-beskattade aktieigarnas del, men forbyts i en mindrebelastning foraktieiigare med h.tg marginalskatt. Denna effekt kan mildras meninte undanrojas genom en sidan gestaltning av skattelindringenfor utdelningar, som innebdr avdrag frfln skatten med en viss kvot-del av mottagna utdelningars belopp. For att bli effektiv for de liigsrrnarginalbeskattade aktieiigarna kan en sfldan littnad forbindas med.rnojtigheter till restitution av skattemedel for sf,.dana skattskytdig",vilkas egen skatt inte tlcker avdraget. I USA, d?ir metoden med av-drag frin skatten i viss ornfattning tilliirnpss, strdcks den emellertid.inte si lingt. De t dr ocksi tveksaffit, orn den skattefrihet, som i virtland medges t. ex. vissa fonder och stiftelser, via en sfldan reformbcir utstrickas till for deras riikning intjdnad.e bolagsvinsrer.

Vitl rnan litta merbelastningen lika mycket for alla grupper, kanrnan tdnka sig att byggu ut systemet med avdrag frin skatten. Dendel av bolagets inkomst, som gitt it till bolagsskam, skulle rflknasin frven i aktieiigarens inkomst i en ornfattning motsvarande den,i vilken rnan tar hiinsyn till bolagsskatten genom rdtt titl avdragfrin skatten. Medges t. ex. ett sidant avdrag med 50 procent avmottagna utdelningars belopp, flr en forhcijning rned bo procenr avutdelningsbeloppen vid inkornsttaxeringen indicerad. Resultarerframgf,.r av diagram b C.

Det resultat, som dirmed vinnes, sammanfaller i princip med detman fir, om man i stiillet placerar skatteltttnaden hos det utdelandebolaget. Sa har gjorts i diagram b D, som visar lf,get efter en sdnk-ning av bolagsskatten till zb procent pn den vinst, sorn netto efterskatt disponeras for utdelnirg.

Vill man nu alls litta dubbelbeskattninger, kan det fcirefallaenklast att vdlja denna sista metod. Men det kan inte uteslutas, att

27

verkligheten ef mera komplicerad in dessa enkla figurer kan klar'

gdra, och att mera rationellt utformade lflttnader kan fdretas pl

"k,i.eg"r.ridan. D?irmed skulle man bl' a' vinna' att en skatte-

lindring inte generellt medglves alla fiir sina aktieutdelningar

skattefria subjekt - r. ex. de skattefria fonderna och vissa genom

dubbelbeskattningsavtal skattefria eller endast ligt kupongbeskat-

tade utlindska dgare till svenska aktier. En fiirdel skulle det ocksfl

kunna vara, att man inte behiivde gtira ldttnaderna beroende av

att utdelningen ryms inom utredningsirets redovisade, skatteplik-

tiga vinst.

1n utfiirlig behandling av den differentierade bolagsskattens

problem fdreligger i manuskriPt, som efter ytterligare bearbetning

oarrru, bli publiceringsfiirdigt under 1963' I samband med institu'

tets utredning om fiiretagsbeskattningen har utredning'smannen

iven engagerats fiir en av National Bureau of Economic Research

igingsatt, internationellt j[mfiirande undersiikning av skattepoli-

tiskaitg?irders effekt pl den ekonomiska tillviixten. Resultatet hiirav

torde sannolikt komma att Presenteras under slutet av 1963'

LASTBILSTRANSIPORTER I SVERIGE 1950-61

Avsikten med denna undersiikning ilr att utiika kunskapen om den

viktiga del av transportsektorn, som lastbilstrafiken utgiir. Med ut-

g&ngspunkt frin olika allm?int tillgflngliga eller pfl siinkilt sitt in-

samlade uppgifter har arbetet fr2imst inriktats pi att siika komma

fram till en bild av lastbilstransPorternas omfattning, utveckling

och struktur under perioden 195o-6r. Det har dlrvid giillt att siika

besvara frigor av rypen: Vilka fiirlndringar har bilbestflndet under-

gitt? Vilken omfattning och utveckling har transportarbetet och

den befordrade godsm?ingden haft? Hur fiirdelar sig transporterna

pfl olika transPortavstind, niiringsgrenar och varuslag? Hur stor ir

fordonens utnyttjandegrad?

En indelning av lastbilstrafiken i i ena sidan lokaltrafik och i

andra sidan fj2irrtrafik kan siigas utgiira en ,funktionelb indelning.

28

Avgriinsningen av dessa trafikslag brukar ske efter vissa vtrden pfl

medeltransportldngden, och i virt land brukar man i allmtnhet

lita grinsen ge vid roo kilometer. Trafik pfl liingre avstend iin roo

kilometer brukar bendmnas fjiirrtrafik.

Den helt dominerande delen av lastbilstransporterna ir att be-

trakta som lokaltrafik. Nira 7 b procent av lastbilarna$ transport-

arbete i tonkilometer sker nimligen pe avstflnd under ro mil och

av godsmf,ngden i ton gir cirka gb procent i lokaltrafik. Att de

korta transporterna helt dominerar inom lastbilstrafiken avspeglas

ocksi i medeltransportldngden, vars genomsnitt ir 196r Hg pi 3rkilometer. Den har dock okat betydligt sedan ir rgbo, di den upp-

gick till 16 kilometer.

Fjiirrtrafiken ilr emellertid den del av lastbilstrafiken, som sedan

Fr r gbo expanderat snabbast. Transportarbetet inom den yrkes-rndssiga trafiker, dvs. det som flkarbilarna utfcir, mer dn fyrdubb-

lades under perioden lgbo-6r. Fortfarande utgor dock, som nilmnts

ovan, fjzirrtrafiken en liten del av den totala trafikerl. Tabell g ger

vissa relationstal for den yrkesmiissiga delen

Den helt dominerande delen, 85 i go procent, av den yrkesmds-

siga fj?irrtrafiken sker via de s. k. transportformedlingsfciretagen, zy

vilka AB Godstrafik & Bilspedition (Bilspedition) och AB Svenska

Godscentraler (ASG) eir de storsta. Tendensen under rg5o-talet har

varit att en allt storre andel av transporterna organiserats via trans-

portformedl ingsforetag.

Fjiirrtrafiken beror en miingd orter runt om i landet. Aven om

trafiken till istor del strfllar samrnan till i'eller ihrtgir frin vissa

centra framfor allt vflra stora och medelstora ,iad., har trafi-

kens ursprung och destination totalt sett en mycket stor spridnitg

over hela landet. Fjiirrtrafiken beror siledes inte enbart Stockholm,

Goteborg och Malmii, fastdn cirka 38 procent av fjirrtrafikgodset

i ton rdknat har antingen start- eller mfllpunkten i dessa orter. Tra-

fikutbytet dessa storstider ernellan utgor en mycket liten del av

den totala fjiirrtrafiken.

Inom den icke yrkesmissiga lastbilstrafiken - den s. k. firmabils-

29

1'abeg g. Fiiintraflkens procentuella andel av den y'rkesmissiga

tastbilstraltken 1950, 1960 ocb 1961

Antal bilar

Inkcird frakt

Total kcirstr?icka

Befordrad godsm?ingd

Transportarbete

4r4B14

I I ro

2r7

25ro

5r9I3ro

r3r4

4,730,3

6 r r

r 315I3rB

5 r I

3 I ' 5

trafiken dr fjiirrtrafiken relativt sett av nflgot mindre omfatt-

ning In inom den yrkesmiissiga trafiken. Av de data, som erholls

vid institutets srickprovsundersokning hosten t 960 rorande den icke

yrkesmissiga lastbilstrafik€o, framg hr att knappt g Procent av totala

antalet lastbilar utforde transporter pe avstand av i genomsnitt over

ro mil. Dessa bilar transporterade knappt 4 Procent av den totala

godsmilngden och utforde cirka zb procent av det totala transport-

arbetet i tonkilometer. Uttryckt i absoluta tal motsv arar detta cirka

b miljoner ron gods och cirka o,8 miljarder tonkilometer. Motsva-

rande siffror for den yrkesmdssiga fjiirrtrafiken uppgick ir r 960

rill cirka 4 miljoner ton gods och cirka r, I miljarder tonkilometer.

KAPITALUN DERS OI(NINGEN

Undersiikningens grundldggande problemsdllning ir att belysa

sambander mellan produktionstillviixt a ena sidan samt kapital6k-

ning och teknisk urveckling i den andra. Syftet ir siledes att soka

besttmma den reala avkastningen av olika slags investeringar. Som

bekant behover dock inte avkastningen med nodviindighet UPP-

trilda som en produktionsokning utan kan ilven anta formen av

besparingar av andra produktionsmedel, framfor allt arbetskraft.

Det ir d?irfor uran vidare klart att kapitalets betydelse ur denna

synvinkel inte kan studeras utan att htnsyn tas tilt ovriga produk-

tionsmedel. Detta gitler i synnerhet arbetskraften, men eventuellt

kan det i vissa falt visa sig nodviindigt att dven introducera ri.varu-

och energiforbrukning i analysen. Den tekniska utvecklingen pn'

3o

verkar vidare den reala avkastningen av det existerande kapital-bestindet, samtidigt som den for sin introduktion ofta krd,ver in-vesteringar i ny kapitalutrustning.

Institutets kapitalundersoknirg har begriinsats till en analys avdessa problem inom industriproduktionen. Undersokningen bedrivsefter tvfl huvudlinjer: I ena sidan som en ren tidsserieanalys av denaggregerade utvecklingen for de itta industrigrupp€r, som indu-stristatistiken redovisar, i andra sidan som en kombinerad tidsserie-och tvirsnittsanalys av ett sjuttiotal utvalda foretag inom en ochsamma bransch. Vissa resultat av den agsegerade tidsseriestudien

publicerade som bilaga till r gbg fr.rs lingtidsuredning och i in-stitutets smfltryckserie (rr 24 synes tyda pfl att den tekniska ur-vecklingen haft mindre betydelse for industrins produktionsut-veckling i Sverige fln vad liknande undersokningar fcir USA ochNorge givit till resultar.

Resultat frin studier pn basis av aggregerat material blir dockmed nodvzindighet synnerligen svlra att ge en konkret innebcird.For att uppni en rner realistisk tolkning av dessa resultat har diir-for den andra huvudlinjen utformats sorn en ganska ingiende, jii*-forande studie av enskilda fciretags utveckling under efterkrigsti-den. Denna uppl[ggning ger mojlighet till tvi typer av studier: delsjiimforelser mellan foretagen vid given tidpunkt, dels analys av ochjemforelse mellan olika fciretags utveckling i tiden. Insamlingenav data rcirande produktion, sysselsdttning, investeringar samt be-stind av maskiner och andra anliiggningar de senare represen-terade av brandforsdkringsvd,rdena for de berorda foretagen harhelt nyligen avslutats. Detta rnaterial mflste dock, innan nigonanalytiskt betonad bearbetning genomfors, kompletteras pfl vissapunkter. For att belysa nigra av de problemsffillningar, som dennadel av undersokningen skall behandla, kan dock vissa preliminilrabearbetningar redovisas.

'For tjugosju foretag med varierande irsproduktion har itgings-talen for arbetskraft iren lgb5 och rgbg bertknats. Atgingstaler harhiir definierats som det antal arbetstimmar, som i genomsnitt itgir

3 1

Diagrarn 6. samband.et mellan Atgtnggtal 16r arbetskralt (t/Q) respektive

kapitalutrustui-g per sysselsatt (KlL) och produktioasvolym (9)

lndexfcirK/L

150 200lndex

fara

l ndexfdrL/o

250 r

l ndexfciro

inom varje fiiretag for att framstltla varor till ett virde av I ooo

kronor. Kalkylerna for lgSg har utfiirts i rg55 irs varupriser, var-

fiir resultaren firr de bflda flren bor vara jemforbara. De for olika

foretag observerade vlrdena har sedan umyttjats for bestdmning av

e6 matematiskt uttryck, som anger hur fltgflngstalet ftir arbetskraft

systematiskt varierar med produktionens storlek. Dessa samband

har grafiskt iskfldliggjorts i diagram 6 A.

Kurvan for rgbg ligger som syns i hela sitt fiirlopp under rg55

irs kurva, vilket innebdr art arbetsitgingen vid varje produktions-

storlek stnktes mellan de bida tidpunkterna. Den effektivare an-

vflndning som iterspeglas i kurvans forskjutning har med s[kerhet

sin grund bide i en utokning av kapitalutrustningen och i >rena)>

rationaliseringar samt tekniska forbflttringar. For en analys av den

tekniska utvecklingen respektive kapitaliikningens inbordes bety-

delse pi denna punkt mflste dock kapitalv?irdeuPPgifterna goras till

foremflI for vissa bearbetningar. Av kurvornas lutning framgflr att

itgingstalet for de undersdkta foretagen var mindre ju storre fore-

rager, var; for bida iren giltde att vid en okning av produktions-

skalan med en procenr nedgick fltgflngstalet med o,3-o,4 procent.

Nedgingen i itgingstaler for arbetskraft vid vlxande fiiretagsstor-

3 2

lek f,.terspeglar delais olikheter mellan de enskilda fciretagen vad

betriffar kapitalutrusmingens storlek i forhflllande till antalet sys-

selsatta. De stora och medelstora foretagen hade, jiimfort med de

smi, en betydligt storre kapitalutrustning till varje anst?illds for-

fogande (se diagram 6 B). De minsta foretagens hoga &tgangstal kan

diirfor till stor del forklaras av en liigre mekaniseringsgrad. Fcir de

storsta fiiretagen g?iller dock inte att kapitalvolymen per sysselsatt

dr stijrre ?in i de medelstora; i sjiilva verket tyder materialet nilrmast

pn aft motsatsen skulle gdlla.

Den vid vilxande fciretagsstorlek plvisade minskningen i fltgings-

talet fcir arbetskraft kan d?irfcir inte vara bestilmd enbart av olik-

heter i rnekaniseringsgraden. Kompletterande forklaringar mflste

scikas och som ett forsta steg har produktionsskalans betydelse stu-

derats. Detta har skett genom att for enskilda foretag observerade

vdrden anpassats till ett samband mellan frr ena sidan produktionens

storlek och e, andra sidan bide kapital- och arbetskraftsinsatsema.

For rgbb erholls di en skalfaktor med vfirdet r,Z, vilket innebir att

en okning av arbetskraft och kapital med vardera I procent skulle

ge till resultat en produktionsokning pe r,Z procent. Eftersom pro-

duktionen stiger i snabbare takt dn insatsen av bdda faktorerna,

miste itgingstalen for sflvll arbetskraft som kapital vara fallande

vid stigande foretagsstorlek.

Denna preliminiira analys av materialet syns alltsfl tyda pf,. att det

foreligger betydande stordriftsfordelar bland de undersokta foreta-

gen. Innan nigra mer bestdmda slutsatser kan dras i detta avseende

miste dock ytterligare faktorer analyseras: i frdmsta hand kommer

betydelsen av kapitalforemilens flldersstruktur och ddrmed deras

tekniska effektivitet att studeras.

DEN FRAMTIDA ET'TERFNAGAN PA CELLULOSAOCII PAPPER

Under nlstan hela efterkrigstiden har olika nationella och interna-

tionella organisationer varit syssels atta med att soka becloma hur

den framtida efterfrngan pn papper och papp kommer att utveckla

33

sig. Detta stora intresse for papperskonsumtionens framtid sam-

manhflnger forst och frdmst med att produktionen av dessa varor

dr - relativt sett - mycket kapitalkriivande och investeringarna av

ling varaktighet, varfor man vid investeringsoverviganden ir i

starkt behov av prognoser over den framtida efterfrigeutvecklingen.

For det andra har problemen dven aktualiserats av att en viss PaPPers-

tillforsel anses vara en icke oviktig betingelse for vtt en kulturell

och ekonomisk expansion skatl komma till stind i utvecklingsl?in-

derna. Den framtida papperskonsumtionens betydelse ur synPunk-

ten av tillgflngen pe liimplig" rivaror ilr en tredje grUPP av Pro-blem, som ligger bakom intresset for dessa Prognoser.

De prognoser, som i en eller annan form varit tillg?ingliga, har

i allminhet varit utforda av internationella organisationer. I fiirsta

hand har FAO, UNESCO och divarande OEEC pi olika sitt enga-

gerat sig i detta arbete och minga virdefulla resultat rorande den

framtida utvecklingen har erhillits hilrigenom. Detta har emellertid

enligt institutets mening - i sin tur skapat ett behov av att klar-

lngga dessa prognosers konsekvenser for det svenska ndringslivet.

Den undersokning, som institutet nyligen pflborjat, avser att stu-

dera den framtid.a konsumtionen mot bakgtunden av den svenska

produktions- och exportutvecklingen under r goo-talet, varvid silr-

skild uppmdrksamhet Ignas problemet om for?idlingsgraden hos den

svenska exporten, d.vs. frigan om exportens fiirdelning pi halv-

fabrikaten massa och cellulosa respektive fiirdigvarorna PaPPer och

papp. Efter en inledande historisk expos6 presenteras nigra olika

efterfrigeprognoser for perioden fram till rg7o. Undersokningen

avgrdnsas rill am enbarr g?illa Vdsteuropa. Forutom efterfrigeprog-

noserna kommer visst material over de framtida kapacitetstillskot-

ten att presenteras. H[r befinner man sig emellertid pi vdsentligen

osd.krare mark an nilr det giller efterfrigans utveckling, vilket i sin

tur medfor att prognoserna over den framtida marknadsutveck-

lingen kan berfrknas bli synnerligen osdkra.

34

REKLAMENS VERKNINGARDen probleminventerande studien av reklamens samhilllsekono-

miska effekter har fortsatt under flret och ber?iknas kunna publice-ras under 196g. Bland sporsmil, som f,r foremil for ndrmare pene-trering, kan nimnas reklamen som informationsfcirrnedlare, rekla-rnens effekter pn efterfrigan och vilfirdsekonomiska aspekter pnreklamelr. Undersokningen ir i huvudsak teoretiskt inriktad.

Reklamen ir mycket omdebatterad. I hog grad dr det kritiskaroster som dominerar. Undersokningar i siviil Sverig. som utlandetvisar att allmdnhetens instdllning till reklam i minga avseenden frrnegativ.

Med hinsyn till att reklamens utovare framstir sisom specialis-ter pfl opinionsbildning kan det synas underligt att de inte lyckatsatt skapa bittre forstielse for den egna hanteringen. Det bor emel-lertid klart slis fast, att sjzilva det faktum att reklamen kritiserasrner dn de flesta andra ekonomiska foreteelser inte behover inne-

bflra, att reklamen ocksi, dr mer fortjiint av kritik. Detta konstate-rande g?iller alldeles oberoende av vilka bedomningsgrunder, somtilliirnpas.

I'Fcir att kunna fullgora sina uppgifter miste reklarnen bli upp-

rnlrksammad. En annons som inte blir observerad eller en reklam-film som visas for en tom biografsalong saknar alla rnojligheter att

fylla nigon funktion. Men i och med att reklamen i alla dess for-

mer exponerar sig for offentligheten attraherar den kritiker. I vissmin kan det alltsi stgas vara konstitutivt betingat att reklamen

si ofta blir foremil for kritik. Det dr n&got den har gemensamt

med alla publika foreteelser. fnte bara de potentiella koparna utanalla, som kommer i kontakt med reklam€r, har mojlighet att leve-rera kritik.

Ett vanligt terna i kritiken dr att reklambudskapen dr onyanse-rade, overdrivna och stundom rent lognaktiga. Det dr vid en be-diimnitg hf,rav viktigt att skilja mellan fl ena sidan reklamen i sigsorn en form av masskommunikation och e andra sidan reklamen$faktiska utforrnning och innehell. Reklamen som sf,.dan iir inte lika

35

neuffal till de budskap den fdrmedlar som telefonnltet iir till vad

som sflgr i mikrofonerna. Den som tillhandaha]ler information ge-

nom reklam ir samma ekonomiska enhet som s?iljer de varor och

tjiinster f6r vilka det giirs reklam. F6retagen har bara motiv att ftir-

medla sfldan information som ster i samklang med de mll, som

uppsatts fdr verksamheten. Inget fdretag har sllunda anledning att

sprida vetande, som leder tilt sjunkande vinster, krympande mark'

nadsandelar eller fdrsimrad likviditet. Att ge Partisk och ofullstiin-

dig information ar diirfiir n&got fiir reklamen konstitutivt. D?iremot

mesre inte reklamen med nddviindighet vara oetisk eller smakl6s.

Kritiken f6r den oetiska reklamen drabbar diirfdr dem som till-

handahiller densamma och inte teklamen som sfldan.

I(ONSUMTIONSSTI'DIER

Institutet har under irens lopp publicerat flera arbeten riirande

den privata konsumtionens hittillsvarande och framtida utveckling.

Avsikten dt att under 1963 ffirdigptiilla en ny framtidsbeddmning,

varvid perspektivet fdrliings till r97o. Under iret har f6rberedelser

pigitt f6r detta arbete och den gfltp" konsumtionsutvecklingen

har fdljts t. o. m. 196r. Samtidigt har fiirsiik gjorts att ffl ett $ePp

om vissa konsumtionsomrflden, som av statistiska skil ej har tagits

med i de tidigare beriikningarna. Till dessa hiir flygresor och vissa

varaktiga konsumtionsvaror, men andra Poster, varav utlandsresorna

tycks vara de mest betydelsefulla, ir fortfarande helt ofltkomliga.

Vidare har vi undersiikt miijligheten att pi vissa punkter ftirbiittra

det statistiska underlaget till beriikningarna, och nlgra revideringar

av tidigare publicerade serier, bl. a. pi livsmedelsomridet, skall redo-

visas i den planerade skriften. De hypoteser, som har legat till grund

fiir de tidigare publicerade Prognoserna, skall ocksi ompriivas- Bl. a.

skall undersiikas huruvida det iir rimligt att riikna med konstanta

elasticiteter under hela rg6o'talet.

under lret har som etr prelimin?irt resultat av de pflg&ende kon-

sumrionsstudierna ett manuskript fiirdigstillts, i vilket Prognoser

36

gors for konsumtionsutvecklingen fram till och med rg7o.Dennauppsats kommer under 196g att publiceras i en samlingsvolym medkonsumtionsprognoser for olika liinder. Som utgivare av detta ?t-

bete stf,r Association scientifique europdenne pour la privision 6co-nornique e moyen et e long terrne (ASEPELT), i vilken organisa-

tion institutets chef ingir sorn medlem.

I sarnband med konsumtionsundersokningarna har det visat sigvara praktiskt att ligga upp ett kortregister over in- och utliindskabocker och tidskriftsartiklar, som behandlar den privata konsum-tionen. Detta register beriiknas vara klart under 1963.

Avsikten dr vidare att l?igga om konsumtionsstatistiken sfl attmer detaljerade inforrnationer f,n tidigare erhf,.lls. Hittills har kon-sumtionsserier i regel forts endast fdr grupper av varor, men detvore onskvdrt att skapa en mer detaljerad uppdelning, varvid ivissa fall dven enstaka varor redovisas. Ett register upplagt pfl dettasdtt skulle i vdsentlig grad utoka institutets service-mojligheter pfldetta ornrflde i samband med de talrika forfrigningar, som brukarriktas till oss.

TV:S INTIIODIIKTIONSFORLOPP I SVERIGT

Institutets under en fdljd av hr i rapportform presenterade kart-

liiggning av svensk TV-utveckling utgor ett rikt underlug fcir en

introduktionsstudie pe ett ur konsumtionssynpunkt betydelsefullt

varuomride. En planerad sammanfattning av hittills publicerade

rapporter ir avsedd att diskutera vilka faktorer, som varit besttm-

mande for TV:s snabba introduktion i Sverig..

Samtidigt med att den svenska TV-utvecklingen trd,tt in i ett

lugnare skede, iir det mojligt att iaktta en pigiende fcirskjutning i

inriktningen av Tv-kopen mot en minskad andel fcirstaapparatskop

och en okad andel ersdttnings- och andraapparatskop. De ndrmaste

iren dr det i synnerhet ersilttningskopen, sorn kan vdntas komma

att spela en for den svenska TV-marknaden starkt vdxande roll.

Hur stora Tv-kdpen blir i framtiden kommer de i hog grad att

37

bero pfl TV-appararernas livsldngd. Detta kan illustreras genom f61-

jande rd,kneexempel.

Med ledning av uppgifter beuiiffande den hittillsvarande faktiska

licensurvecklingen samt med utgingspunkt frfln en inom Telesty-

relsen gjord prognos for Tv-licensutvecklingen fram t. o. m. t97o

kan berikningar goras for apparatanskaffningen under 1970, for-

delad pfl forstagings- och ersittningskop. Om man antar att en TV-

apparars tekniska livstiingd uppgir till 7 ir kommer ersittnings-

kopen LgTo atr uppge till cirka 1zb ooo apparater. Om man i stdllet

utgir ifrfln att en TV-apparat ersitts efter i genomsnitt 5 irs an-

vindnirg blir ersdrtningskopen av vflsentligt storre omfattning och

kan beriiknas upPga till ndra 6oo ooo aPparater.

>7-irsalternativeD> >5-irsalternativeb>

Fcirstagingskcip

Ersiittningsk<5p

Summa

54 ooo

ge6 ooo

38o ooo

54 ooo

595 ooo

649 ooo

7-irsalternativet bygger pfl amerikanska erfarenheter. I Forenta

Staterna har det visat sig, att en TV-mottagares medellivslilngd UPP-

ger d11 cirka 7 ir. Det kan emellertid tf,nkas, att forzindringar i ut-

forande liksom i apparatens tekniska utrustning kan komma att

icke ovisentligt driva fram en snabbare iteranskaffnitg. Vira be-

rdkningar enligt 5-nrsalternativet illustrerar den mycket betydande

effekt, som en iikning av iteranskaffningen skulle kunna fe.

38

Statistiska och ekonomiska oversikter

PRODUKTIONSINDII(

Institutet har under r g6e liksom tidigare svarat for beriikningarnaav Industriforbundets produktionsindex. Eftersom avsikten meddenna index bl. a. ir att for konjunkturanalysiindamil md,ta demf,.natliga foriindringarna i industrins produktionsvolym, krdvs ettsnabbt fiirdigstiillande av resultaten. Mot detta krav pfl snabbhet stiren iinskan om att statistiken skall vara si noggrann och rittvisandesorn mojligt. Att samtidigt tillgodose bida dessa krav stoter ofta pflvissa svirigheter.

Industrifcirbundets produktionsindex fcireligger klart 6-7 veckorefter den aktuella mi.nadens utging, vilket betyder att beriikning-

arna miste baseras pe produktionsuppgifter rned relativt kort fram-

stiillningstid. Sidana uppgifter avser i allmiinhet endast ett begriin-sat antal viktiga varor eller relativt stora aggregat av varor. Dess-utom dr det ofta omojligt att erhilla uppgifter frin annat in ett ur-

val av foretag. I mflnga branscher kan man overhuvudtaget inte fa

fram produktionsuppgifter tillriickligt snabbt, varfor man diir ilr

hfinvisad till att anvilnda andra indikatorer fiir produktionsutveck-

lingen. Den i det sammanhanget viktigaste indikatorn dr syssel-

sdttningsstatistik i form av data rcirande antal arbetstimmar eller

antal arbetare. Dessa uppgifter kan sedan eventuellt korrigeras med

ett antagande om for?indringen i produktionen per timrne eller per

arbetare. Det 1r emellertid i de flesta fall mycket svirt att med nf,.-

gon sdkerhet uttala sig om produktivitetens foriindringar. Av det

ovan sagda framgflr alltsi att en rninadsindex civer industriproduk-tionen med nodviindighet miste baseras pn ganska grova indikato-

rer. Det ir diirfor onskvdrt att man fortlopande bevakar mcijlighe-

terna till okad information, si att de anvdnda indikatorerna hela

39

Diagrarn ?. Produktionsind,ex fiir hela ind.ustrin 1961-62

Index rgg5: too

lndex

r-

- - - -

1962

1961

01 7 - 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 1 2

Mdnod

tiden dr av se hog kvalitet, som det under de givna betingelserna

dr mojligt.

Industriforbunders produktionsindex har under r 96e beriiknats

enligt samma metoder och med samma indikatorer som under t96t,

rrors att det har varit mojligt att i vissa avseenden gcira fcirbdtt-

rande aktualiseringar, i forsta hand genom ett fornyat och utokat

urval av foretag. Det har emellertid ansetts onskvdrt att dessa for-

ind.ring"r, som i allmilnhet tr relativt dyrbara att genomfora, gors

samtidigt med den stora och genomgripande revision, som avses tgu

rum i samband med den sedan liinge planerade omliiggningen av

den officiella statliga produktionsstatistiken. Det ilr nimligen omoj-

ligt atr i fiirvzig avgora pi vilket sitt aktualiseringarna skall ske, si

40

Diagrarn 8. Prodtrktionsind,ex fiir hela industrin t93E-62

Arssiffror fcir hela industrin I 9g5-6 r och kvartalssiffror (snsongkorrigerade) fdr helaindustrin samt kapital- respektive konsumtionsvaruindustrin 1959-6e

Index: 1935: Ioo

lndex

0 _l_l | | | I | | | | | t I | | r I I | | I I I | |193s 37 39 41 43 45 47 49 57 59 61 19s9 62

- . - - KCpitOl-voru indus t r i

- H e l o i n d u s t r i n

I.,tni

' lb-

t--J

J.j

a

-/

a a a a a . a

a\-./

a a . a r

a . a a

4

o l r a r 1

Konsumtions-voruindustr i

system kommer att vara

5351 61

att de ocksi efter en civergirg till ert nyrrde effektivaste.

Den ovan nfrrnnda omliiggningen av den statliga industristatisti-ken har kraftigt fcirsenat berdkningarna av r gbg irs definitiva pro-duktionsindex (hittills ber?iknad av kommerskollegium men frflnoch med r g5g flrs index av statistiska centralbyrir). Nigon anknyr-ning av Industrifdrbundets produktionsindex till den statliga in-dexen for i.r l gbg har diirfor inte kunnat goras under r g6s.

Utvecklingen av produktionsindex for hela industrin minadsvis

4 r

Diagram g. produktionsvolSrmen i vissa branscher iuom ind.ustrin 1959-62

Siisongkorrigerade serier. Kvartalssiffror

Index

Index: Igg5'= Ioo

Jiirn- och'metollverk

180

160

140

124

100

80

0

Mcssa indus t r i Pcppers indus t r i L ivsmede ls indus t r i

200

180

160

140

120

100

80

o

Texti l industri Konfektiortsindustri Li ider- och skoindustri

19s9 60 61 62 1 959 60 61 62 1 959 60 61 62

42

J i i rnmolmsgruYor Tri i industr i

100

80

de bida senaste iren redovisas i diagram 7. Av detta framgir bl. a.

att produktionsokningen under r 96z varit relativt svag - vissa mi-

nader har produktionsvolymen t. o. m. varit liigre dn under rnot-

svarande m&nad 196r. Sammanlagt beriiknas industrin ha okat sin

produktion under d. g forsta kvartalen med e procent jiirnfort med.

motsvarande period 196l. I diagram 8 redovisas produktionsutveck-

lingen inom hela industrin irsvis frin och med l ggb och kvartals-

vis (sdsongkorrigerad) frin och med rgbg. Diagrarnmet komplette-

ras med kvartalssiffror frin och med t gbg for de bf,.da huvudgrup-

perna kapital- och konsumtionsvaruindustri. Diagram g anger ut-

vecklingen kvartalsvis i olika delbranscher (s?isongkorrigerade se-rier).

VERKSTADSSTATISTIK

Orderltiget inorn verkstadsindustrin har som tidigare ir under-

sokts vid utgingen av februari och augusti. Arbetet hdrmed har be-

drivits i samarbete med Sveriges Mekanforbund och Sveriges Varvs-

industriforening. Publiceringen har som tidigare skett i form av

tvfl broschyrer.

Orderstatistiken omfattar drygt 4oo fiiretag. Dessa utgor inte ett

slumpmiissigt urval, varfor statistiken kan vara behiiftad med syste-

matiska fel, vars storlek och karakttr det dr svirt att med sflkerhet

uttala sig om. Emellertid svarar de uppgiftsldmnande foretagen for

en relativt stor del cirka 6o procent av totala antalet arbets-

timrnar i verkstadsindustrin. Vidare har foretagen fordelats pi del-

branscher och inom varje delbransch pi storleksgrupper, vilket gcir

att man vid upprdkning till totalnivfl tar hilnsyn till de skillrrader

i ordersituationen som kan forefinnas mellan sfldana olika typerav foretag. Uppgiftsl[mnarnas andel i den minsta storlekssupper,dvs. foretag med mindre fln 5o arbetare, zir lig - cirka r o procent -

dven orn denna grupp innehiller det stcirsta antalet uppgiftslflm-nande foretag, absolut sett. Ovriga storleksklasser ilr representerade

med andelar som varierar mellan 40 och roo procent.

48

Diagrarrr 10. Ord,erstock i verkstadsindustria augusti 1957-augusti 1962

fndex: aug. rg54: Ioo

lndex

250

0Aug. Feb. Aug.60 61 61

Aug.57

Feb. Aug.58 s8

Feb.60

Feb.59

Aug.59

Feb. Aug.62 62

Diagram lo visar utvecklingen av orderstockens storlek, mett i

arberstimmar, under tiden augusti tgbT-augusti r96e. I jiirn- och

merallmanufakturbranschen och i de mekaniska verkstdderna nfldde

orderstocken ett stcirsta vlrde vid undersokningen i augusti 196r

och har sedan dess varit avtagande. De elektriska verkstiderna hade

i augusti l g6s en orderbel?iggnitg, som var I procent storre dn ett

hr tidigare, vilket betyder att okningstakten i denna bransch avse'

vdrt har avtagit. Inom varvsindustrin har man noterat en fortsatt

kraftig tillbakaging. Totalt for hela verkstadsindustrin beriknas

orderstocken i augusti rg6e ha varit 4 procent mindre iln ett halvir

tidigare och ro procent mindre ln i augusti 196r.

Ocksi orderingingen har minskat relativt kraftigt. Under perio-

den mars-augusti i ir var den Z procent liigre dn under motsvarande

tid 196r och rg procent liigre fln under perioden september 196r-

44

\a \

a \

' \ Varv

" - . - -- \. \ o

\a \

\Mekon iskq verks tc ider '

\\ - r,-,

O . - E l . v e r k s t .< O o o . . . D

Jcirn- ochmetq l lmqnufok tur

Diagram ll. Ordering4ng frAn hem,m,a- och exportmarknad. i verkstadsin-duEtrin exklusive varven september lg58-augusti 1962

Index: sept.-nov. rg54: Ioo

februari r 962. Nyteckningen av order inom varvsindustrin var myc-ket liten under mars-augusti i ir - flera av storvarven fick inga nyabestdllningar alls och orderingingen lng diirfor pfl en nivfl sommed 8o-85 procent understeg de nirmast foregiende sexminaders-periodernas. Aven betrdffande orderingingen ilr de elektriska verk-stilderna ensamma om att kunna redovisa en okning. Under perio-'d.en mars-augusti r g6e var tillstrcimningen av order till d.enna,bransch g procent stdrre iln ett ir tidigare.

I diagram r r flskidliggors orderingingen till verkstadsindustrinexklusive varven uppdelad pi hemma- och exportrnarknad. Klyftanmellan de bida marknaderna bestflr och utvidgas, men dven ex-portmarknaden visar nu tendenser att gn tillbaka.

Sveriges Mekanforbunds mflnadsstatistik over sysse/s iittningen iverkstadsindustrin har i likhet med tidigare Fn utarberats inom in-

45

q G a A E c { dr n | ' l \ O \ O \ O . O \ O €' F

a ' a e '9 '

e ' s -9E F E E E c , E ;

* * d d * * cde e r e g e i l Ec t c r c t o U o d =E v r E t n E | , ' E . €

0 Lour

ogI

coro.J

a.c,an

Exportmorknod'\

, / - . a / \ - r / \ a , / -

- - - Q - \ \

/ - - w /

Hemmamorknqd

sriturer. Siffrorna for rg6e visar pfl en uppging i syssels?ittningen

per normalvecka med r procent jiimfort med t 96 t. De elektriska

verkstdderna beriknas ha iikat med 4 procent medan j[rn- och me-

tallmanufakturbranschen har redovisat en tillbakaging med 2 Pro-

cent.

Under r g6e infordes en ny definition av det i sysselsittnings-

statistiken anvdnda begreppet normalvecka. Detta foranleddes

frilmst av att en stor det av de svarande foretagen under 196r och

r g6e borjade till?impa lediga lordagar iret om. Vid omrilkning av

sysselsittningsuppgifterna till normalvecka skulle den tidigare till-

ldmpade definitionen medfora en overskattning, varfor begrepPet

gavs en exaktare och med verkligheten mer overensstemmande inne-

bord. Med normalvecka avses numera en vecka med en ordinarie

arbetstid av 4b timmar per arbetare.

INDt]:STIIIELL MANADSST'AT'ISTIK IXI. rn.

Ind,ustriell ntd,nad,sstatistik med uppgifter och diagram tiver indu-

striproduktion, utrikeshandel m. m. har sammanstilllts och utsilnts

varje minad. Statistikrapporter over utvecklingen inom viktigare

branscher har regelbundet publicerats i tidningen Arbetsgivarell-

DET EKONOMISKA LAGET

pe uppdrag av Svenska Arbetsgivareforeningen har liksom tidigare

frn tre rapporter utarbetats rorande konjunkturutvecklingen. Dessa

har publicerats under titeln >Det ekonomiska ldget> och varit av-

sedda som informationsmaterial i foretagsnimnderna' I varje raP-

port har den svenska ekonomin analyserats mot bakgrund av en

redogorelse for konjunkturlziget i utlandet, i forsta hand Fcirenta

Staterns, Englard, Viisttyskland och Frankrike. Utvecklingen i Sve-

rige har behandlats utforligt i friga om produktionen, sysselsttt-

ningen, investeringarna, utrikeshandeln och den ekonomiska poli-

tiken.

46

I samband med den forsta och tredje civersikten har sirskilda sak-

underlug fiirdigstilllts, avsedda att ligga till grund for de bildband

med tal, som under namnet Ekonomisk vflrjournal och Ekonomisk

hcistjournal utges av Svenska Arbetsgivarefcireningen fcir visning vid

foretagsniimndernas sammantrdden.

IUI UPPHON ATT PRODUCERA VISS STATISTIK

I och med att rg6a f,.rs siffror foreligger klara, vilket beriiknas vara

fallet i mitten av februari 196g, overtas institutets statistikproduk-

tion av byrfln for industristatistik inom statistiska centralbyrin. I

forsta hand overflyttas order- och produktionsstatistiken. En serie

over sysselsittningen i verkstadsindustrin produceras redan pi stat-

ligt hail. For att kunna gora de minatliga produktionsvolymberiik-

ningarna miste dock centralbyrfln overta och tills vidare fortsiltta in-

sarnlandet av uppgifter frin de foretag som nu medverkar i Mekan-

forbundets och IUI:s sysselsilttningsstatistik.

Statistiken over orderliiget i verkstadsindustrin och den minat-

liga produktionsindexen har bflda s& stort allmiint intresse, att det

har ansetts tillhora statens uppgifter att svara for produktionen.

Detta kan sflgas vara den primira anledningen till overforandet.

Men saken har ocksi en teknisk sida. Genom en centralisering av

statistikproduktionen kan man ni fordelar av mflnga slag, t. ex.

minskad arbetsborda for uppgiftsliimnare, liigre produktionskostna-

der och okad j?irnforbarhet med andra statistikgrenar. Overforandet

kan diirfor ocksfl ses som ett led i den centralisering av den statliga

statistikproduktion€r, varom principbeslut fattades av r e6o flrs

riksdag.

47

Ovrig verksamhet

KONSULTGNUPPEN

Sedan r g5g har en sirskild konsultavdelning funnits inom insti-

tutet. Dess arbete, som letts av ekon. lic. John Eksdom, har frimst

omfattat undersokningar rorande den framtida utvecklingen av

marknaden for olika varor. Uppdragsgivare har varit enskilda f<ire-

tag eller organisationer och som regel har undersokningsresultaten

icke publicerats.

Konsultgruppens verksamhet upphorde den r oktober r96e. Dess

chef har frin irsskiftet forordnam att som silrskild sakkunnig i eko-

nomiska frigor tjiinstgcira vid den svenska EEc-delegationen i

Bryssel.

ovnrer

Liksom tidigare har institutet iven under 196z bitrttt fciretag, in-

stitutioner och statliga verk och myndigheter med smdrre utred-

ningar och diverse annan service. Sammansffillningar av olika ekono-

miska data har ocksi ltmnats till vissa internationella organ.

Under iret har remissyttrande avgivits civer >socialstyrelsens for-

slag angflende den officiella lonestatistikens framtida utformning>>,

over >PM ang&ende ett centralt foretagsregister> samt over >PM

angiende en eventuell ny foretagsrilkningrr. De tvi sistndmnda Pro-memoriorna var utarbetade av delegationen fiir statistikfrigor. Vi-

dare har institutet tilt statistiska centralbyrin ltmnat synpunkter

pfl den planerade publikationen >Allmiln minadsstatistik> samt pfl

betinkandet >Publiceringsformer for svensk statistik>.

Pe uppdrag av r 96o irs semesterkommittd har institutet utfort

en studie rorande de ekonomiska verkningarna for vissa typer av

48

industrifdretag vid alternativa forliiggningar av den fjiirde semes-terveckan. Resultaten har fltergivits i kommittdns betiinkande Ny se-mesterlag (SOU 196z: 44),

Institutet har under lret varit representerat i en arbetsgrupp, somstuderar deltidsjordbrukarnas problem och deras mcijligheter tillarbetsinsatser inorn andra niringsgrenar. I denna arbetsgpupp in-gflr dven rePresentanter fcir Jordbrukets Utredningsinstitut ochfciretagsekonomiska institutionen vid Lantbrukshcigskolan.

Docent Saffan Burenstam Linder har i Ekonomisk Tidskrifrr96z: 4 publicerat en uppsats med dteln Saeriges hand,elspolitiskaalternatia: den ekonomiska innebcirden Institutet har medverkatvid tillkomsten av detta arbete och uppsatsen har som sdrryck in-tagits i smfltryckserien (rt sO).

Flera av institutets medarbetare har under iret htllit ett antalforedrag och medverkat vid olika kurser och konferenser. f allrnfln-het har dessa framtrddanden haft direkt anknytning till publice-rade eller pflgflende undersokningar inom institurer.

Institutets chef, professor Bentzel, har under iret varit ordforandei den s' k. metodgruPpen inom Arbetsmarknadsstyrelsen, vars syfted,r att studera Prognosmetoder for arbetsmarknaden. Han har vidarevarit ledamot av utredningsridet samt ledamot av familjebered-ningen inom socialdepartementet. Fil. lic. Erik Hddk har fungeratsorn sekreterare i Bankoutskottet.

+9

Skrifter utgirsna at) Industriens Utredningsinstitut*Den offentliga sektorns expansion. E. H66k (r96e). s7z s.svensk populflrpress 193r-6r. G. Albinsson (r 96z). rg7 s.Framtidsperspektiv fdr svensk indusmi. J. Wallander $962). 186 s. Utglngen.Ldnedkningars verkningar. L. Nabseth (196r). 344 s.svensk verksradsindustri. G. Albinsson (196l). zo5 s.Industrifciretagets produktionseffektivitet. E. Ruist (196o). rog s.Industriproblem r96o. G. Ahrsjci m. fl. (196o). 196 s. Utgingen.studier i bilisrnens ekonomi. J. wallander (rgs8). e8g s.Den privata konsumtionen i Sverige r93r-6s, R. Bentzel m.fl. (rgs7),42s s.Strukruromvandlingen i jordbruket. O. Gulbrandsen (rgsz). zsz s,Biliigaren och bilen (rg56). r12 s.Industrien och ftirgubbningen (rg55). r28 s.Kemisk industri. A. Elshult och f. Svennilson under medverkan av H. Wagner

( l g S S ) . 2 r 5 s .Nationaliseringen i England. E. Hddk (lgSS). 88 s.Tjflnsteminnen och den industriella omvandlingen. E. HAdk (rgSg). l14 s.Svenskt distriburionsviisende. R. Artl e (rg5z). zs8 s. {Jtgingen.Befolkningsutveckling och arbetskraftsfdrsdrjning. E. Hd6k (r g1z). rg3 s.Svenskt transportv6sende. C. W. Petri (r95e). zg+ s. LJtg6,ngen,Inkomstfcirdelningen i sverige. R. Bentzel (rgsz). zz7 s.Svensk industriell fciretagawerksamhet, band r och z.E. Dahmdn (r95o). 4zt+

295 s.

Smdtrycksserien

r 9 6 z

27, Bostadsbristen. En studie av prisbildningen pi bostadsmarknaden. R. Bent-zel. A. Lindbeck och I. Stihl, ro9 s.

26, Sveriges handelspolitiska alternativ: Den ekonomiska innebdrden. S. Bu-renstam Linder. 24 s.

25. Verkstadsindustrins rnaskinkapital, En studie av dess sarnmansiittning ochav maskiners rli.{drande och d6dl. J. Wallander. r ro s.

24. Produktivitet och kapitalmiingd inom den svenska industrin under efter-krigstiden. K. G. Jungenfelt. 19 s.

23, Sysselsiittning, penningvdrde och framitskridande, En sammanfattning avstabiliseringsutredningens betiinkande: Mal och medet i stabiliseringspoli-tiken. ro9 s,

Dryckeskonsumtionen i Sverige. A. Sundstrtim och J. Ekstr6m. r84 s.

r g 6 r

2r, Investeringskalkyler enligt MAPl-rnetoden anpassade till svensha skatte-fdrhillanden. B. Eneroth. 27 s.

r g 6 o

zo. IUI's bilprognos - genomging och revidering h6sten 196o. J. Wallander -

B. Olssorl. 8 s,

Prisdifferentiering inom handeln. En studie av kdparprestationer ur leverzn-t6rens synpunkt. L. Lid6n - B. A. Holmberg. I l8 s.IUI's konsumtionsprognos fcir ar 1965. En granskning och revidering,G. Albinsson, R. Bentzel, G. Danielsson, J. Ekstriim och O. Gulbrandsen.106 g.

{ Hdr har upptagits de senarc drens publikationer. En fuUsffindie fdrtechning kan erhdllas pd bcgdran.

?2.

+52 -

252 -

r5: -

35 : -

25r -

20i -

r5 : -

35: -g8: -24i 50

9 : 5 0

7 z -

r43 -

+z-5: 50

r+3 -

r+ i -r+i -

14: -

e8: -

4 : -

5o

3: 50

3 : 5 0

3 : 5 0

ro: -

93 50

19.

r8.