Jag skulle vilja våga tro

i en kyrka som är öppen för sökaren och tvivlaren likaväl som för den som kommit en bit på trons väg

Studiematerial inför kyrkovalet i Svenska kyrkan 2009

Kyrkomötesgruppens ”Framtidsgrupp”

2

Välkomna till dialog om folkkyrkan

Vänner i folkkyrkan,

Svenska kyrkan som öppen folkkyrka i hela landet bärs av många engagerade människor.

Den här skriften vill locka oss till samtal om vad folkkyrkan är och ska vara. Resultatet bör

bli förslag till lokala program som centerrörelsen för fram till väljarna inför kyrkovalet den

20 september 2009.

Bäst är att mötas i cirkel – tre träffar blir en bra studiecirkel. Självklart ska vi välkomna både

centermedlemmar och andra nyfikna till vår dialog.

”Jag skulle vilja våga tro” är skriven av en grupp centerpartister som alla är ledamöter av

kyrkomötet: Sven Kragh (ordförande), Per-Henrik Bodin, Stefan Jonäng, Gunnel Lagerkvist

och Ulla Rickardsson. De har arbetat på uppdrag av centerpartiets kyrkomötesgrupp.

Viktigt är också att vi vågar fråga intresserade och kloka personer om att vara kandidater för

centerpartiet i kyrkovalet. Hur nomineringarna formellt ska gå till finns att läsa i partistyrelsens

riktlinjer.

Alla delar vi uppdraget att nå fram till och beröra många, många människor i dialogen om

folkkyrkan och folkkyrkotanken. Våra kyrkomötesledamöter – liksom förtroendevalda i stiften

– kommer gärna till möten, öppna för allmänheten.

Varmt välkomna med i arbetet! Genom mångas engagemang kan vi bli framgångsrika.

Centerpartiets kyrkopolitiska sektion

Karin Perers, ordförande

3

Innehållsförteckning Första cirkelträffen

Inledning 4 Fädernas kyrka – framtidens kyrka 6 En folklig folkkyrka 8 Demokrati och delaktighet 10 Andra cirkelträffen Svenska kyrkans nivåer

Församlingen – evangeliet nära människor 14

Stiftet, ett stöd i församlingens arbete 16

Nationell nivå. Församlingar och stift tillsammans 18 Tredje cirkelträffen

Med inspiration från tidigare samtal fördjupar vi oss kring vår egen församling: Hur vill vi att Svenska kyrkan skall verka i vår församling?

• Vi lyfter fram de viktigaste punkterna till ett valprogram hos just oss.

• Vi arbetar med listorna i församlingen och ev. samfällighet. • Vi uppmärksammar att väljarna kan kryssa för sin kandidat och

göra kyrkovalet till ett viktigt personval. Hur främjar vi högt valdeltagande och många personkryss?

4

Inledning

Reformen 2000 innebär både förnyelse och kontinuitet för Svenska kyrkan Riksdagsbeslutet inför år 2000 förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och den svenska staten. Svenska kyrkan verkar nu enligt sin egen kyrkoordning, beslutad av sina egna förtroendevalda. Lagen om Svenska kyrkan är beslutad av riksdagen och ger ändå vår kyrka en särställning i Sverige. I lagen står det bland annat: ”Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.” (Lag 1998:1591) Mycket betydelsefullt är också att en stor andel av oss som bor i Sverige är tillhöriga Svenska kyrkan. Som majoritetskyrka har vi ett speciellt ansvar för att göra kristna värden och uppfattningar gällande i samhället. Dialogen om människovärde och etik i samhället kan vara en mötesplats mellan tro och samhälle på kyrkans alla olika plan. Centerpartist i Svenska kyrkan Människans liksom Guds värld är inte tudelad. Svenska kyrkan lever i det samhälle som vårt land utgör, men är också en del av Kristi kyrka på jorden. Alla i Sverige är inte med i Svenska kyrkan. Vi lever i ett samhälle med religionsfrihet och genom mångkulturen blir Sverige också mångreligiöst.

Centerpartiet verkar i samhället utifrån sina grundläggande idéer om människovärdets okränkbarhet, människors lika värde, jämställdhet och solidaritet med svaga och utsatta. De grundidéerna har sin grund i evangeliet och bär också vårt arbete i och för Svenska kyrkan. Omsorgen om skapelsen – naturen och människans livsmiljö – hör också till grundidéerna i både kyrkan och centerrörelsen. Församlingen är Svenska kyrkans viktigaste byggsten, och som centerpartister ser vi församlingen som en viktig medaktör i lokalsamhället. Därför är vi glada att vårt parti medverkar som nomineringsgrupp i de kyrkliga valen.

5

Samtalsämnen Svenska kyrkan är majoritetskyrka, vad innebär det i förhållandet till:

• Andra delar av samhället. • Andra samfund. • Dem som står utanför en kristen trosgemenskap?

Hur skall Svenska kyrkan agera om den inte längre är majoritetskyrka?

Centerpartist i Svenska kyrkan

• Jämför grundläggande värden i Svenska kyrkan och i centerpartiet. Gå in på partiets hemsida www.centerpartiet.se .

• Kan en nomineringsgrupp vara opolitisk? • Vilka för- och nackdelar finns med partipolitiskt

förankrade nomineringsgrupper? • Vad betyder helhetssynen för kyrkan och för

centerpartiet?

6

1. Fädernas kyrka – framtidens kyrka Dagens Svenska kyrka har sina rötter i evangeliet om Jesus Kristus. Kyrkan har reformerats under århundraden. Gång på gång har människor känt, att man vill gå tillbaka till rötterna. Vad var det som gjorde att människor följde Jesus från Nasaret, när han i strid med dåtidens religiösa etablissemang ville finna en annan Gud och plantera en annan gudsbild hos sina medmänniskor än dåtidens ofta stränga och dömande Gud. Samtalet i dåtidens sockenkyrka – synagogan – blev ett samtal, som visade att hänsyn till samhälle och dåtidens tankar kom att dölja Guds väsen. Reformationen – en uppgörelse med dåtidens religiösa tankar. När Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkporten i Wittenberg, ville han få till stånd en dialog med dåtidens kyrkliga ledning. Han såg att hans medeltida kyrka innehöll en mängd mänskliga påfund, som dolde Guds väsen. En sann kyrka är en kyrka som ständigt speglar sig i bibelordet. I vår kyrka äger alla tillgång till bibelordet. Då och då fordras ett nytt, samtida perspektiv för att tolka en speciell situation i samhälle eller kyrka. Det måste varje sann kyrka göra, och så har också Svenska kyrkan gjort. Det gjordes inför beslutet om kvinnor som präster. Det görs i vår tid i studium och beslut i kyrkans syn på kärleksrelationer mellan människor, oavsett deras sexuella läggning. Svenska kyrkan har länge varit en ”brokyrka”. Nya tider kom att innebära att kyrkan granskades utifrån sin tradition och sina seder. Svenska kyrkan har behållit sin episkopala struktur (biskopsstruktur). Svenska kyrkan har behållit viktiga drag från förreformatorisk tid och har något som kallas ”apostolisk succession”. Enkelt uttryckt betyder den att en ny biskop vigs av en biskop som i sin tur har blivit vigd av en biskop – genom handpåläggning förmedlas i obruten kedja vig-ningen från apostlarna. Vigningssuccessionen är viktig när vi talar med romerska och anglikanska kyrkor, men vårt reformatoriska arv delar vi med andra lutheraner, calvinister och zwinglianer. Här står vår kyrka mellan olika traditioner och har kontakt med alla parter. Svenska kyrkan har blivit en ”brokyrka” i samtalen mellan andra kyrkor. Detta har tagit sig många uttryck. Ett av de mer kända

7

är Nathan Söderbloms verk och hans inbjudan till kyrkoledare att mötas i Uppsala 1925. Ett annat synligt tecken är den ekumeniska skriften om Dop, Nattvard och Ämbete, som har varit vägledande i kyrkornas arbete med gudstjänstförnyelse och de särskilda upp-dragens struktur, biskop, präst och diakon. Åter ett annat viktigt ekumeniskt dokument är den s.k. Borgåöverenskommelsen mellan de lutherska kyrkorna i norra Europa och de anglikanska kyrkorna. Svenska kyrkan har som majoritetskyrka ett stort ansvar. Det gäller den kristna trons närvaro i hela vårt land. Vi brukar kalla det territorialprincipen, som innebär att hela landets territorium täcks av den kyrkliga organisationen. Vart du än kommer, finns det en kyrklig församling, där gudstjänst firas och där människor tar ansvar för församlingens liv. När katastrofer sker i stort eller smått finns alltid en av Svenska kyrkans församlingar, som kan gå in och ta ansvar i samverkan med andra kristna och med det civila samhällets funktioner. Att vara kyrka, förankrad folkflertalet, innebär också att ha andra förväntningar på sig. Ett exempel är att Svenska kyrkan förväntas både se och arbeta med minoriteternas problem. Svenska kyrkan ser med oro på att människor lämnar kyrkan. Som folkkyrka är det viktigt, att det finns en solidaritet. Under olika skiften av livet har människan ett större eller mindre behov av kyrkan. Det är viktigt att kyrkan på olika sätt söker öka kontakten med sina tillhöriga. Kvaliteten i vår verksamhet i mötet och synliggörandet av den enskilde är viktig. En signal att man vill lämna kyrkan skall naturligtvis respekteras, men kan i många fall vara början till ett samtal om verksamhetsformer och människors upplevelse av mötet med Svenska kyrkan.

Samtalsämnen

• Ordet kyrka, var kommer det ifrån? • Vad betydde reformationen för kyrkan? • Vad betyder ordet ”brokyrka” idag? • Vad betyder Svenska kyrkan idag – samtala och

sök likheter med tidigare tidsepoker. • Hur skall vi närma oss människor som har

lämnat Svenska kyrkan?

8

2. En folklig folkkyrka Ordet folkkyrka I lagen om Svenska kyrkan finns begreppet folkkyrka. Ordet ”folk-kyrka” har vandrat lång väg från biskop Einar Billings beskrivning av ”den religiöst motiverade folkkyrkan” till att bli ett av alla erkänt begrepp i svensk lag. Svenska kyrkan med sina geografiska försam-lingar och barndoppraxis såg Billing som ett uttryck Guds före-kommande nåd. I lagen om Svenska kyrkan står: ”Svenska kyrkan är en öppen folk- kyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.” (Lag 1998:1591 §2) Varför lag? I relationsförändringens tid vid sekelskiftet år 2000 var det naturligt att Svenska kyrkan av riksdagen fick ett lagstöd för att vara just den kyrka efter relationsändringen som hon var före. Staten har inte lagt andra förväntningar i sin lagtext än dem, som kyrkan kunde accep-tera. Många av termerna återkommer i kyrkans egen ”lagtext”, kyrkoordningen. Varken stat eller kyrka ville förändra kyrkans karaktär av öppen demokratisk folkkyrka. Längre fram under vårt studium kommer vi att möta dessa begrepp, när kyrkan tolkar dem. Ett av skälen till statens önskan om lag är den specialreglerade kyrkliga egendomen. När evangeliet om Kristus nådde Norden, skapades församlingar i vårt land genom att bönderna byggde en kyrka och avsatte mark för en prästs möjlighet att leva på jordbruk. Med tiden kom jorden att skötas av arrendatorer, och kyrkan att betraktas som en självägande stiftelse. Egendomen samlades i s.k. prästlönefonder, som idag förvaltas av egendomsnämnder på stiftsnivå. Denna egendom representerar stora värden och avkast-ningen är ett viktigt stöd till kyrklig verksamhet i församlingarna. Det fanns inför år 2000 en önskan att denna egendom även fort-sättningsvis skulle vara till det kyrkliga arbetets stöd och inte hamna i händerna på en liten grupp. Här finns en självklar anknytning till den stora grupp av svenska folket som är kyrkotillhöriga. Svenska kyrkan är inte en religiös förening av likatroende. Till folkkyrkans karaktär hör, att hon inte består av människor, som

9

tror på endast ett sätt. Här skiljer sig folkkyrkan från föreningskyrkan. Tidigt kom Svenska kyrkan att ”karakteriseras mer av sitt centrum som är Herren Jesus Kristus än av sina gränser”. Detta tankesätt har blivit vägledande för Svenska kyrkans syn på sig själv. Det är de kyrkotillhöriga församlingsborna som genom demokratiska val tillsätter beslutande organ i församlingarna. Den demokratiska organisationen är grundläggande för Svenska kyrkan. Samtalsämnen

• Vad står folkkyrkan för för dig? • Varför vill den svenska staten se Svenska kyrkan

som en folkkyrka? • Vad är skillnaden mellan folkkyrka och

föreningskyrka? • Hur framträder din församling som folkkyrka?

10

3. Demokrati och delaktighet

Kyrkosyn Allt arbete med att sätta sig in i något börjar med en inre bild av det som vi försöker att förstå. Bilden av Svenska kyrkan växlar med hänsyn till vilken utgångspunkt vi tar. De allra flesta av oss har vår förankring på den lokala nivån, i församlingen. Den är kyrkans viktigaste byggsten och det är där vi som församlingsbor möter evangeliet, i bildens centrum kyrko-byggnaden med en bild av Kristus. Dit kommer vi för att möta kyrkans viktigaste uppgifter – fira gudstjänst och lära oss mer om kristen tro och kristet liv. Vi möter församlingen i mission och diakoni, som sträcker sig ut i samhället och världen. I församlingen finns också medarbetare – anställda och frivilliga, också förtroende-valda, som vi har varit med att välja i kyrkoval vart fjärde år. För att det skall vara en församling måste det finnas en kyrka, där man firar gudstjänst, men också människor, som tar ansvar på församlingsbornas uppdrag.

FIRA GTJ UNDERVISA

MISSIONERA UTÖVA DIAKONI

VIGDA ÖVR MEDARB

DEMOKRATI

KYRKANS ÄMBETE

KYRKANS TILLHÖRIGHET

STÖDJA GRUNDUPPGIFTEN

LOKAL NIVÅ STIFTSNIVÅ

NATIONELL NIVÅ

BEGRAVA

KYRKOSYN

VÄLJA

Stiftsfullm KYRKOFULLM

KM

BETALA KYRKOAVG.

LN

BIS Kh

BISKOPSMÖTE BISKOPAR

11

Men kyrkan är inte bara den enskilda församlingen. Församlingen är en del av stiftet, som i sin tur tillsammans med andra stift bildar den lutherska svenska kyrkoprovinsen. Vi brukar säga att församlingen/pastoratet och stiftet är kyrkans pastorala nivåer. Med det menar vi, att det kristna livet för den enskilda människan skall stödjas av församlingen och stiftet. Det finns arbete, som församlingarna gör tillsammans i stiftet som visst arbete bland sjuka, studerande och intagna på kriminalvårdsanstalter. Vissa saker har vi gemensamt i hela Svenska kyrkan som ansvaret för mission och internationell diakoni och där gäller kyrkoordningen. Vi har också ett gemensamt ekonomiskt utjämningssystem. Besluten på denna nationella nivå fattas av kyrkomötet och för att verkställa de besluten och ansvara för samordningen, tillsätter kyrkomötet kyrko-styrelsen, som har kyrkokansliet i Uppsala till hjälp för att kunna utföra sitt arbete. Idag ser många församlingar ut att ha en ”kyrkosyn” som skulle kunna kallas ”nätverksförsamlingen”.

Församlingen har en stor och vittförgrenad verksamhet. Säkert kan vi – utifrån våra egna erfarenheter – tillföra en eller flera grupper. Hur ser kontakten med Gud ut i ”nätverksförsamlingen”?

12

Samverkan mellan demokrati och kyrkans ämbete är viktig. Om kyrkan skall fungera i församlingen är den gemensamma ansvarslinjen viktig. Samhället och förväntningarna på kyrkan förändras ständigt. Därför är dialogen mellan demokratiskt förtroendevalda och församlingens medarbetare mycket viktig. Tillsammans gör man omvärldsanalysen och får en gemensam beskrivning som uttrycks i församlingsinstruk-tionen, som är församlingens grund- och identitetsdokument. Där beskrivs vilka former av gudstjänster som firas i församlingen m.m. En ny medarbetare eller en ny kyrkorådsledamot skall kunna gå till den och finna vad församlingsborna kan möta och förvänta av olika verksamheter i just denna del av Svenska kyrkan. Planerna för framtiden dras upp i långtids- och årsbudgetar. Kraven på kyrkans medarbetare och förtroendevalda har ökat under åren. Inte minst har det omgivande samhällets krav i form av lagar blivit allt fler. För utbildning och utveckling av de olika funktionerna bär anställda och beslutsfattare ett gemensamt ansvar. Också på nomineringsgrupperna har förväntningarna ökat. Delaktig-heten i beslut och verksamhet är viktig. Vårt samhälle har ett överflöd av information. Därför behövs en förståelse från kyrkans anställda att informera både brett och djupt, för att de rätta besluten skall kunna tas av förtroendevalda.Där måste samtalet om den gemensamma kyrko-synen vara en viktig grund för arbetet. Samtalsämnen • Vad är centrum i vår kyrkosyn? • Möjligheter och svårigheter med ”nätverksförsam-

lingen”. • Kan vi tänka oss församlingshem och –verksamhet i

kyrkorummet? • Evangeliet kräver närhet, vad betyder det? • Samhället förändras, hur ser vår omvärldsanalys

ut? • Samfälligheten ska vara ett stöd, vad hjälper den till

med? • Varför ser det så olika ut i svenska kyrkan?

13

• Vad är vi stolta över och vad känner vi speciell glädje över i vår församling?

Nu har vi säkert upptäckt ett antal punkter, som vi kan samla till ett lokalt program i vår församling / samfällighet. Vi tar med dem till tredje cirkel-träffen.

14

4. Svenska kyrkans nivåer Församlingen - evangeliet nära människor Nära människor Till folkkyrkan hör att vara nära människor. I vårt sekulariserade samhälle äger Kristi kyrka en skatt, som många människor söker efter. Många beskriver sig som sökare, men har svårt att benämna sig själva som troende. Få säger sig tro på en gudsgestalt beskriven av människor för två tusen år sedan, men ber ändå i sin aftonbön till Någon. När det vardagliga livet rycks sönder av lidande och död eller Livets glädje inte ryms i samhällets givna ramar, söker man sig till kyrkan. Statistiken visar, att söndagsgudstjänstens deltagare minskar, men att deltagandet i gudstjänster vid livets högtider ökar. Prästen möter alla sina församlingsbor under en treårsperiod. Vilken fantastisk möjlighet! ”Vi bär så många med oss” Så börjar en nattvardspsalm (Ps 399:1) i vår psalmbok. Psalmen är i mycket en förbön för dem, som känner kyrkans trösklar vara alltför höga. Vår uppgift är att sänka de trösklarna. Vi behöver bli synliga som banerförare för kristen tro i vår bygd. På dagis måste den stressade småbarnföräldern också få kännas igen som församlingens diakon eller kyrkvärd. Behovet att få vara igenkänd gäller i båda riktningarna. Kyrkoråds-ledamoten måste våga känna stolthet över det, som gemensamt görs för Kristi kyrka i bygden eller stadsdelen. Det kan finnas tillfällen, då vi alla behöver anonymitet, men i lokala sammanhang är det viktigt att varje människa blir sedd och igenkänd – och får ett glatt leende i snabbköpskassan. Den närheten vill vi slå vakt om. Därför finns det ett värde att prästen är boende i församlingen. Närheten kräver en medveten strategi Evangelisation är inte en verksamhet, som fungerar om avstånden blir så stora att medarbetarna tillbringar stor del av sin arbetstid på vägarna.

15

När vi lägger ut färdiggjorda mallar på kyrkans geografi fungerar det inte alltid. Alltför många faktorer hör samman med lokala förhållan- den och kyrkans förankring i bygden. Så mycket har flyttats från det lilla samhället, där människan har sin hemhörighet. 1. Många små samhällena utarmas och endast äldre människor blir kvar. 2. Rationalisering av verksamhet kräver ofta stordrift. 3. Regionala köpcentra drar till sig det mesta av handeln. På andra håll läggs butiker ned. Trots att vi kämpar för att landsbygden skall leva, släcks altarljusen i många kyrkor och söndaglig gudstjänst är ibland något som endast de äldre i kyrkorådet kommer ihåg. En kyrklig uppgift som har hamnat i centrum är begravningsverksam-heten. Den är viktig som en del av evighetsperspektivet. Där är kroppen andens boning och måste behandlas med pietet och förståelse för andra trosbekännare med Ordet som förebild. Samtalsämnen: Svenska kyrkans kyrkosyn • Vad är en pastoral nivå? Vilka nivåer är pastorala? • I Svenska kyrkan har vi samverkan mellan

demokratiska organ och ämbetsföreträdare. Hur märks det i församlingens styrning och ledning?

• Vilken är församlingsinstruktionens uppgift? Vi tar fram vår egen församlings församlingsinstruktion och analyserar den utifrån centerpartistiska värderingar.

16

Stiftet, ett stöd i församlingens arbete Biskop, domkapitel och stiftsstyrelse Stiftens förändring Från början hörde biskopens tjänst samman med församlingen på ett mycket påtagligt sätt. Det finns kvar i den anglikanska kyrkotraditio-nen, där det är biskopen som konfirmerar ungdomarna. Vid sidan av kontakten med församlingarna har biskopen alltid haft ett ansvar för främjande och tillsyn. Tillsammans med domkapitlets övriga ledamöter har han/hon haft tillsyn över dem, som kyrkan tar i tjänst genom vigning. Från att tidigare enbart ha gällt prästerna gäller det idag både präster och diakoner. Tillsynen utövas idag också genom den s.k. församlingsinstruktionen, som är församlingens grunddokument. Vid sidan av tillsynen har alltid funnits en främjandefunktion. När antalet församlingsmedarbetare växte, så växte också stiftsupp-gifterna. Församlingarnas medarbetare väntade sig att få stöd av stiftet på en rad områden. De frivilliga stiftsråden utvecklades i slutet av 1980-talet till stiftsfullmäktigen med stiftsstyrelser. Valen för-ändrades i och med relationsförändringen från indirekta till direkta. Principiellt om stiften idag Stiftens primära uppgift är att stödja församlingarna. Därför vill vi i centerpartiet återinföra de indirekta valen så att stiftsfullmäktige representerar församlingarna i stiftet. Stiftens uppgifter: • Främja församlingarnas verksamhet. • Ha tillsyn över församlingar och vigda till kyrklig tjänst. Här är

församlingsinstruktionen ett viktigt hjälpmedel. • Rekrytering av kyrkliga medarbetare. • Strukturförändringar i stiftet.

Stiftens främsta uppgift har blivit att främja församlingarnas verksam-het. Det finns stora och små församlingar. Deras resurser är mycket olika. Under överskådlig tid måste stiften ha resurser att hjälpa de små och medelstora församlingarna. Då sätts solidariteten på prov, eftersom de stora inte har samma behov av stöd. I centerrörelsen slår vi vakt om stiftet, eftersom det kan ge hjälp åt de små församlingarna utan alltför stora ingripanden och regleringar.

17

Miljön och stiften Investeringarna för att förbättra vår miljö är församlingarnas och samfälligheternas uppgift. Stiftets insats sker för att skapa resurser till kyrkans kärnverksamhet med omsorg om miljön. Kostnaderna för att förändra uppvärmningen av våra fastigheter kräver riktade och stora ekonomiska insatser. Om vi lyckas spara på uppvärmningen blir det mera pengar till den primära uppgiften. Stiften kan hjälpa till med inventering och underlag för förändringar. Under några år under innevarande mandatperiod har Svenska kyrkans gemensamma utjämningssystem gått med överskott inom kapital-hanteringen. Framtida överskott skall, enligt centerpartiets uppfattning, fortsättningsvis komma församlingarna till godo. Församlingarnas gemensamma uppgifter med bidrag från stiften Vissa saker måste vi göra gemensamt. Det gäller sjukhuskyrkan, själavård på telefon och nät, själavård på kriminalvårdsanstalter, militärsjälavård, studentpräster, minoritetskyrkor, familjerådgivning och krishantering. Kyrkan har också kontakter med samhället på regional nivå. Det är stiftens uppgift att möta samhällets förväntningar där. Utbildning och utveckling av våra medarbetare är ett stort och viktigt arbete på stiftsnivå i samverkan med kyrkans arbetsgivarorganisation, Församlingsförbundet. Strukturförändringar Strukturförändringar är en naturlig del av Svenska kyrkans liv i tjänst för församlingar och i trohet mot evangeliet. Vi i centerpartiet anser att initiativ till förändringar skall växa fram underifrån. Det kräver en pedagogisk och inkännande dialog från stiftets representanter.

Tvång till sammanläggning är den sämsta förutsättningen för den nya församlingens liv, men kan stundom vara oundvikligt. Samverkan mellan församlingar och samfälligheter kan vara ett bra alternativ till sammanslagningar.

18

Nationell nivå Församlingar och stift och tillsammans Principiellt om den nationella nivån Den nationella nivåns uppgift är att stödja stiften. Därför vill vi i Centern återinföra de indirekta valen, så att kyrkomötet representerar församlingar/pastorat och stift. Nationell nivå är Svenska kyrkan tillsammans Före 2000 syntes inte hela bredden av Svenska kyrkan på nationell nivå. Vissa uppgifter låg inom statens förvaltning. Andra uppgifter på förvaltningsdomstolar. Kyrkolag stiftades av riksdagen. Vid sidan av det som skedde inom de statliga organen, växte det fram ett behov att samverka utanför församlingens och stiftets gräns. Människor besjälade av missionens och Lutherhjälpens tankar samlades i grupper, och stora ombudsorganisationer växte fram. Många människor har börjat sitt engagemang i Svenska kyrkan i dessa sammanhang. Efter en lång process är dessa verksamheter integrerade i kyrkans arbete på nationell nivå. Församlingarna har en stor självständighet liksom stiften. Men ändå är Svenska kyrkan en kyrka. Detta blir synligt i det gemensamma regelverket, kyrkoordningen, som beslutas av kyrkomötet. Det är också självklart, att vi har gemensamma utbildningar. Hur de skall se ut är ett ansvar för hela kyrkan. Globalisering är nu ett honnörsord i alla sammanhang. Den verkligheten – att vi alla hör samman – har varit en självklarhet för Kristi kyrka, som i grunden inte känner några gränser mellan länder och folk. Kyrkornas gemensamma organ har alltid inspirerat den enskilda kyrkomedlemmen att höja blicken och se världen som kyrkans arbetsfält. Jesus sade i sin missionsbefallning: ”Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Döp dem i Faderns, Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.”

19

Kyrkans gemensamma utjämningssystem (Se nedan.) Rättssäkerheten finns i det kyrkliga överklagandesystemet En person som inte är nöjd med ett beslut som har fattats på lokal nivå eller i ett stift, kan överklaga beslutet först hos domkapitlet i stiftet och vill man gå vidare finns på nationell nivå Svenska kyrkans Överklagandenämnd. Kyrkomötet När kyrkomötet samlas är det 251 valda ledamöter samt alla biskopar. Fram till 1983 hade prästerna valt sina ledamöter och lekmännen sina. Detta år genomfördes det första valet till ett icke kategorikluvet kyrkomöte. Kyrkomötet har – utöver sina utskott – ett beredande organ bland andra, Läronämnden, och som består av stiftens biskopar och åtta av kyrkomötet valda ledamöter. Ofta har man vid det valet tagit hänsyn till behov av speciell kompetens. Läronämnden kan genom ett speciellt förfarande i lärofrågor hindra att kyrkomötet fattar ett beslut utan tillräcklig enighet i lärofrågor. Det är viktigt att biskoparna får ett ökat ansvar i lärofrågor. Det ger biskoparna ökad delaktighet i kyrkomötets arbete och kyrkoordningen ökad auktoritet.

Kyrkans gemensamma utjämningssystem, ”kassa”

20

Från den enskilda kyrkotillhöriga församlingsbon kommer kyrkoavgiften, som ger församlingen och stiftet möjlighet att sprida evangeliet och bedriva sin verksamhet. Alla – alltså även de som inte tillhör någon religion – betalar begravningsavgift. För oss kyrkotillhöriga innehåller kyrkoavgift också begravningsavgift. Genom kyrkans eget utjämningssystem stöder Svenska kyrkans tillhöriga kyrkans nationella nivå. Där finansieras Svenska kyrkan i utlandet och administrationen för internationell verksamhet (Hela Världen) – och allt annat som vi behöver göra gemensamt. Samtalsämnen

Tillsammans i stiftet och på nationell nivå • Vilka tycker vi är stiftets och den nationella nivåns

viktigaste arbetsuppgifter? • Vad är Egendomsnämndens primära uppgift? • Mission och diakoni är kyrkans verktyg i en global

värld. Vilka kontakter har vi med dessa uppgifter? Varför är de viktiga?

• Vilka för- och nackdelar finns det med kyrkans utjämningssystem?

21

Lycka till med kyrkovalsarbetet för Kristi skull!

Centern i kyrkovalet 2009

1. Vi bygger vår folkkyrka med evangeliet som grund.

2. Solidaritet inom och utom kyrkan.

3. Alla människors lika värde. Kvinnligt och manligt

i kyrkans ämbete.

4. Miljötänkande och hållbar utveckling. Omsorg om skapelsen.

5. Samverkan mellan demokrati och ämbete.

6. Församlingen är medaktör i välfärden.

Detta är grundstenarna i centerpartiets arbete för den öppna folkkyrkan.

www.centerpartiet.se