juni 2001 gavs uppdraget till de regionala medicinska sektorsråden om vertikala prioriteringar
DESCRIPTION
Juni 2001 gavs uppdraget till de regionala medicinska sektorsråden om vertikala prioriteringar "Uppdrag Granskning” - Revidering av sektorsrådens vertikala prioriteringsunderlag gavs 2003-10-15. Slutfört 2004-02-28 - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
•Juni 2001 gavs uppdraget till de regionala medicinska sektorsråden om vertikala prioriteringar
•"Uppdrag Granskning” - Revidering av sektorsrådens vertikala prioriteringsunderlag gavs 2003-10-15. Slutfört 2004-02-28
•Förslag till inriktningsdokument- Principer för prioriteringsarbetet i regionen- från vertikala till horisontella prioriteringar:
Remiss till hälso- och sjukvårdsnämnder, övriga sjukvårdsnämnder och kommittéer, regionala patient-/handikapp-/pensionärsorganisationer och synpunkter från förvaltningschefer och sektorsråden inlämnades 2004-06-14
•Inlämning av särskilt uppdrag kring strukturarbetet 2004-01-15Inlämning av reviderad vertikal prioritering enligtprioriteringsuppdraget2004-02-29•lämning av ST-uppdraget del 2 (underlag för strategi och fortsatt strukturplanering) 2004-05-15•Inlämning av särskilt uppdrag kring strukturarbetet2004-01-15
•Inlämning av reviderad vertikal prioritering enligtprioriteringsuppdraget2004-02-29
•Inlämning av ST-uppdraget del 2 (underlag för strategioch fortsatt strukturplanering) 2004-05-15
•Regiongemensamma indikationer för de vanligaste diagnosgrupperna 2004-12-01 inom allmän-kirurgi,urologi, ortopedi, gynekologi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, hörselrehab
•Allmän översyn av vårdprogram, riktlinjer, pm etc inom varje sektorsråd 2004
Uppdragsplan 2004 för medicinska sektorsråden
Identifierar befolkningens behov av hälsovård och sjukvård
Behovs- och resurs-prioritering
Ansvarig:Hälso- och sjukvårdsnämnder
Beslut om regiongemensamma prioriteringarHorisontell prioritering
Ansvarig:Hälso- och sjukvårdsutskottet
Föreslår prioriteringar inom respektive verksamhet
Vertikal medicinskprioritering
Ansvarig:De medicinska sektorsråden
Västra Götaladsregionens modell för regiongemensamma prioriteringar
Uppgifts- och ansvarsfördelning i prioriteringsarbetet
Eti
sk b
e dö
mn
ing
Etisk
bed
öm
nin
gEtisk bedömning
Prioriteringsbeslut
1995 Vårdens svåra val -
Slutbetänkandet av Prioriteringsutredningen
1996/1997 Regeringspropositionen och
Riksdagens betänkande
1997 Tillägg till paragraf 2 i Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen paragraf 2
Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården
Varje patient - som vänder sig till hälso- och sjukvården skall om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd
Den etiska plattformen
Människovärdesprincipen - allas lika värde
Behovs-/solidaritetsprincipen - resurserna satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst
Kostnadseffektivitetsprincipen - rimlig relation mellan kostnader och effekt
Vad pågår i omvärlden?Internationellt
Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien
Nationellt
- Socialstyrelsen
- Svenska Läkaresällskapet
- Prioriteringscentrum, Linköping
Landsting med generella prioriteringsprocesser
- Landstinget i Östergötland
- Västra Götalandsregionen
Prioriteringar tydliggör olika patientgruppers vårdbehov och identifierar meningsfull vård men löser inte alla resursproblem
Det krävs även andra metoder för effektivisering:
• Strukturarbete
• Intern verksamhetsutveckling
• Systematisk kvalitetsutveckling inom alla verksamheter
• Processeffektivitet inom systemets alla delar
• Ett ekonomistyrningssystem som stödjer processer, prioriteringar.
Ansvar och roller i prioriteringsarbetet (förslag)
Regionstyrelsen-/fullmäktige - beslut av principiell regionövergripande natur
Hälso- och sjukvårdsutskottet - bereda ärenden om regiongemensamma prioriteringar
Hälso- och sjukvårdsnämnderna - identifiera behov, fördela resurser, beställa vård - föra dialogen med befolkningen
De medicinska sektorsråden - utarbetar och underhåller prioriteringsunderlag
Medicinskt ansvariga chefer - ansvarar för resursfördelning och effektiv användning och att prioriteringarna efterlevs
Den behandlande läkaren - är medicinskt ansvarig för enskilda patienter
Övriga vårdgivare - svarar för tillämpningen
Hälso- och sjukvårdsadministratörer - utarbetar underlag för politiska beslut och att besluten verkställs
Medborgaren och patienten - kontaktar vården vid nytillkomna besvär eller tillståndet förändras.
Prioriteringsunderlagen avser GRUPPER av patienter. I det enskilda fallet kan man behöva göra avsteg från angelägenhetsgraderingen
Alla patienter ska ha möjlighet att få en medicinsk bedömning vid varje nytt oroande symtom (sjukvårdsupplysning, primärvård, akutmottagning)
Prioriteringsgrupp I• Vård av livshotande akuta sjukdomar• Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller till för tidig död• Vård av svåra kroniska sjukdomar• Palliativ vård och vård i livets slutskede• Vård av människor med nedsatt autonomi
Prioriteringsgrupp II• Prevention• Habilitering/rehabilitering
Prioriteringsgrupp III• Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar
Prioriteringsgrupp IV• Vård av andra skäl än sjukdom eller skada.
1. omedelbart livshot
2. risk för mycket allvarlig skada, för tidig död, invaliditet och outhärdlig situation
3. risk för allvarlig skada, bestående men eller mycket låg livskvalitet
4. risk för förväntad försämring/ej vidmakthållen funktion-ADL-nivå
5. risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt livskvalitet
6. risk för olägenhet, skada, bestående men eller låg livskvalitet
7. sannolikt ökad risk för försämrad hälsoupplevelse eller icke optimal livskvalitet
8. möjligen ökad risk för sjuklighet, försämring av funktionsnivå eller livskvalitet
9. risk för sänkt livskvalitet enligt patientens uppfattning och vetenskap och beprövad kunskap inte motsäger detta
10. ingen risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller försämrad livskvalitet
Prioriteringsgrupper enligt Riksdagens beslut.
Angelägenhetsgrad.Patienten befinner sig i ett tillstånd som om vårdinsats inte görs medför:
BEDÖMNINGSVARIABLER
Grupp Behandlingseffekt Nytta av åtgärd A Sjuklighet - död kan förhindras Är nödvändig för diagnos/behandling B Tillståndet kan botas Har avgörande betydelse C Sjuklighet påverkas mycket, Har stort värde för diagnos/möjlighet till behandling överlevnaden förlängs D Sjukligheten påverkas Är av visst värde för diagnos/möjlighet till behandling i viss utsträckning E Ingen effekt Är ej användbar för diagnostik vid det aktuella tillståndet F Risk för försämring Är ej användbar för diagnostik vid det aktuella tillståndet och
medför dessutom risk för försämring
Åtgärdens effekt/nytta.
ÅTGÄRDSPRIORITERING
Grad av Typ av underlag Metodens status i vetenskaplig (studiedesign, kvalitet, entydighet) dagsläget dokumentation Ingen Enstaka fallbeskrivningar Rent experimentell metod
Ringa Fallserier vid olika centra och/eller enstaka Något mer utprövat. Flera större, bättre studier kontrollerade studier eller enstaka RCT *) behövs, helst randomiserade med motsägelsefulla resultat
Viss Flera kontrollerade studier eller enstaka På väg in mot rutinsjukvård, ytterligare mindre RCT med entydiga resultat eller oberoende RCT och mer entydiga större RCT med divergerande resultat resultat behövs
God Två eller flera oberoende relevanta RCT Dags för tillämpning i rutinsjukvård med skärpt med statistiskt signifikanta och entydiga observans om metodens kostnader står i resultat eller meta analyser med entydiga rimlig proportion till den medicinska nyttan resultat
Evidens - vetenskapliga belägg för effekt.
Låg < 100 000 kr/QALY alternativt vunnet levnadsår(inklusive kostnadsbesparande)
Måttlig 100 000 - 500 000 kr/QALY alternativt vunnet levnadsår
Hög 500 000 - 1 miljon kr/QALY alternativt vunnet levnadsår
Mycket hög > 1 miljon kr/QALY alternativt vunnet levnadsår
Ej bedömningsbar
Kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) alternativt vunnet levnadsår.
Risk med åtgärd
I de fall det kan finnas risk med åtgärden anges detta enligt följande;Stor risk. Måttlig risk. Liten risk. Om möjligt anges andelen riskpatienter, ex vis <5%.
ÅTGÄRDSPRIORITERING, forts
Indikation Åtgärd Prio Prio Väntetid Vård- Väntetid Effekt/ EvidensI-IV l - l0 mottagn nivå op Nytta
veckor veckor
Gallvägscancer Operation I 2 2 L, R 2 A, BGallsten med symtom Lap/Öppen op III 5 12 L 12 B utan symtom Expektans IV 8 26 L
Obesitas BMI >40 alt Operation I 5 26 L, R 26 C BMI >35+ass sjukdMjukdelsöverskott Invalidiserande Operation III 5 26 L, R 52 D kosmetisk Operation IV 9 D
Klimakteriebesvär svåra besvär Med.behandl III 3 2 P B God måttl besvär Med behandl III 6 6 P B God lätta besvär Med behandl IV 8 12 P D God Exspektans 12 P D
Exempel från prioriteringsunderlagen
Åtgärder förtillståndet
Angelägenhets-grad efterpatientenstillstånd12345678910
Ej kostnadseffektiva åtgärder
Åtgärdenseffekt/nytta
Ingen effektLiten nytta
Stor risk
Patientavgifter
Egenavgifter
Prioritering, ransonering, omfördelning
Indikationer
Alternativa användningsområden för sektorsrådens vertikala prioriteringsunderlag
Verksamhetsnivå
Komplettering vid budget-fördelning mellan mottagning - medicinsk service - operation/ behandling - rehabilitering och prevention Beslutsstöd - Verksamhetsplan.
Omfördelning
Stöd vid dialog med patienter/anhöriga
Tydligt uppdrag
Verktyg/stöd för personalen vid tidbokning
Sjukhus-/motsvarande ledningsnivå
Komplettering vid budget-fördelning mellan kliniker Beslutsstöd - Verksamhetsplanering
Omfördelning
Stöd i beslutsfattande
Enhetliga villkor
Enhetlig värderingsskala
Politisk nivå
Komplettering vid resurs-fördelning mellan sjukdoms-grupper efter behov Beslutsstöd - Styrning (Horisontella prioriteringar)
Omfördelning
Gränsdragning för det offentliga åtagandet
Upphandling, avtal med offentliga och privata vårdgivare
Enhetlig värderingsskala
Verksamhetsnivå
Vägledning för läkarna i mötet med patient
Vid bedömning av nya eller ersättning av behandlings-metoder
Underlag för diskussioner med andra samhällsaktörer
Jämförelser med andra kliniker
Konsekvensbeskrivningar vid förändringar såväl förbättringar som försämringar
Sjukhus-/motsvarande ledningsnivå
Vid introduktion/bedömningav nya behandlingsmetoder eller ersättning av behandlingsmetoder
Underlag för diskussioner med andra samhällsaktörer
Jämförelser med andra sjukhus
Konsekvensbeskrivningar vid förändringar såväl för-bättringar som försämringar
Politisk nivå
Stöd för politiker i befolkningsdialogen
Vid introduktion/bedömningav nya behandlingsmetoder eller ersättning av behandlingsmetoder (helheten)
Underlag för diskussioner med andra samhällsaktörer inom välfärdstjänstområdet
Jämförelser med andra landsting
Konsekvensbeskrivningar vid förändringar såväl för- bättringar som försämringar
”Prioriteringsråd” - forum för regiongemensamma prioriteringar
Ett regiongemensamt prioriteringsråd föreslås - som beredningsorgan för hälso- och sjukvårdsutskottet. Representanter från förvaltningar och beställare inklusive medicinska rådgivare
”Prioriteringsrådet” har att
•identifiera medicinskt meningsfull vård• identifiera ej kostnadseffektiva åtgärder,• identifiera ev indikationsförändringar,• samarbete med regionala läkemedelsrådet för god hushållning av läkemedel• ge förslag till avgränsning av det offentliga åtagandet• beskriva konsekvenser av prioriteringseffekter• identifiera ”få/små” patientgrupper som inte kräver kompetens överallt
InternmedicinAllmänmedicin Barn OrtopediÖgon
Diabetes i prioriteringsprocessen -horisontellt i den vertikala processen
Prioritering i vårdprocessen