kallelse kultur- och fritidsnämnden · 2020. 4. 14. · kallelse kultur- och fritidsnämnden tid:...

Kallelse Kultur- och fritidsnämnden

Tid: tisdag 21 april 2020 kl. 18:00

Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet

Ärenden Föredragande

Formalia1 Upprop2 Val av justerare och tid för justering3 Godkännande av dagordning4 Anmälan av jäv

Informationsärende5 Budgetuppföljning 2020 2020/76 Eva Lejdbrandt,

verksamhetschefBeslutsärende

6 Hantering av nya stadgar Tösslandagården 2020/20 Eva Lejdbrandt, verksamhetschef

7 Ansökan om lokalbidrag/driftbidrag - Lilla Edets Tennisklubb

2020/18 Eva Lejdbrandt, verksamhetschef

8 Öppettider på biblioteket under sommaren 2020


9 Inköp av ny traktorHandling tillkommer


10 Driftskostnader för föreningarna 2020/78 Eva Lejdbrandt, verksamhetschef

11 Reviderade bidragsregler 2020 2020/79 Eva Lejdbrandt, verksamhetschef

12 Ändring av kultur- och fritidsnämndens delegationsordning


13 Val av dataskyddsombud för kultur- och fritidsnämnden

2020/55 Emma Zetterström, nämndsamordnare

1

14 Information- Information om inställt firande

- Konsekvenser av coronaviruset, verksamhet/ekonomi

15 Anmälan av inkomna skrivelser

16 Redovisning av delegationsbeslut

Carina Andersson (C)Ordförande

2

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Dnr2020-04-09 KFN 2020/76

Budgetuppföljning 2020Dnr KFN 2020/76

SammanfattningTill följd av kommunens svåra ekonomiska situation följs utfall och årsprognos upp vid varje nämndsammanträde. Syftet är att vidta åtgärder för att skapa en ekonomi i balans med budget.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-04-09Utfall januari-mars 2020 samt årsprognos

Ekonomiska konsekvenserEfter mars månad 2020 prognosticeras ett underskott på 680 tkr vid årets slut. Det är främst verksamheten allmän fritid som har ett större underskott. Föreslagen åtgärd är beslut om att föreningarna debiteras en del av de driftskostnader som kommunen hittills har betalat enligt separat förslag.

Förslag till beslutKultur- och fritidsnämnden antecknar informationen.

Eva LejdbrandtKultur- och [email protected]

Beslut expedieras tillLeif GardtmanEva Sorvari

3

Kultur- och fritidsnämnden

per mars månad 2020

Ekonomisk uppföljning

4

Utfall & prognos

Budgetuppföljning KFN 03 5

Avvikelser prognos

Budgetuppföljning 03

• Underskott 680 tkr, 250 tkr sämre sedan fg prognos (avvikelse jan-mar positivt då visst föreningsstöd ännu ej fallit ut, erhållet bidrag som ännu ej har matchande kostnader samt att vissa periodiska inköp ännu inte gjorts)

• Fritidsvht –480 tkr (-230 tkr fg prog), ej beslutat neddragning av föreningsstöd (som är en förutsättning i budget) – tillkommit sedan fg prognos är tennisklubben med -150 tkr samt att hyresintäkterna faller med 100 tkr pgaCOVID19

• Kulturvht total nettokostnad 0 tkr, tjänstledighet där utfallet hamnar annorlunda än budget

• Ungdomsteamet +100 tkr, återhållsamhet

• Verksamhetsgemensamt –150 tkr, personal (-) & återhållsamhet (+)

• Bibliotek –160 tkr personal (-) & återhållsamhet (+)

6


Tösslandagården - skrivelser till Västra Götalandsregionen respektive LänsstyrelsenDnr KFN 2020/20

SammanfattningStiftelsen Tösslandagården har föreslagit nya och uppdaterade stadgar och skickat dem för godkännande till sina stiftelsegrundare, Lilla Edets kommun och Västra Götalandsregionen (VGR), dåvarande Västarvet.

Västarvet valde att skicka ärendet vidare till regionstyrelsen för beslut då man skulle ombildas vid årsskiftet till Förvaltningen för Kulturutveckling. I ett protokollsutdrag från regionstyrelsen framkom att man inte ansåg sig ha någon anknytning till Tösslandagården och därför inte heller ville bemanna styrelsen eller fatta beslut om stadgarna.

Kommunen har i en skrivelse till regionstyrelsen ifrågasatt beslutet och begärt omprövning. Då något formellt svar inte inkommit, har frågan ställts till länsstyrelsen om det är möjligt att lämna stiftelsen efter 47 års deltagande enbart baserat på att en handläggare inte anser att regionen inte har någon anknytning.

Förvaltningen inväntar svar från såväl regionen som länsstyrelsen.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-03-16Skrivelse med begäran om svar på kommunens tidigare inskickade skrivelser Förnyad begäran om omprövning av beslut om stadgar för Tösslandagården daterad 2020-04-09Skrivelse till regionen daterad 2020-02-07Skrivelse till länsstyrelsen daterad 2020-03-16

Förslag till beslutKultur- och fritidsnämnden beslutar skicka skrivelser med begäran om svar till regionen samt länsstyrelsen.

7

sid 2/2


Beslut expedieras tillEva Sorvari, administratörStiftelsen Tösslandagården

8

Eva Lejdbrandt Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: [email protected] Kultur och fritid Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 [email protected] Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2

Datum: 2020-04-09 Er referens dnr RS 2019-03251 Vår ref dnr KFN 2020/20 Regionstyrelsen VGR

Förnyad begäran om omprövning av regionstyrelsens beslut avseende Tösslandagården Regionstyrelsen har i Regionstyrelsens protokoll 2019-10-15 § 279 beslutat att VGR inte har någon anknytning till Stiftelsen Tösslandagården och därför inte ska utse leda-möter i stiftelsens styrelse. I tjänsteutlåtandet skriver man följande: Den aktuella verksamheten och anläggningen har ringa anknytning till VGR:s uppdrag och till Lödöse museum. Koncernkontoret har för sin del övervägt om det kan anses uppenbart att VGR övertagit Norra Älvsborgs museiförenings ansvar som stiftare. Koncernkontorets uppfattning är att så inte är fallet. Det kan inte heller ses som en självklar utgångspunkt att stiftelsens verksamhet omfattas av eller anknyter till VGR:s uppdrag och regionala ansvar. Därutöver finns inte någon tydlig koppling till verksamheten inom Lödöse museum som har sin tonvikt på arkeologiska fynd från medeltiden. Mot denna bakgrund menar Koncernkontoret att VGR inte ska utgöra stiftare och utse ledamöter i styrelsen för Tösslandagården.

Ursprunglig stiftare I stiftelseurkunden framgår det att det är Älvsborgs läns museiförening som utgör en av stiftarna, inte Norra Älvsborgs museiförening som felaktigt har angivits i utlåtandet. Vid efterforskningar i arkiv framgår det av Kulturlagrets ämbetsarkiv att Älvsborgsläns museiförening är en av föregångarna till sammanslagningen Regionmuseum Västra Gö-taland som sedermera bildade Västarvet inom Västra Götalandsregionen. Västarvet som från årsskiftet tillsammans med Kultur i Väst bildar Förvaltningen för kulturutveckling. Enligt Lilla Edets kommuns uppfattning utgör följaktligen VGR en av stiftarna i rakt nedstigande led.

9

sid- 2 -

sid 2/2

I stiftelseurkunden framgår det att Älvsborgs läns museiförening ”bekostar katalogise-ringen av samlingarna och ställer till förfogande sakkunskap, då så erfordras. Musei-föreningen ställer arkivarbetare till förfogande, som vaktmästare på gården.” Då Västarvet som en del av Västra Götalandsregionen, under lång tid utsett ledamöter i stiftelsens styrelsen kan det svårligen hävdas att VGR inte har någon anknytning till Tösslandagården. Den sista meningen anger dessutom explicit att VGR ska ställa en vaktmästare till för-fogande, vilket inte har gjorts under överskådlig tid. Nuvarande vaktmästare har varit anställd och avlönad av stiftelsen sedan 1985.

Lödöse Museum Lödöse museum har, förutom sitt kunskapsuppdrag om arkeologiska fynd från medelti-den, ett kommunalt uppdrag att förmedla den lokala kulturhistorien i Lilla Edets kom-mun. Kommunen finansierar stora delar av museets hyreskostnader och även ger museet verksamhetsbidrag som stöd för det uppdraget. Följaktligen gör kommunen den bedömningen att det finns en stark koppling till bl a stiftelsen Tösslandagården inom ramen för sitt kommunala uppdrag.

Omprövning av beslut Mot bakgrund av ovanstående går det att leda i bevis att VGR utgör en av stiftelsegrun-darna i rakt nedstigande led även om organisatoriska förändringar gjorts över tid. Att nu, efter 47 års delaktighet som stiftare, plötsligt anse att man inte har någon anknytning till stiftelsen eller dess kulturarv framstår som anmärkningsvärt. Dessutom kvarstår det faktum att kommunen sedan många år finansierar stora delar av Lödöse museums verksamhet i syfte att förmedla den lokala kulturhistorien, så är kom-munens bedömning att det finns starka skäl att VGR omprövar sitt beslut och godkänner stadgarna samt utser 2 representanter i styrelsen för Stiftelsen Tösslandagården. Carina Andersson Ordförande Kultur- och fritidsnämnden

10

Eva Lejdbrandt Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: [email protected] Bildning/Kultur och fritid Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 [email protected] Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2

Datum: 2020-03-16 Dnr: KFN 2020/20

Länsstyrelsen i Västra Götaland

Stiftelsen Tösslandagården

Bakgrund Stiftelsen Tösslandagården har föreslagit sina stiftelseägare, Lilla Edets kommun och f.d. Västarvet numera Förvaltningen för Kulturutveckling, att anta nya och uppdateradestadgar. Västarvet valde att skicka frågan vidare till regionstyrelsen för beslut (bilaga 1),varvid frågan bereddes av koncernkontoret och man meddelade att man inte ansåg attregionen hade någon anknytning till Stiftelsen (bilaga 2) och därför inte ville utse någraledamöter vidare eller ta ställning till stadgeförslaget.Lilla Edets kommun ställer sig mycket frågande till det beslutet då regionen i olika organisatoriska former har medverkat i Stiftelsens styrelse under 47 år och nu plötsligt kommit fram till att man inte har någon anknytning.

Stiftelseurkunden Enligt stiftelseurkunden (bilaga 3) var den ena stiftelsegrundaren Älvsborgs läns museiförening. Enligt information från Kulturlagrets ämbetsarkiv, ett av regionens arkiv som återfinns på Vänersborgs museum, ombildades museiföreningen tillsammans med flera andra museiföreningar till Regionmuseum Västra Götaland, som i sin tur låg till grund för Västarvet inom VGR och som från 1 januari 2020 ingår i Förvaltningen för Kulturutveckling. Ingenstans finns det några dokument som visar att det förelåg några avgränsningar i uppdragen i samband med sammanslagningarna varför Lilla Edets kommun utgår från att nuvarande förvaltning för Kulturutveckling i dagsläget ersätter den ursprungliga stiftelsegrundaren Älvsborgs läns museiförening. Kommunen har därför tillskrivit regionstyrelsen och ifrågasatt deras hållning i frågan utan att ha fått något formellt svar (bilaga 4).

Permutation Stiftelsen har i dagsläget inga finansiella möjligheter att underhålla gården och frågan har därför tidigare ställts om möjlig permutation, men med svaret att såväl kommunen som regionen har resurser att sköta och underhålla gården varför permutation inte är aktuellt.

13

sid- 2 -

sid 2/2

Frågan är om regionen så lättvindigt verkligen kan dra sig ur sitt ansvar som stiftelsegrundare? Är det ens möjligt utan permutation av stiftelsen? Kommunen har svåra ekonomiska problem och kan i dagsläget inte prioritera underhåll av gården, så en permutation skulle givetvis underlätta för kommunen också. På uppdrag av Kultur- och fritidsnämnden, Lilla Edets kommun Eva Lejdbrandt Verksamhetschef kultur- och fritid

14

Protokoll från regionstyrelsen, 2019-10-15

Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

45 (89)

§ 279

Ändring av stadgar för Stiftelsen Tösslandagården

Diarienummer RS 2019-03251

Beslut

1. Västra Götalandsregionen meddelar Stiftelsen Tösslandagården sin avsikt

att inte utse ledamöter eller suppleanter till styrelsen för Stiftelsen

Tösslandagården och uppmanar styrelsen att föreslå revidering av stadgan

enligt detta besked.

Sammanfattning av ärendet

Tösslandagården ligger i Lilla Edets kommun, strax norr om Lödöse. Gården

står kvar i sitt ursprungliga skick och förvaltas i dag av stiftelsen

Tösslandagården. Styrelsen för Västarvet föreslår att regionstyrelsen godkänner

ändringar i stadgan för Stiftelsen Tösslandagården, för bland annat att Västra

Götalandsregionen (VGR) kan utse ledamöter.

Den aktuella verksamheten och anläggningen har ringa anknytning till VGR:s

uppdrag och till Lödöse museum.

Koncernkontoret har för sin del övervägt om det kan anses uppenbart att VGR

övertagit Norra Älvsborgs museiförenings ansvar som stiftare. Koncernkontorets

uppfattning är att så inte är fallet. Det kan inte heller ses som en självklar

utgångspunkt att stiftelsens verksamhet omfattas av eller anknyter till VGR:s

uppdrag och regionala ansvar. Därutöver finns inte någon tydlig koppling till

verksamheten inom Lödöse museum som har sin tonvikt på arkeologiska fynd

från medeltiden. Mot denna bakgrund menar Koncernkontoret att VGR inte ska

utgöra stiftare och utse ledamöter i styrelsen för Tösslandagården.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande daterat 2019-08-19

Protokollsutdrag från ägarutskottet 2019-09-17 § 133

Protokollsutdrag styrelsen för Västarvet 2019-04-26 § 25

Förslag till nya stadgar

Skickas till

Stiftelsen Tösslandagården, [email protected]

23

mailto:[email protected]

Protokoll från regionstyrelsen, 2019-10-15

Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

46 (89)

Lilla Edets kommun, [email protected]

Lilla Edets Hembygdsförening, [email protected]

Styrelsen för Västarvet, för kännedom

Christian Mühlenbock, Lödöse museum, för kännedom

24



Eva Lejdbrandt Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: [email protected] Kultur och fritid Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 [email protected] Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2

Datum: 2019-11-21 Er referens dnr RS 2019-03251 Vår ref dnr KFN 2020/20 Regionstyrelsen VGR

Omprövning av regionstyrelsens beslut avseende Tösslanda-gården Regionstyrelsen har i Regionstyrelsens protokoll 2019-10-15 § 279 beslutat att VGR inte har någon anknytning till Stiftelsen Tösslandagården och därför inte ska utse leda-möter i stiftelsens styrelse. I tjänsteutlåtandet skriver man följande: Den aktuella verksamheten och anläggningen har ringa anknytning till VGR:s uppdrag och till Lödöse museum. Koncernkontoret har för sin del övervägt om det kan anses uppenbart att VGR övertagit Norra Älvsborgs museiförenings ansvar som stiftare. Koncernkontorets uppfattning är att så inte är fallet. Det kan inte heller ses som en självklar utgångspunkt att stiftelsens verksamhet omfattas av eller anknyter till VGR:s uppdrag och regionala ansvar. Därutöver finns inte någon tydlig koppling till verksamheten inom Lödöse museum som har sin tonvikt på arkeologiska fynd från medeltiden. Mot denna bakgrund menar Koncernkontoret att VGR inte ska utgöra stiftare och utse ledamöter i styrelsen för Tösslandagården.

Ursprunglig stiftare I stiftelseurkunden framgår det att det är Älvsborgs läns museiförening som utgör en av stiftarna, inte Norra Älvsborgs museiförening som felaktigt har angivits i utlåtandet. Vid efterforskningar i arkiv framgår det av Kulturlagrets ämbetsarkiv att Älvsborgsläns museiförening är en av föregångarna till sammanslagningen Regionmuseum Västra Gö-taland som sedermera bildade Västarvet inom Västra Götalandsregionen. Västarvet som från årsskiftet tillsammans med Kultur i Väst bildar Förvaltningen för kulturutveckling. Enligt Lilla Edets kommuns uppfattning utgör följaktligen VGR en av stiftarna i rakt nedstigande led.

26

sid- 2 -

sid 2/2

I stiftelseurkunden framgår det att Älvsborgs läns museiförening ”bekostar katalogise-ringen av samlingarna och ställer till förfogande sakkunskap, då så erfordras. Musei-föreningen ställer arkivarbetare till förfogande, som vaktmästare på gården.” Då Västarvet som en del av Västra Götalandsregionen, under lång tid utsett ledamöter i stiftelsens styrelsen kan det svårligen hävdas att VGR inte har någon anknytning till Tösslandagården. Den sista meningen anger dessutom explicit att VGR ska ställa en vaktmästare till för-fogande, vilket inte har gjorts under överskådlig tid. Nuvarande vaktmästare har varit anställd och avlönad av stiftelsen sedan 1985.

Lödöse Museum Lödöse museum har, förutom sitt kunskapsuppdrag om arkeologiska fynd från medelti-den, ett kommunalt uppdrag att förmedla den lokala kulturhistorien i Lilla Edets kom-mun. Kommunen finansierar stora delar av museets hyreskostnader och även ger museet verksamhetsbidrag som stöd för det uppdraget. Följaktligen gör kommunen den bedömningen att det finns en stark koppling till bl a stiftelsen Tösslandagården inom ramen för sitt kommunala uppdrag.

Omprövning av beslut Mot bakgrund av ovanstående går det att leda i bevis att VGR utgör en av stiftelsegrun-darna i rakt nedstigande led även om organisatoriska förändringar gjorts över tid. Att nu, efter 47 års delaktighet som stiftare, plötsligt anse att man inte har någon anknytning till stiftelsen eller dess kulturarv framstår som anmärkningsvärt. Dessutom kvarstår det faktum att kommunen sedan många år finansierar stora delar av Lödöse museums verksamhet i syfte att förmedla den lokala kulturhistorien, så är kom-munens bedömning att det finns starka skäl att VGR omprövar sitt beslut och godkänner stadgarna samt utser 2 representanter i styrelsen för Stiftelsen Tösslandagården. Enligt uppdrag

Eva Lejdbrandt Verksamhetschef Kultur och fritid

27


Ansökan om lokal/driftbidrag - Lilla Edets tennisklubbDnr KFN 2020/18

SammanfattningLilla Edets tennisklubb har inkommit med en ansökan om lokal/driftsbidrag på 435 000 kr.

Lilla Edets tennisklubb har ett kvarvarande lån på drygt 4 mkr som kommunen gått i borgen för genom ett beslut i kommunfullmäktige 2008. Under perioden har klubben totalt amorterat 424 tkr.

I resultaträkningen för 2018 (2019 har inte inkommit än) uppgår klubbens lokalanknutna driftskostnader till 166 tkr. Ränta på lånet till 135 tkr och amortering 90 tkr. Totalt 390 tkr.

Det innebär i praktiken att kommunen betalar föreningens lokalanknutna driftskostnader samt ränta och amortering på det lån som kommunen gått i borgen för. Det är inte vanligt förekommande och ingen annan förening har fått det stödet i kommunen.

Motprestationen från föreningens sida är kommunen kostnadsfritt får disponera en av föreningens banor vid behov. Hittills har den ianspråktagits i väldigt liten omfattning och kostnaden för den banan är 250 kr/h. Skulle kommunen använda den tex 10h/vecka under vintersäsongen skulle det motsvara en kostnad på 100 tkr/år vilket inte motsvarar bidragets storlek.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-03-09Ansökan om loka/driftsbidrag från Lilla Edets tennisklubbAmorteringsplan tennisklubbenResultaträkning tennisklubben 2018

Ekonomiska konsekvenserRamen för bidrag har minskats under året av besparingsskäl och det budgeterade bidraget till tennisklubben uppgår till 235 tkr. Skulle ett större belopp utbetalas påverkar det utfallet på årsbasis negativt.

28

sid 2/2

Förslag till beslutKultur och fritidsnämnden beviljar lokal/driftsbidrag på 235 tkr för 2020 till Lilla Edets tennisklubb.


Beslut expedieras tillEva Sorvari, administratör Lilla Edets tennisklubb

29

Lilla Edets Tennisklubb863000-6875Räkenskapsår 2018-01-01 - 2018-12-31Period 2018-01-01 - 2018-12-31

Resultatrapport ÅRL

Utskrivet 2019-03-06 11:26Senaste vernr A 278

Period Ackumulerat Period fg år

RÖRELSENS INTÄKTER

Nettoomsättning

3301 Tävlingsintäkter 4 550,00 4 550,00 6 260,00

3302 Intäkt Edet Open 0,00 0,00 1 950,00

3320 BingoLotto 1 046,00 1 046,00 1 183,00

3321 Idrottsrabatten 10 100,00 10 100,00 13 090,00

3341 LOK/Aktivitetsstöd 71 220,00 71 220,00 62 507,00

3342 Träningsavgifter Tennisskola 170 170,00 170 170,00 130 198,00

3343 Träningsläger 17 085,00 17 085,00 12 674,00

3344 Minitennis 56 110,00 56 110,00 40 900,00

3345 Klubbkläder 14 750,00 14 750,00 0,00

3346 Tennisträning vuxen 1 000,00 1 000,00 0,00

3351 Erhållet Driftstöd Kommun 435 000,00 435 000,00 435 000,00

3361 Medlemsavgift 11 400,00 11 400,00 8 550,00

3740 Öres- och kronutjämning 4,86 4,86 0,00

Summa nettoomsättning 792 435,86 792 435,86 712 312,00

Aktiverat arbete för egen räkning

3813 Banhyra Timmar 86 604,00 86 604,00 72 727,00

3815 Abonnemang Bana 2 och 3 20 450,00 20 450,00 77 495,00

3817 Abonnemang Bana 1 18 870,00 18 870,00 35 470,00

3831 Sponsor 1 gångs 27 800,00 27 800,00 0,00

3832 Sponsor avtal 4 403,00 4 403,00 6 639,00

Summa aktiverat arbete för egen räkning 158 127,00 158 127,00 192 331,00

Övriga rörelseintäkter

3989 Övriga erhållna bidrag 202 867,17 202 867,17 150 399,00

Summa övriga rörelseintäkter 202 867,17 202 867,17 150 399,00

SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER 1 153 430,03 1 153 430,03 1 055 042,00

RÖRELSENS KOSTNADER

Råvaror och förnödenheter

4301 Kostnad Tävling -423,00 -423,00 -4 778,00

4323 Svenska Tennisförbundet -15 618,00 -15 618,00 -6 271,00

4324 Västsvenska Tennisförbundet/Serie -131 050,00 -131 050,00 -70 985,00

4342 Övrigt Materiel Träning -18 616,00 -18 616,00 -7 823,00

4343 Bollar -8 176,00 -8 176,00 -7 821,00

4345 Inköp Klubbkläder -16 405,00 -16 405,00 0,00

4365 Förbrukning Tennis -16 309,00 -16 309,00 -2 111,00

Summa råvaror och förnödenheter -206 597,00 -206 597,00 -99 789,00

BRUTTOVINST 946 833,03 946 833,03 955 253,00

Övriga externa kostnader

Sida 1(3)

32

https://apps6.fortnox.se/report/report/report.php?fid=0a6e59cb9eec4a358ae088d0b0e891b8&r=gledger&pfucolumn=1&pfuid=undefined&onlypfu=0&fromacct=3301&toacct=3301&fromdate=2018-01-01&todate=2018-12-31&cc=&output=pdf&filter=undefined&ccs=undefined&intfrom=undefined&intto=undefined






























5011 Hyra för kontorslokaler -5 089,00 -5 089,00 -6 214,00

5014 El -129 704,60 -129 704,60 -133 741,11

5016 VA/Renhållning 25 855,00 25 855,00 -12 146,00

5060 Städning och renhållning 0,00 0,00 -4 826,00

5070 Reparation och underhåll av lokaler -29 454,00 -29 454,00 -13 337,00

5090 Övriga lokalkostnader -1 680,00 -1 680,00 0,00

5420 Programvaror -601,00 -601,00 0,00

5460 Förbrukningsmaterial -490,00 -490,00 0,00

5619 Övriga personbilskostnader -159,00 -159,00 0,00

5710 Frakter, transporter och försäkringar vid varudistribution -14 766,00 -14 766,00 -14 430,00

5800 Resekostnader (gruppkonto) -484,00 -484,00 0,00

5900 Reklam och PR (gruppkonto) -5 000,00 -5 000,00 0,00

6110 Kontorsmateriel -459,00 -459,00 -3 006,00

6210 Telekommunikation -2 874,00 -2 874,00 -5 451,00

6211 Fast telefoni -2 132,00 -2 132,00 -2 385,00

6212 Mobiltelefon -11 097,00 -11 097,00 -5 982,00

6230 Datakommunikation 0,00 0,00 -1 925,00

6390 Övriga riskkostnader -293,00 -293,00 0,00

6530 Redovisningstjänster -4 297,00 -4 297,00 0,00

6540 IT-tjänster -293,00 -293,00 0,00

6570 Bankkostnader -2 706,00 -2 706,00 -2 960,00

Summa övriga externa kostnader -185 723,60 -185 723,60 -206 403,11

Personalkostnader

7010 Löner till kollektivanställda -273 154,00 -273 154,00 -227 641,00

7082 Semesterlöner till kollektivanställda -1 050,00 -1 050,00 0,00

7320 Traktamenten vid tjänsteresa -3 382,00 -3 382,00 -23 758,00

7330 Bilersättningar 0,00 0,00 -6 964,00

7510 Arbetsgivaravgifter 31,42 % -68 932,28 -68 932,28 -71 792,00

7570 Premier för arbetsmarknadsförsäkringar -1 974,00 -1 974,00 -1 422,00

7610 Utbildning -6 400,00 -6 400,00 0,00

Summa personalkostnader -354 892,28 -354 892,28 -331 577,00

Avskrivningar

7821 Avskrivningar på byggnader -90 000,00 -90 000,00 -90 000,00

Summa avskrivningar -90 000,00 -90 000,00 -90 000,00

RÖRELSERESULTAT 316 217,15 316 217,15 327 272,89

Finansiella poster

8400 Räntekostnader (gruppkonto) -135 458,00 -135 458,00 -30 682,00

8410 Räntekostnader för långfristiga skulder 0,00 0,00 -197,00

8423 Räntekostnader för skatter och avgifter -7 ,00 -7 ,00 0,00

Summa finansiella poster -135 465,00 -135 465,00 -30 879,00

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 180 752,15 180 752,15 296 393,89

Sida 2(3)

33





































SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER -972 677,88 -972 677,88 -758 648,11

Årets resultat

8999 Årets resultat -180 752,15 -180 752,15 0,00

Summa årets resultat -180 752,15 -180 752,15 0,00

BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 296 393,89

Sida 3(3)

34


ÅR Amortering Inbetalt2008 50 000 85,0002009 50 000 48,0002010 50 000 45,0002011 50 000 44,0002012 100 000 106,0002013 100 000 41,0002014 100 000 55,0002015 100 000 210 0002016 100 000 108 0002017 150 000 271 0002018 150 000 89 0002019 150 000 92 000

1,150,000 424,0002020 150 0002021 150 0002022 200 0002023 200 0002024 200 0002025 200 0002026 250 0002027 250 0002028 250 0002029 250 0002030 250 0002031 250 0002032 250 0002033 250 0002034 250 0002035 250 0002036 250 0002037 250 000

35


Öppettider på biblioteken i Lilla Edet under sommaren 2020Dnr KFN 2020/71

SammanfattningUnder perioden 1 juni – 31 augusti 2020 kommer biblioteken ha minskade öppettider med hänsyn till bemanningsmöjligheter och för att minska vikariekostnaderna i nuvarande ekonomiska situation.

Biblioteket i Lödöse kommer som tidigare år vara obemannat under sommaren men vara öppet i samband med att muséet är öppet. Biblioteken kommer inte ha kvällsöppet under sommaren.

Konceptet med ”Take-away” för låntagare i riskgruppen och mer frekvent utkörning av böcker till äldre genom Boken kommer, fortsätter och längre lånetider så kallade ”sommarlån” för böcker införs som tidigare år.

Föreslagna öppettider redovisas i bifogat dokument.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-04-01Öppettider på biblioteken i Lilla Edet under sommaren 2020

Ekonomiska konsekvenserMinskad bemanning och minskade öppettider medför minskade vikariekostnader för biblioteket under sommaren.

Sociala konsekvenserInga uppenbara konsekvenser.

Förslag till beslutKultur och fritidsnämnden fastställer bibliotekens öppettider under sommaren 2020 enligt förslag.


Beslut expedieras tillChristina Hurtig, bibliotekschefEva Sorvari, administratör

36

Öppettider på biblioteken i Lilla Edet under sommaren 2020

Under sommarperioden 1 juni 2020 – 31 augusti 2020 håller biblioteket öppet följande tider:

Huvudbiblioteket i Lilla Edet Tidningsavdelningen Hela biblioteketMåndag 8.00-10.00 10.00-16.00Tisdag 8.00-10.00 10.00-16.00Onsdag 8.00-10.00 10.00-16.00Torsdag 8.00-10.00 10.00-16.00Fredag 8.00-10.00 10.00-16.00Lördag Stängt StängtSöndag Stängt Stängt

Lödöse bibliotek i muséet Museet öppet, biblioteket obemannat

Biblioteket öppet och bemannat

Måndag Stängt StängtTisdag 11-00-16.00Onsdag 11.00-16.00Torsdag 11.00-19.00Fredag 11.00-16.00Lördag 11.00-16.00Söndag 11.00-16.00

Biblioteket i Lödöse stänger kl 16.00 torsdagen den 18 juni (dagen före midsommarafton)

Båda biblioteken är stängda midsommarafton och midsommardagen.

37


Inköp av ny traktorDnr KFN 2020/77

SammanfattningKultur och fritid äskar en tilläggsram på 1000 tkr för inköp av en ny traktor, som utgör ett verksamhetskritiskt fordon för att kunna sköta gräsplaner och konstgräset, då den nuvarande mycket gamla och slitna traktorn har gått sönder.

BakgrundAnläggningsgruppen är beroende av en traktor för att de ska klara att genomföra sitt uppdrag med att sköta gräsplaner och konstgräsplanen.

Den befintliga traktorn, som är minst 20 år gammal och avskriven sedan länge, har nu hydrauliken för lyften gått sönder på. Gruppens medarbetare har själva försökt laga den utan framgång och har också varit i kontakt med en verkstad för att få hjälp.

Eftersom traktorn är så gammal och mycket sliten är det inte ekonomiskt försvarbart att lägga ner för mycket pengar på den i form av reparationer. Dessutom finns det inte avsatt några medel för en omfattande reparation inom driftsbudgeten.

Efter diskussion med ekonomihandläggare och ekonomichef har framkommit att de båda rekommenderar att köpa in en ny traktor som skrivs av på 10 år. Det är långsiktigt den billigaste lösningen enligt deras uppfattning. Se bifogat underlag.

Ett upphandlingsunderlag är färdigt då planen var att nämnden skulle genomföra en upphandling inför 2021 då traktorn finns med i investeringsäskandet. Kostnaderna för en ny traktor samt de redskap som krävs för att sköta gräsytor och konstgräs (diverse olika typer av släp), bedöms uppgå till 1000 tkr. Priset kan dock komma att bli lägre efter en upphandling.

Under pågående upphandling måste en traktor temporärt hyras in för att klara de arbetsuppgifter som ovillkorligen måste göras nu under våren och den kostnaden finns inte budgeterad.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-04-09Upphandlingsunderlag avseende traktor och tillhörande redskap samt jämförelser

38

sid 2/2

Ekonomiska konsekvenserEtt inköp av en traktor i form av en investering med avskrivning på 10 år skulle belasta driftsbudgeten med ca 100 000 kr årligen vilket nämnden får kompensation för enligt regelverket. I nämndens befintliga ram finns en post på 600 tkr för underhållsåtgärder. Hälften av den ramen föreslås nyttjas för att delfinansiera inköpet, dvs 300 tkr.

Att leasa en traktor med ett inköpspris på 1000 tkr skulle kosta ca 15 000 kr/månad (ex moms) eller 180 000 kr/år som då i sin helhet belastar driftsbudgeten utan kompensation.

Alla reparationskostnader belastar driftsbudgeten utan kompensation. Vare sig leasing- eller reparationskostnader finns budgeterade.

Förslag till beslutKultur och fritidsnämnden äskar en utökad investeringsram med 700 tkr för 2020.

Kultur och fritidsnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att bevilja 700 tkr i tillägg till befintlig investeringsram.


Beslut expedieras tillLeif Gardtman, förvaltningschef Susanne Vehmanen, enhetschef anläggningEva Sorvari, administratör

39


Driftskostnader för föreningarnaDnr KFN 2020/78

SammanfattningTill följd av kommunens svåra ekonomiska läge har en diskussion om ändrade förutsättningar för föreningslivets stöd diskuterats tillsammans med föreningarna.

Vid senaste föreningsrådet den 25 februari framkom ett förslag från föreningarna att de kunde stå för en del av driftskostnaderna för att tillskapa den besparing nämnden är i behov av för att nå en ekonomi i balans.

Förvaltningen har arbetat fram ett förslag som baserar sig på att föreningarna står för 25% av sina årliga driftskostnader avseende el och VA retroaktivt fr o m 2020-01-01.

Föreningarna står redan för sina avfallsabonnemang och sitt förbrukningsmaterial. Det skapar ett ekonomiskt utrymme för nämnden på 350 tkr men också ett incitament för föreningarna att långsiktigt effektivisera sin användning av el och vatten. Kostnaderna faktureras kvartalsvis i efterhand.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-04-09Kostnadssammanställning för driftskostnader per förening Underlag beslut om driftskostnader för föreningarna

Ekonomiska konsekvenserFörslaget skapar en besparing på 350 tkr för kultur och fritidsnämnden.

Förslag till beslutKultur och fritidsnämnden beslutar att föreningarna står för egna avfallsabonnemang, sitt eget förbrukningsmaterial samt 25% av sina driftskostnader för el och VA fr o m 2020-05-01.


Beslut expedieras tillEva Sorvari, administratör

40

350 000 kr utgör 25% av driftkostnaderna. Då undantas tennisklubben och OK Gipen eftersom de betalar sina driftskostnader själva. Faktiska sopkostnader och förbrukningsmtrl är inte med i underlaget eftersom föreningarna ska stå för dem helt själva. Däremot ingår de i schablonuträkningen. Schablonkostnaden för drift ligger i hyran och är därför inte inräknad i totalen. Det fanns ett formelfel i den tidigare uträkning som gjorde att ishallens elkostnad inte var medräknad i totalen, därav den ökade totalkostnaden.

Anläggning El VA Delsumma drift + förbrukning

32% av driftskostnaderna el och VA

Underåll/rep Hyreskostnad to Mottagare/Spec Övriga kostnader

Spec Summa

EKARÅSEN 77,368 53,618 130,986 32,747 42,662 173,648BERTILSGÅRDEN 135,220 5,687 140,907 35,227 23,115 5,490 Arrende hagar + tömning 3

kammarbrunn + vattenprov + elbesiktning och tillsyn 169,512

STICKEBACKEN 22,945 683 23,628 5,907 0 Vattenprov 23,628GÖTA BOLLPLAN 68,487 10,227 78,714 19,679 37,221 115,935

76,289 22,332 98,621 24,655 33,834 14,000 Arrende Skogssällskapet + stopp i avlopp 146,455

MC-BANAN HÖGSTORP 36,082 36,082 9,021 36,082STRÖMSVALLEN 77,260 8,693 85,953 21,488 94,116 Mindre underhållsåtgärder utanför

renoveringen + djuprengöring + tillsyn 180,069

JUDOLOKAL 1,000 1,000 250 101,479 Hyra Edethus (dubbeldebiterad) 102,479BILLERÖDSVALLEN HJÄRTUM 43,612 5,595 49,207 12,302 19,852 400 69,459LÖDÖSEBORG** 575,868 68,202 477,270 119,318 24,398 1,140,554 Hyra Edethus + bruttokostnad för el

och vatten + slipning av knivar till ismaskinen och service. Förbrukning batterivatten

1,642,222

ALEVI, NYGÅRD 86,339 9,173 95,512 23,878 27,253 89,318 Hyra samlingssal 212,083FRILUFTSFRÄMJANDET 8,000 8,000 2,000 10,490 18,490TINGEVI, LÖDÖSE 66,699 9,799 76,498 19,125 82,883 Golv + toaletter+ takavrinning mm

159,381LÖDÖSE ATLETKLUBB 0 0 81,598 Hyra 1,000 Larm och bev 82,598TÖSSLANDAGÅRDEN 683 683 171 75,000 75,683LJUDABORG/KULTURFÖRENINGEN * 2,500 14,148 3,537 4,932 47,835 Besiktning läktare + tömning

bajamaja110,000 Bidrag + lån + inköp läktar

162,767BOWLINGHALLEN * 14,352 3,588 2,118 187,680 Edethus/Hyra + byta av fönster 189,798

13,936 3,484 182,240 182,24017,160 4,290 224,400 224,40014,144 3,536 184,960 184,960

TENNISHALLEN 0 435,000 Driftsbidrag 435,000

079,000 Kartbidrag + driftsbidrag

79,000BOXNINGSLOKALEN * 18,200 4,550 57,034 Edethus/Hyra 57,034VARFSFÖRENINGEN/SLÖJD O KONST* 23,920 5,980 130,680 Edethus/Hyra 130,680

3,120 780 32,670 Edethus/Hyra 32,670ARKIVFÖRENINGEN * 3,224 806 20,592 Hyra 26,000 Bidrag + internet 46,592SCOUTSTUGAN 5,328 5,328 1,332 5,328

1,430,593 357,648 2,511,420 726,000 4,938,193* Schablon för driftkostnader baserad på m2 yta x 104 kr för el, VA och sopor enligt standardsiffror från SABO** I eloch vatten kostnaden är beloppet klubben betalat in till kommunen för sommaris avdraget.

Totalt

RYRSJÖN

TAEKWANDO *IKB GYM *FOTOKLUBBEN *

OK GIPEN

LÖDÖSE HEMBYGDSFÖRENING/PRO*

41


Reviderade bidragsregler 2020Dnr KFN 2020/79

SammanfattningKommunens bidragsregler har inte reviderats sedan 90-talet och behöver uppdateras i många avseenden. En genomgång av reglerna har gjorts under 2019 vilket resulterat i förslag till förenklat och i viss mån förändrat regelverk, som ska omfatta flera typer av bidrag – Bestämmelser för stöd till kultur- och fritidsföreningar 2020.

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-04-09Bestämmelser för stöd till kultur- och fritidsföreningar 2020

Ekonomiska konsekvenserMinskning av ersättning för driftskostnader införs, samtidigt som fler bidragstyper införs och regelverket förändras så att fler föreningar ha möjlighet att söka bidrag. På sikt styrs dagens lokalanknutna bidrag över till verksamhetsrelaterade bidrag istället.

Förslag till beslutKultur och fritidsnämnden beslutar antar de reviderade bidragsreglerna Bestämmelser för stöd till kultur- och fritidsföreningar 2020


Beslut expedieras tillEva Sorvari, administratör

Beslutet skickas för kännedom till Kommunens föreningar

42

Bestämmelser för stöd till kultur- och fritidsverksamhetLilla Edets kommun

Fastställda 2020-04-21Gäller från och med 2020-07-01Dnr: KFN 2020/79

43

Bestämmelser för stöd till kultur- och fritidsföreningar

2020-03-13 Sid 2 (13)

InnehållALLMÄNNA BESTÄMMELSER..................................................................................................................3

Giltighet...............................................................................................................................................3

Stödformer..........................................................................................................................................3

Syfte med stödet.................................................................................................................................3

Mottagare av stöd ..............................................................................................................................3

Krav för godkännande ........................................................................................................................3

Viktiga fokusområden för föreningarna.............................................................................................4

Ej bidragsberättigad verksamhet .......................................................................................................4

Registrering .........................................................................................................................................5

Förening som får 30 000 eller mer i bidrag årligen ........................................................................5

Förening som får mindre än 30 000 kr i bidrag årligen..................................................................5

Nyregistrering av förening..............................................................................................................5

LOKALBIDRAG .........................................................................................................................................6

Allmänt................................................................................................................................................6

Aktivt arbete med fokusområden ......................................................................................................7

PRIORITERINGSREGLER...........................................................................................................................7

Fördelning av tider i idrottshallar och gymnastiksalar ......................................................................7

BARN- OCH UNGDOMSFÖRENING .........................................................................................................8

Startbidrag ..........................................................................................................................................8

Verksamhetsbidrag.............................................................................................................................8

Utbildningsbidrag ...............................................................................................................................9

SÄRSKILT BIDRAG....................................................................................................................................9

STÖD TILL FÖRENINGAR MED PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING .......................................10

Grundbidrag ......................................................................................................................................10

MINORITETSFÖRENING ........................................................................................................................10

Grundbidrag ......................................................................................................................................11

KULTURFÖRENING ................................................................................................................................11

Grundbidrag ......................................................................................................................................11

Projekt- och arrangemangsstöd .......................................................................................................11

Övriga kulturstöd ..............................................................................................................................12

Snabbslanten ................................................................................................................................12

Kulturstipendium ..........................................................................................................................12

STUDIEFÖRBUND ..................................................................................................................................12

FÖRENING FÖR ALLMÄN SAMLINGSLOKAL .........................................................................................13

44


2020-03-13 Sid 3 (13)

ALLMÄNNA BESTÄMMELSERGiltighetBestämmelser gäller från och med 2020-07-01 och tillsvidare samt ersätter alla tidigare regler för föreningsstöd.

StödformerStödets storlek är beroende av omfattningen av medel kultur- och fritidsnämnden tilldelas i budgeten. Föreningarnas ansökningshandlingar och dessa bestämmelser ska utgöra grunden för hur stöden ska fördelas. Stöd kan ges i form av:

Bidrag för en del av kostnader för hyra och drift Kompetens, rådgivning och andra tjänster Kontantstöd

Syfte med stödetKommunala föreningsbidrag ges till allmännyttiga ideella föreningar i syfte

att invånarna ska ges möjlighet att bedriva kultur- och fritidsaktiviteter som ger upplevelser, personlig utveckling och god livskvalitet

att stödja en meningsfull fritid till barn- och ungdomar i åldern 6-20 år och funktionsnedsatta att bedriva allsidiga, sunda, drogfria och engagerande verksamheter att föreningsmedlemmar ges möjlighet att delta och påverka föreningsarbetet och därmed få

träning i demokratiska arbetsformer att föreningarna respekterar och följer de mänskliga rättigheterna, verka för allas lika värde,

för lika rättigheter och skyldigheter och möjligheter oavsett kön, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning

att bidragen utgör ett visst ekonomiskt stöd och täcker en del av kostnaderna uppkomna i samband med aktiviteterna/verksamheten.

Mottagare av stödStöd kan ges till ideella allmännyttiga föreningar som bedriver kultur- och fritidsverksamhet i Lilla Edet, som är godkänd av kultur- och fritidsnämnden och uppfyller gällande regler. Föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet 1prioriteras.

Om ansökan avser ett begränsat ideellt projekt, som vänder sig till offentlig publik, kan stöd prövas även för andra typer av organisationer, t ex en grupp personer som vill anordna en festival.

Krav för godkännandeFörening ska uppfylla följande villkor för att bli godkänd som bidragsberättigad förening:

föreningen ska årligen lämna anmälan om registrering för att visa att föreningen är aktiv föreningen ska vara öppen för alla följa antagna stadgar och fungera enligt vedertagna demokratiska principer ha en vald styrelse samt ha regelbundna årsmöten ha sitt säte i Lilla Edets kommun

1 Föreningar som har rätt till kommunalt verksamhetsbidrag räknas som barn- och ungdomsföreningar.

45


2020-03-13 Sid 4 (13)

minst 10 sammankomster/år (gäller inte studieförbund eller samlingslokalhållande förening) ha minst 5 medlemmar bosatta och skrivna i Lilla Edet

En bidragsberättigad medlem är en fysisk person som o betalat fastställd medlemsavgift för verksamhetsåreto är permanent bosatt i Lilla Edets kommuno har fyllt 6 åro finns med i föreningens medlemsmatrikelo aktivt deltar på regelbundet på ideell basiso ges möjlighet att delta i och påverka föreningens arbetsformer

debitera en fastslagen medlemsavgift (gäller inte studieförbund eller samlingslokalhållande förening)

ett organisationsnummer ett plus- eller bankgirokonto

Viktiga fokusområden för föreningarna verka för jämställdhet, integration, funktionshindrades medverkan, ett aktivt miljötänk samt

motverka våld, rasism, missbruk av alkohol, droger och doping. följa lagstiftning kring FN’s barnkonvention

Alla ansöknings/anmälningar ska göras via kommunens digitala bidragsansökningssystem e-serve. Sista anmälningsdag/ansökningsdag för registrering och respektive bidrag ska respekteras. Ansökningsformulären kommer inte att vara åtkomliga efter angivet sista datum.

Utöver befintliga regler kan kultur- och fritidsnämnden pröva ansökan om bidrag om det finns särskilda skäl.

De kommunala bidragen bygger på ett förtroendefullt samarbete mellan föreningar och kommun. Nämnden har dock rätt att granska de underlag som ligger till grund för bidrag och den verksamhet som föreningen bedriver. Föreningen måste spara dessa handlingar i 7 år efter verksamhetsårets utgång för att kommunens revisorer ska kunna granska underlag till utbetalningar. Kultur- och fritidsnämnden kan slumpvis välja ut några föreningar årligen och kontrollerar ovanstående handlingar. Om föreningen inte lämnar in de handlingar eller uppgifter som kommunen begär, beviljas inga ytterligare bidrag.

Ej bidragsberättigad verksamhetStöd ges inte till tävlingsverksamhet där totalisatorspel, vadhållning eller likande förekommer. ekonomisk förening, stödförening, insamlingsförening, intresseförening som facklig,

fastighetsförening, hyresgästförening eller liknande. förening som får regelbundna bidrag från annan kommunal nämnd hem- och skolaförening eller skolidrottsförening förening som är direktansluten till riks- eller distriktsorganisation förening med stat eller landsting som huvudman eller försvarsförening religiös förening politisk förening elevförening som uppbär någon form av stöd från skolan entrébelagd tävling, kommersiellt arrangemang, fest, basar, bingo, auktion eller annan

inkomstbringande verksamhet förening som inte uppfyller bidragsreglerna och tillämpningsreglerna för ideell förening förening med oreglerad skuld till kommunen.

46


2020-03-13 Sid 5 (13)

RegistreringAnmälan om registrering handläggs bara om föreningen gör anmälan i formuläret via det digitala bidragshanteringssystemet e-serve. Anmälan kan göras årligen vid två tillfällen under året, 31 mars eller, för föreningar med bokslut på sommaren, 30 september. OBS! Förening som inte registrerar sig årligen får inte några bidrag.

Förening som får 30 000 eller mer i bidrag årligenFöreningen som får mer än totalt 30 000 kr årligen i bidrag från kommunen ska skicka med lista över styrelsen och revisorer med adresser, telefonnummer och mailadresser, en medlemsmatrikel sorterad i på ålderskategorier och kön, verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och revisionsberättelse godkända av årsmötet.

Förening som får mindre än 30 000 kr i bidrag årligenFör mindre föreningar som inte får mer än 30 000 kr i bidrag årligen räcker det med att uppdatera kontaktuppgifterna i e-serve, bifoga verksamhets- och ekonomisk berättelse, en medlemsmatrikel uppdelad på kön och en lista över den nya styrelsen.

Nyregistrering av föreningVid nyregistrering ska föreningen skicka in protokoll från provisoriskt årsmöte som utvisar styrelsens sammansättning, att man har godkända stadgar samt budget och verksamhetsplan.

Kommunen kommer att göra stickprov för att se om uppgifterna stämmer.

47


2020-03-13 Sid 6 (13)

LOKALBIDRAG AllmäntFöreningar som på egen hand tänker skaffa en säker och bra lokal för en längre period för sin verksamhet har möjlighet att söka lokalbidrag. Förening som planerar att ingå avtal för lokal som man tänker söka bidrag för, ska först rådgöra med kommunen om förutsättningarna att få lokalbidrag beviljat. Det gäller även vid byte av lokal.

Storleken och omfattningen på lokalen måste stå i proportion till omfattningen på den verksamhet som föreningen bedriver.

Förening ska sträva efter att samutnyttja lokaler med andra föreningar så att kommunens lokaler nyttjas effektivt och regelbundet.

Föreningen kan själv hyra, äga, arrendera en lokal eller disponera en lokal med nyttjanderätt. Om lokal tillhandahålls av kommunen med nyttjanderätt utgår ingen hyresersättning till föreningen.

Om föreningen själva hyr eller äger lokalen kan lokalbidrag utgå för hela eller del av lokalkostnaden.

Föreningen står, vid samtliga typer av lokalupplåtelse, själv för del av driftskostnaderna för el, VA (omfattningen fastställs årligen av KFN) och eget avfallsabonnemang enligt KFN beslut 2020-04-21. Om kommunen står som fastighetsägare eller hyresgäst för lokal och därmed faktureras driftskostnaderna för el och VA, vidarefaktureras föreningen driftskostnaderna kvartalsvis från kommunen.

I särskilda fall efter individuell bedömning, kan kommunen bevilja bidrag för hela eller delar av driftskostnaden. Kultur- och fritidsnämnden kan justera omfattningen på driftkostnaderna som föreningen får betala med hänsyn till nämndens tillgängliga medel.

Föreningen kan hyra ut hela eller delar av lokalen och/eller tar entréavgift efter överenskommelse med kommunen. Intäkten tillfaller kommunen enligt fastslagen taxa, om inget annat överenskommits i avtal. Föreningen får debitera kostnader för eventuella förberedelser eller städning/återställning i särskild ordning. Kommunen kan även ta ut hyra av föreningen vid dessa tillfällen.

All typ av uthyrning ska var helt drogfri (omfattar även alkoholförtäring) i lokaler som tillhandahålls av kommunen. Man måste vara lägst 18 år för att få hyra kommunens lokaler och vuxen person måste närvara om deltagarna i evenemanget är under 18 år.

Kostnaderna för lokaler ska stå i relation till omfattningen av den verksamhet som bedrivs.

Föreningarna står själva för kostnader för förbrukningsmaterial såsom

Städmaterial Glödlampor, lysrör, glimtändare mm Toa- och hushållspapper Rengöringsmaterial Kontorsmaterial Linjefärg till fotbollsplanerna Trimtråd Annat motsvarande förbrukningsmaterial för föreningen

48


2020-03-13 Sid 7 (13)

Kommunen ombesörjer drift och skötsel av vissa maskiner och visst material vilket framgår av respektive förenings överenskommelse med kommunen.

Föreningar, enskilda och företag får, under vissa förutsättningar, betala timtaxa fr o m 2020-06-01 för idrottshallar och idrottsanläggningar enligt KF beslut 2020-04-06 § XXX Taxor för idrottshallar och idrottsanläggningar.

Lokalbidrag söks via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i särskilt formulär senast den 31 mars året efter upparbetad kostnad. Kvitton på samtliga kostnader ska medfölja.

Aktivt arbete med fokusområdenFör föreningar som kan påvisa ett aktivt arbete med fokusområdena genom utbildningar, studiecirklar eller annat aktivt arbete, kan kultur- och fritidsnämnden bevilja särskilt bidrag. Ansökningar som leder till energieffektiviseringsåtgärder prioriteras.

För samutnyttjade lokaler/anläggningar hanteras kostnaderna enligt följande: Föreningarna kommer överens om fördelning av kostnadsansvaret mellan sig baserat på

nyttjandegrad eller disponibel yta.

Reparationer och underhåll för kommunägda lokaler bedöms i varje enskilt fall och ska godkännas av enhetschef för anläggningsgruppen.

Bidrag för större underhållsåtgärder söks via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om särskilt bidrag”. Bidraget kan sökas hela året.

PRIORITERINGSREGLER Fördelning av tider i idrottshallar och gymnastiksalar

1. Föreningsdriven barn- och ungdomsverksamhet 6-20 år har högst prioritet, sist prioriteras vuxenverksamhet över 20 år.

2. Barn – och ungdomsaktiviteter förläggs i första hand till tiderna 16.30-203. Inomhusverksamhet prioriteras framför traditionell utomhusverksamhet.4. Föreningsverksamhet prioriteras framför enskild/privat verksamhet.5. Tävlingsverksamhet ges företräde före träning. Inarbetade turneringar/tävlingar prioriteras.6. Kultur- och fritidsförvaltningen förbehåller sig rätten att vid större arrangemang disponera

hall på bokad tid. 7. Aktivitetsnivå ligger till grund för hur mycket tid olika föreningar får – fördelningen av tider

ska inte styras av tradition eller gammal vana! Föreningar som uppenbart missköter sin verksamhet eller som utnyttjar sin tilldelade tid i liten omfattning mister sina tidigare tilldelade tider.

Ansökan om tider för kommande säsong ska lämnas senast den 15 augusti via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om lokaldisposition”.

49


2020-03-13 Sid 8 (13)

BARN- OCH UNGDOMSFÖRENINGFör att rätt till bidrag som barn- och ungdomsförening krävs utöver de allmänna bestämmelserna att föreningen:

bedriver regelbunden barn- och ungdomsverksamhet med minst 3 bidragsberättigade medlemmar i åldern 6-20 år.

redovisar minst 10 bidragsberättigade sammankomster per år om möjligt är ansluten till en riks- eller distriktsorganisation

StartbidragStartbidrag kan beviljas med högst 2000 kr vid ett tillfälle och är meningen att vara ett grundstöd till nystartade föreningar som bedriver en regelbunden barn- och ungdomsverksamhet med minst 10 bidragsberättigade aktiviteter under föregående år.

Bidraget söks via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om startbidrag” senast den 31 mars påföljande år.

VerksamhetsbidragFörening som haft minst 10 bidragsberättigade sammankomster under senaste halvåret, kan söka aktivitetsbidrag. Bidraget ska ge ekonomiskt stöd i direkt proportion till verksamhetens omfattning och därmed stimulera till ökad aktivitet.

Verksamhetsbidraget betalas ut för föreningens aktiviteter för unga 6-20 år och utgår med 7 kr/ mötesdeltagare som är skrivna i kommunen.

Bidragsberättigad aktivitet innebär:

minst tre deltagare i åldern 6-20 åro Ledare i bidragsberättigad ålder får räknas som deltagare men bara för en grupp

aktiviteten måste vara minst 1 timme. o Bidrag utgår bara en gång per dag och grupp oavsett hur lång aktiviteten är

beslutad och ekonomiskt planerad av styrelse, medlemsmöte eller motsvarande genomförs av lokal förening

o Bidrag utgår inte till aktivitet som ordnas av riksorganisation, distrikt eller lokalt samarbetsorgan.

medlem som deltar i en aktivitet mer än en gång per dag i samma förening får bara räknas en gång

för funktionshindrade gäller ingen övre åldersgräns verksamhetsbidrag kan beviljas för sammankomst med minst 3 funktionshindrade deltagare

Bidrag utgår inte till entrébelagda tävlingar, kommersiella arrangemang eller studiecirkelsammankomster.

Vid varje aktivitet ska närvarokort föras. Gruppledaren ska vara närvarande under hela aktiviteten och får inte anges som ledare för flera grupper samtidigt i bidragsansökan. Ledaren ska intyga att uppgifterna är riktiga.

50


2020-03-13 Sid 9 (13)

Ansökan görs via kommunens digitala bidragssystem e-serve i formuläret ”Ansökan om Verksamhetsbidrag”. Föreningar som även får LOK-stöd från riksidrottsförbundet skickar sin ansökning via RF så vidarebefordras den till kommunens digitala bidragssystem automatiskt. Ansökningarna ska vara kommunen tillhanda:25 augusti för perioden 1/1—30/6 (VT), 25 februari för perioden 1/7--31/12 (HT)

Ansökningsformuläret stängs efter sista ansökningsdag.

Uppgifterna i formuläret är en sammanfattning av antalet bidragsberättigade aktiviteter och det totala antalet deltagare uppdelade på pojkar och flickor, överförda från ett eller flera närvarokort. Aktiviteter som från föregående periods senaste 30 dagar får tas med om de inte redovisats tidigare.

Ordförande och kassör bestyrker att uppgifterna är riktiga i ansökan genom att vara avsändare av ansökan. En kopia behålls av föreningen tillsammans med närvarokorten i 7 år.

Missbruk eller oriktiga uppgifter kan medföra att föreningen stängs av från bidrag.

UtbildningsbidragKultur- och fritidsnämnden tycker att det är viktigt att stödja föreningarnas utveckling därför finns det möjlighet att få bidrag för olika typer av utbildning:

Ledarutbildning Föreningsteknikutbildning för den samlade styrelsen, men i synnerhet för ordförande,

sekreterare och kassör. Utbildning inom områdena jämlikhet, jämställdhet, folkhälsa, miljötänk och integration.

Bidrag utgår i efterhand med 25 kr/bidragsberättigad medlem per utbildning och förening. Resekostnader och förlorad arbetsinkomst ersätts inte.

Ansökan om utbildningsbidrag görs via kommunens digitala bidragssystem e-serve i formuläret ”Ansökan om utbildningsbidrag” under hela året dock senast 1 månad efter utbildningens slut. Kursprogram, kursintyg och kvitto på kursavgift ska bifogas ansökan.

SÄRSKILT BIDRAGKultur – och fritidsnämnden avsätter en viss summa till bidrag som riktar sig till föreningsverksamhet som inte ryms inom de ordinarie bidragsformerna och som nämnden tycker är angeläget att stödja. Bidragets storlek fastställs efter bedömning av kultur- och fritidsnämnden. Om bidrags söks från flera håll ska det framgå i ansökan.

Bidrag lämnas inte om verksamheten påbörjats innan ansökan beviljats.

Särskilt bidrag kan sökas hela året via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om särskilt bidrag”.

Efter genomförd aktivitet ska en skriftlig redovisning som beskriver vad som gjorts för bidraget, skickas till kommunen senast två månader efter avslutad aktivitet.

51


2020-03-13 Sid 10 (13)

STÖD TILL FÖRENINGAR MED PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGBidragen avser i fösta hand att stödja den kultur- och fritidsverksamhet som de lokala föreningarna bedriver för personer med funktionsnedsättning2.

För att komma ifråga för bidrag för personer med funktionsnedsättning krävs förutom de allmänna bestämmelserna att föreningen:

bedriver en regelbunden kultur- och fritidsverksamhet för medlemmar med funktionsnedsättning i Lilla Edets kommun

tillvaratar medlemmarnas och anhörigas intressen i samhället.

GrundbidragFörening med funktionsnedsatta kan söka grundbidrag med 2000 kr per år. Grundbidraget ska täcka del av kostnader och administration.

Grundbidraget söks en gång per år senast den 31 mars, via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om grundbidrag” ange vilken typ av grundbidrag avses.

Förening som har funktionsnedsatta medlemmar som har funktionshinder i sin verksamhet kan söka särskilt bidrag för merkostnader för att kunna utöva kultur- och fritidsverksamhet.

Bidraget avser personer som diagnosticerats med livslånga funktionsnedsättningar som utgör hinder i samband med utövning av kultur- eller fritidsaktivitet. Bidraget kan sökas oavsett medlemmarnas ålder eller antal. Bidragets storlek fastställs efter bedömning av kultur- och fritidsnämnden.

Särskilt bidrag för personer med funktionshinder kan sökas hela året via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om särskilt bidrag”.

Efter genomförd aktivitet ska en skriftlig redovisning som beskriver vad som gjorts för bidraget, skickas till kommunen senast två månader efter avslutad aktivitet.

MINORITETSFÖRENINGFör att antas som minoritetsförening krävs utöver de allmänna bestämmelserna att föreningen

bedriver en regelbunden (minst 10 tillfällen/termin) verksamhet för minst 3 bidragsberättigade medlemmar

tillvaratar medlemmarnas intressen inom minoritetens kulturarv

2 Funktionsnedsättning innebär nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begreppet funktionshinder däremot hänvisar till relationen mellan den omgivande miljön och individen. Alla personer med funktionsnedsättning är inte alltid funktionshindrade i alla sammanhang. Personen anses funktionshindrad endast då hen befinner sig i en miljö som ställer upp hinder. (Ur Handbok för funktionshinderservice, 2017)

52


2020-03-13 Sid 11 (13)

GrundbidragMinoritetsförening kan söka grundbidrag med 2000 kr/år. Grundbidraget ska täcka del av kostnader och administration.

Grundbidrag söks årligen senast den 31 mars via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om grundbidrag”. Ange vilken typ av grundbidrag som avses.

KULTURFÖRENINGFör att antas som kulturförening krävs utöver de allmänna bestämmelserna att föreningen

bedriver en regelbunden kulturverksamhet för minst 3 bidragsberättigade medlemmar tillvaratar medlemmarnas intressen inom någon av konstarterna eller kulturarvet

Med konstarterna menas verksamhet inom musik, teater, dans, bildkonst, litteratur eller film/foto.

Med kulturarvet menas museal- eller kulturhistorisk verksamhet.

GrundbidragKulturförening kan söka grundbidrag med 2000 kr/år. Grundbidraget ska täcka del av kostnader och administration.

Grundbidrag söks årligen senast den 31 mars via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om grundbidrag”. Ange vilken typ av grundbidrag som avses.

Projekt- och arrangemangsstödProjekt – och arrangemangsstöd kan sökas för enstaka tidsbegränsade aktiviteter. Organisationer kan söka stöd för egna kulturprojekt och arrangemang, som genomförs utanför den ordinarie verksamheten.

Stödet är menat som en förstärkning till grundbidraget och som ett stöd till föreningar då verksamhet medför avsevärt högra kostnader än grundbidraget kan täcka, som t ex specialutrustning, speciallokaler, marknadsföring, annonsering eller liknande. Kostnader för egna fastigheter t ex hembygdsgårdar är inte bidragsberättigade.

Stödet kan också sökas för kulturprojekt såsom seminarier, läger, dokumentärt arbete, internationellt kulturarbete, informations- eller utbildningsprojekt, föreställningar, konserter och utställningar.

Stödet kan sökas hela året via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Ansökan om särskilt bidrag”. Ange att det är en kulturaktivitet.

Bedömningen utgår från det specifika arrangemangets innehåll, syfte/mål och budget. Stödet fördelas på ett sätt som gynnar det samlade kulturutbudet i kommunen där följande prioriteringar beaktas:

Prövar nya arbetssätt, arenor och samarbeten Når nya publikgrupper Skapar kulturella mötesplatser Drivs av många olika kulturaktörer

53


2020-03-13 Sid 12 (13)

En skriftlig redovisning som beskriver vad som gjorts för pengarna, skickas till kommunen senast två månader efter avslutad aktivitet.

Övriga kulturstödSnabbslantenSnabbslanten syftar till att stimulera ungdomar i Lilla Edet till att på egna initiativ planera och genomföra egna projekt.

Alla ungdomar i åldern 13-20 år har en möjlighet att söka detta bidrag. Detta gäller även dem som inte är medlem eller ansluten till någon av kommunens föreningar. Det är enbart enskilda unga som kan söka stödet. Föreningar kan inte söka stödet. Snabbslanten kan sökas hela året via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve på samma blankett som särskilt bidrag. Ange att det är snabbslanten i ansökan.

Efter att aktiviteten är genomförd ska en rapportskickas till kommunen. Rapporteringen ska ske senast 31 januari året efter.

Rapporten ska innehålla följande: 1. En kort beskrivning av den genomförda aktiviteten

2. En kort beskrivning om aktiviteten genomfördes på det sätt som du/ni hade planerat eller om den genomfördes på ett annat sätt. Förklara då varför aktiviteten fick genomföras på ett annat sätt.

3. En redovisning av vad pengarna användes till.

Använd dessa punkter som mall så att det blir lätt för nämnden att förstå rapportens olika delar.

KulturstipendiumSök eller nominera någon annan till kommunens kulturstipendium. För personer som verkar inom kulturområdet på professionell eller fritidsnivå. Stipendiet ska uppmuntra personer till vidare utbildning eller annan utveckling inom sitt kulturella fält. Stipendiet är på 10 000 kr.

Ansökan görs en gång per år efter utlysning dock senast den 1 april.

STUDIEFÖRBUNDLokalt studieförbund jämställs i allmänna bestämmelser med förening.

För att antas som bidragsberättigat studieförbund krävs, utöver de allmänna bestämmelserna:

att avdelningen bedriver regelbunden och betydande studieverksamhet i Lilla Edets kommun för kommunens innevånare

att studieförbundets centrala organisation erhåller statsbidrag genom Folkbildningsrådet.

Fördelningen av bidrag procentuellt är fastställd årligen av Folkbildningsrådet och kultur och fritidsnämnden har en fastställd totalsumma som fördelas.

Ansökan gör en gång per år senast den 31 oktober via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Kommunbidrag till studieförbund” och avser verksamhetsåret innan ansökningsåret.

54


2020-03-13 Sid 13 (13)

FÖRENING FÖR ALLMÄN SAMLINGSLOKALFör att bidra till människors möten och utveckling av demokratin i Lilla Edet, vill kommunen stödja bygdegårdar och liknande att hålla allmänna och ändamålsenliga lokaler öppna för alla.

Med allmän samlingslokal menas en lokal som på en ort ägs eller disponeras av en ideell förening och är öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.

För att antas som bidragsberättigad förening för samlingslokal krävs utöver de allmänna bestämmelserna, att föreningen:

är ansluten till Bygdegårdsföreningarnas Riksförbund eller Riksföreningen Våra Gårdar opartiskt upplåter samlingslokaler på rimliga villkor för föreningslivet som är uppbyggda på

demokratiska principer och värderingar bedriver en regelbunden uthyrningsverksamhet med minst 20 uthyrningstillfällen per år och

som ger föreningen skäliga hyresintäkter, om inte särskilda skäl finns strävar efter en god ekonomisk självständighet, sköter anläggningen effektivt och med så hög

utnyttjandegrad som möjligt organiserar sitt arbete så att samtliga medlemmar erhåller möjligheter att med ideella

insatser ansvara för verksamheten.

Därutöver gör kultur- och fritidsnämnden en bedömning av det samlade beståndet lokaler som finns tillgängliga i området, behovet av möteslokaler, ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen, standarden mm.

Förening för allmän samlingslokal kan söka bidrag under förutsättning att samlingslokalen:

står regelbundet till förfogande, lokal som endast används av en hyresgäst eller för den egna verksamheten räknas inte som samlingslokal

upplåts och hålls tillgänglig, främst för kommuninvånarnas behov, mot skälig hyra och villkor, för att därigenom fungera som en demokratisk mötesplats

Anslaget och fördelningsnycklar till de föreningar som håller samlingslokal har fastslagits i KF beslut 2007-03-14 § 21. Bidraget innehåller ett grundbidrag och ett bidrag baserat på lokalens yta. Båda beloppen indexuppräknas årligen.

Sista ansökningsdag är 31 oktober och avser verksamhetsåret innan ansökningsåret. Bidraget söks via det digitala bidragsansökningssystemet e-serve i formuläret ”Kommunbidrag till förening för samlingslokal”.

55


Ändring av kultur- och fritidsnämndens delegationsordningDnr KFN 2020/56

SammanfattningFörvaltningen har tagit fram förslag på ändringar i kultur- och fritidsnämndens delegationsordning. Det är en tillkommande punkt gällande dataskyddsombud och fem tillkommande punkter gällande GDPR och privatpersoners rätt till tillgång till sina personuppgifter.

DataskyddsombudFörvaltningschef får delegation att utse dataskyddsombud för kultur- och fritidsnämnden för att underlätta arbetsgången.

DataskyddsförordningenEU:s s dataskyddsförordning (GDPR) innehåller bestämmelser om vilka rättigheter som de registrerade kan åberopa mot den personuppgiftsansvarige. Den mer kända av dessa rättigheter är att en person genom begäran av registerutdrag ska få veta vilka personuppgifter som finns registrerade om denne. Ett beslut ska fattas då den enskilde får avslag på sin begäran men även i de fall då uppgifterna lämnas ut. Andra rättigheter enligt dataskyddsförordningen är till exempel att få felaktiga personuppgifter rättade,att begära begränsning av behandling av personuppgifterna eller att få dessa raderade. Några rättigheter kan vara svåra att uppfylla inom den kommunala verksamheten, exempelvis begäran om radering, eftersom det finns annan lagstiftning som stödjer hanteringen av personuppgifterna. Om en begäran ändå kommer in måste det dock fattas ett beslut om att avslå begäran.

Kultur- och fritidsnämnden är ytterst personuppgiftsansvarig för de behandlingar av personuppgifter som utförs inom kultur- och fritidsnämndens område. Beslut som kan komma att fattas med anledning av att en registrerad vänder sig till myndigheten för att utöva någon av sina rättigheter ska fattas av kultur- och fritidsnämnden. Beslut med anledning av sådan begäran är av administrativ karaktär och det är därför lämpligt att rätten att fatta sådana beslut delegeras till förvaltningschef och verksamhetschef. De beslutsdelegater som föreslås är också de som är delegater vid avslag av begäran om att få ut en allmän handling.

56

sid 2/3

Beslut kan komma att fattas med anledning av den registrerades begäran att utövanågon av rättigheterna:

- Rätt till tillgång av personuppgifter (så kallat registerutdrag enligt artikel 15 GDPR)

- Beslut om att i vissa fall ta ut en avgift för registerutdrag eller vägran att tillmötesgå begäran om information eller åtgärder i enlighet med art 13-22 samt art 34 GDPR (artikel 12.5)

- Beslut om rättelse (artikel 16)- Beslut om radering (artikel 17)- Beslut om begränsning av behandling (artikel 18)- Anmälningsskyldighet avseende rättelse, radering och begränsning av

behandling (artikel 19)- Beslut om rätt till dataportabilitet (artikel 20)- Beslut om invändning mot behandling av personuppgifter (artikel 21)

Delegationsordningen föreslås få följande tillägg:

3.1.7 Utse dataskyddsombud för kultur- och fritidsnämnden

Förvaltningschef Art 37 GDPR

4.4.13 Rätt till tillgång till personuppgifter (s.k. registerutdrag)

FörvaltningschefVerksamhetschef kultur och fritid

GDPR artikel 15. Efter samråd med dataskyddsombudRutin för registerutdrag

4.4.14 Beslut om att i vissa fall ta ut en avgift för registerutdrag eller vägran att tillmötesgå begäran om information eller åtgärder


GDPR artikel 12.5, 13-22 samt 34Efter samråd med dataskyddsombud

4.4.15 Beslut om rättelse, radering och begränsning av behandling samt anmälningsskyldighet avseende dessa rättigheter


GDPR artikel 16-19Efter samråd med dataskyddsombud

4.4.16 Beslut om rätt till dataportabilitet (överföring av personuppgifter till annan part)


GDPR artikel 20Efter samråd med dataskyddsombud

4.4.17 Beslut om invändning mot behandling av personuppgifter


GDPR artikel 21Efter samråd med dataskyddsombud

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-03-27Delegationsordning kultur och fritidsnämnden

57

sid 3/3

Förslag till beslutKultur- och fritidsnämnden godkänner ovanstående ändringar i delegationsordning kultur- och fritidsnämnden

Emma ZetterströmNä[email protected]

Beslut expedieras tillFörvaltningschef, Leif GardtmanVerksamhetschef, Eva Lejdebrandt

58

Delegationsordning för

Kultur- och fritidsnämnden Lilla Edets kommun

Antagen av: Kultur- och fritidsnämndenDatum: 2020-03-27Dnr: KFN 2020/56

Gäller fr. o. m. 2020-05-01

59

BildningsförvaltningenKultur- och fritid

Delegationsordning

Sid 2(11)

Innehållsförteckning1 Allmänt om delegering ....................................................................................................................3

1.1 Delegation ...............................................................................................................................3

1.1.1 Vem får nämnden delegera till ........................................................................................3

1.1.2 Beslut som inte får delegeras ..........................................................................................3

1.1.3 Beslut utan delegation.....................................................................................................4

1.1.4 Ersättare för delegat........................................................................................................4

1.1.5 Vidaredelegering till tjänsteman .....................................................................................4

1.1.6 Beslut i brådskande ärenden ...........................................................................................4

1.1.7 Beslut inom ramen för den kommunala avtalssamverkan ..............................................4

2 Rutiner för anmälan av delegationsbeslut till kultur- och fritidsnämnden .....................................5

3 Delegerade beslutsärenden ............................................................................................................6

3.1. Förvaltningsövergripande ärenden, allmänt ...........................................................................6

3.2. Förvaltningsövergripande ärenden, arbetsgivarfrågor............................................................6

3.3. Förvaltningsövergripande ärenden, ekonomi .........................................................................7

3.4 Förvaltningsövergripande ärenden, upphandling......................................................................7

4 Nämndspecifika ärenden för kultur- och fritidsnämnden ...............................................................8

4.1 Arbetsgivarärenden.................................................................................................................8

4.2 Upphandlings- och inköpsärenden..........................................................................................8

4.4 Ekonomiska ärenden ...............................................................................................................8

4.4 Juridiska/administrativa ärenden............................................................................................9

5 Verkställighetsärenden exempel ...................................................................................................10

5.1 Arbetsgivarärenden...............................................................................................................10

5.2 Ekonomiska/administrativa/juridiska ärenden .....................................................................11

60


Delegationsordning

Sid 3(11)

1 Allmänt om delegering

1.1 Delegation

1.1.1 Vem får nämnden delegera tillKommunfullmäktige är högsta beslutande församling i en kommun. Kommunfullmäktige får uppdra åt en nämnd att i kommunfullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden och reglerar det genom nämndens reglemente. Kommunövergripande frågor delegeras via kommun-styrelsens delegera till

Kultur och fritidsnämnden kan i sin tur delegera vissa beslut till

Ett utskott inom nämnden (ledamöter eller ersättare) En enskild ledamot eller ersättare Presidiet En anställd i kommunen

Det är inte tillåtet att delegera till

Flera anställda i grupp Anställda tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering Anställd i kommunalt bolag

Delegaten får inte besluta i ärenden där delegaten är jävig.

Ett beslut av delegaten ses som kultur-och fritidsnämndens beslut och kan överklagas genom laglig-hetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan återkalla delegationen. En delegat har alltid rätt att avstå från att fatta beslut och därmed överlämna beslutet till nämnden.

1.1.2 Beslut som inte får delegerasBeslutsrätten får inte delegeras i följande ärenden:

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut

av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller

annars av större vikt4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras

Någon absolut gräns för vad som kan beslutas på delegation eller inte finns inte. Generellt ska ären-den av principiell karaktär eller av större vikt beslutas av kultur- och fritidsnämnden. När det i lag eller annan författning står angivet vem som fattar beslutet, så är det inte ett delegerat beslut.

61


Delegationsordning

Sid 4(11)

Om ett beslut är delegerat till en viss tjänsteman äger överordnad chef inte rätt att besluta i vederbö-rande persons ställe. När ett beslut är delegerat till en specifik chef, är det alltid denne som ansvarar för den verksamhet som beslutet berör, som ska fatta beslutet. Beslut enligt delegation gäller inom fastställda mål, riktlinjer och ekonomiska ramar.

Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas till kultur- och fritidsnämnden i den ordning som nämnden bestämmer.

1.1.3 Beslut utan delegationFattar en anställd ett beslut utan delegering kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighets-prövning eftersom beslutet inte existerar i kommunallagens mening. Dock kan beslutet ifrågasättas via granskning av JO, kommunens revisorer eller prövning i allmän domstol.

1.1.4 Ersättare för delegatOrdförande ersätts av vice ordförande.

Vid delegats frånvaro övertas beslutanderätten i följande ordning:

I första hand av eventuell ersättare i delegationsordningen I andra hand av den som är vikarie för delegaten I tredje hand den som förordnats enligt befattningsbeskrivning eller i fastställd organisation I fjärde hand av delegatens chef

En ersättare bör inte besluta i viktiga ärenden om de kan vänta till ordinarie delegats återkomst.

1.1.5 Vidaredelegering till tjänstemanKultur och fritidsnämnden kan delegera till förvaltningschef eller direkt till annan tjänsteman än för-valtningschef. Endast förvaltningschefen får vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. Kultur- och fritidsnämnden godkänner vidaredelegeringen och ska känna till vem som fått beslutsrät-ten.

Vidaredelegerad beslutsrätt kan alltid återkallas av såväl nämnden som förvaltningschefen. Dessa kan även föregripa ett beslut genom att ingripa i ärendet och överta beslutsrätten. En nämnd eller en förvaltningschef kan däremot aldrig upphäva ett beslut som är fattat med stöd av delegation.

1.1.6 Beslut i brådskande ärendenKultur- och fritidsnämnden får enligt 6 kap 39 § kommunallagen uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgöran-de inte kan inväntas. Det rör sig om ärenden som absolut måste avgöras.

Beslut som fattas på grund av brådska måste anmälas på nästkommande nämndmöte.

1.1.7 Beslut inom ramen för den kommunala avtalssamverkanFr. o. m. 1 juli 2018 är det enligt 9 kap 37 § KL, möjligt att samverkan med andra kommuner genom att ingå avtal om att nämnden uppgifter helt eller delvis utförs av annan kommun utan att lokalise-

62


Delegationsordning

Sid 5(11)

ringsprincipen hindrar det. Om avtalets innehåll är av principiell karaktär eller av större vikt bör nämnden överlämna frågan åt kommunfullmäktige enl 5 kap 1 § KL. I samband med ett avtal med an-nan kommun kan nämnden delegera till anställd i annan kommun att besluta i sitt ställe, s k extern delegation. Det inte möjligt att delegera till förtroendevalda i annan kommun eller till anställda i kommunala bolag.

2 Rutiner för anmälan av delegationsbeslut till kultur- och fritids-nämnden

Delegationsbeslut ska vara skriftligt, sammanställd och anmälas vid nästkommande nämndmöte till kultur- och fritidsnämnden. Anmälningsförfarandet är viktigt ur registrerings-, informations- och kon-trollsyfte samt för beräkning av besvärstiden i de fall besluten kan överklagas.

Sammanställningen över fattade beslut ska innehålla följande:

Beslutsfattare Beslutsdatum Hänvisning till den punkt i delegationsordningen man stödjer sig på Beslutets innehåll i korthet

Observera att kultur- och fritidsnämnden inte ska godkänna delegationsbesluten. Delegatens beslut gäller såvida de inte ändras genom överklagande. Anmälan syftar istället till att informera kultur- och fritidsnämnden om vilka beslut som fattats med stöd av delegering.

63


Delegationsordning

Sid 6(11)

3 Delegerade beslutsärendenDe övergripande ärendena ska hanteras på samma sätt inom de olika förvaltningarna. En enskild facknämnd kan inte besluta i ärenden som inte framgår av dess reglemente.

3.1. Förvaltningsövergripande ärenden, allmänt

Nr Ärendetyp Delegat Kommentar3.1.1 Beslut om ledamots/ersätta-

res deltagande i konferenser, kurser, studiebesök, uppvakt-ningar m.m.

Nämndens ordförande

3.1.2 Besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan inväntas


3.1.3 Föra kommunens talan inför domstolar eller myndigheter, själv eller via fullmakt


3.1.4 Beslut avseende ärenden i arkivfrågor rörande informa-tionshanteringsplan

Administrativ chef

3.1.5 Undertecknande av person-uppgiftsbiträdesavtal

Förvaltningschef

3.1.6 Undertecknande av nämnds-gemensamma personbiträdes-avtal

Kommunchef

3.1.7 Utse dataskyddsombud för kultur- och fritidsnämnden

Förvaltningschef Art 37 GDPR

3.2. Förvaltningsövergripande ärenden, arbetsgivarfrågor

Nr Ärendetyp Delegat Kommentar3.2.1 Kommunstyrelsen är övergri-

pande personalorgan för kom-munen

Kommunstyrelsen anställer samtliga förvaltningschefer

3.2.2 Disciplinära åtgärder Förvaltningschef Efter samråd m personalchefen

3.2.3 Beslut om pensioner utöver vad som styrs av kollektivavtal

Kommunstyrelsens ar-betsutskott

3.2.4 Tecknande av kollektivavtal för kommunen

Personalchef

3.2.5 Uppsägningar eller avsked av Förvaltningschef I samråd med personalchef

64


Delegationsordning

Sid 7(11)

personal inom verksamheten

3.2.6 Ekonomisk uppgörelse vid avveckling av personal och turordning

Personalchef

3.2.7 Riktlinjer för lönerevision Kommunstyrelsens ar-betsutskott

3.2.8 Beslut om arvode när förtro-endevald under mer än en månad inte kan fullgöra sitt uppdrag

Nämndens ordförande I samråd med vice ordförande

3.2.9 Arvode och ersättning till för-troendevald som själv ordnar barnomsorg

Förvaltningschef

3.2.10 Löneförmåner vid tillfällig facklig ledighet

Personalchef

3.3. Förvaltningsövergripande ärenden, ekonomi

3.3.1 Hantering av kommunens lån Ekonomichef

3.3.2 Finansiella placeringar Kommunstyrelsens ar-betsutskott

3.3.3 Amortering av långfristiga lån Ekonomichef

3.3.4 Utdelning av donationsfonder Ekonomichef

3.3.5 Ekonomiska anvisningar Ekonomichef

3.3.6 Omfördelning av medel mel-lan investeringsobjekt

< 200 tkr >200 tkr—500 tkr

KommunchefKommunstyrelsens ar-betsutskott

3.3.7 Betalningsanstånd högst 3 månader och amorteringsplan

Ekonomichef

3.4 Förvaltningsövergripande ärenden, upphandling

Nr Ärendetyp Delegat Kommentar3.4.1 Upphandling av nya gemensam-

ma IT-systemIT-chefen

3.4.2 Delta i mellankommunala upp-handlingar

Kommunchef

3.4.3 Ingå förvaltningsövergripande ramavtal för kommunen

Ekonomichef

65


Delegationsordning

Sid 8(11)

3.4.4 Beslut om att delta med annan juridisk person vid upphandling

Ekonomichef

4 Nämndspecifika ärenden för kultur- och fritidsnämnden

4.1 ArbetsgivarärendenNr Ärendetyp Delegat Kommentar4.1.1 Anställning av chefer inom kul-

tur- och fritidVerksamhetschef kultur- och fritid

4.1.2 Anställning av övriga inom kul-tur- och fritid

Verksamhetschef kultur- och fritid

4.1.3 Lönesättning av chefer inom kultur- och fritid


4.1.4 Lönesättning av övriga inom kultur- och fritid

Närmaste chef

4.2 Upphandlings- och inköpsärenden 4.2.1 Upphandla och teckna avtal

över direktupphandlingsgräns.Verksamhetschef kultur- och fritid

I enlighet med LOU. Efter sam-råd med upphandlingsavdel-ningen. Inom ramen för beslu-tad budget eller investerings-plan.

4.2.2 Direktupphandlingar över 25 000 kr

Verksamhetschef kultur- och fritid inom bud-getram

Direktupphandling över 100 tkr har dokumentationsplikt enligt LOU 19 kap.

4.2.3 Beslut om att tilldela och avbry-ta upphandlingar vid annonse-rad upphandling


4.2.4 Inköp av konst och offentlig utsmyckning


I samråd med berörda förvalt-ningar.

66


Delegationsordning

Sid 9(11)

4.4 Ekonomiska ärenden4.3.1 Utse attestanter, inköps- och

kontoansvarigaVerksamhetschef Kultur- och fritid

4.3.2 Bevilja och utbetala bidrag till föreningar och organisationer


I enlighet med beslutade bi-dragsregler. Särskilda bidrag får beslutas och utbetalas upp till 5 000 kr.

4.3.3 Utbetala bidrag till studieför-bund och bygdegårdar

Verksamhetschef kultur och fritid

I enlighet med beslutade bi-dragsregler och fastställda be-lopp.

4.3.4 Tillfälliga förändringar av taxor inom kultur- och fritidsområdet under kortare tidsperioder och/eller i särskilda fall.


Varaktiga taxor beslutas av kommunfullmäktige

4.4 Juridiska/administrativa ärenden4.4.1 Rutinmässiga yttranden till stat-

liga och kommunala myndighe-ter, svar på rutinmässiga fram-ställningar från enskilda


4.4.2 Prövning och beslut om sekre-tess och utlämning av allmän handling


Beslut att inte lämna ut en handling/uppgift ska lämnas skriftligt, motiverat och åtföljt av en besvärshänvisning.

4.4.3 Prövning och beslut om avvis-ning av för sent inkomna besvär


4.4.4 Beslut om att överklaga m.m. till överinstans


4.4.5 Teckna hyreskontrakt vid för-hyrning av lokal


Hyreskostnaden ryms inom befintlig budget

4.4.6 Teckna avtal med kulturleveran-törer

Kulturstrateg I enlighet med beslutade bi-dragsregler och inom bud-getram.

4.4.7 Teckna nyttjanderättsavtal med organisationer och föreningar


4.4.8 Tillfälliga förändringar av öppet-tider under kortare perioder och/eller i särskilda fall


Som längst 5 dagar

67


Delegationsordning

Sid 10(11)

4.4.9 Utarrendering av kommunal verksamhet inom kultur och fri-tidsområdet


4.4.10 Upprätta avtal med organisa-tion/förening om skötsel av kommunal anläggning


4.4.11 Upprätta markägaravtal för kultur- och fritids friluftsverk-samhet


4.4.12 Upprätta avtal angående upplå-telse av reklamplats inom an-läggningar som ägs/disponeras av kultur- och fritidsnämnden


4.4.13 Rätt till tillgång till personupp-gifter (s.k. registerutdrag)


GDPR artikel 15. Efter samråd med dataskydds-ombudRutin för registerutdrag

4.4.14 Beslut om att i vissa fall ta ut en avgift för registerutdrag eller vägran att tillmötesgå begäran om information eller åtgärder


GDPR artikel 12.5, 13-22 samt 34Efter samråd med dataskydds-ombud

4.4.15 Beslut om rättelse, radering och begränsning av behandling samt anmälningsskyldighet avseende dessa rättigheter


GDPR artikel 16-19Efter samråd med dataskydds-ombud

4.4.16 Beslut om rätt till dataportabili-tet (överföring av personuppgif-ter till annan part)


GDPR artikel 20Efter samråd med dataskydds-ombud

4.4.17 Beslut om invändning mot be-handling av personuppgifter


GDPR artikel 21Efter samråd med dataskydds-ombud

5 Verkställighetsärenden exempel

5.1 Arbetsgivarärenden Förhandlingar enligt lagen om medbestämmanderätt, MBL Anställningar (med undantag av kommunchef och förvaltningschef) inom anvisade medel och

enligt gällande lönenorm upp till 6 månader Kortare vikariatsförordnanden Tjänstledighet enligt lagar och avtal Beviljande av semester och annan ledighet enligt avtal

68


Delegationsordning

Sid 11(11)

Vardagsrationaliseringar och omfördelning av arbetsuppgifter, arbetsrutiner, telefontider, befattningsbeskrivningar mm inom enheten

Omplacering av personal Anställdas studiebesök, kurser och konferenser, utbildning och fortbildning enligt fastställd

plan och inom anvisade anslag Mottagning och uppvaktning av sedvanlig karaktär Rehabilitering Godkännande av uppsägning och medgivande av förkortad uppsägningstid

5.2 Ekonomiska/administrativa/juridiska ärenden Avrop från tecknade ram- eller inköpsavtal samt direktupphandling tom gällande belopps-

gräns enligt LOU Utse projektledare och budgetansvarig för investeringsprojekt inom tilldelad investeringsram Debitering enligt fastställd taxa Attestering och utbetalning av fakturor eller andra utbetalningsunderlag enligt fastställd at-

testrätt Inköp av material till verksamheten Omdisponering av medel inom respektive ansvar och verksamheter inom tilldelad budgetram Söka och bevaka statsbidrag Bokföringsmässig avskrivning av fordran Indrivning av fordran och utfärdande av fullmakt i sådana ärenden Avskrivning av fordran upp till 1000 kr Avyttring av kommunal och överbliven lös egendom Tillfällig uthyrning av kommunens lokaler/anläggningar enligt taxebeslut Tidsfördelning för disposition av kommunala anläggningar Ansöka om bygglov för kommunens anläggningar

69


Val av dataskyddsombud för kultur- och fritidsnämndenDnr KFN 2020/55

SammanfattningAlla personuppgiftsansvariga myndigheter måste enligt dataskyddsförordningen utse ett dataskyddsombud. Den övergripande och viktigaste uppgiften för dataskyddsombudet är att övervaka att organisationen följer dataskyddsförordningen med tillhörande regelverk. Det innebär bland annat att:

Samla in information om hur organisationen behandlar personuppgifter Kontrollera att organisationen följer bestämmelser och interna styrdokument Informera och ge råd inom organisationen.

Dataskyddsombudet ska också Ge råd om och övervaka genomförandet av konsekvensbedömningar avseende

dataskydd Vara kontaktperson för de registrerade oc personalen inom organisationen. Vara kontaktperson för Datainspektionen och samarbeta med Datainspektionen,

till exempel vid inspektioner.

Dataskyddsombudet har inget eget ansvar för att organisationen följer dataskyddsförordningen. Det ansvaret ligger alltid hos den personuppgiftsansvariga. Personuppgiftsansvarig får heller inte bestraffa dataskyddsombudet för att ha utfört sina arbetsuppgifter.

Lilla Edets kommun har i dagsläget ett internt dataskyddsombud men kommer fortsatt att samverka med GR och andra GR-kommuner om ett gemensamt dataskyddsombud. Dataskyddsombudet på GR nås främst via e-postadressen [email protected].

BeslutsunderlagTjänsteskrivelse daterad 2020-04-06

Förslag till beslutKultur- och fritidsnämnden utser Madeleine Arvidsson Wäli till dataskyddsombud från och med 2020-05-01, varvid Ingrid Murisojas uppdrag som dataskyddsombud avslutas.

70


sid 2/2

Emma ZetterströmNä[email protected]

Beslut expedieras tillDatainspektionenMadeleine Arvidsson Wäli, dataskyddsombud GREmma Zetterström, nämndsamordnareIngrid Murisoja, utredare/dataskyddsombud

71

Inkomna skrivelser och rapporter

Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser

Beslut kommunstyrelsen 2020-03-24 § 50 – Pandemiplan för Lilla Edets kommun

Beslut kommunstyrelsen 2020-03-24 § 52 - Budgetuppföljning per februari 2020

Beslut kommunstyrelsen 2020-03-24 § 66 – Lokalförsörjningsplan 2020

Förslag till beslutKultur- och fritidsnämnden antecknar informationen

72

Kommunstyrelsen protokoll 2020-03-24

§ 50Pandemiplan för Lilla Edets kommunDnr KS 2020/129

SammanfattningPandemiplanen beskriver kommunens övergripande åtgärder vid en pandemi och är styrande för hur kommunen på central nivå organiserar, samverkar och kommunicerar vid en risk för pandemi. Utöver denna övergripande plan finns det specifik pandemiplanering för respektive förvaltning.

En pandemi innebär att en omfattande spridning sker av en helt ny typ av influensavirus som sannolikt kommer att påverka stora delar vårt samhälle, d v s det som vi just nu ser i och med det nya coronaviruset. Sjukdomen som viruset orsakar har fått namnet covid-19. WHO har beslutat att Covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Det är WHO (Världshälsoorganisationen) som avgör om det är en pandemi som brutit ut eller ej. Senast WHO klassade en smitta som en pandemi var när svininfluensan drabbade hela världen 2009.

De nationella myndigheterna bedriver ett gemensamt arbete med pandemiberedskap genom Nationella pandemigruppen (NPG) som består av representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och regioner. Folkhälsomyndigheten är den samordnande myndigheten.

Regeringen och regeringskansliet skapar förutsättningar för att säkerställa tillgång till vaccin och antiviraler. De beslutar också om influensa ska klassificeras som allmänfarlig sjukdom och därmed vara smittspårningspliktig/anmälningspliktig.

Sveriges kommuner har, ur det geografiska områdesansvaret, en viktig roll för ett fungerande krisberedskapsarbete. De personer som befinner sig i Lilla Edets kommun har kommunen ett ansvar för. Kommunerna ska även med stöd av Länsstyrelse, region och de nationella myndigheterna identifiera samhällsviktig verksamhet (både offentlig och privat) som måste upprätthållas vid en krissituation, exv en pandemi. Vid en pandemi ska kommunerna, så långt som möjligt, upprätthålla sina egna verksamheter, t.ex. inom vård, skola och omsorg, i normal omfattning och ge invånarna och media en tillräcklig och korrekt information om läget.

I de delar som den nuvarande pandemiplanen från 2009 är tillämpbar så har den använts i pandemiplaneringen, utöver detta så pågår fortsatt planering i samtliga förvaltningar bl a utifrån Smittskydd Västra Götalands rekommendationer. Ett behov föreligger dock att

73


revidera den kommunövergripande pandemiplan och ett förslag till revidering har tagits fram av kommunledningsförvaltningen.

BeslutsunderlagSäkerhetschefens tjänsteskrivelse 2020-03-19.Pandemiplan för Lilla Edets kommun 2009-10-07/§ 131.

YrkandeJulia Färjhage (C)

1. Kommunstyrelsen upphäver beslut 2009-10-07/§ 131.2. Kommunstyrelsen antar Pandemiplan för Lilla Edets kommun i enlighet med

tjänsteskrivelse 2020-03-19.

Frej Dristig (SD) tillstyrker Julia Färjhages yrkande och lämnar följande tilläggsyrkande:Följande tillägg i stycket Kommunala åtgärder under Pandemisk fas: ”Fatta beslut som går i linje med WHO och svenska myndigheters rekommendationer”.

Julia Färjhage (C) tillstyrker Frej Dristigs tilläggsyrkande.

Kjell Johansson (S) tillstyrker Julia Färjhages yrkande och Frej Dristigs tilläggsyrkande.

BeslutsgångOrdföranden frågar först om kommunstyrelsen bifaller eller avslår Julia Färjhages yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller.

Därefter frågar ordföranden om kommunstyrelsen bifaller eller avslår tilläggsyrkandet och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet.

Beslut1. Kommunstyrelsen upphäver beslut 2009-10-07/§ 131.2. Kommunstyrelsen antar Pandemiplan för Lilla Edets kommun i enlighet med

tjänsteskrivelse 2020-03-19.3. Kommunstyrelsen lägger till ”Fatta beslut som går i linje med WHO och

svenska myndigheters rekommendationer” under stycket Pandemisk fas.

Beslutet expedieras tillSamtliga nämnder och förvaltningarAB EdethusSBRFSOLTAK AB

74


§ 52Budgetuppföljning per februari 2020Dnr KS 2020/97

SammanfattningBudgetuppföljningen efter februari månads utgång visar ett prognosticerat underskott på 4,2 mnkr vilket är 12,9 mnkr sämre än budgeterat. Underskottet är framförallt hänförligt till utbildningsnämnden.

BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2020-03-10 § 33Ekonomichefens tjänsteskrivelse daterad 2020-03-10Prognos helår 2020 baserad på utfall efter februari månad

Ekonomiska konsekvenserÅrets prognosticerade resultat innebär ett negativt balanskravresultat på 4,2 mnkr. Om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske

BeslutKommunstyrelsen tar del av budgetuppföljningen efter februari månad och uppmanar nämnderna att vidta åtgärder för att förbättra det prognosticerade underskottet för kommunen vid årets slut.

Beslutet expedieras tillJörgen Karlsson, ekonomichefSamtliga nämnderSamtliga förvaltningschefer

75


§ 66Lokalförsörjningsplan 2020Dnr KS 2019/393

SammanfattningKommunstyrelsen antog den 9 oktober 2019 Riktlinjer för lokalförsörjning. Dessa fastslår en arbetsordning enligt vilken Kommunstyrelsen varje år utifrån nämnders underlag ska upprätta och besluta om kommunens Lokalförsörjningsplan. Planen ska innehålla en sammanfattande nulägesbeskrivning och behovsprognos för respektive nämnd samt en prioritering och om nödvändigt en justering av nämndernas föreslagna lokalåtgärder. Prioriteringen ska motiveras utifrån riktlinjernas syfte och mål samt den sammanfattande nulägesbeskrivningen. Lokalförsörjningsplanen är underlag för Mål- och resursplan.

Utgångspunkten i Kommunstyrelsen prioriteringar är att alla åtgärdsförslag grundar sig i angelägna behov som är viktiga att tillgodose. Vid en prioritering av utredningar och åtgärder behöver hänsyn tas till kommunens ekonomiska läge och begränsade resurser. Genomförandet av åtgärdsförslag som innebär kostnadsminskningar eller andra effektiviseringsåtgärder som kan ske utan att medföra åtgärdskostnader bör eftersträvas oavsett denna plans prioriteringar. Kommunstyrelsens första prioritet och fokus är att hitta lösningar på de behov som Utbildningsnämnden presenterat åtgärdsförslag för i sitt underlag. Detta innebär att först och främst lösa behovet av förskoleplatser i kommunen och platser i högstadium. Ett tillägg till Utbildningsnämndens åtgärdsförslag är att alternativa lösningar till nybyggnation ska eftersträvas, då investeringsutrymmet är begränsat. Möjliga lösningar på behovet av en ny gruppbostad i kommunen samt åtgärder relaterat till en ny återvinningscentral har också en prioritet. Kommunstyrelsen prioriterar även med hänsyn tagen till att lokalförsörjningsplanen utgör underlag till kommunens Mål- och resursplan, MoR.

Nämndernas åtgärdsförslag sammanfattas översiktligt i bilaga 1 till lokalförsörjningsplanen. För att möjliggöra en prioritering av åtgärdsförslagen har dessa kategoriserats utifrån de behov åtgärderna tillgodoser. Kategorierna är investeringsbehov, utredningsbehov samt effektiviseringsbehov. De åtgärder som kategoriseras som investeringsbehov har vidare delats upp i lokalbehov och anläggningsbehov för att tydliggöra skillnaden. Arbetet med lokalförsörjningsplanen har uppmärksammat ett behov av att ta fram liknande riktlinjer och plan även för anläggningsförsörjning. Lokalförsörjningsplan 2020 innehåller dock åtgärder avseende anläggningar.

Kommunstyrelsens bedömning är, utifrån ovan angivna utgångspunkter, att de åtgärder som tillgodoser ett effektiviseringsbehov kan genomföras av respektive nämnd utan att åtgärderna vidare omfattas av prioritering i Lokalförsörjningsplan 2020. Utifrån detta prioriterar Kommunstyrelsen i denna plan endast bland de åtgärdsförslag som möter ett

76


investeringsbehov, eller de utredningsbehov som kan rendera i en sådan investering, samt de åtgärder som möter ett effektiviseringsbehov som påverkar flera nämnder samtidigt. Nedan följer en förenklad uppställning av åtgärdsförslagen i prioritetsordning. För mer detaljer hänvisas till bilaga 2, sammanfattande beskrivningar i Lokalförsörjningsplan 2020 samt respektive nämnds underlag.

77


BeslutsunderlagArbetsutskottets protokoll 2020-03-10 § 22Tjänsteskrivelse daterad 4 mars 2020Lokalförsörjningsplan 2020 med bilaga 1 och 2

Ekonomiska konsekvenserDe i Lokalförsörjningsplan 2020 föreslagna åtgärderna innebär i olika omfattning kostnader vid genomförandet, antingen som investeringar eller driftkostnader till följd av investeringar eller andra åtgärder. I vissa fall bedöms åtgärderna ge kostnadsminskningar eller effektiviseringseffekter, i andra fall ökade kostnader i syfte att tillgodose ett identifierade behov. Lokalförsörjningsplan 2020 utgör underlag till Mål- och resursplan.

Sociala konsekvenserLokalförsörjningsplan 2020 innehåller åtgärdsförslag för lokaler i kommunen som i varierande grad påverkar eller påverkas av verksamheter, brukare och utövare. Riktlinjer för lokalförsörjning anger bland annat att kommunens lokaler ska uppfylla lagkrav, tillgodose verksamheters och brukares behov samt tillhandahålla god fysisk arbetsmiljö för alla som verkar och vistas i lokalerna.

78


Beslut1. Kommunstyrelsen skickar Lokalförsörjningsplan 2020 med tillhörande bilaga

1 och 2 för fortsatt beredning i budgetberedningen.2. Kommunstyrelsen konstaterar vidare att respektive nämnd ansvarar för en

effektiv lokalanvändning och att de lokalåtgärder som kommunstyrelsen beslutar om i lokalförsörjningsplanen genomförs.

3. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att återkomma med förvaltningsövergripande underlag och beslutsförslag kopplat till Effektiviseringsbehov (bilaga 2)

4. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att återkomma med förslag på en samordnad process för avyttring/avslutning av lokaler.

5. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att ta fram riktlinjer för anläggningsförsörjning.

Beslutet expedieras tillMikael Thomassen, verksamhetsutvecklareBudgetberedningen via Maria Olegård (inkl Lokalförsörjningsplanen)Samtliga nämnder (inkl Lokalförsörjningsplanen)Malin Krantz, kommunchef (inkl Lokalförsörjningsplanen)Karin Holmström, planerings- och exploateringschef (inkl Lokalförsörjningsplanen)

79

Lokalförsörjningsplan 2020

Framtagen av: Planerings- och exploateringsenheten

Datum: 2020-03-04

Version: 1.0

80

KommunstyrelsenLokalförsörjningsplan

1

Innehåll1. Inledning.........................................................................................................................................................................................................................................3

1.1 Syfte och mål............................................................................................................................................................................................................................3

1.2 Utgångspunkter och förutsättningar .........................................................................................................................................................................................3

1.3 Befolkningsutveckling .............................................................................................................................................................................................................3

1.4. Behov- och kapacitetsutveckling 2018–2030..........................................................................................................................................................................7

2. Sammanfattning av nämnders underlag till lokalförsörjningsplan.................................................................................................................................................8

2.1 Kommunstyrelsen.....................................................................................................................................................................................................................8

2.1.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognos ...........................................................................................................................................................................8

2.1.2 Åtgärdsförslag ...................................................................................................................................................................................................................9

2.2 Individnämnden........................................................................................................................................................................................................................9

2.2.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognos ...........................................................................................................................................................................9

2.2.2 Åtgärdsförslag .................................................................................................................................................................................................................10

2.3 Omsorgsnämnden...................................................................................................................................................................................................................10

2.3.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognos .........................................................................................................................................................................10

2.3.2 Åtgärdsförslag .................................................................................................................................................................................................................11

2.4 Utbildningsnämnden ..............................................................................................................................................................................................................11


2.4.2 Åtgärdsförslag .................................................................................................................................................................................................................13

2.5 Tekniska nämnden..................................................................................................................................................................................................................13


81


2

2.5.2 Åtgärdsförslag .................................................................................................................................................................................................................15

2.6 Miljö- och byggnämnden .......................................................................................................................................................................................................15


2.6.2 Åtgärdsförslag .................................................................................................................................................................................................................15

2.7 Kultur- och fritidsnämnden ....................................................................................................................................................................................................16


2.7.2 Åtgärdsförslag .................................................................................................................................................................................................................18

5. Prioritering av lokalåtgärder.........................................................................................................................................................................................................19

5.1 Förutsättningar och utgångspunkter vid prioriteringar av åtgärdsförslag ..........................................................................................................................19

5.2 Bearbetning av nämnders åtgärdsförslag ...........................................................................................................................................................................19

5.3 Prioritering av åtgärdsförslag .............................................................................................................................................................................................20

Bilaga 1 Översikt föreslagna åtgärder

Bilaga 2 Översikt prioritering av åtgärder

82


3

1. Inledning

1.1 Syfte och målLokalförsörjningsplanen syftar till att, i enlighet med kommunens riktlinjer för lokalförsörjning, sammanfattande beskriva respektive nämnds nuläge och behovsprognos vilket angivits i respektive nämnds underlag till lokalförsörjningsplan. Vidare syftar planen till att ange en prioritering av nämndernas föreslagna åtgärder motiverade utifrån riktlinjernas beskrivna syfte och mål med planen. Slutligen syftar denna plan till att utgöra underlag till Mål- och resursplan för 2021.

1.2 Utgångspunkter och förutsättningarBefolkningsutvecklingen utgör i den mån det är möjligt underlag till nämndernas bedömning av behovsutveckling. För flera nämnder är det helt eller delvis annat än befolkningsutvecklingen som driver lokalbehovet alternativt att någon behovsnyckel ännu inte är upprättad. Behovsutvecklingen grundar sig då istället på nämndens och dess förvaltnings bedömning kring kommande behovsutveckling.

Kommunen är uppdelad i geografiska områden som benämns nyckelkodsområden. I kommunens befolkningsprognos slås dessa samman till större enheter. När ”Centrala Lilla Edet” eller ”Göta” eller ”Nygård” omnämns i detta underlag är det dessa områden i sin helhet som avses. En karta över indelningen finns på sida 4.

Behov av lokalåtgärder uppstår av olika anledningar. En grundläggande uppdelning är mellan det behov som beror på att brukargrupperna växer eller minskar och det behov som beror på icke ändamålsenliga lokaler.

1.3 BefolkningsutvecklingKommunens befolkningsprognos sträcker sig till år 2030. På grund av osäkerheter i takten av kommunens bostadsbyggande återges den förväntade befolkningstillväxten utifrån två scenarier. Scenario 1 bygger på antagandet att utbyggnaden av Lödöse fortgår enligt plan, och scenario 2 på att denna utbyggnad fördröjs i tiden tills efter prognosperioden.

Kommunens befolkningsprognos utgår från olika statistiska delområden, enligt nedanstående karta. Färgen i efterföljande diagram på sida 5 motsvarar den på kartan.

83


4

84


5

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

Centrala Lilla Edet Göta Hjärtum Lödöse Nygård Ström Västerlanda

Befolkningsutveckling 2019-2030Kommunens delområden

Diagrammet ovan visar den förväntade befolkningstillväxten 2019–2030 per delområde. För Lödöse visas scenario 1. Störst befolkningsökning förväntas ske i Centrala Lilla Edet, Lödöse och Ström.

85


6

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 12000

13000

14000

15000

16000

17000

18000

19000

20000

Scenario 1 Scenario 2

B E F O L K N I N G S U T V E C K L I N G 2 0 1 4 - 2 0 3 0O L I K A P R O D U K T I O N S P L A N E R F Ö R B O S T A D S B Y G G A N D E

Diagrammet ovan visar den förväntade kommuntotala befolkningstillväxten under åren 2019–2030. För 2014–2018 är data hämtad från SCB. Scenario 2 i diagrammet avser att ingen nybyggnation sker i Lödöse till följd av infrastrukturella hinder.

86


7

1.4. Behov- och kapacitetsutveckling 2019–2030Flera faktorer ger upphov till behovsförändringar: demografiska faktorer såsom en växande eller en minskande befolkning, strukturella faktorer som förändrade lagkrav på byggnadsverk och organisatoriska faktorer såsom förändringar i verksamheternas sätt att arbeta. När behovet sedan ställs mot kapacitet går det att konstatera att det antingen råder underskott eller överskott på lokaler inom nämndens verksamhet. En god lokalförsörjning går ut på att i största möjliga mån undvika förekomsten av både under- och överskott av lokaler. Beräkningen av det aktuella behovet av lokaler görs i flera steg som ser delvis olika ut beroende på verksamhet. Först och främst räknas befolkningsutvecklingen om möjligt om till en behovsutveckling. Därefter behöver en uppskattning av lokalernas nuvarande och framtida kapacitet göras. När de två ställs mot varandra går det att konstatera antingen ett över- eller underskott. Förekomsten av över- eller underskott motiverar i sin tur en lokalåtgärd.

87


8

2. Sammanfattning av nämnders underlag till lokalförsörjningsplanNedan följer en sammanfattning av respektive nämnds beslutade underlag till lokalförsörjningsplan. Sammanfattningen berör främst de lokaler där respektive nämnd föreslagit åtgärder. För mer detaljerad beskrivning av nämnders lokaler samt behovs- och kapacitetsutveckling hänvisas till respektive nämnds underlag.

2.1 Kommunstyrelsen

2.1.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognosKommunhuset, beläget i centrala Lilla Edet, utgör den största lokalkostnaden för kommunstyrelsen. Byggnaden består av drygt 5 000 kvm lokalarea, varav kommunstyrelsen bekostar hyran av knappt 4 000 kvm. Övriga ytor i kommunhuset hyrs enligt separata avtal av Tekniska nämnden och Omsorgsnämnden. Kommunstyrelsen bekostar merparten av hyran för Lilla Edets kommunhus, vilket innebär att kommunstyrelsen bekostar lokaler som används av andra förvaltningar än sina egna. Kommunstyrelsens behov av lokaler är avhängigt storleken av den centrala kommunala organisationen. Organisationen kan tänkas påverkas av ett samband mellan befolkningens storlek och behovet av antalet tjänstepersoner. Kommunens ekonomiska förutsättningar, beslut om att bedriva verksamheter i egen eller extern regi samt prioriteringar mellan administrativa funktioner och personal i kommunens kärnverksamheter bedöms dock få större påverkan på kommunstyrelsens lokalbehov än den förväntade befolkningstillväxten. Kommunstyrelsens behovsprognostisering grundas därmed i annat än förväntad befolkningstillväxt. Behovet av kontorsplatser i kommunhuset bedöms för närvarande vara tillgodosett men utredningsinsatser bedöms nödvändiga för beslutsfattande kring kommunadministrationens framtida lokalförsörjning.

Kommunstyrelsen bär enligt ”Regler för hantering av omställningslokaler” (KS 2010-03-31 § 54) en del eller hela kostnaden för lokaler som sagts upp av nämnderna. Reglerna syftar till att tydliggöra ansvaret mellan kommunstyrelse och nämnder som har övertaliga lokaler. De tre omställningslokaler som kommunstyrelsen under 2018 bekostat används i dagsläget av utbildningsnämnden (Tingbergsskolan), kultur- och fritidsnämnden (Fuxernaskolan, Fritidsborgen) samt av riksorganisationen Folkets hus och parker (Folkets hus). Att avveckla hyresförhållandena permanent hade fått konsekvenser för dessa verksamheter. År 2018 uppgick kommunstyrelsens lokalkostnader för omställningslokaler till 2 317 972 kr. Det är 34 % av kommunstyrelsens totala lokalkostnad 2018 om 6 703 160 kr. Reglerna bedöms inte som ändamålsenliga utifrån gällande riktlinjer för lokalförsörjning. De bedöms skapa utrymme för kortsiktighet i nämndernas strategiska lokalförsörjning. Den beslutanderätt och handlingsfrihet kring lokalernas användning som reglerna ger kommunstyrelsen bedöms begränsas av vad hyreskontrakten anger att respektive lokal ska användas för. Det står således inte kommunstyrelsen fritt att ändra lokalens användningsområde, trots att reglerna anger det. Slutligen bedöms uppdelningen av kostnader mellan nämnd och styrelse försvåra arbetet med att ge en rättvisande bild av de olika nämndernas och deras underliggande förvaltningars kostnader. Åtgärden behöver föregås av ett arbete som tydliggör konsekvenserna av beslutet och hur dessa lämpligen hanteras, inte minst i förhållande till kommande års budgetprocess.

88


9

Kommunstyrelsens lokalkostnader härrör även från lokaler som nyttjas av tredje part. Erngrenska villan, belägen inom Fuxernaskolans område, används i dagsläget av bland annat fackföreningar. Dess hyreskostnad kalkyleras utifrån det övergripande hyreskontrakt som täcker hela området. Behovsutvecklingen för Erngrenska villan beror på i vilken grad det bedöms skäligt att bekosta särskilda arbetsplatser för fackföreningar aktiva i kommunen.

2.1.2 ÅtgärdsförslagKommunstyrelsens åtgärdsförslag är att upphäva regler för hantering av omställningslokaler, utreda kostnadseffektiviteten för Erngrenska villans nuvarande användning samt utreda kommunhusets tekniska och verksamhetsmässiga kapacitet utifrån olika scenarier för lokalanvändning.

2.2 Individnämnden

2.2.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognosIndividnämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen. För fullgörandet av sitt uppdrag förfogar nämnden över 6 hyrda lokaler som fördelas över nämndens verksamheter inom individ- och familjeomsorg respektive arbetsmarknadsavdelningen. Individnämndens verksamheter för brukargrupper svarar inte på ett tydligt vis mot någon särskild åldersgrupp inom befolkningen. Behovsanalysen grundar sig istället på verksamhetens egen bedömning. Bedömning är att den förväntade befolkningsutvecklingen i dagsläget inte medför någon behovsökning inom verksamheten för individ- och familjeomsorg. Däremot uppstår ett behov drivet av kapacitetsminskningar år 2023 då tillfälliga bygglov för vissa lokaler löper ut.

Arbetsmarknadsavdelningen har under 2019 genomfört åtgärder som innebär att verksamheten under 2020 inryms i nya gemensamma lokaler. Nämndens lokalbehov för verksamheten inom arbetsmarknadsavdelningen anses tillgodosedd inom en överskådlig framtid i och med detta.

Lärcentrum är en byggnad som nämnden förfogar över inom Fuxernaskolans område i syfte att bedriva bland annat vuxenutbildning. Lärcentrums lokaler nyttjas inte fullt ut i dagsläget efter nämndens beslut att från och med 2020 inte bedriva kommunal vuxenutbildning i egen regi. Nämnden har nyligen beslutat att utreda huruvida svenska för invandrare (SFI) ska bedrivas i egen regi. Om beslut fattas om att avveckla även den verksamheten blir lokalen överflödig och hyreskontraktet bör avslutas eller överlåtas på annan nämnd.

De stugor i Göta som används till akutboenden är uppförda med tillfälligt bygglov som löper ut 2023 utan möjlighet till förlängning. En utredning behöver göras för att bedöma lämplig utformning och plats för nytt akutboende. Detta kan även innebära ett behov av detaljplanearbete.

89


10

Den öppna förskolan i Ekaråsen bedrivs i f d familjecentralens lokaler, även det med tillfälligt bygglov som löper ut 2023 utan att kunna förlängas ytterligare. Lokalerna är större än vad som motiveras av den verksamheten som idag bedrivs där. En föreslagen lösning är att öppna förskolan flyttar in i omsorgsnämndens lokaler för sinnescentrum i kommunhuset. Om den öppna förskolan kan flytta upphör behovet av lokalen på Ekaråsen helt.

2.2.2 ÅtgärdsförslagNämndens förslag är att upplåta delar av Lärcentrum till Utbildningsnämnden, vilket på så sätt skulle minska hyreskostnaderna för Individnämnden. Utbildningsnämnden har för sin del ett lokalbehov att fylla i och med kommande renoveringsarbeten på Fuxernaskolans område. Vidare föreslås att utreda lämplig utformning och plats för nya akutboende för att tillgodose behovet som uppstår 2023. Slutligen föreslås att lokalbehovet från 2023 för den öppna förskolan tillgodoses genom att lokaler, som för närvarande inrymmer sinnescentrum, övertas från Omsorgsnämnden. Detta förutsätter att Omsorgsnämnden i sin tur hittar nya lokaler. Om så sker kan nuvarande lokal på Ekaråsen avvecklas.

2.3 Omsorgsnämnden

2.3.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognosOmsorgsnämnden fullgör flera av kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen och är ansvarig för den kommunala hälso- och sjukvården. Den ansvarar vidare för kommunens uppgifter enligt andra lagar, bland annat lag (1994:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För att fullgöra sitt uppdrag förfogar nämnder över 14 hyrda lokaler för nämndens verksamheter inom vård och omsorg, funktionshinder samt sociala boenden. För Omsorgsnämnden är det i flera fall annat än befolkningsutvecklingen som driver behovet. Undantaget är brukargruppen för särskilda boendeformer för äldre. Då används den senast uppmätta andelen i relevanta åldersgrupper som bor på särskilda boenden för äldre för att uppskatta det framtida behovet. Denna andel antas vara konstant under prognosperioden vilket ger en behovsutveckling som följer befolkningsutvecklingen inom åldersgrupperna. Bedömning av behovsutveckling i övrigt sker med stöd i dokumenten ”Plan för framtida stöd och omsorg samt behov av platser inom funktionshinder” samt ”plan för vård och omsorg samt behov av platser inom äldreomsorgen”. Dessa planer innehåller strategier som har bäring på lokalförsörjningen. För hälso- och sjukvård samt hemtjänstlokalerna har ingen behovsnyckel tagits fram. Behovsbedömningen för dessa lokaler är förvaltningens egen utifrån de respektive verksamheternas förutsättningar. Inom funktionshinder kan inget direkt samband mellan olika åldersgruppers storlek och behovet av lokaler för verksamheten fastställas. På aggregerad nivå finns det troligtvis ett samband men för en kommun med en relativt liten befolkning som Lilla Edet kan sådana beräkningar lätt bli missvisande.

För kommunala hälso- och sjukvården och hemtjänsten bedöms befintliga lokaler täcka behovet inom en överskådlig framtid. Lägenheterna för sociala boenden i Käppslängaren bedöms vara tillräckliga för att möta behovet under överskådlig framtid. Kapaciteterna i lokalerna för daglig verksamhet och

90


11

sinnescentrum bedöms möta behovet under överskådlig framtid. Sinnescentrum bedöms dock kunna inrymmas i andra lokaler som nämnden förfogar över, vilket skulle friställa yta i kommunhuset för andra ändamål. Nämndens särskilda boende för äldre, SÄBO, bedrivs i tre lokaler där Solängen är betydligt dyrare per kvadratmeter än de två övriga och där Pilgården har en högre kostnad per brukare i och med kapaciteten idag inte nyttjas fullt ut. Prognosen visar att kommunens befintliga SÄBO med rådande kapacitet i verksamheten tillgodoser behovet till år 2026 men med en maxkapacitet i lokalerna som täcker behovet till 2030. Det bör utredas närmare hur ett framtida behov av platser ska tillgodoses, vilket skulle kunna omfatta att titta på behovet och lösning för särskilda boende i kommunen som helhet. I Träffpunktslokalen, som är belägen i centrala Lilla Edet, anordnas aktiviteter dagtid. Lokalen föreslås sägas upp 2021 då bedömningen är att kostnaden inte motiverar lokalnyttan. Boenden med särskild service finns genom Ängshökens, Prässebäcks och Skördevägens gruppboenden samt Vävarens servicebostad. Idag köps platser externt. Bedömningen är att det inom en femårsperiod kan uppstå ett behov av ytterligare en gruppbostad för att tillgodose behovet av bostäder med särskild service. Lokalen för korttidsvistelse, korttidstillsyn och avlösarservice på Ekaråsen är uppförd med tillfälligt bygglov som löper ut 2023 utan möjlighet till förlängning. Om verksamheten ska fortgå efter 2023 uppstår ett behov drivet av kapacitetsminskningar samma år.

2.3.2 ÅtgärdsförslagNämndens förslag är att inhysa sinnescentrum i andra lokaler och på så sätt minska hyreskostnaden för nämnden och möjliggöra för andra att hyra lokalen. Ytterligare förslag är att utreda hur behovet av nya platser i SÄBO ska tillgodoses. Träffpunktslokalen i Lilla Edet föreslås sägas upp 2021 när detta medges då lokalens nytta inte motiverar dess kostnad. Slutligen föreslås att utreda frågan om en ny gruppbostad då behovet väntas uppstå inom en femårsperiod.

2.4 Utbildningsnämnden

2.4.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognosUtbildningsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. För att fullgöra sitt uppdrag förfogar nämnder över 14 hyrda lokaler fördelat på 4 skolor och 10 förskolor. Nämndens underlag till lokalförsörjningsplan är framförallt inriktat på behov som uppstår av en befolkningsökning. I utbildningsnämndens ”Förslag angående skolstrukturen i Lilla Edets kommun” från 2017 finns innehåll med bäring på lokalförsörjningen. De åldersgrupper i befolkningen som är relevanta för Utbildningsnämndens lokalförsörjning är 1–5 år, 6–12 år och 13–15 år. De motsvarar brukargrupperna för förskola, F-6 och högstadiet. Av särskild vikt för Utbildningsnämndens lokalförsörjning är hur befolkningen förväntas utvecklas i kommunens olika geografiska områden. En stigande befolkningstillväxt i ett område kan motivera uppförandet av en ny lokal där, och ett vikande befolkningsunderlag i ett annat område kan göra det befogat att minska eller lägga ned befintlig verksamhet. Befolkningstillväxten i åldrarna 1-5 år visar att det framförallt är i centrala Lilla Edet, Göta och Lödöse som den största tillväxten av åldersgruppen förväntas ske. Ökningen i Göta förväntas ske under hösten 2020 i samband med att nybyggnation färdigställs där. Befolkningstillväxten i åldrarna 6-12 år visar på relativt stor ökning av befolkningsgruppen i Lödöse (S1 och S2) och Ström.

91


12

Befolkningsgruppen ökar i Lödöse oavsett om nybyggnation sker då barn som redan bor i kommunen åldras in i åldersgruppen under prognosperioden. Det förklarar även till stor del ökningen i Ström. Befolkningstillväxten i åldrarna 13-15 år visar i likhet med prognosen för 6–12 år på relativt stora ökningar i Ström och Lödöse (S1 och S2). I Centrala Lilla Edet förväntas befolkningsgruppen öka något 2020–2025 för att sedan minska igen till följd av att barn åldras ut ur gruppen. Vid en kapacitetsbedömning är schemaläggning av skolans undervisningstid central. Utgångspunkt vid schemaläggning ska vara kvaliteten i undervisningen och elevernas behov. Allt som begränsar flexibilitet vid schemaläggning påverkar i sin tur utbildningens kvalitet. Saker som begränsar flexibiliteten är exempelvis matsalars och specialsalars kapacitet och tillgänglighet. Vid samtliga F-6-skolor har idag fritidshemmen egna lokaler, vilket inte är fallet på alla skolor i Sverige. Eftersom fritidshemsverksamheten inte pågår samtidigt med grundskoleverksamheten så finns det möjligheter till samutnyttjande av utrymmen på skolorna, även om det skulle medföra att miljöernas anpassningar kan påverkas negativt jämfört med om varje verksamhet kan utforma utifrån sina behov och möjligheter. Befolkningsutvecklingen räknas om till behovsutveckling av barn- och elevplatser för nämndens verksamheter. Omräkningen görs utifrån så kallade inskrivningstal. Dessa är medelvärden av den procentuella andelen av barn och ungdomar bosatta i kommunens delområden som varit inskrivna i kommunens förskolor eller skolor de senaste åren. Om det faktiska inskrivningstalet varierar under kommande år kommer det påverka prognosens träffsäkerhet. Prognosen bygger på flertalet antaganden som beskrivs mer detaljerat i nämndens underlag.

Prognosen visar att behovet av förskoleplatser under prognosperioden förväntas öka med ca 26 %. Förskolornas nuvarande kapacitet om 713 platser minskar år 2023 med 37 platser i och med att Ekaråsens förskola läggs ned samt 2030 med 91 platser i och med att Gossagårdens förskola läggs ned. I båda fallen beror det på att byggnaderna är uppförda med tillfälliga bygglov som inte kan förlängas ytterligare. Kapaciteten i Lödöse räcker för att möta behovsutvecklingen fram tills 2030. Under prognostiden har Ström ett bestående underskott av ca 50 platser. Detta hanteras i dagsläget av att barn bosatta där går i andra förskolor, troligtvis i delområdena Lilla Edet, Hjärtum, och Västerlanda. Ett mindre underskott uppstår under perioden i Hjärtum och Västerlanda. Nygård uppvisar ett överskott av förskoleplatser under hela perioden.

För skolans årskurs F-6 förväntas behovet öka med ca 31 % under prognosperioden gällande samtliga skolor med undantag för Fuxerna F-6. Ett kapacitetsmässigt underskott uppstår på Ström under 2019 som sedan växer under prognosperioden i takt med att fler barn bosatta i kommunens västra delar åldras in i åldersgruppen. Befolkningstillväxten i Göta ger upphov till ett underskott av platser på Ryrsjöskolan från och med 2020 som kvarstår under perioden. Tingbergsskolan klarar behovsutvecklingen fram till år 2024 då även den skolan uppvisar ett underskott. Fuxernaskolan F-6 beräknas ha ett överskott av platser sett till brukargruppens storlek under hela prognosperioden. Idrottshallen vid Fuxernaskolan har dock en kapacitet som inte möter dagens behov samtidigt som behovet ökar i takt med att timplanen i idrott och hälsa utökas. Matsalen på Strömskolan har en begränsad kapacitet, och får i nuläget anses fullbelagd, sett till kökets kapacitet vid en bedömning som utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer om när på dagen lunch ska serveras. Strömskolans ena hus saknar elevutrymmen utöver klassrum. Det bedöms vara olämpligt att verksamheten begränsas i möjligheten till anpassad undervisning utifrån elevers olika behov. Matsalen på Tingbergsskolan har en kapacitet som anses uppnådd utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Matsalen på Ryrsjöskolan är en begränsande faktor såvida inte åtgärder genomförs, exempelvis att eleverna äter i klassrummen. Det finns ett behov av att först utreda och sedan åtgärda Ryrsjöskolans tillbyggnad väster ut då arbetsmiljömässiga bekymmer återkommer.

92


13

För skolans årskurs 7-9 förväntas under prognosperioden en behovsökning om ca 39 %. Maxkapaciteten i Fuxernaskolans lokaler för åk. 7–9 bedöms vara nådd i dagsläget då behovsutvecklingen förväntas ge ett underskott under 2019–2020 som växer under prognosperioden, särskilt från och med 2021. Nämndens bedömning är att högstadiets framtida utveckling skyndsamt behöver utredas närmare under 2020 och medel avsättas i budget 2021 för de åtgärder som efter utredning framstår som lämpligast.

2.4.2 ÅtgärdsförslagNämndens förslag är att en ny förskola byggs på Ström för att tillgodose behovsutvecklingen för Lilla Edet och Ström. Vidare förslag är att avveckla en hyrd modul vid Nygårds förskola för att minska överkapaciteten. På lång sikt behöver en ny förskola byggas i Lödöse, dels för att ersätta Gossagårdens förskola och dels för att möta behovsutvecklingen. Strömskolans kapacitet behöver öka för att möta behovsutvecklingen inom F-6. Förslaget är en ut- och tillbyggnad av kök och matsal för att öka skolans kapacitet. Därefter krävs nybyggnationer för att säkerställa att möjlighet finns att bedriva undervisning i andra former än helklass. Även Tingbergsskolans kapacitet behöver utökas för att möta behovsutvecklingen, vilket föreslås ske genom en ut- och tillbyggnad av matsalen. Ytterligare åtgärdsförslag är att en ny skola för F-6 byggs i Lödöse för att möta behovsutvecklingen och att i samband med dess färdigställande avveckla Tingbergsskolan. Nämndens önskemål är möjligheten beaktas gällande att tidigarelägga nybyggnation av skola i Lödöse för att på så sätt undvika en temporär lösning för Tingbergsskolan. Behov- och kapacitetsutvecklingen för åk. 7–9 visar att befintliga lokaler inte tillgodoser behovet. Nämndens bedömning är att högstadiets framtida utveckling skyndsamt behöver utredas närmare och att nämndens underlag till lokalförsörjningsplan 2020 ska innehålla åtgärdsförslag för att hantera utvecklingen. Medel behöver avsättas i budget 2021 för att bekosta den åtgärd som efter genomförd utredning bedöms vara lämpligast.

2.5 Tekniska nämnden

2.5.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognosTekniska nämnden ansvarar för bland annat kommunens gator, vägar, offentliga platser, VA-verksamhet, park- och grönytor, renhållning, och trafiksäkerhet. För att fullgöra sitt uppdrag hyr nämnden 6 lokaler, anläggningar med lokaler eller ytor med lokaler. Därutöver finns 3 ägda anläggningar som innehåller lokaler och flertalet anläggningar utan lokaler. Nämnden förfogar därmed över flertalet anläggningar som visserligen inte kan anses vara lokaler men som är i behov av åtgärder, varpå de upptas i denna plan. Befolkningsutvecklingen har en direkt inverkan på Tekniska nämndens olika verksamheter, både generellt och geografiskt, när det kommer till planerings- och utbyggnadsarbetet gällande anläggningar för VA, allmän plats och avfallshantering. För nämndens lokalbehov är det dock svårare att etablera en direkt koppling mellan befolkningsutveckling och behovsutveckling. Då grundar sig behovsbedömningen istället på förvaltningens kännedom om verksamhetens förutsättningar.

93


14

Nämnden äger de anläggningar som innehåller lokaler inom verksamheten för vatten och avlopp. För dessa finns ett behov av att se över brand- och skalskydd för att identifiera eventuellt behov av åtgärder.

Tekniska nämnden hyr genom ett särskilt avtal kontorsplatser i kommunhuset. Kontorsplatserna tillhörande tekniska nämndens verksamhet är fullbelagda och under 2019 har en omdisponering skett för att på kort sikt möta behovet. Utveckling av verksamheterna, med målet att alla sitter samlat, är omöjlig i befintliga lokaler. Samtliga verksamheter har behov av att utökas personellt för att ha möjlighet att utföra de uppdrag som ålagts dem.

Nämnden hyr för avfallsverksamhetens del återvinningscentralen i Göta med tillhörande personalutrymmen samt tillkommande ytor vid något som kallas för växthuset. Kontraktet har nyligen omförhandlats och löper på till och med 2021. Lokal med personalutrymmen i anslutning till återvinningscentralen är av mycket enkel beskaffenhet. Inom ramen för arbetsmiljöansvaret kan åtgärder behöva vidtas. Behovet av en ny återvinningscentral har tidigare uppmärksammats och en genomförd förstudie har identifierat att en lokaliseringsstudie bör genomföras och för närvarande är frågan om en placering av ny ÅVC inte klar. Vidare är växthuset och dess omkringliggande yta även i det fortsatta viktig för verksamheten.

Nämnden hyr modulbyggda arbetsbodar vid Ellbo reningsverk som används som personalutrymme. Arbetsbodarna används även av enheten Stadsmiljö och trafik. Personalutrymmet i arbetsbodarna vid Ellbo reningsverk behövs även i det fortsatta för det gemensamma anläggningsarbete som bedrivs av verksamheterna för vatten och avlopp respektive stadsmiljö och trafik. Arbetsbodarna kan med fördel samlokaliseras med förråds- och lagerutrymmena som hyrs av nämnden. En sådan lösning behöver utredas.

Verksamheten för vatten och avlopp samt stadsmiljö och trafik hyr tillsammans även utomhuslageryta och lagerlokal vid Göta industriområde. Verksamheterna för vatten och avlopp samt stadsmiljö och trafik har ett sammanlagt behov av utomhusförråd motsvarande en totalyta av ca 2000 m2 varav ca 1400 m2 under tak och det finns goda möjligheter till samutnyttjande. Utöver ovanstående har Stadsmiljö och trafikbehov av lagringsutrymme av vegetationsavfall. Det finns inga större vinster i att samlokalisera vegetationslagringsytan med övriga lagerutrymmen. Verksamheterna har utöver detta behov av varmförråd om ca 150 kvm. Verksamheternas lösning på behovet av lageryta och lokal behöver utredas ytterligare och eventuella möjligheter till samutnyttjande undersökas.

Nämnden hyr åt verksamheten stadsmiljö och trafik ett externt arkiv i centrala Lilla Edet. Nämndens fortsatta behov av ett externt arkiv är oklart och behöver utredas.

94


15

2.5.2 ÅtgärdsförslagNämndens förslag är inte prioriterade mer än per verksamhet. Ett förslag är att en central behovsöversyn genomförs gällande kontorsarbetsplatser. Vidare att för avfallsverksamhetens del utreda återvinningscentralens framtid, placering och utformning för att därefter byggas. Nämndens förslag för VA-verksamheten är att utreda behovet av skal- och brandskydd för Ellbo avloppsreningsverk, vattenverket vid Majorsgatan, Lödöse avloppsreningsverk, pumpstationer med överbyggnad samt högreservoarerna. Vidare är förslaget att lokalbehovet som idag täcks av arbetsbodarna vid Ellbo reningsverk ska utredas och en mer kostnadseffektiv lösning sökas. Samlokalisering med uteförråd och lagerlokal bör eftersträvas. Nyttor av att samlokalisera med andra kommunala verksamheter bör också studeras. Nämndens åtgärdsförslag för verksamheten inom stadsmiljö och trafik är att utreda behov av uteförråd och lagerlokal samt söka mer kostnadseffektiva lösningar. Samlokalisering med anläggningsgruppens arbetsbodar bör eftersträvas. Nyttor av att samlokalisera med andra kommunala verksamheter bör också studeras. Vidare är förslaget att behovet av ett externt arkiv för teknisk verksamhet i Centrala Lilla Edet behöver utredas och man bör överväga om lokalerna kan överlåtas till annan nämnd, alternativt om arkivet kan flyttas eller avvecklas och lokalerna sägas upp.

2.6 Miljö- och byggnämnden

2.6.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognosMiljö – och bygg nämnden förfogar för sina verksamheter över lokaler i kommunhuset som bekostas av Kommunstyrelsen.

Befolkningsutvecklingen kan inte direkt relateras till nämndens lokalbehov för verksamheterna. Istället grundar sig behovsbedömningen på förvaltningens kännedom om verksamhetens förutsättningar.

I kommunhuset nyttjar nämndens verksamheter sex separata kontorsrum, ett mindre kontorslandskap med sex arbetsplatser samt ett gemensamt rum för förvaring samt diskho och kylskåp som delas med övrig personal i korridoren. Detta nyttjas också som samtalsrum för personal i det gemensamma kontorslandskapet.För närvarande arbetar elva personer i nämndens verksamheter vilket innebär att befintliga arbetsplatserna tillgodoser behovet. Den återstående arbetsplatsen har nyttjats tillfälligt av praktikanter och av personal knutna till andra nämnder. All personal sitter samlade i korridor på våning 3 i kommunhuset, vilket är gynnsamt ur ett verksamhetsperspektiv. Nuvarande behov av lokaler är tillräckligt och behovet väntas inte öka nästa år.

2.6.2 ÅtgärdsförslagMiljö- och byggnämnden har inga åtgärdsförslag.

95


16

2.7 Kultur- och fritidsnämnden

2.7.1 Nulägesbeskrivning och behovsprognosKultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom kultur- och fritidsområdet. För att fullgöra sitt uppdrag förfogar nämnden över ett flertal lokaler och anläggningar. Hälften av lokalerna är hyrda och övriga lokaler och anläggningar ägs av kommunen. Kultur- och fritidsnämnden har en underhållsskuld som upparbetats under många år avseende de kommunägda lokalerna i anslutning till anläggningarna. Historiskt har oftast föreningarna själva påvisat behovet av att utöka ytorna eller förändra lokalerna. Då det inte funnits tillräckliga resurser i kommunen för att tillgodose detta har kommunen låtit föreningarna själva utföra arbetet såsom tillbyggnader, ombyggnader och renoveringar och kommunen har bekostat materialet. Detta har inneburit lokaler med eftersatt underhåll och som inte uppfyller lagkraven. Varken besiktningar av el eller ventilationskontroller har genomförts. Enstaka anläggningar är utformade i direkt strid mot ny lagstiftning som trädde i kraft 2019. Dokumentation kring tidigare underhåll är bristfällig. Svårigheten i behovsprognosen för anläggningarnas antal och storlek ligger i att bedöma hur många invånare som kommer att vara föreningsaktiva i framtiden. Det finns dock ett stort behov, framförallt för barn och unga, att få möjlighet till fysisk aktivitet enligt VGR handlingsplan för fysisk aktivitet hos unga 2019-2022. Deltagandet i idrott hos barn- och unga i kommunen ligger mycket lågt jämfört med andra GR kommuner. Det innebär att kommunen långsiktigt behöver nyetablera anläggningar för att möta behovet. Det framkommer också i den nyss genomförda medborgarundersökningen.

De lokaler som hyrs in till föreningarna ägs i huvudsak av Edethus. Underhållet är mycket bristfälligt i flertalet av dessa lokaler som dessutom i huvudsak utgörs av källarlokaler, f d skyddsrum eller förrådslokaler. Hyresnivåerna på dessa lokaler är i många fall höga eller mycket höga i förhållande till skick och placering. Kultur och fritid samutnyttjar idrottshallarna med skolan, på de tider skolan inte använder dem och skolan nyttjar flera av KFNs anläggningar för elevernas idrottsutövning.

Beläggningen för kommunens idrottshallar och konstgräsplan är mycket hög och medger inte så många fler tränings- eller matchtider. Det är en begränsande faktor för idrottsföreningarnas möjligheter att utöka sin verksamhet. Tingberghallen är stängd sedan i höstas efter en inspektion av miljö och hälsa, vilket medfört ytterligare begränsningar av träningstider inomhus. De kvarvarande tre hallarna är Fuxernaskolans idrottshall, Strömsskolans idrottshall och Tingbergsskolans gymnastiksal. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för idrottshallarna och dess utrustning. Underhållet av omklädningsrum, duschar och toaletter är eftersatt. Kapaciteten i de två stora hallarna har i det närmaste nått taket. Tingbergshallen har begränsad storlek och kan därför bara användas för knatteträning eller motionsträning. Det finns därför ett stort behov av ytterligare en idrottshall i södra delen av kommunen inom en 5-årsperiod. Viss del av fotbollsträningen förläggs till de olika fotbollsplanerna. Begränsningen är att naturgräsplanerna normalt inte kan används under okt-mars. Den enda anläggning som kan användas under den tiden är Strömsvallen som har en konstgräsplan. Strömsvallen nyttjas av föreningarna alla vardagar mellan 17-22. Under helgerna används planen för matcher.

96


17

Kapacitetstaket är även där snart nått med hänsyn till tillgängliga tider och att planen delas av alla klubbar. Inom en 3-årsperiod finns det behov av ytterligare en konstgräsplan i södra delen av kommunen. I dag klarar inte kommunen av att sköta alla planer på det sätt som krävs därför bör antalet planer och hur de ska skötas framöver utredas. En försvårande faktor för kommunen att sköta planerna effektivt är att dessa ligger spridda rent geografiskt.

KFN ansvarar för skolornas idrottshallar. Lokalhyrorna debiteras efter olika principer beroende på när kontrakten tecknades och om det är ett separat kontrakt eller hyreskostnaderna ingår i en totalfaktura. I hyreskontrakten för skolorna fördelas hyreskostnaden för fritidslokalerna, utom idrottshallarna, enligt en procentuell intern fördelning som tillkom för många år sedan. Till följd av detta har dubbeldebitering skett av lokaler som både hyrs direkt av nämnden och genom del av hyreskontrakt från annan nämnd.

Kommunen har endast en friidrottsanläggning på Ekaråsen i Lilla Edet, som är mycket sliten och i dåligt skick. Då kommunen har två friidrottsföreningar som delar på en anläggning, finns det ett stort behov av ytterligare en anläggning i Lödöse, lämpligtvis på Hedens idrottsplats som inte längre nyttjas för fotboll. Ridhuset innehåller både manege, stall, omklädningsrum samt samlingssal och används av en förening som även hyr ut boxplatser till privatpersoner. Det stora stallet klarar inte lagkraven på uppstallning, det gamla stallet, som föreningen bär hela ansvaret för, används för närvarande som karantän för sjuka hästar. Manegen i ridhuset är felkonstruerat och pressar ytterväggarna på ridhuset utåt och de två paddockarna behöver dräneras. Hundklubbens lokaler består av två byggnader, en äldre i tveksamt skick med renoveringsbehov och en nyare i bra skick som föreningen själva har byggt om och sköter. Kiosken vid Borasjön (Prässebo badplats) arrenderas till en privatperson mot löpande skötsel av badplatsen under sommaren. Kiosken är i mycket dåligt skick, men det kan inte motiveras att lägga pengar på en renovering, den behöver rivas. Ur ett långsiktigt perspektiv bör kommunen behålla fastigheten om man i framtiden vill utveckla badplatsen mer. Tösslandagården ägs och förvaltas av stiftelsen Tösslandagården. Då kommunen är en av stiftelsegrundarna finns det ett KF-beslut från 1978 att kommunen ikläder sig ansvaret för skötsel och underhåll. Det ansvaret har inte efterlevts p g a av uteblivna resurser och gården är nu i mycket dåligt skick.

Kommunen ansvarar för och sköter idag tre badplatser vilka är geografiskt spridda inom kommunen. Samtliga badplatser är populära besöksmål. Prässebo ägs av kommunen och är störst. Övriga badplatser ägs inte av kommunen. Prässebo är handikappanpassad och den enda badplats där det bedrivs simundervisning. Bussförbindelse finns till Prässebo och samtliga badplatser kan nås med bil. Det är svårt att klara av den skötsel som krävs för att få trevliga och säkra badplatser, därför är det viktigt att se över möjligheten till att minska kommunens engagemang och övergå till naturbadplatser med exempelvis endast uppställning och tömning av papperskorgar. Istället bör kommunen satsa mer på Prässebo badplats och utveckla den. Bör utredas ytterligare.

97


18

Kommunen sköter två elljusspår, Högstorpsspåret och Pingstalundsspåret. Båda spåren är väl använda och tillgängliga med bil men är i behov av upprustning såsom underlag och belysning. Skogen i anslutning till spåren är gammal med mycket nedfallna träd och behöver röjas upp. 2019 renoverades belysningen på Högstorpsspåret och LED belysning installerades. Pingstalundsspåret har idag luftledningar till belysningen, som behöver gräva ner och utöver det behöver armaturerna bytas till LED för ökad energieffektivitet. På Högstorpsspåret rätades eller byttes samtliga stolpar och alla armaturer byttes till LED under 2019.

2.7.2 ÅtgärdsförslagNämndens förslag är att överlåta Tingevis lokaler (i första hand, alt. riva), åtgärda anmärkningar efter genomförda besiktningar av el, VA och OVK i kommunens lokaler samt göra om Borydsjön och Lille Väktor till naturbadplatser. Vidare att bygga om vid ridhuset Bertilsgården för att uppfylla lagkrav och rusta upp Stickebackens huvudbyggnad. Nämnden föreslår också därefter att vid Pingstalunds elljusspår genomföra belysningsåtgärder, rusta upp friidrottsanläggningen på Ekaråsen samt rusta upp Tösselandagården. Nämnden ser också ett behov av att bygga en ny friidrottsanläggning i Lödöse, bygga ny kiosk och toaletter vid Prässebo badplats och att bygga en ny idrottshall i Lödöse. Slutligen anger nämnden att behov finns att bygga ny konstgräsplan i Lödöse, omarbeta den interna fördelningen av hyreskostnader i kommunen samt rusta upp eller riva/bygga nytt vid Ryrsjövallen.

98


19

5. Prioritering av lokalåtgärder

5.1 Förutsättningar och utgångspunkter vid prioriteringar av åtgärdsförslagKommunens Riktlinjer för lokalförsörjning anger att Kommunstyrelsen årligen upprättar en Lokalförsörjningsplan innehållandes en sammanfattning av nämndernas nulägesbeskrivningar och behovsprognoser samt en prioritering av de föreslagna åtgärderna. Denna prioritering ska motiveras utifrån riktlinjernas övergripande syfte och mål och den sammanfattande beskrivningen. Antagandet är att en sådan prioritering genomförts i de underlag nämnderna beslutat. Enligt samma riktlinjer gör Kommunstyrelsen en prioritering av åtgärdsförslagen utifrån att kommunal verksamhet ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler genom att uppfylla lagkrav och inte kosta mer än vad som är motiverat av nyttan den tillför. De uppsatta målen med lokalförsörjningsarbetet gällande god fysisk arbetsmiljö, att utbudet tillgodoser behovet, kostnadseffektiva lokaler, maximerande av lokalers samutnyttjande samt att lokalförsörjningen är långsiktig påverkar också. Hänsyn tas till nämndernas nulägesbeskrivningar och behovsprognoser vid prioritering bland åtgärdsförslagen.

Utgångspunkten i Kommunstyrelsen prioriteringar är att alla åtgärdsförslag grundar sig i angelägna behov som är viktiga att tillgodose. Utifrån kommunens ekonomiska läge och begränsade resurser behöver hänsyn tas till detta vid en prioritering av utredningar och åtgärder. Genomförandet av åtgärdsförslag som innebär kostnadsminskningar eller andra effektiviseringsåtgärder som kan ske utan att medföra åtgärdskostnader bör eftersträvas oavsett denna plans prioriteringar. Kommunstyrelsens första prioritet och fokus är att hitta lösningar på de behov som Utbildningsnämnden presenterat åtgärdsförslag för i sitt underlag. Detta innebär att först och främst lösa behovet av förskoleplatser i kommunen och platser i högstadium. Ett tillägg till Utbildningsnämndens åtgärdsförslag är att alternativa lösningar till nybyggnation ska eftersträvas, då investeringsutrymmet är begränsat. Möjliga lösningar på behovet av en ny gruppbostad i kommunen samt åtgärder relaterat till en ny återvinningscentral har också en prioritet. Kommunstyrelsen prioriterar även med hänsyn tagen till att lokalförsörjningsplanen utgör underlag till kommunens Mål- och resursplan, MoR.

5.2 Bearbetning av nämnders åtgärdsförslagNämndernas åtgärdsförslag sammanfattas översiktligt i bilaga 1. Visa redaktionella åtgärder har vidtagits med syfte att förtydliga för läsaren. Några åtgärdsförslag från Tekniska nämnden har sammanförts i ett. Vidare har en justering skett i omsorgsnämndens angivna prioritering gällande utredningsbehov.

För att möjliggöra en prioritering av åtgärdsförslagen har dessa kategoriserats utifrån de behov åtgärderna tillgodoser. Kategorierna är investeringsbehov, utredningsbehov respektive effektiviseringsbehov. Arbetet med lokalförsörjningsplanen har uppmärksammat ett behov av att ta fram liknande riktlinjer och plan även för anläggningsförsörjning. Lokalförsörjningsplan 2020 innehåller åtgärder avseende anläggningar. De åtgärder som kategoriseras som investeringsbehov har vidare delats upp i lokalbehov och anläggningsbehov för att tydliggöra skillnaden. Kommunstyrelsens bedömning är, utifrån tidigare angivna utgångspunkter, att de åtgärder som tillgodoser ett effektiviseringsbehov kan genomföras av respektive nämnd utan att åtgärderna vidare omfattas av

99


20

prioritering i Lokalförsörjningsplan 2020. Utifrån detta prioriterar Kommunstyrelsen i denna plan endast bland de åtgärdsförslag som möter ett investeringsbehov eller de utredningsbehov som kan rendera i en investering samt de åtgärder som möter ett effektiviseringsbehov som påverkar flera nämnder samtidigt.

5.3 Prioritering av åtgärdsförslagNedan följer en förenklad uppställning av åtgärdsförslagen kategoriserade samt i prioritetsordning. För mer detaljer hänvisas till bilaga 2, denna plans sammanfattande beskrivning samt respektive nämnds underlag.

Prio Lokalbehov Prio Anläggningsbehov Prio Utredningsbehov Prio Effektivisering

1 Byggnation av ny förskola på Ström 1 Ny återvinningscentral 1 Utreda lösning för framtida

högstadium 1 ON inhyser sinnescentrum i andra lokaler

2 Utöka Strömskolans kapacitet 2 Byggnation och åtgärd för

ridhuset, Bertilsgården 2 Utreda frågan om ny gruppbostad 2 IN övertar hyreskontrakt för sinnescentrum från ON

3 Utöka Tingbergsskolans kapacitet 3 Upprustning av Stickebackens

huvudbyggnad 3 Utreda behov av brand- och skalskydd för VA-anläggningar 3 IN upplåter del av Lärcentrum

till UN

4Byggnation av ny F-6 skola

Lödöse och samtidigt avveckla Tingbergsskolan

4 Åtgärder för belysning vid Pingstalund elljusspår 4 Utredning av ny återvinningscentral

5 Ny fullstor idrottshall byggs i Lödöse 5 Rusta upp friidrottsanläggning

Ekaråsen 5 Utreda nytt akutboende

6 Byggnation av ny förskola Lödöse 6 Rusta upp Tösselandagården 6 TN utreder uteförråd, lagerlokal och

arbetsbodar

7 Ny friidrottsanläggning Lödöse 7 Utred framtidens SÄBO

8 Byggnation och åtgärder vid Prässebo badplats

9 Ny konstgräsplan i Lödöse

10Upprustning alt.

rivning/nybyggnation Ryrsjövallen

100

Sidan 1 av 2

DelegeringsbeslutUtskriven av: Emma ZetterströmUtskriftsdatum: 2020-04-14

Diarieenhet: Kultur- och fritidsnämnden

Beslutsfattare: Alla

Kategori: Alla

Beslutsinstans: Kultur- och fritidsnämnden

Sammanträdesdatum: 2020-04-21

Sekretess: Visas ej

Datum Beskrivning ParagrafÄrendenummer Avsändare/Mottagare Kategori

2020-03-09 Tillfällig stängning av biblioteket Eva Lejdbrandt §16/2020

KFN 2020/2 Eva Lejdbrandt Övriga delegeringsbeslut

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - LN-70 HC

Eva Lejdbrandt §17/2020

KFN 2020/13 Lödöse Nygård 70 Hockeyklubb (LN-70 HC) Verksamhetsbidrag

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - Slöjd och Konsthantverk kring Älven


KFN 2020/25 Slöjd och Konsthantverk kring Älven Verksamhetsbidrag

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - Lilla Edets Ridklubb


KFN 2020/27 Lilla Edets Ridklubb Verksamhetsbidrag

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - Västerlanda Vi Unga


KFN 2020/28 Västerlanda Vi Unga Verksamhetsbidrag

101

Sidan 2 av 2

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - OK Gipen


KFN 2020/30 OK Gipen Verksamhetsbidrag

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - Edet FK


KFN 2020/32 Edet FK Verksamhetsbidrag

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - Edet Taekwon-Do Klubb


KFN 2020/33 Edet Taekwon-Do Klubb Verksamhetsbidrag

2020-04-06 Utbetalning Verksamhetsbidrag våren 2020 (perioden 1 juli - 31 december 2019) - Lödöse Atletklubb


KFN 2020/39 Lödöse Atletklubb Verksamhetsbidrag

102

kallelse kultur- och fritidsnämnden · 2020. 4. 14. · kallelse kultur- och fritidsnämnden tid:...

Documents