kallelse tekniska nämnden - lillaedet.se · h u rmyc ketmatavfalloc htillvilken kvalitetsom...

Kallelse Tekniska nämnden

Tid: onsdag 31 januari 2018 kl. 17:00

Plats: Elfkungen, kommunhuset i Lilla Edet

Ärenden Föredragande

Formalia

1 Upprop

2 Val av justerare och tid för justering

3 Godkännande av dagordning

Informationsärende4 Redovisning av planerat underhåll gator och

GC-banor2018/39 Marcus Wetter,

Sweco Pavement Consultants AB

5 Investeringsprojekt Tekniska nämnden 2018 2018/10 Jan Erlandsson, produktions-planerare

6 Medborgarlöfte 2018 2018/40 Britt-Inger Norlander, teknisk chef

7 VA-Plan 2018/38 Britt-Inger Norlander, teknisk chef

8 Skadedjursbekämpning fåglar, Göta ÅVC 2018/14 Ulrik Nyström, enhetschef

Beslutsärende9 Metod av matavfallsinsamling 2018/15 Anders Johansson,

ingenjör

10 Avfallstaxa 2018, slamtömning 2018/13 Anders Johansson, ingenjör

11 Information

1

sid- 2 -

sid 2/2

12 Anmälan inkomna skrivelser

13 Redovisning av delegeringsbeslut

Eva LejdbrandtOrdförande

2

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Dnr2018-01-16 TN 2018/12

Redovisning av planerat underhåll gator och GC-banorDnr TN 2018/12

SammanfattningFörvaltningen använder ett IT-baserat system för planering av underhållsbehov av gator och GC-banor. Varje år utförs en inspektion av 20 procent av kommunens gator och GC-banor samt att modellen uppdateras med utfört beläggningsarbete under året. Därefter beräknar systemet underhållsbehovet för kommunens gator och GC-banor. Vilka gator som beläggs med asfalt under året påverkas också av trafikmängd, trafiktyp och samordning av andra anläggningsarbeten inom kommunen.

Under 2017 var 7 300 tkr avsatta för planerat underhåll av gator och GC-banor och under 2018 är 6 000 tkr avsatta. Denna satsning på asfaltering minskar kommunens underhållsskuld samt minskar insatserna för akuta lagningar.

Förslag till beslutTekniska nämnden noterar informationen.

Britt-Inger NorlanderTeknisk [email protected] 0520-65 96 57

3


Investeringsprojekt Teknisk nämnd 2018 Dnr TN 2018/10

SammanfattningÄrendet beskriver planerade investeringsprojekt för tekniska nämnden utifrån givna investeringar ramar från MoR 2018.

ÄrendetI MoR dokumentet 2018 anges ramen för tekniska nämnden investeringar.

Nedan presenteras planerade investeringsprojekt för tekniska nämnden.

Skattefinansierade investeringar MoR 2018

Planerat underhåll 6 000

Planerat underhåll Gata 6 000

Nyinvesteringar 3 500Trafiksäkerhetsåtgärder 1 000

Smärre kollektivtrafikåtgärder 1 250

GC 1 250

Övrigt 4 900Oförutsett 1 900

Nytt Reningsverk 3 000

Summa investeringar 14 400 MoR 2018

Skattefinansierad investeringarPlanerat underhåll av Gata avser asfaltering av kommunens gator och GC-banor ex på gator som ska asfalteras är Lindvägen, Krokens Andersväg, Tärnstigen, Slåtttervägen och Furuvägen.

Trafiksäkerhetsåtgärder avser åtgärder för att uppfylla Trafikplanens mål tex ombyggnation av övergångställen.

4

sid 2/3

Smärre kollektivtrafikåtgärder avser åtgärder för att underlätta transport med kollektivtrafikmedel.GC-bana avser ombyggnad/nybyggnation av GC-banor

Oförutsett avser behov som uppstår under åretNytt reningsverk avser del av Val av VA-system

VA-investeringar Kostnader MoR tom 201712 2018

Nyinvesteringar 5 100Utökning av vht-område, Danska

vägen 2 600Singelserviser 2018 1 000

VA och pumpstation Dalenvägen 1 500

Förnyelseinvesteringar, VA 11 800VA Tärnstigen 1 228 800

VA slåttervägen 1 506 100VA Hanströmsvägen, Göta 100

VA Bruksvägen-Lunnebergsgatan 1 900Vatten Lindvägen, Lödöse 250 700

DV Torsliden-Göteborgsvägen 800 VA Smörkullen 600

VA Strömskolan-Planetvägen 1 900 DV Ljungskilevägen 1 900

Oförutsett 3 000

Övriga VA-investeringar 2 200Planerat underhåll Vattenanläggningr 1 000planerat underhåll Avloppanläggning 1 200

Summa investeringar 19 100 Mor 2018

Förklaring: V=Vattenledning, S=Spillvattenledning och DV=dagvattenledning

VA-investeringar Danska vägen avser utökning av VA-verksamhetsområdet genom nyanläggning av V,S och DV. Singelserviser avser anslutning av enstaka fastigheterDalenvägen avser anslutning av fastigheter genom nyanläggning av V, S och pumpstation.VA Tärnstigen avser förnyelse av V,S och komplettering av ny dagvatten som påbörjades redan 2017 och slutförs 2018.VA Slåttervägen avser förnyelse av V,S och komplettering av ny dagvattenledning som påbörjades redan 2017 och slutförs 2018.VA Hanströmsvägen avser projektering förnyelse av V,S och komplettering av ny DV

5

sid 3/3

VA Bruksvägen-Lunnebergsgatan avser förnyelse av V, och S samt uppgradering av DVVatten Lindvägen, Lödöse avser förnyelse av VDV Torsliden-Göteborgsvägen avser uppgradering av dagvattenledningVA Smörkullen avser förnyelse av V och SVA Strömskolan-Planetvägen avser förnyelse av V, S och DVDV Ljungskilevägen avser uppgradering av dagvattenledningOförutsett avser behov som uppstår under året

Planerat underhåll vattenanläggning avser förnyelse av flödesmätare, utbyte av sandfilter, reparation fastighet m,m.Planerat underhåll avloppsanläggning avser underhåll av ventilationsanläggning, förnyelse pumpar, uppgradering styrsystem centrifug m,m.

Avfalls-investeringar MoR 2018

Nyinvesteringar 400Projektering av kretsloppspark 400

Summa Investeringar 400

MoR 2018AvfallsprojektProjektering av kretsloppspark avser ta fram program för ny kretsloppspark.

BeslutsunderlagMoR 2018 och tekniska nämndens verksamhetsplan 2018.

FinansieringFinansiering inom befintligt investeringsutrymme för 2018.

Förslag till beslutTekniska nämnden godkänna investeringsprojekten

Andreas KarlssonFö[email protected] 65 95 73

Beslutet skickas för kännedom till Britt-Inger Norlander Teknisk chefJan Erlandsson Produktionsplanerare

6


Medborgarlöfte 2018Dnr TN 2018/40

SammanfattningEtt långsiktigt och fördjupat samarbete mellan polismyndigheten Fyrbodal och Lilla Edets kommun har inletts med det gemensamma målet att öka säkerheten och tryggheten i kommunen. Medborgarlöfte är ett resultat av den medborgardialog som Lilla Edets kommun och polisen genomförde 2016 och 2017 gällande medborgarnas upplevda trygghet och säkerhet.Polisområde Östra Fyrbodal och Lilla Edets kommun kommer under 2018 arbeta för att öka den upplevda tryggheten inom Lilla Edets kommun. Aktiviteterna är uppdelade i fyra huvudområden varav två direkt berör kommunen:

Bifogade dokument

Bilaga 1 Medborgarlöfte 2018Bilaga 2 Åtgärdsplan 2018

7

sid 2/2

Förslag till beslutTekniska nämnden notera informationen

Britt-Inger NorlanderTeknisk [email protected] 959657

8


VA-PlanDnr TN 2018/38

SammanfattningInformation om kommunens VA-planarbete.

Förslag till beslutTekniska nämnden noterar informationen.

Britt-Inger NorlanderTeknisk [email protected]

15


Skadedjursbekämpning fåglar Göta ÅVCDnr TN 2018/14

SammanfattningI anslutning till återvinningscentralen i Göta ligger omlastningsplatsen för det insamlade hushållsavfallet, detta avfall lockar till sig skadedjur.Bland skadedjuren finns fåglar, främst kajor, som då också vistas i återvinningscentral lokalen och sprider träck.

Om återvinningscentral lokalen däremot kläs in med nät berövar det fåglarna någonstans att sitta och häcka. De kommer då inte vilja vistas i lokalen några längre stunder och då minskar olägenheten med fåglarna.

Inköp av nät kostar 115 000 kronor enligt offert och montering uppskattas kostar ca 100 000 kronor dvs totalt 215 000kronor.

Med tanke på att utredning pågår om lokalisering av ny återvinningscentral alternativt att behålla återvinningscentralen i Göta och omlokalisera omlastningen, anser tekniska avdelningen att denna investering i nät avvaktas tills den utredningen kommit längre.

Övriga åtgärder som går att vidta handlar om att begränsa tillgången till mat som till exempel stänga portarna, lasta om avfallet i container inom kortare tid och att lägga mer tid på städning av omlastningsplattan. Utanför byggnaden ska även fågelskrämmor av typen drake (rovfågelsiluett) monteras.

FinansieringInköp av nät och uppsättning av nät ryms inte inom befintlig budget.Övriga åtgärder ryms inom befintlig budget.

Förslag till beslutAtt tekniska nämnden noterar informationen.

Anders JohanssonIngenjö[email protected] 65 95 71

16

sid 2/2

Beslut expedieras tillUlrik NyströmEnhetschef avfall och kundtjä[email protected]

17


Införande av matavfallsinsamling med separat kärlDnr TN 2018/15

SammanfattningTekniska avdelningen har under 2016 och 2017 genomfört utredningar om insamling av matavfall med systemet separat kärl.

Enligt beslutad verksamhetsplan 2018 ska tekniska avdelningen arbeta med olika förberedelser för insamling av matavfall med separat kärl.

För att tekniska avdelningen ska ta fram en genomförandeplan för insamling av matavfall med separata kärl så är det viktigt att vald metod motsvarar tekniska nämndens intentioner.

ÄrendetTidigare beslut om matavfallsinsamling:-Avfallsplan A2020, antagen av kommunfullmäktige, 2013-05-15 KF § 28/2013.-Förstudie: Utsortering av matavfall, TN 2016-03-09 § 20.-Inriktning av arbete med metod för insamling av matavfall, TN 2017-04-26 § 15.-Verksamhetsplan 2018, TN 2017-12-13 § 79.

BeslutsunderlagUtredningar:-Förstudie matavfallsinsamling, dnr 2016/S072-5.-Rapport Kostnadsberäkning för införandet av matavfallsinsamling i separata kärl, dnr 2016/S072-12.

Förslag till beslutTekniska nämnden beslutar att insamling av matavfall ska ske med metoden separat kärl.

Anders JohanssonIngenjö[email protected] 95 71

18

sid 2/2

Beslut expedieras tillUlrik NyströmEnhetschef avfall och kundtjä[email protected]

19

repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

RA P P O RT

L IL L A ED ETS KO M M UN

Lilla Edet Förstudie matavfallUP P D RA GS N UM M ER 1340 1120 0 0

FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING AV MATAVFALL I LILLA EDETS KOMMUN

20 16-0 8 -19

RIS KH A N TERIN G O C H A VFA L L

PETER AARSRUD

EMMA HAMILTON

20

S we c o

S kåne gatan 3

B ox 5397

S E 40 2 2 8 Göte borg, S verige

Telefon +46 31 62 7 5 0 0

Fax

www. s we c o. s e

S we c o E nvironm entA B

O rg. nr556346-0 32 7

S tyrels ens s äte : S toc kholm

P eter A ars ru d

M iljökons u lt

Göteborg

Telefon d irekt+46 (0 )3 1 61 7 9 1 4

M obil+46 (0 )7 2 2 1 1 8 5 65

peter. aars ru d @ s wec o. s e

repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Sammanfattning

Införbes lu tom eventu elltinförand e av ins amlingav matavfallharL illa Ed ets kommu n

gettS wec o iu ppd ragattgenomföra en förs tu d ie s om s ka ge kommu nen

ku ns kaps u nd erlaginförd en forts atta proc es s en. S yftetmed förs tu d ien ärattge s varpå

vilketellervilka ins amlings s ys tem förmatavfalls om s ku lle pas s a L illa Ed ets kommu n,

s amtkos tnad erförattinföra oc hd riva s ys temet.

Flera miljös ys temanalys ervis arattrötningav matavfallförbiogas prod u ktion oc h

närings återföringärettmiljömäs s igtbättre alternativ än förbränningmed energiu tvinning.

S åvälpå nationells om regionalnivå finns målom attmatavfalls ka s amlas in förbiogas -

oc hbiogöd s elprod u ktion.

Irapporten s tu d eras följand e tre ins amlings s ys tem :

M atavfalls ins amlingis eparatkärlförvilloroc hflerfamiljs fas tigheter

O ptis ks orteringitvå fraktionerförvilloroc hflerfamiljs fas tigheter

Fyrfac ks s ys temetförmatavfalloc hfas tighets nära ins amlingav förpac kningaroc h

tid ningar(FN I)förvillor

Separat kärl för matavfall: B yggerpå attmatavfalloc hres tavfallläggs itvå s eparata

kärlhos villor, flerbos tad s hu s oc hverks amheter. O lika typerav pås arkan använd as men

pappers pås e ärvanligas t. A vfalletkan hämtas med en-ellertvåfac ks biloc häven med

s id las tare. D etta ärd etvanligas te s ys temetförmatavfalls ins amlingiS verige oc hoc ks å

bland kommu nerna iGöteborgs regionen.

Optisk sortering i två fraktioner: B yggerpå attmatavfallläggs iplas tpås armed en

s pec ifikfärg. M atavfalls pås aroc hpås armed res tavfallläggs ibefintligtkärloc hhämtas

med befintligtenfac ks ford on. P ås arna s orteras ien optis ks orterings anläggning.

S ys temetfinns iett30 -talkommu ner, närmas tiB orås .

Fyrfackssystemet: B yggerpå attvarje villahu s hållhartvå kärlmed vard era fyra fac k. I

kärlen finns fac kförs ammanlagtåtta fraktioner; tid ningar, pappers förpac kningar,

metallförpac kningar, plas tförpac kningar, färgad e glas förpac kningar, ofärgad e

glas förpac kningar, matavfalloc hres tavfall. Kärlen töms med en bilmed fyra fac k, en s å

kallad fyrfac ks bil. S ys temetfinns iett30 -talkommu ner, närmas tiA lings ås oc hM ölnd al.

D e tre s ys temen haralla s ina för-oc hnac kd elar. S ys temetmed s eparatkärlförmatavfall

med pappers pås e ärd etvanligas te bland kommu ners om erbju d ermatavfalls ins amling

oc hkräveringa s ärs kild a ford on. Ibland använd s tvåfac ks ford on. O ptis ks orteringkräver

inga s ärs kild a kärloc hbefintliga ford on kan använd as . Fyrfac ks s ys temeterbju d eren

u tökad s ervic e tillku nd erna oc hgeren högre grad av u ts orteringmen innebärhögre

kos tnad eroc hmerkomplic erad ins amlings logis tik. H u rmyc ketmatavfalloc htillvilken

kvalitets om res pektive s ys tem gerberortills tord elav informations arbetetis amband

med införand etav s ys temet, d etkontinu erliga arbetetd äreftermed information,

u ppföljningav mängd oc hkvalitet, på vilkets ättavfalls taxan använd s s om inc itamenttill

u ts orteringav matavfallmm .

21

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9

L IL L A E D E T FÖRS TUD IE M A TA V FA L L

A P p: \1315\1340 112_lilla_ed et_förs tu d ie_matavfall\0 0 0 \19 original\lev 20 16-0 8 -19\rapportlilla ed etförs tu d ie matavfall20 16-0 8 -19. d oc x

En övers iktligkos tnad s bed ömningav d e tre ins amlings s ys temen hargjorts . D enna

byggerpå en rad antagand en oc hres u ltatets ka s es s om vägled and e s narare än exakta

kos tnad er. Kos tnad s bed ömningen vis aratts amtliga s ys tem ärd yrare än nu varand e

s ys tem . Fyrfac ks s ys temetinnebärtyd ligthögre kos tnad erän övriga två oc hoptis k

s orteringinnebärnågotlägre kos tnad erän s eparatkärlförmatavfall. D etbörnoteras att

fyrfac ks s ys temetinte ärheltjämförbartmed d e två övriga s ys temen efters om d etu töver

matavfalls u ts orteringäven erbju d erfas tighets nära ins amlingav förpac kningaroc h

tid ningar, vilketärbättre u ranvänd ar-oc hmiljöpers pektiv.

Itabellen ned an görs en s ammanfattand e bed ömningav tre ins amlings s ys temen u tifrån

miljö-, använd ar-, d rift-oc hkos tnad s pers pektiv. Ibed ömningen rangord nas s ys temen

inbörd es på följand e s ätt:

1 =högs tpres tand a

2 =näs thögs tpres tand a

3 =tred je högs tpres tand a

Separat kärl Optisk sortering FyrfackssystemetM iljöpers pektiv 2 3 1A nvänd arpers pektiv 3 2 1D riftpers pektiv 2 1 3Kos tnad er 2 1 3

22

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1 . 1 B akgru nd 1

1 . 2 S yfte 1

1 . 3 A vgräns ningar 1

2 Nulägesbeskrivning 2

2 . 1 B efolkningoc hbebyggels e 2

2 . 2 Kommu nens nu varand e ins amlings s ys tem 3

2 . 2 . 1 O rganis ation 3

2 . 2 . 2 Ins amlings s ys tem 3

2 . 2 . 3 Vägarikommu nen 3

2 . 2 . 4 A vfalls mängd er 3

2 . 3 Tid igare ins amlingav matavfalliL illa Ed ets kommu n 4

2 . 4 P otentialförökad källs ortering 4

2 . 4. 1 Res u ltatav ploc kanalys er 4

2 . 4. 2 B eräknad e mängd ermatavfall 6

2 . 5 Ins amlings s ys tem iangräns and e kommu ner 6

2 . 5. 1 GR kommu nerna 6

2 . 5. 2 Trollhättan, Väners borg, Ud d evalla 7

3 Miljönyttan av insamling och behandling av matavfall 8

4 Vikten av att se till hela kedjan vid införande av matavfallsinsamling 9

5 Beskrivning av tre alternativa insamlingssystem för matavfall 9

5. 1 S eparatkärlförmatavfall 10

5. 1 . 1 Tvåd elatkärls om alternativ tills eparatkärlförmatavfall 13

5. 2 O ptis ks orteringitvå fraktioner 15

5. 2 . 1 O ptis ks orteringitvå fraktioner: M atavfalloc hres tavfall 15

5. 3 Fyrfac ks s ys temet 1 8

6 Översiktlig kostnadsbedömning 23

6. 1 Övergripand e avgräns ningaroc hantagand en 23

6. 2 Und erlagförberäkningar 24

6. 2 . 1 A vfalls kärl 24

6. 2 . 2 M atavfalls pås aroc hs orterings behållare 26

6. 2 . 3 Ins amling 2 7

6. 2 . 4 O mlas tnings plats 2 8

23

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

6. 2 . 5 B ehand lings avgifter 2 8

6. 2 . 6 Intäkterförprod u c entans vars material 29

6. 2 . 7 Information oc hprojektled ning 30

6. 3 S ammans tällning 31

7 Jämförelse av systemens för- och nackdelar 34

8 Processen att införa ett nytt insamlingssystem 37

8 . 1 Förs tu d ie, förankringoc hmål 37

8 . 2 P rojektplan 38

8 . 3 O bligatoris kellerfrivilligins amling 38

8 . 4 A npas s ningav avfalls taxa 38

8 . 5 A npas s ningav föres krifter 39

8 . 6 Föränd ringariins amlings organis ationen 39

8 . 7 B ehand ling 39

8 . 8 Etappvis införand e 39

8 . 9 P ers onella res u rs er 40

8 . 1 0 Informations ins ats er 40

8 . 1 0 . 1 Informations kanaler 41

8 . 1 0 . 2 M ålgru pps anpas s ad information 41

8 . 1 1 Kvalitets s äkringav matavfall 42

8 . 1 1 . 1 Förebyggand e kvalitets arbete 42

8 . 1 1 . 2 Kontinu erligkvalitets kontroll 42

8 . 1 1 . 3 Kvalitets kontrollgenom s tic kprov oc hploc kanalys 43

9 Diskussion 44

Bilagor

B ilaga 1 M iljönyttan av ins amlingoc hbehand lingav matavfallB ilaga 2 Kos tnad s beräkning

24

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


25

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Ins amlingav matavfallförprod u ktion av biogas oc hbiogöd s elbliralltvanligare iS verige.

B iogas kan ers ätta fos s ila ford ons bräns len oc hbiogöd s eln kan ers ätta mineralgöd s eli

jord bru ket. Id aghard rygt20 0 av land ets 290 kommu nerins amlingav matavfall.

A vfalls hanteringen iS verige ärinom många områd en s tyrd av olika reglerilagaroc h

förord ningar. N ärd etgällermatavfallfinns d etd oc kännu inga bes tämmels ers om s äger

attmatavfalls ka s orteras u t. Is tälletavgörkommu nerna om , oc hpå vilkets ätt, man vill

s amla in matavfall. Följand e etappmålinom d ets vens ka miljömåls s ys temethafts tor

betyd els e förhu rhanteringen av matavfallharu tvec klats :

”Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från

hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring

tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.”

P å regionalnivå hard e tretton kommu nerna iGöteborgs regionens kommu nalförbu nd ,

inklu s ive L illa Ed ets kommu n, bes lu tatom en gemens am avfalls plan, A 2 0 2 0 . Ettav

målen iplanen formu leras enligtföljand e:

”Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas

omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till

biogasproduktion.”

M åletgällertillår20 20 . IGöteborgs regionen haralla kommu neru tom L illa Ed etinfört

ellerplanerarattinföra matavfalls ins amling.

1.2 Syfte

Införbes lu tom eventu elltinförand e av ins amlingav matavfallharL illa Ed ets kommu n

gettS wec o iu ppd ragattgenomföra en förs tu d ie s om s ka ge kommu nen

ku ns kaps u nd erlaginförd en forts atta proc es s en.

S yftetmed förs tu d ien ärattge s varpå vilketellervilka ins amlings s ys tem förmatavfall

s om s ku lle pas s a L illa Ed ets kommu n, s amtkos tnad erförattinföra oc hd riva s ys temet.

Följand e tre s ys tem s tu d eras :

M atavfalls ins amlingis eparatkärlförvilloroc hflerfamiljs fas tigheter

O ptis ks orteringitvå fraktionerförvilloroc hflerfamiljs fas tigheter

Fyrfac ks s ys temetförmatavfalloc hfas tighets nära ins amlingav förpac kningaroc h

tid ningar(FN I)förvillor

1.3 Avgränsningar

D etharinte ingåttiu ppd ragetattd ra s lu ts ats erom vilketav d e bes krivna s ys temen s om

pas s arbäs tförkommu nen.

26

2(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Irapporten beräknas s torleks ord ningarförkos tnad erförd e tre s ys temen, men d en

innehålleringa omfattand e beräkningarvad gällerd etaljerad e d rifts -oc h

inves terings kos tnad erellerföränd rad e trans portbehov.

Vid införand e av fyrfac ks s ys temetharinga beräkningars kettpå om flerbos tad s hu s en

s ku lle komplettera s ina avfalls ru m med kärlförförpac kningaroc htid ningar.

D e tre ins amlings s ys tem s om bes krivs irapporten ärd e s om S wec o is amråd med

kommu nen bed ömtvara d e bäs tlämpad e fören kommu n s om L illa Ed et. A vfalls kvarn

s om monteras iköketoc hmalnermatavfalls om via s pillvattenled ningarna förs till

avlopps renings verkfinns inte med s om ettalternativ. D etärmyc ketovanligtatt

avfalls kvarnartillåts iS verige oc hnac kd elarna med d etta s ys tem bed öms vara betyd ligt

flerän förd elarna.

Rapporten berörend as tmyc ketkortfattatju rid iken kringkommu nalins amlingav

förpac kningaroc htid ningarmed fyrfac ks s ys temet.

Irapporten använd s begreppetres tavfallförkärlavfalls om gårtillförbränning.

2 Nulägesbeskrivning

2.1 Befolkning och bebyggelse

L illa Ed ets kommu n hard rygt13 0 0 0 invånare. Invånarantaletökaroc hmåletäratt

invånarantaletiL illa Ed ets kommu n s ka vara 16 0 0 0 pers onerår20 30 .

Ikommu nen finns c irka 5 8 0 0 hu s håll, varav c irka 4 0 0 0 ären-oc htvåfamiljs fas tigheter

oc hd etfinns c irka 1 8 0 0 hu s hålliflerfamiljs hu s , vilketinnebäratt69 % borien-oc h

tvåfamiljs hu s oc h31 % boriflerbos tad s hu s . Utöverd etta finns c irka 350 fritid s hu s .

Utöverhu s hållen hämtarkommu nen avfallfrån d rygt7 0 verks amheter.

Kommu nens yta ärc a 341 , 7 9 km². B efolknings tätheten ärc a 42 invånare perkm 2 .

Ic entralorten L illa Ed etborc irka 5 0 0 0 pers oner. Övriga tätorterärL öd ös e, Göta, N ygård

oc hH järtu m . Ungefär62 % boritätortoc h38 % på land s bygd .

ITabell1 s ammanfattas befolkningoc hbebyggels e ikommu nen.

Tabell 1 Befolkning och bebyggelse

Invånare 13 1 7 8

H u s håll(exkl. fritid s hu s ) 5 8 0 0

Varav villahu s håll A nd elvillahu s håll 4 0 30 69 %

Varav lägenhets hu s håll A nd ellägenhets hu s håll 1 7 7 0 31 %

A ntalfritid s hu s 350

27

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

2.2 Kommunens nuvarande insamlingssystem

2 . 2 . 1 Organisation

IL illa Ed ets kommu n ärteknis ka nämnd en avfalls ans varignämnd oc hc hefen förteknis ka

avd elningen ans varigtjäns teman. S ed an 2 0 14 harkommu nen ins amlingav hu s hålls avfall

oc hku nd tjäns tiegen regi. Två c hau fförerfinns ans tälld a förins amlings arbetet.

B ehand lingav avfallhand las u ppenligtL O U.

2 . 2 . 2 Insamlingssystem

D etvanligas te hämtnings intervalletförres tavfallärvarfjortond e d ag. Vanligas te

kärls torlekförvilloroc hfritid s hu s är140 liter, förflerbos tad s hu s 660 literoc hför

verks amheter190 liter. D e fles ta kärlen äromkring15 årgamla.

Ins amlingen s kermed kommu nens två d ies eld rivna baklas tand e ins amlings ford on s om

harlas tkapac itetpå c a 1 0 ton oc h10 m 3. Ford onen töms en ellertvå gångerperd ag

beroend e på vilken tu rs om körs . Id ags lägetu tnyttjas d etena ford onettill10 0 % oc hd et

and ra tillc a 50 % . Kommu nen harettu ppläggd ärbilarna leas as . N u varand e

leas ingperiod är20 14-20 1 8 med möjlighettillförlängningu pptilltvå år.

Tömningav ins amlings ford onen s kerinomhu s is amma lokals om d ärkommu nens

återvinnings c entralligger. A vfallettippas på en betongyta oc homlas tas tillc ontainrars om

körs tillförbränning. Enligtanläggningens miljötills tånd fåravfallinte lagras på plats en

merän 24 timmar. L okalen hyrs av d etkommu nala bolagetL EIFA B . D elarav byggnad en

oc hområd etu tanförhyrs av Renova. Kommu nen d is ponerarhälften av lokalen, vilketär

c a 60 0 m 2 .

Kommu nen haringen ins amlingav matavfall. D äremotförekommerhemkompos teringav

matavfallhos u pps kattnings vis 950 villahu s håll, vilketmots vararomkring25 % av villorna.

2 . 2 . 3 Vägar i kommunen

En s tord elav vägarna u tanförtätorterna ärens kild a vägaroc hen relativts torand elav

ins amlingen s kerpå ens kild a vägar. Kommu nen u pps kattarattc irka två tred jed elarav

hämts tällena liggerpå kommu nala vägaroc hen tred jed elpå ens kild a vägar. M an

u pps kattaroc ks å attc irka två tred jed elarav körs träc kan förins amlings ford onen s kerpå

ens kild a oc hs tatliga vägar.

2 . 2 . 4 Avfallsmängder

Und er2 0 15 s amlad es d etin 2 412 ton kärlavfalltillförbränningiL illa Ed ets kommu n.

Ins amlad mängd förpac kningaroc htid ningarpå återvinnings s tationervia FTIu ppgic ktill

totalt7 8 4 ton. ITabell2 vis as ins amlad e mängd erkärlavfalloc hförpac kningaroc h

tid ningar.

28

4(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Tabell 2 Insamlade mängder kärlavfall, förpackningar och tidningar i Lilla Edet och Sverige 2015(källa: Avfall Web och FTI)

Lilla

Edet,

ton/år

Lilla Edet,

kg/person

Medel Sverige,

kg/person

Kärlavfall 2 412 1 8 5 212

(varav matavfall2 8 * )

Förpac kningaroc hretu rpapper 7 8 4 60 67

-varav glasförpackningar 2 8 6 22 20

-varav returpapper 223 1 7 26

-varav pappersförpackningar 163 13 14

-varav plastförpackningar 63 5 6

-varav metallförpackningar 49 4 2

* Ins amlatmatavfallu ts lagetpå hela S veriges befolkning, inte bara d e pers oners om s orteraru t

matavfall.

2.3 Tidigare insamling av matavfall i Lilla Edets kommun

Ins amlingav matavfallmed två olika s ys tem harförekommittid igare iL illa Ed ets

kommu n. M atavfalls ins amlingis eparatkärlmed valfriplas tpås e införd es u nd er1990 -

talet. 2 0 0 4 införd es s ys temetmed s orteringiolikfärgad e pås ars om lad es is amma kärl

förvid are trans porttilld en optis ka s orterings anläggningen iVäners borgiTRA A B : s regi.

D å d etta s ys tem bed ömd es vara förd yrttogs d etbort20 0 9 oc hingen

matavfalls ins amlingharerbju d its s ed an d es s .

2.4 Potential för ökad källsortering

2 . 4. 1 Resultat av plockanalyser

Förattu nd ers öka hu rvälhu s hållen källs orteraroc hd ärmed vilken potentials om finns för

ytterligare källs orteringkan ploc kanalys erav hu s hållens kärlavfalltillförbränninggöras .

L illa Ed etgenomförd e 20 15 ploc kanalys erförtre olika bebyggels etyper; villoritätort,

villorgles bygd oc hflerbos tad s hu s .

Res u ltaten av ploc kanalys en förvilloritätortvis as iFigu r1 . M ängd en matavfalls amt

förpac kningaroc htid ningarpervec ka oc hhu s hållanges inom parentes .

29

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Figur 1 Innehåll i hushållens kärlavfall hos villor i tätort, andel i %. Mängden matavfall samtförpackningar och tidningar per vecka och hushåll anges inom parentes. Plockanalys Lilla Edet2015.

Figu ren vis arattkärlavfallettillc a 25 % (mots varand e 1 , 8 kg/hu s hålloc hvec ka)bes tårav

matavfalloc h36 % (mots varand e 2 , 7 kg/hu s hålloc hvec ka)bes tårav tid ningaroc h

förpac kningar.

Res u ltaten förploc kanalys en förhu s hålliflerbos tad s hu s äru ngefärd e s amma s om för

villoritätort. Res u ltaten förvillorigles bygd vis arpå s törre and elmatavfall, 32 , 0 % (2 , 2

kg/hu s hålloc hvec ka), oc hmind re tid ningaroc hförpac kningar, 26, 4 % (1 , 8 kg/hu s håll

oc hvec ka).

Utifrån ploc kanalys erna kan d etkons tateras attpotentialen förytterligare u ts orteringav

matavfall, förpac kningaroc htid ningarärhög. D etkan d oc knoteras attd etu tifrån d es s a

ploc kanalys ertyc ks finnas någotmind re matavfallikärlavfallethos hu s hålliL illa Ed ets

kommu n än hos d e fles ta and ra kommu neru tan matavfalls ins amling. M ed ianvärd etför

innehållav matavfallikärlavfallethos kommu neru tan matavfalls s orteringiploc kanalys er

genomförd a förvillor20 0 7 -20 10 var47 % (mots varand e 3, 9 kg/hu s hålloc hvec ka)oc hför

flerbos tad s hu s 41 % (ingetvärd e förkg/vec ka red ovis as )1 .

1 A vfallS verige, RapportU20 11 : 0 4, N ationellkartläggningav ploc kanalys erav hu s hållens kärl-oc hs äc kavfall

Matavfall24,6% (1,8 kg/hushåll)

Trädgårdsavfall 1,9%

Tidningar ochförpackningar36,3% (2,7 kg/hushåll)

Inert material8,7%

Farligt avfall0,03%

El & elektronik0,84%

Övrigt brännbart27,6%

30

6(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


2 . 4. 2 Beräknade mängder matavfall

Förattberäkna d en totaltgenererad e mängd en matavfallfrån villoroc hflerbos tad s hu s

använd s nyc keltalfrån A vfallS veriges rapportU 20 1 1 : 0 42 . Rapporten vis arattett

villahu s hålligenoms nittgenererar3, 9 kgmatavfallpervec ka oc hattmots varand e s iffra

förettflerbos tad s hu s hållär3, 0 kg. D etta mots varar20 3 res pektive 156 kgperhu s håll

oc hårförettvilla-res pektive flerbos tad s hu s håll.

Förattberäkna d en totaltgenererad e mängd en matavfallfrån res tau ranger, s torkökoc h

bu tikeranvänd s nyc keltalet26 kgperinvånare oc hår3.

M ed hjälpav d es s a nyc keltaloc h u ppgifterom befolkningoc hhu s hållikommu nen

beräknas attd en totaltgenererad e mängd en matavfallärc a 5 7 0 0 ton/år. B eräkningav

d en genererad e mängd en matavfallu ppd elatperku nd kategorivis as iTabell3.

Tabell 3 Beräknade mängder genererat matavfall i de tre kommunerna (ton/år)

Ton/år

Villa 8 20Flerbos tad 2 8 0Fritid s hu s 1 0Res tau rang, s torkökoc hbu tiker 340Summa ca 1 500

D etärrealis tis ktattomkring50 % av matavfalletkan s orteras u tinom ettparårfrån

införand et. D etta mots vararomkring7 50 ton/år. B eroend e på kommu nens ambitions nivå

oc harbets s ättkan betyd ligts törre mängd ers orteras u t.

2.5 Insamlingssystem i angränsande kommuner

Vid valav ins amlings s ys tem kan d etha betyd els e vilka ins amlings s ys tem s om

angräns and e kommu nerhar. N ed an bes krivs kortfattathu rins amlingen av matavfallgår

tillikommu nerna s om ingåriGöteborgs regionens kommu nalförbu nd (GR)oc h

Trollhättan, Väners borgoc hUd d evalla. S ammanfattnings vis kan kons tateras attd e fles ta

kommu nerharmatavfalls ins amlings ed an flera åroc h atts eparatkärlmed pappers pås e

ärd etvanligas te.

2 . 5. 1 GR kommunerna

Ale: H armatavfalls ins amlingförflerbos tad s hu s , s kolkökoc hverks amheteris eparatkärl

med pappers pås e. S tårinförbes lu tetattinföra ins amlingförvillor, antingen is eparatkärl

ellermed fyrfac ks s ys temet.

2 A vfallS verige rapportU 20 11 : 0 4, N ationellkartläggningav ploc kanalys erav hu s hållens kärl-oc hs äc kavfall

3 RVF-rapport20 0 6: 7 , M atavfallfrån res tau ranger, s torkökoc hbu tiker.

31

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Alingsås: Erbju d erins amlingifyrfac ks kärl. B ioplas tpås aranvänd s förmatavfallet. H ad e

tid igare matavfalls ins amlingis eparatkärloc hd etta alternativ kan fortfarand e väljas .

M atavfallhämtas varannan vec ka.

Göteborg: H armatavfalls ins amlingis eparatkärlmed pappers pås e. M atavfallhämtas

varje vec ka. H arbörjattitta på olika alternativ förfas tighets nära ins amlingav

förpac kningaroc htid ningarförvillor.

Härryda: H armatavfalls ins amlingis eparatkärl. P appers pås aranvänd s förmatavfallet.

M atavfallhämtas varannan vec ka. Genomförpilotförs ökmed fas tighets nära ins amlingav

förpac kningaroc htid ningarförvilloris amarbete med L eru m oc hP artille.

Kungsbacka: H armatavfalls ins amlingis eparatkärlmed pappers pås e. H u s hållen kan

välja vec kohämtningav matavfalletu nd ers ommaren, övrigtid på årethämtas avfallet

varannan vec ka.

Kungälvs kommun: H ållerpå med etappvis införand e av matavfalls ins amlingoc h

beräknarerbju d a ins amlingihela kommu nen hös ten 20 1 7 . B yteris amband med d etta

från s äc ktillkärl. P appers pås aranvänd s förmatavfallet. Itätorterna kommermatavfallet

hämtas varje vec ka, iövriga d elarav kommu nen hämtas avfalletvarannan vec ka.

Lerum: H armatavfalls ins amlingis eparatkärl. P appers pås aranvänd s förmatavfallet.


förpac kningaroc htid ningarförvilloris amarbete med H ärryd a oc h P artille.

Mölndal: H ållerpå attinföra fyrfac ks s ys temetoc hberäknarerbju d a d etihela kommu nen

20 1 8 . P appers pås aranvänd s förmatavfallet. M atavfallhämtas varannan vec ka.

Partille: H armatavfalls ins amlingis eparatkärl. P appers pås aranvänd s förmatavfallet.


förpac kningaroc htid ningarförvilloris amarbete med L eru m oc hH ärryd a.

Stenungssunds kommun-H armatavfalls ins amlingis eparatkärl. P appers pås ar

använd s förmatavfallet. M atavfallhämtas varannan vec ka.

Tjörn: H armatavfalls ins amlingis eparatkärl. P appers pås aranvänd s förmatavfallet.

M atavfallhämtas varannan vec ka u nd ervintern oc hvarje vec ka på s ommaren.

Öckerö: H armatavfalls ins amlingis eparatkärl. P appers pås aranvänd s förmatavfallet.

M atavfallhämtas varannan vec ka.

2 . 5. 2 Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla

Trollhättan, Väners borgoc hUd d evalla börjad e s ortera u tmatavfallår20 0 0 d å d e införd e

optis ks orteringitvå fraktionermed plas tpås e. Å r20 13 gic kavtaletmed Ragn-S ells u t

gälland e optis ks orteringpå anläggningen iVäners borg. Kommu nerna övergic ktill

u ts orteringav matavfalliplas tpås e itvå s eparata kärl. Und er2 0 1 7 planerarUd d evalla

32

8 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


oc hTrollhättan attinföra pappers pås e förmatavfall. Väners borgkommeroc ks å att

övergå tillpappers pås e, d oc ks tårinte tid planen klar4.

3 Miljönyttan av insamling och behandling av matavfall

S yftetmed ins amlingav matavfallärattås tad komma en res u rs effektiv avfalls hantering

s om led ertills å liten miljöbelas tnings om möjligt. Genom rötningav matavfallien

biogas anläggningprod u c eras två nyttor; biogas oc hbiogöd s el. B iogas ärettförnybart

bräns le s om kan använd as s om ford ons bräns le oc hers ätta fos s ila bräns len ipers onbilar

oc htu nga ford on, s ås om bu s s aroc hs opbilar. B iogöd s elären göd s elprod u kts om kan

använd as ijord bru koc hers ätta kons tgöd s el. Genom använd ningav biogöd s elåterförs

d e änd liga res u rs erna fos foroc hkaliu m tilllivs med els prod u ktion oc hman mins kar

d ärmed u ttagetav d es s a ämnen u rjord s korpan s om s kervid kons tgöd s elprod u ktion.

B iogöd s eln bid raroc ks å med jord förbättrand e egens kapertillåkermarken.

A vfalls hierarkin geren tyd ligvägled ningom attanvänd ningen av biogöd s elpå åkermark

ärd en viktigas te återvinnings as pekten förkälls orteratmatavfall, efters om

materialåtervinninggenom biologis kbehand ling(återföringav växtnäring)kommerhögre

u ppitrappan än energiåtervinning(biogas prod u ktion)5, s e Figu r2 .

Figur 2. Avfallshierarkin utifrån en samlad bild av de miljösystemanalyser som har genomförtsunder de senaste åren (Profu). Rötning av matavfall återfinns som nummer fyra, ett steg överenergiåtervinning.

4 L ars C art-L amy, Ud d evalla EnergiA B , 2 0 16-0 7 -14, mu ntligt5 A vfallS verige, Rapport20 15: 15, M atavfallets vägfrån bord tilljord -en övers iktligkartläggningav olikains amlings s ys tem förkälls orteratmatavfallfrån hu s håll

33

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Flera miljös ys temanalys ervis arattrötningav matavfallförbiogas prod u ktion oc h

närings återföringärettmiljömäs s igtbättre alternativ än förbränningmed energiu tvinning

oc hettmyc ketbättre alternativ än c entralkompos teringoc hhemkompos tering. Rötning

av matavfallärd en behand lings metod s om gerlägs tu ts läppav växthu s gas er. För

förd ju pning, s e bilaga 1 .

4 Vikten av att se till hela kedjan vid införande av matavfallsinsamling

Vid valav ins amlingoc hbehand lingav matavfallärd etviktigtattlägga foku s på alla d elar

iked jan från hu s hållet, via ins amling, omlas tning, s ortering, förbehand ling, rötning till

använd ningav ford ons gas s amtbiogöd s elijord bru ket. Varje d eliked jan mås te s äkra,

oc hgärna höja, kvaliteten på d etkälls orterad e matavfallets å attbiogöd s eln s om

prod u c eras kan forts ätta attvara en eftertraktad prod u ktinom lantbru ketoc hatt

biogas prod u ktion kan s ke på etteffektivts ätt. D e ingåend e d elarna iked jan genomförs

ofta av olika aktöreroc hd etärviktigtattminimera förlu s terav matavfallihela ked jan. I

Figu r3 illu s treras matavfallets vägfrån hu s hållettillrötkammaren oc hvid are u tpå

åkermarken.

Figur 3 Matavfallets väg från hushållet till biogödsel och biogas (Avfall Sverige Rapport 2015:15 6).

5 Beskrivning av tre alternativa insamlingssystem för matavfall

IS verige finns ettantalolika s ys tem förins amlingav matavfallfrån hu s håll. Vis s a

inbegriperbara fraktionerna matavfalloc hres tavfallavfallmed an and ra ärintegrerad e

s ys tem förins amlingav matavfall, res tavfall, förpac kningaroc htid ningar. Id etta kapitel

bes krivs hu vu d s akligen tre olika s ys tem : S eparatkärlförmatavfall, optis ks orteringitvå

fraktioneroc hfyrfac ks s ys temet. Utöverd etta bes krivs även övers iktligts ys temetmed ett

6 A vfallS verige, Rapport20 15: 15, M atavfallets vägfrån bord tilljord -en övers iktligkartläggningav olikains amlings s ys tem förkälls orteratmatavfallfrån hu s håll

34

10 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


tvåd elatkärlförres t-oc hmatavfall. Vilka fraktioners om s amlas in med d e tre s ys temen

s ammanfattas iTabell4.

Tabell 4 De insamlingssystem för hushåll som huvudsakligen beskrivs i kapitel 6 och vilka fraktionerde samlar in.

S eparatkärl

förmatavfall

O ptis k

s orteringtvå

fraktioner

Fyrfac ks -

s ys temet

Res tavfall X X X

M atavfall X X X

Förpac kningaroc htid ningar X

Fyrfac ks s ys temets kiljers igfrån d e and ra två s ys temen genom attd ets amlarin

förpac kningaroc htid ningaroc hd ärmed geren u tökad s ervic e tillku nd erna. Efters om

ans varetförins amlingen av förpac kningaroc htid ningarliggerpå prod u c enterna oc hinte

på kommu nen finns d etju rid is ka frågors om behöverhanteras innan en kommu n inför

d etta ins amlings s ys tem .

5.1 Separat kärl för matavfall

D etvanligas te s ys temetiS verige förkommu nermed ins amlingav res tavfalloc h

matavfallärs eparata kärlförd e båd a fraktionerna. S e Figu r4.

Figur 4 Kärl för restavfall och matavfall samt sjuliters papperspåse med ventilerad påshållare (bildfrån Solna Stad).

Passar för följande kundtyp: S ys temetpas s arförs åvälvillahu s hålls om flerbos tad s hu s

oc hverks amheter.

Kärl och påsar: D en vanligas te kärls torleken förmatavfallförbåd e villoroc h

flerbos tad s hu s är140 liter, s e Figu r4. Kärlen ärvanligtvis bru na oc hventilerad e, d . v. s .

hars må hålis id orna förförbättrad ventilation. D e kan oc ks å ha en vippbarmellanbotten

35

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

oc hen d is tans mellan loc koc hkärlförattytterligare förbättra ventilationen. Vis s a

kommu nerväljerhelttäta kärl, med enbartventilation mellan loc koc hkärlföratt

minimera ins läpps ris kförflu goroc hregnvatten. Ivis s a kommu neranvänd s s törre kärlför

flerbos tad s hu s oc hverks amheter.

O ftas tanvänd s s ju liters pappers pås arförmatavfalletmen även bioplas toc hvanliga

plas tpås arförekommer. B ioplas tpås en beters igs om en vanligplas tpås e ien

förbehand lings anläggningoc hkan fas tna is kru varom s åd ana förekommer.

P appers pås en använd s framföralltförattd en ärbiologis ktned brytbar, attd en låterfu kti

matavfalletavd u ns ta oc hattd en s ignalerarattend as tbiologis ktmaterialfårs längas i

d en. P appers pås en nårimånga fallinte rötnings proc es s en u tan s orteras tills tord elu ti

förbehand lingen oc hhamnarirejektets om gårtillförbränning. D elarav pappers pås en

s om kommerin irötnings anläggningen oc hhamnarirötres ten bryts s å s måningom ner.

A nvänd s pappers pås e ärd etmyc ketviktigtatthu s hållen plac erarpås en ien ventilerad

pås hållare förattu nd vika attbotten blirfu ktigoc hgåris är, s e Figu r4. B ioplas tpås en

behöveroc ks å and as men ärinte lika käns ligförfu kt.

Hämtningsintervall: Förvillahu s hållärd etvanligas te hämtnings intervalletvarannan

vec ka. Ivis s a kommu nertillämpas hämtningvarje vec ka hela åretelleru nd er

s ommarhalvåret. Vis s a kommu nerlåterhu s hålls om haru ts orteringav matavfallha

hämtningav res tavfallvarfjärd e vec ka. Förflerbos tad s hu s ärd etvanligas te

hämtnings intervalletförmatavfallvarje vec ka men på hämts tällen d äru trymmetär

begräns atkan hämtnings intervalletvara tätare.

Insamlingsfordon: D e två avfalls fraktionerna hämtas antingen med enfac ks bilarpå

s eparata ru tterellermed tvåfac ks bilard ärbåd a fraktionerna hämtas s amtid igt. Fac kens

s torlekiford on med två fac kkan variera, men vanligtvis ärförd elningen 60 -7 0 % för

res tavfalloc h30 -40 % förmatavfall. O ftas tärd etfac ketförmatavfalls om förs tblirfu llt

u nd eren ins amlings ru nd a7 .

Vid hämtningfrån villorkan även s id las tand e ford on använd as . D es s a finns båd e med ett

oc htvå fac k. Vid hämtning krävs d å attkärlen ärframs tälld a på anvis ad plats förattd en

au tomatis ka tömningen med lyftarm s ka ku nna göras .

Omlastning och transport: Ikommu ners om inte harbiologis kbehand lingpå nära håll

behövermatavfalletomlas tas införtrans porttillbehand ling. Vanliga lös ningarärtippningi

tippfic kormed s kru v tillc ontainer, tippningfrån en rampd irektnerien c ontainereller

tippningd irektpå platta oc homlas tningmed hju llas tare tillc ontainer. H anteringen bör

hels ts ke u nd ertakoc hc ontainern börhållas s tängd föratthålla s kad ed ju rborta.

Trans porttillbehand lings anläggningen görs s ed an ic ontainrar.

Insamlade mängder: D e ins amlad e mängd erna matavfallberortills tord elav

informations arbetetis amband med införand etav s ys temet, d etkontinu erliga arbetet

d äreftermed information, u ppföljningav mängd oc hkvalitet, på vilkets ätttaxan använd s

s om inc itamenttillu ts orteringav matavfallmm . D etärd ärförs vårtattenbartu tifrån

ins amlings s ys tem d ra tyd liga s lu ts ats erom vilka mängd ers om s amlas in. Ien

7 A vfallS verige, 2 0 11 : 19: H jälpmed elförintrod u ktion av s ys tem förins amlingav källs orteratmatavfall

36

12(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


u nd ers ökningfrån 20 0 9 gjord es emellertid en s ammans tällningav ins amlad e mängd er

matavfallikommu nermed s eparatkärlförmatavfalld ärman fann attmed ianen var120

kgperhu s hålloc hår, vilketärhögtmen någotlägre än förkommu nermed fyrfac ks kärl8 .

Materialkvalitet: S ys temetgerbra möjlighettillkontrollav kvaliteten på materialeti

s amband med tömning. Förattfå ettmatavfallmed s må mängd erfels orteratmaterialär

d etförebyggand e kvalitets s äkrings arbetetviktigt. Gru nd en tilld etta ärgenomtänkt

information om s orteringen. B ra d is tribu tion av s orterings u tru s tningoc hpås ars amt

kontinu erligkvalitets kontrollav avfalletav avfalls hämtarna äroc ks å viktigt. En

s ammans tällningav res u ltatfrån ploc kanalys ergjord a 20 0 7 -20 1 0 vis arattmed ianvärd et

på renhets grad en på d en u ts orterad e matavfalls fraktionen ikommu nermed s eparatkärl

förmatavfallvar97 % , vilketärhögre än föroptis ks orteringoc his amma s torleks ord ning

s om förfyrfac ks s ys temet9 .

Arbetsmiljö och säkerhet: M atavfallärtu ngtoc hd ärförrekommend eras att

matavfalls kärlens s torlekbörvara max 140 literförbäs ta arbets miljö. Vid använd ningav

s törre kärlbörd e u tru s tas med flerän två hju l10 .

Vid hämtningav matavfallbörman oc ks å u ppmärks amma d en mikrobiella arbets miljön.

N ärmatavfalls kärlen töms kan renhållnings arbetarna exponeras förorganis ktd amm ,

även kallatbioaeros oler, iform av mögel, s vamparoc hbakterier11 . Förekoms ten av

bakterieroc hs vamparvarieraröveråret, med s törre exponerings ris koc hförekoms t

u nd ers ommarhalvåret. A nvänd and etav olika pås typerharvis s betyd els e förarbets miljön

genom attpappers pås e gers törre förekoms tav mögelmed an bioplas tpås e oc h

plas tpås e gers törre ris kförd åliglu ktpå gru nd av attanaerob ned brytningkan påbörjas i

pås en8 . Vid använd ningav baklas tand e ford on kan exponeringen förbioaeros oler

mins kas t. ex. genom höginlas tnings höjd , fjärrkontroll, plas tgard ineroc h

ventilations s ys tem på ford on.

Möjlighet till insamling av fler fraktioner: O m d etta s ys tem s ka kombineras med

fas tighets nära ins amlingav förpac kningaroc htid ningarellerand ra fraktionerinnebärd et

attytterligare kärlmås te läggas till.

Användarperspektiv: S ys temetbru karu ppfattas s om lättförs tåeligtoc hlättattanvänd a.

P appers pås en gertyd liga s ignalerom attend as tbiologis ktned brytbartmaterials ka

s längas d är. Vid använd ningav pappers pås e finns d etd oc kris katts ys temetu pplevs

s om klad d igtom avfalletärförblött. D etärviktigtattd en ventilerad e hållaren använd s .

L u ktoc hflu gors ommartid u nd erd is kbänken oc hiavfalls kärletkan u pplevas negativt.

P roblem med fas tfrys ningav matavfalls pås arikärletkan förekomma vintertid . Ettextra

kärlärplats krävand e oc hkan u pplevas negativtom tomten ärliten.

8 A vfallS verige, B 2 0 0 9: 0 1 : Ins amlad e mängd ermatavfalliolika ins amlings s ys tem is vens ka kommu ner.N yc keltaloc hföru ts ättningarförins amlad e mängd er.9 A vfallS verige, RapportU20 11 : 0 4, N ationellkartläggningav ploc kanalys erav hu s hållens kärl-oc hs äc kavfall10 A vfallS verige, Rapport20 0 9, H and bokföravfalls u trymmen, Råd oc hanvis ningarförtrans port, förvaringoc hd imens ioneringav hu s hålls avfall11 A vfallS verige, Rapport20 0 8 : 14, D en mikrobiella arbets miljön vid ins amlingav matavfall

37

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Praktiska aspekter: S ys temetbru karinföras etappvis . M ind re kommu nerkan d oc kinföra

s ys temetihela kommu nen s amtid igt. Uts tällningav kärloc hd is tribu tion av pås ar,

pås hållare oc hinformation kräverres u rs er.

Främsta förändringar mot nuvarande insamlingssystem: D en s törs ta s killnad en mot

nu varand e s ys tem ärattytterligare ettkärlförmatavfallettillkommers amtatten s ärs kild

ins amlings behållare inomhu s förmatavfalletkrävs . D etkrävs även föränd ringgälland e

ins amlings ru tteroc hvalav tvåfac ks bilellerenfac ks biläravgörand e. D etärtroligtattett

tred je ins amlings ford on iL illa Ed etkan krävas . O mlas tnings s tationen mås te även

anpas s as tillattku nna omlas ta matavfall. Kommu nen behövergöra en u pphand lingav

rötningav matavfall.

5. 1 . 1 Tvådelat kärl som alternativ till separat kärl för matavfall

Ettmind re vanligtalternativ förins amlingav matavfalläretttvåd elatkärlförmatavfalloc h

res tavfall. S ys temetfinns förnärvarand e is ex kommu ner: A rvika, Karls tad , H äs s leholm ,

S ved ala, Ös tra Göinge, O s by. Karls tad oc hA rvika kommerfrån oc hmed 20 1 8 vara d e

end a kommu nerna med tvåfac ks kärld å övriga s ka införa fyrfac ks ys temet.

D en främs ta förd elen med s ys temetärattku nd erna bara behöverha plats förettkärl. D e

främs ta nac kd elarna ärattmatavfalls fac ketinte ärventileratoc hharen mellanbotten s om

is ys temets eparatmatavfalls kärl, vilketökarris ken förlu kt, flu goroc hfas tfrys ningav

matavfalls pås arna. Flexibiliteten ihämtnings intervalloc hins amlings logis tikäroc ks å

mind re än vid s eparatkärlförmatavfall.

Passar för följande kundtyp: S ys temetpas s arfräms tvillahu s håll.

Kärl och påsar: D e vanligas te kärls torleken är240 litermen även 37 0 literförekommer.

A vfalls kärletärs om ettvanligtkärlmed en avd elnings väggs om görattkärletd elas itvå

fac k, ettfac kförres tavfalloc hettförmatavfall, s e Figu r5. Kärletkan d elas itvå lika s tora

fac k, 50 /50 , alternativt60 /40 , d ärmatavfalls orteras id etmind re fac ket. O m ett240 -liters

kärld elas 60 /40 med matavfallid etmind re fac ketökarris ken förfas tfrys ningav

matavfalls pås arvintertid efters om fac ketblirs malt. D ärförharA rvika kommu n valtattha

240 -liters kärlmed liks tora fac ks om s tand ard abonnemang. En d elku nd erans ers ig

behöva s törre plats förres tavfalloc hmellanväggen kan d å flyttas men kommu nen

betonarattans varetföreventu ellfas tfrys ningd å liggerpå ku nd en12 .

12 O ls s on, Elin, A rvika kommu n, 2 0 16-0 8 -12 , m u ntligt

38

14(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Figur 5 Tvåkälssystemet (Arvika kommun)

Id e kommu ners om använd ertvåfac ks kärlförmatavfalls ins amlings kerins amlingav

matavfallhos s torkökoc hres tau rangeris eparata kärl. Valfripås e förmatavfalletkan

använd as men pappers pås e ärvanligas t.

Hämtningsintervall: D etvanligas te hämtnings intervalletförkommu ners om har

tvåd elad e kärlärhämtningvarannan vec ka med hämtningvarje vec ka u nd er

s ommarhalvåret. Genom attbåd a fac ken ikärlen mås te tömmas s amtid igtfinns ingen

möjlighetattha olika tömnings intervallförres tavfalloc hmatavfall.

Insamlingsfordon: Föratttömma tvåfac ks kärlen krävs en tvåfac ks bil.

Omlastning och transport: Efters om tvåfac ks bilmås te använd as ärd eten förd elom d e

båd a fraktionerna tippas på s amma anläggning. O ftas tblirres tavfalls fac ketitvåfac ks bilen

fu llts nabbare än fac ketförmatavfall. O c hom ans lu tnings grad en tills ys temetinte är

tillräc kligts torfinns ris kattins amlings logis tiken inte bliroptimal. Iövrigts om förtvå

s eparata kärl.

Insamlade mängder: B ed öms s om likad ants om förtvå s eparata kärl.

Materialkvalitet: B ed öms s om likad ants om förtvå s eparata kärl.

Arbetsmiljö och säkerhet: B ed öms s om likad ants om förtvå s eparata kärl.

Möjlighet till insamling av fler fraktioner: D e kärls om använd s vid tvåd elatkärlärd e

s amma s om d e s om använd s ifyrfac ks s ys temet. En övergångtillfyrfac ks s ys temetär

d ärförmöjligom befintligtkärlkompletteras med ins ats oc hytterligare ettfyrfac ks kärl

köps in.

Användarperspektiv: B ed öms s om likad ants om förtvå s eparata kärld oc kmed

s killnad en atttvåfac ks s ys temetkan u pplevas s om merpos itivtförd e s om ans erattett

extra kärlärplats krävand e. H arhu s hållethaftett140 -eller190 -liters kärltid igare kan

d oc kd ets törre kärletförtvåfac ks s ys temetu pplevas negativt. Ris ken förlu kt, flu goroc h

fas tfrys ningbed öms vara s törre med d elatkärlmen rätthanteratbörs ys temetku nna vara

likvärd igtmed s ys temetmed s eparata kärlförmatavfall. H äs s leholms kommu n harvarit

39

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

myc ketnöjd a med tvåfac ks ys temetoc hans erinte attd e harhaftflerproblem än and ra

kommu nermed matavfalls u ts orteringtillföljd av attkärletinte ärventilerat13.

Praktiska aspekter: S ys temetbru karinföras etappvis . Uts tällningav kärloc hd is tribu tion

av pås ar, pås hållare oc hinformation kräverres u rs er. D etkan oc ks å krävas en vis s

inkörnings period vid ins amlings arbetet.


nu varand e s ys tem ärattd etkrävs attalla befintliga kärlförres tavfallikommu nen byts u t

tilletttvåd elatkärl. Tvåfac ks bilarmås te köpas in/leas as . Föränd ringgälland e

ins amlings ru tterkrävs . D etärtroligtattetttred je ins amlings ford on iL illa Ed etkan krävas .

Iövrigts amma föränd ringars om förs eparata kärlförmatavfall

5.2 Optisk sortering i två fraktioner

O ptis ks orteringbyggerpå atthu s hållen s orteraravfalliolikfärgad e pås ar, en färgför

varje fraktion, oc hläggerpås arna is amma kärl. H ämtningen s kermed enfac ks

ins amlings ford on oc hpås arna s orteras mas kinelltgenom optis kavläs ningav färgen på

pås arna ien optis ks orterings anläggning, s e Figu r6. D etvanligas te ärattavfallet

s orteras itvå fraktioner; res tavfalloc hmatavfall. D etta görs ibland annatL inköping,

M otala, Vad s tena, B orås oc hS öd ertälje. D etfinns oc ks å ettfåtalkommu ners om har

optis ks orteringförfem oc hs ex fraktioner.

5. 2 . 1 Optisk sortering i två fraktioner: Matavfall och restavfall

Passar för följande kundtyp: O ptis ks orteringpas s arförs åvälvillahu s hålls om

flerbos tad s hu s . S ys temetpas s aräven förverks amheters om kan använd a s amma

pås s torleks om hu s hållen eller8 0 -125 liters s äc karirättfärg. Ikommu nermed myc ket

verks amheterkan ins amlingav matavfallfrån d es s a göras med s eparattu r. Efters om

d es s a tu rerlos s armatavfalletis eparatbu nkervid anläggningen behövs egentligen inte

d e färgand e avfalls pås arna, men u rettinformations pers pektiv kan d etvara en förd elatt

ha ettenhetligts ys tem med färgerföralla ku nd typer.

Kärl och påsar: Inga s ärs kild a kärlbehövs förs ys temetu tan d e färgad e pås arna läggs

bland ad e id e kärls om tid igare använts förres tavfall. Generelltanvänd s pås arav plas ti

olika färgoc hförattförhind ra attavfallfalleru rpås arna rekommend eras attpås en

förs lu ts med d u bbelknu t. Färgad e pås ars om använd s is ys temetd elas u tav kommu nen

oc hivis s a falls äljs d e oc ks å s om vanliga matvaru pås arimataffäreroc hkan s ed an

återanvänd as s om avfalls pås ar. Id e fles ta fallräc kerd etattpås arien s pec ifikfärg

använd s fören fraktion, vanligtvis matavfall, med an res tavfallkan läggas ipås ars om har

alla and ra färgerän ju s td en förmatavfall. Vis s a äld re anläggningar, exempelvis d en i

B orås , kräverattäven res tavfallläggs ipås arien s ärs kild färg. Imånga kommu nerär

pås en förs ed d med textd ärd ets tårvilketmaterials om s ka läggas ipås en.

13 Eks trand , Veronic a, H äs s leholms energi, 2 0 15-0 3-0 3 mu ntligt

40

16(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Figur 6 Grön påse för optisk sortering samt optisk sorteringsanläggning (Nerikes Allehanda ochOptibag).

Hämtningsintervall: Vid införand e av optis ks orteringitvå fraktionerkrävs ingen

ju s teringav hämtnings intervallet.

Insamlingsfordon: B efintligford ons flotta med enfac kad e ins amlings ford on kan

använd as . B åd e baklas tare oc hs id las tare kan använd as . Komprimeringen av las ten kan

d oc kinte vara lika s tors om vanligtefters om pås arna kan gå s önd er. IB orås komprimerar

man avfallettill350 -40 0 kg/m 3 jämförtmed c a 50 0 kg/m 3 förins amlingav bland atavfall14.

Efters om d en totala las ten s om följerav d enna komprimeringliggerinivå med d en lagliga

las ten förbilarna iB orås innebärd etd oc kingen red u ktion av mängd en avfalls om kan

hämtas is amma las s 15.

Omlastning och transport: B eroend e på avs tånd ettills orterings anläggningen kan

tippningoc homlas tningbehöva göras förattoptimera trans porterna. Tippningen kan

göras från en rampd irektnerien c ontainerellerd irektpå platta oc homlas tningmed

hju llas tare tillc ontainer. H anteringen börhels ts ke u nd ertakoc hc ontainern börhållas

s tängd föratthålla s kad ed ju rborta. Trans porttillbehand lings anläggningen kan s ed an

göras ic ontainrar.

Insamlade mängder: D e ins amlad e mängd erna matavfallberortills tord elav






matavfallikommu nermed optis ks orteringd ärman fann attmed ianen var12 0 kgper

hu s hålloc hår, vilketärhögtmen någotlägre än förkommu nermed fyrfac ks kärl16.

Materialkvalitet: Föratts äkra ettmatavfallmed s må mängd erfels orteratmaterialvid

ins amlingiolikfärgad e pås arärd etliks om förand ra s ys tem viktigtmed ettförebyggand e

arbete. Informations arbete vid införand etav s ys temetoc hd ärefteråterkommand e är

d ärförviktigt. God tillgångtills orterings pås aräroc ks å en föru ts ättning. Kontrollen av

eventu ellfels orteringav matavfalletvid tömningav kärlen förs våras av att

14 B äc ks tröm , Johan, Gees inknorba, 2 0 13-0 4-26, m u ntligt15 S koglu nd , H ans , B orås Energioc hM iljö, 2 0 13-0 4-26, mu ntligt16 A vfallS verige, B 2 0 0 9: 0 1 : Ins amlad e mängd ermatavfalliolika ins amlings s ys tem is vens ka kommu ner.N yc keltaloc hföru ts ättningarförins amlad e mängd er.

41

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

matavfalls pås arliggerbland atmed pås arförres tavfalloc hattd etliggerihopknu tna

plas tpås ar. Vid tömningkan ins amlings pers onalen titta nerikärletvid tömning. D å kan

främs tlös tavfallu pptäc kas oc hivis s a fallu pptäc ks även pås armed fels orteratavfall. Vid

tippningpå s orterings anläggningen alternativtvid behand lings anläggningefterd en

optis ka s orteringen kan en planerad kvalitets kontrollgenomföras .

En s ammans tällningav res u ltatfrån ploc kanalys ergjord a 20 0 7 -2 0 10 vis aratt

med ianvärd etpå renhets grad en på d en u ts orterad e matavfalls fraktionen ikommu ner

med optis ks orteringitvå fraktionervar8 3 % 1 7 , vilketärlägre än förbåd e

tvåkärls s ys temetoc hfyrfac ks s ys temet. Is ammans tällningen ärd oc kantaletgenomförd a

ploc kanalys erförplas tpås e begräns ad , vilketkan ge mis s vis and e res u ltat. Ien rapport

från A vfallS verige kons tateras attd ethars ketten tyd ligförbättringav kvaliteten på

matavfallins amlatmed plas tpås e tilloptis ks orteringu nd erd e s enas te åren, med

u ppemot92-93 % renhet1 8 . En förklaringtilllägre renhetkan vara attplas tpås en inte på

s amma tyd liga s ätts om pappers pås en s ignalerarattbara biologis ktned brytbartavfallfår

läggas id en.

Arbetsmiljö och säkerhet: Införand e av optis ks orteringinnebäringen föränd ringav

arbets miljön förhämtnings pers onalen. Kärlens viktföränd ras inte oc hefters om avfallet

hanteras itäta plas tpås aru ts ätts ins amlings pers onalen förmind re mikrobielltd amm än

vid ins amlingipappers pås e is eparata kärl.

Möjlighet till insamling av fler fraktioner: M öjlighetfinns attkomplettera d etta s ys temmed flerfraktioneriolikfärgad e pås ar, exempelvis förpac kningaroc htid ningar. IEs kils tu na oc hS trängnäs s amlas s ex olika fraktionerin tilloptis ks ortering.


A ttplas tpås aranvänd s förmatavfalletinnebärattavfalletkan vara relativtblött, vilket

kräveren mind re arbets ins ats av använd aren än is ys tem d ärpappers pås aranvänd s , d är

förblöttavfallkan ge u pphov problem . P las tpås en gerinte s amma tyd liga s ignalom att

end as tbiologis ktned brytbartmaterials ka s längas d ärs om en pappers pås e men d en är

ofta förs ed d med en textom attd etärmatavfalls om s ka läggas ipås en förattu nd erlätta

föranvänd aren. L u ktoc hflu gors ommartid u nd erd is kbänken oc hiavfalls kärletkan

u pplevas negativt. O ptis ks orteringinnebärattku nd erna bara behöverettkärlför

matavfalloc hres tavfall, vilkets pararu trymme. D etärviktigtattalltavfalls om läggs i

kärletärförpac katien plas tpås e efters om lös tavfallors akarproblem i

s orterings anläggningen.

Praktiska aspekter: S ys temetkan införas etappvis ellerihela kommu nen s amtid igt.

D is tribu tion av pås aroc hinformation kräverres u rs er.

Främsta förändringar mot nuvarande insamlingssystem: D e s törs ta s killnad erna mot

nu varand e s ys tem ärattmatavfalls orteras u t, avfalletläggs ipås armed s ärs kild färg

s amtatten s ärs kild ins amlings behållare inomhu s förmatavfalletkrävs .

1 7 A vfallS verige, RapportU20 11 : 0 4, N ationellkartläggningav ploc kanalys erav hu s hållens kärl-oc hs äc kavfall1 8 A vfallS verige, Rapport20 15: 15, M atavfallets vägfrån bord tilljord -en övers iktligkartläggningav olikains amlings s ys tem förkälls orteratmatavfallfrån hu s håll

42

1 8 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Ins amlings ru tterna kan föränd ras med tanke på komprimerings möjligheten men troligtvis

behövs inga ytterligare ford on än d e s om använd s iL illa Ed ets kommu n id ag. Troligen

krävs ingen ombyggnation av omlas tnings s tationen. D etärd oc kviktigtattomlas tning

s keru tan attpås arna gårs önd er. Kommu nen behöveroc ks å göra en u pphand lingav

optis ks orteringav avfalletinklu s ive förbränningav res tavfalloc hrötningav matavfall.

5.3 Fyrfackssystemet

Fyrfac ks s ys temetinnebärattvillahu s hålls orterars ammanlagtåtta fraktioner; tid ningar,

pappers förpac kningar, metallförpac kningar, plas tförpac kningar, färgad e

glas förpac kningar, ofärgad e glas förpac kningar, matavfalloc hres tavfallitvå fyrfac ks kärl

vid tomtgräns en. Fraktionerna hämtas av ettfyrfac ks ford on. S e Figu r7 . S ys temetfinns i

ett30 -talkommu ner. Vanligas tärd etiS kåne men d etfinns oc ks å längre norru t, bland

annatiA lings ås oc hM ölnd al.

Figur 7 Fyrfacksbil (PWS Nordic AB).

Passar för följande kundtyp: Fyrfac ks kärlen ärframtagna förattpas s a villahu s håll, men

kärlleverantören P W S harnyligen även tagitfram ettkärlförmind re flerbos tad s hu s . I

kommu ners om använd erfyrfac ks s ys temetförvillaku nd erbru karman förflerbos tad s hu s

oc hverks amhetererbju d a s eparatkärlförkälls orteringav matavfall. O fta har

flerbos tad s hu s oc hverks amheteräven s eparata kärlförförpac kningaroc htid ningar.

Kärl och påsar: Id ags lägettillverkas fyrfac ks kärlenbartav kärlleverantören P W S A B .

Vanligas te s torlekpå kärlär37 0 liter, men även 240 -liters kärlförekommer. Ivarje kärl

finns två s törre fac koc htvå ins ats er, d . v. s . mind re fac k. Kärlens s torlekärc a 37 0 liter,

tu nnan ärd elad mittitu eller60 % /40 % oc hins ats erna ärpå antingen 30 , 45, 60 eller

8 0 liter. M ellanväggen kan flyttas om annan förd elningbliröns kvärd iframtid en. P W S

rekommend erarattväggen ärfas ts kru vad , men s kru varna kan flyttas . 19 Kärlen är7 5 c m

bred a, 95 c m d ju pa oc h11 0 c m höga. Förd elningen av varfraktionerna s ka läggas kan

varieras . Förexempel, s e Figu r8 .

19 Ös tlu nd , P W S , 2 0 16

43

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Figur 8 Exempel på fördelning av avfallsslag i två 370-liters fyrfackskärl (Alingsås kommun).

Efters om hu s hållen enligtgälland e lags tiftningmås te få valmöjligheten attlämna s ina

förpac kningaroc htid ningarpå en återvinnings s tation (Å VS ), s å behöverkommu nen

erbju d a ettalternativ d ärenbartmatavfalloc hres tavfalls amlas in från d es s a hu s håll.

D etta kan göras genom två s eparata kärlförres tavfalloc hmatavfall. Id e kommu ners om

harmatavfalloc hres tavfallid e båd a s tora fac ken på ettav fyrfac ks kärlen kan ettd elat

kärlförmatavfalloc hres tavfallerbju d as oc hd etta kan tömmas med fyrfac ks bilen. Id e fall

matavfalls amlas in ien av ins ats erna oc hres tavfalliettav d e s tora fac ken kan en

s pec ialins ats förmatavfallkomplettera befintligtkärlhos d es s a ku nd er, s e Figu r9.

Figur 9 Delat kärl respektive ordinarie restavfallskärl med insats för matavfall som båda kantömmas med fyrfacksbil (PWS Nordic AB).

44

20 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


O ftas tanvänd s s ju liters pappers pås arförmatavfalletmen även pås arav bioplas toc h

vanliga plas tpås arkan använd as . L iks om förs ys temetmed s eparatkärlförmatavfallär

d etmyc ketviktigtatthu s hållen plac erarpås en ien ventilerad pås hållare förattu nd vika

attbotten blirfu ktigoc hgåris är.

Förförpac kningaroc htid ningaranvänd s inga pås aru tan fraktionerna läggs d irektneri

res pektive fac k.

Hämtningsintervall: H ämtnings intervalletförd e olika fraktionerna varierarberoend e på

hu rkommu nen valtattgöra fac kind elningen. D etvanligas te ärenligtP W S 20 ettkärlmed

res tavfall, matavfall, färgatglas oc htid ningar, vilkethämtas var14: e d ag, s amtettkärl

med pappers förpac kningar, plas tförpac kningar, metallförpac kningaroc hofärgatglas ,

vilkettöms var4: e vec ka.

Insamlingsfordon: Fyrfac ks kärlen töms med en bilmed fyra fac k, en s å kallad

fyrfac ks bil, s e Figu r7 Fel! Hittar inte referenskälla. . Ford onetärbaklas tand e för

s amtliga fraktioneroc h s amtliga fac kärkomprimerand e. Totallas tvolym liggerpå mellan

1 7 oc h21 m 3 oc hvolymen på d e fyra fac ken varierarberoend e på d en totala

las tvolymen. Fören bilmed totalt1 8 m 3 är8 , 5+4, 3+3, 5+1 , 7 m 3 en vanligind elningav

fac ken. Tömnings tid en förs amtliga fraktionerärc a 15-20 s eku nd er21 , attjämföra med

tömningav ettenfac ks kärlien vanligbaklas tand e bils om tarc a 5-10 s eku nd er. S amtliga

fyrfac ks bilars om använd s id agärboggibilar, d . v. s . attd e hartre axlar, s å attvikten

förd elas jämnare övervägbanan. Fyrfac ks s kåpkan s ättas på en mängd olika c has s in,

vilketgörattd etfinns mind re bilarmed bra framkomlighetoc hs törre bilarmed högre

las tkapac itet. O ftas tblirettav fac ken ibilen fu lltföre d e and ra, vilketinnebärattbilen

behöveråka oc htömma innan s amtliga fac kärfu lla. Vanligtvis tömmeren fyrfac ks bil

d rygt30 0 -350 kärlperd ag. O m d etären renod lad land s bygd s tu rkan d etvara omkring

20 0 kärl.

Omlastning och transport: Efters om flera fraktioners amlas in med s amma bilärd et

nöd vänd igtmed omlas tninginnan vid are trans porttillbehand ling. O fta fylls någotfac ki

bilen före d e and ra oc hbilen behövertömmas u tan attalla fac kärfu lla. Tömningav

fyrfac ks bilartarlängre tid än tömningav and ra ford on. D els s ka fraktionerna tippas iolika

tippfic koroc hd els bru karman vilja väga bilen mellan tömningarna förattfå d ata på

ins amlad e mängd er. S amtliga fraktionerkan tippas itippnings fic kormen förmatavfallkan

d etvara ettalternativ atttippa från en rampd irektnerien c ontainer. H anteringen av

matavfallbörhels ts ke u nd ertakoc hc ontainern börhållas s tängd föratthålla s kad ed ju r

borta. O mlas tningav d e åtta fraktionerna kräverrelativts tortu trymme. Trans portav

res pektive fraktion görs tillbehand lings anläggningarna ic ontainrar.

Insamlade mängder: D e ins amlad e mängd erna matavfallberor, prec is s om för

s ys temen med s eparatkärlförmatavfalloc hoptis ks ortering, tills tord elav



20 www. pws ab. s e21 A vfallS verige, RapportU20 11 : 19, H jälpmed elförintrod u ktion av s ys tem förins amlingav källs orteratmatavfall

45

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5




matavfallikommu nermed fyrfac ks s ys temetd ärman fann attmed ianen var145 kgper

hu s hålloc hår, vilketvarnågothögre än förkommu nermed s eparatkärlförmatavfalloc h

optis ks ortering22 .

M ånga kommu nervittnarom god a ins amlings res u ltatförförpac kningaroc htid ningarmed

fyrfac ks s ys temet. En s ammans tällnings om S wec o gjortav ins amlad e mängd er

förpac kningaroc htid ningar20 1 1 från s ex kommu ners om använd erfyrfac ks s ys temet

vis ad e attman s om med els amlad e in 119 kg/invånare oc hår. D etta kan jämföras med

med eltaletiS verige s amma års om var7 3 kg.

Materialkvalitet: S ys temetgerbra möjlighettillkontrollav kvaliteten på materialeti

s amband med tömning. M ed s orteringiåtta fraktionerärd etviktigtattbru karna ärväl

informerad e om vad s om s ka läggas ivilketfac koc hhu rs ys temetfu ngerar.

Informations arbete vid införand etav s ys temetoc hd ärefteråterkommand e ärd ärför

viktigt. B ra d is tribu tion av matavfalls pås aroc hpås hållare s amtkontinu erlig

kvalitets kontrollav avfalletav avfalls hämtarna äroc ks å viktigt. Vid tömningifyrfac ks bilär

d etviktigtatttänka på attlyfta loc ketoc htitta innan tömningförattkontrollera kvaliteten

på fraktionerna. D etkan s tu d eras om rättavfallliggerirättfac ks amtom rättpås e har

använts förs orteringav matavfall.

P loc kanalys ergjord a på förpac kningaroc htid ningarins amlatifyrfac ks kärliettantal

kommu nervis arattrenheten på materialets ammantagetärlikvärd igmed genoms nittet

förmaterialins amlatvid återvinnings s tationeroc hfas tighets nära ins amling23.

En s ammans tällningav res u ltatfrån ploc kanalys ergjord a 20 0 7 -2 0 10 vis aratt

med ianvärd etpå renhets grad en på d en u ts orterad e matavfalls fraktionen ikommu ner

med fyrfac ks s ys temetvar95 % , vilketärhögre än föroptis ks orteringoc his amma

s torleks ord nings om förs ys temetmed s eparatkärlförmatavfall24.

Arbetsmiljö och säkerhet: Vid tömningav fyrfac ks kärlberörs s åväld en fys is ka s om

mikrobiella arbets miljön. Fyrfac ks kärlhad e u rs pru ngligen två hju lmen harnu mera oftas t

tre hju lvilketu nd erlättarins amlings pers onalens fys is ka arbets miljö. Tömningav glas

innebärattpers onalen böranvänd a hörs els kyd d . Efters om avfallibland d ammarbör

pers onalen u nd vika atts tå nära vaggan vid tömning. D etkan u nd erlättas med hjälpav till

exempelanvänd ningav fjärrkontroll. En förd elu rarbets miljös ynpu nktäratt

tömnings c ykeln vid tömningav kärlen ärlängre än med konventionella ford on, vilketger

ettlu gnare arbets tempo. Iövrigtgällers amma res onemangom arbets miljövid hämtning

av matavfallfrån fyrfac ks s ys temets om vid ins amlingav matavfallis eparatkärl.

22 A vfallS verige, B 2 0 0 9: 0 1 : Ins amlad e mängd ermatavfalliolika ins amlings s ys tem is vens ka kommu ner.N yc keltaloc hföru ts ättningarförins amlad e mängd er.23 Göteborgs S tad Krets lopp, 2 0 12 , Fas tighets nära ins amlingav förpac kningaroc htid ningar–L itteratu rs tu d ie24 A vfallS verige, RapportU20 11 : 0 4, N ationellkartläggningav ploc kanalys erav hu s hållens kärl-oc hs äc kavfall

46

22(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Fyrfac ks bilarärofta någots törre än vanliga ins amlings ford on. P å vägard ärd etärtrångt

kan d etd ärförfinnas en ökad ris kförolyc kor.

Möjlighet till insamling av fler fraktioner: Fyrfac ks s ys temettars amtliga fraktioners om

ärförpac kningarellertid ningars amtid igts om mat-oc hres tavfalls amlas in. M öjlighet

finns atthänga på en liten box med två fac kpå varje kärlförbatterier, lju s källor, s mått

elavfalloc hfarligtavfall. H u s hållen hängeru tboxen på kärletinförtömningom d e öns kar

få d en tömd .

O m mängd erav d e olika fraktionerna s ku lle s kifta myc ketiframtid en kan kommu nen

välja attlåta fraktioners kifta fac k, byta s torlekpå ins ats erellerflytta innervägg. S ku lle

merän åtta fraktionerbliaktu elltkan d etta lös as genom ytterligare kärlellerpåhäng. D et

s ku lle oc ks å ku nna vara möjligtattlägga flera fraktioneris amma fac kom materialet

efters orteras .


D en höga s ervic egrad en med fu lls orteringvid d en egna fas tigheten bru karu ppfattas

s om pos itiv. Genom attförpac knings -oc htid nings avfalletläggs d irektikärletbehövs inte

lika myc ketplats inomhu s förlagring. P appers pås en gertyd liga s ignalerom attend as t

biologis ktned brytbartmaterials ka s längas d är. Vid använd ningav pappers pås e finns d et

d oc kris katts ys temetu pplevs s om klad d igtom avfalletärförblött. D etärviktigtattd en

ventilerad e hållaren använd s . L u ktoc hflu gors ommartid u nd erd is kbänken oc hi

avfalls kärletkan u pplevas negativt. P roblem med fas tfrys ningav matavfalls pås arikärlet

kan förekomma vintertid . Två relativts tora kärlärplats krävand e oc hkan u pplevas

negativtom tomten ärliten.

Praktiska aspekter: S ys temetbru karinföras etappvis . Uts tällningav kärloc hd is tribu tion

av pås ar, pås hållare oc hinformation kräverres u rs er. P å vägarmed begräns ad bärighet

(B K 3-vägaroc hens kild a vägarmed mots varand e bärighet)kan fyrfac ks bilarvara för

tu nga. Is åd ana områd en kan d etvara nöd vänd igtattflerku nd erbehöverru lla u ts ina kärl

tillfarbarvägvid tömning. Flera kommu nermed fyrfac ks s ys temetvittnard oc kom att

fyrfac ks bilarinte hars ämre framkomlighetän en-oc htvåfac ks bilar.


nu varand e s ys tem ärattku nd erna kan lämna flera fraktionervid fas tighets gräns , att

kärlen ärs törre s amtatten s ärs kild ins amlings behållare inomhu s förmatavfalletkrävs .

Kommu nen behöverleas a/köpa s ärs kild a fyrfac ks bilaroc hins amlings tu rerna behöver

föränd ras motd ags läget. Troligen krävs etts törre antalford on än id ag. Viktigtäratt

axelavs tånd oc hs vängrad ie s pec ific eras s å attförs tora ford on inte använd s .

O mlas tnings s tationen behöverbyggas u tförattku nna ta emotåtta fraktioneris tälletför

en. O m nu varand e plats föromlas tnings ka använd as krävs troligen attkommu nen tar

överd e ytors om Renova id agd is ponerar. Kommu nen behövergöra en u pphand lingav

rötningav matavfalloc hs kriva avtalmed FTIellerTM R om omhänd ertagand e av

förpac knings avfallet.

47

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

6 Översiktlig kostnadsbedömning

Id etta kapitelgörs en övers iktligkos tnad s bed ömningav d e tre ins amlings s ys temen.

Jämförels e görs motnu varand e kos tnad erförins amlingoc hbehand ling. B eräkningarna

red ovis as iB ilaga 2 .

6.1 Övergripande avgränsningar och antaganden

Följand e kos tnad s pos terharid entifierats oc hs ammans tällts förres pektive

ins amlings alternativ.

M erkos tnad ervid införand e av s ys temet:

Kärl P ås hållare Ev. ins amlings ford on

O mlas tnings plats P ers onal Informations kampanjer

L öpand e kos tnad er:

Kontinu erliginformation Ins amlings kos tnad er P ås ar

P ers onal B ehand lings avgifter Kvalitets arbete

A ntagand en oc hförenklingarhargjorts förattku nna beräkna inves terings -oc h

d rifts kos tnad er. S amtliga alternativ bas eras på attinförand e av s ys temets kettfu lltu tmed

8 0 % ans lu tnings grad förs amtliga hu s håll. Å ters tåend e 20 % hars amma

ins amlings s ys tem s om id ag, med elleru tan hemkompos tering. Införand etid förd etnya

s ys temetantas vara ettår. S ys temen med s eparatkärlförmatavfalloc hoptis ks ortering

antas tillämpas ivillor, flerbos tad s hu s oc hfritid s hu s . Fyrfac ks s ys temetantas tillämpas i

villoroc hfritid s hu s oc hkompletteras med s eparatkärlförmatavfalliflerbos tad s hu s .

P ås hållare förmatavfalls pås arantas bekos tas av kommu nen förs amtliga ans lu tna

hu s håll.

Inga bed ömningarom tillgänglighet, plats behov ellerföränd rad e s opru ms ytorför

villahu s hållellerflerfamiljs hu s hållgörs .

Kos tnad erföreventu ella omlas tnings plats erharinte beräknats .

Kos tnad erförkärl, pås aroc hs äc karföreventu ella verks amheterharinte beräknats .

Kos tnad en förers ättningav nya matavfalls -oc hfyrfac ks kärls om gårs önd erharinte

beräknats .

Vid s torans lu tningtillfyrfac ks s ys temetblirbehovetav återvinnings s tationerför

förpac kningaroc htid ningarmind re. M ins kningen av kos tnad erföråtervinnings s tationer

harinte tagits med ikos tnad s bed ömningen.

48

24(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


6.2 Underlag för beräkningar

Kos tnad s bed ömningen bas eras på u ppgifterfrån tid igare rapporter, leverantörer,

entreprenörer, and ra kommu neroc hbehand lings anläggningar. S amtliga kos tnad eri

d enna u tred nings ka s es s om vägled and e förs torleks ord ningar, ejs om d efinitiva. Vad

införand etav ettnyttins amlings s ys tem s lu tligen kommerattinnebära förkommu nen

berortills tora d elarpå u tfalletav ny u pphand lingav res pektive behand ling, ford on, kärl

mm , hu rs tyrningmed avfalls taxan görs , vilka valku nd erna gör, hu rkommu nen väljeratt

arbeta med information os v.

Und ervarje ru brikned an s ammanfattas vad res pektive kos tnad s pos tinnebärförd e två

s ys temen.

6. 2 . 1 Avfallskärl

Investering i nya kärl

A ntaltillkommand e avfalls kärls om behövs förd e olika s ys temen berorpå antalhu s håll

oc hantalhämts tällen.

Förvillahu s hålloc hfritid s hu s bas eras u pps kattningarna på ettkompletterand e kärlper

hämts tälle förans lu tna hu s håll. Upps kattningen av antalmatavfalls kärltill

flerfamiljs fas tigheterbas eras på A vfallS veriges hand bokföravfalls u trymmen25. Id enna

anges 20 litermatavfallpervec ka från ettlägenhets hu s håll. Erfarenheterfrån många

kommu nerärd oc katts å s tora mängd erinte s orteras u t. Is tälletantas häratt

lägenhets hu s hållen harbehov av kärlvolym mots varand e av 10 literpervec ka oc h

hu s håll. D etta innebärtillexempelatten hyres rätts -ellerbos tad s rätts föreningpå 10 0

lägenheteru pps kattas behöva (10 x 1 0 0 )/140 liter=c a 7 kärlförhämtning1 gångper

vec ka.

B efintliga 140 -liters kärlförres tavfalliL illa Ed ets kommu n ärtills tord el10 -15 årgamla

oc hs ku lle behöva bytas u toavs ettom man byterins amlings s ys tem . D etinnebär

kos tnad erförkärlförres tavfallbåd e med d agens ins amlings s ys tem oc hom man bytertill

någotav d e tre nya ins amlings s ys temen. B efintliga 660 -liters kärlförres tavfalli

flerbos tad s hu s antas inte behöva bytas u t.

Följand e antagand en görs , pris erfrån P W S 26:

25 A vfallS verige, Rapport20 0 9, H and bokföravfalls u trymmen, Råd oc hanvis ningarförtrans port, förvaringoc hd imens ioneringav hu s hålls avfall26 M agnu s W es terholm , 2 0 16

49

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

S eparatmatavfalls kärl:

140 liters kärlförmatavfall, kärlkos tnad 450 kr/s t

140 liters kärlförres tavfall, kärlkos tnad 38 0 kr/s t

O ptis ks ortering:


Fyrfac ks s ys temet:

Villahu s håll: Två 37 0 liters fyrfac ks kärlmed ins ats , kärlkos tnad 1 50 0 kr/s t.

D e 2 0 % av hu s hållen s om inte väljerfyrfac kantas inte behöva nyttkärlförres tavfall.

Flerbos tad s hu s håll: 140 liters kärlförmatavfall, kärlkos tnad 450 kr/s t

D agens ins amlings s ys tem :


Förattu pps katta årliga kos tnad erförinves teringikärlantas följand e:

Kommu nens ränta: 5 %

A vs krivningkärl: 1 0 år

Följand e u ppgifterom antalhu s hålloc hhämts tällen använd s iberäkningen:

Totaltantalhu s håll(exklfritid s hu s ) 5 8 0 0

A ntalhu s hållflerbos tad s hu s 1 7 7 0

H ämts tällen, villahu s håll(en-oc htvåfamiljs fas tigheter) 4 0 30

H ämts tällen, fritid s hu s håll 350

Utkörning av nya kärl och omhändertagande av gamla

Kos tnad en förmonteringav hju loc hloc kpå nya kärls amtu tkörningav kärlen tillku nd

kan variera bl. a. beroend e på om man haregen pers onals om u tförarbetetellerlåter

kärlleverantörellerentreprenörgöra d et. Utkörningav ettnyttkärlperhu s hållför

matavfallkos tad e VA S YD 29 krperkärlinklu s ive monteringoc htaggningoc hVA S YD 2 7

u pps kattarkärlbytes kos tnad en till8 0 krperhu s hållförmonteringoc hleverans av två

fyrfac ks kärls amthemtagningav gamla kärl.

2 7 B is s mont, V A S YD , 2 0 14

50

26(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Föru ttjänta kärls om hars amlats vid t. ex. kommu nens förråd erbju d erP W S 15 kr/s tför

återvinningav materialet2 8 . Tilld etta tillkommeren trans portkos tnad , u pps kattnings vis 5

kr/s t.

Följand e antagand en görs :


M onteringoc h u tkörningav ett140 liters kärlförmatavfall: 30 kr/hu s håll

M onteringoc h u tkörningav ett140 liters kärlförres tavfall: 30 kr/hu s håll

H emtagningav befintligtkärlförres tavfall: 1 0 kr/hu s håll

O ptis ks ortering:




Villahu s håll: M onteringoc h u tkörningav två fyrfac ks kärl: 7 0 kr/hu s håll


Flerbos tad s hu s håll: M onteringoc hu tkörningav ett140 liters kärlförmatavfall, 30 kr/s t




S amtliga ins amlings s ys tem , inklu s ive d agens :

Intäktåtervinningav u ttjänta befintliga kärl10 kr/s t

6. 2 . 2 Matavfallspåsar och sorteringsbehållare

P ris etpå matavfalls pås arkan variera någotberoend e på u pphand ling. Följand e

antagand en görs :

S eparatmatavfalls kärloc hfyrfac ks s ys temet(s amma antagand en förbåd a s ys temen):

Is nitt3 s t7 liters pappers pås ar/hh/v, pås kos tnad 0 , 3 kr/pås e

D etantas attfritid s hu s använd erpås aru nd ertre månad er

P ås hållare förs amtliga ans lu tna hu s håll, 2 0 kr/s t.

O ptis ks ortering:

Is nitt3 s tplas tpås ar/hh/v, pås kos tnad 0 , 3 kr/pås e

D etantas attfritid s hu s använd erpås aru nd ertre månad er

2 8 M agnu s W es terholm , 2 0 16

51

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

6. 2 . 3 Insamling

B eträffand e föränd rad ins amlings kos tnad vid införand e av nyttins amlings s ys tem finns

inga u pps kattad e s iffrorfrån A vfallS verige attu tgå ifrån s om nyc keltal. Generelltfinns

gans ka få bed ömningargjord a kringföränd rad ins amlings kos tnad vid föränd rat

ins amlings s ys tem .

D etkan vara s vårtattjämföra kommu nerefters om d e kan ha olika ins amlings ru tter,

d ens itetpå bos tad s områd en, olika förd elningav tätortoc hgles bygd mm . Genom

d is ku s s ionermed ettantalkommu neroc hkommu nala bolaghard oc ken proc entu ell

ökningav ins amlings kos tnad erna fören kommu n s om gårfrån ins amlingav enbart

res tavfalltillnågotav d e två ins amlings s ys temen u pps kattats . D enna mu ltiplic eras s ed an

med 20 15 års kos tnad erförins amlingav res tavfallpå c a 2 , 5 M kriL illa Ed ets kommu n.



50 % kos tnad s ökningjämförtmed nu varand e ins amlings kos tnad

O ptis ks ortering:

1 0 % kos tnad s ökningjämförtmed nu varand e ins amlings kos tnad

Fyrfac ks ys temet:

8 0 % kos tnad s ökningjämförtmed nu varand e ins amlings kos tnad

Förs ys temetmed s eparatmatavfalls kärlangerbåd e VIVA B 29 (Varbergoc hFalkenberg)

oc hA ÖS 30 (S kövd e, H jo, Tibro, Karls borg, Törebod a oc hFalköping)att

ins amlings kos tnad erna förvillorökarmed c a 50 % . A ÖS gic kd å från hämtningav

res tavfallvarannan vec ka tillhämtningav matavfallvarannan vec ka oc hres tavfallvar

fjärd e vec ka. Enfac ks bilaranvänd s ibåd a fallen oc hman troratttvåfac ks bilarbara s ku lle

s änka kos tnad erna marginellt. Förflerbos tad hu s angerVIVA B attökningen blirc a 25 % .

N orrköping, s om harhämtningav båd e matavfalloc hres tavfallvarannan vec ka u ppger

attkos tnad en förd etta ärd u bbelts å högs om hämtningav os orteratavfall31 .

S ammantagetantas id enna beräkningen kos tnad s ökningpå 50 % jämförtmed id ag.

Föru ts ättningen ärd å attmatavfalloc hres tavfallfrån villorhämtas med enfac ks ford on

varannan vec ka oc hattmatavfallfrån flerbos tad s hu s hämtas varje vec ka.

N ärd etgälleroptis ks orteringitvå fraktionerbyggerantagand etom 10 % ökad e

ins amlings kos tnad erpå atts amma ford on s om id aganvänd s men attd e inte kan

komprimera avfalletlika myc ket. A ntagand etbyggerbland annatpå s amtalmed Teknis ka

Verken iL inköping, Tranås kommu n oc hB orås Energioc hM iljö.

A ntagand etom en 8 0 % -igökningav ins amlings kos tnad erna förfyrfac ks ys temetbas eras

på u ppgifterfrån S jöbo oc h L omma, två villad ominerad e kommu ners om övergåttfrån

ins amlingav enbartres tavfalltillfyrfac kmed c a 8 0 % ans lu tnings grad , d är

29 Elis abethA nd ers s on, VIVA B , 2 0 13-0 5-0 2 , m u ntligt30 Jes s ic a Rytter, A ÖS , 2 0 13-0 4-30 , m u ntligt31 Theres S tark, N orrköpings kommu n, m u ntligt20 13-0 5-0 2

52

2 8 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


ins amlings kos tnad erna enligtA vfallweb ökatmed 132 % res pektive 8 0 % s amtu ppgift

från VM A B (Karls hamn, S ölves borg, O lofs tröm)s om menarattins amlings kos tnad en för

villorblirc a 150 % högre32 . Kos tnad en förvillahämtningen bed öms d ärföru ngefärligen

förd u bblas u nd erföru ts ättningattd etena kärlettöms varannan vec ka med an d etand ra

töms varfjärd e vec ka. O m s iffran om attkos tnad s ökningen förs eparatkärlförmatavfalli

flerbos tad s hu s ärc a 25 % jämkas s amman med u ppgifterna om kos tnad s ökningen för

villor, bören 8 0 % -igökningvara rimligtförL illa Ed ets kommu n s om tillc a 7 5 % bes tårav

villahu s hålloc h25 % av hu s hålliflerbos tad s hu s .

Framföralltpåverkas ins amlings s ys temetav kos tnad s föränd ringariform av

nyinves teringar/leas ingav tvåfac ks -ellerflerfac ks bilar, föränd rad e körru tter, s amtattd et

s ärs kiltförfyrfac ks s ys temetären längre tid s åtgångperkärltömning.

6. 2 . 4 Omlastningsplats

Föralla ins amlings s ys temen bed öms kommu nen, på s amma s ätts om id ag, behöva en

omlas tnings plats förins amlatavfallinnan vid are trans porttillbehand lingoc håtervinning.

Troligen kan befintligomlas tnings s tation använd as . N ärd etgällerfyrfac ks s ys temet

behövs en s törre, oc h d ärmed d yrare, omlas tnings plats d å d etäråtta olika fraktioners om

s ka tippas oc homlas tas på s amma s tälle. O fta villman väga bilen mellan varje tippning

förattfå viktpå alla fyra fraktioneribilen, vilkets tällerkrav på tillgänglighettill

ford ons våg.

Id enna förs tu d ie görs inga u pps kattningarav omlas tnings plats ens plac eringeller

u tformning, oc h d ärmed görs ingetförs öktillkvantifieringav inves terings -oc h

d riftkos tnad erförd etta.

6. 2 . 5 Behandlingsavgifter

Id ags lägetkos tarbehand lingen av res tavfallhu s hålls avfall7 2 0 kr/ton inklu s ive trans port.

A vtaletgällertilloc hmed 2 0 1 8 . D etta ärettförhålland evis högtpris oc hd etantas häratt

ettlägre pris kan erhållas vid näs ta u pphand ling. Troligtvis bid rarvillkoretitills tånd etför

omlas tnings s tationen attavfallbara fårmellanlagras ettd ygn tilld ethöga tonpris et.

EnligtA vfallW eb varmed elvärd etförbehand lingav res tavfallavfall20 14 iS verige 499

kr/ton oc hVäs tra Götaland s län 540 kr/ton. M ed elvärd etförbehand lingav matavfalli

S verige var540 kr/ton oc hiVäs tra Götaland s län 693 kr/ton. D es s a pris ers ka vara

exklu s ive trans port, men d etärmöjligtattvis s a kommu nermatatin värd en inklu s ive

trans port.

O m optis ks orteringväljs krävs en s orterings anläggning. D e anläggningars om ligger

närmas tL illa Ed etärB orås (B orås Energioc hM iljö, B EM )oc hVäners borg(Ragn-S ells ).

Väners borghard oc kid ags lägetinga ku nd ertills in optis ka s orterings anläggning. O ptis ka

s orterings anläggningarfinns bland annatoc ks å iH alms tad (H alms tad Energioc hM iljö),

L inköping(Teknis ka Verken), Vetland a (VETA B )oc hKalmar(KS RR). P ris variationerna

mellan anläggningarna ärs tora. B EM tarid aginte emotavfallförs orteringfrån några

32 Ekelu nd , VM A B , 2 0 13

53

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

and ra kommu nermen hartid igare tagitc a 8 50 kr/ton33. Teknis ka Verken taremotavfall

från B oxholms kommu n för615 kr/ton oc hlämnad e anbu d tillTranås kommu n med pris et

7 15 kr/ton. VETA B tarid ags lägetemotavfallföroptis ks orteringfrån s ina

krans kommu nerför645 kr/ton34. KS RR angerc irka 50 0 kr/ton s om riktpris förd en

optis ka s orteringen35. S amtliga pris erärexklu s ive trans port.

Trans portkos tnad en från omlas tnings s tation iL illa Ed ettillbehand lings anläggningantas i

genoms nittvara c a 10 0 kr/ton.



Res tavfall: 650 kr/ton inkl. trans port

M atavfall: 68 0 kr/ton inkl. trans port

D etantas att50 % av matavfallets orteras u t: c a 7 50 ton

O ptis ks ortering:

Färgad e pås ar, s orteringoc hefterföljand e behand ling: c a 8 0 0 kr/ton inkl. trans port



Res tavfall: 50 0 kr/ton inkl. trans port

M atavfall: 50 0 kr/ton inkl. trans port


Fyrfac ks s ys temetantas öka ins amlingen av förpac kningaroc htid ningarmed c a 30

kg/invånare. M ängd en res tavfallmins karpå mots varand e s ätt, vilketmins kar

behand lings kos tnad en förförbränning.


Res tavfall: 650 kr/ton inkl. trans port

6. 2 . 6 Intäkter för producentansvarsmaterial

M ed fyrfac ks s ys temets amlarkommu nen in förpac kningaroc htid ningars om annars

s ku lle s amlats in via återvinnings s tationerellers längts id etbrännbara avfallet. O m

materialets äljs tillFTIu tgårföljand e pris er:

33 M u ntligkontakt, RobertD anklint, B orås Energioc hM iljö, 2 0 16-0 7 -0 634 M u ntligkontakt, S taffan Å berg, Uppvid inge kommu n, 2 0 15-0 8 -1235 M u ntligkontakt, M agnu s Ivans s on, KS RR, 2 0 15-0 8 -12

54

30 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Fraktion Ersättning (SEK/ton)

P appers förpac kningar 425

P las tförpac kningar 50 0

Retu rpapper(tid ningar) 40 0

Glas förpac kningar 10 0

M etallförpac kningar 1 40 0

Ettalternativ äratts älja materialettillTM R s om använd ers igav ind ivid u ellpris s ättning

oc hförhand lars eparatmed varje kommu n s om villans lu ta s ig.

Följand e antagand e görs :

Fyrfac ks ys temet:

Fyrfac ks s ys temetantas öka ins amlingen av förpac kningaroc htid ningarmed c a 30 kg/invånare

ikommu nen. Genoms nittligintäktförprod u c entans vars materialetantas vara 40 0 kr/ton.

6. 2 . 7 Information och projektledning

Vid införand e av nyttins amlings s ys tem tillkommerkos tnad eriform av

informations kampanjer, reklamu ts kic k, ku nd tjäns t, etc . , projektled are införoc h u nd er

införand ets amtövrigpers onal. Kos tnad erna varierarberoend e på kommu nens s torlek

oc hvilka ambitionerman har. Kos tnad erna harantagits vara d e s amma föralla tre

s ys temen. Följand e antagand en hargjorts :

S amma antagand en föralla tre s ys temen:

Kos tnad eru nd erinförand e av s ys temetu nd erettår:

Kommu nen antas ans tälla en projektled are på halvtid u nd erettårvid införand etav nytt

ins amlings s ys tem .

Informations ins ats erantas göras förc a 20 0 krperhu s håll/år.

L öpand e kos tnad förinformation oc hkvalitets arbete efterår1 :

2 0 % av kos tnad erna förår1 .

O lika kommu neru ppgerolika erfarenhetervid s ina ins ats er. S igtu na kommu n (d rygt

40 0 0 0 inv)u ppgerattd e arbetad e mots varand e 3, 5 heltid s tjäns teroc h5 s tu d enter

arbetad e period vis , u nd ers jälva införand etav tvåkärls s ys temet. Vid N årab, ett

kommu naltbolagmed d elägare Örkellju nga, Klippan oc hP ers torp(totaltc a 33 40 0 inv),

55

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

anlitad es en projektled are ans tälld heltid s amtperiod vis fyra kärlu ts ättare oc htre tillfyra

miljöinformatörer. Efterinförand etharman ku nnatåtergå tillnormalbemanning36.

Vafab M iljöA B (ägs av kommu nerna iVäs tmanland s län, H eby oc hEnköpings kommu n,

totaltc a 310 0 0 0 inv)harhaften s torinformations s ats ningu nd ermånga årförinförand e

av d eras tvåkärls s ys tem . S ed an införand etjobbarid aglöpand e 2 , 5 pers onerheltid med

s kolinformation iregionen, s amt2 pers onerheltid med ins amlings ans varetoc h

s orterings kvalitet, u tformningav s opru m , mm . L öpand e s kic kas d es s u tom en

informations tid ningu t4 gånger/årtillc a 120 0 0 0 hu s håll(<2 kr/hh/nr+c a 50 0 0 0 kri

s jälvkos tnad s tid förattta fram tid nings nu mret37 ).

N S R u ppgerc a 30 0 kr/hu s hållförinfo vid införand e av fyrfac ks ys temetgenom båd e

m u ntligoc hs kriftliginformation. L eru m u ppgerc a 1 7 5 kr/lägenhets hu s håll38 (exkl. s kriftlig

info)förd örrknac kningmed hjälpav s tu d entervid införand e av matavfalls s ortering. I

S kövd e lad es c a 150 kr/hu s hållförs kriftliginformation oc hinformations möten vid

införand e av matavfalls s orteringivillor39 .

6.3 Sammanställning

ITabell5 red ovis as res u ltaten av d en övers iktliga kos tnad s beräkningen förd e tre

ins amlings s ys temen oc hjämförels e görs motkos tnad erna förnu varand e s ys tem .

B eräkningarna ärgjord a med antagand etatt8 0 % av hu s hållen ärans lu tna till

ins amlings s ys temen. S e bilaga 2 förd etaljerad e beräkningar.

S amtliga kos tnad eräromräknad e tillårliga kos tnad er. Efters om vis s a av kos tnad erna är

kontinu erliga d rifts kos tnad er, vis s a enbartu ppkommeru nd erår1 (inves teringpås hållare,

projektled ning, u tkörningav kärloc hinformation vid införand e av s ys temet)oc h

ytterligare kos tnad eru ppkommeru nd erår1-10 (avs krivnings tid en förinves teringikärl)

s u mmeras kos tnad erna itabellen u tifrån tre tid s pers pektiv:

Totalårligkos tnad år1 ,

Totalårligkos tnad år2-10 oc h

Totalårligkos tnad efterår10

36 A vfallS verige, RapportU20 11 : 19, H jälpmed elförintrod u ktion av s ys tem förins amlingav källs orteratmatavfall37 M ikaelH elmin, Vafab M iljöA B , 2 0 1338 Karin L ind blad Johans s on; L eru ms kommu n, 2 0 13-0 4-1139 Jes s ic a Rytter, A ÖS , 2 0 13-0 4-30 , m u ntligt

56

32(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Tabell 5 Bedömning av årliga kostnader för de tre insamlingssystemen för Lilla Edets kommunjämfört med kostnaderna för dagens system. Samtliga uppgifter i MSEK/år.

Dagens

insamlings

-system

Separat

kärl för

matavfall

Optisk

sortering

Fyrfacks

-system

P ås hållare Å r1 - 0 , 1 - 0 , 1

M onteringoc h

u tkörningav kärl

Å r1 0 , 1 0 , 2 0 , 1 0 , 3

Information &

projektled ning

Å r1 - 1 , 4 1 , 4 1 , 4

N ya kärlmatavfall

& fyrfac k,

(avs krivn. 1 0 år)

Å r1-10 - 0 , 2 - 0 , 7

N ya kärlres tavfall

avs krivn. 1 0 år)

Å r1-10 0 , 1 0 , 1 0 , 1 0 , 1

P ås ar L öpand e - 0 , 3 0 , 3 0 , 3

Ins amling L öpand e 2 , 5 3, 8 2 , 8 4, 5

B ehand ling L öpand e 1 , 6 1 , 6 1 , 6 1 , 3

IntäktFTI-material L öpand e - - - -0 , 2

L öpand e

information &

kvalitets arbeteL öpand e - 0 , 3 0 , 3 0 , 3

Total årligkostnad, MSEK/år,år 1

4,2 7,6 6,2 8,4

Total årligkostnad, MSEK/år,år 2-10

4,2 6,2 5,0 6,9

Total årligkostnad, MSEK/år,efter år 10

2,5 4,3 3,3 4,9

Kommentarertilltabell5:

Efters om d etfinns os äkerheterigjord a antagand en s ka res u ltaten av

kos tnad s bed ömningen s es s om vägled and e s narare än exakta kos tnad er.

D etbörnoteras attkos tnad erförombyggnation oc hd riftav omlas tnings s tation inte har

inklu d erats ikalkylen på gru nd av bris tand e u nd erlag. Förfyrfac ks s ys temet, oc h

57

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

eventu elltoc ks å s ys temetmed s eparatmatavfalls kärl, krävs ombyggnation av befintlig

omlas tnings s tation.

D etböroc ks å noteras attvis s a av kos tnad erna, s ås om avs krivnings kos tnad erna förkärl,

information vid införand etav s ys temetbara u pps tåru nd erettvis s tantalårs å attd en

årliga kos tnad en s åled es mins karefterhand , d els efterår1 oc h d els efterår10 .

B eräkningarna vis artyd ligtatts amtliga tre s tu d erad e ins amlings s ys tem ärd yrare än

nu varand e s ys tem med ins amlingav enbartres tavfall. Uts orteringav förpac kningaroc h

tid ningarmed fyrfac ks s ys temetärd etd yras te s ys temet, men innebäroc ks å en betyd ligt

högre s ervic e oc hmiljönytta.

S ammans tällningen vis aroc ks å attins amlings arbetetärd en s törs ta kos tnad s pos ten följt

av behand ling. Inves teringen inya kärläroc ks å en s torkos tnad s pos t. D en totala

inves teringen förs eparatkärlförmatavfallu ppgårtillc irka 2 , 4 M kr, föroptis ks ortering0 , 8

M roc hförfyrfac ks kärl5, 3 M kr. Genom attkärlen antas s krivas av på tio årblirkos tnad en

perår, s om red ovis as itabellen, betyd ligtlägre.

58

34(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


7 Jämförelse av systemens för- och nackdelar

D e tre jämförd a s ys temen haralla s ina för-oc hnac kd elar. D etbörnoteras attd e olika

s ys temen inte ärheltjämförbara efters om d e u tförolika nyttorförku nd erna.

S ys temetmed s eparatkärlförmatavfallmed pappers pås e ärd etvanligas te bland

kommu ners om erbju d ermatavfalls ins amlingoc hkräveringa s ärs kild a ford on. Ibland

använd s tvåfac ks ford on. O ptis ks orteringkräveringa s ärs kild a kärloc hbefintliga ford on

kan använd as . Fyrfac ks s ys temeterbju d eren u tökad s ervic e tillku nd erna oc hgeren

högre grad av u ts orteringoc hd ärmed miljönytta men innebärhögre kos tnad eroc hmer

komplic erad ins amlings logis tik.

Ins amlings res u ltatetmed d e tre s ys temen berortills tord elav informations arbeteti

s amband med införand etav s ys temet, d etkontinu erliga arbetetd äreftermed information,

u ppföljningav mängd oc hkvalitet, på vilkets ättavfalls taxan använd s s om inc itamenttill

u ts orteringav matavfallmm . ITabell6 s ammanfattas oc hjämförs för-oc hnac kd elarmed

d e tre s ys temen.

Tabell 6 Sammanfattning av för- och nackdelar med de tre jämförda systemen.

Separat kärl för

matavfall

Optisk sortering Fyrfackssystemet

Insamlad

mängd

+H ögu ts orteringav

matavfall


matavfall

+H ögu ts orteringav matavfall,

ofta någothögre än med s eparat

matavfalls kärloc hoptis k

s ortering


förpac kningaroc htid ningar

Kvalitet på

insamlat

material

+H ögkvalitetpå

materialet

+B ra möjlighettill

kvalitets s äkring

-O fta någotmerfels orterat

materialimatavfallet

-B egräns ad möjlighettill

kvalitets s äkringd å d etinte

gårattgenomföra en oku lär

bes iktningvid tömning

+H ögkvalitetpå materialet

+B ra möjlighettill

kvalitets s äkring

Miljö +B iogas prod u ktion av

matavfallgermins kad e

u ts läppav växthu s gas er

+A nvänd ningav rötres t

ijord bru kers ätter

kons tgöd s el

+B iogas prod u ktion av

matavfallgermins kad e

u ts läppav växthu s gas er

+A nvänd ningav rötres ti

jord bru kers ätterkons tgöd s el

+B iogas prod u ktion av matavfall

germins kad e u ts läppav

växthu s gas er

+A nvänd ningav rötres ti

jord bru kers ätterkons tgöd s el

59

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Separat kärl för

matavfall


Miljö

(forts.)

-Ökad e u ts läppfrån

trans porter(u ppvägs

d oc kav nyttan av

ovans tåend e förd elar)

-Ökad e u ts läppfrån

trans porter(u ppvägs d oc kav

nyttan av ovans tåend e

förd elar)

-S törre ris kförföroreningari

rötres ten, beroend e på

förbehand lings metod

-Vanligtvis använd s

plas tpås arbas erad e på

fos s ilråvara. Förnybar

råvara kan använd as men

innebärhögre kos tnad .

+ H ögre u ts orteringav

förpac kningaroc htid ningarän

ins amlingvia Å VS gerlägre

u ts läppoc hbättre

res u rs hu s hållning

-Ökad e u ts läppfrån trans porter

(u ppvägs d oc kav nyttan av

ovans tåend e förd elar. D etta

s ys tem gers törs tmiljöförd elar)

Användar-

perspektiv

+P appers pås en

s ignalerar

”miljövänlighet”

-Felaktigtanvänd kan

pappers pås en u pplevas

klad d ig

-P roblem med flu gor

oc hlu ktkan förekomma

s ommartid

-Ettextra kärlär

plats krävand e

+Enkeltattanvänd a oc hlätt

attbyta till

+Yteffektivt, kräveringa

extra kärl

-Ejlika tyd ligs ignals om

pappers pås en attd etbara

s ka vara matavfallipås en

-Ingetlös tavfallfårläggas i

kärlet

+P appers pås en s ignalerar

”miljövänlighet”

+M ind re plats krävs förlagring

av förpac kningaroc htid ningar

inomhu s

+H ögs ervic egrad för

använd aren med fu lls orteringvid

fas tigheten

-Felaktigtanvänd kan

pappers pås en u pplevas klad d ig

-P roblem med flu goroc hlu kt

kan förekomma s ommartid

-Två s tora kärlärplats krävand e

-Ins amlingav glas ors akar

bu ller

Kostnader H ögre kos tnad erän

id ag. H ögre kos tnad er

än optis ks orteringmen

lägre kos tnad än fyrfac k.

H ögre kos tnad erän id ag.

L ägs tkos tnad erav d e tre

s ys temen.

H ögre kos tnad erän id ag. H ögs t

kos tnad erav d e tre s ys temen

60

36(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


Separat kärl för

matavfall


Arbetsmilj

ö och

säkerhet

-Ris kförexponeringav

bioaeros oler

+Förd elmed avfalls om är

förpac katiplas tpås ar

+L ängre tömnings c ykelger

lu gnare arbets tempo

-Ris kförexponeringav

bioaeros oler

-Ins amlingav glas ors akar

bu ller

-S törre bilarattframföra

Drift-

säkerhet

och

flexibilitet

+Vanliga bilarkan

använd as , valmellan

en-oc htvåfac ks ford on

-Ibland problem med

fas tfrys ningvintertid

-Ytterligare fraktioner

mås te s amlas in iannat

kärl

+S ys temetkan u tökas med

flerfraktioners om läggs i

s amma kärlom

behand lings anläggningen

kan ta emotd es s a

+Vanliga enfac ks bilarkan

använd as

-Id ags lägetfinns få optis ka

s orterings anläggningari

närområd et

+Ytterligare fraktionerkan

s amlas in ibox s om kan hängas

på kärlet(batterier, lju s källor)

+O mförd elningav fraktioneri

fac ken kan göras iframtid en

-Ibland problem med

fas tfrys ningvintertid

-M eravanc erad e bilar. S törre

ris kförd rifts törning.

Res ervford on kan behöva hyras

in.

Praktiska

aspekter

+B efintliga kärlför

res tavfallkan behållas

-Kräverombyggnad av

omlas tnings s tation

+B efintliga kärlförres tavfall

kan behållas

+B efintlig

omlas tnings s tation kan

använd as

-L ägre effektivitetvid

ins amlingp. g. a. s ämre

fyllnad s grad .

Komprimeringen begräns as

till350 -40 0 kg/m3.

+M ind re belas tningpå

återvinnings s tationerna

-Krävers törre ombyggnad av

omlas tnings s tation

-S törre oc htyngre ford on kan

begräns a framkomligheten

-L ägre effektivitetvid ins amling

p. g. a. s ämre fyllnad s grad . A lla

fac kblirinte fu lla s amtid igt.

Juridiska

aspekter

-Ins amlingav förpac kningaroc h

tid ningarärid aginte

kommu nens ans var.

61

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

8 Processen att införa ett nytt insamlingssystem

Ettnyttins amlings s ys tem ären s toroms tällningförbåd e kommu nen oc hku nd erna oc här

ettprojekts om kräverplanering. Tid s åtgången förinförand etpåverkas av kommu nens

s torlek, valav ins amlings s ys tem , om kommu nen harins amlingen iegen regiellerpå

entreprenad , oc his å fallnäritid en en ny u pphand lingkan göras , om behand lingen s ka

göras iegen regiellerhand las u pp, vilka pers onalres u rs ers om s ats as mm . IFigu r10

vis as en tid s axels om övers iktligtbes kriverd e olika momenten. M örkare färganger

kortare tid iettu pps kattattid s intervallförolika momentoc hs ammanfattnings vis kan

s ägas attproc es s en från förs tu d ie tilld etattins amlings s ys temetärpå plats tarmins ttre

år.

Figur 10 Tidsaxel för införande av matavfallsinsamling. Mörkare färg anger den kortare tiden iangivet intervall (Från Avfall Sveriges rapport U2011:19).

N ed an red ogörs kortfattatförvilka s tegkommu nen behöverta vid införand e av nytt

ins amlings s ys tem , tills tord elbas eratpå A vfallS veriges rapportU20 1 1 : 1940 kompletterat

med kons u lternas egna erfarenheter.

8.1 Förstudie, förankring och mål

Eftergenomförd förs tu d ie s ka kommu nen ta s tällningtillvilketins amlings s ys tem oc h

behand lings alternativ s om pas s arkommu nen bäs t. A s pekters ås om miljöpres tand a,

förväntad ku nd nöjd het, arbets miljö, kos tnad eretc . vägs ihoptillen s amlad bed ömning.

Efters om ettnyttins amlings s ys tem id e fles ta fallinnebären taxehöjningkan d etvara

lämpligtattbes lu tom införand e fattas ikommu nfu llmäktige. Förattnå ettbra res u ltatär

d etoc ks å viktigtatttid igtförankra motiven tilloc hkons ekvens erna av d etnya s ys temet

40 A vfallS verige, RapportU20 11 : 19, H jälpmed elförintrod u ktion av s ys tem förins amlingav källs orteratmatavfall

62

38 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


båd e interntinom kommu nen oc hexterntmotallmänhet, fas tighets ägare,

bos tad s rätts föreningarm . fl.

Tyd liga måls ättningarförd etnya ins amlings s ys temetbörtas fram . D es s a kan gälla vilka

mängd ermatavfalls om s ka s amlas in, hu rmånga ku nd ers om s ka ans lu tas , prod u ktion

av biogas , återföringav växtnärings ämnen mm .

8.2 Projektplan

Förinförand etav ins amlings s ys temetärd etlämpligtattta fram en projektplan s om tyd ligt

vis arvilka måls om s ka u ppnås oc hnäritid en d e olika momenten s ka s ke. I

projektplanen fas ts tälls projektorganis ationen med vem u rd en egna organis ationen s om

görvad oc hvad entreprenöroc hövriga aktörers ka göra. En tid plan börfinnas med

etappvis införand e ikommu nen oc hd etaljerom närkärl, s orterings u tru s tningoc h

eventu ella ford on s ka inköpas , närkärlu ts ättnings ka s ke oc hnärinformation s ka tas fram

oc hd is tribu eras . Iprojektplanen ärd etlämpligtattbes kriva hu rkvalitets s äkringen av

matavfallets ka gå till. D etäroc ks å bra attbes kriva hu rpås ars ka d is tribu eras .

8.3 Obligatorisk eller frivillig insamling

Ins amlingen av matavfallitvåkärls s ys temetkan vara obligatoris kellerfrivilligoc hbland

d e kommu ners om harmatavfalls ins amlingärbåd a u ppläggen u ngefärlika vanliga.

Uppläggetäravgörand e förhu rinförand etav s ys temets ka göras . Fyrfac ks s ys temet

mås te alltid vara frivilligtmed an d etikommu nermed optis ks orteringoftas tär

obligatoris ktmed s ortering.

Förd elarna med ettobligatoris kts ys tem ärframföralltattman fåren enklare avfalls taxa

oc hattman haretttyd ligtbu d s kaptillku nd erna: ”Id en härkommu nen s orterarman

matavfall”. N ac kd elen ärattalla bru kare av s ys temetkans ke inte vills ortera, vilketkan

vis a s igis må mängd erperhu s hålloc hd åligkvalitet. O m någon mis s köters igärd et

oc ks å s vårtatts tänga av d en från s ys temet. Förd elarna med ettfrivilligts ys tem ärattd e

s om använd ers ys temetärmermotiverad e, vilketkan res u ltera is törre mängd erper

hu s hålloc hbättre kvalitet. Ku nd ers om mis s köters igkan u tes lu tas från tjäns ten oc h

is tälletfå lämna bland atavfalloc hbetala en högre avgift. Frivilligts ys tem kombineras

oftas tmed miljös tyrand e taxa, s å attd etalternativ s om ärbäs tförmiljön harlägs tavgift.

D etfinns exempelpå kommu nermed båd e obligatoris ktoc hfrivilligts ys tem s om u ppnår

bra res u ltat.

8.4 Anpassning av avfallstaxa

Efters om införand e av matavfalls ins amlingären föränd ringav ins amlings s ys temets om

oftas tinnebären merkos tnad behöveren gru nd liggenomgångav avfalls taxan göras .

M erkos tnad erförford on, kärl, pås ar, änd rad e ins amlings ru tter, informations ins ats eretc .

mås te täc kas genom höjd a avgifter.

Frivilligins amlingav matavfallitvåkärls -ellerfyrfac ks s ys tem kombineras ofta med en

avfalls taxa s om görd etbilligare atts ortera u tmatavfalletän attlämna avfalletos orterat,

s å kallad miljös tyrand e taxa.

63

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

N ivån på miljös tyrningen s kiljers igåtmellan kommu nermed frivilligts ys tem . D etfinns

exempelpå kommu nerd ärd etärd u bbelts å d yrtattinte s ortera oc hkommu nerd ärd et

bara är10 -20 % d yrare. Kraftigekonomis ks tyrningharbåd e för-oc hnac kd elar.

Förd elarna ärframföralltattans lu tnings grad en ofta blirhögoc hattku nd erna u ppleverd et

s om pos itivtattman belönas förmiljöriktigtbeteend e. N ac kd elen ärattäven omotiverad e

ku nd erkan välja s orteringmen is jälva verketlåta bliatts ortera. D etärd ärförviktigtmed

återkopplingmotku nd ers om harförlite matavfallis ina kärl.

Övriga as pekterattta häns yn tilliarbetetmed taxan ärom fels orterings avgifters ka tas

u t, om kärltvätts ka ingå oc hom hemkompos terings ka premieras ellerej.

8.5 Anpassning av föreskrifter

Kommu nens föres krifterom avfalls hanteringbehöveru ppd ateras is amband med att

s eparatins amlingav matavfallinförs . Föres krifterna reglerarhu rhu s hålls avfalls ka

s orteras s amtvilka ins amlings s ys tem s amthämtnings intervalls om fåranvänd as . Även

hu ru vid a s ys temetärobligatoris ktellerfrivilligts ka s tå iföres krifterna.

S amråd s ka enligtlags tiftningen hållas med intres s enters ås om fas tighets innehavare oc h

mynd igheter. D etkan vara lämpligtattanvänd a s amråd en s om etts ättattkommu nic era

d en föränd rings om införand etav matavfalls ins amling kommerattinnebära.

8.6 Förändringar i insamlingsorganisationen

A rbetetmed införand e av nyttins amlings s ys tem ärberoend e av hu rkommu nen valtatt

organis era ins amlingen. FörL illa Ed ets kommu n, s om harins amlingiegen regimed

leas ad e bilar, kan d etkrävas attnya bilarleas as , beroend e på vilketins amlings s ys tem

s om väljs . Förs ys temetmed s eparatkärlförmatavfallkan d etvara nöd vänd igtmed

ytterligare en bil. Föroptis ks orteringkan d eträc ka med befintliga bilaroc hför

fyrfac ks s ys temetbehövs fyrfac ks bilar. N yrekryteringav pers onalkan behövas . D etär

viktigtattbåd e befintligoc hny pers onalu tbild as oc härvälins atta inya ru tiner. Ins amling

av matavfallinnebärbl. a. föränd ringarförhu rins amlings pers onalen s ka hantera ford onen

oc harbeta med kontrolloc hkvalitetpå avfallet. S tu d iebes ökförins amlings pers onaltill

kommu nermed aktu elltins amlings s ys tem ären förd el. Upphand lingav u tru s tning s ås om

kärl, pås hållare oc hpås argörs s eparat.

8.7 Behandling

B ehand lingav matavfallbehöverhand las u pp. Kraven s om s tälls iu pphand lingen bör

avs pegla d en vis ion oc hmåls ättningkommu nen harmed matavfalls ins amlingen. D et

finns exempelpå kommu ners om s tälltkrav på attbiogas en s ka använd as s om

ford ons gas , attnärings ämnena ibiogöd s eln s ka nyttiggöras ijord bru koc hatt

rejektmängd en inte fårövers tiga en vis s proc entav inkommand e material.

8.8 Etappvis införande

B eroend e på kommu nens s torlek, ins amlings s ys tem oc hpers onella res u rs erkan d etvara

bra om införand etav d etnya s ys temets keretappvis . D etta görs förattman med rimliga

64

40 (45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


pers onalres u rs ers ka hinna med d is tribu tion av kärl, pås aroc hpås hållare, s kic ka u t

informations material, ta emotfrågor, få ru tinerpå plats etc . D etäroc ks å en förd elattha

med s igerfarenheten av införand etiettområd e närman s ka s ätta igånginäs ta.

Vanligas tärattins amlings s ys temetinförs föralla ku nd gru pperinom ettgeografis kt

områd e ien etappmen d etkan oc ks å göras perku nd kategori; villa, flerbos tad s hu s oc h

verks amheter.

H u rmånga etapperman s ka ha ien kommu n berorav kommu nens s torlekoc hd e

pers onella res u rs erman har. FörL illa Ed ets kommu n kan d etvara rimligtmed 2 etapper

ellerattta hela kommu nen på en gång. N ärd etgälleroptis ks orteringbörd etinte vara

nöd vänd igtmed etappvis införand e.

8.9 Personella resurser

Införand e av ettnyttins amlings s ys tem ärettprojekts om kräveratttillräc kliga

pers onalres u rs eravs ätts . Även efterinförand etinnebärd etnya ins amlings s ys temetatt

merpers onalbehövs kontinu erligttillkvalitets arbete, u ppföljning, ku nd tjäns tfrågoroc h

information. D etärviktigtatttänka på attd en tid oc hpengarkommu nen inves terarvid ett

bra införand e av s ys temetfårman igen d e kommand e åren. O m man mis s lyc kas med

kommu nikationen ellerd e praktis ka frågorna s om rörbru karna ärd ets vårtattta igen d et

s enare.

D etärvanligtattkommu nen haren ans varigprojektled are förinförand etav ettnytt

ins amlings s ys tem . Förmind re kommu ners om införs amma ins amlings s ys tem kan d et

vara en lös ningatten pers on projektled erinförand etiflera kommu ner. Tillgängliga

res u rs erförad minis tration oc hinformation behövers es över. B ehovetav pers onalär

kopplattillvilka informations ins ats ers om planeras . M ånga kommu nertarhjälpav

s tu d enterellers kolu ngd omarförd örrknac knings kampanjeriflerbos tad s hu s . P ers onal

s om gerråd tillfas tighets ägare oc hverks amhets u tövare om planeringav s in källs ortering

behövs oc ks å.

Förkommu nermed ins amlingiegen regibehöverbefintliga res u rs ergås igenom föratt

avgöra om oms tällningen innebärbehov av nyrekrytering. O m man använd ers igav

entreprenörbehöverd enne oc ks å anpas s a pers onalres u rs erna efterarbets u ppgiften.

8.10 Informationsinsatser

En välgenomtänktinformation oc hkommu nikation ärkans ke d en främs ta

framgångs faktorn förettlyc katinförand e av ettnyttins amlings s ys tem . Informationen bör

vara tyd ligivarförd etnya ins amlings s ys temetinförs oc hge konkreta ins tru ktionerom hu r

s ys temets ka använd as . Und ers ökningarharvis atattd e s om s orteraru ts ittmatavfall

även behöverfå löpand e information oc hinte bara iettinitialts ked e närs ys temetinförs 41 .

Utan feed bac kkan d etlätthänd a atts orterings ambitionen s ju nkerefteretttag. D å ärd et

viktigtattpåpeka hu rd etu ts orterad e matavfallettas om hand oc hvilken miljönytta d et

gör.

41 RVF Utvec klingrapport20 0 5: 0 9, Tips oc hråd med kvalitets arbetetvid ins amlingav källs orteratbioavfall

65

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Kommu nen börta fram en kommu nikations plan ellerattd enna ären d eliprojektplanen. I

kommu nikations planen id entifieras d e olika målgru pperna, d e informations kanalers om

s ka använd as oc hnäroc hhu rofta kommu nikationen s ka s ke.

8 . 1 0 . 1 Informationskanaler

D etären förd elattanvänd a s igav flera informations kanalerförattnå fram tillalla

målgru pper. Informationen kan exempelvis s prid as genom :

B ros c hyrer

Vykort

D örrknac knings kampanjer, framföralltförflerbos tad s hu s men även förvillor

Öppna informations möten förvillaägare, flerbos tad s hu s ägare,

bos tad s rätts föreningarm . fl.

P lats bes ökoc hinformations möten hos flerbos tad s hu s oc hverks amheter

D eltagand e vid arrangemangikommu nen s ås om fes tivaler, torgd agar,

id rotts evenemangetc .

Informations plats erit. ex. bu tiker

Inklu d era information om källs orteringikommu nens vanliga information s ås om

informations blad , tid ningaretc .

S kolinformation

Faktu ror

M iljöalmanac kor

H ems id a

L okaltid ning, lokalrad io, tv

Reklamfilm på bio, s tora matvaru affäreretc

S oc iala med ier

8 . 1 0 . 2 Målgruppsanpassad information

Generelltkan s ägas attd etärlättare attnå fram tillvillaku nd erän tillboend e i

flerbos tad s hu s . N ärd etgällervillaku nd erkommu nic erarkommu nen d irektmed d em s om

s ka använd a s ys temetoc hbetala faktu ran föravfalls hämtningen. Villaku nd erinformeras

d ärföroftas tend as tgenom ettantalinformations u ts kic kkompletteratmed inbju d an till

öppna informations möten.

N ärd etgällerflerbos tad s hu s ku nd erkommu nic erarkommu nen iförs ta hand med

fas tighets ägaren ellerbos tad s rätts föreningen s om is in tu rharattinformera d e boend e,

vilketgörd ets vårare attnå fram . O fta nås oc ks å s ämre s orterings res u ltatfrån

flerbos tad s hu s genom attinte alla hu s hållifas tigheten d eltar. M ånga kommu nerhjälper

66

42(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


d ärförtillmed informatörers om is amarbete med fas tighets ägaren/

bos tad s rätts föreningen knac kard örr, lämnaröveretts tartkitmed pås ar, pås hållare oc h

s kriftliginformation oc hberättarkortom varförd etnya s ys temetinförs oc hhu rd e boend e

s ka göra. D etäroc ks å bra attd elta vid informations möten, s tyrels emöten, års s tämmor

oc hvid and ra tillfällen förattinformera. D etärbra om kommu nen ellerentreprenören tar

fram s kyltaroc hinformations materials om fas tighets ägaren kan använd a i

avfalls u trymmen.

N ärd etgällerverks amheters om res tau ranger, s torkökoc hbu tikerärd etbra attta fram

s pec ielltanpas s atinformations materialefters om verks amheternas hanterings kiljers ig

från hu s hållens . D etta kan d is tribu eras med pos tmen ofta ärpers onliga möten oc ks å

nöd vänd igt.

Kommu nens ku nd tjäns tharen viktigrolliatts vara på frågoroc hvid varje ku nd kontaktta

u ppfrågan om ku nd en ärintres s erad av attbyta abonnemang, om s ys temetärfrivilligt.

8.11 Kvalitetssäkring av matavfall

D etärviktigtatts äkers tälla attd etu ts orterad e matavfallethålleren god kvalitet. S yftet

med d etta äratts äkers tälla möjligheten tillavs ättningförbiogöd s eln från

biogas anläggningen oc hattu nd vika d riftproblem ibiogas anläggningen. D etärd ärför

viktigtattru tinerförkvalitets s äkringtas fram vid införand e av matavfalls s ortering, gärna i

s amarbete med ins amlings pers onalen. A rbetetmed kvalitets s äkringav matavfallkan

d elas u ppitre d elar; förebyggand e kvalitets arbete, kontinu erligkvalitets kontrolls amt

kvalitets kontrollgenom s tic kprov oc hploc kanalys .

8 . 1 1 . 1 Förebyggande kvalitetsarbete

Förebyggand e kvalitets arbete ärviktigtförattmins ka ris ken förfels orteringihu s hålloc h

verks amheter. Tyd liginformation vid införand etoc hs ed an kontinu erligtären viktigd eli

d etta arbete.

S ärs kiltiflerbos tad s hu s oc hverks amheterärd etviktigtattvara noga med s kyltning,

d is tribu tion av pås ar, rättplac eringav kärloc hinkas tetc . Iflerbos tad s hu s med

u nd erjord s behållare ellers ops u gärförebyggand earbetetextra viktigtefters om d etinte

gårattploc ka u rfels orterad e pås aroc hfels orteringris kerarattförs töra en s tormängd

material. D etäroc ks å bra attu nd erinförand etav s ys temetinformera ku nd erna om att

kvalitets kontrollav avfalletkommeratts ke.

8 . 1 1 . 2 Kontinuerlig kvalitetskontroll

Kontrollen av matavfallets kerfräms tis amband med tömning. Kontrollen gårtillpå olika

s ättberoend e på ins amlings s ys tem oc hd etärviktigtattd en finns en fu ngerand e ru tin för

hu rc hau ffören s ka rapportera avvikels er, hu rd es s a s ka tas om hand av ku nd tjäns toc h

hu råterkopplingen tillku nd en s ka s ke. N ärd etgällervillahu s hålllämnarc hau ffören ofta

en lappibrevlåd an ellerpå kärletmen vis s a kommu nerlåterku nd tjäns ts kic ka u tbrev vid

fels ortering. Vid flerbos tad s hu s ärd etfas tighets ägaren ellerans varigi

bos tad s rätts föreningen s om s ka få information om fels orteringar. D e haris in tu ratt

67

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

informera d e boend e ifas tigheten. D etäroc ks å viktigtattc hau ffören rapporterarom d et

ärorimligtlite matavfallikärlets å attåterkopplingtillku nd en kan s ke om attman inte

verkars ortera u tmatavfalloc hvad s om kan göras åtd et. Å terkopplingom vilka åtgärd er

s om vid tagits efterrapportom fels orteringböralltid s ke tillc hau ffören s om haru pptäc kt

s orterings felet.

Vid s eparatkärlförmatavfalls om töms med baklas tare ellerfyrfac ks s ys tem kontrollerar

c hau ffören oku lärtattinnehålletikärlets erbra u tvid tömning. Vid tömningmed s id las tare

kan en kamera s om ärmonterad vid inkas tlu c kan använd as förattkontrollera avfallet.

Vid optis ks orteringkontrollerarc hau ffören attinnehålletikärlets erbra u tvid tömning

men efters om matavfalls pås arliggerbland atmed pås arförres tavfallärd ets vårare att

avgöra om d etärrätts orterat. Foku s liggerofta framföralltpå attpås arna s ka vara väl

ihopknu tna oc hattingetlös tmaterials ka ligga ikärletförattu nd erlätta d en optis ka

s orteringen.

Vid d en mottagand e behand lings anläggningen görs ofta en kontinu erligkontrollav

kvaliteteten vid tippning.

8 . 1 1 . 3 Kvalitetskontroll genom stickprov och plockanalys

Förattfölja u ppt. ex. kvaliteten på matavfalletiettbos tad s områd e d ärfels orteringar

rapporterats ellerfölja u ppinformations ins ats erkan extra planerad kvalitets kontrollgöras .

D etta kan göras genom s tic kprov av ins amlings pers onalellerannan pers onal. D etkan

oc ks å göras genom ploc kanalys av matavfallet.

68

44(45)

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9


repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5


9 Diskussion

L illa Ed ets kommu n s tårinförbes lu tetattinföra matavfalls ins amlingellerinte.

Föreliggand e rapports ka fu ngera ku ns kaps höjand e gälland e varförins amlingoc h

behand lingav matavfallärviktigtoc hvilka för-oc hnac kd elard e tre s tu d erad e

ins amlings s ys temen har. IS wec os u ppd raghard etinte ingåttattta fram en

rekommend ation om vilketins amlings s ys tem s om börväljas .

D e tre jämförd a s ys temen haralla s ina för-oc hnac kd elar. D etbörnoteras attd e olika

s ys temen inte ärheltjämförbara efters om d e u tförolika nyttorförku nd erna.

Efters om d etfinns os äkerheterigjord a antagand en s ka res u ltaten av

kos tnad s bed ömningen s es s om vägled and e s narare än exakta kos tnad er.

S ys temetmed s eparatkärlförmatavfallmed pappers pås e ärd etvanligas te bland

kommu ners om erbju d ermatavfalls ins amlingoc hkräveringa s ärs kild a ford on. Ibland

använd s tvåfac ks ford on. O ptis ks orteringkräveringa s ärs kild a kärloc hbefintliga ford on

kan använd as . Fyrfac ks s ys temeterbju d eren u tökad s ervic e tillku nd erna oc hgeren

högre grad av u ts orteringoc hd ärmed miljönytta men innebärhögre kos tnad eroc hmer

komplic erad ins amlings logis tik. Ins amlings res u ltatet, d . v. s . hu rmyc ketmatavfall,

förpac kningaroc htid ningars om s amlas in, med d e tre s ys temen berortills tord elav


d äreftermed information, u ppföljningav mängd oc hkvalitet, på vilkets ättavfalls taxan

använd s s om inc itamenttillu ts orteringav matavfallmm .

ITabell7 görs en s ammanfattand e bed ömningav tre ins amlings s ys temen u tifrån miljö-,

använd ar-, d rift-oc hkos tnad s pers pektiv. Ibed ömningen rangord nas s ys temen inbörd es

på följand e s ätt:

1 =högs tpres tand a

2 =näs thögs tpres tand a

3 =tred je högs tpres tand a

Ingen värd eringav res pektive pers pektivs betyd els e jämförtmed ettannathar

genomförts , vilketäranled ningen tillattingen s u mmeringhargjorts .

69

RA P P O RT

2 0 1 6-0 8 -1 9



repo001.d

ocx

2015-1

0-0

5

Tabell 7 Samlad bedömning av de tre insamlingssystemen utifrån miljö-, användar-, drift- ochkostnadsperspektiv 42. Insamlingssystemen rangordnas inbördes. 1 = högst prestanda, 2 = nästhögst prestanda, 3 = tredje högst prestanda.

Separat kärl Optisk sortering FyrfackssystemetM iljöpers pektiv 2 3 1A nvänd arpers pektiv 3 2 1D riftpers pektiv 2 1 3Kos tnad er 2 1 3

Förbakgru nd tillbed ömningen oc hbes krivningav s ys temens res pektive för-oc h

nac kd elar, s e kapitel0 .

Vid valav ins amlings s ys tem fören liten kommu n s om L illa Ed ethard etbetyd els e vilka

ins amlings s ys tem s om ärvanliga iangräns and e kommu ner. Ikommu nerna ru ntL illa

Ed ets kommu n ärs eparatkärlförmatavfallmed pappers pås e d etd ominerand e s ys temet.

Trollhättan, Väners borgoc hUd d evalla harnyligen gåttifrån optis ks orteringoc hbytttill

s eparatkärlförmatavfalld ärku nd en använd ervalfriplas tpås e förmatavfallet. A rbete

pågårmed attbyta tillpappers pås e. IM ölnd aloc h A lings ås harfyrfac ks s ys temetinförts

oc hflera and ra kommu ners eröverolika möjlighetertillfas tighets nära ins amlingav

förpac kningaroc htid ningarförvillor. B orås ärd en end a kommu nen inärheten s om har

optis ks ortering.

Efters om matavfalls ins amlingmed två olika s ys tem harförekommitiL illa Ed ets kommu n

tid igare, men u pphörd e 20 0 9, börs torviktläggas vid ped agogikoc hinformation vid

eventu elltinförand e av ins amlingmatavfallpå nytt.

A ns vars frågan framöverförins amlingav förpac kningaroc htid ningarärännu oklar. O m

ins amlings ans varetläggs på kommu nerna rätas d agens ju rid is ka frågetec ken om på

vilkets ättkommu nerna fårbed riva fas tighets nära ins amlingav d es s a fraktioneru t. D et

s ku lle innebära attfyrfac ks s ys temets ku lle blienklare attinföra. Vid ettkommu nalt

ins amlings ans varoc hinförand e av fyrfac ks s ys temets ku lle kommu nen s annolikts para

pengarpå ettmins katbehov av återvinnings s tationer.

42Ibed ömningav miljöpers pektivetingår: Ins amlad mängd matavfall, förpac kningaroc htid ningar, kvalitetpåmatavfalloc hbiogöd s elns renhet, kvalitetpå förpac kningaroc htid ningar, trans porter, växthu s gas u ts läpp,prod u ktion biogas , prod u ktion biogöd s el.

Ibed ömningav använd arpers pektivetingår: H u rlätts ys temetärattanvänd a, u trymmes behov inomhu s ,u trymmes behov u tomhu s , närhettillavlämnings plats förförpac kningaroc htid ningar, ris kförd åliglu ktoc hflu gor, ris kförfas tfrys ning.

Ibed ömningav d riftpers pektivetingår: D rifts äkerhet, flexibilitetinförframtid a föränd ringar, arbets miljö, s äkerhetoc hpraktis ka as pekter.

Ibed ömningav kos tnad s pers pektivetingår: Kos tnad ervid införand e av s ys temetoc hlöpand e d riftkos tnad er.

70

1 (2)

Sw e co Envi ro nme nt AB

mem

o04.d

ocx

2013-0

6-1

4

AP p:\1315\1340112_lilla_edet_förstudie_matavfall\000\10 arbetsmtrl_dok\bilaga 1 miljönytta.docx

BILAGA 1

Fördjupning: Miljönyttan av insamling och behandling av matavfall

Rötning jämfört med förbränning

Genom åren har ett flertal miljösystemanalyser gjorts som jämför olika behandlingsalternativ för

matavfall i svenska förhållanden. Generellt bedöms utsortering av matavfall för

biogasproduktion och näringsåterföring vara ett miljömässigt bättre alternativ än förbränning och

ett mycket bättre alternativ än central kompostering och hemkompostering. Detta avspeglas

också i de nationella miljömålen. Det finns två tydliga nyttor av rötning av matavfall; dels att

biogasen som produceras är ett förnyelsebart bränsle som ersätter fossila bränslen och dels att

en biogödsel produceras som kan ersätta handelsgödsel i jordbruket.

I en nyligen genomförd systemanalys inom kompetenscentrat Waste Refinery1 jämfördes

matavfallinsamling med produktion av biogas för fordonsdrift och användning av biogödseln i

jordbruk med alternativet förbränning (energiåtervinning) av matavfallet tillsammans med övrigt

avfall. Resultat på systemnivå visar att utsläppen av växthusgaser minskar med nästan 270 kg

CO2-ekvivalenter2 per ton matavfall som överförs från energiåtervinning till rötning. Detta genom

att biogas ersätter fossila fordonsdrivmedel. Vid ökad utsortering av matavfall skapas ledig

kapacitet i förbränningsanläggningen som kan utnyttjas till att förbränna importerat brännbart

avfall som annars hade deponerats i andra länder. Detta blir allt vanligare vid svenska

förbränningsanläggningar och om man räknar med denna effekt blir klimatnyttan av rötning av

matavfall istället nästan 500 kg CO2-ekvivalenter per ton matavfall. I analysen har det förutsatts

att insamlingen av matavfall inte genererar ökade transporter, vilket sällan är fallet, men

transporterna har ofta en väldigt liten effekt på resultaten i ett systemperspektiv.

En utredning om transporterna vid insamling av matavfall som trafikkontoret i Stockholm låtit IVL

Svenska Miljöinstitutet göra visar att en utökning av insamlingen av matavfall är lönsamt ur

energisynpunkt. Att samla in matavfall separat och göra biogas av det ger 20 till 24 gånger mer

energi än vad som går åt för insamlingsarbetet3.

Biogas har i jämförelse med andra drivmedel mycket låga utsläpp av växthusgaser. Bara

syntetiskt framställd biodiesel (HVO) ger lägre utsläpp4 men konkurrensen om förnybara

drivmedel kommer att ge fortsatt efterfrågan på biogas. Från 1 ton matavfall från hushåll kan ca

1 Profu, 2013, Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling2 CO2-ekvivalenter är en gemensam måttenhet som gör att det går att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser.Ämnen med klimatpåverkan omvandlas till motsvarande mängd koldioxid (CO2). 1 kg metan motsvarar till exempel 21kg CO2-ekvivalenter och 1 kg lustgas motsvarar 310 kg CO2-ekvivalenter.3 Sundqvist, J. O., 2008, Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm. IVL Svenska

Miljöinstitutet4 Gröna Bilister, 2015, Drivmedelsfakta 2015

71

2 (2)

BILAGA 1

FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

mem

o04.d

ocx

AP p:\1315\1340112_lilla_edet_förstudie_matavfall\000\10 arbetsmtrl_dok\bilaga 1 miljönytta.docx

1,3 MWh energi i form av biogas produceras5. Detta motsvarar knappt 140 liter bensin. På

biogas som producerats av 1 kg matavfall kan en biogasbil köra nästan 2 km6.

Studier visar också att med införande av matavfallssortering i hushållen medföljer ofta ökad

utsortering av förpackningar och tidningar, vilket leder till bättre resurshushållning och generellt

också lägre CO2-utsläpp. Anledningen är att ökad information och miljömedvetenhet hos

abonnenterna främjar ett visst beteende.

Rötning jämfört med hemkompostering

Biogasproduktion av insamlat matavfall är ur de flesta aspekter miljömässigt bättre än

hemkompostering av matavfallet. Ett vanligt argument för hemkompostering är

energibesparingar till följd av färre transporter. Denna besparing är dock liten då

insamlingsfordonen ofta måste köra samma rutt ändå, eftersom inte alla hushåll

hemkomposterar. Energimässigt har istället rötning stora fördelar eftersom energin i avfallet tas

tillvara i form av biogas till skillnad från vid kompostering. En nyligen genomförd systemanalys

som jämför insamling av matavfall till rötning och hemkompostering visar att rötning av 1 ton

matavfall i normalfallet minskar de klimatpåverkande utsläppen med ca 100 kg CO2-ekvivalenter

jämfört med om det hemkomposteras7. Huvudorsaken är att den producerade biogasen ersätter

fossila drivmedel. Ytterligare fördelar med rötningen är att utsläpp av lustgas och metan från

hemkompostering undviks och att biogödsel från rötning nyttiggörs och ersätter mineralgödsel.

Resultaten från systemanalysen visar dock att det finns faktorer som påverkar de båda

behandlingsalternativens klimatpåverkan. Exempelvis kan en rötningsanläggning med låg andel

rejekt, låg elförbrukning och litet metanläckage ge en större utsläppsminskning än i normalfallet.

Om dessa faktorer i stället är höga och det samtidigt antas att hemkomposteringsprocessen

sköts väl, med små utsläpp till följd, kan hemkompostering vara det bästa alternativet ur

klimatsynpunkt.

I många kommuner som har lägre taxa för hemkomposterare har man också uppfattningen att

hemkomposteringssystemet ofta missbrukas av kunden för att spara pengar och att många

faktiskt inte komposterar sitt avfall. Det finns också plockanalyser som visar att det finns större

andel matavfall i restavfallet från hushåll med hemkompost än i restavfallet från hushåll med

insamling av matavfall till rötning8.

5 Beräknat med data från Svenskt gastekniskt center, 2009, Substrathandbok för biogasproduktion och Svensktgastekniskt center, 2006, basdata om biogas6 Avfall Sverige, 2014, Nyckeltal för kommunikationsinsatser inom matavfall, biogödsel och biogas (Rapport U2014:14)7 Profu, 2015. Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv8 Bergh, L, Boldt, A och Lindfors, A-K, 2010, Sammansättningsanalys restavfall, Vafab Miljö

72

Bilaga 2

Dagens

insamlingssystem

Separat

matavfallskärlOptisk sortering Fyrfackssystemet

Förutsättningar

Antagen anslutningsgrad 80% 80% 80%

Antagen introduktionstid, år 1 1 1

Antal invånare 13 200 13 200 13 200 13 200

Antal permanenthushåll 5 800 5 800 5 800 5 800

Antal villahushåll 4 030 4 030 4 030 4 030

Antal flerfamiljshushåll 1 770 1 770 1 770 1 770

Antal fritidshus 350 350 350 350

Påshållare

Kostnad, kr/st 20 20

Förbrukning, st/hh 1 1

Antal, till permanenthushåll, st 4 640 4 640

Antal, till fritidshus, st 280 280

Kostnad engångs år 1, MSEK/år 0,1 0,1

Kärl matavfall och fyrfack

Kostnad matavfallskärl, kr/st 450 450Kostnad fyrfackskärl, kr/ st 750

Antal matavfallskärl villa och fritidshus, st 3504

Antal matavfallskärl flerbostadshus, st 101 101

Antal fyrfacksskärl, st 7008

Total kostnad, MSEK 1,6 5,3Avskrivningstid, år 10 10 10Ränta 5% 5% 5%

Kostnad, avskrivning år 1-10, MSEK/år 0,2 0,7

Kärl brännbart avfall

Kostnad kärl, kr/st 380 380 380Andel av befintliga kärl som behöver bytas ut 50% 50% 50%Antal nya kärl villa och fritidshus, st 2 190 2 190 2 190Total kostnad, MSEK 0,8 0,8 0,8Avskrivningstid, år 10 10 10Ränta 5% 5% 5%

Kostnad, avskrivning år 1-10, MSEK/år 0,1 0,1 0,1

Montering och utkörning av kärl

Kostnad för matavfallskärl, kr/hushåll 30 30Kostnad kärl brännbart, kr/hushåll 30 30 30 30Kostnad fyrfackskärl, kr/hushåll 70Kostnad hemtag befintligt kärl, kr/hushåll 10 10 10 10Intäkt återvinning befintliga kärl, kr/hushåll -10 -10 -10 -10Total kostnad för matavfallskärl, kr 108154 3034Total kostnad kärl brännbart, kr 65700 65700 65700 0Total kostnad fyrfackskärl, kr 245280Total kostnad hemtag befintligt kärl, kr 21900 21900 21900 0Total intäkt återvinning befintliga kärl, kr -21900 -21900 -21900 0

Kostnad engångs år 1, MSEK/år 0,1 0,2 0,1 0,2

Påsar

Kostnad, kr/påse 0,3 0,3 0,3

Förbrukning, påsar/hushåll & vecka 3 3 3

Totalt antal påsar/år 13 920 13 920 13 920

Kostnad årlig, MSEK/år 0,3 0,3 0,3

Insamling

Förändring insamlingskostnad 150% 110% 180%

Kostnad årlig, MSEK/år 2,5 3,8 2,8 4,5

Omlastning Ej beräknad Ej beräknad Ej beräknad

Behandling

Behandlingsavgift förbränning, inkl transport, kr/ton 650 650 650 650

Behandlingsavgift rötning, inkl transport, kr/ton 680 680 680

Mängd restavfall, ton 2 400 1 650 1 650 1 254

Mängd matavfall, ton - 750 750 750

(Mängd extra utsorterat FTI-mtrl, uppskattat), ton - - - 396

Kostnad årlig, MSEK/år 1,6 1,6 1,6 1,3

Intäkter för FTI-material

Intäkt, försäljning till FTI -0,2

Intäkt årlig, MSEK/år -0,2

Information & projektledning, införande

Information, utskick etc, kr/hushåll år 1 200 200 200

Personalkostnad projektledare år 1, MSEK år 1 0,2 0,2 0,2

Information, utskick etc, kr år 1 1 230 000 1 230 000 1 230 000

Kostnad engångs år 1, MSEK/år 1,4 1,4 1,4

Löpande information & kvalitetsarbete

% av årliga kostnaden under införandet 20% 20% 20%

Kostnad årlig efter år 1, MSEK/år 0,3 0,3 0,3

TOTALT, MSEK/år, år 1 4,2 7,6 6,2 8,4

TOTALT, MSEK/år, år 2-10 4,2 6,2 5,0 6,9

TOTALT, MSEK/år, efter år 10 2,5 4,3 3,3 4,9

Kostnadsbedömning Lilla Edet

73

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

TILLÄGGSUPPDRAG: FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING

AV MATAVFALL I LILLA EDETS KOMMUN

LILLA EDETS KOMMUN

PM - Kostnadsberäkning för införandet av matavfallsinsamling i separata kärl UPPDRAGSNUMMER 1340169000

2017-10-17

SWECO ENVIRONMENT AB

RISKHANTERING OCH AVFALL

EMMA HAMILTON AMANDA CARLBERG

MALIN WÄNGDAHL

74

TILLÄGGSUPPDRAG: FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING AV

MATAVFALL I LILLA EDETS KOMMUN

2017-10-17

PM - KOSTNADSBERÄKNING FÖR INFÖRANDET AV

MATAVFALLSINSAMLING I SEPARATA KÄRL

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Innehållsförteckning

1 Bakgrund 2

2 Ingångsdata och grund för beräkning 2

2.1 Allmänna förutsättningar 2

2.2 Projektledning och kommunikation 3

2.3 Mängder 3

2.4 Plockanalys 4

2.5 Kärl, påsar och påshållare 4 2.5.1 Kärl 4 2.5.2 Påsar 4 2.5.3 Påshållare 4

2.6 Insamlings, personal och fordon 4 2.6.1 Insamling 4 2.6.2 Påbyggnad tvåfacksbilar 5 2.6.3 Omlastning 5 2.6.4 Montering och utkörning av kärl 6

2.7 Transport och behandling 6

3 Resultat 6

Bilagor

Beräkningar (excelfil)

75

1(7)

PM - KOSTNADSBERÄKNING FÖR INFÖRANDET AV MATAVFALLSINSAMLING I SEPARATA KÄRL

2017-10-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Sammanfattning Denna studie fokuserar på fördjupad kostnadsberäkning för införande av alternativet matavfallsinsamling i separat kärl. Studien innehåller en kostnadsberäkning som visar hur olika anslutningsgrad påverkar kostnader, hur organisationen påverkas, antal personal i drift, informationsinsatser som bör göras samt kvalitetsarbete som behöver göras i drift. Totalt 1079 ton/år matavfall finns teoretiskt tillgängligt i Lilla Edet, inklusive uppskattad mängd från befintliga hemkomposterare. Om 90 % av detta matavfall sorteras ut i ett separat kärl innebär det totalt 971 ton/år, vilket är den mängd som använts i kalkylen. Matavfallsinsamling förutsätts införas med en projekttid på ett år. Första halvåret ägnas åt planering, upphandling, genomförande av plockanalys och kommunikation. Andra halvåret ägnas åt implementering av systemet med åtföljande kommunikationsinsatser. Beräkningen har tagit hänsyn till kostnader för:

• Projektledning och kommunikation • Kärl, påsar och påshållare • Montering och utkörning av kärl • Insamlingssfordon och personal • Uppföljningsarbetet (plockanalyser) • Omlastning • Transport och behandling av avfallet

Underlag till den fördjupade kostnadsberäkningen har hämtats främst från Lilla Edet. Det kan finnas osäkerheter i genomförda bedömningar, exempelvis är det inte möjligt att göra närmre kalkyl på fordon utan att genomföra en reell ruttplanering. Beräkningarna är gjorda i en excelfil som bilagts denna PM, där tre fasta scenarier med olika anslutningsgrader finns redovisade:

• Scenario 1, 100 % anslutningsgrad, ”max-scenario”, obligatorisk insamling, där även de abonnenter som idag hemkomposterar ingår

• Scenario 2, 80 % anslutningsgrad, obligatorisk insamling men där en del av abonnenterna fortsätter att hemkompostera

• Scenario 3, 30 % anslutningsgrad, frivillig insamling och relativt lågt engagemang. Resultatet redovisas som tre summor:

• Del 1, engångskostnad under införandeåret (år 1) (projektkostnaden) • Del 2, löpande kostnader år 1-10 (avskrivningstiden för kärl) • Del 3, övriga löpande kostnader från år 1 och framåt.

Kostnaderna anges i tabellen nedan som redovisar avrundade totala kostnader per år (MSEK/år) samt total kostnad per invånare (SEK/år) vid olika anslutningsgrader.

Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Referenskostnad, ingen förändring

Totalt

Pris per invånare

Totalt

Pris per invånare

Totalt

Pris per invånare

Totalt

Pris per invånare

Del 1 2,4 172 2,3 169 2,2 164 0 0

Del 2 0,2 14 1,5 11 5,7 4 0 0

Del 3 5,0 366 5,0 363 4,8 348 4,0 293

76

2(7) PM - KOSTNADSBERÄKNING FÖR INFÖRANDET AV MATAVFALLSINSAMLING I SEPARATA KÄRL

2017-10-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

1 Bakgrund

Detta är ett tilläggsuppdrag som utgår från uppdraget Förstudie för insamling av matavfall

i Lilla Edets kommun, utfört av Sweco (uppdragsnummer Sweco 1340112000).

Förstudien, daterad 2016-09-01, studerar tre insamlingssystem för matavfall:

• Matavfallsinsamling i separat kärl för villor och flerfamiljsfastigheter.

• Optisk sortering i två fraktioner för villor och flerfamiljsfastigheter.

• Fyrfackssystemet för matavfall och fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar (FNI) för villor.

Förstudien utredde övergripande kostnader för alternativen.

Denna studie fokuserar på fördjupad kostnadsberäkning för införande av alternativet

matavfallsinsamling i separat kärl.

Studien innehåller en kostnadsberäkning som visar hur olika anslutningsgrad påverkar

kostnader, hur organisationen påverkas, antal personal i drift, informationsinsatser som

bör göras samt kvalitetsarbete som behöver göras i drift.

2 Ingångsdata och grund för beräkning

Kostnaderna redovisas, i dagens penningvärde, som projektkostnad (år 1), kärlkostnader (år 1-10) och löpande kostnader (från år 1 och framåt).

2.1 Allmänna förutsättningar

Matavfallsinsamling förutsätts införas med en projekttid på ett år. Första halvåret ägnas åt

planering, upphandling, genomförande av plockanalys och kommunikation. Andra

halvåret ägnas åt implementering av systemet med åtföljande kommunikationsinsatser.

Uppgifter som ligger till grund för beräkningen kommer främst från Lilla Edet (Ulrik

Nyström och Anders Johansson). Kompletterande uppgifter har inhämtats från Trollhättan

(Stefan Bohman). Den tidigare förstudien har använts för vissa uppgifter där inte större

detaljeringsnivå funnits, det kan gälla t.ex. enstaka nyckeltal.

Beräkningen har utgått från

• 13 728 invånare (Avfall Web 2016)

• Ca 5 800 permanenthushåll, varav 4 000 i villa och 1 800 i flerfamiljshus

• Ca 350 fritidshus

• Ca 80 livsmedelsverksamheter

• Uppskattad andel av uppkommen matavfall hos deltagande hushåll har satts till

90 %, då det sällan är möjligt att sortera ut precis allt matavfall. Denna andel är

uppskattad av Sweco, men ska ses mot bakgrund av att den ekonomiska

77

3(7)


2017-10-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

skillnaden mellan t. ex. 75 % och 100 % är 1 kr per hushåll och år. Det innebär

att den antagna procentsatsen har relativt liten betydelse för totalkostnaden.

2.2 Projektledning och kommunikation

I samråd med Lilla Edet har den totala tiden för projektledning och ökad belastning på

kundtjänst bedömts till en halvtidstjänst under år 1. Resurser som ska användas finns

redan i organisationen, men kostnaden inkluderas i projektkostnaden.

Kostnaden för information har för införandet uppskattas av Lilla Edet till 150 kr/hushåll.

Löpande kommunikation i drift antas, i enlighet med förstudien, till 20 % av denna

kostnad.

2.3 Mängder

För att bedöma mängd matavfall som kan tänkas samlas in är det vanligt att utgå från

nationella nyckeltal samt plockanalyser i den egna kommunen. Resultatet av den senaste

plockanalysen visar att Lilla Edet verkar ha betydligt mindre mängd (kg/invånare)

matavfall i restavfallet än det nationella genomsnittet. Detta trots att separat insamling av

matavfall inte sker. En förklaring på detta kan vara att ca 25 % av villahushållen

hemkomposterar. Det är inte otänkbart att många av hemkomposterarna istället väljer att

lämna sitt matavfall till kommunens insamling.

Appliceras nationella nyckeltal blir matavfallsmängden orimligt hög (ca 2 000 ton/år) i

förhållande till den mängd avfall som totalt samlas in i Lilla Edet (2 246 ton år 2016).

Därför har kalkylen har utgått från resultaten i plockanalysen med hänsyn tagen till

mängder från hemkomposterare.

För verksamheter finns ett nationellt nyckeltal från 2006 (RVF 2006:7, Matavfall från

restauranger, storkök och butiker), som anger att det uppstår i snitt 26 kg/invånare och år

från denna typ av verksamheter. Det finns inget färskare nyckeltal eller andra tillgängliga

data och detta nyckeltal har används.

Följande mängd matavfall finns teoretiskt tillgängligt i Lilla Edet, inklusive uppskattad

mängd från befintliga hemkomposterare:

• Tätort: 459 ton/år

• Glesbygd: 263 ton/år

• Verksamheter: 357 ton/år

Som tätort definieras hämtställen inom detaljplanelagt område.

Total uppgår totala mängden matavfall till 1 079 ton/år. Om 90 % av detta matavfall

sorteras ut i ett separat kärl innebär det totalt 971 ton/år, vilket är den mängd som

använts i kalkylen.

78


2017-10-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

2.4 Plockanalys

I projektet planeras två plockanalyser genomföras, en innan införandet av matavfallsinsamling och en efter. Kostnaden bedöms vara 25 000 kr per moderprov för restavfall och 21 000 kr per moderprov för matavfall. Kostnadsuppgiften är ett antagande utifrån Swecos erfarenheter. Det behövs ett moderprov per kategori: villa tätort, villa glesbygd och flerfamiljshus. För varje plockanalys behövs således tre moderprov för restavfall samt för plockanalysen efter införandet dessutom tre moderprover för matavfallsfraktionen. Totalt blir det nio moderprov, varav tre för matavfall.

2.5 Kärl, påsar och påshållare

2.5.1 Kärl

Ventilerade matavfallskärl kostade 270 kr/st då Trollhättan genomförde upphandling tillsammans med två andra kommuner 2013. Enligt Avfall Sverige (rapport 2016:29) så är budgetpriset för kärl 350 kr/st. Det är rimligt att anta att en upphandling idag av Lilla Edet, med jämförelsevis få kärl, ger ett pris motsvarande Avfall Sveriges nyckeltal. För kalkylen har priset för kärl antagits vara 350 kr/st.

2.5.2 Påsar

Kostnaden för matavfallspåsar av papper bedöms till 0,25 kr/påse (uppgift från Trollhättan 2017). Åtgången av påsar är tre st per hushåll och vecka. Det innebär 156 påsar per hushåll och år, vilket ger en årskostnad på 39 kr per hushåll. Distribution av påsar kommer att ske i samband med insamlingsarbetet, påsar kommer även att finnas tillgängliga vid t.ex. ÅVC. Fastighetsägaren flaggar att nya påsar behövs varpå chauffören avlämnar medhavda påsar. Distributionskostnaden har i samråd med Lilla Edet inte inkluderats i kalkylen. Större leveranser (pallar etc.) bedöms kunna tillhandahållas till självkostnadspris efter beställning.

2.5.3 Påshållare

Kostnaden för påshållare (för hushållen att sätta upp i köken) uppskattas till 25 kr per styck (uppgift från Trollhättan 2017). Detta är en engångskostnad vid införandet, endast marginella kompletteringar bedöms behövas i driftsfas.

2.6 Insamlings, personal och fordon

2.6.1 Insamling

Lilla Edet har idag två baklastande enfacksfordon som används vid insamling. En bil

används med fulla arbetsdagar, den andra utnyttjas till hälften, d.v.s. varannan vecka

används den tre dagar, varannan vecka två dagar. Chaufförerna, 2 st, är dock fullbelagda

då del av insamlingsarbetet sker i tvåmansbetjänad bil. De två bilarna leasas med ett

avtal som går ut i mitten på 2018.

79

5(7)


2017-10-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Sweco har med hjälp av uppgifter från Avfall Sveriges rapport 2016:29, Beräkning av

avfallshanteringskostnader i svenska kommuner, gjort bedömningen att på samma tid

som åtgår för dagens fordon över en tvåveckorsperiod (1,5 fordon) att hämta restavfall

från 100 % av abonnenterna så klarar tvåfacksbilarna 75 % av detta då även utsorterat

matavfall ska hämtas. Omräknat, eftersom dagens bilar inte utnyttjas fullt ut, så bör två st

tvåfacksbilar räcka i normalfallet. En faktor som också har betydelse för detta är hur

många hushåll och verksamheter som ansluter sig till matavfallsinsamlingen. Slutsatsen

är att, vid 100 % anslutningsgrad så bedöms fordonen teoretiskt räcka till, men det

kommer att behövas ytterligare 18 mantimmar per vecka för insamlingsarbetet. Det är

viktigt att notera att det finns osäkerheter i denna bedömning. Det är inte möjligt att göra

närmre kalkyl på utfallet utan att genomföra en reell ruttplanering, vilket inte rymts inom

detta uppdrag. Faktorer som kan påverka tidsåtgången i hämtarbetet är risken att

restavfallets mängd blir begränsande för hur mycket bilen kan fyllas. Om bilen måste åka

och tippa mitt under en rutt så kommer tidsåtgången bli större och därmed risken för att

två bilar inte täcker behoven.

Förutsättning i beräkningarna är att två st nyleasade tvåfacksbilar ska vara tillräckligt för

hämtarbetet efter införandet och att en av de befintliga enfacksbilarna behålls som

reservfordon/buffert. Därtill att ytterligare 18 timmar per vecka i arbetstid för chaufför

behövs vid 100% anslutningsgrad.

Kvalitetskontroll vid insamling genom okulärbesiktning förutsätts ske men har i samråd

med Lilla Edet inte bedömts ha kalkylerbar effekt på insamlingsarbetet.

2.6.2 Påbyggnad tvåfacksbilar

I Lilla Edet används tvåaxliga fordon med hänsyn till vägnätets beskaffenhet. Tvåaxliga

fordon lastar mindre än treaxliga. Frågan har lyfts från Lilla Edet om man kan utöka

lastkapaciteten genom extra höga påbyggnader.

Sweco har varit i kontakt med JOAB som tillverkar påbyggnad till sopbilar. Beroende på

chassityp mm har bilarna en lastvolym på mellan 11 och 13 m3. JOABs påbyggnader har

en 65/35 fördelning av volymen, dvs 65 % av volymen används för restavfall och 35 % för

matavfall. Lasten begränsas av vilket tryck som uppstår på bakaxeln. Detta i sin tur

påverkas av faktorer som t.ex. lastteknik (pressplattans placering vid kärltömning),

hjulbas (längd mellan hjulparen) och typ av förarhytt.

JOAB tillhandahåller två olika höjder på skåp, det låga ger en totalhöjd på fordonet på

3,225 m, det höga 3,550 m. JOABs bedömning är att högre skåp än så på tvåaxliga bilar

inte ökar lastkapaciteten då lastvikten är den begränsande faktorn.

2.6.3 Omlastning

Omlastning förutsätts ske på samma plats som idag. En skiljevägg kommer att behöva uppföras till en engångskostnad som uppskattats av Lilla Edet och inkluderats i kalkylen.

80


2017-10-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Idag åtgår ca en timme per vecka för arbetet vid omlastning, rengöring av ytor osv. Sweco antar att ytterligare en timme per vecka åtgår för motsvarande arbete med matavfallet. Vid tippning av bilarna åtgår idag ca en timme per bil och vecka för att spola av dessa. Sweco bedömer att tidsåtgången är densamma efter införande av matavfallsinsamling.

2.6.4 Montering och utkörning av kärl

Utgångspunkt för kostnadsberäkning har varit en projektanställning under sex månader

för att hantera montering och distribution av kärl samt hyra av en lätt lastbil med

bakgavellyft under samma tid. Priset per kärl blir ca 67 kr.

Bedömningen av tidsåtgång har gjorts i samråd med Lilla Edet, och bottnar i en grov

skattning av när under projekttiden denna resurs kan behövas. Det har således inte gjorts

detaljerade bedömningar av en optimalt rationell montering och utkörning.

2.7 Transport och behandling

Följande priser har använts i beräkningen:

• Transport från omlastning till behandlingsanläggning: 150 kr/ton (oavsett om det

är matavfall eller restavfall som transporteras).

• Förbränning, restavfall: 570 kr/ton.

• Rötning, inkl förbehandling; 530 kr/ton.

3 Resultat

Beräkningarna är gjorda i en excelfil som bilagts denna PM. Filen har en flik för indata, där det tydligt framgår olika pris samt härledning av prisbedömningar som gjorts. I en egen flik ligger själva beräkningen, där tre fasta scenarier med olika anslutningsgrader finns redovisade. Scenario 1 har 100 % anslutningsgrad, ett ”max-scenario” som kan sägas motsvara obligatorisk insamling, även från de abonnenter som idag hemkomposterar. Scenario 2 har 80 % anslutningsgrad vilket kan sägas motsvara obligatorisk insamling för abonnenter som inte hemkomposterar, men där en del av hemkomposterarna ansluter sig till insamlingen. Scenario 3 har 30 % anslutningsgrad, för att simulera effekten vid frivillig insamling och relativt lågt engagemang. Scenario 4 är skapat för att simulera valfri anslutningsgrad, så att kommunen ska kunna testa utfallet vid olika anslutningsgrader och samtidigt kunna jämföra det med scenarierna 1–3. Om scenario 4 sätts till ”0 %” så syns det även tydligt vilka kostnader som i kalkylen är inlagda som fasta respektive rörliga. Ytterligare en kolumn finns i beräkningsfliken, den är betecknad ”Referenskostnad, ingen förändring”. Här ligger de kostnader som finns även om ingen matavfallsinsamling genomförs, man kan säga att det motsvarar ett nuläge. I denna kolumn har antagandet

81

7(7)


2017-10-17

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

gjorts att kostnaden för fordon är densamma som idag, dvs att nya bilar leasas då nuvarande leasingperiod avslutas. Alla blad är lösenordsskyddade, lösenordet bifogas leveransen. Låsningen är endast till för att användare av misstag ska ändra något i beräkningarna. Vidare har vissa celler låsts med lösenordsskydd som kan låsas upp utan att bladets skydd försvinner; procentsatsen i scenario 4 (beräkningsfliken) samt celler med indatavärden (indatafliken). Dessa celler kan låsas upp med lösenord som angivits i respektive flik. Resultatet redovisas som tre summor, dels

• del 1, engångskostnad under införandeåret (år 1), dels

• del 2, löpande kostnader år 1-10 (avskrivningstiden för kärl), samt

• del 3, övriga löpande kostnader från år 1 och framåt. På så vis framgår av del 1 vad själva projektkostnaden bedöms bli. Tabell 1 Total kostnad per år vid olika anslutningsgrad, SEK

Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Referenskostna

d, ingen förändring

Del 1 - TOTALT, SEK/år, år 1

2 355 250 2 324 500 2 247 625 0

Del 2 - TOTALT, SEK/år, år 1-10

189 657 151 726 56 897 0

Del 3 - TOTALT, SEK/år, per år 1-

5 022 026 4 984 025 4 782 522 4 032 120

Kostnaderna redovisas även nedbrutna i kr/invånare, enligt tabell 2 nedan. Tabell 2 Total kostnad per år och invånare vid olika anslutningsgrad, SEK

Scenario 1

Scenario 2 Scenario 3 Referenskostnad, ingen förändring

Del 1 - PER INVÅNARE, SEK/år, år 1

172 169 164 0

Del 2 - PER INVÅNARE, SEK/år, år 1-10

14 11 4 0

Del 3 - PER INVÅNARE SEK/år, per år 1-

366 363 348 293

82


Ändring Avfallstaxa 2018 – Slamtömning av enskild avloppsanläggningDnr TN 2018/13

SammanfattningSlam från enskilda avloppsanläggningar klassas som hushållsavfall och är därför en kommunal skyldighet att samla in, och fastighetsägare är skyldiga att använda sig av kommunens insamlingssystem.

Lilla Edets kommun har ett entreprenadavtal för tömning av slam i enskilda avlopp. Avtalet löper till 2018-03-31, och en upphandling genomfördes i slutet av 2017 för ett nytt avtal.

Priserna i den nya upphandlingen visade sig skilja sig från tidigare upphandling med ca 30 procent högre priser. Kraven i upphandlingen skiljer sig inte nämnvärt från föregående upphandling vilket gör att upphandlingskraven inte förklarar prisskillnaden. Skillnaden beror sannolikt på faktorer som till exempel den allmänna konjunkturen.

Kunderna inom avfallskollektivet som har nyttjat tjänsten har burit sina egna kostnader. För att det ska vara så även under 2018 måste taxan för slamtömningsavgifterna anpassas till genomförd upphandling. Om taxan är oförändrad kommer slamtömningens verksamhet att uppvisa ett underskott på ca 255 tkr från april till december.

Tekniska avdelningen föreslår att taxan bör justeras för att anpassa sig till den nya entreprenadkostnaden. Förslaget till ny taxa för slamkunderna är entreprenörens pris plus ett administrativt påslag för kommunens hantering av enskilda avlopp enligt samma princip som nu gällande taxa. Taxan föreslås träda i kraft först 2018-07-01 med hänsyn till att taxan ska behandlas i kommunfullmäktige samt ge tid för att informera kunderna om taxeförändringen. Därför tillkommer ett påslag för att täcka underskottet under april till och med juni månad. Tekniska avdelning ambition är att taxan ska vara oförändrad 2019.

Observera att det är endast tjänsten slamtömning som förändras i den föreslagna Avfallstaxan som träder i kraft 2018-07-01.

83

sid 2/2

Se tabell nedan för prisskillnaden mellan nu gällande avfallstaxa 2018 och förslag till ändring av avfallstaxa 2018:

Tömningsavgifter EnhetAvfallstaxa gällande 2018 idag

Förslag till ändring av avfallstaxa 2018

Skillnad i kr mellan gällande avfallstaxa och förslag på ändring av avfallstaxa 2018

Skillnad i % mellan gällande avfallstaxa och förslag på ändring av avfallstaxa 2018

2- eller 3- kammarbrunn, 0-3 m³ /styck 530 kr 829 kr 299 kr 56%2- eller 3- kammarbrunn, 3,1-6 m³ /styck 743 kr 1 029 kr 286 kr 38%2- eller 3- kammarbrunn, 6,1-9 m³ /styck 954 kr 1 291 kr 337 kr 35%2- eller 3- kammarbrunn, 9,1- m³ /m³ 130 kr 130 kr 0 kr- 0%ExtratjänsterSlangtillägg, när slangdragningen överstiger 15 meter /5 m 21 kr 63 kr 42 kr 198%Extrahämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Extrahämtning sker inom 5 arbetsdagar efter beställning /styck 164 kr 994 kr 830 kr 506%Akuthämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Akuthämtning sker inom 2 arbetsdagar efter beställning /styck 410 kr 1 244 kr 834 kr 203%Hindrad tömning. Är en avgift för beställd tömning som ej kunnat utföras på grund av hinder på fastigheten tömningen skulle utföras på. /styck 493 kr 619 kr 126 kr 26%Extra avgift när extra personal eller extra utrustning krävs.

/påbörjad arbetstimme 1 250 kr 2 000 kr 750 kr 60%

Föreslagna taxenivåer för slamtömning ligger i jämförlig nivå som i grannkommunerna Ale och Stenungssund.

Beslutsunderlag-Förslag ändring Avfallstaxa 2018

Förslag till beslutTekniska nämnden föreslår besluta om Avfallstaxa 2018 och lämna ärendet vidare till kommunfullmäktige.

Anders JohanssonIngenjö[email protected] 65 95 71

Beslut expedieras tillKommunfullmäktige

Beslutet skickas för kännedom till Anders JohanssonIngenjö[email protected]

84

Dnr TN 2018.24

AVFALLSTAXA 2018

85

AvfallsavgifterFör åtgärder avseende fastighetsrenhållning i form av bortforsling och oskadliggörande av avfall mm som (enligt gällande lokal renhållningsordning och miljöbalkens renhållningsordning) åligger kommunen, skall fastighetsägaren erlägga avgifter enligt denna taxa. I ett abonnemang ingår förutom hämtning av hushållsavfall vid fastigheten, tillgång till Återvinningscentralen i Göta (ÅVC), transport och omhändertagande av avfallet, kundtjänst, fakturering m.m. En grundavgift betalas per hushåll och/eller per verksamhet.

För hämtning med andra metoder än de som är beskrivna i denna avfallstaxa eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt får Tekniska nämnden besluta om särskilda avgifter i enlighet med grunderna för denna avfallstaxa och de grunderna som anges i 27 kap 5§ miljöbalken.

Hushållsavfallsavgifter

Grundavgift Exkl. moms Inklusivemoms

En och tvåfamiljshus 685 kr 856 krFritidshus 342 kr 428 krLägenhet 342 kr 428 krVerksamhet 685 kr 856 kr

Insamling av hushållsavfall med container

Container storlek i m3

Hämtningsintervall Avgift exkl. moms

Avgift inkl. moms

Årsabonnemang 8 Varannan vecka, 26 tömningar på ett år.

14 190 kr 17 738 kr

Månadsabonnemang 8 Varannan vecka, 2 tömningar på en månad.

3 405 kr

4 256 kr

Extratömning 8 En tömning utförs inom tre arbetsdagar

875 kr

1 093 kr

Dragväg mellan fordonets uppställningsplats och hämtstället enkel väg.Avgift per kärl och hämtningstillfälle.

Avgift exkl. moms

Avgift inkl. moms

Klass 1, < 5 meter 0 kr 0 krKlass 2, 5-15 meter 8 kr 10 krKlass 3, 15-25 meter 17 kr 21 krKlass 4, >25 meter, kostnad per meter 2 kr 3 kr

86

Abonnemang Kärlstorlek i liter Hämtningsintervall Rörlig avgift

exkl. momsRörlig avgift

inkl. momsHelår 140 Varannan vecka 894 kr 1 118 krHelår 140 Var fjärde vecka* 335 kr 419 krHelår 190 Varannan vecka 1 213 kr 1 517 krHelår 190 Var fjärde vecka* 455 kr 569 krSommar 140 Varannan vecka 344 kr 430 krSommar 140 Var fjärde vecka* 129 kr 161 krSommar 190 Varannan vecka 467 kr 583 krSommar 190 Var fjärde vecka* 175 kr 219 krSommar*** 190 Varje vecka 1 027 kr 1 284 krSommar*** 370 Varje vecka 1 972 kr 2 465 krSommar*** 370 Varannan vecka 909 kr 1 136 krSommar*** 370 Var fjärde vecka* 408 kr 510 krSommar*** 660 Varannan vecka 1 621 kr 2 026 krSommar*** 660 Varje vecka 8 429 kr 10 536 krSommar*** 660 2 ggr/vecka 7 132 kr 8 915 krSommar*** 660 4 ggr/vecka 15561 kr 19 451 krHelår*** 190 Varje vecka 2 669 kr 3 337 krHelår*** 370 Varje vecka 5 198 kr 6 497 krHelår*** 370 Varannan vecka 2 363 kr 2 953 krHelår*** 370 Var fjärde vecka* 1 063 kr 1 329 krHelår*** 660 Varannan vecka 4 215 kr 5 268 krHelår*** 660 Varje vecka 8 429 kr 10 536 krHelår*** 660 2 ggr/vecka 18 544 kr 23 180 krHelår*** 660 4 ggr/vecka 40 460 kr 50 575 krHelår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 112 kr 140 krHelår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 42 kr 52 krHelår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 152 kr 190 krHelår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 57 kr 71 krHelår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 75 kr 93 krHelår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 28 kr 35 krHelår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 101 kr 126 krHelår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 38 kr 47 krSommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 43 kr 54 krSommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 16 kr 20 krSommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 58 kr 73 krSommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 22 kr 27 krSommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 29 kr 36 krSommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 11 kr 13 krSommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 39 kr 49 krSommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 15 kr 18 kr

***Ej valbara av enskilda hushåll** Kräver ”ansökan om delat avfallskärl ”och godkännande av kommunen* Kräver ”anmälan om kompostering” och godkännande av kommunenSommarabonnemang avser perioden 1 maj – 30 september

87

Extra tjänster Avgift exkl. moms

Avgift inkl. moms

Avgift för byte av kärl 300 kr 375 krAvgift per besök till ÅVC efter 24 avgiftsfria besök till ÅVC per kalenderår och per hushåll

160 kr 200 kr

Ersättningskort vid förlust av passerkort till ÅVC 160 kr 200 krHämtning per transport av övrigt hushållsavfall, till exempel skrymmande avfall. 600 kr 750 kr

Extra hämtning ett styck avfallskärl,inom tre arbetsdagar 120 kr 150 kr

Utlåning av avfallskärl, 140 liter, för tillfälligt behov. Per kärl och per påbörjad sjudagarsperiod.

300 kr 375 kr

Utlåning av evenemangskärl, 660 liter flerfack, för tillfälligt behov. Per kärl och per påbörjad sjudagarsperiod.

400 kr 500 kr

Vissa extratillbehör till avfallskärl, som till exempel andra lock eller lås.

640 kr 800 kr

Slamtömningsavgifter

Tömningsavgifter EnhetPris per enhetexkl. moms

Pris per enhetinkl. moms

Pris per enhetinkl. behandlingsavgift inkl. moms

2- eller 3- kammarbrunn, 0-3 m³ /styck 663 kr 829 kr 1 024 kr2- eller 3- kammarbrunn, 3,1-6 m³ /styck 823 kr 1 029 kr 1 419 kr2- eller 3- kammarbrunn, 6,1-9 m³ /styck 1 033 kr 1 291 kr 1 876 kr2- eller 3- kammarbrunn, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr 195 krSluten tank, 0-3 m³ /styck 663 kr 829 kr 1 024 krSluten tank, 3,1-6 m³ /styck 823 kr 1 029 kr 1 419 krSluten tank, 6,1-9 m³ /styck 1 033 kr 1 291 kr 1 876 krSluten tank, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr 195 krBDT-brunn /styck 663 kr 829 kr 1 024 krBehandlingsavgift för slam per m³ tillkommer på alla tömningar, se vatten- och avloppstaxa för avgift

Extratjänster EnhetPris per enhet exkl. moms

Pris per enhet inkl. moms

Slangtillägg, när slangdragningen överstiger 15 meter /5 m 50 kr 63 krExtrahämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Extrahämtning sker inom 5 arbetsdagar efter beställning /styck 795 kr 994 kr

Akuthämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Akuthämtning sker inom 2 arbetsdagar efter beställning /styck 995 kr 1 244 kr

Hindrad tömning.Är en avgift för beställd tömning som ej kunnat utföras på grund av hinder på fastigheten tömningen skulle utföras på.

/styck 495 kr 619 kr

Extraavgift när extra personal eller extra utrustning krävs. /påbörjad arbetstimme

1 600 kr 2 000 kr

88

Redovisning av delegationsbeslut 180131

Diariear Diarienummer Rubrik Datum

2016 S229 Svar på ansökan om grävtillstånd 2017-12-19

2017 S377 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall 2017-12-12

2017 S379 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam 2017-12-22






89

Utskriftsdatum: Utskriven av: Anna-Carin Säll2018-01-24

Delegeringsbeslut

Diarieenhet:

Beslutsinstans:

Sammanträdesdatum:

Tekniska nämnden

Tekniska nämnden

Sekretess: Visas ej

2018-01-31

Kategori: Alla

Beslutsfattare: Alla

Id Beskrivning Beslutsfattare

Datum Avsändare/Mottagare Paragraf

Ärendenummer Ärendemening Ansvarig

Kategori

1793 Delegation till Christin Falkenby Anna Stenlöf

2018-01-18 Anna Stenlöf §

TN 2018/47 Delegering till Christin Falkenby Anna Stenlöf

Övriga delegeringsbeslut

1416 18_4

2018-01-11 Eltel Networks Infranet AB §

TN 2018/4 Grävansökan Göta Göran Åberg

2018.58 Yttrande om bred transport, TRV 2018/4381 Anders Johansson

2018-01-15 ***PUL*** Anders Johansson §

TN 2018/35 Begäran om yttrande om bred transportÄrendenr: TRV 2018/4381

Anders Johansson

Övriga delegeringsbeslut

Sidan 1 av 1

90

kallelse tekniska nämnden - lillaedet.se · h u rmyc ketmatavfalloc htillvilken kvalitetsom...

Documents