Nyanserade rum En omges t a l t n i n g av S t o r t o r g e t i Ka r l s k r o na

Projektarbete i kursen Att gestalta offentliga rum Magdalena Lundberg Fysisk planering vt 2009

2

Nyanserade rum i offentlig miljö En omgestaltning av Stortorget i Karlskrona

3

4

Abstrakt Samtalet om det offentliga rummet diskuteras idag inom ett brett

spektrum av olika ämnesområden. Beroende på ämnesområdet

definieras det offentliga rummet olika. Dels finns beskrivningar om det

offentliga rummet som en politisk eller social sfär och dels finns den

fysiska rumsligheten. Boverket beskriver betydelsen av de offentliga

rummen som en motkraft till ekonomisk, social och etnisk segregation

där alla ska ha rätt att ta plats. Idag påverkas det offentliga rummet

av olika maktförhållanden och begränsningar. Samtidigt tyder mer på

att vi rör oss mindre i det offentliga rummet och spenderar mer tid i

det privata hemmet. Förslaget till en omgestaltning av Stortorget i

Karlskrona, med utgångspunkt i den teoretiska behandlingen av

offentliga rum, har haft ambitionen att belysa en komplexitet gällande

offentliga rum i Sverige och samtidigt försöka väcka en diskussion

kring hur morgondagens offentliga rum kan se ut. Genom att skapa

nya mobila aktivitetslokaler som allmänheten kan låna syftar förslaget

till att erbjuda enskilda och grupper rum för aktivitet på Stortorget

under dygnets alla timmar. Beroende på efterfrågan förändras de

flexibla aktivitetsvolymerna. Lokalerna innehåller olika fysiska

egenskaper för olika aktivitetsändamål. Moduler med olika storlek och

varierat uttryck skapar en provisorisk karaktär på torget. Detta är en

medveten strategi som syftar till att engagera allmänheten och

därmed lämna aktivitetslokalernas framtid i deras händer.

5

Förord Jag vill tacka min handledare Katinka och mina nära kandidatvänner

för inspiration, stöd och tålamod under den långa processen. Jag vill

främst tacka min syster tillika eviga inspirationskälla som peppat,

kritiserat och lärt mig att alltid tro på det jag gör och aldrig ta

något för givet. Många timmars intensiva samtal om offentlighet i

staden har förts, oss emellan. Detta arbete rymmer en bråkdel av

dessa reflektioner men är också anledningen till att ett stort antal

texter och projekt har skapats vid sidan om.

6

Innehåll

1. Introduktion

1.1 Inledning s. 7

1.2 Uppgiftsbeskrivning s. 7

1.3 Problem och möjligheter s. 7

1.4 Syfte och avgränsning s. 8

1.5 Metod och frågeställningar s. 8

2. Teoretisk utgångspunkt

2.1 Offentligt- privat s. 10

2.2 Offentliga rum i staden s. 11

2.3 Begränsningar i de fysiska offentliga rummen s. 11

2.4 Betydelsen av offentliga rum i staden s. 12

2.5 Olika aktiviteter i de semiorganiserade fälten s. 13

2.6 Slutsatser av det teoretiska arbetet s. 13

3. Stortorget

3.1 Stortorget s. 16

3.2 Rörelse s. 17

3.3 Aktivitet s. 18

3.4 Diskussion s. 20

4. Koncept

4.1 Idé om rum s. 22

4.2 Idé om utformning s. 23

4.3 Idé om aktivitet s. 24

5. Avslutande reflektioner s. 26

6. Källförteckning s. 27

7

Introduktion

1.1 Inledning Vad händer med de offentliga rummen idag? För att göra de

offentliga rummen mer attraktiva och trygga används idag olika

tillvägagångssätt. Vissa offentliga rum utsmyckas med konstverk, andra

med övervakningskameror och vissa glasas helt in. Samtidigt som de

traditionella offentliga rummens utformning (torg, parker etc.)

diskuteras växer nya typer av offentliga rum fram på platser som är

allt annat än fysiskt definierade på samma sätt som de traditionella.

Vad kan de traditionella rummen lära av detta? Startskottet för detta

projektarbete blev Kristiaan Borrets ord om att det urbana offentliga

rummet är i behov av ett paradigmskifte (2005).

1.2 Uppgiftsbeskrivning Projektarbete i Fysisk planering innefattar 15 hp och tas under tredje

året på kandidatprogrammet för Fysisk planering. Kandidatarbetets

ämne ska hållas inom ramen för kursen ” Att gestalta offentliga

rum”, vars uppgift har varit att presentera en omgestaltning av

Stortorget i Karlskrona. Detta projektarbete innehåller dels en praktisk

del som presenterar en omgestaltning men bygger huvudsakligen på

en teoretisk grund som behandlat ämnet, offentliga rum.

1.3 Problem och möjligheter Stadsrummen ses ofta som den fysiska definitionen av begreppet

offentligt rum, ett rum som är öppet för allmänheten och nyttjas

gemensamt. Samtidigt finns definitionen av offentlighet och det

offentliga rummet som en politisk och social sfär. Glappet mellan

dessa begrepp innebär att målformuleringen för det fysiska offentliga

rummet inte är självklar. Boverket har formulerat att de offentliga

rummen ska verka för ekonomisk, social, och etnisk integration i

staden. Hur ska ett offentligt rum i praktiken utformas för att uppnå

dessa mål? Räcker det att bara skapa attraktiva rum som stimulerar

till spontana möten som den mer konkreta visionen brukar lyda? Kan

eller bör det ställas mer krav på det offentliga rummet än så? I så

fall måste man tala om hur det offentliga livet och den sociala

interaktionen verkar idag och där kommer definitionen av det

offentliga rummet som en social och politisk sfär åter in. Vad händer

när en stor del av det offentliga livet och i synnerhet samtalet äger

rum på platser, som på ett eller annat sätt är kopplat till det

kommersiella? Diskussionen om det offentliga rummet är allt annat än

8

tydlig. Därför måste kunskap samlas in för att kunna förstå och

formulera en strategi för Stortorgets framtid. Högre krav måste kunna

ställas på stadens mest centrala rum än att det ska vara attraktivt

och främja spontana möten. Det offentliga stadsrummet besitter trots

allt en hel del ansvar för samhällets utveckling.

1.4 Syfte och avgränsning Syftet med projektarbetet har varit att presentera ett förslag på en

omgestaltning av Stortorget i Karlskrona, baserat på inledande studier

om betydelsen av och problematiken kring dagens offentliga rum samt

på en analys av platsen.

Arbetet har delats in i en teoretisk och en praktisk del. I den

teoretiska delen har en avgränsning gjorts genom att främst diskutera

det offentliga rummet i staden och dess relation till andra

föreställningar om det offentliga rummet. I den praktiska förslagsdelen

har fokus lagts på att presentera och beskriva idén som ett svar på

det teoretiska underlaget tillsammans med en analys av Stortorgets

roll idag.

1.5 Metod och frågeställningar Projektarbetets första del innefattar en undersökning av det offentliga

rummet och dess dimensioner. Litteratur och föreläsningar inom

ämnesområden som arkitektur, sociologi och filosofi har använts.

Materialet är aktuellt och belyser det offentliga rummet från olika håll,

vilket gör att litteraturen inte ifrågasätter varandra utan kompletterar.

Följande frågor formulerades vid projektstarten för det teoretiska

förarbetet.

‐ Hur definieras ett offentligt rum och vilka kriterier måste rummet uppfylla för att kallas offentligt?

‐ Vad ska vi ha våra offentliga rum till? ‐ Hur ser dagens situation ut för de offentliga rummen? ‐ Hur rör vi oss i de offentliga rummen och varför gör vi

det/ det inte?

Del 1 avslutas med konklusioner om den presenterade teoretiska

bilden av det offentliga rummet och vilka resonemang som tas med

in i arbetets praktiska del. Arbetets praktiska del inleds med en

studie av Stortorget. En rörelse- och aktivitetsstudie presenteras som

bygger på observationer på platsen. Följande frågor ställdes i studien:

‐ Varför vistas man här? ‐ Hur vistas man här? ‐ När vistas man här?

Inför arbetet med förslaget till omgestaltning av Stortorget har

resultatet av studien mött de teoretiska slutsatserna och frågor kring

Stortorgets framtid utformades:

‐ Vad ska Stortorget sträva efter att vara för offentligt rum och hur ska det gestaltas för att uppnå målet?

‐ Ska det framtida Stortorget hålla sig till sin nuvarande fysiska rumslighet?

Avslutningsvis förs en diskussion om projektet som återknyter till hela

processen.

9

2. Teoretisk utgångspunkt

För att kunna ge förslag på en omgestaltning av Stortorget behövs

en grundläggande kunskap om det offentliga rummets definition,

problematik och betydelse. Då debatten kring våra offentliga rum går

varm finns därför ett behov av att förstå och se det offentliga

rummet utifrån många aspekter. Ett offentligt rum i staden är mer än

bara en rumslighet som är tydligt definierad och bör behandlas

därefter. Den teoretiska delen ger därmed en grundläggande

introduktion till de offentliga rummens dimensioner.

10

Modeller: Offentlighet: Problem: Exempel:

2.1 Offentligt - privat I många debatter om det offentliga rummet påpekas det att vi idag

har svårt att hantera hur vi ska förhålla oss till det offentliga och

privata rummet, både som politisk och social sfär och som fysisk

rumslighet. Gränserna har luckrats upp. Varje människa har sig egen

bild av vad de anser vara offentligt och privat. Debatten om det

offentliga och privata i staden tycks således ha fastnat på ett

diskussionsstadium där dessa begrepp definieras olika. Därför är det

viktigt att vara medveten om att försök till distinktioner av det

offentliga och privata har gjorts genom ett antal modeller genom

åren. Synen på det offentliga rummet har under historiens gång

förändrats och måste därför ses som ett relativt begrepp (Wiklund,

1991). Borret (2005) presenterar fyra modeller som visar olika sätt

att se på begreppen, den liberalekonomiska modellen (där huvudsakligen offentlig sektor utgör definierar det offentliga),

medborgarmodellen (där sfären för det politiska samtalet mellan medborgare definierar offentlighet) och den sociala modellen (typen av sociala relationer där spontana möten räknas som offentlighet).

Dessa tre utgår alla från att definiera offentlighetsbegreppet.

Den feministiska modellen gör tvärtom och börjar med att definiera det som är privat (familje- och hemsfären) och påvisar därmed

genusskillnader. Samtliga modeller visar upp ett antal brister och kan

därför inte användas som helhetsmodeller när distinktionen mellan

offentligt- privat ska definieras för socialt liv. Däremot är de väldigt

viktiga att presentera för att kunna förstå och vara mer tydlig i

samtalet om det offentliga rummet. Som modellerna vittnar om är

diskussionen kring offentligt- privat en komplex fråga, då

distinktionerna dels flätas samman men samtidigt separeras. Saknaden

av gemensamma studier, där inte bara det offentliga rummet som

politisk och social sfär, utan också som fysisk rumslighet avhandlas

tillsammans saknas menar Gabrielsson (2006). Dessutom avhandlas

dessa kategorier inom olika ämnesområden, var för sig.

För att få en mer konkret bild av hur dessa olika modeller berör det

offentliga rummet, dels som sfär och dels som fysiskt ting beskrivs

dessa ovan i en skissartad tabell. Borret (2005) har gett exempel

på hur den sociala modellen har använts för att kritisera den

modernistiska stadsplaneringen och resterande har fyllts i på egen

hand.

LIBERALEKONOMISKA MODELLEN

MEDBORGAR MODELLEN

SOCIALA MODELLEN

FEMINISTISKA MODELLEN

OFFENTLIG SEKTOR

DÅLIGT UTFORMADE RUM STIMULERAR EJ MÄNSKLIGA RELATIONER

SFÄREN FÖR POLITISKA SAMTAL

SPONTANA MÖTEN, ANONYMITET

ALLT FÖRUTOM FAMILJE-/HEMSFÄR

PRIVATISERING AV STADENS RUM

OFFENTLIGA SAMTALET HAR FÖRSVUNNIT / BYTT ARENA

GENUSSKILLNADER I HUR RUM UPPFATTAS OCH HUR MAN SJÄLV UPPFATTAS

INGLASNING AV KOMMERSIELLT STRÅK

INTERNET SOM NYTT RUM FÖR POLITISK SAMTAL

MODERNISTISKA STADSPLANERINGENS ODEFINIERADE RUM

SEXUALISERING AV RUMMET

De olika modellerna

11

2.2 Offentliga rum i staden Som tidigare påpekats saknar det offentliga rummet en samlad

vedertagen definition. Detta arbete har inte intentionerna att försöka

formulera en sådan, utan försöker belysa de olika sätten att se på

det offentliga rummets dimensioner. Samtidigt ligger stadsrummet i

fokus, då en omgestaltning av Stortorget ska göras. Men Stortorget

är mer än bara ett fysiskt definierat rum.

Det abstrakta rumsbegreppet som används finns inte representerat i

lagstiftningen där istället platsbegreppet används när man talar om

stadsrummet. Med offentlig plats menas allmän väg, gata, torg, park

eller hamnområde som är upplåtna och tillgängliga för allmänheten

(Nationalencyklopedin, 2009). Platsbegreppet verkar därmed täcka

det offentliga stadsrummet i den fysiska bemärkelsen även om den

specifika fysiska strukturen bortses från. Och kanske är det just

platsbegreppet som lättare kan användas när man talar om att nya

offentliga rum växer fram vid sidan av de tydligt definierade. Om

man ser det offentliga rummet utifrån den sociala aspekten där social

interaktion skapas, som t.ex. på en busshållsplats, är det fysiska

offentliga rumsbegreppet aningen förvirrande. Bättre termer för vad

som specifikt menas skulle underlätta samtalet genom att man då

undviker missförstånd.

Till de traditionella offentliga rummen i staden brukar torg och parker

räknas. Dessa är offentliga rum som har fått en tydlig definition

genom dess fysiska utformning och som fungerar olika bra som rum

för samtal. Men det är som sagt inte bara det offentliga rummet

som definierats fysiskt som finns. Det finns rum som skapas genom

sociala rörelsemönster och social interaktion och som i sin tur skapar

rumsliga föreställningar. Sedan påverkar och samverkar dessa fysiska

och sociala föreställningar med varandra. Franzen (2003) talar om

mellanrummen i staden, som de nya offentliga rummen som skapas.

För att göra det enklare kan man säga att det finns (fysiska) rum

för offentligt liv (torg, parker etc.) och (fysiska) rum med offentligt liv (busshållsplatser, stråk, gatukök). Benämningen offentligt liv avses

möjlighet till social interaktion. Samma princip kan gälla lokaler. Det

finns lokaler som är rum avsedda för offentligt liv, dels offentligt ägda och kommersiellt ägda lokaler (även om de kommersiellas

ändamål bottnar i ett vinstsyfte). Exempel på offentligt ägda lokaler

är fritidsgårdar respektive caféer som är kommersiellt ägda. Samtidigt

finns offentliga och privata lokaler som är rum med offentligt liv, som teater respektive resecentrum som vardera exempel.

2.3 Begränsningar i/av det fysiska offentliga rummet Idag finns definitioner av rum som dels privata och offentliga men

även halv-offentliga och halv-privata rum. Vart gränserna går för

privat, halv-privat, offentligt och halv-offentligt kan självklart tolkas

olika (se t.ex. tidigare nämnda modeller s.9). Formas (2003)

definierar det offentliga rummet som alla platser som är tillgängliga

för en bred allmänhet. Olsson (1998) definierar dessa rum utifrån

en liknande syn där graden av accessbarhet bestämmer om rummet

t.ex. är offentligt eller halvoffentligt. När man talar om olika offentliga

rum i staden ger

12

Olsson exempel på biografen som ett halvoffentligt rum och

bostadsgården som ett halvprivat rum. Dessa tolkningar av rummets

status kan dels bero på själva utformningen. Det finns mer uttalade

exempel och exempel som är svårare att upptäcka, åtminstone för

den som anser sig ha tillträde till detta rum. Rummets status kan

påverkas av skrivna och oskrivna regler (Lindskog 2006). Dels

finns skrivna regler som att du måste betala för att ta del av

rummet (t.ex. biografen) eller så finns oskrivna regler för hur du

ska uppfatta rummet (t.ex. exklusiva gallerior).

Sociologen Rolf Lindskog (2006) identifierar fyra typer av hot mot

det fysiska offentliga rummet; kommersialisering, privat expropriering,

asfaltering och formell ordning. Med kommersialisering menas att rum som domineras av kommersiellt inriktade verksamheter leder till en

exkludering av olika grupper i samhället. Privat expropriering skapas genom att grupper t.ex. exkluderas (som nämnts ovan) och därmed

skapas ensidiga kulturella områden som leder till att den sociala

interaktionen mellan olika grupper reduceras. Med asfaltering menas väginfrastrukturens utbredning som bryter upp de offentliga rummen

och därmed missgynnar det sociala livet i staden. Det sista hotet är

formell ordning som innebär att en allt för reglerad stad kan resultera i att möten mellan olika grupper av människor försvagas och

samtidigt kan en för svag reglering leda till att starka (ex.

ekonomiska) krafter tar över, vilket i sin tur återigen leder till

exkludering. Dessa fyra hot har alla ett paradoxalt förhållande då de

samtidigt kan skapa möjligheter.

Den franske filosofen Henri Lefebvre beskriver produktionen av det

(sociala) rummet och maktkampen som pågår mellan representations of place (det föreställda rummet), representational spaces (det varselblivna rummet) och spatial practice (det levda rummet) (Bergman, 2008). För att ytterligare förenkla kan man kort säga att

det handlar om det materiella, symboliska och sociala rummet (inte

enligt Lefebvres definition av det sociala rummet). Genom ett spel

mellan dessa producerar samhället det sociala rummet, som är ett

resultat av maktförhållanden. Maktkampen, dominansen över ett socialt rum kan förändras om rummet approprieras av t.ex. medborgaren. Det handlar då att ta tillbaka rummet genom att använda sig av det

på sitt sätt, inte låta vare sig fysiska strukturer eller föreställningar

om hur rummet ska upplevas stå i vägen. Lefebvres tankemodell är

som alla andra modeller inte vattentät, men med den här modellen

kan förståelsen för det (sociala) rummet och hur dess olika aktörer

påverkar.

2.4 Betydelsen av offentliga rum Stadsmiljörådet har formulerat betydelsen av våra offentliga rum som

en motkraft till ekonomisk, social och etnisk segregation där alla ska

ha rätt att ta plats. För att de offentliga rummen verkligen ska verka

för att utveckla demokratin krävs en social interaktion mellan olika

grupper menar Lindskog (2003). Det handlar då om utbytet mellan

olika sociala och kulturella grupper och inte bara om möten mellan

dem. Detta förutsätter alltså att en exkludering av specifika grupper

inte sker.

13

2.5 Olika aktiviteter i de semiorganiserade fälten De offentliga rummen är beroende av människans aktivitet och

rörelse. Det är därför viktigt att förstå hur människan rör sig i olika

fysiska och sociala rum. I boken Det sociala landskapet (2008) beskriver Ahrne, Franzen och Roman tre olika typer av relationer

eller interaktionssfärer i vardagen som består av organisationer (t.ex. hemmet och arbetsplatsen), nätverk (t.ex. vänner och grannar) och semiorganiserade fält (t.ex. varuhus, biografer och trafiken). Människor rör sig mellan dessa tre sfärer som innefattar olika villkor

för interaktion med andra människor. I de semiorganiserade fälten

sker det enda samarbetet genom normer, som att t.ex. stå på höger

sida i rulltrappan, ställa sig i kö etc. De offentliga rummen utgör

med andra ord arenan för de semiorganiserade fälten, där människor

kan vara anonyma och där det finns en vardaglig frihet. Ahrne,

Franzen och Roman skriver att vi i slutet av 90- talet tillbringar allt

mer tid i hemmet med familjen, på det semiorganiserade fältets

bekostnad.

Gehl (2006) beskriver tre typer av aktiviteter som äger rum i det

offentliga rummet, nödvändiga, valfria och sociala aktiviteter. De nödvändiga aktiviteterna innefattar bl.a. alla aktiviteter du måste göra såsom att gå till skolan, jobbet och att handla etc. De valfria aktiviteterna varierar desto mer beroende på rummets fysiska och

sociala förutsättningar. Alltifrån väder till tidpunkt på dygnet och

otrygghet kan påverka dessa aktiviteter. Den sista kategorin är

beroende av de övriga två kategorierna. Gehl menar att de sociala aktiviteterna som att betrakta och samtala med andra människor beror

på om aktiviteten finns. Den kategori där de fysiska förutsättningarna

spelar roll kan därmed ses som den kategori man med en god

utformning kan öka, och därmed bidra till att de sociala aktiviteterna ökar.

De tre interaktionssfärerna

14

2.6 Slutsatser av det teoretiska arbetet Undersökningen av det offentliga rummets avgränsning vittnar om en

stor komplexitet i ämnet. Definitionsskiljaktigheter finns på många

plan. Hur ska ett offentligt rum se ut och fungera för att vara ett

offentligt rum? Ambitionen med denna teoretiska presentation var att

försöka ge en bild av olika tankesätt som skapar denna komplexitet.

Det är viktigt att poängtera att det offentliga rummet inte bara är

stadsrummen som är öppna för allmänheten. Det offentliga rummet

rymmer fler dimensioner än så och därför ställs högre krav i

diskussionen om hur vi ska utforma våra offentliga rum i staden.

De offentliga rummen i staden ska verka för ekonomisk, social och

etnisk integration enligt Boverket. Den formuleringen beskriver

potentialen som de offentliga rummen i staden faktiskt har. Hur

förvaltar man den potentialen? Att de är öppna för alla ger ingen

garanti och begränsningar i de offentliga rummen i staden har

tidigare belysts på s. 11. Hur skapar man ett offentligt rum som alla

olika människor faktiskt tar del av på ett eller annat sätt?

För att återgå till Ahrne, Franzén och Romans konstaterande om att

vi tillbringar mer tid i hemmet, så är frågan om hur de offentliga

rummen ska generera mer aktivitet och konkurrera med dagens

aktivitet som allt mer sker i/från hemmet. Rolf Lindskog menar att

det inte räcker med att människor betraktar varandra i det offentliga

rummet utan att en verbal kommunikation måste finnas för att ett

utbyte ska kunna ske. Detta konstaterande förstärker påståendet om

hur viktigt det är att alla tar del av de offentliga rummen.

De specifikt utformade stadsrummen som skapats för flera hundra år

sedan riskerar idag att ses mer som symboler för offentligt liv, ett

rum för offentligt liv. Accepterar man dessa rum som enbart representativa blir det enkelt att förvalta en sådan bild. Men ställer

man högre krav och har ambitionen att försöka få ut mer av än

bara som en representation för en historisk tid, krävs det att man

studerar vart det offentliga livet idag äger rum och försöka förstå

varför.

15

3. Stortorget För att förstå varför en viss rörelse och aktivitet pågår på Stortorget

och när den gör det/ gör det inte presenteras korta analyser på

rörelse samt aktivitet, som sätts i samband med omgivningen. Först

görs en kort presentation av Stortorget och dess roll i historien och i

staden.

16

3.1 Stortorget

Stortorget upptar en stor yta i proportion till Trossös sammanlagda storlek

(se bild 4). Med en yta på närmare 90 x 250 m breder torget ut sig

högt upp på det kuperade Trossö. Sedan 1998 finns Karlskrona med på

UNESCO:s världsarvslista, tack vare Trossös väl bevarade stadsplan från

slutet av 1600-talet (http://www.unesco.se). Fredrikskyrkan och Tyska

kyrkan (bild 3) är två monumentala byggnader som stod klara i mitten

av 1700- talet (http://www.karlskrona.se). Rådhuset som stod klar i

slutet av 1700-talet kan också räknas till skaran av monumentala

byggnadsverk. I axeln som går från norr till söder på Trossö och skär

genom Stortorget finns en staty av Karl den XI, grundare av Karlskrona.

På grund av Trossös kulturhistoriskt skyddade status har Stortorget behållt

sina proportioner. Som bilden nedan visar har delar av Stortorget under

ett antal år använts som parkeringsplats.

Stortorget med Fredrikskyrkan till vänster och Tyska kyrkan till höger

Torget i rosa, dagens centrumkärna med kommersiella och offentliga verksamheter i gult, vägnät i blått samt vägar för fotgängare i grönt

Rådhuset till vänster i bild

17

3.2 Rörelse

Byggnaderna som omgärdar Stortorget är dels offentligt ägda och

kommersiellt ägda lokaler, med få bostäder. Torget kommer därmed i

direkt kontakt med många målpunkter i staden som bibliotek,

vårdcentral, konserthus och restauranger. Torget omgärdas av

kommersiella stråk (Ronnebygatan och Borgmästaregatan) och drar

även nytta av dessa målpunkter. På tider då stora delar av de

kommersiella stråken inte har öppnat eller har stängt passerar många

torget när de rör sig till arbetet och matvaruaffärerna. Med andra ord

kan man beskriva Stortorget som en passage mellan olika målpunkter

i staden.

Då en stor del av torget används som parkeringsplats (se bild till

höger) skapas även här mycket rörelse, både i form av trafik och

rörelse till och från bilen.

Rörelse på och runtom Stortorget till fots

Bilden visar rörelse med bil på torget samt parkering

18

3.3 Aktivitet 10 arrangemang som ansökt om tillstånd anordnades under 2008 på

Stortorget. Klaipedaplatsen som ligger i direkt anslutning till torget och

kan ses som ett mindre torg hade i jämförelse 45 anordnade

arrangemang (Olof Engblom, 2009). Antagligen beror detta på att

Klaipedaplatsen ligger i anslutning till Ronnebygatan där majoriteten

rör sig dagtid. Torget som plats för olika arrangemang och

demonstrationer är alltså väldigt svag och visar på det kommersiella

stråkets starka ställning.

Torghandeln pågår mellan 06.30 till 18.00 på vardagar samt lördagar

klockan 06.00-15.00 och varierar till storlek från dag till dag. Varje

sommar anordnas den traditionsenliga Lövmarknaden som upptar stora

delar av Stortorgets yta. När vädret tillåter letar sig många ut på

torget och slår sig ner på ett fåtal bänkar som finns på norra delen

av torget, vid statyn, Fredrikskyrkan och Rådhuset.

När butikerna närmar sig stängning avtar den mest intensiva

aktiviteten. Efter kl 20 är enbart kommersiellt ägda lokaler närmast

torget öppna (med undantag för konserthuset) som t.ex.

restauranger och krogar. Aktiviteten i de offentliga rummen påverkas

starkt av dygnet och vädret. Kvällstid blir det offentliga rummet

(förutom varma sommarnätter) mindre aktivt. Kvar finns en aktivitet

som innefattar krogen och restaurangen.

Bilderna visar på aktivitet i byggnader runt Stortorget på olika tider av dygnet

Bilderna visar öppna lokaler i under två tider på dygnet

19

20

3.4 Diskussion om Stortorgets roll

Karlskrona och Trossös historia betyder mycket för staden. Att

förvalta Stortorgets fysiska uttryck har därför blivit en viktig del för

stadens identitet. Samtidigt visar staden att dagens torg är ett

svårhanterligt rum, genom att göra större delen av torget till

bilparkering. Själva gestaltningen av torgytan verkar därmed mindre

betydelsefull. Stortorget som torg på 2000-talet har av olika

anledningar fastnat i en roll som innebär att den representativa bilden

är den viktigaste bilden att förvalta, ett rum för offentligt liv. Rum för offentligt liv och rum med offentligt liv är inga ytterligheter utan går att förena. Stortorgets framtid handlar inte om att ta tillbaka en

förlorad aktivitet utan att skapa en högre frekvens av rörelse på

torget under fler timmar. Hur ska Stortorget vara vitalt och kunna

fungera som offentligt rum under alla dagar och tider av dygnet?

21

4. Koncept Dagens offentliga rum utomhus blir bristfälliga under många tider av

dygnet och året. Bibliotek, sporthall, fritidsgård och föreningslokal

lyckas då bättre. Däremot begränsas även dessa av öppettider och

ofta specifikt inriktade målgrupper. Med nya flexibla och mobila

lokaler på Stortorget skapas tillfälle för enskilda personer eller grupper

att träffas och interagera.

22

4.1 Idé om nya rum

Som analysen påvisade minskar rörelsen och aktiviteten vart eftersom

de kommersiella stråken stänger. Aktiviteter kring Stortorget kvällstid

utgörs till största delen av restauranger och krogar och själva torget

används uteslutande som passage då. Därmed utgör de kommersiella

lokalerna arena för social interaktion.

Genom att erbjuda rum för aktivitet i form av lokaler kan Stortorget

skapa en plattform för liv under alla timmar av dygnet och under

alla dagar på året. Lokalerna får därmed egenskaper som det

offentliga (ute)rummet saknar. Samtidigt ges en viss frihet i hur

lokalen används, något som offentliga byggnader inte kan erbjuda då

ett uttalat syfte oftast finns. Det brukar talas om att det offentliga

rummet ska kännas som stadens vardagsrum. Dessa aktivitetslokaler

konkretiserar den visionen.

Lokalerna balanserar på definitionen av vad som är privat och vad

som är offentligt och blir ett bidrag som är väldigt talande för vår

tid. En tid när den offentliga sfären letar sig in hemmets privata

sfär, både på gott och på ont. Vissa kanske upplever en sorts

trygghet i det offentliga rummet som man vanligtvis finner i det

privata hemmet. För andra kan denna offentliga lokal kännas som

dess privata rum där man kan andas ut från hemmets restriktioner.

För många finns kanske bara ett behov av att vistas i ett rum som

uppfattar andra offentliga aktiviteter och främjar interaktion mellan

människor. Oavsett hur det upplevs skapar aktivitetslokalerna ett nytt

rum för tolkning av det offentliga rummet.

Konceptuella skisser på nya rum

23

4.2 Idé om utformning

Då Stortorget är en del av många invånares rörelsemönster är

platsen ytterst lämplig för nya lokaler. Eftersom många endast

passerar är det viktigt att lokalerna tar plats och visar sig. Det

handlar om att väcka intresse och nyfikenhet kring aktiviteterna på

platsen. Därför placeras lokalerna centralt på torget. Då lokalerna är

mobila och efterfrågan och aktivitet styr krävs en flexibel

systemuppbyggnad. Lokalerna blir därför moduler som går att koppla

ihop och isär, strukturera om o.s.v. Hur mycket dessa moduler

kommer att breda ut sig på torget bestäms alltså inte på förhand.

Modulerna som är i olika storlek och har ett varierat uttryck skapar

en tillfällig typ av karaktär på torget. Detta är en medveten strategi

som dels syftar till att engagera allmänheten genom att skapa ett

intresse för att vilja vara med och påverka idéns fysiska omfattning.

Projektets fysiska omfattning och utfall ska ställas i relation och

spegla 2009 års invånare i staden.

Nuvarande parkeringsplatser flyttas till sidorna av torget för att

Stortorget ska fortsätta generera rörelse och aktivitet genom bilarna

samt att skapa ett tydligare fysiskt rum. Tanken är att modulerna ska

uppta den yta som dagens parkering har gjort anspråk på. På det

sättet behålls delar av Stortorgets historiska karaktär samtidigt som

nya volymer tillkommer. Dels kommer torgrummet att framträda mer

än det gör idag och dels kommer utrymme till ny aktivitet att

skapas. Genom denna omgestaltning har Stortorget som offentligt rum

lyckats framhäva dels dess fysiska egenskaper samtidigt som det

skapat utrymme för nya sociala kvaliteter. Kvaliteter som kan

konkurrera med de kommersiella lokalerna.

Tänkbara scenarion av lokalernas utbredning, beroende på årstid men främst engagemang och efterfrågan.

24

4.3 Idé om aktivitet

Lokalerna är tänkta att fungera för olika typer av aktiviteter beroende

på tid på dygnet. En modul kan under dagtid fungera som en filial

till biblioteket och erbjuda dagstidningar eller musik och ljudböcker där

hörlurar finns i anslutning. På kvällarna när lokalerna inte är

bemannade med bibliotekspersonal kan aktivitetstypen ändras genom

att modulen delas upp i två mindre sällskapsrum som kan lånas.

Tanken är att man ska kunna låna olika sorters aktivitetsprylar som

t.ex. tv, tv-spel, vanliga spel eller en musikanläggning. Beroende på

antalet boxar kan temarummen bli permanenta, annars får olika dagar

för olika aktiviteter erbjudas. Lokalerna kan även användas som

tillfälliga utställningslokaler för icke-kommersiella ändamål. Lokalerna

kan även fungera som en ny informationskälla för pågående ärenden

i kommunen. Huvudsyftet med aktivitetslokalerna är att i första hand

erbjuda ett kostnadsfritt rum för olika aktiviteter under dygnets alla

timmar, dels för den enskilde och dels för grupper.

Lokalerna ska vara tåliga för olika typer av aktiviteter och därför

skapas moduler med olika egenskaper. Dels finns moduler som kan

organiseras om invändigt och delas upp i mindre enheter, t.ex. från

en möteslokal dagstid och till mindre studierum kvällstid. En annan

modul kan öppnas upp när vädret tillåter, vilket betyder att

aktiviteterna kan flytta ut. Kafferep på torget med syjuntan eller en

urban picnic på taket av konstgräs kan vara exempel på aktiviteter.

Bilden visar en schematisk beskrivning för olika modulers egenskaper. Moduler som

kan delas upp invändigt, som kan öppnas upp och som kan användas i två våningar.

25

26

5. Avslutande diskussion

Ambitionen med detta arbete var att finna svar på hur det offentliga

rummet ska behandlas idag genom att undersöka begreppet och hur det

kan ses på. Denna metodgång skulle även vara till hjälp när mål för

Stortorget skulle formuleras. För att återgå till frågeställningarna som

ställdes i början av arbetet så har ett försök gjorts till att besvara

dessa. Definitionen av det offentliga rummet har visat sig vara en

väldigt relativ och komplex fråga. Att definiera offentlighet på 2000-talet

är inte detsamma som att definiera 1800-talets offentlighet. Att studera

en historisk samhällstid är enklare än att sätta fingret på den egna

samtiden. Vi kan uppfatta fragment av vår tid genom observationer och

forskning, och vi kan diskutera dessa. Men faktum kvarstår, att ingen

lyckas presentera ett försök till att samla alla aspekter. En presentation

av olika distinktioner av vad som anses vara offentligt och privat har

gjorts i detta arbete utan att gå ner djupare i ämnet och försöka ta

ställning till vad som är offentligt i staden. Bristen på preciserade

begrepp inom ämnet gör det desto mer problematiskt när de ska

användas. Det har krävts en stor eftertänksamhet vid formuleringarna för

att undvika felsyftningar. Desto intressantare har det varit att försöka

förstå och förklara hur det offentliga fysiska rummet hänger ihop med

den offentliga politiska och sociala sfären.

Förslaget till omgestaltning av Stortorget har haft många intentioner och

många viktiga aspekter har diskuterats. Centrala frågor som har figurerat

handlar om torget som offentligt rum och hur vi ska se på dess framtid

samt hur viktiga de fysiska föreställningarna om torget är. Vi lever i en

tid när konsumtionssamhället har tagit över. Om de offentliga traditionella

rummen i staden ska hitta ett tillvägagångssätt för att inte låta de

kommersiella krafterna ta över helt krävs en radikal strategi. Det handlar

då om att konkurrera med dessa arenor för offentligt liv, och då

handlar det inte om att konkurrera ut. Det handlar om att erbjuda

medborgarna ett alternativ. Den offentliga sektorn måste därför våga

satsa på nya flexibla idéer och samtidigt tänka på nyttan ur ett

långsiktigt perspektiv. Den ekonomiska frågan är självklart en viktig fråga

att väga in och dessa lokaler kommer att kosta genom underhåll. Men

viktiga investeringar kostar alltid.

En annan viktig aspekt och förutsättning för att Stortorget ska attrahera

olika grupper från hela Karlskrona är att torget inte bara ger en lokal

attraktion. Man får inte glömma vilka möjligheter de offentliga rummen

har att påverka samhällssynen. Att Stortorget som ett centralt offentligt

rum i staden, befriat från en större kommersiell sfär, kan attrahera

enskilda och grupper av människor från olika delar av Karlskrona beror

på dess förutsättningar. I syfte att åstadkomma ett offentligt rum med

betoningen på ett rum för social interaktion mellan olika grupper från

olika delar av Karlskrona, har dessa lokaler utformats. Viktigt att

poängtera är dock att med dessa lokaler följer ingen garanti för att det

blir så. Det krävs mer arbete än så. Däremot är det en början.

27

6. Källor Tryckt litteratur: Ahrne Göran, Franzén Mats, Roman Christine (2008), Det sociala landskapet, Korpen, Göteborg Kristiaan Borret (2005), Bor vi i samma stad?, Pocky förlag, Stockholm Gabrielsson Catharina (2006), Att göra skillnad- Det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar, Axl Books, Stockholm Franzen Mats (2003) Urbanitetens omvandlingar, Diadalos förlag, Göteborg Gehl, Jan (2006), Life between buildings, Arkitektens Forlag- The Danish Architectural press, Köpenhamn, Lindskog, Rolf (2006), Staden, våldet och tryggheten, Daidalos förlag, Göteborg Olsson Sören (1998), Det offentliga stadslivets förändring, Centrum för byggnadskultur, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Wiklund Tage (1991), Offentligheten och den civila staden , Tidskrift för Arkitekturforskning nr 4 Digitala rapporter: Boverket (2004), Hållbara städer och tätorter i Sverige, www.boverket.se http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2004/Hallbara-stader-och-tatorter-i-Sverige/

Formas, (2008) ”Stadsmiljö och hållbar utveckling”- stadens offentliga rum, www.formas.se http://www.formas.se/upload/dokument/forskning/insatsomraden/stadsmiljo_hallbar_stadsutv/offentliga_rummet_2003svensk.pdf Digitala artiklar: Nationalencyklopedin, 2009 www.ne.se sök: offentlig plats Karlskrona kommun, 2009 http://www.karlskrona.se/sv/Upplev-Karlskrona/Se--Gora/Besoksmal/Staden/Rådhuset) sök: Stortorget Unesco, 2009 http://www.unesco.org sök: Karlskrona Intervjuer: Olof Engblom, handläggare, Polismyndigheten i Blekinge län, 15 maj 2009 Tel: 0455-362297 Föreläsningar: Kalle Bergman, Produktionen av rummet, september 2008 Bilder och kartor:

Flygfoto över Trossö, Blekinge Tekniska Högskola Autocad-karta, Blekinge Tekniska Högskola Fotografier av Magdalena Lundberg Illustrationer och fotomontage av Magdalena Lundberg

28