för­är

senasteo

denna,

varavoch araberav stammarna

, ellerIllinslan av s amtillhö­och samarbetet överstörre stammarna, är

5 milj.asiater,

s t aIT'JTIar .

avatt ha 5

sekelskiftet •

t

Befo tilär afrikaner och resten

är ladeär relativt storaav alla afrikaner och

är fortfarande starkspeciellt mellan de

har en a å 5 är därmedlika stort s Fraru~rike t erar

kraft inom dett Hö i landetsQV~~r'~stra del där huvuds aden Nairobi 000är , har t klimat och jordar Därbor av b medan erstoden är koncentreradtill Victoriasjöns stränder och till den l trop~.~4~a

kustslätten 9 där hamns aden Mombasa l • Landetsöstra delar är s ade o användes endast fördisk bo skötsel,

Stammarna använder s s dialekt första.. <:."........... i är andra s , medan engelska används inom

och i affärskretsar.och har t till ca 3 %

15 , trots en viss nettoCHJl""G'Åasiater under de förstatillväxttakt komneroch över 25 milj, vid

arabiska mi~oriteten till 35 000 ochbosatt Den asiatiska

ionen kom i samband med t avvid sekelskiftet. Asiaternas antal

000. De spelar en dominerande roll för handelnlikaså en be del av den skolade arbets-

som arbetar som a och offentl t emän.som minskat i antal under 1 -talet särskilt

i samband med självs en (49 000 1 ), ärför allt sysselsatta inoD de industriella ochsektorerna. Ett snJ',l--.h + 'CTinskande antal är sysselsatt medjordbruk

.Analfebitsmen är men flertalet barn numera enviss skolutb , Kristendomen är den dominerandeV~_~[,~onen och orrrattar över %av medan

3 % ii:' muhammedaner

slänkenkan inte

Risken s oratt ut­

efterträ­'utroe.no az- kandi-

t

i marsu:;::;der

gemensen ett medl i den

mar-krra.d.en Lnk.Lu.s Lve en rad geraen­ch en gemensar:l centralbank" East

Board), Dei samarbete som berör allatrans .- och korarauni.ka t ionsinrä tmonetära tjänster viss

samt statistisk verksa~illet

Presidenten JOLlO

under aletnumera starkade s amma r-na

pposithar

Det inrikespo i iskastabil ,dock visat eckenräkna med hans lC~LH.LH5

att hans eventue alösa ttra person- ochdare iII honom är ännu ejdat finns inte heller,

Sedan s förs dr~va enutrikespolit iska förbindelser harmed s öststaterna som väs+n,~lr+erna. Samarbetetvarit med de em av Brit iSaLwäldet ch den sationen Gränseni norr är som

den

ärvdeöstafrikanskas ammaAfricanväsentfiskala

har däremot medfört em.och framför allt industri

har t en alltmer dominer le st medöverskott i den interterri la handeln.missförsök för att effektivisera samarbetet (eJi:ernpeden s k. renskomrn.els har orts men har hittillsi stort sett miss s. Under 6 har den gemensamma

almarknaden delats varvid , Tan~dnia ochvar för s egen centralbaru~ som bl a

kommer att övert~ land~ andel i den gemensammavalutareserven

av

en sde tre

s amar-D e

iunder den dansk ssorn

hela samarbets­länmat

ochi e att

erna för det fortsattaatt döma är man där beredd

til st en lÖ~-lJ'~J'~5

t mLns t.one kort sikt har mest .~.

av det östafrikanska samarbetet

av den snabbac ta-inkoDsten i fastaunder den diskuterade ~O-aI's'PE~r:Lodlxn

För atte s t Gl.C'-l-l\.-'-C'

länderna

Flertalet afrikaner är sysselsatta inom sbruket som bidrar med ca 25 % av den .!t:;:o~,§:.:!~2:E:f~~~~~E~

GDP , Storjordbrlli~en samt s- odrivs däremot i det närmaste eslutande av

asiater Mindre än %av den afrikanskabefo är sysselsatt s agare de flesta somoskolad arbetskraft. Den tude s i ekonomingenom den t markanta mellan den monetärasektorn - framrrör allt best av icke afrikaner - ochs ordbruket begrepp s om illi~omst per

till ca 5 kr - $ 9 närmast

GDP steg i, milj1 vilket motsvarar en

med 5,8 %i er ochindex tro överdriver den

den sista siffran antna dockf'ö r-e koramf t Underochmedförde väder ochden ekonomiska aktivitetentions var lågdelvis beroende

ivitet och, mätt i fasta

Som fölav perper

II

a on kanar och

sisal

SaL.1t för atstaten en

ts tillhar skett efte

genomsnittDI'O,1ukt e rna är

delen förandelallt

t avtill nya metoder förer.

näs es000 oriho t er

, De vikt

ande

Marknadsett sys eG1 av !!Harket

or-oduc errtko i iregel är ob de viktterna bestäns av re ive boarel ll jordbruksminist ~iet gemensant före Det a kan medföra attman bidrar till ten av växelvist med under-o som fallet varit t ex. om majs

l ser var ma sproatt rsnöel hotaele

denna situation jdesatt man nu väntar s

l s lketordbrukare skall ·så t

en nettoinkomst minst 00 i perschene där nininiinkomsten skall

iII minst 25 i per Den första är ur ekonomiskt föredra me d a n det andra systenet snarast t Ll.Lkommä t;

sociala o politiska skäl I vissa fall har de as jordbruken s utan drivs som koFör att finansiera de ,Q har staten

Storbrittanien Dessutom har Världsballi~en lämnatett l s skall vidareI till afrikaner, som bosätts i " Low dens s c horne -jordbruk

Huruvida de bosannats, s ts on ions-oerfarna ordbrllicare övertar ratione

, är det ännu för t att kat sktom. Det verkar dock son low dens

till be teruLe nedan de mer intensivat mf.n s t one hittills delvis miss s.

nästan helt försummats av llMarket boards Il

För att ett stabilt skall kunnate man ha mö j L ter att genom buffert ut J Cl<ilJ..l..cd

DT'O(luktionsöverskott och -underskott. Detta är för närvaran­de särskil t aktuell t för raa j s till följd av den kraft~y'n{4,,!rTions under 6

De Market boarels SOLl handhar er SOD k.a f f eoch pyrethrum försöker et i världsmark-nads set De betalar enterna i i takte~:p()rtförsäl och detta sätt självfinansieEndast llHarket boards ll för brödsäd o socker behöveranlita -' talmarknaclen för att finansiera v e r-ks amhe t eriDe har därför egen inI lse Lled en onsätt

å ca i 6 Dilj

De vo s vikt te erna i är veteLlajs sisal, kafIe och te var andelen avbruttointäkterna för kafIe 27 %; te 1 %, sisal %,brödsäd 12 %, bo för slakt 11 %och mej er 8 %

5

har

9oche

än-en

de stora30 000

Iv! a "1.

fr araf'ö r-

stor skala ävenuan första halv~

lant

av

iskt t uteslutandemellan 000 och

till 'I'arizrari.La ochvetea:::cealen

varit en~~_aJlLUerats i relativt

medfört atcent

sedan

att

Lo nen ,

kvalitetunder den sena te

ordbrlli~ssektorno Trotsär till en Icomme r- t

at t Lo ncn kraft undero Produktionen häLllilas do samt

s son kaffebönan~ Efters medförde irekord ad st under det

6. Sedan under detta eftert med i det internationella

t en bra ~70t, är det störst~

att b dm kvalitet

t,

som liks kaffede senaste

jordbruken66 räknar me d

d

att

I det närmast helasorten Arabica ochionen har flerdubblats

med den största

etten vitt st t 965tionen har enförsta

kaffeavtalet ochLe rnet för

av ökad konkurrens på världsmarknaden och av rädslaför att ett t etiskt fibermaterial skall introducerassom substitut för sisalfibern sj et kraftunder Till följd härav ninskade ionen me den tredjedel under 19 ,vilket medförde att inkomsternasj med det närmaste %' Priserna har inte ändratsnämnvärt under 966 och onen har fortsatt attninska

är en av s viktfödan för stora delar av

majs ionen 2 nil oner ton konsuneras nerr:liljon inon landet Den nederbörden underoedförde ett 81lvarl najsunc1erskott under höstenBland annat genom ternas ändrade politikgenom införande aven sorts idmajs väntas ende överskotts 966.

bedrivs till en stor del inom ramen för sLi~~~.UCl~LS , och den största delen av prodwctionenmarknadsförs därför icke" inom marknads·- och självhus

har antalet nötkreatur minskat under de senas-framför all t geIlOI:'l n e d s L vilke t medl"ö:r t

i iOIleIl av slekterivaror. år 963en kraftig både 2.V slakt ionen

ioneIl noterats Ett attsi s~or skala förbättra bo ochöka

, ärvarav en delrar för närvarandeallt i Masailand.

femstdock

och mejför attså sätt

est

av

e tartadeende avet art er Lrih.ernaka

erade ss- och skogar.nu resultera i sto kvantiteter

~-i.'-~"":5~"vter söker nu finna avsät ",.'-'C-LJ.-i.F,diskuteras etab eranclet aven storBroderick Falls-pro ektet.

trans stnader

5, vilket innebär enVariationen har dock varit

den sista indusoner sysselsatta

tälldafler än 5

Indus t r i s eld orns a nde lProdukt

stor

av ceuent och

iII Tanzania I

framför alltindus Livs

l grup-eriföretag

väsent~·~b~_ inomVerkstadsföre ag er därnäst och repres

av den totala indus nT'nfl11k~ionen. Verkstads~

s nästan enbart å reparationer ochas av den heterogena

Textil, ochpI'o(iuktionen. Delli~a grupp

den sena

Bearbe ....'-" ...... J . .l.6

varormedelsinduspen

örjförekor;lCler f'r-äms t

oljeraffinaderi s2 on Vid lt it t

senterar det 8 %av to ala indusär dock stor att det lcort sikt ej

för hela sin prodlli~tion sedan ett raffinaderiDar es Salaam sten 9 6,

som

ansvar för dennal clra upp rikt för den fortsatta in-

n saut försöka nya företagare attSOD • För att

a industri stödja s företfinansiellt stöd ternaeller halvstat institut. Industrial

Devel ICDC) ärtill framför allt

industrisektorn iII största delenmed er och asiater i Iv'-.u....~.F,vu

initiativet och talet kommitu~,,,,,(~uvterna har dock ivit allt-

aL'Li.LH.~tone delvis kunna sindusthar bildats i

s atochav staten och

har sint

Östafrika

kräva bebe-

7 varden all··drabbades

av denSedan 9

nu relativt

meLl.an de vikti·"966 för

j i:i "'·.,..,',r':idär dock

Nairobi

srisektorn s atestate lCDCgenoc räntebära~de

ndi.ghe t e r-na sy­s v e r-kc amhe t o

• LaSlaLer,as iat 01"""'

inoD

sorl

terl

DFCKför de

SOI~ 'u t Lov a t s

och medelstora fö~et

Lrrve s t e r

truktur

tillattansvara för industrialpengar till sin v e r-lcs am'aet statenl e En ouorgansiation ~r att väntarre s otillfrec.sställda rre.d resultatet

Comparrydera av

Det andr::l finans institutet, eve FinanceLiDited DFCK) , till en tredjedel var-

s t a t e n , "Commonwe a I t.h Develj_on li (CDC) och llD:;s e e c h a f f flir 1lirt

- -PLI ~.,!" -s ~ Il IT"''T.,,--( -- :l 1 dl -Ps c na.r L a o n e t::j-;~lSalTIElel1.2t:l~Oel \,DD\:' ~ 1'/1a11, Ul'1.00r'J.'lc",nr __ ar -l!}

ned den holländska re orn att Ne t h.o r-Larid s OverseasFinance Co Ltd skulle soo fjärde akti i DFCK,DFCK drivs efter affä:t'SE12SS och ger l tillföretag, SOD nyetableras I det närnastealla l har t t Il som ini-tiativtaga:cefinansitillskott

Den läven medfört minskad akt~Yitet inc~

selctorn~ Fr at;t ha ut ortdenna sektors andel av GDP 965männa osäkerhet som förc

tagen, sos i regel drevs avs av er; odock verkE:\a.mheten få t ny f'art osnabbt o

Kommuri.i.ka tj_onernagaste centra omodernis ochs orn I Mornb a s a IlIJ.-:''l;3 en mode r-n dförs lder äT vanliga~

har en ats av internationell standard medförbindelser över hela världen. Privat chär liksom den interre trafiken inomväl utvecklat.

EI- och t.e Le f ormä t är i boProduktionen av e Lck t r-Ls.k kraft ir~om äroch den d e Lo n aveltil.l.förselnUganda (OweE Falls), Ett t kraftverk underSeven Forks- v'ä.rrt a s avs e vä r-t redv.cera

Vatt errt özs ö r- _. aä r-akLl tär ett eftersatt och kon~or attdande invest i framtiden för att befo-'-~~~~'~~"'5'Ju.vhov skall ~ ses.

föreatt jämnas

, framför alltor-ria har e j Irurrn.it me i clen snabba

, vatten och andra infrastrukturella inves-efter, Ett stat finansi institut,

ian ~n0) ~a~ q-'>- __ JI....LIv , .l...l ..i. .....,.

intrGss inoD turists

t goda förturistland o komnit en bra

avseende, särskilt 9 5 och förstaet överträffat

av mer än 8 000 turister och6 ökade

men

tTouristför att

%stafrikanska

ch1 s

de si

motsvarar 29 %och, 1av meQ~vH'O"~ap

marmad e n t i 11 s ammarispå extern o interreresp 37 % den

Me d a n.Leda......Lu.5

ge men.s arnmaskil er manför ca 70

som

pande till

torkan,av den

tillpå landets

t av

de förLrilcoraa t o r-rrabila

er: kaffe teav elen externaför kaffe ne

av att sfallDen kvalitet( å

på en internationellt sett relativtset Arabica-kaffe för första

värdet steg detta %meri s j öm: er

oedförde oinskad

e xpo r-t e n ,Sisal­

för betf ö r s ä J .I.,l..LJCJ·6

den roll för

av den externa

"+varlv5 sjönk set och

sisal inte arclen en

är traditionellt Storbrittanienexterna en, EEC-länderna till

en större mar-krrad fö r:

Te en, sonhar visat en ste~:p()rten har under dede sfluktuationervärdet så , att

utrikeshanclel,

s vikt tedit ca 21 %av denSaf-llilanS utgör docktabell 3

till Tanzania och Ugancla har genangått enunder d e r a e.na s t e åren från f, 5,8 railj,

195\ till f, 29 4 md.Lj . 1 5 mod me j er, veteoch andra sädesslag, öl och cigaretter samt olika fabriks­trr-ocrux t o r- S on cement och skor SOl:1 de viktigaste

erna. Det 01 eraffinaderiet i Monbasa rur

et

har

Tanz

underser ledde965 steg

under de s:ista

t

därenot ett kraftvc.a".~~ct' Tack vare

handelsbalansen- 965J vilket9 966

för 65 tisamGa värderad t Ilexterna handeln hardet uotsvarade hela

o

en

expo r-t. l nk.orrs t er

st det ekonomLska sett resultat därav

iII Tanzan:ia inte förväntas

l efulla leverantören tillandra leverantörer,

a socker, oberedd to-e Lek t c i, tet s anrt b omu.Ll.s

nrin S k.ad eo

1)8.

värcleLl~:is

ooo

externaakl

nedel, olika f ab r-Lks pr-oduktexterna totala

talets förstadetta inte till1l:1]:) (J r't en kraft

ak

rn '. ")Iranz ana.a o c n

Värdet av ernauil Den externam.i L Ho d ari Kenya

t bet yttl:ld edon externa har

~.~A~;-överskott emot Tanzania Gchxrior-t övor-sko c t visade den t tala

endast ~ 9;5 Dilj" för:i örelse med

Storbr:ittan:ien

dettaunderskottinnebar enväntas s

växandeinneburit enarbetet inon Östafrika, STanzania infört kvotnedför attöka under

har ökats sedan mitten påförst varit konstanta och

början av talet, endast Undar-»-s handelsbalans, SOD var mitten

talet minskade därför kontinueri kundehelt tä~kas av t

g åvo r-) och alinf:IödeeDellertid ett beidentifierade kanaler IJled alcä L kan

alutflöde s enskilda perscnersoch närDast haft formen av t " Föruppskattat ttoutflödet till ~ 6,5 milj.fördes valut för att hä:t::1Da denavt , vilklt också synes hadet minskades märkbart under det sistatatet av underskotten i handel alansen en

~ att vluutareserven r:1inskade under 1 talet (tabell 6)1965 alutflödet, men underskottet i han-

delsbalansen ökade i stället, och valutareserven minskadedärför även detta år.

Heclanal

sedansko t t o

tillhör sterl vilket t tal- och valutatransaktioner med detta

ioner upp till sT 1 5 infördes deck soo redan näEmts valutarestrik-tioner även för sterl t för att al-

gn till detta utan-fÖr sterl t är förkontroll och restriktioner, nen Tnve tment Protection Act" har nedrört en be av fri-het för utförsel av s al av

VUL.n..C;Ul)~La" investe1:-Jberen ny ctraluta, Den

ett värde, som motsvarar O av srisk för att den nya valutan i en nära framtid skulle

synes ej förel

s

pensioner ocheDän

t ten fo ,7posterna jordbrukssek­([ 8,2 milj ,utbild­

statsskuldenlJCLL<.J.L'Oerac1 under

9

ten

på drift- ochavs de störst

och

aventakt

iL 7,5täckt. ten

~~,~r.~"Y', oedan ttonobefint Totala[1S,8-milj av vil­till iL12,8 milj,

i , uotsvarande ca JO %av de totalaS+'orbrittanien stod för iL 9,7 milj. av

ogavorrai.L j •o.r-rra ,

1 oocn gavor.

its för att täclca löner,för f.d. engelska statst

nil ~ av vilket ~

fran Storbrittanien inärmaste 80 %av deav skat er och tullar.

a skatter inlclusives avsevärt under de senaste

a och a skatterde totala skatteintäkterna,var en tredjedel resp. tredjedelar

bist t till ten har f r-amf'ö rc-

5 till fogenom bist.ry~'v,n"Y'. I dethölls i fora

och

..LrllC,Qm.s t erna

Av totalamilj. för 9torn fo 12,9 oilj.

samt anort(tabell 6), Totq~vu.~,~,v

taletman med en

effektivareså att detmilj.

, ,l

för/"o

dock

oms Lä.nde r-ria, Efter självstän­borde föra en

9658 milj, iäven en mindre SUDoa

Ut erna för räntorunder de senaste

den utländska stat~L~'~1~Hvt rna har varit relleverani er var-

ser alltför allvari ut

"');llY l c k elen

hade s centralbaW( ännu ejfullictioner. Inon kort kODmer

e n

varav ~77 milj. iutom dess l skulder harkorta skulderoch aDort

skulden tilltivt försiktför s k.uL d s i tuation inte

kort sikt.

som eo , Tanzania,Aden. Den gav ut sedlar stafrikanskag eme.ns amrsa valutareserven s arrt gav me

korta och l ) i oindre oLuatt~~_l">.'Lvten ans dl orns länderna a t tegen itik Beslut fattades slutlskulle avveckl.as Tanzani s starkastdenna lö egen centralbaw~

Den 14 sept er 1966 örjade sin verk-sanmet CentralbalUcens första att växlain de a östafrikanska sedlarna Dot en nationell valuta.

e inväxlade stafrikanska sedlarna säljs därefter tillEACB, SOD betalar med f r-äramaride valuta 9 Central-banken upp en valutareserv. avde östafrikanska sedlarna beräknas ta Dinst ett sannolikt

. EfterSOl'.l den östafrikanska shill cirkulerar ide tre östafrikanska länderna och or och varor hitti si det närmaste fritt kunna f lIan dessa länder, ärdet OL1Öjl att exakt beräkna i re iV8land Man vet e heller hur stor de :3"eDensa;21111a valu-tareserven SOI:1 till sist konner att

I oktober 1966terl

b a nke n att övertaga statens konton och bli statensb arik att säl j a statsobligatiener och skat tkarI1l21arväxlar sant

redisk:ontera växlar af'f'ä.r-sb anke r-na . DeH~'Å(5U.vternas ter att bedriva en nationell

politik kOi.",1J:1er avsevärt förbättras

Det finns nio i - allakontor till utländska De största är avde~~.i~Jl~s

kontor till de stora ska ba:nlcerna: Barclays Bank,National and Grindlays Bank saat Standard Balu~ Balu-cernast och skulder har kontinuerligt ökats sedan andra

t, Under första av 60-talet har alctivitetens av det stora utflödet av al.

oc

i

före~

DFC}C

H.isken

9

användaIi·"

bankerna

av

av de tre

har dä.r-L»

e n egen, at

o oh ett

, uel

redan

~UGQ.~' Bar~ernas l

6a fv 8,1 nilj, 0etta gap

i stället för att slikviditet

aot de av s aten

ter s.·t~c b o d r-Lv a

endast

sin r~relse ~ vart}c:;cecll tOG

CL.LLu.LG311. t.ä c le t '3

s s

på ankor-nas v a Lu t a t i.t e t s kvo t , ,v, s, kassa och fräuuandepr-o av t o t a.La in1. ? l'1.aT" L:raft19 alet, vilket gjort bankerna försiktl och Dinskat deras nout överskott till de 6vrigaatt vart o c h ett av cle s-GclI'ri}:aIlslca Lä nd e r n a slcc:tlls av s .ina rrya ClD j ltik och t ex, införa

genOl::1

anser s böra drivaländerna helt sbetrakta den s

culturais ger krediter till afrikanska

arie r-a r- a t LariaLf s e r-a et t V-ärlclsb3.nl~sl

denna institution varfUr en v~ss oDorgansiation saotav organsi2tloncn att vänta~

hal.~ SOLl rec1an rrär.mt s f Lriarrs Le r -L.H,,"

t 966@

Pos genensant för helaafrika under de senastepå av de:n. o o h t.U-".UfC;v,<",

:finns f, n. JOO 000 afrikanska inlcdLL'L(C,.0.t'-u.t.tvtalet av dessa är och samheten ärförlustbr . Banken stiDulerar eDel rtid toch lär potentiella att spara,

I Nairobi finns vars verksaDhet särskilt sedanvalutakontroll ilvl . Det är :fraDförallt indierna SOLl å sistone den.na netod att spara,

rr'TDn, a e Lo n.s v e r-k.s amhe :förelco::lcwr dock i det riä.r-ma s t eej Börsen är hela stafrika och företagb Tanzania 0ch har introducerat aktier där

o

luckorc n i facl'CElil1.i

av

tar. Sauarbetet har

vilket, JTIed, 1:a11 11.a b i=-

cri or-rra s y.ne s11,aJ~ bilc1a t s i

Il best

Is f~r att bistå vid utarbe­och för att oDsätta dGssa i

för att bistå vid up ljau=De i:n.ti:'_laste sar:.1clrbetet 11.ar

=l~jligen Groende ~ deter och arbetssätt~ Dess=

douinerat finansoinisteriet och

t

n;~n','~7',>jc en väl utvecl;::lac1 ofälto När det

i

fin3ns~inistrarna som resp ordförandegsta organet i

k o o r-d i ner-a de olika I:1inis~

sarbetet sköts av

Sc1.L1t .(1818

sp Lene r-nc -

~ och

ionen

t

ordförandc j är detV~CCC,"L,It f r-ar.rf ö r-a L'Lt för

ler

Lanrai.ri.i st e r-Lot rao d fina:i1.SE1J..Il=:"stGriet fra:~lförallt ....v i.d öv e r--

II Ca inet Devel,vc,eClr,,",C,Cmed

Arbetet med att revideraen reviderad ,s

Ii erades i maj 6.

Utveckl förekoD redan vid tiden fördet brittiska kolonialstyret under l egentets

juni 9 ieerades den första egna anen9 9" Denna orde et första

försbk, och redan fr b~~jan l~r~tiserades densom alltför moderat er utveckl takt anst

och ans anenlida en ter, bl,a, att denta sektorn inte integrerats en, att behovetutbildad arbetskraft behandlats alltför bristfällsagt att av finansinstitutioner var ot

teriernas aner. DetLaneri.n i s t.e r-Lo t urrde r­

Mb o ya .

bra~ S~Tsl:iJ_da planaav de senare, dels f~r att b~st~ rGsp

Sauarbetet nollan

terierna, finns det Goellertic l

s SCl11XIOlilct [)lir tb r-Lst o n 1)2.

ministeriernas olikautOD har engelska rame r-Lkanskatill de olika tär:ll:'3sätten i dedra t till friktionen.

förandet avi detta fall

1"Jla 11l7.1 i n l s t e r i G-G 1.'1 a l""l

~ion b centralt och

III,

att

är beto

gerl0==­oocc~

itclJ.:.lent fÖJ~'

orno Ll e r-t Ld ä,F~n

social utveck~

sats -bk ccnaun.Lka t Lorie r- f~l'

cI.i2-'elct ilT~TO1":;87"'::1[:'

arrs e s

aD ges 6.drför dessa -treta-bell 9 a T:illsar~:rl:ans

r-um Lriora d e a

:L CLOrl.

e nba r t21,118 eracl tillv äx t Gella~:, o r-db r uk

:fö~"e--'--'-5,SCL o c h I:JaIJ. ä_:.-~hLar clärfc;,r j_n.riktI}}:,odub:tiOJ1SI~let d-sr-n.a o c h förbä tt<~7'

~onsu8deJ_, konst e~

ar till

öka .Iukt Lv i t e 8J:l i .j o r-dbr-ulce t s.ka Ll. 1:1a Yl t:tlJ_l~lG~oclE;J~ in,ara ö-:-Jer·o"", l"eS"O~ unde r-b e f'o Lk.ade

v:id

ta oTitet, vilketaneras öve r- 1l2:.J.,ft

och industri o En satPlanen

i st~llet f~r att le til.l Gkonoo~sk ol ocfattande hela ekonODin. Ut ~

inclustri Gell. .j o rdbr-ulc k r-ä v s J:.--b~ittrad_t3

att kunna ~ka

I

sektorer underav faL1ilje

F~r

ra distributionen avI underbefolkade oorf~rs~ka a incitaoentf~rb~ttra försälJ~'C~L~b~

ord genOi:l att inleuoa aess;?

Planens a~ attLf.ngs t akt mä t t i inkomstöka sysselDätv~'L-'-JL~s

liv och

Vid f~rde~~.L--,-.LL-'-b

jordbruk. ochtill r~ntabil~teten. D~rut

att beakta i ~ad

i den ekononiska

Den snabba uec1 densade tiarbetslöshe på tillstäderna, För att arbetstillf~llen

fordras en av syssolsät Ged 000 personerunder arrp e r-Lc d e n , FÖl""' att d o t t a sl(21.11ma n att tera cLrbetskraftsil1tel1siva. pr-o jek tH s e s c he me s " i de fall så k ari ~3ke rre d b Lb ah.åLl.e.nsaDh~llsekonoDisl-::: räntabilitet.

När stat invest har mar:. eslutat~tt a trenden då syssel·sät effekten var be a sektornär c~jligheterna att g~ra detta eftersoD f~retag sometablerats .i. ICeD.ya te basera sin ian i Iru...vud sakpå , och investerarna d e s s ut ora no r-ma Lt hä r-st ammar-

industr:iländer och endast kär...1.12r ~,~ill C1.e modernasten.~nH1Hr~ionsmetoderna,

en

anen,iatt

Gnande aven

dessaSå blir

stol0 j o r d b :r'l u _oerfarna

S1110­

satts tillsom dG

t aljrLt 811.St tet eniclen

som satts

stora ell_h.Gterna

ob ekt även i framtiden, men deviss fall att stå

öka antalet sysselsattat vi st procoutt21 saot soo

3,2

t e gell. 1.räl1t as $ D

för de rent pall iska

en synes vara att

är att trots de socialael~;:on():G~ilSl(a kriterior.na för ut-r.re~>'~~~O"'h

Avs

inom ranen för utveck.:'_~~.~,.,~."rrya befat

blii de

nere

den asiat

Starka

t

Trodenera

För att fram den totalat G-DP , 11.ar rna.n a tnruaI1X"'ä ICli-a ti de enskilda sektorerna baserad ant

av o utve tveckli]J.E~s.tl;':im:m(:u:'ldeorer, För -70 beräknas dGn

tak t~i .fasta 19 ser f'ör d e n monetäratill /, %. för den icke~monetära sektorn till 3 2 %samtför a till. Som en följd av ett väntat

vissa GDP satts tillatt GDP per

"/9 till iL 37

ä n

trotsdenästan

till GDPe.xpo.r-r en

aramar-e

7

e n s tcornmo ls e

s o oko r f J.br i1:.

täcktes mer

ellerer k.omme.r­

anperioden och

d

.reLa c Lon

ännu s riabb a-t i vilket

över utfallet under

sektorer

a no r-a t o

ordbruken,

v ara i

o c h .i rrrno r t o n 21"17

t i 1 .Lvä x t t aIr

av ett nettoinflöde av på ~12,6 miljväntar E12,n ett es ansunclerskott ~ 28 l:lilj,

som nettoinflödet av beräknas upp-/( 1,5 111ilj < e r-s t e s beLan.s unde.r-ako t t; ,

2~ 5 milj te finansieras genom ett motsvarandeav ut t~

posterna beräknas turis intäkterna ökaper

ua.rrmo r-t. e n "b eJ~älcn_cts o k.a:med J,S %per

esbalanSUl1.dersl;;:.ottet

5

de

nd justera svänt ar fr-amfö r­onen,skalltas

Dentabell 7,

Värdet av expor en av varor och'tjänstetill ~ 48,7 mil

3,8 %per en av jordbruks~~,c~C.~~a sin dominerande roll under

.p" d.svara ~or p a enYT'''''''T en v ä rrt as s urik.a ler-af't

är i ärnf ö r-o Ls et akc e n relativt modesta,

11.uc lJ.i,ttills ~va::r~lt G]LCC ionellt s t o r­och det synes däI1f~r realistiskt att antunder e2.~ioclen kOn1J.l18r att öka t lt 41 U:rl,:l.el' t föx's t t l.l2Lr d o o kno s e .r'rra "1.Ti s a t s

p~ognos8n synes varas av do preliminära siffrorna

det första t.

än väl1

samtgå tillellernetto

vän-­in-

skall

a sektorn

mi.L j, 9 7,investe

9

b oh.aridLa s nedan,huvudsclcl å

jekt och investe··

oo.

e r-ä.krraa inve s t

-c akt 1)

8 elen offentl

65 milj per6) och C 8 mi

ilw_ebära 2tt bruttoav to ala GDP

Iket var ovanl+-::1-1 ~o elv~~..L '/ /0

-i9

relativt

i r J:::a

organ förrnilj

den ffent sektorn ärl av aner som behandlar ord­

taljeraele och avancerade pro­prclukticnssidan, medan

ehandlad, PlanenIruvuds ak.L'i g-e.n .j o r-db r-uks o ek t c r-n Gell man r; 'tT

tid s att studera denna sektor,

i samarbete med den

investde

S 6de , r-ä.kria.s l.

sektorn tEräknas svaravilket är t

ivnta sektorn svaradetabell 2

Av de totala bruttocentralreger~Åch'~H

lokaladministrationen

De totala bruttoinvesteräYJlas till 5 ~ilj8'

förstaO

De aneradetas följa heltvest

9 till ~ miJjeller ca resp,arna antas konma

96tillarna inom ssektorn att

Bortsettberortvå faktorer;

jan

bert:rcledärför haft

I frplanenbruketjektbemaIlknads

Det te hindret mot att projekt och pro~

jekteras i den takt s tir bristen på utbildadarbetskraft - franför allt med teknisk och ekonomisk utbild~

. Samma lem uppst när det 11er attprojekt, Här är clet framför allt företagsledare som fattas,Denna brist kommer så] e les sannolikt att medföra en allvar-­lig efters i invest granlInet i likhet med vadtidigare års utfall har visat,

t e r....J12

tillO ,

Stor~

för

investe=

efter

ehandldettaför denden

geen vis s ksi:n.sla

Ssl-cu.ll e

t, m:iljtillko.::::.n:ner caför av stor

afrikan:isstörst roll för utländs

t

franarbetats Den Vä r-Lds b arikerrs o n.a I>-till att arbeta fraD p~ojekt och

;[1 6 mi l j 0 unde r

e mecl

F'Lria n s i.Finansmdn i. s t G l~ i e

lande och har arbetatoffentliga sektorn samt en preliminärekonomin

po io s ä.ko r-he t .

tas eventuella ellerkOTIWler vissa t för atten Den förra faktorn torde spelaka investerare, dan

_U....ö'-""JL...l...jan inom den asiat:i.sk2l befoll'~nil1gs[:;rulJI:::,e

de totala investS % ske v:ia don offent

f:inans:ieras över statensga offentl institutionero Dessutmilj. anför ten avsbruk

Mari rä knarav do o f'fo rrt :invost

beräknas visa underskott, tid av de snabbt st som är f

orn. Detta underskott skallas nere genom noggrann av alla ut er o

genom införandet av ett effek:tivare ttesystel~l

har redan örjats mod relativt gott resultat

Huvudde en av finansie offentte därför sko geD_om e Le r , i vissa

utlandet räknar r;1911 s on f Lrrar Di )rca ~ 06 mil., varav 1 för den ital-budge t e n , ch ca f., J r.ri.L o f f'o n't L inst

samt c milj. för av storjordbruk (tabO) • e.r s t ode n, ller ca hoppas .:.ilan kunna l

upp inom landet genom National 50cia_L S o F'und , enis-s av statsobI Lono r- saLlt l fr centralbank.en

Den offent tal en baserar 8

största delen på underhanclsöverenskomnelser (tabellBl ae har Väst and neddelat deatt skall bli oritetslanc1 förbrittanien är den största bilaterala och

utlovat ca ~ 16 oilj. i räntefria lVä r-Lds b an..ken har förbindelser ochl på IDA-villkor (SO amort tid och J/4 %ränta,

Gloppet __ IDA är helt beroende av hur snabbtprojektfkarr

kontor i Nairobiman räkrtar ood ca

sin

de tala nrivatfinansie i es eringarna be sca ~ mi ~ eller %fi ansi ras genom inhemskt spa-rande. Denna finansie ng ste ske i nkurrens med denoffentl sekt rns planerade uppl ing i runt tal~ 52 l Det finansiella systemet utan de europeiskaOC:1 asiat ska sektorn efinner s ett mycket rudimentärtskick och det krävs därför e förstärkning och avkreditinstitutionerna för att fördel ingen av kreditmedelskall kunna ske på ett effektivt och smi sä t harännu ej hunnit t Il detal planeringen av de ninstitutionella reformerna. vilket komma atförverkI av utveckl ngsplane s

20.

De privata inves e (1 l assakl fi amskt s samt re-investerade gare utländska inves eringar.Endast ca ~ ~ilj eller t r en femtedel avtotala finansieringen, beräknas e as genom nyinveste-

eller l st krediter n utlandet.reinvesteringarna och nytillskotten av i al är bero

i s e imate lIke om ovan nämnts förefal eratt vara relativt go t.

anerade l i s l ing i idenföljer tämligen väl den p anerade st ngen i italbehov så att kraven in ern finansiering st r irelativ ttl tak Eftersom en av dessanärmast kommer att ta s uppl ingcentralbanken kulle avvikelserväsen at

den ovan beskrivna finansieringen av i esterings­programmet genomförs innebär det att det totala rutt

t s t r ca ~ ,5 mil j . 964 t il ca ~ mi j,I vilket innebär en ökning me % eller 8 4 %perngen i det inhemska sparandet, .V.s. brutt sparanjet

minus vi ster inom företag i utländsk skulle blimindre ~ 7,0 milj. är 96 till ~ ,5 milj.eller ca %. 19 skul e bruttosparandetca 8,/+ % av GDP 6;5 % 1964, och det inhemska ttill 3,9 %mot 964.

De planerade spa et kommer att bli mycket attu ppria , Redan 19 sparkvo t te betraktas som rela-tivt för ett land GOD1 • Det krävs att grupper, somtidigare ej sparat eller sparat endast i liten omfattnökar sitt på av att de grupper som i förstahand kan komma i , d.v,s, önderna, lönta~ctrna ochde små affärsmännen, har en konsumtionsb t, blirdetta svårt. skilliga ~ r eras med attförsöka dessa grupper att spara en större del

2

al, ca 8 miJj.erfordras för at

inte kan täckas ge~

det tala beräk,

en viss

UclL'~ll.cen ~od ca ~ miljpalla forfallande utländs

:L:n1[OElSt ,SL11 11i tt;ills oxompe LvLs LLdarid o t avtorisk statl pensionsfond, National SocialFande förbät av post t odet av nya :former för sparande,

Det t.ot a.La irLfljdet al

under anperioc1ont ä c ka d o n de l B.V finans inom det i:r:.hc.Qsl~a sparandet,nade 111:.der·;~Icot<·~ot i b ec a Ioch ber~kllas d~rfb]~ ku~na -t~cka

ka f'or-d.r- Gell dessutoIl1valUi~ a:~e s e r-Ten

be~

den

iska

.inorn

int e kan uppo,

rordras starl:;~

av utve'-'.l:~-L-'-~.I.i=;""-'

svag u t.ve c k.Lf.ngarrsvä Ll.n.Lng

för

op c::.

har dock etc

2

- denna reviderade96 'o b e~~2Ll-cl1.aS illVä.:Kt,-~,

pG~ avsesno;

riä r-va r-ande gott och investe-'ta s e.kt o r-nr emellertid en vissosäk0rhet 00 den

l~ittills

inom

lanerade tillväxtInves

tonationainvest

regel'a t t accelerera do n eJ:conoraiska u t ve c k.l Lnzren

n"Y';r··;·"terl avses s edes öka tiJ_la i ande till andra u~länder,

ade investerp.r o j ekt ,til

och s

s nabb a r-o'6,8

takten bliblijordbruk~

FN s

För att denökade investers9,0 %

inom denvilketsektgenom

landetu t J..OC.L.l.'_'C>.n.

i sin tur beroende avI:led f r araf ö r- all t ekonolaisk o ch

t brister,

hemska s ria r aridkommer dockunderskottreserven

Den

Invest et är föraktiviteten inom den

De politiska andenakänsla av osäkerhet, Dels

-L huvudsaleviss efters med

under de

förefaller icke orealis isktrol at

idenfinans att mins~

till det outveck-ade offent sparan-

utve efter president tas eventuella av-eller bort o dels förekonmer starka

för att afrikanis

J

(' El ~ •

Finansdesstas avkomner närraastvilket är speciellt viktlade kreditsystemet och det

Sanmanfat sMan kan emellertidavseende investförsta

24

lser i %etakten av GDP i lä

Il

Tab

elI 1

25

27

Ta.be 11 J

e

Storbrita.nnien 11 25,2

EEC 12,0

Nordamerika 4 6 l

apan 1 7 9p

Tanzania l 4 6

J

22 6 J

Totalt 81 4

Källa Ec c 6

1

Källa: Development Plan 1966-1970.

32.

JJ.

1'abell 9

Planerad total bruttoinvesterins

1965/66 - 1969110

Offentligt Privat Tot al1i Fördelningmilj. '- milj. " milj. i, i %

Jordbruk 17,7 . ;0,0 47,7 14,7, Boekapsskötåal , 4, 4 3,0 1,4- 2,3

Skogsbruk 5,9 6,0 1,8

l'1ake 0,5 2,0 2,5 O,~

Gruvverksamhet O,; 1,0 1,3 0,4Industri 8,7 53,0 61,7 19,0Transport ochkommunikationer 48,3 15,0 63,; 19,6

Hotell ochres t aur8J:lger 2,0 5,0 7,0 2,1Utbildning 13,2~ 1,0 19,2 5,9Hälsovård 5,0Försvar 3,7 3,7 1,1ÖYrigt 35,0 70,1 .105,1 . 32,"

Totalt 145,0 180,0 325,0 100,0

Källa:Development Plan -1966-1970.

5

5

7,5

o

5

o

2

4

6

5

7

9

2

:;

2

2

1

2

:;