Inledning och kunskapsöversiktDen tredje vanligaste anledningen till besök hos allmänläkaren är enligt Ulfberg (2009) sömnbesvär och cirka 20 procent av den svenska befolkningen lider av någon form av sömnrelaterade medicinska besvär. Sömn och sömnproblem har sedan länge intresserat människan och är något som är viktigt för alla då en god sömn anses vara nyckeln till ett långt liv. Tusentals år tillbaka gjorde människans bristande mörkerseende gjorde oss till lättillgängliga byten för andra rovdjur, därför var det en fördel att dra sig undan och vara i stillhet under nattens mörka timmar (Ulfberg, 2009).

Vi tillbringar en tredjedel av livet genom att sova. Det är då vårt batteri laddas: energi byggs upp, immunförsvaret förstärks och viktiga hormoner utsöndras under sömnen, bland annat tillväxthormonet som är viktigt även för vuxna. Under sömnen får kroppen en chans att bearbeta händelser som inträffat under dagen och sortera dessa i långtidsminnet, vilket underlättar inlärningen genom ökad koncentrationsförmåga för tänkande och kreativitet (Söderström, 2007). Psykisk ohälsa kan relateras till en dålig sömn (Arakawa & m.fl., 2001) medan en god sömn leder till minskad risk för en rad sjukdomar: hjärt- och kärlbesvär, diabetes typ 2 och depression. En god nattsömn är en grundförutsättning för en fungerande hjärna och kropp (Söderström, 2007). En studie gjord på universitetsstudenter i Kanada visar att socialt umgänge gynnar individens sömn till det positiva (Galambos, Dalton, & Maggs, 2009) vilket även en aktiv livsstil, som till exempel motion gör (Loessl & m.fl., 2008).

Orolig sömn kan karaktäriseras av att individen vaknar på nätterna och därmed störs i sin sömn. Orsakerna kan vara bland annat: störande ljud, snarkande partner, mardrömmar, oro och behovet av att gå på toaletten. En studie har visat att 33 procent av respondenterna i USA vaknade på nätterna på grund av oro (Forquer & m.fl., 2008).

Sömn är något som är viktigt för alla och får man för lite sömn kan livet påverkas negativt inom olika aspekter. Antalet sömntimmar bestäms utifrån personens ålder men sömnbehovet kan variera mellan olika individer. Tonåringar och vuxna rekommenderas däremot att sova åtta till nio timmar per natt för att täcka sömnbehovet. Studier visar att det är viktigt att inte rubba dygnsrytmen utan att bibehålla antalet sömntimmar, samt att försöka gå och lägga sig och kliva upp samma tid oberoende av vardag och helg (Golombek & Cardinali, 2008). Det har visat sig att personer som endast sover sex timmar eller mindre under en längre period har samma kognitiva störningar som de som varit vakna i 48 timmar. En annan studie visar att en person som varit vaken i 24 timmar har samma prestationsförmåga som en alkoholpåverkad person med 1 promille i blodet (Ulfberg, 2009). Många av studierna visar på att studenter på universitet ofta lider av sömnstörningar dvs. orolig sömn, vilket i sin tur påverkar deras studieresultat. Studenterna har ofta svårt att hålla dygnsrytmen vad gäller sömnen, bland annat på grund av deras levnadsvanor. Flertalet av studierna visar även att faktorer som stress, boendesituation, tobak och alkoholkonsumtion påverkar sömnen negativt.

Med detta som grund vill vi undersöka hur sömnvanorna ser ut bland studenter och om det finns faktorer som påverkar deras sömn. Vi vill även undersöka om informationen ovan, är aktuell vad det gäller sömnproblem. Vårt intresse grundar sig på den allmänna kunskapen om att sömn har en stor betydelse. Vi vill undersöka hur sömnen gynnar eller missgynnar oss som

2

studenter bland annat i form av påverkan på studieresultatet.

Syfte Syftet med denna studie var att vid Umeå universitet campus Örnsköldsvik, undersöka studenternas sömnvanor och hur de påverkar studieresultaten.

FrågeställningarKvalitativa frågor:Hur ser studenternas sömnvanor ut och hur hanterar de eventuella sömnproblem?Vilka faktorer påverkar sömnen och vad blir konsekvenserna i relation till studierna?

Kvantitativa frågor:Ser studenternas sömnvanor annorlunda ut beroende på ålder?Finns det något samband mellan studenternas sömnvanor och studieresultat?

BegreppsdefinitionerSömnvanor – De antal timmar respondenten sover på en natt, kliver upp på morgonen, går och lägger sig på kvällen samt hur kvalitén på sömnen ser ut.

Sömnproblem – Någon omständighet som stör respondentens nattsömn.

Medvetenhet – Kunskap och insikt.

3

Metod och tillvägagångssättVid denna studie har en flerfaldig forskningsstrategi används vilket innebär att man använder sig av en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder inom samma forskningsprojekt/studie (Bryman, 2006). Motiveringen till att använda en flerfaldig forskningsstrategi är att man då kan överbrygga klyftan mellan de två forskningsstrategierna och därmed få ett mer tillförlitligt resultat (Ibid). Fördelen med att använda två strategier är att dessa kan ge stöd åt varandra på olika sätt, komplettera varandra, fylla ut luckor i undersökningen som annars skulle kunna uppstå och öka förståelsen av materialet. När en strategis synsätt används för att bekräfta den andra strategins resultat kallas det för triangulering (Ibid). Nackdelen är att svårigheter att ansluta sig till en kunskapsteoretisk ståndpunkt det vill säga hur den sociala verkligheten ska studeras. Detta kan uppstå då epistemologiska och ontologiska värderingar, som tillhör varsin forskningsstrategi, inte kan förenas. Att använda två forskningsstrategier samtidigt ställer också högre krav på kompetens, anpassning, tid och kostnader (Ibid).

En studie kan utgå från antingen en deduktiv eller induktiv ansats. En deduktiv ansats innebär att undersökningen utgår från en befintlig teori som sedan empiriskt prövas medan en induktiv ansats bygger på att teorin formuleras utifrån insamlat datamaterial (Sohlberg & Sohlberg, 2008). Denna studie bygger på ett deduktivt arbetssätt när ett kunskapsintresse väcktes utifrån kunskapsöversikten. Teorierna som återfanns i artiklarna inspirerade till att forska vidare inom ämnet sömn och sömnvanor.

Datainsamling och empiriskt materialDå undersökningen utgick från en flerfaldig forskningsstrategi användes två former av datainsamlingmetoder för att samla in datamaterialet, kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter.

De kvalitativa intervjuerna valdes att genomföras som semi-strukturerade intervjuer. Dessa karaktäriseras av att intervjuprocessen är flexibel och att forskaren använder sig av en intervjuguide (Bryman, 2006). En intervjuguide är en lista över vilka teman som ska beröras under intervjun, med ett antal frågor under varje tema (Ibid). Att använda sig av semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide är att föredra när det är flera olika personer som ska leda intervjuerna, för att säkerhetsställa att det material som samlas in går att jämföra. (Bryman, 2006). Detta blev också motiveringen till att denna intervjuform valdes och intervjuguiden (se bilaga 1) utformades. Intervjupersonerna utsågs genom en förfrågan om vilka som kunde tänka sig ställa upp på en intervju efter att först ha informerat om studiens syfte. Därefter bokades tider in efter intervjupersonernas önskemål och flertalet av dessa genomfördes under samma dag i olika grupprum på campus Örnsköldsvik. Alla basgruppsmedlemmar intervjuade en person var, totalt genomfördes sju intervjuer på ca 20-40 minuter vardera. Intervjuerna spelas in med hjälp av diktafoner och transkriberades sedan för hand av respektive basgruppsmedlem inför analyseringen.

För att samla in det kvantitativa datamaterialet användes enkäter. Enkäterna utformades så de bestod av totalt elva frågor, exklusive bakgrunds fakta såsom kön, ålder, program och termin i början av enkäten och ett fält för övriga kommentaren i slutet av enkäten. Frågorna i enkäten

4

bestod av både öppna frågor som innebär att personen svarar med egna ord och slutna frågor som innebär att personen ska kryssa in redan förutbestämda svarsalternativ (Bryman, 2006). Frågorna blev till stor del personliga faktafrågor som enligt Bryman (2006) går ut på att respondenten ska ge personlig information om faktorer och beteenden. Dessa typer av frågor passade bäst för att få svar på studiens frågeställningar som handlar just om faktorer och beteendemönster hos respondenterna. Innan enkäten delas ut gjordes en pilotstudie vars syfte var att säkerhetsställa att enkäternas frågor och svarsalternativ uppfattades och besvarades på ett tillfredsställande sätt (Bryman, 2006). Efter pilotstudien omarbetades enkäten till viss del innan den slutligen delades ut till respondenterna (se bilaga 2). Totalt delades 60 enkäter ut i två olika klasser under pågående föreläsningar på universitetet. Respondenterna satt i föreläsningssalarna och fyllde i sina enkäter och lämnade dem sedan direkt till någon av basgruppens medlemmar som fanns närvarande i rummet. De som besvarade enkäten var i åldrarna 19-45 år där de flesta var under 25 år.

Urval och bortfallUndersökningens målpopulation var studenter vid Umeå Universitet, campus Örnsköldsvik. Från början var det tänkt att göras ett klusterurval (Bryman, 2006) genom en lottning av alla program/terminer på campus för att ta fram en urvalsram, men på grund av bristen av tillgängliga respondenter gjordes istället ett bekvämlighets- och snöbollsurval (Dahmström, 2005) för att få fram sju respondenter till den kvalitativa intervjun. Av dessa sju studerade fyra i termin 1 på sjuksköterskeprogrammet och resterande tre studerade i termin 3 på sjuksköterskeprogrammet. När sedan den kvantitativa enkätstudien skulle besvaras fanns dessvärre endast studenter från två olika terminer kvar på skolan att tillgå. Förteckningen över vilka som var registrerade som studenter på programmen, socionom termin 1 och socionom termin 3, blev den kvantitativa undersökningens urvalsram (Ibid). Vårt urval blev därmed någon slags blandning mellan klusterurval och bekvämlighetsurval; klusterurval av bekvämlighetstyp.

Vid en undersökning kan olika typer av felkällor uppstå. Undersökningen fick ett automatiskt urvalsfel då inte en hel population studerades, utan endast ett urval ur denna. De program och de studenter som inte fanns tillgängliga vid tidpunkten för undersökningens genomförande, blev undersökningens täckningsfel i form av undertäckning (Bryman, 2006). Ett bortfallsfel som uppstod var att det totalt delades sextio enkäter, varav femtio besvarades, vilket resulterade i ett individbortfall på tio stycken. Olika former av bearbetningsfel kan ha uppstått när kodningen och inmatningen till datorn utfördes (Dahmström, 2005). Urvalsfelet och täckningsfelet hade basgruppen inte så mycket makt över. För att undvika/minska bortfallsfel informerades respondenterna om vikten av att de besvarade enkäten innan denna delades ut. Bearbetningsfelen försökte stävjas genom att flertalet av basgruppens medlemmar hjälptes åt att dels koda och dels mata in materialet i datorn. Exempelvis så läste någon koderna, en annan skrev in dem, och ytterligare några kontrollerade att det upplästa och det skrivna stämde överens.

Bearbetning och analysVid analysen av vårt kvantitativa och kvalitativa datamaterial som bestod av intervjuer och enkätsvar har vi använt oss av olika analysmetoder anpassade till de olika

5

forskningsstrategierna.

Vid analysen av vårt kvantitativa material har vi främst använt oss av Excel. De mest relevanta frågorna från enkäten valdes ut och tillsammans med tillhörande svar matades detta datamaterial in i programmet på datorn. I Excel utformades sedan olika tabeller och diagram för att redovisa resultaten av sammanställningarna av svaren, både i form av cirkeldiagram och stapeldiagram. Ett chi2-test utfördes också, vilket är en teknik för att slå fast om det finns ett samband mellan två variabler i populationen. Detta görs, en aning förenklat, genom att man räknar ut skillnaden mellan det observerade och det förväntade värdet (Bryman, 2006).

Kvalitativ innehållsanalys påminner på många sätt om kvantitativ, men lägger större fokus på tolkning av texter. Det är en process där det empiriska materialet identifieras, bearbetas, kodas och kategoriseras (Graneheim och Lundman, 2004). Våra intervjuer transkriberades och alla texter lästes igenom ett flertal gånger av alla i basgruppen. Därefter satte vi oss tillsammans ned och plockade ut meningsbärande enheterna, bestående av meningar som innehöll relevant information utifrån de kvalitativa frågeställningarna. Dessa kondenseras sedan för att texten skulle bli kortare och mer lätthanterlig, men ändå behålla det väsentliga innehållet. Meningarna kodades genom att de fick en slags etikett, ett ord, som kortfattat beskrev deras innehåll. Ofta valdes ett ord som redan förekom i meningen och utgjorde dess kärna. Därefter sågs alla koder över och grupperades efter vilka som hade ett liknande innehåll. Grupperna bildade sedan kategorier som utgjordes av det man kallar det manifesta budskapet i texten, den direkta och centrala innebörden. Sist av allt formulerades ett tema som kan ses som den ”röda tråden” som återkommer genom alla koder och kategorier. I temat ska det latenta innehållet, den underliggande meningen av intervjuerna, framgå (Ibid). Allt det här resulterade i en kodningsmall (se bilaga 3 och 4) som kom att bli grunden för hela analysen.

Etiska överväganden Etik är viktigt i alla sammanhang, inte främst inom forskning och undersökningar. För svensk forskning gäller framförallt fyra forskningsetiska principer och krav. Det första är informationskravet, som handlar om att informanterna ska informeras om undersökningens syfte, att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta när som helst. Det andra är samtyckeskravet, som innebär att deltagarna själva väljer om de vill medverka i undersökningen eller inte. Den tredje forskningsetiska principen är konfidentialitetskravet som går ut på att uppgifter om personerna som deltar i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet, både i analys och i förvaring av uppgifter. Den fjärde och sista är nyttjandekravet som säger att de uppgifter som samlas in endast får användas för det forskningsändamål som det var avsett för (Bryman, 2006). Dessa fyra forskningsetiska principer informerades alla respondenter i vår studie om före intervjun och det fanns även med som information i enkätens följebrev (se bilaga 5). Då vår studie inte behandlade ett så känsligt ämne, var risken för att deltagarna skulle ta skada av att medverka väldigt liten. Vi har ändå tagit största möjliga etiska hänsyn i vårt arbete. Inga namn har arkiverats eller använts i analysen, allt datamaterial har kodats och vid citering har vi försökt se till att det inte går att utläsa vem som sagt vad. Alla svar har särskilts från variabler som kön, ålder och program för att skydda respondenternas identitet. Några större etiska problem har inte uppkommit vid denna studie.

6

Kvantitativ analysSyftet med studien var att undersöka om sömnvanorna hos studenter vid Umeå universitet campus Örnsköldsvik varierar beroende på ålder samt om studieresultatet påverkas av studenternas sömnvanor.

Kvantitativa frågeställningar:Ser studenternas sömnvanor annorlunda ut beroende på ålder?Finns det något samband mellan studenternas sömnvanor och studieresultat?

En jämförelse gjordes för att se om sömnvanorna varierade beroende på ålder. Sambandet mellan oregelbundna och regelbundna sömnvanor i relation till ålder undersöktes med ett chi2-test. Resultaten baseras på en enkätundersökning som delades ut till 60 elever varav 30 enkäter till socionomprogrammet termin tre och 30 enkäter till sjuksköterskeprogrammet termin fem. Sammanlagt inkom 50 ifyllda enkäter med fem individbortfall från vardera av urvalsgrupperna.

Respondenternas åldrar delades in i fem grupper, detta för att beskriva sömnvanorna utifrån ålder. Totalt var fjorton personer mellan 19-21 år, sjutton personer mellan 22-24 år, sex personer mellan 25-27 år, sex personer mellan 28-30 år samt sju personer 31 år och äldre.

För att förtydliga hur många respondenter som ingår i varje åldersintervall gjordes följande diagram i procent.

Diagram 1: Åldersfördelningen av respondenterna i procent.

Utifrån respondenternas åldrar skapades två diagram för att visa det genomsnittliga antalet

7

sömntimmar på vardag respektive helg.

Diagram 2 och 3: Antalet sömntimmar beräknade i medelvärde under vardag respektive helg utifrån ålder.

I diagram 2 och 3 går det att utläsa att samtliga åldersgrupper i genomsnitt sover mindre under vardagarna. I genomsnitt sover studenterna en till tre timmar mer per natt på helgen.

Utifrån diagram 2 och 3 förkortades åldersintervallerna till två kategorier bestående av åldrarna 19-23 år samt 24 år och äldre. Detta på grund av att tydliggöra skillnaderna mellan yngre och äldre respondenter. Åldersintervallen 19-23 består av 27 respondenter och intervallen 24 och äldre består av 23 respondenter. Se diagram 4 och 5.

Diagram 4 och 5: Antal sömntimmar beräknade i medelvärde under vardag respektive helg utifrån ålder.

I de nya åldersintervallerna går det att utläsa att sömntimmarna i de olika åldersgrupperna

8

skiljer sig åt marginellt. I åldersgruppen 19-23 sover studenterna i genomsnitt 7,2h under vardagen och 8,9h på helgen medan studenterna i åldersgruppen 24 och äldre i genomsnitt sover 6,7h under vardagen och 8,95h på helgen.

En av frågeställningarna var att undersöka om det fanns något samband mellan studenternas sömnvanor och studieresultat. I diagram 6 kan det utläsas att 16 personer ansåg att sömnen påverkade studieresultatet positivt medan 13 personer ansåg att sömnen påverkade studieresultatet negativt.

Svarsalternativet annat besvarades av 2 respondenter som svarade med ett eget alternativ. Första respondenten svarade att sömnvanorna påverkade studierna men de varierade hur, den andra respondenten menade att om den sovit bra påverkades studierna positivt medan dålig sömn resulterade i något sämre studieresultat.

Diagram 6: Hur sömnen påverkar studieresultatet.

Följande diagram visar hur studenterna oberoende av ålder upplever sina sömnvanor under vardagarna.

9

Diagram 7: Studenternas upplevelser av sina sömnvanor.

Av diagram 7 framkom att 24 studenter ansåg att de hade regelbundna sömnvanor medan 20 studenter svarade att de hade oregelbundna sömnvanor. Alternativet annat besvarades av en respondent som menade sig ha regelbundna sömnvanor men att dessa stördes av mindre barn som var i behov av toalettbesök.

Utifrån det insamlade datamaterialet utfördes ett chi2-test baserat på om det fanns något samband mellan regelbundna och oregelbundna sömnvanor hos studenterna beroende på ålder. Enligt Bryman (2006) är den vanligaste signifikationsnivån 0,05 vilket innebär att undersöknings resultat är statistiskt säkerställt med 95 % säkerhet. För att få ett så statistiskt säkerställt resultat som möjligt valdes denna signifikationsnivå till denna undersökning.

Nollhypotes = Det finns inget samband mellan regelbundna och oregelbundna sömnvanor hos studenterna beroende på ålder.

Mothypotes = Det finns ett samband mellan regelbundna och oregelbundna sömnvanor hos studenterna beroende på ålder.

Chi2-testet resulterade i P- värdet 0,740923328 vilket gör att nollhypotesen inte kan förkastas.

I och med det fanns inga bevis för att studenternas ålder påverkade om sömnvanorna vara regelbundna eller oregelbundna.

Kvalitativ innehållsanalys Den kvalitativa innehållsanalysen återspeglar vårt syfte som var att undersöka studenternas sömnvanor. Detta gjordes via personliga intervjuer med sju studenter ur rampopulationen.

Vidare började processen med en granskning av intervjuerna utifrån de kvalitativa frågeställningarna. Frågeställningarna löd:

10

Hur ser studenternas sömnvanor ut och hur hanterar de eventuella sömnproblem?Vilka faktorer påverkar sömnen och vad blir konsekvenserna i relation till studierna?

Därefter sorterades intervjufrågorna utifrån dess relevans och kodades enskilt för att sedan placeras i grupper med gemensamma nämnare, vilka blev grunden för kategoriseringen. För att få ett relevant resultat slogs liknande kategorier ihop och mynnade ut i den slutliga kategoriseringen: sömnvanor, sömnproblem, hantering och strategier för att motverka sömnproblem, faktorer som påverkar sömnen och sömnens inverkan på studieresultatet. Kategorierna presenteras nedan i den ordning de återfinns i kodningsmallen (se bilaga 3 och 4) och förklaras mer utförligt i reflektionsavsnittet.

Första kategorin döptes till sömnvanor, vilket beskriver hur länge studenterna sover och hur sömnens kvalité ser ut. Exempel på koder under denna kategori är: god djupsömn, sova så ofta och så länge man kan, sover bra och sover mindre bra, flexibel, orolig sömn och ej tillräcklig.

”Asså det är ju från gång till gång. De är väl... ja det beror helt på.” Citatet ovan resulterade i koden flexibel då intervjupersonen beskrev sin sömn som mycket varierande.

”Jag skulle nog säga att min sömn är lite orolig och att den inte är tillräcklig för mig.” I detta citat lyfte personen fram två olika vinklar på sömnens kvalité, vilket gjorde att citatet kodades till orolig sömn och ej tillräcklig.

När studenterna beskrev sina sömnvanor reflekterade de ofta över faktorer som påverkar sömnen, vilket kom att bli den andra kategorin i den kvalitativa analysen. Vidare delades positiva och negativa faktorer in i sub-kategorier för att få en tydligare bild på dess påverkan. Koden träning kom fram som den enda positiv faktorn på sömnen.

”[...] om jag sportat... eh annars sover jag kanske inte lika bra.”

Negativa faktorer beskrevs i större utsträckning genom exempelvis dålig dag, skolprestationer och stress. I intervjuerna framkom ofta flera faktorer samtidigt, i citatet nedan går det att utläsa koderna alkohol, dagsljus och mycket i livet.

Det som kan påverka sömnen som sagt är ju om det är mycket i skolan och om det händer mycket i livet så. Sen under sommaren sover man ju mindre också eftersom man är ju vaken mycket mer när det är ljust så plus att det är mycket som händer. Sen alkohol påverkar ju också man får ju inte den djupsömnen av alkohol, man sover ju bara ytligt.

Den tredje kategorin, sömnproblem, beskriver vilka eventuella problem studenterna hade med sin sömn och hur dessa kunde visa sig mellan olika individer. Det framkom bland annat att studenterna inte hade så allvarliga sömnproblem, men att små faktorer påverkade deras sömn negativt, vilket de själva beskrev som problematiskt. En faktor som över hälften av

11

respondenterna upplevde som mest bekymmersam var svårigheter att somna på kvällarna, vilket resulterade i koden svårt att somna. Andra exempel på koder i denna kategori är: sover för mycket, vaknar på nätterna och toalettbesök.

”Jag vaknar några gånger per natt och sedan somnar jag om igen.” Intervjupersonen ansåg att detta var ett problem eftersom det störde sömnrytmen vilket gjorde att citatet kunde placeras under koden vaknar på nätterna. En annan intervjuperson beskrev hur den tvingades stiga upp på nätterna för att gå på toaletten;

”[...] jag brukar kliva upp en gång under min nattsömn, under mina åtta timmar då, för att gå på toa.”

Fjärde kategorin, hantering och strategier för att motverka sömnproblem, skapades för att lyfta fram de eventuella strategier studenterna använde sig av för att hantera och förhindra olika slags sömnproblem. I denna kategori framkommer vilka knep studenterna använde sig av för att kunna somna eller eventuellt sova bättre. Exempel på koder är: varm mjölk/oboy, stänga av tv:n och bakgrundsljud. Dessa koder återfinns i följande citat:

”[...] äta och dricka varm mjölk brukar jag göra”

”Varm oboy är ju kanon”

”Jag måste försöka slå av tv:n sista timmen”

”[…] ha nån låg musik eller tv:n då somna ja som lättare.”

De flesta studenterna använde endast egna knep för att förhindra sömnproblem, men en av respondenterna sökte dock läkarkontakt då egna knep inte varit till någon hjälp. Detta resulterade i koden läkarkontakt.

”[...] jag har gått och kollat med läkarna[...]”

Den femte och sista kategorin benämndes sömnens inverkan på studieresultatet. Här ges uttryck för hur sömnen påverkade studenternas studieresultat i sub-kategorierna positivt respektive negativt. Exempel på positiva koder är: mer ork, positiv inställning och bättre koncentrationsförmåga. Den sistnämnda koden kopplas till följande citat:

”Ja orkar ju ta in mer information eller vad man ska säga, ja har ju hjärnan lite mer på alert... Ja har ju lättare att ta till mig saker å förstå saker framför allt”

Negativa koder under kategorin sömnens inverkan på studieresultatet är följande: stress och sämre prestationsförmåga. En intervjuperson beskrev det på följande sätt:

”Har jag sovit dåligt är jag inte alls lika uppmärksam och jag vill bara flyta iväg i tankarna [...]”. Detta kodades sämre prestationsförmåga.

12

Reflektioner av den kvalitativa analysenStudenterna som lät sig intervjuas visade på en medvetenhet när det gäller sömnen och dess inverkan på livet. De kunde beskriva sina sömnvanor men reflekterade även över faktorer som påverkade sömnen. Många av intervjupersonerna kunde se ett samband mellan sömnen och studieresultaten. De kunde relatera god sömn till ökad prestationsförmåga i form av bättre koncentration och mer ork.

När studenterna beskrev sina sömnvanor, framkom olikheter när det gällde sömnen, alltifrån regelbunden till mycket oregelbunden sömn. När intervjupersonerna berättade om sin sömn, kunde de peka på att sömnen skilde sig åt från gång till gång vilket kunde tolkas som att sömnen var flexibel.

Intervjupersonerna visade på en självinsikt om att olika faktorer påverkar deras sömnvanor. Både positiva och negativa faktorer lyftes fram under intervjuerna, bland annat matvanor, motion, stress och planer inför framtiden.

”Men när jag rör på mig så brukar jag sova bra. Äta. Om man äter några timmar innan så… såna saker… hur mycke jag har att göra… va jag ska göra i morgon, allt sånt påverkar ju.”

I förlängningen kunde några av dessa faktorer påverka sömnen negativt vilket i sin tur resulterade i sömnproblem. Stress och planer inför framtiden kunde vara faktorer som gjorde att sömncykeln stördes, med bland annat orolig sömn, nattliga toalettbesök och mardrömmar. Sömnproblem fanns i olika svårighetsgrader. De flesta av våra intervjupersoner ansåg dock att de inte led av några allvarligare sömnproblem. För att motverka de sömnproblem som ändå kunde uppkomma hade studenterna utvecklat olika strategier och knep. Strategierna användes för att undvika negativa konsekvenser, till exempel sämre humör eller koncentrationssvårigheter som i sin tur kunde leda till sämre studieresultat. Detta visade på att det fanns en medvetenhet hos studenterna där de kunde se ett samband mellan sömnen och studieresultaten. Citatet nedan beskriver att god sömn gav bättre förutsättning till inlärning:

”när jag pluggar mycket så försöker jag sova mina timmar ändå för det underlättar i slutändan ... jag presterar lite bättre ...”.

Enligt intervjuerna kunde dålig sömn resultera i sämre prestationer vad gäller studierna, samtidigt tror en respondent att sämre prestationer eller mycket stress kan leda till sämre sömn.

”[…] är det mycket i skolan kommer man säkert vara stressad över det satt då kommer man sova mindre. Eller mer oroligt.”

Utifrån koder och kategorier kunde en underliggande mening urskiljas i intervjupersonernas svar, vilket tydde på en medvetenhet. Medvetenheten visade sig genom att alla studenter som deltog i undersökningen tydligt reflekterade kring sina sömnvanor och dess betydelse. Intentionen hos de intervjuade var att få åtta timmars oavbruten sömn för att på så sätt kunna prestera bra, inte enbart vid skolarbeten utan även under övrig tid, ett sätt att finna balans i tillvaron. Samtliga intervjupersoner visade en medvetenhet när det gäller kopplingen mellan

13

sömnvanor och eventuella sömnproblem, samt olika sätt att hantera dessa. Personerna använde sig av strategier för att motverka negativa konsekvenser som kunde påverka studieresultatet.

Den röda tråden i analysarbetet har varit studenternas medvetenhet om sömnens betydelse och inverkan, vilket också blev det slutgiltiga temat i analysen.

14

Diskussion Syftet med denna studie var att vid Umeå universitet campus Örnsköldsvik, undersöka studenternas sömnvanor och hur de påverkar studieresultaten.

I de kvantitativa och kvalitativa analyserna framgick att studenterna var väl medvetna om sina sömnvanor och dess betydelse. Respondenterna redogjorde både i enkäterna och i intervjuerna att sömnen har stor påverkan på studieprestationen, bland annat i form av att om de sover för lite kan de inte koncentrera sig, orkar mindre samt fungerar sämre i allmänhet. Respondenterna menar att tillräckligt med sömn ökar deras prestations-, koncentrations- och inlärningsförmåga. Detta resultat bekräftas i en studie av Söderström (2007), där det framgår att sömnen hjälper kroppen att öka koncentrationsförmågan för kreativitet och tänkande. Det här visar på sambandet mellan studenternas sömnvanor och studieresultat vilket var en av våra frågeställningar.

I studien av Golombek och Cardinali (2008) poängterar de vikten av att inte rubba dygnsrytmen utan att bibehålla antalet sömntimmar oberoende av vardag och helg samt att de rekommenderar ungdomar och vuxna att sova mellan 8-9 timmar per natt. Detta tycks respondenterna ha goda kunskaper om då många uttryckte en önskan om att sova mellan åtta och nio timmar per natt samt att den insamlade empirin visar att det inte finns någon markant skillnad i antalet sömntimmar beroende på ålder. Resultatet visar också att lite mer än hälften av respondenterna upplevde att de hade en regelbunden dygnrytm under vardagen. Detta kan uppfattas som att en stor del av studenterna hade en medvetenhet gällande betydelsen av sömnen och dess inverkan på livet.

Styrkor och svagheterDen största svagheten med denna studie är de problem som uppstod vid urvalsprocessen. Vid det kvalitativa urvalet användes studenter ur vår ursprungliga rampopulation som var sjuksköterskestudenter. Vid tidpunkten för den kvantitativa undersökningen var dock denna målpopulation ej tillgänglig vilket begränsade urvalet till de studenter som fanns tillgängliga på campus. Vår rampopulation skiljde sig därför åt mellan undersökningens kvalitativa och kvantitativa delar. Nackdelarna med detta kan vara att det slutgiltiga resultatet kan ha sett annorlunda ut om rampopulationen varit bestående genom hela undersökningen. Det kan även visa på svårigheter att generalisera resultatet och få liknande resultat vid senare forskning vilket påverkar reliabiliteten negativt (Sandberg & Faugert, 2007). Det resultat som framkommit är representativ för de personer ur rampopulationen som deltog i undersökningen däremot kan det inte generaliseras till hela målpopulationen. Detta resonemang bottnar i vetskapen om studiens storlek samt de svårigheter som uppstod vid urvalet vilket påverkar validiteten negativt (Ibid).

För att öka kvalitén, validiteten och reliabiliteten, på undersökningen försökte vi under processövningen att vara positiva och professionella i bemötandet av respondenterna med syftet att skapa tillit och en seriös bild av vår studie. Mycket tid har lagts på utformningen av intervjufrågor och enkäten för att få så många svar som möjligt och därmed minska bortfallet. Det gjordes en pilotstudie (Bryman, 2006) på enkäten där testpersonerna gavs tillfälle att ge konstruktiv kritik, vilket kan ha bidragit till en ökad kvalité på frågorna.

15

Förslag på forskningsområdeEn förutfattad mening i basgruppen var att antalet sömntimmar varierade beroende på ålder. Resultatet av denna studie antyder att så inte är fallet. Detta vore en intressant aspekt att belysa ur ett större perspektiv. Skulle resultatet överensstämma vid en studie med en större målpopulation eller skulle gruppens förutfattade mening bekräftas?

Avslutningsvis skulle det vara intressant att forska vidare inom detta område om tid och möjlighet fanns.

16

Litteraturförteckning

Arakawa, M., Taira, K., Tanaka, H., Yamakawa, K., Toguchi, H., Kadekaru, H., … Shirakawa, S. (2001). A survey of junior high school students' sleep habit and lifestyle in Okinawa. Psychiatry and Clinical Neurosciences , ss. 211-212.

Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dahmström, K.(2005). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Forquer, L. M., Camden, A. E., Gabriau, K. M., & Johnson, C. M. (2008). Sleep patterns of college students at a public university. Journal of american college health , 56 (5), 563-565.

Galambos, N. L., Dalton, A. L., & Maggs, J. L. (2009). Losing sleep ovet it: Daily variation in sleep quantity and quality in Canadian students' first semester of University. Journal of research on adolescence , 741-761.

Golombek, D. A., & Cardinali, D. P. (2008). Mind, brain, education, and biological timing. Mind. brain and education , 1-6.

Graneheim, U. & H., Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research. Nurs Education Today, 24, 105.112.

Loessl, B., Valerius, G., Kopasz, M., Hornyak, M., Riemann, D., & Voderholzer, U. (2008). Are adolescents chronicallt sleep-deprived? An investigation of sleep habits of adolecents in the Southwest of Germany. Germany: Journal compilation.

Sandberg, B., Faugert, S. (2007). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Sohlberg, B-M., & Sohlberg., P. (2008). Kunskapens former. Malmö: Liber.

Söderström, M. (2007). Sömn: Sov bättre med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Viva.

Ulfberg, J. (2009). Sömn 2009. Nora: Circad bok.

17