klimatpåverkan från foder
DESCRIPTION
Klimatpåverkan från foder. Fodret har stor betydelse för djurhållningens klimatpåverkan. Fodret spelar en väsentlig roll för utsläppen av växthusgaser under husdjurens livscykel. Fram till gårdsgrind står fodret för ca 80 %för fjäderfä ca 50 %för gris 20-35 % för nötkreatur - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Klimatpåverkan från foder
Fodret har stor betydelse för djurhållningens klimatpåverkan
Fodret spelar en väsentlig roll för utsläppen av växthusgaser under husdjurens livscykel. Fram till gårdsgrind står fodret för ca 80 % för fjäderfäca 50 % för gris20-35 % för nötkreatur
Både produktion och användning har betydelse.
Produktion:- Användning av insatsvaror, t.ex. diesel och gödsel, leder till utsläpp
av bland annat lustgas och koldioxid.- Växtföljden påverkar odlingssystemets totala avkastning.- Produktionen av fodermedel kan påverka markens kolbalans.- Viss produktion av fodermedel bidrar till nedhuggning av regnskog.
Användning:- Fodersvinn och överutfodring innebär att animalieprodukterna
belastas med extra utsläpp från foder.- Olika smältbarhet kan ge skillnader i metanutsläpp från djuren.- Fodrets innehåll påverkar gödselns mängd och sammansättning.- Fodermängd och foderstat påverkar tillväxttakt och hälsa hos djuren,
och därmed vilken mängd produkter som fås ut till priset av växthusgasutsläppen från produktionen.
Växthusgasutsläpp vid produktion av grovfoder
Rundbal
gräs-
& klöve
rvall
Rundbal
gräsv
all
Plansilo
gräsv
all
Tornsil
o grä
svall
Hö, grä
svall
050
100150200250300350400
Anläggning av siloEmissioner vid odlingÖvriga insatsvarorGödselmedel, produktionEnergi gård
kg C
O2-
ekv/
ton
ts
Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel
-0.10.00.10.20.30.40.50.60.70.80.9
ProcessningTransportEmissioner vid odlingÖvriga insatsvarorGödselproduktionEnergi gård
kg C
O2-
ekv/
kg fo
derm
edel
Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg protein
Agrodra
nk
Ärter (i
nkl. f
feff)
Melass
Expro
Åkerbö
na (e
xkl. f
feff)
Sojamjöl
exkl.
avsk
ognin
g
Ärter (e
xkl. f
feff)
Korn
Höstve
teHav
re
Rapsfr
ö
Betfibe
r
Br. soja
mjöl in
kl. av
skog
ning (
FAO)02468
1012141618
kg C
O2-
e/kg
råpr
otei
n
Växthusgasutsläpp vid produktion av sojamjöl med och utan avskogning
Sojamjöl
exkl. a
vsko
gning
Br. sojam
jöl inkl.
avsk
ogning
(FAO)
0.00
4.00
8.00
12.00
ProcessningTransportEmissioner vid odlingÖvriga insatsvarorGödselproduktionEnergi gård
kg C
O2-
ekv/
kg s
ojam
jöl
(mas
sallo
kera
t)
Växthusgasutsläpp från djurproduktion med sojafodrets utsläpp beräknade med resp. utan avskogning
Utsläpp av växthusgaser
Andel soja i foder
med SIK-soja, kg CO2-ekv/kg slaktvikt
med FAO-soja, kg CO2-ekv/kg slaktvikt
Kyckling 18% 1,9 5,6
Gris 4,6% 3,4 4,6
Växthusgasutsläpp från mjölk-produktion med olika foderstater, forts.
1 2 3 4 50
1,000
2,000
3,000
4,000
5,000
6,000
7,000
8,000
Gödsel - stall, lagring, bete
Foderproduktion
Metan från djur
kg C
O2-
ekv.
/9 0
00 k
g E
CM
Fördelning av växthusgasutsläpp på olika delar i produktionen:
Förbättringsåtgärder, foderanvändning
• Minska överutfodring och foderspill.o Gör analyser på eget foder för att optimera
foderstaten näringsmässigt utifrån djurens behov.o Hantera grovfodret på ett sätt som minimerar
förlusterna.
Förbättringsåtgärder, forts.
• Foderodling:oOdling av eget proteinfoder, t.ex. baljväxter och raps, i
växtföljden kan ge flera miljömässiga fördelar.oAnvänd mineralgödselkväve som tillverkats med lägsta
möjliga utsläpp av växthusgaser (s.k. BAT-gödsel).oMinimera lagrings- och spridningsförluster från
stallgödsel.oGör kvävebalanser för gården och följ upp från år till år.
Förbättringsåtgärder, forts.• Foderinköp:o Undvik fodermedel odlade på före detta regnskogsmark.o Använd gärna biprodukter från livsmedelsindustrin,
förutsatt att energianvändningen vid framställning inte är alltför hög.