kommission för ett socialt hållbart malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ettSocialt hållbart Malmö

Globala Malmö 2012-04-13, Anna Balkfors


Commission on Social Determinants of Health 2005-2008


Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i

EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland

1970-2000

Globala Malmö 2012-04-13


Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer.

Vad orsakar ojämlikhet i hälsa?

WHO-kommissionen slutrapport, 2008



Källa: Hälsans bestämningsfaktorer. Omarbetad från Dahlgren och Whitehead (A. Balkfors)


Hur mår Malmö?

Bättre, menskillnader i hälsa ökar



7327% 100%

59% 84%

24

Skillnader

Behörighet till gymnasiet

Valdeltagande

3966% 27% Lågt socialt deltagande

4035% 75% Förvärvsarbetande

25

Lägst HögstSkillnad

6.474.6 år 81 år

Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011

11% 61% Barnfattigdom50

Medellivslängd



0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Lågt socialt deltagande

Svagt praktiskt stöd

Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen

Ekonomisk stress

Svag social förankring i bostadsområdet

Osäker i bostadsområdet

Låg tillit

Lågt förtroende för samhällsinstitutioner

Önskar byta yrke

Spänt arbete

Hot om våld

Buller från vägtrafik

Svagt stöd i arbetet

Utsatt för våld

Daglig rökning

Riskkonsumtion av alkohol

Dålig självskattad hälsa

Äter lite frukt och grönt

Långvarig sjukdom

Dålig psykisk hälsa

Låg vitalitet

Mer än 30 sjukdagar senaste året

Överviktig

Målområden 1 och 2:Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet

Målområde 4:Ökad hälsa i arbetslivet

Målområden 5:Sunda och säkra miljöer

Målområden 9, 10 och 11:Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, minskat bruk av tobak och alkohol

Hälsoutfall

Folkhälsoprofiler i Skåne 2009

Socioekonomisk status Malmö- män

Besvär med karies

Svagt emotionellt stöd

Stressad i vardagen

Låg fysisk aktivitet

Rökt hasch

Arbetslös, förtidspensionärArbetare

Tjänstemän

Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne

Socioekonomisk statusMalmö - män



0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

Lågt socialt deltagande

Svagt praktiskt stöd

Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen

Ekonomisk stress

Svag social förankring i bostadsområdet

Osäker i bostadsområdet

Låg tillit

Lågt förtroende för samhällsinstitutioner

Önskar byta yrke

Spänt arbete

Hot om våld

Buller från vägtrafik

Svagt stöd i arbetet

Utsatt för våld

Daglig rökning

Riskkonsumtion av alkohol

Dålig självskattad hälsa

Äter lite frukt och grönt

Långvarig sjukdom

Dålig psykisk hälsa

Låg vitalitet

Mer än 30 sjukdagar senaste året

Överviktig

Målområden 1 och 2:Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet

Målområde 4:Ökad hälsa i arbetslivet

Målområden 5:Sunda och säkra miljöer

Målområden 9, 10 och 11:Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, minskat bruk av tobak och alkohol

Hälsoutfall

Folkhälsoprofiler i Skåne 2009

Socioekonomisk status Malmö- kvinnor

Besvär med karies

Svagt emotionellt stöd

Stressad i vardagen

Låg fysisk aktivitet

Rökt hasch

Arbetslös, förtidspensionär

ArbetareTjänstemän

Socioekonomisk statusMalmö - kvinnor

Källa; Hälsoförhållanden i Skåne- 2008, Region Skåne


Ojämlikhet i hälsa

• Systematiska skillnader i hälsa, som kan undvikas med förnuftigt handlande, är helt enkelt orättfärdiga. Det är sådana skillnader vi avser med begreppet ojämlikhet, eller orättfärdighet, i hälsa.

• Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala

Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008



Återstående livslängd vid 30 år, svenska kvinnor 1986-2007

Ur: Folkhälsorapport 2009

Grundskola

Eftergymnasial


Barn och ungas uppväxtvillkor

• Utbildning central faktor

• Prioritet lösningar som minskar inverkan från socioekonomiska förutsättningar

WHO-kommissionen slutrapport, 2008



Källa: Översättning av fig. 6 Fair Society Healthy Lives, The Marmot Review. Inequality in early cognitive development of children in the 1970 British Cohort Study



Skillnaderna ökar

73 %27% 100% Behörighet till gymnasiet

Lägst HögstSkillnad

2011

51%47% 98 % Behörighet till gymnasiet2004



WHO ger tre övergripanderekommendationer• Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv

• Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser - globalt, nationellt och lokalt

• Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder



Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa pålika villkor



Kommission

Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor.


Uppdraget• Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010

• Politisk oberoende kommission

• Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier

för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö.

– Sociala bestämningsfaktorer

– Vad är påverkbart, av vem och hur?

– Mål, effektiva strategier, uppföljning

– Ansvarsfördelning, styrning, organisation

– Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser

– Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska

förutsättningar, demokrati och delaktighet.

• Slutrapport december 2012



Kommissionen• 14 kommissionärer• Ordförande, huvudsekreterare,

informatör• Senior advisers

-Andra experter-Bred konsultation

Kommission för ett socialt hållbart MalmöGlobala Malmö 2012-04-13


Underlagsrapporterna

Del 11) Vetenskapligt underlag, sociala

determinanter2) Effektiva insatser enligt forskning3) Situationen i Malmö (data, beskrivning)4) Förslag på åtgärdsområden

Del 25) Konkreta åtgärdsförslag

KAN/HUR

ÄRBÖR

ÅTGÄRDER/HANDLING



• Malmöbornas hälsa• Ge alla barn en bra start i livet – barn och ungas

uppväxtvillkor• Arbete och arbetsmiljö• Rimlig levnadsstandard – inkomst och hälsa• Skapa hållbara och hälsosamma samhällen • Mäta ojämlikhet i hälsa, mäta samhällsutveckling• Vad kan vi lära av historien? – Malmö i sin omgivning• Implementering, organisation och styrning

Områden



Malmö – världsledande på hållbar

utveckling!

Världsledande på hållbar stadsutveckling

Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga

- Självskattad hälsa - Arbete - arbetslöshet- Barnfattigdom- Utbildningsnivå- Valdeltagande- Medellivslängd

- Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet- Hälsa och välbefinnande - Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt

- Budget i balans för 14e- året i rad- Minskad skattekraft-64% förvärvsarbetar-Inkomstojämlikheten ökar

Ekonomisk tillväxtFördelning av välstånd



HEMSIDA: www.malmo.se/kommissionBLOGG: www.malmokommissionen.se


kommission för ett socialt hållbart malmö

Documents