Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/segregati

on/kvalgr-segregation-slutrapport.pdf

Varför granskning?

Syfte och förväntade effekter

Identifiera utvecklingsområden och framgångsfaktorer som kan

• motverka segregationens negativa effekter inom skolväsendet

• bidra till en mer likvärdig utbildning som kan kompensera för barns och

elevers olika förutsättningar och behov.

2013-05-06 2

Frågeställningar

Har kommunen strategier för att motverka segregationens negativa effekter

inom förskola, grundskola och fritidshem?

1 Arbetar kommunen utifrån en resursfördelningsmodell som tar hänsyn till

socioekonomiska bakgrundsfaktorer? Är resursfördelningen baserad på

kunskap om verksamheternas förutsättningar och behov?

2 Följer kommunen upp resursanvändningen och resultaten på såväl skol- och

verksamhetsnivå som kommunnivå?

3 Har kommunen vidtagit eller planerar att vidta någon form av åtgärder för att

stärka utsatta förskolor och grundskolor?

2014-10-06 3

Endast en liten del av de ekonomiska resurserna omfördelas för att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar

Bekräftar den bild Skolverket gav 2009: ” Helhetsintrycket är att kommunerna är försiktiga

med att differentiera resurserna mellan enheter som utifrån socioekonomisk struktur

har väldigt olika utgångsläge för att bedriva sin verksamhet”. Undantag finns där 30 -

40 kkr/barn eller elev kan tillföras.

Uppgiven andel av budget varierar mellan 1,17 % och 40 %. 10 kommuner 9 - 15%.

Gäller både förskolan och grundskolan. Fritidshem får sällan resurser baserat på

socioekonomiska kriterier men där kan ofta rektorn internt fördela sin budget

.

2013-05-06 4

Uppföljning, utvärdering och utveckling av resursfördelningssystemet och andra insatser sker alltför sällan (Resultat? Vad gjordes?)

• 25 av 30 kommuner behöver utveckla och förbättra uppföljningen och utvärderingen av

sitt resursfördelningssystem och dess effekter

• Detsamma gäller andra insatser kommunen gör för att motverka segregationens

negativa effekter

• Detta innebära att många kommuner saknar underlag för den politiska diskussionen

om hur resurser ska fördelas, trots att resurser och hur dessa sedan används har

avgörande betydelse för att tillgodose elevernas rätt till utbildning

• Det finns möjligheter också i modellen: Har kommunen en modell som t ex Uppsalas

tidigare eller den som Stockholm använder ingår prognoser som är säkrare än SALSA

och som ger underlag för uppföljning t ex på skolor som påtagligt underpresterar

gentemot prognosen.

• Helsingborg har en aktiv uppföljning av resursanvändningen. Styr denna aktivt.

2013-05-06 5

Vad menas med likvärdighet?

Likvärdighetsbegreppet kan delas upp i tre

grundläggande aspekter

1. lika tillgång till utbildning,

2. lika kvalitet på utbildningen

3. Utbildningen ska vara kompenserande

13-05-05 6

Lika tillgång till utbildning

”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och

sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika

tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat

följer av särskilda bestämmelser i denna lag” (1

kap. 8§ skollagen).

13-05-05

Lika kvalitet på utbildningen:”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform

och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§

skollagen).

Ordet ”kvalitet” nämns inte i paragrafen ovan men i

författningskommentaren till propositionen framgår att det är detta

som avses.

Begreppet ”likvärdig” innebär inte att utbildningen ska vara likformig i

betydelsen likadan utan att kvaliteten i verksamheten ska vara så hög

att de fastställda målen kan uppnås oavsett var i landet verksamheten

bedrivs. Det finns utrymme för anpassningar av undervisningen och

organisationen av utbildningen till behoven hos olika barn och elever

så länge de tillförsäkras lika tillgång till likvärdig utbildning.

13-05-05

Tre aspekter av likvärdighet

1. Variation i resultat. Klass – skola- kommun- nationell nivå. Hur stor är

spridningen? Ökar eller minskar den? Ju större spridning desto mindre

likvärdighet.

2. Hur samvarierar olika bakgrundsfaktorer med resultaten? T ex

socioekonomisk bakgrund. Migrationsbakgrund. Kön. Ju större samvariation

desto mindre likvärdighet i systemet.

3. Hur varierar elevsammansättningen på olika skolor med avseende på

bakgrundsfaktorer? Jfr begreppet ”segregation”. Dvs ju mer homogena skolor

är med hänsyn till bakgrundsfaktorer desto mindre likvärdighet och desto mer

segregerade är de.

En aspekt utöver kunskapsresultaten.

Det kan även finnas problem med ökad skolsegregation som inte direkt har att

göra med kunskapsresultaten. I ett samhälle där elever från olika bakgrund i

större utsträckning går i olika skolor finns risk för att toleransen mellan olika

samhällsgrupper minskar och att skolans mål att förmedla en gemensam

värdegrund försvåras. Att blanda elever med olika social och kulturell

bakgrund på samma skolor och i samma klassrum kan således ha ett

samhälleligt värde utöver hur kunskapsresultaten eventuellt påverkas.

Därmed är dessa mått på skolsegregation i sig själva relevanta

likvärdighetsindikatorer (Skolverkets rapport 374, sid 17)

13-05-05

Utbildningen ska kompensera

”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever

ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En

strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas

förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (1 kap. 4 § skollagen).

I propositionen nämns att syftet med paragrafen är att uppmärksamma

professionens och huvudmännens ansvar att vid resursfördelning,

organisation och val av metoder och arbetssätt anpassa verksamheten

utifrån elevernas skilda behov och förutsättningar.

I läroplanen för grundskolan (Lgr 11, formuleringen är inte ändrad sedan Lpo 94),

finns motsvarande formuleringar om krav på lika tillgång, kvalitet och

behovsanpassning och kompensation under rubriken En likvärdig utbildning:

13-05-05

_Ny lagstiftning från juli 2014

Kommuners resursfördelning

8 a §/Träder i kraft I:2014-07-01/ Kommuner ska fördela resurser till

utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika

förutsättningar och behov. Lag (2014:458).

Rektor och förskolechef

-----------

10 §/Träder i kraft I:2014-07-01/ Rektorn och förskolechefen beslutar om sin

enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom

enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som

framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar.

Segregation?Ökande skillnader mellan allt mer homogena skolor, med hänsyn till elevers

bakgrundsdata (t ex vistelsetid i Sverige, vårdnadshavarnas

utbildningsbakgrund)

Vad säger de intervjuade om orsaker?

1. Bostadssegregation är primär grund för segregation

2. Fria skolvalet och friskolereformen förstärker segregation

Örebro kommun ingår i urvalet granskade kommuner. I avhandlingen ”Den delade skolan” –Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, beskriver Anders Trumberg situationen och utvecklingen i denna kommun. De intervjuuppgifter som framkommit i granskningen överensstämmer med de data Trumberg presenterar. Han konstaterar bland annat att: ”sammantaget visar kapitlet på en polarisering mellan Örebros skolor, där den tongivande processen är att skolorna blir mer och mer etniskt och socioekonomiskt segregerade gentemot varandra och där skolor som ligger i redan utsatt områden blir de stora förlorarna, Men fallen med skola A och N visar också på att det finns en rörelse i andra motsatt riktning där skolorna blir mer blandade och kan utgöra, om än i begränsad omfattning, en arena för möten mellan elever med olika bakgrund.” ”Elevsammansättningen i skolorna blir alltmer etniskt homogen och skolan som mötesplats mellan olika etniska grupper har påverkats negativt.” De elever från socialt utsatta och mångkulturella områden som utnyttjar det fria skolvalet bidrar till ökad integration i de skolor de väljer, men orsakar ökad segregation i skolor de väljer bort, eftersom de utgör ett urval med i genomsnitt högre socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital än genomsnittet. Undantag finns sannolikt även här, resonemanget behöver inte gälla etniskt och religiöst homogena fristående skolor.

Trumberg, A. (2011) Den delade skolan – Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet. Örebro universitet

a a s 278

Ett medvetet och långsiktigt utvecklingsarbete som stöds av en tillräckligt kraftfull resursomfördelning kan framgångsrikt förbättra måluppfyllelsen på skolnivå.

Ökade resurser måste omsättas i förändrade metoder i skolans inre arbete, baserade på forskning och beprövad erfarenhet.

Ökade resurser kan ses som ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för förbättring

13-05-05 15

Granskningen har sett exempel på framgångsrik förbättring av måluppfyllelsen där ett kraftfullt resursfördelningssystem kombinerats med ett långsiktigt utvecklingsarbete

Gottsundaskolan hade läsåret 2011/2012 totalt 509 elever. Mer än 50 procent var berättigade att delta i

modersmålsundervisning (i riket 20 procent) vilket 70 procent också gjorde (i riket drygt 50 procent).

Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning var 53 procent (60 procent i de kommunala

skolorna). Lärartätheten var samma läsår 9,7 lärare per 100 elever (8,1 i de kommunala skolorna)

Av statistiken framgår att resultaten i årskurs 9 sedan år 2008 förbättrats från meritvärdet 198,6 till 222,7

år 2012. 90,6 procent nådde målen i alla ämnen ( 78,8 procent i de kommunala skolorna ). Behöriga

till naturvetenskapligt och tekniskt program var 91,7 procent av eleverna (83,5 i de kommunala

skolorna ). SALSA-värdet för andel elever som nådde målen ändrades från – 26 år 2006 till +18 år

2012, motsvarande för meritvärdet från -33 år 2006 till +9 år 2012. Alla dessa siffror beskriver en

kraftig förbättring över tid.

Gottsundaskolan fick av strukturmedel närmare 30 000 kronor per elev för förskoleklassen t o m

årskurs 2 och närmare 24 000 kronor per elev för årskurserna 3 – 9. (obs mer för de yngre, ovanligt)

13-05-05 16

Resursfördelning och resultat. Exemplet Gottsunda, Uppsala kommun Utveckling av metoder och skolans inre arbete.(s46)

Av skolans dokumentation och samtal med rektor framgår att skolan sedan flera år systematiskt arbetat utifrån en

gemensam vision. Kontinuitet har rått i ledning och personalgrupp. På skolans hemsida presenteras flera olika

pedagogiska metoder som implementerats under ett antal år, till exempel genrepedagogik och portfolios. Av den

verksamhetsredogörelse för skolan som Skolinspektionen tagit del av framgår att en kontinuerlig och livlig

pedagogisk lärprocess aktivt drivs av skolledningen, där pedagogerna deltar i ett flertal forum. Skolledningen

bedriver en aktiv omvärldsbevakning och håller sig informerad om pedagogisk utveckling, också internationell

sådan. Uppföljningen är noggrann på såväl elevnivå som skolnivå. Fortbildning i formativ bedömning har

genomförts. Nås inte målen prövas nya metoder. Elevinflytandet förefaller stort såväl över det egna lärandet som

genom dialog med lärarna om undervisningens upplägg och genomförande.

Skolans förbättrade resultat kan inte på något enkelt sätt kopplas till resurser som tilldelas. Den högre lärartätheten

har dock möjliggjort en ökad flexibilitet i gruppindelningen. De äldre eleverna kan på lektioner i matematik, engelska

och svenska ha till exempel fyra pedagoger som tar hand om tre grupper. Detta ger bättre förutsättningar för

individualiserad undervisning. Skolan har inte underlag att anställa egna modersmålslärare, men det finns ett antal

pedagoger på skolan med annat modersmål än svenska som ibland kan stödja nyanlända elever, bland annat i de

två förberedelseklasser som finns på skolan. Det resurstillskott skolan får har fungerat som förstärkning och stöd för

det medvetna och långsiktiga pedagogiska utvecklingsarbetet. Detta tycks nu gett ett mycket gott resultat i form av

ökad måluppfyllelse. ”Men utan pengarna går det inte” sammanfattar rektorn.

13-05-05 17

Ett medvetet och långsiktigt utvecklingsarbete på bred front kan framgångsrikt förbättra måluppfyllelsen på kommunnivå.

Landskrona

Genomtänkt mottagande av nyanlända och noggrann kartläggning och uppföljning av kunskapsutvecklingen

(även Kristiansstad och Västerås)

Ändrad organisation av modersmålsundervisningen och studiehandledningen

Metodutveckling med forskarstöd i nätverk

Program för elever från missgynnade hemförhållanden

Satsningar på att informera och stärka föräldrar med lärares hjälp

Lönesatsningar på skickliga lärare

Nya arbetstidsavtal för organisationsutveckling

Fysiska förändringar av skolor och upptagningsområden

Fungerande resursfördelningssystem

13-05-05 18

Exempel på åtgärder som i intervjuer framhållits som framgångsrika 1Fysiska insatser

Strategisk nybyggnation och ändrade gränser för

upptagningsområden

Exempel : Genomförd i Kristianstad, planerade i Nyköping

Här har vi sidfoten13-05-05 19

Exempel på åtgärder som i intervjuer framhållits som framgångsrika 2Språkutvecklande undervisning och arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt i förskola och grundskola,hjälper alla elever, särskilt elever med svagt stöd

i hemmet (Stor satsning i Malmö)

En definition på språkinriktad undervisning är: Undervisning i andra ämnen än språk, där det

fackmässiga innehållet och den språkfärdighet som hör till byggs upp parallellt genom en

systematisk utveckling av det ämnesspecifika språket, med särskild uppmärksamhet på elevernas

aktiva användning av det ämnesordförråd som krävs. Språkinriktad undervisning fokuserar alltså

både på ämnesinnehållet och på språkfärdigheten som krävs. Hajer & Meestringa rekommenderar

att skolan antar en språkpolicy som beskriver en skolas framtagna strategi för hur undervisningen

av den heterogena gruppen elever ska gå till. Där finns riktlinjerna för språkundervisningen,

språkets roll i undervisningen och lärarnas samverkan kring elevernas språk- och

kunskapsutveckling. Den kan också innehålla en kartläggning av elevernas språkutveckling. En

språkpolicy bör innehålla en plan för kompetensutveckling av alla lärare, så att de erövrar en

kunskapsbas i att arbeta språkinriktat.

Malmö, Vetlanda, Örebro och Uppsala är exempel på kommuner som inom grundskolan, i något fall

också förskolan, börjat bygga upp ett språkinriktat arbetssätt.

Här har vi sidfoten13-05-05 20

Exempel på andra åtgärder som i intervjuer framhållits som framgångsrika 3

Åtgärder för att främja rörlighet och möjlighet att välja skola

Förstärkt information, aktiva val och fria bussresor är exempel på insatser som

har som syfte att underlätta informerade val och val av annan skola än den

geografiskt närmaste.. Ex Nacka , Helsingborg.

Förberedelseklasser förläggs inte till skolor som redan har hög andel

utlandsfödda barn (Helsingborg m fl)

Här har vi sidfoten13-05-05 21

Läxor

Fel sorts läxor kan öka segregationens negativa effekter

Aktiv läxhjälp organiseras i många kommuner på olika sätt

Norska erfarenheter är att det kan bli de mest studiemotiverade som utnyttjar

läxhjälpen.

Lönekriterier lärare (alla kriterier måste uppfyllas)

1) Ledarskap i klassrummet, kollegiet och i kontakt med föräldrar (exempel:

Visat starkt engagemang, Kommunikativ, Bemötande, Relationsskapande)

2) Yrkesskicklighet (Förbättrat sin egen undervisning/arbete i barngrupp

genom systematisk dokumentation, reflektion, analys och handlingsplan som

leder till resultatutveckling) Exempel: Pedagogisk dokumentation ,

anpassning av arbetsmetod efter barn och elevers behov

3) Arbetslagsutveckling (aktivt bidragit till att utveckla det pedagogiska arbetet

i arbetslaget i enlighet med gällande styrdokument)

(Bedömning,entreprenöriellt lärande, skapat trygghet Olweus)

4) Verksamhetsutveckling (Pedagogen kan visa ökad måluppfyllelse kopplat

till ett utvecklingsarbete under det senaste året

5) Effektivitet (Bidra till skolans utveckling,använder tilldelade resurser på

bästa sätt, aktiv och tydlig ambassadör för verksamheten.) Exempel

Organisering av grupper, Arbetslagets ansvar)

Avgränsningar

Kommunala huvudmän med ansvar för förskola och grundskola samt fritidshem.

Genomförande

• 30 kommunala huvudmän i hela landet ingår. Urval från de 50 kommuner

som ingick Skolverkets rapport nr 365, 2011 ”Resursfördelning till

grundskolan – rektorers perspektiv”. Besök 2012. (s33)

• Efter besöken fick kommunerna en verksamhetsrapport och ett beslut med

beskrivning av granskningens resultat och vilka utvecklingsinsatser som

behövs för att bidra till en mer likvärdig utbildning och därmed en ökad

måluppfyllelse. Inga sanktioner i kvalitetsgranskning.

• Övergripande rapport i januari 2014.

2014-

10-06 24

- Skolverkets rapport nr 374 (maj 2012)

Sammanfattning:

1.Ökande resultatskillnader mellan skolor och mellan elever

2.Socioekonomisk och utländsk bakgrund har stor betydelse för resultaten

3.Skolorna verkar bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte

visar sig i den vanliga statistiken, t ex studiemotivation (oavsett

socioekonomisk bakgrund) och föräldraengagemang

4.Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat (skolnivåeffekter)

5.Likvärdigheten har försämrats (variationen i skolors genomsnittliga resultat

har ökat kraftigt och elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för

elevernas resultat). Indikatorer på likvärdighet. (s39) jfr ”segregerad skola”

13-05-05 25

Resursfördelning på olika sätt (omfattande empiri från

dokumentstudier och intervjuer med politiker, förvaltning, rektorer och föräldrar)

.

1 Resursfördelade medel är avsedda för mycket olika ändamål i olika

kommuner. Fria nyttigheter som t ex modersmål, studiehandledning, särskilt

stöd, liksom riktade bidrag till nyanlända och förberedelseklasser kan också

ha stor betydelse. Jämförelser mellan kommuner är därför vanskliga. (Jfr

modersmål och studiehandledning, risk)

2 Fördelningen från ansvarig nämnd passerar ibland en mellannivå där t ex en

områdesansvarig kraftigt modifierar den modell som använts. Det innebär att

en planerad och beslutad omfördelning kan sättas ur spel.(På gott och ont.)

3 Extra pengar under löpande budgetår?

4 Jfr Budget och Årsredovisning ( Gick en skola plus eller minus?)

13-05-05 26

Det finns inte ett resursfördelningssystem som passar alla kommuner (ex resurser, geografisk struktur)

2013-05-06 27

Krav på modeller (Enligt intervjusvar)

1. Modellen måste baseras på fakta, dvs uppgifter som är mätbara och finns

tillgängliga i register, möjliga att uppdatera

2. Variablerna som ingår i modellen måste vara objektiva och opåverkbara.

3. En modell måste ge rätt incitament och ska inte vara kostnadsdrivande

4. En modell bör vara så pass begriplig att den kan bli accepterad

5. Undvika alltför abrupta övergångseffekter på skolor mellan verksamhetsår

Annat att beakta

• Lika villkor för alla skolor, kommunala och fristående (men senare

omfördelning möjlig inom kommun eller koncern)

• Val av resultat ger olika utfall och incitament (jfr betygsresultat)

• Övergångsregler mellan system behövs vanligen för att mildra

övergångseffekter

• Fria nyttigheter? Ex: Modersmål och studiehandledning som tillägg till

modellen

Faktorer i kommunernas resursfördelningssystem (s43)

• Vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund (1,2,3 eller 4?, numera få med enbart grsk)

• Migrationsbakgrund (elevernas, födda utomlands, vistelsetid i Sverige, upp till 7 år,

ursprungsland?)

• Ekonomiskt bistånd

• Andel pojkar

• Familjesammansättning

• Tillägg för små skolor

• Extra tillägg för modersmål och studiehandledning, förberedelseklasser

Resurser kan fördelas på olika sätt, inte bara genom modeller som bygger på statistik från

SCB vilket dock är vanligast. 40 kommuner i landet köper färdig statistik från SCB (typiskt

sett SALSA –faktorer) ytterligare 20 bearbetar själva vidare.(enligt SCB) 12 000 kr/

statistikpaket.

Exempel på faktorer i socioekonomisk fördelningsmodell, Uppsala kommuns modell ( OBS! ändrad fr o m 2014)Modellen för fördelningen av strukturersättningen uttrycks i oddskvoter: Obs bearbetas lokalt årligen utifrån de egna

elevernas faktiska resultat.(Obs. Tillägg för elever de tre första åren i Sverige, 70tkr, 70tkr, 20tkr) Tilläggsbelopp

6300 kr/elev som får modersmålsundervisning)

Bakgrundsvariabler Oddskvot (risk att inte nå kunskapskraven i åk9)

Familjen har ekonomiskt bistånd 3,12

Familjen har inte ekonomiskt bistånd (referensgrupp) 1,0

Vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning 6,45

Vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning 3,52

Vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning (ref. grupp) 1,0

Invandrad för 3-6 år sedan 4,86

Invandrad sedan mer än 6 år eller ej invandrad (ref. grupp) 1,0

Eleven bor med en eller ingen vårdnadshavare 1,82

Eleven bor med båda vårdnadshavarna (ref. grupp.) 1,0

13-05-05 31

Grad av omfördelning

Här har vi sidfoten

13-

05-05

Bibehålla förväntningar på goda resultat

Mer resurser för de tidiga åren?(Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012) Persson S. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa) (jfr Star-proj. Undervisning i mindre grupper i de tidigare skolåren har en långsiktigt gynnsam effekt för barn från socialt utsatta områden)

13-05-05 34

Utländsk bakgrund

Exempel på modell med många faktorer 3 (Stockholm) Faktorer på gruppnivå. (ur förslag 110530)

Boendemiljö Skolmiljö Boendemiljö 4: 2,35 Skolmiljö 4: 3,80 Boendemiljö 3: 1,61 Skolmiljö 3: 2,84 Boendemiljö 2: 1,45 Skolmiljö 2: 1,36 Boendemiljö 1: 1 (referens)

Skolmiljö 1: 1 (referens)

Exempel på modell med många faktorer. 4 (Stockholm) Faktorer på gruppnivå (jfr mobila elever)

(Genomsnittligt

meritvärde)Skolmiljö

Skolmiljö 1 Skolmiljö 2 Skolmiljö 3 Skolmiljö 4

Boendemiljö Boendemiljö 1 257 247 232 231

Boendemiljö 2 249 238 225 216

Boendemiljö 3 238 230 209 202

Boendemiljö 4 213 212 183 189

Lätt tillgängliga mått på likvärdighet inom kommuner vore intressanta. Här ett exempel:

13-05-05 38

Landskrona – grundskolor. Relativa mått för

utbildningsbakgrund – Måluppfyllelse –Lärartäthet(resurser)

2014-

10-06

3

9

Landskrona – grundskolorinklusive relativ andel utlandsfödda

Några övriga aspekter

• Hur nå syftet (info huvudman och andra, åtgärder hos oss och andra,

lagstiftning)

• Resursfördelning som faktor för minskad segregation

• Resursfördelning i den regelbunda tillsynen

• Segregationsaspekter i samband med tillståndsgivning

• Statistik likvärdighet

• Utbildningsbakgrund - ett ganska grovt mått

• Forskning i Örebro

Svenska reformer – enligt Tullbergs utredning, ”Det tar tid”

Reviderade styrdokument

3.1.1 Tydligare mål och kunskapskrav

3.1.2 Införandet av mål i årskurs 3

4 Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse

4.1 Skriftliga omdömen från årskurs 1

4.2 Nationella prov i fler årskurser och i flera ämnen

4.3 Betyg från årskurs 6

4.4 Ny betygsskala

5 Åtgärder för att stärka och säkerställa lärares kompetens

5.1 Ny lärarutbildning

5.2 Återinförande av en speciallärarutbildning

5.3 Lärarfortbildning

5.4 Skärpta behörighetsreglerna och införande av lärarlegitimation

6 Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet

6.1.1 Rektors ansvar förtydligat

6.1.2 Obligatorisk befattningsutbildning

6.1.3 Rektorslyftet

7 Stöd till särskilda satsningar

7.1.1 Satsningar på att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna

7.1.2 Satsningar på undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

8 Ökad tillsyn och förstärkta sanktioner

8.1.1 Inrättandet av Statens skolinspektion och förstärkta resurser för tillsyn och

kvalitetsgranskning

8.1.2 Lagreglering av tillsyn och kvalitetsgranskning

8.1.3 Utökade möjligheter för ansvarsutkrävande

8.1.4 Central rättning av nationella prov

9 Övriga åtgärder för ökad måluppfyllelse

9.1 Stärkt rätt till särskilt stöd

9.2 Åtgärder för ökad studiero

9.3 Mer lika villkor för kommunala och fristående skolor

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/socioekonomisk-resursfordelning-till-

skolor.html

Här har vi sidfoten

13-

05-05