komvux – en skolform i förändring...komvux ger i många fall en felaktig bild av hur...

Linköpings universitet

Lärarprogrammet

Daniel Nyenger

Komvux – en skolform i förändring

En studie i hur statliga skolreformer påverkar Komvux

Examensarbete 15 hp Handledare:

Suzanne Parmenius-Swärd

LIU-LÄR-L-EX--11/78--SE Institutionen för

kultur och kommunikation

Institutionen för kultur och kommunikation

581 83 LINKÖPING

Seminariedatum

20110909

Språk Rapporttyp ISRN-nummer

Svenska/Swedish Examensarbete grundnivå

LIU-LÄR-L-EX--11/78--SE

Titel

Komvux – En skolform i förändring: en studie om statliga skolreformers påverkan på komvux

Title

Adult education – a school in transition: a study of state reforms impact on adult education

Författare

Daniel Nyenger

Sammanfattning

Under min VFU, som jag genomförde inom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), fick jag en uppfattning av

att elevernas kunskapsnivå var låg. Detta bekräftades även av lärarna på skolan som även dem ansåg att

kunskapsnivå sjunkit bland eleverna på Komvux. Med detta som bakgrund växte mitt intresse fram för denna

problematik och därför har jag valt att behandla detta ämne i min uppsats. Syftet är att belysa de förändringar som

har skett och orsaken till dem.

För att ge en tydlig och bred bild av problem som behandlas i detta arbete har jag använt mig av tre olika metoder.

Dessa tre är litteratur, statistik samt intervjuer.

Komvux har genomgått många olika satsningar. Nya läroplaner, arbetsmarknadssatsningar och andra reformer har

införts men många av projekten har varit kortvariga och inte fått tillräckligt med tid för att etablera sig. Statistiken

visar att olika satsningar haft påverkan på elevantalet och det i sin tur påverkar kunskapsnivån hos eleverna. Även

kostnaderna för eleverna påverkas mycket utav detta. Skolledningen inom Komvux anser själva att kunskapsnivån

har försämrats de senaste åren och en förändring av utbildningen skulle behövas. Min slutsats av detta är att Komvux

är inne i en negativ spiral och en förändring bör tillkomma för att få Komvux på fötterna igen.

Nyckelord

Kommunal vuxenutbildning, sfi, utbildningsväsen, statliga reformer

Sammanfattning Under min VFU, som jag genomförde inom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), fick jag en

uppfattning av att elevernas kunskapsnivå var låg. Detta bekräftades även av lärarna på skolan som även

dem ansåg att kunskapsnivå sjunkit bland eleverna på Komvux. Med detta som bakgrund växte mitt

intresse fram för denna problematik och därför har jag valt att behandla detta ämne i min uppsats. Syftet

är att belysa de förändringar som har skett och orsaken till dem.

För att ge en tydlig och bred bild av problem som behandlas i detta arbete har jag använt mig av tre olika

metoder. Dessa tre är litteratur, statistik samt intervjuer.

Komvux har genomgått många olika satsningar. Nya läroplaner, arbetsmarknadssatsningar och andra

reformer har införts men många av projekten har varit kortvariga och inte fått tillräckligt med tid för att

etablera sig. Statistiken visar att olika satsningar haft påverkan på elevantalet och det i sin tur påverkar

kunskapsnivån hos eleverna. Även kostnaderna för eleverna påverkas mycket utav detta. Skolledningen

inom Komvux anser själva att kunskapsnivån har försämrats de senaste åren och en förändring av

utbildningen skulle behövas. Min slutsats av detta är att Komvux är inne i en negativ spiral och en

förändring bör tillkomma för att få Komvux på fötterna igen.

Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................................................................................................ 1

2. Syfte och frågeställningar ................................................................................................................................... 2

2.1. Disposition ........................................................................................................................................................ 2

3. Bakgrund ............................................................................................................................................................ 3

3.1. Vuxenutbildningens framväxt ........................................................................................................................... 3

3.2. Övriga delar av vuxenutbildningen ................................................................................................................... 3

3.2.1. Svenska för invandrare, sfi ....................................................................................................................... 4

3.2.2. Särvux ....................................................................................................................................................... 4

3.2.3. KY – Kvalificerad yrkesutbildning ............................................................................................................. 4

3.3. Tidigare forskning ............................................................................................................................................. 5

4. Metod ................................................................................................................................................................ 7

4.1. Metodproblem .................................................................................................................................................. 7

4.2. Avgränsningar ................................................................................................................................................... 8

4.3. Urval .................................................................................................................................................................. 8

4.4. Etiska ställningstaganden ................................................................................................................................. 8

5. Resultat .............................................................................................................................................................. 9

5.1. Statliga skolreformer ........................................................................................................................................ 9

5.1.1. Lvux 82 .......................................................................................................................................................... 9

5.1.2. Lpf 94 .......................................................................................................................................................... 10

5.1.3. Kunskapslyftet ............................................................................................................................................ 10

5.1.4. 2000-talets skolreformer ............................................................................................................................ 11

5.2. Statistik .......................................................................................................................................................... 12

5.2.1. Hela landet ................................................................................................................................................. 12

5.2.2. De lokala undersökningsskolorna ............................................................................................................... 14

5.3. Intervju ........................................................................................................................................................... 17

5.3.1. Kunskapsförändring hos eleverna .............................................................................................................. 17

5.3.2. Hur är det med sfi ...................................................................................................................................... 18

5.3.3. Behov av nya förändringar inom Komvux .................................................................................................. 18

6. Slutsatser.......................................................................................................................................................... 20

6.1. Vilka förändringar har staten gjort på Komvux? ............................................................................................. 20

6.2. Elever och kostnader? .................................................................................................................................... 20

6.3. Vilka åsikter har skolledningen på undersökningsskolorna? .......................................................................... 21

7. Diskussion ........................................................................................................................................................ 22

7.1. Vidare forskning .............................................................................................................................................. 25

8. Referenslista ..................................................................................................................................................... 26

8.1. Tryckta källor .................................................................................................................................................. 26

8.2. Elektroniska källor ........................................................................................................................................... 26

8.3. Intervjuer ........................................................................................................................................................ 27

Bilaga 1 - Intervjuguide..................................................................................................................................................... 28

Institutionen för kultur och kommunikation, IKK Examensarbete Daniel Nyenger

1

1. Inledning Under min VFU, som jag genomförde inom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), fick jag en

uppfattning av att elevernas kunskapsnivå var låg. Detta bekräftades även av lärarna på skolan som även

dem ansåg att kunskapsnivå sjunkit bland eleverna på Komvux. Denna uppfattning skiljde sig från den

förförståelse jag hade angående Komvux, som jag trodde var en väl fungerande skolform.

Det var märkbart att klyftorna i klasserna var stora, detta utifrån flera aspekter, bland annat

åldersskillnaderna mellan eleverna, ambitionsnivån samt deras språkkunskaper. Lärarna ansåg, utifrån

detta, att det var svårt att lägga en bra nivå på utbildningen som tillfredsställer elevernas behov.

Varför är det på detta sätt? Vad kan orsakerna vara till detta utbildningssätt? Vilken påverkan har samhället

på denna skolform som innebär att kunskapsnivån blir lidande i slutänden? Med detta som bakgrund växte

mitt intresse fram för denna problematik och därför har jag valt att behandla detta ämne i min uppsats.

Syftet är att belysa de förändringar som har skett och orsaken till dem.

För att kunna bryta ner denna mycket stora fråga valde jag att undersöka två skolor, Komvux i Linköping

och Komvux i Mjölby, som får agera som mina undersökningsområden.

Vill nu i slutet visa ett citat som jag stött på under mitt skrivande:

”Ett livslångt lärande för alla – från förskola till vuxenutbildning och högskola – är

kraftfulla verktyg för jämlikhet, för demokrati och för att motverka nya

kunskapsklyftor.”1

Jag har sett kunskapsklyftor i Komvux. Slutar kanske det livslånga lärandet där?

1 www.socialdemokraterna.se.(2011)


2

2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse av hur politiska beslut påverkar elevers kunskapsnivå

på den kommunala vuxenutbildningen, Komvux. Detta innebär vidare en klarläggning av vilka beslut som

tagits från staten, hur elevantalet förändrats, kostnaderna har förändrats samt inställning hos ledningen på

de undersökta skolorna. Detta tydliggörs i följande frågeställningar:

På vilket sätt har statens reformer påverkat Komvux på undersökningsorterna

Finns det några statligt mål med Komvux

Vad säger ledningen på skolorna om de förändringar som skett inom Komvux

Finns det någon förändring av kostnaden på varje heltidsstudent vid Komvux

2.1. Disposition Efter de redan presenterade kapitlen, inledning och syfte, fortsätter jag i kapitel tre att redovisa

bakgrunden till Komvux framväxt, detta genom att ge läsaren en bild av hur Komvux utvecklats samt hur

det ser ut idag. Även i detta kapitel så finns det en genomgång av den tidigare forskningen. I efterföljande

kapitel visar jag vilken metod jag använt i min uppsats. Här redovisas även metodproblem och de

avgränsningar som gjorts. I kapitel 5, resultatdelen, redovisas resultatet av den forskning jag genomfört.

Detta görs i tre olika områden; statliga skolreformer, statistik samt intervjuer. Jag valde att dela upp

resultatet på detta sätt för att på ett tydligt sätt separera resultat för de olika delarna. I kapitel 6 redovisas

mina slutsatser, även i detta fall uppdelat på liknande sätt som i resultatdelen för att ge läsaren en bättre

överblick. Uppsatsen avslutas med en diskussion där jag resonerar kring mitt resultat samt kommer med

förslag till vidare forskning inom området.


3

3. Bakgrund

I detta avsnitt kommer jag att redogöra för den kommunala vuxenutbildningen framväxt sedan starten på

1960-talet. Dessutom kommer jag redovisa om de områden som ingår i den kommunala

vuxenutbildningen, detta för att ge en bild av hur denna skolform är uppbyggd. I detta kapitel kommer jag

visa en del av den tidigare forskningen angående mitt ämne. Denna forskning har tre olika perspektiv, mer

om detta senare i kapitlet.

3.1. Vuxenutbildningens framväxt

Under 1950 och -60 talet var bristen på utbildad arbetskraft i Sverige mycket stor. Tiden efter andra

världskriget skedde en reformering av skolgång. Detta genom införandet av nioårig grundskola samt en

ökad satsning på gymnasieskolan. Dock fanns även med dessa reformer fanns stor brist av utbildad

arbetskraft. Anledning till detta var bland annat att många människor kom i kläm i det nya skolsystemet,

framförallt personer på landsbygden. Det var i detta skede som begreppet begåvningsreserven myntades.

Begreppet innebär att det fanns många ungdomar som hade kapacitet för högre studier men som på grund

av skolsystemet aldrig fick tillgång till dessa utbildningar.2 Med detta som bakgrund ville man förbättra de

vuxnas kunnande och 1968 infördes en vuxenutbildningsreform som ledde till införandet av en kommunal

vuxenskola, Komvux. Orsaken var framförallt för att få begåvade person in i utbildningen och på så sätt

erhålla mer utbildad arbetskraft.3

Reformen innebar att varje kommun skulle ansvara för att starta en utbildning för vuxna. Utbildningen

skulle motsvara grundskolan samt i vissa fall gymnasieskolan. Under 1970-talet växte Komvux mycket och

fick till slut en egen skolform samt läroplan, tidigare hade läroplanerna för grundskolan och

gymnasieutbildningen tillämpats även i Komvux.

Finansieringen av Komvux var framförallt från statligt håll, kommunerna fick ett speciellt bidrag för att

använda till Komvux. Med den nya kommunaliseringen av skolan 1991 beslutade att bidraget för skolan

skulle slås ihop istället för att som tidigare vara två separata bidrag. Detta innebar att kommunen fick mer

ansvar för vuxenutbildningen och de själva fick fördela resurserna mellan ordinarie gymnasieutbildning och

Komvux, vilket blev ett led i närmandet mellan de två utbildningarna.

3.2. Övriga delar av vuxenutbildningen I denna del presenteras de områden som ingår i uttrycket vuxenutbildning. Begreppen vuxenutbildning och

Komvux ger i många fall en felaktig bild av hur verkligheten ser ut och därför kommer här en genomgång av

2 Hursen, T och Härnqvist, K.(2000) Begåvningsreserven: En återblick på ett halvsekels forskning och debatt

3 Myndigheten för skolutveckling (2005). Stöd och referensmaterial om vuxnas lärande. Idé och inspiration i arbetet

med vuxnas lärande.


4

de olika delarna utöver den vanliga vuxenutbildningen. Vidare i mitt arbete kommer jag att använda mig av

Komvux som ett samlingsnamn för alla dessa delar.

3.2.1. Svenska för invandrare, sfi

Den första undervisningen av svenska för invandrare kom 1965. Den började tack vare ett beslut i

riksdagen, där man ville ge alla nya svenskar över 16 år en gratis svenskundervisning. Syftet var framförallt

att underlätta integrationen samt att hjälpa dem in på arbetsmarknaden. Vid införandet var det

studieförbundet som var ansvarig för utbildningen, deras ansvar försvann 1986 när den kommunala

vuxenutbildningen istället tog över ansvaret.4 Ändringen innebar att det skapades en bättre struktur i

utbildningen, med kursmål och betygskriterier. 2003 genomfördes ytterligare en förändring för sfi-

kurserna. Det innebar att det skapades tre olika kursplaner för denna utbildning. Vilken kursplan som

används beror på olika aspekter hos eleven, såsom utbildningsbakgrund samt vilka mål eleven har.5

3.2.2. Särvux

År 1970 skapades en utbildning som var riktad till vuxna med utvecklingsstörning. Anledningen var att

utvecklingsstörda inte fått möjlighet att gå i skolan som unga utan och genom detta nu fick en till chans att

utbilda sig. Under 1980-talet ansåg man utbildningen borde närma sig den kommunala vuxenutbildningen,

man ville att det skulle finnas en utbildning för utvecklingsstörda som fyllde samma funktion som Komvux

gjorde för vuxna. Detta innebar att man 1988 startade särvux som är en reguljär vuxensärskola. 1996

överläts ansvaret för särvux fullt ut på de kommunala vuxenutbildningarna och då uppfylldes målen med

en sammankoppling av de två utbildningarna. Dagens särvux kan delas in i tre olika kategorier;

gymnasienivå, grundskolenivå samt träningsskolenivå. Den sista nivån träningsskolenivån är en

förberedelse för de elever som inte klara av grundskolenivån.6

3.2.3. KY – Kvalificerad yrkesutbildning

Den senaste formen som ingår i den kommunala vuxenutbildningen är KY. I början av 1900-talet fanns det

vissa lärlingsskolor och yrkesskolor. Dessa hade som mål att utbilda människor till yrken som krävde

utbildning. Systemet fanns fram till 1970-talet då det började hända saker med denna sorts utbildning. Det

kom en gymnasiereform som medförde att den ordinarie gymnasieskolan fick allt fler utbildningar som

hade yrkesinriktning. Detta blev ännu tydligare i och med reformerna under 1990-talet som innebar att det

infördes treåriga yrkesförberedande program som valbara för alla ungdomar.7 I slutet av 90-talet ansågs

från statligt håll att vissa yrken krävde längre utbildning än den 3-årig gymnasiala och med detta som

bakgrund införde en testperiod av KY-utbildningar på Komvux. Skillnaden blev att detta är en

4 Ibid.(2001)

5 Myndigheten för skolutveckling(2005)

6 Statistiska centralbyrån. (2001) Vuxenutbildningen i Sverige

7 Statistiska centralbyrån(2001)


5

eftergymnasial utbildning, man är därmed tvungen att ha en examen på gymnasial nivå innan man kan läsa

dessa utbildningar. Testperioden blev lyckad och blev permanenta 2002. För att starta en KY-utbildning

måste den godkännas från en statlig myndighet, KY-kommittén. Målet med dessa utbildningar är att ha en

stor del praktik inom deras framtida yrke blandat med teoretiska kunskaper inom yrket.8

3.3. Tidigare forskning Denna del kommer visa en del av redan befintlig forskning. Jag har sökt efter specifik forskning som kan

komma till nytta för mitt perspektiv. Den första rapporten handlar om elevernas inkomstförändringar i

samband med studier vid Komvux. Den andra som jag valt att redovisa handlar om förhållandet mellan

kommun och stat i frågor angående Komvux. Avslutningsvis valdes en rapport med lärarperspektiv som

belyser hur förändringar av Komvux påverkar den enskilda läraren och eleven. Med dessa rapporter har jag

gjort ett urval av den befintliga forskningen inom ämnet. Anledningen till att jag valt just dessa är för att de

belyser olika problemområden som finns inom Komvux; elevers ekonomi, lärares inställning till

förändringarna samt förhållandet mellan kommunen och staten.

I en rapport skriven av Erika Ekström för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 2003, ville man

undersöka hur inkomsterna förbättrades eller försämrades när man studerat vid Komvux. Denna studie

visade att det finns skillnader mellan olika grupper på Komvux vad gäller deras inkomst före respektive

efter utbildningen. Det mest utmärkande i denna rapport enligt mig är att svenska män i genomsnitt

minskade sin inkomst med drygt 3 procent om man jämför med innan man studerade på Komvux. De som

tjänade mest på denna utbildning var invandrarkvinnor, deras ökning av inkomsten låg kring 9 procent. 9

Siffrorna från den första rapporten är de första i sitt slag. Dessa skulle med andra ord kunna förändras med

andra data. Men det resultat hon ändå får fram är dramatiska. Ska det finnas en utbildning som gör att våra

inkomster minskar?

En annan rapport som har en mer statlig syn kom 2003 och framställdes av statskontoret och den heter

Kommunernas ansvar för vuxnas lärande. I denna rapport redovisas fyra områden som de tyckte behövde

förändring i förhållandet mellan stat och kommun. Dessa fyra var:

1. Införa en politikområdesöverskridande beredning?

På detta sätt skulle man kunna öka öppenheten mellan olika politikerområden. Det skulle bli

enklare för staten att utarbeta förändringar och mål med Komvux.

2. Se över samspelet med arbetsmarknadsutbildningen

Det finns uppenbara brister i rollfördelningen av ansvar för kurser med yrkesinriktning. Detta

måste förbättras innan man kan hitta ett bra samspel med arbetsmarknaden.

8 Myndigheten för skolutveckling.(2005)

9 Ekström, E(2003) Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning


6

3. Behov av en samlad yrkesutbildning?

Det behövs en förändring av samspelet mellan Komvux och arbetsmarknadsutbildningen. Idag

bildas många KY utbildningar men det finns även högskoleutbildningar som ska vara något annat än

KY. Är det så? Får man inte licens oavsett vilken man läser. Denna rapport vill att detta blir

tydligare.

4. Klargör rollfördelningen mellan stat och kommun i det regionala utvecklingsarbetet.

Med detta menas att det är svårt för en aktör att ansvara för frågor som sträcker sig över stora

geografiska områden. Därför måste samspelet mellan exempelvis kommuner i samma län

förbättras. Görs inte detta är risken att gå åt olika håll i utveckling av Komvux mycket stor. Enligt

statskontoret så vill de att vi ska jobba mot samma mål, inte olika.10

Denna rapport visar några av de framtida förändringar som borde ske. Att få Komvux att arbeta mot ett

mål istället för att arbeta mot flera olika. De tycker att en uppstyrning och klarare mål verkar vara på sin

plats.

Den sista rapporten som jag vill belysa är Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning skriven av

Ingrid Henning Loeb 2006. Denna rapport redovisar fyra personers olika lärarbanor under 2000-talet. Vad

rapporten kommer fram till är att lärarens roll inte förändras av olika reformer och förändringar som sker

på Komvux. Det som händer när en förändring sker är att elevantalet och kunskapen hos eleverna

förändras till antingen det bättre eller sämre, beroende på reform. Rapporten säger att alla dessa

förändringar ”ger spår” på verksamheten som i många fall kan skapa oreda. Det skulle behövas en tydligare

styrning av Komvux.11

Den sista rapporten visar att läraren i många fall blir förvirrad av alla nya statliga reformer. Så i istället för

att följa de nya reformerna jobbar läraren som de alltid gjort och det fungerar mycket bra. Det man kan

tolka ur denna text är att den vill ha en stabilisering av Komvux samt inte lika frekventa förändringar.

10

Statskontoret(2003) Kommunernas ansvar för vuxnas lärande – Vad bör staten göra? 11

Henning Loeb, Ingrid(2006) Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning – En yrkeslivshistorisk ingång med berättelse om lärarbanor.


7

4. Metod För att ge en tydlig och bred bild av problem som behandlas i detta arbete har jag använt mig av tre olika

metoder. Dessa tre är litteratur, statistik samt intervjuer.

När det gäller den litteratur som används har jag arbetat efter en teoretisk referensram för att försöka få ut

det mesta av materialet. Jag har försökt att tolka och analysera de texter jag funnit inom området och

utifrån detta analyserat fram vilken data som varit meningsfullt att lyfta samt vilken kan hjälpa mig uppfylla

syftet.12

Jag använder mig även av officiell statistik i denna uppsats. Detta gör jag för att kunna se om det har skett

viktiga förändringar i Komvux över tid. Det kan vara svårt att vara objektiv i undersökningen av statistiken

eftersom denna är framtagen för ett visst ändamål som kanske skiljer sig från mitt syfte.13 Jag valde att vara

konsekvent i min undersökning av statistik, jag har endast tagit statistik som i grund och botten är

framtagen av den Statistiska Central Byrån. Detta gjorde jag för att minimera risken för subjektivitet.

Den sista metoden som jag använt mig av är ostrukturerade intervjuer, där jag haft en intervjuguide som

stöd.(Bilaga 1)Denna metod användes för att få ett så öppet samtal som möjligt. Respondenterna skulle få

uttrycka sig om vad den ville och jag skulle inte vara den styrande i samtalet. Dessa intervjuguider var mer

en vägledning för mig för att inte missa väsentliga delar.14

Min tanke med detta arbete är att de politiska besluten har en stor påverkan på skolledning, elevantal och

kunskapsnivå. Detta kommer fungera som en utgångspunkt i arbetet och kommer prägla

tillvägagångssättet och metoden.

4.1. Metodproblem Ett av hindren för min uppsats var problem med intervjuer. Jag valde att endast intervjua rektorerna på de

båda skolorna, vilket jag trodde skulle ge en bra bild över skolledningens tankar. Dock var den ena rektorn

relativt nyanställd och hade därför inte riktigt insyn i skolans åsikter och mål. Han hade tidigare inte varit

anställd vid Komvux och kunde därför inte besvara mina frågor på ett tillfredsställande sätt. Jag övervägde

att anpassa intervjun med frågor han kunde besvara men valde att behålla samma frågeställningar för att

på något sätt kunna jämföra de båda skolorna.

Ytterligare ett problem blev var tillgängligheten av statistik. Även om det finns gott om statistik i ämnet var

det ändå svårt att hitta statistik som kunde hjälpa till att uppfylla syftet. Genom att grundligt analysera den

statistik jag fått fram, bland annat genom omräkningar och kombinationer av olika källor kunde jag ändå få

12

May, T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning 13

Ibid. (2001) 14

Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder


8

fram statistik som var tillfredsställande. Dock var detta mycket tidskrävande då omarbetningarna krävde

mycket kontroller för att inte ge missvisande siffror.

4.2. Avgränsningar Avgränsningarna i denna uppsats blir framförallt geografiska och tidsmässiga. Jag har valt att använda mig

av två undersökningsskolor. Anledningen till denna avgränsning är att skolorna ligger geografiskt enklast

och bäst till för mig. Jag anser också dessa orter har tydliga skillnader vad gäller storlek vilket känns mer

rätt än att välja två liknade orter såsom Linköping och Norrköping.

4.3. Urval Urvalet av intervjupersoner gjorde med avseende på vilka som på bästa sätt kan svara upp mot de frågor

jag hade, I detta fall var rektorerna bäst lämpade och dessa fick med andra ord spegla hela skolans attityd i

de frågor jag ställde.

4.4. Etiska ställningstaganden I denna uppsats har jag valt att intervjua två stycken personer, dessa två är rektorer på respektive

undersökningsskola. För att få fram skolledningens attityd ansåg jag att rektorerna var bäst lämpade för att

besvara mina frågor. Anonymitet för dessa två personer blir svår att upprätthålla då jag nämner deras

tjänst samt vilken skola de arbetar på. Vid intervjutillfället berättade jag att deras anonymitet inte skulle

upprätthållas vilket båda rektorerna förstod och accepterade.


9

5. Resultat I detta avsnitt kommer resultatet redovisa och detta kommer att presenteras genom en indelning i tre

områden. Det första området är en analys av litteraturen där jag redogör för statliga skolreformer som

påverkat Komvux. Nästa område består av statistik som jag redovisar för att kunna belysa förändringar

över tid. Avsnittet avsluta med en sammanställning av intervjuerna gjorts med rektorerna. Dessa tre block

kommer att ge olika bilder av förändringen på vuxenutbildningen. Det första blocket visar det politiska

perspektivet, det andra visar på hur olika politiska skolreformer påverkar elevantalet och till sist ger det

tredje blocket en bild av hur undersökningsskolorna har uppfattat de ekonomiska förändringar som skett

inom Komvux.

5.1. Statliga skolreformer Denna del kommer ge en genomgång som visar några av de politiska beslut som har tagits angående

Komvux. Därför presenteras några av de viktigaste milstolpar från 1980-talet fram till idag, detta för att

lyfta fram orsaker till varför reformerna har skett.

5.1.1. Lvux 82

1982 kom den nya reformen, vid namn Lvux 82, detta gav Komvux en specifik profil som var anpassad till

de vuxnas förutsättningar.15 Anledningarna till att en ny läroplan skapades för Komvux var många. Dels

ansågs det inte finnas någon tydlig gräns mellan Komvux och den dåvarande folkbildningen. Folkbildningen

tyckte framförallt att Komvux tog en hel del av de studenter som de skulle ha beroende på liknande kurser,

med enda undantaget att Komvux var gratis. Nästa orsak till denna nya läroplan var att en ny läroplan för

grundskolan(Lgr 80) skulle införas som inte alls behandlade Komvux. Den sista anledningen var att Komvux

behövde utredas då det gått drygt tio år sedan införandet, men utan att några kontroller hade gjorts. Sagt

och gjort så startade det en utredning 1978.16

Utredningen arbetade utifrån ett antal linjer. Antingen skulle de behålla sin gamla läroplan (Lgr 69) eller

skulle en anpassning ske av grundskolans nya läroplan eller skulle de helt sonika införa en egen läroplan. I

slutändan föll valet på en egen läroplan som infördes i årsskiftet 1982/83. Denna nya läroplan innebar att:

Det blev enskilda mål för hela Komvux

Den femgradiga betygsskalan behölls vilket skulle vara samma som i gymnasieskolan

Det skulle finnas obligatoriska ämnen som behövdes för att få ett fullständigt betyg.17

15

Statistiska Centralbyrån. (2001) 16

Salin, S (2006) Läroplan för kommunala vuxenutbildningen – Lvux 82 17

Ibid.(2006)


10

5.1.2. Lpf 94 Genom proposition 2000/01:72, en förändring av den dåvarande läroplan, skedde det en ny stor utveckling

i skolans värld. Den största nyheten i denna läroplan var att man skulle införa ett nytt betygssystem med

den fyrgradig skala(IG, G, VG, MVG). Detta förslag skulle genomföras i all kommunal utbildning och här

ingick så också Komvux. Denna stora utveckling drabbade Komvux då man med Lvux 82 var ett eget

politikerområde, nu blev man istället mer samlad med den nya läroplanen. Komvux fick, precis som den

övriga utbildningen, acceptera den förändring där man gick från ett linjesystem till ett system med 16

nationella program18

Innan denna läroplan infördes var Komvux ett alternativ till utbildning för dem som av olika anledning inte

lyckats klara av gymnasiet eller liknande. Den nya läroplanen skulle göra att Komvux komma närmare den

kommunala grundskolan och samarbete mellan dessa kunde utvecklas. Komvux fick nu i uppgift att

anordna utbildning som skulle motsvara en fullständig gymnasie- eller grundskoleutbildning. De skulle även

anpassa sin utbildning mer efter eleverna behov och situation. Några av de mål som skrevs upp för Komvux

var:

minska utbildningsklyftorna och arbeta för ökad jämlikhet

öka eleverns förståelse för dagens samhälle för att på så sätt bidra till utveckling

utbilda vuxna för varierande arbeten

Kunskapsmålen för vuxna och ungdomar skulle vara desamma. Det fick dock förekomma skillnader vad

gäller kursens innehåll, tyngd och omfattning.19

5.1.3. Kunskapslyftet I början av 1990-talet gick Sverige igenom en ekonomisk kris som medförde att vår arbetslöshet kraftigt

stegrade. Från poliskt håll ville man då hitta ett sätt att få ner arbetslösheten och på samma gång få en

utbildning. Med detta som bakgrund infördes i Sverige det så kallade Kunskapslyftet.20

Innan detta beslut införts hade den nya läroplanen, Lpf 94, kommit som innebar en förändring på

gymnasienivå. I och med detta ville man även få med Komvux i detta nya system. Den svenska politiken

ville i samma veva som skolan förändrades, även följa vissa mål som skapats ute i övriga världen. Det

viktigaste målet vi i Sverige vill jobba efter är det som skapades av OECD-länderna, nämligen ”ett livslångt

lärande”. Den viktigaste tanken med detta kunskapslyft var att vi skulle utbilda arbetslösa för att på så sätt

få dem i arbete igen.

18

Salin, S (2010) Den formella vuxenutbildningen. 19 Utbildningsdepartementet.(2000) Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen 20

Salin, S (2010)


11

De viktigaste målen med detta kunskapslyft var, förutom det livslånga lärandet”, att:

sänka den öppna arbetslösheten från 8 procent till 4 procent

skapa ekonomisk tillväxt genom investeringar i utbildning

skapa förändringar och förbättringar i den svenska vuxenutbildningen

Ett beslut fattades 1993, i Riksdagen, att kommunerna skulle få specifika resurser, för att utbilda

arbetslösa. Med all efterföljande planering och utnämnande av kommittéer kunde kunskapslyftet starta år

1998.21 Kunskapslyftet hade en femårig plan som genomfördes 1998 till 2002 och efter detta analyserades

reformen och kunnat redovisa att ungefär 800 000 personer har fått gymnasial utbildning genom detta.22

5.1.4. 2000-talets skolreformer Efter avvecklingen av Kunskapslyftet 2002 förlorade Komvux sin status. Från att ha haft många olika

elevgrupper gick man nu till att till största del undervisa sfi elever. Regeringen ansåg dock att Komvux

fortfarande var en viktig del i det livslånga lärandet, även om det nu var i en annan form.23

Med den nya regeringen som tillträdde 2006 har bidragen till Komvux minskat till stora delar. Från

regeringens håll säger man att man vill att Komvux ska ingå i den nya skolplanen som tas i drift hösten

2011. Några av de förändringar som kommer att påverka Komvux är:

En ny betygsskala

En ny skolform, Yrkeshögskolan, där ska KY utbildningar samt påbyggnadsutbildningar ingå.

Ändringar i lärarbehörighet.

Ny läroplan.

Hur dessa förändringar kommer påverka Komvux är vid dagens datum svårt för mig att redovisa. Detta är

något som framtiden får utvisa.24

21 SOU. (1999) Hur vuxenutbildningssystemet i Sverige långsiktigt ska utvecklas för att bli en effektiv och integrerad del i det livslånga lärandet.Slutbetänkande av Kunskapslyftskommitén 22

Utbildningsdepartementet.(2000) 23

Cregård, C-D & Karlsson, U.(2008) Komvux då och nu. – Skolform och elevförändring 24

Salin, S(2010)


12

5.2. Statistik

I denna del presenteras en del av den statistik som finns för vuxenutbildningen. Inledningsvis presenteras

statistik för hela landet för att sedan brytas ner i de två undersökningsorterna, Linköping och Mjölby. Syftet

med denna statistik är att visa hur framförallt elevantalet har förändrats under två sekel. Denna del

kommer också visa hur kostnaderna för Komvux har förändrats. Anledningen till att jag vill visa denna

statistik är för att finna mönster i hur statliga beslut påverkat Komvux. I denna del visas även kostnader,

detta för att kunna se sambandet kostnaderna och de reformer som genomförts.

5.2.1. Hela landet

Figur 1 nedan visar antalet elever som läser på vuxenutbildningen i Sverige. Här räknas alla elever in och

det görs inga skillnader på kön, nationalitet eller vilken utbildning man läser.

Figur 1 - Elevantal för hela riket 25

Som synes i diagrammet hade vuxenutbildningen en rejäl stigning av elevantalet under den senare delen av

1990-talet, då elevantalet ökade med cirka 150 000 elever under en fem års period. Efter den högsta siffran

som utmättes 1998/1999 har elevantalet stadigt minskat nästan varje år.

25

Statistiska centralbyrån(2011). Statistikdatabasen. På internet: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp Tittad på 20/5 - 2011

0

100000

200000

300000

400000

An

tal p

ers

on

er

Elevantal för hela riket


13

Elevantalet ändras varje år och detsamma gäller för utbudet av skolor och kurser i Sverige. Dessa siffror

redovisas i tabell 1 nedan. Tabellen kan vara lite missvisande då antal kurser egentligen innebär hur många

kursplaner som finns men då skolor har alltid möjlighet att genomför kurser utan kursplaner, dessa är då

inte medräknade.

År Antal skolor Antal kurser

1992/93 372 930

1993/94 406 1724

1994/95 396 1776

1995/96 406 1874

1996/97 443 2588

1997/98 491 3491

1998/99 470 4133

1999/00 419 4330

2000/01 404 4522

2001/02 394 5956

2002/03 389 4687

2003/04 363 4328

2004/05 362 4009

2005/06 338 3242

2006/07 330 2752

2007/08 325 2504

2008/09 323 2322

Tabell 1 - Antal skolor och kurser i Sverige 26

Tabell visar att antalet skolor, som är den vänstra kolumnen, ganska väl följer ökningar och minskningar i

elevantalet. Exempelvis fanns det flest skolor 1997/1998 medan år 2008/2009 var antalet skolor som minst

i Sverige. Antalet kurser följer inte riktigt samma gång, det tillkom väldigt många kurser från 1996 till 1999

då antalet ökar från 2588 till 4133 stycken. En annan anmärkningsvärd sak som kan ses i tabellen är att år

2001/2002 sker det en kraftig ökning av kurser för att sedan året efter göra en kraftig minskning.

26

Statistiska centralbyrån(2011).


14

5.2.2. De lokala undersökningsskolorna I detta avsnitt redovisas resultatet av statistiken från de båda undersökningsskolorna. I diagrammen så

redovisas antalet heltidsstudenter. Det innebär att det finns övriga studenter som inte studerar heltid men

de är ändå inräknade då en omräkning har gjorts som för att räkna ut det totala antal heltidsstuderande.

Det finns alltså i de flesta fall mer studenter än vad staplarna visar men detta blir ett fullt tillräckligt mått

för att kunna visa skillnader och likheter mellan skolorna.

I figur 2 nedan kan man vi se antalet elever som studerat svenska för invandrare(sfi) i de båda

undersökningsskolorna, här redovisas åren 1994 till 2008. Anledningen till att det saknas staplar för Mjölby

under åren 1999-2002 beror på att det inte fanns någon tillgänglig statistik för denna period.

Figur 2 - Studenter vid sfi 27

Diagrammet visar att Linköping hade rejäla toppar av antalet elever i mitten av 90-talet. Antalet har sedan

minskat drastiskt under inledningen av 2000-talet för att under de senaste år ökat igen. Mjölby har ganska

konstant haft låga siffror deras högsta notering av elever vid sfi är 1995 då man precis kommer över 100

elever.

27


0

100

200

300

400

500

600

700

Antal studenter, sfi

Mjölby

Linköping


15

I figur 3 redovisas vad varje heltidsstuderande elev kostar för respektive skola. Kostnaden är per helår och

omräknat på antal heltidsstuderande. I diagrammet visas även den genomsnittliga kostnaden för en elev i

Sverige.

Figur 3 - Kostnad för heltidsstudent, sfi 28

Som vi kan se följer Mjölbys staplar de som redovisas i figur 2 då det inte finns några siffror på åren i början

av 2000-talet. När statistiken återkommer år 2004 kan vi se att har de väldigt höga kostnader per student.

Kostnaderna är då dubbelt så höga om man jämför med Linköping eller genomsnittet i Sverige. Linköping

har istället legat ganska stabilt mellan 20 000 och 40 000kr per elev och år. Det enda år som skiljer sig är

2008 då de får en höjning till en kostnad över 50000kr. Sveriges genomsnitt ligger stabilt mellan 30000-

40000kr.

28


0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

100000

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

Kostnad per heltidsstudent, sfi

Mjölby

Linköping

Sverige


16

I diagrammen nedan, figur 4, redovisas antalet elever i Komvux på respektive skola. Med Komvux så

innebär den grundläggande vuxenutbildningen samt den gymnasiala utbildningen.

Figur 4 - Heltidsstuderande vid Linköping och Mjölby 29

Det som diagrammen påvisar är att skolorna inte följer samma mönster. Mjölby hade ett stort elevantal

under 90-talet och har under hela 2000-talet tappat elever i en markant takt. Linköping ökade också under

början av 90-talet för att sedan stå ganska stabilt kring 3 000 elever. De fick en verklig topp år 2006 när de

hade uppåt 5 000 elever för att sedan tappa nästan 3 000 till året efter. Ökningen av elevantalet 2006 finns

det ingen riktig förklaring till. En anledning var att Linköping hade en hög procent av arbetslösa åren 2004-

2005 vilket kan innebära att skolan får ett ökat elevantal.

29


0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

Elevantal Linköping, komvux

Linköping

0

100

200

300

400

500

600

700

Elevantal Mjölby, komvux

Mjölby


17

I figur 5 ges en bild av hur kostanden för studenterna på Komvux varierat under tidsperioden. Där redovisas

kostnaden per heltidsstudent och år på den kommunala vuxenskolan(Komvux). Även i detta presenteras

genomsnittet för Sverige.

Figur 5 - Kostnad per heltidsstudent, Komvux 30

Diagrammet visar att Mjölbys elever nästan alltid varit dyrare än eleverna i Linköping. Mjölby ligger också

ofta över genomsnittet i Sverige. Dock finns det en markant förändring under åren 1997-1998 då

elevkostnaden minskar dramatiskt i Mjölby, vilket även är den lägsta noteringen för Linköping. Dock har

Linköping haft en ganska jämn kurva som får en ordentlig topp alldeles nyligen, nämligen 2008 då varje

heltidsstuderande kostar drygt 35 000 kr.

5.3. Intervju I denna del redovisar jag några av åsikterna hos de dåvarande rektorerna på respektive

undersökningsskola. Dessa intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide(bilaga 1).

5.3.1. Kunskapsförändring hos eleverna

Rektorernas åsikter kunskapsförändringarna inom Komvux varierade relativt mycket. Den största

anledningen till detta beror förmodligen på hur länge de arbetat som rektor vid Komvux då den ena var

förhållandevis nytillträdd. Rektorn vid Mjölbys vuxenutbildning, som arbetat väsentligen mycket längre,

hade enklare att svara. Svaren blev följande från rektorerna:

”Ganska stor kunskapsförändring, framförallt sen elever som läste upp G betyg försvann.

Därför är kunskapen och motivationen lägre idag.” (Sten Granath, rektor i Linköping)

30


0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

Tuse

n k

ron

or

Kostnad per heltidsstudent, komvux

Linköping

Mjölby

Sverige


18

”Förr fanns det något som hette begåvningsreserven. Större delen gick här för att man

inte hade gymnasiebetyg, man skulle vidare i livet. Idag är den delen mycket

mindre.”(Gun-Inger Andersson, rektor i Mjölby)

Sten säger att det har blivit en motivationsförändring de senaste åren medan Gun-Inger säger att detta har

varit ett problem länge. När begåvningsreserven fanns var det mycket motiverade elever, detta har nu

försvunnit. Förr fick elever som hade godkänt i sina betyg från gymnasiet läsa upp till högre betyg, vilket

idag inte är möjligt på någon av skolorna. Idag kan man genomgå en speciell prövning för att höja sina G

betyg. Som Sten säger har motivationen hos eleverna har blivit sämre, detta på grund av borttagandet av

elever med godkänt. I Mjölby svarar Gun-Inger istället:

”Jag tror inte att borttagandet av G-elever gör så stor skillnad/../ det är inget som vi

känner att vi vill ha tillbaka, det är fel väg att gå”(Gun-Inger, rektor)

Det man kan se är att Mjölby som har tagit bort möjligheten till att läsa för högre betyg, tidigare än

Linköping, har hittat ett sätt att bemöta den nya sortens elever.

5.3.2. Hur är det med sfi

Att antalet nya svenskar vid vuxenutbildningen har ökat på båda skolor bekräftades av de båda rektorerna.

På följdfrågan angående bemötandet av nya svenskar svarar de att man integrerar dessa med de andra

klasserna och försöker att hjälpa dem extra när det gäller språket. En av rektorerna sa följande:

”Hjälper nya svenskar så mycket som ekonomiskt möjligt med deras språkkunskaper./../

Går förberedande kurser i kärnämnen./../Har även startat en uttalsstudio i syfte att

hjälpa dem.” (Sten, rektor)

På vuxenutbildningen försöker de alltså hjälpa de nya svenskarna så mycket det går och är ekonomiskt

möjligt för att lära dem det nya språket. Att eleverna förstår språket på varje utbildning är väldigt viktigt för

de båda rektorerna, detta hjälper även dessa elever i deras framtida arbetskarriär.

5.3.3. Behov av nya förändringar inom Komvux

Båda rektorerna är överens om att det borde ske en förändring på vuxenutbildningen, de anser då att

framförallt tiden på skolan borde ökas. Detta säger de om förändringar:

”Mer tid i skolan för eleverna, längre tid i kurserna”(Sten, rektor)

”Mer tid förr, kurstider har kortats/../ jag tror att vi måste jobba mer efter samhällets

behov. Idag jobbar vi för mycket med kärnämnen” (Gun-Inger, rektor)


19

De anser båda att tiden i skolan för eleverna borde öka och menar att detta hänger ihop med minskad

budget. Skolorna har idag inte råd att ha eleverna mycket i skolan utan istället blir det mycket studier

självstudier, som i vissa fall är svårare för eleverna.

Båda skolorna har en inriktning med omvårdnad vilken är direkt riktad mot arbetslivet. Det finns även

andra kurser på Komvux med dessa är inte direkt anpassade till arbetslivet utan istället en slags

komplettering inför vidare studier. De är båda överens om att det är bra och att man kanske borde har mer

av dessa kurser.


20

6. Slutsatser I denna del kommer jag att redovisa de slutsatser som jag har dragit utifrån den forskning jag genomfört.

Jag har även här valt att dela in mina slutsatser i tre delar detta för att ge en tydligare bild över de

slutsatser jag dragit.

6.1. Vilka förändringar har staten gjort på Komvux? Att staten, sen införandet av Komvux på 1960-talet, gjort många förändringar av den är tydligt. Vissa

förändringar har större påverkan än andra. Den första stora förändringen kom på 1980-talet och hette Lvux

82. Detta införande var nödvändigt då man i drygt tio år har haft Komvux utan att egentligen ha några mål

med den. Lvux 82 behövdes och den var väl genomarbetad och vuxenutbildningen mådde mycket bra av

denna nya läroplan. Den harmoni som infann sig inom Komvux, med eget bestämmande, varade bara i

drygt tio år. Då införde staten den nya läroplanen i grund- och gymnasieskolan, Lpf94, och med denna nya

läroplan skulle Komvux komma närmre den vanliga skolgången. Komvux skulle nu istället vara ett

komplement till den vanliga utbildningen, istället för att vara en ”andra chans” för eleverna. Detta gjorde

att Komvux tappade sitt självbestämmande och fick samma kursmål och läroplaner som den vanliga skolan

hade, dock var tempot högre vilket kunde skapa problem för elever.

Ett uppsving för Komvux kommer 1998 med införandet av Kunskapslyftet. Detta var en reform som sänkte

arbetslösheten i Sverige samtidigt som svenskarna blev bättre utbildade. För denna femåriga plan blev

Komvux ansvariga och deras betydelse i svensk utbildning fick en väsentlig höjning. Kunskapslyftet

avskaffades 2002 och många tycker att detta var ett lyckat projekt men den dåvarande regeringen tyckte

detta var allt för dyrt och det försvann. Efter detta har Komvux tappat mer elever och många tjänar inte på

att läsa på Komvux, det enda som ökat är antalet sfi elever. Kunskapsnivån efter Kunskapslyftet har minskat

radikalt.

I skrivandets stund står Komvux inför en ny läroplan, vid namn Gy11, som även kommer påverka Komvux.

De ska också implementeras i de nya läroplanerna och det nya betygssystemet. Hur detta kommer påverka

Komvux är allt för tidigt för mig att analysera, det är något som framtiden får utvisa.

6.2. Elever och kostnader? Tittar man på elevantalet kan man se i figur 1 att Komvux hade sina högsta siffror under åren med

Kunskapslyftet 1998-2002. Detta händer också i båda undersökningsskolorna som får rejäla elevökningar

1998(se figur 4). Detta visar att så fort man gör en positiv reform inom Komvux, med ökade bidrag så sker

det ökningar i elevgrupperna. Om man fortsätter titta i figur 4 kan man också se att Linköping får en rejäl

elevökning 2006/2007. Anledningen till denna ökning är antagligen ett ökande av antalet sfi elever som vi

kan se sker i figur 2, där Linköping får en rejäl ökning av dessa elever medan Mjölby har en mer jämn nivå.


21

Tittar man på de kostnader som jag redovisat visas viktiga skillnader i kostnader för SFI elever på skolorna.

Skillnaden vi kan se är att Mjölby satsar mer på dessa elever än vad Linköping gör(figur 3). Detta visar

tydligt att kommunerna själva bestämmer var pengarna ska satsas. Det är inte bara staten som kan

bestämma var bidraget ska gå till utan kommunen har det egentliga ansvaret. Den totala kostnaden för

elev på Komvux minskar ju fler studenter Komvux har Detta syns under 1998/1999 då både Mjölby och

Linköping hade låga kostnader(se figur 5) för sina studenter samtidigt som elevantalet var högt.

Ur ett ekonomiskt perspektiv borde man därför genomföra reformer av Komvux som lockar studenter då

en vuxenutbildning med en låg andel studenter är dyrare för skolan. Om man fortsätter att titta i figur 5 ser

man att Linköping är billigare per student än Mjölby, Linköping är till och med billigare än genomsnittet i

Sverige. En orsak till detta är att alla som behöver läsa på Komvux också ska ha chansen att göra det i

Linköping vilket ger bättre storlekar på klasserna samt att det är ekonomiskt bättre.

6.3. Vilka åsikter har skolledningen på undersökningsskolorna? Att budgeten för undersökningsskolorna var för låg var båda rektorerna överens om. Detta i takt med att

elevkullarna är ungefär lika stora år till år gör att undervisningen blir drabbad. Komvux har idag gått mot en

skola mer anpassad för nya svenskar. Komvux är ett viktigt steg för integrationen och för de nya svenskarna

att komma in i det svenska samhället. Detta är något som båda rektorerna värnar om och lägger därför ner

mycket resurser på denna sorts utbildning.

Att kunskapsnivån hos eleverna sjönk i takt med att G-elever inte längre får läsa på Komvux håller

rektorerna med om. Uppenbarligen verkar det som om rektorn i Mjölby tar detta med större ro än den

motsvarande i Linköping gör. Det kanske inte handlar om vilka sorts elever som läser på Komvux, bara att

elever har olika behov. Komvux är en skola med stora skillnader i kunskap men det verkar inte finnas rätta

åtgärd för att arbeta med detta. Det finns ett flertal förändringar som rektorerna verkar vilja genomföra,

bland annat större budget, mer undervisningstimmar samt en undervisning mer anpassad efter samhällets

behov. Om dessa förändringar skulle ske så skulle kunskapsnivån öka hos eleverna.


22

POLITISKT

BESLUT

ELEV- OCH

LÄRARANTAL

SKOLLEDNINGEN

PÅVERKAN PÅVERKAN

PÅVERKAN

7. Diskussion Det finns många frågor angående denna skolform och många av dem är mycket svåra att besvara. Under

mitt arbete med denna uppsats har inte allt för många frågetecken rätats ut till utropstecken. Skolformen

Komvux behöver få en bättre uppstyrning och mer stabilitet i sitt arbetssätt. Under mitt arbete så har en

tanke växt fram hos mig som handlar om påverkansfaktorer. Denna tanke kan man förklara med följande

figur:

Figur 6 - Vuxenutbildningen och dess påverkansfaktorer

I figuren vill jag visa hur jag tror de politiska besluten påverkar Komvux angående skolledning och elevantal.

Det jag menar är att minsta lilla förändring av skolan från statligt håll påverkar skolformen mer än vad man

tror. Ett politiskt beslut påverkar direkt skolledningen då de behöver göra åtgärder för att uppnå det nya

politiska beslutet. Detta påverkar i sin tur elev – och lärarna, som eventuellt blir fler eller färre. Så man kan

alltså urskilja en indirekt påverkan från staten på elev-och lärarantalet. Jag tror inte att det är särskilt

möjligt för skolledning eller lärare/elever att påverka staten, däremellan är steget för stort, men jag tror

det finns starka påverkansfaktorer mellan skolledning och lärare/elev. Detta är en tanke som har växt fram

hos mig under denna uppsats och jag tror det i många fall kan fungera på detta sätt.

Tittar man på lyckade satsningar inom Komvux verkar det som Kunskapslyftet var ett av de bästa

initiativen. Idén med Kunskapslyftet var att alla människor skulle ha rätt till en andra chans med betygen.

Detta blev positivt då vi ser det på antalet elever inom Komvux under denna femårs period ökade. Jag

anser att detta projekt kostade väldigt mycket, men för att kunna ge folk utbildning kommer det att kosta

staten väldigt mycket. I dagens samhälle kräver arbetsmarknaden allt mer utbildad personal och detta

innebär en ökad kostnad. Utbildning innebär kostnader för staten hur man än vrider och vänder på det, jag

tror att staten måste titta på Komvux ur ett längre perspektiv. Detta genom att ge de olika satsningarna

och förändringarna mer tid att rota sig i det svenska skolsystemet, istället för att hela tiden förändra dem.


23

I statskontorets rapport från 2003 kunde läsas, som jag redovisat tidigare, om deras förslag att Komvux

borde anpassas mer till samhällets behov. De tycker att Komvux ska vara ett extra trappsteg, för vissa

elever, innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Denna tanke förstärks i de intervjuer jag gjorde där båda

rektorerna är inne på att ha en utbildning som är mer riktad på arbetslivet. Detta är en mycket bra fråga

som jag inte tycker debatteras tillräckligt mycket, ska Komvux förbättra betyg eller ska de förbereda

eleverna på arbetslivet? Jag anser att ännu inte det finns något bra svar på detta. Det verkar som sagt att

skolledningen på mina undersökningsskolor är inne på det spåret, att förbereda eleverna på arbetslivet,

vilket också är mitt huvudspår. Att ha sådana utbildningar i kombination med sfi som också den är viktigt,

framförallt för integrationen, är nog den väg som Komvux ska vandra.

Att staten hela tiden förändrar Komvux handlar nog främst om vilken regering som styr men även en

kostnadsfråga, vilket skolans värld alltid måste brottas med. Jag tror att staten ser Komvux som lite utanför

den ”riktiga” skolan, såsom grundskola och gymnasium och dessutom tenderar staten att satsa mer pengar

på saker som är populära. Efter kunskapslyftet är Komvux en form som blir allt mindre populär, dels på

grund av att elever med G-betyg ej får läsa där men också för att de fått konkurrens från KY utbildningar.

Sen kan en orsak, som Erika Ekström nämnde i sin rapport, spela in: vilken ekonomisk lönsamhet det har

för eleverna på Komvux. Enligt rapporten sjönk inkomsterna för vissa elever som läst på Komvux. Detta blir

ett problem om elevens ekonomi försämras då de samtidigt måste betala tillbaka eventuella studielån.

Avsluningsvis vill jag säga att jag tycker att Komvux är en skolform som har ett slags ordnat kaos. Jag tycker

tanken med Komvux är en väldigt bra tanke och skulle fungera mycket bra i praktiken. Men när statens

påverkan blir för stark så kan det vara svårt att ha undervisningen på det sätt som skulle behövas. Jag

noterade en sak under en praktik jag hade en gång på Komvux. Denna sak tycker jag är ett problem som

Komvux ofta får brottas med. Att tempot på Komvux är högre än på gymnasiet, på Komvux ska du läsa en

helårskurs i gymnasiet, på ett halvår i Komvux. Jag tycker inte det funkar då det är elever som har haft det

svårt i skolan som läser här, men de får mindre tid nu. Jag tycker istället de borde ha mer tid för att lära,

både i och utanför skolan.


24

”Ett livslångt lärande” är ett uttryck som Sverige vill jobba efter. Enligt mig är detta livslånga lärande en

kostnadsfråga. Vi ska få lära i hela livet, bara det inte kostar för mycket. Komvux är ett mycket bra exempel

på detta där kostnaderna inte får vara högre än den nytta som den gör för samhället. Som Komvux

fungerar nu har jag fått känslan av att det går i en ond spiral. I figur 7 nedan så vill jag förklara vad jag

menar med denna onda spiral. Figuren till vänster är min negativa spiral angående Komvux, den till höger

visar den positiva spiralen angående KY-utbildningar.

Med figuren vill jag visa hur jag tror att KY respektive Komvux fungerar för tillfället. För att kunna vände

den negativa spiralen så tror jag att Komvux, som skolform, mer måste titta på vad KY gör för att vara så

populärt. Jag tror att punkten med ryktet om utbildningen är det som styr det mesta. En utbildning med ett

gott rykte och innebörden av detta har lättare att få ett ökat elevantal för att på så sätt få mer resurser från

staten. Jag tror att kurserna uppbyggnad och lärarnas kunnighet är de två viktigaste faktorerna för att

skapa ett bra rykte. Med ett bra rykte är det nog enklare att vända denna negativa trend. En tanke kan vara

att Komvux borde titta på KY utbildningarnas sätt att jobb och försöka lära sig något av detta.

Avsluningsvis vill jag säga att jag tycker att Komvux är en skolform som har ett slags ordnat kaos. Jag tycker

tanken med Komvux är en väldigt bra tanke och skulle fungera mycket bra i praktiken. Men när statens

påverkan blir för stark så kan det vara svårt att ha undervisningen på det sätt som skulle behövas. Jag

noterade en sak under en praktik jag hade en gång på Komvux. Denna sak tycker jag är ett problem som

Komvux ofta får brottas med. Att tempot på Komvux är högre än på gymnasiet, på Komvux ska du läsa en

helårskurs i gymnasiet, på ett halvår i Komvux. Jag tycker inte det funkar då det är elever som har haft det

svårt i skolan som läser här, men de får mindre tid nu. Jag tycker istället de borde ha mer tid för att lära,

både i och utanför skolan.

Bra kurser

och lärare

Bättre betyg

för elever

Bättre rykte,

mer populärt

Ökade bidrag

från staten

Bättre kurser

och lärare Mindre

lärarresurser

Sämre betyg

för elever

Sämre rykte,

minskande

elevantal Mindre bidrag

från staten

Mindre bidrag

från staten

Figur 7 - positiv och negativ spiral


25

Jag anser även att Komvux behöver vara mer samlat och under Komvux bör all KY-utbildning ligga, inte

bara en viss del av den som det är idag. De bör ta tillbaka chansen för elever att läsa upp sina betyg,

eleverna måste inte ha IG för att läsa upp betygen, vilket kommer ge dem en chans att komma in på högre

utbildningar. Idag har det utvecklats till att elever med G har det svårare än elever med IG. Elever med IG

får ju en andra chans med sina betyg, det får inte elever med G. Avslutningsvis anser jag att sfi ska fortsätta

som den är då den är så pass viktig för integrationen.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa hur situationen på komvux ser ut ur olika aspekter. Det som

jag visat säger att statens påverkan på Komvux är stor, det är ändå i slutändan staten som står för

ekonomin, så deras roll i detta är stor och det kommer de inte undan. Elevernas kunskap har också

förändrats tycker jag att man kan se, vem som har skulden för detta är svårt att svara på. Men jag tror att

det är kombinationer av alla inblandade i en elevs skolgång; lärare, skolledningen, staten, familjen och inte

minst eleven själv. För att kunna öka den behöver alla dessa element jobba åt samma håll.

7.1. Vidare forskning Det finns flertalet vinklingar på den forskning jag gjort som man skulle kunna forska vidare på. En tanke är

att man vidgar undersökningsområdet, då man på detta sätt får en bättre referenspunkt att arbeta efter.

Att öka antalet undersökningsskolor innebär samtidigt att man kan få in mer åsikter angående den

förändring som skett och på så sätt kunna utvinna nya infallsvinklar på detta problem.

Ett annat område man skulle kunna forska vidare om är de olika förgreningarna, exempelvis sfi eller KY,

som ryms inom Komvux. Jag har i denna uppsats undersökt förändringar allmänt i Komvux, en tanke är att

man skulle intressera sig för någon av avdelningarna inom Komvux och på så sätt kunna hitta förändringar

inom just den delen. Detta gör att man skulle kunna hitta vilka slags förändringar som påverkar vilken

avdelning.

Denna forskning som jag genomfört behöver inte bara ske på Komvux. Den problematik som jag lyft fram i

denna uppsats skulle också kunna tillämpas på andra delar av skolan, såsom grund- eller gymnasieskolan.

Att undersöka hur de statliga förändringarna påverkar skolorna är viktigt steg i vårt arbete att få fram en

skola som passar och fungerar för alla människor.


26

8. Referenslista

8.1. Tryckta källor Bryman, Alan.(2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber ekonomi, Malmö 2002

Ekström, Erika.(2003) Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning. Eklundshofs Grafiska ab, Uppsala

2003

Henning Loeb, Ingrid. (2006) Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning – En yrkeslivshistorisk

ingång med berättelser om lärarbanor. Kompendiet-Göteborg, 2006

Hursen, Torsten och Härnqvist, Kjell. (2000) Begåvningsreserven: En återblick på ett halvsekels forskning

och debatt. Universitetstryckeriet, Uppsala 2000

May, Tim.(2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: studentlitteratur, 2001

Myndigheten för skolutveckling (2005). Stöd och referensmaterial om vuxnas lärande. Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande. Skolverket, 2005 Statistiska Centralbyrån.(2000) Vuxenutbildningen i Sverige. Stockholm:SCB, 2001

Statskontoret.(2003) Kommunernas ansvar för vuxnas lärande – Vad bör staten göra? DocuSys AB, 2003

8.2. Elektroniska källor Salin, Sven.(2006) Läroplan för kommunala vuxenutbildningen - Lvux 82. På internet:

http://ncm.gu.se/media/vux/salin_2006_vagvalsartikel. Tittad på 26/5-2011

Salin, Sven.(2010) Den formella vuxenutbildningen. På internet:

http://www.lararnashistoria.se/article/vuxenutbildningen. Tittad på 26/5-2011

Socialdemokraterna. (2011) C3L-Komvux. På internet: http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-

alla/Arbetarekommuner/Tyreso/Var-politik/-C3L--Komvux. Tittad på: 23/5-2011

SOU. (1999) Hur vuxenutbildningssystemet i Sverige långsiktigt ska utvecklas för att bli en effektiv och

integrerad del i det livslånga lärandet. Slutbetänkande av Kunskapslyftskommitén. SOU 1999:14. Statens

offentliga utredningar, Stockholm. På internet:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/78/58/8e5aec02.pdf. Tittad på 1/6-2011

Statistiska centralbyrån. (2011) Statistikdatabasen. På internet:

http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. Tittad på 20/5-2010

Ulrik Karlsson & Carl-Daniel Cregård.(2008) KOMVUX DÅ OCH NU. - Skolform och- elevförändring. Högskolan i Halmstad, 2008. På internet: hh.diva-

portal.org/smash/get/diva2:238933/FULLTEXT01. Tittad på 2/6-2011

Utbildningsdepartementet.(2000) Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Prop.

2000/01:72. Statens offentliga utredningar, Stockholm.

På Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c4/25/79/6a639fe3.pdf. Tittad på 1/6-2011


27

8.3. Intervjuer Intervju med Gun-Inger Andersson. Tf rektor, Komvux Mjölby. Genomförd 20/4-2010

Intervju med Sten Granath. Rektor, Komvux Linköping. Genomförd 25/5-2010


28

Bilaga 1 - Intervjuguide

Har du känt av någon kunskapsförändring på eleverna på vuxenutbildningen?

- Största orsaken?

- Positivt/Negativt?

Känner du att det behövs någon förändring av vuxenutbildningen?

- Dela upp eleverna efter kunskap/språk/ålder?

- Ekonomiska aspekter?

Hur bemöter du problemet med skillnaderna i förkunskaper/språkkunskaper?

- Känner du av problemet?

- Stör det dig?

Vad kan du som rektor göra för att förbättra utbildningen?

- Hur är resurserna jämfört med tidigare år?

- Elevantalet? Hoppar många elever av?

komvux – en skolform i förändring...komvux ger i många fall en felaktig bild av hur...

Documents