EXAMENSARBETE

Fastighet och Finans

Finans

GRUNDNIVÅ, 15 HP

Konkurrensen för de svenska storbankerna

- på betaltjänstmarknaden efter implementeringen av PSD2

Författare:HannaAndersson, Handledare:NicolausLundahl

LouiseMelander Examinator:BjörnBerggren

Stockholm,Sverige2018

KTH

INSTITUTIONEN FÖR FASTIGHETER OCH BYGGANDE

Bachelor of Science thesis

Abstract Title: Competition for the Swedish major banks in the payment service market after the

implementation of PSD2.

Background: The development of payment services has accelerated in recent years.

According to the European Commission, the development has increased the need for a more

updated legislation. The Payment Services Directive was implemented in Swedish Law in

May 2018. The main objective of PSD2 is to promote competition and secure payments and

information sharing. Problem: How will the competition in the payment service market for the Swedish major

banks change after the implementation of PSD2?

Purpose: The purpose of this essay is to develop a deeper understanding and discussion of

how PSD2 will impact the Swedish payment service. Method: The essay is based on existing theories in the subject field and a qualitative method

consisting of semi-structured interviews. The essay is limited to analysing the Swedish

payment service market and the Swedish major banks. Conclusion: PSD2 will increase the competition for provision of payment services for the

Swedish major banks. The competitive position in the payment market of the Swedish major

banks will primarily rely on a bank’s choice of strategy and partners, but also on how

competing actors will act. Keyword: PSD2, fintech, New-institutional theory, Operational strategies, Payment services,

Competition

Title Competition for the Swedish major banks - in the payment service market after the implementation of PSD2

Author(s) Hanna Andersson & Louise Melander Department Real Estate and Construction TRITA number TRITA-ABE-MBT-18221 Supervisor Nicolaus Lundahl Keywords PSD2, fintech, New-Institutional theory, Operational Strategies, Payment service, Competition

Acknowledgements We would like to thank all respondents who with great engagement participated in the paper’s

interview study. This paper would not have been possible without you, for you have provided

essential input in the writing of this essay. We would like to thank our supervisor Nicolaus

Lundahl for appreciated comments and guidance during the essay writing. We would also like

to thank all who have and will read this essay. We hope that this paper will contribute with

knowledge to the financial industry and spark engagement.

Stockholm 2018

Hanna Andersson & Louise Melander

Examensarbete

Titel Konkurrensen för de svenska storbankerna - på betaltjänstmarknaden efter implementeringen av PSD2

Författare Hanna Andersson & Louise Melander Institution Fastigheter och Byggande TRITA nummer TRITA-ABE-MBT-18221 Handledare Nicolaus Lundahl Nyckelord PSD2, fintech, Nyinstitutionell teori, Operationella strategier, betaltjänster, konkurrens

Sammanfattning

Titel: Konkurrensen för de svenska storbankerna på betaltjänstmarknaden efter

implementeringen av PSD2.

Bakgrund: Utvecklingen inom betaltjänster har under de senaste åren gått fort fram. Enligt

Europeiska Kommissionen har utvecklingen krävt en mer uppdaterad lagstiftning.

Betaltjänstdirektivet implementerades i Svensk Lag i maj 2018. PSD2 huvudsakliga syfte är

att främja konkurrens samt säkra betalningar och informationsdelning. Problematisering: Hur kommer konkurrensen på betaltjänstmarknaden för de svenska

storbankerna att förändras efter implementeringen av PSD2?

Syfte: Uppsatsens syfte är att leda till en djupare förståelse och diskussion för hur PSD2

kommer att påverka den svenska betaltjänstmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Metod: Uppsatsen är byggd utifrån en kunskapsgrund bestående av teorier inom ämnet samt

av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen är begränsad till

att analysera den svenska betaltjänstmarknaden samt de svenska storbankerna. Slutsats: PSD2 kommer att öka konkurrensen för betaltjänster för de svenska storbankerna.

Vilken konkurrensposition de olika bankerna kommer att ha kommer främst att bero på

bankens val av strategi och samarbetspartners, men även hur konkurrerande aktörer agerar. Nyckelord: PSD2, fintech, Nyinstitutionell teori, Operationella strategier, betaltjänster,

konkurrens

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till samtliga respondenter som med stort engagemang har tagit sig

tid till uppsatsens intervjustudie. Utan er hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra,

då ni har varit en stor tillgång för framtagandet av denna uppsats. Vi vill även rikta ett tack till

vår handledare Nicolaus Lundahl för givande kommentarer och vägledning under

uppsatsskrivandet. Avslutningsvis vill vi tacka alla ni som har och kommer att granska

uppsatsen. Med en förhoppning om att den kommer att bidra till ökad kunskap och

engagemang inom finansbranschen önskar vi er en trevlig läsning.

Stockholm 2018

Hanna Andersson & Louise Melander

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund .................................................................................................................. 1 1.2 Problemdiskussion ................................................................................................... 2 1.3 Syfte och frågeställning ............................................................................................ 3 1.4 Avgränsning ............................................................................................................. 4

2. Problemfördjupning ............................................................................................................. 5 2.1 Vad är en betaltjänst? .............................................................................................. 5 2.2 PSD2- Det andra betaltjänstdirektivet ..................................................................... 5 2.3 Hur påverkas regelverket? ....................................................................................... 6 2.4 Open Banking ........................................................................................................... 7 2.4 Aktörer på betaltjänstmarknaden ............................................................................. 8 2.6 Nuvarande konkurrenssituation ................................................................................ 8

3. Metod ................................................................................................................................... 11 3.1 Metodbeskrivning .................................................................................................. 113.2 Utförande av intervjumall ..................................................................................... 11 3.3 Urval och genomförande av urval .......................................................................... 12 3.4 Analysmetod .......................................................................................................... 13 3.5 Metodkritik ............................................................................................................ 13 3.6 Källkritik och studiens trovärdighet ....................................................................... 14

4. Teori .................................................................................................................................... 16 4.1 Kundförflyttning ..................................................................................................... 16

4.2 Fyra operative strategier mot PSD2 ....................................................................... 17 4.2.1 Regelefterlevnad ..................................................................................... 17 4.2.2 Konkurrera ............................................................................................. 18 4.2.3 Expandera .............................................................................................. 18 4.2.4 Transformera .......................................................................................... 18

4.3 Nyinstitutionell teori .............................................................................................. 19 4.3.1 Tvingande ismorfismer ........................................................................... 20 4.3.2 Imiterande ismorfismer .......................................................................... 20 4.3.4 Normativa ismorfismer ........................................................................... 21

4.4 First Mover Advantage ........................................................................................... 21

5. Empiri ................................................................................................................................. 23 5.1 Svenska Bankföreningen ........................................................................................ 23

5.1.1 Nuvarande konkurrenssituation ............................................................. 23 5.1.2 Strategiförändringar .............................................................................. 24 5.1.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens .................................. 24 5.1.4 Marknadens utveckling och framtid ....................................................... 25

5.2 Finansinspektionen ................................................................................................. 26 5.2.1 Nuvarande konkurrenssituation ............................................................. 26 5.2.2 Strategiförändringar .............................................................................. 26 5.2.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens .................................. 27 5.2.4 Marknadens utveckling och framtid ....................................................... 28

5.3 Storbank X .............................................................................................................. 29 5.3.1 Nuvarande konkurrenssituation ............................................................. 29 5.3.2 Strategiförändringar .............................................................................. 30 5.3.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens .................................. 30 5.3.4 Marknadens utveckling och framtid ....................................................... 31

5.4 Swedbank ............................................................................................................... 32 5.4.1 Nuvarande konkurrenssituation ............................................................. 32 5.4.2 Strategiförändringar .............................................................................. 32 5.4.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens .................................. 33 5.4.4 Marknadens utveckling och framtid ....................................................... 34

5.5 Storbank Y .............................................................................................................. 34 5.5.1 Nuvarande konkurrenssituation ............................................................. 35 5.5.2 Strategiförändringar .............................................................................. 35 5.5.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens .................................. 35 5.5.4 Marknadens utveckling och framtid ....................................................... 36

5.6 Trustly ................................................................................................................... 36 5.6.1 Nuvarande konkurrenssituation ............................................................. 37 5.6.2 Strategiförändringar .............................................................................. 37 5.6.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens .................................. 37 5.6.4 Marknadens utveckling och framtid ....................................................... 38

6. Analys ................................................................................................................................. 40 6.1 Strategiförändringar .............................................................................................. 40 6.2 PSD2 påverkan ...................................................................................................... 42 6.3 Framtid och utveckling .......................................................................................... 43

7. Slutsats ................................................................................................................................. 45

Referenslista ......................................................................................................................... 47

Bilagor .................................................................................................................................. 53

Definitioner

API - Applikationsprogramgränssnitt

Enligt Cortet et al. (2016) är API ett tekniskt koncept som låter programvaran kommunicera

utan mänskligt ingripande. API:er specificerar en mekanism för att ansluta till programvaran,

vilken data och funktionalitet som finns tillgänglig samt en uppsättning av standardiserade

villkor som andra datorprogram måste ha access till för att få data.

Betalningsinitieringstjänstleverantör

Är enligt Proposition 2017/18:77 (2018) “En tjänst för att initiera en betalorder på begäran av

betaltjänstanvändaren med avseende på ett betalkonto hos en annan betaltjänstleverantör.”.

De fyra storbankerna

Utgörs av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Swedbank, Svenska Handelsbanken (SHB)

och Nordea. Konkurrensverket (2016) menar att dessa har en särskilt stark ställning på den

svenska bankmarknaden och kallas därför för storbanker. De har utvecklats till finansiella

koncerner som vid sidan av den traditionella bankverksamheten även har utvecklat områden

inom bland annat livförsäkring, fondförvaltning, bolån och agerar till viss del på

internationella marknader.

Direktaccess

Via direktaccess kan tredjepartsföretag läsa av kundens information på deras internetbank.

Företagen kan logga in på internetbanken med hjälp av kundens inloggningsuppgifter som om

de vore kunder. På detta sätt kan en tredjepartsaktör se all information som kunden kan se.

Fintech-bolag

Enligt Skan et al. (2014) är det företag som erbjuder tekniska lösningar för banker,

finansbolag, kapitalmarknader, finansiell dataanalys, betalningar och privatekonomisk

förvaltning.

Kontoinformationstjänst

Är enligt Proposition 2017/18:77 (2018) ”En onlinetjänst för att tillhandahålla sammanställd

information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren innehar hos antingen en

annan betaltjänstleverantör eller hos fler än en betaltjänstleverantör”.

RTS (Regulatory Technical Standards for PSD2)

Till följd av PSD2 har Europeiska Kommissionen antagit ett antal tekniska standarder som

marknadsaktörer inom betaltjänster behöver följa för en acceptabel säkerhetsnivå för

elektroniska betalningar. De tekniska standarderna måste senaste efterlevas i Sverige

september 2019. (Europeiska Kommissionen, 2017)

Screen scraping

Tredjepartsaktören ser och kan projicera all information som finns tillgänglig på skärmen och

inte endast den tillgängliga information som finns via de dedikerade gränssnitten.

Tredjepartsaktör (TPP)

Är enligt Evry (2018) en auktoriserad onlinetjänstleverantör som existerar utanför banken,

men som kan vara delaktig i transaktioner som utförs.

1

1. Inledning

I detta kapitel introduceras läsaren till ämnet PSD2, uppsatsens syfte och avgränsning

tillsammans med en problemdiskussion. Vidare redogörs bakomliggande information kring

ämnet och viktiga begrepp för vidare läsning.

1.1 Bakgrund Enligt Regeringens Proposition 2017/18:77 (2018) har betalningsförmedling historiskt sett i

Sverige hanterats inom bankernas kontosystem och det utgör än idag grunden för

betalningssystemet. Skillnaden är att betalningar idag även förmedlas av företag i andra

branscher och att nya sätt att genomföra betalningar har utvecklats under de senaste åren.

Utvecklingen har gått fort fram inom betalningar via mobiltelefoner och kortbetalningar.

Samtidigt som betaltjänster har utvecklats har tekniken för elektroniska betalningar blivit mer

komplicerade, vilket har lett till att säkerhetsrisker som betalningarna kan relateras till har

ökat. Enligt Europeiska Kommissionen har utvecklingen och förändringen krävt en

förbättring och uppdatering av den nuvarande lagstiftningen. De nya direktiven har tagits

fram av Europeiska Bankmyndigheten, EBA.

Enligt Mackenzie (2015) fokuserade flera banker på att öka sin avkastning genom innovativa

lösningar, vilket ledde till ett högre risktagande innan finanskrisen 2008. Fokus och

innovation låg därmed inte på att förbättra verksamheten genom att minska kostnader som

reflekteras i kostnader för kund. Efter finanskrisen skedde en stor digitalisering och

förändring på marknaden. Kotarba (2016) menar att den ökade regleringen efter finanskrisen

har påtvingat finansiella institut att anta förändring i sina affärsmodeller för att undvika

liknande kriser i framtiden. Detta samtidigt som bankerna parallellt är utsatta för

påtryckningar från ökat teknologisk och social utveckling, något som har förändrat kundernas

beteende och lett till förändringar i bankernas kundhantering.

Det framgår av Proposition 2017/18:77 (2018) att betaltjänstdirektivet, PSD2, antogs i

november 2015 av Europaparlamentet och är en vidareutveckling av det första

betaltjänstdirektivet. PSD2 syftar huvudsakligen till att skapa säkrare och mer effektiva

betalningar samt att gynna innovativa betalningstjänster. För att öka effektiviteten bör

likvärdiga villkor garanteras för både nya och befintliga aktörer på marknaden. Detta kan

skapas genom åtgärder som gör att nya betalningsmetoder kan nå ut till en större del av

marknaden. Tillsammans borde åtgärderna leda till bättre insyn och valfrihet av betaltjänster,

2

samt till ett ökat förtroende för betalningsmarknaden hos konsumenter. PSD2 kommer att

reglera insynen i informationskrav och villkor för betaltjänster samt rättigheter och

skyldigheter för användare och leverantörer av betaltjänster.

Redan idag finns flertalet innovationer på betaltjänstmarknaden som Klarna och Swish.

Innovation är enligt Rogers (2003) en idé, ett objekt eller en uppfattning som är ny för den

specifika betraktaren. En innovation kan alltså vara det för en part, men inte för en annan.

Rogers (2003) menar att det för en innovations framgång finns fem attribut som är av största

betydelse. Dessa fem faktorer är komplexitet, provbarhet, kompatibilitet, relativ fördel samt

hur observerbart det är. Vidare spelar kommunikationskanalerna stor roll för en innovation

och hur den kan spridas. I vilket samhälle eller socialt system som innovationen ska spridas

inom eller sprids inom och till vilka aktörer samt tidsaspekt och timing spelar även roll för en

innovations framgång. Mackenzie (2015) menar att flera nya innovationer konkurrerar med de äldre

betalningsmetoderna och att innovation har spelat en stor roll för utvecklingen av

betaltjänster. Nya aktörer inriktar sig på att utveckla innovativa lösningar som ska kunna göra

vardagen lättare för konsumenter, detta kommer att öka konkurrensen på betalmarknaden i

och med implementeringen av PSD2 menar Segendorf och Wretman (2015).

1.2 Problemdiskussion Enligt Cortet et al. (2016) är betalningar en viktig inkomstkälla för Europeiska banker, men

har även en strategisk betydelse för banker. Betalningar är nyckeln till förankring och

interaktion av kundrelationer och har en nyckelroll i försäljning av andra finansiella tjänster

som kreditkort, försäkringar och kapitalförvaltning. Konsumenternas förväntningar har

förändrats avsevärt de senaste två decennierna på grund av den digitala teknikutvecklingen.

Konsumenterna förväntar sig en personlig, snabb och bekväm betalningsupplevelse och

interaktion mellan olika finansiella tjänster. Enligt Teigland et al. (2018) är Sverige det land, efter Storbritannien, som är störst på

finansiell teknik i Europa. Detta förklaras ofta genom Sveriges höga innovation och

investeringstakt, framförallt inom digital bankverksamhet och elektroniska betalningar. 90 %

av Sveriges befolkning använder internet idag och 72 % på mobilmarknaden har en Iphone.

3

Med dessa förutsättningar uppkommer hela tiden nya aktörer på marknaden som drivs av att

ta marknadsandelar eller komma på nya produkter eller tjänster till konsumenterna.

Cortet et al. (2016) menar att bankerna släpar efter i fintech-utvecklingen. Fintech-aktörerna

fokuserar på att utforma specifika delar av bankvärdekedjan bättre, billigare och snabbare än

vad bankerna erbjuder i nuläget. På detta sätt kan fintech-aktörerna etablera en

marknadsposition inom ett nischområde. Detta är ett problem för banker då

innovationsutvecklingen, med stöd av riskkapital, gör att bankens produkter blir

konkurrensutsatta av fintech-aktörer. PSD2 syftar till att öppna betalningsmarknaden för

innovativa aktörer för att bemöta det förändrade konsumentbeteendet och den teknikdrivna

innovationen.

Enligt Europeiska Kommissionen (2018) ger de nya reglerna en rättslig grund för en bättre

integrerad marknad för elektroniska betalningar inom Europeiska Unionen och öppna upp för

nya aktörer. Detta kommer att leda till en ökad konkurrens för aktörerna på marknaden och

ökade valmöjligheter för konsumenter.

Vad som kan förstås av en intervju som EFN har haft med Lars Rutberg (EFN 2017) är

åsikterna om konsekvenserna av implementeringen av PSD2 är delad. Vissa menar att

direktivet kommer att ha stor inverkan på banksektorn, medan andra menar att detta var väntat

och att storbankerna är förberedda och väl positionerade inför förändringen. Gomber, Kock

och Siering (2017) menar att utvecklingen på finansmarknaden och vad som kommer att styra

den kommer i stor utsträckning att påverkas av politiker och potentiella framtida direktiv och

inte enbart av fintech-bolagens lösningar och bankernas strategival. De menar att den

forskning som finns inom ämnesområdet idag inte har lyckats påvisa vilken roll som fintech-

företag och bankerna kommer att ha i framtiden när det gäller samarbeten och konkurrens.

1.3 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för betaltjänstdirektivet PSD2 samt att

analysera hur konkurrensen för de svenska storbankerna gällande betaltjänster kan komma att

påverkas av implementeringen av betaltjänstdirektivet.

Om uppsatsen kan bidra till att besvara frågeställningen kan detta leda till en djupare

förståelse och diskussion för hur Europeiska Unionens regleringar påverkar den svenska

4

betaltjänstmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Tanken är att uppsatsen även ska belysa

utvecklingen av den finansiella marknaden där IT-utvecklingen går fort framåt och antalet

nya fintech-bolag växer och hur detta i sin tur kommer att påverka konkurrensen för de fyra

storbankerna på betaltjänstmarknaden i Sverige. Det är viktigt att påpeka att genomförandet

av lagförändringar som direktivet medför precis har implementerats i Svensk Lag och

kommer att medföra att förändringar på marknaden sker successivt. Varför effekterna av

direktivet inte är fullständiga och inte heller konkurrensutvecklingen på marknaden som kan

komma att ske. Syftet med uppsatsen är inte att återge en argumentation för eller emot det nya

direktivet, utan strävar efter att belysa möjliga förändringar för marknadens aktörer och hur

konkurrensen kan komma att förändras för de fyra storbankerna på den svenska

betaltjänstmarknaden.

Uppsatsen kommer att försöka besvara frågeställningen “Hur kommer konkurrensen om

betaltjänster för de svenska storbankerna påverkas av det nya betaltjänstdirektivet PSD2?”.

1.4 Avgränsning Vid en granskning av direktivets innebörd kan man konstatera att implementationen av PSD2

medför en rad förändringar på betaltjänstmarknaden. För att begränsa denna uppsats omfång

kommer den att avgränsas till att analysera hur konkurrenssituationen för de svenska

storbankerna kommer att förändras med avseende på betaltjänster. Vidare är uppsatsen

avgränsad till att analysera den svenska marknaden och den valda tidshorisonten för

diskussion kring den framtida konkurrenspåverkan har valts till tio år.

Konkurrensförhållanden kan analyseras utifrån olika ekonomiska teorier. Denna uppsats

kommer att analysera konkurrensen för de svenska storbankerna utifrån organisationsteori.

5

2. Problemfördjupning I detta kapitel återges en fördjupad bakgrund till ämnet för att ge läsaren en förståelse för

vidare läsning av denna uppsats.

2.1 Vad innefattar en betaltjänst? Betaltjänster regleras i Lag (2010:751) om betaltjänster och reglerar betaltjänster som erbjuds

i Sverige och utförs inom det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES) samt regler

om registrerade betaltjänstleverantörer och betalningsinstitut. Betaltjänster definieras som

tjänster som gör det möjligt att ta ut och sätta in kontanter på ett betalkonto samt de

transaktioner som behövs för förvaltningen av ett konto. Dessa tjänster kan bland annat vara

autogiro, kontokort, kontobaserade betalningar och genomföranden av

betalningstransaktioner. Enligt Proposition 2017/18:77 (2018) är betaltjänster betalningar som

görs via tjänster som erbjuds av betaltjänstleverantörer och innebär att betalningarna inte görs

med kontanter. Traditionellt sett tillhandahölls dessa tjänster av banker.

Betaltjänstleverantörerna konkurrerar med varandra på betaltjänstmarknaden och är

vinstdrivande företag. Enligt Konkurrensverkets rapport (2017) kännetecknas

betaltjänstmarknaden av samarbeten mellan banker kring rådande infrastruktur. Det finns

olika typer av samarbeten mellan banker på betaltjänstmarknaden nationellt, som Bankomat

och Swish, men även internationella samarbeten som MasterCard och Visa.

Enligt Riksbankens rapport (2016) måste det vid en betalning med en betaltjänst säkerställas

att den som genomför betalningen har rätt att göra betalningen. En betaltjänst är alltså även en

informationshanteringstjänst som innehåller information om bland annat vilka konton som

betalningen påverkar, storlek på betalningen och när betalningen ska genomföras.

Betaltjänster kan ske mellan olika betalningsförmedlare och aktörer på marknaden och det

krävs att de utbyter information med varandra.

2.2 PSD2 - Det andra betaltjänstdirektivet

Enligt Europeiska kommissionen (2017) har direktivet tagits fram av EBA vars mål är att

utgöra en rättslig grund för en mer integrerad marknad för elektroniska betalningar inom

Europeiska Unionen. PSD2 är en vidareutveckling av det första betaltjänstdirektivet PSD1

som omfattar betydande regler för betaltjänster. Sedan införandet av PSD1 har marknaden

6

förändrats. Tekniska innovationer och ett stort antal nya mobila och elektroniska betaltjänster

har tillkommit vilket har uppmanat till en uppdatering och förbättring av direktivet.

Zachariadis och Ozcan (2017) menar att syftet med ett nytt betaltjänstdirektiv är att få en mer

integrerad, effektivare och säkrare marknad. Man vill främja konkurrens i en miljö där nya

aktörer som fintech-bolag och en ny generation betalprodukter skapas och existerar. I och

med detta är förhoppningen att PSD2 kommer att öka innovation inom sektorn och därmed ge

högre servicekvalitet, säkerhet och lägre priser för konsumenterna. Konkurrensverket (2018)

menar att PSD2 ska göra det möjligt för tredjepartsaktörer, vidare kallat TPP:er, att tillträda

marknaden och tillhandahålla betaltjänster eller andra kringtjänster utan att behöva

tillhandahålla bankkonton. Detta leder till att nya aktörer som bland annat enbart utför

transaktioner mellan bankernas konton eller erbjuder kontoinformation tillträder marknaden.

Enligt Europeiska Kommissionen (2017) kommer PSD2 att påverka rättigheter och

skyldigheter för både användare och leverantörer av betaltjänster. Skydd för konsumenternas

finansiella data och striktare säkerhetskrav på elektroniska betalningar kommer att

implementeras i samband med införandet av direktivet, vilket ska leda till minskad risk för

bedrägerier och mer säker autentisering. Vidare reglerar direktivet villkor och

informationskrav för betaltjänster. Svenska Bankföreningen (2018) menar att en av de större

förändringarna från PSD1 är regleringen av de öppna API:erna. Regleringen av API i PSD2

kommer att innebära att en aktör måste delge kunddata till en TPP om kunden begär det.

Enligt Evry (2018) kommer detta att innebära att information kan komma att användas som

plattform för de finansiella tjänsterna som TPP:en erbjuder. Andra aktörer kan tack vare

regleringen av API:er använda bankernas API:er och tillträda marknaden utan den omfattande

kontrollen och infrastruktur som krävs av bankerna.

2.3 Hur påverkas regelverket Proposition 2017/18:77 (2018) antyder att PSD2 medför stora regelförändringar. Flertalet

lagförändringar, såsom Lagen om betaltjänster och Lagen om elektroniska pengar kommer att

påverkas av det nya direktivet.

Proposition 2017/18:77 (2018) framhåller att en betydande förändring i det nya direktivet är

regleringen av kunddatahantering med avseende på TPP:er på betaltjänstmarknaden. De

tjänster som dessa aktörer erbjuder och som regleras i direktivet är framförallt något man

7

kallar för leverantörer av betalningsinitieringstjänster respektive leverantörer av

kontoinformationstjänster. Detta är tjänster som idag finns tillgängliga och agerar på

marknaden. Cortet et al. (2016) menar att efter införandet av direktivet blir denna del av

marknaden mer reglerad genom starkare kundautentisering, men även mer gynnsam för

innovativa betatinitieringstjänster som därmed får tillgång till mer kunddata. PSD2 kommer

att möjliggöra innovativa och flexibla TPP:er som kan erbjuda betalningsinitiering- och

kontoinformationstjänster utan att behöva äga den traditionella infrastrukturen för bland annat

bearbetningskapacitet.

En stor förändring enligt Proposition 2017/18:77 (2018) som PSD2 medför är att

betaltjänstanvändaren, vidare kallad konsument, ska kunna få rätt till att använda sig av en

betalningsinitieringstjänst mot den kontoförvaltande betaltjänstleverantören, även om det inte

finns något avtal mellan aktörerna. De kontoförvaltande betaltjänstleverantörerna är skyldiga

att öppna upp kunddata via API:er. Det ställs ett flertal krav på att

betalningsinitieringstjänstleverantörerna som hanterar betalningar och den tillgängliga

informationen måste göra det på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Den kontoförvaltande

betaltjänstleverantören måste från och med direktivets införande ge all tillgänglig information

som initieringen kräver. Till skillnad från idag kommer betalningsinitieringstjänstleverantörer

behöva identifiera sig när de hämtar kunddata och gör en betalning mot den kontoförvaltande

betaltjänstleverantören, som oftast är en bank. Denna betalning ska prioriteras på samma sätt

som om ordern kom direkt från konsumenten. Ramavtal för dessa betalningar ska finnas och

en kontoförvaltande betaltjänstleverantör ska endast få neka en betalningsinitiering om man

kan misstänka att denne fått obehörig tillgång till kontot. För att öppen kunddata och god

kund autentisering ska uppnås har EBA färdigställt tekniska standarder, RTS:er, för att skapa

ett tydligt juridiskt ramverk som länder inom SEPA, det gemensamma

eurobetalningsområdet, kan luta sig mot.

2.4 Open Banking

Under uppsatsskrivandet har ett återkommande slagord varit Open Banking. Enligt en

publicerad skrift av revisions och konsultbyrån Deloitte (2017) är Open Banking i dagsläget

en intressant utvecklingsriktning bland flertalet Europeiska storbanker. Efter finanskrisen

2008 har många europeiska banker haft svårt att skapa önskade vinstmarginaler. Med

pressade transaktionskostnader och marginaler på deras tjänster har många banker svårt att

generera önskad avkastning på det egna investerade kapitalet. Därför tittar många banker på

8

möjligheten att öppna upp kunddata till TPP:er, data som de tidigare har kunnat skapa

konkurrensfördelar med. Genom att dela med sig av information kan bankerna i vissa fall

skapa värdefulla och lönsamma samarbeten med TPP:er, men framförallt skapa nya tjänster

som kan ge mervärden för bankens kunder. Enligt Deloitte (2017) är PSD2 ett stort steg

framåt i denna Open Banking-kultur.

2.5 Aktörer på betaltjänstmarknaden Enligt konkurrensverket (2017) kan aktörer på betaltjänstmarknaden delas in i tre olika

kategorier. I den första kategorin finns system för avveckling eller processhantering. Exempel

på dessa aktörer kan vara RIX och Bankgirot. Kategori nummer två omfattar den infrastruktur

som är en förutsättning för säkra och effektiv betalningar. Kort eller kontanthanteringssystem

kan exempelvis räknas in i denna grupp. I den tredje kategorin finns tjänster och

applikationer, till exempel mobila betalningar såsom Swish eller liknande.

Tabell 1. Kategorier av aktörer på betaltjänstmarknaden.

Kategori 1: System för avveckling och processhantering

Kategori 2: Infrastruktur som förutsättning för effektiva och säkra betalningar

Kategori 3: Tjänster och applikationer Källa: Arvidsson (2016:4)

Det är framförallt i den tredje kategorin som konkurrens kan uppstå och det är även i den som

man ofta kategoriserar nya betaltjänster som uppkommer på marknaden. De två första

kategorierna är inte lika konkurrenskänsliga som den tredje, då dessa uppdelade marknader

kännetecknas av att vara mer koncentrerade eller starka via samarbeten. Betaltjänstmarknaden

omfattas enligt Niklas Arvidsson (2016) av banker, närliggande organisationer som bland

annat kortutgivare och kortföretag, leverantörer av betaltjänster, leverantörer av clearing samt

telekomföretag. Idag finns det enligt Finansinspektionens företagsregister 76 registrerade

betaltjänstleverantörer och 36 betalningsinstitut i Sverige.

2.6 Nuvarande konkurrenssituation Riksbankens rapport (2015) menar att i takt med teknikens utveckling och möjligheten för

företag och hushåll att tillhandahålla teknik, förändras efterfrågan av befintliga betaltjänster

och efterfråga på nya typer av betaltjänster uppstår. De som har tillgång till internet och dator

eller smartphones kan med hjälp av betaltjänster via internet eller mobil underlätta sin

9

hantering av betalningar och sin ekonomi. Trenden visar att allt fler svenska hushåll använder

mobil- och internetbanker istället för att betala via fysiska blanketter. Vidare menar man att

den ökade efterfrågan av att kunna handla via internet skapar efterfråga av betaltjänster som

är mer situationsanpassade, exempelvis med hjälp av mellanhänder som hanterar och

förmedlar betalningsinformation mellan de berörda parterna.

Storbankskoncernerna har idag, enligt Konkurrensverket (2016), en stark ställning på

betaltjänstmarknaden, där antalet aktörer jämfört med andra delmarknader är relativt få. Den

svenska bankmarknaden kännetecknas av inträdesbarriärer, vilket är en faktor som påverkar

konkurrenssituationen. Det bör påpekas att marknaden är under ständig förändring där nya

aktörer och innovationer kan påträffas på marknaden. Storbankernas starka ställning beror i

stor utsträckning på de olika samarbeten som kännetecknar betaltjänstmarknaden, exempelvis

Bank-ID, Swish och Visa, menar Konkurrensverket (2018).

Tabell 2. Bankaktiebolag (exklusive dotterbolag) 2017. Antalet anställda i

Sverige (medeltal

under året)

Utlåning (till utländsk och

svensk allmänhet) (mkr)

Balansomslutning (mkr)

Nordea 6 912 1 503 532 4 110 200

Handelsbanken 6 519 765 691 2 012 876

SEB 6 869 1 196 824 1 892 163

Swedbank 7 732 398 666 1 316 391

Svenska bankaktiebolag

samt utländska bankers

filialer i Sverige

37 376 4 850 260 11 386 398

Källa: Nilsson (2018)

Tabell 3. De fyra svenska storbankskoncernerna (inklusive samtliga dotterbolag) 2017.

Antalet anställda

(medeltal under året)

Antalet anställda i

Sverige (medeltal

under året)

Utlåning (till utländsk

och svensk allmänhet)

(mkr)

Balansomslutning

(mkr)

Nordea 30 399 6 912 3 053 133 5 725 272

Handelsbanken 11 832 7 010 2 065 761 2 766 977

SEB 15 946 8 053 1 484 803 3 559 596

Swedbank 14 536 7 407 1 535 198 2 212 636 Källa: Nilsson (2018)

10

Konkurrensverket (2018) framhåller att i Sverige minskar kontantanvändningen och svenskar

betalar i högre utsträckning med kort. Dock prognostiseras det att kortanvändningen kommer

att minska till förmån för mobila betalningar. Utvecklingen på betaltjänstmarknaden har

medfört att betalningsmönstret har förändrats. Idag utgör betaltjänsterna en liten del av

intäkterna för storbankerna, av rörelseintäkterna kommer drygt fem procent av intäkterna från

betaltjänster.

11

3. Metod I detta kapitel presenteras uppsatsen val av metod. Vidare redogörs uppsatsen intervjumall,

val av intervjupersoner, analysmetod, metodkritik samt källkritik.

3.1 Metodbeskrivning

Denna uppsats är byggd på en deduktiv kvalitativ metod. Metoden har valts då den

undersökta företeelsen, att granska effekterna av implementeringen av PSD2, har sin

utgångspunkt från verkligheten i betaltjänstmarknaden. Enligt Denzin och Lincon (2005)

innebär ordet kvalitet att betoningen ligger på entiteternas ”kvaliteter” och på betydelser som

inte kan undersökas experimentellt och inte heller kan mätas i förhållande till kvantitet,

mängd, intensitet eller frekvens.

Uppsatsen empiri är byggd från en kunskapsgrund, avsnittet teori, som bygger på

vetenskapliga rapporter inom finans och betaltjänster hämtade från Google Scholar och KTHs

biblioteks databaser, samt vetenskaplig litteratur inom ämnet. Empirin och analysen grundar

sig på ett flertal semistrukturerade intervjuer. Enligt Bo Eneroth (1984) är det viktigt att

intervjuerna i en kvalitativ metod inte är slumpvisa. Därför är intervjuerna väl utvalda med

målet att få med så många aspekter som möjligt. Utifrån dessa kvalitativa observationer har

man kunnat skapa ett begrepp om den undersökta företeelsen på bankmarknaden.

3.2 Utförande av intervjumall Intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat sätt, vilket enligt Lise et al. (2012) innebär

att alla intervjuade personer kommer att behandla en rad huvudfrågor kring uppsatsämnet.

Huvudfrågorna är definierade på förhand där följdfrågor till den intervjuade personen i fråga

kan komma att variera, beroende på de svar man får under intervjun. Frågorna är uppbyggda

utifrån perspektiv på konkurrenssituation på marknaden, tillsammans med frågor kring

nuvarande och framtida situation för marknaden, med fokus på direktivets påverkan på

konkurrensen om betaltjänster.

Detta tillvägagångssätt, att använda semistrukturerade intervjuer för insamling av data, valdes

utifrån den valda frågeställningen. Ämnesområdet innebär förändringar av marknaden, där

expertis och strategier inom området är av yttersta vikt för att förstå och för att besvara

frågeställningen. Genom att använda semistrukturerade intervjuer kan intervjun utformas

likvärdigt för de olika intervjupersonerna, men där olika synsätt och infallsvinklar i

12

intervjuerna kan utvecklas och följdfrågor kan utformas utifrån svaren från huvudfrågorna.

Genom att arbeta på detta sätt kan man skapa en djupare förståelse av ämnet och förstå hur

utvecklingen och strategier utformas för de olika aktörerna.

3.3 Urval och genomförande av urval Inom kvalitativ forskning är det enligt Yin (2013) vanligt förekommande att man gör urvalet

medvetet och avsiktligt. Genom medvetna val kommer uppsatsen arbeta med de data som är

mest relevant för ämnet och även de olika åsikter kring ämnet som finns. Genom ett medvetet

och avsiktligt urval kan man undvika att uppsatsen bygger på ett snedvridet urval. Bo Eneroth

(1984) menar att urvalet av intervjuer bör göras strategiskt och med precision för att få

maximalt med aspekter för ämnet.

För att få en så verklighetsskildrande data som möjligt för att besvara frågeställningen har

uppsatsförfattarna intervjuat både fintech-bolag, storbanker, branschorganisationer samt

statliga myndigheter som agerar på finansmarknaden. Genom att göra ett urval där

intervjupersonerna har olika påverkan av PSD2 och relation till ämnet kan man undvika

potentiell vinkling av uppsatsen. Tidsbegränsningen för uppsatsen har påverkat urvalet, där en

längre tidsperiod för uppsatsen hade kunnat resultera i fler intervjupersoner och därmed ännu

mer data.

Mail skickades ut till intressanta aktörer med förfrågan om intervju. Bland annat mailades

storbank X, storbank Y, Svenska Bankföreningen och Finansinspektionen, där intervju med

samtliga bestämdes. Vidare var det ett antal aktörer som inte svarade på mail, där

telefonkontakt blev den första interaktionen mellan uppsatsförfattarna och intervjupersonen,

bland annat kontakten med Swedbank. Intervjupersonerna kontaktades direkt via telefon, med

hjälp av vidarekoppling inom företaget, med sökord till rätt person som compliance

(regelefterlevnad), PSD2 och betaltjänst. Betaltjänstleverantören Trustly kunde

uppsatsförfattarna komma i kontakt med genom att gå ut med en facebookförfrågan i gruppen

“Teknikkvinnor” med en förfrågan om lämpliga personer med kunskap inom PSD2, som

kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. En medlem i gruppen rekommenderade Trustlys

chefsjurist Sara Berg. Efter att denna person kontaktat Sara och kontaktuppgifter

vidarebefordras kunde en intervjutid bestämmas över mail.

13

3.4 Analysmetod

Vid intervjuerna har båda uppsatsförfattarna deltagit vid samtliga intervjuer där det funnits en

tydlig ansvarsfördelning mellan passiv och aktiv intervjuare. Detta för att kunna analysera hur

saker har sagts och kunnat ställa vidare frågor. I slutet av samtliga intervjuer har respondenten

haft möjlighet att tillägga ytterligare information som inte har tagits upp i de förutbestämda

intervjufrågorna.

Alla personer har tagit del av intervjufrågorna i förväg. Detta för att de ska känna sig väl

förberedda vid intervjutillfället. Samtliga intervjuer har spelats in och uppsatsskrivarna har

varit tydliga med att informera intervjupersonen om detta, för att skapa ett så bekvämt

intervjuklimat som möjligt. Samtliga intervjuer har transkriberats och skickats tillbaka till

respektive respondent för komplettering av eventuella tillägg eller borttagning av data samt

för bekräftelse.

Intervjuerna sammanfattas under empirikapitlet, där relevant data för denna uppsats återges.

Intervjuerna sammanfattades för respektive respondent under övergripande huvudområden.

Detta för att skapa en helhet och lätt resonemang för läsaren att följa. I empirikapitlet har

enbart data från intervjuerna återgetts utan någon typ av underliggande åsikter eller

känsloresonemang.

Vidare har enbart sex parter intervjuats, vilket är en liten andel av betaltjänstmarknaden, där

alla har haft olika positioner inom respektive företag. Detta kan ha skapat subjektiva svar som

bygger på den enskildas perspektiv inom området. Hänsyn har tagits till alla parters integritet,

varför det har funnits möjlighet till anonymitet. Vidare har ingen part i detta arbete behandlats

som en mer trovärdig informationskälla eller haft ett större inflytande över analys och

slutsatser.

3.5 Metodkritik

För att uppsatsen ska hålla en hög kvalitet har det varit viktigt att granska materialet noggrant,

både de använda vetenskapliga rapporterna och intervjumaterialet. Under skrivandet har det

alltid funnits en tanke på att den mänskliga faktorn kan fela och att känslomässiga och

impulsiva svar i en intervju kan ge fel begrepp och information om den undersökta

företeelsen.

14

Många traditionella läroböcker om kvalitativa metoder lägger stor vikt vid arbetets validitet

och reliabilitet. Validitet handlar om huruvida resultatet faktiskt tar upp forskningsfrågan och

om slutsatsen fångar den undersökta företeelsen. Bo Eneroth (1984) skriver i sin rapport att

det är viktigt att lita på sin intuition. Eftersom metoden kräver en avskärmning och en

fördjupning inom särskilda aspekter, som man anser är extra betydelsefulla, har

uppsatsförfattarna valt att lita på sin intuition när man fördjupat sig i de aspekter som man

bäst tror beskriver företeelsen. Detta har grundat sig på källans trovärdighet och vetenskaplig

sannolikhetslära. Dessutom har intervjuerna utformats efter särskilda frågekonstruktioner som

kan ge mer öppna svar, (Arild Jägerskogh, 2001). Justesen et al. (2012) menar att reliabilitet

syftar till i vilken grad undersökningens metoder är så väldefinierade att man ska kunna

upprepa undersökningen och komma fram till samma resultat. För att båda dessa kriterier ska

vara uppfyllda har uppsatsen utformats med en noggrann metodbeskrivning och bifogat

intervjuschema.

3.6 Källkritik och studiens trovärdighet

Uppsatsförfattarna har gjort en kritisk selektering bland de artiklar som varit till grund för

uppsatsen. Detta genom att noggrant utvärdera källans trovärdighet och eventuella personliga

åsikter i artiklarna för att undvika snedvridning. Uppsatsen har grundat sig i både primär och

sekundärkällor men uteslutit tredjehandskällor, detta för att skapa en så hög kvalitet som

möjligt av det insamlade materialet.

Källor som Europeiska Kommissionen, som har tagit fram direktivet, anses ha en djup insikt i

marknaden. Svenska Bankföreningen, som branschorganisation för banker i Sverige, besitter

hög kunskap om marknadens reglering, men även en fördjupad insikt i direktivet samt

beteenden på marknaden. Konkurrensverket är vidare en sekundärkälla som analyserar

konkurrensen på den svenska finansmarknaden, varför deras kompetens och expertis inom

området bör anses som trovärdig för denna uppsats. Samtliga intervjuperson har akademisk

bakgrund och flera års erfarenhet inom branschen, vilket ökar trovärdigheten för den

information de återger i intervjuerna.

En kritik angående mångtydighet i denna uppsats skulle enligt Jägerskogh (2001) kunna

handla om att det kan vara svårt att urskilja personliga från professionella åsikter. För att

undvika detta har det hela tiden funnits en lyhördhet till intervjupersonernas svar, men även

kroppsspråk och språk. Vidare kan man konstatera att det har varit svårt att särskilja

15

förändringar som har med PSD2 att göra tillsammans med andra förändringar i samhället.

Demografi och teknik är en konstant förändring och påverkar även konkurrensen, något som

bör poängteras. Det har funnits en medvetenhet kring denna problematik vid analys av de svar

som återgivits i intervjuerna samt slutsatser som dragits om konkurrensens påverkan på

storbankerna efter implementeringen PSD2.

Bristen på antalet kvalitativa artiklar om PSD2 kan ifrågasättas, på grund av

implementeringens tidiga skede. Med detta i beaktning kan man anta att mycket av de fakta

som finns kring PSD2 mer handlar om spekulationer än empirisk fakta. För att få en så bred

syn på PSD2 som förändringsmekanism som möjligt, har uppsatsens källor hämtats från olika

branscher och bolag inom finans och fintech.

Uppsatsförfattarnas förhoppning har varit att skapa ett trivsamt intervjuklimat. Detta för att

intervjupersonerna ska kunna svara så utförligt och trovärdigt på frågorna som möjligt. Att

två banker i uppsatsen har valt att vara anonyma kan bidra till en bristande trovärdighet på val

av källor samt även påverka kvaliteten av analysen, då det kan hämma vidare analys. Däremot

kan att denna anonymitet ha gjort att intervjupersonerna fått möjlighet att i intervjuerna

utveckla resonemang utan förhinder av eventuella interna restriktioner.

16

4. Teori

I detta kapitel redogörs teorier som går att koppla till den valda frågeställningen som denna

uppsats omfattar. Kapitlet tar sig an teorier kring kundförflyttning för att kunna förklara hur

marknadens kundmönster ser ut och kan komma att ändras. Därefter utvecklas teorin av

Cortet et al. (2016) om operativa strategier mot PSD2 och nyinstitutionell teori för att kunna

analysera hur bankerna kommer att agera och anpassa sig till marknaden. Vidare tas teorier

om first mover advantage och konsolideringsutveckling upp. Detta för att förklara hur

konkurrensen för de svenska storbankerna kommer att påverkas av implementeringen av

PSD2.

4.1 Kundförflyttning Kotarba (2016) menar att den traditionella servicen för ett finansinstitut har präglats av

personliga interaktioner mellan banken och kunden, främst via de fysiska kanalerna. En

typisk kund är i denna situation starkt beroende av den kunskap, teknik samt infrastruktur som

tillhandahålls av banken. Finansinstitut har kunskapsfördelar som starkt förankrar klienterna

till institutionen och placerade dem i ett beroendeläge. Kotarba (2016) menar att

digitaliseringen bland annat har skapat utrymme för att minska kunskapsfördelar och skapa en

direktrelation utan rådgivning mellan bank och kund. En kund som aktivt utnyttjar teknologi

förfogar över redskap för att både kommunicera och utnyttja tjänsten tillfredsställande och

utvärdera den kvalitet man upplever i relationen till ett finansinstitut. Tillsammans med

teknikutvecklingen och den ökade medvetenheten står bankerna inför en uppsättning av

beteendeförändringar från kunderna.

Enligt en rapport av de nordiska konkurrensmyndigheterna (2006) kan kundförflyttning

uppkomma både genom konkurrens och kundnöjdhet. Man brukar tala om positiva och

negativa faktorer som bidrar till kundförflyttning. När man först blir kund hos en bank, är

man ofta så pass ung, oerfaren eller inte insatt i beslutet att den bank man blir kund hos är ett

resultat av sina föräldrars traditioner eller vanor. När man blir äldre får man möjlighet att

välja vilken bank man vill vara kund hos. Man kan antingen stanna hos samma bank eller byta

bank. De positiva faktorer som kan påverka ett byte är att man är nöjd med sin nuvarande

bank, men att en annan bank i något hänseende är så pass mer attraktiv att man är villig att

byta bank. Negativa faktorer som kan leda till byte av bank är att man känner sig så pass

otillfredsställd av sin nuvarande bank, att den dåliga situationen gör kunden villig att byta

bank och banken stöter alltså bort sin kund. Både negativa och positiva faktorer leder till

17

kundförflyttningar. Man brukar säga att de positiva faktorerna indikerar en effektiv marknad

ur en konkurrenssynvinkel.

Porter (1985) förklarar konkurrensfördelar som den fördel en aktör har gentemot

konkurrerande aktörer som skapar större intäkter eller på annat sätt gör att aktörer presterar

bättre än konkurrenterna. Oliver (1997) menar att för ett företag ska kunna bedriva en

verksamhet som är gynnsam är det nödvändigt att kunna utnyttja konkurrensfördelar. Bland

annat påpekar Oliver (1997) att kapitalresurser krävs för att kunna erhålla långvariga och

hållbara konkurrensfördelar. Nordiska Konkurrensmyndigheten (2006) menar att tidigare

studier inom området visar på att faktorer som bättre pris och service är vanliga motiv för att

byta bank. Andra motiv som kan skapa kundförflyttningar är betydelsefulla livshändelser som

äktenskap, nytt jobb och barn.

Konkurrensverket (2018) konstaterar att det har skett en ökning av kundströmning till mindre

aktörer på marknaden med högre inlåningsränta, men att deras andelar av inlåningen på

marknaden fortfarande är små. Man menar att även om det finns relativt många aktörer som

är verksamma på marknaden så har storbankernas höga marknadsandel vilket kan bero

bristande kundrörlighet.

4.2 Fyra operativa strategier mot PSD2

Enligt Campanella, Rosaria Della Peruta och Del Giudice (2015) har den snabba utvecklingen

inom informationsteknik, finansiell teknik och riskhanteringsstrategier oundvikligt en stor

påverkan på hur bankerna är organiserade men framförallt på deras affärsstrategier. Eftersom

ovissheten är stor kring hur bankernas konkurrenssituation efter PSD2 kommer att se ut, har

det utvecklats operativa strategier för hur bankerna kan positionera sig och ta sig an

direktivet. I en rapport skriven av Innopay (2015) tar man upp fyra olika strategier som

bankerna kan använda sig av; följa en standard, konkurrera, expandera och transformera.

4.2.1 Regelefterlevnad

Denna strategi illustrerar enligt Cortet et al. (2016) den minsta tänkbara förändringen som en

bank kan göra vid implementeringen av PSD2. Man uppfyller endast den standard som krävs

för att verksamhetens strategi ska överensstämma med PSD2, de regleringarna som finns och

för att undvika efterföljande sanktioner. Alla fyra operativa strategier kräver att denna

standard följs. Detta kallas ren regelefterlevnad och är de regler man måste följa för att en

18

TPP ska kunna genomföra betalningsinitieringar och hämta kontodata. Med andra ord innebär

denna strategi att man öppnar upp API:erna i så liten utsträckning som möjligt för

TPP:erna för att uppnå kraven i regelverket. Den nya standarden innebär att bankerna tvingas

att samarbeta med TPP:er och man måste strikt förhålla sig till lagförändringen samt EBA:s

utvecklade RTS:er. Eventuellt kommer denna strategi leda till vissa kommersiella samarbeten

mellan bank och utvalda TPP:er, för att kompensera för kapitalkrav och operationella

kostnader som kommer uppstå till följd av denna lagefterföljnad.

4.2.2 Konkurrera

Enligt Cortet et al. (2016) innebär denna strategi att förutom att följa en standard och

säkerställa att bankens verksamhet överensstämmer med PSD2 tillägger man en offensiv

strategi genom att erbjuda kunderna egna utvecklade betalningsinitierings- och

kontoinformationstjänster. Man kommer att konkurrera om relevans med etablerade TPP:er

på marknaden. Dessutom kommer man att behöva ompröva sina befintliga distributions- och

driftmodeller för att effektivt kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ.

4.2.3 Expandera

I denna strategi menar Cortet et al. (2016) att man fokuserar på att utveckla API:er mer än de

standardiserade gränssnitten som RTS:erna kräver. Genom att öppna upp sina gränssnitt mer

än sina konkurrenter kommer det att leda till att banken kan utnyttja nya intäktsströmmar

genom att använda mer avancerad konto- och identitetsinformation och nya samt befintliga

finansiella tjänster och produkter. Enligt Zachariadis och Ozcan (2017) kommer det

säkerligen ha sina fördelar att ta en aktiv roll i omkonfigurationen av marknadsutrymmet. Ett

exempel på detta kan vara “Digital Identity”, där banken kan få stora inkomstkällor på att

sälja personlig information om kunder, självfallet inom ramen för GDPR och kundens

godkännande. Innopay (2015) beskriver att bankerna i gengäld mot denna information

kommer att kunna erbjuda sina kunder större användarbekvämligheter.

4.2.4 Transformera

Enligt Cortet et al. (2016) innebär denna strategi att man antar en transformerande process.

Man väljer här, likt den expanderande strategin, att öppna upp sina gränssnitt mer än vad

PSD2 kräver. Dock är den stora skillnaden i denna strategi att man utvecklar en så kallad

“bank som plattform” för att TPP:er ska kunna bygga tjänster och applikationer kring

betalningsinitierings- och kontoinformationstjänster baserat på öppna API:er. Man använder

19

sig av innovativa och nytänkande fintech-lösningar och erbjuder dessa företag en stabil och

säker plattform att exponeras på. Bankerna transformeras till en slags digital spelare som

konkurrerar, men också samarbetar, om kundens relevans. I rapporten från Innopay (2015)

skriver man att ett exempel på denna strategi skulle kunna vara peer-to-peer utlåning, att

pengar lånas direkt av andra människor via en online marknadsplattform. Detta innebär att

bankerna blir de förtroendeingivande aktörerna som ger räckvidd på marknaden, medan

fintech-bolagen blir den innovativa nyckeln för att kunna skapa tillfredsställande

kundupplevelser. Cortet et al. (2016) poängterar att bankerna måste bestämma nya

partnerstrategier och definiera en affärsmodell för att kunna tjäna pengar på en API-plattform.

4.3 Nyinstitutionell teori Ulrika Eriksson-Zetterquist menar i boken Institutionell teori (2009) att institutionell teori

klarlägger hur organisationer påverkas av sin omvärld, hur handlandet följer det som tas för

givet och hur organisationer kommer att följa formella och informella regler snarare än att

organisationer ses som ett rationellt verktyg. Institutionell teori är ett perspektiv på

organisationer och ska ge en förklaring till deras funktionalitet. Huvudtanken inom teorin är

att organisationer växer fram när människan utformar institutionens sociala verklighet.

I fokus för nyinstitutionell teori ligger enligt Eriksson-Zetterquist (2009) den homogenitet

som uppvisas av organisationer i samma bransch. Nyinstitutionell teori bygger på

institutionell teori, men lägger tonvikt på frågor bland annat kring förändring, handling,

legitimitet och marknadens inflytande. Man menar att den formella strukturen i en

organisation är så starkt institutionaliserade att organisationer kommer att utveckla sina

formella strukturer på ett sådant sätt att de blir lika till formen. Detta på grund av att

teknologiska lösningar visar omvärlden att organisationen är rationell, modern och tar sitt

ansvar samt genom att utvecklingen ger upphov till att organisationens verktyg

institutionaliseras bland annat genom lagstiftning, krav från olika parter och den allmänna

opinionen. Skulle en organisation avvika från detta beteende skulle de framstå som avvikande

och nonchalant och kan även komma att uppfattas som icke-legitim av omgivningen. En

organisations överlevnad hänger på dess förmåga att anpassa sig till marknaden och bli

bemyndigad av de omgivande institutionerna. Enligt Meyer och Rowan (1977) är det

organisationers legitimerade effekt som upplevs av både sina egna anställda och av

omgivningen som bidrar till att de fungerar och inte den formella strukturen. Man menar att

om effektiviteten ökar beror det på att organisationen är lika andra inom organisationsfältet.

20

Genom denna likhet blir det lättare att bland annat göra transaktioner, att ses som legitim och

att passa in i administrativa kategorier som kan leda till extern finansiering. Organisationerna

utvecklar genom denna homogenitet ett gemensamt språk för branschen.

DiMaggio och Powell (1983) menar att organisationer som uppvisar homogenitet i sitt sätt att

organisera sig inte kan förklaras av de rationella teorierna, utan uppstår på grund av att

omgivningen skapas av och skapar organisationer. Resultatet av att ett organisationsfält,

organisationer som påverkar varandra även om de inte har direkt kontakt med varandra via

processer som kan vara både kulturella och normativa exempelvis en bransch, homogeniseras

är isomorfism. Vilket förklaras som en process där olika enheter inom en population tvingas

att börja efterlikna andra enheter som har samma förutsättningar. Det finns tre olika typer av

processer som bidrar till institutionaliseringen: tvingande isomorfism, mimetisk isomorfism

och normativ isomorfism.

4.3.1 Tvingande isomorfismer

Tvingande isomorfismer, även kallat tvingande krafter, kommer enligt Eriksson-Zetterquist

(2009) från reglerande översikter och kontroller från staten och från politiska påtryckningar.

Tvingande krafter kan ses som krav på att anpassa sig till formella och informella krav som

de dominerande organisationerna kräver av de svagare organisationerna och därmed antas

liknande attityder och verksamheter. Detta kan göras genom övertalning, överenskommelser,

lagstiftningar eller andra resurser. Ett exempel kan vara när staten kräver att företag ska

anpassa sig till ny teknologi.

4.3.2 Imiterande isomorfismer

Imiterande krafter bygger, enligt Eriksson-Zetterquist (2009), på att svar i osäkra situationer

är tagna för givet och vanemässiga. Osäkerhet driver organisationer till att imitera andra. I

situationer där omgivningen är osäker, mål är otydliga eller att man inte riktigt förstår

teknologin som organisationen använder kan göra att en organisation imiterar andra

organisationer medvetet eller omedvetet. På detta sätt kan den imiterande organisationen ta

till sig en praktisk lösning utan att det blir kostsamt. Detta eftersom att den organisation som

står som modell, vetandes eller ovetandes, blir en källa av praktiker som den imiterande

organisationen använder. Detta är en källa till homogenitet då det finns relativt få

organisationsmodeller, positioner inom organisationer som sätts efter framgångsrika modeller

21

och antalet konsultfirmor som används är relativt få. Imiterande krafter är mer sannolika att

uppstå i miljöer där organisationer är väldigt konkurrensutsatta.

4.3.3 Normativa isomorfismer

Normativa isomorfismer, även kallat normativa krafter, är enligt Eriksson-Zetterquist (2009),

krafter som påverkar inflytandet av vad som anses vara det korrekta sättet att utföra sitt arbete

på. Inflytandet kan komma från professioner och utbildningar. Professioner innebär att man

försöker skapa en gemensam legitimering och förståelse för ett yrke, men kan även vara

föremål för tvingande och imiterande krafter. En professionell medarbetare är i hög grad

utbytbar för en motsvarande position i en annan organisation, vilket gör att modeller för

organisering kan föras vidare.

4.4 First Mover Advantage

Lieberman och Montogomery (1998) menar att litteraturen som finns kring “first mover

advantage”, även kallat FMA, handlar om huruvida företag kan skaffa sig konkurrensfördelar

gentemot andra genom att i ett tidigt skede komma in på nya marknader. Fördelar man kan

erhålla via denna strategi kan vara stora avkastningsmöjligheter, geografiska lägen,

marknadspositioner och kundrelationer. Ett tidigt inträde på marknaden kan även skapa

försprång gentemot kommande konkurrenter när det gäller kunskapsnivå samt organisatoriska

möjligheter. Suarez och Lanzolla (2007) nämner i sin studie om FMA, att teknologin och

marknadens utveckling kan både bidra till eller hindra möjligheten att erhålla FMA.

Vidare argumenterar som Lieberman och Montogomery (1998) för är att pionjärer kan missa

de bästa möjligheterna då ett tidigt inträde på marknaden kan leda till att företagen skaffar sig

felaktiga eller inte de mest effektiva resurserna på marknaden. Att använda sig av denna

strategi behöver alltså inte vara ett framgångsrikt koncept. Viktigt att poängtera är att det

råder oenighet kring om FMA kan hjälpa eller stjälpa ett företag.

En marknad som genomgår en avreglering eller en förändring kommer att gå igenom fyra

faser av konsolidering. Deans, Kroeger och Zeisel (2002) har tagit fram en

konsolideringskurva genom en global långtidsstudie av 1 345 stycken sammanslagningar

under 13 års tid. PSD2 kommer troligtvis att påverka den monopolliknande ställningen som

storbankerna har på marknaden och de koncentrationer av aktörer som marknaden omfattar i

dagsläget.

22

Fas ett består generellt av nya marknader, men även marknader som avregleras från

monopolliknande situationer. Detta leder till nya marknadsinträden och ökad konkurrens.

Företag inom dessa marknader bör enligt Deans, Kroeger och Zeisel (2002) skaffa sig

skalfördelar och i visst hänseende försvåra nya aktörers tillträde genom att etablera

inträdesbarriärer. Detta för att försvara sitt FMA. I fas två skapar de stora etablerade aktörerna

allianser och förvärvar konkurrenter menar Deans, Kroeger och Zeisel (2002). Detta kommer

i sin tur leda till att antalet aktörer kommer att minska på marknaden. Fas tre kännetecknas

enligt Deans, Kroeger och Zeisel (2002) av att de företag som finns kvar på en marknad

expanderar kärnverksamheten och agerar offensivt. I denna fas identifierar marknaden

eventuella hot och andra potentiellt överlevande företag. I fas fyra finns det ett fåtal aktörer

som innehar den större delen av marknadsandelarna. Tillväxt är problematiskt och nya

affärsmodeller måste skapas för att kunna utvecklas på marknaden. Deans, Kroeger och Zeisel (2002) menar att företag som inte är medvetna eller ignorerar

förändringar inom en marknad kan komma att försvinna eller förvärvas. För ett företag är det

viktigt att förstå var man befinner sig i cykeln och att det bör påverka företagets strategiska

planering. De menar att de fyra olika faserna i konsolideringskurvan är omöjliga att undvika

inom samtliga branscher. Företag kommer att gå igenom samtliga faser eller försvinna från

marknaden.

23

5. Empiri

I detta kapitel återges intervjuerna med intervjupersonerna som har medverkat och deras roll

för denna uppsats. Kapitlet är uppdelat efter intervjupersonerna som har besvarat

intervjuerna. Underrubrikerna bygger på huvudområdena: nuvarande konkurrenssituation,

strategiförändringar, PSD2 påverkan på organisationen och marknadens utveckling och

framtid.

5.1 Svenska Bankföreningen

Svenska Bankföreningen företräder Sveriges banker. Branschorganisationens uppgift är bland

annat att sprida kunskap om bankerna samt förmedla deras roll i samhället. Man skapar

dessutom förutsättningar för bankerna att erbjuda attraktiva finansiella tjänster och produkter,

samt verkar för en sund utveckling av det bankväsendet. Svenska Bankföreningen (2018)

Lars Rutberg är jurist och ansvarar för alla betal- och clearingfrågor på Svenska

Bankföreningen och är även ansvarig för betalsystemet dataclearing. Vidare var han ansvarig

för alla rekommendationer som Svenska Bankföreningen tog fram för PSD1 och han har

medverkat i Svenska Bankföreningens expertgrupper för både PSD1 och PSD2.

5.1.1 Nuvarande konkurrenssituation

Enligt Lars Rutberg är en stor anledning till att Europa kommissionen har drivit igenom

direktivet varit att man tycker att de nya aktörerna på betalmarknaden bedriver innovativa

tjänster. Därav vill man få en ökad konkurrens på betalsidan. För enbart tre, fyra år sedan

fanns det bara ett fåtal betalningsinitieringstjänster i Sverige, runt åtta, nio stycken på hela

Europeiska Unionens marknad och kanske dubbelt så många kontoinformationstjänster säger

Rutberg i intervjun. Lars berättar att enligt aktörer som han har varit i kontakt med så var det

för ett antal år sen väldigt svårt att överhuvudtaget få konto hos banker i vissa länder. När

PSD1 var presenterat fick företagen det enklare att få tillgång till konton och med PSD2 är det

ett krav att man måste öppna upp sin kontostock och att kunna få öppna konton i en bank för

sina egna betaltjänster. Detta tror Lars har inneburit att man idag pratar mer med varandra.

Han menar att det är helt nödvändigt att bankerna och TPP:er på något sätt försöker arbeta

närmare varandra.

En förändring, enligt Lars, som har skett de senaste fem, sex åren är att man inte byter bank

helt, utan har olika tjänster hos olika banker. De rena bytena där en kund helt byter bank finns

24

nästan inte längre, utan man väljer att lägga till en ny tjänst. Väldigt många har fler än en

bank, vilket bidrar till konkurrens.

Enligt uppgifter som Lars har tagit del av från EBA är det drygt 700 företag inom Europeiska

Unionen som är beredda att skicka in sina ansökningar om dessa nu reglerade tjänster efter

lagförändringen. Lars menar att man inte ska dela upp marknaden i fintech-bolag och banker,

utan se det som finansiell teknik som sådan. De stora bankerna är stora fintech-företag.

5.1.2 Strategiförändringar

Konkurrenslagen motsätter sig att Svenska Bankföreningen diskuterar marknadsstrategier för

PSD2. Däremot tror Rutberg att alla svenska storbanker är väl medvetna och förberedda på

vad som finns och vad som kommer att finnas på marknaden. Rutbergs egen uppfattning är att

ingen av de svenska storbankerna kommer att ge TPP:erna direktaccess till deras konton, utan

att man hellre går via de dedikerade API-lösningarna. Dels för att man själv kan utveckla de

på sitt sätt och för att man får en större kontroll på vad man skickar ut. Som det är uppbyggt i

nuläget är gränssnitten byggda så att kontoinformationstjänstleverantörer får tillgång till all

information, men tittar man strikt utifrån PSD2 säger direktivet att det är

betalkontoinformation som de ska få tillgång till. Lars menar att det i nuläget finns en spänst i

diskussionen där man frågar sig vilken information de ska få tillgång till. Ska de enbart få

tillgång till det legala eller är det något ytterligare som de ska få tillgång till? Detta ifrågasätts

även av de företag som sitter i Bankföreningen där man tittar på vad det legala säger, men

bankerna vet att de kanske vill agera som kontoinformationstjänstleverantör och då vill man

inte stänga ute den möjligheten.

Vidare tror Lars att banker kommer att konkurrera och positionerna sig med

kontoinformationstjänster för att möta konkurrensen, men att gå in på betalningsinitierings-

tjänster skulle bli som kannibalism på sina egna direktbetalningstjänster menar han.

5.1.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens

Rutberg berättar att Svenska Bankföreningen och Finansinspektionen har en löpande dialog

angående PSD2. Enligt Rutberg har Finansinspektionen fått in relativt många ansökningar för

registrering och licensiering av dessa nu reglerade tjänster. “Jag tror nog att många av de

TPP:er som nu är beredda att gå in i marknaden är lite förvånade över att det inte är så lätt att

få tillstånd”, sa Rutberg i vår intervju och fortsatte “För tillstånd krävs en avgift på cirka 150

25

000 kronor, det krävs även ledningsprövning, penningtvättsprövning och så vidare. Därav

kanske vi inte får den uppsjö av tredjepartsaktörer som man skulle kunna tänka sig”.

Rutberg tror bland annat att på grund av detta så kommer inte lagstiftningen att få stor effekt

på marknaden. Enligt flera har man tidigare sagt att direktivet kommer bli en så kallad “game

changer”, men det verkar inte Rutberg och Svenska Bankföreningen övertygade om.

5.1.4 Marknadens utveckling och framtid

Om tio år tror Rutberg att det är en mer öppen marknad i Sverige. Dock liknande han

implementeringen av PSD2 med att ta bort offside-regeln i fotboll. Finns det någon annan

regel som kommer in då? “Jag tror att det är jättesvårt att säga hur det här kommer att spela”,

sa Lars och tillade att det lika gärna kan bli en totalförändring, men att han har svårt att se det

komma nu. Ingen vet vad som kommer att hända efter lagförändringen. Rutberg avslutade

frågan om marknadens framtidsutveckling med att man redan har börjat spekulera i ett PSD3.

Rutberg är säker på att bankerna och den traditionella bankverksamheten kommer att finnas

kvar om tio år. Han tror att marknaden kommer att se ungefär likadan ut, men att det kommer

att finnas fler små aktörer som erbjuder betalningsinitierings- och kontoinformationstjänster.

Lars förutspår fler och närmare samarbeten mellan fintech-bolag och banker i framtiden.

I och med införandet av det nya direktivet menar Rutberg att kunderna är de stora vinnarna

eftersom de får flera nya tjänster och produkter som de kan använda. De nya instituten som

ansöker om tillstånd kommer att agera i konkurrens med bankerna och kommer enligt Lars att

erbjuda framförallt betalningsinitieringstjänster. Lars tror att bankerna kommer att finnas

kvar. De har stora marknadsandelar. Nischaktörerna som kom i mitten på 90-talet har tagit

ganska stor inlåningsstock, men tittar man på kort och bolån är det inte lika mycket.

Enligt ett samtal som Lars hade med Copenhagen fintech-hub, arbetar fintech-bolag och

banker väldigt nära varandra i smådelar och Lars tror att det är likadant vid Stockholm

fintech-hub. Lars menar att fintech inte behöver betyda att man är motståndare och tar fram

tjänster i konkurrens med bankerna, utan att man kommer att arbeta väldigt nära varandra.

Lars är övertygad om att det kommer att bli en ökad konkurrens på marknaden. Han tror

däremot inte att någon stor förändring kommer att ske de första åren, men att det på sikt

kanske kommer att ske. Han tror inte att man i grunden kommer att ändra sitt beteende. Men

han påpekar att syftet med en kontoinformationstjänst är att man ska kunna skicka notiser till

26

en kund som har flera mobila banker och meddela att om man flyttar en tjänst till en annan

kan man tjäna på det. Han menar att om detta uppstår kan han mycket väl se att det blir en

ström av kunder mellan konkurrenter.

5.2 Finansinspektionen

Finansinspektionen är en tillsynsmyndighet, som bland annat har tillsyn över

betaltjänstmarknaden. Finansinspektionen verkar för ett gott konsumentskydd och ett stabilt

finansiellt system. Myndigheten analyserar även risker i det finansiella systemet som kan

medföra instabilitet. (Finansinspektionen 2018)

David Lothigius har arbetat på Finansinspektionen sedan 2014 och är jurist på

rättsavdelningen marknadsuppföranderätt. Rättsavdelningen jobbar med auktorisationer för

betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer samt e-pengainstitut, elektroniska

institut och registrerade utgivare.

5.2.1 Nuvarande konkurrenssituation

David menar att det har hänt en del sedan 2010 då Betaltjänstlagen kom, vilket var det första

steget i att konkurrensutsätta betaltjänstmarknaden. Han beskriver konkurrensen på

betaltjänstmarknaden idag som konstant ökande. Finansinspektionen ser en växande skara

institut och registrerade företag som tillhandahåller betaltjänster, där majoriteten är fintech-

bolag.

5.2.2 Strategiförändringar

Lothigius förklarar att den nya lagförändringen kan ses som en möjlighet för de innovativa

fintech-bolagen som erbjuder attraktiva användarupplevelser. För att bankerna ska kunna

fortsätta ha sin starka position på marknaden och fortsätta vara konkurrenskraftiga tror

Lothigius att bankerna kommer att tillhandahålla API-lösningar som kommer att ligga på en

kvalitetsnivå som gör att man slipper så kallade fall-back-lösningar, en lösning där man har en

databas som liknar en redundans av gränssnitten om till exempel API-lösningen skulle ligga

nere. På så sätt slipper man screen scraping och man har möjlighet att styra exakt vad

TPP:erna får tillgång till. Man blir dessutom enbart konkurrensutsatt på ett område:

betaltjänsterna. Till en början tror Lothigius att det inte kommer att bli några samarbeten

mellan bankerna och TPP:er om inte båda kan tjäna något på det. Lothigius beskriver de

svenska storbankerna lite som valet av mobiloperatör: “De är ungefär lika bra allihop”.

27

Bankerna måste konkurrera med något mer än bara grundutförandet för att sticka ut. Det som

kommer att vara avgörande är hur bankerna utvecklar sina gränssnitt, att deras tjänster blir

mer användarvänliga och att priset per transaktion pressas. Det är kostsamt för en storbank att

utveckla nya system, därav skulle man kunna tjäna på att göra sidoavtal med innovativa

aktörer. Dock måste man då vara medveten om bestämmelser i Betaltjänstlagen som

begränsar vilken data som en TPP får ta del av i sin betaltjänstverksamhet.

Lothigius menar att direktivet kan komma att leda till tillämpningsproblematik eller att en del

banker, kanske på subjektiva grunder, vill utesluta vissa tredjepartsleverantörer. Detta kan i

sin tur leda till konkurrensnackdelar för vissa TPP:er menar han.

5.2.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens

Lothigius tror att det kan finns ett så pass stort intresse för att tillhandahålla

betalningsinitiering- eller kontoinformationstjänster att det kan bli en “boom” efter

lagförändringen. Dessa tjänster finns redan, men har varit oreglerade. Nu träffas en aktör som

tidigare existerade i en oreglerad miljö av Betaltjänstlagens regelverk fullt ut och kan bli

föremål för kapitalkrav, rapporteringskrav eller system för säkerhetsrisker. Han tror vidare att

många aktörer kommer att komma från andra branscher och kommer att konkurrera med en

bättre användarupplevelse, där användargränssnitten är intuitiva och lätt att använda.

Lothigius anser att de stora bankerna inte har någon anledning att jubla över det nya

direktivet. De har inte riktigt mött någon konkurrens de senaste 40 åren. Han tror att de flesta

bankerna inte ser det som en möjlighet, utan snarare som en belastning. Detta eftersom de är

skyldiga att släppa in TPP:er på sina områden och ta del av det som traditionellt setts som

deras data. Men han tror att bankerna är förberedda i den mån de kan förbereda sig.

Det är många som vänder sig till myndigheten för bland annat tolkningsfrågor och liknande.

De nya bestämmelserna bidrar till en maktförskjutning till fördel för konsumenterna och små

teknikföretag. Dock tror Lothigius att storbankerna har goda förutsättningar att ha fortsatt

stark position på marknaden efter lagförändringen. Detta under förutsättningen att

kreditinstituten blir bra på att använda gränssnitt och att man konkurrerar med någonting mer

än bara grundutförandet. Han tror att stämningen mellan banker och TPP:er kommer vara

relaterad till vinstmöjligheter. TPP:erna kan behöva dela med sig av något som är attraktivt

för kreditinstitutet om de ska kunna ha ett samarbete. Vidare är det de legala begränsningarna

som han tror kommer att sätta tonen för samtalet mellan TPP:er och kreditinstitut.

28

David Lothigius tycker att PSD2 är en positiv utveckling. Han tror att detta kommer att bidra

till ökad konkurrens på marknaden. Dock skulle direktivet kunna ha en dämpande effekt på

konkurrensen på grund av de höjda inträdesbarriärerna för TPP:er, men att det är svårt att

uttala sig om konsekvenserna av dessa regleringar redan nu.

5.2.4 Marknadens utveckling och framtid

“Typiskt sett brukar man vara lite tacksam att det är ganska stora, pålitliga och resursstarka

företag som hanterar våra betalningar och att det inte är en mindre resurssvag, nystartad

firma. Men det är inte givet hur det där kommer att se ut i framtiden.” sa Lothigius i intervjun.

Ett handikapp för en stor aktör är deras stora och omfattande system. De är mer trögrörliga

organisationer, men han poängterar deras resursstyrka. På det sättet är det enklare för en liten

aktör att ställa om. Han menar att det i slutändan är en ledarskapsfråga, att bankerna måste ha

rätt person på rätt plats för att kunna utveckla relevanta och attraktiva lösningar i framtiden.

Det har blivit svårare att bli betalningsinstitut och det är en dyrare ansökan efter den första

maj än vad det har varit tidigare. Lothigius tror att det kommer att vara varierande kvalitet och

att det kan komma in bolag som inte tidigare har haft erfarenhet från finansbranschen. Vidare

tror han att en hyfsat stor del kommer att avslås för att de inte lever upp till de höjda kraven.

Det kommer att vara de tillräckligt resursstarka företagen som kommer att klara sig igenom

ansökningsprocessen.

David menar att TPP:erna som lyckas hitta något attraktivt och lönsamt är potentiella vinnare.

Detta medan bankerna kommer att bli mer konkurrensutsatta, vilket han tror att de flesta

bankerna kan tycka är jobbigt på grund av den maktförskjutning som bestämmelserna

medför.

David tror att bankerna kommer att bli bättre på att ta fram attraktiva gränssnitt, bättre appar

och webbsidor. Han tror att den digitala miljön kommer kunna tänkas börja konkurrera med

de fysiska miljöerna. Han menar att bankerna kommer att tvingas till att vara lite mer

kreativa, annars kommer man enbart att använda sig av TPP:er och bankerna kommer att

fungera som ett kontoförvaltande institut i bakgrunden. Bankerna behöver göra sig relevanta

för de har alla förutsättningar för att ha en minst lika bra teknikutveckling som TPP:erna.

David tror vidare att det sannolikt kommer att förekomma screen scraping genom

29

direktaccess men inte i kombination med att man tillhandahåller en betaltjänst, utan att det är

separata tjänster som gör det. “Jag tror att teknikbolagen kommer att ha en tendens att få ut all

information på något vänster ändå och se till att den sammanförs på ett attraktivt sätt för

konsumenten” säger han och fortsätter “Jag tror att de kommer att vara kreativa på olika sätt

och försöka få ner det, men inte i egenskap av betaltjänstleverantör eftersom att där finns det

spärrar i Betaltjänstlagen”.

5.3 Storbank X

Denna storbank valde att vara anonym i intervjun, därav kallas de två intervjupersonerna för

intervjuperson 1 och intervjuperson 2.

Intervjuperson 1 ansvarar för en tolkningsgrupp som finns inom ett PSD2-projekt som banken

har internt. Intervjuperson 1 har hand om hur man hanterar artiklar i direktivet och lagen i

Sverige samt ansvarig för avvikelseanalyser för alla länder och att de utförs. Intervjuperson 2 är projektledare i ett av projekten i bankens PSD2-program, där

intervjuperson 2 ingår i projektet betalningsprocesserna. Betalningsprocesserna handlar om

att se till att processer i banken som relaterar till betalningsflödena följer regelefterlevnad i

enlighet med direktivet.

5.3.1 Nuvarande konkurrenssituation

Intervjuperson 1 förklarar att de svenska storbankerna har en unik situation på marknaden om

man jämför med banker i andra länder. Intervjuperson 1 menar att Sverige generellt är duktiga

på att hantera direktiv och den svenska lagen brukar oftast vara ett förtydligande av

direktiven. Just nu finns storbankerna och Svenska Bankföreningen som är väldigt starka på

marknaden. Stöttningen från institutioner och myndigheter när det kommer till områden som

till exempel finansiell infrastruktur är väldigt strukturerad. Till exempel har Sverige Bankgiro,

Bankomat och Swish. Intervjuperson 2 tillägger att detta gör att det blir bättre ur

konkurrenssynvinkel. Intervjuperson 1 tillägger att utifrån kan detta samarbete ses som att det

inte finns någon konkurrens, men menar att det är tvärtom. Det blir en ökad konkurrens för att

alla har samma möjligheter. Bankerna tar dessutom gemensamma beslut gällande bland annat

PSD2-direktivet vilket gör att det inte finns flera avvikande beslut på marknaden. Detta gör

att det för mindre TPP:er inte blir lika svårt, man vet då hur det ska fungera och att det

30

fungerar likadant överallt. Intervjuperson 2 tror att det efter PSD2 kommer att bli tämligen

harmoniserat på den svenska betaltjänstmarknaden.

Intervjuperson 2 nämner också att TPP:er som Tink och Trustly har funnits på marknaden ett

tag och eftersom bankernas kunder vill ha dessa tjänster har det inte funnits något motstånd

mot dessa aktörer. Man ser de som möjliga samarbetspartners mer än som konkurrenter.

Intervjuperson 2 påpekar att det beror på en banks kärnverksamhet huruvida man ser på en

TPP.

5.3.2 Strategiförändringar

Det är tydligt att storbank X lägger stor vikt vid att följa regelefterlevnad och att inte få några

sanktioner till följd av direktivet. Intervjuperson 1 säger att detta är en del i bankens

strategiarbete i stort och att det är viktigt att se PSD2 som ett ramverk som man kan skapa

mer intressanta produkter och tjänster utav. Intervjuperson 1 säger att man i princip betraktar

den nya API-funktionen som en helt ny kanal. Den kommer att vara en betydande förändring

för banken, men också väldigt intressant att få jobba med nyttomaximering av denna nya

tjänst.

Intervjuperson 2 menar att det är viktigt att se PSD2 som ett ramverk om hur TPP:er ska

kunna interagera med banker. I PSD2 säger man enbart vad som måste göras, sen kan man

som bank göra mycket mer när man har det nya ramverket att förhålla sig till. “Det är alltså

både regelverket, hur det är sagt i lag att det ska fungera och sen har vi också plattformen,

API-plattformen, öppna API:er, som då hjälper oss att öppna upp en ny kanal mot ett helt nytt

segment och där kan vi välja att öppna upp oss mer eller att öppna upp oss mindre eller att

öppna upp oss åt ett visst håll”, säger intervjuperson 2. Intervjuperson 2 tror att det kommer

att hända mycket som gynnar framförallt bankernas kunder.

Storbank X satsar främst på att följa regelefterlevnad, men känner att vissa delar kan de börja

sätta i system redan nu. Dock fokuserar de på att hålla sig till de olika datumen som gäller.

Intervjuperson 1 säger att det även har att göra med säkerheten, att det krävs tester för att vara

100 % redo när man ska vara det.

5.3.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens

Båda intervjupersonerna är överens om att alla parter vinner på PSD2. Intervjuperson 1

tillägger att kunderna är de största vinnarna, men att alla kommer att ha mycket att vinna på

31

detta. Eftersom en stor del av direktivet fokuserar på att göra betalmarknaden mer säker har

man som bank ett stort ansvar i detta menar intervjuperson 2. Banken har system som har

byggts upp under hundra års tid, som de kan ge möjligheter till TPP:er att utveckla snygga

och innovativa lösningar i. Intervjuperson 2 menar att man vill sänka barriären för att komma

in på marknaden och att målet var att öka konkurrensen, men ifrågasätter om det blev

tillräckligt lågt.

Intervjuperson 2 säger att betaltjänster är en hygienfaktor i en bankverksamhet och att alla i

stort sett har samma funktionaliteter. Det behöver man inte konkurrera med och därmed gör

det inget att nya aktörer tar över det. Att man fått nya användarvänliga lösningar inom

betalningsområdet kommer att gynna bankernas kunder, vilket kommer att gynna banken i

slutändan.

5.3.4 Marknadens utveckling och framtid

Båda intervjupersonerna tror att det kommer att ha hänt mycket på betalmarknaden om tio år.

Man tror att lösningar som gör det möjligt att till exempel kunna betala med sin bil inte är

långt ifrån möjligt. Nya innovationer och förändringar inom Open Banking känns väldigt

mottagligt i Sverige med vår unika fintech-kultur säger intervjuperson 1.

Intervjuperson 1 menar att den traditionella bankverksamheten inte kommer att leva särskilt

länge till. Vissa delar av den traditionella bankverksamheten, som betalningar och

kontoinformation, kommer att finnas kvar hur som helst. Om fintech-bolag skulle ta över alla

tjänster skulle det inte vara bra för våra kunder säger intervjuperson 2. Alla fintech-bolag vill

inte heller vara en bank påpekar intervjuperson 2. Intervjuperson 1 säger att de befintliga

relationerna mellan fintech-bolag och banker kommer att fortsätta och förhoppningsvis bli

starkare och att relationerna kommer att bli fler och bättre. Med en ny typ av teknik kan man

fokusera på att skapa erbjudanden tillsammans.

Intervjuperson 2 menar att antalet aktörer på marknaden förändras med tiden. Från att vara

många aktörer på marknaden, till att marknaden konsolideras och att det blir färre aktörer och

så fortsätter det. Nu blir det fler, det kommer bland annat upp neobanker, banker som är helt

onlinebaserade. Man kommer att lära sig av varandra. Om tio år är det något nytt på gång.

Intervjuperson 2 tror att det kommer att bli en prispress framöver och att betalningar kan

komma att bli helt gratis att utföra. Det är ingenting som egentligen gör någonting då

betalningar möjliggör för andra tjänster, utan man får ändra hur modellen är uppbyggd.

32

Intervjuperson 1 anser att Sveriges marknad är en bra marknad och menar att då kommer det

röra på sig och det kommer att uppstå förändringar. Intervjuperson 1 tror inte att kunderna

kommer att byta banker, men att det även beror på vad bankerna gör, vilka erbjudanden de

har och liknande. Intervjuperson 2 tror inte att det på den privata sidan kommer att vara större

förflyttningar, men att det på företagssidan, speciellt bland småföretag, kommer att ske

förflyttningar. Förflyttningarna kommer att beror på hur snabbt bankerna anpassar sig. De

som anpassar sig snabbt får behålla kunder och får även nya. Förflyttningar är ett bevis på vad

som fungerar och vad som inte fungerar menar intervjuperson 2.

5.4 Swedbank

Swedbank är en av Sveriges storbanker.

Emil Johansson har arbetat på banken sedan 2004 och har nu hand om PSD2 i olika aspekter,

bland annat för regelefterlevnad och vad för tjänster de lägger in i sina API:er samt

möjlighetsaspekter inom PSD2.

Carl-Johan Stening arbetar på Digital Banking och har arbetat på banken i ett och ett halvt år.

Han är involverad i PSD2 initiativ på Swedbank och fokuserar på möjligheterna regelverket

kan skapa.

5.4.1 Nuvarande konkurrenssituation

Emil menar att det rent generellt sett är hög konkurrens inom bankvärlden och inom

betalningar idag då nya tjänster dyker upp och konkurrerar på marknaden. Carl-Johan

tillägger att samma sak sker i den digitala världen. Stening menar vidare att fintech-bolag kan

ses som samarbetspartners då bankernas kundbas tillsammans med fintech-bolagens

innovationskraft och snabbhet kan vara ett framgångskoncept. Emil tillägger att detta har

förändrats med tiden. När dessa aktörer först dök upp på marknaden var deras ambition att ta

över bankernas verksamhet inom vissa områden och att bankerna inte var mottagliga för deras

idéer. Emil tror att detta har förändrats och att även bankerna vill hitta samarbeten.

5.4.2 Strategiförändringar

Emil menar att Swedbank vill följa regelefterlevnad och lägger mycket fokus på det, men att

de också vill ta vara på möjligheterna som den nya regleringen ger. Något som Carl-Johan

33

tror ser likadant ut för alla banker. Man måste vara snabb och effektiv på de produkter man

erbjuder och ha kundfokus för att kunna ta tillvara på möjligheter som öppnas upp menar

Emil. Han tror att man kommer att behöva kunna visa marknaden att man har bra lösningar.

Inom banken finns redan ett Open Banking-initiativ. “Man kan säga att i den här delen av

världen är vi relativt öppna och vill försöka dra nytta av de förändringar som sker på

marknaden och att Open Banking är en framtid”, menar Emil.

Emil påpekar att banker kan ha olika strategier kring API:er. Man kan anta strategier endast

för regelefterlevnad eller för att ta till vara på möjligheterna som denna nya infrastruktur ger

genom Open banking. Carl-Johan tillägger att Swedbank och många andra banker i Norden

har sett värdet med Open banking och att Swedbank kommer att kunna erbjuda nya tjänster

och produkter till deras kunder genom samarbeten.

5.4.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens

Carl-Johan säger att utifrån kundperspektivet med PSD2 kommer marknaden att bestå av ett

större utbud av tjänster till kunder och att konkurrensen kommer att öka. Han menar att alla

kommer behöva bli mer innovativa och snabbfotade. För att underlätta detta har intressanta

samarbeten med innovativa partners skapats. Han tror att kunderna är de största vinnarna av

PSD2 och förlorarna är de som är långsamma på att anpassa sig eller de som inte vill anpassa

sig till den nya konkurrensen och det nya PSD2-landskapet.

Emil säger att TPP:er redan finns på marknaden och som nu blir reglerade på ett annat sätt,

vilket skapar tydlighet för vilka spelregler som gäller. Utifrån det perspektivet är det positivt

att de blir reglerade, men samtidigt skapar detta en kostnad för bankerna, då de bland annat

ska bygga upp API:er. Carl-Johan menar att detta är en så pass liten del och att många

områden fortfarande är oreglerade, som bland annat spara och låna.

Carl-Johan menar att det kommer att bli mer konkurrens om den digitala relationen till

kunderna. I och med att det kommer att finnas API:er för att utföra betalningar mellan banker

kan banker anta en helt ny roll och mycket kan hända. Han menar att det finns standardiserade

API:er att använda för att utföra betalningar men att det tidigare har varit en jobbig gråzon

med screen scraping, där man inte riktigt har vetat vad som har varit accepterat. Som storbank

har man ett varumärke att tänka på och kunddata kan inte behandlas hur som helst.

34

Emil säger att det är okänt hur större aktörer kommer att agera. Han är inte särskilt orolig för

de små aktörerna i dagsläget, eftersom man kommer att samarbeta tillsammans med olika

aktörer. De andra bankerna tror han är ett större hot eftersom de också kommer att samarbeta

med andra aktörer och erbjuda relevanta tjänster samtidigt som de har både infrastruktur och

resurser.

5.4.4 Marknadens utveckling och framtid

Emil tror att marknaden kommer att bli mer konkurrensutsatt. Vidare tror han att det till en

början kommer att komma många nya aktörer, men att det senare kommer att bli en

konsolidering på marknaden. TPP:er kommer kanske att börja samarbeta med banker och

andra TPP:er menar han. Något han tror kommer att bli intressant är att se hur stora aktörer

som Apple och Google kommer att ta tillvara på den här möjligheten. Man är inte orolig för

de små aktörerna utan att det ska bli spännande att se hur andra aktörer, som i grunden inte är

finansinstitut men som har stora kundbaser, kan dra nytta av detta. Carl-Johan tillägger att en

viktig faktor för att överleva på marknaden är att man är öppen för nya samarbeten. Carl-Johan tror att kontoinformationstjänstleverantörer kommer att påverka

kundförflyttningar på marknaden. Han menar att det är en del av konkurrensen inom den

digitala relationen och att man i vissa fall enbart tar den digitala relationen, men i andra fall

tar hela relationen. Vidare tror han att marknaden kommer att bli mer lättrörlig. Om olika

aktörer börjar aggregera data kanske det inte spelar någon roll vart man har sina tjänster, utan

man väljer de som erbjuder den bästa tjänsten. Emil menar att det beror på kundgruppen och

att trogna kunder förutsätter att man tar hand om relationen och erbjuder relevanta tjänster

och produkter. Han menar att det inte finns någon anledning att byta bank om ingen erbjuder

något som är väsentligt bättre.

Emil tror att marknaden i framtiden kommer att se sänkta transaktionspriser inom

betalningsområdet och att det blir en högre konkurrens. Till viss del blir det ett effektivare sätt

för banker att dela med sig av information då de kommer att använda sig av API-lösningar.

5.5 Storbank Y Denna bank valde att vara anonym i vår intervju. Den intervjuade personen jobbar med

digitalisering och innovation på banken, men har även ett övergripande insyn i bankens arbete

35

med PSD2. Med hänsyn till deras önskemål kallas den intervjuade personen för

intervjuperson Y.

5.5.1 Nuvarande konkurrenssituation

Intervjuperson Y menar att fintech-bolag mer ses som samarbetspartners än som

konkurrenter. I dagsläget finns det redan samarbeten med fintech-bolag inom banken.

Intervjuperson Y menar att man som storbank har viss förmåga och vissa fördelar med att

vara stora och andra typer av bolag har fördelar med att vara mindre och är ofta möjligen mer

lättrörliga.

5.5.2 Strategiförändringar

Intervjuperson Y påpekar ett flertal gånger under intervjun att frågan eventuellt inte handlar

om PSD2, utan mer om att följa regelefterlevnad och om Open Banking. Med Open Banking

menar intervjuperson Y att det handlar om hur man positionerar sig, så man inte blir en

infrastrukturleverantör. Intervjuperson Y säger att det i deras modell använder digitala

verktyg för att göra det lättare för deras kontor, som är lokalt förankrade, att göra affärer med

kunder som befinner sig på orten. Intervjuperson Y menar att i en värld där en bank ska vara

helt digital och där en storbank kanske ska vara någon typ av infrastrukturtillhandahållare, så

kommer man att sticka ut genom att ha kvar den fysiska kundkontakten. Något som

intervjuperson Y tror kommer vara mer unikt framöver.

5.5.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens

Intervjuperson Y säger att i Sverige har situationen sett annorlunda ut om hur man ser på

screen scraping, jämfört med hur den har sett ut i andra länder. I Sverige är screen scraping

lagligt till skillnad från i till exempel Storbritannien där det är olagligt. Man har sett en

tendens till att lagförändring inte kommer att ha en stor betydelse på den svenska marknaden i

och med att man ändå har information tillgänglig genom screen scraping.

En negativ del med PSD2 är att det inte finns några tydliga krav på vad som ska

tillhandahållas. Det är med IT-system som det ska fungera och om de ska öppnas upp så kan

det uppstå viss problematik inom tekniska frågor som direktivet inte har tagit hänsyn till

menar intervjuperson Y. De största vinnarna är enligt intervjuperson Y kunderna, då det

förhoppningsvis blir en bättre och säkrare situation för dem. Vilka som blir förlorarna är

mycket svårare att säga då det påverkas av hur marknaden utvecklas.

36

Intervjuperson Y tror att bankerna går från att PSD2 ska vara en regelefterlevnadsfråga till att

det ska vara något affärsnyttigt och positivt för bankens affärsmodell, speciellt pratar man

mer om Open Banking. Intervjuperson Y menar att det är en väldigt viktig koppling att göra.

Intervjuperson Y tror inte att PSD2 hotar den traditionella intjäningen för en bank, men att det

finns en generell trend i samhället som gör det, exempelvis neobanker. Både på privat- och

företagssidan finns det utmanare som tar många kunder som storbankerna inte kommer att

kunna komma åt.

5.5.4 Marknadens utveckling och framtid

Intervjuperson Y tror att marknaden kommer att bli mer fragmenterad, där bankerna kommer

att kunna hålla kvar en viss typ av kund. Redan idag ser man att kunder väljer att ha flera

olika banker för olika tjänster och att vara helkund hos en bank är en trend som kommer att

dö ut. För en bank handlar det om att kunna motverka den trenden. Intervjuperson Y tror att

kontoinformationstjänstleverantörer kommer att påverka kundförflyttningar. Detta eftersom

den yngre generationen inte finner något självvärde i att vara lojal mot ett företag. Person Y

menar att om det finns någon som levererar en bättre tjänst kommer man som kund att byta.

Sådana intressen kan komma att spela en väldigt viktig roll då en bank för många har varit en

trygg och stabil partner. Intervjuperson Y tror att det kan spela in även i framtiden. Som bank

kan man vinna på att behålla denna profil och inte gå helt på det digitala.

Intervjuperson Y tror att det finns en pågående trend sedan ett par år tillbaka där det blir fler

samarbeten med fintech-bolag. Samarbeten blir närmare och många stora finansiella aktörer

ser vissa fintech-bolag som en förlängning av sig själva menar intervjuperson Y. Den stora

olikheten i framtiden mellan aktörer kommer att finnas i hur man knyter sig an fintech-

bolagen. Intervjuperson Y poängterar att det kommer att finnas aktörer som inte kommer att

vilja samarbeta med bankerna och att det kan bli en spännande utveckling. Intervjuperson Y

tror att det kommer att handla om vilka fintech-bolag som lyckas och i slutändan vilken bank

som står bakom och finansierar dem. En annan aspekt är att bankerna kommer att tappa

marknadsandelar, men att det kommer att göra att det blir en hårdare press på bankerna att

fundera över affärsmodell och kärnvärden.

5.6 Trustly Trustly är ett svenskt auktoriserat och licensierat betalinstitut som arbetar för att erbjuda

enkla, trygga och kostnadseffektiva onlinebetalningar, (Trustly, 2018).

37

Sara Berg är chefsjurist på Trustly och är ansvarig för alla legala frågor i bolaget som handlar

om att se till att de följer all finansiell reglering, data-privacy och att utförandet av

betaltjänster följer regelverken.

5.6.1 Nuvarande konkurrenssituation

Sara Berg anser att Trustly har en bra position på betalmarknaden idag. “Det är inte så många

som gör det vi gör idag, på ett bra sätt i alla fall, och som är så reglerade och lägger så mycket

vikt vid de här finansiella compliance-frågorna som vi gör”, säger Sara. Det är fler och fler

som vill använda sig av dessa typer av tjänster menar Berg. Tittar man på betaltjänster i stort,

som e-wallets och kortbetalningar anser Berg att Trustly har stora möjligheter att växa på

marknaden på flera områden.

5.6.2 Strategiförändringar

I det tidigare direktivet PSD1 var den tjänst som Trustly tillhandahåller inte definierad. I och

med PSD2 kommer en större del av deras tjänsteutbud definieras som en

betalningsinitieringstjänst. Sara Berg menar att man nu får ett regelverk som är mer anpassat

och att det finns en tydlighet i vilka begränsningar man har. Sara tror att direktivet kommer att

ha en väldigt positiv inverkan på Trustly då tveksamheten och ifrågasättandet av deras tjänst,

huruvida den är laglig eller inte, försvinner både från kunder och från banker. Hon menar att

man kommer att kunna fokusera mer på affärer och att transparensen kommer att bli en stor

skillnad. Efter implementeringen av PSD2 tror Berg att de kommer att kunna öppna upp sin

verksamhet, både mot kund- och banksidan.

5.6.3 PSD2 påverkan på organisation och konkurrens

Berg tror att konkurrensen i stort kommer att öka på grund av PSD2, både bland

betaltjänstföretag och inom bankerna och att de största vinnarna är konsumenterna. Sara tror

att nationella tolkningar kan komma att skapa vissa skillnader för hur man tolkar direktivet i

olika länder. Hon menar att vissa delar inte är helt tydliga och att det finns vissa

tolkningsutrymmen.

Berg säger att de välkomnar API-lösningar från bankernas sida. De blir enklare att använda

och eventuellt snabbare. Många banker har redan utvecklade API:er idag. Berg tror dock att

några banker kommer att tillåta direktaccess istället för API-lösningar i och med att det

eventuellt kommer att ta tid att utveckla bra API-lösningar. Vidare tror hon att Trustly

38

kommer att ha nytta av direktaccess, då de enligt regleringen får använda direktaccess om en

API-lösning inte fungerar tillfredsställande.

Berg anser att det nya direktivet är en vettig riktning att gå. Det gynnar Trustly och

betalmarknadens rykte på ett sådant sätt att det inte kommer att komma in aktörer som förstör

marknaden och som inte är seriösa. Dessutom får Trustly ett större erkännande på att deras

verksamhet är laglig. Inför PSD2 har Trustly tvingats till omlicensiering av de nya

betalningsinitieringstjänsterna. Detta påpekar Berg har varit tidskrävande för företaget och

kanske är detta för kostsamt för mindre företag, som inte har de resurserna som Trustly har.

5.6.4 Marknadens utveckling och framtid

I ljuset av hur snabbt teknikutvecklingen går tror Berg att mycket kommer att ha hänt på

marknaden om tio år. Däremot finns det en inbyggd tröghet innan nya och innovativa

lösningar kopplas ihop med varandra. “Så länge som vi får in våra löner på våra bankkonton

kommer mycket fortfarande cirkulera kring våra bankkonton”, säger Sara i intervjun. Hon tror

att detta kommer att sättas i större rullning när den första aktören börjar hämta data, då

kommer flera andra att vilja göra likadant. Man kommer mer och mer gå ifrån att endast ha en

bank, utan konsumenterna söker efter de bästa villkoren och kommer att ha olika banker som

erbjuder de bästa villkoren. Sara menar att PSD2 framförallt kommer att gynna

konsumenterna givet att man kan få in agila och snabbfotade bolag som kan få ta del av

infrastrukturen. Hon tror att man kommer att konkurrensutsätta den traditionella

bankverksamheten.

Sara tror att konkurrensen för alla fintech-bolag på marknaden kommer att vara hård, men

även att konkurrensen mellan bankerna kommer att öka. Hon tror sig även veta att många

banker kollar på framtida samarbeten med fintech-bolag, åtminstone i vissa verksamhetsdelar.

Samarbetar man med TPP:er som innefattar att bygga ett system kan det bli mer kommersiellt

och snabbare. Banker som till exempel skulle vilja locka till sig en yngre publik och synas

som uppdaterade inom fintech-utvecklingen kan se detta som en av anledningarna till närmare

samarbeten. Andra behöver samarbeten för att locka till sig en målgrupp som inte är vana vid

att gå till den fysiska banken, utan vill göra ärenden digitalt.

I och med kraven på tillstånd, rutinerna och processerna som måste finnas på plats tror Sara

att det kommer att vara seriösa bolag med kapital som kommer att ta sig in på marknaden.

Hon tror inte att det kommer vara den explosion som man tidigare förutspått. Däremot tror

39

hon att teknisk utveckling kan bedrivas och att man genom detta kan sälja produkter till de

som sitter på infrastrukturen och har tillstånden. Detta skulle kunna skapa en bra konkurrens

och nya produkter för kunderna. Berg menar att en av de största fördelarna med direktivet är

den prispress man kan skapa till förmån för företagskunder genom att implementera

betalningssystem.

40

6. Analys

I detta kapitel redogörs en omfattande analys av insamlad data i empiri-kapitlet tillsammans

med teorier om ämnet som redovisats i kapitel tre. Analyskapitlet är uppdelat i följande

delområden: Strategiförändringar, PSD2 påverkan samt Framtid och utveckling.

Utifrån de data som har införskaffats från de semistrukturerade intervjuerna kan man

konstatera att förändringar som PSD2 medför kommer att påverka och öka konkurrensen för

de svenska storbankerna på den svenska betaltjänstmarknaden. Däremot bör det påpekas att

det råder meningsskiljaktigheter mellan respondenterna huruvida till vilken grad

konkurrensen kommer att påverkas.

6.1 Strategiförändringar Enligt det insamlade materialet kan man se att det råder imiterande krafter på

betaltjänstmarknaden mellan de rådande aktörerna. Detta kan i sin tur förklaras av att det

råder en ovisshet om hur marknaden kommer att utvecklas framöver i och med att

implementeringen sker successivt. Om en aktör väljer att agera expansivt i sin strategi, kan

detta leda till att andra aktörer gör samma sak för att inte försvaga sin konkurrensposition.

Detta kan leda till att marknaden öppnas upp mer än vad lagen kräver. En följd av detta kan

bli att det sker ett större informationsutbyte mellan banker och TPP:er som i sin tur kan leda

till ett större informationsinnehav för kund och även till en ökad kundförflyttning. Hur

konkurrensen kommer att påverkas, beror alltså på hur marknadens aktörer väljer att agera på

marknaden och hur snabb man som bank är på att anpassa sig och konkurrera mot

strategiförändringar som sker hos konkurrerande aktörer.

PSD2 medför en rad lagförändringar där det finns krav på marknadens aktörer, som de

kommer att behöver anpassa sig till. Däremot medför inte lagändringar några ändrade

normativa krafter på marknaden. I och med de eventuella isomorfismer som kan tillkomma

kommer marknaden att fortsätta att upplevas som homogen där marknadens parter efterliknar

varandra. Detta tillsammans med de relativt höga inträdesbarriärer på marknaden, som fortgår

efter lagförändringarna, kan tyda på att de större bankerna kommer att fortsätta ha stora

marknadsandelar. Detta kan komma att påverka konkurrensen på sådant sätt att den kommer

att öka mellan de större aktörerna, samtidigt som konkurrensen från mindre aktörer inte

kommer att påverka storbankernas position avsevärt.

41

Vad gäller de operativa strategierna för att en bank ska behålla sin position på marknaden är

respondenterna eniga om att det viktigaste är att följa lagefterlevnad. Däremot antar de olika

bankerna olika positioner vad gäller vidare strategiarbete. Detta kan tänkas bero på en

storbanks grundläggande värderingar och kärnverksamhet. Vissa av bankerna menar att

innovation och att strategin expandera kommer att bidra till en fortsatt stark position på

marknaden. Andra banker menar att fysisk kundkontakt även fortsättningsvis är en lika viktig

faktor som digital utveckling i sin strategi. Samtliga banker påpekar värdet av att skapa nya

och vårda befintliga relationer med fintech-bolag. Något som kommer att bli en nyckelfaktor i

att skapa en konkurrenskraftig verksamhet. En konkurrerande strategi, där internt utvecklade

betaltjänster konkurrerar med fintech-bolagens tjänster ses inte som lika attraktiv. Detta

eftersom nyckelkompetens kan på ett effektivt sätt förvärvas externt för att skapa mer

konkurrenskraftiga lösningar. Vidare tyder de data som insamlats på att strategin transformera

är en gemensam strategi för bankerna, där Open Banking är en del av ett framtida

framgångskoncept. PSD2 kan tänkas vara starten för en förändring av betaltjänstmarknaden

där Open Banking kommer att vara den framtida marknaden. I ett sådant scenario kan den

transformerande strategin komma att spela en nyckelroll för fortsatt stark position och

lönsamhet för bankerna. Om det finns en tro att utvecklingen går åt detta håll, är det en trolig

faktor till varför denna typ av strategi antas av aktörerna.

Ur ett annat perspektiv innebär PSD2 och den omfattande förändringen som direktivet

medför, enligt de fyra faserna för konsolidering, att det kommer att uppstå nya och fler

aktörer på marknaden. Flera av respondenterna har återgivit ett liknande resonemang.

Marknaden och branschen kan tänkas ta ett steg tillbaka och befinna sig i fas ett i

konsolideringskurvan. För att försvara sitt FMA när nya aktörer tar position på marknaden

kan det vara av största vikt att skapa samarbeten, både med fintech-bolag men även med

andra större banker på marknaden. Detta kommer vidare med tiden att leda till en

konsolidering, där de större aktörerna kommer att förvärva mindre konkurrenter. För att se till

konkurrensen vid implementeringen av PSD2 ökar antalet aktörer vilket även tyder på en

ökad konkurrens på marknaden. Som aktör är det viktigt att förstå marknadens agerande och i

vilken fas marknaden befinner sig i. Detta för att anta den mest fördelaktiga strategiska

positionen vad gäller bland annat förvärvsstrategier, men även för framtida planering och

överlevnad.

42

Finansinspektionen påpekar att man måste konkurrera med mer än grundutförandet. Detta

tyder på att de tror att det kommer att vara en hög konkurrens på marknaden, där enbart

lagefterföljnad inte kommer att räcka för att skapa konkurrensfördelar. I diskussionen kring

API-lösningar finns det strategiska dilemman om hur mycket man ska öppna upp

gränssnitten, dock tyder utvecklingen inom Open Banking på att bankerna styrs mot ett mer

öppet API-landskap. Sammantaget tyder dock bankernas tvivelaktiga svar i intervjuerna

angående detta på att man är osäker på marknaden riktning och utveckling, men även på den

egna verksamhetens utveckling.

6.2 PSD2 påverkan Samtliga parter är eniga om att PSD2 kommer leda till en ökad konkurrens på

betaltjänstmarknaden. Däremot bidrar den nya regleringen till att konkurrensen från TPP:er

som egen grupp inte blir omfattande mot banker. De svenska storbankerna har tillsammans

omfattande marknadsandelar på betaltjänstmarknaden. De tjänster som TPP:erna kommer att

tillhandahålla i form av betalningsinitieringstjänster är en så pass liten del av bankernas

verksamhet, och även en grundläggande tjänst, att bankerna inte ser konkurrensen som

påverkbar utan kan på flera sätt bidra till att skapa bättre produkter och tjänster.

Konkurrensen kan även komma att öka då större aktörer med stora kundstockar och

ekonomiska resurser från andra branscher kan utveckla tjänster på betaltjänstmarknaden och

därmed konkurrera med storbankerna om deras betaltjänster. Därmed kan internationella

företag som exempelvis Facebook, Google eller Amazon, med stor tillväxtpotential inom flera

branscher, komma att tänkas bli ett större hot mot de svenska storbankerna på

betaltjänstområdet än tidigare.

Kundförflyttningarna som kommer att ske tack vare det ökade informationsutbytet kommer

fortsättningsvis att ske på grund av positiva faktorer, där erbjudanden är så pass attraktiva att

man som kund är villig att byta bank. Det är alltså inte negativa faktorer som skapar

kundförflyttningar, utan att bytet genererar ökad kundnöjdhet. Utifrån inhämtad information

från intervjuerna kan man konstatera att faktorer som pris och service kan påverka byte av

bank. Det bör poängteras att det inte handlar om att byta bank i sin helhet, utan att man flyttar

enstaka tjänster. Det nya betaltjänstlandskapet skapar möjlighet för kunder att få ta del av

marknadens mest attraktiva erbjudanden, där trenden om att sprida sina tjänster hos flera

banker kommer att fortsätta. För storbankerna kommer konkurrensen att öka gällande

43

prissättning och tillgänglighet. Detta kan tänkas leda till omstruktureringar i

verksamhetsmodeller.

I och med digitalisering och det informationsutbytet som möjliggörs tack vare PSD2, kan den

yngre kundgruppen där egenvärde inte existerar på samma sätt som hos den äldre, skapa

rörlighet och konkurrens på marknaden. Detta kan även underlätta den

informationsinhämtning som krävs för att denna kundgrupp ska kunna ta välgrundade beslut

om val av bank och tjänster. Det minskade kunskapsövertaget för aktörer på marknaden i

förhållande till konsumenterna skapar beteendeförändringar. För en konsument kan detta

kunskapsinnehavet ökas ännu mer vid användning av kontoinformationstjänstleverantörer.

Detta kommer att leda till att konsumenter flyttar eller skapar nya tjänster hos olika aktörer på

marknaden, vilket i sin tur skapar en ökad risk för en bank att förlora sin kund. Transparensen

på marknaden påverkar de svenska storbankerna och konkurrensen kommer att öka genom en

rörligare marknad. För storbankerna blir det ännu viktigare att mot kund skapa och visa

attraktiva lösningar för att inte förlora viktiga kunder och sin position.

Den förväntade ökade konkurrensen kan dämpas på grund av att regleringarna fortfarande är

så pass omfattande att det uppstår en beroendeställning, där TPP:er behöver den kundbas som

bankerna besitter, men även andra externa medel för att kunna bedriva en ekonomiskt och

effektiv verksamhet. Fortsättningsvis kommer en aktörs position på marknaden och förmåga

att konkurrera påverkas av val av samarbeten med TPP:er. Bra positioner på marknaden

kommer att kännetecknas av framgångsrika samarbeten, där de mest användarvänliga

lösningarna som kunderna uppskattar mest ligger till grund.

6.3 Framtid och utveckling PSD2 har skapat möjligheter för samtliga parter att utvecklas tack vare att det finns

regleringar som skapar riktlinjer för hur olika parter får agera. Bland annat blir TPP:ers

verksamhet mer accepterad och trovärdig, då de finns reglerade. Vidare blir

informationsupptag från bankerna mer säkra tack vare regleringar och interna

säkerhetssystem. Detta bibehåller trovärdigheten för bankerna även om nya samarbeten

uppkommer. Tack vare detta kan samtliga parter utveckla nya innovativa och

konkurrenskraftiga lösningar. Marknadens utveckling med en hög investering och

innovationstakt skapar förutsättningar för snabbare och effektiva lösningar för kunderna.

44

För att förstå hur konkurrensen för de svenska storbankerna kommer att påverkas, bör en

analys av konkurrenssituationens utveckling på hela marknaden göras. För de befintliga

TPP:erna krävs det, såväl som för de befintliga bankerna, att utnyttja sitt FMA. För de

befintliga TPP:erna kommer konkurrensen att öka, då nya aktörer som bedriver likartad

verksamhet kommer att inta marknaden. Det gäller för TPP:er att skapa de bästa lösningarna

för att attrahera kunder såväl som samarbeten. Detta kan i och med den innovation som krävs

för att vara konkurrenskraftig på marknaden som TPP, leda till att de erbjudanden som

erbjuds bankerna utvecklas i snabb takt. TPP:er kommer att konkurrera om att få de mest

lönsamma och bästa samarbetena med bankerna. Innovationstakten kan tänkas vara en

bidragande faktor till en ökad konkurrens mellan de svenska storbankerna. Större TPP:er med

stora kundstockar och ekonomiska resurser kanske väljer att utmana marknaden, snarare än

att skapa samarbeten, där både banker och mindre TPP:er påverkas. Detta gör att både små

och större TPP:er kommer att påverka bankerna och deras konkurrensposition.

De insamlade data i intervjuerna tyder på att strategier för betaltjänster inte är en förutsättning

för bankernas tillväxt, utan en basprodukt för banker som ser liknande ut för alla. Vidare kan

samarbeten eller övertagande av kunder i och med mer användarvänliga betaltjänster leda till

bättre kundrelationer på andra områden inom banken, vilket i sin tur kan generera tillväxt. Ett

återkommande ord från samtliga respondenter under uppsatsskrivandet har varit Open

Banking-trenden, något som i framtiden kan komma att påverka den mer omfattande

konkurrenssituationen för storbankerna. PSD2 är ett steg i riktningen mot en marknad som

kännetecknas av Open Banking, transparens och samarbeten. Fler och bättre innovativa

fintech-bolag tillsammans med den drivande Open Banking-trenden skapar riktlinjer för en

framtida fungerande och transparent marknad med konkurrens. Med detta i åtanke är det inte

enbart storbankernas betaltjänster som blir motiv för konkurrens, utan även flera av bankens

verksamhetsområden.

45

7. Slutsats I detta kapitel redogörs studiens slutsatser som besvarar och återkopplar till uppsatsens

frågeställning “Hur kommer konkurrensen för de svenska storbankerna att påverkas av det

nya betaltjänstdirektivet PSD2?”.

Syftet med denna uppsats är att besvara frågeställningen: “Hur kommer konkurrensen för de

svenska storbankerna att påverkas av det nya betaltjänstdirektivet PSD2?”. En ståndpunkt för

denna uppsats är att syftet med direktivet är att öka konkurrensen på betaltjänstmarknaden.

Utifrån denna uppsats kan man konstatera att marknaden kommer att bli mer konkurrensutsatt

och därmed även storbankerna. Konkurrensen för de svenska storbankerna gällande

betaltjänster kommer att påverkas på ett sådant sätt att fler och mer tillförlitliga TPP:er

kommer att skapa innovativa lösningar och även öka transparensen för marknadens kunder.

Detta kommer att leda till ökade samarbeten mellan TPP:er och banker, men också till ökad

medvetenhet hos kunder. Tillsammans kommer detta att leda till kundströmningar och ökad

konkurrens om betaltjänster. Eventuellt kommer även aktörer från andra branscher konkurrera

om betaltjänster på marknaden.

Man kan konstatera att det är tydligt att konkurrensen om betaltjänster för storbankerna

successivt kommer att öka efter implementeringen av PSD2 i Svensk Lag. Enligt denna

uppsats kan man utläsa att konkurrensen kommer att öka mellan de större aktörerna och för

storbankerna på marknaden tack vare nya och innovativa samarbeten med nya aktörer som

träder in på marknaden. Hur konkurrensen kommer att utvecklas beror på hur samarbeten

skapas på marknaden samt hur konkurrerande aktörer kommer att anpassa sig och anta

förändringar på marknaden. Mindre aktörer anses vara möjliga samarbetspartners som

kommer att hjälpa de svenska storbankerna att vara konkurrenskraftiga mot konkurrenter på

marknaden. Däremot kan det finnas ett potentiellt hot från större globala aktörer med stora

resurser, som väljer att konkurrera med de svenska storbankerna.

För vissa storbanker, där digitalisering och innovation är en del av sina grundvärderingar,

kommer samarbeten med TPP:er att spela en nyckelroll för att skapa konkurrensfördelar och

vara attraktiva för konsumenten. För dessa krävs något mer än grundutförandet när det gäller

digitala lösningar. För dessa kommer samarbeten med bra TPP:er gynna dem

konkurrensmässigt. I en så pass digitaliserad miljö som betaltjänster existerar inom och där

utvecklingen går fort, kan den storbank vars grundvärderingar utgår från fysiska kontor och

46

möten göra att konkurrensen ökar och man kan förlora kunder. Det förändrade kundbeteendet

där informationsinnehavet och medvetenheten är större samt det minskade inneboende värdet

i att ha fysisk kontakt med en bankman är andra faktorer som kan göra att man som bank

försvagar sin position på marknaden. Det är av betydelse att vårda befintliga relationer och en

utmaning för en sådan typ av bank är att försöka skapa ett egenvärde i sin verksamhet och

något som är mer attraktivt än effektiva digitala lösningar.

Avslutningsvis är det på en marknad som kännetecknas av homogenitet viktigt att genom

omsorgsfullt valda strategier sticka ut och skapa sig konkurrensfördelar utifrån sin

kärnverksamhet. I nuläget råder det en ovisshet kring exakt hur konkurrensen för

storbankerna kommer att utvecklas, vilket inte minst beror på den osäkerhet som existerar

kring bankernas strategival. Konkurrensen för storbankerna kommer att påverkas på så sätt att

banker måste vara uppmärksamma på nya trender och samtidigt bibehålla god service samt

fortsatt vara kostnadseffektiva för att behålla sin starka position.

För att avgöra hur denna konkurrens kommer att utvecklas framöver, krävs vidare studier

kring ämnet i framtiden. Förslag till vidare studier kan vara att i framtiden göra en omfattande

analytisk jämförelse av konkurrensen före implementeringen av PSD2 och den

konkurrenssituation som existerar i framtiden. Detta kan skapa en ytterligare förståelse för hur

konkurrenssituationen för de svenska storbankerna kommer att utvecklas, men även hur

direktiv och riktlinjer som Europeiska Unionen lägger fram påverkar enskilda medlemsländer.

Ett annat förslag till vidare studier är att beskriva konkurrensen från globala aktörer på en

djupare nivå. I denna uppsats har det framkommit att större globala aktörer kan komma att ha

stor påverkan på de svenska storbankernas position på marknaden. Vidare skulle det anses

lämpligt att analysera vilken teknologi som kan förändra marknaden och situationen för

agerande aktörer.

47

Referenslista Elektroniska referenser

Adamsson, J. Ankner, S-A. Axelsson, B. Bern, A-B. Hedelin, J.Morild, K. Nordqvist, L.

Söderström, J. Åkerblom, S. (2018). Konkurrensen i Sverige 2018. Rapport 2018:1.

Konkurrensverket. pp. 145-150.

http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018-1.pdf

(Hämtad 04-06-18)

Arvidsson, Niklas. (2016). Framväxten av mobila, elektroniska betaltjänster i Sverige.

Rapport 2016:4. Konkurrensverket. pp 16-18

http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/uppdragsforskning/forsk-

rapport_2016-4.pdf (Hämtad 07-06-18)

Cortet, Mounaim. Lycklama, Douwe. (2015). How to benefit from PSD2? Four strategic

XS2A options for banks. Innopay.

https://www.innopay.com/blog/how-to-benefit-from-psd2-four-strategic-xs2a-options-for-

banks (Hämtad 11-04-18)

Cortet, Mounaim. Rijks, Tom. Nijland, Shikko. (2016). PSD2: The digital transformation

accelerator for banks. (Vol 10:1). Journal of Payments Strategy & Systems. London: Henry

Stewart Publications.

https://innopay.com/assets/Publications/JPSS-Spring-PSD2-digital-transformation-for-banks-

Innopay.pdf (Hämtad 11-04-18)

DiMaggio, Paul J. Powell, Walter W. (1983) The Iron Cage Revisited: Institutional

Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. (Vol. 48:2). American

Sociological Association. pp. 147-158.

https://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course79156/published/1509229038050/resourceId

/38968921/content/UploadedResources/dimaggioandpowell83.pdf (Hämtad 25-04-18)

EFN. Intervju med Rutberg, Lars. (2017). Bankföreningen: PSD2 ingen självklar game

changer. EFN.

48

https://www.efn.se/nyhetsrummet/bankforeningen-psd2-ingen-sjalvklar-game-changer/

(Hämtad 29-03-18)

Eneroth, Bo. (1984). Kvalitativ metod — kunskapsmodell och 'mätproblem'. (Vol 21:3/4).

Sveriges Sociologförbund. pp. 81-87.

http://www.jstor.org.focus.lib.kth.se/stable/pdf/20850731.pdf?refreqid=excelsior:ab8c3fbfb7f

9b971af68df8549321e1a (Hämtad 09-04-18)

Europeiska kommissionen (2017). Revised rules for payment services in the EU. Directive

(EU) 2015/2366 on EU-wide payment services. Europeiska kommissionen.

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/LSU/?uri=CELEX:32015L2366 (Hämtad 06-04-

18)

Europeiska kommissionen (2017). Payment Services Directive (PSD2): Regulatory Technical

Standards (RTS) enabling consumers to benefit from safer and more innovative electronic

payments. Europeiska kommissionen.

http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-17-4961_en.htm (Hämtad 02-05-18)

Finansdepartementet (2018). Nya regler om betaltjänster. (Regeringens proposition

2017/18:77) Stockholm: Regeringskansliet. pp. 98-106.

http://www.regeringen.se/490898/contentassets/cc4b63af16154f4ca8c0fb5ea2eae5c6/nya-

regler-om-betaltjanster-prop.-20171877.pdf (Hämtad 06-04-18)

Finansinspektionen (u.å). Företagsregistret. Finansinspektionen

https://www.fi.se/sv/vara-register/foretagsregistret/?query=betaltj%C3%A4nst#results

(Hämtad 07-06-18)

Finansinspektionen (u.å.). Om Finansinspektionen. Finansinspektionen.

https://www.fi.se/sv/om-fi/ (Hämtad 05-05-18)

Hafstad, T. Hjort, G. Z. Johansson, F. Crompton, D. Ullgren, J. Johnston, M. P. Øyna, M.

(2018). PSD2 - Strategic opportuinnities beyond the compliance. Evry.

http://files.clickdimensions.com/evrycom-

axubq/files/psd2.pdf?_cldee=bG91aXNlLnUubWVsYW5kZXJAdGVsaWEuY29t (Hämtad

06-04-18)

49

Konkurrensverket (2006). Competition in Nordic Retail Banking.Rapport från de nordiska

konkurrensmyndigheterna, No. 1/2006. pp. 75-94.

https://www.kkv.fi/globalassets/kkv-suomi/julkaisut/pm-

yhteisraportit/nordic_retail_banking.pdf (Hämtad 09-04-18)

Lieberman, Marvin B. Montgomery, David B. (1998). First-Mover (Dis)Advantages:

Retrospective and Link with the Resource-Based View. (Vol. 19:12). Strategic Management

Journal. pp. 1111-1122.

http://www.anderson.ucla.edu/faculty_pages/marvin.lieberman/publications/FMA2-

SMH1998.pdf (Hämtad 24-05-18)

Meyer, John W. Rowan, Bryan. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as

Myth and Ceremony. (Vol. 83:2). American Journal of Sociolog. The University of Chicago

Press. pp. 340-363.

http://www.jstor.org/stable/2778293 (Hämtad 25-04-18)

Nilsson, Christian. (2018). Bank- och finansstatistik 2017. Svenska Bankföreningen. pp. 4, 7.

https://www.swedishbankers.se/media/3791/18_bank-o-finansstatistik_2017.pdf (Hämtad 07-

06-18)

Oliver, Christine. (1997) Sustainable Competitive Advantage: Combining Institutional and

Resource-Based Views. Strategic Management Journal, (Vol. 18:9), pp. 697-713.

https://pdfs.semanticscholar.org/fdb8/643c26fbc04a88c612bcec32aee043e5ec58.pdf (Hämtad

24-05-18)

Segendorf, Björn. Wretman, Anna-Lena. (2015). Den svenska betalningsmarknaden i

förvandling. Riksbanken. pp. 47-65.

https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/pov/filer-fore-

2017/artiklar/rap_pov_artikel_2_151120_sve.pdf (Hämtad 10-04-18)

Skan, Julian. Lumb, Richard. Masood, Samad. Conway, Sean K. (2014). Boom in Global

FinTech Investment. Accenture.

http://www.smallake.kr/wp-content/uploads/2014/04/Boom-in-Global-Fintech-Investment.pdf

50

(Hämtad 02-05-18)

Suarez, Fernando F. Lanzolla, Gianvito. (2007) The Role of Environmental Dynamics in

Building a First Mover Advantage Theory. The Academy of Management Review. (Vol:2). pp.

377-392.

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.469.9084&rep=rep1&type=pdf

(Hämtat 24-05-18)

Svenska bankföreningen (2017). Bankerna i sverige. Svenska bankföreningen

https://www.swedishbankers.se/media/3262/bankerna-i-sverige-2017.pdf (Hämtad 06-04-18)

Svenska bankföreningen (2017). De stora bankkoncernerna. Svenska Bankföreningen.

https://www.swedishbankers.se/fakta-och-rapporter/svensk-bankmarknad/de-stora-

bankkoncernerna/ (Hämtad 04-04-18)

Svenska bankföreningen (2018). Om bankföreningen.

https://www.swedishbankers.se/om-oss/om-bankfoereningen/om-bankfoereningen/ (Hämtad

02-05-18)

Svenska bankföreningen (2018). Viktigaste nyheterna i nya reviderade betaltjänstlagen.

https://www.swedishbankers.se/fraagor-vi-arbetar-med/betalningar/psd-2/viktigaste-

nyheterna-i-nya-reviderade-betaltjaenstlagen/ (Hämtad 03-03-18)

Tomlinson, Neil. Robinson, Michael. Doyle, Margaret. (2017). How to flourish in an

uncertian future. Open Banking. Deloitte.

https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/uk/Documents/financial-services/deloitte-

uk-open-banking-how-to-flourish-in-an-uncertain-future.pdf (Hämtad 07-05-18)

Trustly (2018). Om Trustly.

https://trustly.com/se/about/ (Hämtad 02-05-18)

51

Åkerblom, Stefan (2016). Storbankskoncernernas olika verksamheter – en översiktlig

beskrivning av olika delmarknader. Rapportserie 2016:2. Konkurrensverket. pp. 58-60, 64-70.

http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2016-2.pdf

(Hämtad 04-06-18)

Åkerblom, Stefan. (2017). Betaltjänstmarknaden i Sverige. Konkurrensverket. Rapport

2017:7. pp. 18-26, 29-56.

http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2017-7.pdf

(Hämtad 03-04-18)

Tryckta referenser

Campanella, Francesco. Rosaria Della Peruta, Maria. Del Giudice2, Manilo. (2015) The

Effects of Technological Innovation on the Banking Sector. Springer Science + Business

Media New York.

David, Matthew. Sutton, Carole D. (2011). SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD. Lund:

Studentlitteratur AB.

Deans G.K., Kroeger F., Zeisel S., (2002a). The Consolidation Curve. Harvard Business

Review, The December 2002 issue.

Denzin, Norman K. Lincon, Yvonna S. (2005). The Sage Handbook of Qualitative Research.

(Vol. 5). SAGE Publications, Inc.

Eriksson-Zetterquist, Ulla. (2009). INSTITUTIONELL TEORI - IDÉER, MODEN,

FÖRÄNDRING. Stockholm: Liber AB. pp. 5-25, 63-110.

Gomber, Peter. Koch, Jascha-Alexander. Siering, Michael. (2017). Digital Finance and

FinTech: current research and future research directions. (Vol. 87:5). Berlin: Journal of

Business Economics.

Justesen, Lise, Mik-Meyer, Nanna. (2012). Kvalitativa metoder från vetenskapsteori till

praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

52

Jägerskogh, Arild. (2001). Intervju som ger svar: principer för effektiv intervjuteknik:

sammanställning av professor John Sawatskys kurs Intervjuteknik.

Kotarba, Macin. (2016). New factors inducing changes in the retail banking customer

relationship management (CRM) and their exploration by the fintech industry. Foundations of

management. (Vol. 8). Polen: Warsaw University of Technology.

Mackenzie, Anette. (2015): The Fintech Revolution. London Business School Review. (Vol.

26).

Porter, Michael. E. (1985). Technology and competitive advantage. Journal of business

strategy, (Vol. 5:3). MCB UP Ltd. pp. 3.

Rogers, Everett M. (2003) Diffusion of innovations. (Vol. 3). New York: The Free Press. pp.

11-16.

SFS 2010:751. Lag om betaltjänster.

Teigland, Robin. Shahryar, Siri. Larson, Antony. Moreno Puertas, Alejandro. Ingram Bogusz,

Clarie. (2018). The Rise and Development of FinTech: Accounts of disruption from Sweden

and Beyond. Routledge.

Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur AB.

Zachariadis, Markos. Ozcan, Pinar. (2017). The API Economy and Digital Transformation in

Financial Services: The case of Open Banking. Workingpaper 2016-001. SWIFT Institute. pp.

4-6.

53

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuschema storbanker

Huvudfrågor

- Hur länge har du jobbat på? XX? - Vad har du för roll på företaget? Nuvarande konkurrenssituation - Hur skulle du beskriva konkurrensen på den finansiella bankmarknaden idag? - Ser du fintech-företag som samexisterande, samarbetspartner, konkurrenter eller hybrid på

den finansiella marknaden?

Strategiförändringar

- Vad har ni för strategi för hur ni ska ta er an PSD2? PSD2 påverkan

- Vilka effekter tror du att PSD2 kommer att ha på er verksamhet?

- Anser du att marknaden är orolig över framtiden i och med införandet av PSD2?

- Anser du att PSD2 kan utgöra ett hot mot den traditionella bankverksamheten när det gäller

betaltjänster?

- Vilka möjligheter ser du med PSD2 utifrån bankernas perspektiv?

- Vilka hinder eller problem ser du med PSD2 utifrån bankernas perspektiv?

- Hur tror du att relationerna mellan banker och fintech-bolag kommer att förändras efter

implementeringen av PSD2?

- Hur kan införandet av PSD2 komma att påverka konkurrensen på betalmarknaden i stort?

- Hur ser er långsiktiga strategi ut för att fortsätta att vara konkurrenskraftig? Vilka

möjligheter och hot ser ni med ökad konkurrens på marknaden? Marknadens utveckling och framtid - Hur tror du att utvecklingen på betaltjänstmarknaden kommer att se ut om 10 år? - Hur tror du att de svenska storbankernas konkurrenssituation kommer att se ut om 10 år?

- Vilka tror du är de största vinnarna/förlorarna av PDS2?

54

- Vilken aktör anser du har den största möjlighet att påverka och skapa förändringar på

betaltjänstmarknaden?

55

Bilaga 2 - Intervjuschema Trustly

Huvudfrågor

- Hur länge har du jobbat på Trustly?

- Vad har du för roll på företaget?

- Hur pass insatt är du i PSD2

Nuvarande konkurrenssituation

- Hur skulle du beskriva konkurrensen på den finansiella marknaden idag?

Strategiförändringar

- Hur har ni jobbat för att förbereda er för implementeringen av PSD2?

PSD2 påverkan

- Anser du att marknaden är orolig över framtiden i och med införandet av PSD2?

- Vilka konsekvenser tror du att PSD2 kommer att ha på er verksamhet?

- Har du några invändningar mot lagförändringens utformning?

- Hur tror du att relationerna mellan banker och fintech-bolag kommer att förändras efter

implementeringen av PSD2?

- Hur kan införandet av PSD2 komma att påverka konkurrensen på betalmarknaden i stort?

Marknadens utveckling och framtid

- Hur tror du att utvecklingen på betaltjänstmarknaden kommer att se ut om 10 år?

- Hur tror du att de svenska storbankernas konkurrenssituation kommer att se ut om 10 år?

- Vilka tror du är de största vinnarna/förlorarna av PDS2?

- Vem anser du har det största påverkan för förändring på betaltjänstmarknaden?

56

Bilaga 3 - Intervjuschema Svenska Bankföreningen och Finansinspektionen

Huvudfrågor

- Hur länge har du jobbat på XX? - Vad har du för roll på XX? - Vad har fått dig intresserad av direktivet PSD2? - Vad har XX för roll i sammanhanget med PSD2? Nuvarande konkurrenssituation - Hur skulle du beskriva konkurrensen på den finansiella marknaden idag? - Ser du fintech-företag som samexisterande, samarbetspartner, konkurrenter eller hybrid på

den finansiella marknaden? PSD2 påverkan - Anser du att marknaden är orolig över framtiden i och med införandet av PSD2? - Vilka konsekvenser tror du att PSD2 kommer att ha på bankernas verksamhet? - Anser du att PSD2 kan utgöra ett hot mot den traditionella bankverksamheten när det gäller

betaltjänster? - Vilka möjligheter ser du med PSD2 utifrån bankernas perspektiv? - Vilka hinder eller problem ser du med PSD2 utifrån bankernas perspektiv? - Anser du att det är bäst för banker att avvakta eller agera tidigt och ta marknadsandelar

innan tredjepartsleverantörer får tillgång till data? - Vilka för- och nackdelar kommer förbjudet av screen scraping/direktaccess och istället de

öppna APIerna ha på marknaden och bankerna respektive tredjepartsaktörerna? Marknadens utveckling och framtid - Hur tror du att relationerna mellan banker och fintech-bolag kommer att förändras efter

implementeringen av PSD2? - Hur tror du att utvecklingen på betaltjänstmarknaden kommer att se ut om 10 år? - Hur tror du att de svenska storbankernas konkurrenssituation kommer att se ut om 10 år? - Vilka tror du är de största vinnarna/förlorarna av PDS2? - Vilka tror du kommer att gynnas av PSD2? Kommer detta bli på bekostnad av någon annan

part?

57

- Hur kan införandet av PSD2 komma att påverka konkurrensen på betalmarknaden i stort? - Vilken aktör anser du har den största möjlighet att påverka och skapa förändringar på

betaltjänstmarknaden

TRITA-ABE-MBT-18221

www.kth.se