Rapport

2011:17

Konsumentkunskap i grundskolanEn analys av läromedel med utgångspunkt i Lgr11

2 (85)

Konsumentinnehåll i läromedel

Konsumentverket 2011

Projektledare: Malin Lindquist Skogar

3 (85)

Förord Konsumentverket har som myndighet, tillsammans med övrig offentlig

förvaltning, inte minst lärare och personal inom skolan, ett ansvar för att

barns rätt till kunskap och information uppfylls.

Konsumentverket har en lång tradition av att ta fram skolmaterial inom

ämnesområden som hushållsekonomi, reklam och konsumenträtt.

Konsumentverket följer också löpande hur konsumentfrågorna ryms i

läroplanen och samverkar även med myndigheter i Norden och Estland för

att stärka konsumentfrågornas ställning i undervisningen. Myndigheterna

menar gemensamt att det är viktigt att konsumentfrågorna tydligt integreras

i skolans läroplaner och att de läroböcker och skolmaterial som används tar

upp konsumentrelaterade frågeställningar ur olika perspektiv (Att undervisa

om konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning, TemaNord

2010:569). I de fall detta saknas kan Konsumentverket initiera

kompletterande materialprojekt.

För att undersöka i vilken utsträckning konsumentfrågorna presenteras i

grundskolans läromedel fick Ulrika Bergstand, ämnesexpert för kursplanen

i Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, och studerande inom Master-

programmet i didaktik, i uppdrag att utföra föreliggande läromedelsanalys.

Ulrika Bergstrand har varit ansvarig för insamling av material, närläsning

samt analys och ansvarar därmed för läromedelsanalysens innehåll och

slutsatser. Arbetet har genomförts i dialog med projektledaren Malin

Lindquist Skogar, Konsumentverket.

Konsumentverket riktar ett tack till förlagen Bonnier Utbildning (numera

Sanoma Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Interskol som

alla generöst gett författaren tillgång till aktuella läromedel.

Karlstad den 2 december 2011

4 (85)

1 Sammanfattning En viktig förutsättning för att öka elevers kunskap om konsumentfrågor är

att de läromedel och skolmaterial som används i skolan tar upp frågor om

till exempel ekonomi, reklam och konsumenträtt. Konsumentverket har låtit

göra en läromedelsanalys, för att undersöka i vilken utsträckning läromedel i

grundskolan tar upp olika aspekter inom konsumentområdet. Analysen har

även velat undersöka hur väl böckernas innehåll stämmer med Läroplanen

för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket

2011) när det gäller frågor som rör konsumtion.

Läromedelsanalysen, som redovisas i föreliggande rapport, ger lärare och

andra intresserade en översikt över vilka böcker som kan användas i

konsumentundervisningen. Rapporten visar också hur man utifrån

läroböcker och Lgr 11 kan samarbeta ämnesövergripande med frågorna.

Rapporten kan även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra

intressenter när det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar.

Analysen fokuserar på följande ämnen: Biologi, Geografi, Hem- och

konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska, i

årskurs 1–9. 100 titlar inom dessa ämnen har analyserats. De förlag som

deltagit med läromedel i studien är Bonnier Utbildning (numera Sanoma

Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Med några

undantag, är de läromedel som ingått i studien nyreviderade till Lgr11.

Kunskapsområdet konsumentkunskap har definierats utifrån rapporten Att

undervisa om konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning

(TemaNord 2010:569). Utgångspunkten har varit de två temana Hållbar

Konsumtion och Media och Teknologisk kompetens samt de fyra områdena

Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenträttigheter och Skyldigheter,

Marknadsföring och kommersiella media samt Privatekonomi.

Resultatet visar att det finns förutsättningar att undervisa om

konsumentfrågor i grundskolan. Både kursplanernas centrala innehåll och

de analyserade läromedlen ger stöd för detta. Resultatet visar också att:

Begreppet konsument har förstärkts i Lgr11 inom Geografi, ”var och

hur varor konsumeras”, och inom Biologi, ”att som konsument bidra

till en hållbar utveckling” (Skolverket, 2011a).

Hem- och konsumentkunskap är det ämne som har flest direkta

konsumentkunskapsskrivningar i Lgr11

Matematik är det enda ämne som har endast har indirekta

skrivningar i Lgr11.

5 (85)

Läromedlen många gånger har mer konsumentinnehåll än vad

centrala innehåll i Lgr11 föreskriver.

Konsumentfrågorna kan bli än mer framträdande i läromedel, till

exempel genom att de olika situationer som redan finns i böckerna

betraktas som konsumentkunskap och inte endast som

färdighetsträning.

Kommande läromedel behöver förstärka konsumentfrågorna, utifrån

det begränsade innehållet som finns i årskurserna 1–3, 4–6.

Hem- och konsumentkunskap endast har ett läromedel på marknaden

jämfört med det varierade utbud som finns inom andra ämnen från

både förlag och antal titlar.

Resultatet visar också att det finns förutsättningar för att arbeta med

ämnesövergripande undervisning utifrån centrala innehållets skrivningar

och med inspiration av denna studies övergripande teman och integrerade

områden (TemaNord 2010:569):

Tema Hållbar konsumtion har i denna analys ämnesövergripande

innehåll inom de flesta av de ämnen som ingår i studien.

Temat Media och teknologisk kompetens är ett område som kan

utvecklas, särskilt med innehåll om Internet och källkritik.

Matematik, med centralt innehåll om vardagliga situationer, är

ett ämne som lämpar sig väl för att vidareutveckla inom området

Privatekonomi.

Slutligen är Hushållskompetens och delaktighet det område som

knyter an till alla ämnens läromedel och utmaningen är att utveckla

dessa situationer till att bli än mer framträdande inom

konsumentkunskap.

6 (85)

2 Abstract To develop knowledge among pupils within the field of consumer

education, it is important that textbooks and teaching materials are

covering areas such as private economy and consumer rights. The Swedish

Consumer Agency has initiated this textbook analysis, to examine to what

extend textbooks written for compulsory school are covering consumer

issues. Also, the analysis has compared the content with the new writings

in Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class

and Leisure-time Centre from 2011, (The Swedish National Agency

for Education, 2011a), relating to consumer education.

The report gives teachers and other interested an outline of useful school

material within the field of consumer education. The report gives also a

picture of how school books and syllabus can support an interdisciplinary

consumer education. Finally, the report can be an inspiration for school

book producers, as it points out which consumer areas that are covered

and what is missing.

The following subjects have been analysed: Biology, Geography,

Home- and Consumer studies, Chemistry, Mathematics, Social studies

and Swedish. 100 titles have been analysed. The publishers which have

been used in the study are: Bonnier Utbildning (now Sanoma Utbildning),

Gleerups, Liber, Natur & Kultur and Interskol. The textbooks which were

included in the study are newly modified for the new curricula from 2011,

but a sample of textbooks from 2008 has also been used.

In this report, the content of consumer education has been defined according

to the report Teaching Consumer Competences a Strategy for Consumer

Education (TemaNord 2010:569). The content is categorized into two

themes, Sustainable Consumption and Media and Technological Literacy,

and four fields, Home management and Participation, Consumer Rights and

Responsibilities, Marketing and Commercial Media and Personal Finances.

The report found that there are contents of consumer issues in the

compulsory school, both in the core content of different syllabus and in

the textbooks. More results are as follows:

The expression “consumer” has been reinforced in the new

curriculum within Geography, “where and how products are

consumed”, and in Biology, “as a consumer contribute to sustainable

development” (The Swedish National Agency for Education, 2011a).

7 (85)

Home- and Consumer study is the subject with the most direct

writings on consumer issues.

Mathematics is the only subject which exclusively has an indirect

content.

It was shown that many textbooks had a greater content of consumer

issues than prescribed in the core content in the new curriculum from

2011.

The analysis concludes that consumer issues could become even

more prominent in teaching materials, for example the different

situations used in textbooks could be seen as learning of consumer

issues instead of simply exercises for the subject.

The analysis does also emphasize the need of consumer issues to be

reinforced in future teaching materials, based on the limited content

for the years 1–3, 4–6.

Home- and Consumer study have just one textbook on the market,

compared with the varied supply in other subjects of both titles and

publishers.

There are good conditions to work interdisciplinary from the writings in the

core content and with inspiration from this study’s general themes and fields

(2010:569):

The theme Sustainable Consumption has in the analysis an

interdisciplinary content in most of the subjects which were

included.

The second theme Media and Technological Literacy is an area

which can be developed, especially with a content regarding internet

and sources criticism.

Mathematics, with a core content concerning everyday situations,

has potential to be developed within the field Personal finances.

Finally, Home Management and Participation is the field which

connects to all subjects in teaching materials. The challenge is to

develop these so they are noticed as consumer issues.

8 (85)

Innehållsförteckning

3 Inledning .................................................................................. 11

4 Konsumentkunskap ................................................................ 13

4.1 Hållbar konsumtion .................................................................. 14

4.2 Media och teknologisk kompetens .......................................... 14

4.3 Hushållskompetens och delaktighet ....................................... 15

4.4 Konsumenters rättigheter och skyldigheter ........................... 15

4.5 Privatekonomi ........................................................................... 15

4.6 Marknadsföring och kommersiella medier ............................. 16

5 Genomförande och metod ...................................................... 17

5.1 Valda ämnen ............................................................................. 17

5.2 Lgr11 ......................................................................................... 17

5.3 Läromedel och förlag ............................................................... 18

5.4 Läsanvisningar och avgränsningar ......................................... 19

6 Konsumentkunskap i Lgr11 ................................................... 21

6.1 Hållbar konsumtion .................................................................. 22

6.2 Media och teknologisk kompetens .......................................... 25

6.3 Hushållskompetens och delaktighet ....................................... 25

6.4 Konsumenträttigheter och skyldigheter ................................. 26

6.5 Marknadsföring och kommersiella medier ............................. 27

6.6 Privatekonomi ........................................................................... 28

7 Konsumentkunskap i läromedel ............................................ 31

7.1 Biologi ....................................................................................... 31

7.1.1 Bi – Hållbar konsumtion ....................................................... 32

7.1.2 Bi – Hushållskompetens och delaktighet ............................. 33

7.2 Geografi ..................................................................................... 34

7.2.1 Ge – Hållbar konsumtion ..................................................... 34

7.2.2 Ge – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 37

7.2.3 Ge – Hållbar konsumtion ..................................................... 37

7.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 40

7.3.1 Hkk – Hållbar konsumtion .................................................... 40

7.3.2 Hkk – Media och teknologisk kompetens ............................. 42

7.3.3 Hkk – Hushållskompetens och delaktighet ........................... 43

7.3.4 Hkk – Konsumenters rättigheter och skyldigheter ................ 44

9 (85)

7.3.5 Hkk – Marknadsföring och kommersiella medier .................. 45

7.3.6 Hkk – Privatekonomi ............................................................ 45

7.4 Kemi .......................................................................................... 46

7.4.1 Ke – Hållbar konsumtion ...................................................... 46

7.4.2 Ke – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 48

7.5 Matematik .................................................................................. 48

7.5.1 Ma – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 49

7.5.2 Ma – Privatekonomi ............................................................. 49

7.5.3 Ma – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 50

7.5.4 Ma – Marknadsföring och kommersiella medier ................... 50

7.5.5 Ma – Privatekonomi ............................................................. 50

7.5.6 Ma – Media och teknologisk kompetens .............................. 51

7.5.7 Ma – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 51

7.5.8 Ma – Marknadsföring och kommersiella media .................... 52

7.5.9 Ma – Privatekonomi ............................................................. 52

7.6 Samhällskunskap ..................................................................... 53

7.6.1 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier ................... 54

7.6.2 Sh – Privatekonomi ............................................................. 54

7.6.3 Sh – Hållbar konsumtion ...................................................... 55

7.6.4 Sh – Media och teknologisk kompetens ............................... 55

7.6.5 Sh – Hushållskompetens och delaktighet ............................ 55

7.6.6 Sh – Konsumenträttigheter och skyldigheter ........................ 57

7.6.7 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier ................... 57

7.6.8 Sh – Privatekonomi ............................................................. 58

7.7 Svenska ..................................................................................... 60

7.7.1 Sv – Hushållskompetens och delaktighet............................. 61

7.7.2 Sv – Hushållskompetens och delaktighet............................. 61

7.7.3 Sv – Konsumenträttigheter och skyldigheter ........................ 62

7.7.4 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier.................... 62

7.7.5 Sv – Media och teknologisk kompetens ............................... 62

7.7.6 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier.................... 62

8 Sammanfattning av resultatredovisning ............................... 64

9 Sammanfattande diskussion .................................................. 66

10 Slutsats .................................................................................... 70

11 Litteraturlista ........................................................................... 72

10 (85)

11.1 Biologi ....................................................................................... 73

11.2 Fysik .......................................................................................... 73

11.3 Geografi ..................................................................................... 74

11.4 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 75

11.5 Historia ...................................................................................... 75

11.6 Kemi .......................................................................................... 76

11.7 Matematik .................................................................................. 76

11.8 Religion ..................................................................................... 78

11.9 Samhällskunskap ..................................................................... 78

11.10 Svenska .................................................................................... 79

11.11 Teknik ....................................................................................... 81

Bilaga 1: Konsumentskrivningar i centralt innehåll grupperade

efter ämnen, Lgr11 ......................................................................... 82

11 (85)

3 Inledning De dokument som den svenska grundskolan har att förhålla sig till är

Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, i

fortsättningen kallad Lgr11(Skolverket, 2011a). I samband med avsnittet

om skolans uppdrag betonas att det för skolan är en viktig uppgift att ge

överblick och sammanhang. ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,

nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa

problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla

sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra”

(a.a. s 11). Detta är viktigt inte minst när det gäller konsumentutbildningen

i skolan. I konsumentundervisningen är det centralt att eleverna utvecklar

förmågan att se sammanhang, att ha självförtroende och att både själv-

ständigt och tillsammans med andra ha möjlighet att lösa de problem som

de kan ställas inför. Värdet av sammanhang och helhet betonas som ett

centralt område även under avsnittet Rektorns ansvar (a.a. s 12). Avsikten

är att undervisningen ska bedrivas på ett sådant sätt att eleverna kan

uppfatta kunskapsområden, såsom konsumentfrågor, som en helhet.

I detta sammanhang betonas värdet av att integrera olika ämnen i

ämnesövergripandekunskapsområden.

- Undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får

möjlighet att uppfatta kunskapsområden som en helhet.

- I undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande

kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet,

konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol

och andra droger (Skolverket, 2011a, s 19).

Denna ansats ligger helt i linje med både OECDs rekommendationer

om konsumentutbildningen i skolan (Consumer education. Policy

recommendation of the Committee on Consumer Policy, 2009) samt

rapporten Att undervisa om konsumentkompetens – en strategi för

konsumentutbildning (2010:569, s 12) som författats gemensamt av

konsumentmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland och Estland .

Båda dessa dokument framhåller att konsumentutbildning tydligare

behöver integreras i skolans läroplaner:

… genom att införliva utbildningen i bredare inlärningsprojekt som spänner

över flera ämnen och kunskapsområden eller genom att erbjuda sådan

utbildning som ett självständigt ämne. I båda fallen bör man se till att

samordna relevanta policydokument och skapa miljöer som fängslar lärares

och elevers intresse (TemaNord, 2010:569, s 12).

12 (85)

En viktig förutsättning för att öka elevernas intresse och kunskap för

konsumentfrågor är att frågorna lyfts fram i de läromedel och skolmaterial

som står till buds.

I föreliggande rapport genomförs en läromedelsanalys av ett urval av

tillgängliga läroböckerna inom ett antal valda ämnen i grundskolan.

Analysen syftar till att se i vilken utsträckning böckerna speglar

konsumentfrågorna, samt hur väl böckernas innehåll stämmer med

intentionerna i Lgr11 i frågor som rör konsumtion.

Rapporten har för avsikt att ge verksamma lärare en översikt över vilka

böcker som kan användas i konsumentundervisningen och kan, i form av

sin översikt, bidra till samarbete över ämnesgränserna. Rapporten kan

även vara ett inspel till läromedelsproducenter och andra intressenter när

det gäller behov av nyproduktioner och uppdateringar.

Liknande läromedelsanalyser har tidigare genomförts i Finland (Kuoppa-

Alho & Mäntylä, 2008) och Norge (Moéll Pedersen, 2009). I den finska

studien framkom att läromedlen inte svarar upp mot de mål som finns i

kursplanerna samt att det finns allt för lite utbildningsmaterial för konsu-

mentundervisning för yngre åldrar. I den norska studien framhölls att det

är positivt att konsumentfrågorna i kursplanerna är spridda över många

ämnen och att det möjliggör för temaveckor och ämnesövergripande arbete.

Rapporten vill ge svar på följande frågeställningar:

Var finns konsumentinnehåll i centralt innehåll i Lgr11?

I vilken utsträckning finns konsumentfrågorna belysta i tillgängliga

läromedel?

Överensstämmer läromedlens innehåll med det centrala innehållet i

kursplanerna i Lgr11?

Ger läromedlen goda förutsättningar för att undervisa

ämnesövergripande med konsumentfrågorna?

13 (85)

4 Konsumentkunskap För att genomföra analysen har det varit centralt att identifiera vad som

ryms inom kunskapsområdet konsumentkunskap. Detta har gjorts utifrån

rapporten Att undervisa om konsumentkompetens – en strategi för

konsumentutbildning (Tema Nord 2010:569). Rapporten definierar konsu-

mentområdet utifrån två övergripande teman och fyra ämnesorienterade

områden. De två övergripande temana är Hållbar konsumtion och Media

och teknologisk kompetens. Dessa två kan sedan integreras i fyra områden:

Hushållskompetens och delaktighet, Konsumenters rättigheter och

skyldigheter, Marknadsföring och kommersiella medier samt Privat-

ekonomi. De olika områdena och temana illustreras av bilden nedan:

Med hjälp av dessa teman och områden har det varit möjligt att tolka

vilka avsnitt i både kursplanerna och läromedlen som varit relevanta för

att förstå, avgränsa och innehållsmässigt bestämma vad som är att betrakta

som konsumentkunskap. Dessa teman och områden definierar konsument-

kunskap i vid bemärkelse, sett till vilka ämnesområden som berörs i

undervisningen.

14 (85)

I rapporten Att undervisa om konsumentkompetens – en strategi för

konsumentutbildning (TemaNord 2010:569) används begreppet

”konsumentkompetens” för att understryka att det inte endast handlar

att utveckla elevernas faktakunskaper, utan snarare betona deras förmåga

att som konsumenter vara kritiska, söka information och att utveckla

en handlingsförmåga. I föreliggande rapport används dock begreppet

konsumentkunskap genomgående, men med samma betydelse. Nedan

följer en kortare beskrivning av respektive tema och område.

4.1 Hållbar konsumtion

Syftet med temat Hållbar konsumtion är att göra eleverna

medvetna om konsumtionens betydelse i deras vardag och hur

deras val påverkar dem själva och deras omgivning. Eleverna

ska utveckla förståelse för en konsumtion som tar hänsyn till

naturen och biologisk mångfald. Temat syftar även till att

förstå betydelsen av en konsumtion som är både samhälls-

ekonomiskt effektiv utan att den står i konflikt med målet att

förbättra enskilda människors livsvillkor. En hållbar konsum-

tion relaterar också till en social och kulturell förståelse där konsumtionen

stärker en gemensam identitet, är rättvis och i harmoni med gemensamma

värderingar. Målet är ytterst att eleverna ska bli ansvarstagande medborgare

som handlar på ett sätt som bevarar framtida livsmiljöer. (TemaNord

2010:569, s 31)

4.2 Media och teknologisk kompetens

Idag, när så många köp och transaktioner sker via internet, är

konsumenternas förmåga att välja och använda teknik på ett

kritiskt sätt i olika situationer nödvändiga. Syftet med temat

Media och teknologisk kompetens är att öka elevernas

förståelse för mediernas och teknikens roll i (konsumtions)

samhället. Mediekompetensen å ena sidan syftar till elevens

förmåga att läsa, tolka och skapa texter med hjälp av olika

medier. Det handlar också om förmågan att använda media

med omdöme, att ha en mediekulturell förståelse, en förmåga att tänka

självständigt och att vara källkritiskt. Den teknologiska kompetensen å

andra sidan syftar till förmågan att snabbt anamma ny teknik, att förstå

nyttan med den och att ha förmågan att välja den teknik som bäst mot-

svarar de egna behoven. (TemaNord 2010:569, s 31f)

15 (85)

4.3 Hushållskompetens och delaktighet Ur ett konsumentperspektiv är hemmet är en central miljö,

eftersom många val görs utifrån varje familjs specifika

förutsättningar. Syftet med området Hushållskompetens och

delaktighet är att eleverna ska få en ökad förståelse för de

roller och ansvar som finns i ett hem. Eleverna ska utveckla

förmågan att vara förutseende, anpassa sig efter olika

omständigheter och kunna dela arbetsuppgifter. Hushålls-

kompetens och delaktighet handlar även om förmågan att

söka hållbara, alternativa sätt att agera i olika livssituationer. Ytterst

handlar det om att klara uppgifter i det dagliga livet, skapa ömsesidig

förståelse och tolerera olikheter. (TemaNord 2010:569, s 33)

4.4 Konsumenters rättigheter och skyldigheter

Konsumentlagstiftningen är till för att skydda konsumenternas

intressen. Att vara medveten om vilka lagar och förordningar

som gäller när man köper produkter och tjänster är därför en

nyckelkompetens för en konsument. Att utveckla kunskaper

i konsumentlagstiftning ger eleverna möjligheten att hantera

sina köp på ett ansvarsfullt sätt. Området betonar även konsu-

mentens skyldigheter. Detta innebär att eleverna ska utveckla

förmågan att själva bedöma säkerheten och kvaliteten på

produkter och tjänster och ta ansvar för att följa bruksanvisningar

och varningar. (TemaNord 2010:569, s 34)

4.5 Privatekonomi

Att ha en privatekonomisk kompetens innebär att ha förmågan

att handla ansvarsfullt och i enlighet med den personliga

ekonomiska situationen. Det handlar också om att kunna söka

och värdera information om hur man planerar och hanterar

hemmets behov. Syftet med området Privatekonomi är att

utveckla elevernas förmåga att hantera sin egen och sitt

framtida hushålls ekonomi. Ytterst är målet att eleverna ska

förstå vikten av att använda resurser på ett förnuftigt sätt så att

det finns en balans mellan intäkter och utgifter. Systemtänkande

och omdöme är viktiga inslag i privatekonomisk kompetens.

(TemaNord 2010:569, s 35)

16 (85)

4.6 Marknadsföring och kommersiella medier

Reklam och marknadsföring är en integrerad del av både

handel och massmedial kommunikation. Som konsument är

det viktigt att ha förståelse för marknadsföringens olika

former, metoder och miljöer. Området Marknadsföring och

kommersiella medier syftar till att öka eleverna förståelse för

reklamens mekanismer och att utveckla en medvetenhet om

deras egen roll i samspelet med företaget. Eleverna ska även

utveckla förmågan att kritiskt kunna bedöma informativt

innehåll i reklam och identifiera metoder för kommersiell

övertalning. (TemaNord 2010:569, s 36)

17 (85)

5 Genomförande och metod Läromedelsanalysen har genomförts i form av en kvalitativ textanalys,

där valda läromedel har närlästs för att identifiera i vilken utsträckning

de har haft ett konsumentrelaterat innehåll. Analysen innehåller även

komparativa moment, då innehållet har jämförts med relevanta konsument-

skrivningar i styrdokumenten i Lgr11. I analysen har de teman och områden

som beskrivits i ovanstående kapitel varit utgångspunkt när det gäller att

definiera och kategorisera konsumentkunskap i det analyserade materialet.

5.1 Valda ämnen

Analysen görs av kursplaneskrivningar och läromedel avsedda för

grundskolans ämnen. De stadier som studerats är årskurs 1–9. De ämnen

som analyserats är:

Biologi

Geografi

Hem- och konsumentkunskap

Kemi

Matematik

Samhällskunskap

Svenska

Analysen avgränsas till dessa ämnen, även om konsumentkunskap

förekommer i andra ämnen, t ex reklamanalyser inom ämnet Bild. Historia,

Religion, Fysik och Teknik har i begränsad omfattning studerats, men

det analyserades inte eftersom dessa ämnen saknar konsumentrelaterat

perspektiv i de tillgängliga läromedlen. Det är dock möjligt att tolka centralt

innehåll inom dessa ämnen till att gälla konsumentområdet till exempel

energifrågor, historiens betydelse för nutiden samt etiska dilemman i

riktning mot konsumentområdet.

5.2 Lgr11

I studien är Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011, Lgr11 (Skolverket, 2011a) det styrdokument som är utgångspunkt

för analysen. Vilket innehåll som läromedel i grundskolan har, påverkas

av varje ämnes centrala innehåll: ”Det centrala innehållet i kursplanen

anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen”

(Skolverket, 2011b, s 11). Detta är en förändring från kursplan 2000

(Skolverket, 2000), som saknade centralt innehåll.

Det första steget i studien var att genomföra en närläsning av det centrala

innehållet i Lgr11 för att identifiera vilka skrivningar som relaterar till

18 (85)

konsumentområdet och för att få en bild av i vilken utsträckning

konsumentkunskap tas upp i de valda ämnena. I Bilaga 1 bifogas en

ämnesvis sammanställning över dessa. Formuleringarna i de centrala

innehållen har varit av olika karaktär och har därför klassificerats efter

direkta och indirekta skrivningar. De direkta skrivningarna syftar på

sådana som har en uppenbar och tydlig koppling till konsumentområdet.

De direkta skrivningarna kan vara hushållets ekonomi, reklam, källkritik

eller privatekonomi. De indirekta skrivningarna syftar på sådana där

konsumentperspektivet inte är tydligt uttryckt, men där det finns utrymme

att som lärare tolka in perspektivet i undervisningen. De indirekta kan

handla om en miljöaspekt även om det i texten endast nämns pris och

kvalité, ungdomars identitet kan syfta på innehåll gällande reklam, en

konsumentsituation i butik kan handla om vardagliga situationer och

problemlösning.

Det är dessa valda skrivningar i Lgr11 (Skolverket, 2011a), som samman-

taget med teman och områden i den nordisk-estniska rapporten har utgjort

underlag för analysen.

5.3 Läromedel och förlag

I analysen ingår ett urval av läromedel tillgängliga under studiens

genomförande. I samband med besök hos förlagen har de framhållit att det

inom de närmaste åren kommer att komma mer reviderade läromedel till

Lgr11. Urvalet av läromedel har därför påverkats av tillgängligheten av

förlagens utbud, villighet att bistå studien och tillgång till de läromedel som

hitintills revideras till Lgr11. Läromedel som inte är reviderade till Lgr11,

men som ändå ingår i studien ingår efter inrådan från förlag. Riktmärket har

varit läromedel inte äldre än tryckår 2008. I förekommande fall där en hel

serie har studerats och någon enstaka lärobok har producerats före 2008

har denna fått ingå i studien. Detta innebär att läromedel som har funnits

tillgängligt mellan 110401 – 110815 ingått i analysen. I samtal med förlagen

har de framhållit att en ny kursplan inte innebär att alla läromedels byts ut i

undervisningen. Detta är en successiv process som pågår under många år

framåt. Denna synpunkt har påverkat valet att låta äldre läromedel finnas

med i studien.

Förlag som ingått i studien är följande: Bonnier Utbildning (numera Sanoma

Utbildning), Gleerups, Liber, Natur & Kultur samt Interskol. Alla förlag,

utom Bonnier Utbildning, har fått ett personligt besök på förlaget. Förlagen

har genomgående generöst bidragit med friexemplar av läromedel till

studien och varit behjälpliga med klargörande svar gällande denna studies

frågeställningar. Rapporten fokuserar på elevernas textböcker. Elevernas

19 (85)

arbetsböcker, lärarhandledningar och webbaserat material ingår inte i

analysen. Böcker producerade av organisationer, myndigheter och liknande

ingår heller inte. Sammantaget har 117 stycken titlar insamlats för studien,

varav titlar med separata delar A och B räknas som två. Utav dessa 117 titlar

är 100 läromedel inom Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap,

Kemi, Matematik, Samhällskunskap och Svenska.

Skolämne Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv Summa /årskurs

Totalt titlar

/förlag

Förlag

Bonnier Utbildning

1–3 - - - - - - - 0

10 4–6 - 3 - - - 1 - 4

7–9 - 1 - - 3 - 2 6

Gleerups

1–3 - - - - 9 - 2 11

35 4–6 - - - - 14 - 3 17

7–9 1 - - 1 - 2 3 7

Interskol

1–3 - - - - - - - 0

2 4–6 - - - - - - - 0

7–9 - - 1 - - 1 - 2

Liber

1–3 - - - - 2 - 3 5

31 4–6 4 6 - - 2 - 4 16

7–9 1 1 - 1 2 2 3 10

Natur & Kultur

1–3 - - - - 6 - - 6

22 4–6 - - - - - - 7 7

7–9 1 1 - 1 - 4 2 9

Totalt titlar/ ämne

---- 7 12 1 3 38 10 29 100 ----

Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv

Tabell 1: Varje förlags deltagande redovisas separat vad gäller titlar, vilka skolämnen de har

bidragit med läromedel inom och inom vilka årskurser. Förlagens totala deltagande i studien

redovisas i kolumnen till höger.

5.4 Läsanvisningar och avgränsningar I redovisningen av centralt innehåll och av läromedlen grupperas resultatet

efter årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9. Fetningen av vissa ord i centralt innehåll

är gjord av författaren, för att ytterligare markera konsumentinnehållet i

texten. Förkortningar av de sju ämnen som analyserats, följer samma

tillämpade förkortningar som i Lgr11 (Skolverket, 200a).

Metoden i analysen har inneburit att se innehåll med konsumentinnehåll,

både inom centralt innehåll och i läromedel. I alla ämnen förutom ett har

detta med viss enkelhet tillämpats, därför att konsumentinnehållet i de

analyserade läromedlen är begränsat. Inom Hem- och konsumentkunskap

visade det sig däremot att nästan allt innehåll i läromedlet är konsument-

kunskap. Med hänsyn till studiens tidsram och med avsikt att få ett

jämförbart innehåll mellan olika skolämnen, har därför ett urval gjorts.

20 (85)

När tema och områden angränsar till varandra i analysen, har författaren

tillämpat följande förhållningssätt vad gäller kategorisering. Inom Biologi,

Geografi, Hem- och konsumentkunskap samt Kemi har innehåll om

hemlika och hållbara konsumentsituationer placerats under temat Hållbar

konsumtion, medan det lika väl kunde placerats inom området Hushålls-

kompetens och delaktighet. Innehåll inom tema Media och teknologisk

kompetens har en begränsad omfattning därför att innehåll konsekvent har

placerats under området Marknadsföring och kommersiella medier. Inom

Samhällskunskap är gränsdragningen mellan området Hushållskompetens

och delaktighet och Privatekonomi i vissa fall flytande. I de flesta fall

placeras innehållet inom Privatekonomi. Närläsningen är påverkad av

författarens tidigare erfarenheter och kompetens. Ansvaret för tolkningar

och eventuellt utelämnat relevant innehåll ligger i författarens subjektiva

läsning.

Det finns titlar i litteraturlistan, som av olika skäl inte behandlas i studien.

Detta gäller ämnen som saknat konsumentinnehåll, men som inlednings-

vis ingått i studien: Fysik, Historia och Religion och Teknik. En annan

anledning är studiens begränsade tidsramar, vilket innebar att även

visst tillgängligt och relevant material inte har analyserats. Ytterligare

en anledning är att läromedel som varit föremål för analys har visat sig

sakna konsumentinnehåll, dessa noterats som tillgängligt läromedel hos

berörda förlag.

21 (85)

6 Konsumentkunskap i Lgr11 I det här avsnittet redovisas hur konsumentfrågorna återspeglas i det

centrala innehållet i Lgr 11. Konsumentinnehållet redovisas efter de sex

olika teman och områden som beskrevs i kapitel 2 Konsumentkunskap.

Det centrala innehållet är genomgående indelat i direkta och indirekta

skrivningar.

Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och Samhälls-

kunskap är de ämnen som har direkta skrivningar inom konsumentkunskap.

Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhälls-

kunskap och Svenska har indirekta skrivningar inom konsumentkunskap:

Följande ämnen har skrivningar (både direkta och/eller indirekta) som

relaterar till teman och områden:

Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och

Samhällskunskap har innehåll inom tema Hållbar konsumtion.

Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska har

innehåll om tema Media och teknologisk kompetens.

Geografi, Hem- och konsumentkunskap och Samhällskunskap har

innehåll inom område Hushållskompetens och delaktighet.

Hem- och konsumentkunskap har innehåll inom område

Konsumenträttigheter och skyldigheter.

Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska, samt

utanför studien har även Bild innehåll, inom område Marknadsföring

och kommersiella medier.

Hem- och konsumentkunskap, Matematik och Samhällskunskap

har innehåll inom område Privatekonomi.

22 (85)

Följande tabell sammanfattar bilden:

Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv

Dire

kt

Indire

kt

Dire

kt

Indire

kt

Dire

kt

Indire

kt

Dire

kt

Indire

kt

Dire

kt

Indire

kt

Dire

kt

Indire

kt

Dire

kt

Indire

kt

Tema

Hållbar konsumtion Ja - Ja - Ja Ja Ja - - - Ja - - -

Media och teknologisk kompetens

- - - - Ja - - - - - Ja - - Ja

Område

Hushållskompetens och delaktighet

- - - Ja Ja Ja - Ja - - Ja - - -

Konsumenträttigheter och skyldigheter

- - - - Ja - - - - - - - - -

Marknadsföring och kommersiella medier

- - - - Ja - - - - - - Ja Ja -

Privatekonomi - - - - Ja - - - - Ja Ja - - -

Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv

Tabell 2: Sammanställning teman och områden, direkta och indirekta, skrivningar i centralt

innehåll.

6.1 Hållbar konsumtion

Direkta skrivningar i centralt innehåll: Temat Hållbar konsumtion

finns inte som begrepp i något ämnes centrala innehåll. Däremot finns

närliggande skrivningar inom hållbar utveckling, miljö och om hållbara

konsumentval.

I årskurserna 1–3 nämns miljöfrågor inom Samhällskunskap, därutöver även

i årskurserna 4–6 inom Geografi, Hem- och konsumentkunskap och Kemi.

Inom Hem- och konsumentkunskap finns dessutom innehåll om miljö-

märkning och återvinning i hemmet. I årskurserna 7–9 finns innehåll inom

Biologi, som betonar konsumentens roll med hänsyn till hållbar utveckling.

Geografi har innehåll med hänsyn till hur varor transporteras och inom

Hem- och konsumentkunskap innehåll om miljömässig hållbarhet samt

inom Kemi behandlas återvinning och livscykelanalys.

23 (85)

Årskurser Bi Ge Hkk1 Ke Sh Sv

1–3 - - Ja - Ja -

4–6 - Ja Ja Ja - -

7–9 Ja Ja Ja Ja - -

Tabell 3: Tema Hållbar konsumtions direkta skrivningar i centralt innehåll.

Årskurs 1–3

Att leva i världen

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi

och matvaror (Samhällskunskap, Lgr11, s 201).

Årskurs 4–6

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till

en hållbar utveckling (Geografi, Lgr11, s 162).

Miljö och livsstil

Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse (Hem-

och konsumentkunskap, Lgr11, s 43).

Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och

hur de påverkar miljö och hälsa (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11,

s 43).

Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar (Hem-

och konsumentkunskap, Lgr11, s 43).

Kemin i vardagen och samhället

Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och

påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras

(Kemi, Lgr11, s 146).

Årskurs 7–9

Natur och Samhälle

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som

konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling

(Biologi, Lgr11, s 114).

1 Innehållet inom Hem- och konsumentkunskap är organiserat efter 1–6, 7–9. I tabellen

delas innehållet in i 1–3, 4–6.

24 (85)

Livsmiljöer

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor

transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har

förändrats över tid (Geografi, Lgr11, s 162).

Konsumtion och ekonomi

Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp

av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social

och miljömässig hållbarhet (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11,

s 44).

Miljö och livsstil

Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de

påverkar miljö och hälsa (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

Kemin i vardagen och samhället

Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt

samt vad det innebär för en hållbar utveckling (Kemi, Lgr11, s 147).

Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller,

papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter (Kemi,

Lgr11, s 147).

Vanliga Kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel

rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de

påverkar hälsan och miljön. (Kemi, Lgr11, s 148).

Indirekta skrivningar i centralt innehåll: Inom Hem- och

konsumentkunskap är miljö ett av de tre perspektiven, hälsa, ekonomi,

miljö, som inte exemplifieras i texten nedan.

Årskurs 7–9

Konsumtion och ekonomi

Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris

och kvalitet (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

25 (85)

6.2 Media och teknologisk kompetens

Direkta skrivningar i centralt innehåll: Tema Media och teknologisk

kompetens är det minst förekommande temat i centralt innehåll. Begreppet

Internet förekommer i 7–9 inom Hem- och konsumentkunskap,

Samhällskunskap, Svenska.

Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv

1–3 - - - - - -

4–6 - - - - - -

7–9 - - Ja - Ja Ja

Tabell 4: Tema Media och teknologisk kompetens direkta skrivningar i centralt innehåll.

Årskurs 7–9

Konsumtion och ekonomi

Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna

pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang

(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

Information och kommunikation

Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation

via elektroniska medier (Samhällskunskap, Lgr11, s 202).

6.3 Hushållskompetens och delaktighet

Direkta skrivningar centralt innehåll: Området Hushållskompetens och

delaktighet finns i årskurs 7–9. Samhällskunskap tar upp det ekonomiska

kretsloppet, medan Hem- och konsumentkunskap har innehåll om hushållets

egen ekonomi.

Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv

1–3 - - - - - -

4–6 - - - - - -

7–9 - - Ja - Ja -

Tabell 5: Område Hushållskompetens och delaktighets direkta skrivningar i centralt innehåll

Årskurs 7–9

Konsumtion och ekonomi

Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion,

resor och krediter (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

26 (85)

Samhällsresurser och fördelning

Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger

samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter

de kan få för individer och grupper (Samhällskunskap, Lgr11, s 203).

Indirekta skrivningar i centralt innehåll: Geografi har innehåll om att

val och prioriteringar med tanke på hållbar utveckling. Det handlar om

val som även kan få konsekvenser för hushållsekonomi. Hem- och

konsumentkunskap har innehåll om verksamheterna som pågår i ett hem

till exempel rutiner för tvätt och rengöring. Biologi tar upp innehåll om

Kemikalier i hemmet.

Årskurs 4–6

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra

till en hållbar utveckling (Geografi, s 162).

Årskurs 7–9

Miljö och livsstil

Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta

(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel

rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de

påverkar hälsan och miljön. (Kemi, Lgr11, s 148).

6.4 Konsumenträttigheter och skyldigheter

Direkta skrivningar i centrala innehållet: Det enda ämne som tar upp

innehåll om området Konsumenträttigheter och skyldigheter är Hem-

och konsumentkunskap i årskurserna 7–9.

Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv

1–3 - - - - - -

4–6 - - - - - -

7–9 - - Ja - - -

Tabell 6: Område Konsumenträttigheter och skyldigheters direkta skrivningar i centralt

innehåll.

Årskurs 7–9

Konsumtion och ekonomi

Konsumenters rättigheter och skyldigheter (Hem- och

konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

27 (85)

6.5 Marknadsföring och kommersiella medier Direkta skrivningar i centralt innehåll: Området Marknadsföring och

kommersiella medier har innehåll inom Svenska genom alla stadier, som

har ett innehåll inom källkritik. Begreppet reklam finns i 4–6 inom Hem-

och konsumentkunskap och Svenska. Svenska har tidigare haft direkta

skrivningar i årskurserna 7–9, men i Lgr11 förekommer den istället inom

Hem- och konsumentkunskap 7–9. Innehåll om objektiv konsument-

information möter eleverna inom Hem- och konsumentkunskap 4–6.

När det gäller Mediers påverkan finns innehåll i årskurserna 4–6 inom

Samhällskunskap och 7–9 inom Hem- och konsumentkunskap.

Årskurser Bi Ge Hkk Ke Sh Sv

1–3 - - - - - Ja

4–6 - - Ja - Ja Ja

7–9 - - Ja - - Ja

Tabell 7: Område Marknadsföring och kommersiella mediers direkta skrivningar i centralt

innehåll.

Årskurs 1–3

Informationssökning och källkritik

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet (Svenska, Lgr11,

s 224).

Årskurs 4–6

Konsumtion och ekonomi

Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.

Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris

(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 43).

Information och kommunikation

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. /…/

(Samhällskunskap, Lgr11, s 201).

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med

ett källkritiskt förhållningssätt (Samhällskunskap, Lgr11, s 201).

Informationssökning och källkritik

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur

sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur (Svenska,

Lgr11, s 225).

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett

källkritiskt förhållningssätt (Svenska, Lgr11, s 225).

28 (85)

Årskurs 7–9

Konsumtion och ekonomi

Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers

konsumtionsvanor (Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

Informationssökning och källkritik

Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors

tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt (Svenska, Lgr11,

s 227).

Indirekta skrivningar i centralt innehåll: Inom Samhällskunskap finns

innehåll om ungdomars identiteter, vilket berör innehållet om reklam inom

Hem- och konsumentkunskap 7–9.

Årskurs 7–9

Individer och gemenskaper

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta

påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell

läggning (Samhällskunskap, Lgr11, s 202).

6.6 Privatekonomi

Direkta skrivningar i centralt innehåll: Området Privatekonomi har

skrivningar i centrala innehållet i årskurserna 1–3, 4–6: pengars värde,

ungas ekonomi, sparande och konsumtion samt det ekonomiska kretsloppet

i samhället. Skrivningar i årskurserna 7–9 handlar om: att handla över

Internet, låna pengar och teckna abonnemang och följa med i samhälls-

debatten vad gäller ekonomiska frågor. I de yngre åren delar Hem- och

konsumentkunskap och Samhällskunskap på innehållet, medan i 7–9 är

det Hem- och konsumentkunskap som har direkt innehåll.

Årskurser Bi Ge Hkk2 Ke Sh Sv

1–3 - - Ja - Ja -

4–6 - - Ja - Ja -

7–9 - - Ja - - -

Tabell 8: Område Privatekonomis direkta skrivningar i centralt innehåll.

2 Innehållet inom Hem- och konsumentkunskap är organiserat efter 1–6, 7–9. I tabellen

delas innehållet in i 1–3, 4–6.

29 (85)

Årskurs 1–3

Att leva i världen

Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer

och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta (Samhällskunskap,

Lgr11, s 201).

Årskurs 4–6

Konsumtion och ekonomi

Ungas ekonomi, sparande och konsumtion (Hem- och konsument-

kunskap, Lgr11, s 43).

Samhällsresurser och fördelning

Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion

(Samhällskunskap, Lgr11, s 202).

Årskurs 7–9

Konsumtion och ekonomi

Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna

pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang

(Hem- och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

Miljö och livsstil

Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa (Hem-

och konsumentkunskap, Lgr11, s 44).

Indirekta skrivningar i centralt innehåll: När det centrala innehållet

indirekt behandlar privatekonomi finns dessa skrivningar frekvent i

Matematik inom årskurserna 4–6, 7–9: vardagliga situationer som

förknippas med procenträkning, bråk, uppskattningar och rimlighets-

bedömningar m.fl.

Årskurs 4–6

Taluppfattning och tals användning

Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga

situationer (Matematik, Lgr11, s 64).

Rimlighetsbedömningar vid uppskattning och beräkningar i vardagliga

situationer (Matematik, Lgr11, s 64).

Samband och förändring

Proportionalitet och procent samt deras samband (Matematik, Lgr11,

s 65).

30 (85)

Problemlösning

Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer

(Matematik, Lgr11, s 65).

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga

situationer (Matematik, Lgr11, s 65).

Årskurs 7–9

Taluppfattning och tals användning

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga

och matematiska situationer och inom andra ämnesområden

(Matematik, Lgr11, s 66).

Samband och förändring

Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt

beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom

olika ämnesområden (Matematik, Lgr11, s 66).

Problemlösning

Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika

ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder

(Matematik, Lgr11, s 67).

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga

situationer och olika ämnesområden (Matematik, Lgr11, s 67).

31 (85)

7 Konsumentkunskap i läromedel Redovisning av läromedelsanalysen sker med utgångspunkt i resultatet

från läsningen av centrala innehållets konsumentinnehåll. Inledningsvis

redovisas en sammanställning av a) vilka läromedel som har konsument-

innehåll som stämmer överens med centrala innehållet b) i de fall mer

konsumentinnehåll förekommer i läromedel noteras även detta.

Läsanvisning för resultatet nedan: Varje ämne inleds med en samman-

fattning av befintligt innehåll i läromedel, uppställd efter årskurserna 1–3,

4–6 och 7–9. Därefter följer en citat genomgång av läromedelsinnehåll

innehåll, grupperat efter tema och områden. Kursiv text i citatredovisningen

betyder kapitel eller avsnitt. Dessa kursiveringar är tänkta som vägledning

för den som vill bläddra i ett enskilt läromedel och söka de kortfattade

redovisade innehållets sammanhang.

7.1 Biologi

Biologi är ett av de ämnen som i Lgr11 har fått direkta skrivningar om

hållbar utveckling och hur det relaterar till den enskilde konsumentens

förmåga att göra hållbara val. De läromedel som är publicerade innan år

2011 bygger på kursplan 2000 (Skolverket, 2000), som tidigare inte hade

något direkt konsumentskrivning. Detta kan förklara avsaknaden av

konsumentrelaterat innehåll i de äldre analyserade läromedlen. Analysen

visar på att det finns konsumentinnehåll i läromedel 4–6 och 7–9, som kan

ge faktabakgrund till undervisning om Hållbar konsumtion. Miljöresone-

mangets utgångspunkt är vardagliga produkter såsom mat, bubbelvatten,

energilampor, sopor m.m. Innehåll som även hör hemma inom kärnområdet

Hushållskompetens och delaktighet.

Biologi 4–6 har innehåll som tar upp vad Hållbar konsumtionen såsom

olika miljömärken, konsekvenserna av regnskogens skövling för att

producera varor, utfiskning i haven och vad eleven kan göra för att

minska växthuseffekten.

Biologi 7–9 har innehållet som anknyter till Hållbar konsumtion: val

av livsmedel, genmodifierad mat, olika form av energiförbrukning och

transporter. Frågor ställs om hur det är möjligt att leva miljövänligt. En

soffa används som utgångspunkt för t ex resonemang om sopor. Ett inne-

håll anknyter till reklam, med innehåll om hur djurs beteende används

för att få oss att äta godis.

32 (85)

Bi 1–3 Bi 4–6 Bi 7–9

Tema

Hållbar konsumtion - Ja Ja

Kärnområde

Hushållskompetens och delaktighet - Ja Ja

Tabell 9: Teman och områden i läromedel inom Biologi.

7.1.1 Bi – Hållbar konsumtion

Årskurs 4–6

Upptäck Biologi Sverige, Liber: Den odlade marken har ett avsnitt som

handlar om Så sköter bonden sina grödor, där KRAV och EU-märket

uppmärksammas. Ekologiskt jordbruk beskrivs ur konsumentsynpunkt:

”När man köper ekologiskt odlade grönsaker får man mat som är odlad

utan gifter och konstgödsel” (Ottosson, 2006, s 23).

Upptäck Biologi Världen, Liber: Avsnittet Sydamerika tar upp att Världens

regnskogar krymper. Innehållet handlar om att regnskogen huggs ner för att

producera produkter som kött till hamburgare, möbler, smink osv. I avsnittet

De stora världshaven problematiseras ”Faror med att hämta mat ur havet:

Utfiskning gör slut på fisken, djur fångas av misstag, räkodlingar förstör

mangroveskogar och hajarnas fenor huggs av”. Hur mår jordklotet?

beskriver att världen förändras när jorden blir varmare och växthuseffekten

ökar. ”Att spara energi är det allra snabbaste sättet att hejda uppvärmningen

av jordklotet. Hur gör vi det?”. Som svar på denna fråga finns konkreta råd

från en ”grön gubbe och en svart liten figur”: – Jag kan ju faktiskt cykla

ibland istället för att åka bil, – Vi tänker bara äta mat som inte har fraktats

långa vägar, – Och vi tänker inte dricka bubbelvatten i flaska utan vanligt

vatten, – Visst släcker du när du går ut ur ett rum? – Hrm, oj, jag lovar att

skärpa mig m.fl. (Ottosson, 2008, s 73, 86, 89).

Årskurs 7–9

Makro Biologi, Gleerups: Exempel på innehåll är Mat till fler med tanke på

att äta vegetariskt, Människan och miljön som tar upp Fossila bränslen,

Växthusgasen metan, Biobränsle, Ozon, Miljögifter och Övergödning. Det

innehåll som direkt har konsumentanknytning är: ”Ta reda på vad följande

miljömärken kallas och vad de står för” – Bra miljöval, KRAV och Svanen

märket (Henriksson, 2010, s 157, 383ff, 394).

33 (85)

Spektrum Biologi 7–9, Liber: I Vår miljö syns konsumentperspektiv i

samband med Ökad konsumtion påverkar miljön. Den rika världens

levnadssätt problematiseras: ”I människans ekosystem använder vi allt fler

varor. För att tillverka alla varor har vi sedan början av sedan början av

1900-talet ökat våra uttag av naturresurser ungefär tio gånger /…/. Varorna

kan också ställa till problem när de används och när de blir sopor./.../. Den

rikaste femtedelen av jordens befolkning står för 80 % av all konsumtion

och använder 80 % av alla resurser”. En alldeles vanlig soffa illustrerar en

uppgift där eleven ska Testa dig själv: ”På vilket sätt kan du i din vardag

leva på ett miljövänligt sätt?”, ”Trots att vi sorterar mer och mer avfall ökar

ändå den totala mängden avfall i Sverige. Hur kan det komma sig?”, ”På

vilket sätt skulle du bäst kunna minska omsättningen av varor, transporter

och energi i din egen vardag? m.fl.” (Fabricentralt innehållus m.fl., 2009, s

185, 204, 207).

7.1.2 Bi – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 7–9

Spektrum Biologi 7–9, Liber: Kolet rör sig i eviga kretslopp och tar upp

innehåll om Energisnåla vegetarianer. Arvet och DNA belyser Den nya

maten och frågor gällande genmodifierad mat: ”Varför är biologisk

mångfald viktig för framtidens jordbruk?”, ”Skriv några argument för

och mot genmodifierad mat?”. Etologi dvs. läran om djurens beteende,

anknyter till innehåll om reklam: Lurad att äta godis med innehåll om

varför vi gärna äter läsk och godis (Fabricius m.fl, 2009, s 142, 393, 118).

Puls Biologi fokus, Natur & Kultur: Inom Ekologi finns innehåll om

hållbar utveckling, särskilt i Människan i naturen: Djur i människans tjänst

med exemplet grisar, Ingen hamburgare utan pollinering där relationen

mellan djur och rapsblommor uppmärksammas. I samband med Mat till nio

miljarder finns innehåll om Att producera mat kräver mycket vatten, Fler

kan äta sig mätta på växter, Mat och klimat samt svinn i matkedjan. Hållbar

utveckling är ett kapitel där begreppet definieras och Hälsokontroll för

jordens resurser förklaras. Miljöarbete i Sverige beskriver de 16 miljömål

som regeringen har satt upp och hur de bedömdes år 2010. Sedan behandlas

dessa miljömål i beskrivande faktatext: Begränsad klimatpåverkan, Frisk

luft, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten

av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Hav i balans

samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar,

Ett rikt odlingslandskap, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt, Storslagen

fjällmiljö, Giftfri miljö och God bebyggd miljö (Andréasson m.fl, 2011,

s 110ff).

34 (85)

7.2 Geografi

Geografi 4–6 har i de analyserade läromedlen innehåll om både hållbar

utveckling och konsumentfrågor det vill säga innehåll som handlar om

tema Hållbar konsumtion. Det handlar om miljövänliga val i samband med

inköp av mat, val av träslag och hur kläder produceras. Ekologisk odling

beskrivs och olika form av transporter med hänsyn till en hållbar utveckling

diskuteras. Detta är innehåll som även ryms inom Hushållskompetens och

delaktighet.

Geografi 7–9 har innehåll om bl.a. klimatförändringar med hänvisning till

växthuseffekten, vattenförsörjning, hur varor produceras och konsumenters

inköp. Råd om hur det är möjligt att leva miljövänligt förekommer och i

vissa fall finns uppgifter som eleverna ska diskutera.

Ge 1–3 Ge 4–6 Ge 7–9

Tema

Hållbar konsumtion - Ja Ja

Kärnområde

Hushållskompetens och delaktighet - Ja Ja

Tabell 10: Teman och områden i läromedel inom Geografi

7.2.1 Ge – Hållbar konsumtion

Årskurs 4–6

Koll på Sverige, Bonnier Utbildning: Ett miljöpedagogiskt grepp som

används i detta läromedel är en bild på en utrotningshotad flodpärlsmussla

till exempel i samband med Odlingsbar mark. ”På vissa matvaror i affären

kan du hitta KRAV-märket. Det betyder att varan har framställts ekologiskt.

I det ekologiska jordbruket används inte konstgödsel och grödordna

besprutas inte med giftiga bekämpningsmedel. KRAV-märket är också ett

intyg på att djuren får leva ett naturligt liv. Det innebär till exempel att

korna får gå ute och beta och att grisarna får vara ute och böka i jorden”.

Flodpärlsmusslan finns även vid Vad odlar vi?: ”På en del varor från andra

länder finns det så kallade rättvisemärket. När du köper en rättvisemärkt

vara, vet du att den har tillverkats på ett rättvist sätt. Det innebär att arbetet

inte är alltför hårt, att lönerna är rättvisa och att den har tillverkats utan

barnarbete. Varor som kan vara rättvisemärkta är kaffe, te, bananer och ris”

(Haraldsson m.fl, 2010, s 3, 65, 67).

Koll på Europa, Bonnier Utbildning: Bilden flodpärlsmusslan finns i

samband med Arbete i Europa: ”När fler och fler vill resa till vissa platser

35 (85)

ökar pressen på naturen. Det kan till exempel bli brist på färskvatten när

tusentals turister besöker områden där det redan är ont om vatten. Hur

turisterna reser påverkar också miljön. Charterresor med flyg leder till stora

koldioxidutsläpp. Men nu finns mer miljövänliga alternativ. I Sverige har

resebolagen börjat ordna charterresor till Sydeuropa med tåg” (Haraldsson

m.fl, 2010, s 74).

Koll på Världen, Bonnier Utbildning: Jordens klimat och natur har ett

avsnitt om att Världens regnskogar krymper. Bilden flodpärlsmusslan finns

i samband med FSC-märket: ”Forest Stewardship Councentralt innehålll

(FSC) är en organisation som kontrollerar att trävaror kommer från skogs-

bruk som inte skadar miljön. Deras märke finns till exempel på vissa

trädgårdsmöbler och grillkol. Flodpärlsmusslan finns även i samband

med den hotade regnskogen: ”Idag odlas oljepalmer på stora områden

där det tidigare växte regnskog. Från oljepalmens frukter får man palm-

olja. Den används bland annat i bakverk och chips, men även i smink,

tvål och smörjolja. När regnskogen avverkas för att ge plats för oljepalmer

försvinner den naturliga livsmiljön för skogens djur och växter. Det gör

att de får svårt att överleva” (Haraldsson m.fl, 2009, s 30).

Koll på Världen, Bonnier Utbildning: Bilden flodpärlsmusslan finns i

samband med Marken vi lever av och ekologisk bomull: ”Det går att köpa

kläder av ekologisk bomull som odlats utan bekämpningsmedel. Den

ekologiska odlingen är mycket mer hälsosam för människorna som arbetar

på fälten och miljön tar mindre skada. En annan fördel är att risken för

allergier minskar för den som använder kläderna. Eftersom skörden av

ekologisk bomull blir mindre, är ofta ekologiska kläder något dyrare än

vanliga kläder. Ekologisk bomull odlas bland annat i Turkiet, USA och

Indien”. Industrier i världen beskriver hur tillverkning av jeans kan gå till

under rubriken Hela världen samarbetar: ”Företag säljer sina produkter

över hela världen. På hyllorna i en svensk butik kan man hitta varor från

jordens alla hörn” (Haraldsson m.fl, 2009, s 58, 62,76f).

Boken om Världen, Liber/Almqvist & Wiksell: I Dunjackan – världens

grupparbete finns en jämförelse med sagan Pelles nya kläder, men nu

kommer dun från Kina, knappar från Tyskland, tyg från Korea och sytråd

från Indonesien: ”Lite detektivarbete visar att en helt vanlig dunjacka kan

bestå av material från minst fem länder /…/. Det är priset som styr var

sakerna ska tillverkas. Det är billigare att låta en fabrik i Asien sy kläder

som ska säljas i Sverige, eftersom arbetarnas löner är lägre där än hos oss.

Dessutom är det enklare och billigare att frakta saker i dag jämfört med förr

i tiden. Avslutningsvis anknyter texten till hållbar utveckling: ”Tänker man

på miljön kan man ju fråga sig hur vettigt det är att frakta saker från andra

36 (85)

sidan jordklotet som vi lika gärna kunde tillverka i Sverige” (Andersson

& Åström, 2009, s 82f).

Bananen – en mättande ört ger bl.a. fakta om att plantagerna är en giftig

arbetsplats och att det finns olika sorters bananer. Konsumentinnehåll finns

i: ”Vill du ha bananer som inte är besprutade och där du vet att de som odlat

dem sluppit att i sig gifter? Leta efter KRAV-märkta bananer i affärerna”

och ”Rättvisemärket på mat visar att varan producerats enligt en rad olika

regler för att odlare och arbetare ska få betalt och en hyfsat bra arbetsmiljö”

(Andersson & Åström, 2009, s 130f).

Hoten mot regnskogarna beskriver att virket som kommer från regnskogen

som är både hållbart och värdefullt. Att när regnskogen har huggits ner blir

marken betesmark för nötboskap och banan- eller oljeplantage. ”I Sverige

kan vi hjälpa till genom att bara köpa miljömärkt tropiskt virke i trädgårds-

möbler till exempel. Och genom att inte använda regnskogsvirke i slöjden

(teak och träslag som kallas ”hardwood”). Det miljömärke man ska leta

efter är FSC-märket med ett bulligt träd som symbol” och ”Den gula lappen

på trädstammen visar att den kommer från ett FSC-märkt skogsbruk. FSC-

märkningen betyder att skogen sköts med stor hänsyn till både djur och

växter och lokalbefolkningen” (Andersson & Åström, 2009, s 150f).

Upptäck Sverige Geografi, Liber: Gift och gödsel sprids i naturen har

innehåll om lantbruk och miljö, samt att odla utan gifter. Ekologisk mat blir

dyrare: ”Att odla ekologiskt innebär mer arbete för bonden och skördarna

blir mindre. Därför är ekologisk mat lite dyrare i butiken. Om fler skulle

välja att köpa KRAV-märkta varor skulle kanske fler bönder välja att odla

ekologiskt. Då skulle inte så mycket gifter från lantbruket spridas vidare

i naturen… Grönsaker som är ekologiskt odlade är märkta med KRAV”

(Bengtsson & Hedin, 2006, s 44f).

Upptäck Europa Geografi, Liber: Varor skickas mellan länderna har

innehåll om Bil eller cykel och Onödiga transporter: ”Den här lunchen

har åkt lastbil, flyg och båt flera tusen mil över jorden innan den hamnade

på en tallrik i Sverige. Köttet är från Irland, riset från Kina, såsen från

Storbritannien, tomaterna från Belgien och paprikan från Ungern. För

miljön är det förstås bättre om vi väljer mat som kommer från närmare

håll” (Bengtsson & Hedin, 2007, s 110ff ).

Upptäck Världen Geografi, Liber: Atmosfären fungerar som ett växthus

har innehåll om att Det blir varmare på jorden: ”Bara några grader

förändrar livet” med slutsatsen att ”Det går inte att helt stoppa upp-

värmningen av jorden. Men vi kan fortfarande påverka hur mycket

37 (85)

temperaturen ska stiga. Var en smart konsument: Det går åt mycket energi

både när man tillverkar saker och när man ska transportera dem till

butikerna. Vi kan försöka att välja bort varor som har transporterats långt,

har onödigt mycket förpackningar eller som vi helt enkelt inte behöver”.

Miljövänliga råd ges även i Välj energi från rena källor, Välj klimatvänliga

transporter och Spara på elen (Bengtsson & Hedin, 2008, s 7, 26f).

7.2.2 Ge – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 4–6

Koll på Sverige, Bonnier Utbildning: En återkommande bild är Har du koll,

då dyker det upp lustiga djur, växter eller ovanliga föremål”. Ett exempel är

en bild på en tecknad traktor med följande text: att varje år äter vi ungefär

40 kg potatis/person /.../ att hälften av den mat vi äter är importerad från

andra länder. Innhåll om mat utvecklas vidare i Mat från hela världen: ”I

dag äter vi mer varierat än vad vi gjorde förr. Nu finns det mer att välja på

i mataffären. Dofter och smaker från världens alla hörn möts där. Maten

fraktas långa sträckor för att till sist hamna på din tallrik. Förr i tiden gick

det inte att få tag på mat som pasta, couscous och ris. I dag är det vanlig mat

på middagsborden. Fler exempel på matvaror som vi importerar från andra

länder är kaffe, russin, apelsiner, nötter och oliver” (Haraldsson m.fl, 2010,

s 3, 67).

Koll på Världen, Bonnier Utbildning: Vi måste hushålla med våra resurser

definierar begreppet hållbar utveckling och ger exempel: ”Förr trodde man

att jordens resurser var oändliga och att utsläpp från industrier och bilar bara

försvann utan att orsaka några problem /…/. Ett annat sätt att bidra till en

hållbar användning av jordens resurser är att återanvända de resurser vi

redan använt. Det kan handla om att återvinna papper, metaller och glas.

Vi måste också fundera över vad vi köper och hur långt olika varor behöver

transporteras. Kanske är det klokare att köpa äpplen från Sverige än från

länder på andra sidan jordklotet”. Ett uppslag ägnas åt Återvinning, med

innehåll om Farlig återvinning och Soptippar som arbetsplats (Haraldsson

m.fl, 2009, s 54f, 30).

7.2.3 Ge – Hållbar konsumtion

Årskurs 7–9

Geografi 7, Bonnier Utbildning: Jorden – tredje klotet från solen beskriver

Växthuseffekten: ”Atmosfären fungerar ungefär som ett växthus. Ett växthus

som släpper in solstrålningen och sedan försöker behålla värmestrålningen

som strömmar tillbaka från marken… ”. Dricksvatten beskrivs på följande

38 (85)

sätt: ”… i Sverige använder en person omkring 200 liter per dag, i många

delar av världen används 10–20 liter per dag. Ungefär en miljard människor

saknar idag tillgång till rent vatten. Bristen på vatten kan leda till konflikter

i världen”. Jordens klimat och växtlighet ställer följande fråga: Är klimatet

jordens viktigaste fråga? Innehåll som besvarar frågan är: Klimatet i

framtiden med tanke på global uppvärmning, Klimatforskning där olika

syn på frågan lyfts upp och Vad vet vi? handlar om medeltemperaturens

stigning på jorden. I Vad gör vi finns innehåll om hållbara varor och resor

och möjligheter att minska energiförbrukningen på olika sätt. ”Det går att

minska utsläppen, både genom överenskommelser mellan världens länder

och genom små vardagliga handlingar. FN ordnar möten för miljöministrar

och andra politiker från hela världen och vanliga människor kan välja

hållbara varor och resor och minska energiförbrukningen på olika sätt”

(Ahlberg m.fl, 2011, s 13, 128ff).

Geografi 7, Liber: Mat från mark och vatten och Människorna och maten

beskriver vad och var mat produceras: ”För femtio år sedan fanns inte

alls så många slags grönsaker och frukter i en svensk mataffär som nu för

tiden. Nästan alla varorna var sådana som hade odlats i Sverige. Numera

importerar vi frukt och grönsaker från hela världen, året runt”. Ökad

levnadsstandard leder till dyrare vanor: ”När människor tjänar mer pengar

önskar de också mer varierade och dyrare mat. De frågar i affärerna efter

importerade matvaror och mer kött av olika slag. Då behövs mer betesmark

och mer mark för att odla foderväxter åt allt fler djur”. Matsvinn och vad

det innebär förklaras: ”Det slösas otroligt mycket med mat i den rika

världen. Vi köper mer mat än vad vi hinner äta upp, och vi lagar mer mat

än vad vi orkar äta upp. Någon har räknat ut att 30 procent av maten och

matvarorna slängs i rika länder” (Lindberg & Mårtensson, 2011, s 83, 89,

111).

På frågan om varför maten blir dyrare på världsmarknaden ges tre svar:

”En orsak är att många bönder odlar mer av grödor som inte är mat och

som de får mer betalt för. Sådana grödor är till exempel oljepalmer som ger

vegetabilisk olja, och sockerrör som inte bara ger socker utan också etanol.

Etanol är ett biobränsle som kan ersätta bensin. En annan orsak är att fler

bönder odlar djurfoder, eftersom efterfrågan på kött hela tiden ökar, och

då behövs ju mer foder. I en del länder minskar därför odlingen av ris och

andra baslivsmedel…” (a.a. s 112).

Geografi 7, Natur & Kultur: I Vad är en resurs? Finns innehåll om hållbar

utveckling. I Det uthålliga samhället definieras begreppet hållbar utveckling

och värdet av att minska förbrukningen av resurser för att bidra till ett

hållbart samhälle.”De flesta är överens om att vi måste hjälpas åt för att

39 (85)

skapa ett samhälle som är hållbart i längden – ett samhälle som inte slösar

med naturens resurser. Man brukar tala om att samhället ska bygga på en

hållbar utveckling. Det betyder att vi måste används jordens resurser så

att vi inte hindrar kommande generationers möjligheter att leva ett bra liv.

Samhället ska anpassas efter vad miljön och människors hälsa klarar av.

Om det ska bli hållbart måste de som förbrukar för mycket resurser minska

sin förbrukning…” (Thorstensson m.fl, 2011, s 79).

I Vårt sätt att leva lämnar spår definieras begreppet ekologiska fotavtryck:

”Vårt sätt att leva lämnar spår på jorden, alla resurser vi använder tas

någonstans ifrån och det skapar ett avtryck på jorden”. Detta exemplifieras

med tre konkreta sätt att förverkliga Hållbar utveckling i Sverige och

kompletteras med undersökande frågor: ”Ge några exempel på icke förny-

bara resurser som du använt i dag? Kunde någon av dem återanvändas på

något sätt?”, ”Vad kan man göra för att minska sitt ekologiska fotavtryck

utan att få en sämre levnadsstandard?”, /…/ Kan du tänka dig någon

naturresurs som kan bli mer betydelsefull i framtiden än den är i dag?

Ge exempel.” (a.a. s 80).

Luften vi andas tar upp Vad händer med klimatet. Här följer innehåll som

har med att FN:s klimatpanel slår larm och att jordens medeltemperatur

stiger: ”Uppvärmningen beror på människans ökade utsläpp av växthus-

gaser, bland annat koldioxid”. Innehåll som dessutom behandlas är att

koldioxidutsläppen ökar, och vilka konsekvenser detta får för jorden. En

klimatsmart livsstil menar att det går att anpassa livsstilen och samhället

så att utsläppen av växthusgaser minskar. Den största klimatpåverkan från

enskilda människor kommer från resor, bostad och mat. Eleverna uppmanas

att Tänk hur du reser, Tänk på vad du äter, Spara på energi och handla

klimatsmart. Det finns en hänvisning till läromedlet inom Samhällskunskap

i samma serie Pengarna i din vardag och Klimatsmart, där det är möjligt att

läsa mer om miljö och klimat: ”Det går att vända utvecklingen om världens

politiker kan komma överens och om var och en gör klimatsmarta val i

vardagen” (Thorstensson m.fl, 2011, s 97ff).

Vattnet på vår jord har innehåll om Vårt dricksvatten och reningsverk.

Till detta finns följande frågor: ”Beskriv vattnets väg i kretsloppet”, ”Vad

använder du vatten till? Ge flera exempel. Tänk på alla tillfällen på dagen”,

”En svensk förbrukar 200–300 liter vatten per dygn, en människa i ett fattigt

land kanske 10–20 liter. Vad beror skillnaden på?”. När vatten behandlas är

Östersjöns övergödning i fokus. Det handlar om att hitta lösningar för en

bättre framtid för vårt närliggande ”innanhav”. I texten finns en uppmaning

till eleven att tillämpa en hållbar livsstil, när det gäller val av fisk,

40 (85)

tvättmedel, bränsle till motorbåten och att inte skräpa ner på stranden

(Thorstensson m.fl, 2011, s.101ff).

7.3 Hem- och konsumentkunskap

Innehållet handlar i huvudsak om råd och möjliga sätt att handla som

konsument i olika situationer dvs. innehåll om hälsa, ekonomi och miljö,

tvätt & rengöring samt val olika vid inköp till hushållet. Hem- och

konsumentkunskap har i årskurserna 7–9 innehåll om tema Hållbar

konsumtion och rikligt med innehåll inom området Hushållskompetens

och delaktighet. Det finns ett innehåll i läromedlet om sociala medier

som anknyter till Media och teknologiskkompetens. Hem- och konsument-

kunskap är det enda skolämne som i centralt innehåll har skrivningar om

Konsumenträttigheter och skyldigheter. Innehåll som i läromedlet berör till

exempel öppet köp, konsumentlagar och reklamation behandlas. Innehåll

om Marknadsföring och kommersiella medier och Privatekonomi finns i

det analyserade läromedlet, vilket visar på innehåll i de två temana och

fyra områden.

Tabell 11: Teman och områden i läromedel inom Hem- och konsumentkunskap.

7.3.1 Hkk – Hållbar konsumtion

Årskurs 7–9

Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: Etisk Konsumtion tar upp

hur vi konsumerar olika varor och tjänster: ”Allt fler går till attack mot den

rikare världens konsumtionshysteri, som är ett stort miljöhot. De varor vi

köper används bara en kort tid, sedan slängs de och nya köps. Ett slöseri av

energi och jordens råvaror som ger stora klimatpåverkande utsläpp. Vi i den

rikare delen av världen sätter allt för stora ekologiska fotavtryck. Även vår

fritidskonsumtion med långa flygresor påfrestar miljön i hög grad. Behöver

vi resa på semester till Thailand, London, New York och Paris? Vi kan

Hkk 1–3 Hkk 4–6 Hkk 7–9

Tema

Hållbar konsumtion - - Ja

Media och teknologisk kompetens - - Ja

Område

Hushållskompetens och delaktighet - - Ja

Konsumenträttigheter och skyldigheter - - Ja

Marknadsföring och kommersiella medier - - Ja

Privatekonomi - - Ja

41 (85)

kanske nöja oss med kortare resor och kanske bara göra en semesterresa om

året istället för flera? Varför inte semestra i Sverige och lära känna sitt eget

land? Vi kan kanske låta bilen stå och åka mer kollektivt?”, Törstiga jeans

har innehåll om att produktionen av bomull är vattenkrävande (Sjöholm

m.fl, 2011, s 126).

Tänk grönt är ett pedagogiskt grepp som återkommer. Sammanställning i

urval: Kranvatten och förpackat vatten, välj rapsolja, riskonsumtionen

kontra ekologisk pasta och närodlad potatis, närodlade grönsaker som odlas

utomhus i relation till växthusodlade grönsaker, välj Svenska äpplen och

citrusfrukter undre vinterhalvåret, ät kött i måttliga mängder, köp miljö-

märkt fisk, gör ditt eget iste, spara energi vid matlagning, köp second hand,

sänk inomhustemperaturen och stäng av stand by läge, fyll diskmaskinen,

låt tvätten självtorka, helst utomhus och sätt upp ”Nej tack till reklam” på

brevlådan (a.a. s 27ff).

Hållbar konsumtion konkretiseras i Affären: ”Att äta klimatsmart handlar

om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen, hur varorna produceras, hur långt

varorna transporteras och att vi inte kastar mat”. Betoningen ligger på ”Köp

närproducerad mat” och ”Köp mat långt ner i näringskedjan”. I Köket finns

följande hållbara: ”Planera dina inköp och köp inte mer mat än vad som går

åt”, ”Stäng av spisplattorna och ugnen en stund innan maten är klar och

använd eftervärmen”, ”Laga gärna flera rätter när ugnen är varm” och

”Använd vattenkokare, Koka livsmedel med lock. Det drar fem gånger så

mycket energi att koka utan lock” m.fl. (a.a. s 94). ”Det är lätt att lockas

köpa mer än vad vi tänkt när vi är i livsmedelsaffären. Maten riskerar sedan

att bli liggande i kylen tills vi upptäcker att datummärkningen gått ut och

slänger den. Men så länge maten luktar och smakar bra går det utmärkt att

använda den, även om datummärkningen har gått ut. Alla utsläpp som sker

vid produktionen av mat belastar miljön helt i onödan när vi kastar bort

maten. Mindre mängd bortkastad mat innebär rejält minskade utsläpp av

klimatpåverkande gaser. Så tänk grönt innan du kastar maten!” (Sjöholm

m.fl., 2011, s 167).

Hållbar konsumtion i samband med Städning: ”Återanvänd gamla skjortor,

t-shirts, örngott och lakan. Klipp dem i lagom stora trasor som kan användas

bland annat till att putsa fönster, speglar och skor med”, ”Släng inte din

gamla tandborste. Den är bra att göra rent med i handfatet, kring kranar

och andra små utrymmen. Använd en torr tandborste till att göra rent fjärr-

kontrollen och datorns tangentbord” och ”Använd mikrofiberdukar, då

behövs ofta inget rengöringsmedel” (a.a. s 101).

42 (85)

Innehåll om inköp: ”Tänk efter – ”Behöver jag de där jeansen, de där

skorna, den där skjortan? Jag har ju redan flera i garderoben som jag

knappt använt. Behöver jag moped när jag kan cykla och samtidigt få

motion? Behöver jag den där nya I-phonen.”, Det är inte särskilt svårt

att hitta onödig konsumtion hos var och en av oss. Att bli medveten om

detta är en bra början på ett hållbart konsumtionsbeteende – på etisk

konsumtion” (Sjöholm m.fl, 2011, s 126).

Innehåll om Hållbar konsumtion utvecklas vidare vad återvinning och

grillning: ”Gamla uttjänta kastruller och stekpannor ska inte slängas i

hushållssoporna, utan ska lämnas till återvinningsstation, En vattenkokare

är kanske inte nödvändig, men en bra miljöinvestering. Den värmer vatten

snabbt och sparar energi, Undvik engångsgrill eftersom de är tillverkade av

aluminium. Aluminium tillverkning använder mycket energi och ger stora

utsläpp av koldioxid. Använd helst kolgrill – gasolgrill ger mer utsläpp av

koldioxid när gasolen förbränns, och bidrar till växthuseffekten. Använd

helst FSC-märkt grillkol, se s 91(a.a. s 152–161).

Till dessa resonemang ovan nämnda resonemang tillkommer: Gröna och

praktiska tips! ”Ha olika märkta plastburkar i frysen för överbliven mat:

En burk för kött, korv och köttrester som du kan använda till pyttipanna,

omeletter, och liknande, En burk för ostkanter att riva till varma smörgåsar,

pizza och så vidare, En burk för torrt bröd till varma vitlöksbröd, Kom ihåg

att ha rotation på de infrysta matresterna” (Sjöholm m.fl, 2011, s 168 ).

7.3.2 Hkk – Media och teknologisk kompetens

Årskurs 7–9

Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Vår egen roll i sociala

medier finns följande innehåll: ”Ungdomsgrupperna är flitiga nätanvändare

och är därför självklara målgrupper för nätreklamen. Men vi medverkar

också själva genom att sprida information i form av tips och råd till

kompisar och andra om de saker vi själva köpt. Bloggar, twitter, chat,

facebook är exempel på sociala medier där vi själva blir reklampelare

genom den information vi ger varandra om olika varor och tjänster”.

Avsnittet avslutas med rubriken ”Var alltid kritisk” (Sjöholm m.fl,

2011, s 128).

43 (85)

7.3.3 Hkk – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 7–9

Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Konsumtion och

ekonomi finns Din och familjens ekonomi. Värdet av att spara betonas:

”Detta innebär att vara rädd och sparsam om sina saker och pengar”. I Det

kostar att leva ”noteras att familjens inkomster ska räcka till mycket” och i

Balans i ekonomin finns innehåll om fasta och rörliga utgifter. I Ekonomisk

planering finns innehåll om budget och kassabok, men synpunkten om att

”du tillhör en köpstark grupp och att du är en del av familjens ekonomi”.

I Samtala om finns uppgifter där eleven till exempel ska göra en månads-

budget för sig och sin familj och varför pojkar och flickor kostar olika

mycket. I Konsumtion finns ett cirkeldiagram som beskriver familjens

konsumtion i procent från SCB (Sjöholm m.fl, 2011, s 114ff, 125).

Läromedlet använder två hälsobegrepp, som de tillämpar för att underlätta

valet i butik och restaurang. Det är nyckelhålet och livsmedelsverkets fem

kostråd:

”Nyckelhålet hjälper dig att hitta de hälsosammare alternativen, både när du

handlar mat och äter på restaurang. De flesta Svenskar äter för mycket fett

och fel sorts fett, för mycket socker och salt och för lite fibrer och fullkorn.

Nyckelhålsmärkt mat innehåller mindre och nyttigare fett, mindre socker

och salt än andra livsmedel av samma typ” (Sjöholm m.fl, 2011, s 16).

”Vill du äta hälsosamt?

Ät mycket frukt och grönt – gärna 500 gram per dag!

Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta

och ris!

Välj gärna nyckelhålsmärkt!

Ät fisk ofta – gärna 2–3 gånger i veckan!

Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat! (a.a. s 16).

Detta innehåll återkommer i samband med avsnitten: Vad ska vi äta och

hur mycket ska vi äta?, Planera dina måltider och Livsmedel, Märkning av

mat, Märkning av mat ger oss möjlighet att välja hälsosammare livsmedel.

I samband med olika livsmedelsgrupper är innehållet följande:

Mjölk och mjölkprodukter, Ost – Vill du äta hälsosamt? Välj gärna

nyckelhålsmärkt.

44 (85)

Smör, margarin och olja – Vill du äta hälsosamt? Byt till flytande

margarin eller olja när du lagar mat! Välj gärna nyckelhålsmärkt!

Bröd, flingor, Gryn, Pasta och Ris – Vill du äta hälsosamt? Välj i första

hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris! Välj gärna

nyckelhålsmärkt!

Rotfrukter, Frukt och bär – Vill du äta hälsosamt? Ät gärna frukt och

grönt – gärna 500 gram per dag!

Inälvsmat, Charkprodukter – Vill du äta hälsosamt? Välj gärna

nyckelhålsmärkt.

Fisk och skaldjur – Vill du äta hälsosamt? Ät fisk ofta – gärna 2–3

gånger i veckan! (Sjöholm m.fl., 2011)

7.3.4 Hkk – Konsumenters rättigheter och skyldigheter

Årskurs 7–9

Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Konsumtion och

ekonomi finns följande innehåll: Konsumentskydd, Konsumentinformation,

Din rätt som konsument, Konsumentlagar § och Att reklamera en vara.

I avsnittet Konsumentskydd ges en historisk tillbakablick, där konsumenters

förändrade roll tydliggörs, innehåll om konsumentskyddets funktion och

dess värde för konsumenten. Konsumentskydd definieras som de lagar

som är till för konsumenten: ”I dagens konsumtionsutbud finns alltmer

tekniskt avancerade produkter och konsumenter löper risk att få bristfälliga

varor, farliga varor och helt enkelt bli lurad. Samhällets konsumentskydd

och konsumentinformation blir därför allt viktigare för konsumenten.

Konsumentskydd är alla de lagar som skyddar och står på konsumenternas

sida”. I Konsumentinformation definieras begreppet konsumentinformation

vad gäller dess karaktär av att vara objektiv dvs. opartisk och korrekt. Att

den ska vara en köphjälp för konsumenterna och kan avslöja både för och

nackdelarna. Sedan finns en genomgång av vilka roller Konsumentverket,

Konsument Europa och Kommunal konsumentverksamhet har. Detta

kompletteras med ytterligare innehåll om olika konsumentbyråer (Sjöholm

m.fl, 2011, s 131f).

I Din rätt som konsument förklarar vad som inte är möjligt att göra, när

en person är under 18 år. Därefter följer innehåll som handlar om Öppet

köp, Bytesrätt, Bra att veta vid köp och Spara köpehandlingar. I avsnittet

Konsumentlagar § finns innehåll om Konsumentköplagen, Distans- och

hemförsäljningslagen, E-distanslagen och Konsumenttjänstlagen. Texten

illustreras med bilder och eleverna uppmanas samtala om ”Varför det är

viktigt att känna till vilka rättigheter och skyldigheter vi har som

konsumenter? Ge gärna exempel på egna erfarenheter”. Avsnittet avslutas

45 (85)

med ett Vill du veta mer, där ytterlagare konsumentlagar beskrivs. I avsnittet

Att reklamera en vara finns följande innehåll: ”Är du missnöjd med en vara

eller en tjänst, ska du snarast reklamera den. Så här kan du göra: ”Därefter

följer konkreta tips och länkar som hjälper eleven i sitt agerande. Illustrativa

exempel finns med bilder gällande en avbruten skida och en stulen kamera.

Hela detta konsumentavsnitt avslutas med nio Händelser, där eleverna tar

ställning till olika konsumentsituationer som kan uppstå: ”Händelse 5:

Vincent hittar ett erbjudande om en sladdfri och laddningsbar mus på nätet

för 295 kronor. Han betalar med sitt VISA-kort och får musen som

postpaket. Har Vincent ångerrätt? Förklara varför?” (Sjöholm m.fl, 2011,

s 133ff).

7.3.5 Hkk – Marknadsföring och kommersiella medier

Årskurs 7–9

Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Reklampåverkan finns

följande innehåll: Reklam i Media, Var kritisk! Vår egen roll i sociala

medier, Var alltid kritisk, Andra vanliga reklamknep, Reklam och Miljö-

vänligt, Butiksreklam vill styra oss rätt, Det här lockar oss till spontanköp

och Hur vet man allt detta?. Till avsnittet finns bilder, faktarutor i

marginalen och avslutningsvis uppgifter, där det handlar om att besöka

en livsmedelsbutik, planera ett veckoinköp och diskutera olika typer av

reklam (Sjöholm m.fl, 2011, s 127).

7.3.6 Hkk – Privatekonomi

Årskurs 7–9

Hem- och konsumentkunskap år 6–9, Interskol: I Konsumtion och

ekonomi finns följande innehåll: Spara med innehåll om olika sätt att spara

och Låna med begrepp som ränta, effektiv ränta och ”räntefritt”. Dessutom

kompletteras detta med en ruta om olika plastkort och förlust av densamma.

Efter denna inledning följer varnande ord om att ”Akta dig för skuldfällan”.

Tre ekonomitips ges omkring att spara, längta och när det är lämpligt att

låna: ”Lär dig spara, Lär dig längta – du behöver inte köpa allt på en gång,

Inga små krediter – låna bara till stora köp som lägenhet och bil när du har

råd” (Sjöholm m.fl, 2011, s 122).

Vad händer om du inte kan betala? har innehåll om ett konkret skuld-

exempel på 100 kr. Vad betalningsanmärkning innebär, att hamna i

kronofogdens register, vad utmätning i hemmet innebär och begreppet

skuldsanering. Eleverna uppmanas i samband med samtal om att ”Fundera

ut tre skäl till varför du inte vill gå i borgen för ett banklån som din bäste

46 (85)

kompis ber dig om”. Avsnittet avslutas med innehåll om Försäkringar, där

hemförsäkring, allriskförsäkring och mopedförsäkring förklaras (Sjöholm

m.fl, 2011, s 123).

7.4 Kemi

Kemi 7–9 har inga skrivningar med direkt konsumentinnehåll i centralt

innehåll. Däremot finns innehåll om miljö och hållbar utveckling det vill

säga faktainnehåll inom tema Hållbar konsumtion. Innehåll som berör

konsumentfrågor finns i samband med pantning av burkar, återvinning,

ekologiskt jordbruk och tvättmedel. Detta innehåll berör även området

Hushållskompetens och delaktighet.

Ke 1–3 Ke 4–6 Ke 7–9

Tema

Hållbar konsumtion - - Ja

Kärnområde

Hushållskompetens och delaktighet - - Ja

Tabell 12: Teman och områden i läromedel inom Kemi.

7.4.1 Ke – Hållbar konsumtion

Årskurs 7–9

Makro Kemi, Gleerups: I Markens metaller finns följande text:

”Aluminiumtillverkning kräver mycket elektricitet. Genom att återvinna

aluminiumburkar sparar man mycket energi”. Pantburkar blir nya burkar

och frågan ställs ”Vilken av returflaskan eller aluminiumburken som är

bäst ur miljösynpunkt? ”. Bränslen och miljön behandlar innehåll om Vårt

behov av energi, Växthuseffekten och Framtidens energi. Innehåll om

Försurningen behandlas i samband med Syror, Baser och Salter. Mat och

miljö finns innehåll om gällande övergödning och ekologisk odling: ” Mat

som kommer från gårdar med ekologisk odling är försedda med ett KRAV-

märke, vilket betyder att lantbrukaren följer de krav man ställer på

ekologisk odling” (Mårtensson, 2010, s 56, 145ff, 212, 227ff, 284, 246).

Från råvara till färdig produkt finns innehåll om Återvinning av järn,

aluminium, koppar, plast, gummi, papper och glas: ”Genom att samla in och

använda gammalt glas på nytt vid glasframställning sparar vi både råvaror

och energi. Gammalt glas ska inte skräpa ner naturen /…/ För att underlätta

återvinningen av gammalt glas är det viktigt att sortera upp glaset i färgat

och ofärgat glas. Idag återvinner vi ca 90 % av alla glasförpackningar vilket

motsvarar 18 kg per år och invånare. Det går åt ca 20 % mindre energi att

47 (85)

göra nytt glas av gammalt än att framställa nytt av råvaror. Av återvunnet

glas tillverkas främst nya glasförpackningar och glasull för värmeisolering

(a.a. s 305).

I samband med Tvål och tvättmedel ges fakta om tensider och följande

konsumentuppmaning: ”Om du är rädd om miljön ska du köpa tvättmedel

som är märkta med Svanmärket eller Naturskyddsföreningens märke Bra

Miljöval. Använd inte heller mer tvättmedel än vad som står på paketet”

(Mårtensson, 2010, s 309).

Spektrum Kemi 7–9, Liber: Kemi har innehåll om människors vardag till

exempel bullar, legobitar, tekopp och ett tåg. Ett innehåll som kan utvecklas

vidare för undervisning om Hållbar konsumtion. Energi- och naturresurs

användning är frekvent förekommande. Luft, Vatten och Jord har innehåll

om Koldioxid – både läskbubblor och växthuseffekt och Vattenrening – före

och efter användning: ”Dagens vattenproblem: Idag ska vattnet räcka till

flera människor än någonsin – 6½ miljard. I rika länder är det sällan något

problem, men i fattiga länder är rent vatten en stor bristvara /…/ Utan rent

vatten överlever inga människor.” (Nettelblad & Ekdahl, 2008, s 91).

Övergödning – när det blir för mycket näring och Hur ska framtidens

jordbruk se ut? I detta sammanhang finns en skrivning om ekologiskt

jordbruk och en bild på ”Krav bananer”: ”Ett sätt är att bedriva ekologiskt

jordbruk. Det betyder att man inte använder handelsgödsel och Kemiska

bekämpningsmedel. Trots det blir skördarna ganska bra. De ekologiska

jordbrukarna använder bland annat stallgödsel från djuren på gården, men

även modern teknik för att mäta näringsinnehållet i jorden.” (Nettelblad

& Ekdahl, 2008, s 104).

Spektrum Kemi 7–9, Liber: Förbränning – Kretslopp, energi och miljö har

innehåll om att fossila bränslen kan förorena miljön och att vi kan minska

utsläppen: ”Vi kan ta bort svavlet från kol och olja innan vi eldar. Då blir

det mindre svaveloxider som bildar surt regn.…” (Nettelblad & Ekdahl,

2008, s 223). Material att återanvända och återvinna där det betonas att

”Källsortering är ett måste” (a.a. s 241). Detta motiveras av att det är möjligt

att återanvända eller återvinna material, men det förutsätter att de olika

typerna av föremål separeras.

Puls Kemi fokus, Natur & Kultur: Mot en hållbar utveckling: ”Jordens

resurser är inte oändliga, men vi lever som om de vore det. Att olja, kol,

uran, och andra mineral och malmer, kommer att ta slut en dag i framtiden

tänker vi helst inte på. Vi måste lära oss att hushålla med våra resurser och

ta tillvara på det vi använt oss av. Att återanvända och återvinna är begrepp

48 (85)

vi har vant oss vid här i Sverige, men vi kan bli mycket bättre på det. Resten

av världen måste också bli mycket bättre på det, om jordens resurser ska

räcka till oss alla i framtiden. Kapitlet handlar om några viktiga råvaror och

material som vi möter i vår vardag, hur de används och hur vi tar hand om

det som inte behövs längre” (Andréasson m.fl, 2011, s 136ff).

Innehåll som direkt anknyter till konsumentens beteende är Pantar du

burken?, Vad gör vi med plastsoporna? och Konsten att sortera. Kapitlet

avslutas med innehåll om Det hållbara samhället: ”Hur kan då ett hållbart

samhälle se ut? Vi måste minska vår påverkan på naturen. Spridningen av

olika Kemikalier måste minska genom bättre rening av vatten och avgaser.

Återanvändning och återvinning måste bli mycket bättre än idag. Hela

samhället måste bli ekologiskt hållbart…” (a.a. s 150).

7.4.2 Ke – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 7–9

Spektrum Kemi 7–9, Liber: Syror och baser har innehåll om kemikalier i

hemmet. Baser tar upp vätejoner har följande skrivning: ”Har du tänkt på

att fönsterputs inte luktar så gott? Det beror på att det innehåller en bas

som heter ammoniak. Många baser används i rengöringsmedel. I tvättmedel

finns till exempel en annan bas som heter soda (Nettelblad & Ekdahl, 2008,

s 121). Livets Kemi – stora organiska molekyler bygger allt liv har innehåll

om Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Det handlar

om kolhydrater, fett, protein, vitaminer och mineralämnen. Dessutom finns

innehåll om tvättmedel, smink och läkemedel (a.a.)

7.5 Matematik

Matematik har inga direkta skrivningar gällande konsumentfrågor i centralt

innehåll, däremot finns det rikligt med indirekta skrivningar.

Matematik 1–3 har många exempel som kan tillämpas på konsument-

situationer, till exempel illustrativa bilder där en konsument kan röra sig,

olika livsmedel, pengar. Det kan handla om att köpa och att sälja, samt att

ordna till exempel tabeller över favoriträtter. Innehållet är indirekt och kan

placeras både inom Hushållskompetens och delaktighet, men främst inom

området Privatekonomi.

Matematik 4–6 har rikligt med vardagliga exempel. Konsumentfrågorna

är inte primära, även om innehållet ligger nära dess innehåll. Konkreta

exempel är uppgifter i samband med till exempel volym, inköp, omvand-

ling av recept, procenträkning gällande REA i butik och inköp.

49 (85)

Matematik 7–9 har i samband med vardagliga situationer möjlighet att

genomföra beräkningar som anknyter till konsumentfrågor. Det handlar om

jämförpriser, förhandling av månadspeng, ränta och andra privatekonomiska

beräkningar. Även om det är konkreta exempel på konsumentsituationer

såsom aktiebörs, sms-lån och KPI, är det inte givet att eleven förstår att det

är konsumentfrågor de arbetar med. Konsumentfrågorna är inte utskrivna,

utan uppgiften kan uppfattas som ett problem som matematiskt ska lösas.

Ma 1–3 Ma 4–6 Ma 7–9

Tema

Media och teknologisk kompetens - - Ja

Område

Hushållskompetens och delaktighet Ja Ja Ja

Marknadsföring och kommersiella medier

Ja Ja

Privatekonomi Ja Ja Ja

Tabell 13: Teman och områden i läromedel inom Matematik.

7.5.1 Ma – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 1–3

Mattedetektiverna 1B, Liber: I avsnittet På rätt spår? Ska eleverna fråga

10 av sina klasskamrater om sina favoriträtter till exempel köttbullar, fisk,

pizza och tacos och göra en tabell av resultatet. (Kavén & Persson, 2011,

1B s 117).

7.5.2 Ma – Privatekonomi

Guldgruvan 3, Gleerups: Illustrativa inledningsbilder på olika kapitel

till exempel på en tågstation, ett biobesök och en flygplats (Svensson &

Östergren, 2011).

Prima Matematik 1–3 AB, Gleerups: Färdighetsträning inom Matematik,

med anknytningar till vardaglig problemlösning (Brorsson, 2009).

Tänk och Räkna 1–3 AB, Gleerups: I affären ”Vad kostar frukterna

tillsammans?” i samband med tillämpning av addition, I bokhandeln

” Vad kostar fem pennor och sex tidningar tillsammans?” (Häggblom

& Hartikainen, 2010, 1A s 102, 3A s 110).

50 (85)

Mattedetektiverna 1A, Liber: En köpsituation illustreras med en rad burkar

med godis: ”Ringa in det dyraste godiset i fönstret” (Kavén & Persson,

2011, s 71).

Eldorado 1A–3B, Natur & Kultur: Exempel på prisberäkning med pengar

är frekvent förekommande, till exempel i samband med innehåll med ental,

tiotal och hundratal som mynt och sedlar ofta används. Köpsituationer

illustreras genom olika beräkningar. ”Du har 9 enkronor. Du köper 3

plommon. Hur många kronor har du kvar?” (Olsson & Forsbäck, 2010,

2A, s 23).

7.5.3 Ma – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 4–6

Prima Formula 4 Matematik, Gleerups: Olika förpackningar som används

till juice- och mjölk, används för att illustrera volym och spagetti i samband

med längd. Andra vardagliga exempel är att räkna om recept ”Bengt ska

baka bröd till sin familj. Han bestämmer sig för att göra fyra limpor. Skriv

om receptet så att det räcker till fyra limpor” eller att beräkna vad en

”Mumsburgare” kostar: ”Det kommer 20 personer till festen. Alla planerar

tillsammans festen och vad som måste ordnas innan. Några ansvarar för att

göra ”Mumsburgare”. Hamburgare, bröd, sallad, tomat, gurka, lök och

dressing står det på inköpslistan. Alla ingredienser kostar 350 kr. Hur

mycket kostar varje ”Mumsburgare”?” (Sjöström, Sjöström & Johansson

2011, s 104, s 254).

Tänk och Räkna 4–6 AB, Gleerups: Pizzarecept: ”Till hur många pizzor

räcker en sats pizzadeg?”. Längd och massa – Tum och fot: ”TV-rutors

storlek mäts även i Sverige i tum. Hur stor är dessa TV-rutor uttryckt i

cm?”. Procent – Vad är procent? Exempel som visar på att procent används

i samband med REA. (Häggblom & Hartikainen, 2010, 4B s 78, 5A, s 109,

5B, s107).

7.5.4 Ma – Marknadsföring och kommersiella medier

Årskurs 4–6

Mattespanarna 4AB, Liber: I Festen och Kiosken gör eleverna reklamblad

(Kryger, Persson & Zetterqvist, 2011, 4B s 38).

7.5.5 Ma – Privatekonomi

Kopparspiran, Gleerups: Innehållet berör konsumentsituationer, såsom att

köpa mat, resa och handla böcker: ”Tillbaka i Uppsala går de in i en bok-

51 (85)

handel. I bokhandeln köper Theo en bok om vikingar för 72 kr. De har nu

35 kr kvar i plånboken (Svensson & Östergren, 2010, s 93).

7.5.6 Ma – Media och teknologisk kompetens

Årskurs 7–9

Matte Direkt 8, Bonnier Utbildning: I Jämförpris och antal illustreras detta

med olika priser gällande vad det kostar att surfa på internet caféer

(Carlsson, Hake & Öberg, 2010, s130).

7.5.7 Ma – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 7–9

Matte Direkt 7, Bonnier Utbildning: Att beräkna valuta med utgångspunkt

i priset på en dunjacka förekommer. Bråk, volym och vikt har en beräkning

av mängden socker i frukostflingor. (Carlsson, Hake & Öberg, 2009, s 68,

172).

Matte Direkt 8, Bonnier Utbildning: I Jämför pris och antal förklaras och

beräknas jämförpris (Carlsson, Hake & Öberg, 2010, s 14).

Matematikboken X åk 7, Liber: Överslagsräkning: ”När man handlar kan

det vara bra att veta ungefär hur mycket man ska betala. Då är det bra att

avrunda priserna innan man räknar ihop dem, så att det blir en lätt huvud-

räkning. Det kallas för att göra en överslagsräkning”. Detta illustreras med

vardagliga produkter såsom keps, strykjärn, elvisp, ananas och bröd osv.

(Undvall, Johnson & Weléns, 2011, s 47–50).

Uppdrag:7 Matte, Liber: Detta läromedel erbjuder två alternativa sätt att

lära sig innehållet på. Det ena sättet är Uppdrag och det andra är Räkna på.

Teoriinnehållet är detsamma, medan den del som kallas uppdrag bidrar med

mer sammanhang och omfattande uppgifter. Det första uppdraget bas kallas

Varför matte? Jag vill bara ha mat! – Europa runt på femtontusen. Till

detta finns två teoriavsnitt där ”teoridjup” till exempel handlar om att

beräkna jämförpriser. Liksom i andra läromedel finns exempel gällande rea

och omvandling av recept. Receptberäkningarna handlar om chokladbollar

och chokladmuffins under rubriken Älska choklad. Släck törsten handlar om

andelar och mängd i juice. Av de analyserade läromedlen är detta det

läromedel som till sin karaktär anknyter mest till konsumentfrågor

(Wedbjer, Rambell & Hansson, 2010).

52 (85)

7.5.8 Ma – Marknadsföring och kommersiella media

Årskurs 7–9

Uppdrag:7 Matte, Liber: Vilket erbjudande nappar du på? handlar om

reklamblad med beräkning av procent, där avsnittet avlutas med olika

beräkningar som gäller rea (Wedbjer, Rambell & Hansson, 2010).

7.5.9 Ma – Privatekonomi

Årskurs 7–9

Matte Direkt 7, Bonnier Utbildning: Förhandla om månadspeng handlar

bl.a. om hur Jennie får lära sig hur det är möjligt att argumentera för sin

månadspeng med hjälp av en linjetabell, till sin eller föräldrarnas fördel.

(Carlsson, Hake & Öberg, 2009, s 235).

Matte Direkt 9, Bonnier utbildning: ”En aktiebörs är en marknadsplats där

man köper och säljer aktier till marknadspris. Förändringar i aktiens värde

anges oftast i procent. När man lånar pengar i en bank måste man betala

ränta (utlåningsränta). När du sätter in pengar på ett konto lånar banken

pengar av dig. Då får du ränta (inlåningsränta) av banken.

Vad menas med ränta? Hur bestäms räntan? Är in- och utlåningsräntan

lika stora? Om inte, varför är det så?” (Carlsson, Hake & Öberg, 2011,

s 107).

Beräkna det hela:

”Shiar fick 15 % rabatt när han köpte en cykel. Rabatten var 552 kr.

Hur mycket kostade cykeln från början? (a.a. s 110).

Beräkna delen:

”Konrad köper ett par jeans som har kostat 650 kr och säljs med 15 %

rabatt. Vad får han betala för jeansen?” (a.a. s 112).

Förändringsfaktor:

”Daniel har aktier som är värda 2 500 kr. Hur har värdet förändrats om

det nya värdet kan räknas ut så här: a) 1,15 gånger 2 500 kr” (a.a.).

Ränta:

”Diagrammet visar totala antalet obetalda sms-lån i Uppsala län under

åren 2006–2010. Tabellen visar antalet nya ärenden av obetalda sms-lån

och fördelningen mellan åldersgrupper, i Uppsala län 2008–2010.

Beräkna förändringen i procent för antalet personer som obetalda

sms-lån mellan 2009 och 2010.

53 (85)

Hur många av de nyanmälda ärenden 2009 var i åldrarna 26–35?

Hur stor andel av antalet obetalda sms-lån år 2010 var nya ärenden?

Går det ur tabellen få svar på frågan ”Hur många av de nyanmälda

ärenden 2008 var män i åldrarna 18–25 år? Motivera ditt svar.”

(Carlsson, Hake & Öberg, 2011, s 107, 110, 112, 115).

Soluppgift dvs. uppgift av öppen karaktär lämplig för diskussion:

Konsumentprisindex (KPI) är ett mått som visar prisutvecklingen.

Den börjar år 1980 då mätningen startade. När index når 200 har de

allmänna priserna fördubblats. Tabellen visar prisutvecklingen på

mjölk i jämförelse med konsumentprisindex mellan åren 1980–2010…

(a.a. s 133).

Diagnosen:

”Elin lånar 6000 kr med 8,5 % ränta. Hur mycket ska Elin betala tillbaka

efter ett år?” (a.a. s 140). I samband med

Genrepet:

”En ask chokladkolor kostar 98 kronor. Beräkna kilopriset om asken

väger a) 2 kg … (a.a. s 147).

”Jasmine köper ett par joggingskor som har kostat 800 kr och som nu

säljs med 20 % rabatt. Vad får hon betalt för skorna?” (a.a. s 183).

”Vad kostade Mias och Anders kläder före rean. REA 35 % på allt?

b) Byxorna kostade 318,50 kr på rean (Carlsson, Hake & Öberg

(2011, s 185).

Inför gymnasiet:

”När du har arbetet med de olika delarna ska du ha fått en liten inblick

i hur matematikuppgifterna kan se ut på fem olika gymnasieprogram.

I detta kapitel presenteras fem olika kursspecifika miniavsnitt så att du

kan se exempel och prova på uppgifter som räknas i dessa program: Bygg

och anläggning, Vård och omsorg, Handel och administration, Ekonomi/

Samhällsvetenskap och Naturvetenskap/Teknik”. I samband med Handel

och administration finns uppgifter gällande Moms och

Ekonomi/Samhällskunskap finns innehåll om Konsumentprisindex

(Carlsson, Hake & Öberg, 2011, s 221–228).

7.6 Samhällskunskap

Samhällskunskap har innehåll om Hushållskompetens och delaktighet,

Konsumenters rättigheter och skyldigheter, Privatekonomi och Marknads-

föring och kommersiella medier. I Lgr11 har Privatekonomi placerats i år

4–6, medan 7–9 saknar liknande direkta skrivningar. I de läromedel som

54 (85)

ingår i den här studien visar det sig att innehåll om Privatekonomi och

Hushållskompetens och delaktighet finns kvar i de senare årskurserna.

Samhällskunskap 4–6 har innehåll som tar upp vem som bestämmer

över din ekonomi, med inriktning mot månadspeng och budget.

Dessutom innehåll om att tänka kritiskt i samband med massmedia.

Samhällskunskap 7–9 har faktainnehåll om identitet och livsstil

samt samhällets och hushållets ekonomi.

Sh 1–3 Sh 4–6 Sh 7–9

Tema

Hållbar konsumtion - - Ja

Media och teknologisk kompetens - - Ja

Område

Hushållskompetens och delaktighet - Ja Ja

Konsumenträttigheter och skyldigheter - - Ja

Marknadsföring och kommersiella medier - Ja Ja

Privatekonomi - Ja Ja

Tabell 14: Teman och områden i läromedel inom Samhällskunskap

7.6.1 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier

Årskurs 4–6

Koll på samhället, Bonnier Utbildning: Informationssamhället ger

fakta om skillnader mellan informationsmaterial, nyheter, reklam och

propaganda. Massmedier, Tänk kritiskt och Nätet – på gott och ont ger

fakta, tar upp möjligheter och risker med medier (Eriksson, 2010, s 51).

7.6.2 Sh – Privatekonomi

Årskurs 4–6

Koll på samhället, Bonnier Utbildning: I Vem ska bestämma? finns Din

ekonomi: ”Ekonomi handlar om hur vi använder våra pengar och andra

resurser för att få mat, kläder och andra saker som vi behöver. Målet för den

som är ekonomisk är att uppfylla sina viktigaste behov och önskningar utan

att använda mer resurser är nödvändigt”. Det finns innehåll om månadspeng

och veckopeng samt budget (Eriksson, 2010, s 26).

55 (85)

7.6.3 Sh – Hållbar konsumtion

Årskurs 7–9

Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: Klimatsmart och mer pengar

till familjen är ett avsnitt som har en hänvisning till Geografi 7, Tema 2, i

samma serie från Natur & Kultur. Situationen är att den fiktiva personen

Alex har blivit arbetslös. Familjen har sett över sina kostnader och arbetar

för att hålla nere sina kostnader (Hildingson m.fl, 2011, s 113).

7.6.4 Sh – Media och teknologisk kompetens

Årskurs 7–9

Punkt SO Samhällskunskap del 1, Gleerups: Kan vi lita på nätet? och

Kritisk granskning på internet: ”Vilka är för- och nackdelarna med

internet?”, ”Ge exempel på hur du hittat bra information på nätet. När alla

i klassen har tagit fram ett exempel, så berätta för varandra. Ett utmärkt

exempel på hur kunskap kan spridas… ”, ”Ge exempel på förhållandevis

pålitliga sidor på nätet”, ”Vad är viktigt att tänka på när man kritiskt ska

granska information på internet? (Andersson, 2010, s 25ff).

Samhälle 7, Liber: Handla på nätet: ”Det är ofta svårt för en ung människa

med liten erfarenhet att avgöra vad som är ett bra köp eller inte. Därför

säger lagen att den som är under 18 år inte får ingå ekonomiska avtal. Det

innebär att ungdomar behöver ha förälders underskrift för att till exempel

prenumerera på en tidning eller få ett mobilabonnemang. Därför är det

också den vuxne som är ekonomiskt ansvarig” (Andersson m.fl, 2011,

105ff).

Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: I Massor av medier finns

innehåll om Både konsument och producent, där beskrivs de dubbla rollerna

som det är möjligt att ha i relation till media. Det ena handlar om att se på

film och lyssna på musik, medan det också är möjligt att via sociala medier

som YouTube och Facebook vara den som bidrar till underhållningen. Det

innebär att elever kan vara både konsument och producent (Hildingson m.fl,

2011, s 45).

7.6.5 Sh – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 7–9

Samhällskunskap åk 7–9, Interskol: Ung i dag – identitet och livsstil

beskriver att alla har olika förutsättningar, men samtidigt bor ”Vi ett väl

fungerande land”, ”Trots detta skiljer sig våra förutsättningar åt av många

56 (85)

skäl. De påverkas av om vi bor i storstad eller på landsbygd, vilken skola

vi går i, varifrån vi kommer, hur vår familj ser ut, vad våra föräldrar har för

utbildning. Vad de arbetar med, familjens ekonomi och så vidare. Dessa

saker kan ha stor betydelse för hur det kommer att gå för dig i skolan och i

framtiden. Sist men inte minst är det naturligtvis dina egna ansträngningar

som på ett avgörande sätt påverkar vilken framtid du går till mötes”

(Lundberg & Olsson, 2011, s 21f).

Samhälle 7, Liber: Familjens pengar beskriver villkoren för en familjs

ekonomi: ”De flesta av oss är inte särskilt rika och måste därför planera

noggrant hur vi ska använda våra pengar. Och det är just det som ekonomi

handlar om – att välja hur man ska hushålla med sina pengar. Vill jag köpa

godis nu, eller en moped om två år?”. I texten jämförs familjen med ett

företag, men att denna ”lilla ekonomi” kallas hushållsekonomi. Innehållet

exemplifieras med att Familjen Karlsson med två arbetande vuxna och två

barn samt Familjen Lindström med en arbetande mamma med två barn.

Det ekonomiska kretsloppet beskriver att hushållen, företagen och staten

påverkar varandra: ”Pengar rör sig alltså runt i samhället – från företag till

hushåll, från hushåll till staten och så vidare – precis som i ett kretslopp.

Alla delarna i kretsloppet är beroende av varandra för att samhällsekonomin

ska fungera”. Familjens ekonomi förr i tiden beskrivs som ”En ekonomi

som bygger på att familjen själv skapar det den förbrukar kallas för

självhushållning. Nu för tiden har vi istället penninghushållning”

(Andersson m.fl, 2011, s 92ff).

Familjens budget: ”Alla familjer måste planera sin ekonomi för att den

ska fungera bra. När man planerar sina inkomster och utgifter gör man

en budget”. Familjerna Karlsson och Lindströms månadsbudgetar med

”utgifter” och ”kvar till annat eller som kan sparas” redovisas. Vad varje

post i budgeten förklaras kortfattat i en kompletterande ruta: bostad,

hushållskostnader, resor, fackföreningsavgifter/A-kassa, lek & fritid,

hygien, bil och pengar över. Vad Konsumentverket kan bidra med beskrivs

i en annan faktaruta: ”Vill du veta mer om hur stora levnadskostnader

man brukar ha i olika åldrar kan du titta på Konsumentverkets hemsida

(www.konsumentverket.se). Konsumentverket är en statlig myndighet

som ska informera hushållen hur man bäst håller ordning på sin ekonomi,

samt vilka rättigheter och skyldigheter du har när du köper olika saker”

(Andersson m.fl, 2011, s 97).

Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: Du är en del av ett hushåll:

”Ordet familj kan ha många betydelser. En del familjer består av flera barn

och vuxna. En del vuxna är gifta, andra bor ihop utan att vara gifta. Många

barn har bara en förälder hemma. Ändå har ordet familj sina begränsningar.

57 (85)

Vi ingår alla i ett hushåll. Hushåll är olika stora med en eller flera personer

– och de behöver inte alltid höra till samma familj. Många hushåll i Sverige

består av bara en person”. Detta resonemang om hushåll och familj är en

introduktion till fördelen med att göra en budget. Hushållets sätt in i

sammanhanget av pengarnas olika kretslopp, för både den privata ekonomin

och samhällets. Dilemma handlar om Att köpa eller inte köpa. I detta fall

handlar det om att köpa ett par efterlängtade skor som har tillverkats med

hjälp av barnarbete (Hildingson m.fl, 2011, s 107f).

Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: Spara för framtiden: ”Det är

viktigt att spara. Sparandet är en reserv för oförutsedda utgifter, kostnaden

som man inte kan räkna med i förväg. Bilen kan gå sönder och tandläkar-

räkningen kan bli dyr”. I Högre lön eller arbetslös – allt kan hända hamnar

familjen i den situationen att pappa Alex blir arbetslös. Efter både bråk om

pengar och diskussioner kommer de fram till: att de ska laga mer mat själva,

baka sitt eget bröd, handla de billigaste vardagsvarorna på extrapris,

använda sig av jämförpriset i butiken, se om det går att ringa billigare och

sälja bilen. Detta avsnitt följs sedan av innehåll där en rad energitips delges

och fördelar med närproduceras tydliggörs. Avsnittet avslutas med Varför

återvinna? där fakta ges inom området (Hildingson m.fl, 2011, s 112).

7.6.6 Sh – Konsumenträttigheter och skyldigheter

Årskurs 7–9

Samhälle 7, Liber: Har kunden alltid rätt? har exemplet Fia som vill

ha pengarna tillbaka efter att hennes hår blivit grönt istället för brunt.

Konsumentvägledaren kan hjälpa: ” Fia köpte två tjänster av den här

frisören – klippning och färgning. Hennes hår skulle bli brunt, men eftersom

håret blev grönt istället är tjänsten inte utförd som hon kunde förvänta sig.

Frisören behöver inte ge henne pengarna tillbaka om hon inte vill, för hon

färgade ju faktiskt håret, även om det inte blev bra. Däremot ska frisören

göra om färgningen gratis, eftersom det inte fungerade första gången”.

Det finns information om att anmäla till Allmänna reklamationsnämnden

och om konsumentköplagen. ”Bra komihåglista för dig som handlar” har

innehåll om: fabrikationsfel, garanti, öppet köp, hemförsäljningslagen

och köp via internet (Andersson m.fl, 2011, 103f).

7.6.7 Sh – Marknadsföring och kommersiella medier

Årskurs 7–9

Punkt SO Samhällskunskap del 1, Gleerups: Massmedier – granskning,

underhållning, information har följande innehåll: ”Det var under 1990-talet

58 (85)

som Internet växte i rasande takt och antalet datorer ökade rekordartat i

Västeuropa och Nordamerika. I stora delar av Afrika, Asien och Sydamerika

är Internet inte alls3 spritt bland vanliga människor” (Andersson, 2010,

s 25ff).

Kompakt Samhällskunskap, Gleerups: Livsstil och identitet har innehåll

om ungdomars identitet och livsstil och hur detta påverkas av till exempel

kön: ”Ofta talar man om att det ska råda jämställdhet mellan könen. Det

innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter i livet. Man ska inte

begränsas eller vinna fördelar av att man har ett visst kön…”. Fråga vid

bildtext: ”Är det manligt eller kvinnligt att ta hand om barn?”. I Marknads-

föring och kommersiella media finns innehåll om Könsroller i reklam,

vilket anknyter till innehållet om tidigare livsstil och identitet (Nilsson,

2011, s 97, 101).

Punkt SO Samhällskunskap del 1, Gleerups: I Reklam och propaganda

finns innehåll om vad reklam betyder, begreppet propaganda förklaras,

beskrivning om hur en reklamannons konstrueras och vilka vanliga tricks

som används för att budskapet ska nå ut. Sedan finns olika reklam, såsom

produktplacering, sponsring och annonsblad (Andersson, 2010, s 30).

Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: I Kultur finns överallt finns

innehåll om identitet och livsstil: Du har många identiteter, Att pröva sig

fram, Ska du se ut så där? och Hur man ska vara? Ungdomskulturen

handlar till stor del om att konsumera, att köpa ”rätt saker”. Utbudet av

kläder, prylar och musik är enormt. Mängder av reklam visar upp det allra

senaste. Identitet problematiseras i en text kallad Söta tjejer och sportiga

killar?. I det avsnittet belyser de att könsidentiteterna var tydliga för bara

några år sedan, men att bilderna av tjejer och killar i medierna inte är så

tydliga längre. Du har säkert sett reklam som är tvärt om, det vill säga

där killar är avklädda och sexiga ”objekt” och tjejerna är tuffa och

handlingskraftiga (Hildingson m.fl, 2011, s 16ff).

7.6.8 Sh – Privatekonomi

Årskurs 7–9

Kompakt Samhällskunskap, Gleerups: I Samhällets ekonomi finns innehåll

om hushållens utgifter i ett konsumtionsdiagram och en familjedialog

omkring en dyr skinnjacka. Familjens ekonomi beskrivs utifrån samhällets

ekonomiska kretslopp, där avsnittet avslutas med en privatekonomisk ruta

där det framhålls att ”Det är viktigt att ha koll på sin privatekonomi” utifrån

3 Föråldrad skrivning (författarens kommentar).

59 (85)

risken att skuldsätta sig och få betalningsanmärkningar. Hänvisning om att

”Gå in på Kronofogdens hemsida och ta reda på mer om Kronofogdens

uppgifter”. Den privatekonomiska delen utvecklas vidare i Banker och

sparande, där ett exempel omkring en vinst på V75 är utgångspunkten för

ett resonemang. Bankernas uppgift tar upp in- och utlåningsränta, bank-

inspektionen4, att spara eller inte spara och att det finns andra sparformer.

Alla hushåll står inför valet vad de ska göra med sina disponibla inkomster.

”Ska de konsumera, dvs. köpa varor och tjänster för alltihop eller ska de

spara en del?” (Nilsson, 2011, s 97ff, 152ff, 163).

Samhällskunskap åk 7–9, Interskol: I Tonåren och ekonomi finns följande

innehåll: ”Det är dyrt med tonåringar. Växande tonåringar är dyra i drift när

det gäller mat och kläder. Tonårsföräldrar vet att de kan köpa stora mängder

mat som sedan försvinner när hungriga tonåringar kommer hem och rensar

kylskåpet”. I samband med Kläder beskrivs tonåringen som en som växer

snabbt och är modemedvetna: ”Dessutom är tonåringar ofta modemedvetna

och vill ha moderna och dyra ”märkeskläder” och ”märkesskor”. Det kan

vålla stridigheter, eftersom föräldrar och tonåringar kan ha olika åsikter om

vad som behöver handlas i klädväg och vad det får kosta”. Gemensamma

kostnader och Din egen ekonomi avslutas med texten: ”Smarta affärsmän”

är ständigt på jakt efter ”smarta affärsidéer”. Akta dig för dem! Så återigen

– tänk efter före!” (Lundberg & Olsson, 2011, s 30ff).

Samhälle 7, Liber: I Våra pengar finns följande innehåll: Dina egna

pengar, familjens pengar, Spara pengar, Har kunden alltid rätt? och

Kontant betalning eller kredit. Våra pengar: ”Stålar, kosing, klöver, klirr i

kassan, tjäna pengar som gräs – har du tänkt på hur många slanguttryck det

finns som har med pengar att göra? Det kanske inte är så konstigt med tanke

på hur viktiga pengar är. Utan pengar klarar man sig helt enkelt inte. Men

det betyder inte att pengar är någon garanti för att vi ska bli lyckliga”. Spara

eller slösa handlar om Sara, 13 år, som sparar till en moped som hon sedan

kan köpa när hon fyller 15 år: ”När 15-årsdagen äntligen är inne köper Sara

en begagnad moped för de 5400 kronor som hon har sparat ihop – 225

kronor i 24 månader blir precis 5400 kronor”. Dina egna pengar handlar

om fickpengar och ungdomslön: ”En tonåring kan ta enklare arbeten, men

har oftast mindre betalt än en vuxen. Det är för att ungdomar får de enklaste

jobben och inte behöver ta så mycket ansvar”. Texten kompletteras med

några åldersgränser och genomsnitt för fickpengar (Andersson m.fl, 2011,

s 88–108).

4 Bankinspektionen lades ner 1991. Numera heter det Finansinspektionen. (Författarens

kommentar.)

60 (85)

Samhälle 7, Liber: I Spara pengar finns följande innehåll: ”Den som har

pengar över efter att ha köpt allt det nödvändiga kan spara. Att spara

behöver faktiskt inte vara så svårt om du tänker efter vad du egentligen

lägger ut pengar på”. På bank eller fond ger en överblick över de olika

sparformerna: spara i bank, köpa obligationer och fond/aktiefond. Avsnittet

avslutas med ”Tänk på att ju mer du kan tjäna på en sparform, desto större

är risken att du förlorar en del av dina pengar. Det är dumt att spara i fonder

om du vill kunna ta ut dina pengar igen redan om ett år. Då är det bättre att

sätta in pengarna på banken, även om pengarna inte växer så mycket”. Liten

ordlista om pengar kompletterar innehållet i texten (Andersson m.fl, 2011,

s 100f).

Kontant betalning eller kredit beskriver fördelar och nackdelar med de olika

betalsätten: ”Det är alltså nästan alltid billigast att betala kontant. Det som är

köpt på avbetalning kan dessutom gå sönder innan varan är helt betald, och

det kanske inte är så kul”. Vad händer med den som inte betalar? beskriver

steg för steg vad som händer om individen inte betalar en räkning. Utgångs-

punkten är att många ungdomar hamnar i ekonomisk knipa, trots att

ungdomar under 18 år inte kan handla på kredit (Andersson m.fl, 2011,

105ff).

Samhälle i dag 7 SOL 4000, Natur & Kultur: I Pengar i din vardag får

eleven följa en familjs ekonomiska situation. Det är mamma inköpschefen

Mira, pappa elmontör Alex och barnen Elin, 16 år, och David, 14 år. Har du

koll på pengarna? med innehåll om olika betalningssätt såsom Internet och

bankkort. För att ge en helhetsbild av den privata ekonomin ges information

om vad som händer när du inte betalar, med koppling till Kronofogdens roll

(Hildingson m.fl, 2011, s 107f).

7.7 Svenska

Svenska 1–3 har i de studerade läromedlen inget direkt innehåll som handlar

om konsumentfrågor.

Svenska 4–6 har innehåll om Marknadsföring och kommersiella medier: hur

en broschyr kan vara konstruerad och att vara källkritisk. I samband med

studieteknik anknyter innehållet till Konsumenträttigheter och skyldigheter.

Recept som exempel på instruktion anknyter till Hushållskompetens och

delaktighet.

Svenska 7–9 har innehåll om Marknadsföring och kommersiella medier. I

Lgr11 har reklamformuleringen flyttats ner till centralt innehåll 4–6 inom

Svenska, men av förklarliga skäl finns de kvar i år 7–9 eftersom flera av

61 (85)

läromedlen är publicerade innan Lgr11. Arbetsuppgifter inom argumenta-

tion och studieteknik har innehåll som anknyter till Hushållskompetens

och delaktighet till exempel förhållandet mellan godis och hälsa samt hur

det är möjligt att inreda sitt boende. Media och teknologisk kompetens tar

upp innehåll gällande Internet.

Sv 1–3 Sv 4–6 Sv 7–9

Tema

Hållbar konsumtion - - -

Media och teknologisk kompetens - - Ja

Område

Hushållskompetens och delaktighet - Ja -

Konsumenträttigheter och skyldigheter - Ja -

Marknadsföring och kommersiella medier - Ja Ja

Privatekonomi - - -

Tabell 15: Teman och områden i läromedel inom Svenska.

7.7.1 Sv – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 4–6

Skrivmix 2 Läs och skriv i genrer, Natur & Kultur: I Instruktioner är

huvudexemplet Pärrys heta köttfärssås. I samband med detta avsnitt är

det en genomgång om vad instruktioner är, hur de är skrivna och vad

instruktioner kan vara (Sahlin, 2008, s 26f).

7.7.2 Sv – Hushållskompetens och delaktighet

Årskurs 4–6

Svenska Direkt 8, Grundbok Bonnier Utbildning: Påverka med ord:

argumentera och diskutera i skrift: Läs debattartikeln Lösviktsgodis – ett

hot mot vår hälsa. Faktainnehåll gällande hälsa: ”100 gram godis innehåller

ungefär lika mycket energi som en portion spagetti och köttfärssås, men

inte några vitaminer eller mineraler”. Senare i kapitlet finns debattartikeln

”Ungas hälsa går att påverka” och avsnittet avslutas med att eleven själv

ska skriva en debattartikel på valbara ämnen som alkohol, tobak, kost och

matvanor, kroppsideal och ätstörningar samt motion (Peña & Eriksson,

2011, s 23).

Studio Svenska 3, Grundbok, Liber: I Studieteknik finns Att arbeta i grupp

exemplet Hemkunskapen – Att flytta hemifrån. Uppdraget är att skriva en

62 (85)

projektplan: ”Vi har valt att arbeta med hur man skaffar en lägenhet och

vad man behöver ordna för att kunna flytta” (Eklund m.fl, 2008, s 8f).

7.7.3 Sv – Konsumenträttigheter och skyldigheter

Årskurs 4–6

Studio Svenska år 5, Grundbok, Liber: Studieteknik har innehåll om

Stackars pappa som blev magsjuk, efter att han ätit musselsoppa. Ett

innehåll som handlar om Konsumenträttigheter och skyldigheter

(Eriksson m.fl, 2007, s 12f).

7.7.4 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier

Årskurs 4–6

Studio Svenska år 5, Grundbok, Liber: I Massmedier möter eleverna de

tre systrarna med namnen Underhålla, Övertyga och Förklara. De beskriver

mediebruset på ett lättfattligt sätt och tränar eleverna att utveckla ett

källkritiskt förhållningssätt (Eriksson m.fl, 2007, 116f).

Skrivmix 3, Läs och skriv i genrer, Natur & Kultur: Broschyrer: ”En

broschyr är ett häfte eller blad som gör reklam för till exempel en vara eller

en plats. Texten i broschyren ska både informera och locka läsaren. Ofta

använder man bilder och färger för att förstärka texten” (Sahlin, 2008,

s 24f).

7.7.5 Sv – Media och teknologisk kompetens

Årskurs 7–9

Studio Svenska 2, Grundbok, Liber: I Massmedier beskrivs vilka

möjligheter som Internet erbjuder: ”Det är möjligt att shoppa, sköta

bankärenden eller lyssna på och ladda ner musik. Där finns också

dagstidningar, tv och radio. Därefter besvaras frågan om Är allt på

nätet bra?” (Nygren & Strömsten, 2007, s 166f ).

7.7.6 Sv – Marknadsföring och kommersiella medier

Årskurs 7–9

Svenska Direkt 8, Grundbok Bonnier Utbildning: Innehåll finns inom

reklam: Påverka med bilder, Reklam – att ropa högst, Reklam förr och idag,

Hur påverkar reklam oss?, Hur gör man en reklamannons samt Reklam och

ideal? (Peña & Eriksson, 2011, s 12f, 6–85).

63 (85)

Studio Svenska 4, Grundbok, Liber: Massmedier ger ”redskap som hjälper

dig att tolka och analysera reklambudskap, reflektera kring reklam och

dess budskap samt lära dig mer om vilka lagar och regler som styr mass-

medierna”. Innehållet handlar om vad reklam är, hur den påverkar och hur

det är möjligt att granska reklamen (Eklundh m.fl, 2007, s 144f).

64 (85)

8 Sammanfattning av resultatredovisning Nedan följer en sammanfattande redovisning av i vilka ämnen samt i vilka

läromedel man hittar konsumentinnehåll. Redovisning görs av a) vilka

ämnen som har konsumentskrivningar i centralt innehåll och b) i de fall mer

konsumentinnehåll förekommer i läromedel, än vad som föreskrivs i centralt

innehåll i läromedel, noteras även detta:

Biologi, Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och

Samhällskunskap har centralt innehåll inom tema Hållbar konsumtion.

Detta återspeglas även i de analyserade läromedlen.

Hem- och konsumentkunskap och Samhällskunskap har centralt innehåll

om tema Media och teknologisk kompetens. Detta återspeglas i de

analyserade läromedlen, men innehåll förekommer även inom Svenska.

Geografi, Hem- och konsumentkunskap, Kemi och Samhällskunskap har

centralt innehåll inom kärnområde Hushållskompetens och delaktighet.

Detta återspeglas i de analyserade läromedlen, men innehåll förekommer

även inom Biologi, Matematik och Svenska.

Hem- och konsumentkunskap har innehåll inom tema

Konsumenträttigheter och skyldigheter. Detta återspeglas i det

analyserade läromedlet, men innehåll förekommer även inom

Samhällskunskap och Svenska.

Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska samt

utanför studien har även Bild centralt innehåll inom kärnområde

Marknadsföring och kommersiella medier. Detta återspeglas i de

analyserade läromedlen, men innehåll förekommer även inom

Matematik.

Hem- och konsumentkunskap, Matematik och Samhällskunskap

har innehåll inom kärnområde Privatekonomi. Detta återspeglas

i de analyserade läromedlen.

65 (85)

Tabellen sammanfattar bilden ytterligare:

Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv

Lgr1

1

Läro

mede

l

Lgr1

1

Läro

mede

l

Lgr1

1

Läro

mede

l

Lgr1

1

Läro

mede

l

Lgr1

1

Läro

mede

l

Lgr1

1

Läro

mede

l

Lgr1

1

Läro

mede

l

Tema

Hållbar Konsumtion Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - - Ja Ja - -

Media och teknologisk kompetens

- - - - Ja Ja - - - - Ja Ja Ja Ja

Område

Hushållskompetens och delaktighet

- Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Ja - Ja

Konsumenträttigheter och skyldigheter

- - - - Ja Ja - - - -- - Ja Ja

Marknadsföring och kommersiella medier

- - - - Ja Ja - - - Ja Ja Ja Ja Ja

Privatekonomi - - - - Ja Ja - - Ja Ja Ja Ja - -

Bi Ge Hkk Ke Ma Sh Sv

Tabell 16: Tema och områdens innehåll i centralt innehåll i Lgr11 och i analyserade läromedel.

66 (85)

9 Sammanfattande diskussion Denna rapport visar på närvaro av konsumentinnehåll i grundskolan, både

i centralt innehåll och i analyserade läromedel. Dessutom visar det sig att

läromedel har mer innehåll än vad Lgr11 föreskriver. Analysens resultat

visar på möjligheter vad gäller skrivningen om Rektors ansvar om att

integrera ämnesövergripande kunskapsområden såsom konsumentfrågor.

Detta gäller också i skrivningen om lärarens riktlinjer som anger att läraren

ska: ”Organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta

ämnesövergripande” (Skolverket, 2011a, s 14). Denna studie är möjlig att

läsa som en inspiration för ett ämnesövergripande temaarbete och på det

sättet stärka konsumentfrågornas roll i grundskolan.

Förlagen är en viktig aktör för att bidra med användbara läromedel, till

ämnesövergripande undervisning. I analysens läromedel finns ett exempel

på hur det är möjligt att tänka ämnesövergripande. Följande exempel är

hämtade från Samhälle i dag SOL 4000 från Natur & Kultur (Hildingson

m.fl, 2011), som har en hänvisning till Geografi 7, Tema 2 (Thorstensson

m.fl, 2011) i samma serie. För den undervisande läraren underlättar dessa

skrivningar ett ämnesövergripande tänkesätt, när läromedlet har dessa

hänvisningar omkring angränsande innehåll.

Läromedel inom årskurserna 1–3 och som ingått i studien, finns inom

Matematik och Svenska. Dessa läromedel kännetecknas av färdig-

hetsträning, där äpplen, päron och mynt används som illustrationer.

Mot bakgrund av forskning om barns tidiga konsumtionsvanor, där de

via media, reklam och familjens shoppingrundor tidigt introduceras i

konsumtionssamhället (Lundby, 2008), visar det på att det finns anledning

att uppmärksamma bristen av konsumentinnehåll i läromedel i de yngsta

årskurserna.

Läromedel inom Fysik, Historia, Religion och Teknik saknade också

konsumentrelaterat innehåll. Anledningen till detta kan vara att dessa

ämnen traditionellt inte sett sig som bärare av konsumentfrågor och

att dessa läromedel var av äldre datum än 2011.

I studien har Hem- och konsumentkunskap ett läromedel som är reviderat

till Lgr11. I de yngre årskurserna 1–6 ger inget förlag ut något läromedel

inom ämnet. Frågan är vad det betyder för möjligheten att undervisa

konsumentkunskap, när urvalet av läromedel är begränsat jämfört med

ett större urval inom övriga ämnen i grundskolan. Ingen av de fyra

dominerande förlagen ger ut läromedel inom Hem- och konsumentkunskap.

67 (85)

I analysen har det visat sig att temat Hållbar konsumtion uppfattas som

ett aktuellt tema. Alla ämnen i studien, utom Matematik, har på olika sätt

anknytning till detta tema. I de yngsta årskurserna 1–3 har Samhällskunskap

en skrivning om miljöfrågor. I de äldre årskurserna 7–9 har Biologi innehåll

om hur konsumenten kan bidra till en hållbar utveckling, Kemi innehåll om

resursanvändning, återvinning och kemikaliers påverkan av hälsa och miljö.

Geografi innehåll om hur varor och tjänster produceras och konsumeras.

Dessutom har Hem- och konsumentkunskap innehåll om val och ställnings-

tagande för miljömässig hållbarhet genom alla årskurser 1–9. Skrivningarna

om hållbar utveckling har förstärkts i Lgr11 och det är positivt att det i

analysen framkommit att detta innehåll finns med i de reviderade läro-

medlen. Några konkreta exempel är värda att framhålla inom hållbar

utveckling: Koll på Sverige från Bonnier Utbildning, som återkommande

använder en bild på en utrotningshotad flodpärlsmussla, Hem- och

konsumentkunskap 6–9 från Interskol har uppmaningen ”Tänk grönt!”.

Läromedel för årskurserna 7–9 Puls Biologi Fokus och Puls Kemi Fokus

från Natur & Kultur är ytterligare ett exempel på att de beaktat skrivningen

om hållbar utveckling. Dessa exempel kan uppfattas som en fingervisning

om att förlagens reviderade utgivning återspeglar innehåll om hållbar

utveckling och i denna analys Hållbar konsumtion.

Media och teknologisk kompetens är ett tema som har minst innehåll i de

analyserade läromedlen. Temats förhållandevis begränsade innehåll i både

centralt innehåll och läromedel kan dock ha påverkats av temats korta

tradition i skolan. En annan orsak är definitionen av till exempel källkritik,

som har placerats under området Marknadsföring och kommersiella media.

I de läromedel som ingått i studien finns innehåll inom både Hem- och

konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska. Att detta tema är under

förändring visar följande centralt innehållt i Punkt SO Samhällskunskap del

1 från Gleerups: ”Det var under 1990-talet som Internet växte i rasande takt

och antalet datorer ökade rekordartat i Västeuropa och Nordamerika. I stora

delar av Afrika, Asien och Sydamerika är Internet inte alls spritt bland

vanliga människor” (Andersson, 2010, s 25ff).

Hushållskompetens och delaktighet är till sitt omfång det mest omfattande

i analysen. Detta trots att innehåll som har befunnits i gränsområdet mellan

detta område och tema Hållbar konsumtion placerats i det senare. Innehåll

om samhälls- och hushållsekonomi och val och handlingar i hemmet är

i centrum för innehåll inom detta område, särskilt inom Hem- och

konsumentkunskap och Samhällskunskap. Biologi, Geografi och Kemi

använder sig av innehåll inom Hushållskompetens och delaktighet för

att exemplifiera undervisningen med vardagliga exempel. I Hem- och

konsumentkunskap 7–9 från Interskol finns följande skrivning i samband

68 (85)

med Ekonomisk planering: ”du tillhör en köpstark grupp och att du är en

del av familjens ekonomi”. Det är möjligt att uttalande stämmer på vissa

ungdomar, men samtidigt finns forskning som visar på fattigdom bland

barn i Sverige (Hjort, 2004). Innehåll om ungdomars ekonomi kan

problematiseras, för att erbjuda ett mer nyanserat innehåll i undervisningen.

Innehållet Konsumenträttigheter och skyldigheter finns en direkt skrivning

i det centrala innehållet inom Hem- och konsumentkunskap årskurserna

7–9. Analysen visar att innehåll finns i läromedel inom både Samhälls-

kunskap och Svenska. Exemplen i det analyserade läromedlen är av äldre

datum än 2011, men det visar att en skrivuppgift inom Svenska kan ha ett

innehåll som handlar om att reklamera eller att ta vara på sina rättigheter.

Inom Marknadsföring och kommersiella medier har i Lgr11 skett en del

förändringar jämfört med kursplan 2000 (Skolverket, 2000). Reklam finns

i det centrala innehållet i årskurserna 4–6 inom Bild, Hem- och konsument-

kunskap och Svenska. Bild och Hem- och konsumentkunskap är de ämnen

som i Lgr11 har skrivningar gällande reklam i årskurserna 7–9. Skrivningen

inom Bild är en förstärkning mot tidigare, men i denna studie har det inte

ingått några läromedel inom ämnet Bild. Mediers påverkan finns inom

Samhällskunskap i årskurserna 4–6, men inom Hem- och konsument-

kunskap i årskurserna 7–9. I de äldre årskurserna har tidigare Samhälls-

kunskap haft innehåll inom reklam, men i Lgr11 har den direkta skrivningen

tagits bort. Svenska har kvar innehåll inom källkritik vad gäller reklam inom

alla årskurser. Vad innebär det för Hem- och konsumentkunskap med denna

förskjutning vad gäller ansvarsfördelning av mediers påverkan? Detta

innehåll som tidigare delats med Samhällskunskap i de äldre årskurserna.

Eftersom både Bild och Hem- och konsumentkunskap har begränsat med

läromedel inom sina ämnen, är Marknadsföring och kommersiella medier

ett innehåll som kan utvecklas i kommande läromedel.

Innehåll inom Privatekonomi har inom Hem- och konsumentkunskap

och Samhällskunskap av tradition förvaltat konsumentfrågor i grundskolan.

I läsningen av centralt innehåll framgår det att det finns en ny ansvars-

indelning gällande privatekonomi. Samhällskunskap har innehåll om

privatekonomi i år 4–6 och Hem- och konsumentkunskap i år 7–9.

Matematik har i centralt innehåll fått förstärkta indirekta skrivningar,

som uttrycks i vardagliga situationer. Det som framkommit i analysen

är att i vissa läromedel inom Matematik använder förlagen specifika

uppdrag, där eleverna erbjuds konkreta konsumentsituationer i under-

visningen. Detta förekommer bl.a. i Guldgruvan 3 från Gleerups, som

har illustrativa bilder från tågstation, biobesök och flygplats, Uppdrag:

7 Matte från Liber och i avsnittet Inför gymnasiet i Matte Direkt 9 från

69 (85)

Bonnier Utbildning. Innehållet visar på att det finns möjligheter för

ämnesövergripande läromedel inom dessa tre ämnen, där elevernas intresse

kan vara en drivkraft för att lära sig mer om beräkningar vad gäller den egna

ekonomin.

70 (85)

10 Slutsats I den här rapporten har grundskoleämnena Biologi, Geografi, Hem- och

konsumentkunskap, Kemi, Matematik, Samhällkunskap och Svenska varit

föremål för en detaljerad analys. Syftet har varit att undersöka i vilken

utsträckning konsumentfrågorna speglas dels i ämnenas centrala innehåll,

utifrån Lgr 11 (Skolverket, 2011a), dels i de mest förekommande

läromedlen.

Resultatet visar att begreppet konsument har förstärkts i Lgr11 inom

Geografi, ”var och hur varor konsumeras”, och inom Biologi, ”att som

konsument bidra till en hållbar utveckling” (Skolverket, 2011a). Vidare

är Hem- och konsumentkunskap det ämne som har mest direkt konsument-

kunskap i Lgr11, medan Matematik endast har ett indirekt innehåll.

Generellt är det möjligt att säga att centralt innehåll återspeglas i de

analyserade läromedlen. Vidare är det värt att notera att flera läromedel

erbjuder mer innehåll som berör konsumentkunskap, än vad centralt

innehåll faktiskt föreskriver.

Definitionen av innehåll grundar sig på rapporten Att undervisa om

konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning (TemaNord

2010:569), vilket innebär att konsumentinnehållet tydligt har synliggjorts

i analysen. Det är möjligt att konsumentkunskap, i Lgr11 och i läromedlen,

inte är lika påfallande för förlagen, läraren eller eleven. Därför visar denna

analys för ansvariga inom läromedelsproduktion och undervisning,

möjligheten att se att konsumentfrågor finns i större omfattning än vad

man tidigare förutsatt.

Särskilt handlar det om att beakta läromedel för årskurserna 1–3 och 4–6,

där konsumentsituationer frekvent används för att utveckla olika form av

färdighetsträning inom olika ämnen. Behovet av förbättringar gäller även

läromedel för Fysik, Historia, Religion och Teknik. Läromedlen för dessa

ämnen saknar helt koppling till konsumentområdet, även om det finns

potential i det centrala innehållet. Läromedel inom Bild överlämnas till

andra att undersöka, men är ett ämne som har reklamskrivningar i centralt

innehåll. Vidare är det värt att notera att Hem- och konsumentkunskap,

som har innehåll inom alla teman och områden, och som ensamt undervisar

om Konsumenträttigheter och Skyldigheter, endast har ett läromedel på

marknaden. Detta ska ses i jämförelse med det varierade utbud som finns

inom andra ämnen från både förlag och till antalet titlar räknat.

Det finns goda möjligheter att arbeta med ämnesövergripande undervisning,

med inspiration av denna studies teman och områden. Temat Hållbar

71 (85)

konsumtion har i denna analys innehåll inom både Biologi, Geografi, Hem-

och konsumentkunskap, Kemi och Samhällskunskap. Innehållet relaterar

till undervisning om hållbar utveckling och att som konsument göra olika

aktiva val. Det andra temat Media och Teknologisk kompetens är ett tema

som kan utvecklas, särskilt med innehåll om internet och källkritik inom

Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap och Svenska. Matematik

har frekvent förkommande centralt innehåll om vardagliga situationer, ett

ämne som lämpar sig väl för att vidareutveckla inom området Privat-

ekonomi. Slutligen är Hushållskompetens och delaktighet det område som

anknyter till alla ämnens läromedel och utmaningen är att utveckla dessa

situationer till att bli än mer framträdande inom konsumentkunskapen.

72 (85)

11 Litteraturlista

Hjort, Torbjörn (2004). Nödvändighetens pris, Konsumtion och knapphet

hos barnfamiljer. Lunds Universitet: Lund

Kuoppa-aho, Eija & Mäntylä, Tania (2008). Barn och unga lär sig

konsumentfärdigheter för sent och för litet – utredning av läroböckernas

konsumentinformation. Konsumentverket: Helsingfors

Lundby, Erika (2008). Kunskapsöversikt över barns konsumtionsmönster.

Rapportserie i socialt arbete. Nr 1. Växsjö Universitet: Växsjö

Moéll Pedersen, Grethe (2009). Forbrukaremner i de nye läremidlene etter

Kunskapslöftet 2006 – En analyse av forbrukeremnenes forekomst i

läremidlene. Högskolen i Hedmark: Hedmark

Nordiska Ministerrådets (TemaNord 2010:569). Att undervisa om

konsumentkompetens – en strategi för konsumentutbildning. Förslag på

konsumentutbildningens mål och innehåll. Rosendahl-Schultz Grafik a/s:

Köpenhamn

OECD (2009). Consumer education. Policy recommendation of the

Committee on Consumer Policy

http://www.oecd.org/dataoecd/32/61/44110333.pdf

Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier 2000. Grundskolan.

Stockholm: Fritzes

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i Hem- och

konsumentkunskap. Stockholm: Fritzes

73 (85)

11.1 Biologi

Liber 4–6

Hansen Puke, Inga & Naenfeldt, Kerstin (2010). Upptäck Människan Kropp

och Hälsa. Stockholm: Liber

Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2006). Upptäck Biologi Sverige.

Stockholm: Liber

Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2007). Upptäck Biologi Europa.

Stockholm: Liber

Ottosson, Mats & Ottosson, Åsa (2008). Upptäck Biologi Världen.

Stockholm: Liber

Gleerups 7–9

Henriksson, Andersson (2010). MAKRO Biologi. Gleerups Utbildning:

Malmö

Liber 7–9

Fabricus, Susanne, Holm, Fredrik, Mårtensson, Ralph, Nilsson, Annika &

Nystrand, Anders (2009). Spektrum Biologi Grundbok. Stockholm: Liber

Natur & Kultur 7–9

Andreasson, Berth, Gedda, Sture, Johansson, Birgitta, Bondeson, Lars &

Zachrisson, Ingemar (2011). Puls Biologi Fokus. Natur & Kultur:

Stockholm

11.2 Fysik

Liber 4–6

Persson, Hans (2011). Boken om Fysik och Kemi. Stockholm: Liber

Bonnier Utbildning 7–9

Andersson, Per & Andersson, Pernilla (2011). Nya Fysik Direkt. Stockholm:

Bonnier Utbildning

Gleerups 7–9

Schultze, Jacques (2010). MAKRO Fysik. Malmö: Gleerups Utbildning

74 (85)

Liber 7–9

Undvall, Lennart & Karlsson, Anders (2009). Spektrum Fysik Grundbok.

Stockholm: Liber

Natur & Kultur 7–9

Sjöberg, Staffan & Ekstig, Börje (2011). Puls Fysik. Natur & Kultur:

Stockholm

11.3 Geografi

Bonnier Utbildning 4–6

Haraldsson, Kjell, Karlsson, Hanna & Molin, Lena (2010). Koll på Sverige.

Stockholm: Bonnier

Haraldsson, Kjell, Karlsson, Hanna & Molin, Lena (2010). Koll på Europa.

Stockholm: Bonnier

Haraldsson, Kjell, Karlsson, Hanna & Molin, Lena (2010). Koll på Världen.

Stockholm: Bonnier

Liber 4–6

Andersson, Stina & Åström, Karin (2010). Boken om Sverige. Stockholm:

Liber

Andersson, Stina & Åström, Karin (2007). Boken om Europa. Stockholm:

Liber

Andersson, Stina & Åström, Karin (2009). Boken om Världen. Stockholm:

Liber

Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica (2006). Upptäck Sverige Geografi

och natur. Stockholm: Liber

Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica (2007). Upptäck Europa Geografi.

Stockholm: Liber

Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica (2008). Upptäck Världen Geografi.

Stockholm: Liber

Bonnier 7–9

Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David & Åse, Lars-Erik (2011). Geografi

7 Grundbok. Stockholm: Bonnier Utbildning

75 (85)

Liber 7–9

Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2011). Geografi 7 SO – Serien från

Liber. Stockholm: Liber

Natur & Kultur 7–9

Wergel, Karin & Hildingson, Kaj (2011). Geografi 7 SOL 4000. Stockholm:

Natur & Kultur

11.4 Hem- och konsumentkunskap

Interskol 7–9

Sjöholm, Eva, Hjalmarsson, Anette, Arvidsson, Kenneth, Hedelin, Astrid,

& Olofsson, Margareta (2011). Hem- och konsumentkunskap åk 7–9.

Limhamn: Interskol

11.5 Historia

Liber 4–6

Andersson, Stina & Ivansson, Elisabeth (2007). Boken om Historia 1.

Stockholm: Liber

Andersson, Stina & Ivansson, Elisabeth (2007). Boken om Historia 2.

Stockholm: Liber

Andersson, Stina & Ivansson, Elisabeth (2007). Boken om Historia 3.

Stockholm: Liber

Interskol 7–9

Molund, Mats (2011). Historia AB. Limhamn: Interskol

Liber 7–9

Ivansson, Elisabeth & Sandberg, Robert (2011). Historia 7 SO – Serien från

Liber. Stockholm: Liber

Natur & Kultur 7–9

Wergel, Karin & Hildingson, Kaj (2011). Levande historia 7 SOL 4000.

Stockholm: Natur & Kultur

76 (85)

11.6 Kemi

Gleerups 7–9

Mårtensson, Gert (2010). MAKRO Kemi. Malmö: Gleerups

Liber 7–9

Nettelblad, Folke & Ekdahl, Christer (2008). Spektrum Kemi Grundbok.

Stockholm: Liber

Natur & Kultur 7–9

Andréasson, Berth, Boström, Kent, Holmberg, Eva & Bondeson, Lars

(2011). Puls Kemi Fokus. Stockholm: Natur & Kultur

11.7 Matematik

Gleerups 1–3

Brorsson, Åsa (2009). Prima Matematik 1AB. Malmö: Gleerups

Brorsson, Åsa (2009). Prima Matematik 2AB. Malmö: Gleerups

Brorsson, Åsa (2009). Prima Matematik 3AB. Malmö: Gleerups

Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2011). Koppargruvan Grundbok.

Malmö: Gleerups

Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2011). Silvergruvan Grundbok.

Malmö: Gleerups

Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2011). Guldruvan Grundbok.

Malmö: Gleerups

Liber 1–3

Kavén, Anna & Persson, Hans (2011). Mattedetektiverna 1AB.

Stockholm: Liber

Natur & Kultur 1–3

Olsson, Ingrid & Forsbäck, Margareta (2010). Matte Eldorado 1AB

Grundbok. Stockholm: Natur och Kultur

Olsson, Ingrid & Forsbäck, Margareta (2010). Matte Eldorado 2AB

Grundbok. Stockholm: Natur och Kultur

77 (85)

Olsson, Ingrid & Forsbäck, Margareta (2010). Matte Eldorado 3AB

Grundbok. Stockholm: Natur och Kultur

Gleerups 4–6

Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 1AB. Malmö:

Gleerups

Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 2AB. Malmö:

Gleerups

Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 3AB. Malmö:

Gleerups

Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 4AB. Malmö:

Gleerups.

Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 5AB. Malmö:

Gleerups

Häggblom, Lisen & Hartikainen, Siv, (2010), Tänk och Räkna 6AB. Malmö:

Gleerups

Sjöström, Bo, Sjöström, Jacob & Johansson, Ann (2010). Prima Formula

Matematik 4. Malmö: Gleerups

Svensson, Ylva & Östergren, Gunilla (2010), Kopparspiran Grundbok A.

Malmö: Gleerups

Liber 4–6

Kryger, Gunnar, Hernvald, Andreas, Persson & Hans, Zetterqvist (2011).

Mattespanarna 4AB. Stockholm: Liber

Bonnier Utbildning 7–9

Carlsson, Synnöve, Hake, Karl-Bertil & Öberg, Birgitta (2010). Matte

Direkt 7. Stockholm: Bonnier Utbildning

Carlsson, Synnöve, Hake, Karl-Bertil & Öberg, Birgitta (2010). Matte

Direkt 8. Stockholm: Bonnier Utbildning

Carlsson, Synnöve, Hake, Karl-Bertil, Öberg, Birgitta (2011). Matte

Direkt 9. Stockholm: Bonnier Utbildning

78 (85)

Liber 7–9

Johnson, Kristina & Welén, Conny (2011). Matematikboken X. Stockholm:

Liber

Wedbjer Rambell, Olga & Hansson, Magnus (2010). Uppdrag: 7 Matte.

Stockholm: Liber

11.8 Religion

Liber 4–6

Ring, Börje & Johansson, Daniel (2008). Upptäck religion. Stockholm:

Liber

Interskol 7–9

Molund, Mats & Sjöbeck, Karin (2011). Religion A. Limhamn: Interskol

Molund, Mats (2011). Religion B. Limhamn: Interskol

Liber 7–9

Berlin, Ingrid & Ring, Börje (2011). Religion 7 SO – Serien från Liber.

Stockholm: Liber

Natur & Kultur 7–9

Berg, Leif & Rundholm, Gunilla (2011). Religion och liv 7 Sol 4000.

Stockholm: Natur & Kultur

11.9 Samhällskunskap

Bonnier Utbildning 4–6

Eriksson, Johan (2010). Koll på samhället. Bonnier Utbildning: Stockholm

Gleerups 7–9

Andersson, Göran (2010). Punkt SO Samhällskunskap del 1. Malmö:

Gleerups

Nilsson, Erik, Långström, Sture & Swanelid, Göran (2010). Kompakt

Samhällskunskap. Malmö: Gleerups

Interskol 7–9

Lundberg, Frank & Olsson, Lars (2011). Samhällskunskap A. Limhamn:

Interskol

79 (85)

Liber 7–9

Andersson, Ulla, M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2010). Samhälle Maxi

SO – serien från Liber. Stockholm: Liber. Andra upplagan

Andersson, Ulla, M., Ewert, Per & Hedengren, Uriel (2011). Samhälle 7 SO

– serien från Liber. Stockholm: Liber.

Natur & Kultur 7–9

Wergel, Karin & Hildingson, Kaj (2011). Samhälle i dag 7 SOL 4000.

Stockholm: Natur & Kultur

Lagheim, Lars & Körner, Göran (2009). Impuls samhälle 1 för

grundskolans senare del. Stockholm: Natur & Kultur

Lagheim, Lars, Fridén, Anna & Körner, Göran (2009). Impuls samhälle

2 för grundskolans senare del. Stockholm: Natur & Kultur

Lagheim, Lars & Körner, Göran (2009). Impuls samhälle 3 för

grundskolans senare del. Stockholm: Natur & Kultur

11.10 Svenska

Gleerups 1–3

Wikström, Bim (2009), Briljant Svenska Textbok 1. Malmö: Gleerups

Wikström, Bim (2010), Briljant Svenska Textbok 2. Malmö: Gleerups

Liber 1–3

Örtendahl, Maj, J. (2011). Läsinlärning i 7 steg Läsebok 1. Stockholm:

Liber

Örtendahl, Maj, J. (2011). Läsinlärning i 7 steg Läsebok 2. Stockholm:

Liber

Örtendahl, Maj, J. (2011). Läsinlärning i 7 steg Läsebok 3. Stockholm:

Liber

Natur & Kultur 1–3

Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan A. Stockholm: Natur & Kultur

Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan B. Stockholm: Natur & Kultur

Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan C. Stockholm: Natur & Kultur

80 (85)

Malm Nilsson, Lotta (2011). Glad i Svenska 1. Språklära med övningar

Stockholm: Natur & Kultur

Gleerups 4–6

Bayard, Annika & Sjöbeck, Karin (2009). Praktisk Svenska 1.

Malmö: Gleerups

Bayard, Annika & Sjöbeck, Karin (2009). Praktisk Svenska 2.

Malmö: Gleerups

Bayard, Annika & Sjöbeck, Karin (2009). Praktisk Svenska 3.

Malmö: Gleerups

Liber 4–6

Eriksson, Hippas, Inger, Strömsten & Wänblad, Mats (2007).

Studio Svenska år 4 Grundbok. Stockholm: Liber

Eriksson, Hippas, Strömsten, Inger & Wänblad, Mats (2007).

Studio Svenska år 5 Grundbok. Stockholm: Liber

Stilling, Eva & Strömsten, Inger (2009). Studio Svenska 1 Grundbok.

Stockholm: Liber.

Eriksson, Hippas, Strömsten, Inger, Wänblad & Mats, Wänblad

(PDF 2011). Bums Svenska år 4. Stockholm: Liber

Natur & Kultur 4–6

Ejeman, Göran, Frennberg, Sten, & Köhler, Per-Olof (2008).

Dags språklära 4. Stockholm: Natur & Kultur

Ejeman, Göran, Frennberg, Sten, & Köhler, Per-Olof (2008).

Dags språklära 5. Stockholm: Natur & Kultur

Ejeman, Göran, Frennberg, Sten, & Köhler, Per-Olof (2008).

Dags språklära 6. Stockholm: Natur & Kultur

Malm Nilsson, Lotta (2011). Vän med Svenska. Lärobok. Stockholm:

Natur & Kultur

Sahlin, Pär (2008). Skrivmix 1 Läs och skriv i genrer. Stockholm:

Natur & Kultur

Sahlin, Pär (2008). Skrivmix 2 Läs och skriv i genrer. Stockholm:

Natur & Kultur

81 (85)

Sahlin, Pär (2008). Skrivmix 3 Läs och skriv i genrer. Stockholm: Natur &

Kultur.

Gleerups 7–9

Hedencrona, Eva & Smed-Gerdin, Karin (2009). Genrekoden skriva.

Malmö: Gleerups.

Hedencrona, Eva & Smed-Gerdin, Karin (2009). Genrekoden tala. Malmö:

Gleerups

Hedencrona, Eva & Smed-Gerdin, Karin (2009). Genrekoden antologi.

Malmö: Gleerups

Bonnier Utbildning 7–9

Söderberg, Cecilia & Eriksson, Lisa (2011). Svenska Direkt 7 Grundbok.

Stockholm: Bonnier Utbildning

Peña, Cecilia & Eriksson, Lisa (2011). Svenska Direkt 8 Grundbok.

Stockholm: Bonnier Utbildning

Liber 7–9

Nygren, Boel, Stilling, Eva & Strömsten, Inger (2007). Studio Svenska 2

Grundbok. Stockholm: Liber

My, Eklundh, Nygren, Boel & Strömsten, Inger (2008). Studio Svenska 3

Grundbok. Stockholm: Liber

My, Eklundh, Nygren, Boel & Strömsten, Inger (2007). Studio Svenska 4

Grundbok. Stockholm: Liber

Natur & Kultur 7–9

Sahlin, Pär (2010). Fixa texten!1. Stockholm: Natur & Kultur

Sahlin, Pär (2009). Fixa texten!2. Stockholm: Natur & Kultur

11.11 Teknik

Bonnier Utbildning 7–9

Börjesson, Git, Chocron, Monica, Högfeldt-Rudervall, Maria, Nylén,

Bengt, Nylén, Bo, Sjöström, Inga-lill & Svensson, Maria (2009).

Teknik Direkt. Stockholm: Bonnier Utbildning

82 (85)

Bilaga 1: Konsumentskrivningar i centralt

innehåll grupperade efter ämnen, Lgr11

Biologi

Innehåll inom tema Hållbar konsumtion.

Årskurs 7–9

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som

konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Geografi

Innehåll inom tema Hållbar konsumtion och område Hushållskompetens

och delaktighet.

Årskurs 4–6

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till

en hållbar utveckling.

Årskurs 7–9

Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser

förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar

av världen.

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor

transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har

förändrats över tid.

Hem och konsumentkunskap

Innehåll inom temana Hållbar konsumtion och Media och Teknologisk

kompetens samt områden Hushållskompetens och delaktighet,

Konsumentens rättigheter och skyldigheter, Marknadsföring och

kommersiella medier och Privatekonomi.

Årskurs 1–6

Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.

Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.

Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.

Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.

Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet

och hur de påverkar miljö och hälsa.

83 (85)

Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Årskurs 7–9

Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna

pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna

abonnemang.

Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion,

resor och krediter.

Konsumenters rättigheter och skyldigheter.

Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers

konsumtionsvanor.

Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp

av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social

och miljömässig hållbarhet.

Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris

och kvalitet.

Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de

påverkar miljö och hälsa.

Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra

förbrukningsvaror i hemmet.

Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta.

Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.

Kemi

Innehåll inom tema Hållbar konsumtion och områden Hushållskompetens

och delaktighet.

Årskurs 4–6

Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och

påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Årskurs 7–9

Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt

samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper

och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.

Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel

rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de

påverkar hälsan och miljön.

84 (85)

Matematik

Innehåll inom område Privatekonomi.

Årskurs 4–6

Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga

situationer.

Rimlighetsbedömningar vid uppskattning och beräkningar i vardagliga

situationer.

Proportionalitet och procent samt deras samband.

Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga

situationer.

Årskurs 7–9

Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga

och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt

beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom

olika ämnesområden.

Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt

beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom

olika ämnesområden.

Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika

ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga

situationer och olika ämnesområden.

Samhällskunskap

Innehåll om tema Hållbar konsumtion och Media och teknologisk

kompetens och områden Hushållskompetens och delaktighet,

Marknadsföring och kommersiella medier och Privatekonomi.

Årskurs 1–3

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi

och matvaror.

Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och

vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Årskurs 4–6

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. /…/

85 (85)

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett

källkritiskt förhållningssätt.

Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Årskurs 7–9

Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta

påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell

läggning.

Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation

via elektroniska medier.

Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.

Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan

få för individer och grupper.

Svenska

Innehåll om tema Media och teknologisk kompetens och område

Marknadsföring och kommersiella medier.

Årskurs 1–3

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Årskurs 4–6

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.

Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett

källkritiskt förhållningssätt.

Årskurs 7–9

Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors

tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

KonsumentverketBox 48651 02 Karlstad

Telefon: 0771-42 33 00Webbplats: www.konsumentverket.seE-post: konsumentverket@konsumentverket.se