kontakt torsdag 8 december hem 2005 nyheter · sms:a in tips sms:a in tips! skriv först dd tips...

förstasida

innehåll a-ö

tv-guide

video

öppet arkiv

Nyheter

❍ Aktuellt

❍ Ekonomi

❍ Gomorron Sverige

❍ Kulturnyheterna

❍ Rapport

❍ Studio 24

❍ 24 Direkt

❍ Nyhetstecken

❍ Uutiset

❍ Sverige Nu

❍ ABC

❍ Gävledala

❍ Mittnytt

❍ Nordnytt

❍ Smålandsnytt

❍ Sydnytt

❍ Tvärsnytt

❍ Värmlandsnytt

❍ Västerbottens- nytt

❍ Västnytt

❍ Östnytt

sport

väder

svt text

barn

spinn

spel

samhälle & dokumentär

kultur & nöje

film & drama

fakta & fritid

mat & dryck

om svt

about svt

butiken

sajtarkiv

Skidvalla en överskattad produktForskare avlivar vallamytenPublicerad 8 december 2005 - 11:59 Uppdaterad 8 december 2005 - 12:04

Skidvalla ställer till mer besvär än glädje för dom flesta skidåkare. Därför kan man glömma skidvallningen i fortsättningen. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till. - Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper, säger Kuzmin i ett pressmeddelande. Kuzmin har skrivit en avhandling om skidvallning som ska presenteras i januari.

Utskriftsvänligt format

Lägg till som favorit

Tipsa en vän « Tillbaka

mittnytt | senaste nyheter

8/12 15:33 Klart för Multiarena på Dannero8/12 14:47 Regeringen tillsätter älgutredning8/12 14:24 Bolag vill söka uran i Norråker8/12 14:09 Socialchef i Härjedalen får sparken8/12 13:31 Köttfärs med metallrester från Coop8/12 11:59 Skidvalla en överskattad produkt8/12 11:38 Hägglunds Drives köper familjeföretag i Sundsvall7/12 16:14 VM-kvalmatch på IP i Sundsvall7/12 15:44 "Gaser i magen" var stor cysta7/12 15:16 Åtalas efter att ha knivdödat hund7/12 14:01 Regeringen tar tempen på Konsum i Sollefteå7/12 13:55 Brottsutredning om försvunnet pass görs om7/12 13:33 90-åring strålades av misstag7/12 11:10 Casino Cosmopol festade upp 2,7 miljoner7/12 10:57 Polarbageriet i Omne satsar stort

Fler Nyheter »

webb-tv | mittnytt

Klicka här för att komma till debattsidanFler sätt att vara med i debatten

re:agera | forum DEBATT & DISKUSSION! I Re:agera har vi satt

DINA åsikter i fokus - motorn i de nya programmen är vårt debattforum och en rad interaktiva vägar för dig att vara med i debatten. Erik Nyberg & Ann-Louise Rönestål-Ek är programledare. Till Mittnytts

debattforum »

Senaste Re:agera - se det här på webbenTill reagera-sajten

Hur farliga är transporterna med farligt gods? 08 dec 2005 14:10 ErikNybergMittnytt

Ang. Färre övergångsställen i Sollefteå 08 dec 2005 11:38 erikohman

Kattor i bostadsområden. 08 dec 2005 06:22 schuttkus

Människor och djur - vänner eller fiender? 07 dec 2005 22:53 A.Jacobsen

Slopa betygsystemet? 06 dec 2005 12:02 descartes

till forumet »

hur blir vädret?

NORRSKENSKALLT eller snöslask? På våra vädersidor hittar du prognoser om allt från snöutsikterna i fjällen till badtemperaturen på

Torsdag 8 december 2005

svt.se - Mittnytt

hem | nyheter | kontakta oss | re:agera

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33600&a=501113 (1 of 2)2005-12-08 16:00:51

Du är inte inloggad »Bli medlem

»Logga in

hjälp kontakt

N24.se: Skidvalla ger sämre glid

Ericssonkursen säger 24 miljarder

Capio och spanska sjukan

STHLM 16:02

+0.2%

DJIA 15:47

-0.2%

RÄNTOR 1.1%0.3%

SÖK

Aktie

Börskornet

I dag på kornetTorbjörn Isacson

● Skandia● Hakon Invest

Vinnare & förlo...

Stille 43.6%Vita Nova... 12.5%SystemSepa... 10.8%

Curera Sve... -8.0%Iniris B -8.6%Kraftkommi... -9.3%

Börs24

Telegram

Skidvalla ger sämre glidPublicerat 8 december 2005 12:13

|

Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till.

"Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995. Stockholm TT

Handeln lockar riskkapital

Bra glid - en myt

Motionsåkare och

tävlingsåkare kan strunta i att

valla sina skidor. Att det ger

bättre glid är en myt.

Soldat sökes

USA:s militär lägger miljar-

der på reklam för att locka

soldater till kriget i Irak.

Tack Napoleon

SVD.SE I ett gåvobrev skrev

Napoleon att prins Carl Philip

får ärva det finaste i

kungasamlingen.

http://www.n24.se/dynamiskt/efterborsen/did_11243231.asp (1 of 7)2005-12-08 16:03:26

tv4.se - Forskare: Skidvalla ger sämre glid http://tv4.se/sport/430077.html

1 of 1 2005-12-08 16:09

TT

Forskare: Skidvalla gersämre glidMotionsåkare och ibland även tävlingsåkare kanstrunta i att åka på vallade skidor.

Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet iÖstersund, kommit fram till.

"Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre attnyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ettpressmeddelande.

I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvärför skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i mångafall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sigsmuts.

Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift medAntonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i ThunderBay 1995.

TV4 AB | Kontakta TV4 | Adress: TV4 AB, Tegeluddsvägen 3-5, 115 79 STOCKHOLM | Tel: 08-459 40 00 Ansvarig utgivare: Kajsa Ericson | Om cookies | RSS | ©1997-2005 TV4 AB

Göteborgs-Posten/Utskriftsversion

Stäng fönstret

Detta är en utskrift från Göteborgs-Posten.

Uppdaterad: 2005-12-08 12:14

Skidvalla ger sämre glidSTOCKHOLM

Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till. "Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995. TT

Copyright © 1995 - 2005 Göteborgs-Posten

http://www.gp.se/gp/road/Classic/shared/printArticle.jsp?d=332&a=2474122005-12-08 17:04:55

Newsdesk: Mittuniversitetet - Chockbesked från forskare - skidvalla ger sämre glid

Om Newsdesk Press Partners Vanliga frågor Kontakta Newsdesk

Start Sök pressinformation Sök nyheter Sök företagskälla

Tillbaka

Mittuniversitetet

Chockbesked från forskare - skidvalla ger sämre glid 2005-12-08 14:19

Lars Aronsson [email protected] Tel: 063-16 53 36 Mobil: 070-516 5336 Fax: 063-16 54 54 Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitet, har kommit fram till att motionsåkare med fördel kan strunta i att valla sina skidor för att få bättre glid. Även för tävlingsåkare kan det i vissa fall vara bättre att åka på ovallade skidor. – Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva glidegenskaper. Förutom att det blir lättare att åka, slipper skidmotionären allt för- och efterarbete, får mer tid i skidspåret och mera pengar i fickan, säger Leonid Kuzmin. I januari kommer Leonid Kuzmin att presentera en licentiatavhandling kring skidvallning. I den presenteras uppgifter som innebär ett paradigmskifte inom skidsporten. Leonid Kuzmin har testat friktionen mellan snö och skidor och upptäckt att glidvallan bara ställer till besvär för skidåkaren. Han har varit inne på detta spår ända sedan 1995. Leonid Kuzmin har själv ett förflutet som skidtränare och vallare. Vid Skid-VM i Thunder Bay1995, när hans hustru Antonina Ordina tog en bronsmedalj, både individuellt och i stafett, valde han att låta henne åka på ovallade skidor. – För mig var det vändpunkten och jag insåg att det var dags att ifrågasätta etablerade mantran kring vallning. Belag på dagens längdåkningsskidor tillverkas av ultrahögmolekylär polyeten (UHMWPE). Detta är ett material med extremt goda nötningsegenskaper, låg friktionskoefficient och förmåga till självsmörjning. – Därför ska man inte täcka ett utomordentligt material med ett mindre bra material som glidvalla. Leonid Kuzmin konstaterar att glidvallor samlar smuts snabbare än torra stålsicklade belag. – Ett av de mantran som ständigt upprepas är att man ska paraffinera sina skidor för att skydda dem mot slitage. Men i alla referensböcker konstateras att UHMWPE är fem gånger slitstarkare än kolstål. Mantrat är därmed krossat i tusen bitar. Samlar mycket smuts Leonid Kuzmin har genomfört en mängd försök i samma skidspår med vallade och ovallade skidor. Med hjälp av USB-kameror har han undersökt hur mycket smuts som samlats på skidorna och han har även mätt glidförmågan på andra sätt. – De vallade skidorna glider en aning bättre från början, eftersom glidvallan minskar friktionen, men bara efter en stund har vallan samlat så mycket smuts att de vallade skidorna glider sämre. I vissa försök uppstod detta redan efter 200 meter och senast efter 3,8 kilometer. Förutom glidet finns det också, enligt Leonid Kuzmin, en annan viktig orsak till att låta bli glidvallan. – Genom att bara stålsickla utan att valla slipper motionsåkaren tillbringa sin dyrbara fritid i vallarboden och dessutom behöver man inte heller skicka sina skidor på slipning, avslutar han. För närvarande arbetar doktoranden och hans kollegor vid Institutionen för teknik, fysik och matematik på Campus Östersund, med att vidareutveckla tekniken för glidtester. Frågor kan ställas till: Leonid Kuzmin, 063-16 59 13, [email protected] Pressbilder: www.miun.se/journalist

Inloggning

Användarnamn:

Lösenord:

Glömt lösenordet?

För informatörer

Förmedla din pressinformation till de journalister som vill ha den. Förmedla den via Newsdesk – Sveriges största nyhetskälla.

Kunderbjudande

För journalister

Bevaka 1800 svenska nyhetskällor – gratis – på Newsdesk; din oberoende nyhetsdesk på Internet.

Bli medlem

Copyright © 2005 Newsdesk Sweden AB. All right reserved. Newsdesk disclaimer

Samarbetspartners:

http://www.newsdesk.se/view_pressrelease.php?id=716232005-12-08 17:05:45

Välkommen till Dala-Demokraten

Nyheter Dalarna Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Västerdalarna Älvdalen Ledare Sporten Nöje Kulturen Personligt DD Fisket DD Bostad DD Kortet DD Motor DD Må bra DD Resor Classic Car Week Debatter Greider på nätet Debatter på nätet! Insändare Skriv insändare Debatt Tjänster Arkivet Börs Daladejting Jobb & Karriär Väder Kontakt

Senaste nytt

Skidvalla ger sämre glid

Stockholm TT Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till.

"Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre

att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995.

« Tillbaka

NyhetstipsTipsa DD om nyheter!Har Du ett nyhetstips som Du vill dela med dig av? Du får vara anonym, men Du bör alltid lämna ett telefonnummer eller en e-postadress som vi kan nå Dig på. Telefon nyhetschef Dalarna: 023-476 62 e-post: [email protected]

SMS:a in tipsSMS:a in tips! Skriv först DD TIPS och mellanslag följt av ditt meddelande. SMS:a till 72680. Max 160 tecken. Kostnad 3 kr + ev trafikavgift.

Senaste nytt14:31 Larm efter explosion på ABB

14:30 Snatteri av bensin

14:29 Stöld av bensin

14:27 Stjärnor på Lugnet nästa sommar

13:46 Skidvalla ger sämre glid

13:15 Clas Ohlson ökar vinst och försäljning

13:11 Mozkovitch – inte bara en ful bil

11:36 Svalt intresse för nya tomter i Bäsna

06:33 Lastbilsolycka i Ludvika

DD WebbFilm • Nytt på DVD/VHS • Biotoppen/På bio • DVDtoppen Musik • Festivaler • Skivrecensioner • Skivtoppen • Demospecial • Veckans Dalaband Tävlingar • Tävlingar • Tävla med SMS • Vinnare Diverse • Vädret i din mobil

http://www.dalademokraten.com/ArticlePages/200512/08/20051208134545_dd288/20051208134545_dd288.dbp.asp (1 of 3)2005-12-08 17:06:21

Smålandsposten

Torsdag 8 December 2005


STOCKHOLM Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till. "Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995.

TT

Torsdag 8 December 2005 12:15

| Papper | Radio | Taltidning | PDF | Handdator | WAP | RSS | Adress: Smålandsposten, Linnégatan 2, 351 70 Växjö Telefon: 0470-77 05 00 E-post: Kontakta Smålandsposten Ansvarig utgivare: Lars Johansson

http://www.smp.se/print_article.php?args=603456,101;124;0;0&comments=no2005-12-08 17:07:24

Svenska Dagbladet - Utskriftsvänlig version

Torsdagen den 8 december 2005

Publicerat 8 december 2005 12:13

Skidvalla ger sämre glid Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till. "Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995. STOCKHOLM TT

Artikelns webbadress: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_11243204.asp Allt material på SvD.se skyddas av lagen om upphovsrätt.

http://www.svd.se/ssi/artikelmeny/print/print.asp?path...ght%3D%2221%22+alt%3D%22Inrikes%22+border%3D%220%22%3E2005-12-08 17:08:34

SenasteNytt/Artikel

Dagens namn: Virginia

MT&VT som startsida eller favorit Torsdagen den 8 december

Mulet - 1 Mer väder

Tipsa MT&VT Skicka mejl

Eller ring 0141/22 36 33

Nyheter

Motala Vadstena Sport Tabell/resultat Spelscheman Bildspel Det händer Arkiv

Åsikter

Ledare Debatt Insändare Ris&Ros

Familje

FamiljeNytt Nyfödda Jubilar

Senaste nytt

Inrikes Utrikes Sport Ekonomi

Annons

Boka annons

Jobb Motor Köp&Sälj Bostad

Prislista

WebbenSudoku Bilagor Lunchguiden Debattforum Läsarbilder Korsord Vykort Prenumeration TjänsterRadiotidningen Länkar KoncernenIntegritet Spel Personal

SENASTE NYTT

Inrikes/STOCKHOLM 12:14 Skidvalla ger sämre glid Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till. "Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995.

Tillbaka

TIPSA OM ARTIKELN

RUBRIKER IDAG

Inrikes 16:34 Stockholm Barnskötare dömd för våldtäkt

16:01 Stockholm Poliser vill slippa hjälmnummer

15:46 Stockholm Inga CIA-landningar enligt rapport

15:41 Stockholm C får inte stöd för misstroende

15:13 Stockholm DNA-tester om styckmord försenade

14:47 Stockholm EU-kommissionen stämmer Sverige

14:39 London Londonbombare inför rätta nästa höst

14:37 Stockholm Borgerligt bråk efter centerutspel

14:35 Stockholm Sex fällda för reklam

13:15 General Gotovina gripen i Spanien

13:14 Göteborg Åtal för ekobrott i Eastjet

13:09 Piteå Psykosmedicin har tagit slut

12:14 Stockholm Skidvalla ger sämre glid

12:12 Lund Rosenberg blir professor i Lund

12:09 Stockholm Borgerligt bråk efter centerutspel

12:06 Helsingfors Finland kan kriminalisera sexköp

12:01 Stockholm Hyressänkningar i Svenska Bostäder

11:41 Malmö Hot kan ligga bakom explosion

11:10 Stockholm M-ledaren förvånad över centerutspel

10:37 Bagdad Många döda i nytt självmordsdåd

10:35 Göteborg

http://www.motalatidning.se/senastenytt/artikel.asp?artID=164826&avd=4 (1 of 2)2005-12-08 17:09:26

Corren.se - Skidvalla ger sämre glid http://www.corren.se/archive/2005/12/8/igt2rsncqh1n1iy.xml?categor...

1 of 1 2005-12-08 17:10

[12:14]

Skidvalla ger sämre glidStockholm (TT)Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det harLeonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till.

"Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egnapositiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande.

I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han attglidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i mångafall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts.

Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog tvåsvenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995.

© Östgöta CorrespondentenTel 013-28 00 00 (växel)Postadress: 581 89 LinköpingBesök: Correns Hus. Badhusgatan 5Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ola SigvardssonWebbchef: Jörgen Bengtsson

Har du synpunkter på corren.se skicka mail till: [email protected]

Västerbottens-Kuriren - Skidvalla ger sämre glid

Västerbottens-Kuriren

Torsdag 8 december 2005 | Namn: Virginia. Grattis! NyheterSportJobb & PengarKulturNöjeLedare/DebattSpecialResorAnnonsPrenumereraSkicka in/TipsaKontaktaLokal sport Telegram I form Krönikor


Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till. "Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995.

Källa: TT

2005-12-08 Tipsa en vänSkriv ut

http://www.vk.se/Article.jsp?article=37807 (1 of 16)2005-12-08 17:16:48

Länstidningen i Östersund

Detta är en utskrift från Länstidningen i Östersund Artikeln publicerades: Torsdag 8 December 2005, 12:15

Skidvalla ger sämre glid Stockholm Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till. "Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande. I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts. Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995. TT-nyheter

http://www.ltz.se/artikel_print.php?id=2864552005-12-08 17:18:25

Norra Västerbotten

Detta är en utskrift från Norra Västerbottens Tidning Artikeln publicerades: Torsdag 8 December 2005 12:16



www.norran.se

http://www.norran.se/artikel_print.php?visa_id=5993342005-12-08 17:18:59

Östersunds-Posten - Skriv ut artikel

Skidvalla ger sämre glidSTOCKHOLM


TT Tidningarnas Telegrambyrå

Artikeln publicerades 2005-12-08 kl.12.15

http://www.op.se/popup.php?frames=true&template=ArticleS...e&id=555405&level1=2&level2=2&title=Skriv%20ut%20artikel2005-12-08 17:19:51

Norrbottens-Kuriren - www.kuriren.nu http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning.asp?CategoryID=3021&Artic...

1 of 2 2005-12-08 17:23

Sök i annonser från över 40 morgonti

-9.4°C0.9 m/s

torsdag 8 december 2005

5

NYHETER SPORT NÖJE KULTUR LEDARE DEBATT TEMA TJÄNSTER ANNONSERA ABONNEMANG KURIREN SÖK

Senaste nytt Väder TV Hemmavid Familj Hela Helgen Lucia Testlabbet Veckans blogg Startsidan

Skidvalla ger sämre glidStockholm

Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på valladeskidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund,kommit fram till.

"Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagetsegna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande.

I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar hanatt glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett materialsom i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts.

Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, somtog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995.

TT

Tipsa en vän Skriv ut Tillbaka

Publicerad 2005-12-08 kl.12:13

Allmänt inrikes 4"Mordåtalad pojke inte straffmyndig"4Mål mot gangsterkung nedlagt4Barnskötare dömd för barnvåldtäkt4Olofsson trotsar borgerlig kritik4Poliser vill slippa hjälmnummer4Älgjakten ska utredas4Rättspsykiatrin kan bli statlig4Inga svar om CIA-plan i ny rapport4DNA-tester om styckmord försenade4Sex fällda för reklam4Avspärrningar i Göteborg hävda4Åtal för ekobrott i Eastjet4Psykosmedicin har tagit slut4Svenska soldater ännu medvetslösa4Skidvalla ger sämre glid4Rosenberg blir professor i Lund4Hyressänkningar i Svenska Bostäder4Hot kan ligga bakom explosion4Akademiens teaterpris till Staffan Göthe4Förgiftad skogsmark återhämtar sig

4Stor lärarbrist de kommande åren4Varvsarbetare undersöks för cancer4En person omkom i morgonhalka4Mp framåt i ny mätning4Sjukhussjuka upptäckt på förskola4Magsårsbakterien kan orsaka gallsten4Förskingrade miljoner från kommunen4Köttfärs kan innehålla metalldelar4Läkare nonchalant mot cancersjuk4Förskingrade 700.000 från sameby4Hundens arvsmassa kartlagd4Låst läge på klimatmötet i Montreal4Friad advokat får en tjugondedel4Läkare utan tolk kritiseras4Europarådet kan godkänna utlämning4Krav på regeringens avgång i brev4Falska nummer till Vasaloppet4Polisen: Kvinnan i Veberöd mördades4Spritgripna i Växjö

Lokalt 4Dagens hjälte är tidningsbud4Lindriga skador i trafikolycka4Slutbud i elektrikerkonflikten4Böter för barnporrbrott4Sif och HTF går samman?4Stäng ute gardinkvinnor!4Brandfarligt i juletid4Fler campare i år4Kom över diesel för 78.000 kr4Inbrott upptäckt på parkering4Två får rymdstudiepris4Frälsningsarmén utsatt för inbrott4Kvinna skadad i singelolycka4Fortfarande kritiskt för soldaterna4Extra: Trafikolycka utanför Alvik4"Rätt läge att möta FBK"4Här ligger länets bästa systembutik4Ex-bodensare klar för ny klubb4Skidvalla ger sämre glid4Finland kriminaliserar sexköp?4Rekordlåg ränta på studielånen4Chans till nio miljoner4Länsstyrelsen ska hålla isled till Holmön4Nu kan du njuta av norrsken via Internet4Årets Göteborgare är en norrbottning

4Lokal-TV startar vid årsskiftet4Akademiens teaterpris till Staffan Göthe4Född: Smurfit Kappa Piteå4Psykmedicin slut4NLL och Luleå kommun ansöker ommiljonbidrag

4Stor lärarbrist de kommande åren4Centern vill ha misstroende mot Freivalds4Vinterns lägsta temperatur uppmättes i natt4Väder: Nu blir det kallare4Läsarfråga: Cancerlarmet berör intesnusarna

4Inbrott upptäckt på apotek4Full kvinna knäade vakt i skrevet4Brandstyrkan återvänder - faran över4Inbrottstjuv spårades i snön4Räddningstjänsten rycker ut4Det händer på Kuriren.nu i dag4Miljöpartiet ökar i ny mätning4Kaos när chauffören vägrade sanda4Gävlestudenter lämnar SFS4Förlust för storspelande Lundqvist4Psykosmedicin har tagit slut4Ytterligare trafikolycka på 99:an vid Luppio4Testbana för tåg kan bli verklighet4Fängelse för moderatpolitiker4Förskingrade 700.000 från sameby

DAGENS FRÅGA Bör utrikesministerLaila Freivalds avgå?

Ja.

Nej.

Se resultat Rösta

LÄNETS FINASTE GRAN

Klicka på bilden för att seden förstorad

Var finns Norrbottens snyggaste julgran?

1. Luleå, Storgatan.

2. Gammelstads kyrkby.

3. Boden,Järnvägsstationen

4. Boden, Medborgarplatsen

5. Kalix centrum

6. Övertorneå,jägmästarparken

7. Jokkmokk, parken

8. Gällivare, Torget

9. Kiruna, Kupoltorget

Se resultat Rösta

VECKANS BLOGGARE

"Studenterna leversina livpå Porsön "MIKAELA SUNDIN

NYHETER PER ORT

förstasida

innehåll a-ö

tv-guide

video

öppet arkiv

nyheter

Sport

❍ 24 Sport

väder

svt text

barn

spinn

spel

samhälle & dokumentär

kultur & nöje

film & drama

fakta & fritid

mat & dryck

om svt

about svt

butiken

sajtarkiv

Resultat | Målservice | Sök

Sport > Skidor > Längd Start | Resultat | Skid-VM 2005

Skidvalla ger sämre glidPublicerad 8 december 2005 - 11:42 Uppdaterad 8 december 2005 - 11:45

Motionsåkare och ibland även tävlingsåkare kan strunta i att åka på vallade skidor. Det har Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, kommit fram till.

"Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper", säger Kuzmin i ett pressmeddelande.

I januari presenterar Kuzmin en licentiatavhandling om skidvallning. I den hävdar han att glidvalla bara ställer till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än valla. Valla drar dessutom åt sig smuts.

Kuzmin har själv varit skidtränare och vallare och är gift med Antonina Ordina, som tog två svenska brons i skid-VM i Thunder Bay 1995.

TT

Utskriftsvänligt format

Lägg till som favorit

Tipsa en vän « Tillbaka

Nyheter längdskidortorsdag 8 decemberSKIDOR Skidvalla ger sämre glid 11:42onsdag 7 decemberSKIDOR Falska startnummer till Vasaloppet 06:17tisdag 6 decemberSKIDOR Södergren frisk och sugen 17:04onsdag 30 novemberSKIDOR Sjuk Södergren inte med till Kanada 09:38måndag 28 novemberSKIDOR Filbrich dopad med modermjölken 16:09söndag 27 novemberSKIDOR Fredriksson vann i Gällivare 18:47SKIDOR Bråten längtar till Kanada 16:49SKIDOR Hofstad vann sin första vc-seger 12:51SKIDOR Nytt bottennapp för skiddamerna 11:10lördag 26 novemberSKIDOR Dahlberg: Vi har också känslor 19:34

Fler nyheter »

Toppnyheterna

Foto: Pressens Bild

Ingen inomhussäsong för Christian OlssonChristian Olsson, 25, tror inte själv på att det blir någon inomhusssäong. Läs mer »

Lundqvist överlistad i suddenDet krävdes sudden death för att skilja Chicago och NY Rangers åt. Läs mer »

Grenemark om Olofssons vc-seger

Anja om att inte få bragdguldet

Hoppet åter för Sveriges ende backhoppare

Henrik Windstedt storsatsar på puckel inför OS

Se Anjas åk

Världscupprogrammet 2005/2006

Video

Foto: SVT

Envisheten kunde förstört säsongenVM-guldmedaljören Emilie Öhrstig kämpade på med träningen trots att hon knappt kunde kliva upp ur sängen. Och envisheten kunde kostat henne säsongen, för läkarna upptäckte till slut ett fel på ämnesomsättningen.

Se reportaget

Foto: SVT

Björgen om livet på landetMarit Björgen berättar bland annat vilken nytta hon haft i skidkarriären av att ha vuxit upp på en bondgård, i intervjun med SVT Sports Jacob Hård.

Hård möter Björgen

VM i Bormio och Oberstdorf

SVT storsatsade på alpina-vm och längd-VM. Återupplev Anja Pärsons segertåg i Bormio och Emelie Öhrstigs sprinttriumf i Oberstdorf på VM-sajterna.

Alpina VM i Bormio

Längd-VM i Oberstdorf

Snödjupet

SVT:s snökartaPå SVT:s vädersajt får du information om

svt.se - Längd

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=21247&a=501101 (1 of 3)2005-12-08 17:27:08

Du är inte inloggad »Bli medlem

»Logga in

hjälp kontakt


Henry Dahlén vill ha både glid- som fästvalla på sina skidor. Foto: Simon Sjödin

Forskare: Det går inte fortare med glidvallaÖSTERSUND.

Slösa inte tid eller pengar på att glidvalla dina skidor om du är motionär. Forskning visar att glidet blir sämre med valla. Det är doktoranden Leonid Kuzmin vid Mittuniversitetet som kommit fram till att motionsåkare kan strunta i att glidvalla sina skidor. Folk kan tillbringa timmar i vallaboden och ändå få sämre glid, säger Kuzmin. Han menar att moderna skidor är gjorda av ett material som är både slittåligt och glider bra på snön. Annat var det före 1974 då skidorna var av trä. De sög upp vatten och blev därmed svåråkta. Vallan var från början ett sätt att göra skidorna vattenavvisande. Ett annat problem är att vallan samlar på sig smuts. På riktigt smutsig snö försämras vallan snabbt. När det gäller elitåkare går det inte säga att de ska sluta med valla. Det beror på hur ren snön är. Glidvalla drar åt sig smuts och får snabbt sämre förmåga. Enligt Kuzman gäller det att hitta brytpunkten där ovallat är bättre än vallat. Sune Pettersson har just åkt en tur runt spåret vid ÖSK. Han är skeptisk till forskningsresultaten. I alla fall tills vidare och jag blivit motbevisad, säger han. Han säger att han hört prat om att vallan är onödig tidigare. Och fästvalla måste man i alla fall ha, anser han. Men jag lägger inte speciellt mycket tid på att valla skidor, säger han. En annan skeptiker är Henry Dahlén. Han har också just avslutat en tur i spåret och tycker att det är viktigt att valla för både glid och fäste. Ska man åka i ett motionsspår måste man ha vallat, konstaterar han.

http://www.op.se/popup.php?frames=true&template=Arti...=555615&level1=2&level2=6&title=Skriv%20ut%20artikel (1 of 2)2005-12-09 10:35:06


Henry Dahlén säger att han inte är en expert, men han lägger glidvalla över skidan utom en halvmeter i mitten, där han lägger fästvalla. Glidvallan kan hålla i en hel säsong om du lägger den rätt, säger han.

Simon Sjö[email protected] 063-161729



Visa artikel

Publicerad: 2005-12-09

”Skidvallning en myt”Sport

FALUN Vintern är i antågande. Och nu hävdar en forskare att vi inte behöver glidvalla skidorna när vi ska ge oss ut i spåret. - Att man måste valla skidorna är en myt, säger Leonid Kuzmin i ett pressmeddelande.

I de norra delarna av vårt län finns det möjligheter att testa längdlaggen, och av väderleksrapporterna att döma kommer möjligheten snart att finnas även här längre söderut. Nu hävdar den tidigare skidtränaren och vallaren Leonid Kuzmin, som är doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, att vi inte behöver valla våra skidor innan vi ger oss ut i spåret. - Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper, säger Kuzmin i ett pressmeddelande. Fäste behövs Han hävdar att glidvalla bara ställer till problem för skidåkaren. Men att valla för fäste måste vi göra: - Det finns bara ett före där det är bättre att skippa fästvallan. Och det är när det är snön är väldigt varm och smutsig. Då kan det vara bra att ha en skida som där belaget oxiderat. Exempelvis en skida som stått ute hela sommaren. Där blir belaget hårt som en lp-skiva, förklarar elitåkaren Petter Myhlback som tävlar för Falun-Borlänge. Och han kommer trots de nya rapporterna att även i fortsättningen att glidvalla skidorna. På korta eller flacka banor i sprint kan Myhlback däremot tänka sig att åka utan fästvalla under skidorna. - Det är beroende på att man tappar så pass mycket i övergången från stakning till diagonalåkning i sprint. Kör man utan fästvalla är det stakning som gäller hela vägen, men det orkar man inte på en längre bana, säger Myhlback som närmast laddar inför helgens Sverigecup-tävling i Östersund. Mårten Lång 023-47552 [email protected]

http://www.dalademokraten.com/arkivet/print_article.asp?postid=200512\08\21220600602005-12-09 10:36:23


Detta är en utskrift från Länstidningen i Östersund Artikeln publicerades: Fredag 9 December 2005, 01:00

Leonid Kuzmin demonstrerade i LT i april hur han avslöjade myten om att man måste valla skidor för att få bra glid. Foto: Henrik Flygare

Nu kommer Kuzmins rapport om "vallamyten ÖSTERSUND • LT LT levererade ett av skidårets chockbesked redan i april - att skidvalla ger sämre glid. Nu i januari presenteras doktoranden Leonid Kuzmin en hel avhandling i ämnet skidvallning. - Du får bättre glid om du låter bli att valla dina skidor. Det sade Leonid Kuzmin, doktorand på Mittuniversitetet, till LT den 20 april i år. I januari presenterar han sina rön i en licentiatavhandling och beskedet är fortfarande lika häpnadsväckande. - Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva glidegenskaper. Förutom att det blir lättare att åka, slipper skidmotionären allt för- och efterarbete, får mer tid i skidspåret och mera pengar i fickan, säger Leonid Kuzmin i ett pressmeddelande på torsdagen. Leonid Kuzmin har under drygt två år testat friktionen mellan snö och skidor och har upptäckt att glidvallan bara ställer till besvär för skidåkaren. Han har bland annat genomfört en mängd försök i samma skidspår med vallade och ovallade skidor. Med hjälp av USB-kameror har han undersökt hur mycket smuts som samlats på skidorna. - De vallade skidorna glider en aning bättre från början, eftersom glidvallan minskar friktionen, men bara efter en stund har vallan samlat så mycket smuts att de vallade skidorna glider sämre. I vissa försök uppstod detta redan efter 200 meter och senast efter 3,8 kilometer. Leonid Kuzmin och hans kollegor arbetar för närvarande med att vidareutveckla tekniken för glidtester vid institutionen för teknik, fysik och matematik på campus i Östersund.

http://www.ltz.se/artikel_print.php?id=286674 (1 of 2)2005-12-09 10:38:30


Lasse Ljungmark [email protected]

063-15 55 08

http://www.ltz.se/artikel_print.php?id=286674 (2 of 2)2005-12-09 10:38:30

Norra Västerbotten

Detta är en utskrift från Norra Västerbottens Tidning Artikeln publicerades: Lördag 10 December 2005 06:00

Plötsligt rämnar vår värld

Väck med valla? Väck med järn? Foto:Olle Lundqvist

Den ena har undersökt två proteiner. Kanske kan hennes rön leda till nya strategier för bekämpning av böld- och lungpest. Ändå stiger inte min puls. Den andra, uppvuxen i Skellefteå, har undersökt hur vanliga fosforbaserade flamskyddsmedel av typen organofosfatestrar är. Organofosfatestrar? Och den tredje konstaterar att blyutsläppen minskade i slutet av 70-talet och att naturen nu börjat rena sig själv. Jublar jag? Jublar du? De har de inte lätt, forskarna. Men i floden av vetenskapliga pressmeddelanden flyter ibland guldkorn, veritabla ögonuppspärrare, och ett har fått min världsbild att rämna. Man behöver inte paraffinera skidor! Man ska inte, för det försämrar glidet! Och längdåkning är min nygamla vinterlidelse, och jag är inte ensam, allra minst i Skellefteå, och 90 procent av oss har dåligt samvete för att vi inte sköter skidorna som vi ska, paraffinerar bara var femte mil eller varje lördag, och nöjer oss med att byta fästvalla, trots att vi vet att vi borde lägga på rengöringsparaffin, ta bort rengöringsparaffin och lägga på fluorparaffin efter varje träningsrunda, och kanske undrar du vad jag yrar om, men då har du aldrig blivit förbiblåst i en lång glidbacke. I dag borde jag jubla. I dag borde jag dansa can-can på skrivbordet, för i en licentiatavhandling, full av glidtestkurvor och mikroskopbilder, vid Mittuniversitetet i Östersund hävdar Leonid Kuzmin att motionsåkare helt kan sluta valla för glid och att tävlingsåkare i de flesta fall också kan låta bli. Varför? Jo, för att moderna längdskidor har belag av ultrahögmolekylär polyeten, ungefär lika svårstavat som îorganofosfatestrarî, men med extrem nötningstålighet, låg friktion och förmåga till självsmörjning. Hör knallen av punkterade myter! Jo, jag borde vråla av fröjd över utsikten att spara massor av tid och massor av pengar, men är mest omtumlad och fortfarande skeptisk, för ända till i torsdags morse gällde en helt annan sanning. Har vi lagt ner tid, möda och pengar i onödan?! Men jag kan inte avfärda Leonid Kuzmin som en galen teoretiker, för han är inte bara civilingenjör och högskoleutbildad tränare utan också Moskvamästare i skidskytte, bror till skidorienteringsvärldsmästaren Ivan Kuzmin och gift med Antonina Ordina som 1995 blev VM-trea på, just det: Oparaffinerade skidor. Så jag kastar mig på telefonen och Leonid krossar mantran:

Paraffin ger inte glid utan samlar smuts, vilket får skidorna att gå

http://www.norran.se/artikel_print.php?visa_id=599972 (1 of 2)2005-12-11 15:29:00

Norra Västerbotten

tungt. Paraffin behövs inte för att skydda belag. Uultrahögmolekylär

polyeten är fem gånger slitstarkare än kolstål. Stenslipning förstör glidet.

Stålsickla i stället belaget (första gången tar det 30ñ40 minuter och ska göras av någon som kan). Åk 30 mil och stålsickla igen, men bara i 3ñ5 minuter. Åk 30 mil Ö Vallning? Bara för fäste. Går på några minuter, är billigt. Jämför med timmar i vallaboden och svindyrt fluorparaffin. Revolution! Och Leonid Kuzmin talar om miljoner presumtiva skidåkare som valladjungeln, besvären och kostnaderna skrämt bort och ger glidgurun Magnar Dalen en känga och det han säger vettigt och vetenskapligt belagt. Men hemma har jag ett par sprillans nya skidor, ett oanvänt guldpar som stenslipades förra veckan, är grundpreparerade med högfluor och aldrig ska besudlas med annat och som ska skötas efter konstens alla regler och om du inte talar om det för min fru tänker köpa en pytteliten tusenkronorskloss, att toppa med. Så just nu känner jag mig snudd på besviken. Vad säger det om det mänskliga psyket? Att det påverkas av fluorångor?

www.norran.se


forskning.se - Nyheter

Chockbesked från forskare - skidvalla ger sämre glid

2005-12-08 Pressmeddelande från Mittuniversitetet Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitet, har kommit fram till att motionsåkare med fördel kan strunta i att valla sina skidor för att få bättre glid. Även för tävlingsåkare kan det i vissa fall vara bättre att åka på ovallade skidor. – Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva glidegenskaper. Förutom att det blir lättare att åka, slipper skidmotionären allt för- och efterarbete, får mer tid i skidspåret och mera pengar i fickan, säger Leonid Kuzmin. — Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva glidegenskaper. Förutom att det blir lättare att åka, slipper skidmotionären allt för- och efterarbete, får mer tid i skidspåret och mera pengar i fickan, säger Leonid Kuzmin.

I januari kommer Leonid Kuzmin att presentera en licentiatavhandling kring skidvallning. I den presenteras uppgifter som innebär ett paradigmskifte inom skidsporten. Leonid Kuzmin har testat friktionen mellan snö och skidor och upptäckt att glidvallan bara ställer till besvär för skidåkaren.

Han har varit inne på detta spår ända sedan 1995. Leonid Kuzmin har själv ett förflutet som skidtränare och vallare. Vid Skid-VM i Thunder Bay1995, när hans hustru Antonina Ordina tog en bronsmedalj, både individuellt och i stafett, valde han att låta henne åka på ovallade skidor.

— För mig var det vändpunkten och jag insåg att det var dags att ifrågasätta etablerade mantran kring vallning. Belag på dagens längdåkningsskidor tillverkas av ultrahögmolekylär polyeten (UHMWPE). Detta är ett material med extremt goda nötningsegenskaper, låg friktionskoefficient och förmåga till självsmörjning.

— Därför ska man inte täcka ett utomordentligt material med ett mindre bra material som glidvalla.

Leonid Kuzmin konstaterar att glidvallor samlar smuts snabbare än

http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=87816&template=news_print (1 of 2)2005-12-12 21:54:17

forskning.se - Nyheter

torra stålsicklade belag.

— Ett av de mantran som ständigt upprepas är att man ska paraffinera sina skidor för att skydda dem mot slitage. Men i alla referensböcker konstateras att UHMWPE är fem gånger slitstarkare än kolstål. Mantrat är därmed krossat i tusen bitar.

Samlar mycket smuts Leonid Kuzmin har genomfört en mängd försök i samma skidspår med vallade och ovallade skidor. Med hjälp av USB-kameror har han undersökt hur mycket smuts som samlats på skidorna och han har även mätt glidförmågan på andra sätt.

— De vallade skidorna glider en aning bättre från början, eftersom glidvallan minskar friktionen, men bara efter en stund har vallan samlat så mycket smuts att de vallade skidorna glider sämre. I vissa försök uppstod detta redan efter 200 meter och senast efter 3,8 kilometer.

Förutom glidet finns det också, enligt Leonid Kuzmin, en annan viktig orsak till att låta bli glidvallan.

— Genom att bara stålsickla utan att valla slipper motionsåkaren tillbringa sin dyrbara fritid i vallarboden och dessutom behöver man inte heller skicka sina skidor på slipning, avslutar han.

För närvarande arbetar doktoranden och hans kollegor vid Institutionen för teknik, fysik och matematik på Campus Östersund, med att vidareutveckla tekniken för glidtester.

Frågor kan ställas till: Leonid Kuzmin, 063-16 59 13, [email protected] Pressbilder: www.miun.se/journalist

Utskrift från forskning.se

http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=87816&template=news_print (2 of 2)2005-12-12 21:54:17

Forum > Skidor > Nya vallarön.

« Föregående Nästa » Tipsa en kompis Inlägg

Nya vallarön. Av: Bajsmatte Datum: 2005-04-23 18:02:42

Jag börjar luta åt att det i princip är meningslöst att valla (precis som vissa redan hävdat här på forumet):

länk

Rubriker på svar

SV: Nya vallarön. Krutzz 2005-04-23 18:37:11

SV: Nya vallarön. stereoskida 2005-04-24 13:44:43

SV: Nya vallarön. Skidpryot 2005-04-24 14:12:01

SV: Nya vallarön. Bajsmatte 2005-04-24 16:08:18

SV: Nya vallarön. Mountain_Man 2005-04-25 08:47:13

SV: Nya vallarön. Jockepocke 2005-04-25 09:16:33

SV: Nya vallarön. TheWestlund 2005-04-25 09:20:56

SV: Nya vallarön. JGZ 2005-04-25 09:42:14

SV: Nya vallarön. johanekstrom 2005-04-25 09:50:07

SV: Nya vallarön. Dr_Snow 2005-04-26 17:57:39

SV: Nya vallarön. manga 2005-04-26 20:48:17

SV: Nya vallarön. Bajsmatte 2005-04-26 21:02:32

SV: Nya vallarön. Peter_K 2005-04-27 10:45:06

SV: Nya vallarön. Pork 2005-04-27 11:56:31

SV: Nya vallarön. johanekstrom 2005-04-27 12:38:20

SV: Nya vallarön. snlarsso 2005-04-27 12:58:27

SV: Nya vallarön. stereoskida 2005-04-27 13:28:20


SV: Nya vallarön. JGZ 2005-04-28 09:39:08

SV: Nya vallarön. Mountain_Man 2005-04-28 11:19:30

SV: Nya vallarön. Nasty_Nate 2005-06-06 19:27:38


SV: Nya vallarön. David_Kvart 2005-12-08 16:00:57

SV: Nya vallarön. Joye 2005-12-08 18:26:36

SV: Nya vallarön. David_Kvart 2005-12-08 19:41:19

Nya vallarön. - Freeride

http://www.freeride.nu/forum/thread.php?t=21409 (1 of 8)2005-12-15 09:19:00


SV: Nya vallarön. Dr_Snow 2005-12-08 20:16:26

SV: Nya vallarön. Yutta 2005-12-08 21:32:24

SV: Nya vallarön. Hasse 2005-12-08 21:34:32

SV: Nya vallarön. Bertborge 2005-12-09 10:11:39

Svar

SV: Nya vallarön.

Av: Krutzz Datum: 2005-04-23 18:37:11

Hell no, man! Skaru ha ett belag som funkar nåra år...valla för 17!! Lägg oxå ny struktur (stenslipning) på

vårvintern när snön är slush. Glöm inte att sommarvalla med fet valla. Rock on!

Rena skär för fan!

SV: Nya vallarön.

Av: stereoskida Datum: 2005-04-24 13:44:43

Studien är dock utförd på längdskidor.....Helt andra förutsättningar råder ju för alpina skidor, men det var

mycket intressant läsning. Tack för länken!

SV: Nya vallarön.

Av: Skidpryot Datum: 2005-04-24 14:12:01

Är detta dödsstöten för vallaexpertisen!?

SV: Nya vallarön.

Av: Bajsmatte Datum: 2005-04-24 16:08:18

Är det verkligen så stor skillnad på belagen och förutsättningarna mellan alpint och plattförs? Smuts

förekommer väl i ungefär samma utsträckning i pisten som i längdspåret. Det handlar ju dock om betydligt

högre hastigheter alpint, hur viktigt det nu är. Jag vet inte... Skulle vara intressant att se hur två par skidor som åkts lika mycket men där det ena paret inte vallats ser

ut och beter sig efter några vintrar. Tyvärr verkar de flesta som uttalar sig i frågan grunda sina uppfattningar på tro och hörsägen snarare än

verkliga fakta... Jag har alltid varit hyggligt duktig på att valla mina skidor (cirka var fjärde åkdag) fram tills denna vintern.

Nu har jag mer eller mindre skitit i det. Kan inte påstå att jag upplever någon större skillnad.

Med tanke på att vallan tränger ner så kort bit i belaget har jag svårt att tänka mig att det kan påverka

hållbarheten speciellt mycket, men vad vet jag? Fram för mer forskning i ämnet!

SV: Nya vallarön.

Av: Mountain_Man Datum: 2005-04-25 08:47:13

Intressant! Det låter inte orimligt...och i stort glidvallas längd och alpina skidor på samma sätt. I tävlingssammanhang

åker dock en längdåkare i allmänhet betydligt längre på en vallning (5-50 km) än en alpin åkare gör, vilket

kan ha betydelse i sammanhanget. Men för oss "nöjesåkare" som tillbringar hela dagen (flera dagar) på en

vallning borde förhållandena vara jämförbara. Om jag uppfattat artikeln rätt är det i grunden fråga om att ett rent belag glider bättre än ett smutsigt och

att ett vallat belag ger bättre fäste åt smuts än ett ovallat sicklat belag utan ojämnheter. Det är alltså inte

frågan om att bara åka på skidorna dag efter dag utan att se till att belagen är rena och sicklade, vilket kan

vara ett väl så omfattande jobb! That´s all kids! / MM

Patetisk...med stolthet!

Senast ändrad: 2005-04-25 08:48:15



SV: Nya vallarön.

Av: Jockepocke Datum: 2005-04-25 09:16:33

artikeln säger ju faktiskt inget om "uttorkning" av belagen... någon som egentligen vet hur illa det går åt

belag som ligger torra en hel sommar?

SV: Nya vallarön.

Av: TheWestlund Datum: 2005-04-25 09:20:56

kom i håg att om du åker ovallat för länge och sedan ångrar dig och behöver lite vax, så kommer risken att

du har brännt sönder belaget ( is och hård snö skapar så´n friktion att belaget förstörs ) och kan ej åtgärda

detta. waste of lagg....

finns det svenskt kaffe på grisfesten?

SV: Nya vallarön.

Av: JGZ Datum: 2005-04-25 09:42:14

Ja, vad ska man säga?

Ni som inte tycker det är viktigt att valla, prova en vinter utan .

Resultat:

belaget torkar och blir mycket ömtåligt. Kör du på en sten ,rivs med största sannolikhet belaget sönder.

Om du istället hade vallat ,behåller belaget sin elasticitet och klara sig med förhoppningsvis bara en repa. Skidorna/brädan blir trögsvängda och oroliga. I puder kommer snö att fastna under och bromsa ner skidan

så¨att den inte flyter upp. Den blir svåråkt. För att uppnå ett optimalt glid och få ett hållbart belag bör du valla var 3:e dag.

När du byglat in grundvallan så sicklar du och borstar bort överflödig valla. Vallan ska inte ligga som ett

skikt på belaget utan finnas i porerna i belaget.

Vill du ha riktigt bra glid taoppar du med lämlig flourvalla. Märker du att belaget börjar vitna vid kanterna , prova först att borsta med en brons/mässingsborste. det

brukar hjälpa. Om inte är det dags att slipa belaget. Det är inte för inte speedskiåkare vallar nya skidor 50-100 ggr innan de åker på dem.

SV: Nya vallarön.

Av: johanekstrom Datum: 2005-04-25 09:50:07

Stämmer det verkligen att belaget torkar ut? Jag menar, jämför med detta citat som jag saxat ur

extremartikeln här på Freeride:

- Det finns inga porer i belag. Att valla en skida kan liknas vid att hälla socker i kaffet. Efter x antal bitar

landar allt socker på botten eftersom sockret bara kan lösa sig till en viss grad i kaffet. Enligt den ledande

belagtillverkaren Petex kan ett standardbelag bara absorbera 1,3 mg valla per kvadratcentimeter belag. Det

innebär i praktiken cirka 2 gram valla på en normal skida. Då är det inte tal om att vallan tränger igenom

belaget. Om vallan skulle tränga igenom belaget och nå limfogen skulle förresten belaget lossna ganska fort

från skidan, manar Patrik Söderlund.

SNOWBOARDSVERIGE.SE

SV: Nya vallarön.

Av: Dr_Snow online Datum: 2005-04-26 17:57:39

Det låter väldigt elakt mot skidorna att inte valla, men visst, ibland undrar jag om slitet betalar sig.

Mina skidor ser förjävliga ut nu och ska "rekondas" först, men jag kommer garanterat slänga på ett lager

valla innan sommarförvaringen. Just att de torkar ut är väl den viktigaste punkten, det brukar de flesta tjata om.

Sedan sa ju MM att de kan vara minst lika mödosamt att hålla belagen rena, så jag ser egentligen ingen

anledning att helt slut valla. (Man kanske ska satsa på teknisk fysik med materialvetenskap som utbildning och fördjupa sig i ämnet... ;)) //Dr. Snow

Surfar på ett par arga Atomic Beta R-ex, 191cm!



SV: Nya vallarön.

Av: manga online Datum: 2005-04-26 20:48:17

jag kan lägga in lite egna erfarenheter mina skidor "vallas" en gång per år det är när de ska

sommarförvaras de torkar inte inte ut och har riktigt bra glid hela säsongen.. dessutom mår de väldigt bra!

(Kan ju annars vara för att K2 och rossignol gör så enormt bra skidor ;) )

Sen måste jag lägga in ett fint citat av en lumpen polare som hade haft sina skidor i 4 år och åker väldigt

ofta. "VA?! måste man valla alpinskidor?!" hans skidor är visst inte ännu vallade dvs 5 år sen senast. bra

glid och inga tecken på att belagen har torkat..

Mina snowboard vänner märks det dock väldigt ofta när de inte vallat sina snowboard. DOck tror jag tävlingsåkare har användning av valla..

pink is punk

SV: Nya vallarön.

Av: Bajsmatte Datum: 2005-04-26 21:02:32

Någon som VET (inte tror) hur djupt ner vallan tränger i belaget?

Någon som VET (inte tror) hur djupt ner ett belag blir "bränt" om man åker ovallat?

Ett "bränt" belag - hur ser det ut, och påverkar det åkningen märkbart?

Om man verkligen kan bränna ett belag borde väl de allra flesta åka runt med brända belag? "Skidorna/brädan blir trögsvängda och oroliga. I puder kommer snö att fastna under och bromsa ner skidan

så¨att den inte flyter upp. Den blir svåråkt."

Synd man hade lite dåligt vallat puderdagarna i vintras, då hade skidorna kanske inte varit så oroliga och

svåråkta... Senast ändrad: 2005-04-26 21:15:52

SV: Nya vallarön.

Av: Peter_K online Datum: 2005-04-27 10:45:06

Lite mer personliga erfarenheter: Jag har haft mina Völkl-skidor i två säsonger nu. Inför sommaren mellan första och andra säsongen gjorde

jag ingenting med dem. Belaget stod alltså och torkade ut fullständigt under hela sommaren och borde

alltså vara helt förstört nu. Jag fuskade visserligen lite och hade säsongspremiär redan i augusti men

skidorna stod oanvända i nästan fyra månader. Jag kan inte påstå att jag märkt någon skillnad i glid eller

skidornas beteende i övrigt mellan första och andra säsongen. Säsong två (dvs denna) har jag varit lite

duktigare och vallat lite oftare (en gång i månaden eller nåt i den stilen). Jag tycker det märks att glidet blir

bättre i nån/några dagar efter att jag vallat men det är ingen enorm skillnad. Efter närkontakt med lite sten och annat bråte förra säsongen är två av stålkanterna rätt böjda så jag har

numera en höger- och en vänsterskida (ej att förväxlas med dalskida och bergskida). Efter att jag åkt så

hela denna säsongen (nånstans i stil med 50 dagar) tycker jag att det rimligen borde finnas tendenser till

att belaget blivit bränt längs med de två kvarvarande stålkanterna som tvingats utstå mången

högfartssväng på skär. Jag har tittat, känt och klämt men här finns inte ett spår av skillnader. Belaget där

verkar även absorbera vallan lika bra som resten av belaget. Edit: Jag ska kanske lägga till att jag är långtifrån nån proffs-vallare som fipplar med borstar för att få

schysst struktur eller liknande. Edit igen: Visst ja, min vana trogen har jag hittat en del sten denna säsongen också. Kan inte påstå att jag

märkt att belaget rivits sönder som JGZ skriver. Samma sak med påståendet att skidorna fastnar i puder

och inte flyter. Vad menar du? Skidorna jag har på bilden i min profil var inte vallade på en månad när den

togs och då fanns inga tendenser till att de dök eller fastnade i lössnön. Senast ändrad: 2005-04-27 11:02:50

SV: Nya vallarön.

Av: Pork Datum: 2005-04-27 11:56:31



I likhet med detta har jag hört att det nu finns mtb-hjul som inte går sönder eller slutar snurra när man får

punktering eller bara för lite luft, skönt, jag e så jävla less på att pumpa däcken. Har inte gjort det på flera

somrar f ö. Funkar ju hur bra som helst. M v h // Pork

SV: Nya vallarön.

Av: johanekstrom Datum: 2005-04-27 12:38:20

Äh kom igen, bättre kan ni vallningsförespråkare!

Här har ju bajsmatte refererat till en vetenskaplig undersökning som pekar mot att vallningen inte är så

väsentlig som många trott. Så alla ni som säger att det är viktigt och bra att valla, var finns

undersökningarna som stöder er tes?

Jag vill se en mer systematisk genomgång av vallningens fördelar, inte någons personliga övertygelse eller

hokus-pokus som speedski-åkarna verkar hålla på med (kom igen, valla 50-100ggr?!?)

SNOWBOARDSVERIGE.SE

SV: Nya vallarön.

Av: snlarsso Datum: 2005-04-27 12:58:27

Jag märker stor skillnad på riktiig våt grovkorning snö och när det är riktigt kallt. Då behöver man valla för

att få fart.

SV: Nya vallarön.

Av: stereoskida Datum: 2005-04-27 13:28:20

Ok, då ska jag försöka mig på att reda ut lite saker och ting. Denna studie som har utförts om att vallning i

det närmsta är obetydlig, är ju i första hand riktad mot längdåkare. Den är ju ändå framtagen genom

experiment på längdskidor. Att det finns skillnader mellan längd och alpint förstår nog alla här på forumet.

Om jag har förstått undersökningen rätt, handlar det om att en vallad skida samlar på sig mer smuts än

vad en ovallad skida med RENT belag gör. Hur ska man då rengöra ett alpint belag när det väl blivit

smutsigt? Enligt artikeln räcker det med att sickla med en stålsickel. Funkar säkert på längdskidor. Men på

alpint? Visst, kanske de första gångerna. Jag tippar på att skidan ganska snart skulle bli konkav p.g.a

stålkanter är betydligt mer svårsicklade än vad belag är. En konkav skida funkar betydligt mycket sämre

rent åkmässigt. Man kanske kan göra rent belaget med exempelvis vallaväck eller dylikt, men jag tror att

det inte direkt ökar glidegenskaperna i belaget. ASlltså får man valla ur smutsen som alla servicemän gör.

Det blir alltså svårt att hålla belaget rent, utan att förstöra de bra egenskaperna. Vad gäller brända belag, så är det ganska svårt att bränna ett par skidor. Vad som kan ställa till det är om

underlaget är balkat, eller som underlaget kan vara nu. Mycket varma dagar och kalla nätter. Man får en

stenhård manchester på morgonen som kan vara hemskt skadligt för belaget. Vad är det då som händer?

Jo, den stora friktion som bildas gör att belaget helt enkelt smälter ärmast stålkanterna. Belaget liksom

gröps ur och bildar en minimal "ränna" llängsmed stålkanterna. Detta resulterar i att skidorna beter sig som

ett par med mycket råägg. Eller nästan som att de är konkava. Om skidorna bräns el. ej har snarare med

hur hårt belag man har, än hur bra man har vallat, eller vilken valla man har använt för dagen. Det var det. Jag har säkert glömt att skriva något, men nu ska kjag ut i solen! Rock på

SV: Nya vallarön.




Pork: Naturligtvis vore det bättre om jag var en duktig och skötsam pojk och höll ordning på mina skidor

och vallade dem inför varje gång det ska ut och åkas. Om jag var ännu mer skötsam skulle jag dessutom

städa min lägenhet varje vecka, tvätta bilen lite oftare och stryka mina t-shirts. Nu tycker jag att jag

överlever rätt bra även utan att göra det och samma sak gäller vallning av mina skidor. Arbetsinsatsen som

krävs uppväger helt enkelt inte det jag får tillbaka. Andra människor med andra behov (exempelvis port-

åkare) lägger mer vikt vid det eftersom det i deras fall betyder väldigt mycket mer. Det jag främst vänder mig mot är de som hävdar att ett par skidor som används av en vanlig Svensson blir

i princip obrukbara om man inte vallar varje vecka under vintern, fixar struktur i belaget och sen förvarar

skidorna väl-vallade i ett mörkt förråd med reglerad temperatur och luftfuktighet. Jag lyfter på hatten och tackar stereoskida för ett mycket informativt inlägg om belags-bränning. PS: Däremot tvingas jag erkänna att jag pumpar däcken både på MTB:n och racern i stort sett inför varje

långtur. Så det finns kanske en liten strimma hopp om att det blir nån ordning på mig ändå...

SV: Nya vallarön.

Av: JGZ Datum: 2005-04-28 09:39:08

Vallan tränger inte djupt in i belaget utan lägger sig i de microskopiska "porer" som finns i ytskitet.

Det är helt riktigt att det är mycket lite valla som finns kvar när man sicklat, borstat och polerat.

vallans funktion är den att när skidan glider bildas friktion som gör att vallan "sipprar*" ut och tar bort

ytspänningen mot vattnet/snön.

Hur skidan /brädan går i snön beror till stor del vilken struktur det är på belaget. kallt fin struktur- varmt

grov struktur.

Detta för att inte skidan ska "sugas" fast mot snön.

Ni som inte märker någon skillnad om det är vallat eller inte eller ni som får sämre glid med valla än utan

har antagligen inte lyckats så bra med vallningen.

Man kan göra ett enkelt glidprov. Prova en ovallad skida genom att bara glida iväg där det är flackt.

Ta sedan en bra vallad skida och gör samma sak.

Stämmer allt blir det en stor skillnad.

Men visst , vill man inte så behöver man inte valla.

SV: Nya vallarön.

Av: Mountain_Man Datum: 2005-04-28 11:19:30

Om man läser artikel noggrannt framgår det att Leonid Kuzmin, som är en mycket duktig och erfaren

vallningsexpert, inte påstår att ett par ovallade skidor glider bättre än ett par vallade initialt. Vad han säger

är att de vallade samlar mer smuts än de ovallade så att de ovallade efter en bit åkning glider bättre än de

vallade. Hur lång denna sträcka är tycks variera. Detta torde innebära att om det är så att denna teori stämmer även i praktiken kommer det även i

framtiden at vara viktigt att valla alpina skidor inför tävling eftersom de sannolikt glider bättre än ett par

ovallade under den förhållandevis (jmfr. längdåkning) korta sträcka det är fråga om. Vad var och en kan konstatera är att effekten av en bra vallning snabbt avtar ... ett par nyvallade skidor

som glider fantastiskt inledningsvis har i vissa fall redan efter några åk märkbart minskat glid... Avslutningsvis vill jag kommentera Extremartikeln som citeras en bit upp. Det som skrivs innehåller en

logisk kullerbytta. Om det nu verkligen är så att belaget inte har några "porer" skulle det ju inte ta upp

någon valla överhuvudtaget, inte ens de 2 gram som anges! That´s all kids! / MM Patetisk...med stolthet!

Senast ändrad: 2005-04-28 11:20:02

SV: Nya vallarön.

Av: Nasty_Nate Datum: 2005-06-06 19:27:38



Måste dock säga att det är fantastiskt att en människa orkar gå till jobbet varje dag i två år för att hur ett

par skidor glider...

SV: Nya vallarön.


Ok, eftersom den här tråden blivit länkad som den officiella 'vallatråden' tänkte jag sparka lite liv i den nu

när det ändå är sommar och varmt ute. Jag har dessutom bestämt mig för att ge vallandet en rejäl chans

så nästa säsong ska jag valla, sickla, fixa struktur samt eventuellt offra en välvallad kyckling (Swix HF10

borde funka bra till detta va?) till Valla-guden. Med tanke på att jag hittills inte märkt nån våldsam förbättring efter vallning skulle jag behöva lite råd om

vad som borde förbättras. Utrustningen jag använder just nu är: * Lastgammalt strykjärn inställt på en temperatur som gör att vallan smälter utan att ryka.

* Ingen arbetsbänk, golvet i hallen med lite tidningar ovanpå är där skidorna befinner sig.

* Inga speciella arbetskläder eller liknande (jeans och t-shirt).

* Nån universal-valla från Swix, typ bra-för-alla-temperaturer.

* En f.d. is-skrapa (i princip en fyrkantig hårdplast-platta) för att sickla. Är det nåt mer jag behöver i utrustningsväg? Jag har sett att en del experter har läder-förkläden. Borde jag

också investera i ett sådant? Jag antar att jag skulle kunna knata ner till Paquis (Red Light District i

Genève) och kolla utbudet där. Nåt annat som är livsnödvändigt i jakten på det ultimata glidet och en

möjlig framtida karriär som serviceman åt Albaniens alpina landslag? Sen kikade jag runt lite på forumet och hittade länk som innehöll en hel del teorier. Jag hittade även

följande: länk

länk Finns det fler/bättre guider än ovanstående?

SV: Nya vallarön.

Av: David_Kvart Datum: 2005-12-08 16:00:57

I januari kommer avhandlingen, skidvärlden håller andan... Eller? länk

dkv

SV: Nya vallarön.

Av: Joye Datum: 2005-12-08 18:26:36

David Kvart: Kolla länken i första Bajsmattes inlägg, Svd är lite sena med nyheterna?

/Joye

SV: Nya vallarön.

Av: David_Kvart Datum: 2005-12-08 19:41:19

Joye: jag skrev att AVHANDLINGEN kommer i januari, inte att det var någon nyhet vad han kommit på...

Det är ju så det funkar, ingen bryr sig tills du har tillräckligt mkt forskning och framsteg, och nu kommer

alltså avhandlingen, en skrivelse, papper med text...!

dkv

SV: Nya vallarön.

Av: Dr_Snow online Datum: 2005-12-08 20:16:26

A.k.a FAKTA. Å andra sidan måste man ju vänta och se om andra forskare håller med eller tycker att han

pratar goja. Intressant ska det iaf bli.

Surfar på ett par arga Atomic Beta R-ex, 191cm!

SV: Nya vallarön.

Av: Yutta Datum: 2005-12-08 21:32:24



Jag kan i princip inget alls om belag och valla o sånt, men jag måste ställa denna frågan: Skidor har funnits jävligt länge, och man har väll då troligtvis hållt på med fenomenet valla nästan lika

länge? Dagens skidor är ju förbannat mer tekniskt avancerade än va skidor tidigare varit. Torde det inte då

vara möjligt att belagen också har utvecklats som bara den? Och därför torde ett par ovallade skidor från i

år kunna glida ifrån ett par nyvallade från säg 80-talet? Eller står utvecklingen på belagssidan och stampar?

Det kan väll inte vara så att ett par skidor köpta i år ens nästan skulle behöva vallas var 3e dag om man

åker me dem under en säsong??? Tycker vallateorier mest bygger på "så har vi alltid gjort, enda sedan min farfars-farfars-farfars-far bla bla

bla" Jag kan helt enkelt inte tänka mig att valla skulle spela sån sjuk roll på ett par skidor år 2005. Svar/åsikter på min fråga?

Waaao!

SV: Nya vallarön.

Av: Hasse Datum: 2005-12-08 21:34:32

Hmm varför valla?? Köp nya skidor efter fabriksvallan är slut :P Nej ja brukar inte valla så mycket och det funkar för mig iaf...

Ski and die!!! //Hasse Mute

SV: Nya vallarön.

Av: Bertborge Datum: 2005-12-09 10:11:39

Jag vill börja me o säga stt jag inte är någon valla guru därför har jag lite olika frågor jag skulle vilja ha

bekräftat. När man vallar med parafin är det väll inte själva parafinet man vill åt? utan fättet belaget binder? De olika temperaturanvisningarna på parafin är väll fryspunkt för "fättet"?

Åke ökar!!!

För att kunna skriva i forumet måste du vara medlem och

inloggad. Här kan du bli medlem. Är du redan redan medlem på

freeride kan du logga in här.

Kontakta oss Annonsera Copyright Freeride ® 1998-2005


Economist.com

Skiing Not waxing lyrical Dec 14th 2005 From The Economist print edition Using ski wax can trap dirt, and thus slow down the skier

THIS season, like every previous one, recreational and racing skiers alike will apply wax to their skis in the hope of schussing that little bit faster. They will do so after assessing the air's temperature, its humidity and the prevailing snow conditions, so as to determine exactly which wax they should use. Not any old wax will do. Some are formulated for use over cold, dry snow and others for warmer, wetter stuff. Aficionados who want to extract the maximum advantage will take great care over which they choose.

But recent research suggests they are wasting their time, not merely in their choice of wax, but in bothering to wax their skis at all. A study by Leonid Kuzmin, a former cross-country racing champion turned ski coach who is now a doctoral student at Mid-Sweden University, concludes that for runs of more than a couple of hundred metres, the presence of ski wax slows the skier down. Admittedly, Mr Kuzmin's research was conducted on cross-country skiers, but he believes it will prove true for downhill racers as well.

The way in which a ski slides over the snow boils down to the way in which friction between the base of the ski and the surface of the snow melts that snow, transforming it into a thin layer of water. The ski then floats across this layer. Indeed, snowboarding, ice skating and sledging also rely on this principle.

The depth of the water layer is crucial. If it is too thin, which can happen at very low temperatures, the ski sticks. Skiers typically try to overcome this friction by applying hard wax. If it is too thick, which can happen at warmer temperatures, it can create suction that makes it harder to slide over the water layer. To avoid that, skiers typically apply soft wax.

The base layer of modern skis is made from a substance called ultra-high-molecular-weight polyethylene. This fantastic plastic has molecules far longer than those of regular polyethylene, and these molecules are, in addition, packed tightly into a crystal structure rather than being scattered at random. The result is a tough material that has a low coefficient of friction—comparable to that of Teflon—and is highly resistant to abrasion. Its properties are so useful and unusual that it is used not only to create the base layer of skis, but also to make bulletproof jackets and artificial hip and knee joints.

In fact, Mr Kuzmin suspected that this wonder material was so good that waxing it was no longer necessary. He therefore decided to conduct a series of experiments with waxed and unwaxed skis. He commissioned a few pairs of transparent skis that a volunteer then took out on to a test slope. That done, he examined the skis and found that those treated with wax attracted more dirt than the ones that were unwaxed.

Moreover, Mr Kuzmin also recorded the speeds the volunteer reached while gliding down the test slope. He found that after distances of just a couple of hundred metres, gliding on unwaxed skis was faster than on their waxed counterparts.

Skiers can thus, it seems, forget about long hours spent ironing wax on to their skis and devote more of their time to the slopes. Before ski-wax makers pack up shop, however, business opportunities do still exist. Mr Kuzmin's research pertains only to glide wax—that is, wax intended to make skis glide faster. Cross-country skiing also employs a second form, kick wax, which has the opposite effect.

Kick wax is applied to the parts of the blades of cross-country skis that are directly under the skier's feet. These do not (or, at least, should not) touch the ground when the skier is gliding. On flat terrain, such wax allows the skier to push off and on uphill climbs it prevents him from slipping backwards. Manufacturers will be pleased to hear that kick wax remains essential to cross-country skiing.

Copyright © 2005 The Economist Newspaper and The Economist Group. All rights reserved.

http://www.economist.com/science/PrinterFriendly.cfm?story_id=53000052005-12-16 13:48:05

SWEDEN.SE - New research shows ski wax can slow your glide

9 Dec 2005

New research shows ski wax can slow your glide

New research suggests that recreational cross-country skiers should forget about waxing their skis to improve their glide. In many cases even ski racers would also do better if they competed on unwaxed skis.

That's according to an upcoming licentiate dissertation by Leonid Kuzmin, a doctoral candidate at Mid Sweden University,

"It's a myth that you have to wax your skis. It's much better to use the positive glide properties of the ski base on your skis. Not only is it easier to ski, those going out for exercise don't have to do the before and after work-¬they get more time on the ski trail and have more money left in their pockets," says Kuzmin. In January Kuzmin will be submitting a licentiate dissertation on waxing skis. The thesis presents information that could lead to a paradigm shift in skiing. Leonid Kuzmin has tested the friction between the snow and the skis and found that ski glide wax only creates problems. Kuzmin himself has a background a ski trainer and technician. At the Nordic World Ski Championship in Thunder Bay in 1995, when his wife Antonina Ordina took bronze medals, individually and in the relay, he chose to have her race on unwaxed skis. "That was a turning point for me, and I realized that it was time to question established mantras about waxing." The ski running surface on today's cross-country skis is made of Ultra High Molecular Weight Polyethylene (UHMWPE). This is a material that has extremely good wear resistance, a low coefficient of friction, and a good capacity for self-lubrication. "That is why you shouldn't cover this extraordinary material with an inferior material like ski glide wax." Kuzmin points out that all glide waxes gather dirt more quickly than do dry steel-scraped surfaces. "One of the mantras you constantly hear is that you should apply paraffin to your skis to protect them from wear. But all reference works state that UHMWPE is five times more wear-resistant than carbon steel. That blows the mantra to bits." Kuzmin has carried out a number of experiments in the same ski trail with waxed and unwaxed skis. Using cameras he has examined how much dirt accumulates on the skis, and he has measured glide in other ways. "The waxed skis glide slightly better from the beginning, since the ski wax reduces friction, but after just a short while the wax has gathered so much dirt that the waxed skis glide slower. In some experiments this occurred after only 200 meters and in others by 3.8 kilometres at the latest." Apart from the glide, Kuzmin says there is another reason to skip the wax. "By only using a steel scraper without waxing, recreational skiers don't have to waste valuable time at the waxing bench, and you don't have to send your skis in to be stone ground," he concludes. At present the doctoral candidate and his colleagues at the Department of Engineering, Physics, and Mathematics on the Östersund Campus are busy developing techniques for glide tests.

Internet address:http://www.sweden.se/templates/cs/News____13257.aspx

http://www.sweden.se/templates/cs/Print_News____13257.aspx2005-12-23 00:59:21

Ski Wax Actually Slows Your Glide

List your Company | List as an Expert | Publish on AZoM

Home / Search

New Journal - AZojomo

MyAZoM

Materials

Applications

Industries

Conference Diary

Course Diary

Exhibition Diary

Industry News

Books

Media Packs

AZoM Info

Our Partners

Help/FAQ's

Terms and Privacy

• SABIC-Europe Implement AspenTech's Polymer Solution in Polyethylene Plant • Arcelor Buy Half Shares in 2 Costa Rican Steel Plants • Cidetec Design Prototype Fuel Cell Powered Bicycle • Computer Program Predicts Crystal Structure Quickly and Reliably without Experimental Information • Hydro Take Full Ownership of Hamburg Aluminium Casthouse • Tegal to Supply Advanced Etch Tool for RRAM Development • Rexam Secures Long Term Aluminium Can Supply Deal with Red Bull • Huntsman Completes Acquisition of Outstanding Shares in Huntsman Advanced Materials • Degussa to Become Wholly Owned by RAG Aktiengesellschaft • Corning Receives Certificates to Start Shipping LCD Substrates from Taichung Facility • Hydro Buys Czech Fabricated Aluminium Products Company • European Steel Prices Remain Virtually Unchanged from the Previous Quarter • New Textile Reinforced Concrete for Structural Reinforcement of Buildings • Rosti to Build New

Zag Skis We've Got Them- ZAG Alpine Skis Hit the Pow Sooner- Fast Shipping! Tramdock.com Liberty Skis Ride the newest, coolest, skis from America's cult ski company. www.libertyskis.com Alpina Skis Check out 2005 Alpina Cross Country Skis. Free Shipping - Buy Today! Backcountry.com boardconcept.com new and stylisch Grand Opening Snowboard & Outlet Shop www.boardconcept.com Learn To Snowboard For beginners and advanced alike Learn from a professional www.killitsnowboarding.com Skis Från bara 1 Kr idag registrera dig gratis! eBay.se Free Armada Ski Shipping ARV, AR5, Tanner Hall and more Full line of 06 Armada skis stocked armada.rdcshop.com


Leonid Kuzmin, a doctoral candidate at Mid Sweden University, has found that recreational cross-country skiers should forget about waxing their skis to improve their glide. In many cases even ski racers would also do better if they competed on unwaxed skis.

“It’s a myth that you have to wax your skis. It’s much better to use the positive glide properties of the ski base on your skis. Not only is it easier to ski, those going out for exercise don’t have to do the before and after work-¬they get more time on the ski trail and have more money left in their pockets,” says Leonid Kuzmin.

In January Leonid Kuzmin will be submitting a licentiate dissertation on waxing skis. The thesis presents information that represents a paradigm shift in skiing. Leonid Kuzmin has tested the friction between the snow and the skis and found that

Featured Courses

Features

http://www.azom.com/details.asp?newsID=4523 (1 of 10)2005-12-23 01:01:04


Featured Courses

Advanced Materials Masters Course

Microsystems and Nanotechnology Masters

Polymer Science and Technology – 5 Day Course

Surface Engineering

Partners Nanotechnology

Eng-Tips Forum

Medical News

Building/Construction

Factory in China • Trelleborg to Become Market Leader in Polymer Systems for Offshore Applications through CRP Group Acquisition • Linde to Purchase Specialty Gases Company Spectra Gases • Highest Efficient Organic Light Emitting Light Sources on Low Cost Substrates • Alcan to Invest $129m in Expansion of Brazillian Alumina Refinery • HeidelbergCement Acquires Ukranian Cement Producer • Nitto Denko and 3m Develop Ultrathin Polarizing Film for LCD Displays • Toho Technology Buys Flat Panel Display Business from Nanometrics • Downloadable Application Notes on Powdercoating and Pharmaceuticals Available from Malvern • Applied Films Presents Sputtering Solution for Flexible Copper Clad Laminates • Shell to Sell Share in French Ethylene Cracker to Basell • Basell Technology Chosen for New Saudi Polyethylene Plants • Mitsubishi Chemical Make OLED Breakthrough which will Influence Next Generation Flat Panel TV's • BHP Billiton Approve Expansion Project for Brazillian Alumina Plant • Technology to Apply Plant-Based Resin Paint Made from Corn • Sasol Plans Second Methyl Isobutylketone (MiBK) Plant

Skiloop Ski Carrier £8.00 Carry Your Skis The Easy Way! Buy Now from the Webs Top Snow Shop www.Rip101.com

ski glide wax only creates problems.

He has been on this track ever since 1995. Leonid Kuzmin himself has a background a ski trainer and technician. At the Nordic World Ski Championship in Thunder Bay in 1995, when his wife Antonina Ordina took bronze medals, individually and in the relay, he chose to have her race on unwaxed skis.

“That was a turning point for me, and I realized that it was time to question established mantras about waxing.”

The ski running surface on today’s cross-country skis is made of Ultra High Molecular Weight Polyethylene (UHMWPE). This is a material that has extremely good wear resistance, a low coefficient of friction, and a good capacity for self-lubrication.

“That is why you shouldn’t cover this extraordinary material with an inferior material like ski glide wax.”

Leonid Kuzmin points out that all glide waxes gather dirt more quickly than do dry steel-scraped surfaces.

“One of the mantras you constantly hear is that you should apply paraffin to your skis to protect them from wear. But all reference works state that UHMWPE is five times more wear-resistant than carbon steel. That blows the mantra to bits.”

Leonid Kuzmin has carried out a number of experiments in the same ski trail with waxed and unwaxed skis. Using USB cameras he has examined how much dirt accumulates on the skis, and he has measured glide in other ways.

“The waxed skis glide slightly better from the beginning, since the ski wax reduces friction, but after just a short while the wax has gathered so much dirt that the waxed skis glide slower. In some experiments this occurred after only 200 meters and in others by 3.8 kilometres at the latest.”

Apart from the glide, Leonid Kuzmin says there is another reason to skip the wax.

“By only using a steel scraper without waxing, recreational skiers don’t have to waste valuable time at the waxing bench, and you don’t have to send your skis in to be stone ground,” he concludes.



• RTP Company Opens Manufacturing Facility in China • Philips to Place Semiconductor Business in a Separate Legal Structure • New, Thin PolyFuel Membrane Boosts DMFC Fuel Cell Peak Performance by 33% • NASA Seeking Innovative Ideas • Ferroelectric Films: Cheaper, Smaller and Less Energy Requiring Components for Laptops and Mobile Phones • Innovene Becomes Part of INEOS Group • Hydro Makes Strategy Shift in Aluminium • Development of New Amorphous Alloy for Next-Generation Amorphous Transformers • Williams Advanced Materials to be Granted European Patent for Sil-X(TM) DVD Production Alloy • Semiconductor Sales to Equipment Booking Ratio at All Time High Says The Information Network • RUSAL and RAO UES Sign Initial Partnership Agreemnt for Establishment of Aluminium Smelter • 3M to Build LCD Production Plant in Poland • BASF Interested in Acquiring Degussa's Construction Chemicals Division • 3M Multilayer Substrate Qualified For Staktek High-Density Memory Product • Vedanta Resources Approves $2.1billion Aluminium Smelter in India • Stelco's Sale of AltaSteel Approved by

At present the doctoral candidate and his colleagues at the Department of Engineering, Physics, and Mathematics on the Östersund Campus are busy developing techniques for glide tests.

http://www.miun.se

Posted 12th December 2005

Click here for materials/engineering news archive

top


Expertsvar - Show pressrelease

Pressrelease

Mid Sweden University

Technology

2005-12-08

Press contact

Lars Aronsson

[email protected]

Phone: 063-16 53 36

Mobile: 070-516 5336

Fax: 063-16 54 54

Shocking news from researcher ski wax slows your glide

Leonid Kuzmin, a doctoral candidate at Mid Sweden University, has found that recreational cross-country skiers should forget about waxing their skis to improve their glide. In many cases even ski racers would also do better if they competed on unwaxed skis. “It’s a myth that you have to wax your skis. It’s much better to use the positive glide properties of the ski base on your skis. Not only is it easier to ski, those going out for exercise don’t have to do the before and after work-¬they get more time on the ski trail and have more money left in their pockets,” says Leonid Kuzmin. In January Leonid Kuzmin will be submitting a licentiate dissertation on waxing skis. The thesis presents information that represents a paradigm shift in skiing. Leonid Kuzmin has tested the friction between the snow and the skis and found that ski glide wax only creates problems. He has been on this track ever since 1995. Leonid Kuzmin himself has a background a ski trainer and technician. At the Nordic World Ski Championship in Thunder Bay in 1995, when his wife Antonina Ordina took bronze medals, individually and in the relay, he chose to have her race on unwaxed skis. “That was a turning point for me, and I realized that it was time to question established mantras about waxing.” The ski running surface on today’s cross-country skis is made of Ultra High Molecular Weight Polyethylene (UHMWPE). This is a material that has extremely good wear resistance, a low coefficient of friction, and a good capacity for self-lubrication. “That is why you shouldn’t cover this extraordinary material with an inferior material like ski glide wax.” Leonid Kuzmin points out that all glide waxes gather dirt more quickly than do dry steel-scraped surfaces. “One of the mantras you constantly hear is that you should apply paraffin to your skis to protect them from wear. But all reference works state that UHMWPE is five times more wear-resistant than carbon steel. That blows the mantra to bits.” Leonid Kuzmin has carried out a number of experiments in the same ski trail with waxed and unwaxed skis. Using USB cameras he has examined how much dirt accumulates on the skis, and he has measured glide in other ways. “The waxed skis glide slightly better from the beginning, since the ski wax reduces friction, but after just a short while the wax has gathered so much dirt that the waxed skis glide slower. In some experiments this occurred after only 200 meters and in others by 3.8 kilometres at the latest.” Apart from the glide, Leonid Kuzmin says there is another reason to skip the wax. “By only using a steel scraper without waxing, recreational skiers don’t have to waste valuable time at the waxing bench, and you don’t have to send your skis in to be stone ground,” he concludes.

http://www.expertsvar.nu/publicIndex.asp?page=10&PRID=5785&lang=2 (1 of 2)2005-12-23 01:02:05

Expertsvar - Show pressrelease

At present the doctoral candidate and his colleagues at the Department of Engineering, Physics, and Mathematics on the Östersund Campus are busy developing techniques for glide tests. Questions can be directed to: Leonid Kuzmin, phone: +46 63-16 59 13, [email protected]. Reference link:

http://www.expertsvar.nu/publicIndex.asp?page=10&PRID=5785&lang=2 (2 of 2)2005-12-23 01:02:05

New research shows ski wax can slow your glide | Mobility Centre Sweden

New research shows ski wax can slow your glide

9 December 2005

New research suggests that recreational cross-country skiers should forget about waxing their

skis to improve their glide. In many cases even ski racers would also do better if they competed

on unwaxed skis. That's according to an upcoming licentiate dissertation by Leonid Kuzmin, a

doctoral candidate at Mid Sweden University,

"It's a myth that you have to wax your skis. It's much better to use the positive glide properties

of the ski base on your skis. Not only is it easier to ski, those going out for exercise don't have to

do the before and after work-¬they get more time on the ski trail and have more money left in

their pockets," says Kuzmin.

In January Kuzmin will be submitting a licentiate dissertation on waxing skis. The thesis

presents information that could lead to a paradigm shift in skiing. Leonid Kuzmin has tested the

friction between the snow and the skis and found that ski glide wax only creates problems.

Kuzmin himself has a background a ski trainer and technician. At the Nordic World Ski

Championship in Thunder Bay in 1995, when his wife Antonina Ordina took bronze medals,

individually and in the relay, he chose to have her race on unwaxed skis.

"That was a turning point for me, and I realized that it was time to question established mantras

about waxing."

The ski running surface on today's cross-country skis is made of Ultra High Molecular Weight

Polyethylene (UHMWPE). This is a material that has extremely good wear resistance, a low

coefficient of friction, and a good capacity for self-lubrication.

"That is why you shouldn't cover this extraordinary material with an inferior material like ski

glide wax."

Kuzmin points out that all glide waxes gather dirt more quickly than do dry steel-scraped

Search

● Handbook for international

researchers to Sweden

● Import restrictions

● Western Sweden

http://www.researchinsweden.se/node/133 (1 of 2)2005-12-23 01:02:59

New research shows ski wax can slow your glide | Mobility Centre Sweden

surfaces.

"One of the mantras you constantly hear is that you should apply paraffin to your skis to protect

them from wear. But all reference works state that UHMWPE is five times more wear-resistant

than carbon steel. That blows the mantra to bits."

Kuzmin has carried out a number of experiments in the same ski trail with waxed and unwaxed

skis. Using cameras he has examined how much dirt accumulates on the skis, and he has

measured glide in other ways.

"The waxed skis glide slightly better from the beginning, since the ski wax reduces friction, but

after just a short while the wax has gathered so much dirt that the waxed skis glide slower. In

some experiments this occurred after only 200 meters and in others by 3.8 kilometres at the

latest."

Apart from the glide, Kuzmin says there is another reason to skip the wax.

"By only using a steel scraper without waxing, recreational skiers don't have to waste valuable

time at the waxing bench, and you don't have to send your skis in to be stone ground," he

concludes.

At present the doctoral candidate and his colleagues at the Department of Engineering, Physics,

and Mathematics on the Östersund Campus are busy developing techniques for glide tests.

login | About Mobility Centre Sweden | Regeringsgatan 56; Box 7091; 10387 Stockholm | [email protected] | Contact

http://www.researchinsweden.se/node/133 (2 of 2)2005-12-23 01:02:59

DN

En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se.

Publicerad 17 dec 22:41

Skidåkare vallar helt i onödan Glidvalla får inte alls skidorna att glida snabbare, utan gör tvärtom att de går något långsammare. Åtminstone om sträckan är längre än 200 meter.

Det visar före detta elitskidåkaren och tränaren, numera forskaren Leonid Kuzmin vid Mittuniversitetet i Östersund, i en licentiatuppsats. Moderna skidor har belägg av ultrahögmolekylär polyeten, förkortat UHMWPE. Detta material består av extra långa kolkedjor som är hårt packade i regelbundna kristaller. UHMWPE har extremt låg friktion. Faktum är att det har lägre friktion än det vax som skidåkarna brukar smeta ut på skidorna. Efter några meter samlar vaxet dessutom på sig smuts, som gör att skidorna glider ännu sämre. Leonid Kuzmin har kommit fram till sina resultat genom att ta tiden när en försökperson har åkt nedför en backe ett stort antal gånger, antingen med eller utan glidvalla. Fästvalla, däremot, har fortfarande ett existensberättigande, enligt Leonid Kuzmin.

Karin Bojs, [email protected]

Källa: Mittuniversitetet

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=5044972005-12-23 01:06:25

Västerbottens Folkblad

Nyheter

Ledare

Kultur & Nöje

Hela livet

Börsen

Näringsliv

Sporten

Sportnyheter

Blänkarn

Abonnemang

Info om VF

Sök nyheter

”Glidvalla är en myt”UMEÅ. Motionsskidåkare kan strunta i glidvalla. Det påstår Leonid Kuzmin, som doktorerar i ämnet vid Mittuniversitet i Östersund. – Att man måste valla skidorna är en myt, säger Kuzmin som vänder upp och ner på hela skidvärlden.

Leonid Kuzmin är gift med förra landslagsstjärnan Antonina Ordina. I slutet av 1990-talet bodde de i den lilla byn Tegsnäset, sex mil väster om Umeå, där Ordina genomförde sina hårda träning och uppladdning inför VM i Thunder Bay 1995 och OS i Nagano 1998. Sedan några år tillbaka bor paret i Östersund där Antonina avslutade sin långa och framgångsrika karriär i Brunflo och hela tiden har hon haft sin livskamrat Leonid Kuzmin vid sin sida. Det var i samband med VM í Thunder Bay som Kuzmin, med förflutet som skidtränare och vallare, kom in på spåret mot sin upptäckt när han började inse att skidvalla ger sämre glid sedan hustrun Antonina Ordina tagit två VM-bronsmedaljer, dels individuellt, dels i stafett, på ovallade skidor. – För mig var det vändpunkten och jag insåg att det var dags att ifrågasätta etablerade mantran kring vallning, berättar Leonid. Mer tid i skidspåret Leonid har kommit fram till motionsåkare med fördel kan strunta i att valla sina skidor för att få bättre glid och menar att det även för tävlingsåkare kan i vissa fall vara bättre att låta bli glidvallan. – Det är bättre att nyttja skidbelagets egna positiva glidegenskaper. Förutom att det blir lättare att åka, slipper skidmotionären allt för- och efterarbete och kan därmed ägna mer tid i skidspåret. Det finns också en ekonomisk aspekt. Skidvalla är en miljardindustri och kostar stora pengar för skidentusiasterna. – Utan glidvalla blir det mera pengar i fickan i stället, menar Kuzmin. I januari kommer Kuzmin att presentera sin doktorsavhandling kring skidvallning där mycket av innehållet ifrågasätter tidigare mönster och rutiner inom skidsporten. Glidvalla ställer till besvär Kuzmin har testat friktionen mellan snö och skidor och upptäckt att glidvallan bara ställer till besvär för skidåkaren. Belagen på dagens längdåkningsskidor tillverkas av ultrahögmolekylär polyeten (UHMWPE), ett material med extremt goda nötningsegenskaper, låg friktionskoefficient och förmåga till självsmörjning. – Därför ska man inte täcka ett utomordentligt material med ett mindre bra material som glidvalla, anser Kuzmin. Glidvallor har en viss förmåga att samla på sig smuts

Sporten Tel. 090-17 01 20 [email protected]

Veckans Match Betsele-Sorsele Bygdsiljum-Robertsfors BK Gimonäs-Vännäs Hörnsjö Rundvik-Obbola FK Nysätra-Blattnicksele Örnvingen-Sjöbotten Röbäck Stöcke-Sandåkern Rödåbygden-Bygdeå Rusksele-Blåvikssjön Sörfors-Ersmark Stöcke-Sandåkern Täfteå-Vindeln Tvärålund-Spöland

Alexander Sasja Belyavsky

2004 Andrée Jeglertz 17/4 Ted Samuelsson 22/5 Anja Pärson 31/7 Magnus Wernblom 18/9 Ric Jackman 20/11 Ingemar Stenmark 18/12 Björn Ferry 5/3 Ulf Taavola 29/3

http://www.folkbladet.nu/index.asp?vf=1&x=35961 (1 of 2)2005-12-23 01:08:10


snabbare än torra stålsicklade belag. – Ett av de mantran som ständigt upprepas är man att man ska paraffinera sina skidor för att skydda dem mot slitage. Men i alla referensböcker konstateras att UHMWPE är fem gånger slitstarkare än kolstål. Mantrat är därmed krossat i tusen bitar, hävdar Kuzmin som genomfört massor med tester i samma skidspår med vallade och ovallade skidor. Han har använt sig av USB-kameror för att se hur mycket smuts som samlats under skidorna och han har även mätt glidförmågan på olika sätt. – De vallade skidorna glider en aning bättre från början, eftersom glidvallan minskar friktionen, men bara efter en stund har vallan samlat så mycket smuts att de vallade skidorna glider sämre. I vissa försök uppstod detta redan efter 200 meter och senast efter 3,8 kilometer, säger Leonid Kuzmin. MAGNUS JOHANSSON 090/17 01 21 [email protected]

Tillbaka till huvudsida

Karolina Westberg 16/4 2005 Per Elofsson 28/5 Peo Larsson 24/9

Peter Sundström 22/12 Patrik Sundström 24/12 Jonathan Hedström 27/12 Daniel Tjärnqvist 29/12 Janne Erixon 30/12 Mathias Tjärnqvist 30/12 Mats Lindgren 3/1 Roger Hägglund 5/1

Västerbottens Landslagsmän

Här kan du läsa VF:s serie om fotbollslegenderna i västerbotten:

Jesper Blomqvist 12/6 Lennart Backman 15/6 Ken Burwall 17/6 Peter Nilsson 19/6 Sven Lindman 22/6 Jens Fjellström 25/6 Dick Lidman 30/6 Stig Fredriksson 2/7 Legender 3/7

Introduktion

1: Steve Galloway

2: Vinnie Jones

3: Paul McKinnon

4: Shamo Quaye

5: Zoran Petrovic

6: Giles Stille

7: Jerzy Stanzcak

8: Mark McNeil

9: Mirek Zambrzycki

10: Jevgenij Kouznetzov

11

12



Nyheter

Ledare

Kultur & Nöje

Hela livet

Börsen

Näringsliv

Sporten

Sportnyheter

Blänkarn

Abonnemang

Info om VF

Sök nyheter

Skidåkare kritiska till nya teorierUMEÅ. Leonid Kuzmins chockbesked biter inte på Elbert Karlsson, lärare och tränare vid skidymnasiet i Lycksele. – Jag är skeptisk till det han kommit fram till, säger Karlsson men håller med om att Kuzmin har en poäng i att ovallade skidor kan vara bättre i smutsiga förhållanden.

Det var under VM i Thunder Bay 1995 som det blev en livlig debatt kring valla kontra vallningsfria skidor när tävlingarna genomfördes i smutsiga spår. – Då användes det ju bensin och diesel och det var en fördel att köra på vallningsfria skidor. Men jag har svårt att tro att vallan ska ge sämre glid när snön är helt ren, säger Elbert Karlsson som i dagarna befinner sig på träningsläger i Saxnäs tillsammans med eleverna vid Lycksele skidgymnasium. Skidvallning är en hel vetenskap och det är lätt att dribbla bort sig i villervallan. – Det kommer nya tips och rön hela tiden och det finns egentligen inget riktigt facit. Det som Kuzmin håller på att forska i är egentligen ingenting nytt. Det finns lika många professorer som det finns vallare, menar Karlsson. Majbäck kritisk Förre landslagsstjärnan Christer Majbäck, som driver eget företag inom skid- och vallningsbranschen, skakar bara på huvudet åt de nya forskarrönen. – Det är bara för skidmotionärerna att valla upp ett par skidor och se själv vad som är bäst, säger Majbäck självsäkert. Annars är Majbäck inne på samma linje som Elbert Karlsson. – Jag minns att det var väldigt smutsigt i spåren i samband med jaktstarten i VM i Thunder Bay och det gjordes en hel del tester där för att hitta det bästa glidet. Då var det en fördel att köra med vallningsfria skidor. Men vi har genomfört tester i normala förhållanden som visar raka motsatsen till det som Kuzmin fått fram i sina forskningsstudier, säger Majbäck. MAGNUS JOHANSSON 090/17 01 21 [email protected]

Tillbaka till huvudsida

Sporten Tel. 090-17 01 20 [email protected]

Veckans Match Betsele-Sorsele Bygdsiljum-Robertsfors BK Gimonäs-Vännäs Hörnsjö Rundvik-Obbola FK Nysätra-Blattnicksele Örnvingen-Sjöbotten Röbäck Stöcke-Sandåkern Rödåbygden-Bygdeå Rusksele-Blåvikssjön Sörfors-Ersmark Stöcke-Sandåkern Täfteå-Vindeln Tvärålund-Spöland

Alexander Sasja Belyavsky

2004 Andrée Jeglertz 17/4 Ted Samuelsson 22/5 Anja Pärson 31/7 Magnus Wernblom 18/9 Ric Jackman 20/11 Ingemar Stenmark 18/12 Björn Ferry 5/3 Ulf Taavola 29/3


Norra Västerbotten

Detta är en utskrift från Norra Västerbottens Tidning Artikeln publicerades: Fredag 23 December 2005 09:12

Storsmörj i glidtest

Vid glidtest är det inget snack. Toppvallade skidor vinner med hästlängder. Men när kilometer lagts till kilometer krymper skillnaden. Då kan motionsåkaren lika gärna lämna paraffinet i skåpet.

Ove Åström vallar skidorna så som de flesta motionärer brukar vardagsvalla.

Ove Åström kollar upp hur stora skillnaderna mellan de vallat och ovallat faktiskt blev.


Norra Västerbotten

Grundat. För att inte behöva mer än fästvalla är det viktigt att grunda genom att stålsickla.

Förra veckan kom ett pressmeddelande som satte hela Skid Sverige i gungning. Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet, gammal skidräv och dessutom gift med Antonina Ordina, har efter flera års forskning kommit fram till att valla ger sämre glid. Japp, du hörde rätt, valla skidorna och du får sämre glid än om du åker på rena belag, i alla fall om Leonid Kuzmin får bestämma. Å ena sidan ett glädjens besked för alla de som tycker att vallning bara stjäl dyrbar träningstid. Å andra sidan en tes som fick några av redaktionens skidfantaster att gå bananer. Enligt Kuzmin räcker det att stålsickla någon gång per säsong, därefter är fästvalla det enda som behövs. Kunde detta verkligen vara sant? Vi bestämde oss därför för att testa. Skarpt. Två par skidor fick det bli. Ett referenspar vallade enligt konstens alla regler. Eftersom de dessutom fick behålla samma valla genom hela testet kunde vi också använda dem som referens om temperatur eller snöförhållanden skulle ändras under testkvällen Själva testet genomfördes i tre omgångar. Först toppvalla, därefter en motionärsvariant och till sist helt råa, men stålsicklade belag. Så vetenskapligt som möjligt var utgångspunkten. - Du måste ha samma kläder på dig den här omgången som den förra, påpekar Ove Åström, vallaexpert, när det är dags för att ge sig av för testomgång nummer två. Av samma anledning är ett raskt NJET det enda självklara svaret när fotografen undrar om inte pannlampan skulle kunna avlägsnas för, så att säga, konstens skull. Tre kvicka vändor var blev det. Därefter dags för skidbyte. Det för att kunna bortse ifrån eventuella skillnader i vikt och åkstil. Ganska snart visar det sig att motionärsvarianten går lite långsammare än tävlingsalternativet. Men skillnaden är inte direkt enorm. In igen för att stålsickla skidorna och få fram ett alldeles rått belag. Och så en sista tur i spåret. Nu är spänningen ganska hög hos de båda testherrarna. Om sanningen ska fram kan de knappt bärga sig. Fort, fort vill de få koll på hur de nya rönen står sig. Tendensen är tydlig. De stålsicklade skidorna är långsamma,


Norra Västerbotten

långsamma, långsamma. - Jag har inget glid alls, utropar Olle Lundqvist redan efter första vändan. Något han hade alldeles rätt i också. När vi räknade ihop snitthastigheterna skilde 2,75 kilometer i timmen mellan stålsicklat och toppvallat. - Det här visar tendensen väldigt tydligt. Vallan gör att skidorna får betydligt bättre glid, säger Ove Åström. Men Kuzmin menar att siffrorna inte är det minsta konstiga. Enligt honom kullkastar de inte hans teorier. Det eftersom snöns kristaller hjälper sicklingen på traven och slipar bort belagets ojämnheter, ojämnheter som griper in i underlaget och gör glidet sämre. Det samtidigt som vallans effekt avtar allteftersom kilometrarna går. Ju smutsigare snö, desto snabbare försämring. Leonid Kuzmins teorier och tester säger att vallan spelar ut sin roll totalt efter knappt fyra kilometer. För att göra oss själva och vårt test rättvisa lät vi därför Olle åka en längre sträcka på egen hand på stålsicklade och oparaffinerade skidor. Cirka 10 mil har det hunnit bli. Och hör och häpna. Efter en trög start har skidorna gått bättre och bättre. - Den första milen var en pina. Men efter några turer tyckte jag mig inte ha sämre glid än någon annan, inte ens kompisen Erling som åkte på högfluor. Jag skulle inte vilja tävla på dem, ett toppvallat par går säkert fortfarande lättare, men till träning duger de gott. För motionärer tycker jag att stålsicklat/oparaffinerat är ett lysande påfund, säger Olle Lundqvist.

www.norran.se


Forsker: - Skismøring er tull!


Den svenske forskeren Leonid Kuzmin mener voksing og smøring av ski bare er tull. Skiene glir bedre uten, mener han.

Eirik Fardal

Forsker Leonid Kuzmin mener glider ikke fungerer best på langrennsski.

FOTO: ANTONINA ORDINA/MITTUNIVERSITETET

Er gliding av ski bare tull?

FOTO: ROLF ØHMAN Les også

http://www.aftenposten.no/nyheter/sport/langrenn/article1195444.ece?service=print (1 of 3)2006-01-11 15:24:52


Koster flesk å smøre ski - 11.01.2006- Det blir smøring i OL og - 11.01.2006Ekstern side: Les hele rapporten herOnsdag la Kuzmin, som er forsker ved Mittuniversitetet i Östersund, frem en rapport som hevder at gliding av ski ikke gir den beste gliden. Glidevoks bremser farten, mener han. Ved å sikle (skrape) skiene med en stålsikle, skal man bedre glid, viser Kuzmin i rapporten.

Festesmøring er fremdeles bra for å komme seg opp bakkene, men underlaget i skisålene gir bedre glid enn tradisjonell voks.

- Det vi nå ser, er et smøringshysteri. I de proffe teamene er det mellom fem og ti personer som preparerer skiene. Men smøring tiltrekker seg skitt i løypene og bremser farten, sier Kuzmin til Aftenposten.no.

Smøringsselskapet Swix har alt vært i kontakt med Kuzmin. De sier til Dagens Næringsliv at de er skeptiske til forskningsresultatene og vil granske dette videre.

For denne rapporten er ikke noen god nyhet for dem som lever av å selge skismøring.

Fungerer på alle fører

- Siden slutten av 70-tallet har vi brukt de samme stoffene i smøringen. Men kommer vi under den steinslipte sålen, vil det vi finner der gi mye bedre gli - uten glider, sier Kuzmin.

Han mener vi kan slutte å kjøpe smøring, dersom vi bruker rundt 30 minutter med en stålsikle før vi tar i bruk ski med såkalt UHMWPE-såle - slik de aller fleste ski har. Kuzmin hevder gliden blir bedre både på kaldt og vått føre.

Han poengterer at han ikke er ute etter å drive selskaper som Swix mot konkurs.

- Men jeg tror flere vil begynne å gå på ski, fordi alle slipper å tenke på alle disse kompliserte smøreteoriene. Nå koster jo ett par billige ski det samme som tre pakninger med voks, sier Kuzmin.

Ifølge ham skal man bare bruke tre til fem minutter med stålet hver gang man skal gå på ski for å få den beste gliden.

- Vi er skeptiske, men vil ikke uttale oss før vi ser hva slags beviser han har i rapporten, sier markedsdirektør Inge Kjetil Grini i Swix Sport AS til Dagens Næringsliv.

Etter at rapporten ble offentliggjort onsdag morgen, fikk Kuzmin over hundre eposter og en drøss telefonsamtaler i løpet av få timer - både fra skiløpere, de som tjener penger på smøring og andre.

- Mange er skeptiske, men ingen har argumenter mot dette, sier Kuzmin, som tror denne forskningen er til det beste for hele skiindustrien.



Dette er en artikkel fra www.aftenposten.no.

Oppdatert: 11. januar 2006 kl.15:17 Adressen til denne artikkelen er: http://www.aftenposten.no/nyheter/sport/langrenn/article1195444.ece

Innholdet i Aftenposten, Aftenposten.no og Oslopuls.no er beskyttet etter lov om opphavsrett til åndsverk.Kopiering og utskrift til annet enn privat bruk er ikke tillatt uten avtale med Aftenposten.

Vilkår for publisering finner du på www.aftenposten.no/generellebetingelser.


- Det blir smøring i OL og


De norske OL-smørerne kommer definitivt til å bruke glider på skiene i Torino.

Eirik Fardal

Smøresjef Terje Langli kommer ikke til å kaste glidevoksen med det første.

FOTO: KNUT SNARE Les ogsåKoster flesk å smøre ski - 11.01.2006Koster flesk å smøre ski - 11.01.2006Forsker: - Skismøring er tull! - 11.01.2006Terje Langli, smøresjef for den norske langrennstroppen, lover at det vil bli brukt smøring under OL.

- Jeg skal ikke si at vi på sikt kommer til å gjøre noe annet enn det vi gjør nå, men vi har prøvd mye opp gjennom årene, og har kommet til at smøring og voks fremdeles er det beste, sier Langli til Aftenposten.no.

Han mener smørerne klarer å påvirke gliden på en god måte slik de gjør det nå

- Vi må nok smøre skiene til OL også, sier han.

Langli avviser samtidig ikke Leonid Kuzmins teori helt. For det har vist seg flere ganger at helt rene ski fungerer bedre enn voksede ski på vått sommerføre.


Koster flesk å smøre ski


Det vil koste over 6000 kroner å preparere ett par ski under OL i Torino.

Eirik Fardal

Proffe skiløpere bruker mye ressurser på preparering. Her er smørerne Ivar Michal Ulekleiv (t.v.) og Svein Ivar Moen i arbeid.

FOTO: ERIK BERGLUND Les ogsåForsker: - Skismøring er tull! - 11.01.2006- Det blir smøring i OL og - 11.01.2006Dette hevder skiforsker Leonid Kuzmin i sin ferske rapport om smøring av ski.

Under OL i 1972 tok det 15 til 30 minutter å preparere ett par konkurranseski. Dette kostet rundt seks kroner.

Skal et skipar prepareres perfekt under OL i Torino, hevder Kuzmin kostnaden vil bli på over 6000 kroner. Materialet smørerne bruker ligger i gjennomsnitt på 1600 kroner per ski, i tillegg kommer flere dagers jobb for flere personer.

Dersom skiløperne hører på Kuzmins teori om glidingløse ski, vil man spare mye penger, hevder den svenske forskeren.

- Men da vil også mange smørere miste jobbene sine. Og det vil de ikke. Kanskje ikke så rart de er skeptiske til teorien, sier Kuzmin til Aftenposten.no.


dn.no - - Skismøring bremser

- Skismøring bremser

dn.no

Du kan bare droppe å smøre skiene for å få bedre glid, hevder svensk forsker.

I dag legger forskeren Leonid Kuzmin ved Mittuniversitetet i Sverige frem rapporten som kan få store følger for produsentene av

skismøring – og for skientusiaster. Den slår fast at skismøring for å få bedre glid, såkalt glider, i de aller fleste tilfeller er unødvendig

både for langrennsløpere og alpinister.

Trekker smuss

– Skismøring tiltrekker seg smuss, og smuss bremser farten – særlig når det er varmt, slår Kuzmin fast overfor Dagens Næringsliv.

I flere år har han forsket på hvordan ski kan gli bedre. Funnene viser at skismøring bremser uansett forhold og tilbakelagt distanse.

Årsaken til at rene ski glir bedre, ligger i dagens avanserte og superglatte skisåler.

– Underlaget i sålene er bedre enn noen som helst skismøring, slår han fast.

Festesmøring

Kuzmin mener skiløpere får den beste gliden ved å sikle (skrape) sålen og deretter børste den med en ren og tørr stålbørste.

Langrennsløpere på tur bør legge på festesmøring for fraspark.

– Det blir utvilsomt mye enklere å preparere ski nå, sier han.

Skismøringsprodusenten Swix kjenner til Kuzmins resultater, men tviler på at funnene stemmer.

- Vi er skeptiske, men vil ikke uttale oss før vi ser hva slags beviser han har i rapporten, sier markedsdirektør Inge Kjetil Grini i Swix

Sport as.

Publisert: 11.01.2006 - 01:45 Oppdatert: 11.01.2006 - 08:26

utgiver: Svein-Thore Gran | redaktør: Ole-Morten Fadnes | redaksjonssjef: Siri Skaalmo | markedsdirektør: Sven Erik Brunvoll | teknisk ansvarlig: NHST IT-avdelingen

DN nye medier AS | Grev Wedels plass 9, Postboks 1182 Sentrum, 0107 Oslo

http://www.dn.no/forsiden/article691980.ece?action=print2006-01-11 16:23:20

Glider gir dårligere glid - Dagbladet.no http://www.dagbladet.no/sport/2006/01/11/454496.html#comments

1 of 50 2006-01-13 10:13

HELT UNØDVENDIG: Glider påskiene fungerer mot sin hensikt, mener Leonid Kuzmin.Foto: GEIR BØLSTAD

SMØRTE FOR KONA: Leonid Kuzmin smørte skiene ta konaAntonia Ordina (i midten) tok to VM-bronser i Thunder Bay. Her er hun avbildet sammen med Anita Moen-Guidon (t.h.) ogBente Martinsen.Foto: SCANPIX

BEST UTEN GLIDER: Leonid Kuzmin har skrevet sindoktoroppgave på hva som skaltil for å få best glid på ski. Hanskonklusjon er klar.

LINKER

Les hele rapporten her

Ski

Glider gir dårligere glidForsker Leonid Kuzmin er ikke i tvil. Spør ham selv.JON R. HAMMERFJELDOnsdag 11.01.2006, 15:19oppdatert 15:30

Les hele doktoravhendlingen hans her.

(Dagbladet.no): I sin doktoravhandling ved Mittuniversitetet i Sverige, konkluderer Leonid Kuzmin med at du med fordel kan droppe glider påskiene.Her er noen av hans konklusjoner:Myte 1: Skisålen er porøs og man må smelte inn glidevoks flere ganger for åimpregnere sålen.Konklusjon: Porene i skisålene er mindre enn størrelsen på vannmolekyl, ogdet er derfor ikke mulig å få glidevoks til å trenge inn i sålen. Etter å haskrapet og børstet skiene er det svært lite voks igjen.Myte 2: Det er svært viktig å bruke glider for å beskytte skiene mot slitasje.Konklusjon: Skisålene er laget av UHMWPE, som er mange ganger såkraftig som noen skismøring, og dermed er ideen om at voksen skal beskytteskiene absurd.Myte 3: Ski med grafitt-såle er langt bedre enn ski med en gjennomsiktigsåle, fordi grafittsålen forhindrer at det dannes et statisk elektrisk felt sompåvirker gliden negativt.Konklusjon: Basert på resultatene av de to såletypene er en gjennomsiktigskisåle mer effektiv enn grafittsålen.

Smørte bronseskiene i 1995Russeren Lenonid Kuzmin er tidligere skiløper og smører. I 1995 smurte hanskiene da kona Antonia Ordina tok bronse både individuelt og på stafettunder ski-VM i Thunder Bay i 1995.Han valgte å la henne gå uten glider.Nå har han forsket på sin teori og funnet ut at det beste er å ikke påføreskiene glider.Årsaken er enkel. De moderne skisålene som lages i materialetultrahøymolekulær polyeten (UHMWPE) har svært lav friksjon mot snøog er selvsmørende.- Når du smører ski vil du alltid få en grå hinne under skiene. Da lærer du atdu må ha på mer voks, men om du bare sikler skiene vil sålene holde seg heltsvarte, sier Lenonid Kuzmin til Dagbladet.no.

Smøring trekker til seg møkkHan forklarer at steinsliping av skiene danner en hinne av mikrohår under dem, og at det blir grått etter noenhundre meter.Kuzmin anbefaler at du bare sikler skiene, og da helst med en sikkel som er litt stivere enn den Swix


2 of 50 2006-01-13 10:13

selger.- Dersom det blir kaldt kan du børste skiene i tillegg, sier Kuzmin.I tillegg trekker smøringen til seg partikler som gjør at friksjonen øker. Både forurensning, granbarog slikt fester seg til skiene på grunn av voksen.- Ski med glider er best i begynnelsen, men etter en stund har smøringen samlet så mye møkk at de voksedeskiene blir dårligere. I noen tilfeller skjedde det allerede etter 200 meter, og senest etter 3,8 kilometer, viserKuzmins resultater.

Får delvis støtteLangrennslandslagets tidligere smøringsekspert Geir Tufto bekrefter at smøring i mange tilfeller eroverflødig.- Ofte har vi vært nødt til å fjerne all fluoren på sålen med kraftige rensemidler, sier Tufto til DagensNæringsliv i dag. Han mener usmurte ski passer best ved milde temperaturer.Helt overbevist om Kuzmins resultater er han ikke. Han tror det vil være best å glide skiene ved kaldetemperaturer. Men han er enig i at det er i nye typer skisåler topputøverne har mest å hente, ikke i ny typesmøring.

Varme ikke bra for skisålenKuzmin understreker at han ikke er alene om å forske på materialet som brukes i moderne ski.- Dette materialet brukes jo til andre ting enn ski, og konklusjonen er at det ikke skal utsettes for varme. Varme gjør at skisålene eldes langt fortere og at skiene blir tørre og harde, sier Kuzmin.Han mener at for mosjonistene er det både bortkastet tid og penger å smøre skiene med annet ennfestesmøring.- Om du skal gå klassisk stil skal du ha festesmøring, men om det blir minus 40 grader kan du droppe detogså, sier Kuzmin til Dagbladet.no.Noe du lurer på? Still ham spørmsål selv. Torsdag klokka 14 svarer han på dine spørsmål.Nettmøtet er avsluttet. Les svarene fra Leonid Kuzmin nedenfor.par ting jeg lurer på?

så det du sier er med ny ski så skal man ikke gjøre noen ting?

Bare legge på feste smøring?

å når skiene blir hvite skal men dra over med en stiv sikle? så sålen ikke er hvit lenger? rille den opp??

jeg synen skiene blir bedre eller gli testene hviser det at dem blir bedre hvist man arbeider med dem. metter sålen hva sier du til det?Innsendt av: Per-henrik

Hej Per-Henrik, Jag kan inte hindra dig att arbeta med skidor om du vill så. Men jag misstänker att i första hand vill du gå påski. Eller hur?Leonid

Hav med glid testene da??

jeg føler det at ski minne glir bedr etter at jeg har gjobba litt med sålen. jeg føler at ski må gåes inn litt.Og jeg leverte ski minne fikk fikksa en ripe i sålen. da sto ski i ett varme skap lenge, med glider på. nårjeg fikk dem til bake fikk jobba med dem å. så hva det helt syk glid i dem?


3 of 50 2006-01-13 10:13

Hva mde det er det bare unødvendig å jobbe med skia?

er det bortkasta å sette inn ski med voks da eller når de går til sommer lagring?

Intresangt tema, det her.Innsendt av: [email protected]

Hej,

Kasta bort voksen. Ängligt Sun, D.C., Stark, C. and Dumbleton, J.H. 11 dagar i +80 gr. värmeskåp motsvarar 6 år åldring avUHMWPE (belags material).Leonid

Statisk elektrisitet

Hei På en fast skirunde går løypen under en høyspent ledning ett par hundre meter, her er det alltid ekstremgod gli?! Kan dette forklares på noen måte, eller kan det være andre forhold som spiller inn?Innsendt av: Sondre Andvik

Hej,

Innersta inne känner du hur farligt är att vistas under kraftledningen. P.g.a. detta åker du snabbare änvanligt.Leonid

Alt er vel fortsatt ikke helt klart?

Det er vel viktig å huske på at dette foreløpig stort sett gjelder konkurranse ski, og ikke vanlige turskisom enda ikke har "konkurranse såle"? har selv opplevd at sålen har blitt så tørr at den ikke glir i dethele tatt...Innsendt av: JBL

Hej,

Har du stenslipade skidor då ska du valla dem, stenslipade skidor måste vara paraffinerat annars blir demgrå. Har du stålsicklade skidor då ska du åka på dem utan glidvalla.Leonid

så det du mener er at?

Innsendt av:

JaLeonid

slitasje

slier det ikke veldig på skiene hvis man må stålsikle de før hver skitur? hvis man går på ski 6 ganger i


4 of 50 2006-01-13 10:13

uka gjennom vinteren ( som jeg gjør), når vil et par ski være oppbrukt? /ødelagte?Innsendt av: andreas

Hej,

Du ser själv (visuellt), behöver skidor sicklas eller inte. Under perfekta snöförhållanden kan du åka500-1000 km till nästa sickling.Leonid

Gli

Hei!!! Dette var interessant. Jeg er nettopp kommet inn fra skitur. Jeg snørerkjører med hund hver dag omvinteren og har registrert dette med avsliting av glider og trå ski. Jeg skal i morgen den dag prøve dinoppskrift. Takk for godt tips!!Innsendt av: Lars Berge

Varsågod!Leonid

Hvor mye skal man sikle?

Det er altfor upresist å si "stålsikla". Effekten av dette kommer jo helt an på hvor skarp siklingen er, og hvor lenge man holder på. Må man fjerne noe av belegget for at det skal ha effekt? Hvor mye tar du hver gang? Hvilken type sikling bruker du? Hvor får man kjøpt denne typen? Veldig fint om du kan forklare nærmere i teknisk detalj hvordan du sikler!!Innsendt av: Trond

Hej,

Du ska sickla till du får en fräsch yta. Det tar 3-5 minuter på plana skidor. Bilden på sickeln finns iavhandlingen. Det är svårt att skriva om tekniken, bättre att se. Välkommen till Östersund!Leonid

kroken på døra?

er dette kroken på døra for swix og alle andre produsenter av fluor og annen glider?Innsendt av: ola

Hej,

Det beror på er ¿ konsumenter.Leonid

Aldersbestemt smører

Spørsmål 1. Sier forskningen noe om glid i forhold til og ulike slipestrukturer i skiensålen?

Spørsmål 2.


5 of 50 2006-01-13 10:13

Sier forskningen noe om effekten av å bruke glider sammenlignet med sliping av sålen.Innsendt av: Dagfinn Nilsen

Läs avhandlingen. http://epubl.ltu.se/1402-1757/2006/03/LTU-LIC-0603-SE.pdfLeonid

Struktur

Hvor mange typer rillejern mener du er nødvendig for ulike føretyper til konkurransebruk? Vil du sikle vekk all fabrikkslip?Innsendt av: Jan

"Vil du sikle vekk all fabrikkslip?" - Absolut Det brukar gå bar med 2,0 mm riller på blötföreLeonid

Riper i sålen

Hvordan redder man et par ski som har vært på grus?Innsendt av: J.

Enkelt, stålsicklaLeonid

Børster?

hei. hva er forskjellen på bruk av stålbørste och bronsjebørste? Innsendt av: Jo

Hej,

Stålborste är mer effektiv och håller mycket längre.Leonid

Hei!

Hvor får jeg tak i din avhandling?

Innsendt av: Kjetil Sangnes

http://epubl.ltu.se/1402-1757/2006/03/LTU-LIC-0603-SE.pdfLeonid

DUMT

Jeg har aldri hørt noe så dumt før, prøv det og feil. Når du stålbørster en racingsåle sliter du strukturenned, da vil skiene til slutt kun gå fort ved -20 grader og skyfri himmel. Fluor er godt uttestet og girdefinitivt best glid ved våt snø/fuktig luft.


6 of 50 2006-01-13 10:13

Innsendt av: NC-løper

Tack för berömmelsen! P.S. Står "NC" för North Carolina?Leonid

Pore size in sinter bases

Heisan, intereesnt rapport, tror du har rett på mange punkter. Når det gjelder pore-size i sinter basenmener jeg den ikke er knyttet til molekylstrukturen i selve plasten, men de porene som ligger mellom plast-kornene etter sintringsprosesen er ferdig. stemmer ikke dette ???Innsendt av: H-strong

Hej,

Ja, det stämmer. Därför skriver jag på sida 8 ¿¿ these pores and gaps in the ski base¿¿. På sidor 8-10 i minlicentiatavhandling kan du läsa resonemangen om storleken på eventuella porer i belaget. Är det något fel påresonemangen? Till sist. Om belaget är poröst och man kan ¿mäta¿ den med paraffin, varför belagstillverkare impregnerarinte den belagremsan direkt på fabriken?Leonid

Stålbørsting

Hei

Hva slags stålbørste bruker du og hvordan gjør du det? Er det ikke behov for fibertex etter børsting?Innsendt av: Wilfred

Reed Creek stålborste Borsten är roterande 3000 v/minLeonid

Forstått det rett?

Hvis jeg forstår deg rett, så mener du at: Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga strukturmed Swix rillejern om det är blöt i spåret. Mera behövs inte.Innsendt av: Kåre

JaLeonid

kladd

kladder ikke skiene; fester det seg ikke snø og is dersom man ikke glider?Innsendt av: Thorvald

NejLeonid

REPETEREPETTER


7 of 50 2006-01-13 10:13

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt ispåret. Mera behövs inte.

Innsendt av:

Otroligt! Du läser mina tankar!Leonid

Sikle?

Hva betyr å "sikle" en ski egentlig? Jeg har fått noen stygge skraper under treningsskiene mine, er det mulig å slipe dette bort eller er skienepermanent skadet?

Innsendt av: Trimmeren

Hej,

Välkommen till Östersund! Jag kan lära dig att stålsickla skidor.Leonid

Hva slags riller?

For mildt føre, hvis vi holder oss til Swix rillejern. Er det 0,5mm, 0,75 mm eller 1,0 mm jern vi skalbruke mener du?Innsendt av: AN

2,0Leonid

Forklar...

Hvorfor mener du dette.... Jeg er nogenlunde proff og vet at all overflødig glider etter innsmelting erbare til brems glideren skal ikke sitte i sålen etter innsmeltingen. Men rille-teorien er jeg totalt uenig i,legger du rill for bløtt føre, vil aldri skiene gå på kaldt føre igjen... men jeg har også prøvd metoden din,Jeg skøytet en tur, en ski med stålsiklet såle, og en med nyglidet, feit og fil LF6 smøring under.... Væretvar -7 grader og det var lettskyet, den tørre stålsiklete skia gikk MYE, og da mener jeg MYE,dåligere.... og hva med forskjellige sliper, bruker du En slip, la oss si en vanlig fabrikkslip. Legger du rill i den mådu jo gå hundrevis av kilometer før den skia vil kunne gå fort på minusgrader. forklar hvorfor du menerden vil gå så mye bedre da....

Nei, GLIDER ER BEST!!!! Innsendt av: Aequitaz from EVS!!!

Du aldrig berättade vilken sickel du använder, vilken borste, hur ofta sicklar du skidor, hur bra du er på attstålsickla skidor. Tror du att man kan i åratal stenslipa och paraffinera skidor och sen ta stålsickel som helst och åstadkommatillfredställande resultat på en gång?Leonid


8 of 50 2006-01-13 10:13

Hvit såle

Bruker ski med svart såle, og glider skiene et par ganger hver sesong.

Når jeg har været på tur 4-5 ganger etter å ha glidet skiene, blir sålen "hvit og tør" ret bak festesonen og10-15cm inn på glidesonen. Hva kan dette være uttryk for? Innsendt av: Trond Petersen

Hej,

Dina skidor är stenslipade, eller belaget är bränd, eller båda och.Leonid

Sikling/ børsting ute eller inne

Har det noen betydelse hvilken temperatur skia og omgivelsene har når dette utføres?Innsendt av: Kjelle

Detta har ingen betydelseLeonid

svarene dine ...

er jo liten vits i å spørre om noe her, du gir jo ordrett samme svar stort sett til alle ...Du ska stålsickla,borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret. Mera behövsinte.

Har du noe annet å berette da?....Innsendt av: truls

Ja, det kan jag!Leonid

slalomski

Hei, Resultatene dine har vekt stor oppsikt blant skiinstruktører. Mener du at smørning er overflødig for ogsåslalomski? Vil det lønne å kjøre racingski uten glider på varme dager?Innsendt av: marius

JaLeonid

Bullshit

Du snakker BULLSHIT!!!! Er ikke så rart, du er jo svenskeInnsendt av: bb

Hi man. Do not forget 4th November 1814Leonid


9 of 50 2006-01-13 10:13

Rillejern

Vedrørende preparering av skia etter bruk av rillejern, fra våt til kald snø, hvordan få bort rillene da?eller er de så "små" att det ikke betyr så mye den andre veien fra mildt til kaldt føre? Har en datter som skal gå skirenn til helga, mildt her nå så jeg hadde tenkt å bruke CH10, skal prøve åplastsikle (har ikke stålsikkel) og børste med min kombibørste før kveldens trening for å se om glienblir bedre. Topp att du utfordrer de store fabrikantene på dette feltet! :-) Mistenker de vet mere enn devil ut med også....Innsendt av: KEN

Hej,

Plastsickel hjälper inte, det ska vara stålsickel.Leonid

Dum

Er du dum? Jeg velger å ikke tro på en tvilsom kar som deg?Innsendt av: Swix

"Jeg velger å ikke tro på en tvilsom kar som deg?" - Vad betyder frågetäcken på slutet av din mening?Leonid

Stålbørste

Hei - interessant avhandling. Jeg har tenkt å teste ut din metode. Hva slags stålbørste bruker du oghvordan bruker du børsten? Er det ikke nødvendig med fibertex etter stålbørsting?Innsendt av: Wilfred

Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret. Mera behövs inte. Borsten är roterande 3000 v/minLeonid

Rill

I Paper A sier du at en transversal struktur er bra for kalde fører, og i mildt vær, er en langsgåendestruktur det beste.

Vil det si at jeg stålsikler, børster og legger en fin traktor rill på kaldføre, og legger en langsgående rillpå våtføre ?

Jeg må vel stålsikle endel for å sikle bort grovslipen på klisterskiene eller hur ?Innsendt av: Christian

Hej,

Problemet är att i dag finns inga metoder som kan göra transversale struktur på belaget. Läs sida 23-24. Leonid

Sammenligning voksing bil/ gliding ski


10 of 50 2006-01-13 10:13

Tjenare! Mycket intressant det du berettar (Mycket att lesa, puh) Mina frågor: Kan man sammeligne glider under skia med voks på bilen tro? I de små porene som finnesbåde i billakken og i strukturen under skia så setter urenheter seg fast lett og vannet renner dermed ikkelike lett unna= dårligere gli!. På en nyvokset bil så renner jo vannet meget lett av!! I tillegg så kjennerman jo en klar forskjell på glatthet med hånda før og etter voksing av bilen (men ikke alltid etter glidingav ski?). Jeg tror rensing og "voksing av skia gir noen forbedringer men for en mosjonist som kanskjegår på tur ett par ganger i uka så betyr det ikke så mye. Det samme gjelder rilling av skia, dette måkunne sammenlignes med dekk på bilen, riller i sålen får vannet lettere unna under skien som også er avbetydning på en bil mht vannplaning...!= mindre friksjon mellom ski/ underlag! :-)Innsendt av: Kjelle

Hej,

På sidor 8-10 i min licentiatavhandling kan du läsa resonemangen om porer i belaget.Leonid

Type såle

Korleis veit ein at det er ein UHMWPE - såle som er på sin egen ski ? Er det slik såle også på gamle ski frå f.eks. før år 2000, på ski kjøpt av vanlege folk i sportsbutikk? Deter vel nødvendig at det er ein slik såle for at ein skal få eit slikt resultat ? Kan ein dermed berre slutte åsmøre ski som har vore smurde i fleire år ?Innsendt av: Odd-Harald Heggen

Hej,

Stålsicklingen fungerar bra både på UHMWPE belag och på HDPE belag (turlangrennsski).Leonid

sålens topografi

det du hevder er at glid er avhengig av hvordan sålen ser ut, ikke hva den er dekket med - eller? Innsendt av: skiløper

JaLeonid

Hvis dette er riktig så tolker jeg det slik at dtet ikke er mulig å forbedre glien på skiene. Hvilke faktorerskal man da ta hensyn til når man ønsker god glid. Avgjøres det hele av at skiene har perfekt spenn ogsåle fra abrikken?

Er det noe som helst man kan kan gjøre for å forbedre glien på skiene sine?Innsendt av: Asbjørn

Självklart, spenn har avgörande betydelse.Leonid

vann


11 of 50 2006-01-13 10:13

påenget er vell og lede bort vannet for å ugå friksjon og da betyr vell kansje møstret på skia mer englaider. va sier du til det?Innsendt av: Ola

Helt rätt.Leonid

Struktur

Hva med strukturen, blir ikke den ødelagt hvis skiene sikles gang etter gang?Innsendt av: birkebeiner

Hej,

Med stålsickling får du fina bra fungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A.Leonid

Ekstremt hydrofob skisåle

Har det vært gjort målinger av porestørrelsen i moderne racing skisåler? Jeg antar at ved tillaging ogstøping vil skisåler, uansett plasttype, inneha porer hvor vannmolekyler kan trenge inn i. Vedvoksbehandling vil disse porene tettes. Er ikke dette riktig?

Vil vannmolekylinntregning i porer føre til økt friksjon? Økt vekt?

En av konklusjonene er at man bør holde skisålen så hydrofob som mulig (vannavstøtende). Dette kangjøres ved innsmelting av ekstremt hydrofob voks (fluorinneholdende voks). Jeg antar at ved oksideringvil hydrofobisitetet avta slik at man øker friksjon mot vann/snø. Viktig bli det da å fjerne oksidertmateriale, og her kommer preventiv voksbeskyttelse inn. Selvom man ikek oppnår bedre glid ved visseforhold bør en beskytte skisålen sin. Er dettte ikke riktig?

Hva med drenering av vann ved plussgrader - dersom sålen ikke har struktur (jfr bildekk)?Innsendt av: RoyD

Hej,

På sidor 8-10 i min licentiatavhandling kan du läsa resonemangen om porer i belaget. Om belaget är poröst och man kan ¿mäta¿ den med paraffin, varför belagstillverkare impregnerar inte denbelagremsan direkt på fabriken?Leonid

Hvordan rengjøre?

Hva anbefaler du? Holder det å sikle med stålsikling, eller er det en fordel å vaske sålen med skirens ogbruke en stiv børste i tillegg. Og hvis man vil spare sålen for stålsikling, kan man mellom skiturene bare vaske sålen med skirens ogbørste med en stiv børste. Så kan men heller bruke stålsikling i forbindelse med renn?Innsendt av: AN

Hej,

Jag har ett par skidor sedan 1999 som jag sicklar varannan vecka, och skidor förförande har mycket belag


12 of 50 2006-01-13 10:13

kvar. Stenslipning tar mycket mer belags material än stålsicklingen.Leonid

Langrenn

Hva gjør vi som har minst 5 par klassisk ski med ulike sliper og spenn for de ulike førene med de skienevi har ?

Hva renser du skiene med ? Og hvor ofte ?

Får vi kjøpt stålsiklingen du har en skisse av i artikkelen din ?

Vil det være aktuelt å rille skiene i tillegg til stålsikling/stålbørste ?

Innsendt av: Christian

"Får vi kjøpt stålsiklingen du har en skisse av i artikkelen din ?" - Det kan vi diskuteraLeonid

Stålsikling

Hvor får man tak i en god stålsikling?

Innsendt av: P

Hej,

I stålsickling vet jag inte, men stålsickel kan du köpa.Leonid

Jeg opplever at skiene mine glir dårlig når de blir tørre og gråe.

Du mener at man da bør gå over med stålskrape og børste. Kan du forklare mer hvordan du behandlerskiene?Innsendt av: LarsT

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret.Leonid

slip

Hei,

Spørsmål 1: Skal sålen slipes helt plan? Ellers vil vel stålskrape (HSS) bare ødelegge eventuell strukturog ta bort marginalt med smuss på toppen av strukturen? Vil ikke en eventuell helt plan slip suge


13 of 50 2006-01-13 10:13

veldig?

Spørsmål 2. I figur 10 i paper 2 i avhandlingen din er det ikke noe avvik mellom observasjonene(trekanter o.s.v.) og regresjonslinjene? Passet virkelig regresjonsmodellen så godt?Innsendt av: mosjonist...

Hej,

Spørsmål 1. Svar finns redan; Spørsmål 2. Figure 10 är kraftigt zoomed in, därför vins väldigt få punkter på bilden, observationer ochregressionslinje är samma linje i detta fallet.Leonid

Etterbehandling

veldig interessan! jeg har et spørsmål:

Jeg ser ikke klart av rapporten om dere har etterbehandlet skiene etter steinsliping. Det er en anbefaling at man behandler med ulike typer børster med mere (for å kutte de trådene i sålen som står opp ettersteinsliping) før man legger på ny glider. Innsendt av: Morten

Hej,

Du kan läsa i avhandlingen Paper A sida 3 och Paper B sidor 4-5 om efterbehandlingen. Och viktigast av allt. Varför ska jag 120 gånger bearbeta skidor efter stenslipning för att ta bort ludd(mikrohår) om jag kan stålsickla skidor och ha en luddfri yta på en gång. Du kan läsa Paper A och Part Isidor 23-24 för att förstå att stenslipningen tillför inte några unika egenskaper, tvärtom.Leonid

kladd og is

Er det ikke slik at det lettere kladder og fester seg is under skiene hvis en ikke har brukt glider? takk!Innsendt av: Jens Hammer

NejLeonid

Rensing av ski

Hvordan vil du rense skisålen for møkk om du ikke skal bruke glider..? Rensmidler er vel heller ikkebra for sålen.....?Innsendt av: Langrennsløper

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret. Mera behövs inte. Stålsicklingen är den bästa rensningen.Leonid


14 of 50 2006-01-13 10:13

Sikling

Om jeg skjønner deg rett får man bedre glid uten å ha på glider, dersom man sikler skiene.

Jeg vil gjerne prøve ut din metode, og har et par ski med sort såle som er slipt en gang.

Er alt jeg trenger å gjøre å skrape skia med en stålsikling? Hvor hardt skal jeg da skrape?

Ellers er det jo bra om man kan bli kvitt de fluorerte glidevoksene. De er jo giftige ved oppvarming.Perfluorerte forbindelser er dessuten ikke bra å slippe ut i naturen, en del av dem er veldig litenedbrytbare, og opptrer som miljøgifter

Innsendt av: Einar Wilhelmsen

Hej Einar,

Du ska sickla till du får en fräsch yta. Det tar 3-5 minuter på plana skidor.Leonid

Capillarity drag

A steel scraped ski will be smoother than a stone grinded ski. My experience in wet snow is that asmooth ski "vacuums" to the ski track while a ski with a rougher surface does not.Innsendt av: AN

Nej,

Läs avhandlingen Paper A.Leonid

sikling

hva er egentlig siklingInnsendt av: entusiast

Hej,

Läs avhandlingen.Leonid

Alpint/snowboard

Vil du anbefale å slutte å vokse alpinski/snowboard også? Disse har jo også som oftest såle av "UHMWsintered compound". Jeg mener å oppleve betraktelig bedre gli med et nypreparert brett. I tillegg vil detjo ofte bli riper i både alpinski og snowboard, der voksen kan dekke over de minste ripene og gi bedregli pga en jevn såle. Jeg har også registrert at det er stor forskjell på hvor porøs sålen er på ulike typerbrett. Noen såler, typisk på billigere brett med "extruded" såle, tar ikke til seg voks i det hele tatt, mens"UHMW sintered compound"-såler kan suge til seg mye voks.


15 of 50 2006-01-13 10:13

Innsendt av: Pudderhund

Hej,

Det är bara hoppas att UHMWPE suger inte up all voks som finns i Norge.Leonid

cfs

1. Jeg ønsker å teste dette, men har bare ski meg glider. Kan jeg bruke en skarp stiv stålsiklinge for åkomme ned på "fersk" såle ?

2. Er det en fordel å fjerne mikrohår på nye eller steinslipte ski. Hvordan gjøres dette. Skarpsikling(stål), fiberlene, "malingskrape" med barberblad. 3. Har du en oppskrift på behandling av nye/brukte ski. Evt hvordan preparerer du før renn. Hva medstruktur og rilling.Innsendt av: Carl- Fredrik

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret. Mera behövs inte.Leonid

Regarding pores in the sole; The explanation I have got form the ski-vendors is that the sinter processis: grains of uhmwpe is put under high pressure and relativly low temperature, so that the grains will interconnect and make pores between the grains (the pores is not linked to the molecule structure of the plasic it selves) This is an oredinary process methode for making other sintered products (for example sinter bearings in brass and steel). In this case You can controll the pore size by temperature, pressure and time parameters, and also add other addisives (graphite) into the base. Is this not correct ?Innsendt av: H-ski

Hej,

Ja, det går göra s.k. free-sintered stycke av UHMWPE. Sådant material används som filter. Menfree-sintered UHMWPE har låga mekaniska egenskaper och är inte vattenanvisade (icke hydrofob). Skidormed sådant belag ska inte glida alls. På sidor 8-10 i min licentiatavhandling kan du läsa resonemangen omporer i belaget. Till sist. Om belaget är poröst och man kan ¿mäta¿ den med paraffin, varför belagstillverkare impregnerarinte den belagremsan direkt på fabriken?Leonid

Skisåler for amatører

Flott utspill, det kastes nok bort mye tid og penger på unødig smøring.

Du viser til skisåler av UHMWPE. Er alle nyere såler laget av dette? Også typiske billigski som folkflest har? Evt. gjelder det andre regler for slike amatørski når det gjelder smøring?


16 of 50 2006-01-13 10:13

Hilsen amatør

Innsendt av: helge Dieset

Hej,

Stålsicklingen fungerar bra på UHMWPE belag och på HDPE belag (turlangrennsski).Leonid

Sålebehandling

Glider eller ikke,steinslipte eller rilla skisåler glir bedre enn planslipte såler på vått føre? Har du noebedre alternativ? Hvordan rense sålen uten å forringe gliden uten å bruke varmvoksrensing?Innsendt av: Jan K.

Hej,

Varmvoksrensing fungerar inte tillräckligt bra, du ska stålsickla dina skidor. Stålsicklingen är den bästarensningen.Leonid

Hvordan rense skiene for glider?

Hei, Jeg merker jo selv at jeg får bedre glid av å legge på en glider som er tilpasset forholdene, enn å gå medglider fra "forige måned". Hvordan skal jeg eventuelt rense skiene for å oppnå ennå bedre gli utenglider?

mvh, Gjermund Blom-HagenInnsendt av: Gjermund Blom-Hagen

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret.Leonid

Glider gir dårligere gli

Hei har kjøpt nye konkuranse ski som nå skal mettes med varm glider. Er det viktig å mette mye glider i sålen før skia blir tatt i bruk. (gjelder kald/ varm ski)

Innsendt av: Werner Lorentsen

Hej,



17 of 50 2006-01-13 10:13

Mildt?

hvis man ikke har på glider når det er mildt, hva gjør man med skiene da?Innsendt av:

Leonid

Hopp

Gjelder dette også hoppski?Innsendt av: Roger Nygård

Varför inte?Leonid

Hva gjør en så med ski som er glidet?

Jeg har umiddelbart sans for Kuzmins konklusjoner. Gliding og nye glidere har de seneste årene tatt heltav, langt ned i aldersgruppene. Og ikke minst Swix har anbefalt glider med fluor i bunnen, pulver oppåglideren og så en "toppdressing" på pulveret. Og så har vi lagt på glider, lag på lag.... Hva gjør så visom sitter med ski som har vært glidet? Hvordan bør skiene renses for glider for å få den helt bort?Innsendt av: Vidar

Enkelt. Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret. Mera behövs inte.Leonid

What about old skis?

Hi,

If you're not supposed to use any treatment at all, what is the best thing to do with old skis that has beentreated several times during the last years?!Innsendt av: Ken

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret. Mera behövs inte.Leonid

Legge på glider etter vinteren?

Når man setter fra seg skiene før etter vinteren, bør man da legge på et lag med eks Ch10, eller bør manbare la de stå uten noe som helst?

Har lagt på denne glideren ofte i 6-7 år, og skiene er som nye. Får alltid høre at jeg har god glid. Detkan jo selvfølgelig skyldes kroppsvekt, sittestilling, osv...men jeg har tro på at voksingen hjelper! Er duhelt uenig?


18 of 50 2006-01-13 10:13

Har forøvrig Madshus Birkebeiner ski. Kjøpte dem i 1999. Innsendt av: Espen Roland

NejLeonid

Oppbevaring

Skal jeg fortsatt ha glider på skiene når de oppbevares for å hindre oksidering av sålen?Innsendt av: P

Nej. Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremot värme ochsolstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring. Ligger skidor i mörk källare, då blirallting bra.Leonid

Såler

Interessant og spennende at noen tenker nytt og alternativt. Men for oss moderate skiløpere: Gjelderdette også såler på typiske turlangrennsski? De er jo mye mykere enn på konkurranseski.Innsendt av: Jens Petter Madsbu

Hej,

Stålsicklingen fungerar bra på UHMWPE belag och på HDPE belag (turlangrennsski).Leonid

Struktur og stålbørsting

Meget interessant lesing - jeg har stor tro på en vitenskapelig tilnærming til området glid og kommer tilå prøve ut din metode med det første!

Spm 1: Gir stålskraping alene nødvendig struktur i sålen eller er det temperaturer der f.eks. rilling vilvære nødvendig for å gi tilstrekkelig struktur?

Spm 2: Behandler du sålen med f.eks. fibertex etter stålbørsting?

Spm 3: Hva slags stålbørste bør man bruke og hvordan bruker du børsten?Innsendt av: Wilfred

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret. Mera behövs inte. Borsten är roterande 3000 v/minLeonid

gjelder dette alpin ski også?

Gjelder resultstene du har forsket frem til på alpin-ski også? Hvordan skal jeg bevare alpinskiene minebest mulig både under bruk og lagring? Er det noe vits i 'lagrings-voks'?


19 of 50 2006-01-13 10:13

Innsendt av: per

Er det noe vits i 'lagrings-voks'? - NejLeonid

Kutte ut glider?

Synes skia alltid virker slitt etter en stund uten glider og at et nytt lag med glider beskytter sålen.Stemmer ikke dette?Innsendt av: steinar larsen

Hej,


Voks for å forhindre uttørking?

Hva sier du om å vokse skiene, spesielt ved sesongslutt for å beskytte sålen fra uttørking??Innsendt av: Øyvind Hagen

Hej,

Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremot värme ochsolstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring. Ligger skidor i mörk källare, då blirallting bra. Du ska inte vokse skiene.Leonid

Renn med lengde på 3-4 km

Ville du anbefalt å glide skiene for renn som er under 3-4 km?Innsendt av: Morten

NejLeonid

Hvordan sikle skiene

Veldig interessante resultater! Men alle som har gått mye på ski vet at tørre såler glir dårlig. Kan du forklare hvordan man skal sikle sålen for å få den til å gli godt? Hvilken type sikling - duger enstandard Swix stålsikling? Skal man sikle slik at man faktisk fjerner noe av skisålen? Hvordan vet manat man har siklet nok? Vil ikke dette slite mye på skiene i lengden?Innsendt av: Trond Olav

Hej,

Hels 2-3 mm tjock stålsickel blir bättre än standard Swix. Du ska sickla till du får en fräsch yta. Det tar 3-5minuter på plana skidor.


20 of 50 2006-01-13 10:13

Jag har ett par skidor sedan 1999 som jag sicklar varannan vecka, och skidor förförande har mycket belagkvar. Stenslipning tar mycket mer belags material än stålsicklingen.Leonid

Utstyrshysteri

Var aktiv hobbymosjonist på 80 tallet. Allerede da så jeg tendensene til utstyrshysteri, store smørekofferter som kostet flesk. Det ble smurt og smurt omtrent fram til start. Hadde selv med 2- 3 feste- vokser og tok meg heller tid til å varme opp fysisk og mentalt. Det må ligge en enorm fortjeneste i produksjon og salg av div. smøremidler. Det kan sikkert du bekrefte. Helt tilslutt : mange hadde fått større gevinst av å bedre sin teknikk

Innsendt av: Harald Hansen

Håller medLeonid

Struktur

Er det da din mening at det kun er struktur og spenn som er avgjørende for om et skipar skal gå godteller ikke?.

Innsendt av: Bjørn Torsetnes

JaLeonid

Base

Hei! Lurer på hvilke erfaringer du har gjort deg når det gjelder basevoks under festevoksen? Skal mandroppe dette også, eller er det en god ting å smelte inn basen med smørejern før man slenger påfestevoks?Innsendt av: Haakon

Hej,

Nej, du ska använda basevoksenLeonid

Svartsåle

1. Vi har jo alltid lær at sålen på skien vil "tørke inn" og "oksydere" hvis den ikke glides. Stemmerdette? 2. Betyr det at det holder å rense slåen og eventuelt børste sålen istedet for å legge voks?


21 of 50 2006-01-13 10:13

Innsendt av: Skiveteran

1. Nej. Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremotvärme och solstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring. 2. JaLeonid

Alpinski også?

Hei.

Vil det si at man også kan droppe glider på alpinski og snowboard også?Innsendt av: Morten Kopperud

Leonid

"sug"?

Kan du fort forklare hvordan en sikklet ski uten både struktur og glider av noe slag kan unngå å få "sug"til snøen når vannfilmen i snøenn øker, ved temperaturen -2 og høyereInnsendt av: Lars

Hej,

Med stålsickling får du fina bra fungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A.Leonid

Polering av glider

Hei. Tidlig på 80-tallet pleide vi å polere glideren med silkestrømpe. Den ble hard og skinnende blank,og helt uten struktur. Det ga ofte en helt utrolig glid. Hvordan forklarer du det? Innsendt av: JBF

Hej,

Otroligt är ett relativ begrepp i detta sammanhang. Skulle vi ta en tidsmaskin och åka tillbacks till 80-tallet,då skulle du få ännu otroligare glid på stålsicklade skidor.Leonid

Plast eller stålsikling?

Dersom glider sløyfes, blir det etter kort tid mye grå såle (oksidasjon eller slitasje?) somerfaringsmessig gir dårlig glid, under alle forhold. Men dersom jeg forstår deg riktig, så kan dettefjernes med med ren sikling. Blir stålsikling for tøft i dette tilfellet? Hva finnes eventuellt av hardereplastsikler enn det SWIX og andre leverer?Innsendt av: Tor Inge

Det ska bli stålsickel.Leonid


22 of 50 2006-01-13 10:13

Gliding av ski

Varme er ikke bra for skiene og tørker ut sålene. Bør skiene lagres med voks gjennom sommersesongenfor å hindre uttørking? Innsendt av: Ketil Johnsen

Nej.

Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremot värme ochsolstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring. Ligger skidor i mörk källare, då blirallting bra. Leonid

såle

madshus racerski fra 2004 eller nyere: hvilken såle har disse skiene (gjennomsiktig / grafitt)? Innsendt av: lysløypeknoter

Grafitt. Leonid

Struktur

Er strukturen i gliderfrie ski like viktig som på ski som du glider?Innsendt av: Stig-Rune Maurstad

Ja, det är viktigt. Med stålsickling får du fina bra fungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A.Leonid

Undrare

Hvordan kan du forklare at mine ski glir bedre etter at de er brukt mye og glidet mye, enn mine nye ski?

Glid test av to par ski med samme struktur. Hvilken såle glir best av en oksidert og tørr såle, og en mettet såle med pulver på topp på 0-føre?Hvorfor?Innsendt av: Juniorløper

Hej,

Som jag förstår, har du stenslipade skidor. Har du stenslipade skidor, då ska du valla dem, stenslipade skidormåste vara paraffinerat annars blir dem grå, och glidet blir dåligt. Har du stålsicklade skidor, då ska du åkapå dem utan glidvalla.Leonid

Hmm...

Denne forskningen kan være relevant for en tur med kvikk-lunsj og appelsin. på topp nivå er dette etterall sannsynlighet et dårlig forslag før det er gjort en revolusjon på nye såler. Mitt spørsmål er: Er det vanlig vinterføre og det er konkurranse over 50 km, med varierende snø og temperatur, vil du da


23 of 50 2006-01-13 10:13

påstå at det ikke vil lønne seg å glide skiene? bare sikkle de?

Innsendt av: Lars

Ja, det vill jag.Leonid

Friksjon eller hastighet (km/t)

Om målet er lavest friksjon så er det sikkert korekt det du har kommet med. Men forklar Dagbladet ogevt. andre medier at å gå fort på ski inneholder svært mange parametere. Friksjon er èn av disse. Men tilsyvende og sist så er det km/t som gjelder. Jeg har selv gått endel på ubehandlede ski, og ingen skalkomme å få meg til å tro at et bar ubehandlede ski glir bedre eller like bra som et par behandlede ski!Du er enig i det? Du har kun tatt utgangspunkt i friksjon? Men som de fleste vet så er det hastighet somteller, ikke sant?Innsendt av: Steinar Brodin

Hej,

Med den lägsta friktion är det svårt att ha den lägsta hastighet. Icke sant?Leonid

Diverse spørsmål .

Hei, jeg er en ivrig turrennløper, med Vasaloppet som hovedmål (blant de 300 beste), regner med dukjenner det løpet godt. Standardføre er finkornet snø, kjempekaldt ved start, og varmere utover dagen,kanskje 3-4 minusgrader i mål.

Hva vil du anbefale på et slikt løp ? Har kaldski med flere grader finslip.

Hva gjør jeg med klisterskiene, som har grovslip og rill, bruker jeg samme struktur til de varme førene ?

Hviken type stålbørste er det du bruker, er det den fine fra Reed Creek ? Og hvilken type sikling?

Hva gjør du for å rense sålen for smuss, og hvor ofte gjør du dette. ?

Hilsen Christian

Innsendt av: Christian

Hej,

Vi ska inte diskutera olika stenslipningar, stenslipning ska stålsicklas bort, läs avhandlingen Paper A. Du ska stålsickla, borsta med ren Reed Creek stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöti spåret. Mera behövs inte. Bilder på sickel finns i avhandlingen. Stålsicklingen är den bästa rensningen.Leonid


24 of 50 2006-01-13 10:13

Grått belegg

Veldig interessante teorier du kommer med. Jeg går på samme par racingski (med såle for tørresnøforhold) under alle forhold. Smører slik bl.a. SWIX anbefaler iht. temp. og snøforhold. Når det erplussgrader opplever jeg at skiene suger seg fast til underlaget og glien blir svært dårlig. Blir deneffekten borte hvis skiene ikke er glidet? Bør man velge en annen såle beregnet for våt snø?

Innsendt av: Leslie

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte.Leonid

Alpinski?

Hei,

Slik jeg kan forstå dette vil det ikke saken stille seg annerledes med alpinski? Etter en tids bruk blirdisse gjerne litt grålige under, vil ikke dette si at de er tørre og behøver voks?Innsendt av: Thomas

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därförgäller vårt resultat även för alpinskidor. Har du stenslipade skidor då ska du valla dem, stenslipade skidor måste vara paraffinerat annars blir demgrå. Har du stålsicklade skidor då ska du åka på dem utan glidvalla.Leonid

Forvirret Nybegynner

Jeg har nylig kjøpt meg et par nye ski og planlegger å gå noen turrenn i vinter. Jeg er helt ukjent medsmøring av ski siden det er 15 år siden jeg var på langrennski sist (Går mye på rulleski).Hvordanbehandler jeg de nye skiene i glisonen? Er anbefalingene på Swix sine hjemmesider mhtvoksing(smøreskolen) bortkastede penger? Kan jeg kvitte meg med voksen? Skal glisonen ikke ha noenform for behandling?Innsendt av: Terje Kydland

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Leonid

Glid

Hei! Hva med struktur, man vil vel skade strukturen med for hard sikkel? Vi har jo også lært å ikke bruke rensemiddel på glidsonene, hva mener du om det?

vennlig hilsen


25 of 50 2006-01-13 10:13

Knut Olaf LindtveitInnsendt av: Knut Olaf Lindtveit

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Med stålsickling får du fina bra fungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A. Stålsicklingen är den bästa rensningen.Leonid

Kuzmin sier: - Om du skal gå klassisk stil skal du ha festesmøring, men om det blir minus 40 grader kandu droppe det også, sier Kuzmin til Dagbladet.no.

Dum kommentar. Hvor ofte er det 40 minus? I Russland, kanskje. Da er det trått, ja, men alle må hafeste når de skal gå klassisk, spesielt mosjonister - hvis ikke tar man bort turgleden, og det blir glatt. Innsendt av: Are

Hej,

Jag själv åkte skidor under -40 några gånger, man har perfekt fäste utan fästvalla.Leonid

Usikker

Hei Leonid

Jeg er tatt på senga og ikke sikker på om du har rett. Bare sikle skiene med et sikkel (regner med at deter plastsikkel du mener) som er stivere enn Swix, så bruke eventuelt stårbørste, så skal det være bestspesielt ved høyere teperaturer? Hvis dette er riktig er jeg "sjokkert". Jeg tror din doktorgrad vil fåusedvanlig mange skiløpere som vil teste dine konklusjoner, men kanskje har du riktig?Innsendt av: Aktiv smører

Hej,

Jag menar stålsickel och ingen annat. Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte.Leonid

Hyppighet sikling

Hvor ofte bør man stålsikle? Og hvor mye skal det sikles hver gang? Hva er den beste rensemetoden forkun stålsiklede ski?Innsendt av: Jon Iver Bakken

Hej,

Du ser själv (visuellt), behöver skidor sicklas eller inte. Under perfekta snöförhållanden kan du åka500-1000 km till nästa sickling.


26 of 50 2006-01-13 10:13

Du ska sickla till du får en fräsch yta. Det tar 3-5 minuter på plana skidor. Stålsicklingen är den bästa rensningen.Leonid

Alpint

Hei. Gjelder dette bare for bortoverski eller gjelder det for nedoverski også?Innsendt av: Rubs

Hej,

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därförgäller vårt resultat även för alpinskidor.Leonid

Hva med alpinski?

Gjelder dette for alpinski også? Ut fra erfaringer synes jeg fluorbasert smørning gir veldig mye bedreglid en usmørte ski ved mildt vær. Trodde at det var sånn at det ble dannet en vann film under skiensom skien "flyter" på og at smørningen gjør friksjonen mot denne filmen mindre (fluor smørning som ervannavstøtende). Eller gjelder ikke dette for langrenn? Man kommer jo opp i ganske bra hastigheterutforkjøringer i langrenn også.

Du sier at smørning ikke beskytter sålen, men har endel erfaringer fra alpint som tilsier det motsatte.Ved kaldt vær er det lett for at sålen blir brent (friksjonen når du svinger gjør at det blir så varmt underskien at sålen smelter ytterst ved stålkantene), og man ser stor forskjell på et par ski som ikke har blittsmurt/smurt med myk smørning og et par som er blitt smurt med veldig hard smørning. Noe som tilsierat smørningen beskytter sålen. Det samme gjelder med nye ski som er blitt smurt få ganger. Dettegjelder da grafitt såler. Er såler på langrennski veldig forskjellige fra såler på alpinski?

På forhånd takk for svarInnsendt av: Alpinist

Hej,

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därförgäller vårt resultat även för alpinskidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördelpå de korta distanser. Har du stenslipade skidor då ska du valla dem, stenslipade skidor måste vara paraffinerat. Har stålsickladeskidor då ska du åka på dem utan glidvalla.Leonid

først nå?

Dette har jeg visst i lang tid. Har aldri brukt noe under skia utenom rensemidler for gliden sin del.Innsendt av: Mikael

Welcome to the Club!Leonid


27 of 50 2006-01-13 10:13

Glider

Jeg er tildels enig med deg at glider ikke bestandig bedre gir bedre gli.

Ja og hvertfall ikke de dyre gliderne er best med visse unntak.

Hva er best i våt snø rund 0-+5?Innsendt av: Mikkel-Per Sara

Hej,

100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördel på de korta distanser i blötföre.Leonid

Vått føre

Hei, min erfaring fra slalomski er at hvis de ikke er smurt på vått føre, går det ganske så sakte. Hvordanstiller du deg til dette?

Mvh, ChristerInnsendt av: Christer

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Du får bra glid.Leonid

Oksidering

Jeg har hørt at skisålene oksideres og skades dersom en ikke påfør glider. Jeg har selv et par Madshusracingski som er 3 år gammel. Disse har svart såle. Er det tilrådelig at jeg bruker dem uten glider, ellerer det en annen såle det er snakk om. Jeg har selv sett at skiene har blitt grå under etter en tids bruk.Innsendt av: Trond Karlsen

Hej,

Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremot värme ochsolstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring. Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Skidor blir aldrig grå.Leonid

smøring

Hva skal jeg bruke under skiene for ikke å gli bakover ( bakglatt) når snetempen er på 0 til 3Varmegrader, eller lufttemperatur er 0 til 5 varmegrader. Jeg vil helst ikke bruke klister.Innsendt av: hobbytrimmer

Hej,


28 of 50 2006-01-13 10:13

Tyvärr, vår forskning handlar om glidvalla icke fästvalla.Leonid

Snowboard

Hvordan gjelder dette for snowborad? Hva skal man gjøre for å få best mulig glid på et snowboard? Hardu noen ideer til hvordan man fikser riper og skader under brettet?Innsendt av: Ole Kristian

Hej,

Jag vet inte går det stålsickla snowboard eller inte. Om du kan stålsickla din snowboard då kan du slutaparaffinera den Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste. Mera behövs inte.Leonid

Grå ski

Interessante resultater!

Jeg vil gjerne teste dette. Skiene mine begynner å bli grå - skal jeg bare la resten av glideren slites av,rense dem og sikle dem, eller noe annet?

Jeg antar at strukturen i sålene fortsatt er viktig? Hvordan rimer dette med bruk av stiv sikling som sliterganske mye på strukturen?

Innsendt av: Gunnar

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret. Med stålsickling får du fina bra fungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A.Leonid

Skismurning

Litt av problemet med at skiene fylles med smuss, kan unngås ved bruk av varmvoksrensing. Jeg trorikke helt på denne oppgaven din, men slik er vi nordemenn, vi holder oss til det vanlige.Innsendt av: AktivSkiløper

Lycka till!Leonid

hva med snowboard og alpine ski?

Betyr dette at man heller ikke skal bruke glider på snowboard og alpine ski? Snowboardene jeg har erganske nedslitte (tørr såle), og på meg virker det som om snowboardet sklir bedre etter at jeg har hatt påglider.Innsendt av: Tore

Hej,


29 of 50 2006-01-13 10:13

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därförgäller vårt resultat även för alpinskidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördelpå de korta distanser. 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördel på de korta distanser i blötföre. Jag vet inte går det stålsickla snowboard eller inte. Om du kan stålsickla din snowboard då kan du slutaparaffinera den.Leonid

Dette lurer jeg på..

Hva mener du konkret bør gjøres med ett par langrennsski som det tidligere har vært glider på, for åoppnå best mulig glid under konkuranse...? Etter det jeg har forstått mener du att det beste er å sikle dened med en stålsikling og la de stå uten glider...? Om man ikke skal sette struktur med steinslip, hvordan skal man da gjør det, ved bruk av stålsikling fårman jo ikke nyanserte strukturer..?Innsendt av: Langrennsløper

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Med sickling du får fina bra fungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A.Leonid

Gliding av ski

Hei,

jeg lurer på hvorfor en bør sikle ski, sjøl om man ikke har hatt på glider i glisonene?Innsendt av: Heine Toftegaard

Hej,


rengjøring

Du sier ingenting her om rens av skiene. De må vel vaskes på tredisjonell måte. Ved -40, inne? Innsendt av: oddvar

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Skirens (Base cleaner)behövs inte. Leonid

beskyttelsesvoks og fluor

UNDER KONKLUSJONEN PÅ MYTE 2 SKRIVER DE: "Skisålene er laget av UHMWPE, som er


30 of 50 2006-01-13 10:13

mange ganger så kraftig som noen skismøring, og dermed er ideen om at voksen skal beskytte skieneabsurd." DENNE SÅKALTE BESKYTTELSESVOKSEN LEGGES JO PÅ FOR Å BESKYTTESKIEN NÅR DEN IKKE ER I BRUK, Å SIKLES AV RETT FØR TRENING ELLERKONKURRANSE. DETTE MÅ JO HA EN EFFEKT, I OG MED AT MAN BESKYTTER SÅLENUNDER TRANSPORT TIL RENN OSV...? DET ER VEL OGSÅ SLIK AT FLUOR AVSTØTERSKITT OG SMUSS. ELLER TAR JEG FEIL? ISÅFFAL ER VELL ALLE CERABOKSENEBORTKASTEDE PENGER...Innsendt av: Magnus Jakobsen

Hej,

Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremot värme ochsolstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring. "DET ER VEL OGSÅ SLIK AT FLUOR AVSTØTER SKITT OG SMUSS. ELLER TAR JEG FEIL?" - Dutar fel, läs avhandlingen Paper B.Leonid

Hvordan få best glid til klassisk bruk?

Hei!

Hvordan få best mulig glid, samtidig som man har feste i motbakkene? Og hva sysn du om atr det er såmye hemmelighetskremmeri rundt smøring?Innsendt av: Otto

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Fästvalla lägger du på mitten. "Og hva sysn du om atr det er så mye hemmelighetskremmeri rundt smøring?" - Systemet försöker stödjasig själv.Leonid

russerspøk

Å tro på en russer rett før OL er vel som å smøre skiene med sperm for godt feste.

Glider gir bedre glid og særs cera på vått føre.

Hilsen tidligere norgescup løperInnsendt av: jada

Ha-Ha-Ha! Va roligt! Jag skrattar ihjäl mig.Leonid

Alpineskiingand gliders

Do tou suggest to use gliders for alpineskis or shouldn't I bother with it?Innsendt av: Love Conradi

Hej,


31 of 50 2006-01-13 10:13

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därförgäller vårt resultat även för alpinskidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördelpå de korta distanser. Leonid

Oxidation and saturation

Hello!

I have been thought that you should use glide your skis at the end of each season to prevent oxidation ofthe ski base. Have you considered potential oxidation damages, and the long-term effects of not using glider? Not all of us stonegrind the skis many times each year...

It might be that the glider doesn't penetrate into the skibase itself. But a ski base is never completely plane, and I've been told the glider makes the base planer by filling the tiny unevenness'es of the surface, and thereby making the glide better. Is this wrong?Innsendt av: Svein Egil the sceptic

Hej,

Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremot värme ochsolstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring. yes, is this wrong. Med sickling du får fina bra fungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A.Leonid

Hvor gammel kan sålen være?

Jeg ser at det brukes et flott navn på "moderne skisåler. Selv har jeg 2-3 r gamle Fischer turski. Kan jegregne med at jeg har en "moderne såle" som jeg ikke trenger å glide?Innsendt av: Morten Hanssen

Hej,

I längdåkningen användes UHMWPE från slutet på 70-talet.Leonid

Friksjon

hei,

jeg har hørt at et av poengene med voks var å skape ørlitegranne mer friksjon slik at snøen smeltetlittegrann slik at man fikk små vanndråper under skiene slik at man igjen fikk lavere friksjon (våtfriksjon lavere en tørr) er dette tull?Innsendt av: Knall og fall

Hej,

Det är sant. Men samma process går lika bra och bättre utan glidvalla.Leonid


32 of 50 2006-01-13 10:13

Nye ski..

Hva skal man så gjøre med nye ski? Man få jo hele tiden høre at de må mettes med glider. SKal manikke gjøre noe med dem fra de kommer fra butikken? Gjelder dette for konkurranseski også?Innsendt av: Skiløper

Hej,


i am the PWNAGE

okey eid. Tror smøreprodusenter vil være ganske negativ til dette uansett hva de får avforskingsresultater.

btw: i am the PWNAGE, i pwn n00bs 24/7. Pure Pwnage. 1337. lolInnsendt av:

Det är so sant!Leonid

Sikling

What is Sikling Mr Kuzmin?Innsendt av: Bommo

http://www.skistart.com/bilder/artiklar/liten/CF11053_S.jpgLeonid

Sikiling !

Hva i huleste er av sikling av ski?Innsendt av: Bambi på snø'

Hej,


Alpint og telemark

Hva med alpinski? Noen peiling på om det er samme konseptet her? Gjør jo ting veldig mye merbehagelig ved å slippe å glide :-)Innsendt av: Erik

Hej,

UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därför gäller vårt resultat även för alpinskidor.Leonid


33 of 50 2006-01-13 10:13

hohohohohohohohoho

hihihihihihihihihihiInnsendt av: hoihoihoihoihoihoi

Va roligt! Jag skrattar ihjäl mig.Leonid

Hva med slalomski?

Hva mener du om smøring av slalomski da? Skal man ikke smøre slalomski heller? Det oppstår jofriksjon, og i høy fart kan dette bli så varmt at sålen smelter, også på langrennski.Innsendt av: Fredrik Hoven

Hej,


Type såle?

Gjelder dine funn kun for en helt ny type såle eller gjelder også dette for "svartsåler" på 8-10 år gamleski?

Mener du oksyderingen av slike svartsåler fikses med sikling. Men da ødelegges vel strukturen som erviktig for gliden?

Mener du også fluor glir dårligere på mildt føre enn ski uten glider? Innsendt av: Roar Blom

Hej,

I längdåkningen användes UHMWPE från slutet på 70-talet. Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste,och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret. Mera behövs inte. Med sickling får fina brafungerande strukturer, läs avhandlingen Paper A. 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördel på dekorta distanser i blötföre.Leonid

alpinski

Hva med moderne alpinski. Er de ogsaa best uten glider????Innsendt av: Thorstein

Hej,


Festesmøring!


34 of 50 2006-01-13 10:13

Heia! Har DU et god måte å få festesmøringen til å sitte?!?Innsendt av: Erik B.

Base WaxLeonid

Slitasje

Hei, dette er hyggelig lesning for en amatør og familiefar med mange ski å holde i stand!! Har du noen tips for ski som "poden" tar i bruk lenge før det egentlig er skiføre (riper, hakk etc.)?!?Innsendt av: Erik B.

Hej,


glid

er det noet som glir daInnsendt av: frode

JagLeonid

Alpinski

Gjelder dette også alpinski?, og gjelder det også ski som er brukt, og glidet?, eller bare nye?Innsendt av: petter

Hej,

UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därför gäller vårt resultat även för alpinskidor. Det gäller för både nya och begagnade skidor.Leonid

Hva skal man da smøre med?

Forrige helg gikk jeg et skirenn. Konkurentene mine glei fra meg i alle bakker. Vi tror en del avgrunnen til dette er at skiene er nye, og ikke "metta." Vi har nå kjørt på flere lag glider, og ut i fra de togangene jeg har prøvd dem etter det, har jeg hatt mye bedre gli. Hva sier du til dette? Hva mener du man skal ha på skiene for å få bedre gli?Innsendt av: Hanna

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Läs avhandlingen för detaljer.


35 of 50 2006-01-13 10:13

Leonid

hvordan vet du ?

Så mener du at ALT er bortkastet eller at man må smøre lange får at det skal få noe virkning??????Innsendt av: Mikael Lindh

Hej,


Glider

Hei

Myte 2 har jeg hørt mange ganger, så jeg lurer på om gjelder for alle typer ski? alpintski osv.. Hvis ikke så dropper jeg det i år..

Evnt hva kan man bruke for å få bedre glid?Innsendt av: Richard

Hej,

UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därför gäller vårt resultat även för alpinskidor. Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte.Leonid

Stålsikling og levetid

Hei! Jeg traff broren din en gang tidlig på 90-tallet i ski-orientering! :-)

Jeg har stålsiklet skiene mine en del ganger, men tar da veldig mye av sålen før det blir fersk såle. Vilikke ski som stålsikles ha svært kort levetid?

Har du testet mot flytende "Zipps"-glider, eller kjenner du til den?Innsendt av: Kjetil Kjernsmo

Hej,

Jag har ett par skidor sedan 1999 som jag sicklar varannan vecka, och skidor förförande har mycket belagkvar. Stenslipning tar mycket mer belags material än stålsicklingen. Jag ska hälsa min bror. "Zipps" testade jag aldrig.Leonid

Nye ski

Hva skal man gjøre med nye ski, direkte fra butikk? Skal de prepareres før man smører de med


36 of 50 2006-01-13 10:13

festesmøring? Takk for gode råd!Innsendt av: Ebbe Magnussen

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Fästvalla lägger du på mitten.Leonid

hei

hvordan vil du da behandle skia? skal man bare la være å smøre skia når det er litt mildere da? sådersom du bruker skia 15 ganger i mildvær sliter ikke det på sålen når du ikke metter de med glider?skal man bare gå uten glider helt til det bli kaldt i lufta igjen?Innsendt av: magnus

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Om belagets slitage kan du läsa avhandlingen sidor 10-11.Leonid

spørsmål

men hvorfor går eks marit bjørgen fortInnsendt av: leonard

Fråga henne.Leonid

Tull og Tøys!

Jeg kjører selv slalom. Påstår du at på våt føre har ikke smurning noe og si? Det er aburd!

PS: Er eni om at på tørt føre(over -3) så har smurning veldig lite og si

MVH Tord Anders EliassenInnsendt av: Tord Anders Eliassen

Hej,

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någonfördel på de korta distanser.Leonid

alpin

Vil du si dette gjelder for alpin ski i like stor grad?

Innsendt av:


37 of 50 2006-01-13 10:13

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därförgäller vårt resultat även för alpinskidor.Leonid

gli

Hvis det ikke har noen hensikt å glide/ smøre skiene, gjelder dette da bare glider, eller cera og andreglide middler. Etter min erfaring glir skiene bedre etter man har glidet eller brukt cera pulver?Innsendt av: gjermund

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Mera behövs inte. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördel på de korta distanser.Leonid

Are you kidding???

Are you kidding?????Innsendt av: Jørgen Dyb Remøy

Yes, I do. An you too?Leonid

CERA F og fuktig snø?

Kutter du også ut fluorvoks når det er sol, varmt og snøen er riktig blaut? Har man ikke under slikeforhold god nytte av rein fluorvoks, eller henvender du deg her egentlig til "turgåere" som nøyer segmeg LF- eller CH-glider?Innsendt av: bjarte

Hej,

100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördel på de korta distanser. Läs avhandlingen Paper B.Leonid

Struktur

Hva med strukturen i skiene, tenker da både ved kald føre samt plussgrader. Er det og unødvendig.

Er av den formening at det må jo være ved veldig kaldt føre det er minst hensiktsmessig med glider.

Pulver, Cera F er det og unødvendig?Innsendt av: Tor Hansen

Hej,

Om struktur kan du läsa i avhandlingen Paper A. Och du kan lägga struktur med Swix rillejern om det ärblöt i spåret.Leonid


38 of 50 2006-01-13 10:13

tørker sålen ut?

hei Kuzmin! Jeg jobber i en sportsbutikk, og selger da selfølgelig MYE glider. Kan ikke sålen "tørke ut" om du ikke bruker glider da?

Innsendt av: Lena

Hej,

Torkning och oxidering av UHMWPE existerar inte i sin riktiga mening, strunta i detta. Däremot värme ochsolstrålning bidrar väldigt mycket till belags (UHMWPE) åldring.Leonid

SIKLING/SKIRENS GLISONE

Hei og takk for interessant forskning. Forstår jeg rett at nesten det eneste som er nødvendig for å rensesålen er å bruke en stiv sikkel? Plast eller stål? Blir da all skitten borte også fra strukturen i skiene ellerbør man også børste etterpå? Hvilket materiale på børste vil du anbefale? Bør/kan man også bruke skirens(Base cleaner) en gang i blant eller tørker dette ut sålen?

Håper noe av din forskning er riktig da det vil gi mer skiglede for meg og sikkert mange andre. Skalman følge rådene fra skileverandørene må man bruke nesten mer tid på å behandle skiene som man gårpå ski.

På forhånd takk for et interessant svar!

Ole P Lien SkedsmokorsetInnsendt av: Ole P Lien

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Skirens (Base cleaner) behövs inte.Leonid

Glider?

Forstår jeg rett skal man sikle skiene istedenfor å glide. Dette vil føre til at skiene kun varer et par treår? eller? Dersom man ikke sikler er min erfaring at etter eller glider vil man etter tre fire år ha ski som kladder iallslags føre. Innsendt av: T.P.

Hej,

Jag har ett par skidor sedan 1999 som jag sicklar varannan vecka, och skidor förförande har mycket belagkvar. Stenslipning tar mycket mer belags material än stålsicklingen.Leonid


39 of 50 2006-01-13 10:13

glider

hvorfor har ikke vi hatt en mistanke om dette før? hvordan kan det ha seg at DU finner det ut alene?Innsendt av: smører`n

Hej,

Svaret är enkelt: Jag är mycket smartare än andra människor.Leonid

Hei Interessante opplysninger. Som alpin-pappa har jeg brukt utrolig mye tid på renn ski før konkurranser imange år. Gjelder dine funn også alpinski, eller snakker vi her om en annen såle og en annen bruk ? Hva med plansliping, og oppvarming av sålen da ?

Med vennlig hilsen

Carl Emil NilsenInnsendt av: Carl Emil Nilsen

Hej,

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. UHMWPE användes både för alpin- och langrenn, därförgäller vårt resultat även för alpinskidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någon fördelpå de korta distanser. Om stenslipningen (plansliping) läs avhandlingen Paper A. Förstår inte riktigt vilken uppvärmning du menar.Leonid

"ski med "slip"

Har hørt snakk om ulike typer "slip" på ski. Hva er dette, og har det stor betydning?

Innsendt av: Lars

Hej,

Läs avhandlingen Paper A då får du svar på din fråga.Leonid

Aplint

Hei,

Gjelder dette også for alpinski?Innsendt av: Johan

Hej,


40 of 50 2006-01-13 10:13

Ja. Glidprinciper är detsamma för alla skidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någonfördel på de korta distanser.Leonid

hvorfor?

hvorfor glir det dårliger? og det er jo meningen med disse smørningene at det skal gli mer

glider skal jo hjelpe daInnsendt av: sigve

Hej,

Läs avhandlingen då får du veta varför.Leonid

hva hvis..

hva hvis jeg bruker stearin lys voks på sowbordet mitt er d dumt og?? eller ikke dumt men gir d ogsådåliere gli for jeg er ute etter fart og vil finne noe som girr meg bedre gliInnsendt av: Huak

Hej,

Nej det är inte dumt med stearinljuset i sovrummet. Viktigast att du drar en kondom ovanpå stearinljuset omdu penetrerar riktigt djupt. Leonid

rode skiwax

har du testet rode noen gang? mye bedre enn swix..swix glider er unødvendigInnsendt av: andreas

Ha-Ha-Ha! Jag skrattar ihjäl mig.Leonid

Alpin ski

Dette er interessant. Hva med alpin ski? Er det overflødig å glide disse også?Innsendt av: Claus Fritzner

Hej,

Glidprinciper är detsamma för alla skidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någonfördel på de korta distanser.Leonid

Hva med snowboardet mitt?


41 of 50 2006-01-13 10:13

Jeg pleier å vokse snowboardet mitt relativt ofte. Er det vits å fortsette med det?Innsendt av: Snøfantomet

Hej,

Jag vet inte går det stålsickla snowboard eller inte. Om du kan stålsickla din snowboard då kan du slutaparaffinera den.Leonid

hva med alpinski?

Forstår at dette dreier seg om langrenn i hovedsak. Vet ikke om det er stor forskjell på såler i langrennog alpin. Men la oss si en normal såle for alpinski til rundt 4000kr. Bør ikke disse glides?Innsendt av: carl

Hej,


hva med alpinski?

Forstår at dette dreier seg om langrenn i hovedsak. Vet ikke om det er stor forskjell på såler i langrennog alpin. Men la oss si en normal såle for alpinski til rundt 4000kr. Bør ikke disse glides?Innsendt av: carl

Hej,


Alpin ski

Gjelder resultatene for alpinski også? I alpin renn vil man kun bruke skiene for en relativt kort distanseså det faller kanskje innenfor området hvor glider er bedre enn bare ski?Innsendt av: Boye

Hej,

Glidprinciper är detsamma för alla skidor. Och det är bara 100% fluorkarbonmaterial som kan ge någonfördel på de korta distanser.Leonid

Også for alpint?

Mener du at gliding også er unødvendig for alpinski?Innsendt av: Bjørn

Hej,

Glidprinciper är detsamma för alla skidor.


42 of 50 2006-01-13 10:13

Leonid

Hva med snowboard/alpint?

Hvordan fungerer dette med alpint/snowboard? Personlig opplver jeg å kjøre i fra mange andre, spesieltved våte temperaturer og voks med silicon og når det er svært kaldt eller på kunstsnø med hard voksmen grafitt. Men dette er riktignok med eldre belegg enn UHMWPE, bør eldre belegg fremdelessmøres?Innsendt av: Truls

Hej,

I längdåkningen användes UHMWPE från slutet på 70-talet. Hur är det med alpint vet jag inte.Leonid

snowboardsåle

Hei, flott forskning!

Gjelder det med voks også brett og alpinski?

vbInnsendt av: vegard

Hej,

Glidprinciper är detsamma för alla skidor.Leonid

Skøyting

Hva med de som kun skøyter? Hvordan skal vi preparere skiene for å få beste mulig glid?Innsendt av: Trond OH

Hej,

Du ska stålsickla, borsta med ren stålborste, och lägga struktur med Swix rillejern om det är blöt i spåret.Leonid

Kommentarer (59)festesmøring i -40!!!Skrevet av: elgen , 11.01.2006 kl. 18:44Jeg skal fortelle hva som er viktig i -40: stressless nær peisen, potetgull og ski på tv.

Re: festesmøring i -40!!!Skrevet av: Smøreekspert , 11.01.2006 kl. 22:30Trenger hverken glider, festesmøring, eller for den saks skyld ski, i minus 40...


43 of 50 2006-01-13 10:13

for no tullSkrevet av: Ivrig smører , 11.01.2006 kl. 20:55"Konklusjon: Skisålene er laget av UHMWPE, som er mange ganger så kraftig som noen skismøring, ogdermed er ideen om at voksen skal beskytte skiene absurd."Å konkludere med noe slik i en oppgave for å få doktorgrad må være noe av det mest idiotiske jeg har hørt.Alle vet at en skisåle tåler mer enn voksen som legges på, men voksen legges derfor på slik at den skal slitesav istedenfor at sålen slites. At den slites raskere av vet alle, og det er derfor vi smører skiene relativt ofte.Som erfaren slalomkjører og instruktør vet jeg godt at det hjelper med skismøring, og at uten smøring ogopprettholding av skisålen, blir den raskt grå/hvit og ødelagt.Hadde jeg vært sensor for denne doktoroppgaven hadde nok Leonid Kuzmin strøket med glans!!

Da er det kanskje greit at du ikke er det.Skrevet av: Doven stuegris , 11.01.2006 kl. 22:06Sensor, altså. Tenk hvordan det skulle ha fungert dersom sensor leste avisen i stedet for besvarelsen.(Det heter dessuten "opponent" på doktorgradsnivå, men det skal du ikke bry deg om.)

Re: Da er det kanskje greit at du ikke er det.Skrevet av: Nilsern , 11.01.2006 kl. 23:47Hehe bedre enn om jeg skulle sagt det selv. Opplagt at denne ivrige smøreren aldri har hatt sjans på endoktorgrad.

Re: Re: Da er det kanskje greit at du ikke er det.Skrevet av: Aequitaz , 13.01.2006 kl. 08:08Nei, men få av de som virkelig kan smøre ski, har gått så mye på skolen... Derimot er jeg sikker på de ernoen av de glupeste menneskene vi har her i landet....

Re: for no tullSkrevet av: Anonym , 12.01.2006 kl. 11:02Han sier jo også at gliding vil være best inntil 3.8 km, så for Alpint vil det jo da antagelig være best å glideskiene..Men tror egentlig dette med å ikke bruke glider er en ting for "proffene" og ikke for den vanlige turgåer. Erjo ikke alle som har råd til flere par ski hver vinter.

Ført bak lyset...?Skrevet av: Epsilon , 11.01.2006 kl. 20:31Så da er det altså tull det som Swix og andre har hevdet ang. friksjonskrefter og vannmolekyler i årevis? Jaja. Jeg gikk rett i baret jeg!Ikke rart jeg ikke klarte det lenger enn til norgescup, slik som jeg "glida".

Re: Ført bak lyset...?Skrevet av: SteinL , 12.01.2006 kl. 12:52Nei, rapporten går i detalj inn på friksjonskrefter og vannmolekyler.Men forskeren konkluderer med at man ukritisk har tatt med seg treski-prinsipper over til syntetiske underlag - samtidig som markedsførere har fått lov til å utvikle dyre måter å smøre skiene på. Om disse såhadde vært bedre, kunne de forsvares.Men rapporten viser at såler som ikke er stenslipte eller pålagt glider gir mindre friksjon og lavere opptak avurenheter (som øker friksjonen).Rapporten viser til at mye kan gjøres med sålestruktur og sammensetning av sålematerialet, for å økevannavstøtningen.Kicksmøring for feste mot underlaget ved fraspark er fortsatt viktig - men at glidere hjelper kan ikkedokumenteres, mener forskeren.(Og samtidig bør det påpekes at sammenligningene skjedde i plussføre - og at det i følge rapporten gjenstårå gjøre samme test på minusføre).


44 of 50 2006-01-13 10:13

Penger i dass!Skrevet av: Roar , 11.01.2006 kl. 17:54Satan!... jeg som glider skia mine etter hver skitur, ettersom jeg tror dette er nødvendig for å bevare sålen.Heretter blir det bare uten glider på meg!

TULL TULL og atter TULL!!!!!!!!!!!Skrevet av: MJ , 11.01.2006 kl. 22:09alle vet at skismurning (gliding) hjelper, jeg persjonlig har kjørt flere 10talls tester bare denne sessongensom viser at steinslipte ski MED glider hjelper,,, men er også enig i noen av punktene. smurning medrelativt høyt fluorinnhold har en effekt ved skitten snø, ikke som mange tror ed våt snø. fluor har deneffekten at den avstøter smuss og skitt i fra sålen. under alle varme/våte forhold ved høy luftfuktighet og liteskitt i snøen er en ski med grov struktur (Slip, feks SM10 fra Sportshuset Melhus) og derretter eventueltrillejern for å sette den siste strukturen. Ved varme forhold med lav luftfuktighet og lite skitt i snøen er detglider uten fluor som er tingen eks CH10 fra swix ;) min KONKLUSJON er at denne mastergraden til Leonid Kuzmin er kun tull og han ville nokk desverre strøket hos meg også....

Re: TULL TULL og atter TULL!!!!!!!!!!!Skrevet av: Spiderman , 12.01.2006 kl. 10:27Hei MJ!

Re: TULL TULL og atter TULL!!!!!!!!!!!Skrevet av: Nilsern , 11.01.2006 kl. 23:56Din konklusjon var ganske tullete. For det første dreier det seg om en doktorgrad, ikke mastergrad. For detandre så har du ikke engang lest hans avhandling, derfor bør du la være å komme med konklusjoner som erbasert på en liten artikkel i en liten drittavis (i Europeisk sammenheng).

Re: TULL TULL og atter TULL!!!!!!!!!!!Skrevet av: eks-langrennsløper , 12.01.2006 kl. 18:55nå var det jo ikke akkurat noen mastergrad da.... Regner med at det er mye fornuftig i denne avhandligen,man får ikke publisert en doktorgrad sånn helt uten videre. Har man med tull og tøys i avhandlinga si, så blirman grilla og kjørt såpass hardt av opponentene, og da får man ikke publisert avhandlinga...

idiotiSkrevet av: sondre e , 11.01.2006 kl. 22:07fy f................. idioti du må jo f.. meg smøre skia, ein merker jo at du får bedre glid vist du smøre skienedine.Du merker jo foreksempel kor god glid du får vist du legger pulver når det er høg luft fuktighet.

Re: idiotiSkrevet av: Bobkaare , 12.01.2006 kl. 12:48Og jo dyrere pulver, jo bedre "kjenner" du at du glir. Swix Placebo tror jeg er det beste på markedet ;-)

InteressantSkrevet av: FluorTore , 12.01.2006 kl. 09:33Som tidligere aktiv skiløper har det blitt mye gliding og prepping opp gjennom årene. Fra barnsben av harman lært at skiene må vokses og steinslipes for å oppnå best mulig glid. Hovedregelen er at man bruker enhard voksbasert glider på kaldt og tørt føre, og en myk glider med fluor når det er mildt og vått. Samtidigskal man ha en såle med fin struktur når det er kaldt og tørt, mens man bør velge en grov struktur når snøener fuktig.Til tross for at jeg personlig, spesielt på kaldt og tørt føre, har svært gode erfaringer med å glide, tror jegabsolutt at Kuzmin kan ha rett i mye av det han hevder.Dersom man sørger for å sikle skiene med en nogenlunde skarp sikling, vil man til enhver tid ha "fersk"såle. Men det alene vil neppe være nok dersom det er mye fuktighet i snøen. Da er man, etter min mening,avhengig av å ha en grov struktur i skiene i tillegg. Ellers vil jo skiene suge seg fast i underlaget uansett omman har glider eller ikke.Dessuten vil gjentatte siklinger med en skarp sikling relativt fort slite bort sålen. Det er jo temmeligbegrenset hvor tykk en skisåle er, og etter min erfaring har den en smerteterskel på ca 10 behandlinger med


45 of 50 2006-01-13 10:13

en stålsikling. Jeg er derfor litt nysgjerrig på hvor lang levetid Kuzmin synes et par ski bør ha... For envanlig turgåer blir det nok litt for råflott å koste på seg ett par ski i sesongen, selv om gliden blir god.Til slutt vil jeg påpeke at Kuzmin i sin oppgave vedgår at glider og fluor gir best glid i starten - i enkeltetilfeller i opptil 3,8km. Dette betyr jo at alpinister, som sjelden kjører lengre enn 2km, fortsatt bør gjøre somde alltid har gjort; nemlig å glide og bruke fluor.

Re: InteressantSkrevet av: Ski-frelst , 12.01.2006 kl. 11:01Hva betyr å Sikle??

Re: Re: InteressantSkrevet av: KEN , 12.01.2006 kl. 13:12Å sikle betyr å skrape av (vanligvis overflødig glider som ligger igjen på) skia i glidesonen med vanligvis enskarp plast "sikkel" som er å få kjøpt i de fleste sportsforhandlere.

Re: Re: InteressantSkrevet av: Jonas P , 12.01.2006 kl. 12:57Kuzmins poeng, som skrevet i rapporten, er vel at millioner av turgåere kan gå på ski med god samvittighet,uten å føle de er undermåls fordi de ikke har eget smøreteam.Samtidig påpeker han at det finnes myter som det er mulig å tilbakevise vitenskapelig når det gjeldervannavstøting og vannperling i forhold til ulike underlagsbehandlinger. Og det ser ut som om stenslipingmed påfølgende behandling er en masse strev og utlegg for lite utbytte, i forhold til å skippe glider.Poenget hans er at sålene som er utviklet i dag også kan ha "innebygd" glider, som øker vannavstøtingen, ogat man i stedet bør konsentrere seg om kicksmøringen.

RottegiftSkrevet av: Rotteplaget , 11.01.2006 kl. 19:00Jeg har hørt at rottegift ikke dreper rotter. Stemmer det???

Re: RottegiftSkrevet av: tassulf1 (tassulf1) , 12.01.2006 kl. 05:03Rottene dør ikke av selve gifta... Men det er stoffer i gifta som fører til dehydrering,og det er dette de dør avDet er dehydreringen som gjør at rottene trekker ut av bygningene. For å oppsøke drikkevann...

Re: Re: RottegiftSkrevet av: NuskLeif , 12.01.2006 kl. 10:11Ikke bare dehydrering, men de får også i seg et stoff som hindrer blodet i å koagulere. De blør sakte mensikkert i hjel. Dette gjelder da særlig hunnrotter som ofte får små sår under...ehh "rotting"? (fødsel).

Re: Re: Re: RottegiftSkrevet av: Skifantomet , 12.01.2006 kl. 12:47...her må jeg anbefale gliding av rottene, så de slipper sår.

Ola NordmannSkrevet av: Greit å vite best selv , 12.01.2006 kl. 13:38En russer kommer over grensen og prøver å fortelle oss nordmenn hvordan vi skal behandle våre norske ski,basert på en kort skitur i de svenske skoger. Nei, nå gjelder det å holde på nisselua, dette vet vi nok bestselv. Et gammelt jungelord sier at det er typisk norsk å være best og vite best - det er det eneste vi medsikkerhet kan si.

Intet nytt herSkrevet av: insider x-country , 12.01.2006 kl. 12:37Det er en kjent sak at tyske world-cup løpere i langrenn lenge har gått på ren 'plast', uten noen form forglider. Filbrich, for eksempel, går alle skøyterenn på skisåle dampet i parafin, særlig ved nysnø og temp littpå minussiden er dette en fin kombinasjon. Norske smørere og løpere unnlater å nevne at de ofte kutter utglider, men nå vil dette komme fram i fullt lys. For hobbyløperen vil det være en fordel å kjøpe nye ski hvertredje-fjerde år, i stedet for stadig å påføre dyr glider, som i tillegg også gir dårligere glid. De eneste som


46 of 50 2006-01-13 10:13

taper på dette er vel glider-fabrikantene, da bør vi kanskje ikke lytte til dem heller...?

Re: Intet nytt herSkrevet av: svensken , 12.01.2006 kl. 18:33Förlåt om en svensk kommer och lägger sig i, men jag bara undrar tror du at glider och paraffin är två olikasaker ? isåfall måste jag rätta dig glider består av paraffin med olika tillsatser för olika förhållanden, jagkanske inte förstår norska språket till 100 % men när du skriver att tyskarna åker på ren plast och sedan attFilbrich har skate skidor som enbart har "dampets" i paraffin så fattar jag det som att du menar att skidornadirekt översatt till svenska "ångats" i paraffin = glider, vad jag tror att du kanske hört talats om och intefattat riktigt är att tyskarna använder så kallade värmeboxar där man lägger in skidorna med paraffin =glider på som sedan tack vare värmen i skåpet smälter och sugs in i belaget.

Media greier ikke alltid å få fram poengetSkrevet av: Robert , 12.01.2006 kl. 11:47Enig om at en bør sette seg ned å lese selve avhandlingen før en uttaler seg om temaet. Å kommentere detDagbladet skriver er en annen sak. Et eksempel er denne motsigelsen:Myte 3: Ski med grafitt-såle er langt bedre enn ski med en gjennomsiktig såle, fordi grafittsålen forhindrerat det dannes et statisk elektrisk felt som påvirker gliden negativt.Konklusjon: Basert på resultatene av de to såletypene er en gjennomsiktig skisåle mer effektiv enngrafittsålen

HeiSkrevet av: Richard , 11.01.2006 kl. 18:11Jeg synes skiene går dårligiere å dårligiere etter jeg har brukt glider på dem jeg.. så derfor bruker jeg detsjeldent

HeiSkrevet av: Joachim Leirbakken , 11.01.2006 kl. 16:43Dette var en god ide.....;)

Leonid Kuzmin ruler.Skrevet av: Lange , 13.01.2006 kl. 01:14At glider (eller glidvalla som det heter i Östersund hvor Kuzmin bor) er bortkasta tid for alle som som ikkehar OL-ambisjoner vil tydeligvis mange diskutere. To ting skal man tenke på:Kuzmin har disputert på dette og har dermed blitt utsatt for systematisk vitenskapelig kritisk granskning ogfunnet godkjent. Det finnes heller ingen gode motiv for at han skal lyve.Swix og det distributører har self. tungt press på seg for å øke salget av glider og parafinpreparater. De ogandre produsenter har vel visst dette lenge, men inntjening og avkastning er alle produsenteres ytterstemål....Vi burde hatt flere Kuzminer på mange områder.

Ikke doktorgrad, men lisensiatSkrevet av: Tommy , 12.01.2006 kl. 17:08Det er kanskje ikke så viktig, men Kuzmin har altså ikke skrevet en doktorgradsavhandling, i hvert falldersom en skal bedømme utifra forsiden. Der står det nemlig "Licentiate thesis". Dette er en grad som ikkefinnes i Norge lengre. I Sverige tar en doktorgrad mer tid enn i Norge, man har muligheten etter halvgått løp(2 år) å levere en lisensiatavhandling. En lisensiatgrad tar mao. 2 år etter et hovedfag/mastergrad. Det er ensolid tittel, men dog ingen doktorgrad. Man bør også merke seg at av de to artiklene han baserer seg på, erartikkel B kun innlevert til fagfellevurdering (alle vitenskapelige artikler blir sendt til uavhengige, anonyme eksperter før publisering), og ennå ikke akseptert for publisering. Det betyr selvsagt ikke at den ikke vil bliakseptert, det vites ikke. Bibliografien er også litt tynn, han refererer kun til et tyvetalls artikler/bøker. Menfor all del, resultatene kan godt være riktige. Skal i hvert fall selv forsøke metodene hans.

GliSkrevet av: Skifantomet , 12.01.2006 kl. 12:41Jeg vant klubbemsterskapet i -82 med ski som ikke var glidet. Neppe tilfeldig!


47 of 50 2006-01-13 10:13

Re: GliSkrevet av: Anonym , 12.01.2006 kl. 12:48Ble ikke du sist det året?

Slutt på glider - endeleg!Skrevet av: ski-interessert , 12.01.2006 kl. 12:23Nye ski - skarp sikling - bronsebørste. Det er alt du treng i fristil, enten det er kaldt eller mildt. Høyr ikke påSwix-propagandaen, som kun har som mål å selgje stadig meir glider for stadig fleire kroner. Festesmurninger OK, så kaldt blir det vel truleg ikkje. Lat oss få ein seriøs gli-test i regi av dagbladet.no, der me får sjåverknadene av gliding kontra kun sikling/børsting.

Ultragrov struktur på naturmetoden (ULGSpNM)Skrevet av: JauFlottDet , 12.01.2006 kl. 10:21Skia mine er steinslipt på "naturmetoden" (ULGSpNM). Flere turer over en islagt gårdsplass med strøsandetter endt skitur sørger for det. Grov struktur er visst bra i fuktig snø, og det er den som regel da jeg ikkeorker å gå på ski i flere kuldegrader.

FillernSkrevet av: Halal , 12.01.2006 kl. 09:09Har akkurat kjøpt meg nytt swix "strykejern". Bortkasta ja........

Re: FillernSkrevet av: flekkpus (flekkpus) , 12.01.2006 kl. 15:57Smørejernet kan du fortsatt ha glede av. Bruk det i festesonen, til å legge basewax. Denne gjør det lettere åfå festesmøring til å sitte. Dessuten er det en fordel å smelte inn det første laget med festesmøring - f.eks blåekstra.

Re: FillernSkrevet av: tenk positivt , 12.01.2006 kl. 12:40Du får heller bruke jernet på konfirmasjonsdressen....

VerdensmestereSkrevet av: Flau , 12.01.2006 kl. 00:11Jeg blir flau når jeg leser kommentarene nedenfor fra alle "verdensmestrene" i skismøring. Nordmenn erdesverre blitt arrogante og uspiselige. Vi må åpne øynene for ny kunnskap og nye teorier. Hvis ikke kan vårselvgodhet bli vår bane.

På med lua!Skrevet av: Henrik , 11.01.2006 kl. 22:21Jaja. Tenk at en RUSSER våger å mene noe om det som alle vi, SKIFOLKET, vet.Det er nok helt på sin plass å avfeie alt han kommer med, til og med mosjonister kan jo mer om smøring ennham... Sannsynligvis har alle dere som kommenterer her og som har gjort opptil flere glitester denne sesongen mye bedre metoder og kunnskap. Herregud; mannen er jo russer. Sikkert bare drukket vodka.

Re: På med lua!Skrevet av: pedda , 12.01.2006 kl. 02:22Er du tjukk i huet?

Kuzmins okunnighetSkrevet av: LK , 13.01.2006 kl. 08:41Den som har læst avhandlingen och kan fysik och kemi ser att Kuzmin har fel. Valla (voks) tas inte upp iporer i polyetylenen utan i dess amorfa fas. Kuzmins resonemang om varfør valla ej kan trænga in i belagetær fel han har helt bortset från kemin. PE ær ett vattenavstøtande material ej valla avstøtande. Jæmfør medimpregnerade textiler. Se på glid data i figur 9 och 10 i paper B och se att stålsicklade skidor varlångsammast. Kuzmin ljuger i sin okunnighet.Skrevet av: Terje , 13.01.2006 kl. 00:33Enig med erfaringene Kuzmin har gjort i sin avhanding!! Har glidet ski for konkurranselangrenn sidenslutten på 70-tallet. Har alltid hatt på følelsen av at timene med med gliding og atter gliding i smørebua ikke


48 of 50 2006-01-13 10:13

ga resultater som sto i stil med arbeidsinnsatsen som ble nedlagt. Bra at noen tar en seriøs og vitenskapligtilnærming til temaet, og at vi får et alternativ til hysteriet som SWIX og andre produsenter legger opp tilnår det gjelder glidesmørning.Og til slutt en erfaring som flere sikkert kjenner seg igjen i: Den som har vært på vårskitur med skøyteskivet at det ikke tar mange minuttene før skiene er full av dritt. Jeg har prøvd både med og uten Cera F (ogandre glidere), og uten å merke noen økt smussavvisning som følge av smurningen. Det som funker på bestpå slike turer er å ha med renseveske og fjerne skitten, da får man tilbake noe av gliden (en stund). Og det ervel dette som er kjernen i Kuzmins avhandling også, en ren ski glir bedre enn en ski som er "forurenset"med glider eller annen dritt.Takk til deg, Kuzmin!!

Til Mine KonkurenterSkrevet av: Aequitaz , 12.01.2006 kl. 21:18Prøv gjerne denne ''prepareringen'' i renn....se litt her: ca 70%=løper, altså den som står oppå skia, ca 15%=skiparca 10%=strukturca 5%=glider.De siste 5% kan man selfølgelig klare seg uten, men i renn vil de være livsviktige.... Hvor mye penger manvil bruke er opp til en selv.Grunnen til at Swix cera F-pulveret ikke går så bra til å begynne med er at det trenger noen km før det blirbedre enn alt annet, på korte løp går derfor cera FS raskere....HUSK, selv om WC-løperene reklamerer for swix, vinner de like mye på merker som: Rex, Rode, Toko,Briko etc....

LeonidSkrevet av: Lange , 12.01.2006 kl. 21:09Leonid ruler!Har kasta bort penger og tid og stått og gjort kjedelig bortkasta idiotarbeid i timesvis pgasmøreprodusentenes kampanjer.Det er klart den mannen har rett.Vi behøver flere folk som Kuzmin.

Re: LeonidSkrevet av: Veritas , 12.01.2006 kl. 21:20Forresten vil du ødelegge en grafitt-såle helt når du stålsikler og stålbørster den....

Re: LeonidSkrevet av: Aequitaz , 12.01.2006 kl. 21:10han tar feil vet du....

Re: Re: LeonidSkrevet av: Anonym , 12.01.2006 kl. 21:14Ja, har lyver for å få oppmerksomhet og få lov til å komme til Dagbladet. At hans oppgave er utsatt forvitenskapelig, kritisk granskning og funnet godkjent er sikkert bare humbug.Swix, derimot, er opptatt av at folk får bra fungerende ski og ikke på noen måte interessert i økt salg.- Lange

Re: Re: Re: LeonidSkrevet av: Aequitaz , 12.01.2006 kl. 21:22Enig, Swix er ikke kyniske juggel-pushere, de utvikler effektive produkter... Desverre er det få som virkeligkan å bruke dem....

Steinslipt vs stålsiklede...Skrevet av: A.V , 12.01.2006 kl. 20:56


49 of 50 2006-01-13 10:13

Dere som sier at glider på steinslipte ski er bedre har jo rett. Han sier jo det samme, at steinslipte ski krever"parafinering". Derfor stålsikler han bort laget på steinslipte ski, og mener da at "laget" fra steinslipingenforsvinner. Mitt spørsmål blir struktur, hvordan klarer man å legge rett struktur på stålsiklede ski (bortsett fra swix grovtrillejern ved bløtt føre) når det er ulike grader av fuktighet i snøen, og normale, men varierende snøforhold.Hva slags utstyr bruker man da?

Kuzmin - Ordina VM Thunder Bay 1995Skrevet av: Veritas , 12.01.2006 kl. 18:48Enligt Leonid Kuzmin så preparerade han både de skidor som Antonina Ordina åkte på i det individuellaloppet där hon tog brons, och även inför damstafetten där det svenska laget tog brons, med enbartstålsickling och det var efter det som han började intressera sig för att närmare undersöka förhållandetmellan stålsicklade kontra vallade skidor.Enligt Magnar Dalen som vid den här tidpunkten var chef för det svenska vallateamet så åkte Ordina både idet individuella loppet och i stafetten på skidor som han ( Magnar ) vallat.Någon har drabbats av minnesförlust eller.....

Sammenligning voksing av bil/ gliding av skiSkrevet av: KEN , 12.01.2006 kl. 14:21Kan man sammeligne glider under skia med voks på bilen tro? I de små porene som finnes både i billakkenog i strukturen under skia så setter urenheter seg fast lett og vannet renner dermed ikke like lett unna. På ennyvokset bil så renner jo vannet meget lett av!! I tillegg så kjenner man jo en klar forskjell på glatthet medhånda før og etter voksing av bilen. Jeg tror rensing og "voksing av skia gir forbedringer men for enmosjonist som kanskje går på tur ett par ganger i uka så betyr det ikke så mye. Det samme gjelder rilling avskia, dette må kunne sammenlignes med dekk på bilen, riller i sålen får vannet lettere unna under skien somogså er av betydning på en bil mht vannplaning...! Vet om flere som bruker mye tid på gliding og som alltidhar knallbra gli...! forklar det den som kan!

Smøre!Skrevet av: Nakamibi , 12.01.2006 kl. 08:15Da klabba jo!!!

på fredag kommer jeg med THE ANSWER!!Skrevet av: Even Leven , 12.01.2006 kl. 01:42Ble litt skuffa jeg nå,, sått og stykt, sikkla og børsta i hele dag! Smur både langrennskia, telemark ogslalomskiene. Hadde forferdelig glid når jeg var i trysil med klassen på tirsdag, alle uten om en gled fra megi de slakke bakkene. Nå skal vi dit på fredag også,,, Så da får vi se :-)Glir de like lett far meg, så er det aldri mere glider her i huset :-) regner med dere venter på forskningsresultatet i spenning.

Det forklarer den svenske "skisuksessen"Skrevet av: Anonym , 11.01.2006 kl. 20:46HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA

I noen tilfeller så..Skrevet av: Eivind , 11.01.2006 kl. 17:22sant, noen av ounktene, men har er det jo mange forbehold.. jevnt over så er det såklart best med glider.dessuten hvis man ser på de proffe skiutøverene, så bruker jo de glider av forskjellige typer.. å de vet jostrengt tatt hva de driver med de åsså.


50 of 50 2006-01-13 10:13

Glaiding /strukturSkrevet av: Bård Olav Moen , 12.01.2006 kl. 11:43Har selv vert aktiv langrensløper på 1980 tallet,og vert gjennom det meste av skisåler,glaiding ogstruktur.Har i dag en sønn som er en av de beste i aldersklase 15 år, har tilåmed brukt glaider til han som jeghar hatt liggende siden 1980 på skirenn med stort hell,samenlignet med dagens glaider. Enket og greit: kaldtføre lite glaider,lite struktur, vått føre lite glaider, enkel rill (1mm)Hilsen1954 modellSkrevet av: Anonym , 11.01.2006 kl. 20:01ok noob

© 2006 DB Medialab Dagbladet.no: Postadresse: Boks 1184 Sentrum, 0107 Oslo Besøksadresse: Akersg. 49, 0180 Oslo Tlf: 22 31 0600 Ansvarlig redaktør: Thor Gjermund Eriksen Redaktør Dagbladet.no: Esten O. Sæther.

Utviklet av:

Kommentar

KOMMENTER DENNE SAKEN: Det er 35 innlegg til denne saken: Forsker: - Skismøring er tull!

Enkelt å prøve Jens 12/01 17:42 Dette er jo ikke akkurat noe å debatere (basert på synsing). Veldig enkelt å prøve selv. Og det er jo helt vanlig at det vi "vet" og har "visst" i årevis viser seg å være helt feil. Ikke noe nytt der.

Anmeld innlegg

Pussige saker Wiggles 12/01 16:04 Merklig at en slik sak brettes ut uten validering slik at mange kan bli skadet av folks oppfattelse av saken, kansje helt uten grunn. Personlig ville jeg ikke revet av sålen på kort tid ved å sikle med stål før hver tur. Og til alle som har snakket om smørefrie ski her så er dette er ski for folk som ikke går på ski, blir som å lure på hvorfor mc-kjørere ikke sparer bensin ved å kjøpe moped.

Anmeld innlegg

DU HAR IKKE PEILING Skiløper 12/01 15:27 Smøring er det du har i festesonen. (Det trenger du i alle fall) Glider (voks) er det du har utenfor festesonen. Voksen smeltes inn i sålen, avkjøles og sikles siden bort. Dette åpner porene i sålen for best mulig gli. Etter en skitur rensker du sålen og har på beskyttelses voks (ikke sikle). Dette hindrer mot oksidasjon.

Anmeld innlegg

Fristil Klemmestad 12/01 14:57 Vallan har mindre betydelse när det är fråga om fristil

Anmeld innlegg

Bare tull Aequitaz 12/01 14:24 Bare tull, gliding gjør skiene raskere. Men etter at du har smeltet det inn, og sålen har motatt glideren, vil all overskuddsglider bremse. Derfor sikler man og børster begge veier. Jeg har prøvd å gå skøyting med En glidet ski (LF6) og en helt tørr ski, den tørre skia glei så dålig at jeg neten ble gående i ring;)

Anmeld innlegg

Flott overskriftsjournalistikk... Stig K 12/01 13:24 Det vi ihvertfall kan være enige om er at det journalistiske i aftenposten er i fritt fall, etter å ha lest rapporten og sett hva journalisten greier å få ut av den.

Anmeld innlegg

Hva mener skiprodusentene? Eirik 12/01 10:15 Skiprodusentene støtter tilsynelatende gliderprodusentene som igjen støtter produsentene av slipemaskiner osv. For ikke å snakke om alle som tjener penger på på å slipe/ preparere ski og selge glider. Men hva mener de som har utvilklet materialet og strukturen i sålene. Er sålen i seg selv god nok som den er? Mine ski er alltid best etter endel turer (glideren borte ?) og de er heldigvis ikke steinslipt pr. idag og jeg har en enkel stålsikling liggende.

Anmeld innlegg

Smørefrie ski? Ks 12/01 07:13 Smørefrie ski er for amatørene som går på ski 1 gang pr. år!

Anmeld innlegg

Om å skape en industri del 3 xiws 11/01 20:26 Konklusjonen til forfatteren er at selve skisålen på moderne ski er både sterkere og mer hydrofob (vannavstøtende) enn den voksen som legges på. I tillegg tiltrekker glideren mer skitt som reduserer gliden enn den rene sålen (ikke-steinslipte). Hans forslag er utvikling av en struktureringsprosess som ikke skaper "hår" samt at sålens

Anmeld innlegg

http://tux.aftenposten.no/comentary/showComments.do?articleId=1195444 (1 of 4)2006-01-14 01:09:29

Kommentar

hydrofobisitet økes ved å inkorporere fluorholdige stoffer i selve sålen. Dette mener han vil potensielt kan fjerne behovet for glider.

Om å skape en industri del 2 xiws 11/01 20:13 Poenget med steinsliping var blant annet å lage struktur for drenering av "vann" under skien og derved redusere friksjonen, akkurat som med bilhjul. Det er hvorvidt dette egentlig har noen effekt artikkelen i stor grad handler om. Forfatteren hevder at stålsikling av en ikke-steinslipt såle gir bedre glid, og som nevnt her tidligere har han lang erfaring som skismører.

Anmeld innlegg

Om å skape en industri xiws 11/01 20:12 Følgende vesentlige poenger bør man få med seg: avhandlingen handler om glid (friksjonen til underlaget). En skisåle består av en et sterk organisk materiale (polymerer med høy egenvekt). Diskusjonen burde være hvorvidt skiprodusentene ved å introdusere steinsliping av denne sålen har skapt et marked for salg av glider (parafinske vokser). Glideren sørger for at den de "hårene" som dannes ved steinsliping ikke reduserer gliden, derfor må steinslipte ski stadig vokses.

Anmeld innlegg

Les hele rapporten først Hønehue 11/01 19:07 Synes det er et hån mot denne forskeren å uttale seg på grunnlag av en avisartikkel i Se&Hør form en jouralist har klart å kline ihop på 30 minutter. Les hele rapporten før du uttaler deg! Det har jeg gjort og jeg er mildt sagt sjokkert over hvor hvor mye som er tatt ut av sammenheng. Sjønt det kreves nok litt mer realfaglig bakgrunn enn 1.klassematte på videregående for å kunne lese rapporten å få noe utbytte av det som står der.

Anmeld innlegg

Les hele rapporten på dagbladet.no

Greg

11/01 18:48 Istedenfor å synse og prøve å tolke denne missvisende artikkelen i Aftenposten skrevet av en journalist som tydeligvis er mer opptatt av fancy overskrift enn sakelig informasjon, anbefales heller å lese den originale forskningsrapporten på http://www.dagbladet.no/download/smoring.pdf

Anmeld innlegg

Misvisende overskrift. Eldar 11/01 18:37 Hvorfor skriver du at skismøring er tull når saken handler om glider. Det er stor forskjell på glider og festesmurning. Festesmurning er en nødvendighet, i hvert fall hevet over tvil ved kuldegrader. Hvis smørefrie ski hadde vært bra nok til å vinne med hadde noen gjort det. Vis meg hvem som har vunnet med _smørefrie_ ski. Jeg mener ikke rubba ski, altså der strukturen er gjort ru vha sandpapir el. lignende.

Anmeld innlegg

Think you a little about Günter 11/01 18:22 Hvis du har en ski som du vil ha til å gli bedre, så tenker du at du må legge på glidel. Hvis du spør deg selv, hvorfor kan ikke dette vidundermiddelet glider bakes inn i sålen fra første stund? Spør deg selv om hva skiprodusentene prøver å oppnå med de ulike sålene de lager og du har svaret selv: Ski uten glider vil gli best på den type snø den er beregnet påt. Men hvis du må slipe ned sålen ofte så blir ikke skia holdbare og det går ikke an å tilpasse glien til mer enn et føre.

Anmeld innlegg

Prøv smøretape Tore 11/01 18:21 Hvis det er så trøbbel med all smøringen - prøv smøretape da vel. Litt pes å sette på, men for en vanlig turgåer så holder det fint i en hel sesong. Da slipper du å smøre. Bare spenne på skiene og ut på tur!

Anmeld innlegg

erfaring einar 11/01 18:02 joda han har erfaring. "Russeren Lenonid Kuzmin er tidligere skiløper og smører. I 1995 smurte han skiene da kona Antonia Ordina tok bronse både individuelt og på stafett under ski-VM i Thunder Bay i 1995" klippet fra dagbladet.no. Og til dere som mener smørefrie ski er likeverdige om ikke bedre kan finne noe annet å holde på

Anmeld innlegg


Kommentar

med. En del mennesker her som tydeligvis har null peiling på hvordan man smører ski. Legger du inn 5 min før en skitur har du meget gode ski!!

erfaring, erfaring, erfaring ole olsen 11/01 17:48 denne mannen har antagelig aldri gått på ski. Vi får tilgi ham. Han er da i grunnen ganske søt i sin uvitenhet.

Anmeld innlegg

Godt poeng, Henrik hauk 11/01 17:46 gjelder for oss amatører, men også proffene kanskje? Hører jo til stadighet at man finner Det Perfekte Skipar for skiløperen, spørs om det vil ha samme egenskaper (spenst etc) dersom sålen slites ned og evt byttes? For meg som kun er turgåer tror jeg nok beskyttelsen voksen gir også skal tas med i regnestykket... men skismurning ER dyrt iallefall.

Anmeld innlegg

Hvor lenger Holder skien Henrik 11/01 17:24 Sålen holder vel ikke akkurat lenge. skal man kjøpe et par ski til 2000 kroner å bruke de 1 sesong for etter det er det ikke igjen noe såle. eller bruke litt penger på voks. så skiene holder i 10år.

Anmeld innlegg

Glid er bra, men hva med feste? Morten 11/01 17:06 Jeg som er som en danske å regne på ski vi gjerne ha litt feste i oppoverbakkene, skal man ha med feller da eller?

Anmeld innlegg

Typisk Norsk journalistikk Ragnar 11/01 17:01 Norske journalister har en tendens til å vri fakta i overskriftene for å skape mest mulig sensasjon. I gamle dager var det hovedsaklig Sværta som skrev slik, nå finner vi det til og med i Aftenposten. Det er jo bare glidervoksen mannen snakker om, hvis man kan tro journalisten.

Anmeld innlegg

Hvor lenge holder sålen?? Bård 11/01 16:28 Spørsmålet er jo hvor lenge sålen holder om man skal sikle med stål før hver tur. Spørs hvilken skiprodusent som har sponset denne forskningen, for de vil i teorien tjene mer om vi slutter å glide skiene....

Anmeld innlegg

Det som uansett er sant... Fedon 11/01 16:28 ...er at skismørning er dyrt. Betalte 600 kroner for tre stk voks, utjevningskork og klister m/fjerner. Det er vel ca. halv pris av et ok skipar. Hadde vært fint med litt konkurranse på området.

Anmeld innlegg

Les alt, magnus Bah 11/01 16:24 Diskusjonen om smørefrie ski kommer ikke av artikkelen, men av den første kommentaren her.

Anmeld innlegg

Placebo Proff men lat 11/01 16:23 Glider er skisportens placebo! Selv har jeg glidet annenhvertår. Jeg trener mye på ski sammen med glide-tullinger, og likevel er jeg stort sett den som har best gli...

Anmeld innlegg

Tull fra besten alle her! Magnus 11/01 16:18 Kuzmin snakker IKKE om smørefrie ski. Han snakker om at det er den nakne og skrapte sålen på SMØRESKI som er bedre enn glider til å gli, men han forutsetter ennå festesmøring i klassisk.

Anmeld


Kommentar

innlegg

Mye tull JFt 11/01 16:16 Journalistene har ikke lest artikkelen. Forskningen sier at gliden er best ved våt og skitten sne uten glider. Resten av tiden er det fordel med glider. Festesmøring er det alltid best med! Smørefrie ski er passe for de som går en gang i året. Ellers er det mye tull her.

Anmeld innlegg

Den glade glid Kåre K 11/01 16:11 Smørefrie har virkelig enorm friskjon mot underlaget. Oppover er det greit, men nedover? Synes forøvrig det er meget rart at skifabrikantene ikke har funnet opp en såle som glir best uten voks + er vedlikeholdsfri. Har noen her sklidd ned en bakke i søppelpose? Selv om Swix i fremtiden ikke selger glidevoks vil de nok overleve på rådyr festesmøring. Overpriset? Ja.

Anmeld innlegg

Smørefrie ski... noen forskjell? Jon 11/01 16:10 Tja... Er det egentlig noen som merker forskjell på smørefrie ski og "proffe" smurte ski? Da tenker jeg på Hr. Hvermannsen som går på ski to-tre ganger i året og ellers ikke har noe særlige skiferdigheter. Sant å si har jeg aldri prøvd smurte ski, men kunne heller aldri tenkt meg å prøve det heller!

Anmeld innlegg

Smør i vei :) Runar Agnar 11/01 16:08 Jeg har ikke brukt ski smørning de siste årene. Med glider er viktig, og sikle godt. Jeg skøyter for det meste, og da trenger man ikke så mye feste smørning. Og så er det så vannvittig moro å stake uten festesmørning. Går mye fortere. Men når det er sakt, folk som legger festesmørning under heile skiflata, burde lese mer bruksanvisningsmateriale. Det skal kun være en 40-50 cm. maks med festesmørning. God tur. :)

Anmeld innlegg

Forstår deg godt torkel Jens 11/01 16:02 Jeg forstår godt at du har smørefrie ski Torkel, for dette har du ikke peiling på. Denne artikkelen dreier seg om glien på skiene, ikke feste. Smørefrieski er til for de som ikke vil bruke tid på festesmøring. Men faktum er jo at hvis man virkelig kan smøre ski så vil feste være mye bedre med voks enn med smørefrie ski. Derfor er det ingen proffe som bruker smørefrieski. For det andre så vil som regel smørefrie ski også ha dårligere gli

Anmeld innlegg

Smørefrie ski G 11/01 15:59 Smørefrie ski har ofte veldig dårlig glid (Det er i alle fall min erfaring).

Anmeld innlegg

svar Håvard 11/01 15:56 smørefrieski er for feste smøring

Anmeld innlegg

Smørefrieski Torkel 11/01 15:51 Smørefrie ski har jo eksistert lenge. Jeg har selv slike ski. Hvorfor ikke slike ski er tatt i bruk av eliten skjønner jeg ikke. Det er nok mye kameratskap innen det miljøet. Skismørere må jo ha penger å leve av de også.

Anmeld innlegg


www.langrenn.com

www.langrenn.com

11.01.2006 - Bortkastet med glider En svensk doktorgradstudent kan være i ferd med å revolusjonere langrennsporten, og får støtte av smøreren Geir Tufto. I sin doktorgradsavhandling konkluderer Leonid Kuzmin med at skiløpere med fordel kan droppe å ha på glider på skiene. - Skismøring tiltrekker seg smuss, og smuss bremser farten - særlig når det er varmt, slår Kuzmin fast overfor Dagens Næringsliv. Årsaken til at rene ski glir bedre, ligger i dagens avanserte og superglatte skisåler, i følge Kuzmins forskning. Han mener i stedet skiløpere bør sikle sålen og deretter børste den med en ren og tørr stålbørste, i følge Dagens Næringsliv. - Det blir utvilsomt mye lettere å preparere ski nå, sier Kuzmin. Han mener rett og slett bruken av glider har hengt ved av gammel vane. - Om du skal gå klassisk stil skal du ha festesmøring, men om det blir minus 40 grader kan du droppe det også, sier den samme Kuzmin til Dagbladet.no Støtte fra Tufto Den norske smøreren Geir Tufto, som for øyeblikket smører på korttidskontrakt for de svenske utøverne, er ikke uenig i konklusjonene. - Det stemmer nok det ja. En ren såle er bedre enn pulver i mange tilfeller. Særlig når det er varmt. Ofte har vi vært nødt til å fjerne all fluoren på sålen med kraftige rensemidler, sier han og peker spesielt på det meget kostbare cera-pulveret som brukes under utøvernes skier. Han tror fremtidens revolusjoner vil komme ved endringer i sålen. - Det er på sålen det kan gjøres revolusjon. Skal man ta et skritt videre er det sålen som må skiftes ut, men det er lite trolig at skifabrikantene vil anstrenge seg særlig mye. Slike såler vil gjøre skiene så forferdelig dyre, sier han. Men skifabrikanten Madshus skal allerede være i gang, med hjelp fra blant andre Leonid

http://www.langrenn.com/index.php?id=294684&cat=1743&printable=1 (1 of 2)2006-01-16 12:36:20

www.langrenn.com

Kuzman. Han er forøvrig mannen til svensk-russiske Antonina Ordina som tok bronse under Ski-VM i Thunder Bay. Og hvem andre en Lenoid Kuzman smurte skiene, under de svært vanskelige førforholdene under dette mesterskapet? Les rapporten på dagbladet.no


Hem Utbildning Forskning Samverkan Aktuellt Om Mittuniversitetet Internt

Aktuellt

● Dubbelkvarten

● Kalendarium

● Lediga jobb

● Mittuniversitetet i media

● Nyhetsarkiv

● Nyhetsbrev

● Pressmaterial

Mittuniversitetets forskning sätter Sverige på den mediala Europakartan!2006-01-18

För första gången har en forskningsnyhet

från Sverige lyckats ta sig in på

AlphaGalileos topp-fem ranking av mest

lästa europeiska forskningsnyheter - deras s.

k. "hits parade". Det är Mittuniversitetet och

pressmeddelandet "Shocking news from

researcher ski wax slows your

glide" (doktorand Leonid Kuzmin,

institutionen för teknik, fysik och

matematik) som har lyckats med denna

bedrift!

AlphaGalileo (www.alphagalileo.org) är en sluten

portal för forskningsnyheter som har cirka 5000

journalister, merparten från Europa, anslutna.

Snabbval

Mittuniversitetet. - Mittuniversitetets forskning sätter Sverige på den mediala Europakartan!

● Kontakt

● Webbkarta

● Hjälp

● In English

http://www.miun.se/mhtemplates/MHNewsPage____22140.aspx (1 of 4)2006-01-18 16:07:45

Jag vill studera Jag är student Jag är journalist


Tack vare Mittuniversitetets medlemsskap i

ExpertSvar, vilket är Vetenskapsrådets

journalistportal i Sverige för forskningsnyheter,

kan vi få hjälp med översättning och internationell

spridning av pressmeddelanden som bedöms hålla

internationell konkurrenskraft.

Pressmeddelandet "Shocking news from

researcher ski wax slows your glide" har

genererat 2333 e-poster till journalister över

europa och 96 "hits" - vilket räckte till en

tredjeplacering i den senaste statistiken. Detta

pressmeddelande, och övriga fyra i "hits parade",

finns länkade nedan.

Under 2005 har Mittuniversitetet fått totalt fyra

pressmeddelanden översatta och publicerade på

AlphaGalileo. Det senaste innan den nu

uppmärksammade nyheten var pressmeddelandet

"Forskare från Mittuniversitetet skingrar mystiken

kring Stradivarius fioler", vilket också var en

forskningsnyhet som rönte stor uppmärksamhet -

1757 e-poster till journalister och 66 "hits".

"Hits parade" från AlphaGalileo, december



2005

"Diamonds Are Sought By Smell Like Truffles"

posted by Informnauka, 5 Dec 2005

http://www.alphagalileo.org/index.cfm?

fuseaction=readRelease&ag=1&ReleaseID=509286

"Feeling old? Supplement diet with leucine

prevents muscle loss linked to ageing", posted by

Blackwell Publishing, 2 Dec 2005



"Shocking news from researcher ski wax slows

your glide" posted by Vetenskapsrådet (The

Swedish Research Council), 5 Dec 2005



"Cancer, Genes And Broccoli - Study Of Genetic

Differences In Cancer Protection", posted by The

Institute of Food Research, 5 Dec 2005



"Physiologists discover how temperature



influences our taste", posted by Katholieke

Universiteit Leuven, 15 Dec 2005



Senast uppdaterad: 2006-01-18 16:03 © Mittuniversitetet 2005 Sidansvarig: [email protected]


NSD / Sport Torsdag 2006-01-19: "Forskaren utmanar hela skidindustrin" http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=8632&arkiv=False

1 of 2 2006-01-19 09:18

Torsdag 19 Januari 2006

Publicerad: 2006-01-19 00:05Uppdaterad: 2006-01-19 00:05

Av Daniel BergemanSkicka e-post. 0920-36143

Forskaren utmanar hela skidindustrinI Luleå lägger han framresultaten som vallajättenförsökte stoppa med hot LULEÅ.Leonid Kuzmin är forskaren som utmanar helaskidvärlden med teorin: Glidvalla är överflödigt - vallainte skidorna.- Vem som helst skulle komma fram till samma slutsats bara man tänker logiskt, sägerKuzmin. Den 9 februari ska han presentera sina rön vid Luleåtekniska universitet, men hans kontroversiella resultat har redan väckt uppståndelse inomskidbranschen. Inte minst i Norge där tidningar tagitupp ämnet.

Men den största kritiken har kommit från envallajätte.

- De har varit i kontakt med rektorn och sagt att omjag inte avslutar mitt arbete på mittuniversitet skade förstöra universitetets rykte. Det känns myckettråkigt.

- Jag hade kunnat acceptera såna reaktioner om jagskrivit om brottslighet bland invandrare eller homosexuellas rätt att adoptera barn. Men dethandlar om materiella ting som att valla skidor,säger Leonid Kuzmin som själv jobbat som vallarepå elitnivå.

Hans fru Antonina Ordina hade tunga meriter ilängdskidåkning som flerfaldig svensk mästarinnaoch dubbel bronsmedaljör på VM 1995.

- Hon körde ofta utan valla, bland annat tog honVM-bronsen utan vallade skidor. Det var något manhöll för sig själv på den tiden, men i dag kan jagprata fritt om vad jag vet.

Leonid Kuzmin har testat friktionen mellan snö ochskidor och upptäckt att glidvallan bara ställer tillbesvär för skidåkaren.

- Jag tycker att det räcker med att stålsicklaskidorna och sedan borsta dem med en stålborste.Problemet med glidvallor och andra beläggningar äratt de samlar smuts från skogen, särskilt när det ärvarmt.

Att valla skidor har länge ansetts vara en helvetenskap och skidförbund i Europa ochNordamerika spenderar stora pengar påvallaprodukter som man tror kan vara skillnaden ispåren.

- Många vallaexperter tycker nästan att det är enkonstform och det gör det väldigt svårt att föra endiskussion. Sen måste vi komma ihåg att valla säljerganska bra. Det kanske är viktigare för företagen attsälja bra än att ligga i framkant vad gäller forskning,menar Kuzmin.

Sport idag

Onsdag 2006-01-18

Ett steg närmareallsvenskan, Kalix

Junior-VM i fara förLundbäck

Fakta/Obsut

Obsut vill avsluta sinkarriär i Luleå

Asplövens drömstartknäckte tabelljumbonStorfors

Lundberg kan bli bortalänge

Fotbollsdomarna hartröttnat på skatterna

Tuffa och härligauppgörelser på mattan iGällivare

L-G Pettersson nyfikenpå forskarens resultat

Inför matchenMora-Luleå

Mattsson vill ändrasamhället med idrott

Resultat/bandy

Forskaren utmanar helaskidindustrin

Trist slut, Luleå

Nytt OS-hopp förBjörnlund

Tvärstopp - igen

Emil Lundberg akut tillsjukhus: ”Det kan varaen fraktur”

Bronssuccé för Lehto -nu väntar junior-VM

Roland Andersson stårför sina uttalanden

Johan Håkansson:Kalix måste ta vara påtillfället

Skidfester väntar iPagla - ”sprint harkommit för att stanna”

Kalixspelarna i allsvenskan

13 år och redan enringräv - Boman siktarmot landslaget

Leonid Kuzmin.

NSD / Sport Onsdag 2006-01-25: "Forskaren får mothugg av chefsvall... http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=9353&arkiv=False

1 of 2 2006-01-26 23:38


Forskaren fårmothugg av chefsvallaren BODEN.Det är onödigt attvalla skidorna - det anser Leonid Kuzmin, som forskat iämnet.Bodensaren JohanWåhlström är chefsvallare iskidskyttelandslaget ochställer sig tveksam till Kuzmins påstående.- De testervi gjort visar inte samma sak. Jag är helt övertygad omatt skidorna glider bättre med valla.

Leonid Kuzmin har rötterna i Ryssland och är giftmed Antonina Ordina, flera gånger svenskmästarinna och även ett stort namn internationellt.

Sedan en tid har han forskat i ämnet skidvalla vidMittuniversitetet i Sundsvall och den 9 februari ska han presentera resultatet vid Luleå tekniskauniversitet.

Kuzmin sa förra veckan i NSD:

- Problemet med glidvallor och andra beläggningarär att de samlar smuts. Särskilt när det är varmt.Jag tycker det räcker med att stålsickla skidorna ochsedan borsta dem med en stålborste.

Kuzmin avslöjade också att Ordina ofta körde utanvalla. Bland annat när hon tog brons i VM 1995.

”Bra att man forskar”Johan Wåhlström är en av de mest rutineradevallarna inom skid- och skidskyttelandslagen. Han har varit med sedan 1998 och säger:

- Jag tycker att det är bra att man forskar. Men mankan få fram olika resultat beroende på vad man villfå fram. Det som står klart är att en vallad skida gårlättare.

Landslagsvallaren tror att Kuzmin vill ha fram den såkallade K-punkten. Det är den punkt där vallade ochicke vallade skidor, så att säga, möts.

Johan förklarar:

- När vallan på en vallad skida tar slut uppstårK-punkten. I fortsättningen har jag alltså ingenvalla, precis som på en icke vallad skida.

- Kuzmin menar att en skida utan valla går snabbareefter K-punkten. Frågan är när skidorna möts? Ochvilken roll spelar olika fören?

Vad säger du om Kuzmins påstående om attdet räcker med att använda en stålsickel?

- Visst kan det vara bra. Men man måste även vallaskidorna.

Johan menar också, mot bakgrund av hur storapengar som satsas, att glidvallan har sin givna plats och en framtid.

- Annars skulle det inte finnas så många märken ochstora vallateam. Ta Norge till exempel. Där satsarman flera miljoner på glidprojekt.

OS väntarKuzmins påstående har redan rönt stor

Sport idag

Onsdag 2006-01-25

”Det är häftigt”

Bartecko: ”Det ärförstås kul att fansengillar det jag gör”

Eurocity kunde inte stoppa Kalix

Värvningen som kan bliguld värd

Kiruna gav Piteå enmatch till sist

BBK bryter med Niklas Backman

Saglik åtalas förmisshandel

Platt fall igen - Storforsär fortfarande utanseger

Ingen OS-vila förhockeyjuniorer

Marit - Norges storaOS-hopp

Skymf att lämna Cooparena innan slutsignalen

Tre norrbottningar islädhunds-EM

"Glädjande medödmjukhet"

Basketligan

Resultat/bandy

Nina på träningsläger

Folkets röst: Barteckomåste vara kvar!

Visst är Plannja bäst iNorrland

Målkungarnas tvekamp

Det råder inga tvivel -Calle har hittat rätt

Curre Lundmark nytränare i Leksand

Ingen slutseger - menlänslagen var ändånöjda

Karriären över för MarioLemieux: ”Det har variten fantastisk resa”

Hlinka valde varkenLuleå eller Frölunda

Ryske Leonid Kuzmin anser att man inte behöver glidvallaskidorna. Men bodensarenJohan Wåhlström (bilden),chefsvallare i skidskyttelandslaget, ärtveksam till påståendet.

NSD / Sport Onsdag 2006-01-25: "Forskaren får mothugg av chefsvall... http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=9353&arkiv=False

2 of 2 2006-01-26 23:38


Av Leif HammarströmSkicka e-post. 0921-13624

uppmärksamhet. Framförallt i Norge. En vallajättehar också hotat Mittuniversitet och sagt attuniversitetets rykte ska förstöras om Kuzmin inteavslutar sitt arbete.

Apropå Johan: nu är han hemma i Boden och den 1februari åker han och kollegan Erik Laestadius tillItalien och OS.

- Vi får tio dagar på oss att testa. OS blir spännandeoch är speciellt. Men vi är förberedda på allt.

Nästa ›

Tisdag 2006-01-24

Tuffa dueller i pisten

Forskaren får mothuggav chefsvallaren

Nuvarande ettan skrotas - derbygrupperinförs?

Orszahgs första mål förSt Louis

Resultat/alpint

”Jag vill vinna medLuleå”

© 2006 Norrländska Socialdemokraten Ansvarig utgivare: Lennart Håkansson

NSD / Sport Torsdag 2006-01-19: "Forskaren utmanar hela skidindustrin" http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=8632&arkiv=False

2 of 2 2006-01-19 09:18

Nästa ›

Tisdag 2006-01-17

Gamla styrelsen slår nutillbaka

Klubbensreklam-grupp sparkad

Vilken gyllene helg förAmanda i Haparanda

Resultat/basket

”Palle” på väg hem tillKalix

© 2006 Norrländska Socialdemokraten Ansvarig utgivare: Lennart Håkansson

NSD / Sport Torsdag 2006-01-19: "L-G Pettersson nyfiken på forskare... http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=8639&cat=2&pageIndex=0&ark...

1 of 2 2006-01-19 23:18



Av Daniel BergemanSkicka e-post. 0920-36143

L-G Pettersson nyfiken påforskarens resultat LULEÅ.Lars-Gunnar Pettersson, lärare påskidgymnasiet i Gällivare, gillar det kontroversiellavallautspelet.- Det ska vi testa på skolan, sägerPettersson. Tidigare under säsongen hörde Lars-GunnarPettersson talas om Leonid Kuzmins teoriter, menpoängterar att han inte läst avhandlingen.

- Valla och påläggningsprinciper bygger på att hållasmuts borta, men det är otroligt många parametrarsom spelar in. Jag har inte precis satt mig in i teorin, vad jag förstått är det i blötföre som han menar attdet ska vara fördelaktigt utan valla, säger Petterssonsom är gammal förbundskapten ilängdskidlandslaget.

Är det värt att testa?

- Absolut, det tänker vi göra på skolan, det krävs juinga större operationer. Men det får bli av när kylanminskat.

Antonina Ordina bevisade 1995 att hon kunde ta dubbla VM-brons utan valla. Vad betyder det?

- Jag var inte på plats i Thunder Bay, men kommerihåg hur det var. Det var svinkallt innan tävlingarna,men blev tropikvarmt, kring 15 grader plus, när alltdrog igång.

- För att rensa skidorna från skräp lindande manpapper runt dem och åkte över en bräda vid sidanom som var indränkt i diesel och någotlösningsmedel. Det där hamnade såklart i spåren såjag kan mycket väl tänka mig att det gick bättre attåka utan valla under så speciella förhållanden, sägerPettersson.

- Men jag gillar att någon rör om i grytan ochkommer med nya idéer. Det är enbart positivt närdet läggs ner mycket arbete kring skidåkningen.

Sport idag

Onsdag 2006-01-18

Ett steg närmareallsvenskan, Kalix

Forskare utmanar vallaindstrin

L-G Pettersson nyfikenpå forskarens resultat

Obsut vill avsluta sinkarriär i Luleå

Lundberg kan bli bortalänge

Junior-VM i fara förLundbäck

Fakta/Obsut

Asplövens drömstartknäckte tabelljumbonStorfors

Fotbollsdomarna hartröttnat på skatterna

Tuffa och härligauppgörelser på mattan iGällivare

Inför matchenMora-Luleå

Mattsson vill ändrasamhället med idrott

Resultat/bandy

Trist slut, Luleå

Nytt OS-hopp förBjörnlund

Tvärstopp - igen

Emil Lundberg akut tillsjukhus: ”Det kan varaen fraktur”

Bronssuccé för Lehto -nu väntar junior-VM

Roland Andersson stårför sina uttalanden

Johan Håkansson:Kalix måste ta vara påtillfället

Skidfester väntar iPagla - ”sprint harkommit för att stanna”

Kalixspelarna i allsvenskan

13 år och redan enringräv - Boman siktarmot landslaget

NSD / Sport Torsdag 2006-01-19: "L-G Pettersson nyfiken på forskare... http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=8639&cat=2&pageIndex=0&ark...

2 of 2 2006-01-19 23:18

Nästa ›

Tisdag 2006-01-17

Gamla styrelsen slår nutillbaka

Klubbensreklam-grupp sparkad

Vilken gyllene helg förAmanda i Haparanda

Resultat/basket

Avbräck för Comets

"Palle" på väg till Kalix

”Palle” på väg hem tillKalix


Vallatillverkare går till motangreppÖstersund. Världens största vallatillverkare, Swix, avfärdar Leonid Kuzmins avhandling som ovetenskaplig.

Relaterade artiklar ● Kuzmin överraskad

över allmänhetens reaktioner

● Vallade skidor gled sämre efter några hundra meter

● Avhandlingen ger eko i skidvärlden och flera internationella tidningar

- Jag har framfört vår kritik till Mittuniversitets ledning, säger Lars Karlöf, utvecklingschef på företaget. I en licentiatsavhandling som presenterades i förra veckan beskyller doktoranden på Mittuniversitetet, Leonid Kuzmin, vallatillverkarna Swix och Toko för att överdriva effekterna av sina fluorkarbonvallor i reklamen. Vallorna kostar i vissa fall en tusenlapp eller mer per burk. Kuzmin kallar till exempel lanseringen av Swix Cera F-valla för en reklamgimmick. Bland annat påstår han att vallan inte är smutsavstötande, vilket Swix hävdar. Tokos fluorblandade paraffinvalla sägs i reklamen ha mycket bättre vattenavstötande effekt än vanlig valla. Kuzmin hävdar att skillnaden inte är särskilt stor. Han säger också att han gjort egna mätningar som tyder på att ett torrt och ovallat belag som skrapats med stålskrapa har nästan lika bra vattenavstötande effekt. I morgon ska Swix komma med en officiell kommentar till Kuzmins avhandling. Även Toko filar på ett svar. Lars Karlöf säger att han har upptäckt flera allvarliga brister i rapporten. - Påståendena är inte tillräckligt bra dokumenterade. På vissa punkter ser det ut som han använt data som ska passa hans syften. Experimenten som ska visa hur mycket smuts som fastnar på skidorna är för få och för otydligt beskrivna, anser han. Kuzmin och hans handledare i Östersund och på Luleå tekniska universitet håller med om delar av kritiken. - Visst skulle jag ha gjort fler tester. Underlaget är litet. Men det är en resursfråga, säger Kuzmin. Biträdande professor Mats Tinnsten har varit lokal handledare för Kuzmin i Östersund. Han medger att det finns brister i avhandlingen, men han står för slutsatserna i den. Att världens största vallatillverkare försöker motbevisa slutsatserna är inte överraskande. - Jag håller med om att vi skulle gjort fler tester. Men jag tror att Swix skulle ha kommit med den kritiken hur många vi än hade gjort.

Tord [email protected] 063-161632




Kuzmin överraskad över allmänhetens reaktionerÖstersund. - Det vore en sak om jag kritiserat Jesus eller angripit homosexuella. Men det här handlar om skidvalla.

Relaterade artiklar ● Vallatillverkare går till

motangrepp

Leonid Kuzmin är överraskad över en del av de reaktioner han fått på sin avhandling. Många har uppmuntrat honom och ställt initierade frågor. Men på norska hemsidor har han kallats både det ena och det andra, bland annat "galen ryss som borde ägna sig åt att dricka vodka". På en svensk hemsida för längdåkare kallas han "en vrickad ryss som kommit på villovägar i det svenska välfärdssamhället" av en företagare i sportbranschen. Om han hade kritiserat ett minerat ämne som religion hade han kunnat förstå det, säger Leonid Kuzmin. Men att skidvalla kan få folk att bli så hatiska gör honom bekymrad: - Det var jag inte beredd på. Han tror på den analys som en norsk tidningsläsare gjort, att den som lägger mycket pengar på dyr valla inte vill höra att han eller hon eventuellt är lurad. - Det är kanske det som väcker aggressioner.





Vallade skidor gled sämre efter några hundra meterÖstersund. Leonid Kuzmins slutsats är att motionsåkare kan strunta i glidvalla. Det räcker med att skrapa belaget och borsta det med stålborste.


motangrepp

Sedan 1970-talet görs skidbelag i ett material som är så hårt att det även används i skottsäkra västar och konstgjorda knä- och höftleder. Vissa egenskaper liknar dem hos teflon. Leonid Kuzmin misstänkte att materialet var så bra att valla varken gjorde till eller från. Misstanken stärktes 1995 när Antonina Ordina tog VM-brons i Thunder Bay på ovallade skidor. Ordina är Kuzmins fru. Under VM 1995 var han hennes tränare och vallare. Tio år senare gjorde han som doktorand på Mittuniversitetet en serie experiment med vallade och ovallade skidor. Dels mätte han farten som testpersonen fick upp på en given sträcka, dels undersökte han och fotograferade smutsen på belaget efteråt. Han gjorde två upptäckter: 1. De vallade skidorna drog till sig mer smuts än de ovallade. 2. Glidet försämrades snabbare på de vallade skidorna. Vid några tillfällen gled de sämre än de ovallade redan efter några hundra meter. Det är de upptäckterna han nu presenterat i en avhandling som anses så hotfull att Swix och Toko avsatt sina främsta forskare för att slå hål på den. Kuzmin avfärdar inte all valla kategoriskt. Är spåret riktigt blött kan ren fluorvalla förbättra glidet, anser han. Och fästvalla behövs alltid när man åker klassiskt, menar han. Kuzmins grundråd är att motionärer inte behöver slösa tid och pengar på glidvalla. Men lösningen är inte bara att sluta valla. Alla skidor man köper i dag är stenslipade. Slipningen gör att belaget får "luddiga" grå fläckar. Skidorna blir fort tröga om de inte vallas. För att få ett bra glid utan valla måste man skrapa belaget med en stålskrapa och borsta med en stålborste. Då får man en yta med bra struktur och glidgenskaper. Ändå är alla fabriksnya skidor stenslipade i dag. Varför? Leonid Kuzmin tror att alla kopplingar mellan tillverkare och återförsäljare av slipmaskiner, skidor och valla gör att intresset för vallningsfria skidor inte är så stort. Så här skriver en läsare i norska Aftenposten: "Diskussionen borde handla om huruvida skidproducenterna genom att introducera stenslipning har skapat en marknad för glidvalla".



Avhandlingen ger eko i skidvärlden och flera internationella tidningarÖstersund. "En svensk doktorgradstudent kan vaere i ferd med å revolusjonere langrennsporten", skrev en norsk sportjournalist i veckan.


motangrepp

Leonid Kuzmins avhandling har gett eko i skidvärlden. Intresset minskade inte när han fick oväntat stöd av Geir Tufto, vallningsexpert som tidigare jobbat för norska landslaget och numera har kontrakt med svenska landslaget. - Det stemmer nok det ja. En ren såle er bedre enn pulver i mange tilfeller. Saerlig når det er varmt, säger han i tidningen Dagens Naeringsliv. Det är i Norge som nyheten fått störst genomslag. Flera tidningar har lagt ut hela avhandlingen i sina nätupplagor. I Aftenposten och Dagbladet har kommentarerna strömmat in. I Dagbladet svarade Kuzmin på hundratals frågor i ett nätmöte med läsarna dagen efter att avhandlingen hade presenterats. Tysk, schweizisk och italiensk press har också haft nyheten. Tidskriften The Economist konstaterar i en nyhetsartikel att vallatillverkarna i varje fall kan glädja sig åt att fästvalla är nödvändigt, enligt avhandlingen.




DN

En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se.

Publicerad 19 jan 12:54

Forskare dömer ut skidvalla Valla inte skidorna - det är bara onödigt. Det minst sagt kontroversiella påståendet kommer från forskaren Leonid Kuzmin.

- Valla säljer bra. Det kanske är viktigare för företagen än att ligga i framkant vad gäller forskning, säger Kuzmin till NSD. Den 9 februari ska Kuzmin, vars fru är flerfaldiga svenska mästarinnan Antonina Ordina, presentera sina rön vid Luleå tekniska universitet Men hans kontroversiella resultat har redan väckt uppståndelse inom skidbranschen. Enligt NSD kommer den största kritiken från en vallajätte. - De har varit i kontakt med rektorn och sagt att om jag inte avslutar mitt arbete på mittuniversitet ska de förstöra universitetets rykte. Det känns mycket tråkigt. Kuzmin har själv jobbat som vallare på elitnivå. Han har testat friktionen mellan snö och skidor och upptäckt att glidvallan bara ställer till besvär för skidåkaren. - Jag tycker att det räcker med att stålsickla skidorna och sedan borsta dem med en stålborste. Problemet med glidvallor och andra beläggningar är att de samlar smuts från skogen, särskilt när det är varmt, säger han till Norrländska Socialdemokraten. Kuzimns uttalanden utmanar hela vallaindustrin. - Många vallaexperter tycker nästan att det är en konstform och det gör det väldigt svårt att föra en diskussion. Sen måste vi komma ihåg att valla säljer ganska bra. Det kanske är viktigare för företagen att sälja bra än att ligga i framkant vad gäller forskning.

Emil Karlsson, [email protected]

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=5143462006-01-20 16:07:55


"Det är mycket med vallningen nu"Skidvärlden skakas av nya rön om glidvalla. Gamla sanningar ställs på ända. Mittuniversitetets skidforskare har genom sina resultat gjort att Sverige för första gången har en av de fem mest lästa europeiska forskarnyheterna på en rankinglista. ÖP gav sig ut i snöyra och snålblåst för att fråga skidåkarna själva - hur vallar du egentligen?

Rolf Eriksson.

Fredrik Uusitalo.

Anna Dahlberg, 29 år, en av Sveriges OS-åkare i Turin, satsar på sprint. Har just avslutat ett förmiddagspass på ÖSK: – Jag har oftast lyxen av att få glidvallan av vallarna i landslaget. Jag vet inte vad de gör helt men jag vet att man måste mätta belaget med mycket paraffin. Det är mycket med vallningen nu, skidorna ska stenslipas och allt. – För oss tävlingsåkare kan ett bra glid göra skillnaden mellan att komma etta och 15:e. Om jag har upplevt skillnaden på bra och dåligt? Oh, ja. Det kan bero på att fästvallan tar i eller att glidvallan är dålig. – Jag har aldrig provat att göra på Leonid Kuzmins sätt, men jag har svårt att tro att det alla håller på med i landslaget skulle vara fel. Kanske funkar hans sätt när snön är riktigt smutsig för paraffin drar åt sig smuts. Men som motionär skulle jag inte lägga ned så mycket på valla. Jag skulle aldrig köpa en ceraburk i alla fall. Rolf Eriksson, 73 år, har åkt skidor sedan barnsben, är på väg på ett tvåmilapass, kanske till Spikbodarna: – Jag har lagt på lila glidvalla i dag. Egentligen är det fel. Det ska vara blått. Jag brukar borsta glidytan varje gång jag ska åka. Jag åker tio mil innan jag lägger på nytt paraffin. – Innan stenslipningen kom brukade vi sandpappra hela belaget, men då förstörde vi ju skidorna. Jag minns när stenslipningen kom, då skakade längdskidåkarna på huvudet men utförsåkarna hade ju

http://www.op.se/popup.php?frames=true&template=Arti...29376&level1=2&level2=537&title=Skriv%20ut%20artikel (1 of 2)2006-01-23 15:11:56


stenslipat länge. Ska man göra som Kuzmin säger måste man väl ha utrustning och kunskap, det är väl inte att bara börja sickla? Det måste ju bli rätt vinkel på skidan. – Hur mycket jag lägger ut på valla? Ytterst lite, jag har så jag klarar mig. Livet ut. Som motionär finns det ingen anledning att köpa dyra fluorvallor, de gamla duger än. Fredrik Uusitalo, 21 år, har just avslutat ett förmiddagspass på två timmar. Åker snart U 23-VM för Sollefteå: – Hur jag får bra glid? Genom att valla och genom att ha bra struktur på skidorna. Jag skickar in dem på slipning, man drar kanaler i skidan. I dag har jag XC 40 för finporig snö. Det är viktigare än vallan. – Det är intressant med de här nya forskningsresultaten, men ingen i eliten går ju på Kuzmins koncept än. Om några år kanske det kommer. – I dag hade jag blått glid, LF 6 och blått fäste. Det är inte kul att ha dåligt glid. Har man vallat bort sig kan man inte vinna, att ha någon som glider om en i varje nedförsbacke kan vara psykiskt knäckande.

Maria [email protected] 063-161621


http://www.op.se/popup.php?frames=true&template=Arti...29376&level1=2&level2=537&title=Skriv%20ut%20artikel (2 of 2)2006-01-23 15:11:56

Get Outdoors - Ski Wax is Whack: The Myth is Blown by Swedes - Getoutdoors.com Outdoor Blog

Essential Tools

National Park Direct

Ski Wax is Whack: The Myth is Blown by SwedesGetoutdoors.com Outdoor Blog

Thursday, January 12. 2006

Ski Wax is Whack: The Myth is Blown by Swedes

So, now that we aren't shelling out our precious little cash on less-than-necessary water filtration systems, we have more to spend on other uber-requisite products of the outdoor gear industry, right? Well, now you can save the $30+ bucks that you would have forked over for a base grind and wax job. Yet another marketing perpetuated myth is trumped, this time by Leonid Kuzmin, a former cross-country racing champion turned ski coach who is now a doctoral student at Mid-Sweden University (read the complete study here in PDF format) according to The Economist. Apparently, somebody didn't connect the dots when the ski industry replaced wooden skis with plastic back in the early 1970's. You see, wax was used to reduce friction and increase hydrophobia (science speak for "it doesn't absorb water") on wooden skis. Plastic skis, now made with ultra high molecular weight polyethelene (UHMWPE) bases, are already sufficently hydrophobic with a low coefficient of friction. But there is enough money to be made by wax manufacturers and tuning shops that we've been suckered for way too long. Granted, the study was only done on nordic skis so us alpine skiers will still be paying the man for wax:

Admittedly, Mr Kuzmin's research was conducted on cross-country skiers, but he believes it will prove true for downhill racers as well.

WildSnow also weighs in on the subject:

Unfortunatly the Economist makes an ignorant leap of logic from nordic skiing to alpine, stating that “Skiers…can forget about long hours ironing was on to their skis and devote more time to the slopes.” Perhaps Kuzmin’s theory is an evolution of nordic waxing tech, but any performance alpine skier can tell you that wax is almost always faster than raw P-tex — after hours of ironing or just a quick rub-on.

Posted by Ochotona in Ski & Snowboard, Outdoor Industry at 00:00 | Comments (0) | Trackbacks (0)

Trackbacks

Trackback specific URI for this entry

No Trackbacks Comments

Display comments as (Linear | Threaded)

No comments Add Comment

Quicksearch

Popular Entries

Where Have All The Good Outdoor Blogs Gone? 14 commentsREI: The Wal-Mart of the Outdoors? 8 commentsArc'Teryx, GoLite, Camelbak, North Face, Black Diamond and the Outdoor Industry: Outfitting the US War & Military Machine 7 commentsCarlton Beer Ad Video 5 commentsRECCO Avalanche Apparel: Gear for People with Bad Memories and Lots of Money 5 comments

Other Links

BlogsTreehugger National Parks Traveler Snowbliss Two Heel Drive Stuff We LikePress-Bot Silverton Mountain Chrome Bags

Archives

January 2006 December 2005 November 2005 Recent... Older...

send tips to info @ getoutdoors.com

Categories

Ads

Backpacking

Biking

Books

Camping

Climbing

Deals

Destinations

http://www.getoutdoors.com/goblog/index.php?/archives/268-Ski-Wax-is-Whack-The-Myth-is-Blown-by-Swedes.html (1 of 4)2006-01-23 15:12:35

» Is Ski Wax Obsolete?Lou Dawson’s Backcountry Skiing Blog

Lou Dawson's Backcountry Skiing Weblog Blog

Guidebooks

Great Articles

Backcountry Tips

Lou's News

Ski Book List

Special Links

About Lou

Forums

Contact Us

Home & Blog

Flea Market

Book Shop

Dynafit Info

Fritschi Info

Naxo Info

Binding Mounting

« Backcountry Skiing at Snowmass AspenBackcountry Skiing News Roundup »

Is Ski Wax Obsolete?

If you’ve ever let your bases go raw and endured the drag, then showed up for a day of

cranking with fresh gloss on your P-tex, you know intuitivly that wax works.

Not so fast (even if your waxed skis do slide like they’re based with atomic slime mold).

Nate over at Backbone Media handed me a fascinating clipping today; a synopsis (in The

Economist) of an interesting ski wax study being done by Leonid Kuzmin, a Swedish

waxing scientist who appears at first glance to have breathed too much fluorocarbon

vapor — but perhaps not.

Kuzmin, a former nordic championship coach, did a detailed study comparing sintered P-

tex with glide wax on nordic skis. He claims his study shows that in many cases (if not

most) the P-tex ended up with better glide after about 200 meters of testing, since the

wax picks up dirt and the P-tex stays clean.

●

● Blog Archives❍ January 2006

❍ December 2005

❍ November 2005

❍ October 2005

❍ September 2005

❍ December 2004

● Categories❍ 8,000 Meter

Skiing (3)

❍ Avalanches (13)

❍ Backcountry Photography (1)

❍ Binding Reviews (10)

http://www.wildsnow.com/?p=77 (1 of 4)2006-01-23 15:13:32


Copyright 2006 Louis Dawson

Unfortunatly the Economist makes an ignorant leap of logic from nordic skiing to alpine,

stating that “Skiers…can forget about long hours ironing was on to their skis and devote

more time to the slopes.” Perhaps Kuzmin’s theory is an evolution of nordic waxing tech,

but any performance alpine skier can tell you that wax is almost always faster than raw P-

tex — after hours of ironing or just a quick rub-on.

But the conclusion of the Economist article might help out a few lunchtime nordies in a

hurry to ramp up their BPM doing classic style kick-and-glide: kick wax is still important,

but perhaps you don’t have to spend time tweaking your glide layer.

Evolution? Fantasy? Perhaps going with raw P-tex works for skate skiing?

This entry was posted on Wednesday, December 28th, 2005 at 6:35 pm and is filed under

Uncategorized, Misc Gear Reviews. You can follow any responses to this entry through the RSS

2.0 feed. Responses are currently closed, but you can trackback from your own site.

3 Responses to “Is Ski Wax Obsolete?”

1. Penn Says:

December 28th, 2005 at 11:29 pm

Finally, scientific research that supports my laziness in prepping my

backcountry skis. This is perfect as it supports my long held belief that the

more simple the fun is - the better.

❍ Book Reviews (1)

❍ Boot Reviews (9)

❍ Budget Gear (6)

❍ Enviro Rants (7)

❍ Eulogies (3)

❍ Fourteeners (4)

❍ Gear Mods (4)

❍ Lightweight Gear (4)

❍ Misc Gear Reviews (18)

❍ Movie Reviews (5)

❍ Rando Racing (3)

❍ Technique (2)

❍ Televangelism (6)

❍ Trip Reports (21)

❍ Uncategorized (43)

●



2. Jim Says: December 29th, 2005 at 1:31 am

Interesting but both articles cited didn’t give enough information to

understand the setting in which a non-wax ski out performs a wax ski. As

with any scientific finding, an extrapolation of the conclusion beyond the

limited study objective can many times are wrong. Without further testing,

they are nothing more than speculation or an educated guess.

Some questions that the limited information provoked in me were:

1. How much dirt was on the snow that was tested?

2. Temperature ranges tested?

3. How does pressure on a skate ski compare to downhill boards?

4. How does pressure relate to accumulation of dirt?

I could see how his theory may hold true for backcountry skiing during very

late spring/early summer when there is a ton of dirt on a slope. But during

the majority of the season, I’m skeptical without seeing more of the study.

Thanks for posting this Lou, keep us informed!

3. Sky Says: December 29th, 2005 at 1:32 am



I don’t think wax is obsolete at all, but as far as backcountry skiing I often

find going without wax is better. It helps for long descending exits from

valleys with lots of flats and rolls. It’s easy to glide the flats and small uphills

with no wax nordic style, whereas with wax it becomes necessary to do

painful things like sidestep and herringbone.

Copyright Louis Dawson ©2006 . All rights reserved. Contact Louis Dawson

Based on the Adsense Ready Theme by Jason Golod and powered by WordPress. .: RSS :.

Welcome to Louis (Lou) Dawson's backcountry skiing information and opinion website. Lou's passion for the past 40 years has been alpinism, climbing, mountaineering and back country skiing -- and all manner of outdoor recreation. He has authored numerous books and articles about backcountry skiingand snowboarding, and is well known as the first and only person to ski down all 54 of Colorado's 14,000-foot peaks, otherwise known as the famous Fourteeners! Books and free back country information here, and tons of Randonnee rando telemark backcountry skiing info. All material on this website is copyrighted. Permission is required for reproduction, electronic or otherwise. That includes publication and display on other websites by whatever means. For more about this, PLEASE SEE OUR COPYRIGHT INFORMATION.

Backcountry skiing is a dangerous sport. You may be killed or severely injured if you choose to do all forms of randone, randonnee and randonnée skiing. The information on this website is intended only as general information for a variety of aspects of backcountry skiing and outdoor recreation. While the authors and editors of the information on this website make every effort to present useful information, due to human error the information, text and images contained within this website may be inaccurate, false, or out-of-date. By using the information provided on this website, you agree to absolve the owners of WildSnow.com of any liability for injuries or losses incured while using such information. Furthermore, you agree to use any of this website's information, maps, photos, or binding mounting instuctions or templatates at your own risk, and waive Wildsnow.com its owners and contributors of any liability for use of said items for backcountry skiing or any other use.


bookofjoe: 'Ski Wax is Redundant'

Search bookofjoe: bookofjoe

« Visor Sunglasses | Home | What's in the stainless steel

box? »

December 27, 2005

'Ski Wax is Redundant'

What?

That's heresy, if you're a ski wax manufacturer.

They've got waxes for any and every condition.

But comes now Leonid Kuzmin, a former cross-country racing champion turned ski coach turned doctoral student at Mid–Sweden University, with research findings showing that, for runs of more than a couple of hundred meters, the presence of ski wax slows the skier down.

A story on Kuzmin's findings appeared in the December 14 issue

of The Economist.

Just in time to save you a lot of time and money this season, should you find Kuzmin's work worth investigating for yourself.

Here's the article.

About Me

Email Me

Subscribe to this blog's feed

Archives

● January 22, 2006

● January 21, 2006

● January 20, 2006

● January 19, 2006

● January 18, 2006

● January 17, 2006

● January 16, 2006

● January 15, 2006

● January 14, 2006

● January 13, 2006

● All Archives

Recent Comments

● Al Christensen on crazy numbers

watch

● cman on Wear Maria Sharapova's

Tennis Dress

http://www.bookofjoe.com/2005/12/ski_wax_is_redu.html (1 of 5)2006-01-23 15:14:41


Not Waxing Lyrical

Using ski wax can trap dirt, and thus slow down the skier

This season, like every previous one, recreational and racing skiers alike will apply wax to their skis in the hope of schussing that little bit faster.

They will do so after assessing the air's temperature, its humidity and the prevailing snow conditions, so as to determine exactly which wax they should use.

Not any old wax will do.

Some are formulated for use over cold, dry snow and others for warmer, wetter stuff.

Aficionados who want to extract the maximum advantage will take great care over which they choose.

But recent research suggests they are wasting their time, not merely in their choice of wax, but in bothering to wax their skis at all.

A study by Leonid Kuzmin, a former cross-country racing champion turned ski coach who is now a doctoral student at Mid-Sweden University, concludes that for runs of more than a couple of hundred metres, the presence of ski wax slows the skier down.

Admittedly, Mr Kuzmin's research was conducted on cross-country skiers, but he believes it will prove true for downhill racers as well.

The way in which a ski slides over the snow boils down to the way in which friction between the base of the ski and the surface of the snow melts that snow, transforming it into a thin layer of water.

The ski then floats across this layer. Indeed, snowboarding, ice skating and sledging also rely on this principle.

The depth of the water layer is crucial.

● Shawn Lea on crazy numbers watch

● Richelle on Polly want a cracker?

Why you should never cross a parrot

● Weili Wu on Tilly Smith, 11, Named

Child of the Year

● Flutist on Is the secret of happiness

right in front of our eyes?

● casey .s on CIA's Homepage For Kids

● David on Is the secret of happiness

right in front of our eyes?

● Shawn Lea on Tempur–Pedic® Neck

Pillow — The Good, The Bad and

The Ugly

● Shawn Lea on Is the secret of

happiness right in front of our eyes?

» Blogs that link here



If it is too thin, which can happen at very low temperatures, the ski sticks.

Skiers typically try to overcome this friction by applying hard wax.

If it is too thick, which can happen at warmer temperatures, it can create suction that makes it harder to slide over the water layer.

To avoid that, skiers typically apply soft wax.

The base layer of modern skis is made from a substance called ultra-high-molecular-weight polyethylene.

This fantastic plastic has molecules far longer than those of regular polyethylene, and these molecules are, in addition, packed tightly into a crystal structure rather than being scattered at random.

The result is a tough material that has a low coefficient of friction—comparable to that of Teflon—and is highly resistant to abrasion.

Its properties are so useful and unusual that it is used not only to create the base layer of skis, but also to make bulletproof jackets and artificial hip and knee joints.

In fact, Mr Kuzmin suspected that this wonder material was so good that waxing it was no longer necessary.

He therefore decided to conduct a series of experiments with waxed and unwaxed skis.

He commissioned a few pairs of transparent skis that a volunteer then took out on to a test slope.

That done, he examined the skis and found that those treated with wax attracted more dirt than the ones that were unwaxed.

Moreover, Mr Kuzmin also recorded the speeds the volunteer reached while gliding down the test slope.

He found that after distances of just a couple of hundred



metres, gliding on unwaxed skis was faster than on their waxed counterparts.

Skiers can thus, it seems, forget about long hours spent ironing wax on to their skis and devote more of their time to the slopes.

Before ski-wax makers pack up shop, however, business opportunities do still exist.

Mr Kuzmin's research pertains only to glide wax—that is, wax intended to make skis glide faster.

Cross-country skiing also employs a second form, kick wax, which has the opposite effect.

Kick wax is applied to the parts of the blades of cross-country skis that are directly under the skier's feet.

These do not (or, at least, should not) touch the ground when the skier is gliding.

On flat terrain, such wax allows the skier to push off and on uphill climbs it prevents him from slipping backwards.

Manufacturers will be pleased to hear that kick wax remains essential to cross-country skiing.

December 27, 2005 at 10:01 AM | Permalink

TrackBack

TrackBack URL for this entry: http://www.typepad.com/t/trackback/3916963

Listed below are links to weblogs that reference 'Ski Wax is

Redundant':

Comments

Post a comment

Name: Remember personal info?


Kvarken.com - Regionala nyheter

Portalen:

Logga in

Välj språk: Svenska| Suomeksi| Norsk| English

Portalen:

● Hem● Företag● Nyheter● Kontakta oss● Om Kvarken.com

Hjälp för denna funktion Kvarken.com: / Nyheter / Regionala nyheter / Ski wax is slowing you down!

Nyheter:

● Regionala nyheter● Medlemmarna informerar● Nyhetsbrev

Ski wax is slowing you down!

Av Annica Bray den 2005-12-12

Skip the ski wax and go faster. That´s the resault of the latest research.

Leonid Kuzmin, doctorial candidate at Mittuniversitetet, Sweden, has shown that recreational skiers very well could skip the ski wax to gain better glide. This has also been proven to sometimes be valid for professional skiers as well.

http://www.kvarken.com/news/article.asp?id=4449 (1 of 2)2006-01-23 15:15:11

Kvarken.com - Regionala nyheter

- The need for ski wax is a myth. It’s better to use the ski’s inherent glide capacity, says Leonid Kuzmin.

Kuzmin has tested the friction between snow and skis and the results at showing that ski wax is only causing inconvenience for the skier. Modern skis are made out of ultra high molecular polythene (UHMWPE), a material with an exceptionally low friction coefficient. The material also withstands wear and tear extraordinarily good, making no use of ski wax as a protecting coat. Tests show that the ski wax is gathering impurities from the snow, resulting in a higher friction than if the wax had not been applied.

-This is the reason that you should not cover an extraordinary material with a less good material such as ski wax, says Kuzmin.

At present Kuzmin and his colleagues at the institution of technology, physics and mathematics at Campus Östersund are working on the development of glide tests.

Source: Press Release, Mittuniversitetet

Copyright © 2005 FR Service i AC-Län AB EUROPEISKA UNIONEN | Europeiska regionala utvecklingsfonden

http://www.kvarken.com/news/article.asp?id=4449 (2 of 2)2006-01-23 15:15:11

www.unt.se - Skriv ut

Hoppfullt inför det nya året 2005-12-31 Av:Lotta Frithiof Ett nytt år ligger och väntar. Medan det gamla depressivt vägrar att lämna plats. Här är några hållpunkter och händelser att se fram emot under 2006. Det finns somligt att glädjas över. Så här års är det mycket tittande i backspegeln som gäller. Än en gång ska vi uppleva det gångna årets katastrofer, muthärvor och skandaluttalanden. Har vi något att se fram emot 2006? — Ja. Joakim Palme, vd för Institutet för framtidsstudier, nämner bums den väntade ekonomiska uppgången både för företagen och för hushållen. Men trots att många företag verkar ha medvind pratar man inte om nyanställningar? — Det finns en tendens att titta bakåt i stället för framåt. Det gör analysen förminskande. Man tror alltså inte att uppgången kommer att bli så pass stor som den blir. Och vice versa, nedgången förutspås bli mindre än den blir. Finns det något mer som vi kan glädjas åt? — Tja. Det blir tyst i luren en stund. Pausen bådar inte gott. Tystnaden håller i sig. Men hur ser det ut inom områden som ni forskar i? Till exempel bostadssegregationen? — Ja, där är det kanske inte lika djäkligt som man tror. Men däremot illa på ett annat sätt, säger Joakim Palme som menar att slutsatsen ofta blir fel. Orsaken till problemen är inte att ett område är invandrartätt. Anledningen är ekonomisk och beror på att många av dem som bor där har arbetarbakgrund och att arbetslösheten är så pass utbredd. Någon snabb ljusning ser Joakim Palme inte framför sig. Inte heller menar han att universitetsvärlden kommer att bli nämnvärt mer jämställd under nästa år. — Det går åt rätt håll men så långsamt, så långsamt. Flickor och kvinnor har en stor potential, det märks redan i småskolan. Många av dem fortsätter till högre studier och tar sin doktorsexamen men därifrån kommer de inte vidare, säger Joakim Palme. Finns det något riktigt glädjande? — Jo. Flera av världens fattiga länder i norra Afrika, i Asien och i Mellanöstern har fått så pass god ekonomi att de av egen

http://www2.unt.se/printarticle/0,1842,MC=1-AV_ID=459200-SC_ID=24,00.html (1 of 3)2006-01-23 15:15:51


kraft kan bidra till att förverkliga millenniemålet som går ut på att halvera världens fattigdom inom en tioårsperiod, säger han. Men även om världsproblemen inte kommer att upphöra nästa år finns det faktiskt annat att glädjas över. De ensamstående föräldrar som har underhållsstöd från Försäkringskassan kan se fram emot att månadsutbetalningarna blir 100 kronor högre, alltså 1 273 kronor. Det är den första höjningen någonsin. Underhållsstödet har legat på samma nivå sedan 1996. På miljöområdet kan också positiva tecken skönjas. Ett nytt avtal har slutits mellan EU:s fiskeministrar för år 2006, som innebär att hotet mot torsken kan minska; fiskarna får färre lagliga fiskedagar och minskade kvoter. Dessutom kommer stora bensinmackar att bli skyldiga att sälja förnyelsebara drivmedel som biogas och etanol, från 1 april. De småhusägare som byter ut sin direktverkande elvärme eller oljeuppvärmning kan få pengar från staten. Två miljarder kronor finns för dem som i stället börjar använda fjärrvärme, biobränsleeldade uppvärmningssystem, berg-, sjö- och jordvärmepump. Hjälper inte något av detta finns alltid fotbolls-VM i Tyskland att längta efter. Mellan 10 och 24 januari är det dags att ansöka om biljetter via Svenska fotbollförbundet. Och sedan är det inte långt kvar till vinter-OS i Turin. Tävlingarna pågår mellan 19 och 26 februari och man kan bara gissa hur mycket alpina grenar, bob, ishockey och längdskidåkning som kommer att visas i tv. För den som hellre vill åka själv kan det vara nog så kul att veta att skidvalla ger sämre glid och att det inte är någon mening för motionären att lägga ner dyrbar fritid och pengar på att valla sina skidor. I januari kommer doktoranden Leonid Kuzmin vid Mittuniversitetet att presentera en licentiatavhandling kring skidvallning. Han har själv ett förflutet som vallare på elitnivå. När hans hustru Antonina Ordina tävlade i skid-VM 1995, och tog bronsmedalj, valde han att låta henne åka ovallat. För honom blev det vändpunkten. Därefter testade han friktionen mellan snö och skidor och upptäckte att glidvallan bara ställer till besvär. Att det var bättre att uttnyttja belagens egna positiva glidegenskaper. Belagen på dagens skidor är gjorda av ultrahögmolekylär polyeten, ett material med goda nötningsegenskaper, låg friktion och förmåga till självsmörjning. Kuzmin anser att det är fel att täcka detta utmärkta material med ett som är sämre. Dessutom gör valla att smuts samlas snabbare på skidorna och effekten blir att de glider långsammare. Tänk om hans upptäckt stämmer även på annat under



kommande året. Kanske är mycket av det vi gör av gammal vana enbart något som motverkar sitt eget syfte.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.



Forskare stöder Kuzmins kritik mot onödig vallaÖstersund. Nu preciserar vallatillverkaren Swix sin kritik mot Leonid Kuzmins avhandling om valla. Samtidigt får han stöd av två ledande forskare. I förra veckan skrev ÖP om att doktoranden på Mittuniversitetet, Leonid Kuzmin, chockat skidvärlden med sin avhandling. I korthet kommer han fram till att ovallade och stålskrapade skidor glider bättre än vall-ade. Världens största vallatillverkare, Swix, avfärdade avhandlingen som ovetenskaplig. Nu preciserar de sin kritik i ett officiellt uttalande: • Kuzmin har gjort för få tester för att kunna dra några slutsatser, hävdar Swix. • Testerna har bara utförts vid fyra olika tillfällen, tre på vårsnö och ett i kallföre. • Ett av teståken med stålsicklade skidor ger sämre resultat, vilket inte diskuteras i avhandlingen. • Det saknas felanalyser för att kunna bedöma resultatet. Men Leonid Kuzmin får samtidigt stöd från ledande experter. Amerikanen Samuel Colbeck har forskat om friktionen mellan skidor och snö för den amerikanska försvarsmaktens räkning. Colbeck är kritisk till delar av Kuzmins avhandling, men säger sig vara glad att någon utmanar vallaindustrins obevisade påståenden och att Kuzmins slutsatser är tänkvärda. Från Urs Geissbühler, forskningschef hos skidbelagstillverkarna IMS Kunststoff, får Kuzmin stöd i påståendet att skidbelag inte är porösa. Geissbühler säger att uppfattningen att det går att "mätta" ett belag med skidvalla troligen härrör sig från träskidans tid när det verkligen gick att impregnera skidor med valla.




Skriv ut

Glidvallning helt onödig enligt Kuzmin LULEÅ, KURIREN. Forskaren Leonid Kuzmins avhandling, där han hävdar att glidvalla oftast är överflödig, väcker upprörda känslor hos både skidåkare och tillverkare av valla. Vissa hot har också framförts, framförallt mot Mittuniversitetet, där han bedrivit sin forskning. – Folk från ett stort vallaföretag har pratat med min dekanus, och sagt att om jag inte slutar med

mitt arbete ska de förstöra universitetets renommé. Det tycker jag är ett märkligt sätt att reagera

på seriös forskning. Man borde istället komma till mig direkt och framföra argument mot mina

forskningsresultat, säger Kuzmin till Norrbottens-Kuriren.

Reaktionerna har också fått Luleå tekniska universitet att tänka på säkerhetsfrågor i samband med

att Leonid Kuzmin den 9 februari lägger fram sin licentiatuppsats, och håller licentiatseminarium

vid universitetet i Luleå.

Orsaken till att han håller seminariet i Luleå är att Mittuniversitet i Sundsvall/Östersund inte hade

examensrätt för licenciater och doktorander när Kuzmin började sin forskning om glidvallans

värde. De två universiteten i norr har också sedan länge ett samarbete.

”Räcker att stålsickla”

Det var i december som 48-årige civilingenjören Leonid Kuzmin, make och tränare/ledare för

tidigare damstjärnan Antonina Ordina, släppte sin kontroversiella avhandling gällande glidvallning.

Hans forskning visade i korthet att glidvallning oftast är överflödig beroende på att smuts fastnar i

glidvallan.

Så här förklarar Kuzmin varför man inte behöver valla längdskidor för att få ett bra glid.

– Det räcker att stålsickla (skrapa) skidorna, och sedan borsta dem med en ren och torr

stålborste. Belaget under skidorna är gjort av ett material med fantastiska egenskaper, som jag

inte tycker man ska gömma bakom glidvallor. Och stenslipning förstör belaget, anser jag. När man

sicklar skidorna är det så lite av belaget som försvinner att man kan hålla på nästan hur länge

som helst. Man får fram en ny fräsch yta med utomordentliga glidegenskaper. Mitt råd till

motionärer och ungdomar är att inte använda glidvalla alls eftersom vallan drar till sig smuts från

skogen, särskilt när det är varmt, konstaterar Kuzmin i en artikel på Mittuniversitetets hemsida.

Förstår inte kritiken

Men Kuzmin är noga med att poängtera att hans forskning endast handlar om hur man behandlar

skidbelaget för bästa glid. Fästvalla behövs fortfarande, och det finns många andra faktorer i

skidornas kontruktion som också påverkar hur de fungerar,

Reaktionerna har dock inte låtit vänta på sig både i Sverige och utomlands. Särskilt het har

diskussionen varit i Norge, där vissa avfärdat rönen som ”svammel”.

– Mycket konstigt. Jag hade kunnat acceptera den här kritiken om jag hade skrivit om brottslighet

bland invandrare eller religiösa frågor. Men det här handlar om att valla skidor - materiella ting,

säger Kuzmin.

Mikael Jonsson, prorektor vid Luleå tekniska universitet, har varit Kuzmins handledare i

forskningen. Han är förvånad över de kraftiga reaktionerna och konstaterar i LTU-nytt att han

http://www.kuriren.nu/POP_print.asp?ArticleID=1080774 (1 of 2)2006-01-26 23:27:17

Skriv ut

aldrig varit med om något liknande förut:

– Det kan ju bero på två saker. Antingen tycker de att det jobb vi gjort är väldigt dåligt, och

därför vill de inte att det ska bli kännt, eller så tycker de inte att vårt jobb är dåligt, men vill ändå

inte att det ska komma ut därför att de lever på att sälja valla. Det vi kan göra nu är att vässa

våra argument så att vi kan besvara kritiken. Några av de kommentarer vi fått är sakliga och bra,

och de tar vi till oss, säger Mikael Jonsson.

Swix skeptiska

Norska Swix är världens största producent av valla och de är tveksamma till Kuzmins

forskningsresultat.

– Vi är skeptiska, men vi vill inte uttala oss förrän vi ser vad för bevis han har i rapporten, säger

Swixs marknadsdirektör Inge Kjetil Grini till Dagens näringsliv.

Kanske kan seminariet i Luleå den 9 februari ge klarhet på frågan om glidvalla behövs eller inte. HÅKAN SVENSSON


Norra Västerbotten

Detta är en utskrift från Norra Västerbottens Tidning Artikeln publicerades: Lördag 28 Januari 2006 01:00

Befriad - om du vill

Stålsickel. Stålborste. Och så lite Blå Extra i fästet. Det enkla alternativet fungerar! Foto:Olle Lundqvist

General Motors redovisar en förlust på 1,2 miljarder dollar för det fjärde kvartalet i fjol. Exklusive engångsposter. 1 200 000 000 dollar. 9 960 000 000 svenska kronor, räknat på en dollarkurs på 7,5478 kronor. 75 000 000 om dagen. Räcker rödfärgen till alla nollor? Inklusive engångsposter blev förlusten 4 800 000 000 dollar. 36 230 000 000 kronor. 297 000 000 kronor per dag. 13 000 000 i timmen. Färre sålda stadsjeepar. Ökade kostnader för hälsovård och marknadsföring. Vad är en engångspost? Investering? Fallskärm till sparkad direktör? Nuvarande vd:n heter Rick Wagoner. Tufft namn på en bilboss. Hur många rödnollor till krävs för att han ska bli engångpost? Så där. Nu har vi varit seriösa. Dags vara superseriösa. Alltså: Paraffin eller ej? Och tycker du att det låter ointressant och ovidkommande ska du sluta läsa här. Men du ska också veta att det finns de som bryr sig desto mer och att de är många. Vitbergsterrängen en lördag är ett myller av motionärer. Och den ene undrar vad den andre har under skidorna och om och varför han eller hon har bättre glid och somliga har satsat storkovan i högfluor och Cera och ibland blir det bra och ibland inte och hur kan det komma sig? Men jag säger: Sluta valla för glid! Om du inte absolut vill. För så här är det: Jag har två skididoler och de heter varken Teichmann, Angerer, Fredriksson eller Södergren utan Ove Åström och Leonid Kuzmin .

Ove är den störste skidälskare jag vet. Hans spår till Klinten,

egenhändigt röjt och egenhändigt preparerat, är en upplevelse, med eller utan apelsin i fickan. Och så kan han skrämma liv i skidor. Åström älskar vallning och i hans källare sker under.

Leonid älskar också skidåkning, men hans tes är en annan: Vallning

för glid är inte ens ett nödvändigt ont. Och NV har berättat om hans lic-avhandling, den som går ut på att moderna belag är så friktionsfria och stryktåliga och självsmörjande att paraffin, som suger smuts, är överflödigt, bara man med stålsickel tar bort spåren av den förhatliga stenslipningen som ger grått, mikroskopiskt ludd som går tungt. Stålsickling och stålborstning räcker, i nästan eviga tider. Och vi har berättat om storsmörj i glidtest, om en tung förstamil och att det oparaffinerade testparet sedan fick häpnadsväckande fart. Och låt mig som ett sista inlägg i diskussionen meddela att jag nu åkt 35 mil på just det paret, alltid har bättre glid än 90 procent av alla andra motionärer, nattsvart belag och att kompisar hakat på och är lika lyriska, aldrig mer paraffin.


Norra Västerbotten

Så vill du bara åka skidor säger jag: Stålsickel ! Stålborste! Inget paraffin! Men jag säger inte rätt eller fel, för Ove kan nog få ett par skidor att gå ännu lite lättare, skapa OS-glid. Men hur många av oss andra kan? Och ska du åka OS?

Så v äger du in tid, pengar, besvär och risk för misslyckande kan jag

meddela att befrielsens timme är inne. Men t vivlar du eller tycker att paraffinering är kul och en del av

tjusningen ska du fortsätta att paraffinera. Huvudsaken är att du åker skidor, för att det är skönt och kul och för att spåren på Vitberget, i Bergsbyn och en del andra ställen är superba och för att timmarna i dem är balsam för kropp och själ och lyfter din vinter och skingrar dina tankar på GM som under hela 2005 gick med 8,6 miljarder dollar eller 66,2 miljarder kronor. Och på hur många röda nollor det kan kräva.

www.norran.se


tagesanzeiger.ch | Leben | Wissen

10:50 | Dienstag, 31. Januar 2006

© Tamedia AG » Fenster schliessen Wissen 26.01.2006

Am Wachs scheiden sich die Geister Das Wachsen der Langlaufski bringt nichts, behauptet ein Student - und

provoziert damit bei Experten verschiedenste Reaktionen. Von Daniel Bächtold

Das stundenlange Hantieren mit Bügeleisen und Skiwachs ist vergebliche Liebesmüh –

schneller macht das die Ski nicht. Das jedenfalls sagt Leonid Kuzmin von der Mid

Sweden University. In einer kürzlich veröffentlichten Arbeit kommt der Student zum

Schluss, dass ungewachste Langlaufski weniger schnell verschmutzen und deshalb

besser gleiten als gewachste.

Für die Serviceleute im Skiweltcup und Hunderttausende Amateursportler müssten das

eigentlich gute Neuigkeiten sein, würde es doch ihr Leben einiges vereinfachen. Aber

seit Kuzmin seine Untersuchung zur Skipräparation veröffentlichte und skandinavische

Zeitungen darüber berichtet haben, sieht er sich üblen Anfeindungen ausgesetzt.

«Es ist erstaunlich, wie sich die Menschen bei diesem Thema ereifern können»,

wundert sich der gebürtige Russe. Man habe ihm vorgeworfen, seine Studie sei schlicht

unbrauchbar und er habe während der Arbeit wahrscheinlich zu viel Wodka getrunken.

Dabei ist Kuzmin alles andere als ein Nobody im nordischen Skizirkus. Er selbst war

aktiver Biathlet. Als Trainer und Servicemann nahm er an drei Olympischen Spielen

und vier Weltmeisterschaften teil und betreute dabei seine Frau, die frühere

Weltklasseathletin Antonia Ordina.

1995 hatte Kuzmin dann ein eigentliches Aha-Erlebnis. An den nordischen

Skiweltmeisterschaften in Thunder Bay gewann seine Frau die Bronzemedaille über 30

Kilometer Freistil und in der Staffel – auf ungewachsten Ski. «Damals habe ich mir

vorgenommen, die Wachspraktiken genauer unter die Lupe zu nehmen», so der heute

48-jährige Kuzmin.

In seiner Lizenziatsarbeit findet er nun Hinweise dafür, dass gewachste Langlaufski

Dreck stärker anziehen als ungewachste Beläge. Gewachste Ski wären zwar am Anfang

http://www.tagesanzeiger.ch/dyn/leben/print/wissen/585973.html (1 of 3)2006-01-31 10:55:18


etwas schneller, würden diesen Vorteil aber spätestens nach etwa vier Kilometern

verlieren, so Kuzmin.

Mit seiner Arbeit hat er ein im Skirennsport kontroverses Thema aufgegriffen. Denn

Einigkeit scheint es beim Thema Skiwachs auch unter Experten nicht zu geben. «Falls

ungewachste Ski tatsächlich schneller wären, hätte man das schon lange gemerkt»,

sagt etwa Peter Küenzler von der Firma Toko in Altstätten, dem weltweit zweitgrössten

Wachsproduzenten. «Es kann doch nicht sein, dass sich all die Serviceleute und

Athleten irren.»

Kuzmin vergleiche Birnen mit Äpfeln, erklärt auch Michael Jufer von Toko. «Gewachste

Ski sind nach unseren Erfahrungen und in den Tests immer schneller als ungewachste

vom gleichen Typ.» Die Unterschiede seien zwar klein, könnten aber im Rennsport über

Sieg oder Niederlage entscheiden, so Jufer.

Urs Geissbühler von der Firma IMS-Kunststoff in Worb, dem weltweit führenden

Hersteller von Skibelägen, erklärt dagegen, dass ihn die Resultate von Kuzmin nicht

überraschten: «Er rennt bei mir offene Türen ein.» Dass man wachse, sei ein

Übrigbleibsel aus der Ära der Holzski, so Geissbühler. «Meiner Meinung nach wirkt

Wachs vor allem auf der psychologischen Ebene.»

Und auch Samuel Colbeck, ein anerkannter Experte vom US Army Cold Regions

Research and Engineering Laboratory im amerikanischen Hanover ist von Kuzmins

Arbeit angetan: «Er wirft provozierende Fragen auf. Man sollte sie ernst nehmen.»

Dass Schmutz einen derart grossen Einfluss habe, sei erstaunlich, so Colbeck. Für

alpine Skifahrer mache das wahrscheinlich keinen Unterschied, für Langläufer aber

schon.

Wachs diffundiert aus dem Belag

Die einfachsten Skiwachse bestehen aus Paraffin, einem Gemisch aus kurzen

Kohlenwasserstoffketten, das unter anderem zur Herstellung von Kerzen verwendet

wird. Paraffin ist wasserabstossend, was es zu einem idealen Gleitmittel macht. Denn

obwohl die physikalischen Vorgänge beim Skifahren nicht in allen Details geklärt sind,

die Fachleute sind sich zumindest dahingehend einig, dass durch die Reibungswärme

einzelne Schneekristalle angeschmolzen werden. Der Ski gleitet auf einem

hauchdünnen Wasserfilm.

Als Skifahrer noch auf Holzlatten unterwegs waren, verbesserte wasserabstossendes

Wachs deren Gleitfähigkeit. Heute aber sind die Ski aus Kunststoff und der Belag aus



ultrahochmolekulargewichtigem Polyethylen – einem Material, das ebenfalls

wasserabstossend, im Vergleich zu Wachs aber bedeutend robuster ist.

Die Eigenschaften der heutigen Beläge seien derart gut, dass sich das teure Wachs

nicht lohnen würde, ist Urs Geissbühler überzeugt. Zwar würde heisses Wachs in den

amorphen Bereich des Belags eintreten und bei sinkenden Temperaturen auch wieder

ausdiffundieren, an der Grenzfläche zwischen Belag und Schnee habe es aber praktisch

kein Wachs, sagt der Belagsexperte. «Wenn die heutigen Skilaufflächen richtig

behandelt werden, braucht es kein Wachs.»

Ganz so weit würde Samuel Colbeck allerdings nicht gehen. Bei relativ hohen

Schneetemperaturen nahe dem Schmelzpunkt kann ein möglichst wasserabstossendes

Wachs von Vorteil sein. Bei tieferen Temperaturen sei dagegen ein möglichst harter

Skibelag vorzuziehen, erklärt Colbeck. «Die heutigen Beläge entsprechen diesen

Vorgaben. Bei sehr tiefen Temperaturen würde ich deshalb nicht wachsen.»

Hansueli Rhyner vom Eidgenössischen Institut für Schnee- und Lawinenforschung (SLF)

in Davos widerspricht: «Bei sehr tiefen Temperaturen unter minus acht Grad Celsius

und im warmen Bereich um null Grad spielt Wachs im Rennsport eine entscheidende

Rolle.» Im Bereich von minus zwei bis minus acht Grad sei die Wirkung von Wachs

dagegen kleiner.

Ob und wenn ja welches Wachs bei welchen Verhältnissen aufzutragen ist – niemand

scheint eine abschliessende Antwort zu wissen. Wenigstens in einem Punkt aber haben

die Fachleute die gleiche Meinung. In Abhängigkeit von Temperatur und Körnigkeit des

Schnees bestimmt die Feinstruktur des Belags ebenfalls die Geschwindigkeit der Ski.

Über diese Zusammenhänge wisse man aber noch relativ wenig, so der Grundtenor.

Zurzeit geht Rhyner zusammen mit Kollegen am SLF und der Skifirma Stöckli im Labor

und in Feldversuchen diesem Problem auf den Grund.

Leonid Kuzmin seinerseits wird weitere Gleitversuche mit ungewachsten und

gewachsten Langlaufski machen. Bis anhin hat er lediglich an vier, zumeist warmen

Tagen Testfahrten durchgeführt. Zu wenig für ein abschliessendes Urteil über den

Nutzen von Wachs. Es scheint deshalb ratsam, noch etwas zu warten, bevor man die

farbigen Skiwachse, das Bügeleisen und die diversen Bürsten und Schaber endgültig

entsorgt.


TA GES WIS 36 26.01.2006 01.02.06 13:48:50

WISSEN Tages-Anzeiger · Donnerstag, 26. Januar 200636

Föten ab. Auch später ist die Todesratevon Männern und Jungen im Allgemeinenhöher als jene von Mädchen und Frauen.Die andere Theorie, welche die US-For-scher mit ihrer eigenen Studie stützen,geht davon aus, dass der Körper derSchwangeren in schwierigen Zeiten einenschwachen Embryo oder Fötus aussortiert.

Die Forscher überprüften beide Theo-rien mit Hilfe der Daten eines schwedi-schen Geburts- und Sterberegisters ausder Zeit zwischen 1751 und 1912. Ihr Ergeb-nis: Hatte eine strenge Vorauswahl instressigen Zeiten stattgefunden, so warendie männlichen Babys widerstandsfähigerund hatten eine höhere Lebenserwartungals Jungen, die in ruhigen Zeiten ausgetra-gen worden waren. (afo) «Pnas online»

Berkeley. – In Bevölkerungen, die unterwirtschaftlichen oder politischen Unru-hen oder einer Naturkatastrophe leiden,kommen weniger Jungen zur Welt alswährend ruhigen Zeiten. Das wissen For-scher schon länger. Unbekannt ist hinge-gen, warum das so ist. In der Fachliteraturgibt es zwei mögliche Erklärungen, schrei-ben jetzt Wissenschaftler von der Univer-sity of California in Berkeley.

Eine Möglichkeit sei, dass der Körper ei-ner Schwangeren den Embryo oder Fötusdurch eine Stressantwort schädigt. Da un-geborene männliche Nachkommen gene-rell schwächer sind als weibliche, würdensie stärker darunter leiden und gingen des-halb häufiger ab, so die Erklärung. Gene-rell sterben mehr männliche als weibliche

Körper stösst schwache Föten abfaktoren gegeben, etwa besonders warmeStrömungen im Pazifik durch den El Niño.Seither aber sei die Erwärmungsrate sostark angestiegen, dass es inzwischen auchohne Sonderfaktoren zu Temperaturen inzuvor nicht gekannter Höhe komme.

Schuld seien vor allem Treibhausgasewie Kohlendioxid, Methan und Ozon, diemeist durch Verbrennung fossiler Brenn-stoffe freigesetzt würden. Laut der Nasastieg die Temperatur auf der Erde in denletzten 100 Jahren um 0,8 Grad Celsius, wo-bei allein 0,6 Grad auf die vergangenen 30Jahre entfielen. Für das 21. Jahrhundertwerde ein weltweiter Temperaturanstiegvon 3 bis 5 Grad erwartet. Damit würdenTemperaturen erreicht, die es sicher seit ei-ner Million Jahre nicht gegeben habe.(SDA)

Washington. – 2005 war das wärmste Jahrseit Beginn der Aufzeichnungen vor über100 Jahren, teilt die US-Raumfahrtbehörde(Nasa) mit. Es könne sogar davon ausge-gangen werden, dass das vergangene Jahrdas wärmste seit einigen Tausend Jahrengewesen sei. Zu diesem Schluss sei die Nasaauf Grund indirekter Werte aus der Zeit vorAufzeichnungsbeginn gekommen, sagteDrew Shindell vom zur Nasa gehörendenGoddard-Institut für Weltraumstudien.Damit lägen nun die fünf wärmsten Jahreinsgesamt nur kurz zurück – dem Rekord-jahr 2005 folgen 1998, 2002, 2003 und 2004.

Zwar hätten einige Experten erwartet,dass es im Rekordjahr 1998 wärmer gewe-sen sei als 2005. Dies sei nicht der Fall, soShindell. Damals habe es einige Sonder-

2005 bricht alle Wärmerekorde

Am Wachs scheiden sich die GeisterDas Wachsen der Langlaufskibringt nichts, behauptet einStudent – und provoziert damitbei Experten verschiedensteReaktionen.

Von Daniel Bächtold

Das stundenlange Hantieren mit Bügelei-sen und Skiwachs ist vergebliche Liebes-müh – schneller macht das die Ski nicht.Das jedenfalls sagt Leonid Kuzmin von derMid Sweden University. In einer kürzlichveröffentlichten Arbeit kommt der Stu-dent zum Schluss, dass ungewachste Lang-laufski weniger schnell verschmutzen unddeshalb besser gleiten als gewachste.

Für die Serviceleute im Skiweltcup undHunderttausende Amateursportler müss-ten das eigentlich gute Neuigkeiten sein,würde es doch ihr Leben einiges verein-fachen. Aber seit Kuzmin seine Untersu-chung zur Skipräparation veröffentlichteund skandinavische Zeitungen darüberberichtet haben, sieht er sich üblen An-feindungen ausgesetzt.

«Es ist erstaunlich, wie sich die Men-schen bei diesem Thema ereifern kön-nen», wundert sich der gebürtige Russe.Man habe ihm vorgeworfen, seine Studiesei schlicht unbrauchbar und er habewährend der Arbeit wahrscheinlich zu vielWodka getrunken.

Dabei ist Kuzmin alles andere als einNobody im nordischen Skizirkus. Er selbstwar aktiver Biathlet. Als Trainer und Ser-vicemann nahm er an drei OlympischenSpielen und vier Weltmeisterschaften teilund betreute dabei seine Frau, die frühereWeltklasseathletin Antonia Ordina.

1995 hatte Kuzmin dann ein eigentlichesAha-Erlebnis. An den nordischen Skiwelt-meisterschaften in Thunder Bay gewannseine Frau die Bronzemedaille über 30 Ki-lometer Freistil und in der Staffel – auf un-

gewachsten Ski. «Damals habe ich mirvorgenommen, die Wachspraktiken ge-nauer unter die Lupe zu nehmen», so derheute 48-jährige Kuzmin.

In seiner Lizenziatsarbeit findet er nunHinweise dafür, dass gewachste Langlauf-ski Dreck stärker anziehen als unge-wachste Beläge. Gewachste Ski wärenzwar am Anfang etwas schneller, würdendiesen Vorteil aber spätestens nach etwavier Kilometern verlieren, so Kuzmin.

Mit seiner Arbeit hat er ein im Skirenn-sport kontroverses Thema aufgegriffen.Denn Einigkeit scheint es beim ThemaSkiwachs auch unter Experten nicht zugeben. «Falls ungewachste Ski tatsächlichschneller wären, hätte man das schonlange gemerkt», sagt etwa Peter Küenzlervon der Firma Toko in Altstätten, demweltweit zweitgrössten Wachsproduzen-ten. «Es kann doch nicht sein, dass sich alldie Serviceleute und Athleten irren.»

Kuzmin vergleiche Birnen mit Äpfeln,erklärt auch Michael Jufer von Toko. «Ge-wachste Ski sind nach unseren Erfahrun-gen und in den Tests immer schneller alsungewachste vom gleichen Typ.» Die Un-terschiede seien zwar klein, könnten aberim Rennsport über Sieg oder Niederlageentscheiden, so Jufer.

Urs Geissbühler von der Firma IMS-Kunststoff in Worb, dem weltweit führen-den Hersteller von Skibelägen, erklärt da-gegen, dass ihn die Resultate von Kuzminnicht überraschten: «Er rennt bei mir of-fene Türen ein.» Dass man wachse, sei einÜbrigbleibsel aus der Ära der Holzski, soGeissbühler. «Meiner Meinung nach wirktWachs vor allem auf der psychologischenEbene.»

Und auch Samuel Colbeck, ein aner-kannter Experte vom US Army Cold Re-gions Research and Engineering Labora-tory im amerikanischen Hanover ist vonKuzmins Arbeit angetan: «Er wirft provo-zierende Fragen auf. Man sollte sie ernstnehmen.» Dass Schmutz einen derartgrossen Einfluss habe, sei erstaunlich, so

Colbeck. Für alpine Skifahrer mache daswahrscheinlich keinen Unterschied, fürLangläufer aber schon.

Wachs diffundiert aus dem Belag

Die einfachsten Skiwachse bestehen ausParaffin, einem Gemisch aus kurzen Koh-lenwasserstoffketten, das unter anderemzur Herstellung von Kerzen verwendetwird. Paraffin ist wasserabstossend, was eszu einem idealen Gleitmittel macht. Dennobwohl die physikalischen Vorgänge beimSkifahren nicht in allen Details geklärtsind, die Fachleute sind sich zumindestdahingehend einig, dass durch die Rei-bungswärme einzelne Schneekristalle an-geschmolzen werden. DerSki gleitet auf einemhauchdünnen Wasser-film.

Als Skifahrer noch aufHolzlatten unterwegs wa-ren, verbesserte wasser-abstossendes Wachs de-ren Gleitfähigkeit. Heuteaber sind die Ski ausKunststoff und der Belagaus ultrahochmolekular-gewichtigem Polyethylen – einem Mate-rial, das ebenfalls wasserabstossend, imVergleich zu Wachs aber bedeutend ro-buster ist.

Die Eigenschaften der heutigen Belägeseien derart gut, dass sich das teure Wachsnicht lohnen würde, ist Urs Geissbühlerüberzeugt. Zwar würde heisses Wachs inden amorphen Bereich des Belags ein-treten und bei sinkenden Temperaturenauch wieder ausdiffundieren, an derGrenzfläche zwischen Belag und Schneehabe es aber praktisch kein Wachs, sagtder Belagsexperte. «Wenn die heutigenSkilaufflächen richtig behandelt werden,braucht es kein Wachs.»

Ganz so weit würde Samuel Colbeckallerdings nicht gehen. Bei relativ hohenSchneetemperaturen nahe dem Schmelz-

punkt kann ein möglichst wasserabstos-sendes Wachs von Vorteil sein. Bei tiefe-ren Temperaturen sei dagegen ein mög-lichst harter Skibelag vorzuziehen, erklärtColbeck. «Die heutigen Beläge entspre-chen diesen Vorgaben. Bei sehr tiefenTemperaturen würde ich deshalb nichtwachsen.»

Hansueli Rhyner vom EidgenössischenInstitut für Schnee- und Lawinenfor-schung (SLF) in Davos widerspricht: «Beisehr tiefen Temperaturen unter minusacht Grad Celsius und im warmen Bereichum null Grad spielt Wachs im Rennsporteine entscheidende Rolle.» Im Bereich vonminus zwei bis minus acht Grad sei dieWirkung von Wachs dagegen kleiner.

Ob und wenn ja wel-ches Wachs bei welchenVerhältnissen aufzutra-gen ist – niemand scheinteine abschliessende Ant-wort zu wissen. Wenigs-tens in einem Punkt aberhaben die Fachleute diegleiche Meinung. In Ab-hängigkeit von Tempe-ratur und Körnigkeit desSchnees bestimmt die

Feinstruktur des Belags ebenfalls die Ge-schwindigkeit der Ski. Über diese Zusam-menhänge wisse man aber noch relativwenig, so der Grundtenor. Zurzeit gehtRhyner zusammen mit Kollegen am SLFund der Skifirma Stöckli im Labor und inFeldversuchen diesem Problem auf denGrund.

Leonid Kuzmin seinerseits wird weitereGleitversuche mit ungewachsten und ge-wachsten Langlaufski machen. Bis anhinhat er lediglich an vier, zumeist warmenTagen Testfahrten durchgeführt. Zu we-nig für ein abschliessendes Urteil über denNutzen von Wachs. Es scheint deshalb rat-sam, noch etwas zu warten, bevor man diefarbigen Skiwachse, das Bügeleisen unddie diversen Bürsten und Schaber endgül-tig entsorgt.

Die Ski gleiten aufeinem hauchdünnenWasserfilm über denSchnee.

BILD STEFFEN SCHMIDT/KEYSTONE

Wachsen oder nicht wachsen, das ist auch für die Läufer am Engadiner Skimarathon die grosse Frage.

Kleiner, eisigerExoplanetMit Hilfe von EinsteinsAllgemeiner Relativitätstheorieerzielen Astronomen einenwichtigen Fortschritt bei derSuche nach einer zweiten Erde.

Ein internationales Forscherteam hat über20 000 Lichtjahre von uns entfernt einenPlaneten aufgespürt, der viel kleiner ist alsdie meisten bisher entdeckten Exoplane-ten. Der Planet ist zudem weiter von sei-nem Stern entfernt und damit bedeutendkälter als diese Gasriesen, die ihre Sonnein geringer Distanz umkreisen. Dies be-richtet das Team, dem 73 Forscher aus 32Instituten angehören, in der heutigen Aus-gabe der Zeitschrift «Nature». Damit sinddie Astronomen bei ihrer Suche nach ei-nem erdähnlichen Planeten ausserhalb un-seres Sonnensystems einen wichtigenSchritt weitergekommen.

Der neu entdeckte Planet ist fünfein-halbmal so schwer wie die Erde und um-kreist seinen Stern im Sternbild Schütze ineiner Entfernung, die fast dreimal der Dis-tanz zwischen Erde und Sonne entspricht.«Die Forscher glauben zwar nicht, dassauf dem neuen eisigen Planeten Lebenexistieren kann», schreibt die an der Ent-deckung beteiligte Princeton-Universität.Die Astronomen seien aber optimistisch,dass sich mit ihrer Technik künftig erd-ähnliche Planeten aufspüren lassen, die ih-ren Stern in einer «bewohnbaren Zone»umkreisen mit moderaten Temperaturenund flüssigem Wasser an der Oberfläche.

Masse lenkt Licht ab

Die meisten Exoplaneten wurden bishermit jener Methode entdeckt, mit der diebeiden Genfer Astronomen Michel Mayorund Didier Queloz vor zehn Jahren erst-mals Erfolg hatten. Mayor und Queloz be-obachteten, wie ein Stern sich periodischauf uns zu- und von uns wegbewegt, weilihn ein Planet zum Torkeln bringt.

Für die neue Entdeckung verwendetendie Astronomen eine andere Technik. Sienutzten einen Effekt, der von Einsteins All-gemeiner Relativitätstheorie vorausgesagtwird: eine so genannte Gravitationslinse.Ein Stern oder Planet kann wie eine Linsewirken und die Lichtstrahlen eines dahin-ter liegenden, weiter entfernten Sterns ab-lenken und verstärken. Beobachten dieForscher, wie sich die Helligkeit des weitentfernten Sterns ändert, so können sie da-raus ableiten, was für ein Objekt vor ihmdurchzieht, zum Beispiel ein Planet. (bva)

«Nature», Bd. 439, S. 400

Geldscheine verratenEpidemieverlaufGöttingen. – Physiker des Max-Planck-Instituts in Göttingen habeneine mathematische Formel errech-net, um die Ausbreitung von Epide-mien zu modellieren. Grundlage fürihre Berechnungen war eine Website,auf der jedermann die Nummern vonDollarnoten eintragen und den Wegder Scheine nachverfolgen kann. DiePhysiker verfolgten so die Spur vonrund 465 000 Geldscheinen. Knappacht Prozent der in Seattle registrier-ten Banknoten legten beispielsweisebinnen 14 Tagen eine Strecke vonüber 800 Kilometern zurück. Vonden Banknoten in Jacksonville schaff-ten dies nur rund drei Prozent. (mfr)

«Nature», Bd. 439, S. 462www.wheresgeorge.com

HIV breitet sich inChina ausPeking. – In China haben sich imvergangenen Jahr 70 000 Menschenmit dem Immunschwächevirus ange-steckt. Damit leben dort rund 650 000HIV-Infizierte. Dies berichteten dasGesundheitsministerium, die Weltge-sundheitsorganisation und das Uno-Programm Unaids am Mittwoch. DieGesamtzahl der Infektionen wurdewegen besserer Erhebungen von bis-her 840 000 auf 650 000 nach untenkorrigiert. Es gebe aber keine Anzei-chen, dass die Ausbreitung von HIVin China zurückgehe. Vielmehr breitesich die Krankheit jetzt zunehmend inbreiten Bevölkerungsschichten aus.Hauptgründe seien ungeschützte Se-xualkontakte und das Spritzen vonDrogen. Viele Ansteckungen würdenaus Ignoranz, Armut oder Furcht vorStigmatisierung nicht bekannt. Ohneenergisches Gegensteuern könnten2010 bereits 10 Millionen ChinesenHIV-infiziert sein. (SDA)

Kondisjonsforum :: Vis Temaet - Glider - mot sin hensikt?

Kondisjonsforum

Hjelp Søk Medlemsliste Grupper Bli

Medlem Profil Sjekk private meldinger Logg Inn

Glider - mot sin hensikt?

Kondisjonsforum Forum Hovedsiden -> Kondisjonsforum

Vis Forrige Tema :: Vis Neste Tema

Av Innlegg

Trond Olav Berg Hansken er kastet

Ble Medlem: 10 Feb 2001 Innlegg: 186

Skrevet: 29 Jan 2006 17:55 Tittel: Glider - mot sin hensikt?

I sin doktoravhandling ved Mittuniversitetet i Sverige, konkluderer Leonid Kuzmin

med at du med fordel kan droppe glider på skiene - at glider på skiene rett og slett

fungerer mot sin hensikt! Se http://www.dagbladet.no/sport/2006/01/11/454496.

html Da jeg leste dette, virket det for utrolig til å være sant.

"Alle" skiløpere "vet" jo at man "må" glide skiene! Har Kuzmin avslørt en at idretthistoriens største myter og bløffer?

Har gliprodukter for hundrevis av millioner av kroner, og hudretusenvis av tunge

og kjedelge arbeidstimer i støv og damp, vært helt forgjeves? Tenk på prosedyrene som gliprodusentene anbefaler - først "glider A", smelte inn,

skrape av, x antall ganger, for å såkalt "mette" sålen (!), så børste med børste

type 1, så påføre "glider b" x antall ganger, børste med børste type 2, så pulver z,

ny børsting etc etc. Mangler bare at man i tillegg må si besverelser av typen "abra

kadabra" x antall ganger mellom hver glider og pulvertype. Har alt dette styret vært fullstendig galskap rett og slett? På grensen av vanvittig?

Voksne menn har ligget søvnløse og undret på om de har gjort ting i riktig

rekkefølge, eller om glien har vært ødelagt fordi de har børstet med hestehår i

stedet for plast, eller smeltet inn lavfluorglideren en gang for lite. Vel - mye tyder på at Kuzmin har helt rett.

Han har avslørt en av tidenes største bløffer hva gjelder å lure godtroende

idrettsfolk til å søle bort penger og fritid på galskap i støv og damp.

http://kondis.no/forum/viewtopic.php?t=4414 (1 of 9)2006-01-31 22:10:42


Jeg er selv i gang med å teste teorien.

I går gikk jeg på glider, pålagt på tradisjonelt vis. Sålen var som vanlig "tørr" bak

hælen da jeg kom hjem, som den alltid blir etter en real langtur. Glien var som

vanlig best første del av turen. I går kveld fikk sålen en skikkelig behandling med stålsiklingen, til den "friske"

sålen kom frem. Ingen glider, ingen etterbehandling, ingen stålbørsting eller noe

sånt, kun stålsikling. Dagens tur var en drømmetur. Skiene "fløt" oppå snøen på en måte jeg sjelden

har opplevd. Og glien holdt seg hele turen. Og da jeg sjekket sålen da jeg kom

hjem var det ikke antydning til "tørr" såle bak hælen! Litt av et paradoks- kutt

glider, unngå tørr såle!

Sålen holder seg mye renere - en fersk såle uten glider trekker ikke til seg møkk. Stålsikling ble jo benyttet på 80-tallet for å "friske opp" sålen og få tilbake glien på

ski som hadde begynt å bli trege, men ingen tenkte på å prøve hvordan det ville

gå å droppe glideren i tillegg! Eneste ulempe kan muligens være at sålen vil slites raskere med regelmessig

stålsikling, Men Kuzmin sier han har et skipar han har stålsiklet annen hver uke

siden slutten av 90-tallet, og det er fremdels masse såle. Steinsliping tar mye mer

såle. For å si det svært mildt: Kuzmins konklusjoner er sensasjonelle, og bør ryste

skimiljøet. Men det spørs vel om sportsforhandlerne er særlig interessert i at det

skal spres for mye. Lurer på hvor mange millioner som benyttes på HF-glidere og

Cerapulvere før Vasaloppet og Birken ... Og hvor mange bekymringer og søvnløse

timer hos utøvere som lurer på om de har lagt på riktige gliprodukter, i riktig

rekkefølge... Det burde være en smal sak for NTNU f.eks. å bekrefte Kuzmins funn. Men her kan

det være enorme kommersielle krefter inne i bildet. Verken smøreprodusenter eller

sportshandlere vil sette særlig pris på om de Kuzmin har rett, og dette blir kjent. Sist endret av Trond Olav Berg den 29 Jan 2006 19:10, endret 1 gang

Til Toppen

pj Jeg sier min mening

Ble Medlem: 03 Nov 2002 Innlegg: 56

Skrevet: 29 Jan 2006 18:16 Tittel:



jeg leste også om Kuzmins resultater og må si at det var meget hyggelig lesning

Er det noe jeg misliker ved det å gå på ski, er det den evige preppingen og

glidingen. Det tar jo evigheter og er et søl uten like. Det hjelper jo aldri heller; alle

glir fra meg uansett hva jeg gjør med skia. Så jeg skal kaste meg på bølgen og få

kjøpt meg en stålsikling! Swix begynner sikkert snart å selge spesial-stålsiklinger

til 1000 kroner. Trond-Olav, det står i Dagbladet-artikkelen du refererte til at man helst skal bruke

kraftigere krutt enn den stålsiklingen Swix tilbyr (http://www.swix.no/norD498.

htm). Har du noen erfaring på dette området? Og hvor kraftig/intensivt sikler du i

så fall hver gang? Noe man bør tenke på når det gjelder struktur etc? Har vurdert å få steinslipt skia, men skal prøve noen ganger med stålsikling før jeg

eventuelt gjør det. Hadde vært helt fantastisk om man kommer fram til at dette er

løsningen. Men du har nok et poeng; det er sterke kommersielle krefter man

kjemper mot som sikkert kan hoste fram en ekspert eller to som hevder at alle

helst bør glide med Cera-F før hver treningstur. hilsen Per Jørgen

Til Toppen

Bjørn Johannessen Hansken er kastet

Ble Medlem: 02 Mar 2001 Innlegg: 234 Bosted: Halden

Skrevet: 29 Jan 2006 18:47 Tittel: Re: Glider - mot sin hensikt?

Trond Olav Berg skrev:

Har alt dette styret vært fullstendig galskap rett og slett? På grensen av vanvittig? Voksne menn har ligget søvnløse og undret på om de har gjort ting i riktig rekkefølge, eller om glien har vært ødelagt fordi de har børstet med hestehår i stedet for plast, eller smeltet inn lavfluorglideren en gang for lite.

Spør du meg, er svaret JA. Det er fullstendig galskap, uansett om teorien til

Kuzmin stemmer eller ikke.

Det er noe galt når man bruker hvitt pulver under skia som er dyrere enn det

"hvite pulveret" som selges på gata i Oslo. Det er noe galt når man må ha "høyere

vitenskapelig utdanning" hvis man skal henge med i langrennstoppen.

Dette utstyrshysteriet var en av hovedgrunnene til at jeg la skia på hylla etter tre

Birkebeinerrenn (jeg er litt treig i reaksjonen, derfor gjorde jeg det ikke før).

pj skrev:

Men du har nok et poeng; det er sterke kommersielle krefter man kjemper mot som sikkert kan hoste fram en ekspert eller to som hevder at alle helst bør glide med Cera-F før hver treningstur.

De kommersielle kreftene er store, sterke og vanskelige å stå imot. Det er

antageligvis de samme kreftene som "bestemmer" at man trenger all mulig fancy,

teknologisk og vitenskapelig utviklet støtdemping i joggesko. Men trenger man

egentlig det???

_________________

mvh Bjørn http://home.halden.net/bjornj



Til Toppen




pj skrev:

Trond-Olav, det står i Dagbladet-artikkelen du refererte til at man helst skal bruke kraftigere krutt enn den stålsiklingen Swix tilbyr (http://www.swix.no/norD498.htm). Har du noen erfaring på dette området? Og hvor kraftig/intensivt sikler du i så fall hver gang? Noe man bør tenke på når det gjelder struktur etc?

Jeg har endel erfaring med stålsikling.

Jeg var aktiv skiløper t.o.m. 1986-sesongen. Dette var før steinslipingens tid. En

periode var det pussing med silikonkarbid-papir som gjaldt, også et styr uten like,

men først 100-papir, så 150-papir, så 180-papir..

Men det var også noen som stålsiklet, noe som ga like bra eller mye bedre resultat

enn pussepapiret på en brøkdel av tiden. Jeg brukte stålsikling til å "friske opp"

sålebelegget på ski som hadde begynt å gli dårligere. Det gjorde de fleste løperne

- gikk over sålen i blant for å komme ned på det "ferske" sålematerialet.

Dette er et paradoks forrsten - at man snakker så mye om å "mette sålen" - glide

x antall ganger for at sålen skal gli godt - når det i virkeligheten er den ferske

sålen som glir best. Den eneste siklingen jeg har hatt tilgang til, og testet, er standardstålsiklingen til

Swix, som selges overalt. Siklingen har jo to "langsider" og to "kortsider", og hver

av disse har jo to egger. Men: kun en av de to eggene på hver av side er skarpe

nok til å fjerne såle. Så først må man kjenne med fingeren hvilke kanter som har

skarp egg. Og så er jo Swix-siklingne nokså tynne og spinkle, og slites relativt fort,

og holder bare til et visst antall par ski. Man må kjøpe ny sikling når den skarpe

eggen er borte. Derfor er jeg nå på jakt etter siklingen er langt høyrere kvalitet -

jeg skal se om jeg kan finne ut hvor man får tak i typen som Kuzmin benytter. Det er ikke så helt lett de første gangene, og man blir naturligvis bedre med

øvelse. Det er viktig å ha en god smørebukk og god arbeidsbelysning når man

jobber, Man holder siklingen mellom tommel og pekefinger, med begge hender

naturligvis, og sikler "fra seg", man skyver siklingen fremover. Man holder på helt

til man merker at sålematerialet virker ferskt og lyst. Man må gjerne først

gjennom et hardt og "seigt" lag. Det er gøy å se sålen endre egenskaper mens

man holder på - se den "friske" sålen komme frem. Man fjerner mindre av sålen

enn det kan virke som når man ser på haugen av sålemateriale som hoper seg

opp. Jeg er ikke sikker på hvor ofte det er nødvendig å sikle. Kuzmin sier ca hver 14

dag dersom man går mye på ski. Jeg skal teste dette ut selv i ukene som kommer.

Til Toppen



toroverg Fersk, freidig og fjong Ble Medlem: 19 Jan 2005 Innlegg: 7


Hva med strukturen, blir ikke den borte når man stålsikler Tormod

Til Toppen




toroverg skrev:

Hva med strukturen, blir ikke den borte når man stålsikler Tormod

Strukturen som selve stålsiklingen lager fungerer i følge Kuzmin bedre enn

strukturen som man oppnår med steinsliping. Mye tyder på at steinsliping for en

stor del også er "tull og bløff" - i hvertfall den steinslipen utallige godtroende

birkebeinere blir lokket til å ta av sportsforhandlerne, som har sliping (ikke minst

inkludert den vanvittige "etterbehandling", med "metting etc etc) som en

inntektskilde. Jeg har hørt utallige historier om folk som har levert inn skiene til

rådyr slip, for at skiene skulle bli som nye - etter at sportsforhandlerne har lovet

"gull og grønne skoger" ved å ta i bruk en ny slip, gjerne "en helt ny slip som skal

være vanvittig bra" - og som har blitt svært skuffet etter å ha registrert at skiene

ihvertfall ikke gled bedre etter den kostbare "vidunderkuren".

Til Toppen

pj Jeg sier min mening

Ble Medlem: 03 Nov 2002 Innlegg: 56



Man holder på helt til man merker at sålematerialet virker ferskt og lyst. Man må gjerne først gjennom et hardt og "seigt" lag. Det er gøy å se sålen endre egenskaper mens man holder på - se den "friske" sålen komme frem. Man fjerner mindre av sålen enn det kan virke som når man ser på haugen av sålemateriale som hoper seg opp.

Kanskje et dumt spørsmål, men sikler du da også festesonen s.a. denne kommer

på samme "nivå" som resten? Ellers blir det vel horisontale forskjeller på skien?

Eller sikler man bort såpass lite at det ikke vil merkes?


Jeg er ikke sikker på hvor ofte det er nødvendig å sikle. Kuzmin sier ca hver 14 dag dersom man går mye på ski. Jeg skal teste dette ut selv i ukene som kommer.

Håper du skriver om dine erfaringer her. Skal bli spennende å følge! /pj



Til Toppen

toroverg Fersk, freidig og fjong Ble Medlem: 19 Jan 2005 Innlegg: 7


Dette skal jeg jammen prøve, har et par gamle "grus" ski som egner seg bra for

litt prøving og feiling. Hvis det i tillegg er nullføre så passer det også med rubbing

og da blir jo skismøringen rimelig enkel.... Prøvde rubbing for første gang

tidligere i år og det fungerte brukbart, ikke helt optimalt, hadde bare 100 papir

tror det ville fungere enda bedre med 80 el. 60 papir. Med litt mere erfaring blir

kanskje oppskriften på nullføre hverken glider eller festesmøring, rimelig og greit.

Tormod

Til Toppen

sb Fortsatt nybegynner Ble Medlem: 28 Okt 2005 Innlegg: 15


har prøvd med bare stålsikling og -børsting på skrapskia mine, men synes det er

ganske dårlig glid uansett. hvor viktig er det egentlig å bruke rillejern når det er

pluss to-tre grader ute?

Til Toppen

espwi Jeg sier min mening Ble Medlem: 25 Nov 2004 Innlegg: 64 Bosted: Oslo



Har Kuzmin avslørt en at idretthistoriens største myter og bløffer? Har gliprodukter for hundrevis av millioner av kroner, og hudretusenvis av tunge og kjedelge arbeidstimer i støv og damp, vært helt forgjeves?

Han har i hverfall avslørt store deler av denne bløffen. Som at sålen ikke

absorberer glider eller blir tørr i form av å miste denne glideren, av oksidasjon

eller ved å gå en tur. Men jeg mener han hopper over muligheten for adsobsjon av

glider. Han argumenterer med molekylstørelser og rene bulkegenskaper for vann

sålematerialet og glider/pulver. Overflateegenskapene er alltid annerledes og

adsorpsjon et velkjent fenomen og meget relevant her da det nettopp er overflaten

som kommer i kontakt med snøen. Det mer enn antydes i oppgaven at resultat av

sammenlikningen mellom ski med og uten behandling med pulver/glider er sterkt

avhengig av temperatur og snøforhold. Jeg tror ikke vi helt er kvitt glider og pulver på alle fører, men forhåpenligvis for

mange turgåere og for mange fører er det like bra å droppe glider og pulver. Kanskje er det at man får bedre glid med "nypreppa" ski hovedsaklig på grunn av

rensing og sikling og børsting. Så hadde det blitt minst like bra eller på mange

fører bedre uten glider??



Artig, håper at pulverbruk og mange preppetimer blant turløpere og mosjonister

går ned så kan tiden heller brukes til skiturer og annet.

_________________

Espen Wigaard

Til Toppen

mikkels Fersk, freidig og fjong Ble Medlem: 27 Des 2004 Innlegg: 8 Bosted: Oslo


Dette er jo fantastisk! Som mosjonist i midten av tyveårene med et flegmatisk

forhold til (litt for) mye, har jeg tydeligvis "forsket" på dette i mange år uten å vite

det selv. Å legge på glider er uavsindig kjedelig og tidkrevende. Og, den gode

gliden jeg har fått av å glide har jo alltid forsvunet etter en liten stund. Jeg har

trodd at jeg har vært dårlig på preppinga, men nå kommer jo denne herremannen

og rister vekk mytene. En annen ting jeg har erfart er at det også er penger ut av vinduet med super-

smøringa til Swix. Jeg har aldri så gode ski som når jeg stryker på et lag med

festesmøring og så tar på fire-fem tynne lag med blått, blå extra eller rødt. Jeg har

aldri vært aktiv langrennsløper, og har vel gått glipp av smøringsferdigheter der,

men gevinsten av de dyre produktene føler jeg ikke står i forhold til prisen. Hvordan erfaringer har dere med dette?

Til Toppen

Øyvind Hansken er kastet

Ble Medlem: 23 Mar 2001 Innlegg: 238


Føler også at glidinga ikke virker så lenge som den burde og skal gå til innkjøp av

stålsikler! Kanskje det eneste positive med glideren er at noen har en arbeidsplass

å gå til.

_________________

Hilsen Øyvind Når man har løpt 1-2 timer er det godt å sette seg ned foran hifi'en.........

Til Toppen

mpersen Hansken er kastet Ble Medlem: 11 Mar 2002 Innlegg: 188 Bosted: Oslo




Det er sikkert ikke riktig alt det vi får høre fra smøringsprodusentene, men det er

vel ikke sikkert at alt det Leonid Kuzmin sier stemmer heller. Og det er viktig å

være klar over at Leonid Kuzmin sier at hans test resultater er fra forsøk i mildt

vær og at han ikke har gjennomført tester i kaldt vær. Det mener han nå må

undersøkes, kremt kremt det skulle vel ikke være noen som har noen penger slik

at jeg kan forske videre...? Er det noen som tror han ikke har forsøkt dette i kaldt

vær...? Og så er det jo noe som heter empiri, et fint ord for å trekke slutninger fra faktiske

erfaringer; Leonid Kuzmin sier at han en gang i 1995 lot være å glide konas ski og

den gangen hadde hun god glid. Tenk på alle de gangene det har vært gått renn

der vinnerene har brukt glider? Og en ting lurer jeg på, er at det ifølge Leonid Kuzmin ikke er nødvendig å slipe

ski, skiene som kommer fra fabrikken glir som rakkersn uten sliping. Men skiene er

jo både slipt og glidet på fabrikken før de kommer til fabrikken. Kanskje er det slik at ski uten glider kan gli bedre enn ski preparert på nymotens

maner, men det må være rent unntaksvis. Et eksempel fra virkeligheten som flere

sikkert kjenner seg igjen i er at ski som har stått tørt uten glider kan være

kjempeski på skikkelig klisterføre. Hadde det vært slik at ski uten glider alltid gled

bedre enn siklede ski ville vel elitesmørere funnet frem stålsiklingene og kastet ut

smøringen ??? Forlengst ??? Men det skal bli morsomt å høre erfaringer etterhvert fra de på forumet som

prøver seg med stålsiklingen!

Til Toppen

Ole Richard Hansken er kastet Ble Medlem: 01 Aug 2001 Innlegg: 162


Bjørn Johannessen skrev:

[... Det er noe galt når man må ha "høyere vitenskapelig utdanning" hvis man skal henge med i langrennstoppen. Dette utstyrshysteriet var en av hovedgrunnene til at jeg la skia på hylla etter tre Birkebeinerrenn (jeg er litt treig i reaksjonen, derfor gjorde jeg det ikke før). ...De kommersielle kreftene er store, sterke og vanskelige å stå imot. Det er antageligvis de samme kreftene som "bestemmer" at man trenger all mulig fancy, teknologisk og vitenskapelig utviklet støtdemping i joggesko. Men trenger man egentlig det???

hmmm. og dette skrives av mannen som står for testing av nytt og uunnværlig

utstyr på kondis.no? snakker om å stille seg laglig til for hugg (i knehøyde om du

ikke roer ned farta på løpingen snart ) hehe.'



_________________

Ole Richard

Til Toppen

Vis Innlegg fra:

Kondisjonsforum Forum Hovedsiden -> Kondisjonsforum

Alle klokkeslett er CET (Europa)

Side 1 av 1

Gå Til: Du kan ikke starte nye temaer i dette forumet

Du kan ikke svare på temaer i dette forumet Du kan ikke endre dine egne innlegg i dette forumet Du kan ikke slette dine egne innlegg i dette forumet

Du kan ikke delta i avstemninger i dette forumet

Powered by phpBB 2.0.11 © 2001, 2002 phpBB Group


Velkommen til Frispor.com!

Hjem

Sterke Meninger

Musikk

Sportsnytt

Topp 5

CrazyRide05

Galleri

« Duathlon i Soldier Hollow Inspirasjon og læremestre »

Glider - bare tull?

Den svenske doktorgrad studenten Leonid Kuzmin sier at skiløpere med fordel kan

droppe å ha glider under skiene. De glir bedre uten!

Blandt annet sier av mytene om viktigheten av glider følgende. “Skisålen er porøs og

man må smelte inn glidvoks flere ganger ganger for å impregnere sålen”. I sin

konklusjon sier Kuzmin at porene i skisålene er mindre en størelsen på vannmolekyl,

og det er derfor ikke mulig å få glidvoks til å trenge inn i sålen. Etter å ha skrapet og

børstet skiene er det svært lite voks igjen.

I kveld har jeg testet ski uten glider. Først virket de veldig trege og trå. Men etter få

minutters gange virket det som om de slapp mer og mer. De gled rett og slett bra. Så

bra at jeg vil teste det mer ut senere.

http://wp.frispor.com/archives/195 (1 of 3)2006-02-07 22:40:22


Har denne mannen startet en ski revolusjon.

5 Kommentarer til “Glider - bare tull?”

1.

Trond Flagstad sier:

januar 12th, 2006 klokken 11:58

Jeg tror smurnings firmaene har lurt oss i all aar, en tydelig konspirasjon for og tjene mest

mulig penger paa dyr ski smurning, i mange tilfeller uten merkbar effekt, bare psykisk effekt?

Man kan bare lure naar smurnings tipset fra swix lyder: For best mulig glid start med CH 8,

deretter LF 8, HF 8, FC 8 og paa toppen maa du rubbe inn FC1 - bull shit sier jeg - hvor tror

dere all denne smurningen blir av (paa gulvet) inkludert de 200kr det kostet og legge dette paa?

leve smurningsfrie ski!!!

2.

Trond Flagstad sier:


“Den som intet vaager intet vinner” i god frispor aand. Jeg har noen utrolige feste smurnings

tips (testet ut med ekstremt gode resultater) som jeg vil gi dere til Vasaloppet….

3.

Anders sier:




Guru på veg til Alaska. Flagstad du vet hva det dreier seg om.

4.

Lysekilnullfem sier:


Glider kan være kjekt å ha om dama er trå

5.

Anders sier:


Farig å si slikt her Lysekil. Vet aldri hvem som leser her…..

Har du noe du vil si?

Frispor er ikke ansvarlig for innholdet som blir skrevet under

Kommentarer.

Navn

Mailadresse

Webside

Frispor.com - Når ikke alt må handle om langrenn



Kuzmin angriper landslagets vallaexpertÖstersund. Vallaforskaren Leonid Kuzmin anklagar skidlandslagets chefstekniker Larry Poromaa för att ha ett egenintresse i att dölja negativa forskningsrön om valla. Leonid Kuzmin kom med sin anklagelse i går under ett välbesökt seminarium på Luleå tekniska universitet, där han presenterade sin licentiatsavhandling om valla. I korthet har han kommit fram till att vallade skidor i många fall glider sämre än torra, stålskrapade skidor. På seminariet fick han frågan varför inte landslagets vallaexperter använder sig av metoden. Kuzmin svarade med att ta landslagets vallaexpert Larry Poromaa som exempel på hur elitskidåkningen och industrin är lierade med varandra. - Larry Poromaa har en firma som säljer valla och slipmaskiner. Det är hans levebröd. Poromaa kombinerar jobbet som chefstekniker åt landslaget med att ge råd och hjälp med vallning och slipning i en sportbutik i Gällivare. Enligt Leonid Kuzmin har alla landslag 10-15 anställda i dag. Om de skulle tala om att något så enkelt som att stålsickla skidorna ger bra resultat så skulle de riskera sina jobb, menar han. Larry Poromaa ville inte kommentera Kuzmins uttalande i går. • Har ni testat stålskrapade skidor i landslaget? - Jag vill inte kommentera det heller, säger Poromaa. Leonid Kuzmin kom också med en känga till skidklubbarna för att de lägger ner för mycket pengar på dyra fluorkarbonvallor. - Åsarna skulle kunna åka på 2-3 träningsläger om de struntade i att använda Cera F i oktober-november. Lars-Erik Persson, professor i matematik, höll i seminariet i går. Han kritiserade Kuzmin för en del tvärsäkra påståenden, men sammantaget var han imponerad när han formulerade "Kuzmins hypotes" att forska vidare på: - För motionärer som inte är så bra på att valla tror jag stålsicklade skidor är lika bra som vaxade. Jag kan tänka mig att den här forskningen får betydelse i framtiden, men det återstår att bevisa om och när hypotesen håller. Skidvärlden väntar på resultatet. Lars-Erik Persson, själv 32-faldig Vasaloppsåkare, avslöjade att han blivit så personligt engagerad av Kuzmins rapport att han gjort egna tester. - Jag har kört sammanlagt 18 mil och bytt var femte kilometer mellan vallade och ovallade skidor. Det var en liten fördel med vallade, men skillnaden var mycket mindre än jag trodde. På sex timmars åkning skilde det bara någon minut. Tord Andersson


Skriv ut

Vallakriget fortsätter LULEÅ, KURIREN. Larry Poromaa är sedan år tillbaka hyllad som vallare åt de bästa skidåkarna i världen. Nu ifrågasätts han av forskaren Leonid Kuzmin. Han menar att den förre storåkaren försvarar vallornas berättigande på grund att han själv har en rörelse i branschen. – Larry säljer ju vallor och stenslipningar i sin affär i Gällivare. Leonid Kuzmins forskningsresultat på Mitt-Universitetet i Östersund slog ner som en bomb i

skidvärlden i våras. De nya rönen från honom var att glidvallningen i princip var helt onödig, i

varje fall i varmare förhållanden.

Och framför allt när snön är riktigt smutsig.

Kuzmins tes är att en skida glider bättre om den har stålsicklats, i stället för en klassisk vallning

där paraffiner smälts in i belaget. Men Kuzmin är också mycket kritisk till den så kallade

stenslipningen. Han menar att det förstör alla möjligheter att få skidan att glida.

Skeptisk mot Poromaa

Kuzmins forskning visar att en skida som vallats enligt de senaste rönen, glider sämre redan efter

några minuters åkning på grund av friktionen mot snön. Men också på grund av att glidvallan blir

smutsig.

Efter en 45 minuter lång genomgång av Kuzmins arbete och professorn i matematik, Lars Erik

Perssons utfrågning, får Norrbottens-Kuriren chansen att ställa några frågor.

Jag kan förstå att vallaföretagen är skeptisk. Men landslagsvallarna har ju ingen anledning till det.

Eller har dom förstått allt fel?

– Det är omöjligt att säga vad dom gör i dag när dom testar. Men Larry säljer ju vallor och

stenslipning i Gällivare och det är hans levebröd.

Så du menar att Larry Poromaa tänker på firman när han vallar åt landslaget?

– Varför inte.

Men du kan väl inte påstå att alla vallare i de olika landslagen är köpta av vallaföretagen?

– Nej, men landslagen har 10-15 anställda och de vill ju har kvar sina jobb.

Tror du att Larry Poromaa skulle våga ge ovallade skidor till exempelvis Lina Andersson inför en

OS-final i sprint?

– Jag vet inte. Men när Antonina (Ordina, före detta världsstjärna och Kuzmins fru) körde på

ovallade skidor i Thunder Bay, då berättade jag inte det för någon.

Avfärdar ”vallamyter”

Under Leonid Kuzmins presentation ”avrättade” han ett antal vedertagna begrepp i vallningen.

Han menade bland annat...

...att mättning av belaget genom att paraffinera glidytorna ett antal gånger i rad inte fungerar.

...att det också är fullständigt felaktigt att paraffinet skyddar belaget: ”Jag förstår inte var dom

har fått det i från”.

...att grafitbelag skyddar skidorna från statisk elektricitet, som innebär att skidan glider sämre, är

rent nonsens: ”Transperent belag är bättre än grafitbelag på alla sätt. Ändå görs alla skidor i dag


Skriv ut

med grafitbelag”.

Men Leonid Kuzmin ger inte heller mycket för vallningar med hårda paraffiner som används i

kallare förhållanden, trots att hans resultat i avhandling kommer från nollgradiga förhållanden.

– Vad får vi då, grått bakom klacken. Varför används hårda paraffiner om belaget är ännu

hårdare? säger Kuzmin.

Norrbottens-Kuriren når Larry Poromaa precis när skidlandslagets stab har anlänt till Pragelato där

OS-tävlingarna avgörs.

Inga kommentarer

Men han vill inte prata om Leonid Kuzmins påhopp.

– Jag har sagt att jag inte har några kommentarer till alla andra som har ringt – och det blir det

till dig också, säger Larry Poromaa. PETER JOHANSSON


Norra Västerbotten

Detta är en utskrift från Norra Västerbottens Tidning Artikeln publicerades: Fredag 10 Februari 2006 00:00

Vetenskap som ENGAGERAR

Övertygande slutkläm. Kuzmin stålsicklar opponentens skidor! Foto:Olle Lundqvist

Stilenlig scenografi. Leonid Kuzmin svarar på matematikprofessorn Lars-Erik Perssons frågor. Foto:Olle Lundqvist

Det finns ingen rättvisa här i världen. Eller också är det det gör. Beror på vem man frågar. Förmodligen skulle fysiker, kemister och andra tycka att deras avhandlingar vore mest värda en lapp på luckan. Men när det väl sker, när ett licentiat-seminarium för första gången i Luleå Universitets historia lockar fullt hus, handlar det om något så trivialt som skidvallning. Om paraffinering eller ej. Fast trivialt och trivialt · Publikrusningen kanske snarare ska ses som ett kvitto på att Leonid Kuzmin hittat ett ämne som verkligen engagerar. NV har skrivit om saken förr. Om Kuzmins hypotes att moderna belag är så friktionsfria och stryktåliga och självsmörjande att paraffin, som suger smuts, är överflödigt, bara man med stålsickel tar bort spåren av den förhatliga stenslipningen som ger grått, mikroskopiskt ludd som går tungt. Om att stålsickling och stålborstning räcker, i nästan eviga tider. Om hans försök som bekräftat just detta. Och skepsisen har varit stor liksom upprördheten, inte minst hos vallafabrikanterna av vilka en ringt rektorn för Mittuniversitetet i Östersund och hotat misskreditera universitetet, och det har förekommit uppgifter om extra säkerhetsåtgärder i samband med lic-seminariet, dock lika felaktiga som ryktet att Kuzmin skulle ha mordhotats för att ha utmanat mäktiga ekonomiska intressen. Och igår var det dags, i en universitetslokal där de närmare 100 sittplatserna var fyllda, liksom en läktare, och lite udda kändes det, med en opponent, matematikprofessorn Lars-Erik Persson, som dukat ett bord med vallningsställ, Vallaväck och ett batteri av vallor, sicklar och rotorborstar och med en Leonid Kuzmin med, dagen till ära, hjärnskakning och sönderslaget ansikte efter en vurpa på långfärdsskridskor i helgen. Och Persson pekade, efter Kuzmins presentation och helt enligt protokollet, på vetenskapliga brister och förtjänster i avhandlingen och Kuzmin förklarade, försvarade eller höll med och sedan avslöjade opponenten, med 32 Vasalopp (det snabbaste på 4.56!) på samvetet (dessutom är han den ende 60-åring som samma vecka åkt två Öppet Spår och ett Vasalopp) att han gått grundligt till väga. Att han, och håll i er nu, åkt två niomilaturer på ett elljusspår på


Norra Västerbotten

Ormberget, bytt skidor med jämna mellanrum, och räknat ihop varvtiderna till ett paraffinerat och ett oparaffinerat Vasalopp! Absurt? Tja · Hur det gick? Jo, det skiljde en minut mellan loppen till de paraffinerades fördel. ”På nio mil. Ligger förmodligen inom den statistiska felmarginalen”. Och så släpptes publiken in och fanns skepsisen där var den vag, men menar verkligen Kuzmin att Larry Poromaa, landslagets chefsvallare, väljer paraffin i stället för oparaffinerat för att han också har en sportaffär och vill sälja paraffin? Nej, nej, men konservatismen är stor · Och så drogs NV in i diskussionen, för som minnesgoda kommer ihåg gjorde vi för två månader ett glidtest med extremparaffinerade skidor och stålsicklade oparaffinerade och då var skillnaden oacceptabla 2,75 kilometer, men efter en mil vaknade de stålsicklade till liv och · ja, sedan har de gått 40 mil och i måndags ställdes de åter mot samma värstingpar, nu med högfluorgrafit under en blandning av blå och grön högflour, vilket Ove Åström bedömde som det för dagen ultimata, och nu var skillnaden futtiga 0,6 kilometer i timmen, vilket innebär att ett par standardparaffinerade (Blå Rex) som i förra testen var drygt en kilometer i timmen långsammare än värstingarna, nu inte skulle ha haft en chans mot de stålsicklade/oparaffinerade. Tål att tänka på, va? Sedan var det över och en man med minneslucka, sargat fejs och huvudvärk gratulerades till en teknologie licentiat. Men först sedan han stålsicklat opponentens skidor.

www.norran.se


Skinnyski.com: Gear

Home

Trails

Lodging

Gear

Training

Racing

Notices

Links

News

Products

Field Reports

Stores

Manufacturers Distributors

Classifieds

Regarding Leonid Kuzmin’s Thesis on Skis being Faster without Wax

by Ian Harvey, Toko USA Brand Manager February 9, 2006 I am sorry to have to write this. Everybody who works in the ski industry has way too much to do and too little time to do it in the winter. My colleagues have chosen to ignore this thesis which we all figured would simply go away after people read it and thought for themselves. However, what seems to be happening is that people are being taken by the medias’ repeat running of headlines that refer back to this thesis keeping it alive and also lending it credibility. I also think that refuting this thesis will probably result in less bother over the long term as it has generated many individual email inquiries. Hopefully this will put it to rest. For this reason, I have elected to spend some precious time and address this sensational thesis. The thesis in question can be viewed at this link: http://epubl.ltu.se/1402-1757/2006/03/LTU-LIC-0603-SE.pdf I can start off by saying that throughout the world, there are national teams and clubs that devote a great deal of money and energy to ensuring that their skis are the fastest that they can make them. This involves a great deal of ski, structure, and wax testing. The entire elite ski racing world waxes its skis. The only exception to this is when the snow is exceptionally dirty and greasy (as in Thunder Bay World Championships in 1995). In these specific conditions, we realized that skis glided faster if they had never been waxed because they stayed cleaner. Again, this is only in the most dirty snow – which often times is trucked in from airports or fishing docks. I’m going to number my comments so it is easier to follow each point. 1. Kuzmin starts by identifying a “mantra” and then saying that it is not true. The first thing that he says is that ski bases do not become impregnated with wax. His reasoning for this conclusion is that a hydrocarbon wax molecule is larger than a water molecule, so how come we haven’t seen water enter a ski base? This is his reason that wax does not enter a base. The funny thing is that we do know that wax enters a ski base. At Toko we use a thermoanalyzer. We can wax a base and then measure exactly how much wax is in the base. We can even see how deep the wax has penetrated by slicing off 1/1000m pieces off and analyzing it. This is how we came up with measuring the effectiveness of ironing waxes (temperature versus time) as well as comparing the effectiveness of ironing versus treating skis with a Toko Thermo Bag. We know that wax enters a ski base. This is a fact. Others have ended up with the same conclusion by weighing a ski before and after waxing, scraping, and brushing and coming up with a quantifiable weight of how much wax enters the

http://www.skinnyski.com/gear/display.asp?Id=4430 (1 of 6)2006-02-10 13:24:37

Skinnyski.com: Gear

ski base. So, how come we don’t see water entering a ski base? What Kuzmin doesn’t address is the need for heat to expand the base. If a ski base was heated up and then hot water poured on it, a small amount of water would enter the ski base…only to be squeezed out again when the base cooled off and contracted again. We skiers experience this when we prepare our skis inside in a warm room for an event in very cold conditions. We then go outside and then notice that the bases have become “white” because the wax in the base has been pushed out as the base contracted in the cold weather. Of course water does not get solid enough to be retained by the base and effectively become part of it. Clearly this water logic is very primitive and belies a lack of very basic knowledge of waxing. 2. The second statement that Kuzmin makes is that glide waxes do not protect a ski base from abrasive wear. His reasoning for this is because a ski base is harder and more resistant to abrasion than ski wax, treating a ski base with ski wax would only make the base less resistant to abrasion. Let’s apply this logic to the world that we are all very familiar with. When our ski is dry, it is easily abraided or scratched, right? When we apply moisturizer to our skin, it becomes more resistant to abrasion. How can this be if moisturizer is so much softer than skin? Consider wood furniture and furniture polish again and come up with the same idea. The softer treatments do help protect against abrasion as well as restore, which is another key function of ski wax. OK, let’s take a closer look at how Kuzmin’s methods. He used a Sand Slurry test to measure the abrasive effect on test materials. This involves putting Ptex and chunks of ski wax in a barrel with coarse sand and water for several hours and then evaluating the amount of abrasion on them afterward. Because Ptex is many times more abrasion resistant than any ski wax (block obviously) on the market today, “the idea that glide wax application protects the ski base from abrasion is clearly absurd”. Actually, in truth, Kuzmin never even did the test, he just quotes that Ptex is clearly more abrasion resistant than ski wax. What could have been done is compare waxed Ptex to unwaxed Ptex and then that would have given some data, but that was not even done. We all know that when we wax a base with blue wax, scrape and then brush it out the result is a far harder base than when we wax it with yellow wax. Why is this? Because blue wax is really hard and brittle. In fact, blue wax appears to be harder and more brittle than a graphite base (4000 electra for example). It only follows that the introduction to this brittle hardness to the ski base (addition really) would make the ski base more resistant to dry friction which both abraids a ski base and slows the ski. 3. His third point is transparent base material is faster and better than black base material. (He refers to it as graphite base which is how it is commonly known, but in actuality, black bases do not contain graphite, but carbon or soot). He then shows a chart from the Ptex manufacturer IMS Kunststoff AG where the chart shows the wax absorption of the bases (then he says ignore this because bases don’t absorb wax – why show the chart then?). Of course this whole point has nothing to do with his thesis or premise, he just wants to make a point that black bases stink. In actuality, the ski industry knows that transparent bases are better in very wet snow than graphite bases. We know this. We also know that transparent bases are better for promotion because we can write graphics on the bottom of skis that makes for very cool looks and great exposure. The problem is that we also know that except for in very wet snow, black bases run better than transparent bases.


Skinnyski.com: Gear

Notice that ski manufacturers such as Atomic and Germina used to make transparent based (6000T) skis specifically for very wet snow. This is nothing new and I can assure you that the manufacturers are aware of the fastest base materials in any given condition. There are other issues. When a ski manufacturer orders base material from a supplier, you have to basically order it in miles of material. This effectively eliminates base material that is good for racing in only a specific condition. Kuzmin writes, “Why ski makers only produce X-C skis with a graphite base is one of the biggest mysteries in the ski business”. Something can be a “mystery” to an uninformed person and a simple concept to an informed person – think about it. 4. Kuzmin then goes on to give what he calls a history of skiing and then of ski wax. One thing that jumps to my attention is how disdainful he is of wax companies. He then goes on to describe the foundation and evolution of Swix (in a very critical manner). This is a strange thing to do because there were a number of wax companies in existence before Swix, of which Toko was one, but not the first. He then describes how pathetic the waxes were even as late as the mid 1940s. He even writes “Swix was born in 1946. These waxes are known as the second generation of waxes, though there was still no division into kick and glide waxes. Skiers used the same waxes as kick- and glide- waxes. Sometimes a softer wax was applied on the middle of the skis. From that time until the present all kick waxes have been and are instances of Swix a la 1946. Nothing revolutionary has happened since in this field”. What he is saying is that our current kick waxes are the same as the glide waxes of old and also that kick waxes have not improved at all over the past 60 years. My nine year old daughter could pick this one apart. First, in 1940, Toko had a very popular and famous glide wax line out called 1-3-5 wax. This was a hydrocarbon wax that offered a harder wax for cold (1) and a medium wax for around freezing (3), and a softer wax for warm (5). This theme continues today in Toko’s Blue, Red, Yellow colors which is a testament to the concept of simplicity and function. The waxes themselves were similar to today’s hydrocarbon glide waxes except the paraffin was not as pure and there was no synthetic additive in them. Of course they are nothing like the kick waxes of today as these waxes were slippery, not sticky! They resembled candle wax which of course does not resemble a stick of kick wax. I should add great developments have occurred in the areas of binders and dirt resistance of waxes for warmer temperatures (klisters and silver hard waxes) especially over the last decades. It is true that there has not been a revolution in kick wax for the colder and easier-to-wax for conditions. 5. Kuzmin then makes the point that “the development of Fluorocarbon additives and Perfluorocarbon powders was hailed as a radical turning point, as a third generation of waxes.” And adds, “It is hard to see it (the development of Fluorocarbon waxes) as a radical turning point, or that there is any reason to call Cera F (Perfluorocarbon powders) the first wax in a new third generation of waxes. It all looks like an exemplary case of a promotional gimmick”. A promotional gimmick? Any experienced racer knows that to start a race in wet snow without a Perfluorocarbon overlay is to resign one’s self to a poor performance – everybody knows this! How could he possibly say this even?! I have to wonder what this guy is trying to achieve – what’s his agenda? (I really don’t know, I’m not being rhetorical). 6. Kuzmin writes, “It is uncertain why skiers stopped using a kick wax along the full length of the skis, but instead began to use glide wax on the front and back (“tips and tails”) of the ski. It was probably because the companies that produced the first plastic skis were Kneissl and Fischer, whose managers had much more experience of alpine skiing.” Evidently, Kuzmin thinks that skiers are really stupid. I believe that skiers stopped using kick wax along the full length of the skis was because it worked better to use glide wax on the ends and kick wax in the middle only. I can tell you that this is why I started doing it this way. Also, I seem to remember Elan and Rossignol having early “plastic”. The green and black top sheeted Elans and then the next year the navy blue top sheeted Rossignols.


Skinnyski.com: Gear

7. Kuzmin then writes about Stonegrinding (referred to as SG), “The first impression of SG was not very pleasing; the ski did not glide at all. A very material- and labour-intensive processing was developed to get the skis to run acceptably after SG. Moreover, because the machine and wax makers made huge amounts of money by introducing the new equipment, they convinced the X-C community and themselves of the superiority of SG machining.” I’m not sure what planet Kuzmin was living on during the 90s, but on planet earth, this is not at all how it happened. First off, the stonegrind manufacturers and the wax manufacturers are entirely separate. The “wax makers” did not introduce any new equipment as a result of Stonegrinding. Additionally, Stonegrinding was an instant success where it mattered most – in the elite racing field. There was no “convincing” going on at all. I was on the US National team and was also aware of every single national team driving and flying all over the world to get ground by some of the early masters of stonegrinding. Many of the national team waxers were stonegrinding experts out of necessity as this is a developing art and racing was where the great development was occurring. My estimation is that 95% of all ski medalists (Alpine, Combined, Jumping, Biathlon, and Cross Country) in the 1992 Olympics skied on stoneground skis. Most had their skis stoneground specifically for the Olympic races about 1 month before the events. Now of course the technology has improved such that a Stonegrind can be applied cleanly enough for a skier to race on it the next day (with the proper waxing – penetration and then hardening before applying the waxes of the day). 8. Kuzmin then notes that all of the testing (waxed versus unwaxed) was done on skis scraped with a metal scraper. We all know that metal scraping is an art that takes skill and patience (as compared to peeling a base to flatten and eliminate unwanted structure before stonegrinding). I have a personal knowledge of Kuzmin’s metal scraping prowess as I had the bad luck to have to work on his wife’s skis before the American Birkebeiner around 2002. The ski bases were dried-out, scratched up (he scraped them dry as compared to scraping them and using a soft wax as a lubricant), torn (as compared to cut), and simply horrible and slow. I spent 3 late nights working on her skis starting completely over – metal scrape, dehair, wax, structure etc. She ended up having excellent skis, but only as a result of my undoing all of his horrendous work. With this being the case, I can only assume that all of the skis that he scraped were scraped equally as bad and that all the skis were probably equally as slow because the badly scratched, torn, and simply very slow finish on the base was certainly the dominant factor in slowing the skis down. 9. Kuzmin then talks about how bad Stonegrinding is again – how the skis don’t accept wax after Stonegrinding and how the roughness of Stoneground bases and steel scraped bases are very similar. It is a fact that skis take in a ton of wax after having been Stoneground. Otherwise, the finish of a Stoneground base varies greatly depending on the desired finish. Generally the finish of steel scraped bases is very poor – hence the needed development of Stonegrinding. Sorry to give such simplistic responses on these two points, but the logic is so primitive, I can’t justify spending any more time on it. I assume that you the reader can see this too. 10. Then he talks about how Stonegrinders a limited to applying longitudinal patterns on a ski and how this is perhaps OK in warm temperatures, but in cold temperatures a transverse (lateral) structure would be better. Come again?? This is simple lunacy. In cold temperatures, particularly with cold powder snow structure needs to be kept at a minimum. Furthermore, this is the type of snow that any horizontal (or lateral or transverse) scratches will make a difference. This is one of the only conditions where the horizontal structure will make a dramatic difference. Anybody who has skied in these conditions knows this. Back in 1989, I actually played putting structure in my own ski bases with a file. One day, I put lateral structure on my ski just to verify my intuition (common sense) that it would greatly slow the skis. It did. The skis were horribly slow until I had them ground appropriately.


Skinnyski.com: Gear

It seems that I test everything where Kuzmin surmises or theorizes about everything. I do not claim to be a smart scientist, but what I do know is irrefutable because I have experienced it. It is not theory. I test everything. This is the end of the first part of his first dissertation. I’ll just plow on acting like the whole thing is one part to avoid confusion. I’ll just work from front to back. 11. In his next section, he slams Stonegrinding some more and says that a ski scraped with a steel scraper will be more hydrophobic than a ski that was stoneground. He did mention that the skis were waxed with Swix CH8 wax (not a very hydrophobic wax) and then, unbelievably, the skis were brushed with a Red Creek Steel Roto Brush using 4000 rpms. (Why would you do this to a pair of Nordic skis?? You might as well just throw them out or better yet, give them to the poor). Anyway, he then goes on to write how Stonegrinding makes a ski less hydrophobic compared to metal scraping and how wax needs to be added to increase a skis hydrophobic properties which then will attract dirt. My opinion is that the hair that he generated in metal scraping contributed to the water angle measured on the machine resulting in a high measurement. The stonegrind was almost certainly far cleaner (based on what I have seen of Kuzmin’s metal scraping I can say this was confidence) resulting in no “assistance” to the angle of the water drop. His hairy and torn-up metal scraped ski base never touched the snow this entire time – why not just jump on it and see how she runs?? 12. In the Abstract of Kuzmin’s next thesis, he writes, “It is common knowledge that minimizing dirt on the running surface of skis improves the surface glide. Waxing usually improves the gliding ability of skis in the short term. But how does waxing affect pollution absorption in the long term? In this study a number of skis with a transparent base and a white background were treated by steel scraping and with different glide waxes. The gliding ability of waxed and unwaxed skis, the sliding surface whiteness and the hydrophobicity were tested and documented. Testes were performed before and after the skis had been used for different distances. It was observed that all the waxed skis (regardless of the wax used) absorbed more dirt than unwaxed and as result all waxed skis lose their glide ability sooner then unwaxed (dry) skis. General conclusions: Stonegrinding and glide wax application are far from an optimal treatment for skis if the primary goal is to minimize friction over a given distance”. Well, he finally got one right! I concur with this statement assuming he was testing in an extreme version of dirty snow. This is common knowledge among the racing community. It first came to light at the 1995 World Championships in Thunder Bay, Ontario. Skiers were skiing on brand new unwaxed skis because they stayed cleaner and thus faster longer. This was extremely dirty snow though which is rarely seen. Most times, such extremely dirty snow is trucked in from airports and fishing docks (you can imagine how much oil and other pollutants are in such snow). The lack of wax gives the dirt and grease nothing to stick to. To follow up on this, of course a dirt and grease covered base will be less hydrophobic than a clean base. So, yes, a dirt free base is faster in general than a dirty base. However, this condition is extremely rare – we are talking about extremely dirty snow here. FYI – the waxed skis are faster until they become dirty. (Oddly enough, Kuzmin’s testing did not show a decrease in hydrophobicity as dirt accumulated on the base – go figure – must have been a lot of fish oil in that dirt or something). FYI, Kuzmin roto brushed the hotwaxed skis again before testing with a Steel Red Creek rotobrush. Might as well throw the whole test results out. Its strange, if you compare the meat of what he is writing about to the headlines, they don’t compute. Most of what he writes about in volume is steel scraping versus stonegrinding (and then a bunch of intelligent sounding re-writing of history).


Skinnyski.com: Gear

Kuzmin has more work coming. He plans on testing more in cold temperatures. Hopefully, this information will encourage him to improve his work.

About Us | Advertising Information | Privacy Statement This service provided to you according to our Visitor Agreement

Return to Top © 2003 skinnyski.com. All Rights Reserved.


Kuzmin presents ski glide thesis

Leonids research contradict some of the mantras in the ski business

Kuzmin presents ski glide thesis Today the 9 of February Leonid Kuzmin presented his licentiate thesis regarding the most essential factors influencing ski glide in the Strudio at Luleå University of Technology.

Lars Erik and Leonid in a discussion

Leonid presented several interesting theories that contradict some of the mantras in the ski business some parameters with only minor relevance are commonly declared as critical, while truly critical parameters, as far as we know, never been investigated. The thesis has attended a lot of attention from the ski industry and is one of the most downloaded thesis at the University at this time. Lars-Erik Persson was the discussant during this presentation, Lars Erik is a well known Professor at Mathematics who also is known as a good skier who has competed in Vasaloppet many times. Leonids research has shown that the result is that that the treatments commonly used today are not as good as alternative treatments, namely; stone grinding and glide wax application are far from an optimal ski treatment if minimising friction over a given distance is the major goal. Leonid did present these new theories for a crowded studio, in the audience many well known skier from north of Sweden could be found. Lars-Erik had a long discussion regarding the results and had also done is own test at the local ski stadium, where he has

http://www.ltu.se/web/pub/road/www/article/200/jsp/PrinterFriendly.jsp?a=13021 (1 of 2)2006-02-10 13:29:34

Kuzmin presents ski glide thesis

done about 180 km of skiing with two different pair of skis (one with traditional wax and one using Kuzmins methods) and found the two pair of skis equivalent. After the presentation the examiner Professor Mikael Jonsson approved the Thesis Leonid presented. The research has been performed at the Mid Sweden University.

Related links» Leonid Kuzmins Thesis

[http://epubl.luth.se/1402-1757/2006/03/index.html]» Article at the Mid Sweden University [http://www.miun.se/mhtemplates/MHNewsPage____21738.aspx]

Skapad av:Peter Törlind [email protected] 2006-02-09 Senast ändrad:Peter Týrlind [email protected] 2006-02-09

http://www.ltu.se/web/pub/road/www/article/200/jsp/PrinterFriendly.jsp?a=13021 (2 of 2)2006-02-10 13:29:34

http://www.ltu.se/web/content/1/c6/01/30/21/383394f9.jpg

http://www.ltu.se/web/content/1/c6/01/30/21/383394f9.jpg2006-02-10 13:29:44

http://www.ltu.se/web/content/1/c6/01/30/21/0469f339.jpg

http://www.ltu.se/web/content/1/c6/01/30/21/0469f339.jpg2006-02-10 13:30:33

Birkebeiner Forum :: Vis Temaet - Ski uten glider!!

Birkebeiner Forum Birkebeiner Forum

Hjelp Søk Medlemsliste Grupper Bli

Medlem Profil Sjekk private meldinger Logg Inn

Ski uten glider!!

Birkebeiner Forum Forum Hovedsiden -> Birkebeinerrennet 2006

Vis Forrige Tema :: Vis Neste Tema

Av Innlegg

Glider Gjest

Skrevet: Ons Jan 25, 2006 11:04 am Tittel: Ski uten glider!!

Hei! Har prøvd stålsikling, børste og rillejern på et par ski uten

glider. Ikke glidet siden i mars 2005. Sålen var tørr og kvit før

behandlingen. Gikk renn med disse skia nå for en uke siden,

og det funka over all forventning. Temperaturen var omkring

null med stor luftfuktighet. Andre som er erfaringer med dette? :wink:

Til Toppen

Gjest123 Gjest

Skrevet: Ons Jan 25, 2006 10:18 pm Tittel: Re: Ski uten glider!!

http://www.birkebeiner.no/forum/viewtopic.php?p=9035&sid=cd1039144794951d412774c7b8db2e0d (1 of 5)2006-02-14 23:59:41


Glider skrev:

Andre som er erfaringer med dette?

Prøvde i dag, men bare stålsikle og -børste. Burde nok rillet

også. Ble solid fraglidd av andre i slake nedoverbakker, men

når luftmotstanden tar over er det tyngen som teller og da

glir jeg inn i ryggen på de andre igjen... Spennende å prøve litt enkle skipreppeformer - det hadde

vært genialt hvis man kunne få kurant glid uten all rocket

science som finnes i skisporten for tiden.

Til Toppen

Skrukken Ble Medlem: 08 Jan 2006 Innlegg: 12 Bosted: Lillehammer

Skrevet: Ons Jan 25, 2006 11:08 pm Tittel: Kanskje russeren har rett?

Tipper Swix skjelver i buksene. Kanskje det viser seg at

russeren har rett i doktoravhandlingen sin. Skal ta meg tid til

å lese den før jeg synser noe særlig om det. http://epubl.ltu.

se/1402-1757/2006/03/LTU-LIC-0603-SE.pdf

Til Toppen

Arne Nåtedal Ble Medlem: 18 Mar 2004 Innlegg: 64

Skrevet: Tor Jan 26, 2006 10:51 am Tittel: Re: Kanskje russeren har rett?

Skrukken skrev:

Tipper Swix skjelver i buksene. Kanskje det viser seg at russeren har rett i doktoravhandlingen sin. Skal ta meg tid til å lese den før jeg synser noe særlig om det. http://epubl.ltu.se/1402-1757/2006/03/LTU-LIC-0603-SE.pdf

Det er sikkert mulig at det finnes enkelte typer føre hvor en

ubehandlet såle glir like bra eller bedre enn en vokset. Og at

en såle forurenset fra møkkete snø glir dårligere vet vi. Men alt i alt virker rapporten til Kuzmin å være en eneste

lang konspirasjonsteori: Behovet for strukturering og gliding av kunststoffsåler

på langrennsski er et konstruert behov, utelukkende



skapt av smøringsprodusenter og produsenter av

slipemaskiner for å svindle godtroende

langrennsløpere! Hvis russeren har rett betyr det at alle vi som har stått kveld

etter kveld med smørejernet på ski som har blitt "grå" for så

å konstatere at det hjalp - en mettet såle blir ikke så fort tørr

og trå - vi har levd på en illusjon og er ofre for

markedsavdelingen til Swix, Rode, Toko, Holmenkol og de

andre.

"Sålen blir ikke grå" slår russeren fast. Så vet vi det. Han mener også å kunne bevise at racingsåler ikke

absorberer glivoks, fordi voksmolekylene er større enn

vannmolekyler, og sålen trekker jo ikke vann! (Mor Nille ere

en sten) Videre er visstnok beskyttelse av sålene med lagringsvoks

bare tull, angivelig fordi sålematerialet har større slitestyrke

enn stål iflg. en spesiell test der materialene utsettes for

sliping med en slurry av sand og vann.

Og hva forteller det? At overflater av stål blir enda mer ripete

under lagring og transport enn skisåler? Det tror jeg ikke,

men det var da sannelig litt av en trøst... Jeg er ikke sikker på hva motivene til Kuzmin er, men på en

del punkter er metodene og konklusjonene hans litt for

fantastiske til at de kan være sanne. En hel verden kan ikke ha gått i blinde i 30 år.

Til Toppen



Skrukken Ble Medlem: 08 Jan 2006 Innlegg: 12 Bosted: Lillehammer

Skrevet: Fre Jan 27, 2006 10:40 am Tittel:

Hørtes veldig forlokkende ut å tro på oppslagene i media om

at Kuzmin hadde funne ut at stålsiklede ski er bedre enn

glidede ski. Ser ut til at Arne N. har lest doktoravhandlingen

nøye og jeg har skummet gjennom den. Det var skuffende

greier. Noen få tester utført i varmegrader. Ikke disse engang

gav noen klare svar på hva han ønske å bevise. I tillegg

hadde han dårlig utstyr da han utførte glidtestene, flere av

testene ble forkastet. Men jeg tror han har et poeng i at

såleprodusenten kunne utviklet bedre såler som ikke ville

trenge glider.

Til Toppen

briv Ble Medlem: 02 Sep 2004 Innlegg: 34 Bosted: Akershus nord for Oslo

Skrevet: Tor Feb 09, 2006 10:50 am Tittel:

Se mer om dette i Kondis-forumet også! Og spør

smørefolkene, f.eks. hos Milslukern og Bull. På elitenivå

gjøres jo tusenvis av tester av glien og det trekkes

konklusjoner, men mange får jo ikke vi vanlige vite. Svartsålene blir grå eller hvitaktige etter bruk, det vet vi alle.

I mikroskop ser du da små hår som er revet opp fra

polyetylenmaterialet og sikkert bremser noe. Det du ikke ser

er om selve materialstrukturen har endret seg, dvs. om de

lange kjedene av etylenmolekyler har fått tydeligere åpninger

mellom seg, både på tvers og på langs, gjerne kalt porer eller

mikrostruktur med topper og bunner, slik f.eks. Swix viser

bilder av i smøreheftet de utgir. Meningen med glider sies å

være at voksmolekyler skal trenge inn og fylle ut disse

mellomrommene (metning av strukturen), men overfødig

voks skal sikles og børstes vekk, fordi friksjonen mellom snø

og voks er større enn mellom snø og en utglattet (og

oppmettet) etylenflate. Sikling sies å glatte ut såleoverflaten

og samtidig rive av de løse skjeggtrådene, men

bronsebørsting som nå foreslås å erstatte nylonbørstingen



gjør trolig samme nytten når det gjelder hårene. Men hard

sikling ødelegger rillestrukturen (høvler ned toppene), så det

blir et annet problem. Man skulle trodd at en sikling med en

rillet stålkant som akkurat fulgte rillene hadde vært riktigst?? At russeren mener at voksmolekylene ikke kan trenge inn i

etylenet på grunn av størrelsen tar jeg med en klype salt.

Vann på sålen virker jo også forskjellig etter hvor godt mettet

den er, forstår vi. Brosjyrene viser at en godt preppet såle gir

mindre heft til vannet, så det samler seg i kuledråper som på

nyvokset billakk. Og når sålen ikke er behandlet trenger

antakelig vannet delvis inn i mikrostrukturen eller danner i

hvert fall kileform ut fra hver dråpe, så det blir en vannfilm

heler enn enkeltdråper. Er det ikke affinitet det heter, og

fukteevne? Men noen bør vel komme på banen og få satt alt på rett

plass, godt underbygget? Så kan evt. alle som vil få fortsatt

med det de (vi) har gjort lenge og som gliderfabrikantene så

gjerne vil vi skal gjøre!

Briv - som aldri har god nok glid, uansett!

Til Toppen

Vis Innlegg fra:

Birkebeiner Forum Forum Hovedsiden -> Birkebeinerrennet 2006

Alle klokkeslett er CET (Europa)

Side 1 av 1

Gå Til: Du kan starte nye temaer i dette forumet

Du kan svare på temaer i dette forumet Du kan ikke endre dine egne innlegg i dette forumet Du kan ikke slette dine egne innlegg i dette forumet

Du kan ikke delta i avstemninger i dette forumet

Powered by phpBB © 2001, 2005 phpBB Group


Hem Utbildning Forskning Samverkan Aktuellt Om Mittuniversitetet Internt

Aktuellt

● Dubbelkvarten

● Kalendarium

● Lediga jobb

● Mittuniversitetet i media

● Nyhetsarkiv

● Nyhetsbrev

● Pressmaterial

Kuzmins forskning uppmärksammas i Europa2006-02-06

För första gången har en

forskningsnyhet från

Sverige lyckats ta sig in

på AlphaGalileos topp-fem

ranking av mest lästa

europeiska

forskningsnyheter – deras

så kallade “hits parade”.

Det är Mittuniversitetet och

forskningsnyheten “Shocking

news from researcher – ski

wax slows your glide”, av

doktorand Leonid Kuzmin,

institutionen för teknik, fysik

Snabbval

Mittuniversitetet - Kuzmins forskning uppmärksammas i Europa

● Kontakt

● Webbkarta

● Hjälp

● In English


Jag vill studera Jag är student Jag är journalist


och matematik, som har

lyckats med denna bedrift!

Här kan du läsa det svenska

pressmeddelandet.

AlphaGalileo är en sluten

portal för forskningsnyheter

med cirka 5 000 journalister

anslutna – merparten från

Europa.

Den 9 februari kl. 13.00

kommer Leonid Kuzmins

licentiatseminarium att visas

via bildkonferens i studion i

hus D, lokal 214, på Campus

Östersund.

Seminariet äger rum vid

Luleå tekniska universitet

och avser Leonids

avläggande av teknologie

licentiatexamen i datorstödd

maskinkonstruktion med

uppsatsen “Investigation of



the most essential factors

influencing ski glide”.

Senast uppdaterad: 2006-02-07 14:35 © Mittuniversitetet 2005 Sidansvarig: [email protected]


Forskning & Framsteg 2/06 - Sickla i stället för valla!

17 februari 2006 » Kontakt » Prenumerera

» Avancerad sökning

AKTUELLT NUMMERArtikelsammandragNyheter och notiserLänkarF&F frågarNästa nummerPodartiklarPressmeddelanden

TIDIGARE NUMMERFörra numretSenaste åtta numrenSenaste Nobelprisen

BESTÄLLPrenumereraLösnummerSecond handTidskriftssamlareStjärnparaplyetT-tröja

TÄVLA & KLURA

Jubileumstävling SudokuAktuell frågesport Aktuell tankenöt Skicka vykort

WEBBTEMANHjärnanTid

Idrottsforskning

Sickla i stället för valla!Vallade skidor glider visserligen en aning bättre precis när de är nyvallade, men detta tar snabbt slut.

Av Patric Hadenius. » Mer om denna notis.

Leonid Kuzmin har genomfört en mängd försök i samma skidspår med vallade och ovallade skidor och har just lagt fram en licentiatavhandling vid Mittuniversitetet i Östersund.

- Redan efter en kort stund har vallan samlat så mycket smuts att skidorna glider sämre än ovallade, säger han. I vissa försök var glidvallan bättre än ovallat i 200 meter, och som allra längst i 3,8 kilometer.

Längdåkningsskidor har i dag ett belag som tillverkas av

Senaste podartiklarna »

Robotar på lek och allvar: Robotutvecklingen tar olika vägar i USA, Japan och Europa.

Forskning & Framsteg fyller 40 år »

http://www.fof.se/?id=06207a (1 of 3)2006-02-17 16:34:02


NobelprisStenåldernAlla webbteman

ALLTID I TIDNINGEN BokuppslagetÅterkopplingarRättelser

KONTAKTA OSS RedaktionenKundtjänstAdressändringOm tidningen

en så kallad ultrahögmolekylär polyeten. Det är ett plastmaterial med mycket goda nötningsegenskaper, låg friktion och förmåga till självsmörjning.


- Genom att bara skrapa undersidan av skidan med stålsickel utan att valla, slipper motionsåkaren tillbringa sin dyrbara fritid i vallningsboden, och dessutom behöver skidorna inte skickas på slipning, säger han.

Leonid Kuzmin har varit inne på detta spår ända sedan 1995, då han ansvarade för vallningen åt hustrun Antonina Ordina vid skid-VM i Thunder Bay. Han lät henne åka på ovallade skidor, och hon tog brons både individuellt och i stafett.

Om denna notisAv Patric Hadenius, Forskning & Framsteg, webb. Publicerad i F&F 2/06 sid 7.Ovanstående text är samma som i papperstidningen.Redaktör: Lotta Fredholm, Forskning & Framsteg, webb.

Kommentarer & tips » Kommentera denna notis» Tipsa en vän om denna notis

» Denna sida har adressen: fof.se/?id=06207a» Tipsa oss om nya länkar, trasiga länkar och andra fel» Utskriftsvänlig version

Rösta på det bästa omslaget och vinn mp3-spelare!

Nummer 7 år 1972: Området runt Seattle-Tacoma fotograferat av satelliten ERTS-1 den 29 juli 1972. Vegetation syns som rött, tätorter som skärt och sediment från Puyallup River framträder i blått.

fof.se/blogg - Sveriges första tidskriftsblogg

Dåtidsorientering på nätet »

Om du vill testa dina forntidskunskaper, så bjuder Historiska museet på en webbaserad frågesport. Man kan tyvärr inte vinna något annat än ett bättre självförtroende...

Av Henrik Höjer 2006-02-17 14:39. Humaniora.

Kommentera/läs kommentarer » Grönlands glaciärer nu ännu snabbare »

Av Per Snaprud 2006-02-17 08:54. Miljö.

Falska muhammedbilder »

Av Henrik Höjer 2006-02-16 14:41. Humaniora, Samhällsvetenskap, Forskning & Framsteg.

Bisarr tsunamiefterbörd men med spännande implikationer »

Av Patrik Hall 2006-02-14 23:51. Samhällsvetenskap.

Titta i månen efter forskningspengar »

Av Jesper Sollerman 2006-02-10 10:57. Astronomi.



Forskning & Framsteg Ansvarig utgivare och chefredaktör Björn Fjæstad. • Webbredaktör Patric Hadenius. • Adress: Box 1191, SE-111 91 Stockholm. • Besöksadress Gamla Brogatan 23 B. • Telefon, växel: 08-555 198 00, prenumerationer: 08-555 198 01. » Kontakta redaktionen » Kontakta kundtjänst » PUL » Cookies



fof.se

Idrottsforskning

Sickla i stället för valla!

Vallade skidor glider visserligen en aning bättre precis när de är nyvallade, men detta tar snabbt slut.

Leonid Kuzmin har genomfört en mängd försök i samma skidspår med vallade och ovallade skidor och har just lagt fram en licentiatavhandling vid Mittuniversitetet i Östersund.

- Redan efter en kort stund har vallan samlat så mycket smuts att skidorna glider sämre än ovallade, säger han. I vissa försök var glidvallan bättre än ovallat i 200 meter, och som allra längst i 3,8 kilometer.

Längdåkningsskidor har i dag ett belag som tillverkas av en så kallad ultrahögmolekylär polyeten. Det är ett plastmaterial med mycket goda nötningsegenskaper, låg friktion och förmåga till självsmörjning.


- Genom att bara skrapa undersidan av skidan med stålsickel utan att valla, slipper motionsåkaren tillbringa sin dyrbara fritid i vallningsboden, och dessutom behöver skidorna inte skickas på slipning, säger han.

Leonid Kuzmin har varit inne på detta spår ända sedan 1995, då han ansvarade för vallningen åt hustrun Antonina Ordina vid skid-VM i Thunder Bay. Han lät henne åka på ovallade skidor, och hon tog brons både individuellt och i stafett.

Av Patric Hadenius F&F 2/06 sid 7.

Adress på webben: http://www.fof.se/?id=06207a

http://www.fof.se/artikelPrint.lasso?id=06207a2006-02-17 16:47:43

Vasalöparen

Träning Resereportage Tävlingar Vasaloppen Elit Hälsa Mat Test Då & nu Porträtt Notiser Sponsorer Annonsörer

Kuzmin avfärdar glidvallan

Skidåkare kan med fördel skippa glidvallan. Det hävdar Leonid Kuzmin i sin doktorsavhandling. - I extrema fall med smutsig snö kan han ha rätt, säger Marit Björgens vallare Perry Olsson.

Leonid Kuzmin gjorde sig känd som mannen bakom Antonina Ordinas framgångar i skidspåren. Han var hennes tränare och vallare. De senaste åren har Leonid forskat i ämnet skidvallning. Hans doktorsavhandling ”Investigation of the most essential factors influencing ski glide” har väckt stor debatt. En omfattande studie med mängder av försök, utvärderingar och analyser ligger som grund för slutsatsen. Och den applåderas inte av vallningsfabrikanterna. Leonid Kuzmin har nämligen kommit fram till att skidåkare med fördel kan låta bli att ha glidvalla på sina skidor. - Skidvalla drar åt sig smuts och bromsar farten, särskilt när det är varmt, fastslår Kuzmin i Dagens Näringsliv. Enligt Kuzmins forskning är orsaken till att rena skidor glider bättre än vallade dagens avancerade superglatta belag. Kuzmin hävdar att skidåkarna får otvivelaktigt bättre glid om de stålsicklar belaget och därefter borstar rent med stålborste. Till norsk media hävdar Kuzmin att glidvallan hängt med av gammal vana. Swix vallafabrik i Lillehammer avfärdar Kuzmins avhandling och tycker att den saknar vetenskaplig relevans. Marit Björgens vallare, Perry Olsson, har inte satt sig in i Kuzmins studier och vill därför ligga lågt i sina kommentarer. Men Perry kan ändå ge Kuzmin lite rätt: - I vissa extrema fall har det visat sig att glidvallan bromsar. Jag tänker särskilt på VM i Thunder Bay 1995 där avfall från en närliggande fabrik hamnade i snön och fastnade under skidorna. Då var det klart bättre att åka utan glidvalla och på stålsicklat belag.

http://www.vasaloparen.se/test_article.jsp?d_id=2199 (1 of 3)2006-02-21 23:32:40

Vasaloppets jingel (.mp3) vasaloppet.se

Vasalöparen

Om Vasaloppsspåret är smutsigt i år då? - Ja, då får man väl testa vad som är bäst. Jag vet faktiskt inte, men i klassisk åkning bör man ju ha fästvalla och det i sig har ju en bromsande effekt. Är det extremt smutsigt kan skidorna glida bättre utan glidvalla. Tänker du droppa glidvallorna efter Kuzmins rapport? - Nej, nej. I det norska laget testar vi allt och har så gjort i många år. Jag har en rejäl laddning glidvallor med till OS. Vi söker alltid det optimala glidet och gör det med noga utprövade metoder. Lasse Jonsson, vallningsexpert och ledare för Hudiksvalls IF med sprintfantomerna Björn Lind och Peter Larsson i stallet, säger apropå Kuzmins avhandling. - Det är naivt och tro att Kuzmin har kommit på nåt revolutionerande. Skidfabrikanterna forskar också på området och all erfarenhet hittills säger att glidvalla i de allra flesta fall har en positiv effekt på glidet. Visst kan det finnas sällsynta undantag, som när snön är väldigt smutsig, men det handlar ju också om hur man behandlar belaget när man vallar… - Vi vet att skillnaderna kan vara stora på hur man värmer in vallan, sicklar och borstar. Hudiksvalls IF kommer även i fortsättningen att lita på sina egna tester och erfarenheter och inte på Kuzmins slutsatser. Rekommenderar du Vasaloppsåkarna att använda glidvallor? - Ja, det gör jag. Inte bara för att glidet nästan alltid blir bättre utan också för att glidvallan skyddar skidans belag. Med valla underhåller man skidan och ser till att den mår bra. Om man bara stålsicklar belaget från gång till annan sliter man snart ut det man ska glida på.

Författare: Torbjörn Nordvall

• Vallaskola• Kuzmin avfärdar

glidvallan• Tio väskor som ger energi

(01)• (01) Klockor för tid och

otid• Spänstig träning• Här kokas din valla• Går det fortare i fränare

dräkter?• För den frusne och kloke• Skidkänsla under• Underställ rena under...• Fel dryck från Enervit

http://www.vasaloparen.se/test_article.jsp?d_id=2199 (2 of 3)2006-02-21 23:32:40

www.langrenn.com

www.langrenn.com

11.02.2006 Langrenn.com følger OL i Torino Har et ess i ermet Terje Langli avslører at det norske smøreteamet i Pragelato har nytt utstyr som ingen andre har tilgang til. Av: Erland Lundby Smøresjefen for den norske OL-troppen vil ikke gå i detalj på hvordan det nye utstyret fungerer, men han avslører overfor Langrenn.com at det er snakk om et nytt verktøy for å sette manuelle strukturer.

- Vi har noen nye ting som bare vi har tilgang på. Det er snakk om svært spennende ting, røper Langli som forklarer at verktøyet det er snakk om, er utviklet gjennom et samarbeid mellom landslagssmørerne og en ekstern produsent.

- Vi vil gjerne ha marginene på vår side. Dersom dette verktøyet kan hjelpe oss til å få det, er det bra, sier Langli.

Derfor har smøreteamet benyttet de siste dagene til å teste ut hvilke strukturer som fungerer best på snøen i OL-løypene i Pragelato.

- Vi har lagt skislipen bak oss. Vi har med ski med slip fra mange ulike slipere, og har bra kontroll på den delen. Det vi jobber med nå, er manuelle strukturer til å legge i slipene, forteller sjefssmøreren.


www.langrenn.com

Smøresjef Terje Langli har tilgang til et nytt våpen for å sikre best mulig glid for de norske løperne på snøen i Pragelato. Foto: Erland Lundby

Varierende vær

Været i Pragelato skifter fort, og dette er et usikkerhetsmoment Langli ble klar over da smørerne testet løypene på samme tid i fjor.


www.langrenn.com

- Vi var her i fjor, men det er vanskelig å trekke konkrete erfaringer fra det fordi snøen hele tiden forandrer seg. De erfaringene vi fikk, var at vi fikk se hvordan været endrer seg. Plutselig kan det komme vind som tørker opp snøen. Da er det viktig å være oppmerksomme på at det kan skje, forklarer Langli.

- Vi kan aldri ha full kontroll, men det er jo noe av sjarmen med det. Jobben vår blir å ha best mulig kontroll, sier han.

De siste dagene har det vært kaldt om nettene, men sola har endret føret vesentlig utover dagen. Dermed vil føret være helt annerledes når herrene starter utpå dagen på søndag sammenlignet med når jentene går på morgenen.

- Det er veldig varierende. En dag kan det være reale tørrforhold hele dagen, mens det neste dag går fra å være tørrføre om morgenen til å bli klisterføre i løpet av formiddagen. Det kan bli store forskjeller på hva jentene og guttene går på, forteller smøresjefen.

Bruker glider

Etter at den svenske doktorgradsstudenten Leonid Kuzmin konkluderte med at ski glir best uten glider, har det vært mange diskusjoner om hvorvidt det bør brukes glider eller ikke. Langli forteller at det har hendt flere ganger at løperne hans går på reine ski, men at de i Pragelato velger å gå med glider.

- Her bruker vi glidvoks. Til tross for at snøen er forholdsvis gammel, er den rein og fin. Det hender vi går på ski uten fluorkarboner, men det er særlig i løp som går på møkkete snø, forteller han.

- Jeg så den rapporten allerede for et år siden. Så for oss er det ikke noe nytt som står i den, fortsetter han.

Håper den beste vinner

Det norske smøreteamet har gjort det de kan for å sikre sine løpere best mulig ski. Likevel håper ikke smøresjefen at konkurransene i Pragelato blir avgjort i smørebodene.

- Vi håper på reale forhold med stabile forhold under løpene. Som tidligere løper, veit jeg at det er artigst å vinne når alle har gode ski, avslutter Langli.


www.langrenn.com


Ny Teknik-it,telekom,bioteknik,energi, miljöteknik, verkstad

[060301, 00:00]

"Valla ger sämre glid" Svensk forskningsrapport retar gallfeber på tillverkarna Låt bli glidvallan om du vill ha fart på skidorna. Det gäller motionsåkare på Vasaloppet likaväl som Anja Pärsson i slalombacken, kopplet av norrmän i långfärdspåret och finnarna i hoppbacken. Glidvalla drar bara åt sig smuts och ökar friktionen mellan skida och snö. Några veckor före vinter-OS och Vasaloppet kommer en av de mest uppmärksammade svenska licentiatavhandlingarna på många år. Leonid Kuzmin, rysk civilingenjör och numera forskare på Mittuniversitetet i Östersund, påstår att de flesta skidåkare vallar i onödan. Tidskriften the Economist har skrivit om avhandlingen. Flera italienska, tyska och schweiziska tidningar också. I Norge har Leonid Kuzmin blivit en förstasidesnyhet och flera tidningar har lagt ut hela avhandlingen på sina nätupplagor. En stor tidning har till och med öppnat en e-mejlsluss där diskussionerna går heta och Kuzmin själv svarar på frågorna. Han får också ut med en hel del påhopp och gliringar om att ryssar brukar hamna fel när de umgås för intimt med vodkaflaskan. Anklagas för ovetenskaplighet Dessutom har den norska vallatillverkaren "Swix" har gått till angrepp mot både den rysk-svenske forskaren och Mittuniversitetet. Båda anklagas för "ovetenskaplighet". - Det är som om jag kritiserat Jesus eller angripit homosexuella. Men det är ju bara glidvalla det handlar om, säger en smått chockad Leonid Kuzmin. Å andra sidan kör redan några av de norska toppåkarna utan glidvalla under vissa väderleksförhållanden, enligt tidningen Dagbladet. Och en tidigare vallningsexpert för det norska landslaget, Geir Tuflo, ger honom sitt stöd. - Särskilt när det varmt ute är en ren skida utan glidvalla att föredra, säger han. Leonid Kuzmin, som själv tillhört den ryska eliten i skidskytte och skidorientering, är gift med den kvinnliga skidstjärnan Antonina Ordina. 1995 var han hennes tränare och vallningsansvarige på VM i kanadensiska Thunder Bay. - Jag var en vallare som inte vallade. Tack vare att jag lät bli glidvallan tog Antonina bronsmedaljer både individuellt och i lag, säger han. Gör inte tummen ner för alla vallor En del av de ilskna norska kommentarerna kan bero på att vissa missförstår avhandlingen och tror att Leonid Kuzmin gör tummen ner för alla skidvallor. Så är det inte. Fästvalla - som stryks på i spannet, skidans upphöjda mittdel - går inte att låta bli när det körs klassisk stil. Däremot tillför glidvallan på skidornas ytterändar inte någonting i utförsåkning, skidorientering, skidskytte eller någon distans i fristil - "skate" - eller skridskoteknik. Leonid påstår också att glidbara bara ska uteslutas om skidornas åkyta är "stålsicklad", rengjord med stålskrapa, och därefter borstad med stålborste. Den vanligaste proceduren, att rengöra åkytan med stenskrapa, ruggar däremot upp ytan så mycket att det knappast går att undvika glidvalla. Men det glid som då fås med valla är sämre

http://www.nyteknik.se/skrivUt.asp?art_id=44888 (1 of 2)2006-03-01 14:17:13

Ny Teknik-it,telekom,bioteknik,energi, miljöteknik, verkstad

är en glidet hos en stålsicklad skida som är ovallad. Åkytan på nästan alla moderna skidor är av ultrahögmolekylär polyeten, UHMWPE. Det är ett extremt starkt material byggt av långa kolkedjor som är hårt packade i regelbundna kristaller. Det är också ett självsmörjande material med lägre friktion än de vaxliknande glidvallorna. - Varför täcka över ett så bra material med en valla som har sämre egenskaper? Det är ju inte träskidor vi åker på idag, säger Leonid Kuzmin. Bör definitivt undvikas på långlopp Dessutom visar hans forskning att glidvallorna lätt drar åt sig smuts och får allt sämre glidegenskaper ju längre loppet pågår. Därför är det på femmilen och utpräglade långlopp som glidvallorna definitivt ska undvikas. Möjligen kan de tillföra något, är åtminstone inte skadliga, på lopp under 200 meter, enligt avhandlingen. Men Kuzmins forskning får knappast något genomslag bland den svenska skideliten, åtminstone den här säsongen. Larry Poromaa, teknikansvarig och vallningsansvarig för det svenska skidlandslaget, säger: - Jag har "lyssnat av" vad Kuzmins forskning går ut på och vad han kommit fram till. Men jag kommer att fortsätta med glidvalla under OS. Det är nog ingen av inom världseliten som upphör med glidvallan. Så är det bara. FAKTARUTA 1 För övrigt... ... slog sig en grupp kemister från Astra ihop med den norkse skidlöparen Martin Matsbo 1943, för att ta reda på hur skidvallor verkligen fungerar. Resultatet blev företaget Swix, i dag världens största tillverkare av vallor. Text: Hans Dahlquist URL: http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=44888 Copyright © Ny Teknik 2006

http://www.nyteknik.se/skrivUt.asp?art_id=44888 (2 of 2)2006-03-01 14:17:13


Leonid Kuzmins forskning visar att det är bättre att skrapa belaget än att lägga på paraffin. Tillsammans med tre studenter startar han nu ett företag som ska sälja en stålsickel. Arkivbild

Vallaforskare startar eget - säljer stålsickel för bättre skidglidÖstersund. Som en följd av det plötsliga intresset för glidvalla har ett nytt företag startats. Hur förenligt med forskarrollen är det, Leonid Kuzmin? Vid det här laget känner de flesta till historien om hur den ryskfödde forskaren vid Mittuniversitetet ställt alla vedertagna sanningar på ända genom att ifrågasätta glidvalla som Guds gåva till skidåkningen. Hans forskning visar att det i stället är bättre att skrapa belaget som skidan har som ny, och sedan åka utan paraffin. Bara några veckor efter att Leonid Kuzmin presenterade sin uppmärksammade licentiatavhandling kommer nu beskedet att tre studenter på Mittuniversitetet och Leonid själv startat eget i Östersund. Affärsidén är att sälja en stålsickel, Kuzminsickeln. • Är du inte rädd att dina kritiker ska säga att du talar i egen sak nu när du hävdar att sickel är bättre än valla? - Jo, det är sant. Jag förlorar lite på det. Människor som inte vill fördjupa sig i den vetenskap som finns i avhandlingen kommer att säga så. Men samtidigt när det finns studenter som vill starta en civil tillverkning är det dumt att inte utnyttja tillfället. Det är inte mitt bolag och jag ska bara ställa upp med teknisk rådgivning. Jag har inte tid med företaget, jag vill fortsätta att forska. • Är det förenligt med forskarrollen att börja sälja saker?



- Absolut. Det går ju inte att öppna tidningen en dag utan att det står något om att alla ska bli entreprenörer. Universiteten vill att forskning leder till det. Min forskning handlar ju inte om sickeln. Det kan bli så att det visar sig att det finns andra alternativ än sickeln som är ännu bättre.

Maria [email protected] 063-161621




Professor Lars-Erik Persson åkte två Öppna spår på skidor som hans doktorand Leonid Kuzmin skrapat. Bilden tagen vid Vasaloppet 2004. Foto: Per Pettersson

Professor stöder Kuzmins vallateoriÖstersund. Matematikprofessorn Lars-Erik Persson åkte Öppet spår på Kuzmin-skrapade skidor. Två dagar i rad. Första dagen åkte han på 5.29, andra på 5.50. - Det är säkert tio år sedan jag åkte så snabbt, säger 61-årige Persson, som har 32 Vasalopp bakom sig. Lars-Erik Persson ville testa vad forskaren Leonid Kuzmins teorier var värda i praktiken. Persson var opponent när Kuzmin presenterade sin licentiatsavhandling för några veckor sedan. Avhandlingen gick ut på att dagens moderna belag är så bra att glidvalla inte behövs. Det räcker med att skrapa bort luddet från belagen och borsta med en stålborste. Kuzmin avslutade seminariet med att skrapa opponentens skidor. Det var dem som Lars-Erik Persson åkte Öppet spår på i söndags och måndags. - Jag hade ett par proffsvallade skidor med mig, men det var ingen skillnad i glid så jag använde de stålskrapade, säger han. Han hade bestämt sig för att om det gick lätt första dagen skulle han åka dagen därpå också. Och lätt gick det. - Jag kan ju inte påstå att det bara beror på skidorna. Det var fasta och fina spår och bra före. Men mina skidor gled lika bra som de andras. Själv anser han att testet i skarpt läge är värt en hel del, särskilt som Kuzmin kritiserats för att bara ha gjort



mätningar i nollföre. När Lars-Erik Persson åkte Öppet spår var temperaturen mellan 6 och 19 minusgrader. - Men hypotesen behöver mer forskning. Själv tror jag på den, speciellt för motionärer som inte är så bra på att valla.




Östersunds-Posten - Större bild

http://www.op.se/popup.php?module=NewsArticleImage&articleId=642097&imageId=174865&title=St%F6rre%20bild (1 of 2)2006-03-05 13:08:16

Östersunds-Posten - Större bild

Professor Lars-Erik Persson åkte två Öppna spår på skidor som hans doktorand Leonid Kuzmin skrapat. Bilden tagen vid Vasaloppet 2004. Foto: Per Pettersson

http://www.op.se/popup.php?module=NewsArticleImage&articleId=642097&imageId=174865&title=St%F6rre%20bild (2 of 2)2006-03-05 13:08:16

Vasalöparen

Träning Resereportage Tävlingar Vasaloppen Elit Hälsa Mat Test Då & nu Porträtt Notiser Sponsorer Annonsörer

Sickel fixar glid

I vintras lade Leonid Kuzmin fram vetenskapliga belägg för att dagens skidor går snabbare om man låter bli att glidvalla dem. I stället ska skidorna stålsicklas och borstas. Enligt Kuzmin samlar glidvallan smuts som bromsar framfarten. Den som utsågs som opponent, när Kuzmin försvarade sin licentiatavhandling, var Professor Lars-Erik Persson vid Luleå Universitet. – Inför avhandlingen gjorde jag ett eget test där jag vallade ett par skidor på det traditionella sättet. Ett annat par skidor sicklade och borstade jag som jag uppfattade att Kuzmin avsåg. Ett test där de båda skidparen visade sig vara ungefär jämnbördiga, men det gjorde att jag senare vågade prova att åka utan glidvalla i Vasaloppet. Lars-Erik, som är en Vasaloppsveteran med 33 Vasalopp och sex Öppet Spår, fick som avslutning på Kuzmins avhandling, sina skidor ordentligt i ordninggjorda av Leonid Kuzmin. – I år åkte jag båda öppna spåren på tiderna 5.29 och 5.50. Själva Vasaloppet åkte jag på 6.41 vilket faktiskt räckte till att få medalj. Detta är de absolut bästa resultat jag gjort de senaste tio åren. – Jag åkte alla tre loppen på samma skidor som hade sicklats till mig av Kuzmin själv. Jag rörde inte glidytorna, jag bara lade på ny fästvalla för dagens före. Jag åkte alltså ”ovallat” i 27 mil, så när som på fästvallan. – Min egen teori är att detta kan vara ett mycket vasst alternativ för motionärer speciellt på Vasaloppet där det är speciellt skitigt i spåret, mina skidor är faktiskt helt rena efter 27 mils åkning! På www.vasaloparen.se har Vasalöparen en artikel utlagd i samma ämne där expert vallare delvis ger Kuzmin rätt att stålsicklade skidor fungerar bra i extremt smutsig snö. Men de påtalar också att glidvallan samtidigt ger skidorna ett skydd. Vasalöparen avser att återkomma till vintern med ett mer utförligt test av stålsickling kontra traditionell glidvallning. På bilden ses Lars-Erik Persson passera Evertsberg på sina stålsicklade skidor. Foto: Pin Sportfoto www.vasafoto.com

http://www.vasaloparen.se/press_article.jsp?d_id=2635 (1 of 5)2006-05-22 08:33:03

Vasaloppets jingel (.mp3) vasaloppet.se

Sök

Waxing Benefits: Myth or Fact? | SNOWBOARD MAGAZINE

login | register

home | blogs | events | Forums | Galleries | polls | Subscribe | About | Contact | Search

User login

Username:

Password:

● Create new

account

● Request new

password

Navigation

● Store/Subscribe

● Create Content

● calendar

● Recent Posts

Weather ::

US Weather Maps

Who's online

There are currently 13

users and 704 guests

online.

Online users:

● Gary

● schmeiske

● ttocsxela

● Jayhar

● Metz

● BlasterofAir

Home » Forums » Questions for SNOWBOARD staff

Waxing Benefits: Myth or Fact?

Should we question established mantras about waxing? Heat/hot waxing is one of the few

things that can potentially damage P-tex. Is there scientific evidence that waxing is

beneficialor that any designer brand of wax is better than paraffin, beeswax or soy wax?

Leonid Kuzmin, a doctoral candidate at Mid Sweden University says unwaxed skis glide

better. He has a background a ski trainer and technician. At the Nordic World Ski

Championship, when his wife Antonina Ordina took bronze medals, individually and in

the relay, he chose to have her race on unwaxed skis.

Ski bottoms made of P-tex are extremely wear resistant, have a low coefficient of friction,

and a good capacity for self-lubrication. All reference works state that P-tex is five times

more wear-resistant than carbon steel.

â€œYou shouldnâ€™t cover this extraordinary material with an inferior material like ski

glide wax that gather dirt more quickly than do dry steel-scraped surfaces."

In experiments with waxed and unwaxed skis to test the friction between the snow and

the skis, Leonid found that ski glide wax only creates problems. Dirt accumulates on the

skis.

â€œWaxed skis glide slightly better from the beginning, since the wax reduces friction,

but after a short while the wax has gathered so much dirt that the waxed skis glide slower.

In some experiments this occurred after only 200 meters.â€•

â€œItâ€™s a myth that you have to wax your skis. Itâ€™s much better to use the

positive glide properties of the ski base on your skis. It is easier to ski, you get more time

skiing and you save moneyâ€• says Leonid Kuzmin.

Since heat is one of the few things that can potentially damage P-tex, I'm just trying to

figure out what's best to do. Does waxing really have benefits? If so, is designer wax

really tested beter than others, or is it just theory?

Thanks for your thoughts and advice.

By nospam at 11/21/2006 - 1:48pm | Questions for SNOWBOARD staff | login or register to post comments | next forum

topic

Comment viewing options

Select your preferred way to display the comments and click "Save settings" to activate your changes.

Good post

I can't honestly see wax not making a difference. Of coarse if you apply too much you are

going to stick, that's not rocket science. But when you place a thin layer of wax it has to

reduce the amount of friction. According Kuz(Which I don't find him to be the best

canidate. The term "Dr" is thrown around too easly these days and I'm a lift instructor and

http://www.snowboard-mag.com/node/16640 (1 of 5)2006-12-01 07:41:53

Log in

Snow Forecast

< Full Map >

Threaded list - expandedDate - newest first 50 per page Save settings


● lipskkei

● natey

● Snow Trooper

● pandrewh

● wootang71

● Zim

● Ms. Larceny

Recent blog posts

● HOW TO USE

THIS WEB

SITE

● More from

Snow Summit

● Whistler update

● Aspen Has The

Most Snow In

CO!

● the quest for

gear pt 2

● 130 Riders for

Loon

Mountain's

Thanksjibbing

● I Don't wanna

piss off any

vegetarians,

but...

● Secret Shred

● When it was fun.

● Killington

Opens

more

Forum topics

Active forum topics:

● The Block

Party 2006 an

MFM Joint!

● R.P.M. video

● Waxing

Benefits: Myth

or Fact?

● More Than 20

Terrain

I use to be a shop dude, so does that make me a "ski trainer/technician"? [But I would call

him Kuz if I knew him.]) you are better off not waxing. When you called the base

company, they said that it DOES make a difference but doesn't last that long. Olympic

skiers often use this wax that wears away uber fast. But companies like swix and bluebird

make wax that will last longer that. (swix making both wax that wont last long but fast

and bluebird making wax that smells like sex.). I would honestly need, a super controlled

experiment with ton's of controlled variables in order to convince me otherwise, that their

isn't a difference. just sayin. I need a little more evidence.

wow. sorry if I brought back a dead thread.

By ttocsxela at Thu, 11/30/2006 - 10:18pm | login or register to post comments

Wax no doubt

i have noticed a difference when i wax and when i don't. i doesn't just stay on for one run

either. I've used a few different waxes and Bluebird has worked best for me. Stay away

from this stuff.

By 888 at Tue, 11/28/2006 - 2:32pm | login or register to post comments

âœ â„¢

I cant believe that there is even a debate about this - i wax my board every 3 days or so,

with whatever wax or more usualy mix of waxes suits the conditions, and it makes all the

differance - the only time i have found a dry base to be effective is on man made snow

cos it doesnt stick to the base as much.

Same with my edges, i do em once a week, nice n sharp in the middle and detuned at tip

n'tail, and find this makes a real differance too. Mind you i am never really in the park,

and prefer hitting natural jumps at Mach 10 to sitting in the park.

However i do think that alot of people use the wrong wax or technique - a badly/wrongly

waxed board can put a halt to things pretty sharpish.

I didnt used to think it made that much differance till i let my mate who used to tune the

skis for Atomic on the world cup ski circuit loose on my board - f++k me it was like a

whole different stick and i was converted.

By eski mofo at Thu, 11/23/2006 - 6:25am | login or register to post comments

TARD NUGGS

if you have bad luck with wax your doing it wrong. A scraper is you best friend and a

scotch-brite is runnin second. Who wants to be last down the mountain?

If your ridin hand rails all day it doesnt so much matter. If your snortin rails all day best

to get a fresh wax-on.

By G Aleshire at Wed, 11/22/2006 - 11:57pm | login or register to post comments

????

I'm putting this one to the test. first day of the season on Saturday, and I just noticed that

my board looks dry as a bone. I'm getting that sucker waxed Saturday night and I'm

betting it makes a difference in my speed... and we'll see if I start to slow down after one

run.

Hot wax is the only way to go, and a little effort goes a long way when you're not wanting

to unstrap or do the humpty dance on a catrack.

By islandshred at Wed, 11/22/2006 - 1:41pm | login or register to post comments

more ???? than answers



Features Ready

for Bear

Mountainâ€™s

December 1st

Opening

● BitchBoards:

H2O

Snowboard

New forum topics:

● BitchBoards:

H2O

Snowboard

● does anyone

know what they

use on boxes?

● East Coast

Team

Challenge

Registration

Open

● More Than 20

Terrain

Features Ready

for Bear

Mountainâ€™s

December 1st

Opening

● R.P.M. video

more

Upcoming events

● 36 Hours of

Keystone (10

hours)

● Sierra At Tahoe

Opening Day

(10 hours)

● Alpine

Meadows

Opening Day

(10 hours)

● Never Summer

Demo Day (1

day)

● Rome SDS

Premature

Jibulation -

What dries out? The manufacturer says wax doesn't penetrate the UHMW.

If, after waxing, your board starts out fast, then sheds the wax during the first run,

then the second run is faster, that could mean the raw board base is faster than the

wax.

I'm with you! We're looking to avoid the humpty dance, spend more time on the

snow and spend $$$ wisely.

By nospam at Wed, 11/22/2006 - 6:17pm | login or register to post comments

Sintered UHMW manufacturer says

I called the manufacturer of UHMW sold to snowboard makers - Burton, LibTech and

others.

Their opinion is that wax collects dirt far quicker than the UHMW base. They say that is

well documented in studies going back to the 80's.

Pointing out that the thinner wax is applied, the more suction it reduces, they further state

that at best wax protects the board for one run. Then, the wax has been abraided off.

They concluded: Unless you wax every run, wax is probably a thing of the past.

They are experimenting with wax impregnated UHMW which might show benefit.

By nospam at Wed, 11/22/2006 - 10:22am | login or register to post comments

Did anyone ask Dr. Leonid wha

Did anyone ask Dr. Leonid what happens when your base dries out really badly because

you never waxed, then it becomes furry and almost doubles the surface area (and hence,

doubles the amount of drag) because the base now looks like an albino Chewbacca?

Doctoral studies my ass.

By 66jzmstr at Tue, 11/21/2006 - 11:03pm | login or register to post comments

Dry out protection

The manufacturer of UHMW base materials claims that hydrocarbon coating might

help a base retain its color, but that the material doesn't really dry out.


///â„¢

or the fact that there are a varity of different bases in the marketplace not to mention

snow types-some dry, some wet-like sweeden's.

you're on crack if you think wax does not help you go faster...and the cheap crack, as

well.

Craig Kelly Forever.

By LumberJackJibber at Wed, 11/22/2006 - 8:09am | login or register to post comments

--

on warm wet days, put rain-x on your base, crazy fast for half a run, yeah. How

much does the average half pipe rider spend on their wax?

By SBC at Wed, 11/22/2006 - 8:25am | login or register to post comments

///â„¢

had it not been for my freshly waxed base today, i would not have been able to ollie the

football fields of dirt patches with tiny bits of snow in between them.



Stoneham,

Quebec (1 day)

● Rome SDS

Premature

Jibulation -

Windham (1

day)

more

Who's new

● K2 Aftershock

● rome007

● utfan2189

● EndlessWinterSn...

● luna42

Resort Cams ::

Colorado Cams

Search this site

Syndicate

Craig Kelly Forever.

By LumberJackJibber at Tue, 11/21/2006 - 6:50pm | login or register to post comments

try it out

most who wax do it because it works for them... sure there are some days where the snow/

temp/conditions play tricks on your waxed base but for the majority of days you're on the

hill a properly waxed bottom will blast you faster than your unwaxed pals... long

traverses and cat-tracks are a great test for this... i think Leonid Kuzmin ( the doctoral

candidate at the Swedish University who is quoted in the article) has never used magical

go-go.

magical go-go

By magicalgogo.com at Tue, 11/21/2006 - 6:21pm | login or register to post comments

That's ridiculous

Don't you think that Olympic Nordic skiers and downhill skiers would have figured that

out 30 years ago if it were true. That chick probably just had a perfect base right off the

shelf with a good finish that hasn't been skied for a couple months. If I am not mistaken in

really cold temps you need a very fine coat of cold temp wax the higer the flouro the

better. Warmer you can be a little more liberal. After riding 15 years of cat tracks I

guarantee you that I can blow by people in the flats with a well waxed board compared to

buddies who haven't waxed in a year. Get a basic low florinated all temp wax and you are

fine in everything but the extremes. Don't get the shitty wax. Your board is usually pretty

good off the shelf though.

You should probably get a proper response from the Bluebird people though.

By jermartin at Tue, 11/21/2006 - 4:16pm | login or register to post comments

UHMW manufacturer response

The manufacturer deals closely with the board and ski makers. They say the wax

gives a benefit for a few hundred yards, by then friction has worn it off...But...in

competition any benefit, even for only a small portion of the first run is still

worthwhile. That's why the racers wax. So, they say, if you're waxing for speed, they

say to wax every run.


it's not so much friction

but suction.

as with most good things in life

By beast_coast at Tue, 11/21/2006 - 3:03pm | login or register to post comments

I don't wax.

Haven't in years. It helps if you're in really cold conditions like Colorado, sometimes the

snow crystals are so sharp you won't go anywhere with out it. Also in really warm

conditions, slushy snow needs warm wax. But overall, a nice dry base usually works great

for me.

Fight for the little guy - Read SNOWBOARD Magazine!

By Pancho at Tue, 11/21/2006 - 2:13pm | login or register to post comments

jesus.

i cant even get into this. you either get it or you dont.

not using wax is like saying you like to jackoff with sand.


Abasin

<< Start >>

Go


which i guess pancho is all about.

l

By bluebird at Wed, 11/22/2006 - 11:19am | login or register to post comments

TouchÃ©

OK bluebird. How 'bout you send me a box and I'll start waxing again.

Fight for the little guy - Read SNOWBOARD Magazine!

By Pancho at Thu, 11/30/2006 - 5:31pm | login or register to post comments

pancho

widdle me a new country tune and ill send you a box.

it must contain the following

-idaho

-cat skiing in idaho

-cope

-having to shoot yer dog

-wife beating

-drunk driving

-queers

By bluebird at Thu, 11/30/2006 - 6:51pm | login or register to post comments

???

what about hookers and dead babies?!?!

By drago at Thu, 11/30/2006 - 7:56pm | login or register to post comments

Ridicule

Ridiculing Pancho isn't a very enlightening argument. You either use science or

you use superstition. Selling wax using superstition has a chance of being like

stealing. Is that what you're all about?

By nospam at Wed, 11/22/2006 - 8:28pm | login or register to post comments

dude, i mean...

pancho is my homey. and im pretty sure that he has a sense of humor too.

they don't grow those in hawaii? im gonna go ahead and use science to

guess you use superstition to hide your dick. or is it duct tape?

By bluebird at Sun, 11/26/2006 - 10:24pm | login or register to post comments

© 2006-2007 Storm Mountain Publishing Corp. - All Rights Reserved | Contact | Subscriptions | Copyright Notification | Terms of Use


tagesanzeiger.ch | knowledge | knowledge |

Home Lifescience Environment Medizin+Psychologie Technology Astronomy Archaeology

Specialist consultation

Generika Health insurance

SMS New type character Abo

Imprint On-line advertisement

Knowledge - Thursday, 07 December 2006 Article: ” print” mailen

At the wax the spirit separates Growing the long run ski brings nothing, states a student - and

provokes thereby with experts most diverse reactions. Of Daniel Bächtold

Being busy for hours with irons and ski wax is futile dear-strives - that does

not make the ski faster. That says Leonid Kuzmin anyhow of the Mid

Sweden University. In a recently published work the student comes in the

end the fact that ungewachste long run ski less fast get dirty and therefore

better slides than gewachste.

For the service people in the Skiweltcup and hundredthousands amateur

sportsmen would have to be actually good pieces of news, it their life of

some would nevertheless simplify. But since Kuzmin published its

investigation for ski preparation and on it reported Scandinavian

newspapers, he sees himself suspended to bad meeting with hostility.

“It is amazing, like itself humans with this topic ereifern can”, is surprised the native Russian. One accused to him, its study is simply useless and it

during the work probably too much Wodka drank.

Kuzmin is everything else as a Nobody in the nordischen ski circus. It was

active Biathlet. As coach and a service man he participated in three olympic

plays and four world championships and cared for thereby his wife, the

former world class athlete Antonia Ordina.

1995 had Kuzmin then its own Aha experience. At the nordischen ski world

KNOWLEDGE”

How thickly do I have to become, in order to be? 31.10.2006 Homöopathi balls for the cattle 17.10.2006 “We expect soon the next pregnancy” 11.10.2006 A snapshot of the life 05.10.2006 Pictures of the newborn universe 04.10.2006 All articles”

SEARCHES

http://66.249.93.104/translate_c?hl=en&sl=de&u=http://www.tagesanzeiger.ch/dyn/leb...hl%3Den%26lr%3D%26client%3Dfirefox-a%26rls%3Dorg.mozilla:en-US:official%26hs%3D08e (1 of 4) [2006-12-07 16:12:19]


championships in Thunder Bay won its wife the bronze medal over 30

kilometers freestyle and in the relay - on ungewachsten ski. “At that time I

planned to take the wax practices more exactly under the magnifying

glass”, so that today 48-jährige Kuzmin.

In its Lizenziatsarbeit finds he now references for the fact that gewachste

long run ski dirt more strongly tighten than ungewachste linings. Gewachste

ski would be at the beginning somewhat faster, this advantage however at

the latest after approximately four kilometers would lose, like that Kuzmin.

With its work it took up a topic controversial in ski racing. Because

agreement does not seem to give it with the topic to ski wax also among

experts. “Case ungewachste ski would be actually faster, one that for a long

time would have noticed”, say for instance Peter Küenzler of the company

Toko in old places, the world-wide second largest wax producer. “It cannot

be nevertheless that all the service people and athlete err.”

Kuzmin compares pears with apples, avowedly also Michael Jufer of Toko.

“Gewachste ski are after our experiences and in the tests ever faster than

ungewachste of the same type.” The differences are small, could however in

racing on victory or defeat decide, like that Jufer.

Urs Geissbühler of the company IMS Plastic in Worb, the manufacturer of ski linings, leading world-wide, explains against the fact that the results of Kuzmin did not surprise him: “He runs with me open doors in.” That one grows, a Übrigbleibsel was from the era the wood ski, like that Geissbühler. “In my opinion wax affects particularly the psychological level.”

And also Samuel Colbeck, a recognized expert of US the Army Cold region Research and engineering Laboratory in the American Hanover is done by Kuzmins work: “He raises provoking questions. One should take it seriously.” The fact that dirt has such a large influence is amazingly, like that Colbeck. For alpine ski drivers make that probably no difference, for long runners however already.

Wax diffuses from the lining

Simplest ski waxes consist of paraffin, a mixture of short hydrocarbon chains,

Order the new type

character of tagesanzeiger.ch



which is used among other things for the production of candles. Paraffin is water-repellent, which makes it an ideal lubricant. Because although the physical procedures are not clarified when ski driving in all details, those specialists are itself at least going by united that by the frictional heat individual snow crystals are melted on. The ski slides on a breath-thin water film.

When ski drivers were still on wood slats on the way, water-repellent wax improved their gliding ability. Today however those are ski from plastic and the lining from ultrahigh-molecular-weighty polyethylene - a material, which is importantly more durable likewise water-repellent, compared with wax however.

The characteristics of the today's linings are in such a manner well that the expensive wax would not be worthwhile itself, are convinced Urs Geissbühler. Hot wax would occur the amorphous range of the lining and at sinking temperatures also again outdiffusions, at the boundary surface between lining and snow has it however practically no wax, says the lining expert. “If to be treated correctly, it does not need the today's ski bearing surfaces wax.”

Completely so far Samuel Colbeck would not go however. At relatively high snow temperatures near the melting point as water-repellent a wax as possible can be of advantage. At lower temperatures against it as hard a ski lining as possible is to be preferred, explains Colbeck. “The today's linings correspond to these defaults. At very low temperatures I would not grow therefore.”

Hansueli Rhyner of Swiss federal Institut for snow and avalanche research (SLF) in Davos contradicts: “At very low temperatures under minus eight degrees Celsius and within the warm range around zero degree plays wax in racing a crucial role.” Within the range of minus two up to minus eight degrees the effect of wax is smaller against it.

Whether and if which wax does not seem with which conditions to lay on actual anybody a locking answer to know. At least in one point however the specialists have the same opinion. As a function of temperature and grit of the snow the fine structure of the lining determines likewise the speed the ski. About these connections one knows however still relatively few, so the basic tenor. Zurzeit goes to Rhyner as well as colleagues at the SLF and the ski company Stöckli in the laboratory and in field tests this problem on the reason.

Leonid Kuzmin for his part will make further sliding attempts with ungewachsten and gewachsten long run ski. To anhin it accomplished only at four, mostly warm days test travels. Too few for a locking judgement over the use of wax. It seems



therefore advisable to wait some more before one colored ski waxes, which disposes irons and the various brushes and scrapers finally. [TA | 26.01.2006]

Article: ” print” mailen

© Tamedia AG - knowing N channel


Unt.se - Forskare dömer ut skidvallning

Tipsa oss Prenumeration Annonsera Kontakta UNT Torsdag 1 februari 2007

Tyck tillVilket är ditt uppländska favoritlag?

WEBB-TV Se avgörandet i matchen Storvreta-Warberg

Startsidan

Uppsala

Enköping

Heby

Knivsta

Norrtälje

Sigtuna

Tierp

Östhammar

Ledare

Debatt

Ekonomi

Resor

Sport

Kultur/Nöje

Folk & Familj

Mat & dryck

Student

Fredag

Läsarnyheter

Kundservice

●

●

AnnonseraBildspelBostadDiskuteraEvenemangE-vykortFonderFredagkortetFöretagsguideInsändareJobbKaktusKalendariumKokboken-ReceptKontakta UNTKorsord

Publicerad: 2007-01-26

Foto: Hans E. Ericson

Forskare dömer ut skidvallning Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, är Sveriges mest kontroversiella person inom skidsporten. - Jag vet inte varför det var så känsligt när jag kom med min avhandling. Det är ju inga Mohammedteckningar det handlar om. Allt han hävdar är att skidor inte behöver vallas. Han kom med sin avhandling för snart ett år sedan och har sedan dess stått i centrum för en hetsig debatt där hans verk ifrågasätts från alla håll. Leonid Kuzmin hade tagit fram vetenskapliga belägg för att dagens skidor går snabbare om man låter bli att glidvalla dem. I stället ska skidorna stålsicklas och borstas. Enligt Kuzmin samlar glidvallan smuts som bromsar framfarten. I skidvärlden har Kuzmin främst gjort sig känd som tränare och vallningsexpert då han verkat länge på elitnivå och var en bidragande orsak till frun Antonina Ordinas framgångar i spåret. - Det är egentligen inga nyheter jag kommer med. Hypoteserna fanns redan på 60-talet i Norge och Italien. Enligt Kuzmins arbete ställer glidvalla bara till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än vallan själv. - Mäter man runt hundra meter kan skidor som är bearbetade med paraffin gå lika bra men sedan försvinner glidvallan. Ett par stålsicklade skidor går enligt mina beräkningar bättre i både kallt och torrt väder som i blött

väder. Och under längre distans. Till gårdagens föreläsning vid Ekonomicum hade man bjudit in representanter från de stora vallaföretagen men inga dök upp för att debattera hans slutsatser. - Så här ser det ut hela tiden. De kanske inte har några argument, Jag vet inte. Men inga elitåkare kör ovallat, hur tolkar man det? - Det handlar om traditionens makt. De har tio par skidor som de testar med olika sorters valla. Så har de alltid gjort. När sedan skidåkaren och vallningsteamet väljer att låta några skidor bara vara stålsicklade tar de oftast de sämsta paret som test. Leonid Kuzmin föddes i Moskva 1958. Hans far var prefekt vid skidinstitutionen på Moscow State Academy of Physical Education och han vet att allt han säger måste bevisas. Olika ekvationer och diagram stödjer hans argument. Och slutsatserna att vallan är död är förstås negativ uppmärksamhet för branschen. - Jag vet inte om det alltid kommer att vara bäst att stålsickla sina skidor men just nu finns inget annat alternativ i alla fall. Men det kommer nog nya metoder i framtiden, fortsätter Kuzmin med sin ryska brytning och tvekar inte att döma ut hela vallningsbluffen. Och motionärerna börjar mer och mer prova den stålsicklingsmetod som han förespråkar.

Sillyseason

live sms

Hur gick det för ditt lag? Få slutresultatet som SMS. » Till SMS-tjänsten

Resultat & Kalender

Vill du hålla dig uppdaterad? Håll då koll på UNT-sportens digra resultatbank på unt.se, som under året innehåller mer än cirka 250 serier. » Resultat och spelprogram » Sportkalendern

Fotbollsextra

Carl Göransson - fotbollsextra

Hockeyextra

Henrik Söderlund - hockeyextra

Diskutera sport

Ska Lagerbäck vara tuffare mot Zlatan? Vilket är ditt uppländska favoritlag?

Tipsa sporten

Vädret idag

-2 - 3 º 3 m/s

» Vädret » Israpport

Mediaspelaren

Senaste nytt

Lokalt 14:36 Skolbarn bör äta mer kött och fisk

13:44 Två anhållna för misshandel

13:20 Uppsalaföretag riskerar vite på 75 000 kronor

11:28 Bidrag till kvinnoprojekt

08:38 Kerstin Westholm ny hälso- och sjukvårdsdirektör

Sverige 16:05 Yxrån i centrala Stockholm

16:04 USA:s inköpschefsindex sjönk oväntat

16:02 Academedia tokrusar efter affär

15:56 Exxon Mobil tjänar 274 miljarder

15:40 HD prövar dom om sex mellan unga

Världen 14:23 Rebellanfall mot gränsstad i Tchad

14:13 Amnesti för krigsbrott i Afghanistan

13:45 Blair i nytt förhör om Labourpengar

12:39 Tejpade spädbarn upprör i Ryssland

12:28 Ny amerikansk varning till Iran

Sport 14:48 Kommunen räddar Arboga från konkurs

13:46 Joakim Persson klar för Landskrona

13:40 Leksand byter tränare

12:06 Louise Stahle delad åtta

11:54 Vinst för Sjarapova

Kultur & Nöje 14:58 Bara samtida i Studion i Göteborg

14:52 Ekdal och Hakelius i

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=4-AV_ID=574424,00.html (1 of 5) [2007-02-01 16:06:49]

Sök


KrogguideKöp&SäljLagfarterLogga inLokusLäsarnas bilderLäsarnas nyheterMorningsstarMotorMin UNTPixelPDF-tidningenPrenumerationReseguiden

SkolmatenSudokuSportresultatTextarkivetTidningen i skolanTipsa ossTrafikguidenTv-guidenTyck frittUNT-biljetterUNT-kortetUtebliven tidningVädretWebb-TV

Trafikinfo

Vägarna Läget på vägarna Regiontrafiken Stadstrafiken Tågen Banverket Upptåget Flyget Luftfartsverket Pendlaren Trafiken.nu Upplands lokaltrafik

Daniel Legue

Tipsa Skriv ut

Diskutera

Läsarnas kommentarer

Funkar strålande Lite synpunkter bara. Belaget har i sig mycket bra hydrofoba egenskaper och man kan iofs höja den egenskapen med högfluorspulver men då fastnar det mera smuts som bromsar väldeliga efterhand. Vid vanliga valla så ligger du på efterkälken direkt och vallning är egentligen bara ett alternativ för de som använder högflurorsprodukter och åker lopp under 2 mil (om det är riktigt bra förhållanden). Motionärer behöver aldrig mera ägna glidvallning en tanke och även för vallning så är stålsicklat ett bra underlag då du slipper bromsande fiberhår. Vanliga skidtester är inte heller riktigt bra. Det är inte den totala glidlängden som är viktig utan istället vilken fart man kommer upp i. Det är när man har fart som rätt mängd smörjmedel, läs vatten, bildas. Vid för lite vatten blir det torrfriktion och vid för mycket så får du ett sug i skidan. Så ut och testa och jämför istället! :-) Jag vet ingen som är missnöjd med sina Kuzminsicklade skidor. Av: Niclas Bernhardsson

Dåliga belägg för påståenden Kuzmins påståenden är ej underbyggda med korrekt datainsamling och analys. Den som tar sig tid att läsa lic. avhandlingen ser att den är behäftad med flera fel. Det kommer dessvärre ej fram i debatten. De som har kunskapen att göra glidtester finner ej att det fungerar, läs eliten. Det står i artikeln att vallaindustrin ej kommer med motargument. Hur många tidningar har kontaktat vallaindustrin för att höra dessa motargument? Av: KO

Ett bra alternativ för träning men inte något jag skulle köra en tävling på. Har testat stålsicklat kontra vallade skidor under 06/07 på distanser från 1km upp till 4 mil och visst funkar det. Du kan aldrig valla bort dig men du får aldrig det där toppglidet heller. Av: Kalle

Fungerar inte alls för mig. Har också provat men aldrig haft bättre glid än mina vallade skidor. Av: Elitåkare

Stålsickling kommer! Efter att ha kört stålsicklat hela 2006/2007 är det helt tydligt att det fungerar. Och väldigt bra. Dessutom kan man inte valla bort sig på glidet!! Att slippa stå i vallaångorna och ändå ha bästa glidet är en njutning. Av: Ingemar

Funker bra Jeg har brukt Kuzmins metode siden februar i fjor også i turrenn. Synes det fungerer veldig bra..ihvertfall for oss

Vill du tipsa sportredaktionen om något? Ring 0184781710, eller mejla [email protected]

Läsarnas nyheter

Har du en nyhet? Klicka här!

Bästa vinterbilden

Läsarnas bilder

TV-guiden

På TV just nu

nytt debattprogram

14:36 Luuk utlovar hemliga kompisar

14:33 In Flames drar på Sverigeturné

14:27 Coldplay släpper vinylbox i mars

Mest läst i dag

Affärsanställda gripna för internstölder

Långtradare med stulna båtmotorer stoppades

Definiera Lettlands gräns

Bostadstjuvar slog till mitt på dagen

Fler drogtestas på jobbet

Kommunalråd får kritik för Forsmarkuttalanden

Pappersupplagan

Köp tidningen som pdf Bli prenumerant

Missade du senaste...


Unt.se - Forskare dömer ut skidvallningmosjonister. Forstår ikke hvorfor valla industrien ikke prøver å imøtegå Kuzmins arbeid. Tror ikke de har noen saklige motargumenter. Av: Ole

Ja faktiskt! Det stämmer! Av: Tommy Wahlstrand

Han har rätt Har stålsicklat mina skidor. Av: Stefan

Skriv en kommentar Rubrik:

Kommentar:

Ditt namn:

Tänk på att din kommentar kan komma att användas även i tidningen, utan ersättning.

» Regler för Läsarkommentarer

Nyheter

Lokalt Skolbarn bör äta mer kött och fisk

Två anhållna för misshandel

Uppsalaföretag riskerar vite på 75 000 kronor

Bidrag till kvinnoprojekt

Kerstin Westholm ny hälso- och sjukvård

Mer lokala nyheter

Sverige HD prövar dom om sex mellan unga

Dömd för smuggling av 100 indier

Kvinna körde in i mur i Bromma

Kvinna allvarligt skadad i tågkrock

Carlgren hördes av försvarsutskottet

Mer sverigenyheter

Världen Rebellanfall mot gränsstad i Tchad

Amnesti för krigsbrott i Afghanistan

Blair i nytt förhör om Labourpengar

Tejpade spädbarn upprör i Ryssland

Ny amerikansk varning till Iran

Mer världennyheter

Ekonomi Exxon Mobil tjänar 274 miljarder

UPM-Kymmene slog förväntningarna

UPM-Kymmene slog förväntningarna

Fullt drag i verkstan

EQT säljer Hemocue till USA-bolag

Mer ekonomiyheter

Sport Alpina VM en snöboll i rullning

Kultur & Nöje Bara samtida i Studion i Göteborg

Motor City Fredag Bostad

Motor

Artiklar, biltester och annonser

Bostad

Artiklar, krönikor och bästa tipsen för din bostad


Skicka kommentar


Oavgjort i mötet Sverige-Ryssland

Svensk förlust i bandy-VM

Vad förväntar du dig av 2007?

Kommunen räddar Arboga från konkurs

Mer sportnyheter

Ekdal och Hakelius i nytt debattprogram

Luuk utlovar hemliga kompisar

In Flames drar på Sverigeturné

Coldplay släpper vinylbox i mars

Mer kultur & nöjesnyheter

© Upsala Nya Tidning

Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

Webbredaktörer: Anders Badner, Theresa Hellman, Elin Sandow, Åke Ripenberg. Tipsa oss: [email protected] Direktnummer webbredaktionen: 018-478 1435 Chefredaktör och ansvarig utgivare: Lars Nilsson [email protected] Chef digitala medier och stf ansvarig utgivare: Carl-Åke Eriksson [email protected] Vill du komma i kontakt med en medarbetare inom Upsala Nya Tidning - klicka här. Besök oss: UNT City, Drottninggatan 3 eller i tidningshuset på Danmarksgatan 28. Ring oss: 018 - 478 00 00, vår växel är öppen måndag-fredag kl 8.00-18.00 Post skickar du till: Box 36, 751 03 Uppsala. Ärenden till redaktionen efter växelns stängning: 018-478 1560. Sporten: 018-478 1710. Vill du annonsera: Klicka här. Lokalredaktioner: Enköping: 0171-200 92, 200 93 Heby: 0224-330 62Märsta: 08-594 405 90, 594 405 92 Norrtälje/Rimbo: 0176-551 80

Tierp: 0293-130 70 Östervåla: 0292-716 15Östhammar 0173-120 15.



Forskare dömer ut skidvallning 2007-01-26 Av:Daniel Legue Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, är Sveriges mest kontroversiella person inom skidsporten. - Jag vet inte varför det var så känsligt när jag kom med min avhandling. Det är ju inga Mohammedteckningar det handlar om. Allt han hävdar är att skidor inte behöver vallas.

Foto:Hans E. Ericson

Han kom med sin avhandling för snart ett år sedan och har sedan dess stått i centrum för en hetsig debatt där hans verk ifrågasätts från alla håll. Leonid Kuzmin hade tagit fram vetenskapliga belägg för att dagens skidor går snabbare om man låter bli att glidvalla dem. I stället ska skidorna stålsicklas och borstas. Enligt Kuzmin samlar glidvallan smuts som bromsar framfarten. I skidvärlden har Kuzmin främst gjort sig känd som tränare och vallningsexpert då han verkat länge på elitnivå och var en bidragande orsak till frun Antonina Ordinas framgångar i spåret. - Det är egentligen inga nyheter jag kommer med. Hypoteserna fanns redan på 60-talet i Norge och Italien. Enligt Kuzmins arbete ställer glidvalla bara till besvär för skidåkaren. Skidbelagen består av ett material som i många fall har bättre egenskaper än vallan själv. - Mäter man runt hundra meter kan skidor som är bearbetade med paraffin gå lika bra men sedan försvinner glidvallan. Ett par stålsicklade skidor går enligt mina beräkningar bättre i både kallt och torrt väder som i blött väder. Och under längre distans. Till gårdagens föreläsning vid Ekonomicum hade man bjudit in representanter från de stora vallaföretagen men inga dök upp för att debattera hans slutsatser. - Så här ser det ut hela tiden. De kanske inte har några argument, Jag vet inte. Men inga elitåkare kör ovallat, hur tolkar man det? - Det handlar om traditionens makt. De har tio par skidor som de testar med olika sorters valla. Så har de alltid gjort. När sedan skidåkaren och vallningsteamet

http://www2.unt.se/printarticle/0,1842,MC=4-AV_ID=574424-SC_ID=187,00.html (1 of 2) [2007-02-01 16:08:07]


väljer att låta några skidor bara vara stålsicklade tar de oftast de sämsta paret som test. Leonid Kuzmin föddes i Moskva 1958. Hans far var prefekt vid skidinstitutionen på Moscow State Academy of Physical Education och han vet att allt han säger måste bevisas. Olika ekvationer och diagram stödjer hans argument. Och slutsatserna att vallan är död är förstås negativ uppmärksamhet för branschen. - Jag vet inte om det alltid kommer att vara bäst att stålsickla sina skidor men just nu finns inget annat alternativ i alla fall. Men det kommer nog nya metoder i framtiden, fortsätter Kuzmin med sin ryska brytning och tvekar inte att döma ut hela vallningsbluffen. Och motionärerna börjar mer och mer prova den stålsicklingsmetod som han förespråkar.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

http://www2.unt.se/printarticle/0,1842,MC=4-AV_ID=574424-SC_ID=187,00.html (2 of 2) [2007-02-01 16:08:07]


Nya tester dömer ut skidvallaÖSTERSUND.

Ovallade skidor är bäst, åtminstone för åkare under elitnivå. Det visar glidtester på sammanlagt 67 mil som genomförts i vinter.

ÖP 2 mars 2006.

ÖP 9 december 2005.

Relaterade artiklar ● Forskare: Det går

inte fortare med glidvalla

● Professor stöder Kuzmins vallateori

- Det är inga vetenskapliga tester, men de är så pass väl beskrivna och omfattande att det går att dra slutsatser, säger Lars-Erik Persson, professor i matematik på Luleå universitet. Persson är en av två forskare som sammanställt testerna. Man har jämfört stålsicklade skidor utan valla med stenslipade och vallade, alltså traditionellt preparerade skidor. • Läs rapporten om glidtesterna Testerna visade att de vallade gled bättre till en början. Men rätt snart började de tappa i glid. Redan efter några kilometer gled de sämre än ovallade. De flesta testerna har genomförts av avancerade motionsåkare, "motsvarande led 2-4 i Vasaloppet". Resultatet stöder doktoranden på Mittuniversitetet, Leonid Kuzmins, teorier. Kuzmin skakade skidvärlden förra vintern med sin licentiatsavhandling. Hans tes var att dagens moderna belag är så hårda och glatta att valla inte förbättrar glidet. Tvärtom drar den till sig smuts som gör glidet sämre. Vallafabrikanterna satte sina främsta experter på att granska avhandlingen och hittade också flera brister. Men ingen har presenterat några motbevis, säger Lars-Erik Persson. - De hävdar att Kuzmin har fel men vägrar redovisa hur de själva kommit fram till att paraffin ger bästa glid. 63-årige Lars-Erik Persson är entusiastisk amatöråkare med 34 Vasalopp och sju öppna spår bakom sig. Han var opponent när Kuzmin gick upp med sin avhandling förra vintern. Efteråt åkte han två öppna spår och ett Vasalopp på ovallade skidor. Loppen var hans snabbaste på tio år, med 5 timmar och 29 minuter som bäst. På skidentusiasternas diskussionsforum på nätet, Skidforum.se, tog debatten fart. Lars-Erik Perssons "tråd" om valla har hittills lockat 52 000 besök och 370 inlägg. Anhängarna delade snabbt upp sig i två läger. - De som anser sig bemästra vallningens konst var mer skeptiska. De som ser vallning som ett onödigt ont vädrade morgonluft, säger han. Under vintern har ett 15-tal tester från Luleå i norr till italienska Livigno i söder rapporterats in. Lars-Erik Persson är numera säker på sin sak. - Elitåkare med ett vallateam i ryggen kan säkert få bättre glid med stenslipning och valla, särskilt på korta

http://www.op.se/popup.php?frames=true&template=Art...779423&level1=2&level2=6&title=Skriv%20ut%20artikel (1 of 2) [2007-05-06 00:04:37]


sträckor. Men för oss andra är stålsickling ett enkelt alternativ. - Jag är numera helt säker på att det här är ett bra tips, särskilt till nybörjare, motionärer och ungdomar.



http://www.op.se/popup.php?frames=true&template=Art...779423&level1=2&level2=6&title=Skriv%20ut%20artikel (2 of 2) [2007-05-06 00:04:37]


Sicklat är rättKul att fler börjar inse att Kuzmin kan ha rätt. Har själv åkt med sicklat i vinter och är övertygad.Peo


http://www.op.se/popup.php?frames=true&template=Article...d=780126&level1=11&level2=51&title=Skriv%20ut%20artikel [2007-05-06 00:14:47]


Fredag 7 mars 2008, 10:53

Kuzminsickeln tävlar i Miljöinnovation

ÖSTERSUND Leonid Kuzmin, mannen bakom kuzminsickeln som gör att skidåkare slipper använda glidvalla med flourcarboner är en av finalisterna i årets Miljöinnovation. Tävlingen Miljöinnovation arrangeras av Sveriges miljöteknikråd, Energimyndigheten, Nutek, Vinnova och Region Halland och syftet är att uppmuntra och utveckla hållbara innovationer. Tävlingen avgörs i Halmstad i början av april.

http://www.ltz.se/skrivut.php?id=487829&avdelning_1=101&avdelning_2=142 [2008-03-07 19:58:38]

nyteknik - Kända och okända tävlar om årets miljöinnovation

Artikel hämtad från NyTekniks webbtjänst. Publicerad: 2008-03-07 14:14

Kända och okända tävlar om årets miljöinnovation Fjorton delvis kända, delvis okända miljöföretag har gått till final i tävlingen Miljöinnovation 2008. Här samsas den miljövänliga skidvallaren med ett nytt sätt att sota massabrukens sodapannor och diodbeslysta växthus.

Tävlingen arrangeras av Region Halland och finalen går av stapeln i Stadsbiblioteket i Halmstad den 2-3 april.

Övriga arrangörer är Sveriges miljöteknikråd Swentec, Energimyndigheten, Nutek och Vinnova. Dessutom är ytterligare tio innovationsstödjade företag med som partners.

Den förra finalen vanns av Lundaforskaren Jing Liu och Kristofer Cook på företaget Bioprocess Control i Lund med metoden ”Biogas Optimizer” som ökar produktiviten i biogasfabriker.

Andrapriset gick till Magnus Wessén och Haiping Cao för deras unika metod att gjuta med halvstelnad metall. Företaget heter Rheometal och finns i Jönköping.

Ovallat glider bäst Av årets fjorton finalister är åtminstone tre välkända för Ny Tekniks läsare.

Kuzmin-sickeln är en slags skidhyvel som ger bättre glid på skidor med plastbelag än kemiska glidvallor som kan vara hälsofarliga. Leonid Kuzmin, elitåkare och forskare vid Mittuniversitet i Östersund, har ruskat om skidvärlden med sin uppfinning.

Heliospectra Smart Light System i Borås är ett energieffektivt system med lysdioder för växthus där det råder brist på solljus.

Rerail i Luleå är en ny teknik för att belägga slitytan på järnvägsräls med ett varmvalsat, härdbart borstål, dubbelt så hårt som vanligt stålräls och med en fem gånger så hög slagtålighet.

Läs här om samtliga finalister i Miljöinnovation 2008.

Text: Lars Anders Karlberg

URL: http://www.nyteknik.se/administration/lyxpuffar/article72129.ece Copyright © NyTeknik

http://www.nyteknik.se/administration/lyxpuffar/article72129.ece?service=print (1 of 2) [2008-03-07 19:59:24]

nyteknik - Kända och okända tävlar om årets miljöinnovation

http://www.nyteknik.se/administration/lyxpuffar/article72129.ece?service=print (2 of 2) [2008-03-07 19:59:24]

svt.se - Utskriftsvänligt format

Skriv ut

Kuzmin i final för vallauppfinning

Publicerad 6 mars 2008 - 10:31 Uppdaterad 6 mars 2008 - 10:40

Forskaren Leonid Kuzmin från Östersund har gått till final i en miljöuppfinningstävling. Det för hans så kallade kuzminsickel, som gör det möjligt att behandla skidor så att de inte behöver glidvallas med hälsoskadliga vallor.

Vi har tidigare berättat om att Leonid Kuzmin fått hela vallaindustrin emot sig efter sina forskningsrön om att glidvalla är onödig. Men han fortsätter sina världsunika tester i Östersund för att minska användandet av miljöbelastande glidvallor som innehåller flourcarboner.

Finalen i tävlingen Miljöinnovation går av stapeln i början av april.

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=58360&a=1077861&printerfriendly=true [2008-03-07 20:01:45]

Logga in

● innehåll

● hjälp

● kontakt

● start

● tv-guide

● nyheter

● sport

● väder

● play

● nyheter

● 24 Direkt

● ABC

● A-ekonomi

● Aktuellt

● Blekingenytt

● Eftersnack

● Gomorron Sverige

● Gävledala

● Hallandsnytt

● Jämtlandsnytt

● Jönköpingsnytt

● Kulturnyheterna

● Landet runt

● Mittnytt

● Nordnytt

● Nyhetstecken

● Oddasat

● Smålandsnytt

● SVT Dalarna

● SVT Gävleborg

● SVT Text

● SVT Uppland

● Sydnytt

● Tvärsnytt

● Uutiset

● Värmlandsnytt

● Västerbottensnytt

● Västmanlandsnytt

● Västnytt

● Östnytt

16:03 SMHI varnar för hårt väder15:53 Skallade och ströp Östersundsbo

jämtlandsnytt | senaste nyheterna»

Kuzmin i final för vallauppfinningPublicerad 6 mars 2008 - 10:31 Uppdaterad 6 mars 2008 - 10:40

Forskaren Leonid Kuzmin från Östersund har gått till final i en miljöuppfinningstävling. Det för hans så kallade kuzminsickel, som gör det möjligt att behandla skidor så att de inte behöver glidvallas med hälsoskadliga vallor.

Vi har tidigare berättat om att Leonid Kuzmin fått hela vallaindustrin emot sig efter sina forskningsrön om att glidvalla är onödig. Men han fortsätter sina världsunika tester i Östersund för att minska användandet av miljöbelastande glidvallor som innehåller flourcarboner.

Finalen i tävlingen Miljöinnovation går av stapeln i början av april.

● Utskriftsvänligt format

● Lägg till som favorit

● Tipsa en vän

Tillbaka

Tipsa oss!Känner du till något du tycker även andra borde få veta? Skriv här på sidan direkt till oss. Du får naturligtvis vara anonym om du vill - redaktionen skyddar alltid uppgiftslämnares identitet.

din e-postadress:

● Jämtlandsnytt och övriga sändningar

● Vädret - så blir de närmaste dagarna

● Stopp vid Staa - E14 fick stängas av

● Se upp för nätbedragare

● Kraftig ökning av lodjursstammen

16:03 SMHI varnar för hårt väder

15:53 Skallade och ströp Östersundsbo

15:51 Sextonåring misshandlade jämnårig

14:46 80-åring nekas särskilt boende

14:29 Solen gladde knallar

14:28 Samisk kultur i fokus

14:19 Stor lavinfara i Jämtlandsfjällen

14:16 Alla avstängda vägar öppna

Fler nyheter | Jämtland»

VÄDERPROGNOS | de senaste uppgifterna om vädret hemma, i hela landet och ute i världen. På SVT:s väderservice hittar du dessutom

eftersnack | hem | interaktivt | kontakt

svt.se - Mittnytt

Fredag 7 mars 2008

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=55755&a=1077861&lid=senasteNytt_650018&lpos=rubrik_1077861 (1 of 3) [2008-03-07 20:03:05]

Nyheter, sport och väder

● Se fler program och klipp

● Senaste kortsändning från Rapport

● Senaste kortsändning

● Rapport 19.30

● Rapport 21.30

● Aktuellt 21

● A-ekonomi

● Gomorron Sverige

● Regionala sändningar

● 24 Direkt

● Övriga nyhetsprogram

● Arkiv - stora nyhetshändelser

● Sport

● Väderprognos

● Kulturnyheterna

● Nöjesnytt

● "Erkännandet av Kosovo hotar freden på Balkan"

● SVT letar efter vår nästa Tv-stjärna!

● Undvik turistfällorna!

● Följ Melodifestivalen 2008!

● Kan de bli tredje bäst i Sverige?

program a-ö visa

sök

Skicka Rensa

Тестирование беговых лыж - Парафинить или циклить? Ч.1. -

Логин:

Пароль:

[ Регистрация ]

Трассы Перми Нормативы

Испытания Подготовка лыж

Мы предлагаем Тренировки

....................................................................................... Места катания пермяков

Посетитель нашего сайта Артем Канунников любезно предоставил описания лыжных трасс г. Перми - читайте в разделе "Информация" -

|01-04-2008| Читать далее

Катание по насту

Предлагаем вам вместе с нами отправиться в марафон-поход по весеннему насту. Подробности читайте в «Гостевой», направляйте ваши заявки!


Новая скользящая поверхность

Вся скользящая поверхность в лунках – как вам такой эксперимент? Читайте и смотрите в разделе «Испытания».


За два с лишним года истории существования сайта «Л.С.» в Интернете (www.skisport.ru) на eгo страницах не возникало, пожалуй, столь бурной и продолжительной дискуссии, как после короткой реплики мастера спорта сразу по двум видам спорта биатлону и лыжному ориентированию - мужа и тренера Антонины Ординой Леонида Кузьмина. Реплика эта была посвящена нецелесообразности, по мнению автора, применения парафинов при подготовке лыж к гонке, а необходимости, напротив, их постоянного подцикливания перед стартами (с целью обнажения свежего слоя пластика).

Сразу скажем: дискуссия эта оказалась oгpoмнa. Достаточно сказать, что мы едва ли сможем воспроизвести здесь, на страницах журнала, даже десятую часть вceгo, что прозвучало в качестве доводов, контрдоводов и личных наблюдений посетителей сайта. Тем не менее, те из наших читателей, что заинтересуются этой темой, без труда cмoгут найти на сайте все необходимые материалы (дискуссии «Щетки и смывки», «Снова о проблеме циклевки и парафинах», «Рано закругляться про цикли», «Не понимаю, почему Леонид Кузьмин не опубликует ... », «Вопрос Леониду Кузьмину», «Вопрос (просьба) к Леониду Кузьмину №2», «Вопрос №3 Леониду Кузьмину», И другие, прозвучавшие в ноябре 2003 - феврале 2004 годов (если станете искать, воспользуйтесь поисковиком). Перед участниками же дискуссии мы должны извиниться, поскольку вынуждены были позволить себе достаточно вольную «нарезку» из их суждений. Но, увы, иного выхода у нас не было.

По традиции мы попросили прокомментировать далеко небесспорную точку зрения Л.Кузьмина некоторых российских специалистов. Кроме тогo, вы сможете ознакомиться с ответами на вопросы Александра Вертышева, полученными от компании IMS Кunststоff AG - ведущего производителя высокомолекулярного полиэтилена (ВМПЭ), используемого практически всеми производителями беговых лыж в мире.

Леонид Кузьмин

…Послушайте, господа! Насколько я представляю, большинство участников этого вече имеет среднее образование; более того, многие провели энное количество лет в стенах ВУ3ов и, более того, некоторые имеют ученые степени. Как вы можете верить в то, что высокомолекулярный полиэтилен можно пропитать парафином? Как вы можете верить в то, что пусть даже очень жесткая нейлоновая щетка может нанести непоправимый вред скользящей поверхности? Как вы можете верить в то, что можно положить несколько слоев разных парафинов? Как вы можете верить в то, что... Я прекрасно понимаю, что вторгаюсь в область, где фундаментальные законы природы и принципы рационального мышления не действуют. Смазка лыж стала религией, а не наукой. Нет ничего бессмысленнее, чем быть втянутым в религиозную дискуссию, но не выдержал.

Павел Гладков

Из методички Swix: для реального процесса насыщения базы парафином рекомендуется использование относительно мягкой мази (СН1О) независимо от погодных условий. То же самое пишет и "STAR" (не помню, правда, в каком номере "Л.С."). Я думаю, что материалы взяты из методик фирм-производителей парафинов.

Модест Соловьев

В полиэтилен ничего не уходит, уходит на заполнение микроструктуры поверхности мельчайших невидимых глазу впадин. Как вы представляете себе, что полиэтилен впитывает парафин? Почему тогда полиэтилен не впитывает воду, ведь молекула воды много меньше молекулы парафина? Молекулы полиэтилена очень плотно упаковываются, полиэтилен ничего не может впитать, даже такие легкие углеводороды, как керосин, не проникают сквозь полиэтилен.

Статьи о том, что база лыж производителя NN впитывает парафин - это преднамеренный обман потребителя.

... Я понимаю логику обманщиков так: база впитывает парафин; чем больше она впитает, тем лучше (почему лучше???). Поэтому не скупитесь - покупайте и пропитывайте. Покупайте, покупайте и еще раз покупайте.

Игорь

В одном из номеров "Л. С." была статья, как раз - научная, с формулами и картинками. Но, даже если кто-нибудь мне докажет, что эта статья и мои понятия о парафинах и скользящих поверхностях - это бред, ВСЕ РАВНО Я БУДУ МА3АТЬ ЛЫЖИ так, как советуют люди, которые ИСПЫТАЛИ это на ПРАКТИКЕ.


Все на пропитку железнодорожных рельс!

3абавное наблюдение: Когда Билл Гейтс призывает население покупать Windows ХР, население держит фигу в кармане и думает: "Нет, Билл, ничем твое Windows ХР не лучше чем Windows 3.11. Нам и с Windows 3.11 хорошо. А будешь настаивать, мы себе Liпuх установим". Хотя подавляющее большинство этого населения не видит и не может видеть разницы между ХР и 3.11. Другими словами, налицо проявление здорового критицизма. Но когда население призывают пропитывать полиэтилен, население дружно берет под козырек и бежит пропитывать непропитываемое. 3дравый смысл молчит. Другими словами, налицо проявление массового психоза.

...И в России, и в скандинавских странах все "высокооплачиваемые специалисты по смазке" участвуют в деятельности той или иной фирмы, торгующей мазями и машинами для обработки лыж. Получить объективную информацию невозможно. Сами "высокооплачиваемые специалисты по смазке" не владеют методикой постановки достоверного эксперимента и не нуждаются в таком эксперименте. ВЕРА заменяет эксперимент. Несколько лет назад в норвежском "Л.С." была напечатана истинно научная статья с анализом влияния машинных структур на скольжение. Авторы статьи пришли к выводу, что владеющий циклей специалист получает более хорошее скольжение по сравнению с машиной. Эксперимент был проведен на высоком уровне, лыжи проходили надлежащую обработку после машины. Эффект этой статьи можно сравнить с эффектом христианской агитации на улицах Кабула, эффект был равен нулю. ВЕРА заменяет эксперимент.

…Штайншлифт намного увеличивает адгезию грязи к скользящей поверхности (c/п). Полностью убрать микроворс после штайншлифта практически невозможно. В этом форуме меня обвинили в консерватизме, в попытке остановить npoгpecc. В связи с этим хочу сообщить, что на моих лыжах и на лыжах моей жены штайншлифт появился еще в январе 1992 года. Задолго до того, как слово "штайншлифт" стало известно большинству из участников форума. Много лет я сравнивал лыжи со штайншлифтом и без, я страстно хотел (и хочу) идти в ногу с "npoгpeccoм", но не верить своим собственным наблюдениям я не мог.

http://ski-perm.ru/cat/predl/par_cikl (1 of 9) [2008-04-13 08:31:14]

http://ski-perm.ru/

http://ski-perm.ru/cat/about/

http://ski-perm.ru/cat/ski/

http://ski-perm.ru/cat/predl/

http://ski-perm.ru/cat/links/

http://ski-perm.ru/announcements/

http://ski-perm.ru/guest/

http://ski-perm.ru/contact/

http://ski-perm.ru/registration/

http://ski-perm.ru/cat/predl/lines/

http://ski-perm.ru/cat/predl/norm/

http://ski-perm.ru/cat/predl/test/

http://ski-perm.ru/cat/predl/skiprepare/

http://ski-perm.ru/cat/predl/pr/

http://ski-perm.ru/cat/predl/tren/

http://ski-perm.ru/news/23/



http://www.liveinternet.ru/click

http://www.uralweb.ru/rating/go/ski-perm

http://www.skisport.ru)/


Алексей Ашитко

... Что касается продажности, то из Вашего сообщения очевидно, что Вам заплатили за то, чтобы переориентировать финансовые потоки с высокофтористых парафинов на термобелье БД ("BJORN DAEHLIE") (это ссылка на не приведенную здесь часть дискуссии - "Л.С."). Или Вас купили фирмы, которые не производят высокофтористых парафинов ... ;))) А если серьезно, то Вы, наверное, мало знакомы с теми людьми, которые используют парафины в пpoмышленных количествах. И, видимо, слабо себе представляете, чего стоит заставить их использовать какую-либо новинку. Статей они не читают. Ни заказных, ни каких-то других. И ничему, кроме собственного опыта, не верят.


В сезоне 1990/91 SWIX стал делать большие упаковки парафинов и рассказывать смазчикам национальных сборных, как пропитывать непропитываемое. На тот момент не было ни одного практикующего специалиста, кто бы делал такое. Все было разработано в недрах SWIX. Менеджер фирмы ТОКО (Ханс) довольно жестко критиковал SWIX за распространение дезинформации. ТОКО сделали у себя несколько экспериментов, но подтверждения теории SWIX не нашли (летом 1991 самолично разговаривал с Хансом на эту тему). Но уже в начале 1992 года Ханс успокоился, а через некоторое время ТОКО стали делать большие упаковки и рассказывать легенды о пропитке непропитываемого. А так как пропитка непропитываемого приводит к дополнительным финансовым расходам и к дополнительным затратам труда, то сработал эффект плацебо, и лыжи поехали быстрее. Смазчики национальных сборных вернулись домой, рассказали смазчикам на местах, и пошло-поехало.

Далее в ходе дискуссии были приведены несколько описаний патентов из области лыж ного пластика и смазки . Эта информация слиш ком объемна и к тому же была приведена на ан глийском языке . Поэтому даем ссылку на сайт с этой информацией : http://ep.espacenet.co т . Там заходите в Advanced Search, например , с такими параметрами : Se/ect patent database:Worldwide, Keyword(s) in titl е : ski Keyword(s) in title о r abstract: polyethylene.

Патенты были на тему обработки пласти ка радиацией , про добавление графита в плас тик , про носок лыжи из светлого пластика , про пластик с поглощением парафина 1.8 мг / см 2, про фтористые добавки в пластик и т . д .

Александр Вертышев

То, что не нужны тонны парафина - это точно, но экономия - это уже скорее технологический вопрос. А про большие упаковки скорее это общая тенденция. Если я несу из магазина один мешок стирального порошка весом 4 кг, а не десять коробок, это не значит, что меня "стимулируют" больше его сыпать при стирке. Как и 2-литровый пaкeт сока и бочонок пива и т.д.


По поводу патентов. Патент - документ, свидетельствующий о пpaвe изобретателя на его изобретение, о его приоритете. То есть, при регистрации патента проверяется оригинальность самой идеи, эффект внедрения данной идеи никто не проверяет (и далеко не всегда это можно проверить), описание эффекта изобретения ложится полностью на совесть изобретателя (организации). Причем в подборке Александра имеется яркий пример вышесказанного, это patent number ОЕ4022286; pubIication date 1991-02-21; FISCHER GMBH (АТ). В этом патенте описывается чудотворный эффект применения прозрачного пластика на скользящей поверхности (c/п) носка лыжи. Я надеюсь, что все участники этого форума достаточно благоразумны и понимают, что это все лапша, та лапша, которая вешается на уши потенциальных покупателей. Прозрачный пластик на носках лыж применяется только и только в целях увеличения времени экспонирования названия фирмы-производителя на ТВ. Другими словами, 1.8 mg/cm2 из патента US51891ЗО могут быть и 0.18 mg/cm2 и 0.018 mg/cm2. Уличить фирму YАМАНА CORP во лжи практически невозможно - те, кто имеет специалистов и оборудование для проверки "1.8 или 0.018", сами абсолютно не заинтересованы в истине. Практически все лыжные фирмы завязаны с производителями мазей и в истине тоже не заинтересованы. По этой причине в работе лыжных фирм заметен некий дуализм. Например, "MADSHUS" тратит дополнительные средства, применяя (patent number US546674З) "Сега F base", но не рассказывает о том, что лучшие качества этого материала проявляются только в чистом (свежепроцикленном) виде.

…Я утверждал, и утверждаю, что трение скольжения лыжи есть функция F=Q+ k*l. Q - исходное трение скольжения лыжи, Q напрямую зависит от степени смачиваемости с/п. k - градиент загрязнения с/п. l - пройденная дистанция. Абсолютное большинство лыжников и специалистов при подготовке лыж ориентируются только на Q. И это ошибочно. На ЧМ 1995 в Thunder Вау после 400 метров (1 = 0,4) нельзя было прочесть названия фирмы-производителя под прозрачным пластиком носка лыжи, хотя лыжи были подготовлены с применением Сега F... Подготовка лыж для сильного мороза - еще один яркий пример абсурда. Фирмы-производители агитируют за применение сверхжестких, сверхтугоплавких парафинов. Их аргумент - жесткие парафины слабо пенетрируются кристаллами снега. В этом-то и абсурд. Чистая c/п пенетрируется еще меньше, но мы наплавляем сверхтугоплавкий парафин, пережигаем c/п, с трудом этот парафин снимаем, и в результате получаем c/п с бело-серыми пятнами и не очень хорошее скольжение. Правда, интересно? Но мы довольны все равно, ритуал исполнен, а это главное.

...Специалисты фирмы ТОКО честно пытались в 1991 году определить, насколько увеличивается количество парафина в поверхностном слое скользящей поверхности после многократных "пропиток". Их эксперимент показал, что вновь процикленная скользящая поверхность после 20 наплавлений-снятий napaфина содержит этого самого парафина в поверхностном слое столько, сколько и после одного наплавления-снятия.

Специалисты фирмы Inter Montana Sport (IMS) of Switzerland (крупнейший производитель Sintered UHMW Polyethylene, он же P-tex) считают, что использование парафинов оправдано только в горных лыжах, лыжникам-гонщикам они не рекомендуют наносить парафины, а рекомендуют правильно обрабатывать скользящую поверхность.

Malex

А можно подробней о рекомендациях IMS? Парафин не рекомендуется ... Что-то вместо? Или совсем на голых?..


Все правильно, "на голых".




Как готовить поверхность БЕЗ парафинов? Что делать с белесыми пятнами, когда поверхность сухая, без парафина? Так и кататься?


Серо-белые пятна появляются в первую очередь при пережоге лыж (но не щетками, щетками пережечь практически невозможно). Такие пятна убираются циклевкой. На свежеотцикленных лыжах при наличии хорошего снежного покрова (без песка, безо льда) можно пpoехать многие сотни километров, и скользящая поверхность будет оставаться идеально черной (если она графитовая).


То есть Вы предлагаете просто проциклевать лыжи и ездить? В далекие годы, когда я накатывал по 500 км в месяц (с марта по май включительно), я и циклевал почти каждый месяц. Еще была такая метода: после проциклевки без всякой обработки прокатить километров 50 по сухому снегу (дело было на северах, где снег тает в конце мая). Без парафина все же катили похуже, даже при -15. По воде и плюсовой температуре без парафина катили очень плохо. В 1983 году в Кировске на закрытии сезона перед марафоном попробовал покататься на голом пластике, а тогда уже были лужи на снегу, - лыжи скользили очень плохо. Ощутимо помогли парафин и жидкая мазь под колодку.


Само собой, циклить надо уметь. Цикля должна быть негибкой и правильно заточенной. В моем случае э то 2-миллиметровая пластина из стали HSS (быстрорежущая), заточка машинная под углом 85 град. Цикля не должна давать стружку, лыжи не поедут, что-то между опилками и пылью выходить должно. Когда все правильно сделано, поверхность выглядит очень красиво, объяснить трудно, как выглядит, но красиво. Стальная роторная щетка RedCreek (3000 об/мин) делает поверхность еще красивее. Как говаривал Туполев: "Некрасивый самолет не взлетит ... "

…Если цикля жесткая, по-настоящему острая, то сильное давление при циклевке не нужно. Движения должны быть довольно быстрые, на каждом движении меняйте угол (угол к направлению движения) постановки цикли. Успех обеспечен.


Вчера вечером подготовил одну лыжу по методу Л.Кузьмина, как я его понял. Пришлось разориться, правда, не на роторную, а на ручную стальную щетку RedCreek (700р) и во время циклевки периодически подтачивать циклю. Затратил на одну лыжу (фишер классик 95 года) с нуля 4 часа. Поверхность получилась очень гладкой с готовой структурой, хорошо перламутрово блестит при падении света перпендикулярно поверхности, и совершенно угольно черная при падении света под острым углом. После обработки щеткой поверхность стала выпуклой, сочной, как бы смазанная жиром. Самый главный результат: посмотрел в лупу на капельки воды - угол смачивания отрицательный, как при использовании фтора!


Через месяц, когда ляжет снег, можно будет поэкспериментировать… Одну лыжу циклишь, вторую парафинишь. А если разницы нет, то зачем платить больше :-)))

Леонид Стоноженко

Не ясно, где больше? Часто циклюемая лыжа быстрее уйдёт в утиль, база сострогается и кердык. Кроме того, для большинства лыжников такая циклёвка не по зубам, а значит, снова финансовые затраты. А если даже задаться целью и освоить это дело самому, то заточка цикли - реально проблема, вручную не особо какое качество получается.:)

Алексей Ильвовский

В результате разыгравшейся (по-другому и не назовешь...) дискуссии выяснилось очень много теоретически интересных вещей о поверхностях лыж и их взаимодействии с парафинами. Но, мне кажется, можно сделать уже некоторые вполне практические выводы. Например:

- роль циклевки лыжи очень велика, и влияет она на скольжение сильнее, чем парафины;

- при традиционном подходе к парафинению не учитывается (или слабо учитывается) такой фактор, как загрязнение поверхности по ходу гонки;

- вызывает сомнения необходимость первичного 20-кратного "насыщения" базы парафином.

Но! Для большинства лыжников (и людей вообще) "религия смазки" останется в прежнем блеске и сиянии, и не



только потому, что они ленивы, нелюбопытны и необразованны. Есть еще одна причина: Свикс и К дают ГОТОВУЮ ТЕХНОЛОГИЮ, РУКОВОДСТВО К ДЕЙСТВИЮ, АЛГОРИТМ! "Шаг 1", "Шаг 2", ... , и т.д. "Если влажность >75% и снег такой-то - делайте то-то". Мы вовсе не так доверчивы. Просто у большинства нет физических возможностей откатывать десятки вариантов на разные погоды и для разных пластиков, и приходится что-то брать на веру.


Постараюсь ответить по порядку:

1. Весной в Ромашково я потратил 30 мин. на циклевку и обработку обычной латунной щеткой "убитых" "MADSHUS". Другой щетки не было под рукой, а циклю я имел свою.

2. "Готовились ли лыжи для этапов Кубка мира, ЧМ и ОИ в соответствии с высказанными Вами идеями?". Конечно, готовил, но делиться с другими не спешил. И не только по причине конкуренции не делился я своими соображениями, я не хотел сойти за сумасшедшего. Когда в Ромашково на финише гонки три лыжника, за мной приехавшие, спросили, что я делал с моими лыжами такого, что лыжи "дуром перли", я ответил искренне и честно. Они немного обиделись, посчитали, что я их разыгрываю. Так сильна ВЕРА.

3. "И если да, то что и когда Вы, или другие смазчики, делали с лыжами на серьезных гонках, кроме циклевки?". Другие смазчики, как правило, делают то, что приписывают каноны ВЕРЫ. Всё крутится в порочном кругу: порошки сравниваются с порошками; машинные структуры с машинными структурами; еtс. Мне кажется, я рассказал уже довольно много конкретного. Вернемся к, несомненно, упрощенной формуле F=Q+k*l. Задача смазчика - минимизация интеграла от функции F по l (для простоты принимаем k за константу). Тут возникает проблема, как оценить k (с Q проблем нет)? Мне сильно помогло мое пристрастие к лыжам с прозрачной с/п. Большинство давно перестало пользоваться такими лыжами, а зря. Прозрачный UHMW-PE работает очень неплохо, а в условиях сильно мокрой лыжни всегда превосходит графитовый пластик, прозрачный UHMW-РЕ более гидрофобен, чем графитовый. Используя лыжи с прозрачной с/п, легко проверять степень загрязнения с/п. Одну лыжу циклюем, а другую готовим традиционно (HF, Сега F), проезжаем 5 км, заходим внутрь, берем туалетную бумагу (фиберлен экономим), мочим бумагу смывкой и проводим от носка по с/п лыжи. Последние два пункта (со свежими кусками бумаги) повторяем до почти полной чистоты с/п. Таким образом, оцениваем k и принимаем решение о варианте смазки. Готовые рецепты давать тут невозможно, но подозреваю, что в лесу близ МКАД (Ромашково) нетрадиционный подход всегда выигрышен. При применении парафинов их слой надо доводить до минимума. Я давно выбросил все нейлоновые щетки, пользуюсь только латунными и стальными.

4. "Свикс и К дают ГОТОВУЮ ТЕХНОЛОГИЮ, РУКОВОДСТВО К ДЕЙСТВИЮ, АЛГОРИТМ "Шаг 1 ", "Шаг 2", ... , и т.д." Swix не имеет настоящей научной программы, эти времена прошли, все делается методом тыка. Когда Swix работал над созданием мазей 2-го поколения (1942-43 гг.), то это была настоящая научная работа, было сделано специальное оборудование. Мази третьего поколения (карбонофториды) случайно открыл итальянский инженер - любитель лыжных гонок. На мой взгляд, наиболее научно работает ТОКО. Но везде маркетинг идет впереди рациональности.

5. Еще одно наблюдение из практики применения лыж с прозрачной с/п. 'чистка лыж мягким горячим парафином не работает. После такой чистки при первых двух проходах все равно сцикливаешь грязный пластик.

6. "Если практика Свикса тоже будет работать в такой сложной системе, как лыжные гонки, то, как минимум, следует признать ее также заслуживающей внимания... " Излишне сильно полагаясь на этот постулат, легко впасть в казуистику. Если смазчик производит 15 различных рабочих моментов над парой лыж, и из них только 2 рациональны, 13 иррациональны, но безвредны, то это не означает обязательность всех 15-ти моментов в подготовке лыж. Хотя, конечно, если есть время и деньги, почему бы и не повторить все 15?

IE

Загадочный материал этот ВМПЭ - парафин не впитывает, а грязь - пожалуйста.

Алексей Жилин

Можно ли обойтись щетками? Ну, скажем, вместо циклевки пройтись латунной или стальной щеткой лишние 20 ..50.. раз? Пусть это займет больше времени, но шансов испортить лыжи будет меньше.


Нет. Не получится. Даже роторной стальной не получится.


Пожалуй, это ключевой момент альтернативной технологии. Если проциклить лыжу должным образом, то возможно ли поддерживать это состояние, используя только стальную щетку? И как долго можно не циклить? В противном случае встает вопрос о времени жизни лыжи. Если активно используемые лыжи придется менять раз в сезон, вот тогда я понимаю, вот это стимуляция спроса !!! :-))) Парафинщикам до этого далеко. Даже не это главное. Если попалась удачная пара, которую берегут, а это редкость, то не жалко ли будет укорачивать ей жизнь? Короче, может оказаться, что оба направления в подготовке лыж обладают своими плюсами и минусами, но при этом одна из технологий проще в исполнении и в целом дешевле, а потому и шире распространена.


Для тренировок поддерживать стальной щеткой можно, но перед соревнованиями я бы рекомендовал легко лыжи проциклить. Что же касается "ключевого момента", то можно сравнить с традиционным на сегодня способом шлифовка лыж машиной. После трех (иногда и двух, не считая фабричной) машинных обработок на пятках и на носках лыж начинает проглядывать клей. Первая циклевка и в самом деле забирает довольно много времени и пластика (но меньше, чем шлифовка в машине), последующие циклевки занимают 10- 15 минут, расход пластика на уровне толщины нескольких молекул. Честно говоря, я сам не знаю, сколько пластика исчезает при легкой циклевке, но у меня есть пара лыж, этой паре 6 лет и она была циклена много-много раз, до сих пор клей не проглядывает.


А как быть со структурой? Поскольку не видел, что из себя представляет с/п после правильной обработки, то возникает вопрос - там структура какая-нибудь есть, или она гладкая как зеркало? И если вы наносите структуру накатками, то как потом от нее избавляться? При прогреве с парафином - там вроде понятно, а тут как?


Нет, Александр, зеркальной с/п после циклевки и щетки не будет. Внутренняя структура UHMW-PE откроется, и этой структуры, как правило, хватает на все варианты снега, кроме очень мокрого весеннего. Если дополнительные структуры выдавлены, а не вырезаны, то они сами потеряют свои контуры (полиэтилен аморфен). Ну, а если будет очень холодно, то цикленуть можно.


Поверхность не зеркальная, но насыщенно черного цвета, как бы смазанная жиром. На ощупь гладкая, шероховатость при проведении вдоль лыжи пальцами не ощущается.

Malex

Не понимаю, почему Леонид Кузьмин не опубликует свое ноу-хау, например, в "Л.С.", это же бомба! Революция! Свикс-



Токо-Фишер-Атомики и К дурят народ! Надо же открыть глаза читателям "Л.С."... Всей стране... Да что уж там - ВСЕМУ МИРУ!


В моей практике лыжи с прозрачной с/п (Madshus, Atomic) всегда работали лучше лыж с графитовой с/п на сырой снег. На мороз 50% на 50%. Такому любителю лыж с прозрачной с/п, как я, всегда было сложно найти хорошие лыжи. Гоночные лыжи с прозрачной с/п выпускаются в небольшом количестве, довод - раскупают их плохо. Причиной этому являются легенды о статическом электричестве и мощная рекламная компания Фишера в конце 80-х годов. Фишер инвестировал в графитовый UHMW-PE и хотел получить отдачу от инвестирования. Например, в каталоге SWIX конца 80-х начала 90-х Гунде Сван объяснял методику наложения Сега F и при этом говорил, что наносить Сега F надо на лыжи с графитовой с/п. Сами понимаете, кто будет покупать лыжи с прозрачной с/п после такой промывки мозгов? Авторитет Гунде Свана в те годы был непререкаем.

Алексей Страхов

Надежды на защиту скользящей поверхности абсолютно не напрасны, так как если не парафинить ее, то она быстро "поседеет".


Нет, не "поседеет". Катался на свежепроцикленных лыжах в 25 гр. морозы по несколько дней, лыжи не "седели". Катался всю неделю на свежепроцикленных лыжах в Понтресин (Швейцария), было 15 гр. мороза, сухой горный воздух, лыжи не "седели". А вот если Вы, Алексей, положите жесткий морозный парафин, то Ваши лыжи "поседеют" через 200 метров. Не так ли?

Алексей Страхов

Мой опыт говорит, что не так. Помнится, в начале года я катался под Смоленском два дня (в сумме 60км) при -15 после нескольких дней морозов под -30 обработав с.п. зеленым Start-ом, так не сильная белесость возникла только в характерных местах - под пяткой и в начале колодки.


Я утверждаю, и проверял на практике свое утверждение много раз, что на свежепроцикленных лыжах можно проехать сотни километров в самый страшный мороз, и лыжи не "поседеют". Трудно избежать перегрева с/п при нанесении твердого морозного парафина. От перегрева на с/п появляются мельчайшие чешуйки, эти чешуйки встают дыбом в местах максимального давления снега на с/п. Чем больше перегрел, тем дальше от двух зон максимального давления распространяются белесые пятна. Такие пятна удаляются циклевкой. Наличие "седых" пятен ухудшает скольжение лыж. Делал такой опыт: две пары примерно одинаковых лыж. -18 градусов. Одна пара с голубым (очень твердым) ТОКО парафинам, другая пара с красным ТОКО. Скатываюсь - с голубым катит лучше. Проезжаем с женой 2,5 км, лыжи с голубым ТОКО слегка - слегка "поседели". Скатываюсь - пара с красным парафинам катит лучше. Выводы сами делайте.

Олег Пономаренко

Восточная Сибирь, температура ниже -20 регулярно... Не заметил, чтобы после морозных парафинов лыжи "седели"... Это при том, что сухой перемороженный снег, плюс нечистый, не редкость, скорее обыденность... Я сотни раз накладывал тугоплавкие парафины, и ни разу не пережигал поверхность.

Анатолий Назаров

...Нам трудно доказывать что-либо друг другу, так как всё, о чем мы говорим, не очень очевидно - смазка и обработка только чуть-чуть улучшают скольжение, а всё в основном решают, грубо говоря, ноги и собственно какие попались лыжи.


Испытав такое давление от оппонентов, я даже засомневался, а не привиделось ли мне все то, о чем я писал здесь. Помог случай. Катался вчера коньком и встретил на трассе М. Фредрикссона, одного из лидеров сборной Швеции. Полсборной живет в нашем городе (Оstегsuпd). Прокатились с ним вместе один круг (6 км), лыжи у нас одинаково катят. Чудеса! Над его лыжами было пролито много литров парафина и пота, а я легко проциклил свои после летнего (без парафина) хранения и уже успел 7 раз на них прокатиться (около 200 км). Снег на кругу на 70% искусственный, а с/п на лыжах почему-то черная до сих пор. Чудеса! На этой паре я катаюсь с августа 2000 года, много раз циклил, а пластика на с/п хватит еще на 5 лет, волны нет. Много раз применял риллер на этой паре, а с/п до сих пор не развалилась. Совсем чудеса! А основная мысль, которую я пытался донести, это не рецепт лучшего в мире скольжения, это нахождение разумного компромисса. Хотите вы кататься на лыжах? Да катайтесь, а не стойте часами с утюгом, не дышите этой дрянью, дышите чистым морозным воздухом зимнего леса. Не знаю, удалось ли мне убедить вас, или я, как Кассандра, потратил массу времени и сил на призывы, а деревянный конь уже внесен в город, и выносить его никто не собирается.

...Я не знаю, как обстоят дела в России, но в Швеции родители забирают детей из лыжных секций именно по причине усложнения, удорожания лыжных гонок. От родителей требуют участия в подготовке лыж (пропитка), просят сбрасываться на покупку порошков. Не всем это нравится.

Станислав Смеркалов

Даешь цикли в массы! Думаю, любителей лыжных прогулок это еще сильнее оттолкнет, а сколько еще при этом инвентаря попортят! А еще для циклевки нужен станок, да и цикли подтачивать надо постоянно. Malex правильно говорит, что любители вообще лыжи не смазывают, так что за них можно не беспокоиться.

Alex R.

...Позиция Леонида достаточно ясна: нельзя оценивать качество подготовки лыж без учета пройденных километров, т.е. загрязнения, истирания и т.д. Все его оппоненты ответили в основном, что "не первый год мажем", "не учи ученых", "все так делают", "почитай рекомендации производителей", "а ты кто такой", или аналогично...

Александр Музыка

Опять же из личного опыта... Четыре (кажется) года назад. Середина марта. Грязная лыжня. Гонка ЗО км + З км разминки + закатка после гонки. Я на Start ВМ, знакомый на чистых лыжах. Перед гонкой скатываемся. Я уезжаю от него довольно далеко. Гонка. Первые 20 км лыжи работают идеально, последние десять - стоят. После гонки скатывается - он объезжает меня, причем заметного ухудшения скольжения у него не просматривалось. Я-таки у него выиграл, но если бы мы еще километров 10 пробежали, то проиграл бы я. Сделал для себя следующие выводы: 1. Подцикливать лыжи нужно регулярно. 2. Пропитывать не нужно. З. По грязной лыжне на короткие дистанции можно мазать, на длинные - циклить и на чистых лыжах (особенно если классикой, потому, что в этом случае собираешь еще и жидкую мазь впереди прошедших). 4. В остальных случаях мазать всегда. Аминь!

Олег Пономаренко

... При постоянном подцикливании штайншлифт отпадает... Неужели все сборные мира дураки вместе со своими смазчиками?.. Я знаю, что Пылёв, например, делал для своих шлифовку в Австрии, так как уровень того, что делает 3авьялов, его не устраивает. Нет, я понимаю, что есть случаи, когда циклёвка или микроциклёвка помогает, но это скорее исключение, то же относится и к варианту голых лыж...




...Устал от всеобщего маразма в лыжных гонках. То, что Вы рассказываете, ярко иллюстрирует ту идиотскую ситуацию, которая имеет место быть. Пылёв ездит в Австрию, шведы в Норвегию, Воронин присылал лыжи сюда в Эстерсунд (Ларш Свенсон штайншлифт делал), Австрия Воронина не устраивала, сборная Германии по биатлону делает штайншлифт у Ларша Свенсона здесь в Эстерсунде (как Вы, наверное, заметили, шведы у него лыжи не обрабатывают), даже клубные лыжники ему не доверяют, а сборная Германии доверяет, сам видел. Ни в Австрии, ни в Германии немцы штайншлифт не делают, но Пылёв делает, а 3авьялову он не доверяет. И т.д. и т.п. Проанализировав вышеизложенное, можно сделать несколько выводов: 1. Большинство "смазчиков" не знает, что они делают; 2. Качество штайншлифта не имеет никакого значения, а может, и сам штайншлифт ничего хорошего не дает;... Чем сложнее "смазчик" все делает и объясняет, чем дальше он ездит для обработки лыж штайншлифтом, тем больше он дорогостоящих порошков тратит, тем он более "смазчик".

Vasilii Smolyanov

Ну вот, не выдержал. Расскажу-таки про свой опыт. Года эдак до девяностого, когда я слегка гонялся, я, как человек, в принципе на слово никому не верящий, в экспериментальных целях издевался над скользячкой всевозможными способами. Результатом стало твердое мнение, что на тот момент не существовало парафинов, которые могли бы конкурировать со свежеотциклеванными лыжами в подавляющем большинстве случаев при температурах от ++ до -12. При низких температурах, особенно при высокой влажности, голые лыжи вставали, но и парафинов в те времена достойных не было. Как ни странно, очень хорошие результаты получались при нанесении тонким слоем под негорячий утюг какого-нибудь "зеленого" РЕКСа. Тогда же я выяснил для себя, что циклевание - тоже вещь весьма неоднозначная. Мне однажды попал в руки комплект японских предметных стекол, отличавшихся идеально отшлифованной гранью. Отциклеванная таким стеклом поверхность получалась абсолютно планарной и глянцевой, просто загляденье, только вот лыжи не ехали... И накатка не помогала. Лучшие же результаты, на мой взгляд, достигаются при циклевании инструментом, имеющим небольшой заусенец на режущей кромке. Поверхность получается бороздчатая, но едет ведь! Когда в постперестроечные времена я, обновив инвентарь, вновь встал на лыжи уже в ранге ветерана, выяснилось, что появление сильнофтористых парафинов слегка изменило картину. Должен признать, правда, что откатывался я всегда ДО гонки, и никогда не сравнивал скольжение лыж, проехавших некое расстояние. Да и лыж с прозрачной СП у меня давно уже нет. Поскольку уничижительных комментариев по поводу езды на голых лыжах я в свое время уже наслушался, сразу оговариваюсь, что все вышесказанное - только мой личный опыт и ничего более, так как убеждать людей, долгое время пускавших под утюг неимоверные количества енотов в виде парафина и порошка, в том, что усилия их были напрасны, дело не только неблагодарное, но и жестокое.


О чем спор? О какой вере и кому идет речь? Менеджеру Свикса? Все лыжники, кроме Леонида, верят, а он нет? Вы можете представить реального тренера/смазчика, который верил бы кому/чему-нибудь, кроме своих ощущений? Вы тренера живого когда-нибудь видели?

...Повторяю, что езда на чистых лыжах может рассматриваться как ОДИН И3 вариантов смазки. В 98% случаев как самый плохой. Это проверено на практике МНОГО раз. И после 5, и 25, и 50км. Два случая из 100 - это тоже немало (если знать, как их достичь) для спорта высших достижений, но то, что их сможет достигнуть любитель, вероятность нулевая. Согласен с Леонидом: главное - знать принципы смазки (циклевки), а не искать готовый рецепт.


Чем объясняется такая стадность? Алексей, объясните, пожалуйста, почему ощущения чувствительных "смазчиков" с миллиметровой точностью следуют за инструкциями фирм-изготовителей?


Почему стадность? Все мажут очень по-разному, используя разные приемы. Одни только структуры наносят десятком способов. А то, что они придерживаются рекомендаций фирм (не всегда строго), так это нормально...

...И отчего Вы так устали? Вы же не мотаетесь по миру. А остальные поступают так, как считают нужным. А то Вы как примадонна. И набросились на Вас, и консерватором считают. Ну прямо Джордано Бруно. Можно картину писать "оголтелые парафинщики топят Леонида в бочке с парафином". Только цикля плавает по поверхности…


Дебаты пошли по кругу, аргументов новых нет... В летнее время я много катаюсь на шоссейном велосипеде (Giапt TCR 2). И даже принимаю участие в соревнованиях. По этой причине интересуюсь техническими вопросами вокруг велосипеда. В велосипедных кругах есть один механик по имени Шелдон Браун (Shеldоп Вгоwп), он имеет свой сайт в Инете httр://www.shеldonbrown.соm/. Так этот Шелдон часто дает советы, которые расходятся с рекомендациями фирм-изготовителей. Его советы, как правило, более просты и менее затратны. Что удивительно! На него очень часто ссылаются участники форума rec.bicycles.tech. То есть никакого недоверия, никакой агрессии, все благодарны ему за более простые и более дешевые способы смазки, ремонта, наладки, и т.д. и т.п. по сравнению со способами фирм-изготовителей. Неужели велосипедисты более разумны, чем лыжники?

... Когда я работал на Ski-Go, расфасовывал порошок С44, порошок поставлялся из Германии в 3-килограммовых банках. На банке были только условные обозначения продукта. Такой же в точности порошок поставлялся и на Briko. И один из двух порошков Briko в то время насыпался из той же банки, что и С44. Тогда я не мог рассказывать об этом. Каково же было мое удивление, когда "смазчики" разных стран на ЧМ 1993 в Фалуне живо обсуждали со мной достоинства и недостатки этих двух порошков и получали прямо противоположные результаты в своих тестах. Такова точность тестов на скатывание. Но о главном. Почему профессионалы во многих других областях, по сравнению с менеджерами фирм-производителей, знают более дешевые и простые решения, и люди их за это ценят, а почему "смазчики" все всегда усложняют, все их способы не менее сложны и не менее дорогостоящи, чем способы менеджеров фирм-производителей? Почему? Следуя простой логике, такого быть не должно, но почему-то есть.


Почему в лыжах такой маразм? Почему в лыжах нет такого, как в велосипеде? По-моему, причина в высокой степени неопределенности результатов применения той или иной технологии подготовки сп. Эта неопределенность вносится широким диапазоном температур, структуры снега, состояния трассы, наличия грязи и других факторов. В велосипеде такой неопределенности нет. Соответственно, у фирм-изготовителей нет таких широких возможностей для манипуляций потребителями.

Александр ЗАВЬЯЛОВ, чемпион мира, двукраткый обладатель Кубка мира, сотрудник компании ЗАО "Фишер Лыжи и Теннис" - дистрибьютора "SWIX" в России: "И ПАРАФИН, И ГРЯЗЬ В СКОЛЬЗЯЩУЮ ПОВЕРХНОСТЬ ВПИТЫВАЮТСЯ ЗА МИЛУЮ ПУШУ"

- Было такое, у нас в своё время Вовка Аликин бегал всегда на свежепроцикленных лыжах. Он их выциклёвывал до блестящего и выходил на старт. Но я не пробовал…

Я не берусь комментировать слова Леонида о том, что парафин не впитывается в скользящую поверхность. Но я всегда помню, что лыжи к концу сезона становились жёлтыми или красными именно от впитавшегося парафина соответствующего цвета (например, "ТОКО"). Так что насчёт того, что парафин не впитывается, не соглашусь. Возьмите красный парафин и пропарафиньте лыжи раз десять, и вы увидите, что лыжи стали красноватыми. Просто на чёрном пластике этого не видно. А вот на том прозрачным пластике, что расположен в верхней части лыжи, это сразу же становится заметно невооружённым глазом.

По своему опыту могу сказать, что при обработке лыж, которыми давно пользовались, чувствуется присутствие парафина. И даже если лыжу обрабатывать не на машине, а циклей, то первый снимаемый слой всегда будет более мягкий с присутствием парафина - его, когда снимаешь, всегда можно скатать в комочек. А потом уже следующие слои



идут стружечкой. Так что и парафин, и грязь в скользящую поверхность впитываются за милую душу.

А на свежепроцикленных лыжах можно, наверное, бегать только в мороз. Только по сухому снегу с влажностью воздуха не более 50 - 60, максимум 70 процентов. Потому что мы в такую погоду кладём СН4 - очень жёсткий, "стеклянный" парафин, который наглухо закрывает все поры и становится идеально гладким, - после применения такого парафина порошок уже не входит в поры.

Михаил ДЕВЯТЬЯРОВ, олимпийский чемпион 1988 roда, тренер юниорской сборкой команды России:«ВСЕ, КОГО Я ЗНАЮ, СПЕЦИАЛЬНО НАПИТЫВАЮТ ЛЫЖИ ПАРАФИНОМ»

- Раньше, когда только начиналась эпоха пластиковых лыж, биатлонист Владимир Аликин часто циклил лыжи перед гонкой и бежал на них. Но больше таких моментов я не помню. А так, все, кого я знаю, после того, как получат новые лыжи со штайншлифтом, их специально напитывают парафином, потому что там ещё остается крошка, ворс от штайншлифта. И эта крошка, ворс потихонечку убираются с каждым следующим циклом наплавления-соскабливания парафина. И я заметил, что чем больше парафинишь лыжи, тем лучше они пропитываются, тем более гладким становится штайншлифт.

- Но вы когда-нибудь пробовали сравнивать свежепроцикленные лыжи с подготовленными по погоде?

- Нет, особо не пробовали. Я думаю, что многие, видимо, пробовали, но обожглись на этом деле. Кроме 20-летней давности примера с Володей Аликиным, никогда ни о чём подобном не слышал.

Александр ГРУШИН, заслуженный тренер СССР: "НА СВЕЖЕПРОЦИКЛЕННЫХ ЛЫЖАХ МЫ ВСЕГДА ИМЕЛИ КАТАСТРОФИЧЕСКИЙ НЕУСПЕХ"

- Я на заре появления пластиковых лыж попадался на этот фокус несколько раз. Например, на одном из отборочных стартов в Бакуриани перед ОИ в Калгари мы пытались бежать на свежепроцикленных лыжах. И у нас был катастрофический неуспех. Катастрофический!

Потом на контрольных стартах в сборной команде я много экспериментировал: спортсмены пытались на свежепроцикленных лыжах бежать в мороз, в оттепель... И когда бы я ни пытался, я всегда имел отрицательный результат. И поэтому на свежепроцикленных лыжах, не обработанных хотя бы несколько десятков раз парафином, сегодня мне не хотелось бы выпускать своих спортсменов на старт.

- На Олимпийских играх, чемпионатах мира сколько раз вы обрабатываете каждую пару лыж парафином?

- Очень много. Даже перед тем, как выйти на старт на старых, испытанных лыжах, минимум пять-шесть раз. Идёт обработка базовым парафином, потом температурным, потом каким-то специальным, скажем, с содержанием молибдена или иных каких-то компонентов, и только после этого кладётся парафин, подобранный конкретно на этот день, на эту погоду.

Иван КУЗЬМИН, заслуженный мастер спорта Pоссии, чемпион мира по лыжному ориентированию, руководитель Торгового дома "Лыжный Мир" - дистрибьютора «ТОКО» в Pоссии: ''В ОПРЕДЕЛЕННЫХ УСЛОВИЯХ СВEЖЕПРОЦИКЛЕННЫЕ ЛЫЖИ ВЫИГPЫВАЮТ''

Я знаю своего брата, наверное, чуть ли не лучше всех, и знаю, что он давно отстаивает эту точку зрения - ещё с тех времён, когда он сам гонялся. Он, фактически, стоит на позициях производителей пластика, которые идут своим путём – разнообразие всевозможных добавок, новые технологии изготовления самого пластика приводят к тому, что скользящая поверхность работает всё лучше и лучше. В то же время производители смазки точно так же не стоят на месте и развивают своё направление. И при этом производители пластика являются для них в определенном смысле конкурентами. Моя личная точка зрения заключается в том, что сегодня для достижения успеха важны и пластик, и нанесенная на него структура, и смазка. Хотя, должен признать, что в определенных условиях свежепроцикленные, чистые лыжи выигрывают. Это бывает поздней весной, когда снег старый, грязный. В этих условиях любая смазка поначалу выигрывает у свежепроцикленных лыж, но тут же начинает собирать грязь и начинает проигрывать чистым лыжам.

Я знаю, что в прошлом году Леонид гонку в Ромашково бежал на свежепроцикленных лыжах и был там довольно близко - двадцатым из ста восьмидесяти участников. Он в этой гонке очень выигрышно смотрелся на последних кругах. И когда люди спрашивали его на финише:"На чём ты бежал?", он со свойственной ему ехидцей отвечал: да ни на чём. Ему, конечно, просто не верили, надеясь услышать от него рецепт какой-то чудодейственной смазки.

Что касается разговоров о том, что чем больше раз парафинишь лыжи, тем лучше – говорят о десяти, двадцати. пятидесяти и даже ста циклах наплавления парафина - то нужно понимать, что у спортсменов элиты есть такие ресурсы. Есть даже специальные чехлы-сауны, куда укладываются лыжи, и при 60 градусах лыжи лежат и напитываются парафином. Эти чехлы делает фирма "ТОКО" и они называются термобеги. Но при этом как человек, учивший в школе физику, я отдаю себе отчёт, что поры пластика ничтожно малы и неглубоки, и проникнуть дальше определенного уровня парафин не может, что бы человек ни делал. И поэтому для людей такого уровня как я, то есть для любителей, это однозначно не вариант. Я лично перед гонкой циклюю лыжи, прохожу металлической щёткой, парафиню их один раз и, может быть, сверху кладу порошок или ускоритель, если какие-то экстремальные мокрые условия. Для меня этого вполне достаточно.

Ответы фирмы IMS (ведущего производителя высокомолекулярного мастика для скользящей поверхности лыж) на вопросы, заданные Александром Вертышевым.

IMS Kunststoff AG,

Urs Geissbuhler, Irene Grob

- Какое количество парафина может впитать скользящая поверхность из пластика P-tex? (Например, в патенте на лыжный пластик № US5356573 указано число 1.8 мг на см2).

Первый ответ (IreneGrob):

- Поглощающие свойства пластика (количество парафина, растворяющегося в полиэтиленовой базе, измеренное при температурах, симулирующих горячее нанесение парафина с помощью утюга):

Экструдированные базы - от 1,2 до 1,6 мг/см2

Спеченные (Sintered) базы - от 1,6 (для Electra сагbоn black) до 2,2 мг/см2 (для P-tex 4000)

Второй ответ (Urs Geissbuhler):

- Максимальное количество парафина с температурой плавления 50 градусов Цельсия, который растворяется в пластике Р-Тех, зависит от плотности Р-Тех, от его марки. Чем ниже плотность, тем больше парафина растворяется в полиэтилене. Вообще говоря, высокомолекулярный полиэтилен (ultrahighmolecularweight, UHMWPE) поглощает больше парафина, чем экструдированный полиэтилен высокой плотности. Максимальное количество парафина в UHMWPE при комнатной температуре может составлять до 10%.

- Насколько важна способность впитывать парафин для современной скользящей поверхности? Или есть другие более важные свойства?

- Представляется, что поглощение парафина может быть важным для гоночных лыж, но не для обычных лыжников. Наиболее важными факторами для хорошего скольжения представляются структура поверхности и проводимость тепла.



- Как глубоко может проникать парафин в пластик из высокомолекулярного полиэтилена? А в экструдированный дешевый пластик?

- Парафин может проникать сквозь всю толщину полиэтиленовой базы, если парафин накладывается горячим способом, и процесс повторяется много раз. То же самое относится и к экструдированным базам, только процесс проникновения будет медленнее.

- Какая основная цель увеличения впитывающей способности пластика? Если парафин стирается со скользящей поверхности из-за абразивных свойств снега, то что может помочь сохранить скольжение в этом случае? Может ли впитавшийся парафин диффундировать к поверхности?

- Парафин может перемещаться в полиэтиленовой базе во всех направлениях. По моему мнению, функция парафина в основном состоит в том, чтобы сделать поверхность пластика более гладкой, потому что после шлифовальной машины на фабрике поверхность полиэтилена все равно остается в большей или меньшей степени неровной, необработанной.

- Если основная функция парафина - сглаживать мелкие неровности скользящей поверхности, то для чего разрабатывают пластик для скользящей поверхности, который хорошо поглощает парафин?

- Полиэтилен низкой плотности может впитать больше парафина, который может "выпотевать" ("exsudate" в оригинале) на холоде из базы, и поэтому продолжать сглаживать неровности на скользящей поверхности.

- Что обладает большими гидрофобными (водоотталкивающими) свойствами - парафин или P-tex пластик? Велика ли разница?

- Гидрофобность парафина и полиэтилена примерно одинакова.

- Как влияет поглощение грязи парафином на скольжение? Как уменьшить влияние загрязнения?

- Поглощение грязи парафином отрицательно сказывается на скорости скольжения. Избежать поглощения грязи можно - не используйте парафин.

- Каково ваше мнение о том, что "чистая" (непарафиненная) скользящая поверхность может скользить лучше смазанной? (Известно, что чистая, хорошо отциклеванная лыжа иногда действительно скользит лучше.) Каковы погодные условия, в которых проявляется этот феномен?

- Я соглашусь, что хорошо обработанная скользящая поверхность не нуждается в смазке, чтобы быть быстрой (может быть, за исключением гонок). Статистики о том, в каких условиях чистая база едет лучше или хуже смазанной - нет.

- Что реально означает термин "пережженная база" (скользящая поверхность)?

- Обычно это результат слишком большого давления при шлифовке лыж камнем на шлифовальной машине, выглядит как "апельсиновая корка".

Горячий утюг (около 2000С) не окисляет полиэтилен, но изменяет его кристаллизацию, понижает процентное соотношение кристаллического и аморфного полиэтилена в базе. Менее кристаллический полиэтилен скользит лучше на "теплом", аморфном снеге, но хуже скользит на холодном кристаллическом снеге.

- В методичке SWIX говорится об окислении не покрытого парафином пластика во время хранения. Что реально происходит?

- Современные (черные, Electraв) P-tex скользящие поверхности не подвержены окислению во время хранения. Окисление скользящей поверхности возможно при использовании горелки для снятия мази.

Собрав этот материал из множества разрозненных кусочков и откликов , " Л . С ." посчитал необходимым отправить его " автору скандала " - самому Леониду Кузьмину - для сверки . Нам не хотелось , чтобы в результате выборочного цитирования основная мысль Леонида оказалась искажённой или неправильно истолкованной . В результате Леонид прислал свой нижеследующий комментарий к уже собранной и готовой к печати статье . Мы не уверены , что поступаем абсолютно корректно , публикуя эти теперь уже комментарии к комментариям . Но , будем надеяться , что наша главная задача - донести максимум разносторонней информации о предмете сегодняшнего разговора - от этого всё же не пострадает .

Итак , слово вновь Леониду Кузьмину :

" ...Сейчас уже февраль 2004 года, а вся дискуссия началась в начале ноября 2003, поэтому возникает необходимость попытаться все логически связать.

В декабре 2003 - январе 2004 гг. я с помощью электронной почты и телефона связался с Мопtапа Swеdеn АВ (шведский филиал IMS Kunststoff AG, менеджер Клас Хокан Шолунд (Claes Hakan Sjоlund) и с ISOSPORT GmbH, менеджер по новым разработкам Клаус Крен (Кlaus Кгеnn)). IMS и ISOSPORT являются ведущими производителями скользящей поверхности (с/п) лыж, в последние годы ISOSPORT обогнал IMS и лидирует как по объемам, так и по технологиям. Приведу здесь резюме нашей корреспонденции:

· Поры в высокомолекулярном полиэтилене (ВМПЭ или UHMW-PE) полностью отсутствуют. ВМПЭ имеет вкрапления (домены) аморфного полиэтилена, жидкий парафин смешивается в этих доменах с аморфным полиэтиленом, идет процесс растворения, никакой пропитки нет. Растворение плюс поверхностная адгезия дают 1,6 - 2,2 мг/см2. По



мнению Класа Хокана растворенный парафин снижает скользящие свойства лыж/ Охлажденная на морозе с/п выталкивает излишки парафина ("потеет"), а увеличение толщины пленки парафина ухудшает скольжение;

· Чистая с/п обладает хорошими грязеотталкивающими свойствами. Фторуглероды (карбонофториды) и парафины значительно ухудшают грязеотталкивающие свойства с/п. Гидрофобность и "грязефобность" не одно и то же, отнюдь;

· ВМПЭ тверже любого морозного парафина, и по этой причине меньше пенетрируется жесткими кристаллами снега;

· Порошки фторуглеродов лучше держатся при нанесении на совершенно чистую с/п;

· Нанесение парафинов ухудшает антистатические свойства графитовой с/п;

· И IMS, и ISOSPORT неоднократно пытались наладить сотрудничество с производителями мазей скольжения, но безрезультатно. Каждый идет своей дорогой. Про дорогу производителей парафинов даже песня сложена: "Дорога без конца, дорога без начала и конца ...";

Я был не прав, когда утверждал, что парафины удерживаются только за счет адгезии. Но если суммировать все сказанное специалистами IMS и ISOSPORT, то вопрос о природе удержания парафинов на с/п представляется несущественным. Вывод однозначен - парафинам не место на скользящей поверхности лыж.

Единственный случай, когда нельзя обойтись без парафинов, это когда с/п лыж подверглась так называемому штайншлифту. Вернее сказать, выход есть. Надо просто сциклить этот самый штайншлифт. Если не сцикливать, то предстоит длительный процесс многократного нанесения-снятия парафинов. А если не сцикливать и не "пропитывать", то лыжи не поедут, микроворс, полученный при штайншлифте, мешает.

Штайншлифт применялся с середины 80-х годов для обработки с/п горных лыж. В горных лыжах это оправдано. Проциклить такие лыжи практически невозможно из-за стального канта. Микроворс не оказывает практического влияния на скольжение, слишком велики скорости и давление на с/п в горных лыжах. Микроворс самоликвидируется. Смазчики сборной Швеции по горным лыжам с недоумением слушают рассказы о 150-кратных "пропитках" лыж в сборной по лыжным гонкам.

В начале 90-х годов производители и продавцы машин для штайншлифта решили освоить лыжегоночную целину. И целину они освоили быстрее, чем это сделал мой тезка Л.И.Брежнев. Причем, развитие событий в гоночных лыжах тоже идет по советскому сценарию. Если менеджеры фирм-производителей скажут "пропитывать" 20 раз, то на местах доведут пропитку до 50 и больше раз.

Одна знакомая шведская байдарочница (олимпийский чемпион) рассказывала, насколько упростилась подготовка и хранение лодки и весел, сделанных из композитов. А в лыжах наоборот. Перед самыми ответственными стартами на подготовку деревянных лыж тратили не больше 30 минут. А сейчас?! Кто дураки - гребцы или лыжники?

Теперь постараюсь ответить моим именитым оппонентам:

"НА СВЕЖЕПРОЦИКЛЕННЫХ ЛЫЖАХ МЫ ВСЕГДА ИМЕЛИ КАТАСТРОФИЧЕСКИЙ НЕУСПЕХ" (А.Грушин) - Не понимаю, почему надо было это делать на ответственных стартах? Для того, чтобы опорочить хорошую идею? Почему не пробовать цикли из разных марок стали, с разной заточкой на тренировках, а при достижении хорошего результата не готовить лыжи к соревнованиям? Впрочем, Александр Алексеевич Грушин - яркий представитель бытующей в лыжных гонках философии невозможности достичь чего-либо хорошего малой кровью. Увы, эта философия распространяется как на тренировки, так и на подготовку лыж.

"И ПАРАФИН, И ГРЯЗЬ В СКОЛЬЗЯЩУЮ ПОВЕРХНОСТЬ ВПИТЫВАЮТСЯ ЗА МИЛУЮ ДУШУ" (А. Завьялов) - Да, немного "впитывается", но к чему это приводит?

"ВСЕ, КОГО Я ЗНАЮ, СПЕЦИАЛЬНО НАПИТЫВАЮТ ЛЫЖИ ПАРАФИНОМ" (М. Девятьяров) - 3аслуживает внимания тот факт, что сам Михаил Девятьяров свежепроцикленных лыж никогда не пробовал. В этом и заключается фундаментальная ошибка.

Напарафиненные лыжи с штайншлифтом сравниваются с другими напарафинвнными лыжами со штайншлифтом, а сравнения с "контрольной группой" - свежепроцикленными лыжами - никогда не делается. Все, кто изучал теорию планирования эксперимента, понимают, о чем я говорю.

"В ОПРЕДЕЛЁННЫХ УСЛОВИЯХ СВЕЖЕПРОЦИКЛЕННЫЕ ЛЫЖИ ВЫИГРЫВАЮТ" (И. Кузьмин) - Я не могу согласиться со своим братом в том, что производители пластика являются конкурентами производителям смазки. Если мы сможем упростить процедуру подготовки лыж, если маститые специалисты перестанут рассказывать леденящие душу истории о 150-кратных "пропитках" и 5-кратных нанесениях дорогостоящих порошков, то мы привлечем очень большое количество любителей в наш вид спорта. А это будет выгодно всем - и производителям, и потребителям.

Ко всем этим выводам я пришел не однажды. Ни яблоко мне на голову не упало, ни таблица не приснилась. В 80-х годах сам часто бегал на свежепроцикленных лыжах, но, само собой, помалкивал. Потом переезд за границу, море разных парафинов, Сега F. Опять бес попутал, стал "пропитывать" и другие ритуальные танцы выполнять. Но ЧМ 1995-го года дал толчок в правильном направлении, и я постепенно полностью отошел от линии партии и правительства. И не жалею. Сейчас я работаю в университете города Эстерсунд (Ostersun) и занимаюсь исследованиями в области взаимодействия лыжи со снегом.

После всех многочисленных публикаций в http://www.skisport.ru/forum/ на мою электронную почту и в самом форуме стали появляться благодарности от лыжников, осмелившихся отойти от устоявшихся канонов. Учитывая склонность большинства людей охотно публиковать свои жалобы и менее охотно - свои радости, можно сделать вывод, что в моих методиках есть рациональное зерно.

Желаю вам всем в ближайшем будущем конвертировать часы, проведенные за смазкой лыж, в часы, проведенные в зимнем лесу".

ОТ РЕДАКЦИИ:

Итак, все-таки: парафинить лыжи, или циклить?

Тех, кто ждёт от нас конкретного совета, мы разочаруем, потому что совета не дадим, можем лишь засвидетельствовать: точка зрения, высказанная Леонидом Кузьминым на сайте "Л.С.", заставила очень многих наших читателей усомниться в необходимости буквального (с точностью до буквы, до цифры), следования "каноническим" рекомендациям ведущих производителей смазки, и побудила заняться собственными экспериментами. Чего мы искренне и вам желаем.

Статья была опубликована в журнале "Лыжный спорт" (www.skisport.ru) № 28 2004 г.

Читать комментарии к статье (0) | Добавить комментарий

©2007 Сделано! php-5.ru / Каталог на ski-perm.ru


http://www.skisport.ru/

http://ski-perm.ru/viewcomments/par_cikl/

http://ski-perm.ru/addcomments/par_cikl/

http://php-5.ru/

http://ski-perm.ru/catalog/

kontakt torsdag 8 december hem 2005 nyheter · sms:a in tips sms:a in tips! skriv först dd tips...

Documents