kontinuitet och förändring i svensk utrikespolitik420068/fulltext01.pdfkontinuitet och...
TRANSCRIPT
Institutionen för samhällsvetenskaper
Kontinuitet och förändring i svensk utrikespolitik
En textanalys av de utrikespolitiska deklarationerna mellan 1991 och 2010
C-uppsats i statsvetenskap
VT 2011
Författare: Natalie Lindqvist
Handledare: Douglas Brommesson
1
Abstract
With background in the acknowledgement of the current period of major change in the
characteristics of traditional Swedish foreign policy, considering the membership in the
European Union, as well as the new contextual scenarios that Sweden has been situated in
after the end of the cold war, this thesis aims at scrutinizing the Swedish Foreign Policy from
1991 to 2010. The purpose of the thesis is further to localize continuity and change in the
ideas which Sweden has explicitly stated in its foreign policy. Based on the theory of
institutionalism, the thesis also aims to bring forward plausible explanations built on the main
empirical findings. This has been done by identifying different types of goals and means
within realism and liberalism as well as categorizing each theory within three ideal types.
The chosen research method has been a qualitative text analysis with focus on an ideational
analysis. The material on which the descriptive analysis is based upon is constituted by the
annual statements of government policy in parliamentary debates on foreign affairs.
The results of the thesis show that the ideas that are related to solidarity, consensus and active
foreign policy are constant through the period of examination. The ideas of neutrality and
non-alignment could, based on the conducted analysis, be understood to continue to go
through great changes, of which the engagement in the Common Foreign and Security Policy
within the European Union is the most obvious example.
Keywords: Utrikespolitisk analys, realism, liberalism, idéanalys, institutionalism.
2
Innehållsförteckning
ABSTRACT ............................................................................................................................... 1
1. INLEDNING ....................................................................................................................... 3
1.1 Forskningsproblem ........................................................................................................... 3
1.2 Framträdande tankar inom svensk utrikespolitik ............................................................. 4
1.3 Syfte och frågeställningar ................................................................................................ 5
1.4 Disposition ....................................................................................................................... 5
2. TEORI ................................................................................................................................. 6
2.1 Utrikespolitisk förändring ................................................................................................ 7
2.2 Realism ............................................................................................................................. 9
2.3 Liberalism ....................................................................................................................... 10
2.4 Varet-böret-göret ............................................................................................................ 12
2.5 Definitioner av centrala begrepp .................................................................................... 13
3. MATERIAL OCH METOD ............................................................................................. 14
3.1 Design och val av fall ..................................................................................................... 14
3.2 Material .......................................................................................................................... 15
3.3 Metod ............................................................................................................................. 16
3.4 Operationalisering och analysschema ............................................................................ 18
3.5 Tolkning av materialet ................................................................................................... 19
4. RESULTATREDOVISNING ........................................................................................... 21
4.1 Idéer som består ............................................................................................................. 21
4.2 Idéer som förändras ........................................................................................................ 27
5. MÖJLIGA FÖRKLARINGAR ......................................................................................... 31
5.1 Institutionalism ............................................................................................................... 31
6. SLUTSATSER .................................................................................................................. 34
REFERENSER ......................................................................................................................... 36 BILAGA 1. ............................................................................................................................... 40
3
1. Inledning
Sverige befinner sig i en tid med politisk förändring i en allt mer komplex internationell miljö.
Förändringen märks bland annat genom att det sker en utrikespolitisering av de
inrikespolitiska frågorna samt en inrikespolitisering av de utrikespolitiska frågorna, vilket
resulterat i att gränsdragningen mellan dessa blivit svårdefinierad.1 År 1992 deklarerade
dåvarande statsminister Carl Bildt att Sverige skulle frångå den traditionella
neutralitetspolitiken och anamma en utrikespolitik med tydlig europeisk identitet.2
Förutsättningarna för Sveriges ageranden och de visioner som ligger till grund för dessa har
med andra ord förändrats. Hur ser förändringen ut i den svenska deklarerade utrikespolitiken
sedan 1991 och på vilket sätt märks det egentligen att Sverige står inför nya utrikespolitiska
föresatser? Sverige har gått från en säkerhetspolitisk doktrin som inneburit förutsägbarhet till
en form som rymmer handlingsfrihet.3 På vilka fler utrikespolitiska områden har Sverige
ändrat inställning och hur märks det i sådana fall?
1.1 Forskningsproblem
Sverige är en liten, rik och demokratisk stat. I tidigare studier av stater med liknande drag som
Sverige har det framkommit att dessa stater tenderar att leva i fred med sina grannar, ansluter
sig i stor utsträckning till internationella avtal och konventioner samt förespråkar kollektiv
säkerhet och internationell organisering.4 De här egenskaperna är i enlighet med hur Sverige
för sin nutida utrikespolitik, men det som är av större intresse är varför Sverige tidigare
förknippades med neutralitetspolitik, men allt mer kommit att förväxlats med alliansfrihet.5
Sverige är numera nära anslutet till Europeiska unionen på flera nivåer, där den gemensamma
utrikespolitiken är ett av områdena. Utvecklingen i svensk utrikespolitik genererar frågor
kring vad det är som egentligen består som viktiga hörnstenar i utrikespolitiken samt vilka
politikområden som förändrats. Idéer är något som föregår handling och har därför stor
betydelse för hur utrikespolitik förs, därmed är just idéer av central betydelse i
undersökningen.6
1 Bryder, Silander och Wallin. 2004:10
2 Bjereld. 1992:170
3 Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:100
4 Gustavsson och Tallberg. 2006:261
5 Mattson. 2010:7
6 Ekengren. 2005:21
4
Svensk utrikespolitik är inte ett nytt forskningsområde i sig, men genom valet av
undersökningsmaterial samt det metodologiska tillvägagångssättet är min förhoppning att
kunna beskriva och belysa ämnet på ett innovativt sätt vilket i sin tur kan ge upphov till ny
kunskap om Sveriges samtid och kanske även framtid. Vad som utmärker den svenska
utrikespolitiken under de senaste tjugo åren är essensen i uppsatsen. Genom att spåra
förändringar vill jag lyfta fram vad som består, trots regeringsskifte och nya nationella - såväl
som- internationella kontexter. Uppsatsen fokuserar på formuleringen av svensk utrikespolitik
och dess ambitioner med utgångspunkt i de utrikespolitiska deklarationerna.
1.2 Framträdande tankar inom svensk utrikespolitik
Under kalla krigets första hälft handlade svensk utrikespolitik i stor utsträckning om
internationella förhandlingar och folkrätt. Dåvarande utrikesminister Östen Undén förde en
utrikespolitik fram till början av 1960-talet som, bortsett från den militära alliansfriheten,
gjorde Sverige till en västmakt som andra. Under 1960-talet förändrades svensk utrikespolitik
i takt med övergången till att Olof Palme blev utrikesminister. Sverige förde då en mycket
aktiv utrikespolitik bland annat genom att öppet kritisera andra stater och ge stort utrymme för
tredjevärldenfrågor.7 Marie Demker och Ulf Bjereld skiljer på internationalistiska frågor och
frågor som rör det nationella intresset inom utrikespolitiken. I Sveriges fall har de
internationalistiska frågorna kommit att handla om biståndspolitik och mänskliga rättigheter,
medan neutralitetspolitiken och handelspolitiken varit frågor som tangerat nationens intresse.8
Sverige har inte varit i krig på cirka 200 år, den långa perioden av fred gör landet unikt i
Europa. Det hävdas ibland att det är neutralitetspolitiken som varit framgångsreceptet för den
långa fredsperioden, medan det vid andra tillfällen påstås att det är maktpolitiska
omständigheter som hållit Sverige utanför krigssituationer.9 Det var dock efter första och
andra världskriget som neutralitetspolitiken började uppfattas som ett permanent inslag i den
svenska utrikespolitiken. Historiskt sett har Sverige kombinerat alliansfrihet med ett relativt
starkt försvar och aktiv diplomati.10
Den svenska säkerhetspolitiska doktrinen heter numera:
7 Se Ulf Bjereld i Brommesson och Ekengren. 2007:41-2
8 Bjereld och Demker. 1995:362
9 Se Ulf Bjereld i Brommesson och Ekengren. 2007:34
10 Ibid. s37-8
5
”Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse
av krig i vårt närområde består.”11
Enligt teorin om små staters utrikespolitiska ageranden är det viktigt för dessa stater att
positionera sig i det internationella systemet genom att använda deras kapacitet att kunna
anpassa sig till utmaningar, trots att de är sårbara för de större staternas makt. För en liten stat
som Sverige har europeiska unionen blivit den centrala kanalen genom vilken Sverige kan
utöva utrikespolitiskt inflytande. Det är också viktigt att betona att de inrikespolitiska
förutsättningarna i allra högsta grad påverkar de utrikespolitiska besluten och tvärtom.12
Sveriges medlemskap i EU har inte bara förändrat utrikespolitikens innehåll - utvecklingen av
den gemensamma europeiska utrikespolitiken (GUSP) har även medfört stora förändringar i
svenskt utrikespolitiskt beslutsfattande. Då allt fler frågor kräver samordning tvingas
regeringarna ta ställning till andra medlemsstaters förväntade inställning samtidigt som
Sverige formulerar sin egen hållning. För en stat av Sveriges storlek har detta inneburit helt
nya förutsättningar för informationsinhämtning och beslutsberedning, vilket påverkar
utformningen av utrikespolitiken.13
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att beskriva Sveriges utrikespolitiska visioner mellan 1991 och 2010.
För att besvara syftet använder jag mig av följande frågeställningar:
- Vilka uttryck för idéer består i den svenska utrikespolitiken mellan 1991 och 2010?
- Vilka uttryck för idéer förändras i den svenska utrikespolitiken mellan 1991 och 2010?
- Givet det empiriska resultatet - hur ser de närmaste tjugo åren ut att te sig?
1.4 Disposition
Efter detta inledande avsnitt presenteras ett teoretiskt ramverk. Där redovisas tidigare
forskning samt teoretiska utgångspunkter sammanlänkat då de i allra högsta grad är
interrelaterade. Uppsatsen utgår ifrån tre teorier: utrikespolitisk förändring, realism och
11
Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:99 12
Miles. 2005: Introduction 13
Gustavsson och Tallberg. 2006:266
6
liberalism. Teoriavsnittet presenterar sedan de idealtyper under vilka realism och liberalism
delas in i. Idealtyperna beskrivs som verklighetsuppfattningar, principiella övertygelser och
rekommendationer, vilka ligger till grund för avläsningen av materialet. Sektionen om
teoretiska utgångspunkter avslutas med definitioner av centrala begrepp. Uppsatsen diskuterar
sedan val av material samt motiverar det metodologiska tillvägagångssättet. I avsnitt 3
presenteras fallet Sverige som därefter följs åt av ett närmare resonemang av undersökningens
material. Därpå följer en metoddiskussion med fokus på operationalisering, validitet och
reliabilitet samt en redovisning av analysschemat. Avsnitt 3 avslutas med ett förtydligande
kring hur materialet avläses och tolkas, mot bakgrund av de avläsningsinstruktioner som
presenteras i bilaga 1. Resultatredovisningen träder fram under avsnitt 4 med en uppdelning
som syftar att besvara var och en av frågeställningarna under skilda rubriker. I avsnitt 5 är
fokus på möjliga förklaringar till resultaten, där institutionalism är den främsta teorin som
förklaringarna baseras på. Uppsatsen avslutas med en slutsatsdragning.
2. Teori
För att åskådliggöra innehållet i utrikespolitik är det fruktbart att tala om olika mål. Både
inom den realistiska analysinriktningen samt vid studiet av utrikespolitiskt beslutsfattande
talar man om makt som en drivkraft bakom staters ageranden.14
I boken Internationella
relationer menar Jakob Gustavsson att utrikespolitikens drivkrafter kan förstås genom
utrikespolitikens tre mål: säkerhets-, välfärds- och ideologiska mål. Säkerhetsmålet syftar till
att försvara den territoriella integriteten, att värna om statsskicket och att trygga medborgarnas
fysiska säkerhet. Säkerhetsmålet har även kommit att innefatta miljöpolitik då föroreningar
och klimatförändringar kan upplevas som hot mot statens överlevnad. Välfärdsmålet består av
en strävan efter gynnsam ekonomisk utveckling genom hög sysselsättning och positiv tillväxt.
Ideologiska mål innebär att en stat försöker påverka sin omgivning genom idéer. Inom de
ideologiska målen ingår det att sprida värderingar exempelvis vad gäller
arbetsmarknadsfrågor, statsskick eller religion.15
14
Gustavsson och Tallberg. 2006:258 15
Ibid. s259
7
Realism och liberalism är, tillsammans med socialkonstruktivism, de centrala perspektiven
inom studiet av internationell politik. Socialkonstruktivismen har inte använts eftersom det är
en teoriinriktning som kan tänkas förklara hur utrikespolitik formas och konstrueras.16
Syftet
med uppsatsen är att beskriva idéer, vilket är anledningen till att realism och liberalism
används då de beskriver enskilda händelser såväl som mer övergripande mönster i politiken.
Realism och liberalism bidrar med olika förklaringar till skeenden, vilket är orsaken till att de
valts ut som komplement till varandra.17
2.1 Utrikespolitisk förändring
Utrikespolitisk analys lanserades i ett centralt verk 1954 av författarna Richard C Snyder,
H.W Bruck och Burton Sapin, även om det fanns utrikespolitisk forskning innan dess.
Utrikespolitisk analys handlar om de faktorer som influerar beslutsfattare att agera på ett sätt
som ger konsekvenser för enheter utanför den egna staten. Sådana handlingar kan även
innehålla frånvaron av aktivitet och/eller beslut. Utrikespolitiska beslut eller icke-beslut kan
emellanåt vara svåra att observera eller kartlägga då det kan röra sig om känsliga frågor som
ligger i det säkerhetspolitiska intresset att undvara offentligheten. Utrikespolitisk analys
inkluderar förklaringar på såväl makro- som mikronivå och har ibland kritiserats just för dess
bredd: att inte kunna isolera en enda förklaringsfaktor.18
Exempel på frågeställningar inom
utrikespolitisk analys är: hur ramas olika problem in och hur presenteras olika utrikespolitiska
mål av gruppen? Hur kan gruppen nå konsensus kring situationen? Hur förändras en etablerad
uppfattning? Hur kan relationen mellan inrikes- och utrikespolitiken vara viktig för
beslutprocessen?19
Analysinriktningen handlar om hur individuella stater, såväl som
kategorier av stater, beter sig. Utrikespolitisk analys skiljer sig från teorier inom
internationella relationer bland annat genom att utrikespolitisk analys fokuserar på enheterna
inom det internationella systemet medan teorier inom internationella relationer fokuserar på
det internationella systemets struktur (se realism). Forskning visar att en stats utrikespolitiska
inriktning kan påverkas av exempelvis vilka individer som utformar denna, vilka delar av
statsapparaten som väger tyngst i beslutprocessen samt statsskickets struktur.20
16
Brommesson och Ekengren. 2007:201 17
Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:21 18
Hudson. 2005:6 19
Ibid. s32 20
Gustavsson och Tallberg. 2006:255
8
Politik i allmänhet har förändrats och internationaliserats. I Sverige märks det bland annat
genom att mellanstatliga relationer och inrikespolitiska mål alltmer kommit att kopplas till
varandra.21
Kjell Goldmann et al hävdar att förändringen av politiken i en mer internationell
riktning kan bero på flera olika anledningar. Dels kan ett problem leda till att ett nytt beslut
tas. Problemen kan exempelvis vara av gränsöverskridande karaktär vilket ökar benägenheten
för att söka lösningar på internationell nivå. Dels kan det bero på minskad kontroll över
marknaden vilket kan regleras genom internationella politiska beslut. En tredje orsak till
politisk förändring kan vara att just internationellt beslutsfattande kan leda till nya problem
som den specifika staten annars inte skulle erfara. Ett konkret exempel är jordbruket i östra
Centraleuropa som inte hade behövt vara svenska problem om Sverige inte varit med i EU.
Goldmann konkluderar alltså att beslutsinternationalisering leder till
probleminternationalisering, vilket leder till utrikespolitisk förändring.22
Fredrik Doesers avhandling från 2008 nämner tre sätt genom vilka det går att analysera
utrikespolitisk förändring: förändrade utrikespolitiska instrument, mål- och strategiförändring
samt förändring av de politiska och normativa grunderna av ett beslut.23
Doeser definierar
utrikespolitik på följande sätt:
Foreign policies consist of those actions which, expressed in the form of explicitly stated goals,
commitments and/or directives, and pursued by governmental representatives acting on behalf of their
sovereign communities are directed toward objectives, conditions and actors - both governmental and
nongovernmental which they want to effect and which lie beyond their territorial legitimacy.24
Citatet syftar till att utrikespolitik består av handlingar, utövade genom uttalade mål,
åtaganden och/eller direktiv och genomförs av statliga representanter som agerar åt samhällen
som är suveräna och riktas mot objekt, förutsättningar och aktörer – både statliga och
ickestatliga, vilka de vill påverka och som ligger utanför dess territoriella legitimitet.25
21
Goldmann et al. 1999:157 22
Ibid. s21–2 23
Doeser. 2008:17 24
Ibid. s15-6 25
Egen översättning från engelska.
9
2.2 Realism
Inom den realistiska analysinriktningen är stater och maktpolitik de överlägset viktigaste
fenomenen.26
Realismen menar att stater är de aktörer som besitter mest makt och att det inte
finns någon överlägsen internationell auktoritet. Det här medför att det internationella
systemet befinner sig i ett anarkiskt tillstånd. Inom realismen betraktar man stater som
enhetliga aktörer och ibland används metaforen om ”biljardbollar” för att illustrera hur
staterna agerar i relation till varandra. Biljardbollarnas innehåll, den inrikespolitiska
strukturen, är för realister inte lika intressant som bollarnas interaktion med övriga deltagare
på biljardbordet.27
I diskussionen om nationell politik menar realismen att inrikespolitiken
genomgått stora förändringar. Förändringen har bland annat skett på grund av ökad
demokratisering, industrialisering och liberalisering. Internationell politik har däremot inte
genomgått någon omvandling vilket betyder att världspolitiken fortfarande präglas av krig,
konflikter och misstänksamhet. Varken ekonomi, kultur eller ideologi tycks vara särskilt
intressant för realister i förklaringen till vad som påverkar staters ageranden.28
Realister ser staten som en rationell aktör som söker maximera vinster och minimera risker.29
Konsekvensen av att staten betraktas som den enda aktören med politisk makt leder till att
staten också är utlämnad till sitt eget öde vad det gäller välstånd, överlevnad och nationell
suveränitet.30
Eftersom det inte finns någon överordnad makt som garanterar folkrättens
efterlevnad måste varje enskild stat på egen hand, eller tillsammans med andra stater, ta
ansvaret för att den egna säkerheten tryggas. Det här betyder att säkerhetsfrågorna är de
enskilt viktigaste frågorna inom utrikespolitiken.31
För realismens del handlar internationellt samarbete om relativa fördelar: det inte en fråga om
två stater kommer att få vinster – utan vilken stat som får mest vinst.32
Därför kan
världspolitiken ses som ett nollsummespel eftersom stater söker relativa fördelar, vilket
betyder att utsikterna för samarbete är mycket dåliga.33
Realisten Hans Morgenthau har
26
Begreppet makt syftar till antingen en handling (maktutövning) eller en förmåga (maktresurser). Se
Nationalencyklopedin. Makt 27
Gustavsson och Tallberg. 2006:255 28
Ibid. s35 29
Cohn. 2010:57 30
Gustavsson och Tallberg. 2006:35 31
Bjereld och Demker. 1995:118 32
Baldwin. 1993:5 33
Gustavsson och Tallberg. 2006:58
10
hävdat att det enda utrikespolitiska handlandet som behöver en ideologi är det som syftar till
förändring. En sådan utrikespolitik bör bevisa att det är mer moraliskt att förändra än att
bevara status quo. Enligt Morgenthau är det tre basala principer som en politisk policy
innehåller: att behålla makt, expandera makt eller att demonstrera makt.34
Kritik mot
realismen handlar delvis om den betydelse som just maktbegreppet tillskrivs. Kritiker menar
att det är svårt att på förhand bestämma vilken handlingslinje som vore bäst ur ett
maktperspektiv. Fortsättningsvis påstår en del kritiker att det kan vara problematiskt att
genom maktbegreppet förklara enskilda utrikespolitiska ageranden.35
Det sistnämnda är inte
av intresse i min studie då undersökningen ämnar ta reda på mer övergripande förändringar
snarare än enskilda ageranden.
2.3 Liberalism
Liberalism är en ideologi som betonar vikten av rättigheter och frihet för individer samt
statens begränsade inblandning i dessa angelägenheter. För liberalismens del är det centralt att
respektera och förstärka individens rättigheter vilket medför en uppmaning om att staten bör
arbeta för att eliminera de faktorer som förhindrar människor att förverkliga sin fulla
potential. Följaktligen har staten inget egenvärde utan existerar därför att individer ges
möjligheten att leva ett fritt liv utan att begränsa andra från att göra det samma.36
Tittar man på liberalismen ur ett mer internationellt perspektiv menar analysinriktningen att
olika typer av aktörer och deras intresse är av stor vikt att belysa. Liberaler menar att fred,
tillväxt och frihet tillgodoses och möjliggörs genom institutioner och gör ingen avsevärd
åtskillnad mellan inrikes- och utrikespolitik.37
Statsvetaren Andrew Moravcsik talar om att
såväl inrikes- som utrikespolitiken påverkas av statens intressegrupper. Moravcsik menar att
olika grupper i samhället har olika intressen och att staten därför utgör ett forum där dessa
intressen kan hävdas. Han nämner bland annat exemplet EU där han är övertygad om att dess
politik är ett resultat av intressekonkurrensen mellan medlemsstaterna.38
I motsats till realister
betonar liberaler vikten av förhandling och kompromiss snarare än maktpolitik. Vidare menar
34
Bjereld och Demker. 1995:131 35
Gustavsson och Tallberg. 2006:259 36
Ibid. s51 37
Ibid. s52-3 38
Ibid. s61
11
liberaler att aktörer har makt i vissa sakfrågor, snarare än makt i allmänhet.39
Det liberala
synsättet på internationella relationer utgår från föreställningen om att stater och företrädare
för stater agerar på en rationell grund och att de har för avsikt att anpassa det egna agerandet
för att öka den internationella gemensamma nyttan. Liberalismen menar, i motsats till
realismen, att det finns absoluta fördelar med ett internationellt samarbete då aktörer med
gemensamma intressen tillsammans försöker maximera vinsterna till att bli just absoluta.
Liberaler ser alltså världen som ett potentiellt plussummespel med goda möjligheter till
ömsesidiga vinster. Ett tänkbart hinder för gemensam nytta och internationellt välstånd är
dock staters misstänksamhet mot varandra.40
Liberala forskare menar fortsättningsvis att marknadsekonomi genererar krav på rättigheter
och ett demokratiskt samhälle. På samma sätt är fred mer troligt bland demokratier som
respekterar de mänskliga rättigheterna, handlar med varandra och samarbetar genom
internationella organisationer än mellan exempelvis icke-demokratier och demokratier. Enligt
vissa liberaler leder ett ömsesidigt utbyte av såväl idéer som varor till att spänning mellan
aktörer minimeras samt att gemensamma intressen och identiteter skapas.41
Robert Powell menar i artikeln Taking Preferences Seriously: A Liberal Theory of
International Politics att realismens medel varierar mer än inom liberalismen då det närmare
är målen som utgör den största variationen mellan dessa olika teorier. Powell påstår att
realister har kritiserat liberaler för att vara för fokuserade på nationella omständigheter och
inte ta hänsyn till den internationella miljön. Vidare menar realister att liberaler har en alldeles
för utopisk uppfattning om att stater kan genomföra vad helst de önskar. Kritiken besvaras
med att nationella ledare alltjämt måste ta hänsyn till sin position inom systemet som beror av
andra staters preferensramar.42
För att närmare illustrera hur dessa analysinriktningar skiljer
sig åt inom utrikespolitiken exemplifieras frågan om svensk neutralitetspolitik under kalla
kriget.43
Ur ett liberalt perspektiv motiverades neutralitetspolitiken genom att den bidrog till
avspänning mellan stormaktsblocken samt till stabiliteten i norra Europa. Den aktiva
utrikespolitiken tolkades som ett engagemang i rättvisefrågor och internationell solidaritet.
Genom att sprida demokrati och värderingar om frihet skulle Sverige bidra till en mer rättvis
39
Gustavsson och Tallberg. 2006:58 40
Ibid. s59 41
Ibid. s65 42
Moravcsik. 1997:519 43
Kalla kriget varade mellan 1946-1990, se Nationalencyklopedin Kalla kriget.
12
och fredlig värld. Världsordningen skulle utgå från folkrättsliga principer, inte makt. Ur ett
realistiskt perspektiv var den svenska neutralitetspolitiken ett sätt för Sverige att hålla sig
utanför stormaktskonflikterna. Trots att Sverige var ideologiskt och politiskt likt andra
västeuropeiska länder valde Sverige att värna om sitt nationella oberoende, suveräniteten, och
prioritera de säkerhetspolitiska övervägandena.44
2.4 Varet-böret-göret
Utrikespolitiken utformas oftast under omständigheter av ofullständig information, så som
bristen på insyn i andra staters intressen, strategier och resurser. Det bidrar till att idéer kan
fungera som ett verktyg att orientera sig i en politisk miljö av ofullständig information.45
För
att mer konkret använda realism och liberalism som hjälpmedel att beskriva den svenska
utrikespolitiken kommer dessa två analysinriktningar delas in i varet, böret och göret. Varet är
synonymt med vad som senare i uppsatsen kommer att benämnas som en aktörs
verklighetsuppfattning, vilket avser hur något tillstånd är. Böret består av de moraliska
uppmaningarna som här kallas för principer eller principiella övertygelser. De principiella
övertygelserna består av aktörens idéer eller en ideologi som denne förhåller sig till och
betraktas som någon form av mål.46
Eftersom principiella övertygelser baseras på moraliskt
laddade idéer anger dessa idéer vad som är rätt och fel att göra i vissa bestämda situationer.47
Slutligen likställs göret med rekommendationer, vilka är de strategier eller medel som vidtas
för att nå de mål som aktören strävar efter att uppnå.48
I boken Sverige i Världen kallar man
denna tredje kategori för kausala idéer, vilka syftar till att tala om med vilka medel man kan
uppnå ett på förhand uppställt mål.49
För realismens del handlar varet/verklighetsuppfattningen om: 1) att stater strävar efter makt
och 2) att det råder anarki i det internationella systemet. Böret/principerna utgår från: 1)
värnandet om varje stats suveränitet och 2) att värna om statens överlevnad/säkerhet och
göret/rekommendationerna består av: 1) maktbalans samt 2) militär makt. För liberalismens
del är varet/verklighetsuppfattningen: 1) att statens säkerhet hotas av misstänksamhet och
44
Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:101-2 45
Se Marie Demker i Brommesson och Ekengren. 2007:54. Se även Goldmann. 1993:323 46
Bjereld och Demker. 1995:132 47
Brommesson och Ekengren. 2007:53 48
Bjereld och Demker. 1995:132 49
Se Marie Demker i Brommesson och Ekengren. 2007:54
13
protektionism och 2) att det råder ett ömsesidigt beroende mellan stater, så kallad
interdependens. Böret/principerna handlar om: 1) värnandet om den fria individen; 2)
värnandet om den internationella freden och 3) vikten av att öka den gemensamma nyttan. Till
sist definieras göret/rekommendationerna som medel för att realisera principerna.
Liberalismens rekommendationer är: 1) att låta frihandel råda och att tillämpa
marknadsekonomi; 2) att förstärka de mänskliga rättigheterna samt 3) tron på internationellt
samarbete.50
2.5 Definitioner av centrala begrepp
Utrikespolitik syftar till den politik som en stat för mot externa aktörer.51
I Sverige är kanalen
för utrikespolitik de handlingsalternativ som deklarerad utrikespolitik erbjuder och som ligger
till grund för regeringens ställningstagande i utrikespolitiska frågor.52
Det är främst
försvarspolitik, säkerhetspolitik, biståndspolitik, handelspolitik och partipolitik som avses
inom området utrikespolitik.53
Man brukar skilja på internationell politik och utrikespolitik
där det förstnämnda syftar till interaktionen mellan stater/aktörer medan utrikespolitik avser
en enskild stats agerande mot andra stater/aktörer.54
I sin helhet karaktäriseras utrikespolitik
av konsensus då politiken inom det här området ytterst handlar om att trygga statens
överlevnad vilket gör att det anses ligga i nationens intresse att vara eniga i frågor som rör
suveränitet, säkerhet och omvärlden.55
Gemensamt för alla stater är målet om att värna om
den nationella suveräniteten, att främja välfärd samt att verka för de egna politiska värdena.
Däremot har olika stater olika delmål eller strategier för att uppnå dessa mål, vilket behandlas
närmare under kommande avsnitt.56
Jag har redan nämnt att idéer är viktiga inslag i uppsatsen. En idé beskrivs som en
tankekonstruktion som utmärks av en viss kontinuitet, medan ideologi definieras som en
systematisk sammanställning av politiska ståndpunkter eller utopier. Det är viktigt att
framhålla att idébegreppet kan vara svårt att urskilja från ideologibegreppet. I uppsatsen
50
Definitionerna av varet-böret-göret i relation till realism och liberalism är tagna ur teoriavsnitten om realism
samt liberalism därför presenteras inga källor i denna paragraf. 51
Gustavsson och Tallberg. 2006:259 52
Regeringskansliet. Utrikespolitik och internationellt samarbete 53
Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:21 54
Gustavsson och Tallberg. 2006:258 55
Ibid. s261 56
Bjereld och Demker, 1995:134
14
kommer ideologier uppfattas som idésystem.57
Ideologier utgörs av ett idésystem i termerna
mål, medel och verklighetsuppfattningar som inriktar sig på samhällets funktion och
individernas roll i samhället. En ideologi omfattar hela samhället i form av både historia och
framtid och kan verka vägledande för handling.58
Professor Kalevi Holsti hävdar att
ideologiska motiv i utrikespolitiken är av central betydelse då dessa ofta tas för givna fastän
många politiska beslut vilar på dem.59
3. Material och metod
3.1 Design och val av fall
Sverige har valts som fall eftersom dess utrikespolitik länge varit förankrad i en tydlig roll
som under de senaste tjugo åren kommit att förändras. Sverige är ett tämligen unikt fall då det
är en alliansfri stat som gått med i en politisk allians genom medlemskapet i EU, även om
också Irland, Österrike och Finland har beröringspunkter med fallet Sverige i detta avseende –
de är alla alliansfria stater som anslutit sig till europeiska unionen. För Sverige innebar
förändringen en övergång från säkerhetspolitisk förutsägbarhet till handlingsfrihet.60
Sverige
omnämndes vara en moralisk supermakt mellan 1960-1980 talen på grund av att Sverige hade
en stark röst i frågan om tredje världen samtidigt som Sverige verkade som brobyggare på den
internationella arenan. Alliansfriheten var inte enkom en fråga om säkerhet utan också ett
ideologiskt intresse då Sverige befann sig mellan kapitalism och kommunism. Tidigare
menade man att ett medlemskap i EU skulle vara omöjligt att kombinera med idén om
alliansfrihet, därför är det intressant att Sverige tog beslutet att söka till ett medlemskap i den
europeiska unionen med hänsyn till Sveriges tidigare inställning.61
Forskningsfrågan är av beskrivande karaktär då syftet är att kartlägga hur den svenska
utrikespolitiken förändrats mellan 1991 och 2010. Efter den beskrivande empiridelen följer ett
mindre analysavsnitt med ett försök till förklarande ansats. Existerande teorier som används
för att beskriva den svenska utrikespolitiken de senaste tjugo åren, vilket är ett deduktivt
57
Gustavsson och Tallberg. 2006:263 58
Bjereld och Demker. 1995:131 59
Ibid. s132 60
Bjereld, U. 2003:paragraf 4 61
Brommesson. 2010: 230
15
tillvägagångssätt, teorierna styr datainsamlingen.62
För att bringa ordning i avläsningen har
jag konstruerat ett analysschema (se 3.4). En viktig utgångspunkt i min undersökning är att en
beskrivande studie är mycket mer än ett referat av innehållet i materialet och att forskaren
därför inte återger ett material utan drar slutsatser av det.63
3.2 Material
Den offentligt uttryckta utrikespolitiken i Sverige, genom de utrikespolitiska deklarationerna,
utgör materialet i den här uppsatsen. Uppsatsen är tidsmässigt avgränsad till åren 1991-2010
med anledning av att perioden inneburit nya mönster i svensk utrikespolitik. Som tidigare
nämnts i teorin om utrikespolitisk analys är utrikespolitiska beslut eller icke-beslut svåra att
observera och kartlägga i dess helhet då de kan innehålla känsliga frågor som ligger i det
säkerhetspolitiska intresset att undvara offentligheten.64
De utrikespolitiska deklarationerna är
bra underlag för undersökningen då de inte faller under sekretess.65
Dessutom skapas
utrikespolitik i stor utsträckning genom ord vilket sker exempelvis genom att en stat erkänner,
fördömer eller stödjer andra aktörer i systemet.66
Valet av de utrikespolitiska deklarationerna
motiveras av uppsatsens avsikt; att beskriva utrikespolitiken utifrån dess visioner.
Utrikespolitiken har en särskild karaktär som präglas av såväl långa förhandlingar som
plötsliga kriser och oförutsedda händelser. Utrikespolitiken har en enorm bredd där allt från
klimat, frihandel och mänskliga rättigheter till nedrustning, fredsbyggande och humanitärt
bistånd ingår. Utrikesdeklarationen speglar alla dessa särdrag och skiljer sig därför från andra
skrifter från regeringen.67
I februari varje år hålls den utrikespolitiska debatten i riksdagen,
vilket är ett tillfälle för utrikesministern att presentera den utrikespolitiska förklaringen.
Deklarationerna anger vilken utrikespolitik som Sverige ska driva i olika frågor, både under
det kommande året och i ett längre perspektiv.68
De utrikespolitiska deklarationerna kommer väl till pass i undersökningen då de är medvetet
och noggrant författade och syftar till att signalera den svenska hållningen gällande de
utrikespolitiska ambitionerna. Dessa signaler är riktade dels mot den egna befolkningen, dels
62
Esaiasson et al. 2007:42 63
Brommesson. 2007:61 64
Hudson. 2005:5 65
Brommesson. 2007:27 66
Gustavsson och Tallberg. 2006:257 67
Regeringskansliet. Vad är utrikesdeklarationen för någonting? 68
Riksdagen. Riksdagen och utrikespolitiken
16
till andra stater.69
Jag vill ytterligare argumentera för att mitt val av material är lämpligt då
min undersökning inte ämnar ställa upp för- och motargument i en debatt
(argumentationsanalys), eller undersöka hur språket formar verkligheten (diskursanalys) och
inte heller ta reda på förekomsten av olika innehållsliga kategorier i ett material (kvantitativ
innehållsanalys).70
3.3 Metod
Då jag utgår från ett beskrivande förhållningssätt när jag försöker besvara forskningsfrågan
följer behovet att klassificera verkligheten, det vill säga de idéer som ligger till grund för den
deklarerade utrikespolitiken. För att göra detta utgår man från jämförelsepunkter som är tagna
ur en teoretisk konstruktion.71
Mål är lämpliga som jämförelseenheter i den här
undersökningen eftersom materialet tillkännager målen officiellt, i motsats till exempelvis
utrikespolitiskt handlande som kan vara svårare att få kunskap om och därmed jämföra.72
För
att genomföra undersökningen används en kvalitativ textanalys där innehållet i
utrikesdeklarationerna systematiseras och klassificeras. Att systematisera innehållet handlar
om att klargöra tankestrukturen genom att logiskt ordna innehållet, vilket görs genom att
innehållet i texterna placeras in i lätt överblickbara kategorier (se avsnitt 3.4).73
Idéanalysen är en klassisk metodologisk inriktning inom statsvetenskapen som tillämpas i min
uppsats. Douglas Brommesson menar i sin avhandling från 2007 att det vetenskapliga studiet
av politik kopplas till idéer på många sätt eftersom idéer ofta utgör drivkraften för
förändringar i politiken och för politiken som sådan.74
Jakob Gustavsson menar att det inte
finns någon gräns för hur många omständigheter som kan påverka utformandet av en stats
utrikespolitik. Skall man bedriva beskrivande forskning kring frågan bör man därför förenkla
och skapa ordning, menar han.75
De amerikanska statsvetarna Judith Goldstein och Robert O
Keohane var några av de första under 1990-talet som artikulerade ett större intresse för idéer
och dess betydelse för politikens utformning. Analysen av centrala idéer är viktig i sig
69
Gustavsson. 2006:261 70
Esaiasson et al. 2007: 223,238, 239 71
Ibid. s155 72
Brommesson. 2007:23 73
Esaiasson et al. 2007:238 74
Brommesson. 2007: 59 75
Gustavsson och Tallberg. 2006:268
17
eftersom de ger en god uppfattning om en aktörs föreställningsvärld.76
Idéer, enligt dessa
statsvetare, definieras som varat-börat-görat och handlar om en individs föreställning om
någonting.77
Statsvetaren Jeffrey T Checkel argumenterar för att idéperspektivet är ett
komplement till maktstudier. Studier med utgångspunkten att det är idéer snarare än individer
som är intressanta argumenterar för detta utifrån att särskilda diskurser uppstår som inte
nödvändigtvis måste vara kopplade till individer. Det är inte självklart att idéers kraft hänger
samman med den individ som artikulerar dem.78
En idéanalys kan beskrivas som en vetenskaplig studie av politiska budskap. Den teoretiska
analysapparaten i en idéanalytisk studie kan byggas upp på två sätt: utifrån idealtyper eller
dimensioner. Jag har valt att ansluta mig till det första sättet, idealtyper. Idealtyper kan sägas
vara kategorier som tillsammans bildar en typologi. Idéhistorikern Gunnar Eriksson illustrerar
en idealtypsanalys med exemplet liberalism:
Ett ord som ofta används idealtypiskt är ”liberalism” och dess nära släkting ”liberal”. Beroende på
sammanhanget används det exempelvis för att karakterisera föreställningar som tron på värdet av
yttrandefrihet, näringsfrihet, konkurrensens positiva effekter och på individens supremati över kollektivet.
Det är uppenbart att enskilda personer som ansluter sig till liberalismen inte alltid – eller rättare sagt
praktiskt taget aldrig – helt och fullt omfattar de nämnda övertygelserna /…/ Ändå är definitionen både
vanlig och praktisk. Den tydliggör egenskaper hos de flesta som kallar sig liberaler.79
Fördelen med realism och liberalism som analysinriktningar är att de är applicerbara på
många olika fall och erbjuder därför stora möjligheter att förklara vitt skilda händelser. De
däremot passa olika bra för olika situationer och därför används de som komplement till
varandra i den här undersökningen och kan således bidra med olika infallsvinklar på ett och
samma fenomen.80
Inom realism och liberalism kommer sedan idéanalysen benas upp i vad
som tidigare benämnts varet, böret och göret. Slutligen är det viktigt att framhålla att Max
Weber, upphovsmannen till idealtyperna, menar att idealtyperna inte representerar ett
idealtillstånd. Karaktärsdragen av idealtyperna kan inte omfattas av någon politik till fullo,
politiken kan bara sägas uttrycka samhörighet i större eller mindre utsträckning med en viss
76
Ekengren. 2005:18 77
Ibid. s19 78
Ibid. s21 79
Citerad i Esaiasson et al. 2007:158 80
Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:23
18
idealtyp.81
Idealtyperna presenteras som förenklade beskrivningar av verkligheten och
innehåller därmed inga heltäckande förklaringar som inkluderar variation.82
3.4 Operationalisering och analysschema
Det finns inte några självklara operationaliseringar av teoretiska begrepp, det vill säga att
mäta empiriska observationer av samhällsfenomen, men det finns tillvägagångssätt som är att
föredra framför andra. Då förändring i allmänhet och utmärkande drag i synnerhet utgör
undersökningens frågeställningar kommer jag att göra en idealtypsanalys.83
För att kunna
operationalisera med hjälp av idealtyper är det viktigt att de innehåller element som är
jämförbara med verkligheten.84
Under nästa avsnitt följer en närmare beskrivning kring detta.
Peter Esaiasson et al skriver i boken Metodpraktikan att man bör tänka i termer om validitet
för att veta om man har skapat ett bra analytiskt verktyg. Validitet handlar om frånvaron av
systematiska fel.85
För att öka validiteten har jag gjort upp tydliga kriterier för hur jag ska
tolka materialet som ska verka för att tillgodose en god överensstämmelse mellan den
teoretiska definitionen och de operationella indikatorerna. En god överensstämmelse dem
emellan leder till goda chanser att jag faktiskt mäter det jag avser mäta, vilket kallas för
resultatvaliditet.86
Frågan om reliabilitet är också viktig att nämna då den handlar om
frånvaron av slumpmässiga eller osystematiska fel.87
I min studie handlar frågan om
reliabilitet om frånvaron av felaktiga tolkningar av materialet utifrån uppställningen av
idealtyperna i analysschemat. Genom att vara mycket noggrann under datainsamlingen och i
största möjliga mån undvika slarvfel ökar chanserna för god reliabilitet. Genom att sträva
efter transparens under undersökningen hävdar jag att reliabiliteten är god då det är möjligt att
replikera, det vill säga upprepa, undersökningen med hjälp av de avläsningsinstruktioner som
återfinns i bilaga 1. Följaktligen betraktas undersökningen som intersubjektiv.88
För att
ytterligare säkerställa god validitet och reliabilitet går jag igenom utrikesdeklarationerna och
81
Brommesson. 2007: 63 82
Esaiasson et al. 2007: 158 83
Ibid. s59 84
Ibid. s162 85
Ibid. s244 86
Ibid. s62 87
Ibid. s70 88
Ibid. s33
19
dess utsagor upprepade gånger för att säkerställa att min bedömning av idealtypernas
placering i materialet visar samma resultat vid upprepade avläsningstillfällen.
Nedan redovisas analysschemat utifrån verklighetsuppfattningar, principiella övertygelser och
rekommendationer. De tre kategorierna definieras sedan med hjälp av idealtyperna realism
och liberalism. Analysschemat är innehållsmässigt förankrat i teoriavsnittet om realism och
liberalism och sammanfattas på följande vis:
I. Liberalism
Karaktärsdrag
a) Verklighetsuppfattning
(varet)
- Hot mot säkerhet är misstänksamhet och
protektionism
- Ömsesidigt beroende mellan stater
b) Principer (böret)
- Den fria individen
- Värna om den internationella freden
- Öka den gemensamma nyttan
c) Rekommendationer (göret) - Frihandel och marknadsekonomi
- Mänskliga rättigheter
- Internationellt samarbete
II. Realism Karaktärsdrag
a) Verklighetsuppfattning
(varet)
- Stater strävar efter makt
- Det råder anarki i det internationella
systemet
b) Principer (böret) - Värna om suveränitet
- Värna om statens överlevnad/säkerhet
c) Rekommendationer (göret) - Maktbalans
- Militär makt
3.5 Tolkning av materialet
Ordet tolkning innebär att texter måste avläsas för att tillskrivas mening och betydelse. I mitt
fall kan det föreligga en risk för tolkningsimplikationer eftersom analysmaterialet utgörs av
dokument som är upp till mig att tolka. För att minska risken för tolkningsproblem är det
därför viktigt att jag har klart för mig vad det är jag ämnar tolka. I boken Textens mening och
makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys beskriver författarna olika
20
tolkningsstrategier vid textanalys. I den avsändarfokuserade versionen behandlas avsändaren
som en aktör med en speciell samhällelig position samt dess idéer och talhandling.89
Avsändaren betraktas i det här sammanhanget som Sverige i form av en enhetlig stat.
I enlighet med avläsningsinstruktionerna i bilaga 1 har jag gått igenom utrikesdeklarationerna
från 1991 till 2010. Jag har av praktiska skäl valt att presentera de centrala delarna i
utrikesdeklarationerna och därmed inte tagit med samtliga passager. Vid en sammanställning
har jag valt att utesluta meningar som innehåller fler än en indelning. Det här görs med
anledning av att lyfta fram och förtydliga kontinuitet och/eller förändring utifrån de teoretiska
renodlingarna, det vill säga idealtyperna. Om det finns viktiga avsnitt ur materialet som bör
redovisas för att besvara undersökningens syfte tas de givetvis upp, trots att de nödvändigtvis
inte faller inom någon av analysschemats kategorier.
Ludvig Beckman skriver i sin bok om idéanalys att politiska budskap inte alltid formuleras av
en politisk ideologi, vilket är ett konstaterande som visade sig stämma in på resultaten som
jag sammanställt nedan.90
Ett typexempel på en passage som inte redovisas i resultatdelen är:
”Europeiska unionen är stadd i förvandling. Om några år kommer medlemskretsen nära nog
att fördubblas och den inre marknaden att växa med 100 miljoner människor. Euron innebär
en annan stor förändring. Det svenska folket skall ta ställning till valutaunionen i en
folkomröstning.”91
Det här citatet avslöjar inte några idéer och betraktas därmed inte vara
relevant för att redovisa i studien.
I materialet återfinns avsnitt som klassas antingen som verklighetsuppfattningar, principiella
övertygelser eller rekommendationer och som faller under ett realistiskt eller liberalt
uttalande, men också delar som tillhör flera kategorier samtidigt, eller helt faller utanför. Ett
exempel på det är ett citat som skulle kunna tillskrivas flera olika tolkningar: ”I en värld som
ständigt förändras måste utrikesförvaltningen alltid vara beredd att anpassa sig, inom den ram
som har överenskommits.”92
Efter en sammanställning av de uttalanden som föll utanför
samtliga kategorier visade det sig att meningarna tillhörde konstateranden som är mer
faktamässiga än värdeladdade, exempelvis: ”Afrika är den kontinent med vilken Sverige har
89
Bergström och Boréus. 2005:32 90
Beckman. 2005:107 91
Utrikesdeklarationen 2002. 92
Ibid.
21
sitt mest omfattande utvecklingssamarbete.”93
Precis som det föregående citatet är det här
heller inte något som redovisas då det inte säger mycket om själva idéerna i den förda
utrikespolitiken.
Realismens första kriterium under verklighetsuppfattningar, att stater strävar efter makt, är det
fenomen inom analysinriktningen som förekommit till störst del i materialet. Realisten Hans
Morgenthaus tankar kring makt kan appliceras på Sverige under två av de tre kriterier som
ställs upp av Morgenthau. För Sveriges del skulle det kunna handla om att behålla makt och
expandera makt, men inte värst mycket om att demonstrera makt.94
Argumentet stöds av Dag
Hammarskjölds utlåtande i egenskap av FN:s generalsekreterare att FN:s fredsfrämjande
operation som löste Suez-krisen berodde på stödet från de medelstora makterna. Till dessa
räknades länder som var tillräckligt stora för att höras i världssamfundet, men tillräckligt små
för att dela insikten om värdet av internationellt samarbete – Sverige är just ett sådant land.95
Liberalismens idé om att respektera och stärka individens rättigheter märks bland annat
genom den starka tilltron till folkrätten och de mänskliga rättigheterna som består som viktiga
värden för Sverige. Liberalismen förespråkar förhandling och kompromiss framför
maktpolitik - något som illustreras genom den svenska aktiva diplomatin.96
4. Resultatredovisning
4.1 Idéer som består
Det här avsnittet avser att svara på frågan om vilka uttryck för idéer som består i den svenska
utrikespolitiken mellan 1991-2010. Det finns ett antal teman som återkommer i samtliga
utrikesdeklarationer: Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), säkerhets- och
försvarspolitik, handelspolitik, biståndspolitik och mänskliga rättigheter. Undersökningen
visar att säkerhet, solidaritet och samförstånd samt idéerna om svensk utrikespolitik som
trygg, aktiv och militärt alliansfritt alltjämt består.
93
Utrikesdeklarationen 1996. 94
Bjereld och Demker. 1995:131 95
Utrikesdeklarationen 2006. 96
Gustavsson och Tallberg. 2006:58
22
Verklighetsuppfattningar
Vad gäller realismens kriterium under verklighetsuppfattningar; att det råder anarki i det
internationella systemet och att stater strävar efter makt är det osannolikt att tänka sig att
Sverige inte strävat efter makt genom sina utrikespolitiska avväganden - vilken stat är inte
intresserad av att besitta makt? Därmed påstår jag att det är ett kriterium som följs och består
alltigenom undersökningsperioden. Däremot är det sannolikt att det varierar med hjälp av
vilka medel som Sverige valt att utöva eller expandera sin makt, men det är en diskussion som
förs under nästa avsnitt. Frågan om anarki uttrycks inte explicit i utrikesdeklarationerna men
tilltron till FN som ett viktigt inslag i världspolitiken tangerar ett motargument för att Sverige
inte tycker att det råder anarki. Undersökningsperioden börjar nämligen med ett konstaterande
att Sverige stod inför en ny världsordning med Förenta Nationerna i centrum.97
FN som en
hörnsten i svensk utrikespolitik består under hela undersökningsperioden. I början av perioden
menade man också att FN som organisation hade betydligt större möjligheter att genomföra
stadgans principer om att skapa en säkrare värld då den bipolära blockuppdelningen upphört
efter kalla krigets slut.98
Stödet till FN grundas på att det är det enda internationella forumet
där alla kan komma till tals, oavsett ekonomisk och politisk styrka.99
Det sägs även att
Sveriges säkerhet förutsätter ett starkt FN då FN är ett nödvändigt forum, en nödvändig
normbildare och en garant för folkrätten.100
Ett starkt FN betyder att den globala säkerheten
stärks.101
Realismens tanke om relativa fördelar stämmer inte in på svensk utrikespolitik. Ett exempel är
följande citat från 1993 av utrikesminister Margaretha Af Ugglas: ”Det finns emellertid ingen
motsättning mellan vårt engagemang i det europeiska samarbetet och vårt aktiva intresse för
världen. Vår utrikespolitik är inget nollsummespel.” Citatet pekar på att Sverige ser att
internationellt samarbete genererar absoluta fördelar, det vill säga att flera parter kan vinna
något på att samarbeta. I frågan om liberalismens verklighetsuppfattning angående ömsesidigt
beroende stater emellan illustreras de absoluta fördelarna på följande sätt: ”Allt fler frågor
kräver i dag ett effektivt internationellt samarbete. Vi lever i en värld av växande ömsesidigt
beroende. På miljöns område framstår det ömsesidiga behovet särskilt tydligt. Regionala och
globala miljöproblem måste lösas i mellanstatligt samarbete. Dessa frågor står högt på
97
Utrikesdeklarationen 1991. 98
Utrikesdeklarationen 1992. 99
Utrikesdeklarationen 1995. 100
Utrikesdeklarationen 2003. 101
Utrikesdeklarationen 2004.
23
regeringens dagordning.”102
I handelstermer är ömsesidigt beroende också viktigt:
”Världshandeln har under århundraden sammanlänkat människor och länder i ömsesidigt
beroende.”103
EU är också ett ständigt återkommande tema både innan Sverige blev medlem och åren efter
inträdet i unionen. År 1992 konstaterade man att efterkrigstiden gått in i ett nytt skede och att
Västeuropa ytterligare tagit ett steg mot en europeisk union genom Europeiska rådets möte i
Maastrich. Margaretha Af Ugglas sade samma år att Sverige hade ett starkt intresse av att så
snabbt som möjligt kunna medverka i unionens utveckling. Sverige har också under
undersökningsperioden haft inställningen att EU:s politik är en förlängning av dess egna,
vilket exempelvis illustreras genom citatet: ”När EU verkar för fred talar unionen också för
oss.”104
Enligt liberalismens verklighetsuppfattning är protektionism och misstänksamhet två faktorer
som utgör hot. I 2009 års utrikesdeklaration sades det att historien lärt oss faran i att möta
globala ekonomiska kriser med protektionism och nationalism.105
Inte minst i förhållande till
islam är det svenska och västerländska samhället fullt av fördomar och okunskap. Det
extrema inom islam tas av många för allmängiltigt. Europas politiska ledare har därför ett
stort ansvar för att fördomar inte utvecklas till intolerans och konfrontation, menade
utrikesminister Lena Hjelm-Wallén år 1995. Carl Bildt uttryckte det på följande sätt 2010:
”Att motverka intolerans och främlingsfientlighet är dessvärre en allt mer angelägen
internationell uppgift, vare sig det gäller anti-semitism, islamofobi eller andra former av
intolerans.”106
De här är alltså idéer som består mellan 1991 och 2010.
Principiella övertygelser
Säkerhetspolitiken är ett centralt inslag i samtliga utrikesdeklarationer och är av intresse för
realismen, men även liberalismen. Internationell fred är en av de principiella övertygelserna
inom liberalismen, vilken ses i ett citat från 1991 i samband med Gulfkonflikten: ”FN har
börjat fungera så som det ursprungligen var tänkt för att upprätthålla internationell fred och
säkerhet. Det ankommer på alla FNs medlemmar - bland dem Sverige - att de erfarenheter
102
Utrikesdeklarationen 1992. 103
Utrikesdeklarationen 1996. 104
Utrikesdeklarationen 2006. 105
Utrikesdeklarationen 2009. 106
Utrikesdeklarationen 2010.
24
som ovillkorligen måste dras av Gulfkonflikten, utnyttjas för att stärka och förbättra FNs
möjligheter att uppfylla denna världsorganisationens främsta uppgift.”107
Ytterligare ett
exempel på liberalismens principiella övertygelse om den internationella freden är frågan om
biståndspolitiken. Vad gäller biståndspolitiken är följande citat illustrativt för kontinuiteten i
det svenska förhållningssättet:
När Sverige nu ökar biståndet grundas det på solidaritet med fattiga och förtryckta människor, men också
på insikten att internationell fred och säkerhet kräver global rättvisa. Många av dagens hot och kriser har
rötter i en ojämlik fördelning av resurser och brist på frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Höjningen av biståndet skapar nya möjligheter.108
Realismen lägger stor vikt vid statens överlevnad och suveränitet, vilka garanteras genom
olika typer av medel inte enbart genom militär makt så som realismen hävdar. Givetvis är det
här en fråga som är viktig för Sverige och även gällande Sveriges stöd till andra länder. I 1995
års utrikesdeklaration sade man:
”I vårt närområde vill vi bidra till utveckling och stabilitet i de stater som nyligen återvunnit sin
suveränitet. Vi har klargjort att hot mot de baltiska staternas frihet och säkerhet inte kan lämna Sverige
likgiltigt. Sveriges säkerhet främjas genom aktivt deltagande i arbetet för de mål som delas av Europas
stater.”
Det här citatet pekar dels på Sveriges uppfattning om suveränitet men också att Sveriges
säkerhet vilar på andra staters säkerhet. Det här är en uppfattning som består i
undersökningsperioden. Det märks ytterligare genom det tidiga stödet för den europeiska
säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) då man redan 1991 tillskrev ESK värdet av att
vara det viktigaste instrumentet för att stärka och befästa säkerheten i Europa. Samma år sades
det att varaktig fred och säkerhet inte kan grundas på militär styrka, vilket består i
undersökningsperioden. Ytterst måste trygghet vila på gemensam säkerhet och respekt för
folkrätten.109
Året därpå, 1992, sades det att det nya Europa skulle söka sin trygghet i ett
vidgat säkerhetsbegrepp – en idé som genomsyrar resten av utrikesdeklarationerna i allra
högsta grad. Frågor om icke-spridning och internationell vapenhandel är centrala för svensk
säkerhets- och rustningspolitik under den här perioden, vilket betyder att inställningen
107
Utrikesdeklarationen 1991. 108
Utrikesdeklarationen 2006. 109
Utrikesdeklarationen 1991.
25
gentemot dessa inte förändras.110
Principen om varje stats rätt att själv välja säkerhetspolitisk
väg består också som en grundläggande idé.111
I utrikesdeklarationen 2005 sades det att
Sverige ville se ett starkare skydd för människors säkerhet, vilket primärt är den suveräna
statens ansvar. År 2004 deklarerade utrikesministern att Sveriges säkerhet inte kunde byggas
isolerat från omvärlden, eller enbart inom Europa, Sverige är beroende av en effektiv
multilateralism för dess gemensamma säkerhet.112
Den gemensamma säkerheten kopplar jag
till liberalismens princip om den gemensamma nyttan.
Liberalismens principiella övertygelse om den fria individen framkommer bland annat genom
att: ”Demokrati kan inte påtvingas underifrån. Den växer fram genom politiska processer som
bygger på individens rätt att påverka och uttrycka sin vilja. Respekten för varje människas fri-
och rättigheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.”113
Sverige har varit drivande
inom EU i frågor så som sysselsättning, jämställdhet, miljö, fred, demokrati, frihandel och
öppenhet.114
Frihet och trygghet för alla var två ledord som var temat i den sista
utrikesdeklarationen av Anna Lindh, sades det 2004. ”Vi är beredda att ta vårt ansvar för att
trygga frihet, fred och välstånd tillsammans med andra europeiska nationer.”115
Visionerna
genomsyrar hela undersökningsperioden.
Värnandet om folkrätten utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik och drevs tillsammans med
frågor om demokrati och mänskliga rättigheter med kraft under Sveriges ordförandeskap i
Europarådets ministerkommitté under 2008. Värderingarna märks även genom ett citat från
1991 års utrikesdeklaration: ”Alla länders och folks trygghet måste vila på gemensam
säkerhet och respekt för folkrätten.” Kampen mot olika former av fattigdom är en central
utgångspunkt i den svenska utvecklingspolitiken och innefattar bland annat framväxten av ett
civilt samhälle och god samhällsstyrning.116
Vidare består tanken om att: ”Den stora
skillnaden mellan rika och fattiga länder är en av samtidens fundamentala frågor.
Fattigdomsbekämpning förblir det svenska utvecklingssamarbetets överordnade mål.”117
Fattigdomsbekämpningen utgör en central del av det svenska utvecklingsarbetet och
inställningen till denna innehar en konstant hållning.
110
Utrikesdeklarationen 1992. 111
Utrikesdeklarationen 1999. 112
Utrikesdeklarationen 2004. 113
Utrikesdeklarationen 1995. 114
Utrikesdeklarationen 2006. 115
Utrikesdeklarationen 1993. 116
Utrikesdeklarationen 2009. 117
Utrikesdeklarationen 1994.
26
Rekommendationer
Det liberala värnandet om mänskliga rättigheter står sig alltjämt starkt i de tjugo
utrikesdeklarationerna. Sverige stödjer Europarådets försök till att konsolidera demokratin,
stärka respekten för mänskliga rättigheter och främja rättsstatens principer.118
Mänskliga
rättigheter är ett viktigt tema i samtliga utrikesdeklarationer. Ett citat som visar på den
svenska inställningen i frågan lyder: ”Grundläggande mänskliga rättigheter kan inte
relativiseras. De är absoluta och universella. Denna uppfattning har inget med ringaktning för
andra traditioner och kulturer att göra. Den är ett uttryck för vår syn på den enskilda
människans värde och roll i samhället.”119
I frågan om liberalismens rekommendationer kring internationellt samarbete uppmanar
Sverige till ett bredare samarbete inom FN120
och man menar dessutom att Sverige, generellt
sett, har en lång tradition av medling och konfliktlösning som utrikespolitisk aktör. Det är
framförallt genom medlemskapet i EU som Sverige får fler vägar att bedriva den
traditionsenliga politiken.121
FN och EU är därmed två forum vari Sverige har stor tilltro till.
Att säkerhet måste skapas globalt och gemensamt är en åsikt som lyser igenom under
undersökningsperioden. Vår säkerhet stärks av en bred enighet om Sveriges säkerhetspolitiska
linje, sägs det 2003.122
Vidare menar man att om utrikes- och säkerhetspolitikens frågor förr
ofta hade sin bas i en nationell agenda måste de numera i större utsträckning ta sin
utgångspunkt i de globala utmaningarna.123
Realismen hävdar att staters säkerhet garanteras av militära medel (nu också genom kampen
mot terrorismen), men det är för snävt ansåg 2003 års regering. Det ligger också entydigt i
Sveriges intresse att Ryssland utvecklas till en modern och demokratisk stat och utvecklingen
mot en auktoritär riktning pekar dessvärre åt ett annat håll, nämner man i ett flertal
utrikesdeklarationer. I 1997 års utrikesdeklaration formulerade man det så här:
”Sverige deklarerar att vi agerar enskilt eller i samverkan med EU och med de nordiska länderna genom
att påverka, påtala eller fördöma, men också genom dialog, samverkan och utbildning. Efter det kalla
118
Utrikesdeklarationen 1998. 119
Utrikesdeklarationen 1994. 120
Utrikesdeklarationen 2006. 121
Utrikesdeklarationen 2005. 122
Utrikesdeklarationen 2003. 123
Utrikesdeklarationen 2007.
27
krigets slut kan vi i ökande grad låta det civila samarbetet skapa säkerhet. En avgörande fråga för den
gemensamma säkerheten i regionen är utvecklingen av samarbetet med Ryssland.”124
Det här citatet har också lyfts fram för att visa på hur ett och samma uttalande kan tillhöra
flera kategorier. I det här fallet både realismens principiella övertygelser (värna om statens
säkerhet) och rekommendationen om maktbalans.
Liberala tankar om mänskliga rättigheter och frihandel märks bland annat då det sägs att stor
uppmärksamhet bör ägnas de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Andra
områden som är viktiga att betona är barns, kvinnors och minoriteters rättigheter.125
Frihandel
skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling och jämnade fördelning av resurser.126
Att
skapa friare handel är en grundläggande komponent i svensk utrikespolitik. En öppnare
världshandel bidrar även till tillväxt i utvecklingsländerna.127
4.2 Idéer som förändras
Det här avsnittet avser att svara på frågan om vilka uttryck för idéer förändras i den svenska
utrikespolitiken mellan 1991-2010? Det har visat sig vara svårt att veta om själva idéerna
kring ett ämne har förändrats i de fall där ämnet inte tidigare nämnts i utrikesdeklarationerna.
Ett sådant exempel är hetero, bi- och transfrågan (HBT) som presenteras först 2008.
Inställningen till frågan behöver inte ha förändrats bara för att ämnet inte introducerats
tidigare.
I förhållande till Förenta nationerna (FN), handelspolitik, biståndspolitik och mänskliga
rättigheter har inte de svenska idéerna genomgått någon avsevärd förändring. Det som märks
tydligast är förändringen av omvärldsläget. Ett sådant exempel är avspänningen mellan
stormaktsblocken efter kalla kriget, vilket öppnade upp för en förändring av
neutralitetspolitiken och terrordåden den 11 september 2001, vilket bidrog till att Sverige med
många andra länder, fick ta hänsyn till nya hotbilder. Frågan om den europeiska unionens
fördjupade arbete förändras. Förvisso är stödet till EU starkt ända från början av
undersökningsperioden, men detta stöd får betydligt mer långtgående konsekvenser bland
124
Utrikesdeklarationen 1997. 125
Utrikesdeklarationen 1998. 126
Utrikesdeklarationen 1999. 127
Utrikesdeklarationen 2008.
28
annat genom inträdet i Nordic Battle Group och solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget.
Nedan följer närmare en diskussion kring förändringarna i svensk utrikespolitik.
Verklighetsuppfattningar
Den realistiska verklighetsuppfattningen om att stater strävar efter makt placeras in i Sveriges
ökade engagemang i en fördjupad europeisk integration. År 1998 börjar man tala om
möjligheterna för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och hur
Amsterdamfördraget skapat goda förutsättningar för ett fördjupat samarbete inom området,
vilket regeringen stödjer.128
Efter kalla krigets slut förändrades Sveriges maktbas från att ha
haft inflytande i FN och i tredjevärldenfrågor genom den svenska neutralitetspolitiken, till att
det regionala samarbetet genom EU tillskrivits större betydelse genom vilket, i realistiska
termer, kan tänkas bero på ett ny europeisk maktbalans. Sveriges inställning har kommit att
motiveras av maktpolitiska, fredspolitiska och ekonomisk-politiska överväganden.129
Lissabonfördraget nämns för första gången som Lissabonstrategin i 2007 års
utrikesdeklaration. Två år senare sägs det att Lissabonfördraget medför möjligheter att skapa
bättre förutsättningar för EU att agera enhetligt och mer kraftfullt på den globala arenan
genom att samla unionens utrikespolitiska medel på ett ställe, vilket är något som stöds av
riksdagen.130
I 2010 års utrikesdeklaration säger Carl Bildt att Lissabonfördraget (som
ratificerades 2009) stärker den europeiska unionen som global aktör och matchar dess
ekonomiska tyngd med dess politiska kraft. Europa har därmed fått möjligheter att utforma
den internationella utvecklingen utifrån europeiska intressen och värderingar: ”Det är
regeringens främsta prioritet att verka för att så fullt ut kan ske.” Sveriges utrikes- och
säkerhetspolitik är därmed mer förankrat i det europeiska samarbetet än någonsin, vilket man
kan bedöma som en stor idémässig förändring då det i praktiken innebär att Sverige ingår i en
politisk allians.
Principiella övertygelser
Enligt realismen ligger det i statens intresse att värna om dess överlevnad och säkerhet. År
2003 nämner man för första gången att hälsa och sjukvård klassas som säkerhetsfrågor. Det
underströks när hiv/aids, den allvarligaste epidemin som drabbat mänskligheten sedan
digerdöden, debatterades i FN:s säkerhetsråd. Följande citat visar på hur säkerhetsbegreppet
128
Utrikesdeklarationen 2000. 129
Goldmann. 1993:328 130
Utrikesdeklarationen 2009.
29
tidigare betraktats: ”Sverige vill och kan bidra med till att skapa ökad säkerhet – säkerhet i
dess fulla bemärkelse. Traditionellt hävdas att staters säkerhet garanteras av militära medel,
nu också genom kampen mot terrorismen. Men det är för snävt.” I 2003 års utrikesdeklaration
menade man att säkerhetshotet gällde även smittsamma sjukdomar så som malaria samt
barna- och mödradödligheten. Ett citat från 1995 illustrerar ett vidgat säkerhetsbegrepp
tillskillnad från 2003 års inställning till hot: ”Konflikter bottnar djupast sett i fattigdom och
social misär, kränkningar av mänskliga rättigheter samt etniska och religiösa motsättningar.
Om vi inte kan komma till rätta med dessa grundproblem kommer allas vår säkerhet att förbli
hotad.” Fortsättningsvis säger man att: ”Målet för den svenska säkerhetspolitiken förblir att
alltid och på sätt som vi själva väljer kunna utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt,
kulturellt och annat hänseende.” Det sista citatet från 1995 visar på hur Sverige trots intresset
i tredjevärldenfrågor och i en europeisk gemenskap fokuserar på vad som försiggår nationellt.
År 2000 introduceras termen globalt klassamhälle med motiveringen att utrikespolitik,
bistånd och handel måste ha samma mål för 2000-talet: respekt för människovärdet, rättvisa
och välfärd för alla. Innehållet i termen förändras inte över tid, men benämningen presenteras
inte förrän år 2000. Migrations- och asylpolitiken introduceras först år 2000. När det gäller
detta politikområde betonade Sverige vikten av att EU för en human och solidarisk
migrations- och asylpolitik trots att man 1993 nämnde: ”… Sverige har mera generöst än de
flesta andra länder i Europa tagit emot flyktingar från konfliktområdet och ger betydande
bidrag till UNHCR:s verksamhet där.”131
Temat hållbart relateras till ett antal olika politikområden framför allt under 1998-2010.
Hållbart nämns inte bara i förhållande till miljö (så som i utrikesdeklarationerna 1993, 1994,
1995) utan också i relation till fred, fattigdom, mänskliga rättigheter, demokrati och
globalisering (bland annat i utrikesdeklarationerna 2001, 2004 och 2007).
Rekommendationer
Vad gäller säkerhets- och försvarsfrågor sades det i 1996 års utrikesdeklaration att: ”Vi
fortsätter att själva ha ansvaret för försvaret av vårt territorium.” Jag tolkar detta som en fråga
om militär makt, vilket faller under realismen och dess rekommendationskriterium. Under
2008 var Sverige ledarnation för Nordic Battle Group, som är en av de två snabbinsatsstyrkor
131
Utrikesdeklarationen 1993.
30
som står till EU:s förfogande, och planen var att kunna bidra med en snabbinsatsstyrka i den
europeiska unionen under 2011. Samma år, 2008, prövade Sverige – i nära samverkan med
Finland- att delta i en snabbinsatsstyrka inom Nato. Jag gör tolkningen att om Sverige
engagerar sig mer och mer i försvaret av andra europeiska länders territorium betyder det
också att de länderna numera är engagerade i det svenska, vilket utgör en stor förändring i den
svenska utrikespolitiken.
Säkerhetsbegreppet omnämns i mer globala termer från och med 2003. Utrikesminister Anna
Lindh sade det året att säkerhet förutsätter global rättvisa och en öppen och rättvis handel.
Hon lyfte fram behovet av att globalisera demokratin och demokratisera globaliseringen.
Angående säkerhetspolitiken föreslog Lindh 2001 att följande formulering som dateras till
1992 borde ses över: ”Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna
vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består.” Dock är det viktigt att säga att
avsikten aldrig var att reformera den militära alliansfriheten. Sanktioner är en fråga som inte
omnämns förrän 2001 med målet att effektiva och riktade sanktioner skall slå mot makthavare
utan att drabba civilbefolkningen. Däremot erkänner man att sådana sanktioner varit svåra att
genomföra. Barnen sägs vara de mest utsatta, vilket inte formulerats explicit innan 2002. De
anses vara de mest utsatta och en central målgrupp för regeringens arbete. Frågan om barns
rättigheter är sådan som är svår att spåra någon förändring i. Det är osannolikt att regeringen
tidigare inte värderat frågan om barns rättigheter som viktig, men det är inte förrän 2002 som
denna tas upp i utrikesdeklarationen. Människohandel är ytterligare en problematik som
behandlas från 2002 och framåt och som ökar i aktualitet. Religioner, kulturer och traditioner
tas också upp under den senare delen av undersökningsperioden, framför allt efter 2002, där
man säger att visionen för Sverige och Europa är att olika typer av dessa tre begrepp ska få
utrymme att verka. EU har i Sveriges åsikt inga gränser när det gäller dessa tre ting.132
Globalisering är ett begrepp som tillskrevs större betydelse för varje år under den här perioden
som utrikesdeklarationerna författas. 1996 konstaterade man att globaliseringen i grunden
förändrar förutsättningar för det politiska arbetet: ”… det räcker inte med en politik för den
avgränsade världen – för familjen, nationen eller kontinenten.” Det här citatet ger också
uttryck för stödet av internationellt, men även regionalt samarbete i linje med liberalismens
rekommendationer.
132
Utrikesdeklarationen 2004.
31
5. Möjliga förklaringar
Det här avsnittet består av ett resonemang kring tänkta förklaringar till kontinuitet och
förändring i den svenska utrikespolitiken. Här ämnar jag även att reflektera över frågan: Givet
det empiriska resultatet - hur ser de närmaste tjugo åren ut att te sig?
5.1 Institutionalism
Diskussionen förs nu vidare med fokus på den kanske viktigaste teorin om kontinuitet och
förändring i uppsatsen. I relation till tänkbara förklaringsfaktorer är det därför intressant att
tala om struktur kontra institution, vilket är en diskussion som kommit att aktualiseras inom
internationella relationer. Analysinriktningen institutionalism menar att när en politisk
hållning satts i verk leder det till att intressen får en stabiliserande effekt, vilket i sin tur ger
lite utrymme för förändring. En central uppfattning inom institutionalism är att
utrikespolitiken tenderar att vara rigid, det vill säga svår att förändra. Institutioner definieras
som stabila över tid och består av ett sammankopplat regelsystem. Regelsystemet påverkar
vad som får göras och har inverkan på förväntningar på beteenden inom institutionen.
Liberaler menar bland annat att institutioner inom världspolitiken hjälper till att begränsa de
negativa effekterna av anarki då aktörerna tenderar att fokusera på långsiktiga fördelar snarare
än kortsiktiga vinster.133
En idéinriktning inom institutionalism är historisk institutionalism. Idén om historisk
institutionalism grundar sig på att policybeslut tas när en institution formas eller när ett beslut
först initieras, vilket gör att dessa beslut kommer att ha en stor påverkansfaktor för framtida
politiska avväganden. Termen för detta kallas för stigberoende (eng. path dependency). De
politiska besluten kan endast ändras genom en stor mängd av påtryckningar.134
Historisk
institutionalism utesluter inte politisk förändring, det sker genom evolution och långsam
förändring, men teorin konstaterar att framtida policybeslut i allra högsta grad påverkas och är
beroende av de initiala policybesluten.135
Peter Hall beskriver hur idéer spelar en viktig roll i
utformandet av politiska beslut, vilket även är ett viktigt inslag i historisk institutionalism.136
133
Gustavsson och Tallberg. 2006:59-60 134
Peters. 2005:71 135
Ibid. s74 136
Se exempelvis Peter Hall 1989;1992 i Peters. 2005:73
32
Kritik mot historisk institutionalism skulle kunna vara teorins stora fokus på varför idéer eller
institutioner består och dess svårighet att emellanåt förklara förändring.137
Stigberoende och
idéers centrala roll gör dock att institutionalism är en intressant teori vid analysen av den
svenska utrikespolitiken.
Teorin talar för att institutionalisering skapar roller som i sin tur skapar intressen som leder till
att institutioner består.138
Frågan är då hur idéer förändras? Den främsta anledningen till att
idéer förändras är att det uppstår en politisk konflikt kring olika politiska handlingsalternativ.
En annan anledning är att politiska förutsättningar utanför den egna staten eller institutionen
förändras och bidrar till att idéer inom den egna institutionen också genomgår förändring.139
Kjell Goldmann skriver i en artikel Norden i Europa om hur idéer, intressen och strukturer
som vuxit fram kring den äldre politiken ibland verkar som skyddande mot förändringar.140
Av resultatredovisningen framgår det att den främsta förändringen i svensk utrikespolitik från
1991 till 2010 är den europeiska integrationen. Historisk institutionalism och Goldmanns teori
om förändringar talar för kontinuiteten i den svenska utrikespolitiken, vilken presenterats i
resultatdelen.
Vad gäller spekulationer kring framtiden nämndes olika typer av utrikespolitiska mål under
teoriavsnittet: säkerhets, välfärds- och ideologimål. Säkerhetsmålet gällande den territoriella
integriteten verkar inte vara aktuellt för Sverige då hotet mot detta tycks vara minimalt, att
värna om statsskicket är säkerligen viktigt, men uttrycks inte tydligt i deklarationerna. Det
tredje kriteriet om att säkra medborgarnas fysiska överlevnad verkar, för Sveriges del, handla
om medborgare i andra länder utanför Sverige. Miljö- och klimatförändringar har kommit att
mer och mer betraktas som ett säkerhetsproblem och det märks genom den ökade
uppmärksamheten gentemot dessa. Välfärdsmålet förekommer som ett ständigt inslag i
utrikesdeklarationerna och uppnås genom en strävan efter sysselsättning och gynnsam
ekonomisk utveckling, och ideologimålet märks exempelvis genom att Sverige fördömer
diktaturer och vill sprida värdet av demokrati.141
137
Peters. 2005:76 138
Ibid. s77 139
Ibid. s79 140
Goldmann. 1993:327 141
Utrikesdeklarationen 2006.
33
I det inledande skedet i uppsatsen nämndes att det sker en utrikespolitisering av de
inrikespolitiska frågorna och en inrikespolitisering av de utrikespolitiska frågorna. Kjell
Goldmann menar att mellanstatliga relationer och inrikespolitiska mål allt mer kommit att
kopplas till varandra.142
Det här är något som pekar åt att det kommer att fortsätta ske en ökad
integration av svenska politikområden i den europeiska unionen mot bakgrund av att Sverige
bibehåller en stark tilltro och optimism gentemot inblandningen i EU. Sverige går från global
internationalism till regional internationalism.143
Inom ramen för utrikespolitisk förändring
menar Goldmann att problem leder till beslut (förändring). Jag vill föreslå att elimineringen
av problem, så som avspänningen efter kalla kriget, möjliggjorde för Sverige att ändra
inställning i frågan om att ingå i en politisk allians.144
Maria Strömvik skriver i boken Sverige i EU att det inte är de svenska utrikespolitiska målen
som har förändrats efter att vi har avlägsnat oss från neutralitetspolitiken och alliansfriheten,
utan snarare dess medel eller strategier. Strömvik menar att Sverige har gått från aktivism till
kollektivism vad gäller utrikespolitiken. De små medlemsstaternas makt och inflytande i
världspolitiken är därför främst beroende av förmågan att förstå, hantera och aktivt delta i
politikutformningen på EU-nivå. Strömvik hävdar att inlärningsprocessen tagit tid men att
Sverige nu intagit en aktiv roll i den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken (GUSP).145
Under senare delen av det för årtiondet 2000 har Sverige, tillsammans med andra regeringar,
försatts under politisk press vilket är viktig att betrakta då man siar om framtiden. Daniel
Silander och Torgny Klasson skriver:
”Det kan tyckas vara paradoxalt, i en tid av internationell avspänning mellan Europas stater och en
långsiktig och planerad nedrustning av svenskt försvar, att den svenska statsapparaten har visat sig ha
allvarliga brister i sitt sätt att hantera civila hot och utmaningar. Som exempel kan nämnas att endast en
vecka efter att riksdagen i december 2004 beslutade om en betydande nedrustning av det svenska
försvaret, inträffade den s.k. Tsunamikatastrofen i Sydostasien. I efterhand stod det klart att det var en av
de värsta säkerhetspolitiska kriser som en svensk regering har ställts inför i modern tid, trots att händelsen
inträffade långt ifrån svenskt territorium.”146
142
Goldmann et al 1999:157 143
Ibid. s181 144
Ibid. s21–2 145
Se Maria Strömvik i Johansson. 2002:265 146
Silander och Klasson. 2007:12
34
Citatet pekar på att Sverige har och kan drabbas av kriser som inte på förhand går att förutse
och som är faktorer utom påverkansmöjligheter. Dessa förändrade förutsättningar kräver
givetvis en förändrad inställning och beredskap. Terroristattackerna illustrerar hur civila och
militära mål kan angripas av grupper som utnyttjar de västerländska demokratiernas
civila/medborgerliga rättigheter. Flera händelser de senaste tjugo åren har alltså visat på en
rad komplexa hot mot Sverige. Händelserna har påmint Sverige om samhällets sårbarhet och
behovet av att värna om säkerhet och samarbete, såväl nationellt som internationellt.147
Under
1990-talet framställdes hot mot Sverige i form av kärnkraftsolyckor, miljökatastrofer,
flyktingströmmar, epidemier, terrorism och ekonomisk organiserad brottslighet. Under 2000-
talet kom bilden av hot att förändras. Den teknologiska utvecklingens konsekvenser i form av
en intensifierad kommunikation skapade negativa konsekvenser för informationsöverföring
och terrorism, vilket har och kommer att försätta Sverige i nya former av politisk sårbarhet.148
6. Slutsatser
Inledningsvis konstaterades det att Sverige har gått från en säkerhetspolitisk doktrin som
inneburit förutsägbarhet till en form som rymmer handlingsfrihet.149
Jag ställde då frågan om
på vilka fler utrikespolitiska områden som Sverige ändrat inställning. Efter min analys står det
klart att Sverige har genomgått utrikespolitisk kontinuitet på de flesta utrikespolitiska
områden och förändring inom några få. För liberalismens del kunde samtliga kriterier under
idealtyperna appliceras på varje utrikesdeklaration. För realismens del har det varit svårare att
finna passager som kunnat appliceras på de givna kriterierna i analysschemat.
Det är inte så mycket själva idéerna som förändras – de allra flesta består som viktiga
hörnstenar i svensk utrikespolitik. Undersökningen visar att säkerhet, solidaritet och
samförstånd samt idéerna om svensk utrikespolitik som trygg och aktiv och militärt
alliansfritt består. Fred, tillväxt och frihet är också värdeord som explicit förekommer i
utrikesdeklarationerna och som tillskrivs stor betydelse under hela undersökningsperioden.
Den liberala tanken om att det inte är någon avsevärd skillnad mellan inrikes- och
utrikespolitik märks i utrikesdeklarationerna då de mer och mer belyser globaliseringen som
147
Ibid. s13 148
Ibid. s84-5 149
Bjereld, Ekengren och Lilja. 2002:100
35
ett fenomen där gränsen mellan inrikes- och utrikespolitik allt mer suddas ut. Den största
förändringen märks i förhållande till omvärldsläget som fört med sig nya säkerhetshot i form
av naturkatastrofer och terrorism. Dessutom är förändringen av inställningen till EU viktig att
framhålla. Visserligen är stödet till EU starkt ända från början av undersökningsperioden, men
detta stöd får betydligt mer långtgående konsekvenser bland annat genom inträdet i Nordic
Battle Group och solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget. Historisk institutionalism förklarar
varför den svenska utrikespolitiken inte genomgått några massiva förändringar i dess
idégrund, vilket av diskussionen ovan pekar på att Sveriges framtida utrikespolitik inte heller
kommer att genomgå radikala förändringar förutsatt att omvärldsläget ser ut som det gör idag.
36
Referenser
Litteratur
Baldwin A, D. (1993) Neorealism and Neoliberalism – The contemporary debate. Columbia
University Press: New York
Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Santérus: Stockholm
Bergström, G och Boréus, K. (2005) Textens mening och makt – Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund
Bjereld, U. (1992) Kritiker eller medlare – Sveriges utrikespolitiska roller 1945 – 1990.
Nerenius & Santérus förlag: Göteborg
Bjereld, U. och Demker, M. (1995) Utrikespolitiken som slagfält – De svenska partierna och
utrikesfrågorna. Nerenius & Santérus förlag: Falun
Bjereld, U. Ekengren A-M och Lilja, C. (2002) Internationella relationer – Perspektiv på
konflikt och samarbete i världspolitiken. Liber: Malmö
Brommesson, D. (2007) Från Hanoi till Bryssel – Moralsyn i deklarerad svensk utrikespolitik
1969-1996. Santérus: Göteborg
Brommesson, D. (2010) Normative Europeanization: The case of Sweden Foreign Policy
reorientation. Cooperation and Conflict, 45(2) 224–244. SAGE.
Brommesson, D. och Ekengren, A-M. (2007) Sverige i världen. Gleerups: Malmö
Bryder, T. Silander, D och Wallin, C. (2004) Svensk politik och den Europeiska unionen.
Liber: Malmö
Cohn H, T. (2010) Global Political Economy – Theory and Practice. Femte upplagan.
Pearson: New York
Doeser, F. (2008) In Search of Security After the Collapse of the Soviet Union – Foreign
Policy Change in Denmark, Finland and Sweden, 1988-1993. Stockholm University:
Stockholm
Ekengren, A-M. (2005) Olof Palme och utrikespolitiken. Boréa: Umeå
Esaiasson, P. Gilljam, M., Oscarsson, H. och Wägnerud, L. (2007) Metodpraktikan – konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 3:2. Norstedts Juridik: Vällingby
Goldmann, K. Hallenberg, J. Jacobsson, B. Mörth, U. och Robertson, A. (1999) Politikens
internationalisering. Studentlitteratur: Lund
Gustavsson, J. och Tallberg, J. red. (2006) Internationella relationer. Upplaga 1:3.
Studentlitteratur: Lund
37
Hill, C. (2003) The Changing Politics of Foreign Policy. Palgrave Macmillan: Hampshire &
New York
Hudson, V. (2005) Foreign Policy Analysis: Classic and Contemporary Theory. Rowman and
Littlefield publishers: USA
Johansson, M K. (2002) Sverige i EU. Andra upplagan. SNS Förlag: Stockholm
Mattson, BM. (2010) Neutralitetens tid – Svensk utrikespolitik från världssamvete till
medgörlig lagspelare. Forum: Göteborg
Miles, L. (2005) Fusing with Europe? Sweden in the European Union. Ashgate: Hampshire
Peters, G, B. (2005) Institutional Theory in Political Science – The ’New Institutionalism’.
Second edition. Continuum: London
Silander, D. och Klasson, T. (2007) Hot och hotbilder i globaliseringens tid – en studie av
den svenska säkerhetspolitiska debatten. Växjö University Press: Göteborg
Internet
Fearon D, J. (1998) Domestic Politics, Foreign Policy and Theories of International Relations
Tillgänglig från: http://www.people.fas.harvard.edu/~johnston/GOV2880/fearon.pdf Hämtad:
2010-11-22 University of Chicago
Moravcsik, A. (1997) Taking Preferences Seriously: A Liberal Theory of International
Politics. Tillgänglig från:
http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=1&fid=173204&jid=INO&volumeI
d=51&issueId=04&aid=173203&bodyId=&membershipNumber=&societyETOCSession=
Publicerad online 2003, volym 51(4), s513-553. Cambridge University Press.Hämtad: 2010-
11-16
Nationalencyklopedin. Kalla kriget. Tillgänglig från: http://www.ne.se/lang/kalla-kriget
Hämtad: 2011-05-03
Nationalencyklopedin. Makt. Tillgänglig från: http://www.ne.se/lang/makt/249137 Hämtad:
2010-12-15
Regeringskansliet. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Tillgänglig från:
http://www.regeringen.se/sb/d/9383 Hämtad: 2010-11-21
Riksdagen. Riksdagen och utrikespolitiken. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1546.aspx Hämtad: 2010-10-26
Regeringskansliet. Vad är utrikesdeklarationen för någonting? Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/10036/a/97919 Hämtad: 2011-05-11 Publicerad 12 februari
2008
Regeringskansliet. Utrikespolitik och internationellt samarbete. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/1492 Hämtad: 2010-10-26
38
Regeringskansliet. Utrikes- och säkerhetspolitik. Tillgänglig från:
http://www.regeringen.se/sb/d/1991 Hämtad: 2010-11-21
Riksdagens protokoll. Utrikesdebatt 1991. Protokoll 1990/91:67. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1990/91:67
Riksdagens protokoll. Utrikesdebatt 1992. Protokoll 1991/92:70. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1991/92:70
Riksdagens protokoll. Utrikesdebatt 1993. Protokoll 1992/93:67. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1992/93:67
Riksdagens protokoll. Utrikesdebatt 1994. Protokoll 1993/94:65. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1993/94:65
Riksdagens protokoll. Utrikesdebatt 1995. Protokoll 1994/95:64. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1994/95:64
Riksdagens protokoll. Utrikesdebatt 1996. Protokoll 1995/96:55. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1995/96:55
Utrikesdeklarationen från 1997 (Protokoll: 1996/1997:64) Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1996/97:64
Utrikesdeklarationen från 1998 (Protokoll 1997/1998:65) Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1997/98:65
Utrikesdeklarationen från 1999. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/68c8024f.pdf
Utrikesdeklarationen från 2000. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/891ea59a.pdf
Utrikesdeklarationen från 2001. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/cee875df.pdf
Utrikesdeklarationen från 2002. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/4ec4c478.pdf
Utrikesdeklarationen från 2003. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/9efd6da8.pdf
Utrikesdeklarationen från 2004. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/7239525f.pdf
Utrikesdeklarationen från 2005. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/d59849b9.pdf
Utrikesdeklarationen från 2006. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/eac4d7b1.pdf
39
Utrikesdeklarationen från 2007. Tillgänglig från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/89/85/62473e04.pdf
Utrikesdeklarationen från 2008. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/89/85/ce11a9f1.pdf
Utrikesdeklarationen från 2009. Tillgänglig från:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/07/56/0564f894.pdf
Tidskrifter
Bjereld, U. Från igelkott till världssamvete. Forskning och Framsteg 3/2003
Goldmann, K. Norden i Europa. Statsvetenskaplig tidskrift, 4/1993 s321-331
40
Bilaga 1.
Avläsning av material
Innan jag satte igång med textanalysen formulerade jag ett antal avläsningsinstruktioner.
1. Läs igenom den utrikespolitiska deklarationen noggrant och markera de
meningar/stycken som tillhör kategorierna verklighetsuppfattning, principer,
rekommendation.150
Notera att ett och samma påstående kan tillhöra flera kategorier!
Här följer några exempel på hur man kan se vad som tillhör vilken indelning. Exemplen är
tagna ur 1998 års utrikesdeklaration. En mening som kan klassas som en
verklighetsuppfattning är: ”Förenta Nationerna förblir en grundpelare i regeringens
utrikespolitik.”151
. Den här meningen hänvisar till hur något är (tidigare formulerat som
varet). Ett uttryck för en princip formulerats på följande sätt: ”Det överordnade målet är att
FN och säkerhetsrådet så effektivt som möjligt ska kunna upprätthålla internationell fred och
säkerhet.” Citatet syftar till en uppmaning om hur något bör te sig och kan därför klassas som
en värdegrund. När det gäller rekommendationer kan det se ut på följande sätt: ”Regeringen
vill fördjupa samarbetet med koncentration på att öka sysselsättningen och förbättra vår
miljö.” Det här citatet är en rekommendation eftersom det uppmanar till att fördjupa
samarbetet för att återfå värdefulla vinster i form av ökad sysselsättning och förbättrad miljö.
2. Under ovanstående kategorier skall du nu se om de faller under idealtyperna liberalism
och/eller realism. Använd analysschemat som lathund vid avläsningen. Notera att det
kan förekomma påståenden som inte klassas varken som liberalism eller realism!
Ett liberalt exempel är: ”Vi har genom krisen i Asien blivit påminda om det starka ömsesidiga
beroendet mellan länder och folk och om behovet av internationell samverkan.” Här talar man
om interdependens och samarbete vilket är några av alla de delar som utgör liberalismen (se
3.2). Ett exempel som härleds till realismen är: ”Israel har rätt till säkra och erkända gränser.
Palestinierna har rätt att bilda en demokratisk stat och att uppnå ekonomisk säkerhet.” Detta är
150
Se definitionerna under avsnitt 3.2 151
Se den utrikespolitiska deklarationen från 1998
41
ett exempel ur realismen då man talar om Israels och Palestina som suveräna stater, deras
överlevnad och säkerhet.
3. När dokumenten med redovisningen över verklighetsuppfattningar, principerna,
rekommendationerna samt idealtyperna är sammanställda återstår att besvara vilka
uttryck för idéer som består och vad som har förändrats. Finns det exempelvis uttryck
eller påståenden i deklarationen som tycks falla utanför idealtyperna?
”Genom FN är vi med och bygger den internationella rättsordning som tryggar också vår egen
säkerhet.” Varken liberalism eller realism skulle motsätta sig att trygga den egna säkerheten,
men de sätt på vilken säkerheten bör tryggas kan däremot skilja sig.
Det kan hända att det är stycken som du är osäker på – lägg undan de åt sidan och återkom till
dem vid ett senare tillfälle. Antingen faller de in under någon av de angivna kategorierna eller
så gör de inte det. Titta på frågeställningarna och avgör om de är relevanta att nämna i
resultatredovisningen.
Läs igenom några slumpmässigt valda utrikesdeklarationer igen (viktigt är då att de inte har
några markeringar) för att se till att din indelning visar samma resultat vid en andra avläsning!
4. När ovanstående punkter genomförts är det dags att försöka besvara
frågeställningarna:
- Vilka uttryck för idéer består i den svenska utrikespolitiken mellan 1991-2010?
- Vilka uttryck för idéer förändras i den svenska utrikespolitiken mellan 1991-2010?