Kriminologiska institutionen

Illegala djurrättsaktioner

- En studie om (o)lika syn på lagen

Examensarbete för magisterexamen i kriminologi, 15 hp Kriminologi Avancerad nivå Vårterminen 2017 Daniel Nilsson

The fact that an opinion has been widely held is no

evidence whatever that it is not utterly absurd;

indeed, in view of the silliness of the majority of

mankind, a widespread belief is more likely to be

foolish than sensible – (Russell, 1961/1929: 50)

Abstract: This paper examines how animal activists justify criminal acts that take place in the name

of animal activism. It is well established that the current form of activism rarely engages in violent

offences, or encourage due to a no harm mentality, which is common throughout the movement.

The aim of this paper is to examine how activists justify illegal activity and where the boundary

between acceptable and non-acceptable behavior lies. A qualitative approach has been utilized

where four semi-structured interviews have been conducted and analyzed through the thematic

concept of Fereday and Muir-Cochrane (2006). By applying a theoretical framework, consisting of

animal ethics and a legal perspective, and with the value-critical approach of harm residing in green

criminology, the following key findings were generated. Illegal acts were primarily justified

through the ethical argumentation residing in Singer’s (1999/1975) utilitarian perspective and

Donovan’s (1990) feministic emotional perspective. This ethical argumentation was considered to

be a morally desirable option since the laws considering animals were described as a way of

legitimize the current and unethically human-animal relationship in society, an argument consisting

with Svärds (2015: 338-339) research. The boundaries which separates acceptable and unacceptable

behavior, was observed during any act of violence, both physical and psychological, against

sentient beings who can experience suffering and pleasure. It was also observed around the

presumptive political effectiveness of a particular illegal act in which the political outcome was

considered. Besides the key findings, the study also questions the common way in which

criminology studies do not consider animals as sentient beings.

Keywords: Animal Activism, Ethics & Green criminology.

Inledning ..........................................................................................................................................................1

Syfte och frågeställning ................................................................................................................................2

Disposition .......................................................................................................................................................2

Begrepp ............................................................................................................................................................2

Teoretiska utgångspunkter .....................................................................................................................3

Djurrätt ........................................................................................................................................................................ 3

Utilitarism .................................................................................................................................................................................. 4

Rättighetsfilosofi ...................................................................................................................................................................... 4

Emotioner ................................................................................................................................................................................... 5

Det legalistiska perspektivet ................................................................................................................................... 6

Icke-vålds konflikt ..................................................................................................................................................... 6

Tidigare forskning .........................................................................................................................................7

Lagstiftning ................................................................................................................................................................. 7

Aktivism ....................................................................................................................................................................... 9

Metod ............................................................................................................................................................. 10

Metodval ................................................................................................................................................................... 10

Urval .......................................................................................................................................................................... 11

Genomförande ......................................................................................................................................................... 12

Analys ........................................................................................................................................................................ 13

Etik ............................................................................................................................................................................. 13

Resultat och Analys .................................................................................................................................... 14

Hur motiveras illegala djurrättsaktioner? ....................................................................................................... 14

Den grundläggande moralen och veganism ................................................................................................................. 14

En skeptisk syn på lagen .................................................................................................................................................... 17

Civil olydnad .......................................................................................................................................................................... 18

Dokumentation ...................................................................................................................................................................... 20

Var dras gränsen mellan en acceptabel respektive en icke acceptabel aktion? ..................................... 21

Våld mot kännande individer............................................................................................................................................ 22

Att stödja men inte göra själv ........................................................................................................................................... 23

Beteenden som ansågs vara moraliskt problematiska .............................................................................................. 24

Slutsatser ...................................................................................................................................................... 26

Utilitarism................................................................................................................................................................. 26

Rättighetsbaserad moralfilosofi .......................................................................................................................... 27

Emotionell teori ....................................................................................................................................................... 27

Det legalistiska perspektivet ................................................................................................................................ 28

Diskussion ..................................................................................................................................................... 29

Referenser..................................................................................................................................................... 32

Rättsfall ..................................................................................................................................................................... 34

Bilagor ........................................................................................................................................................... 35

Bilaga A ..................................................................................................................................................................... 35

Bilaga B...................................................................................................................................................................... 36

Bilaga C...................................................................................................................................................................... 37

1

Inledning

Den 25 december år 2015 tog sig en person olovligen in i ett stall för grisar och filmade. Filmen

lades sedan upp på sociala medier med avsikten att åskådliggöra grisarnas levnadsförhållande.

Filmen uppfattades av många som stötande då den visade trånga stall, ett hårt betonggolv med lite

halm i, dödfödda spädgrisar och spädgrisar som var för svaga för att söka sig till suggan för att dia.

Personen som olovligen tog sig in anmäldes för olovligt intrång och i den efterföljande rättegången

beskrev ett inkallat vittne, tillika etolog, grisarnas levnadsförhållanden som typiska för svensk

djurhållning. Att en stor del av kultingar dör inom en fem veckors period beror på aveln där det är

ekonomiskt önskvärt att suggorna föder så många kultingar som möjligt. Följden blir att flera dör än

i en naturlig miljö. Etologen ansåg att det var uppenbart att djuren på filmen led och att det strider

mot djurskyddslagens bestämmelser då djur ska skyddas från onödigt lidande samt ha möjlighet att

bete sig naturligt. Trots det trodde hon inte, utifrån hennes tolkning av den givna situationen, att en

djurskyddsinspektör skulle ha upprättat en anmälan beträffande lagbrott eller ett föreläggande då

det ej ingår i det vedertagna arbetssättet. Enligt domslutet ansåg rätten att personen som tagit sig in i

grisstallet gjort sig skyldig till olovligt intrång och dömdes i enlighet med svensk lagstiftning

(Värmlands tingsrätt 2017/B4752-16).

Den ovanstående berättelsen är hämtat från ett autentiskt rättsfalls som beskriver en illegal

djurrättsaktion. På ett liknande sätt undersökte Djurrättsalliansen år 2015 levnadsförhållandena hos

sju grisuppfödare genom att olovligen ta sig in och filma grisarnas levnadsförhållanden. Andra

mindre djurrättsgrupperingar har ägnat sig åt andra typer av illegala aktioner så som

djurfritagningar, skadegörelse och vandel under det senaste året. Det som gör denna typ av

brottslighet unik är att det bakomliggande politiska motivet bygger på ett moraliskt

ställningstagande där syftet med handlingen ses som mer moraliskt önskvärt än att följa lagen då

lagen i grunden anses vara oförsvarligt förtryckande gentemot djur. Kriminologisk forskning som

berör djurrättsaktivism - och mer specifikt varför djurrättsaktivister begår illegala aktioner - är ett

eftersatt område och i behov av ytterligare studier. För att bidra till denna kunskapslucka har denna

studie undersökt hur fyra djurrättsaktivister själva motiverar illegala aktioner och var gränsen går

mellan en acceptabel respektive icke acceptabel aktion. Detta har tolkats genom tre teorier hämtat

från djurrättsetiken bestående av Singers (1999/1975) utilitaristiska hållning, Regans (1986)

rättighetsbaserade moralfilosofi och Donovans (1990) emotionella perspektivet. Utöver dessa etiska

perspektiv har ett legalistiskt perspektiv applicerats som haft till uppgift att kontextualisera

aktivisternas syn på lagen och djurs status i lagen.

2

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur djurrättsaktivister i samtalet motiverar illegala aktioner

och var gränsen går mellan vad som anses vara acceptabelt respektive icke acceptabelt beteende i

dessa aktioner. Deras motiv kommer att behandlas utifrån dessa perspektiv; Singers (1999/1975)

utilitaristiska hållning (i), Regans (1986) rättighetsbaserade moralfilosofi (ii), Donovans (1990)

emotionella teori (iii), och ett legalistiskt perspektiv (iv). Frågeställningen som ligger till grund för

uppsatsen är följande:

Hur motiveras illegala djurrättsaktioner av djurrättsaktivister och var går gränsen för en

acceptabel respektive icke acceptabel aktion?

Disposition

Studiens disposition är följande. Inledningsvis redogörs för centrala begrepp då det underlättar

vidare läsning. Därefter kommer teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning beskrivas. Under

metodavsnittet beskrivs studiens metodval och tillvägagångssätt samt problematiserar studiens

grundläggande styrkor och svagheter. Därefter behandlas studiens analys vilket följs av en

redogörelse av studiens slutsatser för att sedan diskuteras i uppsatsens sista avsnitt.

Begrepp

Under detta avsnitt redogörs för hur jag valt att tolka centrala begrepp som används i denna studie.

Djurrättsaktivism definieras i denna studie som en politisk aktivism vilket syftar till att förändra

relationen mellan människan och djuret. Enligt detta politiska perspektiv förtrycker människan

aktivt djuret och förorsakar det lidande vilket är moraliskt förkastligt. Denna form av aktivism

syftar därmed till att förändra denna relation så djurs lidande upphör.

Aktion är ett samlingsbegrepp som i denna studie hänvisar till de politiska handlingar som utförs

inom aktivismen. Aktioner kan då exempelvis utgöra demonstrationer, manifestationer, civil

olydnad och olagliga handlingar. Det finns ingen gräns för hur många individer som ska ingå i en

aktion utan kan bestå av allt från en till flera individer. En aktion kan antingen vara stängd eller

öppen. I den öppna aktionen är aktivisten öppen med sin identitet medan den döljs i den stängda

aktionen.

Civil olydnad beskriver ett lagbrott eller ett brott mot en stats policy, som sker i det offentliga, och

där det inte används våld (Rawls, 1971: 319-323). Det är en form av protest mot statens hållning

3

och/eller lagstiftning i en specifik fråga, till exempel djurs rättigheter. Syftet med civil olydnad är

att åstadkomma en politisk förändring. Själva handlingen, att inte lyda staten, är mer effektiv om

våld inte används av två anledningar. För det första är det ett uttryck för en samvetsgrann politisk

åsikt vilket inte ska ses som något hotfullt i sig. För det andra tror de som utför civil olydnad gott

om lagen och kommer agera inom rammarna för denna tro. I djurrättsaktivistens fall kan civil

olydnad omfatta handlingar som till exempel fritagningar av djur (inbrottsstöld), förstörande av

slakteriutrustning (skadegörelse), eller vägra flytta på sig trots polismans order (våldsamt

motstånd).

Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt beskrivs de teoretiska utgångspunkter som studien vilar på. Denna studie utgår från

ett grönkriminologiskt perspektiv vilket är ett perspektiv som argumenterar för att kriminologin som

disciplin ska utvidga sitt nuvarande värdesystem till att omfatta skadliga handlingar mot miljön,

universum, mänskligheten och djur (Beirne & South, 2007: xiii). Det grönkriminologiska

perspektivet kritiserar studiet av djur då djurs värde framställs mer eller mindre konsekvent utifrån

dess relation till människan (se bland annat; Benton, 2007: 14-21, Beirne, 1999: 119-120 & 2007:

55). Detta styr studiens förhållande till djur och skadliga handlingar mot djur, samt hur det

legalistiska perspektivet har utformats. Dispositionen för detta avsnitt är följande. Först kommer

den teoretiska grunden beträffande djurs rättigheter att redogöras för. Denna teoretiska grund

befinner sig främst inom djurrättsetiken och delvis inom grönkriminologiska fältet. Dessa djuretiska

perspektiv har format den moderna djurrättsrörelsen och genomsyrar deras politiska syfte. Det bör

således bidra med förståelse kring hur de motiverar illegala aktioner. Detta följs av en kortare

beskrivning av studiens legalistiska perspektiv och detta används för att kontextualisera deltagarnas

relation till lagen. Både djurrätt och det legalistiska perspektivet kommer att fungera som teoretiska

verktyg i analysen för att förstå hur djurrättsaktivister motiverar illegala aktioner och var gränsen

går mellan en acceptabel och icke acceptabel aktion. Slutligen kommer Ackerman och Krueglers

(1994: 3-6) teoretiska ramverk över icke-vålds konflikter att beskrivas och den kommer att

användas för att förstå den politiska aspekten av aktionerna.

Djurrätt

Utgångspunkten för djurrättsaktivism är att djur har vissa rättigheter och/eller intressen som

försummas i samhället och aktivismen syftar till att på olika sätt förändra detta till fördel för djuren.

De bakomliggande filosofiska perspektiven som format den moderna djurrättsaktivismen

härstammar främst från tre skilda perspektiv enligt Beirne (2007: 66). Singers (1999/1975)

4

utilitaristiska perspektiv (i), Regans (1986) rättighetsfilosofiska perspektiv (ii), och Donovans

(1990) feministiska emotionella perspektiv (iii).

Utilitarism

Singer (1999/1975: 32-44, 51-52) utgår från ett utilitaristiskt perspektiv när det kommer till djurs

rättigheter. Enligt utilitarismen är det eftersträvansvärt att handla på ett sätt som maximerar lyckan

och minimerar lidandet för så många som möjligt. Problemet i samhället är att djurs intressen inte

räknas med då de inte antas kunna ha intressen. Singers menar att förutsättningen för att kunna ha

någon form av intressen grundar sig i förmågan att känna välbehag och lidande. Djur har denna

förmåga och därav bör jämlik hänsyn visas gentemot deras intressen. Jämlik hänsyn förespråkar inte

att alla varelser är i behov av lika eller identisk behandling utan hänsyn ska visas gentemot de

faktiska intressen som varelsen har. Till exempel har djur intresse av att inte utsättas för lidande

däremot har de inte intresse av att gå i skolan. Hur vi ska behandla djur styrs således av vilka

intressen de har och inte vilka intressen andra varelser har. Eftersom samhället enbart tar hänsyn till

människoartens intressen och förringar andra arters intressen menar Singer att samhället är

speciesistiskt. Detta bygger på samma logik som bland annat rasism och sexism (Singer, 1999/1975:

32-44, 51-52).

Rättighetsfilosofi

Regan (1986: 183-187) menar att Singers utilitaristiska hållning enbart tar hänsyn till varelsens

intressen och inte till varelsen i sig självt. Med andra ord är det intressen som tilldelas rättigheterna

och inte varelserna. Ett problem med Singers hållning är dessutom att det inte förkastar alla former

av lidande. Om målet med utilitarismen är att maximera lyckan och minimera lidandet kan till

exempel plågsamma djurförsök legitimeras. Regan menar att en adekvat moralisk1 teori aldrig kan

rättfärdiga en ond handling även om det åstadkommer något gott. Även Benton (2007: 19-21)

ställer sig kritisk gentemot Singer och menar att det är svårt att se hur jämlik hänsyn över

artgränserna i praktiken skulle gå till då djur inte kan tala för sig själva eller kan representera sig

själva i ett rättssystem eller i ett samhälle. Regan (1986: 183-187) föreslår istället ett

rättighetsfilosofiskt perspektiv och menar att grunden till människors rättigheter är deras inneboende

värde. Alla varelser som är subjekt av liv (medvetna, känner välbehag och lidande, minns, föredrar

saker, tror, känner och har förväntningar) har ett inneboende värde. Djur som uppfyller dessa

kriterier är likt människan subjekt av liv och har ett inneboende värde vilket gör att de innehar

1 I denna studie åtskiljs begreppen etik och moral. Etik beskriver ett teoretiskt resonemang där reflektion kring en viss

hållning kan motiveras respektive problematiseras. Moral beskriver ett praktisk utövande och ställningstagande i

relation till den moraliska föreställningen beträffande handlingar (Collste, 2011: 20)

5

rättigheter. Genom att exploatera, förtrycka och döda djur kränks deras rättigheter på samma sätt

som en människas rättigheter skulle kränkas vid liknande behandling.

Cochrane (2012: 41) menar att Regans hållning inte lyckas förklara var rättigheterna kommer ifrån

och hur de kan rättfärdigas. McCloskey (2008: 81, 98-99, 107) menar att djur inte kan inneha

rättigheter då innehavet är förbundet med varelsens faktiska eller potentiella moraliska kapacitet.

Det vill säga om en varelse kan handla självstyrande i moralisk mening så innehar varelsen

rättigheter. Rättigheter kan således enbart innehas av moraliskt självstyrande aktörer och

rättigheterna sträcker sig enbart emellan dessa aktörer vilket då bland annat exkluderar barn,

dementa och psykopater. Däremot finns det moraliska skyldigheter gentemot varelser som saknar

rättigheter. Svagheten med McCloskeys hållning beträffande rättigheter är att de svagaste i

samhället som är i störst behov av rättigheter då inte kan inneha dem (Benton, 1993: 230).

Emotioner

Donovan (1990) menar att både Singer och Regan förbiser emotioners roll när det kommer till

varför människan ska tillgodose djurs rättigheter. Källan till problematiken är att de utgår från en

vedertagen typ av kunskapsproduktion som förespråkar att subjektet (forskaren) ska förhålla sig

objektiv inför det som ska studeras (djurs rättigheter). Detta förhållningssätt medför ett försumm-

ande av emotioner och dess roll då emotioner inte anses vara förenligt med det objektiva förhåll-

ningssättet. Donovan menar att detta antagande som styr kunskapsproduktionen grundar sig på ett

förtryckande patriarkalt förhållningssätt där emotioner tolkas som något feminint och därmed

ofördelaktigt. Därav placeras frågan om djurs rättigheter i en problematisk rationell och

kalkylerande modell som syftar till att separera emotioner från förnuft. Donovan (1990) menar att

den feministiska teoribildningen som behandlar djurs rättigheter belyser skillnaderna mellan arterna

utan att försätta dem i rationella kalkyler eller så kallade antingen-eller-resonemang. Djur har

rättigheter då de delar liv med oss och detta liv kan vi förstå genom vårt emotionella band till icke

mänskliga livsformer. Det vill säga att människan förstår att andra djur inte vill lida på grund av det

emotionella band som binder oss samman.

Sammanfattningsvis ska sägas att det inte råder någon konsensus kring hur djurs moraliska status

ska utformas vilket är en problematik som läsaren bör ta med sig. Med tanke på detta väljer denna

studie att utgå från Bentons (2007: 15-16) pragmatiska mellanväg som menar att det finns skäl att

visa moralisk hänsyn mot djurs intressen när det kommer till lidande och välbehag. Dessa skäl

bottnar i Singers (1999/1975: 32-44, 51-52) perspektiv kring lidande och välbehag vilka är

argument som är svåra att komma runt på ett moraliskt adekvat sätt. Benton väljer denna mellanväg,

beträffande moralisk hänsyn, dels utifrån den förda diskussionens problematik och dels för att det är

6

svårt att se hur djurs rättigheter på ett praktiskt sätt skulle kunna tillämpas i så väl lagstiftningen

som i samhället (Benton, 2007: 15-21).

Det legalistiska perspektivet

Det legalistiska perspektivet används här som ett kritiskt analytiskt verktyg för att kontextualisera

deltagarnas syn på lagen och djurs status i lagen. Detta perspektiv utgår från Svärds (2015: 338-

339) resonemang som menar att den nuvarande lagstiftning beträffande djur bygger på en

skillnadslogik där vissa djur behandlas bättre medan andra behandlas sämre på godtyckliga

grunder 2 . Lagstiftningens övergripande funktion förstås här som ett sätt att upprätthålla ett

vedertaget system som aktivt tillåter människan att förtrycka, exploatera och döda djur. Det vill

säga är lagstiftningen främst ett regelverk för och av människan och inte för djuret. Det legalistiska

perspektivet handlar således inte om huruvida lagstiftningen fungerar och/eller tillämpas på ett

korrekt sätt utifrån ett antropocentriskt förhållningssätt utan vilken status djuret har i lagen utifrån

sin egen rätt.

Icke-vålds konflikt

Denna studie använder sig av Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) teoretiska ramverk över icke-

vålds konflikter för att förstå den politiska aspekten i djurrättsaktioner. Aktionerna antas i hög

utsträckning kunna motiveras utifrån den tidigare beskrivna teorin kring djurrätt och ett legalistiskt

perspektiv. Dock finns det tomrum då dessa motiv inte tar hänsyn till den övergripande politiska

strategin som påverkar aktionernas utformande inom djurrättsaktivism. Förhoppningen är att

Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) teori över icke-vålds konflikter kan fylla detta tomrum då

djurrättsaktivism sällan använder sig av våldsamma metoder.

Ackerman och Kruegler (1994: 3-6) menar att det existerar tre övergripande strategier vid icke-

vålds konflikter; protest och övertygande (i), opponering (ii) och ingripande (iii). Protest och

övertygande (i) beskriver när aktivisten till exempel samordnar demonstrationer, namninsamlingar,

tal, ger ut information som att visa bilder och videofilmer om hur djur behandlas inom livsmedels-

industrin. Avsikten är att protestera mot hur djur behandlas i samhället och försöka förändra

människor syn utanför den egna aktivistgruppen. Enligt Abnersson (2004: 6, 82-90, 103-106) kan

djurrättsveganism ses som en livsstil som syftar till politisk förändring. Det vill säga att veganism

förenat med tillhörigheten djurrättsrörelse kan ses som en politisk handling vilket överensstämmer

med rörelsens övergripande politiska agenda nämligen att förtrycket och exploateringen av djur ska

upphöra. Att välja en vegansk diet som motsätter sig samhällets normativa uppfattning kring

2 Svärds resonemang och lagstiftningen behandlas mer ingående under tidigare forskning.

7

djurhållning tolkar jag som en strategisk protest samtidigt som det ger uttryck för ett moraliskt

ställningstagande. Opponering (ii) är när aktivisten medvetet väljer att inte samarbeta med de som

besitter makten. Exempel på detta är civil olydnad, strejker och bojkotter. Ingripande (iii) beskriver

när aktivisten aktivt vidtar åtgärder för att försvåra verksamheten för de som motsätter sig djurs

rättigheter till exempel mot djurcirkusar, slakterier, laboratorium som utför djurförsök och

pälsdjursfarmar. Ingripande kan innefatta att aktivister invaderar verksamheten, saboterar, förstör

produkter, utför blockader, släpper ut djur och offentliggörande av namn (till exempel på forskare)

(Ackerman & Kruegler, 1994: 3-6).

Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning att redovisas för, vilket är resultatet av en litteratursökning

som skett via olika sökmotorer på internet3. Sökningen har visat att internationellt sett finns en stor

variation där många olika typer av studier förekommer rörande djurrättsaktivism. En stor del av

forskningen berör vem som är djurrättsaktivist och vilka gemensamma egenskaper de delar. Det har

dock varit svårt att finna forskning som behandlar aktivismen i sig och hur den motiveras vilket

enligt min mening tyder på att området är något outforskat. Inom svensk forskning är

forskningsläget sämre och ämnet behandlas främst i studentuppsatser. Det förekommer dock

myndighetsrapporter från både Säkerhetspolisen (SÄPO) och Brottsförebyggande rådet (Brå) som

på olika sätt berör djurrättsaktivism. Dispositionen för detta avsnitt är följande. Först kommer

lagstiftningen problematiseras utifrån en historisk kontext. Detta kommer att fungera som en

bakgrund för att förstå hur djurrättsaktivisternas motiveringar beträffande illegala aktioner kan

sättas i relation till den lagstiftning som historiskt sett växt fram och den problematik som existerar

i dess nuvarande tillämpningsform. I andra delen kommer forskningen om aktivism att redogöras

för samt de officiella myndighetsrapporterna.

Lagstiftning

Lagstiftningen som berör djur regleras i flertalet lagrum bland annat i skadeståndslagen, djur-

skyddslagen, djurplågerilagen, jaktlagen och fiskelagen. Denna studie kommer främst uppehålla sig

kring djurplågerilagen och djurskyddslagen då den bör ses som den vägledande lagstiftningen vad

gäller människans relation med djur.

3 I dessa sökningar har följande nyckelord och kombinationer av dessa använts: djurrättsaktivism, animal activism,

veganism, vegan, eco-terrorism, animal terrorism, civil olydnad, civil dissobediance. Den primära sökmotorn som

använts har varit Google Scholar men även vanliga Google och Libris har använts. De studier som tas med är de som

ansetts vara relevanta i förhållande till studiens syfte. Dock kan inte denna litteratursökning göra anspråk på att täcka all

relevant forskning som bedrivits inom detta specifika område utan bör snarare förstås utifrån dess begränsning, det vill

säga vad som har funnits och tolkats som relevant har tagits med.

8

Djurplågerilagen antogs år 1858 och syftade till att stävja och straffa individer som utsatte djur för

uppenbar grymhet. Denna definition förändrades i och med att djurskyddslagen antogs år 1945 till

otillbörligt lidande vilket är den definitionen som gäller än idag (BrB 13 kap 13§). Förenklat ska

djurplågerilagen ses som en negativ lagstiftning då fokus ligger på hur människan inte ska behandla

djur. Djurskyddslagen däremot ska ses som en positiv lagstiftning då den syftar till att reglera hur

människan ska bete sig mot djur. Till exempel regleras hur länge en hund får vara ensam i bostaden,

minimistandarden för vilket levnadsutrymme olika djur får ha, under vilka omständigheter

djurförsök får utföras, hur slakt får gå till o.s.v. Det står uttryckligen i djurskyddslagen att ”Djur

skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom” (1998: 534 § 2). Dock är båda

lagrummen i vis mån överlappande då djurplågerilagen antyder hur man ska bete sig och

djurskyddslagen antyder hur man inte ska bete sig.

Den uppmärksamma läsaren har redan lagt märke till ett paradoxalt förhållningssätt i djurskydds-

lagen. Nämligen att som namnet antyder ger lagrummet sken av att skydda djur samtidigt som den

reglerar och tillåter bland annat plågsamma djurförsök vilket svårligen kan beskrivas som

skyddande av djurets intressen. Svärd (2015: 338-339) menar att lagstiftningen som behandlar djur

bygger på en typ av skillnadslogik. Detta innebär att lagstiftningen gör skillnad på djur utifrån

vilken kontext de befinner sig inom. Det är således till exempel legitimt att utsätta djur för en

plågsam behandling om det sker inom forskning men inte om det sker inom hemmet. Denna

skillnadslogik omöjliggör ett generellt förhållningssätt gentemot djur då deras specifika och

medfödda status som mottagare för mänsklig behandling är kontextuellt förbundet i lagstiftningen.

Utformandet av djurskyddslagen och den nu gällande definitionen i djurplågerilagen är en

konsekvens av att den tidigare definitionen av djurplågerilagen var motsägelsefull i förhållande till

dåtidens vedertagna djurhållning. Plågsamma djurförsök uppmärksammades i den politiska

debatten under 1880-talet och sattes i relation till den dåvarande djurplågerilagen. Om det inte per

definition var uppenbar grymhet vad var det då? Genom att omformulera uppenbart lidande till

otillbörligt lidande behövde djurförsök, slakt och trånga levnadsutrymmen inte hamna i konflikt

med definitionen uppenbar grymhet. Huvudpoängen i Svärds (2015: 338-339) resonemang är att

lagstiftningen har utformats för att legitimera en vedertagen och specieiestisk djur-människa

relation där djuret anses vara till för människan att utnyttja. Regleringar ger sken av att göras i

djurets intresse när det de, de facto, görs för att legitimera ett fortsatt utnyttjande av djur vilket ofta

påverkas av intressen utanför djuret, till exempelvis ekonomiska eller vetenskapliga. Regleringarna

har dessutom möjliggjort en expandering av det legitima djurutnyttjandet vilket gör att fler djur har

det sämre idag än innan djurskyddslagens uppkomst (Svärd, 2015: 338-339).

9

Enligt den nuvarande lagstiftningen tolkas djur som egendom vilket blir något problematiskt då de

samtidigt uttrycks i djurskyddslagen att de kan uppleva lidande och välbefinnande (Striwing, 1998:

26, 46). Djur är, mig veterligen, den enda typen av egendom som kan uppleva både välbefinnande

och lidande. Eftersom djur tolkas som egendom kan de inte inneha en status som brottsoffer trots att

de blivit utsatta för brott. De kan enligt den nuvarande juridiska ordningen inte upprätthålla en

status som rättssubjekt, det vill säga så kan de varken ses som fysiska eller juridiska personer i

rättsliga sammanhang (Striwing, 1998: 28, 32). Det blir i den meningen missvisande straffrättsliga

påföljder då djurets intressen som brottsoffer (eller enklare uttryckt: offer för illgärningen) helt

förbises. Striwing (1998: 46-47) menar att djurplågerilagen syftar till att skydda vår (människans)

sinnesfrid och har ringa att göra med djurets upplevelse av lidande. Trots denna synliggjorda

problematik är viktimologiska studier i ämnet ovanliga och djur ingår undantagsvis i högre

viktimologiska utbildningar (Beirne, 2007: 56-62 & Escobar, 2015).

Aktivism

Enligt Brå (2009) och SÄPO (1998-2005) använder en betydande majoritet av djurrättsaktivisterna i

Sverige sig inte av våldsamma metoder. Mellan år 1997 och 2004 kartlade SÄPO (1998-2005)

samtliga anmälda brott som kunde kopplas till djurrättsaktivism. Detta redovisades i deras årliga

rapport som behandlade brottslighet kopplat till rikets inre säkerhet. De vanligaste brotten som

anmäldes under denna period var i fallande ordning: skadegörelse, klotter, olaga hot och ofredande.

Utöver de brotten anmäldes också stöld vid olika typer av så kallade fritagningar, ärekränkningar

och olagliga demonstrationer. Det förekom ett fåtal grövre brott så som grov misshandel,

misshandel, mordbrand och anlagd brand.

År 2005 slutar SÄPO att ge ut den årliga rapporten som behandlar brottslighet kopplad till rikets

inre säkerhet. I och med det behandlas inte djurrättsaktivism längre i någon av de årsböcker SÄPO

ger ut förutom under år 2012 och 2013 där djurrättsaktivisten nämns kortfattat under ensam-

agerande gärningspersoner vilka influerats av en stark av ideologisk föreställning (SÄPO, 2012: 35,

SÄPO, 2013: 45). Det är oklart på vilket sätt den mer extrema formen av djurrättsaktivism kan

kopplas till rikets säkerhet både sett till mängden anmälda brott och dess allvarlighet. Brå tog år

2006 över regeringsuppdraget och har sedan dess gett ut en årlig rapport beträffande anmälningar

över bland annat hatbrott. Däremot har anmälningar som kan kopplas samman med djurrätts-

aktivism och resterande autonoma4 rörelser fått mindre uppmärksamhet. Först år 2009 gav Brå ut en

rapport som gick under namnet våldsam politisk extremism – antidemokratiska grupperingar på

4 Autonom är ett begrepp som används i rapporterna från SÄPO och Brå för att beskriva grupperingar som ur ett

politiskt och ideologiskt perspektiv placerar sig på den yttersta vänsterfalangen. Den autonoma miljön likställs som en

extremismmiljö (Brå, 2009: 10-11, SÄPO, 2011: 9-10).

10

yttersta höger- och vänsterkanten (Brå, 2009). Rapporten behandlar mera extrema former av

djurrättsaktivism bland annat aktioner utförda av grupperingen Djurens befrielsefront. Att

djurrättsaktivism tolkas som en del av den autonoma vänsterrörelsen för med sig viss problematik

då det finns både likheter och skillnader mellan dem och andra grupperingar som rapporten anser

vara autonoma. Det blir svårt att utifrån denna rapport att säga något specifikt om djurrättsrörelsen

förutom två saker. För det första att individer inom denna miljö tenderar att vandra mellan liknande

grupperingar. För det andra att unga män med svensk bakgrund är överrepresenterade vilket bör

undersökas mer djupgående då tidigare forskning menar att kvinnor är överrepresenterade inom

djurrättsaktivism (Hill 2011: 33-34, Jamison & Lunch, 1992: 444-445, 452, Munro 2001: 54, Plous,

1991: 194-196). Dessutom beskriver SÄPO (1998-2005) en mer jämn könsfördelning under de

första åren då de kontrollerar för vilket kön de misstänkta har.

Utifrån rapporterna som tillhandahålls av SÄPO och Brå är det svårt att uttala sig kring omfattning

av brott som kan kopplas till djurrättsaktivism. Munro (2005: 75, 80-81) har studerat hur djurrätts-

aktivism bedrivits i USA, Storbritannien och Australien. Den övervägande delen av djurrätts-

rörelsen bedriver sina aktioner utan att använda våld, dock förekommer det ett mindre antal

individer som använder våld. Munro menar att våld ses av de flesta inom rörelsen som ett

kontraproduktivt sätt att förespråka medlidande för djur vilket utgör en av de grundläggande

värderingarna för rörelsen.

Metod

I detta avsnitt presenteras studiens metodval, urval, genomförande, analys, forskningsetiska

ställningstaganden och begränsningar.

Metodval

För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetodik använts. Den kvalitativa intervjun syftar

till att tolka den insamlade empirin utifrån ett kvalitativt perspektiv. I detta fall utgör de enskilda

deltagarnas livsvärld det som eftersöks (Kvale & Brinkmann, 2013: 44, 140). För att undersöka

detta har en öppnare form av intervju använts vilket gett deltagaren mer utrymme att samtala och

resonera kring ämnet, det vill säga hur de var och en i samtalet redogör, motiverar, sätter gränser

kring fenomenet illegala djurrättsaktioner utifrån sin roll som djurrättsaktivister. Dock var det

fördelaktigt att skapa en viss form av struktur kring intervjuerna och därav har en semistrukturerad

intervjuguide använts (se bilaga A). Den utgörs av centrala teman som kan sättas i direkt relation till

studiens syfte och frågeställningar. Dessa teman har under intervjun tagits upp av mig som

intervjuare utom i de fall då respondenten självmant under samtalet tagit upp dem. Intervjuguiden

11

syftar till att hålla samtalet inom ramarna för studiens syfte och förenkla jämförbarheten mellan

intervjuerna i analysen (Kvale & Brinkmann, 2013: 127, 147).

Enligt Kvale och Brinkmann (2013: 100-102) kan intervjuande ses som ett hantverk där färdigheten

att intervjua är beroende av praktisk erfarenhet. Min avsikt har varit efter varje intervju att se över

min egen roll som intervjuare för att kunna uppmärksamma potentiella brister som kunnat

förbättras. Det finns i den meningen en skillnad mellan intervjuerna där jag som intervjuare,

förhoppningsvis, bemästrat hantverket bättre desto fler intervjuer som gjorts. En av svagheterna

med denna typ av intervju är att den inte genererar kunskap som går att generalisera utöver de

individer som deltar (Ahrne & Svensson, 2013: 28-29). Kunskapen som genererats i dessa

intervjuer bör även ses som en produkt av en interaktion bestående av mig som intervjuare och den

som blev intervjuad.

En relevant problematik med denna typ av studier är att jag som forskare har tolkningsföreträde

beträffande hur det som sägs ska tolkas i studien. Detta påverkas dessutom av min förförståelse

vilket genomsyrar samtliga delar av forskningsprocessen (Sohlberg & Sohlberg, 2009:73). Ett sätt

att motverka mitt tolkningsföreträde och förförståelsen är genom att förhålla mig reflexiv och

transparent gentemot de val jag gör utmed studiens gång. Syftet med det transparenta

förhållningssättet är att öka tillförlitligheten då läsaren själv kan följa och värdera de olika stegen i

forskningsprocessen. Beträffande studiens validitet bör det problematiseras utifrån det som ej

kontrollerats för men som kan ha påverkat resultaten. Till exempel yttre faktorer så som deltagarens

etnicitet, sexualitet, ålder, genus, erfarenhet, maktaspekter, eller situationella aspekter kring hur

intervjusituationen var upplagd.

Urval

Urvalet för denna studie består av fyra deltagare som själva identifierar sig som djurrättsaktivister.

Två av deltagarna, Albin och Eva, fick jag kontakt med genom min egen bekantskapskrets5. Albin

är med i en aktionsgrupp och hjälpte mig att få kontakt med Siv och Johan vilka också var

medlemmar i samma aktionsgrupp. Med andra ord så tillhör Albin, Siv och Johan samma aktions-

grupp och denna grupp ägnar sig bland annat åt civil olydnad. Eva tillhör inte samma aktionsgrupp

men har utfört handlingar som kan kopplas till civil olydnad vid åtminstone en aktion. Fokus för

hennes aktioner var främst att dokumentera och åskådliggöra förhållanden beträffande djur-

hållningen i Sverige.

5 Vid tiden för studien hade jag själv ingen tillhörighet till djurrättsrörelsen varken i Sverige eller internationellt sett.

12

Deltagarna var mellan 20-45 år gamla vid tillfället för intervjun. Hälften var bosatta i Stockholm

och hälften i Göteborg. Samtliga deltagare följer en vegansk diet och uppgav att de någon gång

begått lagbrott i sin roll som djurrättsaktivister. Att mängden deltagare blev fyra styrdes dels av

studiens tillgång till tid och andra resurser. Dels kring hur många som kan tänkas behövas för att

uppnå en så kallad mättnad i empirin, det vill säga hur många jag behöver intervjua innan liknande

utsagor upprepar sig (Kvale & Brinkmann, 2013: 129). Eftersom intervjun har för avsikt att förhålla

sig till deras livsvärld går det inte att fastställa när en sådan mättnad med absolut säkerhet kan antas

inträffa då allas livsvärldar är unika även om det existerar gemensamma drag. I mån av tid kan

andra typer av mer styrda urvalsprocesser vara mer fördelaktiga då det tillåter en annan typ av

överförbarhet samt andra typer av jämförelser.

Genomförande

Två av intervjuerna genomfördes i Stockholm och två i Göteborg. Platserna för intervjuerna

varierade och bestämdes i samförstånd mellan mig som intervjuare och de som deltog i studien. Det

kunde vara till exempel hemma hos personen, på ett fik eller på en restaurang. Intervjuerna spelades

in med hjälp av ljudinspelningsutrustning för att sedan kunna transkriberas. Samtliga intervjuer

inleddes på samma sätt genom att jag introducerade första temat: Hur kommer det sig att du

engagerat dig i djurrätt? Därefter skiljer sig samtliga intervjuer åt då teman togs upp i olika

ordning. Frågorna och följdfrågor som ställts under intervjuerna varierade beroende på hur samtalet

gick. Målsättningen var att hålla igång samtalet främst genom att ställa korta och lättförståeliga

följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2013: 150-151). Därefter har sonderande frågor använts då

avsikten har varit att deltagaren själv ska beröra det den uppfattar vara relevant kring vissa ämnen

eller situationer. Direkta frågor har undvikits om det inte syftat till att tydliggöra något. Vid några

tillfällen har konfrontativa frågor använts för att tydligare förstå var deltagaren drar gränsen mellan

vad som är moraliskt acceptabelt och icke acceptabelt. När alla teman hade tagits upp så frågade jag

om intervjupersonen hade något övrigt att tillägga. Därefter ställde jag ett flertal bakgrundsfrågor

(se bilaga B) för att kunna beskriva gemensamma och skilda egenskaper i urvalet. Efter att jag

stängt av inspelningsutrustningen fick deltagarna berätta hur de upplevde själva intervjusituationen.

Om de kände ett behov av att tala igenom något eller om de hade några frågor. Ingen av deltagarna

uppgav att det upplevt något obehag i samband med intervjuerna vilket jag ville försäkra mig om

särskilt hos de som beskrev situationer då de varit utsatta för kränkningar och våld. Samtalen efteråt

var lättsamma där vi talade om varierande ämnen som djurrätt, veganism och studien. Utvalda delar

ur varje intervju har därefter transkriberats och tolkats där fokus legat på vad deltagaren säger

framför hur de säger det. Omvandlandet av talspråk till skriftspråk för med sig att en stor mängd

13

information som är unik för själva interaktionen försvinner, där ibland ansiktsuttryck; tonfall,

kroppsspråk, miljön och händelser i omgivning (Kvale & Brinkmann, 2013: 193-194).

Analys

Denna studie baseras på en tematisk analysform. Teman är ett begrepp som beskriver de mönster

som framkommer genom att en text analyseras i relation till studiens syfte (Braun & Clarke, 2006:

79, 82). De teman som väljs ut i analysen representerar antingen ett återkommande resonemang

eller ett resonemang som går i klinch med dessa. Den använda analysformen utgör en kombination

av induktion och deduktion likt Fereday och Muir-Cochrane (2006: 3-4) studie. Dels existerar ett

induktivt förhållningssätt gentemot empirin då intervjuerna talar för sig själv och därigenom

genererar teman. Dels existerar ett syfte med tillhörande frågeställningar vilket kommer att fungera

likt ett a priori fastställt kodningsschema. Med andra ord fanns en öppenhet för vad samtalen kunde

ge men de tolkades samtidigt utifrån ett sedan tidigare inramat perspektiv nämligen studiens syfte.

Styrkan med den tematiska analysen är att det är en flexibel metod som kan beskriva en detaljrik

empiri.

Etik

Studien har förhållit sig till vetenskapsrådets etiska riktlinjer beträffande samhällsvetenskaplig

forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Samtliga deltagare har muntligt informerats om studiens syfte,

hur intervjun kommer gå till och hur empirin kommer att användas. Deltagarna har fått vetskap om

att deltagandet varit frivilligt, anonymt och när som helst fått avbrytas. Därav används enbart

figurerade namn i studien och information som på något sätt kan identifiera deltagaren har ändrats.

För att undvika missförstånd eller oro har var och en av deltagarna fått med ett dokument vid

intervjutillfället som beskriver studiens etiska förhållningssätt mer i detalj (se bilaga C). Tre av

deltagarna kom från samma aktionsgrupp vilket gör att det inte går att utesluta att de har vetskap om

varandras medverkan. Det går heller inte att utesluta att de kan känna igen varandras beskrivningar

och därigenom identifiera varandra. Jag har aktivt försökt att minimera deras vetskap om varandra

och valt att inte svara på frågor om andra i gruppen deltagit eller ej för att skydda deras anonymitet.

Under samtalen tog flera av deltagarna självmant upp tillfällen då de utsatts för brott. Jag uppfattade

dessa händelser som känsliga då det de i viss mån återupplevde kränkningarna genom att återberätta

dem för mig. I de situationerna har jag främst försökt att lyssna och låta dem själva avgöra hur

mycket de var bekväma med att berätta. De tog även upp tillfällen då de själva begått brott vilket är

känsliga uppgifter då spridning av sådant material kan leda till straffrättsliga påföljder. På grund av

dessa skäl har vissa känsliga delar av materialet anonymiserats.

14

Resultat och Analys

Den tematiska analysen är uppdelad i två delar. Den första delen kommer att redogöra för hur

deltagarna motiverar illegala aktioner. Den andra delen kommer att redogöra för hur gränsen dras

mellan en acceptabel respektive en icke acceptabel aktion. Dessa två delar kommer att utgå från

studiens teoretiska ramverk, det vill säga utifrån Singers (1999/1975) utilitaristiska hållning, Regans

(1986) rättighetsbaserade moralfilosofi, Donovans (1990) emotionella teori, samt ett legalistiskt

perspektiv (Svärd, 2015). Det politiska tillvägagångssättet i aktionerna kommer förstås genom

Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) teoretiska ramverk över icke-vålds konflikter.

Hur motiveras illegala djurrättsaktioner?

I intervjuerna motiverades illegala djurrättsaktioner utifrån deltagarens etiska ställningstagande

vilket gav upphov till följande teman: den grundläggande moralen och veganism (i), en skeptisk syn

på lagen (ii), civil olydnad (iii) och dokumentation (iv).

Den grundläggande moralen och veganism

De illegala djurrättsaktionerna motiverades främst utifrån en grundläggande etisk föreställning som

genomsyrade deltagarnas syn beträffande djurs rättigheter. Denna föreställning kan främst härledas

till den feministiska emotionella teoribildningen (Donovan, 1990) och en utilitaristisk hållning

(Singer, 1999/1975). Den etiska föreställningen kring djurs rättigheter var nära sammanbunden med

deltagarnas övergång till en vegansk livsstil vilket i samtliga fall skedde stegvis vilket

överensstämmer med Gaarders (2007: 4-18) studie. När deltagarna beskrev hur de från början kom

att engagera sig i frågan kring djurs rättigheter beskrevs en tydlig emotionell händelse vilket ledde

dem till att ta ställning mot samhällets vedertagna djurhållning. Här beskriver Siv hur hennes

inställning till förtäring av kött och animaliska produkter förändrades efter att hon exponerats för

hur djur behandlas inom livsmedelsindustrin.

Siv: I början var det mycket det här: måste verkligen människor äta kött? Och sedan råkade

jag snurra in mig på hur det ser ut i industrierna och då bara brast det. Jag vägrade inse att

jag bidragit till det där och det var därför det tog så lång tid för mig. Just för att det var så

hårt för mig som verkligen är djurvän att inse att jag varit en del av det här enorma

problemet. Jag var i förnekelse hur länge som helst och hade en existenskris när jag insåg att

det här var någonting jag var en del av. Det var helt fruktansvärt.

I Sivs resonemang existerar först en fundering kring om människan verkligen måste äta animaliskt

kött. Här tolkar jag det som att hon försöker hitta ett rationellt argument för att förklara en

15

inneboende och växande känsla av att det känns fel att äta kött. Det rationella argumentet hamnar

sedan i bakgrunden inför de känslor som väcks när hon ser hur det ser ut i industrierna vilket går i

linje med Donovans (1990) resonemang. Hon ger uttryck för att den här behandlingen av djur inte

överensstämmer med hennes identitet som djurvän vilket utlöser en form av identitetskris när hon

inser att hon som konsument aktivt bidragit till detta. Att påbörja processen att bli vegan och sluta

bidra till utnyttjandet av djur grundar sig här på ett känslomässigt ställningstagande efter att ha

exponerats för djurs lidande i industrierna.

Johan beskriver en liknande process där han först exponerades för rationella argument och blev

övertygad om att det var fel att döda djur för att äta. Denna hållning förstärktes sedan genom

exponering av filmer som visade autentiska slakter av djur.

Johan: Han bara la fram sitt resonemang kring sin vegetarianism för mig och så tänkte jag ja

men okej men du har rätt vi borde inte bara döda djur hursomhelst eller det är säkert inte

rätt...Man såg slaktvideor alltså jag tror det var mycket medkänsla och så vill man bara få det

bekräftat av rationella argument.

Johans etiska ställningstagande inför utnyttjandet av djur innehåller likt Sivs resonemang både

element av rationalitet och känslor. Johan beskriver en starkare övertygelse baserad på rationella

argument men dessa behövde ändå bekräftas genom känslor vilket går i linje med Donovans (1990)

teori. Han ger uttryck för att medkänslan var en drivande orsak bakom ett etiskt ställningstagande

vilket kunde bekräftas med hjälp av en rationell argumentation.

Albin beskriver här hur viktig kosten är utifrån hur han ser på djurrätt. Han redogör för en åsikt som

samtliga deltagare uttryckte nämligen att lidandet för djur inom livsmedelsindustrin är omfattande

och moraliskt fel. Även om till exempel cirkus-, försöks- och zoodjur utsätts för lidande var

lidandet inom livsmedelsindustrin betydligt mer omfattande då det berörde betydligt fler djur. Albin

menar också att det är praktiskt möjligt för de flesta utanför djurrättsrörelsen att ändra på kosten och

därigenom direkt minska djurs lidande.

Albin: Jo men det är en stor del skulle jag säga. Dels för att det är så mycket lidande inom

livsmedelsindustrin och dels för att det är något alla kan göra i princip.

Albins citat ger uttryck för att den veganska mathållningen grundar sig på ett etiskt ställnings-

tagande för djuren. Det vill säga för att minska lidandet som förekommer inom livsmedelsindustrin

så kan konsumenten välja att inhandla produkter som inte utnyttjar djur. Det är politiskt effektivt då

lidandet inom livsmedelsindustrin anses vara de mest omfattande och för att alla i princip kan bidra.

Jag tolkar detta i linje med Abnerssons (2004: 6, 82-90, 103-106) resonemang att den veganska

16

livsstilen i detta fall ger uttryck för ett politiskt ställningstagande vilket överensstämmer med

djurrättsrörelsens övergripande mål nämligen att förtrycket och exploateringen av djur ska upphöra.

Dock var det inte helt problemfritt att följa en vegansk livsstil. Eva redogör här för problematiken

kring att äta medicin då det inte finns någon icke djurtestad medicin. Det var en punkt som hon

beskrev som svårare då medicin var nödvändig att använda och det inte finns något alternativt utbud

som var fri från djurförsök.

Eva: Men jag är ju vegan och använder inte någonting som kommer från djur. Ingen mat och

inga kläder eller saker som är testade på djur förutom om man måste äta medicin då. Det är

en svårare fråga då det inte finns ej djurtestad medicin…

Jag tolkar detta som att Eva ger uttryck för ett moraliskt dilemma då medicin kan vara nödvändigt

att använda samtidigt som det är en produkt som stödjer, enligt henne, ett moraliskt förkastligt

utnyttjande av djur. Eftersom det inte finns någon alternativ marknad blir det svårt för den i behov

av medicin att inte köpa och då indirekt stödja djurförsök. Enligt Eva blir det då en svårare fråga då

den inte kan lösas genom att förespråka ett likvärdigt alternativ. Detta är en problematik som ej kan

lösas genom Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) andra och tredje steg, opponering och

ingripande, då det skulle försvåra människors möjlighet att få medicin. När det kommer till

djurförsök inom medicinen blir således det första steget mer tillämpbart, det vill säga genom protest

och övertygande. Genom att tillämpa protest och övertygande kan aktivisterna påverka

konsumenterna vilka i sin tur kan utöva påtryckningar och därigenom ge upphov till en alternativ

marknad. Fram till dess är det inte praktiskt möjligt att handla efter den etiska hållningen.

När djurs rättigheter skulle argumenteras för ur ett rationellt perspektiv fick känslorna till viss del ta

ett steg tillbaka till fördel för en mer känslobefriad argumentation. Här utgår Siv från Singers

(1999/1975) begrepp speciesism när hon resonerar kring hur människan tar hänsyn till olika arters

intressen på godtyckliga grunder. Skillnaden beskrivs i förhållande till människans emotionella

närhet gentemot djuret vilket upplevs sakna logisk förankring.

Siv: Men allting är grundat i speciesism, det är rasism och sexism. Man tycker att vissa arter

är viktigare än andra arter. Och så är det ju. Vi tycker att människor är viktigast och sedan

tycker vi att, ja vad gillar vi? Hundar, katter, delfiner, primater. De vi kan relatera mest till.

Jag tolkar detta som både uttänkta och välinövade argument med en tydlig koppling till framförallt

Singers (1999/1975) begrepp speciesism. Det vill säga att vi behandlar arter olika baserat på vilken

närhet de har till arten människa och hur de används av oss. Sivs argumentation går även att koppla

till Svärds (2015: 338-339) resonemang kring hur vi gör skillnad på djur i lagen i förhållande till

17

deras relation med människan. Jag tolkar det som att Siv ställer sig kritisk inför de normer som

existerar i samhället beträffande djurs värde och att normerna enligt henne saknar logisk förankring

utifrån djurets intressen.

En skeptisk syn på lagen

Deltagarnas syn på lagen genomsyrades av ett skeptiskt förhållningssätt då lagen beskrevs som

ineffektiv och inte till fördel för djuren. Här beskriver Albin lagen som ett dåligt skydd för djuren

då den legitimerar ett systematiskt lidande.

Albin: Som ett skydd mot djuren så fungerar den väldigt dåligt. Det är ju ett systematiskt

lidande...Att den är till för att legitimera att vi utnyttjar djur. Sedan tycker jag att man inte

ska underskatta att det kan finnas skillnader och de kan spela roll i hur kraftigt lidandet är.

Jag tolkar Albins uttalande som att lagen fungerar legitimerande för att behålla en status quo-

situation beträffande samhällets vedertagna djurhållning. Med andra ord syftar lagen inte till att ta

hänsyn till djurs intressen utan dess funktion är primärt att anpassa sig efter och legitimera

människans vedertagna syn beträffande djurets mänskliga bruksvärde vilket är en argumentations-

linje som går i linje med Svärds (2015: 338-339) resonemang. Albin framhåller dock att det ger ett

visst skydd och kan lindra visst lidande. Ett förekommande argument hos de som förespråkar

djurskyddslagstiftningen är att lagstiftningen är progressiv i relation till andra länder. Jag tolkar

Albins förbehåll i slutet på citatet som ett försök att nyansera sin egen hållning till fördel för ett

vanligt förekommande motargument. Det vill säga att djurhållningen är värre i många andra länder

jämfört med Sverige.

Samtliga deltagare gav uttryck för en skepticism inför lagstiftningen och att den inte var till för

djurets intressen. Därav ställdes följdfrågor vilket behandlade vem djurskyddslagen egentligen var

till för. Så här valde Siv att beskriva anledningen till lagstiftningen.

Siv: Jag vet inte, kanske för att hjälpa vårt samvete. Kanske för att det är bra reklam att säga

att vi tar hand om djuren och vi följer de här reglerna. Jag tror att människor känner, bara

de hör att det kontrolleras på något sätt så känner de sig väldigt mycket tryggare. Och det

här med att det är så bra i Sverige och här har vi bra djurskydd och så visar man en video

från en hönsfarm och alla blir jätteupprörda.

Siv menar här att lagstiftningen syftar till att upprätthålla en bild av djurhållningen som moraliskt

försvarbar så konsumenten av animaliska produkter kan fortsätta konsumtionen utan samvetskval.

Detta går att koppla samman med Striwings (1998: 46-47) argument av djurplågerilagstiftningen,

18

det vill säga att dess huvudsakliga funktion, syftar till att bedöva våra samveten och inte skydda

eller ta hänsyn till djuren. Siv framhåller här en diskrepans mellan hur människor utanför rörelsen

uppfattar den vedertagna djurhållning gentemot hur den faktiskt är vilket framkommer när de

exponeras inför den. Jag tolkar det som att Siv upplever att många människor blir upprörda över det

som de exponeras inför men väljer att inte sluta bidra till det. Detta kan tolkas som ett kritiskt

förhållningssätt inför Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) första steg protest och övertygande. Att

det är svårt att övertyga människor bara genom exponering av autentiska videoklipp.

Civil olydnad

Eftersom lagen enligt samtliga deltagare ansågs vara problematisk då den inte på ett adekvat sätt tar

hänsyn till djurets intressen så hamnar den i direkt konflikt med deras etiska ståndpunkt, det vill

säga att det är fel att utnyttja djur. Tre av deltagarna: Albin, Siv och Johan var med i samma

gruppering och begick illegala handlingar som de själva beskrev som civil olydnad. Civil olydnad

beskrevs främst utifrån hur effektivt det var och framhölls som en strategisk metod för att skapa

politisk förändring. Siv redogör i nästkommande citat för att hon inte ser lagen som moralisk

kompass utan att lagen är föränderlig och att förhålla sig kritisk inför lagen är en förutsättning för

att samhället ska kunna växa.

Siv: För mig betyder det att inte bara gå på det man är tillsagd är rätt och fel. Att kritisera

lagen, att inte se lagen som en kompass för moral…sedan vet jag att civil olydnad är väldigt

effektivt.

Jag tolkar det som att Siv ser lagen som en dynamisk samhällelig företeelse som med tid kommer

förändras på ett progressivt sätt. Med andra ord ses inte lagen som fullständig utan bör ifrågasättas

och omarbetas på ett sätt där den ständigt förbättras. Detta tyder på att Siv i grunden tror på lagens

funktion och även dess förändringspotential vilket går i linje med Rawls (1971: 319-323) tolkning

av civil olydnad. Användandet av civil olydnad förespråkas därmed som ett fördelaktigt sätt att få

samhället att utvecklas samtidigt som det upplevs moraliskt berättigat. Detta tolkar jag som en typ

av opponering gentemot samhällets syn och lagstiftning beträffande djurets status (Ackerman &

Kruegler, 1994: 3-6).

Johan ser civil olydnad främst som en strategisk metod och inte en moralisk ideologi. Han anser

inte att rättssystemet är viktigare än miljontals individer vilket i detta sammanhang åsyftar de djur

som exploateras och dödas i livsmedelsindustrin. Han beskriver en konflikt inom honom. Att han

känner att han bör försöka leva efter de regler som finns samtidigt som han egentligen inte tycker

så.

19

Johan: Jag har nog förhållit mig till det väldigt mycket som en strategisk metod snarare än

som moralisk ideologi som är viktig att följa…Sedan jag blivit aktiv har kunnat känna mer

och mer att det kanske är viktigt och man kanske ska försöka leva efter de regler som finns.

Men jag tror inte att jag tycker så egentligen. Jag har inte så mycket respekt för rättsväsendet

så att det är viktigare än att ja många miljontals individer, att deras rätt att leva inte skulle

vara större än det.

Johan beskriver här ett distinkt avståndstagande från rättsväsendet då det legitimerar ett så

omfattande lidande. Jag tolkar det som att han anser att lagstiftningen inte stämmer överens med sin

etiska uppfattning. Därav beskrivs civil olydnad i högre utsträckning vara en taktisk politisk metod

snarare än en moralisk kompass. Det finns en viss motsägelse i denna argumentation då Johan både

distanserar sig från lagen, säger att han inte har någon respekt för den, samtidigt som han använder

civil olydnad vilket enligt Rawls (1971: 319-323) är en metod som förutsätter en tro på lagen och

dess förändringspotential.

Siv redogör här för när hon tillsammans med andra aktivister utförde en civil olydnadsaktion där ett

antal kalkoner fritogs. Hon menar att den juridiska definitionen stöld inte beskriver hennes handling

då hon själv menar att det är en fritagning. Det vill säga att det inte går att stjäla kännande individer

som vill leva från ett öde kantat av exploatering, lidande och död.

Siv: Fine, det är jätteolagligt för att det är stöld. Men jag ser det inte som stöld. Jag ser det

som en räddningsaktion. För att det är individer. Hade vi pratat om tv-apparater då fine det

är stöld. Men det är för att tv-apparater inte kan känna. Tv-apparater har ingen vilja att leva

vilket kalkoner har. Vilket i princip alla djur har.

Jag tolkar det som att själva lagbrottet, stöld, inte enbart motiveras på grund av den politiska effekt

som önskas uppnå utan även utifrån de faktiska liv som kunde räddas. Det blir tydligt att Sivs egna

etiska hållning rättfärdigar handlingen som god även om den bryter mot lagen. Siv kritiserar även

en av de mer paradoxala definitionerna i lagen, det vill säga att saker inte kan känna (Striwing,

1998: 26, 46). I nästa citat redogör Siv för problematiken med fritagningar. Att det är praktiskt

omöjligt att frita alla djur då de måste kunna säkerhetsställa att de får ett bra hem efteråt.

Siv: De här djuren som vi fritar blir som ambassadörer för de som blir kvar. Vi kan omöjligt

rädda 10 000 kalkoner. Det går ju inte för vi måste se till att de får ett bra hem efteråt. Det

går inte att släppa ut i naturen heller. De skulle aldrig klara sig.

Jag tolkar det som att Siv menar på att det är moraliskt fördelaktigt att rädda så många djur som

möjligt men att det inte anses vara praktiskt gångbart då de har ett moraliskt ansvar inför dem efter

20

fritagningen. Istället fokuserar hon på det politiska målet det vill säga att genom opponering försöka

nå en politisk och strukturell förändring till fördel för djuren (Ackerman & Kruegler, 1994: 3-6). De

fritagna djuren ska då ses som ambassadörer och, det vill säga symboler för den politiska kampen.

Dokumentation

Eva ingick inte i samma grupp som de andra och deltog främst i stängda aktioner där hon olovligen

tog sig in på olika ställen och filmade djurs levnadsförhållanden. Här beskriver hon att syftet bakom

aktionen är att kunna exponera människor som inte tillhör djurrättsrörelsen för djurs verkliga

situation i livsmedelsindustrin. Målet är att de ska komma i kontakt med sina känslor när de ser hur

djur behandlas innan de blir livsmedel.

Eva: Jag tror väldigt mycket på att sprida hur djuren har det att det är en form av att få folk

att connecta lite med sina känslor. Att det är väldigt svårt att känna för någon som man inte

är medveten om finns än. Utan man ser bara köttbiten på tallriken eller vad det nu kan vara

och aldrig någonting innan.

Jag tolkar det som att känslor utgör medlet för den önskade förändringen som Eva och hennes

grupp vill uppnå vilken går i linje med Donovans (1990) perspektiv. Syftet med att exponera

individer för denna typ av information är att framkalla en känslomässig reaktion. Den önskade

känslomässiga reaktionen är att det är moraliskt fel att behandla djur på det vedertagna och

dokumenterade sättet. Djurindustrin framställs som en undanhållande aktör vilket aktivt vill dölja

verkligheten då det inte anses vara bra ur ett profitperspektiv. Eva beskriver vidare att hon anser

olaga intrång vara en acceptabel handling vid denna typ av aktioner men att fysiskt bryta sig in är

en gräns som hon har valt att inte gå över. 6

Eva: Då begår vi olaga intrång genom att gå in genom öppna dörrar eller gå över staket. Vi

bryter oss inte fysiskt in genom dörrar och så där. Utan det är någon slags gräns vi har

dragit själva att vi går bara in där vi kan komma in liksom…Det är ju ett övervägande som vi

har tagit att vi vill göra det för att det som pågår därinne att det kommer ut till allmänheten

och det tycker vi väger tyngre än att vi begår det här brottet som inte skadar någon.

Att utföra brottet motiveras genom den nytta filmen kan göra då den kan spridas och påverka

människor utanför djurrättsrörelsen. Lagbrottet vägs mot den moraliska felbehandlingen som djuren

utsätts för och anses då vara ringa i jämförelse. Enligt Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) teori

6 Många djurstall är olåsta då det vid en brand kan vara nödvändigt att snabbt kunna släppa ut djuren (Striwing, 1998:

117). Detta ställs ofta som ett krav av försäkringsbolagen då egendomen (djuren) kan räddas och ej behöver

kompenseras av försäkringsbolagen.

21

positionerar sig denna typ av aktion som ingripande då Eva aktivt bryter mot lagen då hon går in

för att dokumentera förhållandet hos djur för att senare offentliggöra det. Ska dock tillägas att

namnen på de vars gårdar hade dokumenterats inte offentliggjorde då aktivisterna inte hade för

avsikt att peka ut enskilda individer utan snarare synliggöra hur svensk djurhållning går till.

Sammanfattningsvis motiveras illegala djurrättsaktioner utifrån en etisk föreställning som främst

kan förstås utifrån Singers (1999/1975) utilitaristiska hållning och Donovans (1990) emotionella

hållning beträffande djurs rättigheter. Denna hållning förkroppsligas genom en vegansk livsstil som

tar avstånd från alla former av animaliska produkter vilka ses som konsekvenser av moraliskt

förkastliga gärningar. I den meningen är den veganska livsstilen en politisk handling, det vill säga

att veganism aktivt syftar till en politisk förändring vilket går i linje med Abnerssons (2004: 6, 82-

90, 103-106) studie. Eftersom den etiska föreställningen beträffande djurs rättigheter inte anses

stämma överens med lagen existerar en stark skepticism gentemot lagen. Lagen tolkas som ett sätt

att legitimera ett moraliskt förkastligt samhällssystem och beteende mot djur vilket går i linje med

Svärds (2015: 338-339) resonemang. Det blir således en konflikt där den moraliskt eftersträvans-

värda handlingen enligt lag tolkas som ett brott. Tre av deltagarna väljer då att använda sig av civil

olydnad vilket syftar till att använda lagbrottet i sig för att åstadkomma en politisk förändring vilket

kan beskrivas enligt Ackerman och Kruegler (1994: 3-6) som opponering. Den fjärde deltagaren

begick lagbrott men då enbart i stängda aktioner (i det fördolda). Där var syftet att exponera

allmänheten för hur svensk djurhållning går till och därigenom skapa en politisk förändring. Enligt

Ackerman och Kruegler (1994: 3-6) skulle detta tolkas som en form av ingripande. En stor del av

de brottsbelagda aktioner som deltagarna begick riktades mot livsmedelsindustrin vilken var en

aktör som ansågs stå för det mest omfattande lidandet i samhället. Dessa två typer av

tillvägagångssätt och dess motiveringar synliggör samtidigt en tro på förändring vilket nyanserar

deras skepticism beträffande lagen. Det vill säga att det finns en tro på förändring i såväl lagen som

i samhället och därav utförs dessa aktioner.

Var dras gränsen mellan en acceptabel respektive en icke acceptabel aktion?

För att förstå var gränserna dras mellan en acceptabel och icke acceptabel aktion valde jag att tolka

deltagarnas utsagor beträffande vad de tyckte var acceptabelt respektive icke acceptabelt att utföra

eller vara delaktig i. Detta genererade följande teman: våld mot kännande individer (i), skillnaden

mellan att stödja och göra själv (ii) och, beteenden som ansågs vara moraliskt problematiska (iii).

22

Våld mot kännande individer

Våld mot människor uppfattades som något negativt av samtliga deltagare både då det orsakade

lidande för individen och för att det inte var effektivt för djurrättsfrågan vilket överensstämmer med

Munros (2005: 75, 80-81) studie. Våld som begrepp beskrevs både som fysiskt och psykiskt. I

citatet beskriver Albin hur han ser på våld i samband med civil olydnad.

Albin: Jag kan inte tänka mig att använda våld i någon aktion och det är en del av civil

olydnad…Jag tänker också mer psykiskt våld som hot eller liknande det går bort för mig

också för det är mot mina principer. Jag tror heller inte att det är effektivt…För det handlar

inte bara om djuren utan om vi ska skapa ett samhälle som präglas av rättvisa och fred så är

det dumt att använda våld.

Albin framhåller först att det finns strategiska fördelar med att inte använda våld vilket ingår i

principen kring civil olydnad (Rawls, 1971: 319-323). Det uppfattas helt enkelt inte som politiskt

effektivt. För det andra tolkar jag det som att Albin lever sitt vardagliga liv efter en icke vålds-

princip. Att han anser det vara eftersträvansvärt då han medverkar till ett framtida samhälle som

inte innehåller våld.

Här beskriver Johan att användningen av våld är en tydlig gräns som han väljer att inte gå över. Han

menar att han inte har några kval inför någon handling upp till våld mot en kännande individ. Han

medger dock att det skulle kunna finnas situationer där våld kan berättigas men ställer sig ändå

tveksam inför att begå våldsamma handlingar själv.

Johan: …jag har inga kval för någonting upp till våld mot kännande individ. Som människa

eller annan typ av individ. Skadegörelse av egendom, stöld, olaga intrång sådana saker det

känner jag är absolut inget fel med det eller det kan jag absolut tänka mig att göra. Det har

jag gjort. Men jag skulle vara mer tveksam till att skada en annan människa eller ett annat

djur även om det nog skulle finnas situationer där det kanske skulle vara berättigat.

Jag tolkar Johans uttalande som att han håller varelsers lidande som en utgångspunkt för huruvida

en handling kan anses vara moraliskt berättigat eller inte vilket går i linje med Singers (1999/1975)

resonemang. I och med denna hållning blir det mer moraliskt eftersträvansvärt att agera mot lagen.

De brott Johan räknar upp i detta citat går att finna i SÄPO:s (1998-2005) rapporter över vilka

anmälda brott som kan kopplas samman med djurrättsaktivism. Dock lämnas visst utrymme för

våld i vissa situationer då det skulle kunna anses vara berättigat. Trots den reflektionen uttrycker

Johan ändå tveksamhet inför att själv begå våldsamma handlingar.

23

Att stödja men inte göra själv

Albin, Siv och Johan hade varit med under aktioner som innehöll allvarligare former av brott

(inbrottsstöld) än det Eva valde att utföra (olaga intrång). Däremot stödde Eva dessa former av

aktioner och ansåg att de var moraliskt berättigade. Eva beskriver här att hon tycker att

djurfritagningar är moraliskt berättigade om det leder till att djuret får ett fint liv efteråt.

Fritagningar skildras som en räddningsaktion då den räddar djurets liv framför ett brottsligt

beteende, det vill säga stöld.

Eva: Rent generellt så tänker jag att det är moraliskt okej att fysiskt rädda djur, att rädda

någons liv, att åka till en farm och ta med sig en gris som får leva ett fint liv sedan.

Jag tolkar Evas uttalande som att moralen i detta fall kretsar kring varelsers livsvärde (Regan,

1986:183-187). Det vill säga att livet i sig har ett värde och i djurets fall är det moraliskt berättigat

att rädda det från att utnyttjas av människan även om det är olagligt. Däremot såg Eva en viss

problematik kring skadegörelse och stöld mot farmaren. Här redogör Eva för hur hon upplever

lagbrotten som acceptabla då hon inte begår stöld eller förstör något som kan påverka bonden

negativt. Att olovligen ta sig in och filma beskrivs som ett harmlöst beteende.

Eva: Jag bryr om människor också och jag tror att om en person som har en grisfarm

kommer på morgonen och dennes dörr är uppbruten att det påverkar den också. Men det är

inte någon som vet att vi har varit där, vi lämnar aldrig något. Vi tar inga djur med oss utan

det är ju väldigt anonymt. Vi går nästan aldrig ut med vilka ställen vi har filmat på utan då

släpper vi hur det ser ut på äggfarmarna i Sverige.

Moralen i detta uttalande kretsar enligt min tolkning kring lidandet som är ett intresse människan

och djuret delar enligt Singers (1999/1975) resonemang. Det övergripande målet inom

djurrättsrörelsen är att stävja det lidande som människan åsamkar djur genom exploatering, förtryck

och dödande. Att då förorsaka andra varelser, i detta fall människor, lidande anses inte bara vara

politiskt ineffektivt utan även moraliskt förkastligt. Min tolkning av Evas berättelse är att hon

beskriver en ambivalent känsla av att det är moraliskt fördelaktigt att inte gå över en gräns och

därav väljer hon att inte göra det. Samtidigt som hon stödjer andra som utför denna typ av aktioner.

Hon försöker även förminska den moraliska problematiken med att begå ett lagbrott genom att

neutralisera hennes egna handlingar utifrån hur mycket lidande hon anser att aktionen förorsakat

lantbrukaren.

24

Beteenden som ansågs vara moraliskt problematiska

Johan beskriver här hur han känner inför två allvarligare och medialt uppmärksammade hot som

tidigare riktats mot en minkpälsfarmare. Han uttrycker här en typ av ambivalens inför hoten. Det

kan å ena sidan ses som moraliskt berättigat då pälsfarmaren utsätter djuren är betydligt allvarligare

former av lidande än den skada hoten gav upphov till. Samtidigt upplevs det som strategiskt fel och

som att det motverkar djurrättsrörelsens övergripande mål. Den upplevs även onödig då den bygger

på en macho- och våldskultur vilket tolkas som ett oönskat element för Johan.

Johan: Det är betydligt mer fel att föda upp och orsaka verkligt våld då på minkar eller andra

djur som man gör om man har de i plågsamma förhållanden. Om man dödar dem på slutet

liksom det värsta man kan göra mot en människa. Det är mycket mycket värre än en sådan

yxa. Men jag har ändå motsatt mig den typen av aktioner, strategiskt är det onödigt fel. Man

skapar en splittring inom rörelsen, får en dålig bild av djurrättsrörelsen. Det verkar hotfullt

man bygger på en macho- och våldskultur som känns onödig.

Jag tolkar det som att Johan förhåller sig till en av utilitarismens svagheter nämligen att den kan i

aggregerad form rättfärdiga en moraliskt förkastlig handling då den maximerar lyckan för

majoriteten vilket är en kritik Regan (1986: 183-187) riktat mot utilitarismen. Det vill säga att i en

rationell antingen-eller-kalkyl kan minkfarmarens våld mot minkarna sättas i relation till våld och

hot mot minkfarmaren själv i syfte att få minkfarmarens att upphöra med sin verksamhet. I en sådan

kalkyl kan våld eller hot rättfärdigas mot minkfarmaren. Johan motsätter sig trots det denna typ av

aktion då det skapar splittring inom djurrättsrörelsen. Det anses heller inte vara politiskt effektivt då

det förmedlar en ofördelaktig bild av djurrättsrörelsen som hotfull. Jag tolkar det som att Johan

även anser att en macho- och våldskultur är ett ovälkommet element i djurrättsrörelsen.

Här berättar först Siv hur hon blir upprörd på andra djurrättsaktivister, som använder sexism för att

föra djurrättsrörelsen framåt. Där dras en tydlig gräns att det inte anses vara acceptabelt att föra

djurrättsrörelsen framåt på bekostnad av en annan kamp, i detta fall feminismen. Därefter beskriver

hon en aktion som hon tänkte delta i men fick ställas in då det inte ansågs vara gångbart. Det var

dagarna efter terrorattentatet i Stockholm den 7 april år 2017 och många människor hade tagit sig

till platsen för attentatet för att visa sitt stöd för de drabbade.

Siv: Jag skulle säga att det är väldigt viktigt att man inte, under aktionen, kränker någon

annan. Trycker ner en annan grupp. Jag har blivit fruktansvärt arg på folk som använder

sexism för att föra djurrättsrörelsen framåt…Som nu, det här hemska terrordådet på

25

Drottninggatan och vi hade precis planerat att vi skulle stå nere på plattan med döda

tuppkycklingar i händerna i en formation.

Daniel: Riktiga döda tuppkycklingar?

Siv: Ja för att visa offer inför påsk för folk köper väldigt mycket ägg. Så då ville vi stå upp för

tuppkycklingarna som gasas ihjäl och vi var så här: det här funkar inte, folk står här och

sörjer. Vi kan inte kräva den här platsen just nu. Vi måste respektera att folk går igenom

något annat. Vi kan inte heller stå här och skrämma upp folk eller göra folk ännu mer

upprörda. Så det blev det så att vi fick skjuta upp det här.

Jag tolkar det som att Siv poängterar att kampen som djurrättsrörelsen för bör sättas i relation till

andra kamper som kan anses moraliskt relevanta. Detta kan kopplas samman med moralen kring

lidandet i linje med Singers (1999/1975) hållning. Det vill säga genom att gå emot den feministiska

kampen bidrar aktivisten till en viss form av indirekt lidande vilket drabbar de som förtrycks av

patriarkatet. Siv beskriver vidare det som olägligt att hålla en aktion där människor som sörjer kan

bli skrämda eller mer upprörda. Att de utifrån en emotionell utgångspunkt inte kan kräva den

platsen just då. Jag tolkar det som att Siv ger uttryck för att aktioner måste anpassas till när och var

de äger rum i förhållande till allmänhetens mottaglighet vilket ger uttryck för en strategisk

tankegång, att protest och övertygande bör sättas i relation till allmänhetens mottaglighet om en

önskvärd politisk effekt ska kunna uppnås (Ackerman & Kruegler, 1994: 3-6).

Sammanfattningsvis drogs gränsen mellan en acceptabel respektive icke acceptabel aktion utifrån

tre teman: våldsanvändning, att deltagaren valde att inte själva använda en metod, och vid beteende

som upplevdes som problematiskt. Våldsanvändning uppfattades uteslutande som något negativt

om det skedde i djurrättsrörelsens namn. Det beskrevs som ineffektivt, gå emot ideal och moraliska

principer. Detta kan kopplas samman med en etisk hållning som förespråkar att djur inte ska lida

eller utnyttjas. Det blir då paradoxalt att bidra till mänskligt lidande då människors och djurs

lidande anses vara likvärdiga. En tydlig gräns uppstod när deltagarna ansåg sig kunna stödja en viss

handling men själva valde att inte utföra den eller delta vid sådana aktioner. Att inte vilja göra det

själv men ändå stödja det tyder på ett ambivalent förhållningssätt gentemot den typen av aktioner.

Två typer av beteenden uppfattades som särskilt problematiska. För det första om aktivismen

skedde på bekostnad av andra kamper eller upplevda orättvisor. För det andra hur samhället kan

tänkas bemöta aktionen, det vill säga om det är rätt tid och rätt plats för att uppnå en önskvärd

effekt.

26

Slutsatser

Här redovisas kortfattat studiens slutsatser som baseras på den tematiska analysen. Studiens syfte

var att undersöka hur djurrättsaktivister i samtalet motiverar illegala aktioner och var gränsen går

mellan vad som anses vara acceptabelt respektive icke acceptabelt beteende i dessa aktioner. Deras

motiv förklarades teoretiskt utifrån dessa perspektiv; Singers (1999/1975) utilitaristiska hållning (i),

Regans (1986) rättighetsbaserade moralfilosofi (ii), Donovans (1990) emotionella teori (iii), och ett

legalistiskt perspektiv (iv). Vart och ett av dessa perspektiv kommer att beskrivas i förhållande till

studiens frågeställning vilket var följande: Hur motiveras illegala djurrättsaktioner av

djurrättsaktivister och var går gränsen för en acceptabel respektive icke acceptabel aktion?

Utilitarism

Hur motiveras illegala djurrättsaktioner?

Singers (1999/1975) argumentation kring djurs intressen fungerade som en rationell utgångspunkt i

resonemangen kring den grundläggande moralen och veganism i samtalen. Att djur har intresse av

att uppleva välbehag och inte lidande beskrevs som grunden för hur människan moraliskt sett skulle

förhålla sig till djur. Detta moraliska ställningstagande tillsammans med en emotionell aspekt

ansågs angelägnare än att följa de lagar som aktivt förtrycker och exploaterar djur vilka ansågs vara

moraliskt förkastliga. Med andra ord, djurrättsaktivisterna motiverade illegala djurrättsaktioner

rationellt utifrån Singers (1999/1975) resonemang kring djurs intressen.

Var går gränsen mellan en acceptabel och icke acceptabel aktion?

Singers (1999/1975) argumentation utgör den huvudsakliga utgångspunkten för vad

djurrättsaktivisterna ansåg vara acceptabelt respektive icke acceptabelt beteende under en aktion.

Handlingar som leder till lidande och/eller berövar varelser - människor och/eller djur - välbehag

uppfattas i huvudsak som icke önskvärda. De beteende som leder välbehag och/eller eliminerar

lidande uppfattas tvärtom som önskvärda handlingar. Därav tolkades all typ av våld, både fysiskt

och psykiskt, riktad mot kännande varelser som ett moraliskt förkastlig beteende vilket samtliga

deltagare gav uttryck för. Även beteende som skedde på bekostnad av andra kamper eller upplevda

orättvisor ansågs vara icke acceptabelt då det bidrog till en viss form av lidande. Att

djurrättsaktivister inte använder sig av våld i någon högre utsträckning är ett resultat som går i linje

med tidigare forskning och officiella myndighetsrapporter (Brå, 2009, Munro, 2005: 75, 80-81 &

SÄPO, 1998-2005). Det fanns dock en viss diskrepans mellan deltagarna kring vad som kunde

utgöra något nödvändigt ont för att åstadkomma något gott. Att till exempel begå inbrott i ett stall

ansågs hos tre av deltagarna som något acceptabelt medan den fjärde deltagaren uttryckte en

27

skepticism kring att utföra det själv då hon menade att handlingen bör påverka bonden negativt.

Däremot sa uttryckt hon ett moraliskt stöd för den typen av aktioner.

Rättighetsbaserad moralfilosofi

Hur motiveras illegala djurrättsaktioner?

Regans (1986) resonemang kring rättigheter användes inte i samtalen för att motivera illegala

djurrättsaktioner men kunde nämnas vid enstaka tillfällen och då främst som en litteraturreferens

eller dylikt. Rättighetsaspekten medför en del problem vilket jag redogjort för under avsnittet

teoretiska utgångspunkter (Benton, 1993: 230, Cochrane, 2012: 41 & McCloskey, 2008: 81, 98-99,

107). Att motivera ett moraliskt ställningstagande för djur utifrån rättighetsperspektivet sker i något

av en uppförsbacke och det kan vara en av anledningarna till varför djurrättsaktivisterna inte valde

att förhålla sig till Regans rättighetsbaserade perspektiv. Detta är något förvånande då Regan vid

sidan av Singer anses vara en av de mest inflytelserika teoretikerna beträffande djurrättsetik.

Var går gränsen mellan en acceptabel och icke acceptabel aktion?

I samtalen användes inte Regans (1986) perspektiv för att dra några tydliga gränser vad gäller en

acceptabel respektive en icke acceptabel aktion. Däremot går det att tolka in ett bidrag av Regan i

resonemangen kring vad som kan anses vara ett nödvändigt ont i utilitaristiska sammanhang. Regan

(1986: 183-187) menar att en adekvat moralisk teori aldrig kan rättfärdiga en ond handling även

om det åstadkommer något gott. Detta kan ha fungerat som en stoppkloss för en av utilitarismens

svagheter. Det vill säga att vissa former av lidande kan legitimeras om målet är att maximera lyckan

och minimera lidandet för majoriteten.

Emotionell teori

Hur motiveras illegala djurrättsaktioner?

Donovans (1990) emotionella teori fungerade som en utgångspunkt för att förstå känslornas roll i

resonemangen kring den grundläggande moralen och veganism i samtalen. När djurrätt skulle

samtalas utifrån ett rationellt perspektiv var kopplingarna till Singers (1999/1975) utilitaristisk

perspektiv framträdande. Dessa rationella argument hade påverkat deltagarnas syn beträffande

djurrätt men minst lika mycket hade detta påverkats av känslor. Deltagarna hade exponerats för

djurs lidande på olika vis och tillsammans med de rationella argumenten cementerade dessa två

element en etisk hållning beträffande djurrätt. Det vill säga var det en kombination av rationella

argument och den känsla som utlöstes vid exponeringen av djurs lidande som beskrev hur deras

hållning beträffande djurrätt hade växt fram. Detta stämmer väl överens med Donovans (1990)

perspektiv som menar att det är våra emotionella band till icke mänskliga livsformer som utgör

grunden för deras rättigheter. Att framkalla känslor var även en taktik som deltagarna använde sig

av för att sprida sitt politiska budskap. Till exempel berättade en av deltagarna att de utförde

28

aktioner som bestod av att exponera allmänheten för slaktfilmer i hopp om att framkalla en negativ

känsla vilket skulle leda till ett avståndstagande från att konsumera animaliska produkter. I den

meningen tolkades framkallandet av känslor som en effektiv metod för att övertyga andra vilket går

i linje med Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) första strategi, protest och övertygande. Att utföra

illegala aktioner syftade dessutom hos en av deltagarna till att få material som kunde användas för

att få allmänheten att komma i kontakt med sina känslor. Sammanfattningsvis hade känslorna en

central funktion både i deras egen övertygelse och hur de valde att övertyga andra.

Var går gränsen mellan en acceptabel och icke acceptabel aktion?

Känslor utgjorde enbart i ett fall en gränsdragning i samtalen kring vad en acceptabel respektive

icke acceptabel aktion bör innehålla och då sattes det i relation till aktionens effektivitet. Det vill

säga att aktionernas effektivitet var beroende av hur allmänheten antas motta aktionerna vilket har

en känslomässig aspekt. I studien beskrevs detta i förhållande till en aktion som ställdes in till följd

av terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm den 7 april år 2017. I det läget ansågs det inte

lämpligt att känslomässigt kräva den platsen då människor sörjde. Med andra ord ansågs det fel att

påverka allmänhetens känslor och göra dem upprörda när de sörjde.

Det legalistiska perspektivet

Hur motiveras illegala djurrättsaktioner?

Deltagarnas förhållande till lagen går i linje med Svärds (2015: 338-339) resonemang, det vill säga

att lagen bygger på en skillnadslogik där dess övergripande funktion är att legitimera den

vedertagna djurhållningen. Lagrummen som berörde djur ansågs vara moraliskt förtryckande och

sakna legitimitet. Att följa det moraliska ställningstagandet framför dessa lagrum ansågs därmed

som en mer motiverad och önskvärd handlingsmöjlighet. Själva brottet sattes i relation till dess

potentiella politiska effekt i förhållande till djurrättsaktivismens övergripande politiska mål. Det vill

säga hur effektivt lagbrottet kunde bidra till att förtrycket och exploateringen av djur upphör. Om

lagbrottet upplevdes effektivt utifrån detta övergripande mål och inte gick emot det moraliska

ställningstagandet kunde det motiveras. Samtliga deltagare hade någon gång begått civilolydnad

under en djurrättsaktion vilket är en historiskt sett känd metod för att synliggöra och skapa politisk

debatt kring orättvisa lagar. Enligt Rawls (1971: 319-323) tror de som utför civil olydnad gott om

lagen och kommer agera inom rammarna för denna tro. Deltagarna gav genom in aktivism uttryck

för en tro på förändring vilket betyder att de finner metoden och lagen i sig meningsfull.

Var går gränsen mellan en acceptabel och icke acceptabel aktion?

Om aktionen inte gick emot deltagarnas moraliska ställningstagande så drogs gränserna mellan en

acceptabel och icke acceptabel aktion vid dess potentiella politiska effekt. Att begå en illegal aktion

sattes därmed i förhållande till djurrättsrörelsens övergripande mål. Att till exempel släppa ut

29

minkar kan anses vara moraliskt önskvärt då liv räddas och pälsfarmarens verksamhet drabbas av

ekonomisk förlust. Men det gynnar inte djurrättsrörelsens övergripande mål och upplevdes därav

inte som en acceptabel aktion. Således kunde vissa handlingar och aktioner stödjas utifrån den

moraliska aspekten men inte utifrån ett politiskt effektivitetsperspektiv. Det existerar med andra ord

en balansgång mellan illegala aktioner och allmänhetens reaktion vilket således sätter gränser för

valet av aktion mer än handlingens status i lagen såtillvida den anses vara moraliskt önskvärd.

Diskussion

Här kommer studiens resultat att problematiseras i relation till studiens syfte och till tidigare

forskning. Det kommer även formuleras problemområden för framtida forskning då outforskade

områden inom det berörda forskningsfältet uppkommit under arbetets gång.

Den här studien har valt att undersöka hur djurrättsaktivister motiverar illegala aktioner och var

gränsen går mellan en acceptabel och icke acceptabel aktion. För att förstå dessa motiveringar har

tre teorier som behandlar djurrättsetik och ett legalistiskt perspektiv som behandlar djurs status i

lagen applicerats. Resultaten visade att djurrättsaktivister motiverade illegala aktioner utifrån en

etisk hållning som kunde kopplas till Singers (1999/1975) utilitaristiska perspektiv och Donovans

(1990) emotionella teori. Att handla moraliskt framställdes som mer önskvärt än att följa lagen

vilken beskrevs i linje med Svärds (2015: 338-339) resonemang som ett sätt att legitimera

samhällets vedertagna och moraliskt förkastliga djurhållning. De illegala aktionerna ska förstås som

en politisk handling - i linje med Ackerman och Krueglers (1994: 3-6) teori över icke-

våldskonflikter - där den upplevda effektiviteten i förhållande till djurrättsrörelsens övergripande

mål spelade en central roll i hur den motiverades. Lagöverträdelser som ansågs moraliskt önskvärda

men skadade detta mål beskrevs som politiskt ineffektiva och därmed inte önskvärda. Att använda

våld – både psykiskt och fysiskt – beskrevs dels som en politiskt ineffektiv metod och dels som ett

moraliskt förkastligt beteende i linje med Singers (1999/1975) resonemang kring lidande.

Resultaten kan inte göra anspråk på att förklara hur Singers (1999/1975) utilitaristiska perspektiv

och Donovans (1990) emotionella teori interagerar med varandra inom individen. Det vill säga om

den ena föreställningen kommer före den andra och i så fall varför. Detta skulle dock vara av

intresse för vidare studier att mer djupgående undersöka. Bristen på resonemang kopplad till

Regans (1986) rättighetsfilosofi var ett oväntat resultat då han ofta porträtteras som en av de mer

centrala teoretikerna inom såväl djurrättsetiken som inom djurrättsrörelsen. Lika oväntat var att

känslor skulle ha en sådan framträdande roll i djurrättsaktivisternas etiska hållning. Donovan (1990)

menar att känslor ger uttryck för feminitet som i regel underordnas rationella förklaringsmodeller

30

som ger uttryck för en maskulinitet. Den litteratursökning som gjordes beträffande djurrättsetik

visade på att den vetenskapliga debatten uppehöll sig främst kring rättigheter (Regan, 1986) och

intressen (Singer, 1999/1975) och desto mindre vid känslor. Detta kan tyda på att känslor i relation

till aktivism är ett outforskat område och i behov av ytterligare studier.

Att låta en individ själv motivera varför hen begår en typ av handling - eller stödjer den - ger en

djupgående inblick i hur individen förhåller sig och tillskriver handlingen mening. Förhoppning är

att delvis kunna förklara deras beteende genom att förstå hur de motiverar den. Detta är dock inte

oproblematiskt. För det första går det inte med säkerhet att avgöra hur mycket förklaringspotential

motiveringar i sig har när det kommer till att faktiskt begå en handling. Många som tillhör

djurrättsrörelsen delar aktivisternas hållning beträffande djurrättsetik och syn på lagen men begår

ändå inte den här typen av handling. Detta tyder på att det finns andra orsaker som också kan

förklara handlingen förutom hur den motiveras. Studier med andra teoretiska utgångspunkter och en

annan typ av förförståelse hade kunnat beskriva illegala aktioner utifrån till exempel; känslan av

spänning, grupptillhörighet, identitet, tidigare erfarenheter, genus eller värderingar.

För det andra bör motiveringar sättas i relation till den tillhörande gruppens politiska agenda. Hur

de motiverar sina handlingar kan ha påverkas av gruppens politiska ideologi och inte enbart gett

uttryck för den enskildes egna moraliska övertygelse. För det tredje bör det ifrågasättas hur mycket

den moraliska föreställningen kan antas påverka deltagarnas beteende? Det finns många andra skäl

till varför man väljer att begå en handling förutom det moraliska ställningstagandet. Till exempel

kan man uppfatta något som antingen moraliskt förkastligt och moraliskt önskvärt utan att för den

delen agera på det. För det fjärde kan moralen både ses som något som möjliggör handlingar, till

exempel illegala aktioner, och något som begränsar handlingar, till exempel inte skada andra

levande varelser. För det femte kan brottsliga handlingar i sig upplevas som ett moraliskt förkastlig

beteende och därav hämma illegala aktioner trots att individen stödjer den djurrättsetik som för en

annan legitimerar handlingen. De flesta djurrättsaktivister begår trots allt inte brott i deras roll som

aktivister (Brå, 2009, Munro, 2005: 75, 80-81 & SÄPO, 1998-2005). Urvalet i den här studien utgör

således en marginell grupp i förhållande till majoriteten av djurrättsaktivister i Sverige.

Förhoppning är dock, beträffande resultatens överförbarhet, att denna studie kan användas som

fingervisningar gällande framtida studier vilka ämnar undersöka lagöverträdelser bland

djurrättsaktivister.

Jag har redan varit inne och beskrivit ett antal kunskapsluckor beträffande djurrättsaktivism då det

som sagt är ett eftersatt område inom kriminologin. För vidare studier rekommenderas framförallt

ett fortsatt begreppsligt utvecklande av djurs status inom lagen och dess vedertagna tillämpning

31

inom den kriminologiska kunskapsproduktionen. Det vore även fruktbart att studera djurrätts-

aktivism mer ingående och förbättra det generella kunskapsläget beträffande känslornas roll. Till

exempel, hur starka känslor som är acceptabelt att framkalla hos allmänheten vid illegala

djurrättsaktioner? I intervjuerna framkom det även att aktivisterna var utsatta för brott så som hot

och våld under deras aktioner vilket är ett fenomen som bör undersökas vidare ur ett viktimologiskt

perspektiv. Jag vill även föreslå en närmare undersökning kring hur hotbildskonstruktionen

gällande djurrättsaktivister uppkom år 1997 för att sedan fasas ut ett antal år senare. Varför det blev

ett hot mot rikets inre säkerhet? Varför försvann det när Brå tog över? Var det någonsin ett hot och

hur formulerades det? Brå (2009) argumenterar för att de mer extrema djurrättsaktivisterna tillhör

den autonoma vänstern vilket enligt min mening bör problematiseras då internationell forskning

beträffande genus och våldsanvändning inom djurrättsaktivism inte överensstämmer med den

bilden.

Avslutningsvis, är det då moraliskt fel av deltagarna att begå lagbrott trots att de innehar den så

kallade moralfanan? En historisk genomgång av lagstiftningen skulle visa att lagar bland annat har

varit orättvisa, förtryckande, moraliskt förkastliga och tillämpats i högre utsträckning på socialt

utsatta grupper. Att ickevåldstekniker så som civil olydnad användes för att göra motstånd mot

rassegregation eller kolonialism skulle nog få i dagens läge tolkat som moraliskt förkastligt för att

de bröt mot lagen. Jag väljer att inte lägga någon värdering i huruvida det är moraliskt fel eller rätt

att begå denna typ av brottsliga handlingar som djurrättsaktivisterna gör sig skyldiga till. Samtidigt

finner jag, likt Svärd (2015: 338-339) och Striwing (1998: 46-47), att lagen inte kan anses vara

etiskt försvarbar i dess nuvarande skick då den legitimerar en moraliskt förkastlig form av lidande.

Denna studie har behandlat djurrätt utifrån ett kontroversiellt perspektiv hemmahörande hos den

gröna kriminologin (Beirne & South, 2007: xiii). Studien har förhållit sig till djur, likt människan,

som varelser med faktiska intressen levande i ett speciestiskt samhälle (Singer, 1999/1975).

Beträffande den pågående vetenskapsteoretiska utveckling anser jag likt Svärd (Svärd, 2015: 1-2)

att samhällsvetenskapen, där kriminologin räknas in, befinner sig i en förparadigmatisk period med

avseende de värden som tillskrivs djur. Det vill säga kommer det för eller senare uppstå en

paradigmatisk kris där det inte längre är hållbart att studera, förhålla sig till eller behandla djur i

samhället under de moraliskt paradoxala omständigheter som för tillfället råder. Förhoppningen är

att denna studie kan ge upphov till ett ytterligare problematiserande av hur djur undersöks inom

kriminologin och bidra till krisens ofrånkomliga öde då det nuvarande systemet leder till mycket

lidande i samhället.

32

Referenser

Abnersson, V. (2004) Djurrättsveganism – social rörelse, identitet, livsstil. Umeå: Umeå

Universitet.

Ackerman, P. & Kruegler, C (1994) Strategic nonviolent conflict. USA: Praeger Publishers.

Ahrne, G & Svensson, P (red.) (2013) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.

Benton, T. (2007) ”Ecology, community and justice: the meaning of green” i: Beirne, P. & South,

N. (red.) Issues in green criminology – confronting harms against environments, humanity and

other animals, sid. 3-31. Willan Publishing: UK.

Benton, T. (1993) Natural relations?: ecology, animal rights and social justice. London: Verso.

Beirne, P. (2007) ”Animal rights, animal abuse and green criminology” i: Beirne, P. & South, N.

(red.) Issues in green criminology – confronting harms against environments, humanity and other

animals, sid. 55-83. Willan Publishing: UK.

Beirne, P. & South, N. (red.) (2007) Issues in green criminology – confronting harms against

environments, humanity and other animals. Willan Publishing: UK.

Braun, V. & Clarke, V. (2006) “Using thematic analysis in psychology”, Qualitativ research in

Psychology, Vol. 3:2, sid. 77-101.

Brottsförebyggande rådet, Brå, (2009) våldsam politisk extremism – antidemokratiska grupperingar

på yttersta höger- och vänsterkanten. Rapport av Brå nr. 2009:15. Västerås: Edita Norstedts.

Cochrane, A. (2012) Animal rights without liberation: applied ethics and human obligations. New

York: Columbia University Press.

Collste, G. (2011) Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur AB.

Donovan, J. (1990) ”Animal rights and feminist theory”, Journal of women in culture and society,

vol. 15, nr. 2, sid. 350-375.

Escobar, S (2015) ”Recognizing the ’other:’ issues of animal-human relationships and animal rights

in crime and justice”, Contemporary justice review, 18:4, sid. 391-394.

33

Fereday, J. & Muir-Cochrane, E. (2006) ”Demonstrating rigor using Thematic Analysis: a hybrid

approach of inductive and deductive coding and theme development”, International Journal of

qualititative methods, Vol. 5, nr 1, sid. 1-11.

Galvin, S. & Herzog, H. (1992) ”Ethical ideology, animal rights activism, and attitudes toward the

treatment of animals”, Ethics & behavior, vol. 2, nr. 3, sid. 141-149.

Gaarder, E. (2007) “Risk & reward: the impact of animal rights activism on women”, Society and

animals, vol.16, sid. 1-22.

Hill, M. (2011) ”United States v. Fullmer and the animal enterprise terrorism act: ’true threats’ to

advocacy”, Case Western Reserv Law Review, vol. 61, nr. 3, sid. 1-71.

Jamison, W. & Lunch, W. (1992) "Rights of animals, perceptions of science, and political activism:

Profile of American animal rights activists." Science, Technology & Human Values, vol. 17, nr. 4,

sid. 438-458.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2013) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Munro, L. (2001) ”Caring about blod, flesh and pain: women´s standing in the animal protection

movement”, Society & Animals, vol. 9, nr. 1, sid. 43-61.

Munro, L (2005) “Strategies, action repertoires and DIY activism in the animal rights movement”,

Social movement studies, 4:1, sid.75-94.

Plous, S. (1991) ”An attitude survey of animal rights activists”, American Psychology Society, vol.

2, nr. 3, sid. 194-196.

Rawls, J. (1971) A theory of justice. USA: Harvard University Press.

Regan, T. (1986) ”The case for animal rights” i: Fox, M.W & Mickley, L.D. (red.) Advances in

animal welfare science, sid. 179-189. Washington, DC: The humane society of the United states.

Russell, B. (1961/1929) Marriage and morals. London: Unwin books.

Singer, P. (1999) Djurens frigörelse. Nora: Nya Doxa AB.

Sohlberg, B-M & Sohlberg, P (2011) Kunskapens former – Vetenskapsteori och forskningsmetod,

Egypten: Sahara Printing.

Striwing, H. (1998) Djur som brottsoffer. Nora: Nya Doxa AB.

34

Säkerhetspolisen, SÄPO, (1998-2005) Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet. Stockholm:

Säkerhetspolisen

Säkerhetspolisen, SÄPO, (2012) Årsbok 2012. Rapport av SÄPO.

Säkerhetspolisen, SÄPO, (2013) Årsbok 2013. Rapport av SÄPO.

Vetenskapsrådet (2002) Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab.

Rättsfall

Värmlands tingsrätt 2017/B4752-16.

35

Bilagor

Bilaga A

Intervjuguide

Hur kommer det sig att du engagerade dig i djurrätt?

Hur tänker du kring aktioner?

Vad utgör en legal aktion?

Vad utgör en illegal aktion?

Kan en illegal aktion rättfärdigas på något sätt?

Vilka är brottsoffer respektive förövare i en illegal aktion?

Vilken roll har djuret och dess rättigheter i dessa aktioner?

36

Bilaga B

Bakgrundsfrågor

Namn:

Ålder:

Kön:

Utbildning:

Sysselsättning:

Tillhörighet till djurrättsrörelsen:

Följer du någon speciell diet där du undviker produkter av och/eller från djur:

Har du själv deltagit vid aktioner:

Hur hanterar du att vissa aktioner är illegala:

37

Bilaga C

Illegala djurrättsaktioner – en studie om (o)lika syn på lagen

1. Informerat samtycke

a. Denna studie har för avsikt att studera hur djurrättsaktivister själva förhåller sig till illegala aktioner

utifrån den ideologiska föreställning som råder bland individer som anser sig själva ingå i djurrättsrörelser.

Syftet är att belysa hur de i samtalet motiverar och legitimerar var gränsen går mellan vad som är accepterat

och icke accepterat beteende i sådana situationer. Syftet är även att låta djurrättsaktivisterna själva konstruera

förövar- och brottsofferskapet i förhållande till dessa illegala aktioner. Hur deras ideologiska föreställning

påverkar deras syn på aktioner och om det går emot den gällande lagstiftning.

b. Detta kommer att undersökas genom intervjuer av individer som själva anser sig tillhöra djurrättsrörelser.

Intervjuerna kommer att spelas in (enbart ljud) för att sedan transkriberas och användas som empiriskt

material i en kriminologisk magisteruppsats på Stockholms universitet.

c. De som deltar i denna studie gör det på frivillig basis och får närsomhelst avsluta sitt deltagande.

d. Riskerna med att delta i studien faller under mitt ansvar som forskare att minimera. Därav kommer till

exempel inga frågor ställas som försätter deltagaren i ett trängt läge utan deltagaren bestämmer själv över sitt

eget deltagande.

2. Konfidentialitet

Uppgifter eller information som på något vis kan identifiera deltagaren kommer att avidentifieras i och med

transkriberingen. Jag som intervjuare är den enda som har tillgång till identiteten på de som deltar och denna

information kommer jag ej att föra vidare.

3. Konsekvenser

Utgångsläget för denna studie är att den ska göra gott. Det vill säga att minimera alla typer av skadliga

konsekvenser i så hög grad som möjligt för de som deltar i denna studie.

4. Min roll som forskare

Denna studie eftersträvar en hög vetenskaplig kvalité och kommer därav genomsyras av transparens och en

neutral saklighet genom hela forskningsprocessen7.

Daniel Nilsson

d_nilsson@live.com

Vårterminen – 2017

7 Detta förhållningssätt (rubrik 1-4) baseras på Brinkmann, S & Kvale, S (2013) Den kvalitativa forskningsintervjun,

sid. 84-93. Kina: Elanders Beijing Printing Co.