krishantering, hushåll och stormen gudrun. att analysera hushålls

LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Krishantering, hushåll och stormen Gudrun. Att analysera hushållskrishanteringsförmåga och sårbarheter

Guldåker, Nicklas

Published: 2009-01-01

Link to publication

Citation for published version (APA):Guldåker, N. (2009). Krishantering, hushåll och stormen Gudrun. Att analysera hushålls krishanteringsförmågaoch sårbarheter

General rightsCopyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights.

• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of privatestudy or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ?

http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/krishantering-hushaall-och-stormen-gudrun-att-analysera-hushaalls-krishanteringsfoermaaga-och-saarbarheter(6d4fdffc-ccbc-4aaf-89a9-1f6ffddf012c).html

att analysera hushålls krishanteringsförmåga

och sårbarheter

Krishantering, hushåll

och stormen

gudrun

nicklas guldåker


och sårbarheter

krishantering, hushåll och stormen gudrun

nicklas guldåker


och sårbarheter

krishantering, hushåll och stormen gudrun

nicklas guldåker

meddelanden från lunds uniVersitets geografiska institutionaVhandlingar clXXXV

Nicklas Guldåker: Krishantering, hushåll och stormen Gudrun

Institutionen för kulturgeografioch ekonomisk geografiLunds universitet Sölvegatan 12,223 62 LundTel. 046-222 00 [email protected]://www.keg.lu.se

© 2009 Nicklas GuldåkerMeddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar CLXXXVISSN: 0346-6787ISBN: 978-91-976521-6-2

Grafisk form Magnus Gudmundsson Omslagsfoto http://www.sxc.huBokproduktion yta&innehållTryck Media Tryck i Lund 2009

5

Innehåll

Förord 11

KapItel1InlednIng 13

Forskningsansats 15ramforskningsprogrammetFrIVa 16avhandlingensdisposition 17

KapItel2CyKloner,stormengudrunoChKonseKVenserFörKommuneroChhushåll 19

Cyklonerochstormarisverige 19stormengudrun 23

Kommunerna 32hushållenochdeenskilda 35

omstormengudrunellerförhållandenaeftervaritvärre?40

KapItel3KatastroFer,sårbarhetoChhushåll 44

Vadärenkatastrof? 44Katastrofellerstörrekrismedsvenskatermer 47Katastrofforskning 49

geografiskkatastrofforskning 50Katastrofforskninginomsamhällsvetenskap-någraexempel 52

Krishanteringsprocessen 54människors,gruppersochhushållssårbarhet 56

riskochsårbarhet 56socialsårbarhet 58hushållsstudier 62

metoderförsårbarhetsanalys 63Indikatorer 64bakomliggandefaktorer 65lokalsårbarhetsanalys 66

6

svenskametoderförsårbarhetsanalys 68analysavhushåll–endelavkris-ochkatastrofforskningen 72

KapItel4hushållsKrIshanterIngsFörmågaoChsårbarheter 73

hushåll 73aktör-nätverksteorin(ant) 78

aktör-nätverk 80aktörochaktant 86relationer 89

avhandlingensdefinitionavhushåll 90projekt 91

projekt,behov,ochkedjoravaktanter 93restriktioner 99

Kapacitetsrestriktioner 99styrningsrestriktionerochdomäner 100Kopplingsrestriktioner 102

omgivningsstrukturensinverkanochform 102hushållistäder 104hushållpålands-ochglesbygd 105

hushåll,projektochmobiliseradeaktanter 107ordnadtidrumsficka 108Krishanteringfrånetthushållsperspektiv 109analysmodell 110

KapItel5metodoChdataInsamlIng 114

Förutsättningar 114Forskningsmässigautgångspunkter 115

metodansats 115teorikonstruktionochabduktivslutledning 116

generellaavgränsningar 118avhandlingensundersökningsområde 120

Kommun1 120Kommun2 120Kommun3 121Kommun4 121

undersökning 122urvalavhushåll 122reflexionerkringurvalavhushåll 123

7

urvalavtjänstemänitrekommuner 125reflexionerkringurvalavkommunalarepresentanter 126

Intervjuermedhushållochkommunalatjänstemän 127Fokuseradesamtalsintervjuermedhushåll 128Fokusgruppintervjuermedkommunalatjänstemän132

bearbetningavintervjuer 135transkription 135redovisningochanalysavhushåll 136redovisningochanalysavkommuner 138andrareflexionervidbearbetningochanalysavintervjumaterialet 139

sekundärdataochsekundärakällor 139

KapItel6InternoChexternKrIshanterIngsFörmåga 141

Internkrishanteringsförmåga 141Fysiskförmåga 142ekonomiskförmåga 147mentalförmåga 151materiellförmåga 161Förmågautifrångenus,arbetsdelningochroller 166slutsatserochsammanfattandeanalysominternkrishanteringsförmåga 167

externkrishanteringsförmåga 169begränsadexternkrishanteringsförmåga 170Förstärktexternkrishanteringsförmåga 173slutsatserochsammanfattandeanalysavexternkrishanteringsförmågautifrånetthushållsperspektiv179

KapItel7KommunaltstödtIllutsattahushåll 184

Kommunalkrishanteringochutsattahushåll 186trekommunerskrishantering–enöversikt 186utsattahushållochformeravstöd 188samverkan 197Informationochkommunikation 205påfrestningar 215slutsatserfrånanalysenavkommunersstödtillutsattahushåll 222

8

KapItel8sårbaraoChrobustahushåll 227

utveckladanalysmodell 227sårbarhetochrobusthet 229

begränsandeelement 230Förstärkandeelement 231

sårbaraellerrobustahushåll? 233hushåll1–enbarnfamilj 234hushåll2–enensamståendeäldrerörelsehindradkvinna 240hushåll3–lantbrukareochskogsägare 244hushåll4–enbarnfamilj 250

hushållisårbaraochrobustatillstånd 258

KapItel9slutsatseroChaVslutandedIsKussIon 260

avhandlingensforskningsbidrag 260stormar,cyklonerochdesspåverkanpåhushåll 261Katastrofforskningochhushåll 262teoriutvecklingochtillämpning 263

teoretiskagrunder 263analysmodellen 265teoretiskinspiration 266tillämpning 268tillmeränbarastormar… 269

hushållensochexternaaktörerskrishantering 270Internkrishanteringsförmåga 270strategierförattstärkadeninternakrishanteringsförmågan 272externkrishanteringsförmåga 274Kommunaltarbeteochstödtillutsattahushåll 276strategierförattstärkadenexternakrishanteringsförmågan 280

avhandlingensövergripandebidragochförslagpåvidareforskning 283

summary 287

9

reFerenser 291

Internetreferenser 315referenserfråndags-ochveckopress 318opubliceradereferenser 319muntligakällor 319

appendIx 321

appendix1Informationtillhushåll 321appendix2Inbjudantillinformationomforskningsprojekt 322appendix3underlagförfokusgruppsintervjuer 324appendix4Intervjufrågortillutsattaindivider,grupperochhushåll 326appendix5sammanfattadprojektplanförFrIVasdelprojekt4:1.Krishantering och social sårbarhetsanalys 327appendix6Informationomsamtycke 328

11

FörordJagtillägnardennabokaja,linn,leoochalvin.niharfunnitsdärhelatiden.nästan.alvinkompåvägen.detfinnsmångasommöjliggjortboken.po,somhardenextraordinära,iblandutomjordiska,förmåganattlyftamanuset.tuija,somkominunderresanochgavdetextrastödsombehövdes.mattiasK.,somgavmigdenfeedbackjagintekunnatvarautan.richard,solvig,olofochaja,somlästemittmanusochgavvärdefullakommentarer.FrIVa-gängetmedKurtispetsen,somökatminförståelseförkrishanteringfrånallamöjligaperspektiv.agnes,somgjordeminengelskabegripligpåjustengelska.allanisomlåtiterintervjuas,ierahemochikommunerna.magnusg.,somtrollatframenbokavmittmanus.allanisomvarmedpåmittslutseminariumochgavvärdefullakommentarer.ulfs.ocholad.,somgettmigvardagligtochsocialtstöd.gerdahallen,somsyresatttillminhjärnaochkroppmedjämnamellanrum.Institutionensövrigamedarbetare,sompushatmigirättriktning.Krisberedskapsmyndigheten(Kbm)ochsenaremyndighetenförsamhällskyddochberedskap(msb),somfinansieratminforskning.tackallanisompåolikasätthjälptmigattfärdigställaavhandlingen!

nicklasguldåkerlillabjällerup,den18oktober2009.

13

KapItel1InlednIng

detvarsåhär,klockan18påkvällensågickströmmen,dåhadedetbörjatblåsa,det tilltog juhelatiden.dåfungerade fortfarande telefonen, jag pratade mednågonbortaibyn.Jagharenungefär1kmtillnärmstabofasta,kanske2km.härboringenmer.dåpratadejagmeddem,dåhadeströmmengåttdärockså.sedangickjutelefonenockså,straxefter.såattvid19,dåsattjaghärimörkretochbörjadefattavaddetvar.mendåblåstedetvärreochvärre.Jagvågadeintebörjaeldaispisochkakelugn,somjaghartillgångtill,därförattdet blåste så att kakelugnsluckorna flög upp och jagbörjade med att dra ner för fönstren, rullgardinerna,förjagtroddefönsterrutornaskullekommaingenomhär.sedanvågade jag intekläavmigpåkvällenutanjag låghär i den soffanoch sov lite, eller sovgjordejag inte,detdånade. Jag troddehuset skulle rasanerhäralltså.Jagtänkte,åhkommerdehärstoraekarna?sedanhördejaghurskogenramlade.ochdetvarettdånsominteäravdennavärlden.Jagharaldrigvaritmedomvärre…dettjöt,helahusetskakade,somdettjöthär(Äldrekvinna2006-01-25).

den8januari2005,catvåveckoreftertsunamikatastrofenisydostasien,drabbadessydsverigeavenmycketkraftigstormmed orkanbyar. dess konsekvenser tydliggjorde samhälletssårbarhet och satte djupa spår hos drabbade människor.Förödelsenvarstorsärskiltiskogrikaområdenisödrasverige.total fällde stormenca72miljonerkubikmeter skog,vilketmotsvarar nära en årsavverkning i hela landet. hushåll pålandsbygdenochimindresamhällendrabbadesavlångvariga

14

KrIshanterIng,hushålloChstormengudrun

el- och teleavbrott. åtskilliga skogsägare fick stora delar avsinaframtidainvesteringarfördärvade.

det svenska samhällets krishantering bygger i stortpå en förening mellan offentliga och privata åtaganden(sundelius2005).svenskakommunerärmedsittgeografiskaområdesansvar bland de mest betydelsefulla aktörerna i detsvenskakrishanteringssystemet.ansvaretbinderkommunernaviduppgifternaattvidextraordinärahändelserifredstidverkaför att såväl de krishanteringsåtgärder som vidtas av olikaaktörersomattdeninformationsomgåruttillallmänhetensamordnas(lag2006:544).

I samband med stormen gudrun arbetade kommunalaförvaltningar,enheterochbolagmedattförsökastödjautsattamänniskor,hushållochgrupperifrämstmindresamhällenochpå landsbygden. arbetsinsatserna varierade efter geografiskaoch demografiska förutsättningar, tillgång till resurser ochmöjligheter att organisera sig. I många fall samverkadekommunerna med flera institutioner och samhällsaktörer,däribland frivilliga organisationer, byalag, sockenråd ochandralokalaföreningar,länsstyrelser,landsting,polisen,tele-ochelbolag,hushåll,svenskakyrkanochandrasamfund.

utifrån ett nordiskt perspektiv råder det brist påvetenskapligaundersökningaromdrabbadehushållisambandmed katastrofer. stor del av forskningen om risk- ochkrishanteringärinriktadmotmyndigheter,organisationerochandraprofessionella aktörerochexperter.till följd avdettaharfåteoribildningarellermetodersombeaktarmedborgares,individers, gruppers eller hushålls krishanteringsförmågorutvecklats. avhandlingens syfte och forskningsfrågor ärformuleradeutifråndennautgångspunkt:

Syftet är att utveckla och pröva en teoretisk begreppsapparat för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter samt analys av externa aktörers samverkan med och stöd till utsatta hushåll i samband med större kriser och katastrofer.

15

InlednIng

den teoretiska utvecklingen skall leda fram till enbegreppsapparatochanalysmodell,tillämpbarförbeskrivningoch analys av utsatta hushålls krishanteringsförmåga ochsårbarheter samt externa aktörers, i avhandlingen specifiktkommuners, förmåga att samverka med och stödja utsattahushållisambandmedstörrekriserochkatastrofer.

Forskningsfrågornaär:• vilkateoretiskagrunder,ochvilkaaspekterbörinnefattasi

enbegreppsapparatochanalysmodellförbeskrivningochanalysavhushållskrishanteringsförmågaochsårbarhetersamtexternaaktörersförmågaattsamverkamedochstödjautsattahushållisambandmedstörrekriserochkatastrofer?

• vilkaempiriskalärdomarochslutsatserkandrasutifrånavhandlingenavseendehushållsochexternaaktörerskrishanteringisambandmedstormengudrun?

ForsKnIngsansats

Forskningsansatsen är att genom en förening av begreppoch synsätt från samhällsvetenskapligt inriktade ämnen somsociologiochkulturgeografi,samhälls-ochnaturvetenskapligtintegrerade discipliner som geografi, men också frånbeteendevetenskapliga ämnen som socialpsykologi, utformaett angreppssätt för analys av hushålls agerande vid störrekriserellerkatastrofer.genomenkombinationavteoretiskabegrepp och synsätt från företrädesvis aktör-nätverksteorin(ant) men även tidsgeografi och andra teoribildningarformuleras en kompletterande forskningsansats inom svenskoch nordisk krishanteringsforskning. denna teoretiskainriktningutgörtillsammansmedetthushållsperspektivisigettspecifiktbidraginomdettaforskningsfält.

metodansatsen i denna avhandling är kvalitativ och går

16


främst ut på att fördjupa förståelsen för en av samhälletsviktigaste aktör och enhet, nämligen hushållet och dessförmågaatthanterakriserochsårbarheter.ansatsenomfattaräven en ökad förståelse för externa aktörers, företrädesviskommuners, samverkan med och stöd till utsatta hushåll isambandmedstörrehändelser.

avhandlingensvetenskapligametodbyggerihuvudsakpåteorikonstruktion, abduktiv slutledning och argumentationutifrånkvalitativadata.Forskningsprocessenpräglasdärmedavenständigväxlingmellanteoriochempiri.eninitialteoretiskbegreppsapparat formuleras utifrån såväl genomgångar avbefintligteorisomgeneraliseringarbaseradpåempirin.

ramForsKnIngsprogrammetFrIVa

stormengudrunochdessefterspelfickstoruppmärksamheti media, i nationella, regionala och kommunala risk- ochsårbarhetsarbetensamtiettflertalvetenskapligaochpopuläratidskrifterochböcker (sekapitel2).dengavocksåupphovtill forskning, bland annat har flera studier utförts inomlunds universitets centrum för riskhantering (luCram)och ramforskningsprogrammet FrIVas två delar.1 dennaavhandling är ett resultat av detta ramforskningsprogram.FrIVa1ochFrIVa2harmellan2004-2008finansieratsavKrisberedskapsmyndigheten(Kbm)ochfrånochmed2009avmyndighetenförsamhällsskyddochberedskap(msb).

1 luCram står för lund university Centre for risk analysis andmanagement och FrIVa för Framework programme for risk andVulnerability analysis (se vidare http://www.friva.lucram.lu.se/ -2008-12-27).dennaavhandlingärtillstoradelarettresultatavFrIVa-projektetKrishanteringochsocialsårbarhetochdelprojekt4.1.projektetär formellt avslutat och avrapporterat inom FrIVas första fas (seguldåker&nieminenKristofersson2007;nieminenKristofersson&guldåker2007;nieminenKristofersson2007a;nieminenKristofersson2007b; önnerfors m.fl. 2007; luCram 2007). FrIVa 2 fortsättert.o.mmars2010(sevidareFrIVa2007-12-07).

17

InlednIng

aVhandlIngensdIsposItIon

efter detta inledande kapitel följer åtta sammanhängandekapitel.

Ikapitel 2gesenintroducerandekunskapsöversiktöverfram-föralltsvenskacyklonerochstormarmedsärskildinriktningpåstormengudrun.

Ikapitel 3behandlasbegreppsomkatastrof,kris,extraordinärhändelse, svår påfrestning, risk, sårbarhet och andranäraliggandebegrepp.Kapitletgerävenenöversiktöverkris-ochkatastrofforskningsfältetutifrånettsamhällsvetenskapligtperspektiv.

I kapitel 4 formuleras avhandlingens initiala teoretiskabegreppsapparatinklusiveenanalysmodell.debegreppsompresenterasharsittursprungfrämstfrånsamhällsvetenskapligateoribildningar och synsätt. genomgången omfattar detcentralabegreppethushåll följt av enbeskrivningav synsättochbegreppfrånfrämstaktör-nätverksteorin(ant)menäventidsgeografi. I slutet av kapitlet presenteras en analysmodellsomutgångspunktföranalysavhushållskrishanteringsförmågaochsårbarheter.

Ikapitel 5redovisasavhandlingensmetoderochdatainsamling.

Ikapitel 6analyserasochutvecklasbegreppsmässigtvadsomkonstituerar intern respektive extern krishanteringsförmågautifrån ett hushållsperspektiv. begreppsutvecklingen utförsgenomattutifråndekonceptochteoretiskautgångspunktersompresenterats i kapitel2,3och företrädesvis4 analyserahushållsintervjuerutfördaifyrasvenskakommuner.

18


Ikapitel 7beskrivsochanalyseras,somenväsentligdelidenexternakrishanteringsförmågan,trekommunerserfarenheterav stöd till utsatta hushåll i samband med stormengudrun. genomgången bygger på fokusgruppintervjueri tre svenska kommuner. analysen utförs med stöd av denteoretiska begreppsapparat som utformats och utvecklats iavhandlingenstidigarekapitel.Ävenidettakapitelskerenvissbegreppsutveckling.

Ikapitel 8presenterasenutveckladanalysmodell.begränsandeochförstärkandekrishanteringsförmågorrelaterastillsårbarhetrespektive robusthet. I kapitlet används den utformadebegreppsapparaten som stöd för analys av fyra enskildahushållsberättelserfrånstormengudrun.Idetsistaavsnittetdiskuterashushållssårbaraochrobustatillstånditidochrum.

I kapitel 9 redovisas slutsatser, reflexioner och resultat frånavhandlingen.

19

KapItel2CyKloner,stormengudrunoChKonseKVenserFörKommuneroChhushåll

avhandlingens utveckling och tillämpning av en teoretiskbegreppsapparatskermedhjälpavempirifrånutsattahushållochkommuner.teoriutvecklingenär i förstahandrelateradtill de konsekvenser, erfarenheter och upplevelser som enkraftigstormkangeupphovtill.Kapitletsyftardärförtillattgeenintroducerandekunskapsöversiktövercykloner/stormarfrånettsvensktperspektivochmedsärskildfokuspåstormengudrun.Kapitletavslutasmedettavsnittomvadsomkundehahäntomstormengudrunellerförhållandenaefteråthadevaritvärre.

CyKloneroChstormarIsVerIge

I genomsnitt inträffar varje år globalt 220 naturkatastrofer,70 teknologiska katastrofer och tre väpnade konflikter(alexander2005:25).sverigeärförhållandevisförskonatmenett antal händelser kan beskrivas som nationella katastrofer.bland de mest omfattande på senare tid är branden påpassagerarfärjan scandinavian star 1990, estoniakatastrofen1994,diskoteksbrandenigöteborg1998,tsunamikatastrofen2004ochstormengudrun2005.

naturkatastrofer förorsakarårligenstor förödelsevärldenöver. de naturhändelser som drabbar flest människor ochgerupphovtilldestörstaekonomiskaförlusternaärkraftigavindstyrkorochöversvämningar(hewitt1997:60).detmesta

20


tyderpåattdesamhälleligakonsekvensernaökar.orsakernatill detta anses vara bland annat befolkningsökning, ökadbosättning ikustnäraområdenoch förändringaravklimatet(anthesm.fl.2006).

harantaletstormarökatochkommerdeattbliflerochmer svårartade? det är fortfarande osäkert vad de senasteårenssvårastormarochöversvämningarisverigeochiövrigavärldenberorpå.enligtklimat-och sårbarhetsutredningensslutbetänkande ökar på flera håll riskerna för ras, erosion,skred och översvämningar (sou 2007:60). när det gällerstormar ärosäkerheten större.utredningensexperter anser,trotsosäkerhetenochmedhänvisningtillklimatscenariernashuvuddrag,attdetärnödvändigtattpåbörjaanpassningentillklimatförändringar isverige.Kraftigare stormarängudrun,ochundervärreförhållanden,kanvaraattvänta.

Ävenomdetinteärklarlagtomfrekvensenökatharkraftigastormar förekommit i alla tider. För att kunna göra säkrarelångsiktiga analyser behövs längre serier av observationerochtillförlitligaredata.enosäkerhetisammanhangetärhurmycketklimatförändringarnaochdenglobalauppvärmningenpåverkarintensitetenochfrekvensenhosextremastormar.

Fleraområdenivärldenärextremtutsattaförkraftigavindarochhögavattenflöden.ettexempelärdetlågläntabangladeshochdelstatenVästbengaleniIndiendärmiljontalsmänniskordrabbas av återkommande stormfloder och tyfoner (smhI2006).enannanvindutsattdelivärldenärlatinamerikaochsödrausa.orkanenKatrinaår2005ärenavdesenasteårensvärsta naturhändelser i området. enligt Fema2 drabbadesöver 700 000 människor, över 1 800 människor fick sätta

2 Fema står för Federal Emergency Management Agency och ären amerikansk federal myndighet för krisberedskap och operativkrishantering såsom evakuering och andra åtgärder för områden somhotas av naturkatastrofer (Fema 2008-03-03). Fema är sedan2003 underställd Department of Homeland Security (DHS), usa:sdepartement för organisering och mobilisering av nationens säkerhetinförhotochkatastrofer,särskiltterroristattacker(dhs2008-03-03).

21

CyKloner,stormengudrunoChKonseKVenser...

livettillochöver80%avstadenneworleansöversvämmades(Crs2005).Katastrofendrabbadesärskiltmångafattigaochafroamerikaner,blanddessaåtskilligabarnochäldre.

höga vindstyrkor orsakas av cykloner eller intensivalågtryck som bildas över havsområden. Vindstyrkan mätsvanligen im/sochkategoriseringenskeroftautifrånSaffir-Simpson-skalan med intervallen 1-5.3 Vindförhållandenbenämnsolikaberoendepåomfattning, hastighet, riktning,lokalisering och karaktär. Vanligast varierar uttrycken efterhastighet. olika benämningar i mätskalan är svag, måttlig,friskochhårdvind,storm,svårstormochorkan.Vindarmedhastigheteröver24,5m/skallasstormarochöver32,7m/sorkaner.andravanligavindbegreppärbl.a.tornados,tromberochtyfoner.4oftaskiljermanmellanbyvindochmedelvind.medelvinden är viktig för framförallt sjöfarten, bland annatförattdenindikerarhurhögtsjönhäversig.byvindenmätshögreupp,vanligtvispåca10metershöjd.

deflestastormarsomdrabbarsverigeinträffarunderhöstochtidigvinter.deorsakasoftastavmellanlatitud-cykloner.5lågtrycken kommer ofta från väster och har oftast bildatsi vårtnärområde inordsjönochöstraatlanten till följd aven ökad temperaturskillnad mellan nordliga och sydligabreddgrader.detärviktigtattskiljautdessafrånlokalastorm-

3 detfinnsfleraandraskalorbl.a.beaufortochFujita(longshore1999;smith2001).

4 tyfonerärbenämningenpåkraftigaoväder(tropiskacykloner)medvind-styrkoröver32,7m/ssomförekommerivästrastillahavet.motsvarandeoväderiöstrastillahavetmotCentral-ochnordamerikasamtiatlan-tenkallasförorkaner(eng.hurricane).Föreninternationellkunskapsö-versiktöverorkaner, tyfoneroch cykloner sebl.a.longshore (1999).FörytterligareinformationomtropiskacyklonerochorkanersesmhI(2006-08-10).

5 mellanlatitudscykloner (eng. mid-latitude cyklones) som ger upphovtill starkavind-ochorkanstyrkormedsvårakonsekvenser längskusterochinåtland,bildasgenomkraftigafördjupadelågtryck(smith2001:226).Cyklonensomgavupphovtillgudrunbildadesnärkallluftfrångrönland strömmade ner och mötte varm och fuktig luft väster ombrittiskaöarna.

22


eller vindbyar somkangehögavindstyrkor, vid t.ex. lokalaåskväderellertromberochstormarsomuppkommergenomenstörrehorisontelllufttrycksskillnad.

I sverige finns uppgifter om stormar och orkanersom sträcker sig långt tillbaka i tiden. en av de tidigastenoteringarnahärrörfrånjuli1566(julianskkalender)dåfleratusen danska örlogsmän miste livet utanför Visby (smhI2006). under 1900-talet har sverige drabbats av ca 30-35svåra stormar (se tabell 2.1 för en översikt). stormen julen1902äromtaladförattvaraenavdekraftigaste.”Julstormen”somegentligenbestodav tvåefterföljandeoväderdrabbadeförst södra norrland och sedan främst götaland. det finnsinga bekräftade uppgifter om antalet döda och skadade.Flera nedskrivna observationer finns. Från ljungby finnsbeskrivningaravstoraskadorpåskogochegendom:

efterstormennattenden25-26sågskogarnautsomettrågfält,därliengåttfram.Fleramindreladugårdarnedblåste och några kreatur ihjälslogs (smhI 2006-08-11).

Flerasnöstormarfinnsregistreradeunder1900-talet.Ibörjanavjanuari1954passeradetre-fyrakraftigasnöovädersverige.den3januarinoteradesdenvärstamedvindstyrkorupptill36 m/s. orkanen fällde ca 18 miljoner kubikmeter skog,vilketgördentilldentredjevärstakändaträdfällarenunder1900-talet. en uppmärksammad händelse i samband meddetta var när ånglastaren nedjan förliste av stormskadornanågradagarsenare.helabesättningenpå17personeromkom.Frånörebro,gävleborgsochVästmanlandslänrapporteradesomstoraskadorpåel-ochtelenät.

hösten1969äromtaladförattvaraovanligtblåsigmedflera kraftiga oväder. stormen den 22 september kan liknasmed stormen gudrun för sina omfattande konsekvenser iform av döda, skadade och allvarliga skador på skog och

23


infrastruktur.dågick lågtrycket iungefär sammabana somstormengudrun.25miljonerkubikmeterskogstormfälldes.Kostnadenförsamhälletuppgicktillca500miljonerkronori dåvarande penningvärde. ”allhelgonaorkanen” den 1novembersammaårtogennordligarebanaochgavupphovtill stora skadorpåbyggnaderochskog.sexpersonermistelivet.efterstormarnaskadadesmångaskogsarbetarevaravca100omkom.

stormengudrun

stormen gudrun, som drog fram över södra sverige den8 januari 2005, orsakades av en mellanlatitud-cyklon som isin tur bildades när kall luft från grönland strömmade neroch mötte varm och fuktig luft väster om brittiska öarna.gudrun var en svår stormmedorkanbyar runt40m/s vidkusterna och 33 m/s inåt land.6 den omnämns som en avde största naturkatastroferna i sverige på senare tid.7 sommångatidigareovädervarprognosernalängeosäkra.dageninnan gick smhI ut med stormvarningar (smhI 2005).den högsta medelvinden uppmättes till 33 m/s på hanö iblekinge.byvindarnavarhögstvidkusternamedmaximala42m/sochinåtlandetvidtrakternaavljungbydärdeuppmättestillca33m/s(sefigur2.1).ljungbyvarocksåenavdemestdrabbadekommunerna.

totaltdrabbadeselvalän.dedirektaföljdernablevstora,inte minst i södra halland, centrala Kronobergs län samti de norra delarna av skåne och blekinge. I Västergötland

6 stormendöptestillgudrunavnorskameteorologiskInstitutt.

7 det finns ett flertal referenser som beskriver stormen gudrun, desskonsekvenserochdenefterföljandehändelseutvecklingen,sebl.a.stem2005:1; stem 2005:2; stem 2006; länsstyrelsen i Kronobergs län2005:1;länsstyrelsen iKronobergs län2005:2;Kbm2005;eriksson2006;hemström(red)2006;deltér2005:Klasson2005;pts2005;smhI2005;Carlssonm.fl.2005.Westling2005.

24

tab

ell2

.1.n

ågra

av

dev

ärst

ast

orm

arna

isv

erig

efr

ån1

900-

tale

tsb

örja

n.

År

Dat

um

Vär

st

dra

bb

ade

om

råd

en

Sko

gsk

ado

r

milj

on

er m

3 (c

a)D

öd

a (c

a)Ty

p o

ch ö

vrig

info

rmat

ion

1902

25-D

ecV

Göt

alan

dIn

ga u

ppgi

fter

Ett

fåt

al”J

ulst

orm

en”

med

ork

anby

ar u

pp m

ot 4

0 m

/s.

Sto

r fö

röde

lse

på V

ästk

uste

n oc

h in

åt la

ndet

.

1918

20-N

ovS

Sve

alan

dIn

ga u

ppgi

fter

Ett

fåt

alE

j bla

nd d

e vä

rre

stor

mar

na. K

änd

för

att

ånga

ren

Per

Bra

he f

örlis

te p

å V

ätte

rn o

ch å

tta

pers

oner

om

kom

bl.a

. kon

stnä

ren

John

Bau

er.

1921

23-2

4 ok

tS

Ö G

ötal

and

Inga

upp

gift

erIn

ga u

ppgi

fter

Kra

ftig

sto

rm m

ed s

tora

män

gder

blö

tsnö

.

1921

1-2

nov

SÖ

Göt

alan

dIn

ga u

ppgi

fter

Inga

upp

gift

erS

torm

med

ork

anby

ar. E

n av

190

0-ta

lets

vär

sta

stor

mar

i S

ydsv

erig

e.

1923

27-J

anS

Göt

alan

dIn

ga u

ppgi

fter

Inga

upp

gift

erD

en s

våra

ste

av fl

era

hård

a st

orm

ar m

ed o

rkan

-by

ar i

janu

ari 1

923.

1923

23-A

ugG

ötal

and

och

Sve

alan

dIn

ga u

ppgi

fter

Inga

upp

gift

erE

n av

få

svår

a so

mm

arst

orm

ar.

1928

9-Fe

bG

ötal

and

och

Sve

alan

d0,

305

Inga

upp

gift

erS

vår

väst

lig o

rkan

läng

s S

veal

ands

kust

en. U

pp t

ill

38 m

/s v

id L

ands

ort

utan

för

Nyn

äsha

mn.

1933

11-S

epG

ötal

and

1In

ga u

ppgi

fter

En

av 1

900-

tale

ts s

våra

ste

stor

mar

frå

n sy

dväs

t.

1938

6-M

arN

orrla

nd0,

5In

ga u

ppgi

fter

”För

ödan

de o

rkan

öve

r N

orrla

nd”.

Doc

k tv

e-ks

amm

a oc

h få

käl

lor

om f

öröd

else

.

1943

1-2

mar

sN

Ö G

ötal

and

5In

ga u

ppgi

fter

Sto

rmar

med

ork

anby

ar, f

räm

st lä

ngs

ostk

uste

n.

1951

1-D

ecG

ötal

and

och

SÖ

Sve

alan

d0,

1In

ga u

ppgi

fter

Loka

lt yt

ters

t kr

aftig

a vä

stvi

ndar

. En

met

er h

ög

stor

mflo

d no

tera

des

vid

Mor

ups

Tång

e i H

alla

nd.

25

1954

3-Ja

nÖ

Sve

alan

d oc

h S

Ö N

or-

rland

18M

inst

Snö

stor

m m

ed o

rkan

byar

upp

mot

36

m/s

. Sto

ra

skog

skad

or. Å

ngla

stfa

rtyg

et N

edja

n fö

rlise

r i

Öst

ersj

ön d

agar

na e

fter

till

föl

jd a

v st

orm

en, 1

7 m

an o

mko

mm

er.

17

1967

17-O

ctS

Ö G

ötal

and

4,5

4S

torm

med

ork

anby

ar u

pp t

ill 4

0 m

/s. S

tora

ska

-do

r på

sko

g oc

h by

ggna

der

i S G

ötal

and.

1969

22-S

epN

V G

ötal

and

2510

Sto

rm m

ed o

rkan

byar

upp

till

35

m/s

. Sto

ra s

ka-

dor

på s

kog

och

infr

astr

uktu

r.

1969

1-N

ovÖ

Sve

alan

d10

6”A

llhel

gona

orka

nen”

med

bya

r up

p til

l 36

m/s

.

1976

5-Ja

nS

V G

ötal

and

0,1

Inga

upp

gift

er”T

rett

onda

gsst

orm

en”

gav

den

värs

ta s

ydvi

nden

i S

verig

e. M

edel

vind

på

39 m

/s v

id V

inga

.

1979

17-1

8 fe

bS

Ö G

ötal

and

Inga

upp

gift

erIn

ga u

ppgi

fter

Snö

stor

m m

ed 2

5 m

/s o

ch c

a -1

0 gr

ader

. Byg

-gn

ader

och

bila

r be

grav

des

i snö

n. (V

inte

rn 1

978

- 79

intr

äffa

de fl

era

snös

torm

ar. E

n in

te s

å fu

llt s

å kr

aftig

sto

rm s

om d

en 1

7-18

feb

ruar

i dra

bbad

e sö

dra

Skå

ne n

yårs

helg

en 1

978.

Men

snö

stor

men

va

rade

fler

a dy

gn o

ch fi

ck s

tora

kon

sekv

ense

n fö

r sö

dra

Skå

ne).

1982

22-S

epN

Nor

rland

0,7

Inga

upp

gift

erS

torm

som

gav

svå

r sk

ogsf

älln

ing

i övr

e N

orrla

nd.

1984

13 o

ch 1

8 ja

nV

Göt

alan

d2,

5In

ga u

ppgi

fter

Sto

rmar

med

vin

dbya

r up

p til

l 32

m/s

1985

23-J

ulN

Ö G

ötal

and

12

Loka

l sto

rm, d

en s

.k. ”

Em

mas

torm

en”

med

upp

til

l 28

m/s

vid

Öla

nds

norr

a ud

de

1988

30-D

ecN

Sve

alan

d S

N

orrla

nd2

Inga

upp

gift

erS

torm

med

kra

ftig

a by

vind

ar. D

rabb

ade

Dal

arna

hå

rt. S

tor

skog

sfäl

lnin

g.

26

1989

2-D

ecN

Nor

rland

1In

ga u

ppgi

fter

Sto

rm m

ed m

edel

vind

på

23 m

/s o

ch v

indb

y up

p til

l 39

m/s

1992

20-D

ecN

Nor

rland

2In

ga u

ppgi

fter

Sto

rm m

ed b

yvin

dar

upp

till 8

1 m

/s i

Tarf

ala

(rek

ord)

.

1993

14-J

anS

Göt

alan

d oc

h S

Ö

ster

sjön

1,8

30K

raft

ig s

torm

med

ork

anby

ar 3

0 m

/s p

å H

anö

och

Ung

skär

. Fär

jan

Jan

Hew

eliu

sz f

örlis

te o

ch 3

0 om

kom

.

(sam

man

lagt

und

er

1993

)

1994

27-2

8 se

pS

Göt

alan

d oc

h S

S

veal

and

0,5

852

Sto

rm u

pp t

ill 2

5 m

/s v

id S

vens

ka H

ögar

na.

Est

onia

kata

stro

fen.

(sam

man

lagt

und

er

1994

)

1995

17-N

ovG

ötal

and

och

Sve

alan

d5

Inga

upp

gift

erK

raft

ig s

nöst

orm

1999

29 n

ov- 4

de

cG

ötal

and

och

Sve

alan

d5

3Tr

e st

orm

ar in

om e

n ve

cka

med

ork

anby

ar u

pp

mot

36

m/s

. I D

anm

ark

är ”

Car

olas

torm

en”

3-4

dec.

årh

undr

adet

s st

orm

. Sto

ra s

kogs

kado

r i

södr

a G

ötal

and.

2001

15-N

ovN

V S

veal

and

och

Nor

rland

2,1

Inga

upp

gift

erS

torm

med

ork

anby

ar u

pp m

ot 3

8 m

/s v

id Id

re

fjäll.

Ca

100

000

utan

str

öm. S

våra

för

hålla

nden

äv

en lä

ngs

kust

erna

. Sto

ra s

kogs

kado

r i s

ödra

S

veal

and.

27

2002

29-J

anG

ötal

and

och

S S

veal

and

2In

ga u

ppgi

fter

Sto

rm m

ed o

rkan

byar

. Vär

sta

skog

sska

dorn

a i

Kro

nobe

rg p

å 30

år

p.g.

a. v

äta

och

inge

n tjä

le.

100

000

hush

åll s

tröm

lösa

.

2003

5-A

prS

veal

and

och

S N

orrla

nd1,

3In

ga u

ppgi

fter

Kra

ftig

sto

rm m

ed v

indb

yar

på 2

8 m

/s

2005

8-Ja

nG

ötal

and

7211

Sto

rmen

”G

udru

n” m

ed o

rkan

byar

upp

mot

40

m/s

. Vär

sta

skog

skad

orna

i nu

tid.

2007

14-J

anG

ötal

and

och

S S

veal

and

165

Sto

rmen

”P

er”

med

ork

anby

ar u

pp t

ill 4

0 m

/s.

Om

fatt

ande

sko

gssk

ador

28


drabbades främst de södra delarna. I många skogrikakommuner blev förödelsen mycket stor (se figur 2.2).över 700 000 abonnenter blev utan ström, ca 72 miljonerkubikmeterskogstormfälldes,ca30 000kmelnätförstördes,11personerförolyckades,mångaflerskadades,bådefastaochmobila telekommunikationer slogs ut, byggnader raserades,vägarochjärnvägsnätblevofarbaraochdelvisförstörda.delarav landsbygden utsattes för långvariga elavbrott. över 100eldistributörersnätskadades,däreons(sydkraft),Vattenfalls,Kreabösts,Fortumsvarblanddevärstdrabbade(pärnerteg2005).

det ömsesidiga beroendet mellan el- och telesystemsynliggjordes.bådefastochmobiltelefonislogsut.mobilernafungerade ett litet tag,mendog snart efter att stationernasbatterier tagit slut. detta skapade oro och svårigheter förså gott som alla inblandade, från det enskilda hushållet tillledningsstaber på olika nivåer. olika tillfälliga system och

Figur2.1.Kartanangermaximalbyvindpå10mhöjdförstormengudrunden8-9januari(Källa:smhI2005).

29


lösningartillämpades,t.ex.svenskaKraftnätsmobilradiosystemmobilex,satellittelefonerochroaming(pärnerteg2005).8

detotalakostnadernaförsamhälletharuppskattatstillca4-5miljarderskrexklusiveskogsbruketskostnader(Westling2005). Inräknat skogsbruket blir kostnaderna ca 23,3miljarder skr (tabell 2.2).9 Vissa kostnader, exempelvis förskogsbruket,ärsvåraattuppskattaochkanförändrasavsevärtpå lång sikt.till vissdelmildrasvissa aktörerskostnader avförsäkringar.Förförsäkringsbolagensdelblevkostnadernaca4,2miljarder (Krisberedskapsnytt2005).eu-kommissionenbeviljade dessutom 741 miljoner från eu:s solidaritetsfondför vissa offentliga utgifter (regeringskansliet 2006-08-18).10många företagdrabbadeshårt, framförallt skogs-ochlantbruk,livsmedelshandlareochIt-företagpålandsbygden.

till andra konsekvenser hör de sociala och psykologiskaeffekterna.enligt landstingenidevärstdrabbadeområdenafinnstendensertillenökadfrekvensavsjälvmord,misshandeloch missbruk.11 många olyckor har inträffat underuppröjningsarbetetefteråt.arbetsmiljöverketharrapporteratin totalt 141 arbetsmiljöolyckor, varav många inträffat vidarbete med motorsåg. djur har fått lida och ospecificeradeskadorpåmiljönharuppstått(Westling2005).

8 roaminginnebärattmankananvändaflerateleoperatörersnätisammaabonnemang/simkort(pärnerteg2005).

9 uppskattningen av den totala kostnaden varierar. I sverigesbidragsansökantilleuuppskattadeskostnadernatill20,8miljarderskr(rapportfrånriksdagen2007/08:rFr5).

10 avdessabeviljadestödharca600miljonerdelatsuttillbl.a.Vägverket,banverket, skogsstyrelsen, landstingen och kommunerna Framför alltkommunerochlandstingharintefulltutbeviljatsdestöddeansöktom(rapportfrånriksdagen2007/08:rFr5).

11 Idennastudiehänvisarintervjuademedlemmarietthushålltillminsttvåsjälvmordmeddirektakopplingartillstormengudrun(Intervju17).

30


Figur2.2.Volymskogfälldavstormengudrunisödrasverigeredovisatefterskogstyrelsensskogsvårdsdistrikt(Kart-ochdatakälla:skogstyrelsen.Kartering:nicklasguldåker).

till en början var det svårt att få en tydlig överblicköver stormens konsekvenser. en av anledningarna tillden bristfälliga rapporteringen från riksmedia anses vara”mediaskuggan” efter tsunamin år 2004 (deltér 2005;stem2006;anderssonodénm.fl.2005).dettahar förtsframsomettproblemförinformationsspridningenidrabbadekommuner. uppmärksamheten i riksmedia fick en tydligskjutsefternågradagardåhögrestatligatjänstemän,politikerochkungahusetbesöktedrabbadeområden.underkrisenvar

Stormf‰lld skog efter skogsvÂrdsdistrikt

Inventerade distriktMiljon_m3

0,28 - 0,700,71 - 1,701,71 - 3,103,11 - 4,804,81 - 6,60Ingen inventering

:0 50 100 15025

Kilometers

Stormfälld skog efter skogsvårdsdistrikt

31


medborgarträffar,post,radioochivissmånhemsidorviktigainformationskanaler.

I efterarbetet med att rensa upp och reparera elnätetmobiliserades sommest5300personer frånbolagens egnaorganisationerochpersonalfrånminstsexolikaländer.Ävenpersonal från lantbrukarnas riksförbund (lrF), militären,lokala entreprenörer och frivilliga deltog i uppröjningen.eon hade via lrF kontrakterade lokala stödgrupper ochentreprenörer, där som mest 3 000 personer deltog iröjningsarbetet. de lokala entreprenörernas maskiner ochlokalkännedom underlättade för nätbolagens insatser ochorganisationavefterarbetet.

Tabell 2.2 Samhällets uppskattade kostnader för stormen Gudrun i miljarder Skr.

Offent-liga sek-torn

Skogs-bruk

Jord-bruk

Till-verk-nings-indu-strin

Han-dels- och tjäns-tesek-torn*

Hus-hållen

Elbo–lagen

Telia Sonera

0,273 18,4 0,250 1 0 0,360 2,6 0,45

Totalt 23,33

(Källor:Westling:2005ochbäckem.fl.2005)*handels-ochtjänstesektornhadesammanlagtingakostnaderp.g.a.vinsterhosvissabranscher,t.ex.hotellochrestaurang,åkerierochskogsentreprenörer.Förlusterfinnshosbl.a.livsmedelshandlareochIt-företagpålandsbygden.

andraviktigaaktörerunderstormenvarbl.a.räddningsverket,svenska Kraftnät, Vägverket, sos alarm, kommunerna,landstingen, länsstyrelserna, försvarsmakten och framföralltfrivilligaförsvarsorganisationerochandrafrivilligaochlokalaorganisationer. många av dessa aktörer bistod med resursersom reservelverk, flygplan, helikoptrar, bandvagnar, olikatyperavfordon,radiosystem,vatten,värmestugor,arbetskraft,matlagnings- och uppvärmningsmöjligheter etc. de deltogävenidetpraktiskaarbetetmedbl.a.uppsökandeverksamhet,omplacering av utsatta människor, röjning av skog och

32


distributionav livsmedelochandraresurser.Iflerafallhaderesurser mobiliserats och samarbetsavtal upprättats redaninnan stormen. exempelvis hade svenska Kraftnät redankontrakt med försvaret och frivilliga försvarsorganisationer.detta förkortade insatstider och ökade resurserna. enbartde frivilliga försvarsorganisationernas insats efter stormengudrunuppgick,enligtförsvarsmakten,till700arbetsdagar.Från försvaretsorganisationervar ca3000man inblandadei återhämtnings- och uppbyggnadsskedet (Westling 2005).enstordelavarbetetgickutpåattstödjaochunderlättaförutsattagrupper.mångakommunerochlokalområdenvarhårtansattaavstormenshärjningar.

Kommunerna

Ivissakommunervarkrishanteringsorganisationenfortfarandeigång med anledning av flodvågskatastrofen i sydostasienjulen2004.12Verksamheterförsocialtochpsykologisktstöd,bl.a. posom och andra krisgrupper, stod också beredda(kommun12005-06-14;kommun22005-11-14;kommun32005-11-24).13

Kommunernaidedrabbadelänenfickettstortoperativtansvar.redaneftersmhI:svarningarpålördagenbörjadedemobiliseraochvidtaåtgärder.undersjälvastormkvällenochnattenvardet främstoperativaenheterochaktörersomvarigång. räddningstjänst, informatörer, hemtjänst, vård- ochomsorg,tekniskaenheter,beredskapsenheterm.fl.fickarbetahårtochriskfyllt.mångaavdessaaktörerarbetadeunderstorfysiskochmentalbelastning,oftaunderlångapass.

när stormen dragit förbi involverades fler enheter och

12 avsnittet innehåller information från gruppintervjuer med trekommuner,seävenavhandlingensmetodkapitel.

13 posom står för psykiskt och socialt omhändertagande. posom-grupperanvändssärskilt i sambandmedstoraolyckorochkatastrofer.(Informationomposom2006-08-15).

33


förvaltningar i krisorganisationen. händelsen tolkadesi kommunerna i relation till de resurser och kapacitetersom fanns att tillgå. Vissa kommuner valde att kalla inkrisledningsnämndermedanandravaldeattklaraavhändelsenmedordinarieorganisationer.Inågrafalltolkadeshändelseninunderlagenomskyddmotolyckor(2003:778)ochdåmersomenangelägenhetförräddningstjänsten.14

Kommunernasamverkademedmångalokalaochregionalaaktörer. I t.ex. Kronobergs län organiserades ett stabsmötedagen efter stormen. medverkande aktörer var bl.a. Växjöoch alvesta kommuner, räddningstjänsten, länsstyrelsen,sos alarm, Försvarsmakten, frivilliga resursgrupper, polisoch sydkraft. bland de viktigaste primära uppgifterna varatt få fram resurser till äldreomsorgen, hemtjänsten ochserviceboenden, organisera värme- och samlingslokaler förutsatta, informera kommuninvånarna samt att få fram såmånga reservelkraftverk som möjligt. många fler aktörergjorde väsentliga insatser. posten visade sig exempelvis varaengod informatör till kommuninvånare som saknade andrakommunikationsmöjligheter.Även lokalradion var viktig förinformationsflödet.

I vissa kommuner fanns upparbetade nätverk medförsvaret, frivilliga försvarsorganisationer och andra frivilligaresursgrupper. samarbetetmedde frivilliga resursgruppernaoch de frivilliga organisationerna varierade dock efterlokal förankring, kontraktering, nätverk och traditioner.Civilförsvarsföreningen gjorde insatser i örkelljunga medan

14 stormen gudrun var en händelse som tolkades in under olikalagstiftningarberoendepåkommunernas kapacitet, resurser,operativabeslut,utsatthetetc.lagenomskyddmotolyckor(2003:778)reglerarkommunens, den enskildes, ägares eller nyttjanderättshavares tillbyggnader, skyldigheter att skydda sig mot fara för någons liv, hälsa,brand och miljö. lagen (2006:544) om kommuners och landstingsåtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap reglerar kommunens organisation och befogenheter vidextraordinärahändelserifredstid.denunderstormengudrungällandelag(2002:833)omextraordinärahändelserifredstidhoskommunerochlandstingupphävdesimaj2006tillförmånförlag2006:544.

34


iVäxjösatteskommunensfrivilligainsatsstyrka(KIs)inietttidigtskede.IJönköpingslänhaderödaKorsetbetydelsefullarollervidarbetetmedutsatta.

Kommunernavariflerafallberoendeavprivataochstatligaaktörersomelbolagochtelia.ettstortinledandeproblemvarattel-ochtelebolagen intevar involverade idekommunalakrishanteringsorganisationerna.Idekommunerochorterdärdetfannslokalaelbolagellerdärdestörrebolagenhadelokalakontorfungeradesamarbetetsmidigareäniandra.samarbetetförbättradeskontinuerligtunderefterarbetet.

I flera kommuner fick rörelsehindrade, äldre, sjuka ochhandikappadepersonerevakuerasfrånsinahemtillservicehemeller andra uppvärmda lokaler. detta ofta till följd av atttrygghetslarm,liftar,eldrivnadörröppnare,dialysapparaterochannanmedicinsktekniskutrustningblevobrukbara.Iflerafallfickskolorstängas,iblandupptillenvecka.mångaelkraftverkficksättasinföratthållaigångdekommunalavattensystemen.detta gällde även avloppsanläggningarna. I vissa fall fickmindre avloppssystem stängas av.detta resulterade i endelutsläpp i vattendrag och sjöar. årstidens låga temperaturerhindradedock spridning och tillväxt av bakterier.det finnsingarapporteromförgiftatdricksvatten.

större mobila elkraftverk sattes ut till prioriteradeverksamheter som vattenverk, servicehem, skolor, offentligalokaler etc. när elkraftverken inte räckte till tillämpadesofta så kallad ödrift. eldistributionen skiftades mellan olikaanläggningarochfastigheterunderenvisstidsperiod.såvarfallet i flera mindre orter, byar och på vissa lantbruk meddjurhållning.Ivissabyarochmindresamhällenstationeradesdricksvattendepåer.

Kommunerna bistod också med värmestugor ochinformationslokaler.därfannsoftamöjligheterattfåmatochtvätta sig. Kommunala vård- och servicehem användes oftasom matsalar för kommunens anställda, skogsarbetare ochandragrupperförutompersonalochvårdtagare.

35


hushållenochdeenskilda

För många drabbade hushåll var stormen en början på enlängre tids strömlöshet och arbetsam vardag. I mindresamhällenochhushållpålandetkundeströmmenvarabortai flera veckor (figur2.3).mångahushåll på landsbygden ärvanavidelavbrott.närdefickstormvarningarnatappadedeuppvatten,togframbl.a.ficklampor,batterierochstearinljus.

strömmen försvann i omgångar, enligt de tidigasterapporternaredanvid15-tidenden8januari.Iettstortantalhushåll pågick förberedelser för lördagskvällens aktiviteter.helgeninnebarocksålånghelgförmångafamiljeriochmedtrettondagenpåtorsdagenden6januari.Iettflertalhushållvarmedlemmarnapåvägellerskullejustgesigivägfrånsinahem.

efter trädfällningen isolerades många människor i sinahem,påvägar,hossläktingarellervännerelleriidrotts-ochföreningslokaler(figur2.4).Iendelfallfickdetaskyddochhärbärgehosokända.detfinnsåtskilligaredogörelseromhurmänniskor tillbringade timmar på vägarna instängda i sinafordon,hurdefickkrypaidikenochklättragenomområdenmedfallnaträd,iblandgömmasigochansträngasighårtföratt ta sig ut på öppna områden. drivkraften att ta sig hemvar stor.med livet som insatskämpadeåtskilliga siggenomoigenkännliga landskap. hotet från fallande träd var stort.mångagick vilse.elva personer fick sätta livet till ochflerablevskadade(Westling2005).

dagen efter möttes människor av ett oigenkännligt ochdemolerat landskap. Vägar av alla typer var blockerade avomkullvräktaträd.ettstortarbetemedattröjaupppåbörjades.allatyperavaktörervarinblandadefrånenskildamänniskor,tillfälliga och permanenta grupperingar och organisationertill vägverket, skogsbolagen, elbolagen, räddningstjänsten

36


Figur2.3.antalströmlösaisödrasverigepåkommunnivåhossydkrafts/eonselnätden8januarirespektive13februari2005(datakälla:eon2006.Kartkälla:lantmäteriet.Kartering:nicklasguldåker).15

och andra kommunala verksamheter. samtidigt börjadeett omfattande arbete med att rensa upp ledningsgator, ettarbetesomkrävdenoggrannkommunikationochavstämningmed ansvariga elnätbolag. under upprensningen hade

15 datamaterialet är inte helt komplett. den efterbearbetning ochkvalitetssäkring som görs vid rapportering av officiell statistik förfastställda perioder är inte gjort för dessadata.mindre avvikelser kanförekomma.datamaterialetgällerendastföreonselnätochinteförhelakommuner.endastifåkommuneräreondenendanätägaren(eon2006).

Strˆ mlˆ sa hos Sydkrafts/EONs eln‰t kv‰llen 8 januari resp 13 febr 2005

Kommuner och antal berˆ rda personer1 - 1000

1001 - 2000

2001 - 4000

4001 - 6000

6001 - 12000

Inga strˆ mlˆ sa alt. ingen data alt. Ej Sydkraft/EON

:0 50 100 15025

Kilometers

Strömlösa hos Sydkrafts/EON:s elnätkvällen 8 januari resp. 13 februari 2005

Kommuner och antal berörda personer

37


skogsarbetarnasvårtattkommuniceramedvarandraochutåt.arbetsbelastningenochriskenattskadasigvarstor.Iflerafallskadadesochivissafallförolyckadesskogsarbetare.

samtidigt med uppröjningsarbetet var många, särskiltskogsbönder, chockade och sorgsna över att se storaskogsarealer nedblåsta. ett stort antal skogsbönder harägnat sina liv åt att vårda den egna skogen. osäkerhetenkring avkastningen och ersättningen för förlorad skog varstor. Investeringsmöjligheterna för framtida generationerhade minskat. skogsbönderna arbetade hårt, ibland så hårtatt kraftansträngningarnaknäcktedem, framföralltde äldre.Insikternaattklara sig själva sitterdjupt rotade.Förtvivladeskogsägaresöktesigtillsödraskogsägarnaslokalkontoribl.a.ljungby,örkelljungaochosbyförattfåhjälpellerbarapratamednågon.enanställdhossödraskogsägarnaberättar:

mångabaragrät,devarfullständigtutmattade.mäniallaålderskategoriergrätochvillebaraprata.alltsomhäntärenotroligtragedifördem.skogendegåttochskötthelasittliv,detmanskullelämnavidaretillsinabarn,denbaraliggerdär.mycketavdetdejobbatmedhela sitt liv är fördärvat, totalt fördärvat. (hemström2006:63)

skogsägareliksomandraboendepålandetharkänslomässigarelationer till sina omgivningar. många uttrycker sorg överförstördaochoåtkomliganärområden, stigar, strövområdenochjaktmarker.Iintervjuergjordasexmånaderefterstormenbeskrivshurskogsägarefåttdistanstillhändelsen,mentrotsdet har minnena, förändringen av landskapet, ovissheteninför framtiden och allt processande med myndigheter,försäkringsbolag, skogsbolag m.fl. satt djupa spår (Klasson2005).

händelsenförknippasocksåtill stordelmedoro,ångestochdjuptrotadepsykologiskaupplevelser.oronhänfördesig

38


iflerafalltillnärfamiljemedlemmarochanhörigakomifrånvarandra.blandbeskrivningarnafinnsmångasomrelaterattillflodvågskatastrofen isydostasien julen2004.splittringenavfamiljerochanhörigafördetankarnatilldesommistanhörigaeftertsunamin.Iberättelsernabeskrivsocksåhurträdenföllmed kraftiga smällar, marken gungade, husen knakade ochhursakerflögomkringochkrossades(sevidarekapitel6).

påmåndagenefterstormenvardestörstavägarnasågottsomuppröjda.dagarnaefteråtfickdedrabbadeochströmlösahushållen fullt upp med att få tag på resurser i form avelkraftverk,behörigaelektriker,batterier,ved,värmekaminer,stearinljus,ficklamporm.m.dessavarortogfortslutimångabutiker.människorfickåkalångvägellertahjälpavsläktingarochvänneriandradelaravlandet.

barnfamiljer i drabbade områden möttes i viss mån aven ej fungerande barnomsorg, vilket försvårade föräldrarnasmöjligheterattförvärvsarbeta.Förskole-ochskolverksamhetprioriteradesdockavkommunernamenivärstafallvarskolornastängdaupptillenvecka.skolskjutsarnahadeocksåproblemtillföljdavblockeradevägar.arbetetochattfåvardagenattgåihoptoghårtpåvissafamiljer.desomarbetadeistäderochboddepålandetmärktekontrasternamellanlandochstad.Idestörretätorternavaralltsomvanligtmedanmänniskorpålandsbygdenficklevautanström.

hushåll som flyttat ut på landet från staden ochmoderniseratbortalternativauppvärmningskällorfickivissafallöverge sinahemochflytta till släktingar,bekanta eller ivissafallbopåhotellellerivärmestugor(kommun12005-06-14;kommun22005-11-14;kommun32005-11-24).

det fanns även en viss rädsla att lämna sina hem p.g.a.ökaderiskermedplundringochinbrott.Vissastannadedärförhemmatrots lågainomhustemperaturerochhårtarbete.desomhadevärmekällorsomspisar,kakelugnarochkaminertogdessaibrukimöjligastemån.någragamlaeldstäderorsakadeolyckor i form av brand och farlig rökutveckling. avsaknad

39


av rinnandevattenupplevdes somett stortproblem.gamlabrunnar,bäckar,sjöarochandravattendraganvändesmångagånger.hushållenfickägnamyckettidåtattbäravatten.desom led av längre strömlöshet drabbades ofta av bristandetålamod,vemodochändradedygnsrytmer.mörkretpåverkademångamänniskor.Charmenmed levande ljusgick förlorad.hemmen blev smutsiga och svårstädade. Frysarnas innehållfick kastas. Infrastrukturen visade sig vara alltför sårbar pålandsbygden. de långvariga ström- och teleavbrotten har iefterhandfåttmångaattövervägaattflyttaintillstäderna.desomfickväntalängstpåattfåtillbakaströmmenfickgesigtilltålsupptill45dygn(Westling2005).

på landsbygden togs många initiativ till samarbete. deflesta som kunde hjälpte till. lrF:s stödgrupper och andrafrivilliga hjälpte till att röja ledningsgator. byalag, lokalaföreningar, andra organiserade och spontana grupperingarordnademedblandannatinformationsmöten,organisationavarbetsinsatser,tillsynavutsattagrupper,mötenmedpolitiker,kommunala tjänstemän, el- och telebolag m.fl. de lokalanätverkenochgrannskapenstärktesefterstormen.

närströmmenkomtillbakavarlyckanoftastor.menkorttid därefter kom i många fall besvikelsen och frustrationenöversådantsomintefungerat.tröttheteneftermångaveckorsvardagsslit visade sig tydligt. Ilskanmotel-och telebolagenvar omfattande. Föreningen Elupproret var ett exempel påflera organiserade protester mot framför allt sydkraft/eonförbristande ansvarochbristfälligtunderhåll av elledningar(svensson2005).

40


omstormengudrunellerFörhållandenaeFterVarItVÄrre?

I inledningen av kapitlet nämndes att kraftigare stormar ängudrun eller förvärrade förhållanden kan vara att vänta.redan efter gudruns framfart befarades att en annalkandevinterskulleförvärraläget.mensåblevintefallet.denmildavinternisödraochmellerstasverigehöllisigändainimittenavfebruari(alexandersson2005).

IrapportenFler konsekvenser av Gudrun och vad kunde ha hänt om…diskuterasochanalyserastänkbarakonsekvensertillföljdavettscenariosominnehållerbl.a.värrevindförhållanden,omfattandesnöfall, fallande temperaturerochbeskrivningenav ett större drabbat område. situationen skulle ytterligarekunna förvärras om tätorterna inom det berörda områdetdrabbadesavlångvarigaelavbrott(stem2006).16

en orkan värre än gudrun under januari månadkräver troligtvis en stor nationell och internationellkrishanteringsinsats. återhämningsfasen riskerar bli extrabesvärlig vid vinterförhållanden med temperaturer under0°C och snöfall. strömlöshet i ett område större än detsom stormen gudrun berörde medför att över en miljonmänniskor drabbas och att större delen av infrastrukturenslåsutunderenlängretid.Fastighetersomsaknarreservkraftoch alternativa uppvärmningsmöjligheter blir utkylda.Vid inomhustemperaturer under 10°C börjar människorkännaobehag,vilketkangeupphovtill fysiskaochpsykiskabesvär. Vid lägre temperaturer än så blir behovet avevakuering mycket stort. hjälpinsatser och evakueringar av10 000-tals eller 100 000-tals människor är mycket svåraatt genomföra. exempelvis behövs stora och uppvärmda

16 Varken rapporten -stem2006–ellerdennadiskussiongör anspråkpåatttäckaallatänkbarakonsekvensertillföljdavettscenariovärreänstormengudrun.

41


lokaler eller hallar, väldiga anläggningar för mat- ochvattenhållningochomfattandelogistiskainsatser.storskaligakrishanteringsinsatser är komplicerade och kollapsar oftap.g.aunderdimensioneraderesurserochotillräckligplanering(adams2005;Cutter&emrich2006).

andratänkbarakonsekvenseräratt:• tillgänglighetenförsämrasochattalltflerisolerasisina

hem,särskiltpålandsbygden.utkyldahemledertillattmänniskorochdjurfårfrostskadorochivärstafalldör.detblirsvårareattfåtagpålivsmedel.anhörigautanförområdetkännerstororoochspontanahjälpinsatserökar.riskernaförolyckorökarsamtidigtsommöjligheternaattfåakutsjukvårdminskar.avsaknadavtelefongörattinformations-ochkommunikationskanalernablirfå.

• detblirakutbristpåbränsleochdrivmedeltillfordonochmaskiner.dettaledertillattvissaverksamheterochgeografiskaområdenprioriteras.

• Vattenförsörjningenheltellerdelvisslåsut.Vatten-systemenharvanligtvisreservkraftverkistäderna,menförhushållpålandsbygdenkanlägetblikritisktomvattendragenfryser.människorkanblitvungnaattanvändasnöochis,vilkettarmycketenergiiformavhandkraftochbränsle.

• Vattenburnauppvärmningssystemriskerarfrysasönder.enligtdeflestaförsäkringsavtalärfastighetsägareskyldigaatttappaursystemeninnanfrostskadoruppstår.mångahardockintekunskapenomdettasamtidigtsomdetråderbristpåfackmän.dettakanledatilluteblivnaersättningarochstoraförlusterförfastighetsägarna.

• händelsenslångvarighetledertillökadstress,trötthetochtraumanblandbefolkningen.landstingenharpåvisatvissatendensertillettökatantalpsykologiskaochsocialaeffekterefterstormengudruniformavskilsmässor,misshandel,missbruk,depressionerochsjälvmord

42


(stem2006).17Vidensituationvärreänunderstormengudrunsefterfasfinnsriskförattandelendesperatahandlingarökar,exempelvisiformaveldningavbrännbartmaterial.Ihemsomsaknarkaminerellerandraeldstädereldasdetpåandraställent.ex.igarageellerpåandraolämpligaplatser.andelenbrand-ochrökskadademänniskorkommerattöka.

• Konkurrensenomresursersomreservkraftverk,livsmedel,vattenetc.tilltarochledertillökadbrottslighetochkonflikter.antaletplundringarochstölderökar.

17 detfinnsettbehovavendjupareundersökningavdessapsykologiskaochsocialaeffekter.avhandlingenharinteföravsiktatttäckainensådanundersökning, ävenomdessa effekterdelviskommerattfinnasmed ibeskrivningenochanalysenavdetempiriskamaterialet.

Figur2.4.Isolerathemiskogen.(Foto:Jobengtsson,2005.ljungbyCivilförsvarsförening).

43


• deekonomiskaförlusternablirkännbarapåbådekortochlångsikt.underdenakutafasenochivissmånåterhämtningsfasenkandetblibristpåkontanterochnödvändigaresurser.penninguttagochtransfereringarblirsvåraattutföra.dettakanledatillensvartmarknadförvissavarorochtjänster.storaekonomiskaförlusterdrabbarsmåochstoranäringsidkareinomberördaområden.mångasektorerliderförluster,exempelvisdrabbastillverkningssektorneftersomdeärstoraenergiförbrukareochberoendeavtransportmöjligheter.återuppbyggnadsfasenblirlång.detkantamånaderochupptillårförmångasektorerattåterhämtasig.Vissaföretagkanflyttasinaverksamheteromdeanserattriskernaärförstora.Förlusternakandrabbadennationellaekonomingenomökadeoffentligautgifterochfärreintäkter.stödfråneuochandrainternationellaorganbliravgörandeförmångadrabbadeaktörer.

Kapitletskortfattadekunskapsöversiktöver svenska cykloneroch med ett särskilt fokus på stormen gudrun och vaddennaochlikartadehändelserkanledatillmotiverarettökatvetenskapligt intresse för samhällets krishanteringsförmågaochsårbarheter. Ikapitel3 följerengenomgångav framförallt samhällsvetenskaplig katastrof- och sårbarhetsforskning,krishanteringsprocessen och metoder för risk- ochsårbarhetsanalyser. det kommande kapitlet visar dessutomatt det finns luckor i kunskapsfältet och att kunskaps- ochteoriutvecklingenbörskeutifrånandrasamhälligaaktöreränorganisationerochmyndigheter.

44

KapItel3KatastroFer,sårbarhetoChhushåll

I kapitel 2 framhålls stormar som en återkommande orsaktill katastrofer och ökad sårbarhet. detta kapitel syftar tillatt introducera, definiera och kontextrelatera katastrof, kris,sårbarhet, risk och andra näraliggande begrepp samt att geenöversiktöverkatastrofforskningsfältetmedinriktningmotfrämstgeografiochsociologi.

VadÄrenKatastroF?

Frågan har engagerat forskare inom flera discipliner underdecennier (Quarantelli 1998; perry & Quarantelli 2005).definitionen utgår ofta från typ av händelse, sammanhang,miljö och katastrofens utveckling (da Cruz 1993: 17). enkatastrofkankortfattatsessomennegativhändelseinklusivedess effekter inom ett avgränsat tidrum (dombrowsky1998). det råder dock skiftande uppfattningar om vad enkatastrof innebär och vilka händelser som skall räknas inunder begreppets betydelse (Quarantelli 1998; perry &Quarantelli 2005). Katastrofer ger ofta såväl fysiska somsociala och kulturella konsekvenser, vilka mer eller mindrepåverkarmedborgare,derasvardagsliv,relationerochförmågaattupprätthållagrundläggandebehov.Förattkunnahanterakatastrofers effekter bildar inblandade individer, hushåll,grupperochandraaktörerbl.a.nyanätverkskonstellationer:

our day-to-day routines are suddenly and violentlybroken, the social confinements of our culturallydefined roles are shattered, and social capital rises asself-organizingsocialnetworksemerge.thesenetworksarebandsofcitizens,whowouldnormallybesocially

45

KatastroFer,sårbarhetoChhushåll

disconnected,coming together for thecommonpro-social purposes of facing adversity as a group andworking to bring back a sense of normalcy to theirenvironment(Kennedy2006:ix).

envanliguppdelningärmellanmänskligtorsakadekatastroferoch naturkatastrofer. Indelningen är numera ifrågasattberoendepådenstoraosäkerhetsomfinnsomhurstorrollmänniskanspelar iorsakskedjan(rosentahl1998).enäldretyp av uppdelning bygger på om den utlösande eller denursprungligaorsakenärnaturlig(t.ex.orkaner,jordbävningar,skred och laviner), teknisk (t.ex. flyg eller tågolyckor;radioaktiva,biologiskaellerkemiskautsläppfrånanläggningareller transporter)eller social (t.ex. terroristattacker,upploppochvåldsammademonstrationer)(alexander2002:2-4).nyatyperavhändelserhartvingatframandrasyn-ochangreppssätt.någraavdessa”moderna”händelserochhotutgörsavNine Eleven, galna kosjukan, fågelinfluensan, aIds-epidemier,sars, flodvågskatastrofen i sydostasien 2004, massivadator-och serverhaverier, svininfluensanoch inteminstdenökadeuppmärksamhetenpåklimatförändringarskaraktärocheffekter.Quarantellim.fl.(2006)hänvisartilldessahotnärdeföreslårettnyanserat(heuristiskt)syn-ochangreppssättförattutvidgaochsystematiseraförståelsenavframtidakatastrofersochstörrekriserskaraktärochbakomliggandefaktorer.

Katastroferharentendensattchockaochsättastoradelarav sociala och naturliga system ur spel. Katastrofer rubbarellersätterstoppförkontinuitetisocioekonomiskaprocesserochhindrardärmedtillfälligtmänskligutveckling(alexander2000:20).

begreppet katastrof kan betyda många saker för olikamänniskor. betydelsen beror därför på vem som definierarochivilketkontextdefinitionensker(perry2006:1-5).endefinitionsomrelaterartillsamhälletsochmänniskorssårbarhetoch begränsningar i samband med katastrofer är följande:

46


a disaster occurs when a significant number ofvulnerablepeopleexperienceahazardandsufferseveredamageand/ordisruptionoftheirlivelihoodsysteminsuchawaythatrecoveryisunlikelywithoutexternalaid(Wisnerm.fl.2004:50).

med återhämtning (recovery) menas de drabbades psykiskaoch fysiska återhämtande samt ersättande av fysiska resurserinkluderat de nödvändiga sociala förhållanden som behövsför att kunna använda dessa. som krishanteringsprocessensmodellindikerarhandlardetomdedrabbadesåterhämtningtillettnormaltfungerandestadium(sefigur3.1).

Iförhållandetillandrabegreppsomriskochkrisseskatastrofoftasomennegativföreteelse.enriskkangeupphovtillenkrisutanattnågonellernågotskadas.Kriskräverandratyperavfrågor,teorierochförklaringaränkatastrof(boin&’thart2006:42).”Kriskansessomenriskelleretthotsomutlöstseller en faktisk upplösning av en hittillsvarande ordning” (Jakobsen1999:149;olofsson2001:8).Kriseruppfattasvärstom de berör människors privata sfär, medan samhällskriser,t.ex.ekonomiska,etniskaochbefolkningsrelateradeförefallermeravlägsna(Jakobsen1999:150).Idennaavhandlingliggerfokus på främst samhällskriser eller som jag väljer benämnadet, större kriser. en bredare definition av kris som passardettaperspektivär:”aseriousthreattothebasicstructuresorthefundamentalvaluesandnormsofasystem,whichundertimepressureandhighlyuncertaincircumstancesnecessitatesmaking vital decisions” (rosentahl, Charles & ‘t hart1989:10).definitionenpassarinpåenmängdstörrehändelsersom naturkatastrofer, miljöhot, finansiella kriser, epidemier,pandemier, terroristattacker, gisslantagningar, stora olyckor,infrastrukturella nedgångar och organisationsnedläggningar(boin&’thart2006:43).

tillskillnadfrånenkrisuppkommervidenkatastrofalltid

47


någonformavförluster(rosentahl1998).enhändelseellerprocess kan endast kallas katastrof om den inträffar underen tidsrymd och i ett specifikt socialt sammanhang. ennaturhändelsemedförödandeförstörelseienobefolkadochobebyggddelavvärldenkangåobemärktförbi.ettexempelpådettaärettjordskredorsakatpåshermanglaciären1964icentralaalaskadå30miljonerkubikmeterstenrasadenerienobefolkaddal(alexander1993:9-10).

KatastroFellerstörreKrIsmedsVensKatermer

Inomsvenskkris-ochkatastroflagstiftninganvändsbegreppenextraordinär händelse och svår påfrestning i viss mån somsynonymertillkrisochkatastrof.

en extraordinär händelse karakteriseras enligt lagen omkommunersochlandstingsåtgärderinförochvidextraordinärahändelserifredstidochhöjdberedskap(2006:544)avattdenavviker frånnormalahändelser, innebärenallvarligstörningeller överhängande risk för en allvarlig störning i viktigasamhällsfunktioner samtattdenkräver skyndsamma insatserfrånt.ex.berörd/-akommun/-er.Ienkommunavgört.ex.krisledningsnämnden om händelsen skall karaktäriseras somextraordinär. enligt lagen skall kommuner och landstingförbereda sig för dessa typer av händelser. en extraordinärhändelse kan leda till en svår påfrestning på samhället ifred. begreppet karaktäriserar händelsens effekter ochkännetecknasavattkonsekvensernaavvikerfråndetnormala,uppstårhastigt,merellermindreoväntatochutanförvarning,hotar grundläggande värden och kräver snabba beslut ochkoordinerade (samtidiga) insatser från flera myndigheter(Kbm2005-06-15).

begreppen extraordinär händelse och svår påfrestningliknarkatastrofbegreppetidetattdekantolkaspåolikasätt.

48


enmöjligfaraärdockattfokuseraförmycketpådekriteriersomförstundendefinierarbegreppen.handlingskrafteniettreaktivtskedekangåförloradomenhändelseinteuppfyllerettellerfleraavkraven.Ieninitialfastillenpotentiellextraordinärhändelse måste kanske andra kriterier beaktas, t.ex. attkommunenhar förmåganatt analyseraolikautvecklingar avkrisen och förmågan att anpassa sig därefter för att försökaminskaeventuellakonsekvenser.

enextraordinärhändelsekanorsakaenkatastrofalförödelsei samhällen med en dåligt utvecklad krishanteringsförmåga.en otillräcklig risk- och sårbarhetsanalys i en kommun kanvaraenavmångabidragandeorsaker.Faktorersomtid,rum,organisationensstrukturocherfarenhet,nätverk,befolkningenssammansättning, politikernas och tjänstemännens vilja ochhandlingskraft, tillgång till resurser och information etc. ärnågramerellermindredynamiskaaspektersomkanpåverkasammanhanget. lokala såväl som regionala, nationella ochglobala strömningar och influenser kan även de förändraoch påverka förutsättningarna för en effektiv krishantering.det kan också vara av stor vikt att beakta politiska ochekonomiskasammanhangsommänniskorochgrupperverkari.Kontextenkanhastorinverkanpåmänniskorsochgruppershandlingsmöjligheter, tillgång till resurser, relationer tillomgivningen,möjlighetertillservicem.m.

extraordinärahändelsermedsvårapåfrestningarbehöverintenödvändigtvisvarakatastroferellerkriserävenomattdegerupphovtillenmängddödaochskadade.enhändelsedärbarnmördasutanmotiv,t.ex.Kevinfallet iarvika1998ochmordetpåenglaitorsåker2008,ellerenprocessdärgrupperhotarochtrakasserarmedborgarekanorsakastortlidandeochtastoraresurserianspråk.detärimångafallsvårtattbedömaen händelse som extraordinär och dess konsekvenser somsvåra.tsunaminiIndiskaoceanenjulen2004missbedömdesinledningsvis av många berörda länder. trots att upp mot20 000 svenskar turistade i området tonade den svenska

49


regeringenochutrikesdepartementet tidigtnedkatastrofensomfattning,vilketdesenarekritiseradesför.

de svenska katastrofer som nämndes i inledningen harvaritsvåraattförutse.denkris-ochkatastrofberedskapsomfunnitsisambandmeddessahändelserharvaritoförberedd,begränsadochoutvecklad.

KatastroFForsKnIng

Kris-ochkatastrofforskninghar storbetydelse för samhälletinteminstförattökakunskapenomkrisersochkatastroferskomplexitet och föränderlighet. Katastrofforskare harockså stort inflytande på olika krishanteringsaktörerskontinuerliga arbeten med att förebereda sig inför, hanteraochåterhämtasigefterkriserochkatastrofer(rotanz2006).genomgångar av internationell katastrofforskning visar attdenärsektorsövergripandeochtvärvetenskaplig(Quarantelli1998; perry & Quarantelli 2005; rodríguez m.fl. 2004;rodríguezm.fl.2006).18medanledningavdettabegränsasdennaorienteringtilletturvalavkatastrofforskningutfördavföreträdesvisgeograferochsociologer.19

18 Internationellt finns flera betydelsefulla tvärvetenskapliga centra ochforskningsinstitutmedinriktningmotkatastrofer,bl.a:Natural Hazards Center,University of Colorado at Boulder, USA; Disaster Research Center,University of Delaware, USA; Disaster Prevention Research Institut på Kyoto University, Japan; Earthquake Disaster Mitigation Centre, Kobe, Japan; Centre for Disaster Management; Coventry University, storbritannien; Katastrophenforschungsstelle, Christian Albrechts-Universität zu Kiel, tyskland; Crisis Research Center (CRC), Leiden University,nederländerna. Isverigefinns förutomluCramilundfrämst CrIsmart, (nationellt centrum för krishanteringsstudier),Försvarshögskolan, stockholm. dessutom bedrivs tvärvetenskapligochkatastrofrelateradforskningpåstockholms,linköpings,uppsalas,umeås,göteborgs,örebrosuniversitetsamtmittuniversitetet.

19 avgränsningen är i praktiken inteheltmöjlig att genomföra eftersomandra discipliner relaterade till exempelvis teknik, beteendevetenskap,statsvetenskap, ekonomi, media och kommunikation oundvikligenkommerattberöras.

50


geografiskkatastrofforskning

Katastroferochdesskonsekvenserharrumsligadimensionerochförändrarrummetsinnehåll(sebl.a.hewitt1997;lundén2006;olofsson2001).deinträffaroftaöverenbestämdyta(rumsligomfattning),med en viss kraft ellermagnitud,harenvissvaraktighetochkaninträffamedenvissfrekvens(daCruz 1993: 19). Katastrofforskning inom geografi har etthumanekologiskt och företrädesvis amerikanskt ursprung.dennagreninomgeografiinriktadesigfrämstpånaturrisker(natural hazards) och de justeringar i både mänskligaoch naturliga system som följer av olika negativa händelser(barrows 1923). Inriktningen går inom ramen för vadgilbert(1998:11)beskriversomdensamhällsvetenskapliga20katastrofforskningensförstaparadigmellerfas,därkatastroferliknas med i krig angripande antagonister, vilka människoroch samhällen förväntas agera mot.21 en av efterkrigstidensmestbetydandeforskareinomgeografivargilbertF.White,vars tidigare arbeten kan relateras till harlan h. barrowshumanekologiska tradition.22 Whites avhandling Human Adjustments to Floods beskriverhurmänniskoruppfattarochagerarolikavidåterkommandeöversvämningar(White1945).enavde centrala slutsatsernavar, enligtWhite,människorsoförmåga att ta till sig och anpassa sig till återkommandeöversvämningar.människansrelationochanpassningtillolikatyperavriskkällor23ochnaturkatastrofer,harpräglatWhite’sochfleraavhanskollegorsarbeteninpå2000-talet(sebl.a.

20 samhällsvetenskap är här översatt från eng. social science (se vidareQuarantelli1998).

21 gilbertidentifierartreparadigm.detvåföljandeikronologiskordningär:katastrofersomettuttryckförsocialasårbarheter;Katastrofersomenbörjantillettstadiumavosäkerhet(sevidaregilbert1998).

22 gilbert White är en av grundarna till och således frontfigur på detinternationelltkändanaturalhazardsCenterpåuniversityofColoradoatboulder,usa.

23 översattfråneng.hazards.

51


White1974;burtonm.fl.1978;Whitem.fl.2001).enannanframståendegeograf inomfältetärsusanCut-

ter,varsforskningtillstordelhandlaromattstuderafrämstsocialamenäven fysiskaprocesser somgerupphovtillolikatyperavriskkällorochkatastrofer(sebl.a.Cutter2005;Cut-ter2006a).honinriktarsigbl.a.motmänniskorsochgrup-perssocialasårbarhet,vilkethonförklararsomsocialafaktorerellersocialakraftersomkonstituerarmänniskorsochgruppersmottaglighetförskadasamtpåverkarderasförmågaatthante-raochåterhämtasigfrånkatastrofer.socialsårbarhetförklarasävendelvisgenommer ellermindremätbara indikatorerpålivskvalitetochlevnadsförhållandensamttillgångtillvård,re-sursflöden(vatten,telekommunikation,energiochlivsmedel),kapital,politiskrepresentation,kommunalatjänstersomrädd-ningstjänstochsocialtjänstm.m.(Cutter2006a:xxii).socialsårbarhetharocksåienamerikanskkontextentydligrelationtillsocialaorättvisorochfrågorsomberöretnicitet,genusochklass.Faktorer/indikatoreranvändsvidareförattförklaraochanalyserasocialsårbarhetinomspecifikageografiskaområden(Cutter&emrich2006).Cutterm.fl.karterarochanalyserarsårbarhet med hjälp av en vulnerability of place-modell ochgeografiska informationssystem (gIs) (Cutter m.fl. 2000;Cutter2003;2006b;2006c).

KartografiochgIstillhörgeografinscentralaämnes-ochmetodinriktningar.Cutter (2003)ochthomasm.fl. (2006)lyfterframgIsroll,fördelarochbristerikatastrofhanterings-sammanhang. I krishanteringsprocessens förberedande faserkangIsvarabehjälpligvidplanering,t.ex.förattmodelleraevakuering (Cova & Church 1997). thomas m.fl. (2006:84-86) ser framföralltgIs somettbetydelsefullt element irumsliga beslutsstödsystem (sdss).24 Förutom gIs, menarthomas m.fl. att system för databashantering, möjligheter

24 sdssstårförspatial(geographic)decisionsupportsystemfordisastermanagement(thomasm.fl.2006:84).

52


till analys, visualisering, modellering, beräkningar samt be-slutsfattares expertkunskap samt kvalitetskontroll bör finnasmed. ett spatialt beslutsstödssystem för katastrofhanteringbörocksåvaraflexibeltochanpassningsbartinförförändradeförhållanden.gIskanmedandraordses somettväsentligtsociotekniskt system för kommuners och andra organisatio-nerskrishantering(sevidarekapitel4och7).gIshardockbristersomkanberopåsvåraanvändargränssnitt,tillgångtillinformation, kvalitet och kvantitet, grad av implementeringi organisationer och svårigheter med att använda gIs i re-altid (Cutter 2003).25 både thomas m.fl. (2006) och Cut-ter(2003)anserattgIskanbidratillattförbättrasamhälletskrishanteringsförmåga,menpoängterarattdetmåstetillmerforskningochutvecklinginomområdet.

Katastrofforskninginomsamhällsvetenskap-någraexempel

under 1980-talet uppmärksammade sociologen ochkatastrofforskarenenricol.Quarantelliochandrasociologerden bristande kopplingen mellan tillämpade studier isamhällsvetenskaper och katastrofforskning (Quarantelli1988).relationenbeskrivssomknapptetthalvtsekelgammaltochinitieradesibörjanavdetkallakriget(Quarantelli2003;2005). efter nästan två decenniers fördjupad forskningutgav Quarantelli med flera kollegor Handbook of Disaster Research (rodríguezm.fl.2006).26dentarsinutgångspunkt

25 Cutter (2003)använderbegreppetgI science förattallmäntbeskrivaolikaanvändarestillämpningavgeografisk informationisamhället.gIscience kan också definieras som ett samlingsnamn och övergripandedisciplin för rumslig analys, fjärranalys, gIs, kartografi, visualisering,geodesim.fl.(seävenschuurman2004:8-12;gIscience:2007-11-21).

26 Forskningsfältet mot socialvetenskaper och katastrofer ledda av bl.a.enrico l. Quarantelli, havídan rodríguez, russel r. dynes, m.fl.har varit starkt relaterat till disaster research Center (drC). drCetablerades vid ohio state university 1963 men flyttades 1985 tilluniversityofdelaware(thedisasterresearchCenter:2007-11-27).

53


från russel r. dynes (1970) bok Organized Behavior in Disaster och belyser utifrån ett globalt, tvärkulturellt ochinterdisciplinärtperspektivdenkomplexadynamikenmellandet mänskliga samhället och riskkällor och katastrofer. IHandbook of Disaster Research betonas särskilt katastroferssociala dimensioner. Författarna ser katastrofforskning somett försök att få kunskap om sociala systems hantering avkomplexa och ofta oväntade händelser (rodríguez m.fl.2006: xix). I Handbook of Disaster Research redogörs förflera av katastrofforskningens huvudinriktningar, bl.a: skildaforskningsperspektivochdefinitioneravbegreppet(Quarantellietal2006;perry2006);krishantering(boin&t’hart2006);metodologiskaaspekter(stallings2006);gIsrollisambandmedkatastrofhantering(thomasm.fl.2006);kommunalaochandralokalaorganisatoriskaperspektiv(sorensen&sorensen2006;drabek2006;mcentire2006;Kendra&Wachtendorf2006); ”otänkbara” händelser i ”omöjliga” sammanhang(lagadec2006);sårbarhetochutsattagrupper(bolin2006).

I sverige bedrivs som ovan nämnts samhällsvetenskapligkatastrofforskning på ett flertal lärosäten. Förutom inomFrIVa, som nämndes i inledningen, utförs betydande delav svensk krishanteringsforskning på CrIsmart (Crisis Management Research and Training) som är en del avFörsvarshögskolan.härstuderasallatyperavinrikesochutrikeskriser och katastrofer. dokumentationen samlas bl.a. i enfallbankförvidareanalysochutbildning(CrIsmart2008-12-27).27 Inom och med koppling till Försvarshögskolansforskarnätverkverkardessutomflerforskareochforskargruppersom fokuserar på psykologiska och sociala dimensioner isambandmedrisker,olyckorochkatastrofer(sebl.a.enander2005; 2006a; 2006b; enander & Wallenius 1999; larsson& enander 1997). andra framstående exempel på svensksamhällsvetenskaplig forskning handlar om krisgrupper

27 FörCrIsmartspublikationer,sewww.crismart.org(2008-12-27).

54


och spontant stöd (nieminen Kristofersson 2002), socialsårbarhet(nieminenKristofersson2007a;2007b),mediaochkommunikationisambandmedkriser(Jarlbro2004;larsson&norstedt2000;lidskogm.fl.2000).

KrIshanterIngsproCessen

genomgången ovan visar att det finns ett behov av attteoretisera om och planera efter de processer som störrekriser och katastrofer ger upphov till. en schematiseradkrishanteringsprocess28ger forskare,beslutsfattareochandrainblandadeaktörerenmöjlighetattförhållasigtillskeendensomenkrisellerkatastrofkangeupphovtill.

generella beskrivningar av krishanteringsprocesser kangöras genom olika modeller. I figur 3.1 återges en vanligmodell med fyra överlappande faser.29 modellen är allmäntutformadochkantillämpasiflerasammanhangochisambandmedolikakriserochkatastrofer.

osäkerheten om katastrofers inträffande och desskonsekvenserkräverattmyndigheter,organisationer,hushållm.fl. övar sig, upprätthåller kompetens och genomförförberedelser, nyanskaffar och underhåller resurser, byggeruppformellaochinformellanätverkochförsäkrarsig.Föreenkrisellerkatastrofbördetfinnasenlångsiktigmedvetenhet,vilja och handlingskraft att förebygga. på kommunal nivåuppnås vanligtvis detta genom risk- och sårbarhetsanalysersamt risk- och sårbarhetsreducerande program, planer ochåtgärder(nilsson2003;abrahamsson&magnusson2004).

28 I samband med en teoretisering av denna process kan både kris-och katastrofbegreppet användas. Jag väljer att benämna denkrishanteringsprocessen, vilken jag uppfattar som mer vedertagen änkatastrofhanteringsprocessen.

29 Kritik har framförts mot krishanteringsprocessens schematisering,begrepp och indelning, se bl.a. Crondstedt 2002; Kelly 1999; King2007;neal1997.

55


detkan exempelvis för enkommunhandlaomatt köpa inreservelverkiförebyggandesyfte,atthapåbörjatarbetetmedrisk-och sårbarhetsanalyser eller att hagenomfört praktiskaövningar.Företthushållkandethandlaomattt.ex.investeraiochbuffraresurserinförlångvarigaelavbrott.

likaviktigtsomattageraproaktivt,kanävendenreaktivaförmågan förbättras.30 när väl krissituationen inträffatläggs fokus på att reducera de omedelbara konsekvenserna.under responsfasen bör det finnas tillräckligt med resurser,fungerande nätverk men också kreativitet och förmåga atthanteraoväntadesituationer.Isambandmedstormenden8jan2005utfördesflerakonsekvensreducerande insatser, framförallt av operativa enheter som exempelvis räddningstjänst,ambulanser, kommunala hemtjänsten och privata initiativ.responsfasen handlar även om att minska sannolikhetenför långsiktiga sekundära problem som kan uppstå iåteruppbyggnadsskedet.efterkrisensellerkatastrofensakuta

30 se kapitel 4 för utförligare beskrivningar och definitioner avkrishanteringsförmåga.

Krishanteringsprocessen

Förebyggande fas

Alla aktiviteter som reducerar sannolikheten för en katastrof, t.ex. beslut om vad som skall göras om det i samhäl-let förekommer en fastställd risk för hälsa, säker-het och välfärd, implementering av program för reducering av risker.

Förberedande fas

Förberedelser för att effektivisera hantering i den akut avhjäl-pande fasen, t.ex. utveckling av responsplaner, utbildning av “first responders” i livräddning och andra åtgärder som skall redu-cera katastrofers direkta konse-kvenser.

Akut avhjälpan-de fas

Aktioner som riktar sig mot hantering av katastrofers direkta konse-kvenser, t.ex. tillhandahållande av katastrofhjälp och assistans, reducering av sannolikheten för sekundära skador och reducering av problem inför återhämtnings-fasen

Återhämtnings-fas

Aktioner som uppkommer efter en kris eller kata-strof. Återhämt-ning till ett “nor-malt” fungerande stadium, t.ex. tillhandahållande av direkt stöd under fasens in-ledning, åtgärder för att upprätt-hålla nödvändiga livsuppehållande behov och fortsatt stöd tills samhäl-let har åte

Figur3.1.Krishanteringsprocessensfyrafaser(modifieradfrån:petak1985;adams2002-egenöversättning).

56


skedekommeråterhämtningsfasen.målsättningenmeddennafasärattförsökaåtergåtillettstabiltlägesomliknardettillståndsom fanns förehändelsen. Imånga fall ärdetkostsamtochtarlångtid.efterstormengudrunuteblevdevärstatänkbaraeffekterna med lägre temperaturer, stora mängder snö ochlångvariga strömavbrott. detta och att städerna klaradesig lindrigt undan, underlättade återuppbyggnadsskedet.effekterna av gudrun har istället slagit hårt mot delar avlandsbygden,skogsbruket,el-ochtelenätägarna.

mÄnnIsKors,gruppersoChhushållssårbarhet

riskochsårbarhet

riskochsårbarhetärcentralabegreppiforskningomkriseroch katastrofer. risk relateras ofta till den uppskattadesannolikaförlustnivånförenhändelses(katastrofs)förutseddaomfattning (alexander 2000:13). mängden definitioner avriskäromfattande,meneninomdennaavhandlingpassandedefinition är: ”en situation eller händelse där någonting avmänskligtvärde(inkluderatmänniskornasjälva)sättspåspelochdärutfalletärosäkert”(olofsson2001:45).31

risk och sårbarhet har vanligtvis en stark koppling.alexander(2000:13)menardockattsårbarhetmerrelaterartill potentiella orsaker, förstörelse, skada, avbrott och andratyper av förluster. att ta risker innebär exempelvis attblottläggaolikamåttavsårbarhet.dedefinitioneravsårbarhetsomdiskuterasidennaavhandlinghar,liksomvadgällerrisk,tydligakopplingartillsocialasammanhangmedhuvudsakligtfokuspåmänniskors,gruppersochhushållsvärden.

31 Förenöversiktöverdefinitionerpårisksebl.a.stanfordencyclopediaofphilosophy(2008-03-05).

57


Vissaolikhetermellanbegreppenkanvaravärdaatt lyftafram.tillskillnadfrånriskärsårbarhetmeromfattandeisinbetydelse.attminskaellerreducerasårbarhetinnebär,förutomattidentifieraochanalyserariskerochdesssannolikheterochkonsekvenser, även att försöka öka motståndskraften motkommande hot. låg risk likställs dessutom inte alltid medlåg sårbarhet. risken för en kärnkraftsolycka är vanligenlåg medan sårbarheten, om den skulle inträffa ofta är hög.Imotsatsdärtillkanettbebyggtområdehaovanligtmångarisker(högsammanlagdriskbild)menändåhavälfungerandetekniska,sociala,ekonomiskaochekologiskasäkerhetssystemsomreducerardentotalasårbarheten.

sårbarhet har framför allt blivit ett tillämpbart begreppför att beskriva och analysera hela eller delar av sociala ochtekniska systems förmåga att hantera hotande faror ochinträffadehändelser.sårbarhetärenbetydelsefullkomponentiriskanalysliksomriskkanvaraenviktigdelisårbarhetsanalys(alexander 2000:12). sårbarhetsanalys i sig kan ses bådesomenutveckling avochkomplement till den traditionellariskanalysen (einarsson & rausand 1998). risk- ochsårbarhetsanalys är således två metoder som hänger ihopochsomoftautförsgenomolikametodstegiexempelvisenkommunellerorganisation.

ettannatbegreppsomoftaanvändsirisk-ochkatastrof-forskningenärriskkälla(eng.hazard).begreppetsättsoftaisamband med sårbarhet och inte minst naturhändelser ellergeofysiska fenomen och dess interaktion med och hot motmänskligverksamhet(alexander1993:7;burtonm.fl.1978:22-24;Chapman1999:1-3;White1974:3-4).Kategorise-ringarärvanliga,t.ex.iformavbiologiska,naturligaellertek-nologiskariskkällor(Wisnerm.fl.2004).Iblandanvändsdetengelskabegreppettrigger,förattpåvisahurriskkällorutlö-sesochgerupphovtillomfattandemateriellaochmänskligaförluster (Wisnerm.fl.2004:49;smith1996:5;alexander1993: 7). Inträffade jordbävningar, vulkanutbrott, kraftiga

58


explosioner, skred och laviner är några exempel på ”trig-gers”.dessaochandrahändelserkanoftabeskrivasmedolikamätbarakaraktäristika, sommagnitud, frekvens,varaktighet,hastighetfrånbörjantilldessmaximum,geografisktomfång,riskområde och händelsens ordningsföljd (slumpartad ellerperiodiserad)(burtonm.fl.1978:22-24).Ikapitel2nämndesSaffir-Simpson-skalan förmätningochkategoriseringavtro-piskacykloner.Jordbävningarmätsvanligtvisgenommagni-tudochrichterskalaniintervallet1-10ellergenomintensitetochmercalliskalaniintervallet1-12(encyclopediabritannica2008-03-05).

socialsårbarhet

Inomsårbarhets-ochkatastrofforskningenanvändsbegreppetsocial sårbarhetbl.a.förattbeskrivaochanalyseramänniskors,hushålls och gruppers utsatthet i samband med extremahändelser (Cutter m.fl. 2000). Social och sårbarhet är docktvå begrepp vars definitioner varierar efter sammanhangochansats.begreppetsocialharrötterbåde igrekiskanochlatinet med de ursprungliga betydelserna ”att följa”, ”attfölja någon”, och även senare ”ha någonting gemensamt”(latour2005:6).latinets socia´lisoch so´cius likställsblandannatmedkamratlig,deltagande,samhälleligochrelateradtillandra. begreppet har en utvecklad betydelse i omvårdnads-ochomsorgssammanhang(ne2007-11-06).32

sårbarhetsbegreppet är vida använt inom mångadiscipliner, särskilt i relation till katastrof-, kris-, risk- ellersårbarhetshantering.Isinbegynnelseharbegreppetettlatinsktursprungiformvulner, vulnus sombetydersår(encyclopediabritannica online 2007-11-06: vulnerable). begreppetär särskilt frekvent inom risk-, kris-, katastrofforskningen

32 Förengenomgångavbegreppet social sevidaremeeuwisse&swärd2002. Författarna har en inriktning mot socialt arbete och socialaproblem.

59


(Weichelgartner 2001; adger 2006). två definitioner somkansättasisambandmedanalysavmänniskors,gruppersochhushållssårbarhetär:

begreppetkansessomettuttryckförenoförmågahosettobjekt,system,individ,befolkningsgruppm.m.attståemotochhanteraenspecifikpåfrestningsomkanhärledastillinreelleryttrefaktorer(hallinm.fl.2004).

…the characteristics of a person or group and theirsituation that influence their capacity to anticipate,cope with, resist and recover from the impact of anatural hazard (an extreme natural event or process)(Wisnerm.fl.2004:11).

definitionernabåde liknaroch skiljer sigåt.bägge tar fastapåförmåganatthanteraenhändelse.denförstadefinitionenhar en bred ansats, vilket inbegriper även system, objektm.m. den har definierats i samband med utveckling aven specifik metod för analys av kommunala och regionalaaktörerssårbarhet(hallinm.fl.2004).denandradefinitionenavgränsastillmänniskorsochgrupperssårbarhet.Författarnamenar att begreppet kan förlora sin mening om det sätts ifel sammanhang. sårbarhet bör, enligt Wisner m.fl. (2004:55), kopplas till just människors eller gruppers utsatthet.Författarnaunderstrykervidareattbetydelsenavattanvändasynonymersombräcklig,osäker,riskfylldm.m.vidåsyftningavicke-mänskligaföreteelsersomt.ex.byggnaderochandramateriella ting.en ytterligare skillnadmellandefinitionernaär att den senare har en tydligare betoning på att förutseoch återhämta. definitionen knyter således tydligare an tillkrishanteringsprocessensallafyrafasermedenspecifikfokuspåmänniskorsochgrupperssårbarhet.

social sårbarhet kan också ses som ett flerdimensionelltbegreppföridentifieringavvissakaraktäristikaocherfarenheter

60


hos både kommuner och individer som möjliggör att dessakanståemotochåterhämtasigfrånextremanaturhändelser(Cutter2003:257).Cutter&emrich(2006)kopplarbestämtsocialsårbarhettillsocialaskillnader:

…the susceptibility of social groups to the impactof hazards, as well as their resiliency, or ability toadequately recover from them. this susceptibility isnot only a function of demographic characteristicsof thepopulation (age,wealth, etc.)but alsoamorecomplexconstructsuchashealthcareprovision,socialcapital,andaccesstolifelines(e.g.emergencyresponse,personnel, goods, services) (Cutter & emrich 2006:103).

definitionen relaterar främst till krishanteringsprocessensåterhämtningsfas och är i stor utsträckning anpassad föramerikansk samhällsstruktur, som kännetecknas av storasocioekonomiska och etniska skillnader. den visar också attsocialagrupperssårbarhetisambandmedextremahändelserkan relateras till framför allt demografi, nätverk och socialtkapital samt lokal tillgång till professionella krishanterare,livsmedelochservice.33

social sårbarhet påverkas ofta av samhälleliga (makt)relationerochstrukturersomkultur,genus,klass,ålder,hälsa

33 begreppet socialt kapital, ursprungligen myntat av nationalekonomenalfred marshall (1890;1961), kan förknippas med människors,organisationersellergeografiskaområdensrobusthetochsårbarhet.envanlig förekommandedefinitionär:”…featuresof socialorganisation,such as trust, norms, and networks, that can improve the efficiencyof society by facilitating coordinated actions’’ (putnam 1993: 167).det finns ett omfattande vetenskapligt intresse för begreppet, se bl.a.bourdieu (1977); bourdieu & Wacquant (1992); Coleman (1990);eriksson(2003);(Fukuyama2002);macinko&starfield(2001);portes&landholt (2000);putnam (2000);Woolcock (1998);Woolcock&narayan(2000).omsocialtkapitalikrishanteringssammanhang,sebl.a.allen(2006);buckland&rahman(1999);dynes(2002);nakagawaochshaw(2004);patwardhan&sharma(2004);pelling(1998);shaw&goda(2004).

61


ochetnicitet.Iforskning,program,ochriktlinjersomberörkrishantering har dessa perspektiv ofta ignorerats (enarson& morrow 1998; Fothergill 1998; 2004). I kris- ellerkatastrofsituationer kan perspektiv som mäns och kvinnorsolikartadehandlingar,känslor,perceptionochrelationersamtbarnomsorg,familje-ochsläktskapsrelationervaraviktigaattbelysa(enarson&scanlon1999).

Frågorochdiskussioneromgenustycksoftaochomedvetetfalla i skymundan i samband med kriser och katastrofer.något som kan få konsekvenser för bl.a. kvinnors utsatthet(Fothergill 2004: 215). anledningar kan vara att operativa(pratiskt inriktade) krishanteringsorganisationer som t.ex.räddningstjänst,ärmansdomineradeochattgenusfrågorinteärinbegripnaiplanerochanalyseravriskochsårbarhet(enarson&morrow1998:4).genusrelateradeskillnaderförekommerunder hela katastrofhanteringsprocessen. skiljaktigheter ärsärskilttydligaikönssegregeradeochmansdomineradekulturerochstrukturer.Kvinnorochflickortenderaristörreuträckningänmänochpojkarvaramerundernärdaföresvältkatastrofer,ha mindre möjligheter att få tillgång till katastrofhjälp ochresurserisambandmedcyklonerochöversvämningar(enarson&scanlon1999;Wisnerm.fl.2004).extremahändelserkanocksågenererapositivaeffekterförkvinnorsstatus,rollerochidentitet. I samband med översvämningen i staden grandForksiusaförändrades,genomnyatyperavarbetsuppgifteri den offentliga krishanteringen och i hemmet, kvinnorstraditionellaidentitetochroller,oftatilldetpositivamedökadsjälvkänslasomföljd(Fothergill2004).aliceFothergillvisarävenpånegativaeffektersomattdomestic violence kanökaisamband med katastrofer.34 under återhämtningsfasen efter

34 domestic violence kan översättas till ”våld/utsatthet i hemmet”och inbegriper våld mellan eller utnyttjande av hushålls- ellerfamiljemedlemmar inom hushållet, t.ex. kvinno- och barnmisshandel.det kan också handla om emotionellt, sexuellt, verbalt, ekonomiskt,socialt och spirituellt (religiöst) missbruk och utnyttjande i relationermellanhushålls-ochfamiljemedlemmar(sevidareFothergill2004:157-172;Violence prevention-2008-01-24).

62


översvämningen i grand Forks hamnade kvinnors utsattheti skymundan för återuppbyggnaden av staden. Kommunalkatastrofplanering bör, enligt Fothergill (2004: 212), äveninkludera kvinnojourer och andra tjänster och resurser somsärskild hjälp till utsatta kvinnor. en annan genusrelateradeffektsomhonlyfterframärettökatbehovavenstödjandebarnomsorgtillutsattahushåll(2004:13).

hushållsstudier

renodlade studier av hushåll i samband med katastrofer ärförhållandevis sällsynta. de flesta har utförts med fokus påmänniskor och grupper, vilka i sig kan innefatta hushåll.av de studier som utförts, har flertalet genomförts iutvecklingsländer.deberörbl.a.policys, strategier, analyseroch metoder för att på olika sätt bistå sårbara människor,grupper,hushållochbefolkningar(sebl.a.Wisnerm.fl.2004).perspektivenhandlarbl.a.ommöjligheterattundsättautsattahushåll inom ett specifikt geografiskt område (Jaspers &shoham1999);female-headedhushållssårbarhetiförhållandetillmale-headed hushållssårbarhet(Waite2000),identifieringoch analys av hushåll med matbrist (stephen & downing2001)ochhushållsanpassningsstrategierochexponeringmotöversvämningsrisker(brouwerm.fl.2007).35

studier av sårbarahushåll förekommer även i västländer.orkankatastroferiusaharvisatatthushållmednyinflyttade,fattiga, äldre, ensamstående kvinnor och female-headedhushåll utsätts för större risker under responsfasen. gradenav sårbarhetansesvidarevara starkt relaterat tillmänniskorsvardagsliv (morrow 1999). maslow m.fl. (2006) påpekaratt den förberedande fasens socioekonomiska förhållandenpåverkade hushålls förmåga att hantera den akuta fasen

35 Female-ochmale-headedhushåll definieras allmänt somhushåll utanvuxnamänrespektivevuxnakvinnor.begreppetanvändsinternationelltvidanalysavbefolkningsdata(theWorldbank2000).

63


i samband med orkanen Katrina. Vatsa (2004) anser attkommunersochandrakrishanteringsaktörersriskreducerandestrategier därför måste utgå ifrån hushållens tillgångar ochegenskaper.36hushållssårbarhetberorsomovanpåpekatspåmångasamverkandefaktorer.derastillgångarelleregenskaperharstorbetydelseförmöjlighetenattståemotpåfrestningar.tillgångarochegenskaperkanvarafaktiskaförhållandensomägandeavmark,boendeplats,besparingar,utbildningsnivåochkompetens.detkanocksåhandlaomimmateriellaföreteelsersomsocialarelationer,socialtkapital,närhetochtillgångtilllivsmedel,sjukvård,hälsaochutbildning(Vatsa2004).

metoderFörsårbarhetsanalys

analysavsårbarhetärsåledesavstorbetydelseförattkunnaökamänniskors,gruppersochhushållskrishanteringsförmåga.metoderförbeskrivningar,analysochåtgärderavindividers,gruppersochhushålls sårbarhetfinns i flera former. syftenavarierarochdekanvara antingenellerkombinerat individ-,grupp-, hushålls-, eller befolkningsinriktade. de kan ävenomfatta olika geografiska nivåer samt beröra en eller fleradelar av krishanteringsprocessens faser. metoder som ärinriktadepåde förberedandeoch förebyggande faserna kansyftatillattförsökaidentifiera,kartera,analyseraochminskasårbarhetenföreochmellankriserochkatastrofer.andrakansyfta till att studera sårbarhetnär väl krisenochkatastrofenharinträffat.mångaavmetodernaärprocessinriktade,vilketinnebär att de utförs under en längre tid, ofta i olika steg,och försöker tahänsyn tillnya situationer, förändringarochförlopp. metoderna kan också beakta förändringsprocessersomberörorganisationerellersociala,ekonomiska,politiska

36 tillgångarochegenskaperlikställsidettafallmeddetengelskabegreppetassetssomhärdefinierassom:”…thestockofwealthinahousehold,representingitsgrosswealth”(Vatsa2004:22).

64


och juridiska system. här följer några exempel på metodersomrelaterartillmänniskors,gruppersochhushållssårbarhetisambandmedkris-ellerkatastrofhantering.

Indikatorer

metodansatsersomutgårfrånsocialsårbarhethandlariflerafallomförebyggandekrishanteringdärmanutifråntillgängligavariabler eller indikatorer försöker identifiera, kartera,analyseraochminskamänniskorsochgrupperssårbarhet(sebl.a.bucklem.fl. 2001;Chardon1996;Cutterm.fl. 2000;King & macgregor 2000; Cutter 2006c). Indikatorernakan t.ex. utgå från människors och gruppers kön, ålder,ohälsotal, etnicitet, nationalitet, religion, inkomstnivå,boendeform m.m. analyser av indikatorer kan dock ge enbegränsadbild avmänniskorsochgruppers sårbarheterochkrishanteringsförmåga. egenskaper som t.ex. människorskänsla av tillhörighet, samarbetsvillighet, grannskap ochacceptanspåverkarocksåkrishanteringsförmågan(patonm.fl.2001).Kuban&macKenzie-Carey(2001)varnardessutomför att synen på ”de mest sårbara” ofta är missvisande ochkanledatillolämpligareaktionerochhandlingar.Indikatorerellersårbarhetsindexkan,trotsattdeintesägerallt,gestödåt förebyggande riskhantering såväl som krishantering ioperativaskeden,exempelvisgenomattvisualiserariskkälloroch befolkningens sårbarhet (Cova 1999). Cutter (2006c)använder indikatorer i form av socioekonomiska ochdemografiskavariablersamtvariablerfrånbebyggdaområden,för att skapa ett så kallat sårbarhetsindex (SoVI) för olikaamerikanskacounties.37dettaindexgerenuppfattningavolikacountiesförmågaatthanteraochåterhämtasig(resiliens)från

37 Index för social sårbarhet tillämpas också i samband med forskningom utvecklingsländer och klimatförändringar (Vincent 2004) ellerjämförelser mellan olika (barn)gruppers sårbarhet i latinamerika(herrera&gonzález2003).

65


extremahändelser(Cutter2006c;Cutter&emrich2006).38Vidareplacerassocialsårbarhetinistörresammanhangförattökaförståelsenförplatserssårbarhet(Vulnerability of Places)i kombination med biofysisk sårbarhet, geografisk kontext,områdensbenägenhetattutsättasförextremahändelserochandrariskkällor(Cutter2006b:78;Cutter&emrich2006:107).

bakomliggandefaktorer

en annan metod för sårbarhetsanalys utgörs av PAR- ochAccess-modellerna.PAR-modellenanvändsbl.a.förattskapaen förståelse för hur orsaker bakom sårbarhet kan spåras,från osäkra förhållanden (unsafe conditions), via sociala ochekonomiskasvårigheter(dynamic pressures)tillgrundläggandeorsaker (root causes).39 Förståelsen av en katastrofs påverkanpå människor och grupper utgår från en koppling mellankatastrofensinverkanochunderliggandesocialafaktorerochprocessersomgenererarsårbarhet(Wisnerm.fl.2004:37-41).Access-modellensyftarhuvudsakligentillattbelysavarförvissagrupper ärmer sårbara än andra iolikakatastrofsituationer.modellerna visar bland annat att människors och grupperssårbarhetkanrelaterastillsocialaprocesserochunderliggandeorsaker, vilka i sig inte alls behöver vara direkt koppladetill själva händelsen. För att kunna reducera sårbarhet iett förebyggande skede måste ibland hela orsakskedjortydliggöras, d.v.s. inte bara de orsaker som ligger närmasttill hands, t.ex. brist på mat, värme och sjukvård direktefter en katastrof. Även förändringar i sociala, ekonomiska,politiska och juridiska system kan bli nödvändiga för att

38 resiliens har ett ursprung i ekologin och är ett centralt begrepp vidstudier av socio-ekologiska system (Stockholm Resilience Centre 2009-08-27). begreppet är vanligt förekommande i risk-, sårbarhets- ochkatastrofforskning(olofsson2001).

39 parstårförpressureandrelease.

66


reducerasårbarheten.I2004-årsutgåvaavAt Risk – Natural hazards, peoples vulnerability and disaster40 (Wisner m.fl.2004)presenterasoch tillämpasmodellerna i sambandmedolikakatastrofer.modellernahar främstanvänts föranalyserav sårbarhet i samband med katastrofer i utvecklingsländer.Wisner m.fl. (2004:84) påpekar att modellerna stödjer ettunderifrånperspektiv där sårbarhet och förmåga att hanterakatastrofalahändelserdefinierasutifrånlokalaförutsättningar.modellerna tydliggör hur olika sociala system skaparförhållandenivilkaolikahändelserkanpåverkamänniskorochgrupperpåskildasätt(Wisneretal2004:87-124).metodensambitionärattklargörabakomliggandestrukturerochorsakertillsårbarhetsamtunderlättabeslutsprocesserochåtgärdandeinsatser.nackdelarnaärbl.a. attdenär tidskrävande,kräverettomfattandeochtrovärdigtinformationsmaterialsamtdenkantolkasolikaochutifrånsärskildapolitiskaperspektiv.

lokalsårbarhetsanalys

metoder/modeller/ansatser för analys av sårbarhet utifrånindivid-, grupp- eller hushållsperspektiv kan vara lokaltorienterade (se bl.a. buckle m.fl. 2001; buckle et al 2003;schilderman 2004; Kuban & macKenzie-Carey 2001).analysnivåntenderar imånga fall att inriktasmotsåkalladecommunities, d.v.s. administrativa enheter inom givnageografiskaområden.41ansatsernaskiljersigmenkanexempelvisgåutpåattstödjalokalagrupperskrishanteringsarbete,minskasårbarheter, öka kunskapsgraden, få fler att delta, förbättra

40 secondedition.denförstautgåvanpublicerades1994.

41 Vidanalysavsårbarhetärenvanligbenämningpåenlokalanalysenhetcommunity, vilken kan likställas med en given administrativ ochgeografiskenhetinkluderatdemänniskorsombordär(buckle1998).olikasamhälleligaCommunitieskanocksådefinierasochanalyseraseftererfarenhet, intressen, tillgivenhet, verksamhet, funktion, konkurrens,status,etc.,vilketkanomfattamänniskor,organisationer,myndigheterochgruppersomverkarinomochövergeografiskaochsektoriellanivåer(boughton1998;marsh&buckle2001).

67


relationernatillomgivandecommunitiesochökaresurserochkapacitet(schilderman2004).ettexempelpådennametodär Community-wide Vulnerability and Capacity Assessment(CVCA) (Kuban & macKenzie-Carey 2001). modellen/metoden syftar till att genom analys av risker, riskkälloroch sårbarhet stärka den lokala beredskapen för kriser ochkatastrofer samt öka kunskapen om sårbara människor ochgruppers behov. den utgår från vad som anses vara mestskyddsvärtinomencommunity,d.v.s.befolkningen.syftetärattförsökabesvaratregrundläggandefrågor:

1) Vilkaärde”mestsårbara”inomencommunity?

2) Varhållerdessatilliallmänhet?

3) Vilkenär”demestsårbaras”kapacitetattsvaramotochåterhämtasigfrånenkrisellerkatastrof?42

genomförandet sker stegvis (18 steg) och iterativt. arbetetkanutförasavtjänstemänsomarbetarmedrisk-,katastrof-ochsårbarhetsplanering, planerare, representanter från vård ochomsorg, frivilliga organisationer, potentiellt sårbara grupperochdesomsköterservicentilldessa.

Kuban & macKenzie-Carey (2001) beskriver ocksåmetoden som ett komplement till befintliga risk-sårbarhetsanalyser,vilkaofta,menarde,saknarenöversiktöverbefolkningeninomencommunity,vanligtvisenkommunellerannan administrativ enhetmedområdesansvar.nackdelarnamedmetodenärattdenkräverstorainformationsinsamlingarochstortengagemangfrånarbetsgruppen.påsåsättärdenocksåtidskrävande.

42 egenöversättningfrån:1.Who are the community’s ”most vurnerable”?2. Where do they generally reside?;3.What is their capacity to respond and recover?denandrafrågansyftarpåvaddebefinnersigunderolikatiderunderettdygn.

68


svenskametoderförsårbarhetsanalys

I sverige har det sedan i början av 2000-talet pågått ettkontinuerligtarbetemedrisk-ochsårbarhetsanalyser(rsa),då med särskilt inriktning mot kommuner, landsting ochstatligamyndigheter.detallmännasyftetharvaritattförsökaminskasårbarhetenisamhälletochökaförmåganatthanterakriser(Kbm2008-03-07).risk-ochsårbarhetsanalyserskallutifrånettmyndighets-ochbeslutsfattarperspektiv:

öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattareoch verksamhetsansvariga om vilka hot och riskersom finns, att minimera dessa samt att förbättrakrishanteringsförmågan(Kbm2008).

Flera rsa-metoder har utvecklats. tre av de vanligasteförekommandemetodernaärMångdimensionell verksamhets-analys (MVA), Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar (IBERO) och Rosa.dessaärsärskiltutveckladeförattanalysavextraordinärahändelser(Kbm2006;hallin2008-05-26–muntligkälla).43

MVA, som utvecklats av forskare vid lunds universitetscentrum för riskhantering (luCram) kan beskrivas somen processinriktad metod för att analysera kommuners,regioners och organisationers sårbarhet.44 mVa-metodengenomförs i seminarieform och omfattar följande steg:analys av grundläggande värderingar och skyddsvärdaobjekt, genomgång och sammanställning av oönskadehändelser, scenarioanalys ochbedömning avorganisationers

43 För en utförligare beskrivning och jämförelse mellan metoderna semossbergsonnekm.fl.2007.IrapportenbeskrivsävenCar-dunab:smetodförrisk-ochsårbarhetsanalys.

44 mVastår förmångdimensionell verksamhetsanalys.sevidarehttp://www.mVa-metoden.se 2008-11-18 och http://www.friva.lucram.lu.se/-2008-03-07

69


och verksamheters sårbarhet och hanteringsförmåga samtutarbetandeavunderlagförmöjligaförbättringar.Imetodeningår även moment för att utveckla och förstärka, särskiltpersonliganätverk.ettdatoriseratsystem,kallatmappsystemochsomutgårfrånkonventionellamjukvarorsomt.ex.Wordoch excel, ger sårbarhetsanalysprocessen ett logiskt ochstrukturelltstöd.mappsystemetinnehållerviktigaanvisningarochmallar(checklistor)förexempelvisvalavscenario,analys,återkoppling, rapport och samlande av viktig information(mVa2008-11-18).

IBERO, som utvecklats genom ett samarbete mellanlänsstyrelsen i stockholms län, Krisberedskapsmyndigheten(Kbm),kommuneristockholmslän,forskarefrånluCramoch totalförsvarets forskningsinstitut (FoI), framställssom ett verktyg som stödjer värdering av samhällets kris-hanteringsförmåga.målgruppenärbl.a.kommuner,landsting,länsstyrelser och andra myndigheter. Även denna metod ärscenarioinriktadochgåröversiktligtutpåattgenomsystematiskafrågorochtydligaöversikteranalyseraverksamhetersförmågaatthanteraextremahändelser.deltagarnabedömer,utifråndenkunskapdebesitter,verksamhetersförmågaatthanteravissauppgifter, t.ex. informeraoch samverka.dennabedömningvärderas sedan mot ett potentiellt konsekvensutfall, vilket isinturgerenuppfattningomdenuppskattadeförmåganärtillräckligt bra eller inte. I metodstödet ingår matriser somutifrån de systematiska frågorna hjälper deltagarna att bl.a.styra processen, sorteraut vad somär viktigt, hålla redapågjordabedömningar,underlättaslutsatser,göraenslutledning(syntes)omvilkenförmågaverksamhetenhar.ettviktigtkravär att bedömningar och värderingar skall göras av lämpligarepresentanter för den analyserade verksamheten (socratia2008-03-07).

Rosa, som utvecklats av svenska konsulter kan beskrivassom en scenariobaserad metod för sårbarhetsanalys motantingen–bestämsavanvändaren–engenerellövergripande

70


eller en mer detaljinriktad och specificerad nivå. metodenhar ungefär motsvarande målgrupper som mVa och Ibero,med undantaget att den även använts i näringslivet (rosa-ab 2008-03-10). Även denna metod är processinriktad ochstegvis.engrupp,ensåkalladriskhanteringsgrupp,görbl.a.urvalochbeskrivningavscenariersamtengrovanalysiformavurvalochprioriteringaravhotochrisker.Vidareutvecklasochanalyseras,inomramenfördjupanalyser,utvaldascenarierinomberördaverksamheter.resultatetsammanställsochvägssamman.utifrånresultatetprioriterasvilkaåtgärdsförlagsomskall presenteras för politiker och andra beslutsfattare, vilkadärefter fattar beslut om genomförande av åtgärder ellerinte. det sista steget berör genomförande av åtgärder samtuppföljning. metoden lägger vikt vid framför allt politiskabeslutsprocesser och organisationers prioriteringar ochförutsättningar. metoden saknar datorstöd (länsstyrelsen iKronobergslän2003b).

metodernaskiljersigavseendeambitionochkomplexitetochfungerardelvissomkomplementtillvarandra.detfinnslikheter i struktur och upplägg, vilket kan förklaras av attde inspirerats av varandra samt inriktat sig på kommunersrisk- och sårbarhetsanalyser (mossberg sonnek m.fl. 2007).metoderna stödjer både översiktliga och mer djuplodadersa-analyser.allatreanvänderscenarierförattbl.a.lyftaframriskochsårbarheter,ävenomsjälvabetydelsenavscenariernaskiljer sig åt. exempel på metodspecifika karaktäristika äratt mVa diskuterar utifrån värdegrunder och vad som ärskyddsvärt medan Ibero lägger stor vikt vid att fastställaoch jämföra förmågan att hantera oönskade händelser it.ex. kommunala verksamheter. rosa och mVa fokuserarpå möten, diskussioner och dialog (mossberg sonnek m.fl.2007).Itabell3.1presenterasenöversiktövermetodernaochdesskaraktäristika.

tabell3.1.desvenskarisk-ochsårbarhetsmetodernarosa,IberoochmVa.

ROSA IBERO MVA

Sannolikhets-bedömning

X X

Riskmatris X X

Konsekvens-bedömning (kon-sekvens m.a.p. på händelse eller förmåga).

Kvantitativ, till följd av händelse.

Kvalitativ, till följd av hanteringsför-måga.

Kvalitativ, till följd av brister i hante-ringsförmågan.

Värdegrunder Checklistor för bedömningsgrun-der.

Diskussion kring vad som är skyddsvärt.

Kriterier för kon-sekvenser

5 typer 5 typer 3 typer

Fördefinierade kriterier för hante-ringsförmåga

~ 6 typer vid urval av risker.

10 typer 7 typer

1.Upptäcka,2. Skapa lägesbild3. Besluta och leda4. Informera5. Kommunicera och samverka6. Rädda/skydda akut hotade indivi-der eller objekt. 7. Hindra utbred-ning/spridning8.Sörja för hjälp-behövande, 9.Omhän-derta omkomna, 10.Återställa funktion

1.Övergripande ledning, 2.Samverkan, 3.Extern informa-tion/ kommunika-tion, 4.Intern informa-tion/ kommunika-tion, 5.Operativ led-ning, 6.Operativa upp-gifter/förmåga, 7. Situationsför-ståelse.

Matris för förmå-gebedömning (en händelse eller flera händelser)

Matris som beskriver läges-bilden.

X, beskriver förmåga.

X, beskriver förmåga.

Orsak Genom hot-inventering.

I samband med åtgärder.

Vid beskrivning av händelse.

Följdhändelser och samband

Delvis. X Delvis.

Åtgärder Åtgärdslista Prioriterad åtgärdslista med effekt/kostnad.

Åtgärdsmatris

Tidsåtgång Fyra-sex träffar à tre timmar/gång.

En halv till en dag för analys. En dag för syntes av flera händelser.

Ca tre halva dagar.

Övrigt Fokuserar på förmåga och konsekvens, ej sannolikhet.

Syntes och ana-lys, jämförelser.

Vad bör göras vid kris. Förmåge-analys.

Källor:mossbergsonnekm.fl.2007;hallin2008-05-26–muntligkälla.

72


en brist hos framför allt de svenska metoderna är derasinriktningpåmyndigheterochorganisationer.detfinns ettstortbehovavattutvecklametoderochangreppssättföranalysavspecifiktmänniskors,gruppersochhushållssårbarhet.

analysaVhushåll–endelaVKrIs-oChKatastroFForsKnIngen

Kriser och katastrofer kommer att inträffa i framtiden. detrådernaturligtvisovisshetomvilkakriserochkatastrofersomkommerattinträffaochundervilkaförutsättningar.detkanmycket väl handla om att tidigare oidentifierbara och förtillfället ”otänkbara” händelser inträffar (lagadec 2006). Isverigeframstårstormarsomgudrunellervärresomsannolikaframtidahot.erfarenheterfråntidigareinträffadehändelserärsåledesviktigaattanalyseraochbevara.detärävenavstorviktattpåolikasamhällsnivåertränaochgenomanpassademetoderochstudierökakrismedvetenhetenochminskasårbarhetenisociotekniskasystem.Quarantellim.fl.(2006:41)menar,ivissenighetmedalexander (2005:97), attdet intefinnsnågra”once for all final conclusions”, då kunskapsinhämtningeninom risk-, kris- och katastrofhanteringsområdet är underständig utveckling. nya och mångskiftande vetenskapligastudierochmetoderhjälpertillatthålladennaprocesslevande.

Ävenomovanbegreppochsynsättanvändsiavhandlingenskommande teoretiska och empiriska kapitel finns det ettbehov av mer utvecklade teoretiska ansatser med inriktningmot människors och hushålls krishanteringsförmåga ochsårbarheter.Idetkommandekapitletutformasavhandlingensteoretiskabegreppsapparatinklusiveeninitialanalysmodellförbeskrivningochanalysavhushållskrishanteringsförmågaochsårbarheterisambandmedenstörrekris,idettafallutifrånettstormperspektivochmedsärskildfokuspåstormengudrun.

73

KapItel4hushållsKrIshanterIngsFörmågaoChsårbarheter

Kapitlet syftar till att, med influenser från främstsamhällvetenskap, formulera avhandlingens väsentligateoretiska begreppsapparat. genomgången inleds med detcentralabegreppethushåll följt av enbeskrivningav synsättoch begrepp från främst aktör-nätverksteorin (ant) menäven tidsgeografi. begreppen utgör tillsammans med enutformad analysmodell utgångspunkterna för analys avhushållskrishanteringsförmågaochsårbarheter.

hushåll

Hushåll är avhandlingens primära analysenhet. begreppethar en varierande innebörd och kan påverkas av bl.a.kulturella,ekonomiska,boendemässiga religiösa, socialaochkänslomässiga förhållanden.enallmändefinition lyfter framhushåll som ”en enhet av människor som delar bostad ochansvarförvarandrasförsörjning”(ne:hushåll2006-11-02).hushållet kan i detta sammanhang bestå av en eller fleramänniskor.

Ideflestahushållskernågonformavorganiseradproduktionochreproduktion.relationernamellanhushållsmedlemmarnakanutgåfrånenellerfleraförhållanden.enligtVatsas(2004:38) mer specifika definition av hushåll: ”a unit of socialproduction with common eating arrangements” byggerrelationernapåihuvudsaksocialasammanhang.

en central grundtanke i betydelsen av ett hushåll ärmedlemmarnas gemensamma nödvändiga aktiviteter, vilka

74


innefattarframföralltbiologiska,ekonomiskaochemotionelladimensioner. resonemanget härrör från shanahan somdefinierarhushåll”somenenhet,beståendeavenellerflerapersoner, i vilkenaktiviteter syftar till attuppfyllamänskligabehov”(shanahan2003:168).

dåochdåanvändshushållsynonymtmedfamilj(shanahan2003).dennatraditionellaliknelsekandockifrågasättas,särskiltivästerländskaurbanaområden.Isverigeharantalethushållmellan1960-1999ökatmenantalethushållsmedlemmarharimedeltalminskatfrån2,8till2,0personer/hushåll.trendenverkarhållaisigävenommedeltaletår2007liggerpåca2,25.av sveriges totala antal hushåll år 2005 var ca 45 procentensamhushåll(www.scb.se2006-12-18).45sedan2000-taletsbörjan överstiger andelen hushåll bestående av en eller tvåpersoner70procent(shanahan2003).

urettinternationelltperspektivfinnsandrafaktorersompåverkar definitionen av hushåll. I vissa länder praktiserasmånggifte, där familjen kan vara uppdelad i flera hushåll.I hushåll med flera personer delar inte medlemmarnanödvändigtvisförsörjning,ideologier,vanorellererfarenheter.

Inomdeflestahushållskerolikaformeravreproduktion,beslutsfattande och förhandlingar om resursbruk ochkonsumtion. I ett hushåll med fler medlemmar sker ocksåkontinuerligtettsamspelmellandessa(skill2006).

studieravhushållharutförtsinomettflertalvetenskapligasammanhang med tonvikt på disciplinerna psykologi,ekonomi,kulturgeografi,sociologi,antropologiochetnologi.litteraturen är omfattande särskilt inom ämnesområden

45 härutgår jag fråndefinitionen av ensamstående, vilken är: ”personersomborheltensamma,utanvaresigbarn,föräldrar,partners,släktingar,vännerellerandrapersonerisitthushåll”.(sCb2006-12-18–definitionav ensamstående). uppskattningen är något problematisk eftersomantalet ensamstående överskattas beroende på att antalet samborunderskattas(sCb2006-12-18–Variabeldefinitioner).

75

hushållsKrIshanterIngsFörmågaoChsårbarheter

som berör ekologi, miljö- och konsumentvetenskap.46Forskning om hushåll kan i flera fall relateras till ämnethushållsvetenskap. Inom detta område studeras i huvudsakrelationen och samspelet mellan hushållets medlemmar ochmellan hushåll och sin omgivning. hushållsvetenskap kandock ha olika inriktningar. ett av ämnets kärnområden ärhushållensrelationtillochanvändningavbåde immateriellaoch materiella resurser, något som också lyfts fram senare idettakapitel(shanahan2003).

shanahan (2003: 167) redogör för några av hushålls-vetenskapens grundvalar. detta görs med hjälp av fyraspecifikaantaganden.perspektivetärhumanekologisktvilkethuvudsakligenbyggerpåattmänniskor intekansesåtskildafrånandralevandevarelserellerdenomgivandemiljön.

detförstaantagandetäratthushållgenomsinsamverkanmed omgivningen är ett delsystem i olika samverkandesystem som i sin totala helhet utgör det globala samhälletoch ekosystemet. nästa antagande belyser hushållet (och idetta fall familjen) somalla samhällens viktigaste institutionförproduktionochreproduktion.härnämnsfortplantning,ekonomisk försörjning, överlevnad, social gemenskapoch omsorg som flera betydelsefulla attribut. antaletfamiljemedlemmar kan variera och hushållets funktionär att tillfredställa behov för individer och samhälle. dettredjeantagandetbyggerpåatthushållenintekanbetraktassom åtskilda från sin omgivning. människors handlande ärdock inte avsiktligt styrt av omgivningens förutsättningar(determinism).Förhållandeniomgivningenkansåvälbegränsaochhindrasomskapamöjligheterochtillfällenförhushållenshandlande.det fjärdeoch sista är atthushållensbeslutochagerandenpåverkarsamhället.härnämnskultur,naturmiljöochdenbyggdamiljönsomexempel.

46 exempel på några orienterande referenser om hushåll inom områdetär: den flerdimensionella konsumenten (ekström & Forsberg 1999);Köpbeteende,livsstilochvarumärken(naturvårdverket2005).

76


omgivningen framställs somsummanavallt somomgerenorganism,populationelleridettafallhushållet.shanahandelar upp omgivningens helhet i kategorierna social miljö, människogjord miljö och naturen (shanahan 2003: 168).I den sociala miljön utanför hushållet återfinns sådant somstimulerarfysiska,sociala,biologiskaochpsykologiskabehovavmedkänsla,kärlek,socialarelationer,omsorg,kunskapsutbyteoch självförverkligande. arbetskollegor, vänner och grannarär här exempel på viktiga stimulerande aktörer. denmänniskogjorda (antropogena) miljön är en produkt avmänniskans sociala kapacitet och förmåga att anpassa sigtill sin omgivning. här finns fysiska såväl som strukturellaenhetersomsamhälletsochalladessinstitutioner,detlokalanärområdetochbostaden.här inrymsäven socialanormer,religiösa och andra värderingar. I naturen finns de resursersommöjliggöralltliv.härinbegripsävenenergi,klimat,land,vatten och andra naturresurser. hushållens samverkan medomgivningen innefattar en mängd komplexa interaktionerochprocesser.dettasamspelärständigtpågående.hushållenpåverkarochlåtersigpåverkasavsinomgivning.hushållenstyromgivningengenomvanorochbeteendensomkanrelaterastill exempelvis olika former av konsumtion. omgivningenkanisinturt.ex.svarahushållengenomrekommendationeroch tvång i form av skatter, regleringar och rådgivning.ett exempel på påverkan shanahan tar upp är just hushållskonsumtionsvanorochderasbelastningpåomgivningenochmiljön(shanahan2003:168–176).

hushåll och omgivning kan också ömsesidigt påverkavarandra.Inomsystemteorinkallasdettaförettcybernetisktsystem (shanahan 2003: 176). systemet strävar efter etttillståndavjämvikt.etthushållkanidettasammanhangävensessomettautopoietiskt(självreproduktivt),självgenererande

77


system eller delsystem i ett större system.47 de kan medsystemliknelsen sägas producera och reproducera sin egenstruktur och sina egna element (Jönhill 1997:113). storapåfrestningar eller förändringar av systemet kan leda till attdetsättsurspelellerkollapsar.

Vidstudieravhushållärdetävenavbetydelseattbelysakonflikter, maktrelationer och förhandlingar. detta kanvara svårt att komma åt och kräver särskilda analyssätt.shanahan (2003: 182) anger flera källor och modeller somanväntsföranalysavhushåll.hontydliggörviktenavattsehushållensomenanalysenhet,ettsystemellerenbetydelsefullsamhällsaktör. analys av hushåll kan utgöra ett värdefulltkomplement till analyser av geografiska, administrativa,sektoriellaochsystemmässigaenheter.exempelvisberörsoftafleraavdessaenheterikrishanteringssammanhang.Förmåganhos olika aktörer att hantera negativa händelser varierarmellan olika geografiska nivåer och systemnivåer. hushållskrishanteringsförmåga kan exempelvis bero på främst lokalaförutsättningar.

genomgångenvisaratthushållocksåkanbeskrivassomenstabilenhetellerstabiltnätverkdärbådemänniskorochickemänskligadelarsamverkarmedvarandra.Innanavhandlingensdefinition av hushåll presenteras måste dessa nätverk ochrelationerytterligareteoretiseras.somutgångspunktfördennatjänar aktör-nätverksteorin (ant) där begreppen nätverk,stabilitet, aktörochaktant är särskilt fruktbara för analys avhushållochhushållskrishanteringsförmågorochsårbarhet.48

47 teorin om autopoiesis har sina rötter i biologin (maturana & Varela1992). I kort går teorin ut på att liv kan ses som ett system medolika beståndsdelar som bl.a. omgivning, relationer, struktur o.s.v.somproducerar sig själv.systemetär självgenererandeoch skaparochunderhållersjälvdedelarsomgörsystemettillenhelhet.

48 enaktantkanframställassomenentitetsomgörsaker(stalder1997:2).begreppetbehandlasutförligarelängreframidettakapitel.

78


aKtör-nÄtVerKsteorIn(ant)

ant relateras främst till teknik- och samhällsvetenskapligaforskningsfält med företrädare som bl.a. michel serres,bruno latour, John law och michel Callon i spetsen.49ansatsen handlar övergripande om nätverk och derasheterogena konstitution och dynamik, där både människorochickemänskligaaktörerverkar(latour2005:10-11).detheterogenaförklarasavattvärldenuppfattassomenmångfaldavolikaföreningarsominkluderarmänniskor,dessidéerochdetmateriella(thrift2000).antharävengjortsigkändförattfångadetodelbarasambandetmellantekniskaochsocialasystemochkallasivissafallförheterogeningenjörskonst(law1987;thrift2000).dettasambandkanvarasvårtattbortseifrånävenvidrenodladestudieravtekniskaellersocialasystem(Ingelstam2002).

samhälletkanutifrånantsessomettnätverkinomvilkaaktanterinteragerar.människorochtingformaröverlappandesociotekniska kluster eller assemblage. ting/artefakter ochsystemenutgörävende(livs)viktigaelement.olikatekniskaartefakter utför och kompletterar människors arbeten efterönskemål och de förändrar och påverkar deras vanor. detekniska artefakterna kan således ses som sociala aktörer(macgregor Wise 1998). människor skapar maskiner och

49 För introducerande genomgångar se exempelvis Callon (1986);Callon m.fl. (1986), latour (1983; 1987; 1990; 1993), law (1986;1999),law&hassard(1999).ettflertal internationellareferenserärtillgängliga via http://www.lancs.ac.uk/ fass/centres/css/ant/antres.htm.Isverigefinnsfleragenomgångarochanvändningsområden,bl.a.antsomverktygförattstuderaorganisationer(Czarniawska&hernes2005); förändring av informationsteknologi vid dess implementering(holmström & stalder 2001); maskinkonstruktion ur etttekniksociologisktperspektiv(grimheden2004);handikappsinstitutetsrollunder It-utvecklingen (Joelsson2005);ant ikombinationmeddiskursanalys (hultman 2005); skapandet av bröllopsföreställningar(Knuts 2006); kontroverser i sambandmed lansering avnya satelliter(Worbms2003);arkitekturensterritorialitet(Kärrholm2004);enökadbegreppslig förståelse av rum och det virtuella (tryselius 2007); omvägarstidrumsligaegenskaper(Qviström2003).

79


systemförattfådessaattutföraolikaarbetsuppgifter,samtidigtsomaktiviteterna inverkarpåmänniskorsvanoroch leverne.I ant omnämns detta fenomen med begreppet delegation(Callon1986).desomskapartekniskaartefakter ochdesomanvänderdessatillhördockintealltidsammagrupper.

antlåtersigintebeskrivassomenteoriinormalbemärkelseutan kännetecknas mer som en begreppskonstruktion (law1999). den ger även uppslag till idéer och funderingarom världens beskaffenhet samt genererar nytt vetande,vilket dessutom gör den till en ontologi, epistemologi ochmetodologi(tryselius2007:63).antharbl.a.formuleratssom alternativ uppfattning om världen som kategoriseradeller dualistiska saklägen som natur och kultur, subjekt ochobjekt,o.s.v.(latour1993).påståendetutgördenförstaavfyragrundprinciper (thrift2000).denandrabyggerpåattvärldenkonstituerasgenomförenadenätverk(eng. network of associations).länkarnaochtrafikengenomdessa,snarareännoder, ger upphov till olika typer av aktör-nätverk. För dettredjeärnätverkenvaraktigaitidochrumtackvareseries of immutable mobiles, t.ex.människor,djur,pengar,varoretc.,vilka kan överföras från en plats till en annan utan att desselementellerrelationerbyterform(latour1987;seävenlaw1999ochmol&law1994).denfjärdeochmestbetydelsefullaprincipen bygger på den mediära eller intermediära (eng. mediaries and intermediaries) kraften där sändebuden (eng. messengers) håller nätverken levande samt överlagrar elleröverlappar nätverk med varandra. själva essensen av antbeskrivssom”…aninfra-physical language formappingoutthetracesofnetworksthroughananthropologyofthefiguresthat set them going and keep them at work” (bingham &thrift2000:285).

80


aktör-nätverk

utifrån ett ant-perspektiv har nätverk en annorlundamening än den gängse. ett aktör-nätverk kan utifrån antbeskrivasvarkensomrenttekniskt,iformavfastanoderochlänkarsombeskrivsit.ex.väg-,el-ellertelefonnät,ellerrentsocialt,eftersomaktörernaelleraktanternaävenkanvaraicke-människor. ant skiljer sig därmed från social nätverksteorisomfokuserarpåsocialarelationermellanmänniskorutifrånofta kvantifierbara egenskaper som frekvens, distribution,homogenitetochnärhet(latour1997).50ettnätverkärenligtlatour (2005) ett koncept, inte ett objekt. han beskriverdet också som ett verktyg för att beskriva någonting, intenågonting som beskrivs eller som: ”an expression to checkhowmuchenergy,movementandspecificityourownreportsareabletocapture”(latour2005:131).

nätverk har enligt latour (2005) samma relation tillett aktuellt ämne som stödlinjerna till ett tredimensionelltobjekt. de utgör inte själva ritningen utan ger endast stödförframställningentillsdesuddasut.ettnätverkärpåsammasätt inte representerataventextellerenmaskinutanutgöralltdet somgöratt textenellermaskinen leverupptill sinaändamål.påsåsättkandetmestabeskrivassomaktör-nätverk,t.ex.ensångtext,ettmöte/sammankomst,ettstyckegranit,encykelellerenmotorsåg.beskrivningarnakanutförastrotsatt nätverkets former inte syns. både texten och maskinenkan utifrån ett ant-perspektiv även ses som aktörer i ettnätverk och som mediatorer i olika händelsekedjor (latour2005:31).51människorochartefakterkanräknassomaktörer

50 Inom social nätverksteori finns flera etablerade discipliner som socialnetworkanalysis(sna)(sebl.a.Wasserman&Faust1994;Freeman2006)ochComplexnetwork(sebl.a.Watts2003).bådaär till storadelar relaterade till grafteori som i sigutgår från -oftamatematiskt -utsattanoder(människor,hus,ting,etc.)ocheventuelltsammanlänkadelinjerellerbågar(vägar,relationeretc.).

51 begreppet mediator används av latour (2005) som synonym till

81


inätverkjustdärförattdeärmediatorerochattdefårsakeratthända(Kärrholm2004:118-119).

aktörerssättattmobiliseranätverkberorsåledespåvilketsammanhangdeanservaraavbetydelse(Wormbs2003:19).själva processen för mobilisering av nätverk beskrivs ochanalyseras genom det övergripande begreppet translation(Callon1986;latour1986;law1992;brown&Capdevila1999).52 ”översättningen” beskrivs av Callon (1986: 224)somenmekanismdärsocialaochnaturligavärldarprogressivttar form.resultatetkanbl.a.beskrivassomensituationdärvissa entiteter har makt över andra. I nätverken prioriterasvissadelar,d.v.s.vissaavaktörernaansesvaramercentralaänandra.dennaväsentligadelinätverketivilkengenomgångenavinformationskerkallasiantförobligatorisk passagepunkt(Callon1986).53

nätverkstabilitetovanbeskrevshushåll,vilketkansessomettstabiltnätverkdäraktörer,bådemänniskorochting,interagerar.enväsentligdel av framställningen av nätverk berör just stabilitet ellerinstabilitet.ettnätverkharisigingetansenligtförklaringsvärdeeftersomdetmestaiant-världenkanbeskrivassomnätverk.nätverkkanuppträdaioändligatillstånd,varaoregelbundna,oavsiktliga och mobiliseras i mer eller mindra varaktigaformer.en förenings årsmötekanexempelvisbeskrivas someffekten av ett stabilt nätverk.ordföranden,medlemmarna,samlingslokalen och dagordningen utgör stabila aktörer.

bådeaktörochaktantdärdetharinnebördenavattvaraendelavenhändelsekedja(seävenKärrholm2004:118).

52 processen för translationomfattar i sin teoretiskabeskrivningdelarna:problematization(enprimäraktörinformerar,iretoriskmening,andraomettproblem),interessment(enprimäraktörförsökerskapaintressehos andra aktörer och förhandla om roller), enrolement (aktöreraccepterar roller)ochmobilization(aktörerupprätthållerengagemanginätverk)(Callon1986).

53 minöversättningfrånengelskansobligatorypointofpassage.

82


årsmötetärförutsägbartochåterkommandevilketgörattmankantalaomenformavstabiltnätverk.däremotkaneffektenavenhändelseundersjälvamötet,t.ex.ettkritisktuttalandemotordföranden,beskrivassomettinstabilttillfälligtnätverk.aktörerna kan i detta fall bestå av en orättvist behandladmedlem,ettotydligtuttalande,enickefungerandemikrofonetc.54olikabeskrivningaravnätverksstabiliseringarkansåledesvaraklargörandeianalysen.Isambandmedkriserkanstabilaochinstabilanätverksbeskrivningarkopplastillrobusthetochsårbarhet.någotsomjagåterkommertill.

ett stabilt nätverk har alltså att göra med soliditet ochvaraktighet. när effekten av ett nätverk ter sig solitt ochagerarsomenhelhetbenämnsdettasomettstabiliserataktör-nätverkellersvartlåda(latour1987:130).densvartalådanomfattaraktörer i formav rutiner, traditionerochtingsominte behöver testas och ifrågasättas (Kärrholm 2004:119-120). utifrån en analytisk synvinkel kan det vara svårt atthanteraellerenssynanätverkenellerderaskomplexitet.omnätverket agerar gör det så genom en synlig aktion utfördavenavnätverketsaktörer.sammansattanätverksomlyckasupprättanågonformavvaraktighetproducerar,enligtant,olikafenomen,tingellereffekter.bakomliggandemekanismerärdockoftautraderadeochosynliga.Företeelsersomt.ex.entV-sändningelleren rullandebilmaskerardetnätverk somproduceratdessa.Iantkallasdessaeffekterellerskeendenibland punctualisations (law 1992:4).55 dessa effekter kanäven gestalta sig i form av planer, aktörer, institutioner,organisationer,handlingarellerbeteenden.Punctualisations,somivissmånkananvändassynonymtmedsvartalådor,skalläven ses som effekter av processer och inte som definitivaslutprodukter.

54 Kärrholm (2004:119-121) relaterar i en liknande beskrivningnätverkstabiliseringtillmaktrelationer.

55 Jaghar intehittatnågon lämpligöversättningavbegreppetvarför jagbehållerdenengelskatermen.

83


Iant-litteraturenförekommerolikastabiliseringsformereller stabila topologier.56 två av dessa, särskilt intressantaför rumslig stabilisering av element i kriser, utgörs avnätverkstopologiochflytande aktör-nätverk.

nätverkstopologiutgörettalternativttopologisktsystemi jämförelse med exempelvis regional topologi, där olikaelement samlas innanför ytor med klart definierade gränser(law1999:6;mol&law1994).nätverkstopologikanvidarebeskrivassomolikauppsättningarelementmedväldefinieraderelationer mellan dessa. elementen behöver dock inte liggafysiskt eller distansmässigt nära varandra. närhetsfaktornhandlar istället om identitet och semiotiska strukturer(mol & law 1994: 649). uppsättningar av element, t.ex.laboratorier, företag, texter eller datorprogram, kan varafysiskt spridda över hela jordklotet men ändå tillsammansbildanätverkstopologier.trotsattdekanförflyttasitidochrumochtrotsdeheterogenakontexterdeverkaribehållerde,enligtlaw(1999:6),sinrumsligaintegritet”byvirtueoftheirpositioninasetoflinksorrelations”.Iennätverkstopologiär länkar och element relativt stabila, vilket kopplar till detredan beskrivna begreppet Immutable mobile. exempel påImmutable mobilesfrånlitteraturenäralltifrånkartor(latour1987)och formler för sannolikhet inomriskhanteringsfältet(Vanloon2002)tillvattenspolandetoaletter(yates2002).

när ett element förlorar sin förmåga eller kraft kannätverket förändras eller helt upphöra.57 I krissammanhang

56 begreppettopologiharinhämtatsfrånmatematikentillsamhällsteoridärdetfåttandrarumsligabetydelserändesombyggerpåeuklidiskareglerförlokaliseringinomolikakoordinatsystem(sebl.a.law1999;mol&law1994).

57 Iant-litteraturenfinnsfleraexempelpåhavereradenätverkbl.adetavfranskastatenhögteknologiskatunnelbaneprojektetmedautomatiseradetåg,aramis,vilketstårföragencementenramesautomatiséesdemodulesIndépendantsdans lesstations(latour1996).ettsvensktexempelpåhavererat och kostsamt teknologiprojekt inom krishanteringsområdetär det gIs-baserade ledningsstödsystemet elvira, som uppfattadesvara för tekniskt komplicerat för att accepteras (sou 2003:11).

84


kanelsystemetvaraettsådantexempel.enmotorsågbehöverbensin och sågkedjeolja för att inte bli oanvändbar. men”the world doesn’t collapse if some things suddenly fail toappear”(mol&law1994:659).trotsdettakanoperationersomärberoende av specifika aktör-nätverkgenomföras.ettreservelaggregat kan ge ström till delar av ett hushåll. enhandsåg kan i begränsad mån kompensera för motorsågenskapacitet. andra bränslen och oljor kan kanske få den attfungerahjälpligt.

att ett visst element eller delar avnätverketupprätthållskallasflytande rum eller flytande aktör-nätverk (mol&law1994). Idennastabiliseringsformfinnsoftainteklaragränsersom i regional topologi eller stabila nätverk och elementsom inätverkstopologin.elementen somgenererarflytanderum är många gånger ospecificerade och svåra att urskilja.Flytandemetaforenantyderattdethandlaromnågotvisköstsom innehåller element som tenderar att vara kopplade tillvarandra(mol&law1994:661).häruppenbararsigenviktigskillnadmellannätverkstopologiochflytandeaktör-nätverk.Iennätverkstopologiärelementenberoendeavvarandra.omen del försvinner kan konsekvenserna bli avsevärda. men iflytanderumfinns fåeller ingaobligatoriskapassagepunktereller ”översättningcentra”58 vari allt måste passera. dettainnebärattallaenskildaelementkanbliöverflödiga.delaravupplöstanätverkellerimmutable mobileskanocksåblimutablei flytande aktör-nätverk. ett oljefat kan exempelvis itudelatochtömtfungerasomvärmekällaochgrill.

en av de intressantaste aspekterna med flytande aktör-nätverkharattgöramedsårbarhetochrobusthet.”Influidspacesobjectsdon’tcollapseeasely.butwhy?”(mol&law1994:661).mol&lawmenarattdetintefinnsnågrafastanätverksstrukturer eller enskilda strongpoints att försvara. Ideras artikel visar de hur läkare i afrika diagnostiserar och

58 minöversättningav”centreoftranslation”(mol&law1994:661).

85


hanterar patienter med anemi genom andra metoder änlaboratorieutrustning och faktiska mätresultat. bristen pålaboratorieutrustninghindrarinteläkarnafrånattutförarentpraktiskamedicinskadiagnoser.”theworldofthelaboratorymaycollapse,butnottheworld”(mol&law1994:662).Iflytanderumärelementenochbandendememellanintelikastabilasominätverkstopologier.läkarnaspraktiskametoderförattfastställaompatienterharanemiellerinteärintelikatydliga som de hemoglobinvärden som mätutrustningenlevererar. men de tillämpas och fungerar på platser därmätutrustning inte finns att tillgå. I en ytterligare artikel,som ann-marie mol skrivit men denna gång tillsammansmedmariannedeleat,lyftsdenzimbawesiskahandpumpenfram som ett exempel på flytande aktör-nätverk (de leat& mol 2000).59 aktörsskapet hos pumpen beskrivs somflytande bl.a. p.g.a. dess instabila och oskarpa gränser. denär förutom ett rent tekniskt objekt eller hydraulisk systemäven en hälsofrämjare och en nationsbyggande anordning.rent teknologiskt framhålls den zimbawesiskahandpumpensom en medioker teknologi. trots detta har den förmåganatt upprätthålla en viss kapacitet även om bultar och andrareservdelarsaknassamtattmutable mobilesfrånandranätverkkan användas som reservdelar, exempelvis utskurna bitar avdäck.

Flytande aktör-nätverk synliggörs ofta under instabilaförhållanden när stabila nätverk löses upp och förändras,t.ex. i sambandmed större kriserochkatastrofer.detfinnsdockingetsomsägerattettflytandeaktör-nätverkskullevarabättreänennätverkstopologiellerregionaltopologi,utandekompletterarenligtmol&law(1994:663)varandra.

en ytterligare intressant diskussion om stabilitet handlaromaktanternasroller,kompetensochantal.genomatttillföranya kompetenta aktörer eller aktanter, t.ex. ej elberoende

59 theZimbabwebushpump,’b’type(deleat&mol2000).

86


värmekällor till ett hushåll, kan en ökad nivå av stabilitetuppnås.detkanocksåtänkasattflertillfördaaktanterkangeupphovtillenökadrobusthetochredundans.omenaktant/mutable mobiletasbortpåverkasintenätverketsstabilitet.

aktörochaktant

I denna avhandling används, som redan antytts, begreppetaktant om både icke-människors och människors förmågoratthandla.tankenmedbegreppetärattdetpåettanalytisktplanskallersättaaktörsbegreppet.

både aktör och aktant är centrala begrepp i ant. Vidstudier av sociala nätverk har aktörsbegreppet traditionelltavsett människor eller grupper av människor (tryselius2007:50). ant har utvidgat detta perspektiv och ser aktörsom”vilketelementsomhelstsomskaparutrymmeomkringsigsjälv,somgörandraelementberoendeavsigochöversätterderasönskningartillsittegetspråk”(Worms2003:25).

definitionen är kontroversiell, kritiserad och ontologisktomtvistad.60 aktörer kan vara individer, hushåll, texter,symboler, representationer eller tekniska artefakter. aktörersom förenar sina intressen med andra aktörers intresseninom ramen för gemensamma mål och projekt ger upphovtill relationen aktör-nätverk. law (1992: 3) understrykerdock att likställelsen mellan människor och ting sker på ettanalytiskt plan. människor och enheter konstitueras av deheterogenanätverkinklusiveinteragerandematerialdeverkarinom. en bagare är således inte en bagare utan verktyg,ugnar,efterfrågan,böndersomproducerarsäd,kvarnarsomtillverkar mjöl etc. ett hushåll är inte ett hushåll utan dessmedlemmar,aktiviteter,artefakter,resursflöden,boendeplats,produktivaochreproduktivaegenskaperetc.law(1992:3)

60 att likställamänniskormedting/artefakthargettupphovtillenstarkkritikmotant.seblandannatbloor(1999);Collins&yearley(1992);golinski(1998).

87


argumenterarvidareförattattributsomförbehållsmänniskanochdesskropp somexempelvis att tänka, agera, äta, skriva,älska, tjäna sitt uppehälle, genereras inom nätverk somförgrenarsigbådeinomochutanförkroppen.Iantkant.ex.människor, grupper avmänniskor,maskiner, organisationer,institutionersessomheterogenanätverkisigmenävensomdelaravnätverk.

Aktantärisigursprungligenenspråkvetenskapligterm:

förett ledsomförutsättsavettöverordnatord(t.ex.ett verb) och som anger någon eller något med envisssemantiskrelationtilldetta,t.ex.somhandlande,uppfattande, mottagare eller föremål för handlingen(ne2006-12-13).61

en aktant kan, i likhet med aktörsbegreppet, vara både enmänskligochickemänskligföreteelse.aktanterbeskrivssom”entiteter som gör saker”därskillnadenmellanmänniskorochicke-mänskligaaktörerärmindreintressantänheladenkedjadär kompetenser och aktioner distribueras (stalder 1997:2).tekniskaartefakterellertingsomföreträderenellerfleramänniskorsrollerochutförderasarbetenkansesomaktanter.enövervakningskamerakanexempelvisutföraenpolisarbeteliksomenmängdandraautomatiseradefunktionerimänniskorsvardagsliv,enparkeringsplatskanagerasom”ensjälvständigaktöridramatmellanparkeringsbolagochbilister”(Kärrholm2004:133),”ettfrimärkeärenbitpappersomihögstagradagerar…”(tryselius2007:43).

aktanters förmågaatthandladefinieras således i relationtill andra aktanter (tryselius 2007: 55-57). Kollektiv av

61 aktantbegreppet har framförallt utvecklats och använts ilitteraturvetenskap och narratologi/”berättarteori”. bland de mestkändanamneninomdetsemiotiskaområdetärdenryskalitteraturvetarenVladimirproppoch lingvistenalgirdasJuliengreimas.densenareärframföralltkändförsinaktantmodell(sebl.a.Johansson2005).

88


aktanter bildar aktantnätverk eller kedjor av aktanter. ettaktantnätverk kan med andra ord ses som ett identifieratkollektivmaterialiteterdärbådemänskligaochicke-mänskligaentiteter kan ingå. tryselius (2007: 58) exemplifierar medfotboll där en uppsättning relaterade aktanter i form avspelarna, bollen, gräset, sportkommentatorer m.m. göraktantnätverket fotboll inom ett visst fotbollsterritorium.på samma sätt gör aktanterna skogsmaskiner, människor,motorsågar, kartor, kaffe, smörgåsar, bilar, bensin, skogen,träden m.m. aktantnätverk för t.ex. hantering av nedfallenskoginomavgränsaderum.

Iflerafalllikställsbegreppenaktörochaktantinomant(latour2004;hultman2005).trots attde förefaller ligganäravarandrafinnsdetklaradistinktioner.Ispråkvetarena.J.greimasteoriochaktantmodellbeskrivsaktörsommerkonkretrollinnehavaremedanenaktantrepresenterarenmerabstraktskepnad i enberättelse (schleifer1987). IReassembling the social skiljerlatour (2005:53-55), inspirerat av semiotikenoch greimas och med hjälp av begreppet figuration,begreppenåtpåett liknandesätt.Figurationantydernågonformavskepnadellerkaraktärsdraghosdetsomgenererarenhandling.aktanterärmerabstraktaochövergripande,t.ex.enmyndighet,enkomiker,enkannibaletc.,medanenaktörärmertydlig,figureradochförkroppsligad,t.ex.eslövkommun,rowanatkinsonochhaniballlector.

med utgångspunkt från denna i ursprunget semiotiskaskillnad, är min uppfattning att begreppet aktant har tydligrelevans vid beskrivning och analys av både mänskliga ochicke-mänskliga entiteter i samverkande konstellationer ellernätverk.aktantbegreppetkommervidareattanvändas idenanalytiska diskussionen medan aktörsbegreppet kommer atthaenmervardagligbetydelse.

89


relationer

ant-perspektivet lägger således stort fokus på detintermediära.relationernasåvälsomflödenautgördetmestfundamentalaförhållbaraochanpassningsbaranätverk,ävenom de ständigt förändras. handlingsförmågan hos aktanterbörjarochbestämsirelationer:

… vilket gör gällande en existerande relationellömsesidighetmellandessa.olika aktanters respektivehandlingsförmåga är alltså ingenting som var och enellervartochettutvecklarpåegenhandutannågontingsomgenererasrelationellt(tryselius2007:52).

Information, energi, kunskap, innovationer, bilder, texteroch symboler transporteras kontinuerligt i tid och rum.aktiviteter, rörlighet, abstraktaochkonkretamedvetnaellericke medvetna handlingar är utryck för ständiga relationer.relationer är således långt ifrån statiska och de tar i detföränderligaolikauttryck.uttryckenkansessomresultatavinteraktioner, konsekvenser på sätt ”…bodies relate to oneanother”(bingham&thrift2000:289).ömsesidigrelationgeroftaupphovtillnågonformavhandlingellerinteraktion,vilken i sig kan styras av faktorer som makt, närhet i rum,vänskap, organisationsstruktur och sammanslutnings- ellerrörelseverksamhet, för att nämna några (axelrod & Cohen2000:62-116).

aVhandlIngensdeFInItIonaVhushåll

etthushåll kanmedutgångspunkt frångenomgångenovanbeskrivassomnågotsomagerarsomenhelhet,d.v.s.somettstabilt aktör-nätverk somen svart låda eller enpunctualised

90


actor(law1992:6).hushålldefinierashärsomen uppsättning i stabila nätverk mobiliserade aktanter som interagerar och genomför projekt till gagn för medlemmarnas fortlevnad och behov.

hushållsmedlemmarnahar framträdande roller ihushållsaktör-nätverk. de kan ses som hushållens obligatoriskapassagepunkter och viktigaste aktanter. För att ett hushållskall kunna fortleva och upprätthållas som en helhet krävskontinuerliga nödvändiga och frivilliga interaktioner mellanmedlemmar, tekniska artefakter,62 flöden och system.upprätthållna målinriktade interaktioner kan utifrån ettant-perspektiv beskrivas som handlingsprogram och anti-program.63 I artikelnTeknik är samhället som gjorts hållbartvisarlatour(1991;1998,2007)påhurföränderligakedjorav aktanter ger upphov till innovationer via interaktioneri handlingsprogram och anti-program.64 ett känt exempelfrån artikeln är en hotelldirektörs handlingsprogram för attfå gästerna att lämna in sinanycklar och i sin tur gästernasmotstånd, eller anti-program, att lämna in nycklarna ireceptionen när de lämnar hotellet. trots en skylt ochuppmaningarmisslyckashotelldirektörenmedattfåallagästeratt lämnainsinanycklar.Inteförränhansätterfastentungmetallklumpvinnerhanframgångmedsitthandlingsprogram.Framgångennår hotelldirektören genom kedjor av aktanterbådemänskligaochicke-mänskligafenomen,skylten,klumpigametallklumpar och uppmaningar. mängder av samhälleligainnovationer, både tekniska och icke tekniska, kan ses somförsoningar mellan handlingsprogram och anti-program,d.v.s.effekterochdimensioneravstabilitet,punctualisationsochsvartalådor.

62 minöversättningfrånengelskanstechnology.

63 Frånengelskansprogramofactionochanti-program(latour1991).

64 artikelnsengelskatitelärtechnologyissocietymadedurable(latour1991).

91


Idettalägeskulledetvaranaturligtattstyraindiskussionenpåhushållshandlingsprogram(ocheventuellaanti-program)somgårutpåattupprätthållamedlemmarnasfortlevnadochgrundläggandebehov.meniställetfördennainriktningövergårjag till tidsgeografin och en uppsättning, som jag uppfattardet, till ant kompletterande begrepp.65 synsätt från bådeantochtidsgeografinutgörviktigadelariutformningenavavhandlingensteoretiskabegreppsapparat.övergångentersignaturligeftersomdet första tidsgeografiskabegreppet liggernärajusthandlingsprogram.

proJeKt

somredanpåpekatsärdetavbetydelseattbeskrivahushållshandlandemotuppsattamålellermerspecifikt,attupprätthålla medlemmarnas fortlevnad och grundläggande behov.Förutom ants handlingsprogram kan denna beskrivninggöras med hjälp av begreppet projekt (hägerstrand 1985:200-206; lenntorp 1998: 71). projekt kan beskrivas somhandlingskedjor,vilkagenomförsgenomettantalmedvetnaaktiviteter.projektfinnspåolikasamhällsnivåer,bl.a. iformav individprojekt och organisationsprojekt (ellegård 2001).projektkan,utifrånetttidsgeografisktperspektiv,utsättasför

65 eftersom ant utgör den huvudsakliga teoretiska inspirationen väljerjag att inte genomföra motsvarande beskrivning av tidsgeografin.I kortfattad form kan dock tidsgeografi framställas som ett synsättför beskrivning och analys av processer i tid och rum. I ett flertalpublikationer redogörs för tidsgeografin, dess användningsområdenoch dess centrala begrepp, se bl.a: hägerstrand (1970a; 1974; 1985;1991); hallin (1988; 1991); åquist (2002); Kjellman (2003). någraexempelpåtidsgeografiskatillämpningarutgörsav:individersräckvidditidochrum(lenntorp1976),människorsorganiseringavsinvardag(mårtensson1979),humanekologi(Carlstein1982),arbetsorganisation(ellegård1983), socialpsykologi (asplund1983), hushålls anpassningtill en ny energisituation (hallin 1988), kvinnors vardagsliv (Friberg1990), samhälls- och struktureringsteori (åquist 1992), medicinskgeografi(schaerström1996),turism(Chardonell1999),socialgeografi(Kjellman2003),kreativitetochrörlighet(thuvesson2006).

92


konkurrens, prioriteras och bortprioriteras, vara kort- ellerlångsiktiga, gynna eller missgynna andra projekt (lenntorp1998:71-72).detärävenavstorbetydelsehurprojektsättsigångochmedvilkaresurserochmandatsomdegenomförs(eller inte). risk- och sårbarhetsanalyser är exempel påsamhälls- eller organisationsprojekt. ett allmänt syfte medrisk-ochsårbarhetsanalyserärattminskariskerochsårbarhetersamtatt förbättrakrishanteringsförmågan i samhället (Kbm2006).en risk-och sårbarhetsanalyskan somprojekt få ettstort utrymme i en myndighet, kommun eller organisationmenmindre i en annan.möjligheterochbegränsningar förmänniskor och organisationer att analysera och reduceraeventuellasårbarhetergentemotkris-ochkatastrofsituationerkan påverkas av tidspress, möjligheter att förändra rutiner,konkurrens med andra projekt och begränsat ekonomisktutrymme. det finns även en risk att organisationsprojektmed fokus på förbättrad krishantering inte samordnas medexempelvisindivid-ellerhushållsprojekt.

ettgrundläggandeprojekt förhushållärattupprätthållamedlemmars fortlevnad och behov. detta kan ske inomramenförbådeproduktionochreproduktion.projektenidetvardagligakanexempelvishandlaomattskaffaochuppfostrabarn,arbetaochgörakarriär,fritidssysselsättningar,införskaffaoch underhålla bostäder. ett viktigt projekt kan också varaatt verka för hushållets välmående, trygghet, säkerhet ochförmågaatthanterakrissituationer.

projekt är vanligtvis fyllda med olika typer av aktivetersomgenomförsmedettvisstmål(projektsammanhang)ochuppblandasmedandraaktiveterivardagskontexten(ellegård1998: 94). med vardagskontext och projektsammanhangsammanfattas de aktiviteter som ingår i olika projektsamt placerar dem i sitt sammanhang och tidsordning.projektsammanhang är knutet till de mål som människorgenom olika aktiviteter ämnar uppnå. rutiner är i dessasammanhang viktiga därför att de ger individer möjlighet

93


att känna igen sig, förutse, planera, känna trygghet ochkänna fysiskt ochpsykiskt välbefinnande (hallin1988: 51).dehjälpert.ex.hushållochandrasociala institutionerattfåkontrollövervardagligahändelserochbestyr.

aktiviteternagenomförstillsammansmedandraaktiviteteri vardagskontexten och pågår under en viss tid (Kjellman2003:30).aktiviteterinomochkoppladetillolikaprojektkansomovannämntkonkurreramedvarandra.I sambandmedkriserochkatastroferkanvardagsaktiviteterochrutinerbrytasochersättasmedsådanasomgårutpåatthanterauppkomnaproblem och konsekvenser. dessa nytillkomna aktiviteterkan också få konsekvenser för tidoch rumsanvändning.exempelviskanströmlösahushållfåläggastordelavsintidförattmanuelltvärmauppsinbostadellerattinförskaffavatten.tidrumsliga konflikter uppstår även för hushållsmedlemmarsom har ett arbete på annan ort samtidigt som de måstehållabostadenvarm.projektochaktivitetersomrelaterartillförebyggandekrishanteringkonkurreraroftaivardagenmedandra.Vidutdragnakriserochkatastroferuppstårofta tids-ochrumsligakonflikterexempelvisietthushållmellanarbetetsoch hemmets arbetsuppgifter och i en organisation mellanuppgifter i vardag och katastrof. Konsekvensen kan bli attförmåganochkapacitetenatthanterasjälvakrisenkanminska.

projekt,behov,ochkedjoravaktanter

För att tillgodose medlemmarnas fortlevnad och grund-läggande behov utförs inom hushållet en mängd projektochaktiviteter.Vissaavdessasyftartydligareänandratillatttillgodose specifika grundläggande behov. grundläggandebehov karaktäriseras av att de alltid måste tillfredsställas,även i samband med allvarliga kriser. utifrån ett klassisktbehovsperspektivhandlardetiförstahandomatttillgodosefysiologiska behov (bl.a. mat, vatten, sömn, värme, luft ochljus), trygghetsbehov (bl.a. hälsa, ekonomioch säkerhet)och

94


sociala behov (bl.a. kärlekoch vänskap) (harperm.fl. 2003;burton1990;maslow1943;1970;Wahbam.fl.1976).66

Förattmötagrundläggandebehovgårprojektenbl.a.utpåatttillföraaktanterochförbrukaresurseriformavlivsmedelochenergi(förvärme,belysning,ochtekniskapparatur),skapamöjlighettillattkunnakommuniceramedomvärldensamtattfåtillgångtillsocialochtekniskomsorg(Jönssonm.fl.1996).projektengenomförsinomramenförolikakedjoravaktanter,varav många av aktanterna är automatiserade, t.ex. kylskåpochvärmepumpar.

projekt som handlar om att tillgodose grundläggandebehovärtydligtkoppladetillsårbarheteftersomomdeavolikaanledningarupphör att fungeraminskarhushållens förmågaatt hantera allvarliga händelser. till de mest grundläggandeprojekten67 och till dem kedjor av aktanter, räknas i dennaavhandling mathållning (livsmedel inkl. dryck),68 tekniska resursflöden och teknisk omsorg,samtpsykosocial och ekonomisk trygghet och omsorg.69 enutgångspunktärattprojektenhjälper

66 Idebehovsmodellersombyggerpåmaslowochandraforskareräknasäveninbehovsommänskligarättigheter,värderingar,självaktualiseringetc. (se bl.a. burton 1990; maslows hierarchy of needs 2008-06-12). Kritik har framförts mot maslow’s modell för dess hierarkiskautformning(sebl.a. Jonathonm.fl.2004)ochdessempiriska svaghet(sjöberg1999).Förflerexempelpåbehovsmodeller, se vidareneedsmodels2009-01-15.

67 eftersom nedan grundläggande hushållsprojekt relateras till specifikasammanhangskullemankunnaanvändabegreppetprojektsammanhang(seovan).menförattundvikaförvirringanvänderjagifortsättningenochomingetannatangesbegreppetprojekt.

68 ”livsmedel inbegriper drycker, tuggummi och alla ämnen, inklusivevatten, som avsiktligt tillförts livsmedlet under dess framställning,beredning eller behandling” (europaparlamentets oChrådetsFörordnIng(eg)nr178/2002,artikel2).

69 begreppetomsorgärrelativtbrettisinbetydelseochtraditionelltbundettill sociala vårdrelaterade sammanhang. (se bl.a. brante, andersen, &Korsnes, 2001). omsorg har en tydlig relationell betydelse eftersomdethandlaromrelationermellanminst tvåmänniskor (eller aktanter)däromsorgsgivaregerellervisarnågonting,t.ex.omtänksamhet,kärlek,stöd,ellertillgivenhet,gentemotomsorgstagare.omsorgsgivarengöriettspecifiktsammanhangnågotsomomsorgstagarenharbehovavoch

95


tillatttillgodosehushållensgrundläggandebehov.70

projektförmathållningImathållningensprojektåterfinnsaktiviteter somplanering,införskaffning (inköp, jakt, fiske, skörd m.m.), tillagning,förtäring,diskochlagring(ellegård2003:88).Flerafaktorerkan inverkapåhushålletsmöjligheter till attupprätthållaendrägligmathållning,t.ex.tillgångtilllivsmedel,medlemmarnasålder, hälsa, kunskap, ekonomi, boende, möjligheter tilllagringochkonkurrensmedandravardagsprojekt.

både mat och vatten är nödvändigt för alla individer.särskiltkritisktärvattentillgången.enmänniskakanvarautanmat i veckormenhar svårt attklara sigutanvätskamer äntvåtillfyradagar.Vattenärocksåennödvändighetisanitäraochandrasammanhangsåsomdisk,matlagning,WCm.m.Isverigekanvattenlevererastilldeallraflestahushållgenomkommunernas vattenverk. I andra fall försörjs de genomlokalaochprivatabrunnarochpumpar.Vattenförsörjningenärsåledesideflestafallautomatiseradochkonkurrerarundernormala omständigheter inte med andra vardagsprojekt.ett avbrott förändrar dock bilden. eftersom vatten är enlivsnödvändighetmåste tid och resurser läggas på alternativförsörjning, t.ex. genom att hämta vatten eller installerapumparochreservelaggregat.

lagring är en annan faktor som också kan påverka

somantasvaradetbästafördenne.omsorgenkanvarasymmetriskt,d.v.s.likartat givande och mottagande mellan människor, eller asymmetriskdär mottagaren kan var ett barn, en äldre person, sjuk eller ha annatvårdbehov. Idetta sammanhang användsbegreppet även för att täckain omsorgsgivares stöd till omsorgstagares (hushålls) grundläggandebehov.

70 Indelningenavdessaprojektbyggerpåenvidareutvecklingavdiskussionerom vad som krävs för att ett hushåll skall fungera. I rapporten detsårbara samhället. om hushållens vardagsliv och beredskap diskuterasresursflöden i form av vatten och el, livsmedelsförsörjning, socialrespektive teknisk omsorg och kommunikation (Jönsson m.fl. 1996;olofsson2001).projektetmathållningdiskuterasiellegård(2003).

96


mathållningen. med dagens effektiva produktions- ochdistributionssystem behöver hushållen inte lagra särskiltstoramängderlivsmedelävenommöjligheterfinns.tillgångoch avstånd till livsmedel kan dock påverka hushållensbeteenden. hushåll på landet har inte samma tillgång somdesomboristadenochutnyttjardärföristörreutsträckninglagringsmöjlighetersomfrysar,konserveradeprodukterm.m.Vissa, särskilt landsbygdshushåll, har möjligheter att skaffafödaochvattenfrånegnaodlingarochfrånnärområdet.

enytterligarefaktorsomkanpåverkaprojektetmathållningär konkurrensen med andra projekt. en barnfamilj medförvärvsarbetandeföräldrarkanfåsvårtattfåtidenatträckatill. relationen till fungerande aktanter som transporter(bilar), tekniska flöden (el, vatten etc.) och närhet tilllivsmedelsbutikerkanvarastort.

projektförtekniskaresursflödenochtekniskomsorgettannatprojektärupprätthållandeavtekniskaresursflödenoch teknisk omsorg. hushåll är beroende av resursflödensomvatten,avlopp,telefon,It,värmeochel.(Jönssonm.fl.1996).resursernamöjliggör attmedlemmarna kan leva ettdrägligtlivibostaden,vilketsvarardirektmotgrundläggandebehovsomvärme,kommunikationochbelysningochindirektmotanvändningavtekniskaapparaterochsanitet.

andra systems beroende av el gör elsystemet till detallra viktigaste tekniska systemet.exempelvis byggermångavärmesystemochdesskomponenteriformavkompressorer,pumpar,reglercentraler,shuntarm.m.påettfungerandeflödeav el. de flesta värmepumpar har elberoende patroner sombackupsystem.denökadeautomatiseringenavvärmesystemenfrigörtidochresurserförhushållen.möjlighetenattupprättaflytande rum eller tillfälliga stabila tillstånd beror bl.a. påtillgången till alternativa el- och värmesystem, hushållensboendeformer och prioriteringar. hushåll som av olikaanledningar saknar alternativa lösningar är sårbara. om ett

97


element inätverkstopologingår sönder, t.ex.en shuntventilsom förblir stängd eller en ledning grävs av, kan nätverketupphöra att existera. medlemmarna kan i många fall intesjälvalagafelenochhållasystemenflytande.Vintertidräckerdetmednågratimmarsavbrottförattfjärrvärmeuppkoppladelägenheterochvillorskallkylasut.

system och resursflöden kräver teknisk omsorg ochexpertkunskap.projektenförtekniskaresursflödenochtekniskomsorgomfattartopologisktkoppladeaktantersommänniskor,flöden,tekniskakomponenter,verktygetc.,utspriddaitidochrum.beroendetavtillfördaaktanterärenfriktioniförmåganatt upprätthålla någon form av stabilitet, både topologisktoch flytande. en inkoppling av ett reservelaggregat kräverexempelvisenbehörigelektriker.enkaminbehövertillgångtillved förattkunnaverka.beroendetärockså relaterat tillhushållsmedlemmarnasfysiskaochpsykiskatillstånd.hushållmed rörelsehindrade, äldre och sjuka medlemmar kan varaberoendeavalltypavtekniskomsorg.

Ävenprojektsomharmedtekniskaresursflödenochtekniskomsorg att göra kan vara var tidsödande och konkurreramed andra livsuppehållande projekt. när el-, vatten- ochvärmesystemen slutar att fungera måste andra aktantertillförasföratthållahushålletflytande,t.ex.reservelaggregat,vattentunnor, alternativa värmekällor. Konkurrens i tid ochrummellangrundläggandeprojektkanledatillatthushållettillfälligt eller permanent upplöses. ett tydligt exempel pådettaärnärhushållsmedlemmarflyttarellerevakueras.

projektförpsykosocialochekonomisktrygghetochomsorg

projektsomhandlarompsykosocialochekonomisktrygghetochomsorgpåverkarhushållsmedlemmarnasmöjligheteratthantera kriser. psykosocial och ekonomisk trygghet, hälsa,säkerhet,förtrolighetmedfamiljochvännerkanocksåräknastill de grundläggande behov som bör upprätthållas i såväl

98


vardagsomkris.Imångafallärdesocialanätverkenstörreänsjälvahushållet.

Faktorer som ålder, psykisk och fysisk ohälsa ochbegränsadelikvidamedelkanökasårbarhetenisambandmedallvarligahändelserochdärmedökaberoendetavexternhjälp,särskiltavinstrumentellellerpraktiskkaraktär.mångahushållharredanidagolikaformeravomsorg.Förhushållmedsjuka,funktionshindrade eller åldrade medlemmar kommer stödetfrån bl.a. hemtjänst, hemsjukvård, friska familjemedlemmar,vännerellersläktingar.

I samband med allvarliga händelser kan även de hushållsomivardagenklararavattupprätthålladenpsykosocialaochekonomiskatrygghetenfåsvårigheter.dessahushållärsårbaraeftersom deras stödbehov inte är kända i hemtjänsten ellerhosandraprofessionellastödgrupper.hushållsmedlemmarnatvingastillenökadarbetsbelastningtillföljdavenreduktionavtekniskaresursflöden,somel,värme,vattenetc.ordinäravardagliga projekt och aktiviteter blir tidskrävande ochbesvärliga.ensamstående,barnfamiljer, lantbrukareärnågrakategorierhushållsomkanblisärskiltsårbaraisambandmedstörrekriserochkatastrofer.Ävenolikatyperavinskränkningarellerrestriktionerkanökaderassårbarhet.

restrIKtIoner

ett annat intressant tidsgeografiskt analysbegrepp ärrestriktioner,vilkettillvissdelrelaterartillant:santiprogram(se ovan). restriktioner tydliggör ramarna eller gränsernaför människors möjligheter till handling och beteenden.restriktionernaimänniskorsvardagslivbyggerursprungligenpå ett antal grundläggande principer eller begränsningar,bl.a.attindividersamtidigtbarakanbefinnasigpåenplats;individenslivslängdärbegränsad;detärsvårtförindividerattgörameränensakåtgången;varjeuppgiftsomutförstartid;rörelsermellantvåplatsertartidochrummetharbegränsningar

99


eller yttre gränser (Kjellman 2003:30-31).71 de kan ocksåhandlaomolikatyperavbarriärersomhindrarsamverkanochinteraktion mellan olika aktanter (se omgivningsstrukturensinverkan nedan). För att klargöra begreppets karaktär hardetdelatsinkapacitets-styrnings-ochkopplingsrestriktioner(se bl.a. hägerstrand 1970a; hallin 1988; ellegård 2001;Kjellman2003;åquist2002).

Kapacitetsrestriktioner

hushållets möjlighet att hantera kriser kan bero påmedlemmarnas fysiska och mentala förmåga och kapacitet.Kapacitetsrestriktioner är ”allt som begränsar individensverksamhet på grund av hans biologiska egenskaper och pågrund av prestationsförmågan hos de redskap, som står tillförfogande”(hägerstrand1970a:18).

Förattorkautföravissauppgiftermåstemänniskorbl.a.fåsömnochföda.dessatyperavhandlingarmåstegörasmeden viss regelbundenhet vilket ger dem namnet tvingande restriktioner.Kapacitetenattutföra vissa aktiviteterpåverkasdirekt eller indirekt av faktorer som tillgång till resurser,kunskap,boendetyp,ekonomiochmentalhälsa.endefinitionavkapacitetutifrånettindividperspektivkanlyda:

thecumulativeabilityofapersontotakeactionwhennecessary, based on a number of factors: cognitivefaculties, physical characteristics, personality factors,financial andother resources, knowledge, experience,linktoothersandopportunity(Kuban&macKenzie2001:3).

71 dessa bakomliggande begränsningar ansågs av hägerstrand under1970-talet som icke förhandlingsbara.Kjellman(2003:30) reflekterarienfotnotöverattinformationssamhälletsmöjligheterochifrågasättervissa av dessa begränsningar. Jag är nog villig att hålla med om attindividens handlingsmöjligheter har ökat med den teknologiskautvecklingen så länge tekniken fungerar. begränsningarna är såledestidrumsligtindivid-ochsituationsrelaterade.

100


Kapacitetsrestriktionerna omfattar även hushåll ochorganisationer.särskiltdetvingandeharstorbetydelseförhuretthushållellerenorganisationkanklarasiggenomenkrisellerkatastrof.

styrningsrestriktionerochdomäner

styrningsrestriktionerna styr myndigheters, organisationers,hushålls och individers vardagliga verksamheter ochmöjligheter till kontroll och handlande. I samhället finnsexempelvismängderavsocialtproduceradedomänersommedhjälpavlagar,förordningar,reglerochnormerstyrindividersochorganisationersrättigheterochansvar.

I följande exempel motsvarar en socialt konstrueraddomändetsvenskakrishanteringssystemetsomgenerelltutgårfrån tre centrala principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen (Kbm 2006: 2). ansvarsprincipen gårutpåattdensomharansvarförenvissverksamhetifredstid,harmotsvarandeansvarförverksamhetenunderenkrisellerkrigssituation.likhetsprincipenbyggerpåattenverksamhetslokalisering och organisation i möjligaste mån ska vara densammasåvälunderfredstidaförhållandesomunderkrisellerkrig. I enlighet med närhetsprincipen ska en kris hanterasdär den inträffar och av dem som är närmast berördaoch ansvariga. Vem som har ansvar beror i sig på krisensgeografiskaochsektoriellautbredning.pånationellnivåharregeringen ett geografiskt områdesansvar för samordningmellan olika inblandade aktörer inför, under och efter enkris.områdesansvaretpå lokalochregionalnivågällerävenförkommunernarespektivelänsstyrelserna.ansvaretfördenpersonligaellerfamiljenssäkerhetikrisliggerpåindividnivå.dessutomfinnsendomänförsektorsansvar,somgällerförallamyndigheterochverksamheter.

Kontrollavindividersochorganisationersrättigheterochansvarärförbehålletvissaindividerellergrupperavindivider

101


(hallin1988:36).domänernakanvarabådeöppnaochslutnasamthierarkisktutformade.exempelvisärstatenöverordnadkommunerna och kommunerna är i sin tur överordnadehushållen.Isamhälletfinnsocksåolikarumsligadomänersomtillvissdelstyrandraaktörersagerande,t.ex.detgeografiskaansvaret i kris som faller inom samhällets tre nivåer, detlokala(kommunala),detregionalaochdetnationella(Kbm2006). I krissituationer ifrågasätts ofta domänstrukturerna.ett exempel är varför staten inte satte ytterligare press påteliasochtillvissmånkraftbolagensinsatserisambandmedstormengudrun.ettannatvarefterflodvågskatastrofennärdennationellakrishanteringenifrågasattes.

hushålls internadomänerutgördetsommedlemmarnashar makt och kontroll att påverka. de interna domänernasgränserutåtvarierarochpåverkasavflerafaktorer,däriblandboendeform och boendeplats. ett villahushåll har störremöjligheter att kunna koppla in ett reservelaggregat änett lägenhetshushåll. hushåll i tätbebyggda områden ärgenerelltmersårbaraföravbrottitekniskaflödenänhushållpålandsbygden,eftersomhushållitätorterimindregradände på landsbygden är försedda med vedeldade köksspisar,kaminer eller egna brunnar. tätortshushållen är på så sättmer beroende av samhälleliga domäner som ligger utanförhushålls makt och kontroll. gränserna mellan hushållsinterna och externa samhälleliga domäner är föränderligaoch situationella. detta medför att hushålls förmåga attpåverka olika förhållanden i vardag och i kris varierar eftervar domängränserna går och hur kopplingarna ser ut inomhushålletochutmotomgivningen.oavsettvargränsernagårfinnsivarjehushållettantalsociotekniskalänkarmellandetinreochdetyttresomhjälpertillattupprättahushållensochdessmedlemmarsgrundläggandebehov.

102


Kopplingsrestriktioner

begreppet kopplingsrestriktion bygger på att det finns enrelation mellan individer och mellan individer och resurseri tid och rum. För att kunna interagera och utföra vissauppgifter iettprojektmåste individer, redskapochmaterialvaraihopkoppladeunderenvisstidochpåenvissplats.Vissakopplingarskerplaneratochmerstabiltinomnågonformavnätverkstopologimedanandraförblirmerflytandeefterbehovellerspontanamöten.Kopplingsrestriktionerärettintressantbegreppeftersomenstordelavförmåganattkunnahanterakriser och katastrofer beror på hur människor och aktanterlyckas mobilisera sig i olika former av stabila aktör-nätverk.Kopplingsrestriktionerna är i sig starkt påverkade av denomgivandestrukturensutbudspunkterochbarriärer.

omgIVnIngsstruKturensInVerKanoChForm

enindividelleretthushåll,bosattpåvilkengodtyckligtvaldplatssomhelst,haralltidomkringsigiomgivningenett i rumoch tid fördelatmönster avutbud att sökaupp för att få behov och önskningar tillfredsställda(hägerstrand1970a:14).

Citatet ovan syftar på det tidsgeografiska begreppetOmgivningsstruktur, vilket kan definieras som ”mönstretav utbudspunkter och barriärer sedda från individen ellerhushållets synpunkt”(hägerstrand1970a:14;hallin1988:34).omgivningsstrukturenkanbådemöjliggöraochhindrahandlande.ettexempelpådettaärhurhushållsmedlemmarnasrörelsemönster i tid och rum begränsas efter tillgång tillfärdmedelsomexempelvisbil,tåg,flygochbuss.beroendetavdessaresurserärstort,vilketblirmärkbartnärdeupphör

103


att fungera.omgivningsstrukturensbarriärerkan snabbtblipåtagligaikrissituationerochminskahandlingsmöjligheternaochökasårbarhetenförhushållochandraaktörer.Flerfysiskabarriärer finns i form av t.ex. motorvägar, gränser, murar,vallgravar, privata klubbar och datorer som inte kopplatsuppmotnätverk.dekanävenvaraicke-fysiska.Konceptuellabarriärerkanhandlaomtillhörighettillreligion,yrkeskategori,genus, kast, etniska grupper, medlemskap i föreningar ellerandrasocialasammanslutningar(axelrod&Cohen2000:62-116).72Fysiskaochkonceptuellabarriärerkanocksåvarasemi-permeabla, d.v.s. de släpper genom vissa flöden, kontaktereller relationermen inteandra.exempelpå semi-permeablabarriärerärvägtullar,e-postfilterochvaktervidnattklubbar.

olika typer av barriärer eller avgränsningar kan påverkakopplingsrestriktionerna och i en krissituation styramänniskorsmöjligheter till interaktion.Iettakut skedekanvägarochkommunikationsmöjlighetervarablockerade,meninformationsteknologinhargjortdetlättareattinterageramedavlägset belägna människor och grupper av människor. detkan också vara nödvändigt att bryta upp vissa konceptuellabarriärer, t.ex. för att ge stöd åt någon som inte tillhör envissetniskellersocialgrupp.Äventraditionellakönsrollerkankommaattluckrasuppförattuppnåformeravnätverksstabilitetochtillgodosehushållsmedlemmarnasgrundläggandebehov.arbetsdelningenivardagenkanseutpåettsättochikrispåettannat(Fothergill2004).

hushållssårbarhetärävenstarktrelateradtillboendeplatsoch dess relation till sin omgivningsstruktur. hushållsberoendeavsamhällets insatser för försörjningavel,vatten,värme, livsmedel m.m. är större i tätorter än på lands- ochglesbygd.enkollapsavstädersinfrastrukturunderenlängretidsperiod skulle få stora tekniska, sociala,miljömässigaoch

72 axelrod&Cohen(2000:78-80)skiljermellan”barrierstomovementinphysicalspace”och”barrierstomovementinconceptualspaces”.

104


ekonomiska konsekvenser. storskaliga krishanteringsinsatserkräverstorasamhällsresurserochdärprioriterasstadsområdennormalt framför lands- och glesbygden. detta innebär bl.a.attförutsättningarnaförattfåhjälpfrånsamhälletskiljersigåt beroende på var hushållet geografiskt har sin bas, vilketäven kan påverka medlemmarnas möjligheter att förberedasig för ochhanteraolika krissituationer. Förutsättningar förkrishanteringistäderskiljersigsåledesfråndeförutsättningarsomfinnspålands-ochglesbygden.avdennaanledningföljerenkortredovisningavhushållsfördelningistäderrespektivelands-ochglesbygd.

hushållistäder

Isverigebortvåavtrepersoneristäder,detvillsägaurbanaområden med fler än 10 000 invånare.73 Krissituationersom medför långvariga elavbrott riskerar snabbt ge effekterför hushåll i städer inklusive pendlingsorter och förorter. Ijämförelse med landsbygdshushåll har stadsbor begränsadeutsikter att nyttja naturresurser (Jönsson m.fl. 1996: 20).de är därför i starkt behov av en omgivningsstruktur medfungerande service, infrastruktur och resursflöden. Ävenmindre störningar i resursflödessystemenkan fåomedelbaraeffekter. därtill är tillgången till alternativa möjligheteratt klara störningar och avbrott i resursflödena begränsade.boendeitätbebyggdaområdenmåstelitapåattdekollektivael-, vatten- och avloppssystemen fungerar. likaledes äralternativauppvärmningsmöjligheteroftafåellerobefintliga.ett litet antalbostäder i städerärutrustademedalternativa

73 Inom eu används ofta den generella terminologin stor, medelstorellerlitenstad.etturbantområdemedettinvånarantalmellan10000-50000benämns somen liten stad.en stor stadharfler än250000invånaremedanenmedelstorstadharmellan50000–250000invånare(atkinson1999).urbanaområdenkaraktäriserasavtätbebyggelseochhögbefolkningstäthet(sundin2004:5).tätortärettannatbegreppförattkaraktäriseratätbebyggelsemedminst200personerdäravståndenmellanhusennormaltinteöverstiger200meter(sCb2006-11-28).

105


värmekällor.dettagällersärskiltförflerhushållsboenden.Villorochmindreboendeenheterkylsfortareavänflerfamiljshus.

I kapitel 2 nämndes problemen med att genomförastorskaliga krishanteringsinsatser i urbana områden.problemen blir tydliga särskilt i medelstora och storastäder. många människor kommer att behöva livsmedeloch värme. Förflyttningarna är särskilt problematiska. Vidomfattandeevakueringsbehovriskerarstoragrupperbliutantransportmöjligheter, somvar fallet i det socialt och etnisktsegregerade new orleans efter orkanen Katrinas framfart(Cutter & emrich 2006). Vad som talar för stadsboendemänniskorsmöjligheterattklaraavlångaelavbrottärframförallt närheten till andra människor och till organiseradehjälpinsatserochevakueringar.

hushållpålands-ochglesbygd

hushållpålands-ochglesbygdharenannanomgivningsstrukturän de som bor i större orter. definitionen av lands- ellerglesbygdärintelikatydligsomförstadochtätort.begreppenkan tolkas som tänjbara och kan betyda allt ifrån glestbefolkade områden till tätbefolkad glesbygd (Jönsson m.fl.1996).Ienrapportfrånlänsstyrelseniöstergötlandutmärkslandsbygden av sina stora sammanhängande områden medglesbebyggelse, lågbefolkningstäthetoch långaavstånd tillstörre orter och service (länsstyrelsen östergötland 2003).till landsbygden räknas jordbruksbebyggelse, skärgård,mindre tätorter eller centralorter. de mindre tätorterna pålandsbygden i en region samverkar ofta avseende service,arbetstillfällen,räddningstjänst,etc.

lands- och glesbygd har inte samma förutsättningarför service och resursflöden som städerna. dock finns detvissa skillnader avseende dess förmåga att klara katastrofer.befolkningen på landsbygden har ett stort innehav avbilar, vilket är ett villkor för att nå en omgivningsstruktur

106


bestående av arbetsplatser, fritidssysselsättningar, service,vård, omsorg och sociala aktiviteter (Jönsson m.fl. 1996).tillgång till fungerande transporter och vägar är således enförutsättningföratthushållenskallkunnautföranödvändigaaktiviteter som berör inköp, skola, arbete, socialt umgängeetc. I krissituationer med långa elavbrott kan vissa resursertillhandahållas direkt från omgivningsstrukturen. egnabrunnarochvattendragkangevatten.Kaminerochvedspisarföruppvärmningochmatlagningfinnsiflerhushållpålandetän i staden. det finns även en möjlig tillgång till livsmedelsomexempelvisgrönsaker, rotfrukter, frukt,bärochsvamp.Jordbruk med kött-, grönsaks-, frukt- eller äggproduktionkan tillhandahålla dessa produkter. landsbygdens isoleringkräver inte bara fungerande transporter och vägnät utanocksåtillförlitligasystemförel,data,teleochmobiltelefoni.Förmågan att hantera långvariga elavbrott kan relaterastill tidigare erfarenheter och vanor. exempelvis är mångaäldrehushållpålandsbygdenvanavidprimitivareförhållanden.barnfamiljerochandrasomflyttartillmoderniseradehuspålandsbygdenkanfådetsvårareattklaralångaelavbrottutanhjälp.Flyttardefrånstäderfinnsdetriskförattdevantsigvidenomgivningsstrukturmedfungerandetekniskasystemochresursflöden.

hushåll,proJeKtoChmobIlIseradeaKtanter

dengrundläggandemålsättningenförhushållet,attgaranteramedlemmarnasfortlevnadochbehov,harbelystsovan.mednödvändigamenocksåfrivilligaprojektupprätthållerhushållolikanivåeravsocialochmateriellstandard.projektenärocksåstarktberoendeavtillfördatekniskaflödenocholikaformeravomsorg.hushålls förmågaatt istabilanätverkmobiliseraaktantergerupphovtillhandlingarochdriverprojektenvidare.

107


hushålls aktanter verkar även utanför domäner. aktanterutanför hushållet verkar även inom hushållet. gränserna ärdiffusa.barnsamverkarmedskolanskompisar,lärare,miljöer,salar,ochskolmaterial,vuxnamedsinaarbetsplatserskollegor,datorerochandraredskap,medlemmarmedhushållensövrigamedlemmar, inredning, system och funktioner, hushållenstekniskasystemombesörjsavexternaexpertero.s.v.

möjligheterna till handling är också starkt relaterattill pågående samhällsprocesser. restriktioner, barriärer,störningar, kriser och katastrofer medför att aktör-nätverkupphörochomformas.nyanätverksmobiliseringarskersomenanpassningtillrådandeomständigheter.skillnadermellanolikaformeravnätverksstabiliseringarivardagen,vilketärensjälvklar del i relationella dynamiska processer, och abruptaförändringarisambandmedkriserellerkatastroferkantesigtydliga.omeltillförselnstannar,upphörandraförmänniskoroch aktanter beroende resurser, resursflöden och tekniskasystem. de nätverkstopologier som bygger på el som enkritiskaktantellerobligatoriskpassagepunktt.ex.värme-ochvattenförsörjningupphörabruptutanmöjlighetertillsuccessivövergångtillflytandestabilitet

hushålls förmågaatthanterakriserochkatastroferkan ivissmånlikställasmedderasförmågaattmobiliseraaktanterinom olika former nätverkstabiliseringar. aktanterna i siginnefattarhushållsmedlemmarna inkluderatderaskunskaper,färdigheterocherfarenhetersamttekniskasystem,artefakter,omgivande miljö och struktur. medlemmarna och förvissoandramänskligaaktörerutanförhushållethar,efteregenskapersomanpassningsförmågaochabstrakttänkande,centralarollerinätverken,vilketgördemtillobligatoriskapassagepunkter.defattarbeslutochdelegerar tillolikatyperavaktanterattutföraochkompletteraderasegnaarbeten.

108


ordnadtIdrumsFICKa

projekt och aktiviteter som går ut på exempelvis att värmauppetthusellerhanteraenkatastrofbör,omdeskallkunnagenomföras, vara ordnade, robusta och skyddade mot yttrestörningar. ett tidsgeografiskt begrepp som relaterar till ensådantidrumsligstabiliseringavelement(seovan)är”ordnadtidrumsficka” (hägerstrand 1985: 207-212).74 ordnadtidrumsfickadefinierassom:

en uppsättning resurser (personer, materiel, material,kunskap), vilka arrangeras på ett ordnat, kontrolleratsätt för att en viss verksamhet (vissa aktiviteter) skallkunnagenomförasochdessutommåstetidrumsavsnittetbehärskas,skyddassåattyttrestörningarkanavskärmas,men samtidigt göras genomsläppligt för flöden avresurser(lenntorp1998:72).

pol-begreppetharegenskapersomgörattdefångarskeendeni sina situationella sammanhang (lenntorp 1998:82).hushållenkanviasinainätverkmobiliseradeaktanterutföranödvändigaprojektinomordnadetidrumsfickor.75envanligvardag innehåller t.ex. måltider, tvätt, samvaro, m.m. enordnadtidrumsfickakanblioordnadnärenkrisellerkatastrofinträffar.Vardagensrutinerbryts,måltiderförskjuts,tvättblirliggande,medlemmarnahinnerinteumgås,etc.denrumsligaoordningen kan leda till flytande former av stabilitet, t.ex.medlemmarnaköperfärdigmat,gårmedsmutsigakläderochsms:artillvarandraiställetförattträffas.ordnadtidrumsfickaindikerarliksomrumsligstabilitetintevilkennivåavstabilitet/instabilitetdethandlarom,t.ex.nätverktopologiellerflytande

74 efterengelskanspocketsoflokalorder(pol).

75 ordnad tidrumsficka kan här liknas med en tidrumslig avgränsadnätverkstabilisering.

109


stabilitet (se ovan). begreppet ordnad tidrumsficka användsfortsättningsvisförattindikeraenallmäntidrumsligstabilitet(till skillnad från rumslig stabilitet som jag uppfattar saknartidsdimension).

KrIshanterIngFrånetthushållsperspeKtIV

hittills är det tämligen klart att olika former av rumsligastabiliseringarutgörväsentligaförutsättningarföretthushållsexistensisåvälvardagsomikris.tidsdimensionenikrishanteringkan schematiskt återges genom krishanteringsprocessensgeneraliserade modell (se figur 3.1). I figur 4.1 presenteraskrishanteringsprocessen utifrån ett hushållsperspektiv ochmedhjälpavbegreppsomdenteoretiskadiskussionenlyfterfram.

I förberedelse- eller förberedandefasen mobiliserasinom ordnade tidrumsfickor aktanter till gagn förhushållsmedlemmarnas fortlevnad och behov. Krisför-beredande åtgärder sker efter medvetna handlingar ochprioriteringar, ofta efter impulser och influenser frånomgivningen. strategier och resurser varierar bl.a. efter varhushållharsittboende.exempelvisharhushållpålands-ochglesbygdmångagångertillgångtillfleralternativavärmekällorän hushåll i tätorter. andra påverkande aspekter kan varaboendeform, medlemmarnas erfarenheter eller signalerfrån omgivningen (restriktioner). tillförda aktanter somförsäkringsskydd,alternativavärme-ochmatlagningsresurserkanökahushållensrobusthet.

när väl en allvarlig händelse inträffat inträder akutafasen (responsfasen) som i krishanteringssammanhang oftaförknippas med dödsfall, skador, chocktillstånd, stor medialuppmärksamhetm.m.Idennafasspelarnaturligtvissituations-och händelserelaterade faktorer som händelsens tidpunkt,

110


styrkaochdirektainverkano.s.v.väsentligarollerförutfallet.hushållutsättsförstressochpåfrestningar,vilketkangeledatillattaktanterförsvinnerochattnätverkstopologierförändrasoch/ellerupphör.hushållensmöjligheterattklaraavdennafas beror på huruvida aktanter kan tillföras och mobiliserasinomolikastabilanätverk.Flytandestabilitetkansynliggöras,t.ex.attvattenhämtasfrånomgivningenochkokas,iställetförattflödavialedningarochkranarellerattvärmetillförstillenbegränsaddelavbostaden,iställetförattspridasgenomdessvärmesystem. effekten av handlingarna kan med andra ordsäga något om olika hushålls krishanteringsförmågor. hjälpochresurserutifrånärimångafallendirektlivsnödvändighet.

när den akuta fasen är över börjar återhämtningsfasenocharbetetmedattförsökaåteruppbyggadetsomförstörts,d.v.s. att försökaåtergå tillolika formeravnätverksstabiliteteller ordnade tidrumsfickor. drabbade hushåll kan behövastöd tills stabilitet uppnåtts. För vissa drabbade hushåll kanåterhämtningsfasen handla om månader eller år och iblandlivstider

analysmodell

med utgångspunkt från krishanteringsprocessen utifrån etthushållsperspektiv följer här ett försök till att formulera enteoretisk analysmodell inriktad på hushålls krishanterings-förmåga. begreppet krishanteringsförmåga används ofta isamband med krisberedskap och krishantering, exempelvisvidkommunala risk-och sårbarhetsanalyser (sekapitel3). Isou(2007:31)finnsendefinitionavkrishanteringsförmågasom lyder: ”Förmåga att vid allvarliga störningar leda denegna verksamheten, fatta beslut, sprida information ochvid behov kunna medverka i samordning och koordineringmed andra aktörer”. definitionen är formulerad utifrånett ledarskapsmässigt och organisatoriskt perspektiv.76 en

76 en definition av krishanteringsförmåga utifrån ett medborgar- och

111


viktig utgångspunkt för krishanteringsförmåga kan vara attsetillvadsomärskyddsvärt,t.ex.mänskligt liv,miljönellertekniskaförsörjningssystem,samthursårbartdetskyddsvärdaanses vara (hallin m.fl. 2004). resonemanget relaterar tillen definition av kris som använts i kapitel 3.77 det handlarom förmåganatthanteranågot somutgörett allvarligthotmotettsystemsgrundläggandestruktur,värdenochnormer.systemetellerenhetenär idennaavhandlinghushållet.detskyddsvärda är hushållets grundläggande struktur, värden,normer och behov. en allmän och inledande definitionav hushålls krishanteringsförmåga är: Förmåga att vid allvarliga störningar upprätthålla hushållets grundläggande funktioner, fatta beslut, ta emot och sprida information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med externa aktörer. definitionen antyder att det finnsen intern del som måste samordnas med externa aktörer.

hushållsperspektivharintepåträffats.

77 här syftas på definitionen av kris som ”a serious threat to the basicstructures or the fundamental values and norms of a system, whichunder time pressure and highly uncertain circumstances necessitatesmakingvitaldecisions”(rosentahl,Charles&‘thart1989:10).

Krishanteringsprocessen från ett hushållsperspektiv

Förebyg-gande fas

Förbere-dandefas

Akut avhjälpande fas/ responsfas

Återhämtningsfas

I hushåll mobiliseras och interagerar aktanter inom ordnade tidrumsfickor. Förberedelser för kriser och katastrofer genom-förs efter prioriteringsgrad och inverkan från omgiv-ningen. Tillförda aktanter kan öka robustheten.

Fasen beskriver hushålls situation omedelbart efter en händelse. Här görs akuta insatser för att upprätthålla hus-hållsmedlemmarnas fortlevnad och grund-läggande behov. Hus-håll påverkas bl.a. av hur aktanter i stabila nätverk mobiliseras, interagerar, försvinner och tillförs. Externt stöd kan här vara en nödvändighet.

Hushåll försöker återgå till ett ”normalt” stadium eller uppnå stabila former som liknar de som fanns före händelsen. Stöd utifrån kan även vara viktigt under denna fas.

Figur4.1Krishanteringsprocessenutifrånetthushållsperspektiv.

112


I relation till krishanteringsprocessensolika faserhandlarhushållenskrishanteringsförmågatillstordelomhuraktanteristabilanätverkmobiliseras,interagerarochresponderarmotrisker och allvarliga händelser. Inom hushållens domänerinteragerar en mängd relaterade aktanter, t.ex. medlemmar,transportfordon, verktyg, tekniska system, kunskap m.m. iolika tillfälliga och mer stabila aktör-nätverk. I samhälleligadomänerutanförhushålletsdomänopereraraktantersomkanutgöraindirektaellerdirektastödtillhushållen.Förenklatkanmansägaatteffekternaavinreochyttreinätverkmobiliseradeaktanter konstituerar hushålls krishanteringsförmåga. dessanätverksmobiliseringar kan vara stabila eller instabila, vilketgereffekterpåkrishanteringsförmågan.gränsenmellandeninternaochexternakrishanteringsförmåganärdockföränderligochsituationell.Vissahushållharstörremaktochmöjligheteratt kontrollera och i stabila nätverk mobilisera aktanter änandra. den interna och externa krishanteringsförmågan ärdärförenväsentligdelavanalysen.78

medinternkrishanteringsförmåga(IKhF)avseshärhushåll och dess aktanters förmåga att utifrån sina domänstrukturer och nätverkstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att tillgodose hushållsmedlemmarnas grundläggande behov.

med extern krishanteringsförmåga (eKhF) avses härexterna aktanters förmåga att utifrån sina domäner och nätverks stabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att samverka med och tillgodose hushåll och dess medlemmars grundläggande behov.

dessa framställningar av den interna och extern

78 enuppdelningavmellan”inre”och”yttre”ärinteförenligmedantsutgångspunkter där världen anses ”vara” platt och utan distinktioner(latour 2005). distinktionerna skall konstrueras via studien (läsempirin). Jag anser dock att man genom hushållsbegreppet, vilketi sig antyder en avgränsad enhet, i analytiskmeningkan skiljamellanbegreppen intern och extern. den teoretiska konstruktionen hardessutomskettiväxelverkanmedempiriinsamlingen,vilketgördetidetnärmast omöjligt att skilja olika forskningsprocesser från varandra (sekapitel5).

113


krishanteringsförmåganskallsessomutgångspunkter.deskallvidareutvecklasmedhjälpavempirin(sekapitel6,7och8).Framställningarnaåtergesävenianalysmodellenifigur4.2.

analysmodellen summerar några av avhandlingensväsentligaste teoretiska utgångspunkter. hushålls grund-läggandebehovupprätthållsochutvecklasgenomolikaprojektutfördaavistabilanätverkmobiliseradeaktantersomverkarbådeinomochutanförhushållen.Förmåganärrelateradtillvadsomskerinomhushålletsdomäner(IKhF)ochutanföriexternadomäner(eKhF).

begreppsapparatenochanalysmodellenutgöravhandling-ensinitialauppsättningverktyg.Innandessasättsiverketföljerengenomgångavavhandlingensmetoderochdatainsamling.

Grundläggande behov

Fysiologiska behov: Mat och vatten, el, värme, sanitet, kommunikations-medel, tekniska apparater (artefak-ter), m.m.

Trygghetsbehov och sociala behov: Socialt utbyte och olika typer av psy-kosocialt stöd och omsorg. Likvider, försäkringar, m.m.

Projekt:

− Mathållning

− Tekniska resurs-flöden och teknisk omsorg

− Psykosocial och ekonomisk trygghet och omsorg

Intern krishanteringsförmåga (IKHF) - hushåll och dess aktanters förmåga att utifrån sina domänstrukturer och nätverks-stabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att tillgo-dose hushållsmedlemmarnas grundläggande behov.

Extern krishanteringsförmåga (EKHF) – externa aktanters förmåga att utifrån sina domäner och nätverksstabiliseringar upprätt-hålla och utveckla projekt för att samverka med och tillgodose hushåll och dess medlemmars grundläggande behov.

Figur4.2.avhandlingensanalysmodell.

114

KapItel5metodoChdataInsamlIng

I föregående kapitel, särskilt kapitel 4, presenteradesavhandlingens teoretiska utgångspunkter. detta kapitelsyftar till att redogöra för avhandlingens metoderoch datainsamling. I kapitlet redovisas allmänna ochforskningsmässigaförutsättningarförstudiensgenomförande,undersökningsområde,urvalochmetoder.

FörutsÄttnIngar

utgångspunkterna för avhandlingens fullföljande har varitåtskilliga.avhandlingenärliksommintidigareforskningochframföralltlicentiatavhandlingenAktörer i risklandskapet - ett interaktivt spel om risk och sårbarhet i moderna stadslandskap inriktadmothushåll,riskochsårbarhetochivissmånutifrånettsamhällsgeografisktperspektiv (sevidareolofsson2001).För övrigt är skrifterna fristående. Först år 2004 kundejag återuppta mitt avhandlingsarbete och inom ramen förramforskningsprogrammetFrIVa(seävenkapitel1).underupptakten avFrIVa inträffade stormengudrun, vilket fickmånga delprojekt att hämta sin empiri därifrån. delprojekt4 (dp 4) - Krishantering och social sårbarhet - inriktadesmot individers, hushålls och gruppers sårbarhet. bådeflodvågskatastrofen och stormen gudrun ledde till att dp4till viss del (se guldåker & nieminen Kristofersson 2007;nieminenKristofersson2007a;2007b;nieminenKristofersson&guldåker2007)ellerheltorienteradesmotdessahändelser(dennaavhandling;önnerforsm.fl.2007).datainsamlingenhardelvisutförtsgenomett samarbetemellandelprojektets

115

metodoChdataInsamlIng

två inriktningar, dp 4.1 och dp 4.2.79 denna avhandling ärett resultat avden första inriktningen,dp4.1.delprojektetharävenetikprövatseftersommänniskorsomberörtsbådeavflodvågskatastrofenochavstormengudrunskulleintervjuas.denregionalaetikprövningsnämndenprövadeochgodkändeprojektet i juni 2005 (regionala etikprövningsnämnden2005). FrIVas första del avslutades 2007. en viktig för-utsättning för avhandlingens genomförande har varit attFrIVaförlängtsgenomFrIVa2,somberäknasvaraverksammellan2007-2010.FrIVa1ochFrIVa2ärfinansieratavKrisberedskapsmyndigheten(Kbm)ochfrånochmed2009avmyndighetenförsamhällsskyddochberedskap(msb).

ForsKnIngsmÄssIgautgångspunKter

metodansats

metodansatsen i denna avhandling är kvalitativ och går utpå att fördjupa förståelsen för främst hushålls krishanteringi sambandmedstörrekriserochkatastrofer. Iavhandlingenbetonas särskilt hushållens ansvar, roller och förmågor.en grundläggande motivering till valet av just hushåll somanalysenhet är att dessa särskilt vid krissituationer förutsättsvara en av samhällets viktigaste aktörer (hallin 1988:12;olofsson 2001:46).80 hushållsstudier har länge varit en del

79 delprojekt4.1hadesominitialtsyfteatt identifieraolikakommuners,andra centrala aktörers och utsatta grupper strategier att klara avoönskade händelser. delprojekt 4.2 syftade till att analysera ett antalkommuners förmågaattgepsykologiskt stöd fördedrabbade somärsocialt sårbara. projektledare var per-olof hallin (se vidare FrIVa2007-12-07).

80 Vid beskrivningar och under intervjuer används även begreppsom personer, människor, individer och grupper. hushåll ochhushållsmedlemmarskallsessomanalytiskabegrepp.

116


av kulturgeografisk forskningochmed särskild koppling tillInstitutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi ilund(sebl.a.hägerstrand1970a;hallin1988;1991;1992;1994;Jönssonm.fl.1996;olofsson2001).

teorikonstruktionochabduktivslutledning

avhandlingens vetenskapliga metod bygger i huvudsakpå teorikonstruktion och abduktiv slutledning ochargumentation. teorikonstruktion är i sig ingen renodladvetenskaplig metod utan kan ses som en viktig del i flerametodansatser.metoden somanvänds i avhandlingen liggernärmare grundad teori än andra som exempelvis middle-range-theory,fenomenologi,induktivetnografi,hermeneutikm.fl.(sevidaredanermarkm.fl.1997;alvesson&sköldberg1994). samstämmigheten utgår från vissa generella dragsom: teorigenerering snarare än teoriverifiering; kvalitativa datasnarareänkvantitativadata;pragmatism,d.v.s.fokuspåmänskligt(idettafallaktanters)handlade,idiografisksnarareännomotetiskstudie;d.v.s.studieavenskildafallsnarareänstora mängder; exploration, d.v.s. flexibilitet och revideringunder forskningsprocessen i syfte att öka förståelsen förempirin; sensiterande begrepp, d.v.s. förändringsbara ochtänjbara begrepp som riktmärken och vägvisare; (social) handling, d.v.s. interaktiva och intersubjektiva handlingaroch relationer mellan aktörer (här aktanter); empirinärhet,d.v.s. forskarenutgår induktivt frånsymboliska interaktioneriverklighetensvardagutanattavlägsnasigförlångtdärifrån(alvesson & sköldberg 1994: 64-69).81 grundad teoriframhölls när den lanserades på 1960-talet som en metodför induktiv teorigenerering (glaser & strauss 1967). med

81 dessadragharrötteridensymboliskainteraktionismen.detsymboliskaär utfallet av människors interaktion och kommunikation i form avhandling,ord,föremål,ljud,textetc.(alvesson&sköldberg1994:64-65).

117


induktivteorigenereringmenasattforskareinledningsvisskallhaettneutraltförhållningssätttilldatautanattvarastyrdaavteoretiskaramverk.82Ienlighetmedhaig(1995:5)anserjagatt denna avhandlings teorigenerering snarare skall ses somabduktiväninduktiv.

enligtalvessonochsköldberg(1994:44)gårabduktionenut på att genom befintlig kunskap och referensramar finnateoretiska mönster som hjälper till att tolka och förklaraempiriska regelbundenheter. Forskningsprocessen somföranlett denna avhandling har präglats av en ständigväxelverkanmellanteoriochempiri.processeninbegriperensuccessivutvecklingochförfiningavavhandlingensteoretiskautgångspunkter med stöd av empirin. tolkningen av teorinochempirinharsåledesskett i skenetavvarandra(alvessonochsköldberg1994:42).självaabduktionen inleddesredanvid insamlingen av empirin. då genomfördes de förstatolkningarnaavmaterialet.dennafaktadestilleringvarsedanvägledande för avhandlingens teoretiska utgångspunkteroch som presenterats i tidigare kapitel (se vidare alvesson& sköldeberg 1994:45-46). exempel på en teoretiskgeneralisering från empirin var tydligheten av ständigt inätverkmobiliserademänniskor,kunskap,erfarenhet,verktygm.m. med utgångspunkt från denna insikt inkluderadesexempelvisantochbegreppsomaktant,aktantnätverkochnätverkstabilisering.antutveckladestillattbliavhandlingensprimärateoretiskainspiration.antkansessombådemetodoch vetenskapsteori (tryselius 2007: 63). hushållensbeskrivningaravövergångenfrånvardagslivtillkaositidochrumfickmigattlyftaintidsgeografiskabegrepp.Förhållningssättetmellan de två teoretiska ansatserna förefaller till stora delaroutredd men ändå till viss del överlappande, som exempletmed handlingsprogram och projekt, eller kompletterande,

82 metoden har kritiserats för naiv och ”baconiansk” induktivism (haig1995:2005;thomas&James2006).

118


somexempletmedrumsligastabiliseringsformerochordnadetidrumsfickor.83minambitionhardockintevaritattbeskrivaellerutredahuransatsernaförhållersigtillvarandrautanmerattlåtamiginspirerasavvaldadelar.tolkningenochanalysenav empirin åskådliggörs i kapitel 6-8. genom tolkningenoch analysen av empirin utvecklas avhandlingens teoretiskautgångspunkter

generellaaVgrÄnsnIngar

avhandlingen är som ovan nämns knuten till ett redanformulerat projekt. detta har inneburit avgränsningar iämnesinriktning. utifrån projektets ursprungliga syfte ochtilltänkta innehåll har orienteringen varit begränsad motindividers, gruppersochbefolkningars sociala sårbarhetochkrishantering. studier av hushåll och hushållsmedlemmaranserjaginbegripasinomdennaavgränsning.

endastskogrikakommunerisödrasverigesomdrabbatsav stormen gudrun har varit aktuella för undersökningen.avgränsningentillfyrakommunerharbedömtssomlämpligeftersomdeärgeografisktspriddainomdetberördaområdet.deharenutspriddbefolkningsmängdochmerän15%borpålandsbygden.

Förberedelserochinsamlingavdataidefyrakommunernagenomfördes under tiden mars 2005 – januari 2006.sammanlagt har ca 50 timmars intervjuer transkriberats.att inbegripa fler kommuner hade eventuellt bättrat pårepresentativiteten och berikat undersökningsmaterialet. desistatretillfyrahushållsintervjuernatillfördedockintenågonnyinformationsomredanvarinsamlad,vilketkantolkassomenmättnadidatainsamlingen(Kvale1997:97-98).

83 ansatserna har inspirerat forskare i olika sammanhang.tidsgeografiskforskning och ant har sedan länge inspirerat kulturgeografen nigelthrift (se bl.a. thrift 1996; bingham & thrift 2000). I Qviström(2003)användsbegreppochsynsättfrånansatsernainomramenförenstudieavvägarsrollilandskapet.

119


tiden för insamlingen sammanfaller i stort medkommunernasochhushållensåterhämtningsfas,därencentralmålsättningenligtkrishanteringsprocessensteoretiskamodelläratt försökaåtergå till stabila lägensom liknarde tillståndsomfannsföregudrun(sefigur3.1ikapitel3ochfigur4.1ikapitel4).Iflerafall,exempelvisförskogsägaresomförloratstora arealer skog, kan återhämtningsfasen sträcka sig långtin i framtiden. det insamlade materialet tangerar såledestidsmässigt främst faserna för förebyggande, förberedande,akutavhjälpande/responsochdendelavåterhämtningsfasensomsträckersigframtillintervjudatumen.

under krishanteringen av stormen gudrun verkadelångt fler aktörer än hushåll och kommunala tjänstemän.studien och datainsamlingen är främst inriktad motlandsbygdshushållens och kommunernas krishantering.hushållitätorter,staten,andramyndigheter,el-ochtelebolag,representanterfrånlänsstyrelser,landsting,polis,skogsbolag,inhemska och utländska företag har inte intervjuats.84dessa samhällsaktörers erfarenheter och perspektiv skullesäkerligen ha ökat avhandlingens validitet. Flera av dessasamhällsaktörerförekommerdockibeskrivningarochanalyseravdatamaterialet.

den teoretiska genomgången i kapitel 4 genererar olikabegrepp som används i analysen. begreppens innebörd ochförklaringsvärdenhjälpertillattuppmärksammaförhållandensom har att göra med hushållens sårbarhet, robusthet ochkrishanteringsförmåga i samband med stormen gudrun.analyseninbegriperdocklångtifrånallaegenskaper,orsakeroch sammanhang som kan påverka hushållsmedlemmarssårbarhet, robusthet och krishanteringsförmåga, exempelvispsykiska sjukdomar, konflikter mellan medlemmar inomhushållet,grannfejderochtidigare(förestormen)ekonomiskasvårigheter.

84 enskilda representanter från frivilliga organisationer/resursgrupperdeltog dock vid samtliga tre fokusgruppintervjuer med kommunalatjänstemän.

120


aVhandlIngensundersöKnIngsområde

avhandlingens undersökningsområde är begränsat till fyradrabbade kommuner i södra sverige. Följande kategoriervar bestämmande för val av kommuner: befolkningsstorlek,yta, fördelning mellan boende på landsbygd och tätorter,geografiskt läge i förhållande till stormens vindriktningsamt elbortfallens längd. samtliga utvalda kommunerbefannsigheltellertillstörredeleninomdevärstdrabbadeskogsvårdsdistrikten(sefigur2.2ikapitel2–detvåmörkastgrönaområdenaikartan).

Kommun1

Kommun 1 var den av de fyra som sett till yta ochbefolkning drabbades mest av stormen gudrun. Vissahushåll fick vänta upp till fyra veckor på att få tillbakaströmmen. I svenska kommuners och landstings revideradekommungruppsindelningtillhörkommunenkategorinStörre städer med ett befolkningsintervall på 50 000 – 200 000invånare.85 befolkningsfördelningen mellan landsbygd ochtätortärdenlägstablanddefyra,ca15%borpålandsbygden.86

Kommun2

Kommunen,somärdenminstaavdefyra,kategoriserassomen varuproducerande kommun och har en befolkning påmindreän20 000invånare.87stormenslogutelförsörjningen

85 sveriges kommuner och landsting - kommungruppsindelning (2007-12-18).

86 Fördelningengällerför2005-12-31.Istatistikenanvändsbenämningentätortsgrad.sCb-2008-04-12.

87 I kommunen är mer än 40 procent av nattbefolkningen (boendei kommunen) mellan 16-64 år anställda inom varuproduktion

121


ochtelekommunikationenihelakommunenunderettdygn.Ännueftertreveckorvaretthundratallandsbygdshushållutanströmochfasttelefoni.Ikommunendrabbadessärskilthushållpålandsbygdenvaravdeflestavarlant-ochskogsbrukare.Ca31%borpålandsbygden,vilketärdenhögstaandelenblanddefyrakommunerna.

Kommun3

dennakommuntillhörsammakategorisomkommun2menharenbefolkningsomöverstiger25 000,vilkengördentillenmellankategori.pålandsbygdenborca25%avbefolkningeni förhållande till tätorterna. Även i denna kommun fickhushållenväntapåattfåtillbakaelenupptilltreveckor.

Kommun4

Kommun 4 är även denna varuproducerande och med enbefolkning överstigande 25 000 personer. det geografiskaläget och ytan skiljer sig dock nämnvärt från kommun 3.Kommunenvar en avdenmestutsattamedhuvuddelen avytan inom det värst drabbade skogsvårdsdistriktet (se figur2.2). områdena drabbades av bl.a. särskilt hårda vindar,omfattande trädfällning, isolering och upp till fyra veckorselbortfall för vissa hushåll. landsbygdsbefolkningen ärca 30 % av den totala befolkningen. I tre av kommunerna,kommun 1-3, har intervjuer utförts med både kommunalatjänstemän och utsatta hushåll. I kommun 4 intervjuadesendasthushållsmedlemmar.88

och industriell verksamhet (sveriges kommuner och landsting -kommungruppsindelning2007-12-18).

88 anledningenvar främst attkommun4ochdess tjänstemän redanvarföremålförettomfattandeforsknings-ochmedieintresse.

122


undersöKnIng

denna avhandling fokuserar på hur drabbade hushåll pålandsbygden hanterade och fick stöd med hanteringen avstormen gudrun och dess konsekvenser. 19 hushåll i ovanbeskrivna kommuner har valts ut och intervjuats. För attutvidga analysen av externa aktanters förmåga att samverkamedochstödjahushållenhar30kommunalatjänstemänitreovanbeskrivnakommunervaltsutochkommunvisintervjuats.

urvalavhushåll

målgruppenförstudienvarhushållsomborpålandsbygdenoch som drabbats av stormen gudrun. totalt har 19landsbygdshushållbeståendeav41personerifyrakommunerintervjuats.17avdessavarmän,13kvinnoroch11varbarnunder15år.antalethushållsintervjueridefyrakommunernauppgårtilltre,fyra,femrespektivesju.nioavdessaintervjuerhar genomförts i samarbete med forskaren tuija nieminenKristofersson.empirinharsåledesdelvissamlatsinochanväntsinomramenförtvåstudier,menmeddisparatafrågeställningaroch syften (se avsnittet Forskningsmässiga utgångspunkter).urvalet har utförts genom snöbollsmetoden.89 de initialakontakterna varierade med kommun. I kommun 1, 2 och4 kontaktades, med ett undantag, lokala avdelningar avlantbrukarnas riksförbund (lrF), pensionärernas riks-organisation pro och Civilförsvarsföreningen för att fåupplysningaromdrabbadehushåll.strateginvaratt försökaundvika att gå via kommunanställda och riskera att deskulle utse lokala ”språkrör” ute i bygderna. I kommun 3förmedladeskontaktermedutsattahushållviaenanställdpåräddningstjänsten.dedrabbadehushållenhademedlemmarsom ingick i den anställdes privata nätverk. Jag gjorde

89 För en beskrivning av snöbollsurval se bl.a. may (2001:122); ruane(2006:142).

123


bedömningenattdenanställdeinteförsökteväljautförespråkareförkommunen.Kontakternasomförmedladesgaviflerafallvidare rekommendationerpåutsattapersoner, som i sin turkundetipsaomflerdrabbade,o.s.v.Vidurvalsprocessenharsåledesflermedlemmarochhushållvaritkontaktade,totaltca25,mencasexhushållharvaltsbortp.g.a.attdeinteansågsigsjälvadrabbadeellerattdeintehadenågonavnedanbeskrivnaegenskaper.deutgörändåbetydelsefullamellanledeftersomdeiflerafallkunderekommenderaandradrabbadeindividerellerhushåll.Innanintervjuernasgenomförandeinformeradeshushållens medlemmar skriftligt om forskningsprojektet. Iinformationengavsävenupplysningaromattintervjunskullebandas, att intervjumaterialet skullebehandlas anonymt, attderasdeltagandevar frivilligtochattdenär somhelsthaderättattbrytasinmedverkan(seappendix1).målsättningenvar att försöka ”etablera och upprätthålla en empatisk ochtillitsfull relation” till de medlemmar som skulle intervjuas(may2001:155).

Vid valet av hushåll togs hänsyn till vissa karaktärsdragsom kunde tänkas ha ökat deras sårbarhet. Förutom att dealladrabbatsavstormengudruneftersträvadesatthushållenhadeenellerfleraavegenskaperna: skogsägare, bönder, äldre medlemmar (minst en medlem över 70 år), barnfamilj, fysiskt handikappade medlemmar, ensamstående och lantbrukare (setabell5.1).

Vid urvalsprocessen eftersträvades också möjligheten attfåetniskvariation.tyvärrvisadesigfå invandrarhushållvarabosatta på landsbygden i de aktuella kommunerna, vilketbetyderattdennakategorihushållsaknas.

reflexionerkringurvalavhushåll

en kritik som kan framföras mot snöbollmetoden handlaromrepresentativitet.p.g.a.urvalsgruppensstorlekkansjälvaurvalet av hushåll inte ses som representativt för alla de

124


drabbadehushållenikommunerna(ruane2006:131-133).snöbollsurvaläråandrasidanenicke-sannolikhetsurvalsmetodsomenligtruane(2006:143),inteutanvidarekanförväntasvara representativ. dessutom infann sig som ovan nämntsenkvalitativmättnadunderdesistatretillfyraintervjuerna.en annan kritik mot snöbollsmetoden är att de individereller hushåll vars medlemmar som inte ingår i nätverk inteblir aktuella (ruane 2006:142). bristen har varit svår attåtgärda.möjligtvis skulle ettkompletterandeurvalha rättattillproblemet.minbedömningärdockattdetärfåhushålli rurala miljöer som hamnar utanför landsbygdsnätverkenskännedom.

enfördelvarattmetodengavflerinformanteränvadsomintervjuades,vilketmedfördeattytterligaresökvägaravbröts.bedömningengjordesattytterligareinformationsomradikaltändradeundersökningeninteskullekommaframgenomflerhushållsintervjuer.avde insamlingsmetodersomfinns,t.ex.obundet eller systematiskt och slumpmässigt val, stratifieraturval,klusterurval,bekvämlighetsurval,ellerkvoturval,anserjagtrotsalltattsnöbollsurvalsmetodenvarlämpligastirelationtilldenspriddapopulationdrabbadeindividerochhushållsomstormenmedförde(may2001:122;ruane2006:138-143).

tabell5.1.Intervjuadehushållsegenskaper.tabellenskallläsassomatt10av19hushållvarskogsägare,femavhushållenhademedlemmarmedminstenmedlemmerän70år.observeraattvissahushållharfleregenskaper.

Egenskaper Antal hushåll

Skogsägare 10

Äldre medlemmar (minst en > 70 år) 5

Barnfamilj 8

Fysiskt handikappade medlemmar 2

Ensamstående 4

Lantbrukare 3

125


urvalavtjänstemänitrekommuner

sammanlagt valdes 30 tjänstemän i tre kommuner utför fokusgruppintervjuer. av dessa var 20 män och 10kvinnor. Fördelningen mellan de tre kommunerna var 11,10 respektive 9. den rekommenderade gruppstorleken förfokusgruppintervjuer är ca 6-12 personer (may 2001:153;ruane 2006:185). I samtliga kommuner var gruppernasåledes inom detta intervall. när väl kommunerna valtsut kontaktades respektive kommuns säkerhetschef ellerberedskapssamordnare via telefon. dessa tillfrågades omkommunen kunde medverka vid en fokusgruppintervju.90samtliga tre kommuners kontakter var positivt inställdaoch vid ett uppföljande möte informerades de omforskningsprojektet och fokusgruppintervjuns preliminärainnehåll.tillsammansmedrespektivekommunssäkerhetschefellerberedskapssamordnare identifieradesytterligareca9-10tjänstemänperkommun.ettönskemålvaratttjänstemännenskullerepresenteraflerakommunalaförvaltningar,avdelningareller enheter samt att de skulle ha erfarenheter av praktisktkrishanteringochavatthavaritikontaktmedutsattagrupperi kommunen. en inbjudan inkluderat dagordning och kortinformationomforskningsprojektetskickadesutelektronisktviakommunernassäkerhetscheferellerberedskapssamordnaretill samtligapåtänkta tjänstemän(seappendix2).utskicketskickades ut med ca en månads marginal till utsatt tid förseminariet.uppslutningenblevgodmedendastettfåtalbytenelleravhopp.

representationen av förvaltningar, avdelningar och en-heter varierade från kommun till kommun. Förutom säker-hetschefer och beredskapssamordnare medverkade tjänste-

90 Vidkontaktenmedkommunenanvändesbegreppetseminariumiställetförfokusgruppintervju.

126


män och representanter från posom,91 beredningsstaben,tekniska förvaltningen, socialförvaltningen, vård- och om-sorgsförvaltningen (inkluderat hemtjänst och hemsjukvård),räddningstjänsten, kommunala informationsgrupper (bl.a.Krissam),kommunalaenergibolag,kommunalafastighetsbo-lagochutbildningsförvaltningen.Ävenrepresentanterförfri-villigaorganisationer,insatsstyrkorellerresursgrupperdeltogiallatrekommunerna.Fleraavdeltagarnahadechefspositio-nerochvid en av intervjuernadeltogävenkommunchefen.tjänstemännenkundeocksåhahaftfleränenfunktionisam-bandmedgudrun.exempelvisdeltogvissaförvaltningscheferiberedningsstaberelleriposom-gruppersamtidigtsomdeansvaradeförförvaltningarnasoperativainsatser.

reflexionerkringurvalavkommunalarepresentanter

urvalsmetoden av kommunala tjänstemän skiljer sig frånurvalet av hushåll. endast genom ett strategiskt urval vardet möjligt att hitta tjänstemän med erfarenhet av arbetemedutsatta individer, grupper eller hushåll i sambandmedgudrun. metoden är fortfarande ett icke-sannolikhetsurvalmenpassarsärskiltförurvalavpersonerutifrånredankändaegenskaper (may 2001: 121). egenskaper som erfarenhetavpraktisk kommunal krishanteringoch attha arbetatmedutsattabedömdessomsärskiltväsentliga.säkerhetscheferochberedskapssamordnare fungerade som nyckelpersoner viddettaurval.

Kritiken mot metoden liknar den för urval av hushållmen med vissa skillnader. säkerhetscheferna ellerberedskapssamordnarna gav förslag på ett antal lämpligapersoner. Innan listan bestämdes hann det även gå entid, vilket förde med sig att några ytterligare personer blevaktuella. här hade jag som forskare och person utifrån

91 Förklarasikapitel2.

127


svårt att vetaompersonerna vardemest lämpliga eftersomjag inte kände till den kommunala organisationen och desstjänstemän. en alternativ urvalsmetod hade eventuelltvarit att direkt välja ut och kontakta lämpliga tjänstemän.trots denna risk för bias, gjorde jag bedömningen attsäkerhetschefernas eller beredskapssamordnarna till följd avsina förvaltningsövergripande roller gav lämpliga förslag påpersoner.

Könsbalansen vardockojämn.somovannämnt vardettotala antaletmanliga deltagandet dubbelt så stort somdetkvinnliga,20mänmotbara10kvinnor.Fördelningenbekräftarenarsonsochmorrows(1998:4)uppgifteromattoperativakrishanteringsorganisationerdominerasavmän.Fördelningeninom kommunerna varierade dock. anledningar till dettakan vara säkerhetschefernas eller beredskapssamordnarnaskön och inomkommunala nätverk. I två av kommunernadär säkerhetscheferna/beredskapssamordnarna var män,representerades fokusgrupperna av åtta respektive nio mänochtvåkvinnoribådakommunerna.Idenkommundärdensäkerhetsansvarigavarkvinnavarfördelningenigruppentremänochsexkvinnor.

InterVJuermedhushålloChKommunalatJÄnstemÄn

processen för insamling av data involverade förutom val avkommuner, hushåll och tjänstemän, även formulering avintervjufrågor,valav intervjumetoderochgenomförandeavintervjuer.somtidigarenämntshartvåolikaintervjumetodertillämpats,samtalsintervjuerochfokusgruppintervjuer

128


Fokuseradesamtalsintervjuermedhushåll

Formen för fokuserade intervjuer karaktäriseras av dessöppenhet, flexibilitet och strävan efter att blottläggabetydelser. detta innebär att de intervjuade till viss deltillåtspratapåutanattdenintervjuadeläggersigiochstör.Intervjumetoden ger vad may (2001:152) kallar kvalitativtdjup, eftersomrespondenternamedges attprataomämnet,i dethär fallet omderas erfarenheterom stormengudrun,inom sina egna referensramar. nackdelen är just att denkan varaostruktureradoch anses som icke informativ (may2001:151).enannannackdelkanvaraattdettarlångtidattfåsvarpådefrågorsomforskarenäruteefter.enpositivaspektärdockattintervjumetodenkansessominformativeftersomsamtaletlöperfrittochavslöjarnågotomvadsomupptardenintervjuade(may2001:151).samtalenstöddesidettafallavintervjufrågor.Ideflestafallbehövdesintefrågornakonkretställasutansvarengavsinomramenfördetöppnasamtalet.

FormuleringavintervjufrågortillutsattahushållIntervjufrågorna till utsatta hushåll formulerades i enlighetmed forskningsprojektets problemställning och målsättning.Frågornavarföljande(seävenappendix4):

1) På vilket sätt har ni drabbats av stormen?2) Vilka organisationer, myndigheter eller andra har ni haft

kontakt med och ev. fått hjälp av efter stormen? 3) Hur har ni uppfattat att kommunen agerat till följd av

stormen? 4) Hur har ni uppfattat att andra myndigheter,

organisationer eller liknande (sydkraft m.fl.) agerat till följd av stormen?

5) Varför tror ni att just ni drabbats av stormen och dess effekter?

6) På vilket sätt kan kommunen och andra aktörer bli bättre på att möta en händelse som stormen?

129


7) Vilka resurser har ni haft tillgång till?8) Om ni tilldelats resurser, som värmestugor, reservelaggregat

m.m., från kommunen eller andra aktörer, i vilken omfattning har ni utnyttjat dessa?

överlag var syftet att frågorna skulle relatera tillforskningsprojektets översiktliga problemställning somhandlaromdetoklarakunskapslägetkringindividers,grupperseller befolkningars sårbarhet. Intervjufrågorna var såledesformuleradeatt täcka inprojektetsgenerellamålsättningattidentifiera utsatta gruppers strategier att klara av oönskade händelser samt att identifiera och analysera strukturella faktorer som påverkar individers, sociala gruppers och hela befolkningars förmåga att hantera oönskade händelser (se appendix 5).med utgångspunkt från denna problemformulering ochmålsättning har avhandlingens syfte och forskningsfrågorvidareformulerats(sekapitel1).

genomförandetavsamtalsintervjuerIntervjuernagenomfördesundertiden2005-09-16–2006-02-04,vilketärfråncaetthalvårtillettårefterstormen.enbetydelsefull aspekt vidgenomförandet av intervjuer var atthushållsmedlemmarna skulle känna sig trygga och kvarbli isin egen miljö. Intervjuerna utfördes därför i 18 fall av 19irespondenternashem.Iett fall föredrogrespondentenatt,somovannämnts,bliintervjuadövertelefon.

etablerandetavtillitkanenligtmay(2001:159)varaheltavgörandevidfokuseradeintervjuer.enligtmay(2001:159-160)kanmanskapatillitmellanintervjuareochintervjuadegenomfyrasteg.detförstahandlaromattkommaöverängslanochmisstänksamhetmellanparterna, i detta fall i huvudsakfråndeintervjuade.genominledandeallmännasocialasamtalkundedennaformellaspänningideflestafallminskas.dennainformella inledning hjälpte till att skapa en god stämningmellanmigsomintervjuarochdeintervjuade.Frågornasom

130


ställdesidettastadiumvarframföralltdeskriptiva.den informella första delen av mötet var också en

förberedelseinfördetandrastegetellersomdetocksåkallas,det explorativa stadiet. här började jag som intervjuareoch de intervjuade få en uppfattning om varandra. I dettastadiumberättadebl.a. jagsomintervjuareomvemjagvar,om forskningsprojektets innehåll och syfte. en del i dettavar också att hushållsmedlemmarna fick läsa igenom ochskriftligt underteckna formuläret Information om samtycke (appendix 6). undertecknandet gick ut på de intervjuadeintygar att de tagit del av informationen om projektet somtidigare skickats ut (appendix 1) samt att de medverkadefrivilligtvidintervjun.detskriftligasamtycketvarförövrigten rekommendation från regionala etikprövningsnämnden ilund(regionalaetikprövningsnämndenilund2005).tillföljdavdettanämnsintenamnpåintervjupersoner.

det tredje steget handlar om samarbetet mellanintervjuareochintervjuade.dennakänslaavsamarbetekundeuppkommaundersjälva intervjun.bandspelaren/diktafonensattespåochdeintervjuadefickfrittberättaomstormnattenochdenefterföljandetiden.allmännafrågorvarvadesmeddemerförbereddastrukturellaintervjufrågorna(idefalldevarnödvändigaattställas).detfriaberättandetvarsärskiltviktigteftersominformanterna ifleraav intervjuernavisadekänslorochvadsomvaravbetydelsefördemsjälva.

det fjärde stadiet, att försöka uppnå tillit, deltagandeeller känsla av samarbete, uppnåddes i samband med vissaintervjuer.endelavdettastadiumärnärrespondenterkännersamhörighetmedprojektetifråga(may2001:160).dennakänsla infinner sig vanligtvis vid återkommande intervjuer.sommay(2001:160)påpekar,berordetävenpåhurlångtidden intervjuade och informanten har till förfogande. Inomdenna intervjustudie varmötena i regel för korta, ävenomdeintervjuadesberättelseriflerafallvarkänsloladdade,vilketgavendjupareförståelseochdeltagande.självaintervjuernavarademellanca1,5-2,5timmar.

131


bristerochandrareflexionerkringfokuseradesamtalsintervjuermedutsattahushåll

med begreppen interaktion, bearbetning och tolkningklarlägger may (2001: 168-169) för- och nackdelarmed inspelade intervjuer. en ökad interaktion och flerintervjutillfällen mellan mig som intervjuare och deintervjuade hade möjligtvis ökat tilliten och eventuelltförbättrat intervjumaterialet. För övrigt uppfattade jag attrespondenterna var villiga att prata om sina upplevelser isamband med stormen. Ibland kunde de fria samtalen ledainpåsamtalsämnenochberättelsersomlågutanförstudiensintresse. men som beskrivs ovan kan de ses som tecken påatt de känner sig trygga och hyser ett visst förtroende fördemsomintervjuar.stickspårenvarviktigaförattfåsamtaletatt flyta. Intervjuernas explorativa utformning var både pågott och ont. Fördelen var att intervjumaterialet blev meröppet för alternativ tolkning och analys. de struktureradefrågornafickmindrebetydelse.nackdelenvarmerarbetetvidtranskriberingenavintervjuerna.

bandspelare/diktafoner var vid vissa intervjuerinledningsvis hämmande men glömdes sedan i de flesta fallbort.dettagälldeävenfokusgruppintervjuermedkommunalatjänstemän(senedan).Fördelenmedinspelandetvarattmansomintervjuarekundekoncentrerasigpåsjälvaintervjuerna.attendastantecknahade intevaritett fullgottalternativtillinspelningar,ävenomdetiflerafallvarettbrakomplement.

andra reflexioner kan relateras till genus. män somintervjuas som företrädare för hushållen, exempelvis frånintervjuer3och6 (I32005-10-11; I62005-11-14), berörmedsinaberättelserihuvudsakdenpraktiskahanteringenavstormengudruns effekter.hanteringen innebarofta fysiskaarbetsinsatsersomröjningavvägar, ledningsgatorochskog.Vadsomintealltidframgårärdeövrigamedlemmarnas,särskiltkvinnornas,förändradearbetssituationochansvarnärmännenarbetadeiskogen.entolkningärattvissaarbetsuppgifter,ofta

132


utförda av kvinnor, ses som självklara och att de eventuelltvärderadeslägre.

Fokusgruppintervjuermedkommunalatjänstemän

Vid intervjuer med kommunala tjänstemän tillämpadesfokuserad gruppintervjumetod. Intervjumetoden går ut påatt samla en grupp och diskutera olika teman. metoden ärsom datainsamlingsteknik inriktad på det sociala samspelsom uppstår i en grupp där intervjuare deltar. utifrånlämplighetochsituationfungerarenellerflerapersonersomdiskussionsledare. enligt ruane (2006:186) bör ledarna habåde expressiva och instrumentella roller. Vid intervjuernaledde jag som intervjuare även diskussionerna. genom denexpressiva rollen observerade jag hela tiden diskussionernasinnehållochförsöktesetillattalladeltagarebehandladeslikasamtattsamtligakommedidiskussionen.rollengårocksåutpåattuppfyllagruppenssocioemotionellabehov.exempelvisförsökte jag hålla gruppen engagerad och positivt inställdgenomhelaintervjun,någotsomiblandkundeupplevassvårt(sereflexionernedan).deninstrumentellafunktionenhandlarom regler och strategier som underlättar genomförandet.I samband med intervjuerna gjordes detta bl.a. genomatt gruppen höll sig till uppsatt dagordning, att jag somintervjuare såg till att alla teman berördes, att deltagarnaplaceradesigsåattallakundevaramedidiskussionensamtattdefickkaffepauser,bensträckareochlunch.

Formuleringavfokusgrupptemansjälvagruppdiskussionenstyrdessomovannämntsavteman.liksom för hushållen formulerades frågor i enlighet medforskningsprojektets problemställning och syfte (jmf medavsnittet Formulering av intervjufrågor till utsatta hushåll).skillnaden var att frågorna lades inom ramen för olikateman. dessa teman handlade i huvudsak om kommunens

133


krishantering och hur de samverkade med enskilda utsattahushållochderasresurserochförmågor.Itabell5.2redovisasde 11 teman och frågor som användes som underlag vidfokusgruppintervjuerna. Innehållet och frågorna i dessafokusgrupptemanvartillvissdelhämtadefrånenmetodochmetodutvecklingförkommunalrisk-ochsårbarhetsanalys(sevidarehallinm.fl.2004).

dessa teman sattes upp i en matris som delades ut isambandmed intervjuerna (seappendix3).tankenvar attdeltagarna lättare skulle kunna följa intervjun och antecknaundervarje tema.matriserna samlades inefter intervjuerna.dessa användes sedan som komplement till de inspeladediskussionerna.

tabell5.2.temanförfokusgruppintervjuer.

Tema Frågor

1. Utsatta Fanns det utsatta i er kommun? På vilket sätt var de utsatta?

2. Utsatta var? Var vissa områden i kommunen mer berörda än andra?

3. Strategier Fanns det i kommunen strategier för att bemöta utsattas behov?

4. Resurser Vilka resurser hade de utsatta som klarade av händelsen?

5. Uppgift Vilka var uppgifterna som uppstod vid arbetet med de utsatta?

6. Aktör Vilka var aktörerna som löste uppgif-terna?

7. Samverkan Hur samverkade olika aktörer med varandra?

8. Krishanteringsförmåga Hur var aktörernas förmåga att lösa uppgifterna?

9. Konsekvenser/ brister? Vilka konsekvenser och brister upp-stod?

10. Förbättringsförslag På vilket sätt kan man bli bättre på att lösa uppgifterna?

11. Utsattas uppfattning om insatser Hur tror ni att de utsatta uppfattade olika aktörers insatser?

134


genomförandetavfokusgruppintervjuersjälva utförande av fokusgruppintervjuerna gick till på såsätt att deltagarna samlades på av beredskapssamordnarnautvalda platser i kommunerna. efter att samtliga kommitpå plats och hälsat på varandra satte alla sig runt ett bord.underlagsmatrisendeladesut.eftersomdeltagarnatagitdelavbakgrundsinformationen(appendix2)kundeseminariernakomma igång i stort settmedengång.efterdettafickalladeltagare presentera sig själva. därefter introducerades detförsta tematochdiskussionenvar igång. Intervjuerna följdei stortuppsattdagordningmedenvaraktighetmellan2-2,5timmarexklusivekaffepauserochbensträckare.seminariernainleddeselleravslutadesmedgemensammaluncher.

bristerochandrareflexionervidfokusgruppintervjuermedkommunalatjänstemän

Fokusgruppintervjuerna medförde vissa viktiga reflexioneroch erfarenheter. en del av detta har att göra med urvalet(seovanavsnittBrister och andra reflexioner kring urvalet och urvalsmetoderna). en lärdom är att det ställs stora krav påden eller de personer som leder intervjuerna (moderatorer)ochderas expressivaoch instrumentella roller.eftersom jagsamverkademedenannanforskaredeladevipåhuvudansvaretunder de tre fokusgruppintervjuerna. Frågan var dock omvi var de mest lämpade att leda intervjuerna i respektivekommungrupp. de tjänstemän som träffades var i de flestafall bekanta med varandra eftersom de är kollegor inomkommunen. som extern forskare var man förhållandevisfrämmandeförgruppmedlemmarnaochiblandtogdettidattt.ex. lokalisera dominerande personer och försöka balanseraupp så att även de mindre pratsamma kunde komma medi diskussionen. en viss osäkerhet mellan oss forskare ochgruppen infann sig, vilket delvis har att göramedden tillitsomdiskuteratsovan.enegenreflektionärattdetivissafallhadevaritbättreattvaraenmedarbetareiorganisationenför

135


atteventuelltbättrekunnaförståbakomliggandeorganisation,relationer och interna koder. Faktorer som chefskap, doldakonflikter, starkaochsvagarelationermellandeltagarnakansåledeshapåverkatintervjuernasinnehållochgenomförande.ett exempel på detta var när en förvaltningschef gick litetidigare från en fokusgruppintervju. Följden blev att entjänsteman från samma förvaltningvågadevisa sittmissnöjeöverarbetssituationenisambandmedstormen.

som ruane (2006:186) påpekar, var en svårighet ocksåatt inte styra gruppen för mycket genom att påtvingadeltagarna sina egna uppfattningar. Intervjuerna gled ocksåsuccessivtöveråtdetexplorativahålletdärfokusgrupptemanunder långa stunder förbiseddes. en fördel med detta varatt diskussionerna flöt på och gav ytterligare betydelsefullinformation. detta fick bl.a. till följd att den efterföljandebearbetningenochanalysenavmaterialetinteheltochhålletföljdefokusgruppintervjuernastemastruktur.

bearbetnIngaVInterVJuer

Intervjumaterialettranskriberades,sammanställdesochanaly-seradessuccessivtefterintervjuernasgenomförande.

transkription

själva transkriberingen av intervjuerna följde inledningsvisintenågonspecifikdiskursanalytiskmodell.Jaghadeinteföravsikt att särskilt analysera exempelvis språk, emfas, pauser,betoningarm.m.(sevidareJohansson2005).transkriberingenavfokusgruppintervjuernavarordagranna,medundantagavbeskrivningar som uppenbart inte hade med intervjun attgöraellermedordochmeningarsomintekundeuppfattas.hushållsintervjuernatranskriberadestillenbörjanpåliknadesätt,menefterca7-8intervjuerutveckladesförfarandetfrån

136


ordagranttillattblimerselektivtocheftergenomtänktaval(seJohansson2005:300).dennaprocessvarstarktrelateradtill avhandlingens teoretiska utveckling och hur analysenskulleutformas(senedanavsnittomredovisningochanalysavhushåll).medenalltklarareteoretiskramkundeselektionengörasmernoggrann.denselektivatranskriptioneninriktadessuccessivtmotelementochegenskaperfrånintervjuernasompåverkade hushålls interna krishanteringsförmåga (IKhF)samt förmågan hos externa aktanter att samverka med ochtillgodosehushållensgrundläggandebehov,d.v.s.denexternakrishanteringsförmågan (eKhF).92 en väsentlig del avtranskriberandetvaratt lärakännamaterialet.Först lyssnadejag igenom materialet en till två gånger. sedan utförde jagsjälvaöverföringenfrånljudtilltext.dennautvecklingsgångvar nödvändig inför sammanställningen och analysen avintervjuerna.

redovisningochanalysavhushåll

redovisningen av hushållsintervjuerna sker huvudsakligeninomramenföravhandlingensteoretiskautveckling(kapitel6)menocksåförattvisapådenteoretiskaansatsenstillämpbarhet(kapitel8).redovisningenskeriformavutskrivnacitatochhänvisningartillhushållsintervjuerna,vilkarefererasI1-I19.

analysenochbegreppsutvecklingenskermedutgångspunktfrån den teoretiska genomgång som presenteras i kapitel2, 3och främst4. I vissa fall används ävenkompletterandeteoretiska stöd. tillvägagångssättet är i enlighet medgrundad teoris syn på teorigenerering och utvecklandet avsensiterande begrepp (se ovan avsnitt teorikonstruktionoch abduktiv slutledning). själva arbetssättet för analys ochbegreppsutvecklingavhushållensinternaochexternaaktanters

92 begreppetelementanvändsidenteoretiskadiskussionenikapitel4omolikaformeravnätverksstabiliseringar.medinspirationdärifrånanvändsbegreppet utbytbart mot egenskaper i generell mening om det somkonstituerarhushållsIKhF.

137


krishanteringsförmågorskiljersigåt.Föratthittaenstrukturochunderlättaanalysenavhushållens

interna krishanteringsförmåga etablerades successivt undertranskriptionsförfarandet ett analytiskt mellansteg där fyradelförmågor,defysiska,ekonomiska,mentalaochmaterielladefinierades.93dessadelförmågormotiveradesenligtföljande.den fysiska förmåganutgår fråndedrabbademänniskornaskroppsligaochbiologiskaegenskaper.ettflertal intervjuadevar fysiskt aktiva men långt ifrån alla p.g.a. kroppsliga ellerbiologiska begränsningar eller kapacitetsrestriktioner (sekapitel 4). den ekonomiska förmågan utgår från denekonomiska hushållningen och resurser som kan tillskrivasi ekonomiska termer som pengar, krediter, försäkringaroch kunskap därikring. ett återkommande samtalsämnevar exempelvis hushållens ekonomiska förluster till följd avförstördegendomochnedblåstskog.denmentalaförmåganutgår främst från de drabbade människornas känslomässigabeskrivningar och egenskaper, t.ex. oro, chock och stress.den materiella förmågan utgår från materialiteter sombefinnersigutanfördenmänskligakroppen,t.ex. livsmedel,värmesystem, stearinljus, gasolkök, köksspisar, ved,motorsågar,reservelaggregat,etc.Ävenomdeframställssomseparataärdestarktinterrelaterade,vilketframgårianalyseni kapitel 6. syftet med delförmågorna är att de skall hjälpatill att tydliggöra eller konkretisera påverkande elementeller egenskaper. delförmågorna skall ses som en väsentligdel i utvecklingen av den teoretiska begreppsapparaten ochanalysmodellen(sekapitel6).

analysen och begreppsutvecklingen av den externakrishanteringsförmåganinriktasmotolikatyperavstödjandeexterna i stabila nätverk mobiliserade aktanter och dessförmågor att på olika sätt stödja utsatta hushåll. I analysen

93 begreppen kan i enlighet med grundad teori karaktäriseras som”sensiterande” och fungera som vägvisare eller riktmärken i analysen(alvessonochsköldberg1994:67).

138


av den externa krishanteringseringsförmågan används inga”vägvisandebegrepp”somovanbeskrivnafyradelförmågor,utan begreppsutvecklingen sker direkt utifrån analysen ikapitel6.

redovisningochanalysavkommuner

redovisningen av de kommunala fokusgruppintervjuernasker både för att visa hur kommunerna samverkade medoch gav stöd till utsatta hushåll och inom ramen föravhandlingens teoretiska utveckling (se kapitel 7 och desssyften). redovisningen utförs i form av utskrivna citat ochhänvisningar till fokusgruppintervjuerna. Kommunernarefererasunderredovisningentillkommun1(2005-06-14),kommun2(2005-11-14)ochkommun3(2005-11-24).

Fokusgruppintervjuernaharsammanställtsochanalyseratsinom olika temaområdena: Utsatta hushåll och former av stöd; Samverkan; Information och kommunikation och Påfrestningar. anledningen till denna struktur är att dessatemaområden innefattar större delen de fokusgrupptemansom användes vid fokusgruppintervjuerna (se appendix3). det första temaområdet – Utsatta hushåll och former av stöd –behandlar fokusgrupptemaoch frågor1-5 i tabell5.2 och appendix 3. det andra temaområdet – Samverkan–inbegriperfokusgrupptemaochfrågor6och7.dettredjetemaområdet – Information och kommunikation - och det fjärde. – Påfrestningar – innefattar delar av resterandefokusgruppteman(8-11)inklusivefrågorochkompletterandeinformation som framkommit vid intervjuerna samtsekundäradatafrånenseparatstudieomgIs-användningeni samband med stormen gudrun (önnerfors m.fl. 2007).temaområdenaskallsessomenstruktureradsammanställningavfokusgruppintervjuernasinnehåll.

till stöd föranalysenochbegreppsutvecklingen ikapitel7användsdenteoretiskaplattformsompresenterasikapitel

139


4 samt slutsatser från analysen och begreppsutvecklingen ikapitel6.ettväsentligtpåpekandeärattdetintefinnsnågondirekt koppling mellan denna studies intervjuade hushålloch de utsatta grupper och individer som de kommunalatjänstemännensyftadepå.

andrareflexionervidbearbetningochanalysavintervjumaterialet

till inspelade intervjuers nackdelar hör långdragnautskriftsprocesser (may 2001: 168-169). bådeutskriftsprocessen och analysen av intervjuerna vartidskrävande.bearbetningenochredovisningenhartillvissdelvaritparallellmeddatainsamlingenochteoriutvecklingen.dethardärförvaritsvårtattexaktvetahurredovisningeninklusivebeskrivningarochanalysskulleutvecklas.Intervjuernasnågotexplorativa utformning har genererat mer information ochökade tolkningsmöjligheter. Intervjuerna har svarat på fleroch även andra typer av frågor än vad som ursprungligenformulerades. alla intervjufrågor har inte heller kunnatbesvaras.exempelvis har det varit svårt för tjänstemännen ideolikakommunernaattsvarapåhurmedborgarnauppfattatkommunernasinsatser(sefokusgruppteman8och11itabell5.2ochappendix3).såledesharsammanställningen,analysenoch slutsatserna delvis fått anpassas efter intervjumaterialetsutformning. min bedömning är att det med andrafrågeställningar och vetenskapliga ansatser troligen kangenererasmerkunskaputifrånintervjumaterialet.

seKundÄrdataoChseKundÄraKÄllor

sekundärinformationochsekundärakällorutgörsframföralltav böcker, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar,

140


uppsatser, hemsidor, opublicerad data m.m. Viss sekundärkälldata,t.ex.dagstidningsartiklar,haranväntsförattutvecklaochstärkavissabeskrivningarochresonemangisambandmedredovisningenavdetprimäraintervjumaterialet.94Ikapitel6och7framgårtydligtnärdesekundärakällornaanvänds.

94 några källor är hemström (2006), dagens nyheter (dn) (2005-01-29;02-07;2006-01-04)Vetlanda-posten (2005-01-17;01-18;01-22;01-24; 01-25; 01-29; 02-04a; 02-09; 06-04; 2006-01-05a; 01-05b)smålandsposten(smp)(2006-01-09).

141

KapItel6InternoChexternKrIshanterIngsFörmåga

detärjulitefånigtpåsittsätt.såsomvilevdedåundertvåveckor,såärdetegentligenintesålängesedansomallalevdesåhär…(I152006-01-26).

med utgångspunkt i avhandlingens övergripande syfteatt utveckla och pröva en teoretisk begreppsapparat föranalys av hushålls krishanteringsförmåga, skall dettakapitel begreppsmässigt utveckla vad som konstituerarintern respektive extern krishanteringsförmåga utifrån etthushållsperspektiv. begreppsutvecklingen sker genom attanalyserahushållsintervjuerfrånfyrakommuner.95utifrånettkrishanteringsprocessperspektiv är intervjuerna kopplade tillfasernaförberedandeochakutavhjälpandesamtenbegränsaddelavåterhämtningsfasen.96

InternKrIshanterIngsFörmåga

med utgångspunkt från analysmodellen i figur 4.2 avsesmed intern krishanteringsförmåga (IKhF) hushåll och dess aktanters förmåga att utifrån sina domänstrukturer och nätverkstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att tillgodose hushållsmedlemmarnas grundläggande behov. I detta avsnitt utvecklas denna utgångspunkt genomatt analysera och lyfta fram påverkande egenskaper/element från hushållsintervjuerna. analysen av den interna

95 IntervjukällornabetecknasI1-I19(seävenkapitel5).

96 återhämtningsfasenvarieraritidberoendepåhurdrabbadehushållenharvarit.detkanhandlaombådeårochgenerationerförvissaskogsägare(sebl.a.Vetlanda-posten2005-06-04;VIskogsägare2005:1).

142


krishanteringsförmågan utförs med hjälp av de delförmågorsomfinnsbeskrivnaislutetavkapitel5.dessautgörsavfysisk,ekonomisk,mentalochmateriellförmåga.

Fysiskförmåga

detvartydligtattstormengudrunochdesseffekterökadehushållsmedlemmarnasfysiskabelastning.

Vihadejuvedspisenochlagamatpåsådetvaringenfara.menvifickjuägnaossåtattflyttautalltingsomvarikylskåpet.detfickvihautehärpåaltanen…dettog judagen i stort sett. så börjademan fundera påvårafrysar…deklararsiginteutanelhurlängesomhelst, ävenommankan få värmeoch så…Qhar enbrorsomhar…ettbensindrivetelverksomhanpumparuppvattenmed.ommkantasignertillditochhämtaelverket…Förstatankendetvarattdetärmeningslöstfördetär1,5kmgenomskogen.manmåstejuiallafallförsökainnanmangerupp.…dettogintesåväldigtmångatimmarförränjagsågatmigframdärochkundehämtadetdärochfåindetibilenochdåkördevihärutepåtvå frysboxarsomvihar ikällaren(I122006-01-26).

Citatet visar att fysisk förmåga vidare kan delas in i denkroppsliga förmågan att utföra arbete och förmågan tillmobilitet.denfysiskaförmågankanävenkopplastilldetsominomtidsgeografinkallas förkapacitetsrestriktioner, t.ex.attmantrotsbegränsadkroppslig styrkakanutföraarbeteellerförflyttasigöverstörreavstånd.genomkompetentaaktanterochstabilanätverkkanmanutveckladenfysiskaochtekniskaräckvidden som sträcker sig utöver detmänskliga räckhållet(hägerstrand1970b;thörnqvist1998).Ienkrissituationkanstabilaaktör-nätverkbrytasuppochdentekniskaräckvidden

143

InternoChexternKrIshanterIngsFörmåga

drastisktminska.under analysen identifierades elementochegenskapersombegränsadeellerförstärktehushållensfysiskakrishanteringsförmågor.

begränsadfysiskförmågadetfinnsfleraexempelpåelementsombegränsadehushållensfysiskaförmågor.handikappochhögåldervarbegränsande.Iettensamhushållstoppadekvinnanshandikapphennefrånattkallapåhjälpnärelementsomtrygghetslarm,telefonochhissslagitsut.hennestekniskaräckviddhadedrastisktförändrats.

på lördagskvällen började ju stormen… Jag märkteingentingförränpåmorgonennärjagskullestigauppsåvardetjuingenström…såtänktejagatt,såskalljaggåochringa,förjagmåstejagjumeddelaochförsökafåkontaktmednågon.Jaha,dågickjuintetelefonennaturligtvisochintenågotfungerademeränvattnet…sådetvartyst,jagvissteintevadjagskullegöraochdåbörjadepanikenochkomma,förjagvarprecisensamdå… Ingen radio och ingenting… och då börjadepanikenförmig,dåhadejagingenkontaktmednågonenda människa på hela dagen. och jag visste ju attlarmet inte gick och inte telefonen, inte hissen, intenågonting.därsattejagju(I132006-01-26).

stabilitet hade övergått till instabilitet. något liknandeinträffadeiettannathushåll.etthandikappatparkundeintekontaktautomstående.

m: …detvarsorgligt,sorgligadagar…detvardrygadagar.detvarjuhemskt…Vikundejuinteringaochinte kunde vi komma i kontakt med någon… (I162006-01-25)97.

97 m=manihushållet.

144


attdenfysiskamobilitetenbegränsadesvartydligt.ettäldreparblevmaktlösaavattintesjälvakunnaröjavägarna.defickheltenkeltinväntahjälputifrån.

Vägarnaoframkomliga.Ingen information frånnågothåll.baravänta.Försökafåkornamjölkade.aggregatbakomitraktorn.mjölkenkundeintehämtasutanfickhällasut.detdröjdeettdygninnansonenochgrannenbörjaderöja(I22005-10-21).

en ytterligare begränsande aspekt på fysisk förmåga, vilkenävenkan ses somen tidsgeografiskkapacitetsrestriktion, varbristenpå vila och återhämtning.arbetsbelastningenkundeblihögochlångvarig,särskiltförlantbrukarhushåll(Vetlanda-posten2005-01-24).underenintervjubeskrevsengrannesansträngningar.

m:…mankanjujobbatillenvissgränsmensenliksomorkar man ju inte… om man bara tar det fallet medmjölkproduktionen där, han hade ju ändå varit ochskaffatettlitetelverk,fåtttagiochkundejumjölkasinakor…menhankunde ju intekylamjölken, senhadehandjuriettannatstallochdåskullehantauppvattenmeddetlillaelverketoch..såliksomarbetsbördanblevsåpass stor attomhan jobbadeheladygnet såhannhan inte med det nödvändigaste ändå… och liksomdet går väl till några dagar och hålla på... sen är välmänniskanslut…K:…ochdå fårmankanskevarkenkansovaellervila…manblir iettmellanlägesåmankanvarkeninte,jagtrorintemanharriktigtroattsovauthellermedingeninitiativförmågaatttakontakt,manblirnågonting..manbarasitterdär(I32005-10-11).98

98 K=Kvinnaihushållet.

145


begränsadfysiskförmågavarhärsärskiltbundettillelementochkapacitetsrestriktionersomhögålder,handikapp,skadoroch dödsfall samt hård arbetsbelastning och utarbetningmed svårigheter att återhämta sig. när den fysiskakrishanteringsförmågan var otillräcklig och den tekniskamobilitetens räckvidd minskade ökade också instabiliteten ihushållensaktör-nätverk,vilketleddetillenökadsårbarhet.

Förstärktfysiskförmågadetförekommerävenelementfrånintervjuernasomstärkteden fysiska förmågan. I vissa hushåll var barnen äldre ochkundebiståmedfysiskauppgifter(I72005-11-14;I92005-12-09; I19 2006-02-04). lantbrukshushållen var extrabelastade,företrädesvisomdehadedjurochskogatttahandom(I72005-11-14;I192006-02-04).påettrobustlantbrukfanns tre generationer lantbrukare. de samverkade medhushållets projekt och turadesommed arbetsuppgifter, vilaochåterhämtningunderdygnetstimmar.

…sonen varuppe till tolv…och jag steg senupp vidfyratidenpåmorgonen,startadeaggregatetochbörjademjölka...(I42005-10-11).

reservelaggregatet gav upphov till ytterligare fysiskabelastningar genom teknisk service, övervakning ochbränslepåfyllning,etc.samtidigtvardetenersättningtilldennormala elförsörjningen eftersom det kunde hjälpa till attpumpauppvattenochstartadenautomatiskamjölkningen.I det beskrivna hushållet användes flera reservelaggregatsom immutable mobiles, d.v.s. de flyttades runt för olikaändamål, t.ex. mjölkning, vattenförsörjning, mobilladdning,strömförsörjningtillfrysochkyl.påsåsättupprätthöllsdettaliksommångaandrahushållflytandeunder tiden strömmenvarborta.

Även ensamhushåll kunde vara robusta till följd av de

146


enskilda medlemmarnas goda fysik (I5 2006-01-27; I142006-01-26). en ensamstående man beskrev det dessutomsomenfördelattendasthasigsjälvatttahandom(I52006-01-27).

Förstärkt fysisk förmåga var här särskilt bundet tillegenskaper som god hälsa, flera arbetsföra medlemmaroch tydlig arbetsfördelning i tid och rum, medlemmarskroppsligaförmågaattutföraarbetesamtmöjlighetertillvilaoch återhämtning.tillförda aktanter, här exemplifieratmedreservelaggregat, ökade den fysiska belastningen samtidigtsom de hjälpte till att upprätthålla och tillgodose hushållsgrundläggandebehov.egenskaperförförstärktfysiskförmågabidrogtillattmobiliserastabilanätverkochupprätthållaochutvecklaolikaformeravbehjälpligtstabilaochflytanderumäven när vägarna var avstängda och när telefon och el intefungerade.

slutsatserfysiskförmågaen sammanfattande beskrivning av hushålls fysiskakrishanteringsförmåga utgörs av hushållsmedlemmarnas och andra aktanters förmåga att fysiskt förbereda sig för, anpassa sig till, hantera och återhämta sig från de förändringar och projekt som en kris ger upphov till. den fysiska förmågankan delas in i den kroppsliga förmågan att utföra arbeteoch förmågan till mobilitet. Indelningens omfattar såvälden mänskliga kroppens ben, muskler, organ, nerv- ochblodsystem, tankar, perception. som svarta lådor ellerimmutable mobiles utanför kroppen, exempelvismotorsågar,bilar, kaminer, vatten, mat, vägar, träd etc. en intressantslutsatsisammanhangetäratthushållmedhjälpavaktanterkanutvecklaochvidmakthålladenfysiskaförmåganävenomdenegnakroppsligaförmåganminskar.problemuppstårdocknärstabilanätverkblir instabila,närenordnadtidrumsfickabliroordnad.elementinätverkstopologiermistersinfunktionochnätverkenhavererar.utslagnatele-ochel-ochvägsystem

147


gör att kommunikationsutrustningar, larmsystem, bilar,hissar, rullstolar, automatiska dörrar etc. blir verkningslösa.I kriser som stormen gudrun kan hushålls fysiska förmågarelaterastillbådekroppsligaochickekroppsligaelementsomhög ålder, handikapp, antal hushållsmedlemmar i arbetsförålder, arbetsfördelning,möjlighet till vilaochåterhämtning,tillgången till kompenserandeochkompetenta aktanter,därbåde människor och tekniska hjälpmedel avses (se materiellförmåganedan).

ekonomiskförmåga

stormen gudrun påverkade hushålls ekonomiska förmågaochkapacitet,särskiltpålängresikt.

…det har ju malt i huvudet på skogsägarna här nuett halvår och oavsett nu om södra (syftar på södraskogsägarna) som jag levererar till har sagt att dekommerbetalasåochsåmycketochjagvarförsäkradochjagfår50kronorfrånstatensåkommerjagattgöraenekonomiskförlust.alltsåjagkommerattförlora…omjagjämförmedvadskogenvarvärd,marknadsprisetnärdenstod,omvihadesåltdendå,alltsåbjuditutdendärdenstodmotvadjagfårnusåtapparjagsäkertenochenhalvmiljon(I42005-10-11).

bland de element som påverkar den ekonomiskakrishanteringsförmågan återfinns hushålls tillgång tilllikvida medel som pengar och kredit, ekonomisk buffert,medlemmarnas samlade inkomster och som citatetvisar, hushålls försäkringstagande. den ekonomiskakrishanteringsförmågan påverkar hushållens möjligheter attmobiliserastabilanätverk idenmånattdenbådebegränsarochmöjliggörinvesteringarochinköp.Förlantbrukaremeddjur är exempelvis reservelaggregat en nödvändighet under

148


strömlösa perioder. brist på likvida medel eller som citatetvisar,förloradeinkomster,kanbetydabegränsadeekonomiskahandlingsmöjligheterattförberedasiginförochhanteraolikaformeravkriser.

den ekonomiska krishanteringsförmåga var ocksåsom citatet delvis visar relaterat med hushållens proaktivaekonomiskaagerande,exempelvisförsäkringstagande,tillgångtill likvida medel och andra ekonomiska reserver som kananvändas i en kris samt kunskaper och kompetenser kringekonomiska frågor. under analysen identifierades elementoch egenskaper som begränsade eller förstärkte hushållensekonomiskakrishanteringsförmågor.

begränsadekonomiskförmågahushållenfickextrakostnaderförtillfördaresursersombl.a.reservelaggregat, lampor, batterier, ljus, fotogenlampor,bränsle, gas, matm.m.deflesta hushållen klarade av dessaextrautlägg. de största ekonomiska problemen handladesnarare om den nedblåsta skogen. Förlusterna minskadeskogsägarhushållens och kommande generationersekonomiska förmåga mot framtida kriser. på frågan omekonomiskaavbräcksvararenintervjuadkvinna:

Visstvardetdet,storskogenharförsvunnit.dettartid–60-70år–viharejglädjeavdennyaskogen,detärnästageneration…somfådelavåterväxt (I22005-10-21).

Iettannathushållbeskrevsskogensomen:

…bank för kommande generationer, och nu harsystemetrubbats(I62005-11-14).

Iettytterligarehushållbekräftadesdettaframtidaproblem.

149


dekommerattfåsvårtmedstörreinvesteringar(I32005-10-11).

skogsbönderna saknade ibland kunskap och kompetens attvärderariskerna.

enanledningtillvarfördet intevar försäkrat.bankeroch försäkringsbolag, även länsförsäkringar som ärbådebankochförsäkringsbolag,haraldrigkrävtnågonförsäkringförskogenävenommanlånatutpengar.dåkanmanintebegäraattenlilleenskildebondenskalltadettainitiativ(I42005-10-11).

en intervjuad man menar vidare att man ca ett år eftertänker annorlunda. både lantbrukarnas riksförbund (lrF)och försäkringsbolagen uppmanar skogsbönder att tecknaförsäkring.Idennyaförsäkringeningåräveninsektsangrepp(I42005-10-11).

stormengudrunminskadepåsiktfleraskogsägarhushållsekonomiska krishanteringsförmåga och sårbarhet motkommande kriser, t.ex. stormar, skogsbränder och insekts-angrepp. den begränsade ekonomiska krishanterings-förmåganvarfrämstbundentillbristpåförsäkringar,kunskapochkompetensomekonomiskafrågor.

Förstärktekonomiskförmåga

den förstärkta ekonomiska förmågan yttrade sig genomatt hushållen hade tillgång till ekonomiska kunskaperoch kompetenser, likvida medel, försäkringar eller andraekonomiskaresurser.

en anledning till att den ekonomiska förmåganupprätthölls i många hushåll var att de förluster hushållenhade, exempelvis i formav förstördmat i frysar, ersattes avansvariga el- och försäkringsbolag. hemförsäkringar täckte

150


ävendefåfallavskadorpåbyggnaderochannat.Ideflestafallersatteshushållenävenfördrivmedelskostnaderochannatisambandmedröjningavvägar.Isällsyntafallförekomdetäven ekonomiska kompensationer för arbeten som inte varkontrakteradeiförväg(I32005-10-11,I52006-01-27).

hushållens största ekonomiska bakslag var somtidigare nämnt förluster av skog. Flera av de intervjuadeskogsägarhushållen klarade dessa avbräck eftersom de hadetecknatförsäkringarmotstormskadadskog(I42005-10-11;I62005-11-14;I72005-11-14;I152006-01-26;I172006-02-04).enåterkommandefrågavarvarförinteallafastighetervar försäkrade. två försäkrade skogsägare antydde att detberoddepåvilkakontakterochsocialanätverkmanverkadeinom(I42005-10-11;I72005-11-14).mannenihushållI4uttrycktedettydligt:

Jag umgås i kretsar där man pratar om sådant. Jagär engagerad i bonderörelsen, ilrF. Jag är god vänmedordförandeilänsförsäkringsbolagen.Jaghardetnätverket som man säger. Jag visste att det fanns enförsäkring…(I42005-10-11).

Förlusternamildradesbetydligtfördessahushållijämförelsemed de hushåll som saknade försäkringar. en försäkradlantbrukaremenade att förlusterna i sambandmedgudrunkunde räknas in i de motgångar som verksamheten i sigmedför.

…somförmångaskogsägare…ärjagvanvidattdetjäklas,kordörochblirsjukaochmanfårtaekonomiskasmällar. För några år sedan förlorade vi nästan helaspannmålsskördenfördetregnadehelahösten.manärvanatttalitemotgångar(I42005-10-11).

151


Förstärktekonomiskkrishanteringsförmågaärsärskiltrelateradtill försäkringstagande. hem- och särskilt skogsförsäkringarminskade skadeförlusterna. en betydelsefull orsak till attvissaskogsägaretecknatförsäkringarmotskogsskadorvarattdehadeverkat i”rättsocialanätverk”(I42005-10-11).enegenskapsomocksålyftsframärvanamedtidigareekonomiskamotgångar,någotsombl.a.lantbrukarelärtsiglevamed.

slutsatserekonomiskförmågaen sammanfattande beskrivning av hushålls ekonomiskakrishanteringsförmåga utgörs av hushållsmedlemmarnas och andra aktanters förmåga att ekonomiskt förbereda sig för, anpassa sig till, hantera och återhämta sig från de förändringar och projekt som en kris ger upphov till.skogen,försäkringarochkunskapom försäkringar konstituerade viktiga aktantroller isammanhanget. skogsägandet har länge varit en grundochekonomisk trygghet för lantbruk och annan verksamhetpå landsbygden. stormförsäkringar upprätthöll stabilitet iskogsägarhushållsaktör-nätverkefterstormen.deskogsägaresom inte försäkrat sig mot stormskador genomgick störreekonomiska bakslag än de som hade försäkringar. trots attrisken för konkurser hos de intervjuade hushållen inte varöverhängandefannsoronförattdegåttmisteomenframtidaekonomiskbuffert.elementfrånanalysensompåverkardenekonomiska förmågan är framför allt proaktivt ekonomisktagerande,t.ex.försäkringstagande,tillgångtilllikvidamedel,kunskap och kompetens om ekonomiska frågor, inverkanfrånochverkan i socialanätverkochvanamedekonomiskamotgångar.

mentalförmåga

detvarpåtagligtatt stormengudrunochdesseffektergavupphovtillmentalapåfrestningar.

152


ochdärsattvipåvarsinsida,deienabilenochviivårbil.detkomjuenbrandmanmed,ochsadetillossattviinteskulleflyttaoss.därsattvii16timmarsedan…manhörde,detlätsomgevärsskotthelatidenhurdetramladerunt.detljudetkommerjagaldrigattglömmaihelamittliv.…känslansedannärvivändeochkörde…närdehaderöjt…detvarprecissådetgickattköraigenom. …de hade bara huggit så att en bil kundeköra ochdär stod ju bilar somhade fått träd på sig.Fruktansvärdotäckkänsla…mantänktejuliteochjustattmanintevisste,allamankänner,varärdom?(I182006-02-04).

Kunskapsområdet om psykologiska/mentala aspekter påmänniskorsbehov,beteendenochagerandenisambandmedkriserärförhållandevisomfattande.någraaspektersomlyftsframfrånlitteraturenärattmänniskor(enander2006a):

• tolkarochbedömerhändelserfrånsinaegnaperspektivochvadkrissituationeninnebärfördemsjälva.

• harvarieradekunskaperocherfarenheteratthanteraenkrissituation.

• Inteendastpåverkasavsjälvahändelsenutanävenavdeeffekterisamhälletdenledertill.

• Kännerosäkerhetvaddeskallförberedasigför.• Kankännabehovavattageratillsammansmedandra.

negativ mental påverkan kan uppstå på en mängd sätt.bidragande orsaker kan vara depressioner, chock, dödsfallellersvåraskadorpåpersonerinomhushållet,separationfrånandra familjemedlemmar, skräckupplevelser och plötsligaförändringar i omgivningen. om medlemmar påverkasnegativtkandenmentalaoförmåganblienbarriärförandraförmågor,t.ex.denfysiskagenomattenellerfleramedlemmar

153


bliroförmögnaattutförakroppsligtarbeteellerattsökahjälputifrån.ettexempelärdengrannetillett intervjuathushållsom förlorade initiativförmågan till följd avfleradygnshårtarbete (I3 2005-10-11). en begränsande egenskap kanäven vara upplevelsen av begränsad möjlighet att påverkakrissituationen. denna känsla återfanns även hos drabbadeböndereftertjernobylkatastrofen(enander2000).

egenskaper som god sammanhållning, att man stöttarvarandra, tidigare erfarenheter, positivt tänkande ochkreativitetihushålletkanåandrasidangemotsatteffekt,d.v.s.ökadmentalförmågaochenergiattklaraavextrabelastningar.mannenovansommenadeatthaniegenskapavlantbrukarevant sig med motgångar gav exempelvis ett tydligt utryckför positivt tänkande och mental styrka (I4 2005-10-11).egenskapersomgerupphovtillförstärktmentalförmågakanocksårelaterastillvadantonovsky(2005)kallarstarkkänslaav sammanhang (Kasam). antonovsky använder Kasam-begreppet föratt förklaravarförvissamänniskorklararolikaformer av påfrestningar och håller sig friska. människorsförhållningssättellercoping tillpåfrestningarbyggerbl.a.påkänslaavmeningsfullhet,inflytandeochförståelseförvadsomsker.underanalysenidentifierades,liksomovan,elementochegenskapersombegränsadeellerförstärktehushållensmentalakrishanteringsförmågor.

begränsadmentalförmågaden mentala förmågan kunde påverkas av flera ”negativa”egenskaper, t.ex. att medlemmar direkt utsattes förskräckkänslor,känslaavattvarasårbar,landskapetsförändringochseparationfrånnäraochkära.dettaframgåravovanochföljandecitat.

…dåblåstedetvärreochvärre.Jagvågadeintebörjaelda i spisochkakelugn…sedanvågade jag intekläav mig på kvällen… Jag trodde huset skulle rasa ner

154


häralltså…sedanhörde jaghurskogenramladehär.ochdetvarettdånsominteäravdennavärlden.Jagharaldrigvaritmedomvärre.detkanjuvarahemskaåskväder men det här var ju något, så det dånadevärre…ochmanvarinteberedd…(I112006-01-25)

det var ju bedrövligt alltså. som det låg nerblåstöverallt. Jag glömmer aldrig det. sedan när vi skullehem såbörjadedet skymma. Jaghittade så väl.menhade man inte varit van eller blivit lite förvirrad. dåhademanjuintehittathem(I42005-10-11).

det var fasansfullt redan på kvällen med stormen… Ingen roligt syn när dagen kom. hela naturenförändrad(I22005-10-21).

…kändeobehagnärdetbrakade.dagenefterförstodmanvilkakrafterdetvar(I52006-01-27).

topofilinellerkänslanförhembygdenvartydlig.99landskapetochdetmateriella varmentalt rotat ihushållsmedlemmarnaochnärdetförändradestappademångafotfästet.Förändringengavupphovtilldesorientering,chock,sorg,oroochoförmågaatttatagiförödelsen.alltarbeteochplaneringsomutförtstillintetgjordesöverennatt.

över en natt förändrades allt. gården blir aldrig siglik… man har skött skogen, man har planerat förgenerationsskifte och man har avverkat och planteratochröjtochsåplötsligtöverennattsåäralltförändrat.(I42005-10-11).

99 Topofiliärettgeografisktbegreppförattbeskrivamänniskorskänslorförplatser,landskapochfysiskamiljöer(tuan1990).

155


min pappa han är 83 år, en väldigt verksamskogsbonde…hanäriskogenvarjedagochkörmedsin skogstraktor… vi fick ju förbjuda honom… hanvar,mankansägaatthanvardeprimerad.hanvarhosläkaren någon gång... egentligen var det noga att…hankändesigledsen.hanvillegråtapåmorgnarna…sådanvarjupappahelavåren…detvarjuintebaradetattdetvar strömlöst,detvar ju skogen…och sedanvardetovisshetenomnärdet skulle redasupp.mensådantärhanintevanvid.utandetskallvaraordningochredaochdetskallinteseutpådetsättet.Intevetaomdettarenmånadelleromdettar6månaderelleromdettarettårinnanmanfårdetåtgärdatdå.…dettogjättehårt(I102006-01-25).

Förödelsengavupphovtillkänsloravhjälplöshetochosäkerhetinförframtidenochattintekunnapåverkasituationen.

det mest obehagliga var att se skogen ligga ner ochundranärmankundebliavmeddetta.(I52006-01-27).

Ickekanman sägaomdet –oronvarithela tiden–något positivt har det inte varit alls. allting blev såförändrat,ingenglädjeellerpositivt(I22005-10-21).

ett intervjuat parmenade att det var flera som inte orkadefortsätta.

m:Vikänner,ellervivetvilkadetär,femstyckensomtagit livet av sig…det gick ett halvår efter stormen,dethändeisomrasväl.Imajvardet.dåtoghansinbössamedsigochsinahundarochskötrubbet.I:Vardetpågrundavstormen?K:Ja,ja…hanorkadeintesedet…hanhadesagt,jagorkarintesedethärlängre…

156


mankan inte fatta att det är så känsligt.en (annan)pojkhärborta,hurgammalvarhan?K:I40-årsåldern.m:enbitöver40.barn,fru,jättestorgårdhadehan,somhansfarhadeköptpåsig.hanskulleintehanågrabekymmer.rättsomdetärsåtoghanlivetavsig…detblirsådjävlanattsvartfördemsådekanintesenågotpositivtisittövrigalivfastdetinteharhäntnågonting.ochmanförsökerochpeppademochsäga:duär jupiggduärjuintesjuk.detärjuvärreochfåendödligsjukdom.(I172006-02-04).100

andra mentalt hämmande element har att göra med självaströmlösheten. För en rörelsehindrad kvinna begränsadesframför allt den fysiska förmågan av att strömmen intefungerade.honvarocksåmentaltoförbereddochchockades,vilketpåverkadeshennesförmågaattagera.

på söndagendåvar jag i chocktillstånd…något såntsommanaldrigglömmer(I132006-01-26).

strömlösheten var till synes mentalt påfrestande. alltextraarbetesomskulleutförasnärnätverkstopologierupphördehämmade krishanteringsförmågan.För två barnfamiljer blevbelastningenstor.

närvi åkte såvardetbecksvartochnärvikomhemvardetbecksvart…husetblev jukalltochdet fannsinget vatten. det var ju strömlösheten som var detvärsta…detvardetsaktanötandet.manvissteintenärströmmen skulle komma tillbaka. der blev värre ochvärreochdetblevsegareochsegare,kallareochkallareochmanbörjadeblitröttpådehärljusen…(I12005-09-16).

100 Även medlemmar i ett annat hushåll har berättat om personer sombegått självmord (I3 2005-10-11). uppgifterna är inte bekräftade.I=intervjuare.

157


detvarhemmasedansomvardetjobbiga…nukännerman att går strömmen man blir helt panikslagen…hadenågonsagtdettillmigsåhademanaldrigståttut.attniskallvaraströmlösanuitreveckor.duhademanflyttatalltså…(I182006-02-04).

element som begränsade den mentala hanteringsförmåganvar här bundet till chocktillstånd, skräckkänslor, känslor attintekunnapåverka,separationfrånnärstående,förhögfysiskbelastning under långa tider, det förändrade landskapetsinverkan, strömlösheten och mörkret. Viktiga beslut ochinsatserförattupprätthållaochutvecklanödvändigaprojekthindrades av medlemmars begränsade mentala förmågor,vilket i sin tur leddetillkapacitetsrestriktioner förhushållet.särskilt drabbade var skogsägare, fysiskt handikappade ochbarnfamiljer.

Förstärktmentalförmågahosdeintervjuadehushållenidentifieradesävenegenskapersommotverkadedementalapåfrestningarsomstormenochdenefterföljandetidenmedförde.Ideflestaflerpersonershushållengav medlemmarna varandra olika former av stöd, vilketskapadekänslor avgemenskapoch sammanhang (Kasam).bådebarnochvuxnakändesigiperioderbetydelsefullaochmedkänsloravmeningsfullhet,inflytandeochförståelsefördesituationerdebefannsigi.

andraexempelvartidigareerfarenheter,t.ex.atthushållenanpassat sig till kontinuerliga avbrott i el och tele. Krisenkundeocksågeupphovtillengagemang,kreativatankarochagerandendärefter.

Vivarjubekymradeöverheladenanläggningenmedbergvärme där ute. men det kom jag på. Vi eldadesåmyckethär inneså,detär jumycketkolresteroch

158


glödkvar.ommantarenplåthink.Innandenslocknatordentligt, så har man den halvfull med rester i frånspisendärinneochställerutdär…Viharalltsåseparatpannrumochvattenpumpochsådantute…hydroforochsånt…därvarvijuräddaattdenskullefrysa.dethöllvärmenmeränettdygn(I12005-09-16).

det var ju ingen ström då. och jag var så sugen pånågon mat, då tänkte jag, jag tror att jag skall görapotatismos på pulver och försöka med det och sattemassoravvärmeljusunderettgallerochsedanenlitekastrullpåochfaktisktsåblevjuvattnetvarmt.Jagfickätadirekturkastrullenförannarshadedetblivitkallt.sådetgällerjuattvaraknepig(I142006-01-26).

denmentalaförmågankundeävenstärkasavsinsjälvbildochidentitet,exempelvishurmänniskorpålandsbygdenserpåsigsjälvaijämförelsemedandra.

liggerdet ett trädöver vägen så tar jagmotorsågenochgårutochfixardet.detgörmaninteistäderna.duringermantillkommunenellersåringermantilllarmtjänstibästafall.såjobbarmanintepålandsbygden(I42005-10-11).

analytiskförmågakanocksåsessomenförstärkandementalegenskap.

Vadskallmangöraomdetnublir20minusgrader…och då tänkte man ju det, det handlar om helavintern,kanskeinnanvifårström.ochblirdetdåenköldperiod, då är det frågan om man klarar det? atthållaettvattenfylltsystemietthussåhär,detärintelätt!det fryser juhur lätt somhelstnärdetär ingencirkulation, ingen värme. då måste man tappa det

159


systemet och försöka få ut allt det, vattenledningarochallting.heltenkeltlämnadetochförsökabomednågonfotogenkamininågotrumbara.ochsedanharmandenhär tillflyktentillbilenpånätterna.omdetintegårsåfårmangåochläggasigdärheltenkelt…Vattenärjuettproblemomdetärundernollan…Vitar ju frånendammhärenbitbort.manbarvattentilltoaletterna…detärettväldigttungtarbete…bilenär dock ett tillflyktsmedel i sådana här lägen… dukan ha bilradion. du har någon information och duharvärmesålängeduharbensin.pålandetharnästanalla, de yrkesverksamma har ju tillgång till bil i allafall. och allting är precis som vanligt i bilen… bilenärfruktansvärtcentral.Fårduinte…någotbränsletillbilen,attpumparnaintegår.detskullevararättsvårt.dåfungerarinteskolor,dåfungerarinteåldringsvård… (I102006-01-25).

en psykologisk motvikt till allt elände var att jämförelsenmed andra inträffade kriser, särskilt flodvågskatastrofen isydostasien.

sentror jagpånågotsättdånärdettahände, föratttsunaminhadevarit.hadeviintehaftflodvågeninnan.såtrorjagmanhadebeklagatsigmer.mennusåvardetpånågotsättattmantycketvarjubaraträn,detärjuiallafallinteliksomligger…Viärlyckligtdrabbadeändå(I12005-09-16).

tror man hade lite nytta av tsunamin, psykiskt. Vikändedå, vi lever i alla fall.allamänniskor sadedet,vi lever. man hade sett, och då kände man, det härärvärldsligt,viklaraross.Jagtrorattmanhademåttsämreommanintesettdeninnan.dethadebetydelseförpsyket(I172006-02-04).

160


I jämförelse med tsunamin hade gudrundrabbade hushålldessutomfördelenavattkunnahanterakrisenisinhemmamiljö.Ävenomlandskapethadeförändratsfannsdärenbetydelsefullkänslaförochkunskapomsinnärmasteomgivning.

detärlättareattklaraavkriserisinhembygd,änommanskullebehövagesig iväg.på landsbygdenklararmansådanahärhändelserhyfsat(I42005-10-11).

VidtidenförintervjuernahadeävenorkanenKatrinaskapatförödelseisödrausa.

… nu var det new orleans, man kände medmänniskornapå ett annat vis.mankände liksomhurmänniskornakände sig, attdeblev avmedalltihopa.detharsattsig(I172006-02-04).

den förstärkta mentala hanteringsförmågan var här bundettill egenskaper som trygghet, stöd mellan medlemmar,anpassningsförmåga, positivt tänkande, kreativitet, analytiskförmåga,förmåganattrelaterasinegensituationiförhållandetillandrasikatastrofersomtsunaminochorkanenKatrina.hushållenkundebl.a.upprätthållaochutvecklanödvändigaprojekt,fattabeslutochsetillatttillföraaktanterochmobiliseraolikaformerstabilanätverkförattdegrundläggandebehovenskulletillgodoses.

slutsatsermentalförmågaen sammanfattande beskrivning av hushålls mentalakrishanteringsförmåga utgörs av hushållsmedlemmarnas och andra aktanters förmåga att mentalt förbereda sig för, anpassa sig till, hantera, bearbeta ochåterhämta sig från de förändringar och projekt som en kris ger upphov till.Vadsompåverkardenmentalaförmåganharattgöramedmänniskors/medlemmarstidigareerfarenheterochupplevelsersamtintryck,tolkningar,

161


ochbedömningaravkrisensochdesseffekter.element frånanalysen,bådepositivaochnegativa,sompåverkardenmentalaförmåganärbl.a.dödsfallochskadorhoshushållsmedlemmar,desorientering, chock, plötsliga förändringar, skräckkänslor,känslor hjälplöshet av att inte kunna påverka, separationfrån närstående, hög fysisk belastning under långa tider,osäkerhet, strömlöshetochmörker,känslorav sammanhang(Kasam), d.v.s. känslor av meningsfullhet, inflytande ochförståelseförvadsomsker,stödmellanhushållsmedlemmar,anpassningsbarhet,kreativitet,positivttänkande,självbildochidentitet,förmågaattrelaterasinegensituationtillandrasochförmågaattanalysera(framtida)situationer.

en intressant aspekt är att den mentala kapaciteteneller förmågan är knuten till hushållsmedlemmarna i sig. Ianalytisk mening kan en mentalt nedbruten familjemedlemgesammaeffektsomentrasigkomponentiettvärmesystem.båda effekter kan leda till ett icke fungerande hushåll,d.v.s. havererade aktör-nätverk. mentalt och fysiskt starkamedlemmarkansamtidigtsetillattkomponenterbytsutellerattflytanderumupprätthålls.Värmesystemetkanersättasmedenkaminförbehjälpligmathållningochvärme.analysenvisarävenattflytanderumärenkällatillmentalpåfrestning.sysslorsomattbäravatten,försökahanteratekniskapparatur,hakollpåbrinnandeljus,lagamatpågasolkökm.m.varpåfrestandeförframföralltbarnfamiljerochäldre.

materiellförmåga

Förmågan att tillföra aktanter och mobilisera stabilaaktantnätverk inverkade med tydlighet på hushållensmöjligheter att hantera stormen gudrun, framför allt närströmförsörjnings- och telekommunikationssystem slogs ut.I allmänhet när viktiga aktanter eller delar i systemen, t.ex.telefoner och eluttag, föll bort och fick att ersättas medandrainomramenförmertillfälligaochflytandestabilarum.

162


svårighetenattkommuniceraviatelefonochdatorgavupphovtill kopplingsrestriktioner. hushållens medlemmar tvingadesattomorganiserasigmedkompenseranderesurserochredskapförattkunnatillgodosegrundläggandebehov.nyakompetentaaktanter tillfördes och fick mer tydligare roller i hushållensaktör-nätverk,bl.a.reservelkraftverk,alternativavärmekällor,ficklampor, batterier, vattenpumpar, motorsågar, traktorer,bilar och olika typer av verktyg. Förmågan att tillgodogörasigdessaresurserellerdenmateriellakrishanteringsförmåganvarierade. under analysen identifierades även här elementoch egenskaper som begränsade eller förstärkte hushållensmateriellakrishanteringsförmågor.

begränsadmateriellförmågabegränsade materiella förmågor kunde tydliggöras genomatthushållenvarmaterielltoförbereddaoch/ellerattdeintekunde använda och införskaffa de nödvändiga resurser somstormengudrunkrävde.

enensamståendekvinnahadeinteförberettsig.honhadetillgång till alternativa värmekällor men när veden tog slutblevdetkris.

Jaghadenogochbärainvedocheldaochstängaigenhär,ochsedansåvatten,detärdetstoraproblemet…jaghar en köksspis.den var ju guld värd.utandenhade jag inte kunnat bo här. en kakelugn och enköksspis…efter10dagardåkomjukrisenhär...dåtogminvedslut.Jagharjubaravedförlitemyseldning…sedanharjagdirektverkandeel.Jagärheltberoendeavel(I112006-01-25).

ettäldreparmedfysiskahandikapphadesvårtattklarasig.dehadeintehellertillräckligtmedreservresurser.

163


m: Vi hade sådant här värmeljus och satt ute vidköksbordetmendetvärmdejuintesådirekt,detvarju,14graderhadevidetmesta.lagamatdetgickjuinte.menvihadeettsåntdärgasolkök,campingkök.mensåtogvårgasolslutochdåvarviillaute.mensåvälvarhadevijuvattentilltoaletterförattkunnaanvändaochdricka (I162006-01-25).

dekundeintehellerskaffanödvändigaresurser.närdeskulleringaefterhjälpfungeradeintetelefonen.

m:Jaggickochlyftepålurenibland,mendetvartyst.ledningar var nog sönderslagna… Vi hade 8 graderi sängkammarenoch vi fickhölja påoss och jag frösomhuvetsåjagtroddeatt,honsnoddeinhuvetienfrottéhandduk.såjagfrössågräsligt…K:detgickjuinte och läsa eller någonting med de där ljusen. detgick inte.detgick integöranågontingheller. sedanspringaochbäradet,resadetvarmangick,ochljusenochficklamporna…detärhemsktochsitta inneochfrysa.detärvärreänattvarauteochfrysa(I162006-01-25).

när hushållen skulle införskaffa och använda sig avkompenserande resurser blev det ibland stora problem.medlemmarnaietthushållficksjälvaordnaettreservelaggregatmeninstallationendrogutpåtideneftersomaggregatetintefungerade(I182006-02-04).Iegenskapavbarnfamiljvardeberoendeavattfåmathållningochtvättattfungera.sammahushållhadeegenbrunnmenupplevdeattdetvaromständigtatt få upp vatten. Vattenpumpen gick på tre faser, vilketintereservelaggregatetklaradeav.defickdärförbytatillenenfaspump.deupplevdeocksåattdevarberoendeavexternaexperterfördessaextraresurser.

andrafaktorersomförsvåradeförhushållenvarattdettidvis

164


råddebristpåvissaresurseriaffärerna,t.ex.reservelaggregat,fick-ochpannlampor,batterierochstearinljus(I22005-10-21).

egenskaper som begränsade den materiella hanterings-förmåganvaratthushållenvaroförberedda,attdeintekunderinga och be eller hämta resurser, att de hade bristandekunskap om hur nya kompenserande resurser fungerade,att de var beroende av svårtillgängliga externa experter.med andra ord hade vissa hushåll svårt att hantera dekopplingsrestriktionersomuppstod.näraktanterisystemenintekundeersättasmedandrablevsituationensvårattuthärda.effekter som följdevar atthemmenblevkallaoch svåra attvistasi,hushållsmedlemmarnakundeintekommuniceramedutomstående via telefon, mathållningen fick skötas utifrån,hemmenblevsmutsigaochsvärstädade,högenmedsmutsigakläderhopadesig.alltmerarbetemedattupprätthållademestgrundläggandeprojektenkunde, somovannämnts,påverkadenmentalaochfysiskaförmåganinegativt.

Förstärktmateriellförmågaettflertalavdeintervjuadehushållenvarmaterielltvälutrustade.enbidragandeorsakvar attfleravar lantbrukarhushållmedtillgångtillmaskinersomt.ex.traktorerochreservelaggregat.I flera av hushållen fanns exempelvis redan reservel för attsäkerställa mjölkning och vattentillgång till djuren. dessaaggregatkundeävenströmförsörjadetegnaboendet.

återkommande kortare strömavbrott på landsbygdenhar medfört att de resurstarka hushållen även hade engod uppsättning av stearinljus, gasollampor, ficklampor,pannlampor,gasolkökochbatterier.

Vissaaktantervarundervissa tidermerbetydelsefullaänandra. I den akut avhjälpande fasen och dagarna efter varmotorsågen kanske den viktigaste. motorsågens aktörsrollär väsentlig för hushåll som bor i skogsrika trakter. mångahushållsmedlemmarframhållerattdehartagitsomregelattalltidtamedsigdenibilen(I32005-10-11;I42005-10-11;

165


I82005-12-09;I92005-12-09).en annan betydelsefull aktant var vattenpumpen, men

inte vilken som helst. För att tillgodose det grundläggandebehovet av vatten kunde hushåll bli tvungna att byta uttrefasvattenpumpar mot enfaspumpar, vilket kunde ta fleradagar att få ordningpå (I62005-11-14).enfaspumparharden egenskapen att den kan strömförsörjas genom enklarereservelaggregat.

ettviktigtprojektvarvärmeförsörjningen.dehushållmedförstärktmateriellkrishanteringsförmågahadegodtillgångtillkakelugnar,köksspisar,kaminerochandravedeldadespisar.Itvåhushållutnyttjadesexempelvisvedeldadepannorochäldresjälvcirkulerandevärmesystem(I72005-11-14,I172006-02-04).

Förstärkt materiell hanteringsförmåga är relaterat tillresurser som traktorer, reservelaggregat, motorsågar,alternativa värmekällor, ficklampor, gasolspisar m.m.tillgångentill resurserhängerocksåstarkt ihopmeddet livhushållsmedlemmarna lever till vardags. lantbrukare ochskogsägarehartillgångtillviktigamaskinereftersomdebehövsiderasverksamheter.denmateriellahanteringsförmåganharockså,somnämntsovan,kopplingartill fysiska,ekonomiskaochmentalaförmågor.detkrävst.ex.enmentalförmågaochexpertkunskaphosmänniskornaattkunnatillföra,mobiliseraaktanter,t.ex.reservelaggregat,traktorerochmotorsågar,ochskapa stabila aktantnätverk. Flera av dessa tekniska resurserfordrar också att medlemmarna har god fysisk förmåga.dessutomkrävsattmanharekonomiska förutsättningar förattkunnaskaffasigdessahjälpmedel.

slutsatsermateriellförmågaensammanfattandebeskrivningavhushållsmateriellakrishan-teringsförmåga utgörs av hushållsmedlemmarnas och andra aktanters förmåga att materiellt förbereda sig för, anpassa sig till, hantera och återhämta sig från de förändringar och projekt

166


som en kris ger upphov till.närnätverkstopologierhavererar,t.ex.elochtelesystemen,riskerardelarnaattbliverkningslösaoch orsaka kopplingsrestriktioner samt tvinga hushållen attanpassaochomorganiserasigefternyaförhållanden.hushåll-en måste bl.a. försöka tillföra kompenserande aktanter ochresurser och upprätta olika former av flytande rum. Iställetförförsörjningviaelnätetinförskaffasreservelaggregat,iställetförvattenviakommunalaledningarellertrefasvattenpumparmobiliserasenfasvattenpumpar,iställetförelberoendevärme-pumpartillförskaminer,fotogenochbränsle,förattintetalaomallaytterligareresursersommåste införskaffas,batterier,pannlampor, gasolkök, stearinljus, ved, etc. den materiellahanteringsförmåganärocksåstarktrelateradtillfysiska,eko-nomiskaochmentalaförmågoreftersomresursernakräverfy-siskochmentalkapacitetsamttillgångtilllikvidamedeliformavpengarochkredit.elementfrånanalysensompåverkardenmateriellaförmåganärbl.a.tillgängligaresurseriochutanförhushållet, fysisk möjlighet att använda resurser (relation tillfysiskförmåga),ekonomiattköpainresurser(relationtilleko-nomisk förmåga), kunskap om resurser (relation till mentalförmåga) ochgrad av fysisk ochmental förberedelse (fysiskochmentalförmåga).

Förmågautifrångenus,arbetsdelningochroller

andra element och egenskaper än de som redovisats ovankan relateras till genus, arbetsdelning och roller. överlagföreföll arbetsdelningen inomhushållen vara klarochoftastefter traditionellt manliga och kvinnliga mönster. de som”kundehanteraenmotorsåg”,företrädesvismän,röjdeskogmedankvinnor,ochivissmånbarntoghandominformation,planering,matlagningochdeegnahushållen.Förhushållmeddjurhushållning ökade arbetsbelastningen markant, särskiltför de som var kvar hemma, oftast kvinnor och barn. dentydliga rollfördelningen kan utifrån krishanteringsperspektiv

167


sessompositiveftersominsatsernaimångafallvareffektiva.tillnackdelarnahörhurvissaarbetsinsatser iefterhand lyftsfram som mer betydelsefulla än andra, t.ex. skogsröjning iförhållande till vardagliga hushållsarbeten. resonemangetkan relateras till de arbetsuppgifter som landsbygdsbornautför som könskodade (scholten 2005). I generella termeröverstämmermintolkningmeddengenusforskningsomvisaratt män oftare står för de fysiska insatserna medan kvinnorengagerasisocialaochemotionellastödåtgärder(vanWilligen2001).

slutsatserochsammanfattandeanalysominternkrishanteringsförmåga

hushållensinrekrishanteringsförmågaharanalyserasgenombegränsade och förstärkande fysiska, ekonomiska, mentalaoch materiella delförmågor. I en utvecklad analytisk formkan den interna krishanteringsförmågan beskrivas somhushåll och dess aktanters fysiska, ekonomiska, mentala och materiella förmåga att utifrån sina domänstrukturer och nätverkstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att tillgodose hushållsmedlemmarnas grundläggande behov.

Fysisk krishanteringsförmåga sammanfattas här somhushållsmedlemmarnasochandraaktantersförmågaattfysisktförbereda sig för, anpassa sig till,hanteraochåterhämta sigfrån de förändringar och projekt som en kris ger upphovtill. påverkande element är bl.a. ålder, handikapp, antalhushållsmedlemmar i arbetsför ålder, arbetsfördelning,möjligheter till vila och återhämtning, tillgången tillkompenserande och kompetenta aktanter (både människorochtekniskahjälpmedel).

Ekonomisk krishanteringsförmåga sammanfattas här somhushållsmedlemmarnas och andra aktanters förmåga attekonomiskt förbereda sig för, anpassa sig till, hantera ochåterhämta sig från de ekonomiska förändringar och projekt

168


som en kris ger upphov till. påverkande element är bl.a.proaktivt ekonomiskt agerande, t.ex. försäkringstagande,tillgång till likvida medel, kunskap och kompetens omekonomiskafrågor,inverkanfrånochverkanisocialanätverkochvanamedekonomiskamotgångar.

Mental krishanteringsförmåga sammanfattas här somhushållsmedlemmarnas och andra aktanters förmåga attmentalt förbereda sig för, anpassa sig till, hantera, bearbetaochåterhämtasigfråndeförändringarsomenkrisgerupphovtill.påverkandeelement,bådepositivaochnegativa,ärbl.a.dödsfallochskadorhoshushållsmedlemmar,chock,plötsligaförändringar,skräckkänslor,känsloravhjälplöshet,separationfrån närstående, hög fysisk belastning under långa tider,osäkerhet, strömlöshetochmörker,känslorav sammanhang(Kasam), känslor av meningsfullhet, inflytande ochförståelseförvadsomsker,stödmellanhushållsmedlemmar,anpassningsbarhet,kreativitet,positivttänkande,självbildochidentitet, förmåga att relatera sin egen situation till andras,förmågaattanalysera(framtida)situationer.

Materiell krishanteringsförmåga sammanfattas här somhushållsmedlemmarnas och andra aktanters förmåga attmateriellt förbereda sig för, anpassa sig till, hantera ochåterhämta sig från de förändringar som en kris ger upphovtill. påverkande element är bl.a. tillgängliga resurser i ochutanför hushållet, tillgång till experter, fysisk möjlighet attanvända resurser (relation till fysisk förmåga), ekonomi attköpa in resurser (relation till ekonomisk förmåga), kunskapom resurser (relation till mental förmåga), grad av fysiskochmentalförberedelse(relationtillbådefysiskochmentalförmåga).

Förmågorna är, liksom som aktanterna, relateradesinsemellan.denakutafasenkaraktäriseradesavinstrumentellainsatser där den fysiska förmågan, d.v.s. förmågan attutföra kroppsligt arbeteoch förmågan attmobilisera stabilaaktantnätverkvarväsentlig.tackvareengodmateriellförmåga

169


kundelandsbygdsbornasnabbtröjademindrevägarna.hårtdrabbade skogsbönder med begränsade fysiska förmågor,t.ex.äldre,hadeocksåsvårareattupprättaenförstärktmentalförmåga.enfysisktutmattadochförsvagadlantbrukaresomblev likgiltig och förlorade sin mentala förmåga illustrerardetta(I32005-10-11).dennedfallnaskogenochförloradevärden gav också upphov till känslor av hjälplöshet ochuppgivenhet.denmateriella förmåganpåverkades inte baraavtillgångentillresurserutanävenavhushålletsekonomiskamöjligheter, kunskapom resurser, t.ex. hurman kopplar inochanvänderreservelaggregat,tillgångtillexperterochfysiskförmågaattanvändadessaresurser.Ävenandraelementkanpåverka den inre krishanteringsförmågan, genusrelateradarbetsdelning och roller kan både förstärka och begränsakrishanteringsprocesseninomhushålletsomhelhetochfördeenskildamedlemmarna.

externKrIshanterIngsFörmåga

med utgångspunkt från analysmodellen i figur 4.2 avsesexterna aktanters förmåga att utifrån sina domäner och nätverksstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att samverka med och tillgodose hushåll och dess medlemmars grundläggande behov.Idettaavsnittskalldenexternaförmåganteoretiskt utvecklas genom att analysera och tydliggörainverkandeelementochegenskaperfrånhushållsintervjuerna.analysen lyfter liksom för hushållen fram element ochegenskaper som begränsade eller förstärkte den externakrishanteringsförmågan.Inomanalysenidentifierasävenolikagrupperingarsomsamverkademedochgavstödtillhushållenisambandmedstormengudrun.

170


begränsadexternkrishanteringsförmåga

begränsad extern krishanteringsförmåga handlar omexterna aktanters oförmåga att utifrån sina domäner ochnätverksstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt förattsamverkamedochtillgodosehushållochdessmedlemmarsgrundläggandebehov.

den fanns flera element som begränsade den externakrishanteringsförmågan. stormen gudruns oväntadehärjningar och det omedelbara kaos som medförde attmångahushållhamnade i kritiska situationer.dettamassivaomedelbara stödbehov kunde inte tillgodoses. det fannsåtskilligt fler som var drabbade än som kunde hjälpa. deaktanter som normalt kunde stödja utsatta, t.ex. hemtjänst,hemsjukvård, släktingar, grannar m.fl. var själva drabbadeochkominteframpåvägarnaellerviatelefon.dettaficktillföljdattettflertalhushålllämnadestillsittegetödeochutanmöjligheterattkommunicerasinastödbehov.

Förenensamståendekvinnavarexempelvisdetpraktiskastödbehovetomfattandetillföljdavatthonvarhandikappadoch hade varken larm, hiss eller telefon (I13 2006-01-26).efter ca 1,5 dygn kontaktades hon av hemtjänsten ochsenareavengranne.hemtjänstenvarmedvetenomkvinnansbehovmenfickprioriteraandravårdtagare.Förkvinnangavupplevelsenavattkännasigutlämnadupphovtillatthennesemotionella stödbehov ökade. den närmsta grannen blevhennesviktigastekontakteftersomhonintehadekopplingtillandrahushållellerföreningar.

en ytterligare begränsande egenskap var att de externaaktanterna inte hade kännedom om vilka hushåll som varutsatta.Vissahushållhadefåelleringakontaktermedgrannaridennärmstaomgivningen.exempelvishadeenensamståendeäldrekvinnaunderdetioförstadagarnaefterstormenendastkortakontaktermedsinendagranne(I112006-01-25).honhade vidare svårt att kommunicera sina stödbehov eftersom

171


telefonen inte fungerade. hon fanns dessutom inte med ikommunensregisterförpersonermedsärskildabehov.efterca 10 dagar fick hon till slut kontakt med kommunen. tillföljdavdettafickhonbådepraktisktochinformationsmässigtstöd,bl.a.fickhonhjälpmedattinstalleraettlitetreservelverk.

…det lillaaggregatetgjordeatt jagkunde…köra tvochenlampaitretimmar.ochdetvarjuenfantastiskskillnadattfålitekontaktmedyttervärldenochvadsomhände,och intebarapåen litebatteriradion.sammadagsåkommerdeocksååkandenerefrånservicehuset.Fördåhadedeslagitlarmifrånkriscentrat(I112006-01-25).

honfickävenmatochdricksvattenfrånortensservicecenter.efter drygt två veckor fick hon även ett större elverk frånsydkraft/eonochhjälpavenlokalelektrikerförattfåigångvattenförsörjningen.

I ett ytterligareexempelfickett äldreparväntapåhjälpunderca femdygn(I162006-01-25).Idetta fall fannsdetflera potentiellt stödjande aktanter, bl.a. hemtjänst, grannarochnärmastesläktingar.entroligorsaktillattdefickväntavaratthemtjänstentroddeattdeanhörigatoghandomparetochviceversa.paretevakueradestillsistavhemtjänsten.husetvardåheltutkylt.dehadeingamöjligheterattsjälvaupprätthålladen tekniska omsorg och mathållning som krävdes för atttillgodosegrundläggandebehovsommat,värmeochsanitet.

andrabegränsandeegenskaperhandladeomresursbristochprioriteringarfrånelbolagenssida.bristenpåreservelaggregatmedfördeattvissaområdenbortprioriterades.Iflerafallkändesiglandsortsbornaförbisedda.Ienbytogtålamodetslut.

172


Väntadeattdetskullekommanågonmeningenkom…dröjde,ringdemorgonochkväll…efter2veckorochgrannarnastålamodtogslut.dehadefåttkontaktmedkommunen.efter3veckorkomaggregattillhelabyn.men det var inte mer än till hushållen och det manbehövde(I22005-10-21).

enviktigegenskapsomkanhärledasfråndettacitathandlarom medborgarnas förtroende för stödjande aktanter. el-ochsärskilt telebolagenfickstarkkritik för sinoförmågaatthanteraochkommuniceraväsentliginformation.mindrebyarochenskildahushållfickväntalängreänandrapåattfåhjälp.enkänslaavutanförskapinfannsighosvissaintervjuade.

mankändesigutanförpånågot sätt.…någonbordetänkaattdetfinnsfolkutanförsamhällenmed.mendestora,sydkraft,harejgjortmycketsedandess.harfåttigångström.detblirfleraavbrottnärskogsmaskinernaköröverledningarna.alltingärbräckligt.Kommerinteattvarasomvanligtpålänge(I22005-10-21).

Kommunernasförmågaattstödjauppfattadessombegränsatsärskiltunderdenakutafasen.enintervjuadpåpekaratttrotsatthanvarbynskontaktman, togdet tid innankommunenhörde av sig. Inte förrän efter några veckor när det helahade stabiliserats tog kommunen kontakt med honom.då ville kommunen träffa och upprätta en dialog medlandsortsbefolkningen.lokalainformationsmötenordnadesiolikadrabbadebyar(I32005-10-11).

element från analysen som begränsade den externakrishanteringsförmågan kan relateras till de restriktionstypersompresenteradesikapitel4:

173


Kapacitet• människorsomingickistödjandegruppervarsjälva

drabbadeavstormen.• detfannsokunskapomvilkasomvarutsatta.

styrning• detfannsmissuppfattningaromvemsomskullegestöd

tillutsattahushåll.• hushållenvarinterepresenteradeilokalaföreningar.• Förtroendetförelbolagmenframförallttelebolag

minskadekraftigt.

Koppling• hushållenhadefåelleringakontakteridennärmaste

omgivningen.• Vägarvaroframkomliga.• telefonerfungeradeinte.• Vissalandsbygdsområdensströmförsörjning

bortprioriteradesavelbolagen.• dettoglångtidförvissaaktanterattmobiliserasigi

stabilanätverk,t.ex.kommunernaochivissafallallierasigmedandrat.ex.länsstyrelsen,frivilligaorganisationeretc.ochagerastödjandemothushållen.

Förstärktexternkrishanteringsförmåga

Förstärkt extern hanteringsförmåga relateras här tillexterna aktanters förmåga att utifrån sina domäner ochnätverksstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt förattsamverkamedochtillgodosehushållochdessmedlemmarsgrundläggandebehov.

majoritetenavdeintervjuadehushållenbeskrevöverlagettstarktexterntstöd.enförstärkandeegenskapvarderaslokalaengagemang och relationer till den direkta omgivningen.

174


grannar, släkt, närmaste vänner och tekniska redskap fannstillhandsochbidrogtillattökaförmåganatthanterakrisen.stödetkansessomeffekteravistabilanätverkmobiliseradelokala aktanter, som sockenråd, byalag och andra lokalaföreningarochsamfundsamtmeddemgeneradehandlingar,kunskap,känsloravtrygghetochgemenskap.Iolikaformeravnätverksstabiliseringarfannsochutveckladesbl.a.kännedomomvilkahushållsomkundetänkasvarautsattasamtstrategierförattundsättadem.

detstarkalokalastödetgavhushållmöjlighetatttillgodosesinagrundläggandebehov.Vänner,släkt,arbetskamraterochgrannargavolikaformeravstöd.

Vivardärochduschadeallihopa.detvarmycketsåattmanfickkommahemtilldemochtvättaochsåhär.…detnärvivardärochåtochsåallihopa,detvartrevligtju.allafickprataliteochglömma(I182006-02-04).

Imånga fall fanns relationer ochutbytenmellanhushållen.hushållen både tog emot och gav stöd. hushåll som inteklaradesigsjälvamobiliseradestabilanätverkmedandrahushållochutbytte tjänsterochkompetentaaktanter, t.ex. reservel,verktyg,kunskapocharbetsinsatsersomtvätt,hanteringochtransportavvedochandrabränslen.detömsesidigautbytetgav upphov till känslor av meningsfullhet och inflytande(Kasam) och samhörighet mellan medlemmar inom olikahushåll.

det är nog ingen som gett upp. Jag tror att det ärmycket det här med att vi har sådan gemenskap, attman faktiskt har stöttat varandra väldigt mycket. Jagtrorattdetspelarroll(I182006-02-04).

detärtryggtattlevaiensådanbydärallabryrsigomvarandra…psykisktvardetjättebra,förvijobbadeihopitreveckor,helabyn(I172006-02-04).

175


ettannatförstärkandeelementvarsnabbainsatser,iblandtrotsatt telefonförbindelserna slogs ut. en man fick exempelvisomedelbarhjälpavtvåsönersomboddeiennärbelägenort(I72005-11-14).utanatt inledningsviskunnameddela sigmed varandra började sönerna på ena sidan och fadern påandramedattröjauppenvägtillfastigheten.

en ytterligare egenskap som förstärkte förmågan var attdetfannstillgångtilllantbrukarhushållmedhandlingsbenägnamänniskorochandraaktantersomtraktorerochskogsmaskiner.sammamansomfickstödavsinasönerröjdemedhjälpavsina maskiner grannars och sommarstugeägares tomter frånnedfallnaträd(I72005-11-14).

Förutomlokalanätverkstabiliseringarmedmänniskorochmaskiner fanns kopplingar till andra stabila aktantnätverkmed förmåga att samverka med och tillgodose hushållsgrundläggandebehov.IntervjuernavisarattframföralltlrFochdessmedlemmarvarviktigafördenlokalakrishanteringen.I flera hushåll var medlemmarna lrF-anslutna. I dessa varmännenävenengageradeisydkrafts/eonsstödgrupperförröjningavledningsgatorochvägar.oftagavdennaaktivitetupphovtillolikaformeravstödsomgynnadeandrahushållidendirektaomgivningen.engagemangetilrFikombinationmed starka lokala nätverksstabiliseringar genererade positivaspin-off-effekter för hela byars krishanteringsarbete. lrF:sorganisation var framför allt betydelsefull för hur stödenorganiserades.gemensamma informationsmötenochplatserförmatlagning,tvättochsocialsamvaroanordnadesavlrFoch dess medlemmar i centrala roller. lrF-medlemmarfungerade således somobligatoriskapassagepunkter fördenlokala krishanteringen. den organisatoriska kraften i lrFmedförde möjligheten att tillgodogöra sig aktanter somkompetent personal, maskiner och andra resurser samt inteminst fungera som länk till kommuner, el- och telebolag,länsstyrelsenochstaten.

För dem som var medlemmar i lrF erbjöds dessutom

176


ytterligarestödinomorganisationeniformavbl.a.skattehjälpoch psykosocialt stöd (lrF 2007-09-13).101 det fannsockså möjlighet att få stöd av andra bönder genom lrF:sbondekompisorganisation.ettuppmärksammatproblemvarattmångadrabbadelantbrukareintesöktepsykosocialtstöd,trotsattdehadedettabehov.

många ringer inte krisnumret, utan många böndermåste sökas upp… det är viktigt att det finns enorganisationlångtuteibygdernasomkansökaupp…lrFärenavde fåorganisationerna somsträcker sigutibyarna.Förrhadepolitiskapartiernabratäckningutibyarna,idagärdennaorganisationutdöd.lrFärden enda kvarvarande organisationen som värnar förlandsbygden(I32005-10-11)

enintervjuadmanmenadeattdetstarkastepsykosocialastödetkom från den närmaste kretsen och inte från myndigheteroch ”professionella” stödgrupper (I6 2005-11-14). Äveni ett annat hushåll tonades de professionella psykologernasbetydelsener.

Visomleveruteiskogenviharintesåstortförtroendeför psykologer och pedagoger och sånt här. det ärofta viktigare att det är en granne eller någon mankännerpersonligenochpratamedfördet,fördetgermycket bättre stöd än proffsen. Vi tror ju det i allafall,ofta.Vikände judet,efterenmånadhadeviettmöte i bygdegården, då var det en proffstyckare utedär.han sademånga tänkbara ord.men jag tror att

101 lrFsatteäventillsammansmedickemedlemmarpresspåregeringenomstormlöfteiformavpenningstöd,anpassadeskatteregler,virkestransport-ochåterplanteringsstödfördrabbadeskogsägare,vilketdeocksåsenaretillstordelfickigenom.densåkallade”50-lappen”(50skr/km3)varettstödföratttransporteranedfallnaträdfrånskogen(dn2005-03-07:sds2005-03-31).

177


manharsvårtföratttatillsigochkommaåtdem.deärklassadesommyndighetspersonerpånågotvisellerja…närmanseribackspegelnså,såkännerjagattdetlokalaengagemangetochomtankenomvarandra,detärmycketviktigareänsamhälletsinsats.detärtryggtattlevaienbygddärmanhardenkänslan,attmanbryrsigomvarandra... dethargettupphov till enpositivlångtidseffektivårby,detsvetsadeihop…(I172006-02-04).

lrF:s lokala engagemang och förmåga att klara av vissauppgifter uppmärksammades även utanför byarna. en manhadegenomsinrollsomkontaktmanförlrF:sstödgruppvissakontaktermedkommunen.någradagar eftergudrunkomnya stormvarningar. Kommunen hörde av sig och behövdefolkmedmotorsågsomkundeåkamedhemtjänstenspersonal.lrFställdeuppmedflerafrivilligaeftersomkommunenintelyckatsfålossegenpersonal.detframgårtydligtavintervjunatt lrF är en outnyttjad kapacitet i samband med kriser.hanmenadevidareattlrFharmöjlighetattorganiseraochmobiliseralantbrukaresomkanhanteraalltifrånmotorsågartill gödseltunnor som tar stora mängder vatten och somkan användas vid skogsbränder (I4 2005-10-11). en mani en annan kommun menade att det är viktigt att fortsättautbildalrF:smedlemmar.hanpåpekadedessutomattdetärviktigtmedolikatyperavlokalasammanslutningarsomkantainitiativ(I62005-11-14).

I avsnittet ovanför var kritiken riktad mot framför alltel-ochtelebolagen.Kritikenvaräventillvissdelriktadmotde kommuner som var långsamma i sitt agerande och därvissa landsbygdsbor kände sig bortprioriterade. det fannsävenuppfattningaromattkommunernastärktedenexternakrishanteringsförmågan.

178


Kommunensköttesigväldigtbra,faktiskt.defixadejusnabbtdethärmeddagis ihuvudortensåpersonalenfrån detta dagiset följde med dit då, även skolan,sådet tycker jagnogatt.defixademed föratt ävenbarnsomegentligenintegårpåfritisdå,fickjustannakvar på fritis. För att de inte skulle behöva åka hemdåsjälvatillkallahus.detfungeradebradethärmedinformationen…ochdefixadeattmanfickkommaintill badhuset och bada gratis. … brandmännen… desattedäruppeisinbrandbilinnanvificktelefon.därfannsjualltidfolkochsåmankundefåkontaktmed.Jagharenbrorsomsitterirullstol,somboruppeibyn,hanharensådanhissupptillsitthus.denfungeradesåklartintedå.såhankomvarkenutellerin.dehjälpteatt lyftaupphonomochsåhär…deställdeupp(I182006-02-04).

element som förstärkteden externakrishanteringsförmåganvarrelateradetill:

Kapacitet• hushållenbådegavochtogemotstöd.• resursstarkalantbrukarehjälptegrannarochandra.• externaaktanter,företrädesvisdelokala,hadegod

uppfattningomvilkahushållsomvarutsatta.• denlokalakrisorganisationengavupphovtilltrygghet

ochkänslaavsamhörighet(Kasam);attinsatserfrångrannar,vännerochsläktpåbörjadesperautomatiktrotsatttelefonernavarutslagna.

styrning• lokalasammanslutningarsärskiltlrF,gavupphov

tillorganiseradeformeravstöd,såvälpraktiskasominformationsmässigaochpsykosociala.

179


Koppling• hushållenvarredaninnanstormenetableradeinom

olikaformeravnätverksstabiliseringarochaktantersomsockenråd,byalagochandralokalaföreningarochsamfund.

effekteravandraexternaaktantnätverkshandlingar,idettafallkommunersstarkaförmågaattsamverkamedochtillgodosehushållensgrundläggandebehov,varrelaterattilltidenefterstormens akuta fas. Kommunerna gav stöd till strömlösahushållgenommålinriktadehandlingaroch aktiviteter, t.ex.attsetillattskolorochövrigkommunalservicefungerade.detillhandahöll ävenvärdefulla aktanter somt.ex. värmestugorochtelefonstationer.

slutsatserochsammanfattandeanalysavexternkrishanteringsförmågautifrånetthushållsperspektiv

FormeravstödFram tills nu har ingen diskussion om relationers betydelseochstyrkainätverkförts.dettaförefallervaraförenligtmedantochdensemiotiskareduktionenavallarelationersomlika värda.analysenovanvisar likväl attdetfinns relationermed olika värde för hushållens medlemmar, särskilt vidbeskrivningen av de externas stöd till hushållen. För attutveckla resonemanget tar jaghärhjälp av socialpsykologenJamess.house’sbeskrivningaravolikatyperavstödinätverk(house1981).enförstarelationsomhouselyfterframinärakänslomässiga förhållanden är emotionella stöd, framför alltgenomattmänniskor visaromtanke,uppmuntran, tillitochförståelseförvarandra.ovananalysvisarattdetemotionellastödet främst kom från anhöriga, släktingar, andra hushåll,grannar, vänner, arbetskamraterochbekanta.närdetgällerstöd frånorganisationer var ävenlrFbetydelsefullt fördetpsykosocialastödettillsinamedlemmar.

180


enandratypavstödisammanhangetärdetinstrumentella eller bidragande,t.ex.iformavpraktiskellerfinansiellhjälp.hushållenspraktiskastödbehovhandladeombl.a.tvätt,dusch,reservvärmeaggregat,lampor,ljus,ficklampor,installationavvattenochreservel,bärhjälp,hanteringochhemtransportavved,matlagning,städning,reparationavbyggnaderetc.Ävenidettafallvardenärmastanhörigademestbetydelsefullaförutsattahushåll.

en tredje stödform som house beskriver utgörs av detinformationsmässiga, t.ex. genom att ge människor medstödbehov upplysning och guidning för att de skall kunnaanpassasigtill förändringar.det informationsmässigastödetvarkanskedetmestproblematiskaeftersomdeninformationsomkomfråndenärmasteiomgivningenintevartillräckligföratthushållenskullekunnaplaneraförförändringarna.behovetav information från nyckelaktörer som t.ex. sydkraft/eonochteliavarstortochtillfredställdesintefulltut.bristenpåinformation och ageranden från dessa nyckelaktörer bidrogtillmissnöjesyttringar i formavelupproret (svensson2005)ochmassiv kritikgenommediaochoffentliga rapporter (sekapitel2).

dessa olika stödformer fungerar som resurser ellerbuffertarvidallvarligakriserellerkatastrofer.102dekanvidarege upphov till stabila nätverk som i sig kan utgöra viktigaresurserförsamhället(senieminenKristofersson2007b).

stödgrupperingaranalysen visar att den externa krishanteringsförmågankonstituerassomeffekteravolikaformeravaktantnätverkochderashandlingarellerförmågorattgeovanbeskrivnaformerav stöd,bådegenomspontanavardagskontakterellerunder

102 enytterligarestödformsomhouse(1981)skildrarärvärderingsgrundadestöd. Inom denna ges människor möjligheter att värdera sinauppfattningarochbeslutmotandras.Jagfinnerdock intestödformenrelevantidettasammanhang.

181


merorganiseradeförhållanden.medutgångspunktfrånovananalyskanolikaaktörerochgruppersomgavstödurskiljas.dessasamlasvidareinombenämningarnasociala, professionella och frivilliga stödgrupper.

desociala stödgrupperna utgjordesavanhöriga,släktingar,andrahushåll, grannar, vänner, arbetskamrater, bekantaochmedtillhöranderedskaputanförhushållet.analysenvisaratteffekternaavdeaktantnätverksommobiliseradesinomdessastödgrupper utgjorde det starkaste och mest omfattandestödettillhushållen.

deprofessionella stödgruppernabestodavfrämstkommu-ner,el-ochtelebolag,vilkahadeansvarochskyldighetervisavimedborgarnaochhushållen.detfannsfleraviktigasamhälls-aktörerinomdeprofessionellastödgruppernasomvaraktivaisambandmedstormengudrun,exempelvisräddningstjänst,länsstyrelser,militär,polis,privatabolagm.fl.(seävenkapitel2och7).deprofessionellahadebådedirektaoch indirektaroller. räddningstjänst, hemtjänst och hemsjukvård utfördeinsatser under och efter stormens akuta fas. I övrigt fram-stodkommunernasomviktiga för indirekta stödinsatserge-nomattde tillhandahöllochorganiseradebl.a. skolomsorg,värmestugor, informationsmöten, telekommunikationer ochreservel.

entredjetypvarde frivilliga stödgrupperna,vilkaidettafallutgickfrånfrivilligorganisationerutandirektakopplingartill eller ansvar gentemot hushållen. exempel på frivilligastödgrupper var lrF och andra frivilligorganisationer ochresursgrupper som röda Korset, Civilförsvarsföreningar,lottakåren och hemvärnet. deras stödinstanser byggerfrämstpåorganisatoriskaochideellagrunder.

utveckladexternkrishanteringsförmågaochpåverkandeelement

utifrån ovan diskussion följer en utvecklad analytiskbeskrivning av extern krishanteringsförmåga (eKhF). med

182


eKhF avses sociala, frivilliga och professionella stödgruppers och dess aktanters förmåga att utifrån sina domäner och nätverksstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att samverka med och tillgodose hushåll och dess medlemmars grundläggande behov.projektenhandlarutifrånettanalytisktperspektiv om hur olika sociala, frivilliga och professionellastabila aktantmobiliseringar genom handlingskedjor ochmedvetnaaktivitetergerolikaformeravstödtillhushållen.103stöden beskrivs här som emotionella, instrumentella ochinformationsmässiga. sociala stödgrupper besöker hushåll,ger råd, stöttar, tillhandahåller praktisk hjälp och lånar utmaskiner. om inte dessa finns till hands kan frivilliga ochprofessionellastödgruppergedettastöd,menoftamedlängreoch trögare insatstider. I dessa fall avgör hushållens internakrishanteringsförmåga om de grundläggande behoven kanupprätthållas.professionellastödgrupperkangesupportdirekttillhushållenellerindirektviafrivilligaochsocialastödgrupper.oftatarsamhällsviktiginformationdennaväg.enkommunaltjänstemankontaktarenrepresentantfrånettsockenrådsomför informationen vidare. I analysen identifierades elementsombådebegränsadeochförstärktedesociala,professionellaoch frivilliga stödgruppernas krishanteringsförmåga. dessaelementhandladesammanfattningsvisom:

Kapacitet• Ivilkenmåndeexternastödgruppernasjälvadrabbats.• denfysiskatillgängligheten.• externastödgruppersvetskap/ovetskapomutsatta

hushåll.• externaprofessionellastödgruppersinsatstider.• desocialastödgruppernas,t.ex.lantbrukares

handlingskraftochtillgångtillresursersommaskiner.

103 begreppetaktantmobiliseringaranvändsiställetförinätverkmobiliseradeaktanter.

183


styrning• uppfattningar/missuppfattningarmellanexternt

stödjandegrupperomvemsomskullegestöd.• hushållsförtroendeförexternastödgrupper.• Ivilkenmånhushållförekrisenaccepteratsav

omgivningen.• Frivilligastödgruppers,t.ex.lrF:sochandrafrivilliga

organisationerslokalarepresentationochinflytande.• professionellastödgruppers,t.ex.elbolagsoch

kommunersprioriteringarochinsatserochutbudspunkteriformavvård,värmestugor,telefonstationer,näraliggandeplatserförtillhandahållandeavreservresurserm.m.

Koppling• möjlighetertilltelekommunikation.• hushållsetableringilokalaföreningaroch

sammanslutningar,särskiltiförebyggandeochförberedandefaser.

I detta kapitel analyserades och utvecklades den internarespektive externa krishanteringsförmåga. när det gällerden externa krishanteringsförmågan och professionellaaktörers insatser och ansvar gentemot hushållen hadesvenskakommunerencentral roll. Inästakapitel analyserasspecifikterfarenheteravstödtilldrabbadehushållutifrånettkommunaltperspektiv.

184

KapItel7KommunaltstödtIllutsattahushåll

Kommunerna framhölls i hushållsintervjuerna som enav de viktigaste professionella stödgrupperna och blevdärmed centrala aktanter i upprätthållandet av den externakrishanteringsförmågan.dettaäringenslump,utanprecissomnämndesiinledningenikapitel1,ärsvenskakommunermedsittgeografiskaområdesansvarbundnatillattvidextraordinärahändelserifredstidverkaförattsåväldekrishanteringsåtgärdersomvidtasavolikaaktörersomattdeninformationsomgåruttillallmänhetensamordnas(lag2006:544).Kommunernakansåledessomrepresentanterfördetoffentligatolkashaettansenligtansvarattefterförmågaochresurserförsökastödjamedborgareiolikakrissituationer.104

Kommunenutgörsamtidigtettsamlingsnamnförenmängd

104 I lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför ochvid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap finns ingentydlig formulering om kommuners ansvar för medborgare i kris. Isocialtjänstlagens(2001:453)2kap§2 framgåratt”kommunenhardet yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stödoch den hjälp som de behöver”. en generell ram för det offentligaåtagandetsinnebördåterfinnsäveniregeringsformens1kap.2§.denlyder: ”den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärdskallvaragrundläggandemålfördenoffentligaverksamheten.detskallsärskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostadoch utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet”. detoffentliga skall således ingripa när det framstår som ”rimligt att detallmänna skall ansvara fördeåtgärder sombehövs förattavvärjaellerbegränsaenskada”(regeringsformen1974:152).dettaframgårävengenomlag(2003:778)omskyddmotolyckor.I1kap2§utrycksatt:”statenellerenkommunskallansvaraförenräddningsinsatsendastomdettaärmotiveratmedhänsyntillbehovetavettsnabbtingripande,dethotadeintressetsvikt,kostnadernaförinsatsenochomständigheternaiövrigt”.ettstegmotetttydliggörandefinnsiregeringensproposition(2007/08:92).därframförsbetydelsenavatt”tydliggöraförhållandetmellan förväntningar på det allmännas ansvar och individens ansvar”.detallmännabärhuvudansvaretfördennationellasäkerhetenmenden”enskildeochorganisationerharettgrundläggandeansvarförattskyddasittlivochsinegendomgenomattvidtaförebyggandeåtgärder”.

185

KommunaltstödtIllutsattahushåll

servicefunktionerochmöjligheter.utifrånetttidsgeografisktperspektiv kan det sägas att kommunens olika delar utgörvitala utbudspunkter i hushållens omgivningsstruktur.analysen avhushållsintervjuernavisar attdeolikahushållenbåde direkt och indirekt fick stöd av kommunala aktanter,d.v.s. tjänstemän och andra kommunala resurser. I dettakapitel identifieras inom den kommunala krishanteringenolika former av nätverksstabiliseringar och dess handlingarochförmågor.

Kapitlethartvåsammanhängandesyften.detförstasyftetärattbeskrivaochanalysera trekommunerserfarenheteravstödtillutsattahushållisambandmedstormengudrun.detandra syftet är att identifiera och begreppsmässigt utveckla,inom ramen för den externa krishanteringsförmågan ochde professionella stödgruppernas agerande, olika formerav kommunerna mobiliserade stabila aktantnätverk, här be-nämnda som kommunala aktantmobiliseringar, samt geexempel på deras projekt, motprojekt och kompetentaaktanter under krishanteringen i samband med stormengudrun.analysen,sombyggerpåfokusgruppintervjuermedsammanlagt 30 tjänstemän i tre kommuner, utgår från deföregåendekapitlensanalysochbegreppsutveckling.

Kapitletinledsmedenöversiktöverdetrekommunernaskrishanteringisambandmedstormengudrun.Vidareanalyserasoch identifieras olika kommunala aktantmobiliseringars(sam)verkan med/mot hushåll, samverkan med andraprofessionella,frivilligaochsocialastödgrupper,erfarenheterav kommunikation och informationshantering samt vilkapåfrestningardeutsattes för.Kapitletavslutasmedslutsatserfrånanalysen.

186


KommunalKrIshanterIngoChutsattahushåll

trekommunerskrishantering–enöversikt

Kommun1Kommun1vardenavdefyrasomsetttillytaochbefolkningdrabbades mest av stormen gudrun. Vissa hushåll fickvänta upp till fyra veckor på att få tillbaka ström och ivissa fall ännu längre för fungerande telefonförbindelser.I samband med stormen aktiverades kommunenskrisledningsnämnd.105 Krisledningsstaben samlades minsttvå gånger per dag och förutom detta deltog kommunen ilänsstyrelsens samverkansmöten. räddningstjänsten styrdesoch organiserades till stora delar genom den ordinariekrishanteringsorganisationen. efter stormnatten inriktadesarbetet på att säkerhetsställa att invånarna inte utsattes föronödigt lidande, att säkra reservkraft för samhällsviktigverksamhet,setillattinformationentillallmänhetenfungeradeoch att bättra på möjligheterna att ta sig fram på vägarna.efterdeförstadagarnasarbetenmedattundsättanödställdainvånare och att förbättra framkomligheten, fokuseradesinsatsernaframföralltpåattorganiseraochfåframreservkraft,värmestugor, dricksvatten, tvätt- och duschmöjlighetersamt att planera för eventuella evakueringar och att lösa

105 enligt lag (2006:544 - tidigare 2002:833) om kommuners ochlandstingsåtgärderinförochvidextraordinärahändelserifredstidochhöjd beredskap skall det finnas krisledningsnämnd i varje kommunoch landsting föratt fullgörauppgifterunderextraordinärahändelser.ordförandeneller,omdenneintekan,viceordförandenbedömernären extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion.Krisledningsnämnden kan fatta beslut om att överta hela eller delarav verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i denutsträckning som är nödvändigt med hänsyn till den extraordinärahändelsens art och omfattning. under krisledningsnämnden verkarkommunengenomensärskildkrisledningsgrupp,somiblandkallasstab,beståendeavtjänstemänfrånkommunensordinarieförvaltningar.

187


barnomsorgen. en så kallad omfallsgrupp aktiverades medsyfteattförsökaförutsealternativahändelseutvecklingar.106

Kommun2I kommunen drabbades särskilt hushåll på landsbygden.Ännueftertreveckorvaretthundratalhushållikommunenutan ström och fast telefoni. Kommunledningen gjordebedömningenattinteformelltaktiverakrisledningsnämndenmen valde att hålla dess ledamöter uppdaterade understormens akuta fas/responsfas. Krisledningsgruppen bestodavrepresentanterfrånbl.a.beredskapsenhet,räddningstjänst,vårdochomsorg, teknisk förvaltning,krisinformationsenhetoch civilförsvarsföreningen. räddningstjänsten samverkademed en räddningstjänst i en grannkommun. Kommunenhade dagliga telefonkontakter med länsstyrelsen. personalfrån framförallt räddningstjänsten, kommunens tekniskaförvaltning,vård-ochomsorgsförvaltninggjordeomfattandeakuta insatserunderdet förstadygnet.det fortsattaarbetetmedatthjälpautsattainvånarevaristortdetsammasomförkommun1(2005-06-14)ochomfattadeprojektgenomfördessom bl.a. tillsyn och varm mat till äldre, tillhandahållandeav anläggningar för värme, dusch och övernattning,upprätthållande av reservel för skolor, äldreboenden ochandra offentliga lokaler, vattenförsörjning samt utlåning avfotogenkaminerochreservelverktillprivatahushåll.

106 stabersuppgifterärattservadennormativa/strategiskaledningenmedinformation samt att se till att ledningens beslut verkställs. staben ärsåledesenviktig länkmellannormativ/strategisk ledningochoperativledning. en omfallsgrupp, som ibland även kallas analys- (Växjökommun 2006) eller prognosgrupp (länsstyrelsen i Kronobergs län2003a), har huvudsak i uppgift att göra prognoser och analyser föreventuellt kommande konsekvenser, vilka kan användas som underlagför beslut i krisledningsgrupper på olika nivåer, t.ex. kommunernaskrisledningsnämnder.

188


Kommun3Kommun 3 är urvalets mellankategori. liksom kommun2 bor en stor del av befolkningen på landsbygden. Även idennakommunfickvissahushållväntamedattfåtillbakaelochtelefoniitreveckorellerlängre.stormenbedömdesintesomenextraordinärhändelse, vilketgjordeattkommunenskrisledningsnämndinteaktiverades.enkrisledningsstabmedrepresentanter från framför allt kommunens förvaltningar,kommunala bolag och räddningstjänstförbund samladesredan dagen efter stormen. staben träffades dagligen minsttvå gånger under stormens responsfas. dessa enheter varinblandade i olika projekt som bl.a. att röja upp vägar,förse serviceboende med reservkraft, besöka personer medtrygghetslarm,informeralokalradionomskolverksamheterochannat.Kommunenhade,medettundantagomedelbartefterstormensframfart,ingasamverkansmötenmedlänsstyrelsen.liksomikommun1(2005-06-14)bildadesenomfallsgruppför att bl.a. försöka undvika oväntade händelseutvecklingar,utveckla evakueringsplaner etc. denna grupp bestod främstav förvaltningschefer.olika service- och informationsplatseraktiveradesruntomikommunenförattgeinvånarnatillgångtill värme, vatten, dusch, mat, mobilladdning, informationm.m.dessaplatser ansågsvara särskilt viktiganärbådedenfasta-ochmobilatelefontrafikenlågnere.allabrandstationerbemannadesochfungeradeävensomlarm-ochinformations-och i viss mån servicecentraler, bl.a. distribuerade de viakommunen och sydkraft/eon elkraftverk och gasolvärmaretillenskildahushåll.

utsattahushållochformeravstöd

Vilkavarutsatta?dagarna efter stormen rådde stor oreda. Kommunernaförsökte med olika medel nå akut utsatta invånare. storaproblemuppstodmedattkommaframlängsmedvägarnaoch

189


attfåenuppfattningomvilkasomvardrabbade.denutslagnatelefoninförsvåradearbetet.underintervjuernaomnämndesisynnerhetkändavårdtagare,exempelvispersoneröver70år,handikappade och sjuka. Även barnfamiljer med små barn,skogsägareochhushållmeddjurhushållningomtalades.

Iverklighetenvarflerutsatta.tjänstemännenhadedocksvårigheter att få fram information om vilka de var. mångamänniskor kunde inte kontakta kommunen. enligt en avinformatörerna i kommun 3 (2005-11-24) var majoritetenavpersonernasomhördeavsiganhörigaochpersonerutanbehov av hjälp. anhöriga, andra vårdtagare och personerhjälpte dock till att upplysa om drabbade. I kommun 1(2005-06-14) strömmade det redan efter ett par dagar intips till kommunens växel och informatörer om potentiellthjälpbehövande.

Förutomtipsenfrånallmänhetenanvändesandrametoderför att hitta dem som hade det svårt. I kommun 3 (2005-11-24) kontaktade exempelvis socialtjänsten alla hushållmedmedlemmaröver75ochunder3år.detvartydligtattmångaflervaribehovavhjälp.dettamärktesinteminstviddistributionenavmatikommun3(2005-11-24),därantaletportioner var långt fler än de ordinarie vårdtagarna. andrautsattagruppervarpsykisktsvagaochpersonermedmissbruk(kommun32005-11-24).

Varförvardesårbara?Intervjuadetjänstemänpåpekadeattsårbarhetenhosinvånarnai samband med stormen påverkades av flera faktorer, bl.a.splittring av hushåll, mental och fysisk ohälsa, avsaknad avgrannarochanhöriga,boendeform, fysisk isolering,bristpåalternativavärmekällor,bristpåel,telekommunikationerochvattensamtel-ochtelesystemensavbrottstid.tjänstemännenuppfattadeattdemedborgaresomklaratsigbästvardesomhaft tillgång till alternativa uppvärmningsmöjligheter somt.ex. kakelugnar, vedspisar, kaminer, vedeldade pannor med

190


självcirkulationssystemm.m.,samtivissmåndesomhaftgodtillgångtillegetvatten,reservelkraftverk,gasolkök,stearinljus,ficklampor, pannlampor, motorsågar m.m. Förutom dettaframhöll tjänstemännen även egenskaper som erfarenhet,kunskap,initiativtagandeochnätverk.

I kommun 3 (2005-11-24) ansåg de intervjuade attsårbarhet kunde kopplas till boendeform, hustyp ochmoderniseringar. en tjänsteman menade att förutomflerfamiljshus saknade även vissa andra hustyper alternativauppvärmningsmöjligheter, ofta till följd av renoveringarochvalavmodernaochelberoendevärmesystem.sårbarhetkoppladesävenihopmedolikagenerationersvärderingaromvadettboendepålandsbygdeninnebär.enligtenrepresentantför en frivilligorganisation i kommun3 (2005-11-24) sombesökte många hushåll, hade ett flertal till landsbygdennyutflyttade yngre familjer varit noga med att installeraalternativavärmekällorsomöppnaspisar,köksspisar,kaminerochandravärmekällor.

I kommun 1 (2005-06-14) påpekade en tjänstemanatt sårbarhet också kunde vara situationsbundet. närtelekommunikationen inte fungeradeblev vissa hushåll somi normala fall klarar sig i behov av stöd. en annan typ avsårbarhetansågskunnauppstånärhushålletunderakutatidenvar splittrat. en anställd från samma kommun framhöll attflera personer upplevde stark oro och ängslan över att intevetahurandrafamiljemedlemmarhadedet.

en ytterligare utgångspunkt för sårbarhet var hurvardagslivet såg ut och (o)vetskapen om vilken hjälp somfannsatttillgå.ettflertaläldreupplevdestorskillnadmellansinahemochvårdhemmen.hemtjänstenikommun3(2005-11-24) skildrade de äldre som tåliga och tacksamma fördenhjälpdekunde få.enligtenpatientvarvistelsenpåettäldreboende ”rena paradiset” i jämförelse med sitt utfrusnahem.Vårdtagarenvilledärefterinteflyttatillbaka.tjänstemäninom hemtjänsten i kommun 3 (2005-11-24) beskrev även

191


hurberoendeendelhushållvaravexternhjälp.demenadeattmångavårdtagareharfåeller ingaanhörigaochattvissaleverp.g.a.fysiskahandikappinstängdaisinaboenden.oftaärdetbarahemtjänstensomharnycklar.

ovetskapenomexternhjälptydliggjordesiexempletnärenbrandmanfrånkommun3(2005-11-24)gjordeettspontantbesökhosenmedelålderskvinna.närhankominstodhonmedsinahänderienkastrullmedvattenuppvärmdaavtrevärmeljus.hon hade varken alternativa uppvärmningsmöjligheter ellerpengar till att skaffa ett reservelverk eller gasolkamin. honblev förvånadnärbrandmannenberättadeomattdet fannsmöjligheterattlånagasolkamineravkommunen.

elavbrottstiden spelade en stor roll för utsattheten. Ikommun3(2005-11-24)uppfattadetjänstemännenattflerapersoner,särskiltdeäldre,togdeninledandeströmlösatidenmed ro. några personer blev till och med upplivade av attkunnalevasomförr.Äldreblevdessutompåtagligtgladaavflerbesök än vanligt.mennär elavbrottetdrogutpå tidenmärktesdock tydligauttröttningstendenserhosbarnfamiljeroch äldre. en insatschef från kommun 1 (2005-06-14)menadeattdetvartydligtattdetvardeyngrehushållensomförstficknogavströmlösheten.

entjänstemanikommun3(2005-11-24)relateradeävensårbarhet till tidpunkten för händelsens inträffande. omstormenägtrumenvardagskullesplittringenavmedlemmarhavaritstörre.dettahadeisinturgenereratoroochenökadsårbarhet.Flerriskerföratthittasinaanhörigahadesannolikttagits.

FormeravstödKommunernautförde,medellerutansamarbetemedandraprofessionella och frivilliga stödgrupper, insatser för attpå olika sätt stödja kommuninvånarna. stödinsatserna varframför allt instrumentella och informationsmässiga. störrereservelverk sattes vid skolor och äldreboende och andra

192


prioriterade verksamheter och mindre elverk och kaminerdistribueradestillprivatahushåll.Värmestugor,lägenheterochandratyperavserviceplatserinrättadesruntomikommunernaför att erbjuda invånarna hjälp med praktiska saker som attduscha, tvätta, laga mat, ladda mobiltelefoner, övernattaoch inte minst informera sig om den rådande situationen.erfarenheternavisadeattde inteutnyttjades såmycket somkommunerna trodde. människor föredrog att i det längstastanna kvar i sina hem. I kommun1 (2005-06-14) ställdest.ex.ca400sängplatsertillförfogande.ett30-talutnyttjades.I kommun 3 (2005-11-24) upprättades lägenheter i ettbostadsområdetillförfogande,menendastmellantreochfemanvändes. samma mönster fanns i alla de tre kommunerna.några av anledningarna var enligt tjänstemän i kommun 3(2005-11-24)attdetfannsenstorrädslaförinbrottsamtatttemperaturenvargynnsam.Flerakommunerhademedandraordöverskattatsnarareänunderskattatinvånarnashjälpbehov.Förtjänsternaavdessaivissmånöverdimensioneradeinsatservarbl.a.attdetskapadesmötesplatserförsocialtumgängeochinformation.

evakueringargenomfördesidefalldärdegrundläggandebehoven inte kunde tillgodoses. ett flertal hushåll medvårdbehovundsattesrelativtsnabbtavblandannatsocialtjänst,hemtjänst och hemsjukvård I kommun 3 (2005-11-24)evakuerades exempelvis ca 60 personer till kommunensäldreboende.

denstoraåtgångenpåreservelverkgjordeattdeinteräckteåtalla.Ivissafalltillämpadesö-drift,detvillsägadetkoppladesin reservelverk endast till vissa prioriterade byggnader ochabonnenterinomettsärskiltområde.Iandrafalltillämpadesroterande bortkoppling, vilket innebar att reservelverketflyttades runt mellan vissa områden eller byggnader undervissa tidsperioder.107 Ikommun3 (2005-11-24) tillämpades

107 roterandebortkopplingkantillämpasisituationernärelproduktionenidelarellerhelasverigeliggerlägreänefterfrågan.svenskakraftnätkan

193


detta, men med vissa problem rörande samordning ochkommunikationmellankommunenochelleverantören,idettafallsydkraft/eon.

Kommunerna försökte även stödja utsatta hushåll medegnaföretag.störstproblemvardeutslagnatelekommunika-tionerna.härförsöktekommunernaimöjligastemånhjälpatill. I kommun 3 (2005-11-24) fick bl.a. utsatta företagareutankostnadanvändaettutbildningscentersdatorerochin-ternet.

dilemman och oväntade situationer uppstod närkommunerna försökte stödja utsatta hushåll och tillgodosederas grundläggande behov. ett exempel från kommun3 (2005-11-24) var när en äldre vägrade låta sig evakuerastrotsattkommunenansågattpersonenifrågahadebehovavdetta.Iövrigtuppfattadesinvånarnaikommun3(2005-11-24),somovannämnt,somallmänttacksammafördenhjälpsomdekundefåfrånkommunen.allmänhetenskritikansågsiställetvarariktadmottele-ochkraftbolagen.

Kommunala tjänstemän var även inblandade i andrastödformer än instrumentella, även om behovet av t.ex.professionellt psykosocialt stöd var begränsat. personal frånhemtjänstochhemsjukvårdficktrotssinhårdaarbetsbelastninggebådeemotionelltochinformationsmässigtstödtillutsattavårdtagare. tjänstemän i kommun 1 (2005-06-14) ochkommun3(2005-11-24)menadedockattdetpsykosocialastödetihuvudsaksköttesavfrivilligaochsocialanätverksomlrF, svenska kyrkan, sockenråd, byalag, lokala föreningar,anhöriga och andra stödpersoner. posom-grupperna hadeexempelvisfåarbetsuppgifter.

därför, för att undvika ett totalt sammanbrott av det svenska elnätet,beordra nätbolagen att områdesvis inom en begränsad tid stänga avströmmen(sevidarehttp://www.eon.se/templates/Informationpage.aspx?id=47109-2007-04-17).

194


utsattahushållochformeravstöd-sammanfattandeanalysochslutsatser

detjänstemänsomarbetademedattundsättaochidentifieranödställda och utsatta grupper, hushåll och individerrepresenteradefrämsträddningstjänst,ambulans,socialtjänst,hemtjänst och hemsjukvård. Krishanteringen samordnadesutifrånnågonformavkrisledningsstabersomisinturstyrdesav kommunstyrelsen eller i vissa fall krisledningsnämnden.treformeravkommunalaaktantmobiliseringarkanurskiljassom särskilt viktiga för undsättning och andra former avstöd till hushållen. Jag väljer här vidare att benämna demkrishanterings-, omsorgs- och ledningsnätverk.

KrishanteringsnätverkI krishanteringsnätverken inkluderas framför allt räddnings-tjänst,ambulans,ivissmånvissakommunalaförvaltningars/enheters/bolagochaktantersomt.ex.fordon,röjutrustning,motorsågar,reservelverk,fysiskochmentalttränadpersonal.Krishanteringsnätverkens operativa resurser var till förde hushållsmedlemmar som skadats eller hamnat i svårasituationer. Krishanteringsnätverken var aktivast i stormensakutafas,d.v.s.direktefterstormenochdenärmastedagarnaefter.ettprojektdefick lägga särkiltmycket tidoch fysisktkroppsarbetepåvarattröjaisoleradevägar,vilketvarmycketriskfyllt, fysiskt och mentalt krävande för personalen (senedan).dessa nätverk hade åtaganden även långt efter denakutafasenochsålängebygdernavarutanströmochtelefoni.ett ytterligare projekt var att hålla kommunikationsvägarnaöppna i tele- och strömlösa orter. den flytande topologinupprätthölls med hjälp av särskilda immutable mobilesbeståendeavräddningstjänstpersonal,brandbilarochmobiltfungerandetelefonsystem.dessableväveninformationscentraför ortens befolkning, vilket visar att den hade flerafunktioner. räddningstjänsten skötte även ofta i samarbete

195


medkommunernastekniskaförvaltningardistributionenochserviceavbl.a.kaminerochreservelverk.

Omsorgsnätverkomsorgsnätverkenvarcentrala i arbetetmedsärskiltutsattainvånare. I dessa aktantmobiliseringar ingick framförallt socialtjänst, hemtjänst, hemsjukvård, register, bilar,städutrustning,olikasystemförmatdistribution,personalmeddirektkännedomommänniskormedolikahjälpbehovm.m.de kommunala omsorgsnätverken var särskilt betydelsefullap.g.a. personliga relationer till människor och för hushållsom intekunde ta eller fåhjälp av sociala stödgrupper somanhöriga, grannar, lokala föreningar och byalag. ett flertalutsattahushållochindividervar,somredannämnts,redanförestormenkändainomomsorgsnätverken.blanddevårdtagaremed särskilda behov som fick det svårast var de som blevfysisktisoleradep.g.a.oframkomligavägar.omsorgsnätverkenfick ibland samverkamedkrishanteringsnätverken för attnåpersonermedoförmågaattupprätthållasinagrundläggandebehov. ett flertal utsatta hushållsmedlemmar, framför alltäldre,evakueradestillvårdhem.delevereradedessutommattill fler än de registrerade vårdtagarna. omsorgsnätverkensprojektstördesframföralltavattdeintekundenåvårdtagaregenom telefon, fysiskabarriärer i formavblockerade vägar,risker i det akuta skedet, stor arbetsbelastning och långaarbetspass.

Ledningsnätverkledningsnätverken bestod oftast av grupperingar somkrisledning eller krisledningsnämnd med tillhörandestaber, omfalls- och analysgrupper. I ledningsnätverkeningick bl.a. kommunstyrelsens ledamöter, kommunchef,förvaltnings-, bolags- och enhetschefer, säkerhetschefer,beredskapssamordnare, räddningstjänstpersonal men ävenrepresentanterfrånfrivilligaorganisationer,el-ochtelebolag

196


ochivissa fall länsstyrelsen.I ledningsnätverkeningickävende operativa ledningsfunktionerna. dessa bestod främst avcheferochsamordnarefrånräddningstjänst,ambulans,polisoch frivilligaorganisationer.projekten fördessavarbl.a. attomsätta de normativa/strategiska ledningarnas beslut, förautbesluten till verksamheterna, samordna resurser,upprättasamband, konsultera och ta in expertis. I detta arbete varde särskilt beroende av aktanter som sambandscentraler,kommunikations- och beslutsstödsystem, kartor, fordon,helikoptrar,flygm.m.

Krishanteringen samordnades utifrån någon form avkrisledningsstaber som i sin tur styrdesavkommunstyrelseneller i vissa fall krisledningsnämnden. Krisledningenlokaliserades bl.a. till räddningstjänsten. detta var fallet förkommun 2 (2005-11-14) eftersom den alternativa lokaleni kommunhuset saknade reservkraftverk. I samma kommunfickdörrarnaochdessmekanismerochmateriella artefaktersärskilda roller i den kommunala krishanteringen eftersomde redan efter en kort tids strömavbrott automatiskt låstes.Konsekvensen blev att tjänstemännen hindrades att kommainikommunhuset.dörrenvarenobligatoriskpassagepunktochnuvardenlåst.ettbesvärandefaktumfördetkommunalaledningsnätverket.erfarenhetenharmedförtattdetnumerafinns listor på vem som har huvudnycklar (förhoppningsvisinteinlåstaikommunhuset).108

en betydelsefull erfarenhet var när kommunpolitikerbesöktestabernaochpåsåsättfickinsynipraktiskaproblemsom uppstod. detta visade sig ge en större förståelse förallvaret i händelsen med snabba beslut som följd. politikerfrånolikanämnderfungeradeävensominformatörerutmotkommuninvånarna.

omsorgsnätverkenkändeintetillalladrabbadehushåll.I

108 seävenlatourskuriosapmWherearethemissingmasses?sociologyof the door (latour 1992 - http://www.bruno-latour.fr/articles/article/050.html-2009-08-23).

197


detta fall var lednings-och samverkansnätverken (senedan)till stor nytta. För att lokalisera utsatta användes register,geografiskainformationssystemochandralokalanätverk.

samverkan

Kommunernasamverkadeisittarbetemedattstödjautsattahushåll med andra frivilliga, sociala och professionellastödgrupper.109

Frivilligaochsocialastödgrupper

Frivilliga organisationer Iflerafallsamverkadekommunernamedfrivilligastödgrupper.någrasombörnämnasärbl.a.Kvinnligabilkåren,Frivilligamotorcykelkåren, blå stjärnan, Frivilliga Flygkåren (FFK),mC-ordonnanser, lottakåren, bilkåristerna, röda korset,Civilförsvarsföreningen och brukshundsklubbar. dessafrivilliga organisationer gav kommunernas möjlighet attmobilisera mer personal och materiella resurser än barakommunala aktanter. Flera av de frivilliga stödgruppernahärrörfrånförsvaret,vilketgörattmänniskor,viktigkunskapoch handhavande av material, fordon och andra materiellaresurserharkunnatanvändassomextratillgångar.Ikommun1 (2005-06-14) fanns flera frivilliga resursgrupper ochförvarsorganisationer samlade under benämningen frivilligainsatsstyrkan eller frivilliga resursgruppen (Frg). I derasprojektingickaktivitetersomt.ex.uppsökandeverksamhetochutdelningavförnödenhetertillutsattapersonerochhushåll.styrkan bestod av ett 90-tal personer från olika frivilligaorganisationersamtca20fordonochtillhörandeutrustning.denfrivilligainsatsstyrkanvarigångredanidetinitialaskedettrots problem med att sammankalla medlemmarna. man

109 beskrivningenavsamverkaninkluderarintesamverkanmedpolisen.

198


fickiställetpersonligenförsökakontaktavarandra,vilkettoglängretidänvanligt.problemetvarförövrigtåterkommandehosmångakrishanteringsaktörer.

För frivilliga resursgruppen i kommun 1 (2005-06-14)harhändelsen lett till att rutinerna ändrats.Fortsättningsvisskallmedlemmarnaochresursermobiliseraspåförutbestämdaplatser på vissa tider. Frivilliga insatsstyrkans roll i kommun1(2005-06-14)byggerpåfleraårsförberedandearbeteochkontaktermedkommunen.enviktigdelharvaritatt samlaolika frivilliga organisationer under frivilliga insatsstyrkans”paraply”ochviadensamverkamedkommunen.Idettaarbetehar egenskaper som personkännedom och privata nätverkbidragittillattstärkaderasstatusikommunen.avsiktenmedfrivilligainsatsstyrkanharsåledesvaritattkunnasättaindenvidextraordinärahändelsermenävenivissaandrasammanhangdär samhällets resurser inte räcker till, exempelvis vid storaolyckor där räddningstjänsten, enligt lagen om skydd motolyckor,harrättattvidbehovtainolikasamhälleligaresurser.Frgbestårsåledesavenellerfleranätverkstabilisering,vilkasprojektochaktiviteterbl.a.gårutpåattstödjaprofessionellagrupper och medborgare. men det finns motprojekt/antiprogram som ifrågasätterderas rolleroch existens.medhjälp av styrningsrestriktioner och lagstiftning kontrollerarkommuner och andra myndigheter frivilliga organisationersrättigheterochansvarikrissammanhang.

Iendelkommunervardefrivilligaorganisationernainteenadeochderasprojektochroller ikrissituationerförefalleroklara. Kommun 3 (2005-11-24) var tveksam till att tahjälp av frivilliga stödgrupper eftersom kommunen självabedömdesigkunnaklaraavsinaegnaprojektochaktiviteter.tjänstemännen menade vidare att det var svårt att ta hjälputifrånutanattvetahurhjälpenskullefungeraellerhurdetsågutmedekonomiskaanspråkochförsäkringar.ettsättattlösadetvaratt låtafrivilligastödgruppensjälvatakostnaderochansvar.rödakorsetageradeexempelvisikommun3(2005-

199


11-24) inom ramen för sin egen organisation. I framtidenfinns det därför goda strategiska incitament till att se övernuvarande samarbetsformer mellan kommuner och frivilligaorganisationer. Kommun 3 (2005-11-24) har för övrigtredan påbörjat ett samarbete med frivilliga stödgrupper föratt bättre kunna tillgodogöra deras kompetens och resurservidsvårapåfrestningar.detfinnsdocktydligageografiskaochdemografiskaskillnaderihurfrivilligastödgrupperverkarochkanverka.defrivilligaorganisationernaärojämntfördeladeöversverige,harvarierademateriellaresurserochimångafallärmedelåldernhosmedlemmarnahög.

Lokala sociala stödgrupper andraväsentliga frivilligaochsociala stödgruppervar lokalaföreningarochgrupperingarsomimångafallsamordnadedelokala insatsernamedatt röjaskog, informeraochse tillattutsattafickhjälp.deintervjuadeikommun2(2005-11-14)observeradeflera privata initiativ.exempelvis hörde vissa avsig till kommunenochbadomatt få tillgång tilloch skötavissaoffentligalokalersomhadetvättochduschmöjligheter.ett annat initiativ var väntjänsten inom äldrevården, vilkabestodavfrivilligapersonersomhjälptevårdpersonalenatttahandomvårdtagaresomevakueratsfrånsinahemtillsärskildaboenden.uppgifternadehadevaroftastenklasomexempelvisattorienteravårdtagareinyamiljöer,hjälpatillmedmatochsamtalamed vårdtagarna. Insatserna var värdefulla eftersompersonalfråndeprofessionellastödgruppernakundeavlastas.

Kommunerna har insett att konsekvenserna hadeförvärratsutandessalokalafrivilligaochsocialastödgruppersinsatser.de intervjuade tjänstemännen i kommun2 (2005-11-14) var medvetna om landsbygdsnätverkens kapacitet.samtidigtpåpekarenavtjänstemännenattävenmedelåldernpå befolkningen på landsbygden har ökat, vilket gör denmer sårbar inför framtida kriser liknande gudrun. liksomi fallet med frivilliga stödgrupper kan det vara en god

200


krisberedskapsstrategi för kommuner att informera sig ochupprätthålla kunskap om lokala materiella och mänskligaresurser.

professionellastödgrupper

Länsstyrelsende tre kommunernas samverkan med länsstyrelserna skiljersig åt.Kommun1 (2005-06-14)och länsstyrelsen träffadesdagligen medan i kommun 2 (2005-11-14) och kommun3 (2005-11-24) sköttes kontakterna mer sporadiskt ochvia telefonoch e-post.Kommunerna ansåg att länsstyrelsenhadekunnatgemer stödändegjorde.Kommun3 (2005-11-24) menade vidare att efter det initiala samarbetetmed samverkansgruppen i residenskommunen kändeslänsstyrelsensrollmerotydligochmersomenkontrollinstanssnarareänsomettstöd.Kommunenskrisledningsstabsaknadelänsstyrelsens representanter vid frågor som hade regionalanknytning,t.ex.videfterfråganomenhelhetsbildövervilkatelekundersomkommunenskulleprioritera.Kommunenfickiställetförlitasigpålokalakontaktvägar.häransågkommun3(2005-11-24)attlänsstyrelsenhadekunnattryckapåhårdarepå teleoperatörerna och i viss mån elkraftbolagen. Även ikommun 1 (2005-06-14) togs initiativ som normalt liggerpå länsstyrelsens bord, t.ex. att engagera signaltrupper.110Fleratjänstemänikommun2(2005-11-14)menadeattdettogförlångtidochkraftattgåvialänsstyrelsen,exempelvisför att kalla in frivilliga stödgrupper. man valde istället attgå via personliga kontaktnät, som t.ex. när en tjänsteman ikommunen kontaktade hemvärnet för att få hjälp med attupprättaradiosamband.

110 signaltrupper är militära förband som har till uppgifter att bl.a.organiserastabsenheterochbetjänadesambands-ochdatorutrustningarsombehövsförledningavandraförbandifrämstkrigssammanhang(ne2008-02-15:signaltrupper).

201


länsstyrelsenssamverkansmötenuppfattadessompositiva.mobiliseringenavtjänstemänikommun1(2005-06-14)ochgrannkommunersamtrepresentanterfrånbl.a. länsstyrelsen,polisen,sos-alarmochräddningstjänsten,mötesdeltagarnaserfarenheter, kunskap och aktanter som gIs bidrog till attskapaenökadförståelseförstormenskonsekvenser.effekternaavdessanätverksmobiliseringarkundeledaframtilloperativabeslutochåtgärderomt.ex.flyg-ochhelikopterinventeringaroch att ta in ökade resurser från försvarsmakten. mötenavar också en bidragande orsak till att krisledningsnämndenstartadeikommun1(2005-06-14).

El- och telebolagKommun 3 (2005-11-24) påpekade att privata bolag, somt.ex. externa el- och telebolag, bör utöka sitt deltagande ikommunenskrisledningsstabisambandmedframtidaliknandehändelser. anmärkningen tydliggör el- och telebolagensbetydelse. de fungerade som obligatoriska passagepunkteri krishanteringenunderoch särskilt efter stormens framfart.enmängd information, viktiga aktioner ochmateriella tingskulle flöda via dessa aktör-nätverk. ett exempel var vidröjning av ledningsgator. skogsarbetarna var tvungna att fåbekräftatattledningarnavarströmlösainnandekundebörjaröja.ettannatvarnärkommuner,hushållochandraaktörerskulleplaneraefterhurlängetelefonochelskullevarabortaibygderna.problemetvarattel-ochtelebolagenintekundehantera omgivningens krav på information och aktioner.effektenblevhavereradenätverkstopologieroch svårigheterattupprättat.ex.flytanderumeftersomdesomaktanterintekunde ersättas av andra. el- och telebolagen kunde ocksåses som svarta lådor, med för omgivningen svårtydda ochslutna rutiner, ting, effekter och skeenden. en representantför räddningstjänsten i kommun 1 (2005-06-14) vittnadeomattdet tog långtid innanen företrädare förtelia fannsmedpålänsstyrelsenssamordningsmötenförhelalänet.detta

202


uppfattadessomettnonchalantbeteende.el-ochtelebolagensbarriärer mot omgivningen kan dock uppfattas som semi-permeabla eftersomvissa relationer accepterades.det lokalakontaktnätet mellan tjänstemän i kommun 3 (2005-11-24)ochbolagensnätoperatörervisadesigvaraavstorbetydelse.utan denna relation hade många problem kvarstått mycketlängre än vadde gjorde.en annan ingång var kommunensegna kraftbolag som deltog i krisledningsstaben och somävendenfungeradesomenlänktillsydkaft/eon.Idefalldär sydkraft/eon hade lokal personal ökade möjlighetentill informationsutbyteochsamordningavpraktiskainsatser,exempelvis inspektion av ledningsgator och olika former avstödtillinvånarna,somt.ex.utdelningavbatterier,elkraftverkochgasolvärmare.

GrannkommunerKommunerna samarbetade även med sina grannkommunerochhär fannsolika samarbetsformerberoendepåhurdrab-badedevar.atthaenellerfleramindredrabbadekommunersomgrannarkundeinnebäraetttillskottavkompetentaaktan-tersomspecialutbildadpersonalochtekniskaresurser.rädd-ningstjänstenikommun2(2005-11-14)samverkademedengrannkommunsomintehadedrabbatslikahårt.samarbetetmedförde att kommunenfick tillgång till fler aktanter, t.ex.reservelverk, kaminer och personal. att kommunikationenochelen fungerade igrannkommunen fördemedsigattdekundekommuniceraochinformerautåtviaombud.allianserkan också ha nackdelar. om samverkande kommuner drab-baskanresursernabliknappaeftersommånga,oftastmindrekommuner,avkostnadsskäldelarpåvissanödvändigaaktan-ter,t.ex.beredskapssamordnare,ellermateriellainvesteringar,t.ex.räddningstjänstbilar,störremobilareservelverkochför-rådmedkaminerochreservlampor.

203


samverkan-sammanfattandeanalysochslutsatserFör att lyckas med kommunal krishantering är det av storviktattbådesektorsmässigt, t.ex.mellanolikamyndigheter,och på olika geografiska nivåer mobilisera viktiga aktanterför samverkan. genom mobiliserade samverkansnätverksamarbetade kommunerna i arbetet med att stödja utsattagrupper med hushåll med andra professionella, frivilligaoch sociala grupper, t.ex. länsstyrelsen, sydkraft/eon, teliaoch andra teleoperatörer, vägverket, sos-alarm, posten(se nedan), lokal- och regionalradion, försvaret, frivilligaorganisationer, lrF, polis, landstinget, lokala föreningar,hushåll, svenska kyrkan och andra samfund. relationernamellan dessa aktörer var till synes varierade. personellarelationer var särskilt väsentliga för transformation avkompetenta aktanter eller immutable mobiles mellan olikaformer av nätverkstabiliseringar, t.ex. mellan elbolag ochkommuner, mellan grannkommuner med fungerande ochinte fungerande infrastuktur, mellan kommunens tekniskaförvaltningochutsattabyarpålandsbygden.

de frivilliga nätverken utförde omfattande insatserför att hjälpa drabbade hushåll, grupper och individer.I kommun 1 (2005-06-14) användes bl.a. frivilligaresursgruppers medlemmar, fordon och material. de varredanetableradeikommunenssamverkansnätverkochfannsrepresenterade i krisberedningsstaben. I kommun 3 (2005-11-24) var civilförsvarsföreningen företrädd i kommunenskrisorganisation.enanledningvarattdet fannskommunalatjänstemän som även var civilförsvarsmedlemmar. trots attfrivilliga nätverk hade stora resurser användes de sparsamt.Kommunerna har i många fall varit tveksamma till att tahjälpavdessap.g.a.bl.a.osäkerhetomkostnaderochansvar.I kommun 2 (2005-11-14) syntes ett tydligt behov av attöka samverkan med andra aktörer. Kommunen var merrestriktivmotatt låtaorganisationersomrödakorsettadelikommunenskrishantering.somjagvaritinnepåbörderas

204


roller och ansvarsområden i krishanteringssammanhangtydliggöras. deras grundläggande projekt bör konfronterasmed de motprojekt/antiprogram som gör kommuner ochandra samhällsaktörer tveksamma till att ta vara på derasmänskligaochmateriellakompetenserochresurser.Imångasvenska kommuner har det redan etablerats kontakter ochavtal är skrivna. ett annat stort problem relaterar till defrivilligaorganisationernaskapacitetsrestriktioner.denökademedelåldernifrivilligaorganisationerminskarderasförmågaatt utföra kroppsligt arbete. många av deras uppgifter ärfysiskasomt.ex.uppsökandeverksamhet.

lokalainitiativvisadesigvaraavgörandeförflerainsatserfördrabbade,t.ex.iformavröjningavvägarochuppsökandeverksamhet.dessafrivilligaochsocialastödgrupperverkaroftautanför kommunernas kännedom. För kommunerna är detviktigtattförsökasynliggöradessanätverksmobiliseringarochfåenuppfattningomvardetfinnst.ex.resursstarkaskogsbönder,sjukvårdskunniga, större privata reservelkraftverk, traktorer,motorsågar, skogsmaskiner, kompetenser, tendenser påförebyggandelokalrisk-ochkrishantering,etc.Kommunernatjänarurettkrishanteringsperspektivpåattbevaraochutökakontakter med frivilliga och sociala stödgrupper som lrF,byalag,sockenrådm.fl.utanderasinsatserhadedesamhälligakonsekvenserna i sambandmedstormengudrunvarit långtstörreändeblev.

upparbetadesamverkansnätverkmedandraprofessionellaaktörer är av stor betydelse på såväl lokal som på regionalochnationellnivå.deberördakommunernassamarbetemedlänsstyrelsen varierade till synes.en av kommunernadeltogpålänsstyrelsenssamverkansmötensålängedevarade.detvåandrakommunernasköttekontakternapertelefonoche-post.enavanledningarnakanvaraatttvåavkommunernaliggermerperifertfrånlänsstyrelsernasresidens.tvåavkommunernamenadeatt länsstyrelsenkundehatagitsittregionalaansvarpå ett tydligare sätt. dessutom bör länsstyrelser utveckla

205


ochtydliggörasinarollersomkoordinerandeaktörochinteskapaosäkerhetochonödigaförväntningaridenkommunalakrishanteringsorganisationen.

Viktiga obligatoriska passagepunkter i krisen var el-och teleoperatörer som i flera fall agerade inom slutna ochsvårlästa svarta lådor utan att tillräckligt externt informeraoch kommunicera med drabbade myndigheter, kommuner,organisationer, hushåll och individer. Vissa el- och framföralltteleoperatörerfickutståhårdkritikfrånsåvälmedborgaresom kommunala tjänstemän. Flera kommuner saknaderepresentanter från el- och telebolagen i krisledningen.Kommunerna upplevde detta nonchalant eftersom de var istortbehovavinformationfråndessa.

olikasamverkansnätverkmellangrannkommunerförekombåde före, underoch efter stormengudrun.detta innebarutökade personella och materiella resurser. aktanter somdelas av två eller flera ofta mindre kommuner, riskerar blirhårt pressade om samtliga kommuner drabbas lika hårt.Interkommunala samarbetengynnade särskiltdekommunerdärenellerfleraendastvarlindigtdrabbade.

Informationochkommunikation

Information och kommunikation är två viktiga begrepp isamband med krishantering. I stormen gudrun fick dessabegrepp en särskild betydelse, eftersom många vanligainformations- och kommunikationskanaler slogs ut. Förkommunernavardessakanalerriktadeexterntmotomvärldenoch utbredda internt inom den egna organisationen. ÄvenförmåganatttillgodogörasiggeografiskinformationochgIshadebetydelsefördenkommunalaorganisationenochandraprofessionellastödgrupper.

206


externinformationochkommunikationI samband med stormen gudrun försökte kommunerna påolikasättinformeraochkommuniceramedochomdrabbadehushåll. olika informationskanaler, informationssystem ochinformationsåtgärdertillämpadesmedvarieradframgång.

Posten aktanterinompostenfickdagarnaefterstormenbetydelsefullaroller sominformatöreråtkommuner.tillenbörjankundesamarbetet med posten ha gått smidigare. I kommun 3(2005-11-24) var det inledningsvis svårt att få med posteni samverkansnätverken. en av anledningarna ansågs vara attkontakternamedpostenhadevaritsporadiskaochkontaktlistani planen för extraordinära händelser var dåligt uppdaterad.särkilt betydelsefulla aktanter/aktantmobiliseringar inompostenvarlantbrevbärarnaochderasfordon,lokalkännedomomhushållochvägsystem,samtvanaatttasigframiallaväder.de skötte trotsmångaoframkomligavägarpostutdelningenbraochmångaförvånadesöverderasförmågaatttasigfram,även i svårtdrabbadeområden.dehadeäven förmåganattöverföra information i båda riktningarna lantbrevbärarnakunde även ge lägesbilder till kommunen från olika utsattaorter.brevbärarnarapporteradeexempelvisomvilkahushållsomhadefullabrevlådor.

Radionlokalradion visade sig vara en mera kompetent aktant änlänsradion eftersom den kunde ge mer specifik och lokalinformation.det framkomäven skillnadermellan två län. Ikommun3(2005-11-24)uppfattadetjänstemännenattvissainvånareblevförvirradeavattradionigrannlänetvartydligareisininformationänradionidenkommuninvånarnatillhörde.det uppfattades som att länet inte tog händelsen på allvar.andraproblemuppstodikommun2(2005-11-14)närdenlokala radion inte kunde användas efter att en elberoende

207


sändare slagits ut. artefaktens disfunktion var ett stortavbräckfördenlokalainformationshanteringen.Kommunenmenade vidare att de i framtida krissituationer skulle säkraupp och utnyttja lokalradion ytterligare och då i samarbetemedcivilförsvarsföreningengåutmedlokalasändningarfleragångeromdagen.

KrisSamdet fanns ett stort behov av lokal information om framförallt elprognoser, reservel, värmestugor och när lokalainformationsmötenskullehållas.Informationenfrånkommun1 (2005-06-14) samordnades via aktantnätverket ochinformationssystemetKrissamsomredan innan startatsupptillföljdavflodvågskatastrofen.111därförkundekommunensinformatörer omedelbart ta emot samtal från utomstående.annarshadestartsträckan,enligtkommunen,varitbetydligtlängre.eninformatörfrånkommunenberättadeattdeförstasamtalenhandladeommänniskorsomintekundetasigframlängsvägarna,omvattenavbrottochomlantbrukaresomintehadevattentillsinadjur.underandradygnetefterstormenbörjade även oroliga anhöriga höra av sig. efter de förstadagarnahandlade frågornamestomnär elen skullekommatillbaka. en intressant iakttagelse i kommun 1 (2005-06-14) var att samtalen från medborgare intensifierades underhelgernaochsärskiltfråndeområdensomdrabbadesavlångaelavbrott.Förtjänstemännenvardetocksåsvårtattuppskattahurmångasomhademöjlighetattringa,eftersomtelenätetistoruträckningvarutslaget.

Ökat informationsbehovsamtalenriktadesiblanddirekttillkommunalaförvaltningaroch bolag. I kommun 3 (2005-11-24) fick hemtjänsten

111 Krissam är ett informationssystem som syftar till att ge snabb ochsamordnadochkorrektinformationisambandmedsärskildahändelser(sevidareeriksson2006).

208


många påringningar från anhöriga till vårdtagare. Kravetfrånanhörigaominformationomsärskildavårdtagareökadearbetsbelastningen och pressen på hemtjänstens personal.Kommunen upplevde som helhet även att många invånarekontaktadekommunenomsvårighetenmedattfelanmälatilltelia och för att få en prognos över när ström och el komtillbaka.

Kommunerna hade olika förutsättningar att kunnasvarapåfrågoromelprognoser.Imångafallfickdeförsökaförlita sigpåsydkrafts/eonshemsida,men ivissa fall fannsandra möjliga vägar att få information. liksom belyst ovanvar en stor fördel i kommun 2 (2005-11-14) att sydkraft/eonhadeettlokalkontorikommunenshuvudort.tackvarepersonliga kontakter kunde kommunen få information omt.ex. när strömmen skulle komma tillbaka till olika delar avkommunen.Kommun2 (2005-11-14) fungeradepå så sättsom informatör för sydkraft/eon ut mot invånarna. närströmmenintekomtillbakasomväntatkundekritikenävenriktas mot kommunen. I ett fall drabbades ett företag medett90-talanställda.närströmmenintekompåutsatttidfickkommunenkritik.

Kommunikation med media och myndigheterandra samhällsaktörer somhadekontaktmedkommunernavarmediaocholikamyndigheter.

det kan vara av betydelse att en kommun visar välviljaoch tillmötesgår kommuninvånarnas behov i samband medkriser.dettaärsärskiltviktigtnärmediabevakarochåtergerkommunernasinsatser.Ikommun2(2005-11-14)användesmassmediaförattfåutinformationtillinvånarna.Ivissafallvarmassmedia kritiska till vissa insatser och uttalanden frånkommunen.ettexempelhandladeomendiskussionmellanen politiker och den lokala tidningen angående öppnandetav offentliga lokaler. enligt kommunen öppnade man enfritidsanläggningochandralokalerförattallmänhetenskulle

209


få möjlighet att duscha, tvätta, laga mat m.m. Få invånarevisadesigutnyttjadessaanläggningar.denlokalatidningenvardockkritiskochställdesigfrågandetillvarförintedenlokalasimhallenöppnadesmedfrittinträdeförkommunensinvånare.Kommunenmenadeattkritikenvarfelriktad.detbehovsominvånarnahadehandlade,enligtkommunen,omattbl.a.lånakaminer och elkraftverk och att via vård och omsorg servavissautsatta.Ävenomkritikendefactovarfelriktadleddedenändå till minskad goodwill och andra negativa psykologiskaeffekterförkommunenochdessanställda.

enerfarenhet är attdetbörmobiliserasflerkompetentaaktantersomKrissam,informatörerellersärskildatjänstemänoch politiker för att kunna hantera inkommande frågorfrån främst media men även enkäter, krav på utvärderingaroch uppskattning av kostnader från bl.a. länsstyrelsen,socialstyrelsen och andra myndigheter. tjänstemänneni kommun 1 (2005-06-14) menade att de inte ens hannfå ordning på sin egen organisation förrän de skulle lämnaförhandsbesked om alla kostnader de haft. detta fenomenförstärkte, som ovan nämnts, bilden av länsstyrelsen somkontrollerande myndighet snarare än koordinerande aktör.alla tre kommuner uppmärksammade särskilt betydelsen avattdimensionerainformationsresursernaefterettomfattandeinformationsbehovfrånmedia,oroligaanhöriga,länsstyrelsenochandra.

InformationsmötenIallatrekommunerfannsnågonformavkontaktytamellankommunalastödgrupperochlokalagrupperingar.tjänstemäni kommun 3 (2005-11-24) hörde av sig till sockenrådenoch frågadehurde klarade situationenoch vadkommunenkunde göra. behovet av information i de drabbadebyarna var omfattande. det anordnades därför flera lokalainformationsmöten. dessa träffar tydliggjorde bl.a. el- ochtelebolagensproblemmedatthanteraomgivningenskravpå

210


informationochaktioner(seovanavsnittomel-ochtelebolag).enligt kommun 3 (2005-11-24) var det endast efter starkapåtryckningar som representanter från sydkraft/eon ochteliamedverkade.närdevältagitsigditfickdekritikförsinauppträdanden.teliaochsydkraft/eonvarenligtkommun3(2005-11-24)dåligtpålästaochhadeettovanifrånperspektivsomretadeuppinvånarna(seävenkapitel6).dettastämmeräven med de andra kommunernas uppfattningar. enrepresentant för vård-ochomsorgsförvaltningen i kommun1(2005-06-14)berättadeattenföreträdareförteliavidettmötehadeförsökt”lättaupp”stämningenmed:”ja,niharjualltidklagatpådåligtäckninghärute,detharniintelängre”.Kommunensrepresentantpåpekadevidareattbefolkningensfrustrationisjälvaverketvarriktadmotdessaföretagochintemotkommunerna i sig.Flera tjänstemän i sammakommunmenade att kritiken mot kommunen hade kunnat varaannorlundaominteskuldbördanlagtspåel-ochtelebolagen.

Interninformationochkommunikation

Intern informationshanteringunder intervjuerna framkommer som redan nämntsbetydelsen av att ha mobiliserat kompetenta aktanter somtjänstemän,kanaler,rutiner,arbetsscheman,systemm.m.förden ökade hanteringen av information och kommunikationsom en kris ger upphov till. enligt kommun 3 (2005-11-24)varenviktigerfarenhetattförstspridaochsynkroniseraden interna informationen innan man gick ut externt. attsamordnadeninterna informationenärnödvändigtbl.a. förattminska ryktesspridningar och riskenmedolika budskap.tjänstemännen påpekade också att fel signaler lätt kanleda till minskat förtroende för kommunen. Även i deninterna organisationen ifrågasattes informationsspridningen.erfarenheterna visade att vissa förvaltningar och enheter,exempelvis hemtjänsten, inte fick den information och

211


varningar som de borde ha fått, samtidigt som andrasamhällsaktörer som exempelvis Vägverket tidigt hadeinformerat och förbjudit sin personal att ge sig ut understormen.

ett annat återkommande dilemma som kan kopplastill intern information och kommunikation var bristen påhelhetssyn. tjänstemän i kommunerna betonade vikten avatt så tidigt sommöjligt fåen lägesbildöverhändelsenochdess konsekvenser. I kommun 1 (2005-06-14) menadede intervjuade att det fanns en brist på bl.a. en gemensamregional och i viss mån nationell lägesbild gällande var detfanns resurseroch vilkaområden somvarmestutsatta.Föratt uppnå detta krävs en mobilisering och upprätthållandeav aktanter i tidoch rum.aktantnätverkenmåstedessutominnehållaallacentralaaktanter,vilketintevarfalletisambandmedstormengudruneftersombl.a.el-ochteleoperatörernasrollersomobligatoriskapassagepunkterhavererade(kommun32005-11-24).

enkompetentaktantmedpotentialsomlyftesframunderalla tre fokusgruppintervjuer var geografiska informations-system(gIs).

GISaktanten gIs har förmåga att utföra särskilda uppgifter iolika nätverksstabiliseringar. gIs användes både operativt,d.v.s. direkt i denpågående krishanteringenoch strategiskt,bl.a.iledningsnätverkförplaneringochbeslutsstöd.Konkrethandladedetbl.a.omattgegeografiskalägesbilderöverel,teleochpotentielltutsattainvånaresamtatttaframuppdateradefältkartor(önnerforsm.fl.2007).

tjänstemännen i kommunerna vill således öka möjlig-heterna att använda kompetenta aktanter som gIs ochrumsliga informations- och beslutsstödssystem - sdss (seävenkap3).Kommun3(2005-11-24)villbl.a.användagIsochrumsliginformationvidlänsstyrelsenssamverkansmöten.

212


gIs och radiokommunikationssystemet rakel112 nämndessom två system som skulle kunna underlätta möjligheternaatt få fram en samordnad lägesbild. Vissa länsstyrelser ochkommuner tog fram underlag till olika krislednings- ochsamordningsmöten. ett sådant exempel ses i figur 7.1. devitaområdenasaknadehelt täckningavmobiloperatörerviden bestämd tidpunkt. dessa vita fläckar skulle kunna varatänkbara för vidare prioriterade insatser som exempelvisuppsökandeverksamhet.gIskanbeskrivassomenimmutable mobileochkompetentaktantsomrörsigitidochrumochmellanolikastabilanätverk.en separat studie i ytterligare tre kommuner visar att gIs-användningen varierade (önnerfors 2006; önnerfors, m.fl.2007).ett intressantresultat frånstudienvisaratt systemenoch kunskapen om dess användning måste kompletterasmed lokalkunskap.dettabekräftas ikommun3(2005-11-24)därgIsanvändes föratt lokaliseraområdensomskulleprioriteras för placering av elkraftverk.Kommunen användebl.a.lägesrelateradinformationomäldreochbarnfamiljerföratt utföra dessa lokaliseringar. strategierna visade sig dockintefungeraheltochhålletiverkligheten.detuppstodbl.a.problemmedattförsökatransporteraochfåframelaggregattillutvaldaområden.Ikommun2(2005-11-14)diskuteradesliknande gIs-tillämpningar som t.ex. att lokalisera olikaålderskategorier och andra potentiellt utsatta personer somintevar registreradevårdtagare.analysernautfördesaldrig ipraktiken.

112 raKel beskrivs som ett gemensamt system för radiokommunikationdär flera organisationer i samhället kan kommunicera med varandra,t.ex.kommuner,statligamyndigheter,blåljusorganisationerochprivataföretagsomelnäts-ochelleverantörer.(sevidareraKel2007-05-04).systemet är idag satt i bruk i delar av sverige, bl.a. i skåne (raKel2009-08-25).

213


Informationochkommunikation–sammanfattandeanalysochslutsatser

närdevanliga informations-ochkommunikationskanalernaslogs ut tillfördes stabila aktantmobiliseringar inom postenoch lokalradion till kommunernas informationsnätverk.lantbrevbärarna, deras goda kännedom om lokala för-hållanden och förmåga att ta sig fram via alternativa vägar,kundeviasinafordonbådeföramedsiginformationutochrapportera till kommunenom läget i vissautsattaområden.lokalradionvisadesigvarakompetentareänlänsradioniattgemer lokalspecifik information.lokalradionbördockökasin förmåga att upprätta flytande topologi och minska sittberoendeavobligatoriskapassagepunkter somdetordinarieelsystemet.

Kommunernaböravsätta tillräckligtmedresurser förattkunna tillmötesgå informationsbehovet från drabbade, an-

Figur7.1.Kartaöverenmobiloperatörstäckningöverettstormdrabbatområde17januari2005(Källa:länsstyrelseniKronobergslän2006).Figur 7.1. Karta över en mobiloperatörs täckning över ett stormdrabbat område 17 januari. 2005. (Källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län 2006).

TECKENFÖRKLARING

Ingen täckning

Varierande täckning

God täckning

Ort 3

Ort 4

Ort 1

Ort 2

214


höriga,media, länsstyrelser, socialstyrelsenm.fl.Krissamut-gjordeenkompetentaktantpåsåsättattinformationshante-ringssystemetökadesamordningenochkommunikationsmöj-ligheterna inomprofessionella stödgrupperochmedutsattahushåll. det kommunala informationsnätverket kunde upp-rätthållas,vilketvarviktigtförbådedeninternaochexternakommunikationen och informationen. I kontakterna medhushållenmärktesenintensifieringavkommunikationenun-derhelgerna,vilketkantolkasattdetvardåmångamedlem-marvarhemmafrånsinaarbetenochnödgadeattförsökatill-godose grundläggande behov och upprätthålla projekt sommathållningochtekniskochsocialomsorg.

analysentydliggörocksåbetydelsenavaktantmobiliseringarmed informatörer eller andra särskilda tjänstemän, tekniskutrustning,rutinerm.m.somkansamordnaochhanteradetökadeinformationsbehovetfrånframföralltmediaochandramyndigheter.Isambandmedstormengudrunexponeradesansvariga, bl.a. kommunanställda i media. exempel från enkommun visar att felaktiga handlanden och yttranden kanminskakommunensgoodwillochökapressenpådeanställda.

behovetavinformationidrabbadeområdenvarstort.pålokalainformationsträffarfickhushållsmedlemmarmöjligheterattställadirektafrågortillkommunerochel-ochtelebolag-en.mötenaförtydligadeföretagensproblemmedatthanteraomvärldenskravpåinformationochhandlingar.representan-ter fråndessaprivatabolagfick i efterhandkritik för attdeintekundesvarapåfrågorna,attdeintekändetillbygdernaochattdeuppfattadessomarroganta.situationenvarproble-matiskeftersomel-ochtelebolagenfungeradesomobligato-riska passagepunkter i de professionella nätverken. samtligasamhällsaktörervarberoendeavel-ochtelebolagensinforma-tion,samverkanochinsatser.derasageranden,förmågaochoförmågaattinformeraochagerablevdärförettövergripandesamtalsämneunderrespons-ochåteruppbyggnadsfasen.Fort-farandelångtefteråtärkritikenfrånmedborgareochkommu-

215


neromfattande,särskiltmotteliaförattdevaritlångsammamedattgrävanedteleledningar.

aktantmobiliseringarmedinformations-ochkommunika-tionsprojektbörocksåomfattadeninternainformationshan-teringen. personal i vissa förvaltningar upplevde att det varsvårtatthållasiguppdateradochattgeensamladbilduttillmedborgarna.problemetbottnariframföralltsvårigheternaatt skapaengemensam lägesbildmedhjälpavfleracentralaaktanter,framföralltel-ochtelebolagen.

olika system t.ex. radiokommunikationssystemet rakeloch särskilt gIs framhålls som kompetenta aktanter medpotential att öka informations- och samverkansnätverkenskrishanteringsförmåga. Internationellt finns studier sombekräftar gIs betydelse i krishanteringssammanhang medinriktningpåsårbarahushållochområden(sebl.a.Cutter2003;morrow1999;thomasm.fl.2006).gIsärävenenvärdefullaktant tack vare systemens analytiska och visuella fördelaroch inteminstmobilitetmellanolikanätverksstabiliseringar.systemenbidrart.ex.tillattskapaöversiktochkontrollöverdrabbadeochberördaområden.gIs skall även ses somettkomplement till andra spatiala beslutssystem (thomas m.fl.2006)ochlokalkunskap.

påfrestningar

de kommunala stödgrupperna utsattes för påfrestningar iformavprioriteringar,risker,ansvarochökadeexternakrav.

prioriteringarochriskerI många kommuner var det inledande läget kaotiskt ochförvirrat.Idennaovanasituationpåpekadekommun1(2005-06-14)svårighetenmedatthittarättprioriteringsordningpåolikauppgiftersomskullelösas.entjänstemanikommunenframhöll exempelvis att det tog nästan ett dygn att fåkrisledningsnämnden att inse att det viktigaste inte var om

216


skolorna skulle öppnas på måndagen, utan att få igångakuta insatser för befolkningen. samtidigt påpekade sammapersonattfråganomskolorvarviktigmenattdeninteskulleprioriterasidetinitialaskedet.

ansvar och engagemang för utsatta medmänniskor fickiblandställasmotdenegnapersonalens säkerhet.dettaficksärskilt personal från krishanterings- och omsorgsnätverkenerfara.deanställdautsattesig förstorariskerunderarbetetmed att försöka tillgodose hushålls behov, exempelvisvid avancerade vårdbehov som t.ex. dialys-, insulin- ochsyrgasbehandlingm.m.Ivissa fallbedömdes riskerna till attvara för omfattande. Inom räddningstjänsten i kommun 1(2005-06-14) beslutades att dra tillbaka alla styrkor en bitinpåstormnattendåenbrandmanhadeskadatsallvarligtavettfalletträd.enrepresentantfrånkommun2(2005-11-14)påpekadedessutomatt räddningstjänsten inte är specialisterpåattröjastormfälldskog.enskadadbrandmanikommun2 (2005-11-14) var en av få olycksdrabbade i relation tillinsatserna.

motprojekt eller antiprogram handlar om ansvar ochrisker.personalinomhemtjänstochhemsjukvårdikommun3(2005-11-24)vittnadeomstorariskerochincidentermedträdsomföllinärhetenavderasbilarochhurdeblevinstängdamellanstormfälldaträd.personalenhadesjälvsvårigheterattuppskattariskerna.degavsigimångafallivägtillföljdavattmångasituationeruppfattadessomakuta,t.ex.förattmångavårdtagaregreps avpanikoch ringde efterhjälp. I vissa falldärdetvaromöjligtattkommaframkundeändåsituationenlösas.ett sådant exempel varnär kommun3 (2005-11-24)användesigavvård-ochomsorgspersonalsomboddeinomvissaisoleradeområden.

personalenikommun3(2005-11-24)påpekadeattdeinteärvilligatillattutsättasigförliknanderiskerisambandmedframtidahändelser.Iställetmenadedeattdetkommerattställasettstörreansvarpåpatienternaochderasanhöriga.dettakan

217


bli en svårighet, eftersom inte alla vård-ochomsorgstagarehar anhörigapånärahåll och attde enligt socialtjänstlagen(2001:453)harrätt tillomvårdnad.enligtflerakommunalatjänstemänikommun3(2005-11-24)kommerettstortansvarattvilapådeolikaförvaltningarnascheferattförsökauppskattaden egna personalens säkerhet. hemtjänstpersonalen ikommun3(2005-11-24)varkritiskmotarbetsledningenochattingenbryddesigomderassituationellerensfrågadeomhurdemådde.Föromsorgsnätverken, som intehar sammauppsättningaraktanteriformavmänniskor,kompetens,vanaoch erfarenheter som krishanteringsnätverken, har följdenblivit att de ser över sina projekt och verksamheter införliknandehändelserochintetillåtert.ex.nattpatrullerattkörautistormutaneskort.

besparingarochkrisberedskapandra motprojekt till en förbättrad krishanteringsförmågakan vara relaterade till ekonomi och besparingar. samtidigtsomomsorgsnätverkenbevisligenärnyckelaktörerisambandmedkrisersomstormengudrunärdeekonomiskaramarnaofta hårt ansträngda, särskilt när befolkningen blir äldreoch vårdbehoven ökar. rationaliseringar kan påverka deraskrishanteringsförmåga. ett exempel på detta härrör frånkommun 3 (2005-11-24). I denna kommun evakueradesett flertal personer till äldreboenden. strax innan hadesocialförvaltningenbeslutatattlägganerettaväldreboendena.Istället förattbelastadeandraordinarieäldreboendenaochtömmaenhetensåkomdentillmaximalanvändning.Fyratillfempersonerplaceradesisammarum,motnormaltenperson.trotsdetstorabehovetisambandmedstormengudrunblevenheten nedlagd efter den tidigare planen. det hela visarocksåattenextraordinärhändelseintebehöverpåverkadenordinarie verksamhetsplanen. på frågan hur evakueringenskullehasettutvidenmotsvarandesituationislutetav2005ochibörjanav2006,svararförvaltningschefenattdåskulle

218


man få ta till andra offentliga byggnader som idrottshallareller liknande.det skulle,menade en annan tjänsteman,haskapatstorasvårigheter föräldremedsärskildabehov,vilketsamtidigtskullehaminskatkommunensmöjligheterattmötadeutsattasgrundläggandebehov.

Insatserochutmattningstendenserplaner, rutiner och erfarenhet utgör viktig aktanter ikrishanteringsprojekt.omdetintegesutrymmeförplaneringocheftertänksamhetkankonsekvensernablikostsamma.ettvanligt misstag var att låta större delen av personalstyrkanarbeta under långa pass. Följderna blev att personalstyrkantröttades ut. problemet uppmärksammades i kommun 1(2005-06-14),mentrotsdettablevpersonalenhårtansträngd.en anledning var de inledande dygnens intensiva arbete.omfattande resurser från krishanteringsnätverken fick sättasinföratthjälpanödställda.brandmänfickundsättapersoneribilarsomfåttträdöversig.Ävenryktenkundekostapersonalochresurser.ettexempelvarnärräddningstjänstenikommun2(2005-11-14)mobiliseradestoramängderaktanteri formav bilar, personal, skydds- och röjningsutrustning m.m. föratt försöka undsätta en invånare, vars hund hittats, mensjälv troddes vara försvunnen bland fallna träd. För attundvika riskerna utnyttjades i vissa fall särkilt kvalificeradeochmobilaaktanter.Ikommun1(2005-06-14)utnyttjadesförsvarsmaktens helikoptrar för att hämta personer medsärskildahjälpbehovsomintekundenåsviamarktransporter,däriblanddialyspatienter.Ävenbandvagnar användes,bl.a. ikommun3(2005-11-24)förattundsättaenkvinnasomföttbarnihemmet.

Kravpåflexibiliteten krisorganisation bör således vara flexibel för att kunnaarbeta så länge somkrisen varar.detta ställer stora krav påde individersommedverkarmenävenpåderas familjeroch

219


anhöriga eftersom såväl arbetstider som insatser kan skiljasig från ordinarie förhållanden. beredskapssamordnaren ikommun3(2005-11-24)påpekarattmångatjänstemänsominte arbetar inom t.ex. räddningstjänst saknardenvanaochrutinförattkunnaklaraavplötsligaförändringarocheventuelltförvärrade lägen. en informatör i samma kommun beskrevhurdevartvungnaattarbetaandratideränvardagarochhurde fick försöka anpassa sig till detta. Informatören menadeattmångavarinställdapåattkrisenskullevarakortvarigochattmansaknadestrategierföralternativahändelseutvecklingard.v.somfall(seovananvsnittTre kommuners krishantering – en översikt).Iefterhandvisadedetsigävenattbemanningeniinformationsnätverkenvarotillräcklig.arbetsinsatsernavarpågränsenavvadflerakommunalatjänstemänorkademed.

otydligtansvarett annat ämne som diskuterades i kommun 1 (2005-06-14) och kommun 3 (2005-11-24) handlade omansvarsförhållanden. diskussionen handlade om vadkommuninvånarna kan förvänta sig av kommunen och vadde själva måste stå för. Vissa av tjänstemännen menade attdet fanns invånare som ställde höga krav på professionellastödgrupper, däribland kommunerna. I kommun 1 (2005-06-14) menade en tjänsteman vidare att boendeplatseni sig ställer krav på hushållet. att exempelvis bosätta sig pålandsbygdeninnebärattmanmåsteseöversinegenberedskapochtaettansvarsåattmanklararsigmedanmanväntarpåmyndigheternas insatser. Förväntningarna tenderade ocksåvara åldersrelaterade. Kraven på kommuner och andrastödgrupper var, enligt tjänstemän i alla tre kommunerna,störrefrånhushållmedyngremedlemmar.Kravenbörenligten tjänsteman i kommun 1 (2005-06-14) sättas i relationtilldetegnaansvaretochtypavstöd.tjänstemannenmenarvidareattdetärenmedborgerligskyldighetatttadelavdeninformationsommyndigheternagerpåwebbsidor,läns-och

220


lokalradion. att skapa en krismedvetenhet kan dock varasvårt.Ikommun3(2005-11-24)harmanbl.a.försöktattisamarbete med Civilförsvarsföreningen, utbilda allmänheteni egen beredskap. Initiativet väckte dock inte något störreintresse(seävennieminenKristofersson2007a).

nyckelpersoneren sårbarhet i de kommunala stödgrupperna är att vissakompetentaaktanter,oftamänskliganyckelpersoner,oftasaknarersättare.dessakanavpersonligaskält.ex.tvingastahandombarn,vårdaanhörigaellerattskötaomsinprivataegendom.sådanapersonerfinns lite varstans i kommunen,exempelvispå räddningstjänsten, i vården eller på webbredaktionen.I kommun 3 (2005-11-24) tvingades exempelvis personalfrån vård- och omsorg att stanna hemma hos sina barn föratt vissa förskoleavdelningar var stängda. För att undvikaliknande kompetensbortfall i framtida kriser bör, enligt entjänstemanikommun3(2005-11-24),dessapersonerbackasuppmedt.ex.barnpassning,vårdavanhöriga,hushållsskötseloch annat som stjäl tid från deras professionella roller.

påfrestningarpåkommunalaaktantnätverk–sammanfattandeanalysochslutsatser

olika påfrestningar satte de kommunala aktantnätverkenpå provochpåverkadepå så sätt hushålls externt bestämdakrishanteringsförmåga.dilemmanuppstodnärtjänstemännenssäkerhetställdesmotutsattagruppers,hushållsochindividershjälpbehov. särskilt i stormens inledning sattes omfattanderesurser in för att undsätta nödställda. personalen i dekommunala krisberedskaps- och omsorgsnätverken arbetadehårt och länge samt utsattes för stora risker. Intensivtarbete och långa pass samt stora krav på tillgänglighet ochflexibilitetbidrogtillattdelaravpersonalenidekommunalaaktantnätverken uttröttades. Förhållandena med oordningochavsaknadavrutinerförkrishanteringvarliknandeiandra

221


professionella stödgrupper (Vetlanda-posten 2005-02-04b).I kriser inträffar ofta att aktanter måste ställas mot andra,relationernagällersåvälmänniskorochting.tjänstemänfrånsamtliga intervjuade kommuner menade att de i framtidenskulleblirmeråterhållsammaochtamindrerisker.ansvarettillkommermerpåanhörigaochdesomkommerattvaraibehovavvårdellerhjälp.dettaöverrensstämmermedtendensernaattansvaretökarfördenenskildeisambandmedkriserocholyckor(lag2003:778omskyddmotolyckor).tilldetskalltilläggasattdedomänstrukturersomstyransvarsförhållandenmellan myndigheter och medborgare i kris idag är diffusa.ettexempel frånstormenvisarpåosäkerhet iansvarmellanmedborgarens skyldighet att ta del av information ochkommunernaspliktattinformera.deförhållandensområddeisambandmedstormenförsvåradebäggepartershandlande.

Kommunala besparingar och nedskärningar kan ses sommotprojekt till professionella stödgruppers projekt som gårutpåattökakrishanteringsförmågan.hushållmedbegränsadintern krishanteringsförmåga kan bli ännu sårbarare omden externa krishanteringsförmågan minskar. exempel frånintervjuernavittnaromfärreplatserpåvårdhemochattflermåstevårdasisinahem.

Inom den kommunala krisorganisationen verkade oftafleravärdefullamänskligaaktanterellernyckelpersoner.dessabidrogtillattunderkrisenpåolikasättupprätthålla,utvecklaoch stärka krishanteringen. nyckelpersoner i samband medstormen gudrun fanns lite överallt, men utgjordes framförallt av personal från räddningstjänst, kommunledning,krisgrupper,sjukvård-ochinformationsenheter.Fleraavdessahade förvaltningsövergripande funktioner och verkade somobligatoriska passagepunkter, exempelvis säkerhetsansvarigaochberedskapssamordnare,webb-ochinformationsansvariga,personalpåtekniskaförvaltningen.dessapersonerbörunderkriserbackasuppavandrapersonerochaktanterförattminskadetprivataansvaretmedt.ex.vårdavbarnelleranhörigaellerskötselavhushållet.

222


slutsatserfrånanalysenavkommunersstödtillutsattahushåll

I analysen lyfts fem kommunala aktantmobiliseringar framsom viktiga för undsättning och andra former av stöd tillhushållen.dessabenämnskrishanterings-, omsorgs-, lednings-, samverkans- och informationsnätverk.

Krishanteringsnätverkenbestodfrämstavräddningstjänst,ambulans,ochivissmånkommunalaförvaltningars/enheters/bolags personal och aktanter. Krishanteringsnätverken varintensiva i stormens akuta fas och gav direkt stöd, främstinstrumentellaochivissmåninformationsmässiga,tillhushållengenomexempelvisakutundsättning,evakueringarmenävenettvisstinformations-ochkommunikationsstöd.Kompetentaaktantersomkanlyftasframvarframföralltmänniskormedförmågor som kroppsligt arbete, lokalsinne, service- ochorganisationsförmågaochvanamedsvåra förhållandensamttekniskutrustningsomfordon,motorsågar,reservelverk,ochkaminer.blandmotprojektenfannsarbetsbelastningochstortrisktagandeförpersonalen.

Omsorgsnätverken bestod av främst personal från social-,vårdochomsorgsförvaltningar(hemtjänstochhemsjukvård/primärvård). omsorgsnätverken var verksamma både före,under och efter krisen. de gav direkta instrumentella sominformationsmässigaochemotionellastödtillhushålleniformavmat,dryckochannanlivsmedelsamtsamtal,sjukhjälpochannan omsorg (t.ex. städning). de evakuerade även äldre,sjuka och andra med särskilda stödbehov. betydelsefullaaktantervarpersonalmedlokalsinne,kunskapomochkänslaför människors olika instrumentella, informationsmässigaoch emotionella hjälpbehov samt register, telefoner (närde fungerade) bilar, städutrustning, mat och livsmedel.omsorgsnätverkensprojektstördesframföralltavattdeintekundenåvårdtagaregenomtelefon,fysiskabarriäreriformav

223


blockeradevägar,riskeridetakutaskedet,storarbetsbelastningochlångaarbetspass.

Ledningsnätverken bestodfrämstavnormativt/strategisktbeslutsfattande och operativa ledningsfunktioner somkrisledningsnämnder, krisledningsstaber eller motsvarandesamt tillhörande och särskilt betydelsefulla aktanter somledningsrum, datorutrustning, krisledningsplaner ochgeografiska informationssystem. de normativa/strategiskaledningsfunktionerna var bemannade av ledamöterfrån kommunstyrelser, förvaltnings- och enhetschefer,beredskapssamordnare, säkerhetschefer och i vissa fallrepresentanterfrånel-ochtelebolag,frivilligaorganisationer,militärenochlänsstyrelsen.deoperativaledningsfunktionerabestodavpersonal frånräddningstjänst,ambulansoch ivissmån frivilliga organisationer och militär. ledningsnätverkenvar igång redan i stormens inledning, särskilt de operativafunktionerna. ledningsnätverken gav indirekt stöd tillhushållengenombeslutomexempelvis tillhandahållande avvärmestugor och andra offentliga lokaler, reservelaggregat,kaminer och andra resurser. de stod också för samordningav resurser, upprättande av samband mellan olikasamhällsaktörer, konsulterande och tillkallande av externaaktanter. ledningsnätverken underlättade således för andradirektstödjande stödgrupper, exempelvis genom att utifrånregisterochgeografiska informationssystem (gIs) lokaliserautsatta hushåll. motprojekten utgjordes av förvirring, bristpå erfarenheter och övergripande kontroll. Konsekvensernakunde vara hård belastning på och stora risker för personalfrånvissakommunalaförvaltningar,enheterochbolag.andraproblemutgjordesavdiffusaansvarsförhållanden,dels inomkommunerna, t.ex. mellan normativ/strategisk ledning ochoperativ ledningochdelsmotmedborgare/hushåll omvadsom var kommunernas respektive medborgarnas/hushållensansvar.

Samverkansnätverken utgjordes främst av kommunen

224


och andra professionella, frivilliga och sociala grupper somexempelvis länsstyrelsen, sydkraft/eon, telia och andrateleoperatörer, vägverket, sos-alarm, posten, lokal- ochregionalradion,försvaret,frivilligaorganisationer,lrF,polis,landstinget, lokala föreningar, hushåll, svenska kyrkan ochandra samfund. dessa var viktiga för både det direkta ochindirekta stödet till hushållen. Även samverkansnätverkenprägladesavotydligaansvarsförhållanden,rollerochförmågormellan regioner, (grann-)kommuner, sociala- och frivilligastödgrupper, tele- och elbolag. exempelvis var sociala ochfrivilliganätverkensrollerochförmågaoklaraförkommunerna.Kommunerna bör synliggöra och ta till vara tendenser tilletableradelokalaaktantmobiliseringardärlrFharensärskildcentralroll.Ävensamverkanmellankommuner,länsstyrelser,el-ochteleoperatörerbehöversesöverochutvecklasförattundvika osäkerhet och onödiga förväntningar mellan olikasamhällsaktörer.el-ochtelebolagmåsteblitillgängligareikrisochkommunerochlänsstyrelserbättrepåattinvolveradessaaktörerideförebyggandeochförberedandefaserna.

Informationsnätverken bestod främst av kommunala in-formatörerochandratjänstemänvarsprojektochaktivitetervarattrapporteraochkommunicerainterntinomdenkom-munalaorganisationenochexterntuttillmedborgarna/hus-hållen,mediaochandramyndigheter.Informationsnätverkenopereradebådedirektochindirektinformationsmässigtmothushållen.direktinformationsmässigtstödgavsgenomkom-munernaskommunväxlar,informatörerochandratjänstemän.Indirektinformationsmässigtstödgavsviasamverkansnätver-ken.Inominformationsnätverkenfannsivissakommunerin-formationsstödssystemsåsomKrissamochgIs,vilkaupplev-des reducerakopplingsrestriktionerochöka samordningen isamverkansnätverket.blandmotprojekten fanns deutslagnainternet-ochtelefonförbindelserna.Kommunernamobilisera-dedärförandrakompetentaaktantertillinformationsnätverk-en t.ex. posten, radion (särkilt lokalradion) och i viss mån

225


dagstidningar.Även lokala informationsmötenanordnandes,vilkabl.a.synliggjordekopplingsrestriktionermellantele-ocheldistributörerochomvärlden.ettannatmotprojektvarsvå-righetenförinformatörernaattgeensamladlägesinformationtillinvånarna.behovetavinformationfrånnyckelaktörersomel-ochtelebolagvarstörreändensomlevererades.

de kommunala aktantnätverkens förmåga att tillgodosehushållens hjälpbehov kan således relateras till en komplexsammansättningavpåverkandeelementsomkrishanterings-,lednings- och omsorgsnätverkens uppfattning om utsattahushåll,strategierförstödtilldessahushåll,hursamverkans-nätverken inom och utanför kommunen såg ut och ut-vecklades, hur informationsnätverken fungerade internt ochexternt,hurledningsnätverkenprioriterade,togochfördeladeansvar samthurpersonalenanvändesochutsattes för risker.antiprojektsombesparingar,utmattningstendenser,otydligaansvarochriskförattnyckelpersonermåstelämnasinaposterav privata skäl försvårade krishanteringen. de kommunalaaktantnätverken var en väsentlig del av de professionellastödgruppernas förmåga att direkt eller indirekt hjälpadrabbadehushåll.

dekommunalaaktantnätverkenskallsessomöverlappandebåde inåt och utåt eftersom aktanter som människor ochartefakter kan ha funktioner och roller inom flera nätverk.dessa aktanter kan således framhållas somextra värdefulla ikrisereftersomdekanbeskrivasmedförmågorsomkanledatillolikaformeravnätverksstabilitetochframföralltförbättrarelationen mellan olika ansamlingar aktanter. exempel frånstormen gudrun visar att en kommuninformatör kunde haen ordinarie roll inom en förvaltning, en förvaltningschefkunde ingå i en stab samtidigt som han eller hon arbetadepraktiskt inom sin egen organisation, en tjänstemankunde samtidigt vara central i sin hemmiljö och den lokalakrishanteringen. det finns även exempel på att personalfrån kommunala ledningsnätverk var medlemmar i frivilliga

226


nätverk, t.ex. civilförsvarsföreningen. genom kompetentaaktanter som Krissam koordinerades information inåt ochutåt i kommunen. mobila reservelaggregat flyttades runtochgavförsörjningavelochvärmetillskolor,äldreboendenochbyar.lantbrevbärarna förmedlade livsviktig informationtill såväl professionella stödgrupper som hushållen. lrFsamordnadelokalainsatser.gIskundegeledningsnätverkenbeslutsunderlagsamtidigtsomdefrivilliganätverkenkundefåtillgångtillkartorförarbeteifält.

I nästa kapitel presenteras en utifrån från detta ochföregående kapitel en utvecklad teoretisk analysmodell.dessutom utförsensårbarhetsanalysavolikahushåll.

227

KapItel8sårbaraoChrobustahushåll

syftet med detta kapitel är att utveckla analysmodellenför hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter ochexemplifiera hur den utformade begreppsapparaten kananvändassomstödvidensårbarhetsanalysavdrabbadehushållmedutgångspunktistormengudrun.

Inledningsvispresenterasenutvecklingavdenanalysmodellsom formulerades i kapitel 4 (figur 4.2). den utvecklademodellen bygger på analys och slutsatser från kapitel 6och 7. därefter relateras begränsande och förstärkandekrishanteringsförmågor med sårbarhet respektive robusthet.Förattvisapådenteoretiskabegreppsapparatenstillämpbarhetanalyserasvidarefyraenskildahushållsberättelser.Idetsistaavsnittetdiskuterashushållssårbaraochrobustatillstånditidochrum

utVeCKladanalysmodell

utifrån empirigenomgången och den teoretiska begrepps-utvecklingenpresenterashärenutveckladanalysmodell(figur8.1)somkanfungerasomutgångspunktförbeskrivningochanalysavinternochexternkrishanteringsförmågaisambandmedenstörrekrisellerkatastrof.

Ikapitel6identifieradesochutveckladesmedhjälpavhus-hållsempirinvadsomkonstituerarinternochexternkrishan-teringsförmåga.• deninre krishanteringsförmågan (IKhF)konstituerasav

hushåll och dess aktanters fysiska, ekonomiska, mentala och materiella förmåga att utifrån sina domänstrukturer och nätverkstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att tillgodose hushållsmedlemmarnas grundläggande behov.

228


• denexterna krishanteringsförmågan (EKHF)konstituerasavsociala,frivilligaochprofessionellastödgruppersochdessaktantersförmågaatt utifrån sina domäner och nätverksstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att samverka med och tillgodose hushåll och dess medlemmars grundläggande behov.

• stödenkanvaradirektaochindirektasamtinstrumen-tella/bidragande,emotionella,ochinformationsmässiga.

Intern krishan-teringsförmåga (IKHF) -

Hushåll och dess aktanters fysiska, ekonomiska, men-tala och materiella förmåga att utifrån sina domänstrukturer och nätverkstabili-seringar upprätthålla och utveckla projekt för att tillgodose hushållsmedlemmar-nas grundläggande behov.

Projekt:

Mathållning

Tekniska resurs-flöden och teknisk omsorg

Psykosocial och ekonomisk trygghet och omsorg

Grundläggande behov

Fysiologiska behov: Mat och vatten, el, värme, sanitet, kom-munikationsmedel, tekniska apparater (artefakter), m.m.

Trygghetsbehov och sociala behov: Socialt utbyte och olika typer av psykosocialt stöd och omsorg, likvider, försäkringar m.m.

Extern krishanteringsförmåga (EKHF) – Sociala, frivilliga och professionella stödgruppers och dess aktanters förmåga att utifrån sina domäner och nät-verksstabiliseringar upprätthålla och utveckla projekt för att samverka med och tillgodose hushåll och dess medlemmars grundläggande behov.

• Sociala stödgrupper utgörs av anhöriga, släktingar, andra hushåll, grannar, vänner och bekanta utanför hushållet.

• Professionella stödgrupper utgörs av bl.a. länsstyrelser, polis, privata bolag och kommuner, Betydelsefulla kommunala aktantnätverk/aktantmobilise-ringar i kris omfattar bl.a: - Krishanteringsnätverk - Omsorgsnätverk - Ledningsnätverk - Samverkansnätverk - Informationsnätverk

• Frivilliga stödgrupper utgörs av LRF, Röda Korset, Civilförsvarsföreningar och andra frivilligorganisationer och resursgrupper.

Dessa kan ge hushållen olika former av direkt eller indirekt stöd:

• Instrumentellt eller bidragande stöd, t.ex. praktisk och finansiell hjälp.

• Emotionellt stöd, t.ex. omtanke, uppmuntran, tillit och förståelse.

• Informationsmässigt stöd, t.ex. information, upplysning och guidning.

Figur8.1.utveckladanalysmodell(jämförmedfigur4.2).

229

sårbaraoChrobustahushåll

Ikapitel7identifieradesochanalyseradesmedhjälpavkom-munempirinolikakommunalastödjandeaktantnätverk.

• Ikommunerna,somvarcentralaideprofessionelladirektaochindirektastödgrupperna,identifieradesolikastabilaaktantnätverk/aktantmobiliseringar.dessautgjordesavkrishanterings-,omsorgs-,lednings,samverkans-ochinformationsnätverk.

Förutomanalysmodellenfinnsåtskilligabegrepp från främstant, tidsgeografi och andra teoribildningar som använtsvidanalysavempirin ikapitel6och7.begreppen,vilkadeflestaharbehandlats ikapitel2-4,harbidragittillattbelysaolika kollektiv av stabila och instabilamaterialiteter av icke-mänskliga och mänskliga entiteter och dimensioner av densociotekniskakrishanteringsprocesssomstormengudrungavupphov till. analysen lyfter dessutom fram egenskaper ochelementsombegränsarochförstärkerIKhFocheKhF.

sårbarhetoChrobusthet

hittills har fokus legat på hushålls interna och externaaktantnätverks krishanteringsförmåga och projekt för atttillgodose hushålls grundläggande behov. I detta kapitelkommerbegreppensårbarhetochrobusthetattanvändassomettkomplementärtochnyanseratperspektiv.Itvådefinitioneri kapitel 3 härleds sårbarhet till människors, gruppers ochhushållsoförmågaattförutse,ståemot,hanteraochåterhämtasig från en specifik påfrestning. robusthet handlar i enklatermerommotsatsen,d.v.s. förmåganatt förutse, ståemot,hanteraochåterhämtasigfrånensvårpåfrestning,idethärfallet en större kris eller katastrof.113 sårbarhet kan således

113 robusthetkanävenikortareformdefinierassom”förmåganattöverlevautmaningar”(bergströmm.fl.1998:7;seävenolofsson2001).

230


kopplastillbegränsadinternochexternkrishanteringsförmåga(oförmåga) medan robusthet relateras till motsatsen, d.v.s.förstärkt intern och extern hanteringsförmåga. relationengörattdeelementrespektiveegenskapersombegränsadeochförstärkte hushållens krishanteringsförmåga i samband medgudrunävenkanfungerasomstödvidanalysavsårbaraochrobustahushåll.

begränsandeelement

medutgångspunktfrånanalysenochslutsatserikapitel6ochkapitel7,kansårbarahushållsåledesbindastillelementochegenskapersombegränsarderaskrishanteringsförmåga.

sårbarhetkanuppkommagenomatt:• hushållenharenbegränsad fysisk krishanteringsförmåga

p.g.a.kroppsligaochbiologiskabegränsningarellerkapacitetsrestriktioner,t.ex.högålder,handikapp,skador,dödsfall,hårdarbetsbelastning,utarbetningmedsvårigheterattåterhämtasig,begränsadmobilitetochtekniskräckvidd.

• hushållenharenbegränsad ekonomisk krishanterings-förmågap.g.a.bristandetillgångtillpengar,krediter,försäkringar,bristpåkunskapochkompetensomekono-miskafrågor.

• hushållenharenbegränsad mental krishanterings-förmåga,p.g.a.negativakänslomässigaegenskaper,t.ex.chocktillstånd,skräckkänslor,stress,känslorattintekunnapåverka,separationfrånnärstående,förhögfysiskbelastningunderlångatider,detförändradelanskapetsinverkan,strömlöshetochmörker.

• hushållenharenbegränsad materiell krishanterings-förmåga,p.g.a.bristfälligaförberedelsermedalternativaaktanterförel-,vatten-,värme-ellerlivsmedelsförsörjning,kopplingsrestriktionertillföljdav

231


bristandemobilitetochverkningslösateleförbindelser,bristpåkunskaperomhurresurserfungerarochberoendeavexternaexperter.

• externaaktantnätverkharenbegränsad extern kris-hanteringsförmågap.g.a.kapacitetsrestriktionersomattstödjandesociala,frivilligaochprofessionellastödgrupperochorganisationerärdrabbadesjälva,utarbetade,långsamma,oorganiserade,oerfarna,dåligtövadeellersaknarlokalkännedom,styrningsrestriktionersomsaknadeplaner,måsteprioriterapersonalochresurser,saknarhushållensförtroendesamtärdåligtkoordineradesinsemellanomvemsomskallgestödtillutsattahushåll.andrapotentielltbegränsandeelementärkopplingsrestriktionersomattvägartillhushållenäroframkomliga,atttelefonförbindelserintefungerar,atthushålleninteärverksammaochrepresenteradeilokalaochsocialastödgruppersamtattdettarlångtidföraktanterattmobiliserastabilanätverkförstödtillutsattahushåll.

Förstärkandeelement

medutgångspunktfrånanalysenochslutsatserikapitel6och7,kanrobustahushållsåledesbindastillelementochegenskapersomupprätthållerochförstärkerderaskrishanteringsförmåga.

robusthetkanvisasiggenomatt:• hushållenharenförstärkt fysisk krishanteringsförmåga

p.g.a.godakroppsligaochbiologiskaförutsättningar,t.ex.godhälsa,fleraarbetsföramedlemmar,skyndsammainsatserochtydligarbetsfördelningitidochrum,möjlighetertillvilaochåterhämtning,medlemmarsförmågaattutföraarbete,tillfördaaktantersomunderlättademedlemmarnasarbetsbelastningochhushålletsmöjligheterattupprätthållaflytandetopologi.

232


• hushållenharenförstärkt ekonomisk krishanterings-förmågap.g.a.tillgångtillpengar,krediterochförsäkringarsamtvanamedtidigareekonomiskamotgångarochkunskapochkompetensomekonomiskafrågor.

• hushållenharenförstärkt mental krishanteringsförmågap.g.a.positivakänslomässigaegenskaper,t.ex.trygghet,stödmellanmedlemmar,anpassningsförmåga,positivttänkande,kreativitet,analytiskförmåga,vanavidtidigaremotgångar(allmänt),medlemmarsförmågaattrelaterasinegensituationiförhållandetillandrasikatastrofsammanhang,känsloravsammanhangochmeningsfullhet(Kasam),förmågaattbeomhjälpochattskaffaresurserutifrån.

• hushållenharenförstärkt materiell krishanterings-förmågap.g.a.tillgångtillaktantersomtraktorer,reservelaggregat,motorsågar,alternativavärmekällor,ficklampor,gasolspisarm.m.denförstärktaförmåganärocksårelateradtillgodkunskapomhuraktanternafungerar(expertkunskap)ochdetlivhushållsmedlemmarnalevertillvardags.

• externaaktantnätverkharenförstärkt extern hanterings-förmågap.g.a.ökadkapacitetgenomattstödjandesociala,frivilligaochprofessionellastödgrupperochorganisationerärresursstarka,uthålliga,organiserade,erfarna,övade,atthushållenbådekangeochtaemotstödsamtattdenlokalakrisorganisationengerkänsloravtrygghetochsamhörighet.enökadstyrningsförmågagenomattdetfinnsplanerattstöttasigmot,attmanklararavattprioriterapersonalochresurser,hargodlokalkännedom,harhushållensförtroende,görskyndsammainsatsersamtattorganisationerärbrakoordineradesinsemellanomvemsomskallgestödochatthushållenärverksammaochrepresenteradeilokalaochsocialtorganiseradegrupper.härärdetsärskilt

233


viktigtattsåvälsocialasomprofessionellastödgrupper,särskiltdekommunalaaktantnätverkenförkrishantering,ledning,samordning,samverkanochinformation,finnstillhandsförattupprätthållaenomgivningsstrukturmedutbudspunktersomt.ex.skolomsorg,vård,värmestugor,telefonstationer,näraliggandeplatserförtillhandahållandeavreservresurserm.m.andrapotentielltförstärkandeelementkanminskakopplingsrestriktionergenomattvägartillhushållenärframkomligaochatttelefonförbindelserfungerar..

detbörpoängteras,somframgårikapitel6,attdistinktionenmellanförmågornaharskettutifrånettanalytisktperspektiv.detgårinteattkommaifrånattdeärinterrelaterade,vilkettydliggörsianalysennedanavenskildahushåll.

sårbaraellerrobustahushåll?

den utvecklade begreppsapparaten och analysmodellenskallnu tillämpas inomramen förenanalysav fyraenskildahushålls berättelser. berättelserna relateras främst tillkrishanteringsprocessensförebyggande/förberedandefasochresponsfas/akutavhjälpandefas(sekapitel4ochfigur4.1).de fyra hushållen har valts efter varierande egenskaper (setabell5.1).hushåll1och4ärbarnfamiljer,ihushåll2finnsenensamståendeäldre(över70år)ochrörelsehindradmedlem,hushåll 3 är skogsägare och lantbrukare. deras berättelserinrymmer ett varierat utbud av element och egenskapersom begränsar eller förstärker den interna och externakrishanteringsförmågan. I berättelsernaochde efterföljandeanalyserna tydliggörs också hur hushållens sårbarhet ochrobusthetvarieraritidochrum.hushåll1gickfrånattvarasårbarttillrobust.hushåll2befannsigiettständigtsårbarttillstånd.hushåll3och4varrobustaivardagsåvälsomikris.

234


hushåll1–enbarnfamilj

beskrivningochberättelseden första berättelsen handlar om ett hushåll och dessmedlemmarsupplevelserfrånstormenochtidenefteråt(I182006-02-04). Familjen, bestående av två vuxna och derastrebarn,bodde ienhårtdrabbatbypå landsbygden.114devarutanströmochfasttelefoniitreveckor.derasberättelsebörjarstraxinnanstormenpålördagennärdeskulleåkafrånmannensfarmorhemtillsitthus.

närdelämnadefarmodernpålördagseftermiddagenhadedetredanbörjatblåsa.dekomtillenplatsdärmångabilarstodikö.deträffadepåkvinnansmorbrorochtillsammansgav de sig iväg på en annan lite mindre väg som de kändetill.påsåsättkomdeförbidetförstahindret.”menvikomintemångakilometersedanvardetstopp…bådeframåtochbakåt…viställdeossdärvikändeattdetvarsäkert.därvaringaträdellerså” (K). trotsattdeisoleradesvardeallalugna,ävenbarnen.

K:Visattdärallihopa...tackochlov,sånärmanvarithoshansfarmorsåärmanrättmätt.såhadeviengodispåsesomungarnahade fått…men vi hade ingentingochdrickaochingentingsådantmenmålarböckerhadevi.minmorbrorsomsatti jämtehadeliteserietidningarsomungarnaläste.sedanslumradedetillliteemellanåt.menvisovjuiprincipingenting.…Vihadetackochlovmycketbensinmed så vi kundehabilen igång…annarshadedetganskasnabbtblivitkallt…

ljudet av fallande trädochblåstens styrka varoförglömligaupplevelser,särskiltunderdekortatiderdeficklämnabilen.

114 helafamiljenvarmedunderintervjun.

235


K:detvarhelt,vivarutenågragångerochskullekissabarnen.duvet jagfickhålla idem,dehade jublåstivägannarsalltså,manhörde,detlätsomgevärsskotthelatidenhurdetramladerunt.detljudetkommerjagaldrigattglömmaihelamittliv…manförstodattdebarabrötsav,somtändstickorruntomkring.

närdesattdäribilenbörjadetankarnakomma.detänkteattdetvarturattingenblevsjuk.menhurstoddettillmedallaanhöriga?

K: men man tänker herregud om någon av ungarnavaritsjuka,hadebehövtnågonmedicinellernågontingsådant.nuhademanturattintesåvarfallet.Vihadelitesms-kontaktmedminaföräldrarochminbror.desattepåandrasidanortenisinbil,fast...manvisstejuingentingvadsomhadehäntdessa.ochlikadanthurdetsåguthemma,fördetgickinteattfåkontaktmednågon.detvarnågotsomgickivägochficksvar.sedanvardetheltstendöttsedan.

Familjenkändeoronärdesattfastiskogenöverhurdetsåguthemmavid.defantiseradeöverhurdenstoraekenskulleliggaövergårdenochatttakpannornaskullevarabortblåsta.efterenlångväntanhaderäddningstjänstenochskogsarbetaresågatsigframtillbilenochdekundelämnaområdet.enensambrandmanhadetidigarepasseratochobserveratfamiljen.

K: … sedan då när vi suttit 16 timmar då var detöppettillbaka...dåkomnågrasomvikändesomhadeövernattathossinasvärföräldrar…detvarprecissådetgickattköraigenom.gickprecis,dehadebarahuggitsåattenbilkundeköraochdärstodjubilarsomhadefåttträdpåsig.Fruktansvärdotäckkänsla…dåkördeviditsåvifickkommaindärochficklitefrukost,lite

236


kaffeochlitesåhär.såsattvidärettantaltimmartillvihördepåradionattdetvaröppet.såhonvarnog13eller13.30påsöndagen.

närdekomhemvarhusetheltdöttochutkylt.detvarsvårtatt fåkontaktmedandra.mobilen fungerade intede förstadagarna.detvarmångahushåll somvar instängdaoch intekomutfrånsinahem.dekändeoroförsinaanhörigasomisinturvaroroligaförfamiljen.mannensfarmorhadeexempelvisingenaningvadsomhäntfamiljenefterattdelämnathennepå lördagen.det togfleradagar innandekunde fåkontaktmedvarandra.

Välhemmagjordedenästaningentingibörjan,deförsökteeldaipannan,menfickpassadensåattdenintekokade.debefannsiginågonformavchocktillstånd.redannästadag,påmåndagen,kördedeintillmannensmammaienstörreortförattkunnaduschaochfålitemat.skolanhadeställtsin.

efter några dagar försökte de installera ett reservelverk.hushållethadefyraelverkhemmaiomgångarinnandefickettsomfungerade.pådetförstaflögstartknappenbort,mendetkundemannenochenbekantkopplaom.sedanhälldedebensiniochdåläcktetanken.delastadetillbakaelverketibilenochnärmannenskulleköraivägkördehanfast.hanförsöktesedanringatillhandlarensomhanköptdetav,mendetvarsvårtattkommafram.hankördeditdagenefter.detvar8mil framochtillbaka,hanfickettannatelverkundertidendetförstalagades.detgickigång.sedanfickhanköratillbakaendagsenareochhämtadetlagadeelverket.efteratthakörtelverketitretimmarbörjademotornlåtailla.hanfickåkatillbakaochåterlämnadetännuengång.hanmeddeladehandlarenatthanaldrigmervillehadettaelverktillbaka.dåfick han låna ytterligare ett annat. det som hushållet hadehafthemmavaren licenstillverkadhondamotor,d.v.s. ingenäkta,påpekademannen.hanfick lånaett störreochdyrareelverk med en riktig hondamotor. efter att ha installerat

237


detta kunde hushållet använda belysning, värmepanna ochkokplattor.det tog femdagarochmycket energi för att fåettfungerandereservelverk.Förattfåigångdetegnavattnetvar mannen tvungen att byta vattenpump, från trefas tillenfas. enfas vattenpumpar var, liksom elverken, svåra att fåtagpå.hushållethadeturochficklånaenpumpavkvinnansfar. Familjenupplevdedet ansträngandemed att ha sladdaröverallt.dessutomfickdeplaneradriften.skullenågondeli hushållet strömförsörjas, fick allt annat stängas av. ”skulleman tvätta kunde man inte titta på tV” (K). Kvinnan togmed tvätt tillhennesbrornärhon jobbade.sedanfickhonta med tillbaka och hänga tvätten på elementen. Vardagenhemmafungerade,menintemycketmer.”detvarprecisdetviktigastebara…”(K).

Kommunen ordnade med att skolomsorgen fick flyttatillenstörreortundertvådagartillsbynsskolaochförskolafick sitt stora reservelverk.det var viktigt för hushållet ochbarnenattskolgångenfungerade.lokalainformationsmötenanordnadesibyneftercatvåveckorochmedrepresentanterfrån kommunen, telia, sydkraft/eon, räddningstjänsten.deupplevdeatt informationenfungeradebra.Familjenochmedlemmar från andra hushåll i närheten kunde även ”fåkomma hem” (K) till en granne som hade ett stort elverkkopplattill traktorn.därfickdetvätta,duschaochprataavsig.dennaresursstarkegrannetogävenhandomfrysarfrånfleraomkringliggandehushåll.hemvärnet komefternågonveckaochdeladeutvarmmatiskolan,somblevdenlokalamötesplatsenefterattdetstorareservelverketinstallerats.

Kvinnan upplevde stor kontrast mellan land och stad.hon tycket det var skönt att få komma till sin arbetsplatsi en näraliggande tätort ”…där allting fungerade”(K).medlemmarnaupplevdeströmlöshetenihemmetsomfysisktoch mentalt påfrestande. efter tre veckor fick de äntligentillbakaströmmenochtelefonenungefärsamtidigt.dekändestor lycka ävenombelysningengjorde att de kunde se hur

238


smutsigtdetvar.”treveckorärenevighet,jagfattarintehurmanstodut…”(K).

analysstormen gudruns styrka var oväntad. precis som de flestahushåll på landsbygden hade familjen svårt att bedöma vadsom komma skulle. de hade i den förberedande fasen inteutförtnågrasärskildaförberedandeåtgärder.demissbedömdefaran.trotsattdetbörjatblåsaordentligtochattströmmengåttnärdevarhosmannensfarmorgavdesigiväg.

Väl inne i responsfasen fanns det ingen återvändo.de kom varken fram eller tillbaka och försökte minimerarisken att skadas genom att ställa sig i ett trädfritt område.den omgivande strukturens fysiska barriärer gjorde att devarkenkunde eller vågade förflytta sig från sitt läge.underca 16 timmar var hushållsmedlemmarnas fysiska, mentalaoch materiella förmågor begränsade. den fysiska förmåganbegränsades till följd av den obefintliga fysiska räckvidden.Familjemedlemmarna var tvungna att stanna i bilen. bilenutgjorde dock en särskilt värdefull aktant genom att dengenererade värme och information via radio. av de mestgrundläggandebehovensaknadessärskiltvätska,meneftersomtideniisoleringinteblevalltförlångvarigblevlägetinteakut.deupplevderädslaochkänsloravobehagtillföljdavisoleringenoch ljudet av fallande trän. separationen från anhöriga ochoron för hemmet påverkade medlemmarna mentalt. denmentala påfrestningen lindrades något av att familjen varsamladoch attde fann emotionellt stödhos varandra.denmateriella förmåganvar tillräcklig förattupprätthållavärmemenalltförbegränsadförattdeskullekunnatasigdärifrån.deklaradesigpåenlitenmängdförtäringmenhadebristpåvatten. hushållsmedlemmarna var helt beroende av externtstöd, vilket inledningsvis hade fallerat eftersom vägarna varoframkomliga.mobiliseringenochstabiliseringenavexternaaktantersombl.a.skogsmaskiner,motorsågarochmänniskor

239


medkompetensatthanteradessatogtid.dettogocksåtidfördeexternaaktantnätverkenattarbetasigframlängsvägarna.

hushållets medlemmar befann sig i ett sårbart och ickestabilt tillstånd under ca 16 timmar. efterhand nådde deprofessionella stöden fram till deras bil. Vägen hade röjtsoch den fysiska räckvidden hade utökats genom smalapassager ut från området. hushållsmedlemmarna kunde tasig till bekanta.professionellaoch sociala stödgrupperhadetillgodosettmedlemmarnasmestgrundläggandebehovgenominstrumentellastöd,t.ex.öppningavvägen,matochdryckfrånbekanta,emotionellastöd,t.ex.dialogmedochomsorgfrånbekantaochinformationsmässigastöd,genominformationviabilradionochfrånbekanta.hushålletssårbarhethadeavtagitgenomenförstärktexternkrishanteringsförmåga.

responsfasen fortsatte även efter att medlemmarnatagit sig hem. strömlösheten gjorde hushållet och dessmedlemmar sårbara. nya aktanter var tvungna att tillförasför att upprätthålla hushållsmedlemmarnas grundläggandebehov. projektet att installera reservelverk möttes avmotprojekt. trasiga artefakter och komponenter i reserv-elverkens nätverkstopologi förlängde sårbarheten. en trasigstartknapp, en läckande bensintank, en dålig kopia av enpatenterad hondamotor skapade oro och misströstan. mennär reservelverket till slut fungerade upprättades i hushålletettflytanderum.”detvarprecisdetviktigastebara…”(K).Kontrastenmellanlandochstadochsituationenihemmetvarmentaltoch fysiskt tärande.hushållet var fortsattberoendeav emotionellt, informationsmässigt och instrumentellt stödsommedlemmarnafickgenomsocialastödgrupperiformavgrannar, släktingar och arbetskollegor. I det professionellastödet var kommunen viktig. andra betydelsefulla aktantervar,förutombilenochreservelverk,bl.a.enfasvattenpumpen,skolan,grannenstraktorochkvinnansarbetsplats.

sammantagetvarhushålletskrishanteringsförmågaunderberättelsenvarieratbegränsadochförstärkttillföljdavexterna

240


sociala och professionella aktanters förmåga att samverkamed och tillgodose medlemmarnas grundläggande behov.hushållet hade framför allt fysiska, mentala och materiellabegränsningarikrishanteringsförmågan.hushålletssårbarhetvar som störst under det inledande skedet och minskadesuccessivt under responsfasen. överlag var hushållet sårbartochhadeinteklaratsigutanexternasocialaochprofessionellastödgruppersinsatser.

hushåll2–enensamståendeäldrerörelsehindradkvinna

beskrivningochberättelseden andra berättelsen handlar om en ensamstående äldrekvinnasupplevelser i sitthem från stormdagenoch5dagarframåt då strömmen och telefonen kom tillbaka. (I132006-01-26).115 Kvinnan bodde på andra våningen i enkommunal hyreslägenhet i en mindre ort på landsbygden.hon var rörelsehindrad och använde rullator för att ta sigfram.lägenhetenvarutrustadmedhiss.honhadeävenettdirektlarmtillhemtjänstensomhonbarmedsig.Förövrigthadelägenhetenfjärrvärmeochkommunaltvatten.

Kvinnan berättar att hon hade hört stormvarningar påradionochkontaktatenavsinasönersomboddenågramilbort.närhon ringdehonomvid sjutidenpå lördagskvällengavhanbeskedetatthanvarpåvägutpåenpromenad.hongickochladesigvidniotiden.

Jag sov hela natten, Jag märkte ingenting förrän påmorgonennärjagskullestigauppsåvardetjuingenström. och när det inte var någon ström så tänktejag att,då skall jaggåoch ringa för jagmåste jag ju

115 Kvinnanintervjuadestillsammansmedengranne.Citatenkommerfrånkvinnan.

241


meddelaoch försöka fåkontaktmednågon.Jaha,dågick ju inte telefonennaturligtvisoch intenågontingfungerademeränvattnet.

honvissteintevadhonskullegöraochbörjadefåpanik.

Jag fick inte någon kontakt mer än att jag öppnadedörren där och grannen var ute och rökte. och dåsade jag, har det stormat mycket i natt? Ja sade hanoch det är många dödsfall och det är hemskt… sadehanochmycketskognerblåst.ochsedanstängdehandörren.Inteettljudmer.Ingenradioochingenting…och då började paniken för mig, då hade jag ingenkontaktmednågonendamänniskapåheladagen.ochjag visste ju att inte gick larmet och inte telefonen,intehissen, intenågonting.där satte jag ju.matvarju ingen fara,dethade jag ikylskåpet.ochså tänktejagnärjaglademigpåkvällen,fördethadebörjatattbli…litekyligt.ochjaggickochlademigdåochsedanvaknade jag vid klockan 5… på måndagsmorgonen.dåbultadedet väldigthårt på köksfönstret.och jagtänkte,vadärdetnu?hardeintekommitpåsålångtidinnan,varförkommerdesåtidigtpåmorgonendå?dåblevjagnästaretadförattdekomsåtidigt,förjagförstodju ingentingochdåsägerdeattde intehadekunnatkommaförut,förattdetärsåpassmycketskognedblåst…detharintevarituppröjt.

detvarhemtjänstensomkompåtidigtpåmåndagsmorgoneneftersomkvinnanhadelarm.dehadevaritinstängda.Klockan10påmåndagsmorgonenfickhonkontaktochvarmtkaffeaven annangranne.honkunde sedangenomgrannen skickabudtillettserviceboendeochbeställa lunch.sedankomdemedmatochvarmtvattenitermostvågångeromdagen.detfungeradeenligtkvinnanganskabra.menhonhade liksom

242


medlemmarna i hushållet ovan dålig kontakt med anhörigaochkändestororoöverdetta.honkundeintetalamedsinabarnförränpåonsdagseftermiddagendåelenkommittillbaka.lägenheten höll sig varm trots att värmen inte fungerade.hon stängde igen alla dörrar utom kök och sovrum. honsatte15värmeljuspådiskbänken sombrannhela tiden.engrannehämtadestearinljusfrånenkyrkainärheteneftersomdetogslutiallaaffärer.påonsdagenfickhonbesökavensonsomboddeiettannatlän.sonentogmedhennepåenbilturföratthonskullefåsehurdetsågut.honmenadeattdetintegickattföreställasighurdetsågututanatthasettdetmedegnaögon.honblevchockadöverförödelsen:”ochträdendetvarjukanskehälftenpåendelställen...destodjusomspöken…”.

Vid återgången till normal vardag var kvinnan mentaltpåverkad.Vid tiden för intervjun ca1 år senare kändehonfortfarandeoro.”rädslansitterdär…haroftaficklampanpårullatornochtändsticksasken.Förattdetblirjusåkolsvartnäralltingförsvinner”.

analyshushålletvaranpassatefterkvinnanstillståndochextrautrustatmedhissochlarm.precissomdettidigarebeskrivnahushålletkunde den enda medlemmen inte uppskatta stormenskraft och efterverkningar. Varken hon eller de kommunalaomsorgsnätverken hade förberett hushållet för ett längreelavbrott.hontogsjälvastormvarningarnamedroeftersomenavhennessönerhadehunnitgeett lugnandebeskedpertelefon.

hushålletsfysiskakrishanteringsförmågavariresponsfasenbegränsad till följd av kvinnans rörelsehinder. den tekniskaräckvidden hade hämmats av kapacitetsrestriktioner och attfleraförkvinnanlivsnödvändigaaktör-nätverksomlarm,hissoch telefon havererat på en och samma gång. Kvinnan varheltberoendeavexterntstöd.Förutomattkvinnanvaristort

243


behovavinstrumentellhjälpvardetmärkbartattavsaknadenavemotionelltochinformationsmässigtstödpåverkadehennementalt. hon blev chockad och kände panikkänslor av attintekunnapåverka,attintevetavadsomhäntochattintehanågonattpratamed.

hon var liksom barnfamiljen ovan helt utlämnad tillexternaaktantnätverksförmågaatttillgodosefleraavhennesgrundläggandebehov, i detta fall främst information, socialsamvaroochefternågondagävenmat.avberättelsenframgåratt de sociala och professionella stödgrupper som skullehjälpa själva var drabbade. Kommunens omsorgsnätverkhadekunskapomhennesutsatthetmenhemtjänstpersonalenhadefastnatbakomnedfallnaträn.Kvinnanhadeflerasöner,varavtvåsomboddepåandraorterisverige.enavsönernakom först på onsdagen, samma dag som strömmen komtillbaka. en närstående granne hade även hon isolerats ochintekunnatbesökakvinnanförrändagenefter.detframkomävenunder intervjunattdet inte funnitsnågonsamordningmellandenstödjandegrannen,kvinnansvuxnasönerochdekommunalaomsorgsnätverkenomvemsomskullegekvinnanstöd.Värdefulla aktanter i hushållet varbl.a. stearinljusochvärmeljuseftersomdeharförmåganattgeljusochvissvärme.en annan var själva lägenheten och dess förmåga att hållavärmen och inte kylas ut. Vidare framgick att dörrarna varviktigaeftersomdekundeminimeradenlägenhetsrymdsomskulle hållas varm. hon bär efter denna händelse alltid enficklampaochtändstickorikrisföreberedandesyfte.

sammantaget var hushållets inre krishanteringsförmågabegränsad.hushålletssårbaratillståndhade liksomihushåll1 avtagit allt eftersom den externa krishanteringsförmåganförstärkts.Ävendettahushållvarsårbartochhadeinteklaratsig utan externa sociala och professionella stödgruppersinsatser.märkbartäratthonäveniåteruppbyggnadsfasenochsedanivardagenvarsårbarochberoendeavexterntstöd.

244


hushåll3–lantbrukareochskogsägare

beskrivningochberättelsedet tredje exemplet handlar om ett lantbrukar- ochskogsägarhushållsupplevelser(I42005-10-11).116hushållet,varsmedlemmarvarenmanochenkvinna,hadesittboendepåenstörregårddärävenmannenssonmedfamiljhadesitthushåll.Ävenmannensäldrefarboddepågården.dedrevettstörre lantbrukochhademjölkkor.mannen var även starktengageradilrF.hushålletvarutanströmisexdygnochfasttelefonitre-fyradagar.

på lördagen när det började blåsa befann sig mannen ihushålletuteiskogentillsammansmedenannangranne.depratadeomblåsten.

Jadetskajublistormieftermiddagmendetblirnogintesåfarligtmeddet,fördetblåsteju,joblåstegjordedetmendetvarintesåfarligt,detblirnogingentingmeddetsavidå…

Väl hemma pratade mannen med sin son i ladugården omstormen.

…honkanskevarfemtillochmedochdetvarintesåfarligt med stormen, visst blåste det men strömmenhadejuintegåttochtränastodjuuppfortfarande.

menmellanklockanfemochhalvsexökadevindhastigheten.

medenendagångökandedenkraftigt,vindenochdåvardetjumörktden8ejanuariärdetmörktredanvidfyrakanmansägasådåsermanjuintehurdetserut

116 endastmannenihushålletvarmedpåintervjun.

245


i skogen…mendåhadedetnaturligtvis redanbörjatblåsanerochdågickströmmenvidhalvsexharjagförmig.

eftersomdehademjölkorhadedeävenettreservelaggregat.

…dåkoppladeviuppreservaggregatetoch...fortsatteochmjölkaochsåsavidetattdethärblirströmlösthelanatten så vi tankade upp traktorerna och förbereddedetförviskulleköramedaggregatetdå.

defickturasomattskötadriftenpåaggregatet.

sonenskullevarauppe lite längredå,hanskullevarauppe till tolv-ett så stänger vi av aggregatet någratimmarpånatten,vigårintegärnaochläggerossnäraggregatet är igång för att vihar ingen säkerhetsvaktpådetsåmanfårjukollaoljaochtemppåmotorerna.ochdå så skulle han vara uppe till tolv sa vi ochdåskullehanstängaavaggregatetochsåskullejagstigauppvid fyra senoch starta aggregatetochbörjapå iladugården.

För att få ström till husetdärdebodde varde tvungna attdraensärskildkabelfrånreservaggregatet.deskulleävenfågäster på kvällen men gästerna ringde och berättade att deinte kunde komma för att det låg träd på den stora vägen.mannenochkvinnanhadesvårtattuppskattastormensstyrka.”…vityckteinteattdetblåstesådärvåldsamtfaktiskt,förvisstknakadedetliteiväggarnasåmeninteextremt”.

Först senarepåkvällenbörjadede fåenuppfattningomvadsominträffat.

246


…dåkomsonen,dåharhanharensåndärjätteskarpficklampa som vi har när vi ska ut och jagar vildsvinochgåpåeftersök..såochdåstodvihärochdåvarklockan,detkanhavaritvidtioochdåstodvihärochdenlyserändanerdärochdåsågviattheladendungenlågnerochdåförstodvi..attdetblåserbra.Ingentrafikpåvägarna.sådåbörjadevianaliksomvadsomhadehänt…

påmorgonenkundedebekräftaförödelsen.

senljusnadedetklockanåtta...dåkomsonenutockså,vihademjölkatfärdigtochdåtogvitraktornochkördeomkringliteochsågförödelsen,kördeomkringlitehäroch såg förödelsen, ahdet var fruktansvärt att se, allskogen som låg ned överallt och inga bilar på vägensådet var jublockeratöveralltochnaturligtvis ingenströmochtelefonenvarjuutslagen.

mobilenfungeradefortfarandepåmorgonen.mannenbörjaderingaruntinomlrFochtogsedankontaktmedengranne.

grannen som är skogsbrukare och pensionerad nu,hanharvarit lärareväldigt intresseradavskogväldigtintresseradavskog,detär jusåmedallayrken...mereller mindre intresserad av sitt jobb, från att ha varityrkeslärarehelasittlivsåköptedehennesföräldrahemochvaritoerhört intresseradavskogsbruk.alltså intebara gården… pedant ... även ekonomiskt... varit enriktigtduktigskogsbrukareocksåvilljagpåstå..ochjagträffadehonomdärbortaochtänktehurhargrannendetnunärhansersittlivsverk..hanär74år..fårsesinskogsesåhär...

247


mannenberättadeattmänniskorfickövernattaöverallt

…deblevjuinlåstavetdu..någratimmarellerkanskeunderentimmenäralltramladenerpåenendagång.man hade kommit förbi däruppe men sen när manskulle vidare söderut var det blockerat, då försöktemanköratillbakadåvardetlåsthär,dåvarmanjuhärochdågickmanochknackadepånågonstansdärmansågattdetvarliteljust.ochsåövernattademan.detvarpåmånga,mångaställenmangjorde så…jagvetettställe…dehadeett20-talgästersomboddedärifyradygnutanelochvärme,precisinlåstaochdetvarantagligenetthussomlågliteavsides.

hushålletochandrapåbörjadearbetetmedattröjavägarna.

sonen togutvårhjullastareochgrannenochettpargrabbartilldärbortakapade,såvikapadeavtopparnaså att man fick ett körfält fri. så framåt middag, vidtvåtidenhadevivägenfrimotdenstörretätorten,sådåhärifrånochsensåvardetettgängböndersöderifrånsom körde med sina maskiner, traktorer motorsågarochkapadeochkördeundandåva,manbarakapadeavsåmanfickframenbilochsenkördemanundanmedhjullastarebarasåmankomväck.såframåttvå-tretidenvarvägenöppenhärsöderifrånifrån…

denstoraöverraskningenkompåmåndagen.

…framåtmiddag senpåmåndagvardetomöjligt attkommaframpåmobiltelefonen.dåhadejubatteriernatagit slut i masterna. och det var ju en fullständigöverraskning för oss, det hade vi inte förväntat ossför vi hade ju sagt det, hade ju ringtmycket folk påsöndagskvällenhurviskaorganiseraossinomlrFvad

248


vi ska göra för att fixa saker och ting... och då sa viattdetärbraförmobiltelefonernafungerarjuochdeflestabönderharjureservaggregatsåmanharjuelsådetgårjuattladda.sådetfixadejusig,mendetvarjuintesåva.

trots kommunikationssvårigheterna lyckades de organiserasigochröjavägarochledningsgatorförsydkraft/eon.

hushålletvarbraförsäkratmotstormartackvaremannensengagemangibonderörelsen.

…jag är engagerad i lrF... Jag är god vän medordföranden i länsförsäkringsbolaget .. Jag har detnätverketsommansägersåjagärmer...Jagvissteattdetfannsensånförsäkring.

hushållet och gården var liksom många andra hushåll pålandsbygden engagerade i den lokala krishanteringen ochenligtmannenskalldeninteunderskattas.

hadeintebefolkningenpålandsbygdentagittagidethärdirektpåsöndagsmorgonenpåegetinitiativsåhademinsjälingavägarblivitöppnadepåenvecka.

hushållet var inte utan ström under särskilt lång tid ochkundeutan svårigheter ta sig tillbaka till ennormal vardag.Vad gäller det arbete som den nedfallna skogen medfördevar återuppbyggnadsfasen betydligt längre och långt ifrånoavslutatvidtidenförintervjun(ca1årefterstormen).

analyshushållet var rustat för attmöta större kriser som stormengudrun. de hade tillgång till reservelaggregat, traktorer,motorsågar, skarpa ficklampor och annan reservutrustning.deflestaav resursernavar sådana somhushålletsochandra

249


hushållpågårdenanvändeivardagen.I responsfasen var insatserna omedelbara. hushållet har

egenskaper som indikerar på förstärkt fysisk och materiellkrishanteringsförmåga.Ihushålletfannsflerafriskaochfysisktstarkamedlemmarmedförmågaattutförakroppsligtarbete.hushållets medlemmar agerade omgående när strömmenförsvann.dedeladeupparbetsuppgifternaöverdygnetochgavpåsåsättvarandramöjlighetertillvilaochåterhämtning.tillgången till reservelaggregat och bränsle gjorde att dekundegenomföradenödvändigaprojektsomkrävdesföratthushålletochgårdenskulleupprätthållas.medlemmarnaägdedessutomdennödvändigakunskapsomkrävdesförattkunnatillföra och hantera reservelaggregat, traktorer och andranödvändigaaktanter.denmentalaförmågankaraktäriseradesav egenskaper som vana från tidigare strömavbrott ochförmågaattanpassasig.

hushållet fick stora mängder skog nedblåst. För-säkringar, kunskap och kompetens om ekonomiska frågormildrade förlusterna och upprätthöll den ekonomiskakrishanteringsförmågan.

hushållsmedlemmarnas och dess aktanters förstärktainterna krishanteringsförmåga kompletterades av enrobust extern förmåga. den intervjuade mannen och hanshushåll hade ett starkt kontaktnät inom bygden och lrF.hushållsmedlemmarnaochdessaktantermobiliseradesäveniexternaaktör-nätverkvarsutmärkandehandlingarbestod ibl.a. röjningavvägaroch ledningsgator försydkraft/eon.eftersomhushålletvarengageratistarkasocialaochfrivilligastödgrupperkundedetbådetaemotochgeolikaformeravstöd.destödjandesocialaochfrivilligagruppernavarmaterielltvälutrustade, hade god lokalkännedom och organisatoriskförmåga samt lokalbefolkningens förtroende. det lokalaengagemanget gav de inblandade människorna känslor avtrygghet och samhörighet. majoriteten av stödinsatsernavar instrumentella. under intervjun framgick även att hårt

250


drabbade lantbrukare och skogsägare stöttade varandraemotionellt. mannen menade att de sociala stödgruppernavarviktigareänprofessionellaochfrivilliganärdetgälldeattbearbetasorgenefterstormenseffekteriformavettförändratlandskap,storamängdernedblåstskog,ekonomiskaförlusterochovissheteninförframtiden.mannenlyftesärskiltframlrFochorganisationensengagemangibygderna.Ifleraintervjuerbeskrivs lrF som i synnerhet kompetenta aktantnätverk,särskilt vid praktiska insatser som exempelvis uppröjning avvägarmenävenvidpsykosocialtstödochomsorg(I42005-10-11;I72005-11-14;I172006-02-04).

sammantaget var hushållets inre krishanteringsförmågaförstärktgenomhelakrishanteringsförloppet.hushållethadeinga direkta fysiska, ekonomiska, mentala och materiellabegränsningar i förmågan.dessutomvarhushålletsaktanterinvolveradeideexternasocialaochfrivilligastödgrupperna,vilket kan ses som en indikation på en förstärkt externkrishanteringsförmåga.överlagvarhushålletrobustochhadeklaratsigutanhjälpfrånexternastödgrupper.

hushåll4–enbarnfamilj

beskrivningochberättelsedet fjärde hushållets upplevelser handlar liksom ovan omerfarenheterfrånstormdagenochdenefterföljandetiden(I102006-01-25).117Familjenbestodav tvåvuxnaochtvåbarn.Familjenboddelängreutpålandetochden1millångavägenframtillderashushadeöverkorsatsavca200träd.hushålletvaravmedströmmenidrygttvåveckor.118

mannenbefannsigpåsittarbeteundersjälvastormdagenochnatten.hanberättadeatthanintelyckatstasighemförrän

117 helafamiljenvarnärvarandeunderintervjun.

118 detframgårintefrånintervjunhurlängehushålletvaravmeddenfastatelefonen.

251


klockatvåpåsöndagseftermiddagen.boendefrånolikaplatseri bygden hjälpte till från sitt håll att öppna upp vägen. desågadeochtryckteundanträdmedtraktorerförattfåuppensmalpassage.mannen,somhadesittarbeteidekommunalakrishanteringsnätverken,hadejobbathelanattenochvarheltutmattadnärhankomhem.

Kvinnanochbarnenbefannsighemma.deskullehaåktpå en fest på lördagen men stannade hemma efter att hörtomstormvarningarna.mammanville interiskeraattfastnaiskogenmedbarnen.strömmengickvidfemtidenpåkvällen.Vidåttatidenpåkvällenhördehonhurdetgickavträdochfunderadepåhurdetskulleseutnästadag.

K: Vi var här hemma och då började det blåsaordentligt och vid 17 så gick ju strömmen. och såhördejagpånatten,vigickochladeossganskatidigt,åtta eller någonting, sen hörde man ju hur det gickavträdöverallt.Jagtänktedet,hurskalldetseutnärdetblirdag?…jagfickinteuppfattningenomattdetvar så där jätteallvarligt ändå… vi hade batterier ochsånttillradio.såjaghördepåradiondär,attdetvarjuordentligtnedblåstdå.

på måndagen var det osäkert om skolgången. Kommunenhänvisade alla invånare att söka denna information påInternet. detta uppfattades av landsbygdsborna som lite avetthåneftersomdevarkenhadeströmellerkunderingatillnågonsomkundekopplauppsig.bådemannenochkvinnanihushålletsökteinformationvianätetnärdevaridestörretätorterna. Framför allt använde de sig av kommunens ochsydkrafts/eonshemsidor.

hushållethadebyttvärmesystem.

252


K: Vi hade satt in bergvärme. Vi gjorde ju det förrahösten…Innandetsåhadevienoljepanna,engammaloljepanna. sommankunde elda lite grann i.men vitycktejudet,attdetärjuingentingatthadengamlapannan där, så vi slängde ju ut den. det var kanskedumtmen.Vikundejuhaväntatdär…detfunderadedujättemycketpåunderdenhärtiden.Vadskallmangöra om det nu blir 20 minusgrader och det börjarfrysailedningarna…

mannenförsöktetänkaframåtredandagarnaefterstormen.

m:Jagsattennatthär,jagtrordusov,ochskrevuppliteolikascenarios,fördetgickjunågonveckanästanindå.dåbörjademaninseattdetfinnsjuingensomkansvarapånågontingnärvikanfåströmmentillbakadå.dåhademanvarituteochsettsåmycket.ochheladethär samhället häruppedå, härbor1000-2000människor.därvarjuströmlöstenvecka,ochmansågprognoseratttvåveckorsenareskullevifåström.ochdåbörjademanräknamånadersåhärutepålandet…då tänkte man det handlar om hela vintern, kanske,innanvi får ström.…hållaettvattensystem ietthusså här, det är inte lätt. det fryser hur lätt som helstnärdetäringencirkulationochingenvärme.dåmåstemantappadetsystemet…heltenkeltlämnadetellerförsökabomedhjälpavnånfotogenkamin,gasolkamininågotrumbara.ochsedanharmandenhärtillflyktentillbilenpånätterna.omdetintegårsåfårmanläggasigdärheltenkelt.alltidhafulltankatnärmankörhem.

Kvinnanbeskrevmannensomtekniskochframsynt.

K: m är en sådan som mår lite bäst när det är litekaos… han är fruktansvärt teknisk. han vet hur

253


allting fungerar.Frånvärmesystem,elochhuralltinggårochalla,hursamhälletärbyggt.hanfungerar jufruktansvärtbraiensådanhärsituation…sålängejagharmhär,dåskullejagintefunderapåattflytta.menskullejagbohärsjälv.dåvetmanintehurmanhadekänt efter en sådan här. Jag hade inte fixat en massalamporochsådanthär.dethadejagintegjort.

m:precis,litelyseochsådetvarjumed12vbilbatteridå,detgårjujättebra,litelyse.detvarenstrålkastarlampapå 55 w. och den lyser ju åtskilliga timmar. och dåhardurejältljusiettrumochdetlyserinideandrarummen också. det är ju bättre än ficklampa och såhär.detärgjortförattlysaåtetthåll.menensådanlampadethadevipåmorgnarna,sånärmankomnerpåmorgnarnasåhademanbaraenliteklämmaattsättapåochdärsåtändesdetupp.detvarsomatttändaensådanhärlampa.

hanfunderadeocksåpåenkommandebränslebrist.

m: det var ju lite sån här bränslebrist. Vi hade jufotogenkamin. man kände ju att fotogenen till dembörjadetaslutpådeställensomsåldeocksådåva.destod ju i långa raderdärmed sinadunkaroch skulletanka.mankändejudet,attdettarjuslutallting.detkommeratttaslutdärometttag.

allthandladeom,menadehanomtemperaturen.skulledetblienköldperiod,såskulledetblirfaraochfärde.”sådetvarjudenhärovissheten,vardetveckordethandladeom,ellervardetmånaderochhelavintern?”(m).

hantänkteävenpåvattnet.

254


m:…vattenär juettproblemomdetocksåärundernollan.ettjätteproblemomalltingfryserigen.Vibarjufrånett…viharendammhärenbitbort,somvibarvatten till toaletterna, så vi skruva av locket häruppeochslogienspannva,sådetvarjusåiattspolasomvanligt,mensåfickmanjugåochhämtaenspanntillnästa då. så vatten så för toaletter, det är ett väldigttungtarbete…Ärdetdåigenfrusetsådetärissommanskallhuggauppvarjegång.

det var de problemen som gällde huset. de kände ocksåoroöversinaäldreföräldrar.Kvinnansmorochfarvaräldre,liteöver80,blevinstängdaochpåsöndagenfickdesågasigfram till dem.det varmånga somhjälpte till, hela byn varengagerad.Kvinnansföräldrarvarocksåskogsägare.

K: min pappa han är 83 och en väldig verksamskogsbonde. trots att han är 83 år är han i skogennästanvarjedagochkörmedsinskogstraktor.Vifickju förbjuda honom att han fick ju inte köra någonmotorsåg och sådan här saker, men det blir ju förmycket bara. och man kände en väldig oro för, hurskalldepallamed?

båda hushållets vuxna medlemmar arbetade på andra orter.defickanpassasinaarbetstidermendetkundevaralitesvårtefterentid.

K:…förstadagenvar jaghemmadåmedbarnen, fördu jobbade ju då... skolan var stängd. …då vet jagatt du sade, åk upp till tätort. du kan jobba till jagskallbörjajobbaigendå.såjagåkteuppdärtilltätortdå va, på tisdag förmiddag och sedan jobbade jaghela,jagjobbadetillkvällentill10ellernågontingpåkvällenochsedansåsovjagöverdäruppeiettvilrum

255


såjobbadejagdageneftertillskvällensåjagfickihopmyckettimmarliksomdåva.Försedanskulledubörjajobbaigendåochdåkomjaghempåonsdagskvällen.mendetärettproblemisigockså.Ibörjanharjufolkförståelsefördetdär.mensomjagsomjobbadeenbitifrån…itätorten,därgårlivetpåsominnan,mendetgördetinteförenannandå.

mannen beskrev hur det var hemma under den strömlösatiden.

m:delshademanjubarnen…alltingtarjusåmycketlängre tid. om du skall äta och… eller vad du skallgöra.manvarjutvungenattdiskaliteochsånthärochförsöka,ochdethärmedvärmenochhållaigångochfyllapålitehärochvar.

dekundeinteringahemifrån.

m:detvarheltborta.telefonen,detvarsomattlyftapå ett vedträ, gjordedet engångomdagen, det varknäpptyst.mobiltelefonenfungeradeinteheller.

Isamhälletdärhushålletboddeöppnadesskolantredagarefterstormen.ett större reservelkraftverkhadedå installerats.påskolanupprättadesävenmöjligheterattfåvarmmatochinfor-mation.Centraltisamhälletstationeradesocksåenbemannadbrandbilsomlokalbefolkningenkunderingaifrån.Insatsernafrånkommunenunderlättadedevuxnamedlemmarnasvardag.

K&m: det… är jätteviktigt att vardagen kommerigång…detärjätteviktigtattmanfårivägbarnentilldagisochattdetfungerar.Förmanskalldåtaimycket,mycketmer.

256


hushålletlevdedrygttvåveckorutanström.återgångentillnormalvardagframställdessomförhållandevisoproblematisk.när väl kylan kom senare samma vinter hade hushållet ettfungerandevärmesystem.

analysdetta hushåll var inte rustat för att möta större krisersom stormen gudrun. Investeringen av bergvärme i denförebyggande fasen hade ökat sårbarheten. däremot fannsvärdefullakompetenserhosmedlemmarna somvar tillgagnförhushålletsfortlevnadochbehov.

denfysiskaochmentalakrishanteringsförmåganihushålletunder responsfasen var stark. de vuxna medlemmarnavar vid god hälsa och hade förmågan att utföra kroppsligtarbete. de kunde dessutom dela på hushållsarbetet och attta hand om barnen. på så sätt gav de varandra möjlighettill vila och återhämtning. hushållets stabilitet begränsadesav den materiella förmågan och värmesystemets beroendeav el. Värmesystemets nätverkstopologi hade havererat närströmmen gått. Vid kallare väder skulle det vara svårt attupprätthålla projekt för att tillgodose det grundläggandebehovetvärme.

hushållet hade även tillgång till viktiga aktanter sombatterier,bilbatteri,radio,bil,bränsleochfotogenkamin,vilkahjälptetillattupprätthållaflytandeaktör-nätverk.särskiltbilenframhållsunderintervjunsomenextremtbetydelsefullaktant.sårbarhetenvarattbilennätverkstopologisktvarrelateradtillandraaktanter.utanbränsle,vilket i sin turvarkoppladtilltransporter,systemochelberoendebränslepumpar,riskeradebilenattfåenbegränsadfunktionihushålletskrishantering.den mentala krishanteringsförmågan var särskilt utveckladhos hushållets medlemmar och kompenserade till stor delför den bristfälliga materiella förmågan och de artefaktersom mist sina funktioner. Värmepumpanläggningens vattenblevstillastående i ledningarna.telefonenblevettdött ting

257


ochliknadesmedettvedträ.hushålletsmedlemmar,särskiltmannen,kännetecknadesavkreativitetochanalytiskförmåga.mannens fysiska och tekniska förmåga samt engagemang ihändelsengavtrygghetochstödtillövrigamedlemmar.

under intervjun framgick att det externa stödet varstarkt.dettaberoddebl.a.påatthushålletsmedlemmarvarrepresenteradeisocialasåvälsomprofessionellastödgrupper.hushållet både gav och tog emot stöd från närboendesläktingar, grannar och andra bekanta. I intervjun framgårävenattmannenvarengageradisydkrafts/eonsstödgrupperför röjning av ledningsgator. han arbetade dessutom inomdet kommunala krishanteringsnätverket och var inblandad iprofessionelltdirektstödjandeinsatser.

de kommunala krishanteringsnätverken fick igång denlokala skolverksamheten tre dagar efter stormen genom attkopplainettstörrereservelkraftverktillskolan.Insatsernagavföräldrartidövertillarbeteochförsinaströmlösahem.skolanblev också genom sina olika funktioner, t.ex. värmestuga,informationscentral, matsal och plats för umgänge, envärdefullaktantförbygden.enannanviktigaktantutgjordesav den bemannade brandbilen. Förutom funktionen somkommunikationscentralgavdengenomsinnärvarotrygghettillinvånarna.

ett fenomen som synliggörs under intervjun och somkanpåverkadeninternakrishanteringsförmågan,särskiltdenfysiska och mentala, är konkurrensen mellan olika projektunderdenströmlösaperioden.debådavuxnamedlemmarna,isynnerhetmannen,varengageradeimångaprojektpåmångaplatserochinomolikaaktantmobiliseringar.dettakansägasgeupphov tillprojektträngselochprioriteringaravvadvilkaprojektsomärviktigast.Idettafallklarademedlemmarnaavprojektträngselntackvarevarandraochstödetfrånsocialaochprofessionellagrupper.

sammantaget var hushållets inre krishanteringsförmågaövervägande förstärkt genom hela krishanteringsförloppet.

258


hushållethadedockvissamateriellabegränsningariförmågan,mendettakompenserasavmedlemmarnasfysiskaochmentalaförmågor. det framgår under intervjun att den internaförmågan hade begränsats om strömlösheten förlängts ochtemperaturensjunkit.Förmångakonkurrerandeprojektunderenlängretidhadeeventuelltocksåbegränsatderasförmåga.Ävenidettafallvardenexternakrishanteringsförmåganstark.medlemmar hade ett omfattande engagemang i och stödfrånframföralltsocialaochprofessionellagrupper.eftersomtemperaturen var gynnsam var hushållet robust och hadeklaratsigutanstörrehjälpinsatserfrånexternastödgrupper.

hushållIsårbaraoChrobustatIllstånd

IteoriutvecklingensomutformatIhKFochehKFbeskrivsspecifika förmågor och relaterade egenskaper och element.dessa har sedan legat till grund för analysen av hushållen,utifrånmedlemmarnasberättelser,somsårbaraellerrobusta.utifrån ett kritiskt perspektiv kan sägas att dessa förmågor,egenskaperellerelementtillstordelärrelateradetillallmännaoch situationsbundna sammanhang. I exemplen varierar deegenskaper och element som påverkar IKhF och eKhF,vilketgöratthushållkanförflyttasigmellanolikasårbaraochrobusta tillstånd, eller för att uttrycka sig i tidsgeografiskatermer, mellan olika ordnade och oordnade tidrumsfickor.en ordnad tidrumsficka kan betyda att ett hushåll befinnersig i ett robust tillståndochdärmedklarar av att tillgodosealla grundläggande behov. om tidrumsfickan blir oordnad,t.ex. när en fysiskt stark medlem skadar sig eller dör kandetta ge upphov till psykologiska effekter som påverkarhushållsmedlemmarnas mentala förmågor, vilket i sin turkan inverkapåderas fysiska förmåga, t.ex.kroppsligt arbeteoch förmågaatt tillföraexternaaktanter förattupprätthålla

259


stabilitet. externa förändringar kan även ge upphov tilloordnadetidrumsfickorochinstabilitet.temperatursänkningartillundernollgraderökarexempelvisihöggradsårbarheteni hushåll utan ström och alternativa värmekällor. om denexterna hanteringsförmågan dessutom är begränsad riskerarhushållet atthamna i ett sårbart tillstånd.hushålletkan tillochmedslutaexisteraochmedlemmarochaktanterevakueraseller sprids till andra hushåll eller samhälleliga institutioner.hushållssårbarheter,robustheterochkrishanteringsförmågorkonstitueras således av en mängd komplext relaterade,föränderligaochtillståndsrelateradeegenskaperochelement,vilkakansynliggörasgenombeskrivningarochanalysavderastillståndföre,underochefterenstörrekrisellerkatastrof.

I nästa kapitel presenteras avhandlingens väsentligasteslutsatser.

260

KapItel9slutsatseroChaVslutandedIsKussIon

syftetmeddettaslutkapitelärattredogöraföravhandlingenshuvudsakliga slutsatser. Kapitlet innehåller även teoretiskareflexioner och resultat utifrån analysen av empirin samtförslagpåvidareforskning.

syftet med avhandlingen har varit att utveckla och pröva en teoretisk begreppsapparat för analys av hushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter samt analys av externa aktörers samverkan med och stöd till utsatta hushåll i samband med större kriser och katastrofer. Ikapitletåterkopplar jagtilldettasyfteochforskningsfrågorna:

• vilkateoretiskagrunder,ochvilkaaspekterbörinnefattasienbegreppsapparatochanalysmodellförbeskrivningochanalysavhushållskrishanteringsförmågaochsårbarhetersamtexternaaktörersförmågaattsamverkamedochstödjautsattahushållisambandmedstörrekriserochkatastrofer?

• vilkaempiriskalärdomarochslutsatserkandrasutifrånavhandlingenavseendehushållsochexternaaktörerskrishanteringisambandmedstormengudrun?

aVhandlIngensForsKnIngsbIdrag

dennaavhandlingskallfrämstgenomdenutveckladeochprö-vadeteoretiskabegreppsapparaten,analysmodellenochfokuspå hushålls krishantering ses som en kompletterande forsk-ningsansatsinomsvenskochnordiskkrishanteringsforskning.

261

slutsatseroChaVslutandedIsKussIon

avhandlingenhargenereratföljande:• enkunskapsöversiktöversvenskacyklonerochstormar

medsärskiltfokuspåstormengudrunochdesspåverkanpåhushåll.

• enkunskapsöversiktöverkatastrofforskningsfältetutifrånfrämstettsamhällsvetenskapligtperspektiv.

• enteoretiskbegreppsapparatochanalysmodellförbeskrivningochanalysavhushållskrishanteringsförmågaochsårbarhetersamtanalysavexternaaktörerssamverkanmedochstödtillutsattahushållisambandmedstörrekriserochkatastrofer.

• användbararesultatomhushållensochexternaaktörerskrishanteringisambandmedgudrun.

• Förslagpåfortsattforskning(redovisasidettaslutkapitel).

denavslutandeochreflekterandediskussionenuppehållersigvidovanfempunkter.

stormar,CyKloneroChdesspåVerKanpåhushåll

på fråganomantalet stormarharökatochomde kommeratt bli fler och kraftigare finns inga givna svar. trotsosäkerhetenfinnstendensersomtyderpådetta.Klimat-ochsårbarhetsutredningens (sou 2007:60) rekommendationerärattpåbörjaanpassningentillklimatförändringar isverige.I kapitel 2 redovisas de mest omfattande cyklonerna somdrabbatsverigefrånbörjanav1900-talet.Fleraavdessaharvarit kraftiga med stora driftstörningar och konsekvenserför medborgarna, infrastrukturen och landskapet. under1900-talets andra hälft fram till nutid (2009) har kraftigastormar framför allt slagit hårt mot tele- och elsystemen.långvariga strömavbrott slår hårt mot hushållen eftersomberoendetavelökar.Flerochfleravhushålletsresurserkräver

262


el föratt fungera.detgäller framföralltmodernarevärme-ochivissmånvattensystem.Ävenomnyarevärmesystemärmiljövänligareochdriftsnålareänäldrehardekomponentersom är eldrivna. ett stort problem är att dessa systemfullständigt havererar vid ett strömavbrott. alternativavärmekällorärdärförettmåste,särskiltförhushålllångtbortafrån tätorter och mindre chanser till stöd. tillgången tillstödvidstörrekriserochkatastrofervarierarvarmanbor.enslutsatsutifråndettaäratt:

• ruralahushållikrissituationermåstetillstordelförberedasigochsjälvaageraförattupprätthållasinagrundläggandebehov.

KatastroFForsKnIngoChhushåll

Kunskapsöversikten i kapitel 3 ger en introduktion tillrelevantabegrepp,sammanhangochkrishanteringsforskningutifrån medborgar- och hushållsperspektiv. större kriseroch katastrofer påverkar vanligtvis drabbade medborgaresvardagsliv, relationer och möjligheter att upprätthållagrundläggandebehov.mycketavdetsommänniskorvärderarligger inom och i relation till det egna hushållet. det sommänniskorvärderarförsökerdeskyddaochupprätthålla.detvore inadekvat om forskningen i huvudsak inriktades motprofessionella aktörers, d.v.s. myndigheters, organisationersoch institutionerskrishantering.sompåpekas i inledningen,bygger det svenska samhällets krishantering på en föreningmellan offentliga och privata åtaganden. denna avhandlingvisar att de privata åtagandena, d.v.s. medborgarna ellerhushållen, stod för en väsentlig del av krishanteringen isamband med stormen gudrun. Viktiga slutsatser utifråndettaäratt:

263


• privatainsatserisambandmedstörrekriserochkatastrofer,därhushålletutgörenväsentliganalysenhet,börstuderasistörreutsträckningändehittillsgjort.

• Kunskapenomhushållssårbarheterochförmågoratthanterakriserärviktigattuppmärksammaochkanaliseratillprofessionellasamhällsaktörerpålokal,regionalochnationellnivå.

• samverkanmellanprofessionellaochlokalasamhälls-aktörergällandekrisberedskapochkrishanteringbörutökasisyfteattförbättradetsvenskakrishanteringssystemet.

teorIutVeCKlIngoChtIllÄmpnIng

teoretiskagrunder

min uppfattning om vad avhandlingens teoretiska grunderskall bygga på har att göra med min samhällsvetenskapligabakgrund.Vissabegrepp,somt.ex.kris,katastrof,sårbarhetoch hushåll har varit mer självklara än andra med tanke påavhandlingens forskningsområde och forskningsinriktning.andra begrepp har att göra med de teoribildningar somjag låtitmig inspireras av.menandraordharvissabegreppsuccessivt vuxit fram och fått mer eller mindre centralapositionerianalysen.eftersomhushålletärenutgångspunktochdetfinnsredanetableradeteoribildningarsomfångardessbehov,aktiviteter,sammanhållning,internaberoendenmellanhushålletsdelarochkopplingar tillomvärlden,hardet varitnaturligtattlåtasiginspirerasavdessa.aktör-nätverksteorinärenlämpligteoribildningeftersometthushållbeståravbådemänskliga och icke-mänskliga företeelser och relationernamellan dess interna delar behöver synliggöras. tidsgeografi

264


har en forskningstradition mot hushåll att falla tillbaka på.Fleraavbegreppenharredanformuleratsisyfteattbeskrivahushållenochdesskaraktäristika.Inspirationerfrånsociologioch socialpsykologi har gjort det möjligt att föra analytiskadiskussioner om hushållsmedlemmarnas behov, känslor ochuppfattningar.

begreppsapparaten har sålunda utvecklats och anpassatsi ett försök att få en ökad och djupare förståelse förhushålls krishanteringsförmåga. den primära teoretiskautgångspunkten har som ovan nämnts varit begreppethushåll. Fokus ligger, i enlighet med hushållsvetenskapligaperspektiv, på relationer och samspel mellan hushålls inredelarochmellanhushållenochderasomgivning.betydelsenav samspelet mellan människor och artefakter, system ochteknikutgörenviktigdelavanalysen.envidareutgångspunktförhushållärhurdeinomsinainredomängränser,d.v.s.detidrumsfickordärmedlemmarnasjälvaharmöjlighetattsjälvastyra, mobiliserar ansamlingar av interagerande människorochting.dettafångasavavhandlingensdefinitionavhushållsomen uppsättning i stabila nätverk mobiliserade aktanter som interagerar och genomför projekt till gagn för medlemmarnas fortlevnad och behov. hushåll kan således beskrivas som enrelationelltstabilenhetövertidochrumdärbådemänniskoroch icke mänskliga delar samverkar med varandra. Viktigt isammanhangetäratthushålletdrivsavolikaförmågor,vilketsynliggörsgenomderashandlingar,projektochaktiviteter.

Vid större kriser och katastrofer riskerar hushålls stabilanätverk av mobiliserade aktanter att bli instabila p.g.a. atten eller flera delar i nätverken havererar, exempelvis el-och värmesystemen som nämndes ovan. när hushållensaktantnätverk av olika anledningar havererar uppstår olikaformeravbegränsningar.nätverkenkanbehöva”repareras”ochdelar kanbehöva ersättas av tillfälliga komponenter föratthushållenskallfortsättaattexistera.hushållsförmågaatthanteradettavarierareftervadsomiavhandlingenlyftsfram

265


sominternaegenskaperellerelement.Centralt för denna avhandling är att hushålls förmåga

att hantera kriser analyseras utifrån effekter av mobiliseradeaktanter och tillhörande handlingar. de kedjor av aktantersommobiliseras för att få projekt utförda, sträcker sig ävenutanförhushållensdomänerochsåledesutanförderaskontrollochmakt.Föratttillgodosehushålletochdessmedlemmarsgrundläggandebehovbehövsdärförmängdermedutåtgåendesociotekniska länkar. externa aktantnätverks roller ochinteraktionmedhushållenutgörföljaktligenenväsentligdelavförmåganatthanterakriser,härkaraktäriseradesomexternkrishanteringsförmåga. gränserna mellan hushålls internaoch externa aktantnätverks domäner är diffusa och mobilaochstyrsavbl.a.olikasamhällsaktörersmaktochkontroll(senedan).

analysmodellen

I analysmodellerna (figurer 4.2 och 8.1) åskådliggörs denstegvisautvecklingenavfleracentralabegreppochanalytiskautgångspunkter. exempelvis förändras innebörden av deninterna och externa krishanteringsförmågan med hjälp avnya tillförda begrepp och betydelser. dock förändras intealla betydelser i begreppsutvecklingen mellan figur 4.2 och8.1.detgäller framföralltutgångspunkterna förhushållensprojekt och grundläggande behov. anledningen till dettaär att fokus i avhandlingen legat på att utveckla betydelsenav en intern och extern krishanteringsförmåga utifrån etthushållsperspektiv samt att lyfta in nya perspektiv på stödoch beskriva vem som stod för dessa stöd. analysmodellenskallsessomettflexibeltanalytiskthjälpmedel.Ikommandestudier skulle en forskningsansats exempelvis kunna inriktasmot att följa hushållens olika projekt och/eller fokusera påhushållsmedlemmarnas hjälpbehov under större kriser ochkatastrofer(senedanomförslagomfortsattforskning).

266


teoretiskinspiration

Framväxtenavbegreppsapparatenharskettiväxelverkanmedanalysenavempirin(abduktivmetod).Vissabegrepptillämpasfrekventare i analysen än andra. bland de mer utnyttjadebegreppen återfinns aktant, nätverk, stabilitet, projekt ochkrishanteringsförmåga. andra begrepp har använts för attkontextualiserabeskrivningaravteorin,t.ex.ant-begreppentranslation och punctualisation. andra mindre utnyttjadebegrepp kan användas i fördjupade teoretiska diskussioneroch eller vid analys av en annorlunda insamlad empiri. detsistnämnda gäller framför allt tidsgeografiska begrepp somomgivningsstruktur, utbudspunkter, barriärer, restriktioneroch ordnad tidrumsficka. min bedömning är att de kananvändasförattanalyserat.ex.hushållsmedlemmarsspecifikaprojekt,aktiviteter,rörelserochmötenitidochrum.empirinskulleidettafallkunnabeståavkrisdagböckermeduppgifteromvadhushållsmedlemmarnautfört,vardevarit,vemdeträffatoch när de förflyttat sig och utfört handlingar. beträffandefördjupade teoretiska diskussioner finns flera begrepp frånant och tidsgeografi med liknande innebörder. projektoch handlingsprogram/antiprogram, nätverksstabilitet ochordnad tidrumsficka är två exempel. en viss diskussion harkunnatinrymmasinomavhandlingenmendetvoreintressantatt låtade teoretiska ansatsernaochbegreppenmötas inomramenförenmerutveckladteoretiskdiskussion.enförsiktigslutsats och uppfattning är således att de tidsgeografiskabegreppen är anpassade för specifik empiri om individers,hushålls, tings och samhälleliga aktörers mobilitet ochaktiviteterirumochtid.antharflergenerellaochfilosofiskautgångspunkter,vilketgördenmeranpassningsbar tillolikaformer av empirisktmaterial.resonemangetkanutvecklas ikommandeforskningsansatser.

Inspirationen av ant är genomgående i avhandlingen.Jag har försökt tolka, använda och eventuellt utveckla

267


begreppenfrånmittperspektiv.dettaharmedförtattjaginteföljer alla av ant:s vetenskapsfilosofiska och metodmässigaansatser.exempelvisställerjagmigtveksamtilldensemiotiskareduktionenavallarelationersomlikavärdainförtolkningenoch analysen av empirin. min uppfattning är att teoretiskareflektioner sker i samma stund som ett projekt eller enforskningsansats formuleras och ofta långt innan empirinsamlatsin,vilketävenkanpåverkarelationersbetydelserochvärdeniaktör-nätverk.

enviktigdelianalysenharjustvaritattförsökaframhävavärdefulla och problematiska relationer samt kompetentaaktanter i krishantering. många värdefulla relationertydliggjordes,exempelvismellaninvånareidrabbadebyarsomvartvungnaattsamverkaförattlösaakutaproblem.desocialarelationerna stärktes vid krishanteringsarbetet. samtidigttydliggjordes problematiska relationer mellan människoroch tillfördaaktanter.ettexempelvar reservelaggregat somnormaltinteingickihushållensaktantnätverk,medundantagför lantbruk med djur. de skulle installeras till hushålletselsystem, startas, stoppas och fyllas på bränsle. de hadebegränsningar i kapacitet eller hur mycket ström de kundeleverera, vilket krävde anpassning och kontinuerliga skiftenmellanolikaelapparater.andraexempelpåoklararelationervar de mellan kommuner och frivilliga organisationer ochmellan telebolag och andra samhällsaktörer och grupper.problematiska relationer mellan dessa kan bl.a. förklaras avde diffusa gränser som finns mellan olika samhällsaktörersdomäner. resultaten visar att kommuner genom makt ochkontroll,t.ex.lagstiftning,kanväljaattinkluderaellerexkluderafrivilliga organisationer i sin krishanteringsorganisation.Konsekvenserna av denna maktutövning kan begränsarespektiveökamöjligheterattexempelvismobiliseraresurserförstödtillutsattahushåll.

betydelsefulla aktanter eller immutable mobiles gav olikaformeravstabilitet ihushållsaktantnätverk.dessautgjordes

268


av bl.a. personer med särskild kompetens, reservelaggregat,motorsågar, bilar, köksspisar, kakelugnar, kaminer, pann-lampor,ficklampor,extrabatterier,enfasvattenpumpar,gasol-kök,frysarsomflyttadesruntmellanhushållmedelförsörjning.

ett väsentligt resultat utifrån denna avhandlingsanalytiskadiskussionharattgöramedenavant:scentralaoch vetenskapsfilosofiska utgångspunkter om tingens ellerartefakternas betydelser i aktör-nätverk. analysen visar medtydlighetatthushållsochandrasamhällsaktörerskrishanterings-förmåga kan begränsas eller förstärkas av stora men ävenav till synes små betydelselösa materialiteter. artefakter blirmedandraordtillhinderellermöjliggörgenomförandenavprojektellerhandlingsprogramimobiliseradeaktantnätverk.etttydligtexempelutgörsavdetelberoendeochautomatiskadörrlåssomhindradeuppstartandetavettkrisledningsnätverki en kommun. tillgången till pannlampor i ett hushållmedfördeatthushållsmedlemmarnaficktvåhänderattjobbamed istället för en. en trasig startknapp och en läckandebensintank ökade sårbarheten för en småbarnsfamilj. listankangöras lång.smådetaljer,beslutochartefakterkanmedandraordavgöraomlivkanräddas,ochomkrishanteringenlyckasellerinte.

tillämpning

I kapitel 8 tillämpas begreppsapparaten inom ramen fören specifik sårbarhetsanalys av enskilda hushåll och derasberättelser från stormen gudrun. analysen visar hursårbarhetenochrobusthetenvarierar ihushållenmellanochframför allt inom krishanteringsprocessens olika faser. detframgår också hur sårbarhet och robusthet kan relaterastill olika tillstånd och de ordnade respektive oordnadetidrumsfickor de befinner sig i. I dessa olika tillstånd ellertidrumsfickorsynliggörsbl.a.vilkaformeravstöddeenskildahushållenerhåller, vilkaexterna stödgrupper somärviktiga,

269


vilka aktanter somärbetydelsefulla, vilkamaterialiteter somsaknas och gör hushållens aktantnätverk stabila/instabila,vilka fysiska, ekonomiska, mentala och materiella förmågordeharellerinteharsamtvilkaelementochegenskapersompåverkar deras krishanteringsförmåga. analysen i kapitel8 visar att avhandlingens teoretiska begreppsapparat kananvändasförattuppnåenökadförståelseförenskildahushållskrishanteringsförmågaochsårbarheterisambandmedstörrekriserochkatastrofer.

tillmeränbarastormar…

I inledningen till kapitel 2 står att ”teoriutvecklingen är iförsta hand relaterad till de konsekvenser, erfarenheter ochupplevelsersomenkraftigstormkangeupphovtill”.Idettaslutkapitelvilljagävenargumenteraförenutökningavdettaperspektiv. långvariga elavbrott, som kan anses som dethuvudsakliga dilemmat för alla inblandade samhällsaktörerefterstormengudrun,kanuppståtillföljdavåtskilligastörrehändelser som ekonomiska kriser, internationella konflikter,isstormar,terrorattacker,översvämningarförattbaranämnanågra.avhandlingenvisarocksåattsåvälkraftigastormarochdesseffekterliksomandrastörrekriserellerkatastroferkanvarasvåraatthänföratillolikadualistiskakategoriseringarsomt.ex.naturochkultur(latour1993).attkategoriseraenstormsomennaturhändelseärinteoproblematisktirådandeklimatdebattmeddiffusaorsakssamband.delaravden”stormanpassade”begreppsapparaten och analysmodellen bör således kunnaanvändas för analys av hushålls krishanteringsförmåga ochsårbarheter i samband med större påfrestningar oavsett vadsom ligger bakom. ett argument i sammanhanget är attteoriutvecklingen har skett utifrån föreställningen att dengenomanalysenskallbeaktamöjlighetertillvaraktighet ideförenadenätverksomhushållenärberoendeavattupprätthållaellerattutveckla.

270


hushållensoChexternaaKtörersKrIshanterIng

I detta avsnitt redogörs för huvuddelen av de empiriskalärdomar och slutsatser som kan dras utifrån avhandlingenavseendehushållsochexternaaktörerskrishanteringisambandmedstormengudrun.redogörelseninledsmedresultatfrånanalysen av hushålls interna krishanteringsförmåga, följt avresultat från analysen av extern krishanteringsförmåga ochkommunaltarbeteochstödtillutsattahushåll.redogörelseninnehåller även förslag på hur krishanteringsförmågor kanstärkas.

Internkrishanteringsförmåga

dehuvudsakligaresultaten frånanalysenavhushålls internakrishanteringsförmåga(IKhF)ärföljande:

IKhF har analyserats genom fyra delförmågor, fysiska,ekonomiska,mentalaochmateriella;

• denfysiskakrishanteringsförmåganärrelateradtillmedlemmarnasbiologiskaochkroppsligaförutsättningar,vilketpåverkadederasförmågaattutförakroppsligtarbeteochattförflyttasig(mobilitet).analysenvisarattdenfysiskaförmåganpåverkasavegenskapersomålder,handikapp,antalhushållsmedlemmariarbetsförålder,arbetsfördelning,möjlighetertillvilaochåterhämtning,tillgångentillmänskligastödochfungerandetekniskahjälpmedel.

• denekonomiskakrishanteringsförmåganärrelateradtillekonomiskaresurserochförutsättningar.analysenvisarattdenekonomiskaförmåganpåverkasavproaktivtagerande,kunskapochkompetensomekonomiskafrågor,t.ex.försäkringstagande,tillgångtilllikvidamedelsamt

271


inverkanfrånsläktingar,grannarochvänner.tilldettabidrarocksåvananmedekonomiskamotgångar.

• denmentalakrishanteringsförmåganärrelateradtillmerkänslomässigaförutsättningar.analysenvisarattdenmentalaförmåganpåverkadasavchock,plötsligaförändringar,skräckkänslor,känsloravhjälplöshet,separationfrånnärstående,högfysiskbelastningunderlångatider,osäkerhet,strömlöshetochmörker,känsloravsammanhang(Kasam),känsloravmeningsfullhet,inflytandeochförståelseförvadsomsker,stödmellanhushållsmedlemmar,anpassningsbarhet,kreativitet,positivttänkande,självbildochidentitet,förmågaattrelaterasinegensituationtillandrassamtförmågaattanalyseraförändringar.

• denmateriellakrishanteringsförmåganärrelateradtillutanförkroppsligating,systemochartefakterihushållen.analysenvisarattdenmateriellakrishanteringsförmåganpåverkasavtillgängligaresurseriochutanförhushållet,tillgångtillexperter,fysiskmöjlighetattanvändaresurser,ekonomiattköpainresurser,kunskapomresurserm.m.

ett viktigt resultat från analysen av IKhF är den starkakopplingenmellandelförmågorna.denmateriella förmåganärexempelvis,somtydliggörsipunktenovan,starktkoppladtillmedlemmarsfysiskaochmentalaförmågasamthushålletsekonomiskaförmåga.enbegränsadmentalförmågakanocksåpåverkadenfysiskaförmågan.enchockadtillsynesfysisktfriskmedlemkanförlorasinförmågaattutförakroppsligtarbete.landskapetsförändring,utarbetningochoroöverekonomiskaförlustertillföljdavförstördskogvarnågraorsakertillattdenfysiskaförmåganavtog.

Ävenomdelförmågornaframställssomseparataärdestarktinterrelaterade, vilket framgår i analysen i kapitel 6. syftetmed delförmågorna är att de skall hjälpa till att tydliggöraeller konkretisera påverkande element eller egenskaper.

272


delförmågornaskallsessomenväsentligdeliutvecklingenavdenteoretiskabegreppsapparatenochanalysmodellen.

strategierförattstärkadeninternakrishanteringsförmågan

hushålls interna krishanteringsförmåga för att hantera enstörrekrissomstormengudrunochdesseffekterkanstärkas.härfinnsenklarkopplingtilldenenskildesansvarikris”förattskyddasittlivochsinegendomgenomattvidtaförebyggandeåtgärder” (proposition 2007/08:92). här följer tre olikastrategier:

Den första strategin är relaterad till hushålls förmåga attupprätthålla medlemmarnas grundläggande behov till följdavettlångvarigtströmavbrott.mångaavhushållsnödvändigamaskiner och apparater är elberoende och förlorar sinafunktioner vid ett bortfall av el. För att återskapa stabilitetmåste maskinerna och apparaterna och dess funktionerförsörjasavreservelellerersättas;

• Förberedelserförreservelkandockgörasgenomsärskildaanslutningaranpassadeförreservelaggregat.elsystemetböräventestasförattundvikaelfel.attförberedaförochinförskaffareservelverkärsärskiltviktigtförhushållmeddjurhållning.reservelaggregatförefallervaradenbästalösningenmenkanändåvaraproblematiskattintegreraietthushåll.

• ettalternativttillvägagångssättärattförsökaattersättadenödvändigasteavhushålletselberoendeaktanter.genomresursersomt.ex.alternativavärmekällor,fotogenlampor,gasolkök,ficklampor,batterier,konserver,batteriradio,stearinljus,dricksvattendunkar,reservbränsleförtransportfordonochmatlagning,kanhushållsmedlemmarnasallragrundläggandebehov

273


tillgodoses.hushållsmedlemmarbörsärskiltseöveralternativalösningartillhushålletstekniskaresursflöden.envärmekällasomdrivsavved,fotogenellerpelletsärenalternativlösningomdenmodernavärmepumpenskullehaverera.envedeldadköksspiskandessutomanvändastillmatlagningochuppvärmningavvatten.andraåtgärderkanvaraattplaneraförenfasiställetförtrefasvatten-pumpar.Itaktmedatttelekommunikationernablirmerluftburnakandetvarabraattinförskaffaextrabatteriertillmobiltelefoner.Isoleradeboendenkanävenseövermöjligheternatillenkompletterandeelförsörjningviasolcellerellermindrevindkraftverk.Ihushållmedäldre,sjukaochvårdberoendemedlemmarmedhjälpmedelsomlarm,hissarochmedicinskapparaturbörsärskildaplanerupprättasomintedessahjälpmedelkanersättas.dettaärsärskiltbetydelsefulltförhushållsomborlångfrånserviceinrättningarochsamhällen.

Den andra strategin är relaterad till den mentalakrishanteringsförmågan.envärdefullkrisförberedandeåtgärdär att mentalt förbereda sig för olika krislägen, mer än attbarabunkrauppmedreservresurser, seövermedlemmarnassärskilda behov och se över tekniska resursflöden. dettakangörasgenomdiskussioner,övningaroch analys avolikascenarier. händelser från olika delar av världen kan fungerasominspelochgemedlemmarnamöjlighettillmentalträning.analysenvisaratttsunamikatastrofenjulen2004bidrogtillattmildrastormengudrunsmentalapåfrestningarfördrabbadehushåll. den mentala förberedelsen kan dock vara svåratt genomföra eftersom att den tar tid och kraft från andravardagligasysslor.

Den tredje strategin handlar om hushållsmedlemmarsengagemang utanför hushållet, vilket kan stärka kris-hanteringsförmågansomhelhet.deltagandeiidrottsklubbar,

274


föreningar, matlagningskurser, kyrkor och andra samfundsaktiveter,syföreningar,byalag,sockenråd,skolrådochandraarrangemangm.m.ökarmöjlighetentillstödutifrån.Juflersocialaochtekniskarelationerinochutfrånhushålletdestostörremöjligheterförhushållatterhållaolikaformeravstöd.

externkrishanteringsförmåga

de huvudsakliga resultaten från analysen av den externakrishanteringsförmågan(eKhF)ärföljande:

det externa stödet delades in sociala, professionella ochfrivilligastödgrupper;• desociala stödgrupperna utgjordesavanhöriga,

släktingar,andrahushåll,grannar,vänner,arbetskamrater,bekantaochmedtillhöranderedskaputanförhushållet.dessabidrogtilldetstarkasteochmestomfattandestödettillhushållen.

• deprofessionella stödgruppernautgjordesavsamhällsaktörermedansvarochskyldighetergentemotmedborgarnaochhushållen.blanddessaverkadefrämstkommunerna,tele-ochelbolag,räddningstjänst,länsstyrelser,polis,ochlandstingen.

• de frivilliga stödgrupperna, utgjordesi dettafallavfrivilligorganisationerellerfrivilligaresursgrupperutandirektakopplingartillelleransvargentemothushållen.exempelpåorganisationervarlrF,rödaKorset,Civilförsvarsföreningar,lottakårenochhemvärnet.

dessagrupperingargavolikaformeravstöd,bl.a;• Emotionella stöd,d.v.s.stödsomgårutpåattmänniskor

visaromtanke,uppmuntran,tillitochförståelseförvarandra.detstarkasteemotionellastödetkomfrånsocialastödgrupper.

275


• Instrumentella eller bidragande stöd,d.v.s.stödavpraktiskellerfinansiellkaraktär.detstarkasteochmestomfattandestödetkomävenidettafallfrånsocialastödgrupper.

• Informationsmässiga stöd,d.v.s.stödgenomvärdefullaupplysningarochguidning.härärdesocialaochfrämstdeprofessionellastödgruppernabetydelsefulla.hushållenvaristortbehovavinformationfrånfrämstkommuner,tele-ochelbolag.ettstortproblemvarattinformationssystemenhavereradetillföljdavlångvarigaström-ochteleavbrott.

den externa krishanteringsförmågan eller externa aktörerssamverkanmedoch stöd tillutsattahushåll i sambandmedstormengudrunochkatastroferpåverkadesav;• Ivilkenmånmedlemmarnaideexternastödgrupperna

självadrabbats.mångakommunalatjänstemänkundeintetasigtillsinaarbetenp.g.a.avattdesjälvaellernäraanhörigavardrabbade.

• denfysiskatillgänglighetensamtstödgruppernashandlingskraft,insatstiderochtillgångtillresurser.trädfällningenfördröjdeexempelvisinsatsernaochhindradeprofessionellastödgrupperattkommafram.Förattröjavägarbehövdesmaskinerochkompetentpersonal,vilketkundetalångtidattfåfram.

• möjlighetertilltelekommunikation.denmobilatelefoninfungeradeetttagefterstormenshärjningarmenhavereradenärmasternasbatteriertogslut.

• uppfattningar/missuppfattningarmellanexterntstödjandegrupperomvemsomskullegestöd.

• externastödgruppersvetskap/ovetskapomutsattahushåll.Vilkabehövdestöd?dettogiblandveckorattgenomregister,gIs,överflygningarochkontaktnätverkfåenklaruppfattning.

• hushållsetableringilokalaföreningarochsamman-slutningar.socialtochfysisktisoleradehushålloch

276


hushållsmedlemmarvarsvårareatthittaändesomvarrepresenteradeidetlokalaföreningslivet.

• Ivilkenmånhushållförekrisenaccepteratsavomgivningen.hushållsomavsiktligtavskärmatsigellerstämpladesom”utanför”denlokalagemenskapenvarsvårareattfåkontaktmedochinformationom.

• hushållsförtroendeförexternastödgrupper.tillitenförvissaexternasamhällsaktörerminskadekraftigt,bl.a.vissatele-ochelbolag.långaströmavbrottövertreveckorgjordeattutsattahushållsmedlemmarpålandsbygdenkändesigkränktaochsomomsamhälletglömtbortattdefanns.

• Frivilligastödgruppers,t.ex.lrF:sochandrafrivilligaorganisationerslokalarepresentationochinflytande.härärenföljdaktigslutsatsattlrFbörmedsittstarkalokalaengagemangvararepresenteratikommuners,länsstyrelsers,tele-ochelbolagsochandrarelevantasamhällsaktörerskris-ochkatastrofförberedandearbete.

• professionellastödgruppers,t.ex.elbolagsochkommunersprioriteringar,insatserochtillhandahållandeavresurseravvärmestugor,telefonstationer,mobilreservelochandraresurser.

Kommunaltarbeteochstödtillutsattahushåll

arbeteochstödtillutsattahushållanalyseradesävenutifrånett kommunalt perspektiv. I analysen identifieras olikakommunala aktantmobiliseringar. dessa var viktiga för detdirekta och särskilt det indirekta stödet till utsatta hushåll.exempelpådirektstödvarakutundsättningihemmenochevakuering. exempel på indirekt stöd var tillhandahållandeav resurser som värmestugor, reservelaggregat och andraresurser.defemkommunalaaktantnätverkenvar:

277


• Krishanteringsnätverkensomfrämstbestodavräddningstjänst,ambulans,ochivissmånkommunalaförvaltningars/enheters/bolagspersonalochtillhörandeutrustning.Krishanteringsnätverkenvarintensivaistormensakutafasochgavdirektstödtillhushållengenomexempelvisakutundsättning,evakueringarmenävensenaregenomettvisstinformations-ochkommunikationsstöd.

• Omsorgsnätverkensomiförstahandbestodavpersonalfrånsocial-,vård-ochomsorgsförvaltningar(hemtjänstochhemsjukvård/primärvård).omsorgsnätverkensvarverksammabådeföre,underochefterkrisen.degavdirektstödtillhushålleniformavmat,dryckochannanlivsmedelsamtsamtal,sjukhjälpochövrigomsorg.deevakueradeävenäldre,sjukaochandramedsärskildastödbehov.

• Ledningsnätverken som främstbestodavnormativt/strategisktbeslutsfattandeochoperativaledningsfunktionersomkrisledningsnämnder,krisledningsstaberellermotsvarandesamttillhörandepersonalochsärskiltbetydelsefullaaktantersomledningsrum,datorutrustning,krisledningsplanerochgeografiskainformationssystem.

• Samverkansnätverkensombestodavpåkommunernasinitiativorganiseradegrupperavegenpersonalochrepresentanterfrånandraprofessionella,frivilligaochsocialagruppersomexempelvislänsstyrelsen,sydkraft/eon,teliaochandrateleoperatörer,vägverket,sos-alarm,posten,lokal-ochregionalradion,försvaret,frivilligaorganisationer,lrF,polis,landstinget,lokalaföreningar,hushåll,svenskakyrkanochandrasamfund.dessavarviktigaförbådedetdirektaochindirektastödettillhushållen.

• Informationsnätverken somfrämstbestodavkommunalainformatörerochandratjänstemänvarsprojektoch

278


aktivitetervarattrapporteraochkommunicerainterntinomdenkommunalaorganisationenochexterntuttillmedborgarna/hushållen,mediaochandramyndigheter.

dekommunalaaktantnätverkensförmågaattundsättaochgeolikaformeravstödtillhushållenbegränsadesavatt:

• Vägarnavarblockeradeavomkullblåstaträd.Kris-hanterings-ochomsorgsnätverkenhadedärförstoraproblemattnåframtillvissahushållvarsmedlemmarhadesärskildavård-ochomsorgsbehov.

• Kunskapenomvilkahushållsomkundevarautsattaochvardebefannsigvarbegränsad.anledningartilldettavarbl.a.atttelefonnätetvarutslagetochattmångadrabbadehushållintefannsmedidekommunalanätverkensregister.

• tjänstemänutsattesförstorarbetsbelastningochlångaarbetspass.tjänstemänfrånkrishanteringsnätverkenochomsorgsnätverkenberättadeävenattdeutsattesförriskernärdeskulletasigframistormensakutaskede.

• diffusaansvarsförhållanden,delsinomkommunerna,delsmotandrasociala,professionellaochfrivilligastödgrupperochdelsmotmedborgare/hushållomvadsomvarkommunernasrespektivemedborgarnas/hushållensansvar.

• svårighetenattfåenövergripandelägesbild.dettavarsärskiltviktigtfördekommunalaledningsnätverkeniderasstrategiskaochoperativaledningsroller.

andrapåverkandefaktorervar:

• hursamverkansnätverkeninomochutanförkommunensågutochutvecklades.detvaruppenbartattkommunernavartvungnaattsamverkamedandrasamhällsaktörerisittarbetemedochstödtillutsatta

279


hushåll.samverkansformernavarierade.exempelvishadeenavdestuderadekommunernamersamverkanmedlänsstyrelsenändeandratvå.detfannsävenskillnadermellankommunernarörandesamverkanmedfrivilligaorganisationer,grannkommunerochprivatabolag.

• hurinformationsnätverkenfungeradeinterntochexternt.dekommunersomexempelvisanvändesigavinformationshanteringssystemsomKrissamupplevdeenhomogenareinformationsspridning.

• hurdekommunalaledningsnätverkenprioriterade,togochfördeladeansvar.Felbeslutkundeexempelvisledatillattpersonalenutsattesförstorariskerellerblevuttröttad.begränsadtillgångtillreservelaggregat.

• tillgångentillsärskiltkompetentaaktanter,d.v.s.människor,funktioner,systemochartefaktermedvärdefullafunktioneriochlänkarmellanolikadelarisamhälletskrishantering.exempelfrånstormengudrunutgjordesavbl.a.tjänstemänmedolikafunktioneridenkommunalaorganisationenochisinhemmamiljöelleriolikafrivilligorganisationer;geografiskainformationssystemsomkundeanvändassombeslutsunderlagundersamverkansmöten,gelägesbilderöverel-ochtelefonavbrott,lokaliserautsattamedborgareochgeunderlagskartortillarbeteifält;informationshanteringssystemsomKrissamsomkoordineradeinformationinomochutanfördenkommunalaorganisationen;mobilareservelaggregatsomflyttadesruntochkundeförsörjaskolor,äldreboendenochmindresamhällenmedström;lantbrevbäraresomförmedladenödvändiginformationtillsåvälprofessionellastödgruppersomtillhushållen.

280


strategierförattstärkadenexternakrishanteringsförmågan

samhällsaktörersförmågaattsamverkamedochstödjautsattahushåll i sambandmedenstörrekriskanstärkas.härföljernågraförslag:

• nyckelaktörerikrisen,idettafalltele-ochelbolagochkommuner,börutvecklaochsamordnaflermöjligaochtillförlitligainformationskanalertillmedborgarna.Internet,posten,radion,tv,kommunalainformationscenter,lokalainformationsplatser(skolor,hemvärnsgårdar,dagcenter,föreningslokaleretc.)ochdagstidningarkananvändasförattgeensamordnadochkontinuerliginformation.

• socialastödgrupper,t.ex.grannskapellersockenrådtjänarpåattidenförebyggandefasenförsökavisaattdefinnsochetablerakontaktermedolikaprofessionellastödgrupper.analysenvisarattvissaperifieraområdenpålandsbygdenriskerarattbortprioriterasvadgällerelförsörjningochandraformeravprofessionelltstöd.

• lrFochandralokaltstarkaorganisationerochföreningarbörarbetaföratttydliggöraförkommunerochlänsstyrelservilkaresurserdeförfogaröver,bådemänniskorochredskap.dettagällerävenfrivilligaorganisationer(seävennedan).

• drabbadebyarochmindresamhällenbörfortsättaelleravprofessionellaaktöreruppmuntrasfortsättamedeventuellaengagemangförpotentiellaframtidariskerochkriser(senedanunderfortsattforskning).

• socialaochprofessionellastödgrupper,t.ex.anhörigaochhemtjänstbörimöjligastemåniförvägkommaöverensomvemsomskallgestödtillsärskiltutsattahushåll.analysenvisarattmissförståndmellanstödjandeaktörerkanledatillattvissasårbarahushållglömsbort.

281


Kommunalanätverkbörvadgällerdenegnakrishanterings-organisationen;

• Kontinuerligtövauppstartandetavsinkrishanterings-organisation.ettväsentligtresultatärattlednings-nätverken,d.v.s.grupperingarsomkrisledningellerkrisledningsnämndmedtillhörandestaber,omfalls-ochanalysgruppersamtoperativaledningsfunktioner,kommerigångsnabbtisambandmedenstörrekrisellerkatastrof.

• lärasigattutnyttjadigitalaregisterochgIsförolikaändamål,exempelvisattredanietttidigtskedeavkrisenidentifierapotentielltutsattahushåll.resultatetvisarpåvarieradanvändning.Förattdennastrategiskallfungerakrävsbl.a.kompetentpersonal,aktuellinformationomkommunensinvånare(fastighetsregister,patientregisterm.m.)samtklarasamverkansavtalmedandrasamhällsaktörersomkanerhållanödvändiginformation,t.ex.tele-ochelbolagensabonnentregister.

• tavarapåpersonalens,särskiltomsorgsnätverkens,lokalakunskapochkänslaförmänniskorshjälpbehov.

• seöverochreducerariskenattkommunalatjänstemänförolyckasellerskadarsigsamtutsättsförhögochlångvarigstressellerarbetsbelastning.exempelvisutsattesräddningstjänsten,hemtjänstenochhemsjukvårdenförstorariskermedfallandeträdunderstormen.

• seövervilkanyckelpersoneriorganisationen,t.ex.informatörer,chefer,säkerhetssamordnarem.fl.sombehöverextrahjälp,t.ex.förvårdavbarnochanhörigaellerannatprivatstöd.

Kommunala nätverk bör även vad gäller information ochkommunikation:

• Kontinuerligtuppdateraochinformeratillkommun-invånarnaomtillgängligaresursersomoffentliga

282


byggnadersomkanfungerasomvärmestugor,övernattningslokalerochplatserellerlokalerditmedborgarekantasigförattfåinformation,lagamat,tvätta,duschaochhaallmäntsocialtutbyte.

• seöverallatillgängligainformationskanalerförattökamöjligheterattnåuttillmedborgarna.Isambandmedstormengudrunvarbehovetavinformationiallmänhetstörreänvadsomkundeges.emellertidvarposten,radion(särskiltlokalradion)ochdenlokalapressenviktigaförinformationsspridningen.enannanviktiginformationskanalmotmindresamhällenochbyarpålandsbygdenvarlokalainformationsmöten.

• seövermöjligheternaattinformerahushållenomvilkaresurserdebörhahemmaochhurdementaltkanförberedasig(seävenovanstrategierförattstärkadeninternakrishanteringsförmågan).

Kommunalanätverkbörävenvadgällersamordning:

• seövertillgångentillochsamordnaresursersomkanstödjamänniskoriderashem,t.ex.reservelaggregat,kaminer,fotogenlampor,gasolkök,bränsle,m.m.analysenvisarattmänniskoridetlängstastannarkvarisinahem,ävenunderförsämradeförhållanden.

• seöverekonomiska,juridiskaochansvarsförhållandensompåverkarsamverkanmellankommunerocholikasamhällsaktörer(häromnämndasomsociala,professionellaochfrivilligagrupper)somtele-ochelbolag,frivilligaorganisationer,grannkommuner,länsstyrelser,lrFochandralokaltstarkaföreningar,organisationerochsamfund.desocialaochfrivilliganätverkensrollerochförmågavaroklaraförkommunerna.Kommunernatjänarpåattsynliggöraochetablerasamverkanmeddessalokalakrafterredanideförebyggandeochförberedandefaserna.IanalysenframstårlrFsomensärskiltviktigsamverkanspart.

283


aVhandlIngensöVergrIpandebIdragoChFörslagpåVIdareForsKnIng

enavslutandereflektionärattavhandlingenbehandlartreförkris-ochkatastrofforskningenviktigaaspekter.

den första aspekten handlar om den teoretiska ansatsens utveckling och tillämpbarhet.avhandlingensutveckladeteore-tiska,analytiskaochbegreppsmässigadelarkanförhoppnings-visfortsättaatttillämpasinomramenförfortsattastudieravhushålls och andra samhällsaktörers krishantering. I dennaavhandlingharfokuslegatpåruralahushåll.genomattstu-derahushålliandramiljöer,t.ex.iförorterochstäderkandenteoretiskabegreppsapparatenochanalysmodellenprövasochvidareutvecklas.

den andra aspekten handlar om avhandlingensinterdisciplinärabidrag.Ämnesövergripande teoribildningaroch synsätt som ant, tidsgeografi och sociotekniskaperspektivhartydligrelevansochutvecklingspotentialikris-ochkatastrofforskning.detinterdisciplinärabudskapetpassarockså väl med de utgångspunkter och sammanhang sommöjliggjortavhandlingensfullföljande.avhandlingenskallsessom ett resultat av det Kbm- och senare msb-finansieradetvärdisciplinära ramforskningsprogrammet FrIVa (se ävenkapitel1).

dentredjeaspektenhandlaromdepraktiskt användbara (empiriska)resultatsomavhandlingengenerat.dessaresultatär riktade till alla samhällsaktörer som arbetar aktivt ellerär intresserade av att öka kunskapen om medborgares ochhushålls krishanteringsförmåga och sårbarheter samt omhurorganisationerkan förbättra sin förmågaattge stöd tillindivider,hushållochandralokalagrupper.

medutgångspunktfråndessatreaspektervilljagavslutnings-visgeföljandeförslagpåfortsattforskning:

284


• Vidareutvecklingochtillämpningavdenbegreppsapparatochanalysmodellsompresenteratsochutvecklatsiavhandlingen.Fördettaändamålbehövsmerempiriochnyaforskningsfrågor.ettarbetssättsomanvändsinomant-metodikenärattförsökaföljaaktörerna/aktanterna.genomattföljamedborgareochhushållsmedlemmarunderstörrekriserochkatastrofer,t.ex.genomdagboksberättelser,kankunskapenomderaskrishanteringochförmågaökasytterligarenågranivåer.Intressantafrågeställningarisammanhangetär:Hur ser en dag i kris ut i jämförelse med en normal dag? När och hur havererar ett hushåll i kris? När och hur kommer professionella stödgrupper in i bilden? Hur kan den teoretiska begreppsapparaten och analysmodellen utvecklas?

• Fortsattforskningomhushållskrishanteringsförmågaochsårbarhetermenmedettempirisktmaterialsomävenomfattarhushålliförorterochstädersamthushålliolikaboendeformer.Intressantafrågeställningarisammanhangetär:Hur förhåller sig landsbygdshushålls till hushåll i förorter och städer avseende förberedelser och hantering av större kriser och katastrofer? Hur förhåller sig hushåll i olika boendeformer till varandra avseende möjligheter till förberedelser och hantering av större kriser och katastrofer? Hur kan den teoretiska begreppsapparaten och analysmodellen utvecklas och anpassas för studier av hushåll i andra miljöer än rurala?

• Fortsattforskningomolikasamverkansformermellanprofessionellakrishanteringsaktörersomkommuner,länsstyrelserm.fl.ochfrivilligaorganisationer.ettviktigtresultatärattkommunerochfrivilligaorganisationerbörseöverolikaformerförsamverkanochimöjligastemånlösauppdebarriärer,byråkratiskaochandra,somkanhindraensamverkanikris.Iettflertalsvenskakommuner,däriblanddesomvaritföremålfördennastudie,harsamarbetsavtalslutitsochfleraav

285


defrivilligaorganisationernadeltaridetkommunalakrisberedskapsarbetet.Hur ser dessa samverkansformer ut och kan de utgöra riktlinjer för andra kommuner som inte har lika utvecklade samarbeten? ettannatresultatfrånavhandlingenärattlrFframhållssomenorganisationmedomfattandekrishanteringsförmåga,framföralltförlandsbygden.lrF:sberedskapochförmågaistörrekriserbörnyanserasytterligare.enintressantfrågeställningutifråndettaperspektivär:Hur kan organisationer som LRF:s kapacitet tillgodogöras inom det svenska krishanteringssystemet?

• Fortsattforskningomolikasamverkansformermellanprofessionellakrishanteringsaktörerochlokalaorganisationer,föreningarochsamfund.Vadsomkankonstaterasärattlandsbygdenshanteringsförmågaisambandmedstormengudrunvarheterogenochdiffusförmångaprofessionellasamhällsaktörer.engagemangetpålandsbygdenvarstorteftersommänniskornadärarbetadeförsigsjälva.detframgickävenattlandsbygdshushållenochdessmedlemmarhadeenstarkfysiskochkänslomässigrelationtillsinomgivning.InomramenförramforskningsprogrammetFrIVa2pågårettdelprojekt–Perspektiv på sårbarhet och hjälpbehov vid hantering av kriser–sombl.a.gårutpåattföljaenlokalgruppsrisk-ochsårbarhetsförebyggandearbete.Ienbyharengagemanget,somäreneffektavstormarnagudrunochper,lettvidaretillattdenlokalagruppenharuppmärksammatandrahotochriskeränstormar,bl.a.översvämningsrisker.ettdelresultatfråndennastudieärattderasprojektattförsökaåtgärdaochreducerariskernaföröversvämningarmötsavbyråkratiskaantiprojekt,d.v.s.deinblandadekännersigmotarbetadeavmyndighetersomkommunerochlänsstyrelser.resultatetkantolkassomattrisk-ochkrishanteringihuvudsakansesvaraenangelägenhetförmyndigheterochexperter,vilket

286


gåremotettavavhandlingenscentralabudskapattdetsvenskakrishanteringssystemetmåsteblibättrepåattökaintegreringenavlokaltförankrademedborgareochresurser.FlerresultatfrånstudienkommerattpublicerasinomramenförFrIVa2underår2010.Intressantanäraliggandeforskningsfrågorär:Hur kan kommuner och andra professionella krishanteringsaktörer identifiera lokalt starka krishanteringsnätverks resurser och förmågor? Hur kan myndigheter tillmötesgå lokala och privata initiativ för att försöka stärka den lokala medvetenheten och förmågan att hantera framtida större kriser och katastrofer?

287

summary

summaryseverecrisesanddisasterssuchasthehurricanegudrunandtheirconsequenceswillprobablyoccurinthefuture.however,there are many uncertainties concerning disasters and theireffects.newscientificapproachesandmethodsforcrisisanddisasterresearchmustbedevelopedtoincreasetheknowledgeandabilityofsocietiestomanageknownandunknownthreats.substantialresearchontheemergencypreparednessandcrisesanddisastermanagementcapabilityofagencies,organizationsand institutions exists in sweden and thenordic countries.despite this, there isageneral lackof researchonthecrisismanagement capability of citizens, individuals, groups andhouseholds.this thesis shouldbe seenas a complementaryapproachwithinthecrisisanddisasterresearchfield.

theaimofthethesis istodevelopandtestatheoreticalframeworkforanalyzingthecrisismanagementcapabilityandvulnerability of households, and external actors’ interactionwith and assistance to vulnerable households during severeemergenciesanddisasters.

thetheoreticalframeworkofthethesisisprimarilyrelatedtotheconsequencesandexperiencesthatahurricanecangiverise to.an introductory overviewof the available literatureabout hurricanes from a swedish perspective, with specialemphasisonthehurricanegudrunispresentedinChapter2.areviewofconceptsandresearchwithinthecrisisanddisasterrelatedresearchfield,primarilyfoundwithingeographyandsociology,providesthetheoreticalinputandjustificationfortheresearchapproachusedinthethesis(Chapter3).

the design of the theoretical framework including ananalytical model for description and analysis of householdcrisismanagementcapabilityandvulnerabilitydepartsfromahurricane-perspective,withaparticularfocusonthehurricanegudrun. the theoretical framework draws on the conceptof the household, concepts from actor-network theory

288


(ant)andtime-geography.Concepts suchasactor,actant,actor-network, relations, network stability, mobilization,immutable mobiles, projects, restrictions, pockets of localorderetc,togetherprovideanimportantbasisfortheanalysisofhousehold crisismanagement capability and vulnerability(Chapter4).

the scientific method is primarily based on theoryconstruction, abductive inference and reasoning on thebasisofqualitativedata.the initial theoretical framework isformulatedonthebasisofreviewsofexistingtheoryaswellasgeneralizationsdrawnfromtheempiricaldataofthethesis(Chapter5).

based on an analysis of interviews with 41 affectedmembers of households, a discussion of what constitutesinternal and external crisis management capability from ahouseholdperspective,iscarriedoutinChapter6.

based on an analysis of focus group interviews with 30municipal officials I identify and conceptually elaborate therole of municipal groups of people and artefacts (actantmobilisations)andtheirexperiencesandsupporttovulnerablehouseholdsduringthehurricanegudrun(Chapter7).the theoretical framework is summarized in a furtherdevelopment of the initial analytical model. the modelincludes, inter alia, definitions of internal and externalcrisis management capability from a household perspective.restrictive and strengthening crisis management capabilitiycaninfactbelinkedtovulnerabilityandrobustness.ananalysisof fourspecifichouseholdsdemonstrates theapplicabilityofthetheoreticalframework(Chapter8).one important result from the thesis is the possibility oftestingthetheoreticalframeworkandtheanalyticalmodelinthe analysis of household crisis management capability andvulnerability during other types of severe emergencies. Inthisway,thethesiscontributestothedevelopmentofamoregeneral analytical model of household crisis management

289

summary

capabilityandvulnerability(Chapter9).other interesting findings include that private actions

during severe crises or disasters, in which the householdis an essential analytical unit, need to be studied in moredetail. Knowledge of household vulnerability and capabilitytomanagecrises isalsoimportanttocommunicatetoothersocietal actors. the interaction between societal actors atthe local, regionalandnational levelsand localstakeholders- in this case village based organisations and other localassociations, concerning emergency preparedness and crisismanagement, should be expanded in order to improve theswedishcrisismanagementsystem(Chapter9).

household crisis management capability is analyzed intermsofeffectsofmobilizedactantsandtheiractions.actantsthataremobilizedtoaccomplishprojects,reachbeyondtheinternaldomainsofthehousehold,andthusbeyonditscontroland power. In order to meet the basic needs of householdmembers,ahouseholdmustbesocio-technicallylinkedwithexternalactant-networks.externalactant-networksandtheirrolesandinteractionwithhouseholdsarethereforeanessentialpartofexternalcrisismanagementcapability.theboundariesbetweenthehousehold’sinternalandexternalactant-networkdomainsarediffuseandmobile.theyarecontrolledbythepowerandcontrolofdifferentsocialactors(Chapter9).

theinternalcrisismanagementcapabilityofahouseholdcan be strengthened through a number of strategies. Forexample, a household can prepare itself by connecting toa mobile power station and replace important electricalapplianceswithactantsthatarenotdependentonelectricity.other strategies includementallypreparing for severecrisesandparticipating in the activitiesof localorganizations andassociations(Chapter9).

among strategies to strengthen the external crisismanagementcapabilitywesethat, interalia, societalactors’capabilitytointeractwithandsupportvulnerablehouseholds,

290


an increased cooperation between municipalities and localcommunities,lrF(theFederationofswedishFarmers)andothervoluntaryorganizations is important.other strategiesare to increase the possible channels of communicationbetween professionals and affected households, increaseawareness and use of gIs and other information systems,identifyandassistofficialswithkeyroleswithinmunicipalandothercrisismanagementorganizations(Chapter9).the thesis concludes by identifying a numberof importantfields for further research concerning household and crisismanagementcapabilityandvulnerability.

291

reFerenserabrahamsson,m.&magnusson,s.e.(2004):risk-ochsårbarhetsanalyser–utgångspunkterförfortsattarbete.KBM: s forskningsserie nr 2.Krisberedskapsmyndigheten.

adams.s.(2002):abeginner’sguidetolearningemergencymanagement.Risk Management,49,5.abI/InFormglobal.sid.24-28.

adams,s.(2005):learningthelessonsofKatrinafortheunexpectedtomorrow.Risk Management.Vol52,no12.abI/InFormglobal.sid.24-29.

adger,W.n.(2006):Vulnerability.Global Environmental Change.Vol16.Issue3.sid.268-281.

alexander,d.(1993):Natural Disasters.uClpress.london.

alexander,d.(2000):Confronting Catastrophe.New perspectives on natural disasters.oxforduniversitypress.london.

alexander,d.(2002):Principles of emergency planning and management. terrapublishing,harpenden,england.

alexander,d.(2005):theinterpretationofdisasterintermsofchangesinculture,societyandinternationalrelations.Iperry,r.W.&Quarantelli(eds.)What Is A Disaster? New Answers To Old Questions.libraryofCongress.usa.

alexandersson,h.(2005):Årets Väder 2005.VäderochVatten13/2005.smhI.

allen,K.m.(2006):Community-baseddisasterpreparednessandclimateadaptation:localcapacity-buildinginthephilippines.Disasters,Vol.30.no1.sid.81−101.

alvesson,m.&sköldberg,K.(1994):Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod.studentlitteratur,lund.

anderssonodén,t.,ghersetti,m.&Wallin,u.(2005):tsunaminsgenomslag.enstudieavsvenskamediersbevakning, KBM:s temaserie2005:13.

292


anthes,r.a.,Corell,r.W.,holland,g.,hurrell,J.W.,macCracken,m.C.&trenberth,K.e.(2006):Hurricanes and global warming: Potential linkage and consequences,bams,Vol.87,sid.623-628.

antonovsky,a.(2005):Hälsans mysterium.naturochkultur,stockholm.

asplund,J.(1983): Tid, rum, individ och kollektiv.liberförlag,stockholm.

axelrod,r.&Cohen,m.d.(2000):Harnessing Complexity. Organizational Implications of a Scientific Frontier.basicbooks,newyork.

barrows,h.h.(1923):Geography as human ecology. Annals of the Association of American Geographers.Vol12.sid1.14.

bergström,s.,eriksson,b.,Johansson,l.&nilsson,J.(1998):Robusta bostadsområden och grannskap – Nyckeltal för drift och planering.Foa.

bingham,n.&thrift,n.(2000):somenewinstructionsfortravellers.thegeographyofbrunolatourandmichelserres.ICrang,m.&thrift,n.(eds.): Thinking space.routledge.london.

bloor,d.(1999):anti-latour.Studies in History and Philosophy of Science.Vol.30no.1.sid.81-112.

boin,a.&t’hart,p.(2006):theCrisisapproach.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.42-54.

bolin,(2006):race,Class,ethnicity,anddisasterVulnerability.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.113-129.

boughton,g.(1998):theCommunity:Centraltoemergencyriskmanagement.Australian Journal of Emergency Management.Winter1998.

bourdieu,p.(1977):Outline of a theory of practice.Cambridgeuniversitypress,Cambridge.

293

reFerenser

bourdieu,p.&Wacquant,l.(1992):An invitation to Reflexive Sociology.universityofChicagopress,Chicago.

brante,t.,andersen,h.&Korsnes,o.(2001):Sociologiskt lexikon. naturochkultur,stockholm.

brouwer,r.,akter,s.,brander,l.&haque,e.(2007):Socioeconomic Vulnerability and Adaptation to Environmental Risk. A case Study of Climate Change and Flooding in Bangladesh. riskanalysisVol.27.no2.sid.313-326.

brown,s.d.,&Capdevila(1999):perpetuummobile:substance,forceandthesociologyoftranslation.Inlaw,J.&hassard,J.(eds.)(1999):Actor Network Theory and after.blackwell,oxford.

buckland,J&rahman;m.(1999):Community-baseddisastermanagementduringthe1997redriverFloodinCanada.Disasters.Vol.23.Issue2.sid.174-191.

buckle,p.(1998):Re-defining community and vulnerability in the context of emergency management.paperpresentedatdisastermanagement:Crisisandopportunity:hazardmanagementanddisasterpreparednessinaustralasiaandthepacificregionConference.JamesCookuniversity,Centrefordisasterstudies,nov1-4,Cairns,Queensland.

buckle,p.,marsh,g.&smale,s.(2001):Assessing Resilience & Vulnerability: Principles, Strategies & Actions. Guidelines.emergencymanagementaustralia.projectgrant15/2000.

buckle,p.,marsh,g.&smale,s.(2003):The Development of Community Capacity as Applying to Disaster Management Capability.emaresearchproject14/2002.

burton,J.(1990):Conflict Resolution and Prevention.st.martinspress,newyork.

burton,I.Kates,r.&White,g.F.(1978):The environment as hazard.oxford.u.p.newyork.

bäcke,J-o.,Jonegård,s.,Karlsson,s.&svensson,s.a.(2005):Sammanställning av totala skadekostnader i skogsbruket till följd av stormen Gudrun i januari 2005.skogstyrelsen.pm2005-02-21.

294


Callon,m.(1986):someelementsofasociologyoftranslation;domesticationofthescallopsandthefishermenofstbrieucbay. Ilaw,J.(ed.)Power, Action and Belief. A New Sociology of Knowledge? routledge&Keganpaul,london.sid.196-233.

Callon,m.,law,J.&rip,a.(1986):Mapping the Dynamics of Science and Technology: Sociology of Science in the Real World.basingstoke:macmillian.

Carlsson,n.,Jensentornehed,a.,mårtensson,t.,löfgren,J.,olaison,l&Vitel,J.(2005):”Orkanen Gudrun”. Himmel och helvete för företag i Kronobergs län.svensktnäringsliv,maj2005.

Carlstein(1982):Time resources, society and ecology: on the capacity for human interaction in space and time in preindustrial societies.lundstudiesingeography,humangeographyno49.

Chapman,d.(1999):Natural hazards.oxforduniversitypress.melbourne.

Chardona.-C.(1996):Urban development and ‘natural’ risks: vulnerability assessment of Manizales, Colombian Andes.universitéJosephFourier,grenoble.

Chardonell,s.(1999):Emplois du temps et de l’espace. Pratiques des populations d’une station touristique de montagne.universitéJosephFourier–grenoble1.scienceetgeographie.

Coleman,J.s.(1990):Foundations of Social Theory.mass:thebelknappressofharvarduniversitypress,Cambridge.

Collins,h.&yearley,s.(1992):epistemologicalChicken.Ipickering,a.(ed.):Science as Practice and Culture.universityofChicagopress,Chicago.

Cova,t.J.(1999):gIsinemergencymanagement.Ilongley,p.a.,goodschild,m.F.,maguire,d.J.&rhind,d.W.(reds.)(1999):Geographical Information Systems and Science.2nded.Vol1&2.JohnWiley&sons,Chichester,Inc.sid.845-858.

295

reFerenser

Cova,t.J.&Church,richard.l.(1997):modellingcommunityevacuationusinggIs.International Geographical Information Science.Vol11.no.8.sid.763-784.

Crondstedt,m.(2002):prevention,preparedness,response,recovery–anoutdatedconcept?The Australian Journal of Emergency Management.Vol17.no2.sid.10-13.

Crs-Congressionalresearchservice(2005):Hurricane Katrina: Social-Demographic Characteristics of Impacted Areas.thelibraryofCongress.november4,2005.

Cutter,s.(2003):gIscience,disastersandemergencymanagement.Transactions in GIS.Vol.7.Issue4.sid.439-445.

Cutter,s.(2005):areweaskingtherightquestion?Iperry,r.W.&Quarantelli(eds.)What Is A Disaster? New Answers To Old Questions.libraryofCongress.usa.

Cutter,s.(ed.)(2006a):Hazards, Vulnerability and Environmental Justice.earthscan.

Cutter,s.(2006b):Vulnerabilitytoenvironmentalhazards.ICutter,s(ed.):Hazards, Vulnerability and Environmental Justice.earthscan.sid.71-82.

Cutter,s.(2006c):socialVulnerabilitytoenvironmentalhazards.ICutter,s(ed.):Hazards, Vulnerability and Environmental Justice.earthscan.sid.115-131.

Cutter,s.l.&emrich,C.t.(2006):moralhazard,socialCatastrophe:theChangingFaceofVulnerabilityalongthehurricaneCoasts.The Annals of the American Academy of Political and Social Science. Vol.604.Issue1.sid102-112.

Cutter,s.,mitchell,J.&scott,andm.(2000):revealingtheVulnerabilityofpeopleandplaces:aCasestudyofgeorgetownCounty,southCarolina.IAnnals of the Association of American Geographers.Vol90Issue4.sid.713-737.

Cutter,s.&emrich,C.(2006):moralhazard,socialCatastrophe:theChangingFaceofVulnerabilityalongthehurricaneCoasts.IAnnals of the American Academy of Political and Social Science. Vol.604.no1.sid.102-112.

296


Czarniawska,b.&hernes,t.(2005)(eds):Actor Network Theory.liberförlag.

daCruz,J.(1993):Disaster and Society – The 1985 Mexican Earthquakes.meddelandenfrånlundsuniversitetetsgeografiskainstitutioner.lunduniversitypress.

danermark,b.,ekström,m.,Jakobsen,l.&Karlsson,J.C.(1997):Att förklara samhället.studentlitteratur,lund.

deleat,m.&mol,a-m.(2000):theZimbabwebushpump:mechanicsofaFluidtechnology.Social Studies of Science.Vol.30.no2.sid.225-263.

deltér,s.(2005):STORM. Krishantering i kommuner och landsting som drabbats av stormen Gudrun.sverigeskommunerochlandsting,2005.

dombrowsky,W.(1998):againandagain:Isadisasterwhatwecalla”disaster”?IQuarantelli,e.l.(ed.):What is a Disaster? – Perspectives on the Question.routledge,london.sid.19-31.

drabek,t.e.(2006):Communityprocesses.Coordination.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.217-257.

dynes,r.r.(1970):Organized behaviour in disaster.lexingtonmass.

dynes,r.r.(2002):The importance of social capital in disaster response.preliminarypaper#327.universityofdelaware.disasterresearchCenter.

einarson,s.&rausand,m.(1998):anapproachtovulnerabilityanalysisofcomplexindustrialsystems.Risk Analysis.Vol.18,no.5.

ekström,K.&Forsberg,h.(1999):Den flerdimensionella konsumenten.treböckerförlagab,göteborg.

ellegård,K.(1983):Människa – produktion. Tidsbilder av ett produktionssystem.meddelandefrångöteborgsuniversitetsgeografiskainstitutioner,serieb,nr72,göteborg.

297

reFerenser

ellegård,K.(1998):underytan–ingångartilldetkulturgeografiskaäventyret.Igren,m.&hallin,p.o.(reds.)Svensk Kulturgeografi. En exkursion inför 2000-talet.studentlitteratur,lund.

ellegård,K.(2001):atthittasystemidenvälkändavardagen.Iellegård,K.&Wihlborg,e.(reds.)Fånga vardagen, ett tvärvetenskapligt perspektiv.studentlitteratur,lund.

ellegårdK.(2003):attanvändavarorochtjänsterivardagensprojekt–omkonsumtionensviddochmening.IellegårdK.ochsturesson,(reds.)Konsumenterna och Makten. Att använda och bevara resurser.Carlssonbokförlag,stockholm.

enander,a.&Wallenius,C.(1999):psychologicalreactionsandexperiencesamongswedishcitizensresidentinKobeduringthe1995earthquake.International Journal of Mass Emergencies and Disasters.Vol.17.no2.sid.185-205.

enander,a.(2000):Psykologiska reaktioner vid radioaktivt nedfall från en kärnenergiolycka: Ett svenskt beredskapsperspektiv.lIrapportF:13.Försvarshögskolan,stockholm.

enander,a.(2005):Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser.räddningsverket,Karlstad.

enander,a.(2006a).människorsbehovochagerandevidolyckorochsamhällskriser:enkunskapsöversikt.Il.Fredholm&a-lgöransson(red.),Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället.räddningsverket,Karlstad.

enander,a.(2006b):recallingChernobyl:reflectionsamongswedishfarmers.International Journal of Mass Emergencies and Disasters.Vol.24.no2,sid.251-269.

enarson,e.&morrow,b.h.(eds.)(1998):The Gendered Terrain of Disaster: Through Women’s Eyes.Ct:praeger.Westport.

enarson,e.&scanlon,J.(1999):genderpatternsinFloodevacuation:acasestudyinCanada’sredrivervalley.Applied Behavioral ScienceReview.Vol.7,no2.sid.103-124.

eriksson,m.(2003):Socialt kapital. Teori, begrepp och mätning – en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa.CerumWorkingpaper60:2003.

298


eriksson,m.(2006):Kriskommunikation via webben. Studier av dubbelmordet i Linköping, kemiraolyckan och stormen Gudrun.Kbm:stemaserie2006:1.

Fothergill,a.(1998):theneglectofgenderindisasterWork:anoverviewoftheliterature.Ienarson,e.&morrow,b.h.(eds.):The Gendered Terrain of Disaster: Through Women’s Eyes.Ct:praeger.Westport.

Fothergill,a.(2004):Heads above water. Gender, Class and Family in the Grand Forks Flood.stateuniversityofnewyorkpress,albany.

Freeman,l.(2006):The Development of Social Network Analysis. empiricalpress,Vancouver.

Friberg,F.(1990):Kvinnors vardag: om kvinnors arbete och liv. Anpassningsstrategier i tid och rum.meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingar109.

Fukuyama,F.(2002):socialCapitalanddevelopment:theComingagenda.SAIS Review. Vol.xxxII.no.1.

gilbert,C.(1998):studyingdisaster.Changesinthemainconceptualtools.IQuarantelli,e.l.(ed.):What is a Disaster? – Perspectives on the Question.routledge,london&newyork.sid.11-18.

glaser,b.g.&strauss,a.l.(1967):The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research.aldinepublishingCompany,Chicago.

golinski,J.(1998):Making Natural Knowledge. Constructivism and the History of Science.Cambridgeuniversitypress,Cambridge

grimheden,m.(2004):Maskinkonstruktion – Sociala konstruktioner av ingenjörers maskiner. En översikt av den konstruktivistiska tekniksociologilitteraturen.tekniskrapport.InstitutionenförmaskinkonstruktionKth,stockholm.

guldåker,n.&nieminenKristofersson,t.(2007):Kommunerserfarenheteravarbeteochstödtillutsattamedborgaretillföljdavstormengudrun,flodvågskatastrofenochnågraandrastörrehändelser.IRisk och sårbarhetsanalyser: Utgångspunkter för praktiskt arbete,FrIVa,luCram.

299

haig,b.d.(1995):groundedtheoryasscientificmethod.Philosophy of education.yearbook.philosophyofeducationsociety.elektronisktpåhttp://www.ed.uiuc.edu/eps/pes-yearbook/95_docs/haig.html-2009-01-30.

haig,b.d.(2005):anabductivetheoryofscientificmethod.Psychological Methods.Vol.10.no4.sid.371-388.

hallin,p.o.,nilsson,J.&olofsson,n.(2004):Kommunal sårbarhetsanalys.Kbm:sforskningsserie.nr3.

hallin,p.o.(1988):Tid för omställning. Om hushålls anpassningsstrategier vid en förändrad energisituation.meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingar105.

hallin,p.o.(1991):newpathfortime-geography?Geografiska Annaler. seriesb,humangeography.Vol73b,no3.sid.199-207.

hallinp.o.(1992):ATT ÄNDRA LIVSSTIL - om hushålls energisparande och förändrade handlingsmönster.Institutionenförkulturgeografiochekonomiskgeografi.rapporterochnotiser131.

hallinp.o.(1994):Livsstilar och miljö. Hushålls miljöhandlingar i Sverige och USA.Institutionenförkulturgeografiochekonomiskgeografi.rapporterochnotiser112.

harper,F.d.,harper,J.a.&stills,a.b.(2003):CounselingChildreninCrisisbasedonmaslow’shierarchyofbasicneeds.International Journal for the Advancement of Councelling.Vol.25.no.1.sid.11-25.

hemström(red.)(2006):Stormen. Berättelser från en katastrof.Carlssonbokförlag.

herrera,s.J.r.&gonzález,J.m.(2003):A comparative analysis using the Social Vulnerability Index (SVI) for Latin American children.paperpresentedatasatelliteWorkshoptotheglobalForumforhealthresearch,Forum7.geneva,switzerland.

hewitt,K.(1997):Regions of Risk. A Geographical Introduction to Disasters.addisonWesleylongmanlimited,essex.

300


holmberg,l(2005):Sammanställning av stormskador på skog i Sverige under de senaste 210 åren.skogsstyrelsen.rapport9.

holmström,J.&stalder,F.(2001):Drifting technologies and multi-purpose networks: the case of the Swedish cashcard.Informationandorganisation.Vol11.sid.187-206.

house,J.s.(1981):Work Stress and Social Support.readingmassachusetts,addison-WestleypublishingCompany.

hultman,m.(2005):Att (be)skriva verkligheten – ett försök att skissera möjligheterna att kombinera diskursteori med aktör-nätverksteori.Konferensrapportpubliceradelektronisktpåwww.ep.liu.se/ecp/015/-2009-07-23.

hägerstrand,t.(1970a):tidsanvändningochomgivningsstruktur.IUrbaniseringen i Sverige, en geografisk samhällsanalys.statensoffentligautredningar(sou)1970:14,bilaga4.Inrikesdepartementet.

hägerstrand,t(1970b):Whataboutpeopleinregionalscience?Papers of the Regional Science Association.VolxxIV.sid.7-21.

hägerstrand,t.(1974):Tidsgeografisk beskrivning. Syfte och postulat.svenskgeografiskårsbokårg50,lund.sid.86-94.

hägerstrand,t.(1985):Time-Geography. Focus on the corporeality of man, society and environment.theunitednationsuniversity.

hägerstrand,t.(1991):tidsgeografi.ICarlestam,g.ochsollbe,b.(reds.):Om Tidens vidd och tingens ordning. Texter av Torsten Hägerstrand.byggforskningsrådet.t21:1991.

Ingelstam,l.(2002):System: att tänka över samhälle och teknik.statensenergimyndighet.eskilstuna.

Iseborg,raoul(1997): Väder och oväder under 1900-talet.rabénprisma,stockholm.

Jakobsen.l.(1999):Livsform, Kön och Risk. – En utveckling och tillämpning av realistisk livsformsanalys.arkivförlag,lund.

Jarlbro,g.(2004):Krisjournalistik eller journalistik i kris? en forskningsöversikt om medier, risker och kriser.Kbm:stemaserie2004:1

301

reFerenser

Jaspers,s.&shoham,J.(1999):targetingtheVulnerability:areviewofthenecessityandFeasibilityoftargetingVulnerablehouseholds.Disasters.Vol.23Issue4sid.359-372.

Joelsson,sara(2005):Handikappsinstitutet och informationstekniken: Visioner, verksamhet och påverkan inom området IT och funktionshinder under 1980-talet.examensarbetevidavdelningenförteknikochvetenskapshistoria,Kth,stockholm.

Johansson,a.(2005):Narrativ teori och metod.studentlitteratur,lund.

Jonathons.,rakich,J.s.,longest,b.b.&darr,K.(eds.)(2004):Cases in Health Services Management.4thed.healthprofessionspress,baltimore.

Jönhill,J.I.(1997):Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori.lunddissertationsinsociology17.

Jönsson,l.,hallin,p-o.,lenntorp,b.ochWärneryd,o.(1996):Det Sårbara samhället. Om hushållens vardagsliv och beredskap.Forskningsöversiktochforskningsbehov.Institutionenförkulturgeografiochekonomiskgeografi,lundsuniversitet.

Kbm–Krisberedskapsmyndigheten(2005):Krishantering i stormens spår. Sammanställning av myndigheternas erfarenheter.dnr.0257/2005.

Kbm(2006):Risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledning för statliga myndigheter.Krisberedskapsmyndigheten.2006:2.

Kelly,C.(1999):simplifyingdisasters:developingamodelforcomplexnon-linearevents.Australian Journal of Emergency Management. Vol.14.no1.sid.25-27.

Kendra,J.m.&Wachtendorf,t.(2006):CommunityInnovationanddisasters.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.316-334.

Kennedy,p.J.(2006):Foreword.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.ix.

302


King,d.(2007):organisationsindisaster.Natural Hazards. Vol.40.Issue3.sid.657-665.

King,d.&macgregor,C.(2000):usingsocialindicatorstomeasurecommunityvulnerabilitytonaturalhazards.Australian Journal of Emergency Management.

Kjellman,C.(2003):Ta plats eller få plats. Studier av marginaliserade människors förändrade vardagsliv.meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingar148.

Klasson,a.(2005):Tio skogsägares erfarenheter av stormen Gudrun.skogsstyrelsen.rapport14.

Knuts,e.(2006):Något gammalt något nytt – skapandet av bröllopsföreställningar.mara.

Krisberedskapsmyndigheten(Kbm)(2006):Risk och sårbarhetsanalyser. Vägledning för kommuner och landsting.Kbm:sutbildningsserie2006:2.

Krisberedskapsmyndigheten(Kbm)(2008):Risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.1478/2007.

Krisberedskapsnytt(2005):nummer20/05den18oktober2005.

Kuban,r.&macKenzie-Carey,h.(2001):Community-wide Vulnerability and Capacity Assessment (CVCA).officeofCriticalInfrastructureprotectionandemergencypreparedness(oCIpep)

Kvale,s.(1997):Den kvalitativa forskningsintervjun.studentlitteratur,lund.

Kärrholm,m.(2004):Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum.Institutionenförarkitektur,lundsuniversitet.

lag(2002:833)omextraordinärahändelserifredstidhoskommunerochlandsting(upphävd2006tillförmånförlag2006:544).

lag(2003:778)omskyddmotolyckor.

303

reFerenser

lag(2006:544)omkommunersochlandstingsåtgärderinförochvidextraordinärahändelserifredstidochhöjdberedskap.

lagadec,p.(2006):Crisismanagementinthetwenty-FirstCentury:”unthinkable”eventsin”Inconceivable”Contexts.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.489-508.

larsson,g.&enander,a.(1997):preparingfordisaster:publicattitudesandactions.of Disaster Prevention and Management: An International Journal.Vol6.no1.sid.11-21.

larsson,l.&nohrstedt,s.a.(2000):Göteborgsbranden 1998. En studie om kommunikation, rykten och förtroende.styrelsenförpsykologisktFörsvar,stockholm.rapport179.

lamb,h.(1991):Historic storms of the North Sea, British Isles and Northwest Europe.Cambridgeuniversitypress,Cambridge.

latour,b.(1983):givemealaboratoryandIwillraisetheworld.IKnorr-Cetina,K.d.&mulkay,m.(eds.):Science Observed. Perspectives on the Social Study of Science.sage,london.

latour,b.(1986):thepowersofassociation.Inlaw,J.(ed.)Power, Action and Belief. A New Sociology of Knowledge? routledge&Keganpaul,london.

latour,b.(1987):Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers Through Society.miltonKeynes:openuniversitypress.

latour,b.(1990):drawingthingstogether.Inlynch,m&Woolgar,s.(eds.):Representation in Scientific Practice.mItpress,Cambridge,mass.

latour,b.(1991):technologyissocietymadedurable.Inlaw,J.(ed.):ASociology of monsters : essays on power, technology and domination.routledge,london.

latour,b.(1993):We have Never Been Modern.newyork.harvesterWheatsheaf.

304


latour,b.(1996):Aramis, or the Love of Technology.harvarduniversitypress,Cambridge&london.

latour,b.(1998,2007):Artefaktens återkomst – Ett möte mellan organisationsteori och tingens sociologi.brunolatourochsantérusFörlag,stockholm.

latour,b.(2004):Science in Action: how to bring the sciences into democracy.harvarduniversitypress.

latour,b.(2005):Reassembling the social. An Introduction to Actor-Network-Theory.oxforduniversitypress.

law,J.(1986):onthemethodsoflong-distancecontrol:vessels,navigationandtheportugueseroutetoIndia.Ilaw,J.(ed.)Power, Action and Belief. A New Sociology of Knowledge? routledge&Keganpaul,london.

law,J.(1987):technologyandheterogeneousengineering.thecaseofportugeseexpansion.Ibijker,W.e.,hughes,t.p,&pinch,t.J.(eds.):The social construction of technological systems : new directions in the sociology and history of technology. Cambridge,mass.:mItpress.sid.227-254.

law,J.(1999):afterant:Complexity,namingandtopology.Ilaw,J.&hassard,J.(eds.):Actor Network Theory and after.blackwell,oxford.

law,J.&hassard,J.(eds.)(1999):Actor Network Theory and after.blackwell,oxford.

lenntorp,b.(1976):Paths in space-time environments. A time-geographic study of movement possibilities of individuals.meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingarlxxVII.

lenntorp,b.(1998):orienteringsanvisningiettforskningslandskap.Igren,m.&hallin,p.o.(reds.)Svensk Kulturgeografi. En exkursion inför 2000-talet.studentlitteratur,lund.

lidskogr.,nohrstedts.-a.&Wargl-e.(red),2000:Risker, kommunikation och medier.studentlitteratur,lund.

longshore,d.(1999):Encyclopedia of hurricanes, typhoons and cyclones.Fritzroydearbornpubl.Chicago.

305

reFerenser

luCram(2007):Slutrapport från FRIVA.Framework Programme for Risk and Vulnerability Analysis. Ramforskningsprogram för KBM.

lundén,t.(2006):Katastrof!olyckansgeografiochantropologi.eninledning.Ilundént.(red.):Katastrof. Olyckans geografi och antropologi.svenskasällskapetförantropologiochgeografi.ymer.

länsstyrelseniKronobergslän(2003a):Ledningsplan för Länsstyrelsen i Kronobergs län – vid räddningstjänst – kris – svår påfrestning – höjd beredskap.(senasterevidering2003-10-25).

länsstyrelseniKronobergslän(2003b):ROSA. En metod för risk- och sårbarhetsanalyser.rapport.

länsstyrelseniKronobergslän(2005:1):Bilder av en storm.andraupplagan.2005:1.

länsstyrelseniKronobergslän(2005:2):Utvärdering av krishanteringsarbetet efter orkanen GUDRUN i Kronobergs län vintern 2005.2005:2.

länsstyrelsenöstergötland(2003):Östergötlands utvecklingsprogram för kommersiell service på landsbygd.2003-12-19.

macgregorWise,J.(1998):Intelligentagency.Cultural Studies.Vol.12.Issue3.210-428.

macinko,J.&starfield,b(2001):theutilityofsocialCapitalinresearchonhealthdeterminants.The Milbank Quarterly.Vol.79.no2.sid.387-427.

marshall,a.(1961):Principles of Economics.macmillan,london.9th(variorum)edition.originalutgåva1890.

marsh,g.&buckle,p.(2001):Community: the concept of community in the risk and emergency management context.australianJournalofemergencymanagement.autumn2001.

maslow,a.h.(1943):atheoryofhumanmotivation.Psychological Review,Vol50.sid370-396.

maslow,a.h.(1970):Motivation and personality.2nded.harper&row,newyork.

306


maslow,a.masozera,m.,bailey,m.&Kerchner,C.(2006):distributionofnaturaldisastersacrossincomegroups:acasestudyofneworleans.Ecological Economics,Vol63.sid.299-306.

maturana,h.r.&Varela,F.J.(1992):The tree of Knowledge. The Biological Roots of Human Understanding.(rev.ed.).boston:shambhala.

may,t.(2001):Samhällsvetenskaplig forskning.studentlitteratur

mcentire,d.a.(2006):localemergencymanagementorganizations.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.168-182.

meeuwisse,a.&swärd,h.(red.)(2002):Perspektiv på sociala problem.naturochKultur,stockholm.

mol,a-m.&law,J.(1994):regions,networksandFluids:anaemiaandsocialtopology.Social Studies of Science.Vol.24.no4.sid.641-671.

morrow,b(1999):IdentifyingandmappingCommunityVulnerability.Disasters.Vol.23Issue1.sid.1-18.

mossbergsonnek,K.,lindberg,a.&lindgren,J.(2007):Anpassning till klimatförändringar i risk och sårbarhetsanalyser på kommunal nivå.totalförsvaretsforskningsinstitut,FoI.FoI-r-2412-se.

mårtensson,s.(1979):On the Formation of Biographies in Space. – Time Environments.meddelandefrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingarlxxxIV,lunduniversitypress,lund.

nakagawa,y.&shaw,r.(2004):socialCapital:amissinglinktodisasterrecovery.International Journal of Mass Emergencies and Disasters.Vol.22,no1.sid.5-34.

neal,d.m.(1997):reconsideringthephasesofdisaster.International Journal of Mass Emergencies and Disasters. Vol.15.no2.sid.239-264.

307

reFerenser

nieminenKristofersson,t.&guldåker,n.(2007):socialsårbarhetutifrånettmedborgarperspektiv.I Risk och sårbarhetsanalyser: Utgångspunkter för praktiskt arbete,FrIVa,luCram.

nieminenKristofersson,t.(2002):Krisgrupper och spontant stöd: om insatser efter branden i Göteborg 1998.lunddissertationsinsocialWork7,lundsuniversitet.

nieminenKristofersson,t.(2007a):Om social sårbarhet i samband med extraordinära händelser – en intervjustudie i 12 kommuner. rapport1012.luCram,lundsuniversitet.

nieminenKristofersson,t.(2007b):Sårbar men inte ensam – en studie av några drabbades erfarenheter av Kemiraolyckan, tsunamin och stormen Gudrun.rapport1014.luCram,lundsuniversitet.

nilsson,J.(2003):Introduktion till riskanalysmetoder.brandteknik.lundstekniskahögskola,lundsuniversitet.report3124.

olofsson,n.(2001):Aktörer i risklandskapet - ett interaktivt spel om risk och sårbarhet i moderna stadslandskap.meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,licentiatavhandlingar4,Institutionenförkulturgeografiochekonomiskgeografi,lundsuniversitet.

paton,d,Johnston,d.,smith,andl.&millar,m(2001):respondingtohazardeffects:promotingresilienceandadjustmentadoption.Australian Journal of Emergency Management.autumn2001.

patwardhan,a.&sharma,u.(2004):Improvingthemethodologyforassessingnaturalhazardimpacts.Global and Planetary Change.Vol.47.Issue.2-4.sid.253-265.

pelling,m.(1998):participation,socialcapitalandvulnerabilitytourbanfloodinginguyana.Journal of International Development.Vol10.Issue4.sid.469-486

perry,r.W(2006):WhatIsadisaster?Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.1-16.

308


perry,r.W.&Quarantelli,e.l.(eds.)(2005):What is a Disaster? New Answers to old questions.xlibrisCorporation.

petak,W.J:(1985):emergencymanagement:aChallengeforpublicadministration.Public Administration Review.s.3-8.

portes,a.&landolt,p.(2000):socialCapital:promiseandpitfallsofItsroleindevelopment.Journal of Latin American Studies.Vol.32.Issue2.sid.529-547.

proposition2007/08:92:stärktkrisberedskap–försäkerhetsskull.

pts–post&telestyrelsen(2005):elektroniskakommunikationerochstormenden8-9januari.huruppnåsrobustareelektroniskakommunikationer?pts-er-2005:9.

putnam,r.d.(1993):Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy.princetonuniversitypress,princetonn.J.

putnam,r.d.(2000):Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse.snsförlag,stockholm.

pärnerteg,F.(2005):Erfarenheter av krishanteringsarbetet efter Gudrun.svenskaKraftnät.beredskapsstaben.pm2005-04-25.

Quarantelli,e.l.(1988):Disaster Studies: An analysis of the social and Historical factors affecting the development of research in the area.preliminarypaper#128.disasterresearchCenter.universityofdelaware

Quarantelli,e.l.(ed.)(1998):What is a Disaster? – Perspectives on the Question.routledge,london&newyork.

Quarantelli,e.l.(2003):A Half Century of Social science Disaster Research: Selected Major Findings and Their Applicability.preliminarypaper#336.disasterresearchCenter.

Quarantelli,e.l.(2005):asocialscienceresearchagendaFordisastersofthe21stCentury:theoretical,methodologicalandempiricalIssuesandtheirprofessionalImplementation.Iperry,r.W.&Quarantelli,e.l.(eds.)What is a Disaster? New Answers to old questions.xlibrisCorporation.sid325-396.

309

reFerenser

Quarantelli,e.l.,lagadec.p.&boin,a.(2006):aheuristicapproachtoFuturedisastersandCrises:new,oldandIn-betweentypes.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.)(2006):Handbook of Disaster Research.springer.sid.16-41.

Qviström,m.(2003):Vägar till landskapet. Om vägars tidrumsliga egenskaper som utgångspunkt för landskapsstudier.doctoralthesis.swedishuniversityofagriculturalsciences.actauniversitatisagriculturaesueciae.agraria374.

rapportfrånriksdagen2007/08:rFr5uppföljningavhurstormengudrunhanteratsinomtransportochkommunikationsområdet.

regeringsformen(1974:152)statsskicketsgrunder(kapitel1).

regionalaetikprövningsnämndenilund2005/6–protokoll2006-06-16§3.

rodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.)(2006):Handbook of Disaster Research.springer.

rodríguez,h.,Wachtentorf,t.&russel,C.(2004):Disaster Research in the Social Sciences: Lessons learned, Challenges, and Future Trajectories.preliminarypaper#338.disasterresearchCenter.

rosenthal,u.(1998):Futuredisasters,futuredefinitions.IQuarantelli,e.l.(ed.)What is a Disaster? – Perspectives on the Question.routledge,london,sid.146-176.

rosenthal,u.,Charles,m.t.&‘thart,p.(eds.)(1989):Coping with crisis: The Management of disasters, riots and terrorism.CharlesCthomaspublisherltd,springfield.

rotanz,r.a.(2006):Fromemergencytopraxis:therelevanceofdisasterresearchforemergencymanagement.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.468-475.

ruane,J.m.(2006):A och O i samhällsvetenskaplig forskning.studentlitteratur,lund.

schleifer,r.(1987):a.J.Greimas and the Nature of Meaning: Linguistics, Semiotics and Discourse Theory. Critics of the Twentieth Century.Croomhelm,london.

310


schaerström,a.(1996):Pathogenic paths? A Time-Geographical Approach in Medical Geography,meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingar125.

schilderman,t.(2004):adoptingtraditionalshelterfordisastermitigationandreconstruction:experienceswithcommunity-basedapproaches.Building Research & Information.Vol.32.Issue4.sid.414-426.

scholten,C.(2005):landsbygdsomplatsförförsörjning.IFriberg,t.,listerborn,C.,andersson,b.ochscholten,C.(red.):Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang.symposium.

chuurman,n.(2004):GIS a short introduction.blackwellpublishingltd.

shanahanh.(2003):hushållet-navetilivssystemet.IellegårdK.ochsturesson,(reds.)Konsumenterna och Makten. Att använda och bevara resurser.Carlssonbokförlag,stockholm.

shaw,r.&goda,K.(2004)FromdisastertosustainableCivilsociety:theKobeexperience.Disasters.Vol28.Issue1.sid.16-40.

sjöberg,l.(1999):Maslowmyten.Folkvett.Vetenskapochfolkbildning.nr2.

sjöström,e.&Ählström,J.(2005):Köpbeteende, livsstil och varumärken. – En forskningsöversikt över hållbar konsumtion med fokus på dagligvaror.naturvårdsverket.rapport5492.

skill,K.(2006):Mellan grönt tänkande och vardagligt görande: en hushållsstudie om aktiviteter för hållbar utveckling i fyra svenska Kommuner.licentiatuppsatsFilFak,linköpingsuniversitet.

smhI(2005):Januaristormen 2005.Faktabladnr25.sverigesmeterologiskaochhydrologiskaInstitut,norrköping.

smhI(2007):Januaristormen 2007.Faktabladnr33.sverigesmeterologiskaochhydrologiskaInstitut,norrköping.

smith,K.(1996):Environmental hazards: assessing risk and reducing disaster.secondedition.routledge.newyork.

311

reFerenser

smith,K.(2001):Environmental Hazards. Assessing risk and reducing disaster.thirdedition.routledge,london

socialtjänstlag(2001:453).

sorensen,J.h.&sorensen,b.V.(2006):Communityprocesses:Warningandevacuation.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.183-199.

sou2003:11:System för samordnad krisinformation.

sou(2007:31): Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser. Betänkande av utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap.

sou(2007:60): Klimat- och sårbarhetsutredningen. Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter, Missiv, kapitel 1-3.

stallings,r.a.(2006):methodologicalIssues.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.55-82.

stem–statensenergimyndighet(2005:1):Stormen Gudrun – Konsekvenser för nätbolag och samhälle.er2005:16.

stem–statensenergimyndighet(2005:2):Stormen Gudrun och uppvärmningen. Erfarenheter från elavbrott med inriktning på uppvärmning av byggnader.er2005:33.

stem–statensenergimyndighet(2006): Fler konsekvenser av Gudrun och vad kunde ha hänt om… En studie av stormen Gudrun med fokus på konsekvenser som är svåra att mäta i pengar samt vad hade hänt om…!er2006:8.

stephen,l.&downing,t.e.(2001):gettingthescaleright:aComparisonofanalyticalmethodsforVulnerabilityassessmentandhousehold-leveltargeting.Disasters.Vol25.Issue2.sid113-135.

svensson,s.(2005):Sydkraft mot elupproret, allmänheten och verkligheten.Kylleförlagethb,osby.

sundelius,b.(2005):Krishantering ett gränsöverskridande forskningsfält.tvärsnitt2005:1.

312


theWorldbank(2000):Panama Poverty Assessment. Priorities and Strategies for Poverty Reduction.theinternationalbankforreconstructionanddevelopement.Washingtond.C.

thomas,g.&James,d.(2006):reinventinggroundedtheory:somequestionsabouttheory,groundanddiscovery.British Educational Research Journal.Vol.32.Issue6.sid.767-795.

thomas,d.s.K.,ertuay,K.&Kemeç,s.(2006):theroleofgeographicInformationsystems/remotesensingindisastermanagement.Irodríguez,h.,Quarantelli,e.l.&dynes,r.r.(eds.):Handbook of Disaster Research.springer.sid.83-96.

thrift,n.(1996):owners’timeandowntime:themakingofaCapitalisttime-consciousness1300-1880.Iagnew,J.,livingstone,d.n.&rogers,a.(reds):Human geography: an essential anthology.blackwellpublishers,oxford.

thrift,n.(2000):actor-networktheory.IJohnston,r.J.,gregory,d.,preatt.g.&Watts,m(eds.)The Dictionary of Human Geography.blackwellpublishers,oxford.

thuvesson,o.(2006):Kreativitetens yttre villkor: miljöer, rörlighet och nobelpristagare. meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingar161.

tryselius,K.(2007):Rum i tillblivelse.doktorsavhandling.Karlstaduniversitystudies2007:28.

tuan,yi-Fu(1990):Topophilia: a study of environmental perception, attittudes, and values.Colombiauniversitypress,newyork.

törnqvist,g.(1998):Renässans för regioner – om tekniken och den sociala kommunikationens villkor.snsFörlag,stockholm.

vanloon,l.(2002):Risk and Technological Culture. Towards a Sociology of Virulence.routledge,london.

vanWilligen,m.(2001):dodisastersaffectindividual’spsychologicalwell-being?anover–timeanalysisoftheeffectofhurricaneFloydonmenandwomenineasternnorthCarolina.International Journal of Mass Emergencies and Disasters.Vol19.no1.sid.59-83.

313

reFerenser

Vatsa,Krishnas.(2004):risk,Vulnerability,andasset-basedapproachtodisasterriskmanagement.International Journal of Sociology and Social Policy.Vol.24,no10/11.

Viskogsägare(2005:1):Skog och livsverk i spillror.

Vincent,Katharine(2004):Creating an index of social vulnerability to climate change for Africa. tyndallCentreforClimateChangeresearch.Workingpaper56.

Växjökommun(2006):Sammanträdesprotokoll.Kommunstyrelsen 2006-04-06.

Wahba,a;bridgewell,l(1976).maslowreconsidered:areviewofresearchontheneedhierarchytheory.Organizational Behavior and Human Performance(15).sid.212-240.

Waite,l.(2000):howIshouseholdVulnerabilitygendered?Female-headedhouseholdsintheCollectivesofsuleimaniyah,IraqiKurdistan.Disasters.Vol.24Issue24.sid.153-172.

Wasserman,s.&Faust,K.(1994):Social Network Analysis: Methods and Applications.Cambridgeuniversitypress,Cambridge.

Watts,d.J.(2003): Six Degrees. The Science of a Connected Age. W.W.norton&Company.Inc.newyork.

Weichelgartner,J.(2001):disastermitigation:theconceptofvulnerabilityrevisited.Disaster Prevention and Management.Vol10,no2.sid.85-94.

Westling,l.(2005):Stormen Gudrun.Vad kan vi lära av naturkatastrofen 2005?stem–statensenergimyndighet.

White,g.F.(1945):Human adjustment to Floods: A Geographical approach to the Flood in the United States.departmentofgeography.universityofChicagopress,Chicago.

White,g.F.(1974)(ed.):Natural hazards: local, national, global. oxforduniversitypress,newyork.

314


White,g.F.,Kates,r.W.&burton,I.(2001):Knowingbetterandlosingevenmore:theuseofknowledgeinhazardmanagement.GlobalEnvironment Change Part B: Environmental Hazards.Vol3.Issue3-4.sid81-92.

Wisner,b.,blakie,p.,Cannon,t.&davis,I:(2004):At Risk. Natural hazards, people’s vulnerability and disasters.routledge.london&newyork.

Woolcock,m.(1998):socialCapitalandeconomicdevelopment:towardatheoreticalsynthesisandpolicyFramework.Theory and Society.Vol27,no2.sid.151-208.

Woolcock,m.&narayan,d.(2000):socialCapital:Implicationsfordevelopmenttheory,researchandpolicy.The World Bank Research Observer. Vol15.no2sid.225-249.

yates,J.(2002):Error,Misuse, Failure: Object Lessons from the English Renaissance.universityofminnesotapress.

Wormbs,nina(2003):Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974-1989.gidlundsförlag,hedemora.

åquist,a-C.(1992):Tidsgeografi i samspel med samhällsteori.meddelandenfrånlundsuniversitetsgeografiskainstitutioner,avhandlingar115.

åquist,a-C.(2002):Tidsgeografi - en introduktion.Institutionenförsamhällsvetenskap.örebrouniversitet.

önnerfors,m.(2006):GIS i krishanteringen av stormen Gudrun- En studie av tre kommuner och en länsstyrelse.C-uppsatsvidInstitutionenförkulturgeografiochekonomiskgeografi.lundsuniversitet

önnerfors,m.,guldåker,n.,nieminenKristofersson,t.(2007)erfarenheteravgIsisambandmedstormengudrun.IRisk och sårbarhetsanalyser: Utgångspunkter för praktiskt arbete,FrIVa,luCram.

315

reFerenser

Internetreferenser

atkinson,r.(1999):An Urban Policy for Europe.northno.4.-http://www.nordregio.se/north9904art.htm-2006-11-28.

CrIsmart-www.crismart.org-2008-12-27.

dhs–www.dhs.gov-2008-03-03.

encyclopediabritannicaonlineacademicVersion–begreppetmercalliscale-http://search.eb.com/-2008-03-05.

encyclopediabritannicaonlineacademicVersion–begreppetrichterscale-http://search.eb.com/-2008-03-05.

encyclopediabritannicaonlineacademicVersion-begreppetvulnerable-http://search.eb.com/-2007-11-06.

eonsverige-roterandebortkoppling.http://www.eon.se/templates/Informationpage.aspx?id=47109-2007-04-17.

europaparlamentetsoChrådetsFörordnIng(eg)nr178/2002,artikel2–livsmedel.http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/site/sv/consleg/2002/r/02002r0178-20060428-sv.pdf-2008-01-09.

Fema–www.fema.gov-2008-03-03.

FrIVa–http://www.friva.lucram.lu.se/-2008-12-27.

FrIVa-http://www.friva.lucram.lu.se/temaomraaden-2007-12-07.

gIscience-www.up.ac.za/academic/geog/gi_science.html-2007-11-21.

Stanford Encyclopedia of Philosophy–begreppetrisk-http://plato.stanford.edu/entries/risk/-2008-03-05.

Informationomposom-www.posom.se/(2006-08-15).

Kbm–Risk- och sårbarhetsanalyser för kommuner, landsting och statliga myndigheter-http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/templates/entrypage____7821.aspx-2008-03-07.

Kbm–begreppetpåfrestning-http://www.Krisberedskapsmyndigheten.se-2005-06-15

316


latour,b.(1992):Where are the Missing Masses? Sociology of a Door.-http://www.bruno-latour.fr/articles/article/050.html-2009-08-23.

latour,b.(1997):onactor-networktheory.afewclarifications.www.nettime.org/list-archives/nettime-I-9801/msg00019.html-2009-06-11.

law,J.(1992):Notes on the Theory of the Actor Network: Ordering, Strategy and Heterogeneity.Centreforsciencestudieslancasteruniversity-http://www.lancs.ac.uk/fss/sociology/papers/law-notes-on-ant.pdf-2009-07-30.

lrF–http://www2.lrf.se/koncern/ar/2005/sv/verksamhetsberattel/lrf2005/lrf_2005_.html-2007-09-13.

maslow’shierarchyofneeds-http://www.deepermind.com/20maslow.htm-2008-06-12.

mVa-http://www.mVa-metoden.se-2008-11-18.

ne-aktant-www.ne.se-2006-12-13.

ne–hushåll-www.ne.se-2006-11-02.

ne–signaltrupper-www.ne.se-2008-02-15.

ne-social-www.ne.se-2007-11-06.

Needs Models-http://changingminds.org/explanations/needs/needs.htm-2009-01-15.

raKel–radiokommunikationföreffektivledning-http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/default____176.aspx-2007-05-04.

raKel–rakelanvändsavräddningstjänsteniskånesalla33kommuner-http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/templates/archive____12524.aspx-2009-08-25.

regeringskansliet-http://www.regeringen.se/sb/d/5945/a/62154-2006-08-18.

rosa-ab-http://www.rosa-ab.se/-2008-03-10.

sCb–definitionavensamstående-http://www.scb.se/templates/tableorChart____48763.asp-2006-12-18.

317

reFerenser

sCb–Tätortsdefinitionen.http://www.scb.se/templates/publikation____99266.asp-2006-11-28.

sCb–statistikper kommun,tätortsgrad2005-12-31-http://www.scb.se/statistik/mI/mI0810/2005a01b/perkommunmi0810tab4.xls-2008-04-12.

sCb–Variabeldefinitioner.-http://www.scb.se/templates/standard____30094.asp-2006-12-18.

smhI-http://www.smhi.se/sgmain/lopsedel/tropiska_orkaner.htm-2006-08-10.

smhI-http://www.smhi.se/sgmain/vinter/julorkan_1902.htm-2006-08-11.

smhI-http://www.smhi.se/kund_t/klima/sveklim/stormar.htm2006-08-17.

socratia-http://www.socratia.se/-2008-03-07.

stalder,F.(1997):More on Bruno Latour.-http://amsterdam.nettime.org/lists-archives/nettime-l-9709/msg00012.html-2006-12-04.

stockholmresilienceCentre-http://www.stockholmresilience.org/-2009-08-27

sundin,e.(2004):Urban Policy. Små och medelstora städers roll i den regionala utvecklingen.northswedeneuropeanoffice.-http://www.northsweden.org/dokument/aktuella/urbanpolicy.doc-2006-11-28.

sverigeskommunerochlandsting-kommungruppsindelninghttp://www.skl.se/artikel.asp?a=11248&C=445–2007-12-18.

sVt-http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=11190&a=318466-2006-08-11

theactornetworkresource.-http://www.lancs.ac.uk/fass/centres/css/ant/antres.htm.-2006-12-06.

thedisasterresearchCenter(drC)-www.udel.edu/drC/nodhtml.html-2007-11-27.

Violenceprevention-http://www.communities.qld.gov.au/violenceprevention/aboutdfv/what_is.html-2008-01-24.

318


referenserfråndags-ochveckopress

dagensnyheter(dn)2005-01-29:När träden är borta syns skogen.

dagensnyheter(dn)2005-02-07:Stormen ändrade Geografin.

dagensnyheter(dn)2005-03-07:LRF pressar regeringen om stormlöfte.

dagensnyheter(dn)2006-01-04:Stor sorg efter stormens härjningar.

smålandsposten(smp)2006-01-09:Stormen kom tillbaka som ljus. Årsdag med känslor av både sorg och framtidstro

sydsvenskan(sds)2005-03-31: Upprörda skogsägare chartrade protesttåg till Stockholm.

sydsvenskan(sds)2006-01-04:Skogsägare förlorade både träd och glädje.

Vetlanda-posten2005-01-17:omsorgsgrupp stöd för skogsägare.

Vetlanda-posten2005-01-18:det moderna samhället återvänder. El- och telenätet repareras men än är det långt kvar till livet före stormen

Vetlanda-posten2005-01-22:Stormdrabbade erbjuds kaminer och mobiltelefoner.

Vetlanda-posten2005-01-24:Skogsägare drabbas av merarbete.

Vetlanda-posten2005-01-25:Känslorna svallade vid informationsträff.

Vetlanda-posten2005-01-29:Sydkrafts bistånd kan rädda familjs ekonomi.

Vetlanda-posten2005-02-04a:Tufft läge för skogsägarna efter stormen.

Vetlanda-posten2005-02-04b:Långa arbetsdagar för elmontörer.

Vetlanda-posten2005-02-09:Många hushåll saknar ännu el.

319

reFerenser

Vetlanda-posten2005-06-04:Stormen Gudrun blåste generationer skogsägare.

Vetlanda-posten2006-01-05a:Drabbade av stormen känner sorg.

Vetlanda-posten2006-01-05b:Grannar och kollegor det bästa stödet.

opubliceradereferenser

eon2006:Statistik över strömlösa i efter stormen Gudrun.

länsstyrelseniKronobergslän2006:Karta över en mobiloperatörs täckning av ett stormdrabbat område 17 januari 2005.

smhI2006:Stormar.smhI/bi2006-07-04.Interntpm.

muntligakällor

I1(2005-09-16):Intervjumedhushåll1













320








Kommun1(2005-06-14):Intervjuermedkommunalatjänstemänikommun1



hallin,p.o.2008-05-26

321

appendIx

appendix1Informationtillhushåll

Appendix 1 Information till hushåll INFORMATION TILL DIG SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET ”KRISHANTERING OCH SOCIAL SÅRBARHETSANALYS” Projektet genomförs vid Lunds universitet som delprojekt 4:1-2 i ett ramforskningsprogram för risk- och sårbarhetsanalys. Huvudmannen för projektet är Lunds universitet, och projektet finansieras av Krisberedskapsmyndigheten. Ledarna för delprojektet är Nicklas Olofsson och Tuija Nieminen Kristofersson. Mera information om hela ramforskningsprogram finner Du på hemsidan www.friva.lucram.lu.se. Vår undersökning syftar till att ta reda på hur kommunernas krishanteringsförmåga fungerar för utsatta människor och grupper som drabbats av stormen Gudrun eller tsunamin eller ev. andra större olyckor. Vi vill veta hur krisstödet ser ut rent konkret, vilka som genomför det och hur de drabbade ser på insatserna. Undersökningen är tänkt att leda till analysmetoder som kommuner kan använda för att bli bättre i krishanteringen och i att utforma stödet efter de behov som uppstår. Undersökningen genomförs i tre delar: 1) telefonintervjuer med företrädare för kommuner som inte drabbats av stormen men av andra händelser. 2) gruppintervjuer med de kommunala tjänstemän som var aktiva i det konkreta stödarbetet i samband med stormen och eventuellt även med tsunamin i ett antal kommuner i Småland och Skåne. 3) För att bilden av den kommunala krishanteringen skall bli så fullständig som möjligt vill vi gärna även intervjua dem som var utsatta för stormen och tsunamin om deras syn på insatserna. Dessa erfarenheter av den kommunala krishanteringen är värdefulla eftersom det är de utsatta som kan bedöma vilken betydelse insatserna haft. Intervjuer med dem som varit utsatta för tsunamin eller stormen kommer att ske som samtal där vi följer ett antal teman som t.ex. när och hur Du fick stöd eller hjälp av kommunen, vad fungerade bra och vad kan göras bättre. Intervjun tar ca en timme och om Du tillåter, spelas den in på band utan namnuppgifter. Listor med namn- och adressuppgifter kommer inte att finnas i någon dator utan skrivs på papper och låses in. I resultaten i form av avhandling, rapporter, artiklar och seminarieunderlag kommer intervjumaterialet att vara anonymt. Vi och de andra forskarna vid universitetet har tystnadsplikt enligt sekretesslagen kap.7 § 24. Det betyder att vi inte får röja uppgifter om det kan antas att den som lämnat uppgiften lider men om uppgiften röjs. Du som deltar i undersökningen har rätt att när som helst avbryta din medverkan, eftersom Ditt deltagande är frivilligt. Jag står gärna till tjänst med mera information. Nicklas Guldåker Fil.lic. och doktorand i kulturgeografi tel 046/222 32 79, [email protected] Mobil:070-27 55 404 Institutionen för kulturgeografi, Sölvegatan 10, 223 62 Lund

appendIx

322


appendix2Inbjudantillinformationomforskningsprojekt

Appendix 2 Inbjudan och information om forskningsprojekt

Lund 2005-10-13 Välkommen till seminarium om Orkanen Gudrun den 14 november i xxx Kommun Härmed inbjuds Du att delta i ett seminarium om i kommunen utsatta grupper i samband med Orkanen Gudrun. Seminariet genomförs i samarbete med två forskare från Lunds Universitet som kommer att ställa frågor om speciellt utsatta grupper i samband med orkanen Gudrun. Seminariet kommer att sammanfattas av forskarna och återsändas till deltagarna. Mera information om forskarnas projekt finns på följande sida. Syftet med seminariet är att försöka skapa en bild av olika gruppers utsatthet i kommunen. Seminariet genomförs under förmiddagen måndagen den 14/11 (9-12). Projektet bjuder därefter på lunch. Dagordning Fm 9.00 – 9.15 Introduktion till seminarium om Orkanen Gudrun (Lunds Univ.) 9.15 – 12.00 Seminarium

12.00- 13.00 Lunch

Plats: I lokal xxx i kommun xxx Tuija Nieminen Kristofersson och Nicklas Guldåker, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet

323

appendIx

Information om forskningsprojektet krishantering och social sårbarhetsanalys Syftet med vårt projekt är att ta reda på hur kommuner tänker kring och bemöter sårbarhet i samband med stora olyckor/extraordinarie händelser. Vi är nyfikna på vilka som är särskilt utsatta och vad som kännetecknar dem i respektive kommun. Vi vill också veta vad kommunens olika förvaltningar gjort för dessa grupper i samband med konkreta händelser och hur man bedömer att dessa händelser fallit ut. Seminariet kommer att gå till så att vi har med oss frågor i en matris där svaren sedan sparas i en datorfil och kommer att skickas till deltagarna i seminariet. Vi skulle också gärna vilja spela in seminariet på band för att undvika missförstånd och för att inte gå miste om detaljer. Metoden bygger på så kallad kommunal sårbarhetsanalys utvecklad med stöd av Krisberedskapsmyndigheten, se rapport Kommunal sårbarhetsanalys av Per-Olof Hallin, Jerry Nilsson och Nicklas Olofsson, KBM:s forskningsserie 3, 2004. Vi som jobbar med detta delprojekt är Nicklas Guldåker och Tuija Nieminen Kristofersson. Nicklas är samhällsgeograf och avser att skriva en avhandling om olika gruppers sårbarhet i samband med stormen Gudrun. Tuija är socionom och har skrivit en avhandling om krisgrupperna i samband med branden i Göteborg och skall skriva om kommunernas insatser för utsatta i samband med olika händelser. Vårt projekt ingår i ett större ramforskningsprogram för risk- och sårbarhetsanalys, FRIVA, som stöds av Krisberedskapsmyndigheten och genomförs av Lunds universitet. Mera information om programmet finns på hemsidan www.lucram.lu.se). Med vänliga hälsningar Nicklas Guldåker TuijaNieminen Kristofersson tel 046/222 32 79 tel 046/222 41 51 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Lunds Universitet Sölvegatan 10 223 62 Lund

324


appendix3underlagförfokusgruppsintervjuer

App

endi

x 3

Und

erla

g fö

r fok

usgr

upps

inte

rvju

er

1. U

tsat

ta

2. U

tsat

ta v

ar?

3.

Str

ateg

ier

4.

Res

urse

r 5.

Upp

gift

Fann

s de

t uts

atta

i er

ko

mm

un?

På v

ilket

sät

t var

de

uts

atta

?

Var v

issa

om

råde

n i

kom

mun

en m

er b

erör

da ä

n an

dra?

Fann

s de

t i k

omm

unen

st

rate

gier

för a

tt be

möt

a ut

satta

s be

hov?

Vilk

a re

surs

er h

ade

de u

tsat

ta

som

kla

rade

av

händ

else

n?

Vilk

a va

r upp

gifte

rna

som

up

psto

d vi

d ar

bete

t med

de

utsa

tta?

325

appendIx A

ppen

dix

3 U

nder

lag

för f

okus

grup

psin

terv

juer

fort

s.

6. A

ktör

7.

Sam

verk

an

8. H

ante

rings

förm

åga

9.

Kon

sekv

ense

r/ br

iste

r?

10.

Förb

ättr

ings

förs

lag

11

. Uts

atta

s up

pfat

tnin

g om

in

sats

er

Vilk

a va

r akt

örer

na

som

löst

e up

pgift

erna

?

Hur

sam

verk

ade

olik

a ak

töre

r med

va

rand

ra?

Hur

var

akt

örer

nas

förm

åga

att l

ösa

uppg

ifter

na?

Vilk

a ko

nsek

vens

er o

ch

bris

ter u

ppst

od?

På v

ilket

sät

t kan

man

bli

bättr

e på

att

lösa

up

pgift

erna

?

Hur

tror

ni a

tt de

ut

satta

upp

fatta

de

olik

a ak

töre

rs

insa

tser

?

appendix3underlagförfokusgruppsintervjuer(forts)

326


appendix4Intervjufrågortillutsattaindivider,grupperochhushåll

Appendix 4 Intervjufrågor till utsatta individer, grupper och hushåll Intervjuguide delprojekt 4:1 “Krishantering och social sårbarhet” Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Lunds universitet Sölvegatan 10 223 62 Lund Intervjufrågor till utsatta individer, grupper och hushåll

1. På vilket sätt har ni drabbats av stormen? 2. Vilka organisationer, myndigheter eller andra har ni haft kontakt med och ev. fått

hjälp av efter stormen?

3. Hur har ni uppfattat att kommunen agerat till följd av stormen?

4. Hur har ni uppfattat att andra myndigheter, organisationer eller liknande (sydkraft m.fl.) agerat till följd av stormen?

5. Varför tror ni att just ni drabbats av stormen och dess effekter?

6. På vilket sätt kan kommunen och andra aktörer bli bättre på att möta en händelse som

stormen?

7. Vilka resurser har ni haft tillgång till?

8. Om ni tilldelats resurser, som värmestugor, reservelaggregat m.m., från kommunen eller andra aktörer, i vilken omfattning har ni utnyttjat dessa?

327

appendIx

appendix5sammanfattadprojektplanförFrIVasdelprojekt4:1.Krishantering och social sårbarhetsanalys

Appendix 5 Sammanfattad projektplan för FRIVAs delprojekt 4:1 Krishantering och social sårbarhetsanalys Projekttid 040401-070331 Problemställning Forskning kring social sårbarhet som är relaterade till extraordinära händelser är ett outvecklat forskningsområde. Det finns idag inte väl utvecklade teoribildningar eller metoder för social sårbarhetsanalys. Som en konsekvens av detta är kunskapsläget om individers, gruppers eller befolkningars sårbarhet i förhållande till extraordinära händelser oklar. Vidare är forskningsfältet om hur social krishantering fungerar i olika kommuner outvecklat. Av särskilt intresse är att analysera vilka kompetenser som krävs för en god krishantering samt hur en fungerande lednings-, samordnings-, informations- och kommunikations-förmåga byggs upp. Översiktlig målsättning Syftet är dels att identifiera olika kommuners, andra centrala aktörers och utsatta gruppers strategier att klara av oönskade händelser och dels att identifiera och analysera strukturella faktorer som påverkar individers, sociala gruppers och hela befolkningars förmåga att hantera oönskade händelser. Studien skall bl.a. leda fram till förslag på hur kommuner och andra aktörer kan förbättra sin förmåga att bemöta krisdrabbade individer och sociala grupper. Genomförande Studien kommer att främst avgränsas till kommuner som drabbats av stormen Gudrun den 8 januari 2005. Inom studiens första fas kommer tjänstemän från olika kommuner att intervjuas i första hand i (fokus)grupper och eventuellt i andra hand individuellt. Även andra inblandade institutionella och privata aktörer kan komma i fråga för intervjuer, t.ex. personal från räddningstjänst, sydkraft m.fl. I fas 2 kommer drabbade personer och hushåll att intervjuas. Utsatta personer och grupper kommer att kontaktas i samråd med berörda kommuner eller annonsering. Intervjuerna kommer att utföras till stor del i samarbete med delprojekt 4:2. Intervjuerna kommer att dokumenteras via strukturerade anteckningar och bandinspelningar.

328


Appendix 6 Information om samtycke

2005-09-15 INFORMATION OM SAMTYCKE När det gäller forskning som berör enskilda människor finns det etiska regler som forskaren skall ta hänsyn till. Ofta görs en så kallad etisk prövning. Vårt projekt ”Krishantering och social sårbarhet” har etikprövats. Regionala etikprövningsnämnden i Lund ansåg i sitt yttrande den 16 juni 2005 att projektet inte medför risker för dem som intervjuas. Däremot är det viktigt att du som deltar får information om vad det handlar. Det finns en beskrivning av vårt projekt i brevet ”Information till dig som deltar i forskningsprojektet Krishantering och social sårbarhetsnanalys”. Du som deltar i intervju gör det av fri vilja och du har möjlighet att avbryta medverkan när du vill. Vi som forskare är tacksamma om du vill underteckna här på detta papper att du fått information om projektet och att du medverkar frivilligt Tuija Nieminen Kristofersson och Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi, Sölvegatan 10, 223 62 Lund Tel 046/222 41 51 (Tuija) och 046/222 32 79 (Nicklas) ……………………………………………………………………………………………… Undertecknad har fått information om forskningsprojektet Krishantering och social sårbarhetsanalys och samtycker till att delta i intervju: Ort och datum ………………………………………………… Namn …………………………………………………………………………………..

appendix6Informationomsamtycke

329

meddelandenFrånlundsunIVersItetsgeograFIsKaInstItutIon

aVhandlIngar

I.Herman Richter: skåneskartafrånmittenav1500-talettillomkring1700:bidragtillenhistorisk-kartografiskundersökning.(1929)

II.Josef Westin: Kulturgeografiskastudierinomnätra-,näske-ochutbyåarnasflodområdensamtangränsandekusttrakter.(1930)

III.Herman Richter ochWilhelm Norlind: orbisarctoinovaetaccuratadelineatioauctoreandreabureosueco1626.(1936)

IV.Sven Björnsson: sommen-åsundenområdet:engeomorfologiskstudie.(1937)

V.Arne Sandell: tektonikochmorfologiinomdalformationenmedomgivandeurbergsterräng.(1941)

VI.Sven Dahl: tornaochbara:studieriskånesbebyggelse-ochnäringsgeografiföre1860.(1942)

VII.Karl Erik Bergsten: IsälvsfältkringnorraVättern:fysisk-geografiskastudier.(1943)

VIII.Carl Erik Nordenskjöld: morfologiskastudierinomövergångsområdetmellanKalmarslättenochtjust.(1944)

Ix.Sven Björnsson: blekinge:enstudieavdetblekingskakulturlandskapet.(1946)

x.Karl Erik Bergsten: östergötlandsbergslag:engeografiskstudie.(1946)

xI.Tor Holmquist: denhalländskavinterfiskehamnsfrågan.(1947)

xII.Olof Ängeby: landformernainordvästraJämtlandochangränsandedelaravnord-tröndelag.(1947)

xIII.Axel Wennberg: lantbebyggelseninordöstraöstergötland1600-1875.(1947)

330

xIV.Lars Bjerning: skånesjord-ochstenindustri:dessutveckling,lokaliseringochbetydelseurnäringsgeografisksynvinkel.(1947)

xV.Allan Weinhagen: norbergsbergslagsamtgunnilboochramnästillomkring1820:studieriområdetsnärings-ochbebyggelsegeografi.(1947)

xVI.Helge Stålberg: smålandsskogs-ochträförädlingsindustrier:ennärings-geografiskstudie.(1947)

xVII.Folke Lägnert: Veteodlingenisödraochmellerstasverige.(1949)

xVIII.Yngve Nilsson: bygdochnäringslivinorraVärmland:enkulturgeografiskstudie.(1950)

xIx.Olof Ängeby: evorsionenirecentavattenfall.(1951)

xx.Karl Erik Bergsten: sydsvenskafödelseortsfält.(1951)

xxI.Folke Lägnert: Valmanskårenpåskåneslandsbygd1911-1948.(1952)

xxII.Olof Nordström: relationermellanbrukochomlandiöstrasmåland1750-1900.(1952)

xxIII.Arvid Bergdahl: Israndsbildningariöstrasyd-ochmellansverigemedsärskildhänsyntillåsarna.(1953)

xxIV.Sven E Behrens: morfometriska,morfogenetiskaochtektoniskastudieravdenordvästskånskaurbergsåsarna,särskiltKullaberg.(1953)

xxV.Torsten Hägerstrand: Innovationsförloppeturkorologisksynpunkt.(1953)

xxVI.Gunhild Weimarck: studieröverlandskapetsförändringinomlönsboda,örkenedssocken,nordöstraskåne.(1953)

xxVII.Ingemar Larsson: structureandlandscapeinwesternblekinge,southeastsweden.(1954)

xxVIII.Sven Godlund: busstrafikensframväxtochfunktionideurbanainfluensfälten.(1954)

331

xxIx.Folke Lägnert: syd-ochmellansvenskaväxtföljder.delI:deäldrebruknings-systemensupplösningunder1800-talet.(1955)

xxx.Olof Ängeby: toppkonstans,erosionsytorochpassdalariJämtlandochtröndelag.(1955)

xxxI.Gunnar Johnsson: glacialmorfologiskastudierisödrasverige.(1956)

xxxII.Folke Lägnert: syd-ochmellansvenskaväxtföljder.delII:1900-talet.(1956)

xxxIII.Olof Nordström: befolkningsutvecklingocharbetskraftsproblemiöstrasmåland1800-1955.(1957)

xxxIV.Sven Godlund: befolkning-regionsjukhus-resmöjligheter-regioner.(1958)

xxxV.Elis Pålsson: gymnasiersrekryteringochlokalisering.(1958)

xxxVI.Harald Svensson: glaciationochmorfologi:englacialgeografiskstudieietttvärsnittgenomskandernamellansödrahelgelandskustenochKultsjödalen.(1959)

xxxVII.Erik Ljungner: nahuelhuapi:eingeographischerQuerschnittdurchdieandeninpatagonien.(1959)

xxxVIII.Nils Lewan: ompendlingmellanbostadocharbetsplats:enundersökningmedmaterialfrånsydvästraskåne.(1960)

xxxIx.Åke Mattsson: morphologischestudieninsüdschwedenundaufbornholmüberdienichtglazialeFormenweltderFelsenskulptur.(1962)

xl.Stig Nordbeck: Framställningavkartormedhjälpavsiffermaskiner.(1964)

xlI.Olof Nordström: svenskglasindustri1550-1960.(1962)

xlII.Jan Davidsson: littoralprocessesandmorphologyonscandianflatcoasts.(1963)

332

xlIII.Martin Markgren: detaljmorfologiskastudierifastbergochblockmaterial:geomorfologiskstudieinomFennoskandiamedskåne.(1962-1963)

xlIV.Martin Markgren: geomorphologicalstudiesinFennoscandia.II:chuteslopesinnorthernFennoscandia.a:regionalstudies.(1964)

xlV.Martin Markgren: geomorphologicalstudiesinFennoscandia.II:chuteslopesinnorthernFennoscandia.b:systematicstudies.(1964)

xlVI.Lennart Améen: stadsbebyggelseochdomänstruktur.(1964)

xlVII.Arvid Bergdahl: detglacialalandskapet.(1961)

xlVIII.Olof Nordström - Solveig Mårtensson: turismpåöland(1966)

xlIx.Jan O Mattsson: thetemperatureclimateofpotatocrops.(1966)

l.Nils Lewan: landsbebyggelseiförvandling.(1967)

lI.Gösta Nordholm: skånesäldreekonomiskageografi.(1967)

lII.Sven Godlund - Torsten Hägerstrand - Bengt Svanström: samhälls-utvecklingenochsamhällsplaneringen.(1967)

lIII.Tor Fr Rasmussen: storbyutviklingogarbeidsreiser.(1966)

lIV.Erik Fagerlund - Harald Svensson - Sven Lindqvist m fl: Infrarödtermografi:principerochnaturgeografiskatillämpningar.(1967)

lV.Lars Eldblom: structurefoncière,organisationetstructuresociale.(1968)

lVI.Knut Norborg: Jordbruksbefolkningenisverige.(1968)

lVII.Gunhild Weimarck: ulfshult(1968)

lVIII.Rune Järvenstedt - Sven Lindqvist - Jan O Mattsson m fl: televisionssysteminaturgeografiskforskning.(1968)

333

lIx.Arne Jakobsson: omflyttningenisverige1950-1960.(1969)

lx.Åke Hillefors: Västsverigesglacialahistoriaochmorfologi.(1969)

lxI.Sven Lindqvist: bebyggelseklimatiskastudier.(1970)

lxII.Torsten Hägerstrand, Gunnar Törnqvist m fl: urbaniseringenisverige.(sou1970:14)

lxIII.Bengt Sahlberg: Interregionalakontaktmönster:personkontakterinomsvensktnäringsliv–enflygpassagerarstudie.(1970)

lxIV.Björn Hedberg: Kontaktsysteminomsvensktnäringsliv:enstudieavorganisationersexternapersonkontakter.(1970)

lxV.Mats G Engström: regionalarbetsfördelning:nyadragiförvärvsarbetetsgeografiskaorganisationisverige.(1970)

lxVI.Torsten Persson: geomorphologicalstudiesinthesouth-swedishhighlands.(1972)

lxVII.Dewitt Davis Jr: afactoralecologyofmalmö1965:thesocialgeographyofacity.(1972)

lxVIII.Zoltan Petery: studierisvenskregionplanering:regionplaneringenligtbyggnadslagenimindreregioner.(1972)

lxIx.Tommy Book: stadsplanochjärnväginorden.(1974)

lxx.Hans Abrahamson: studierijordbruketsomstrukturering.(1974)

lxxI.Christer Persson: Kontaktarbeteochframtidalokaliseringsförändringar.(1974)

lxxII.Ulf Helldén: Karst:enstudieavartfjälletskarstområdesamtjämförandekorrosionsanalyserfrånVästspetsbergenochtjeckoslovakien.(1974)

lxxIII.Jànos Szegö: befolkningstäthet,markanvändning,planering(vol1o2).(1974)

334

lxxIV.Raul Nino Guerrero: ruraltourbandriftoftheunemployedinColombia.(1975)

lxxV.Ulf Erlandsson: Företagsutvecklingochutrymmesbehov.(1975)

lxxVI.Sture Öberg: methodsofdescribingphysicalaccesstosupplypoints.(1976)

lxxVII.Bo Lenntorp: pathsinspace-timeenvironments:atime-geographicstudyofmovementpossibilitiesofindividuals.(1976)

lxxVIII.Richard Åhman: palsarinordnorge:enstudieavpalsarsmorfologi,utbredningochklimatiskaförutsättningariFinnmarksochtromsfylke.(1977)

lxxIx.Björn Gyllström: theorganizationofproductionasaspace-modellingmechanisminunderdevelopedcountries.(1977)

lxxx.Anders Järnegren - Fosco Ventura: tresamhällensförändringshistoria:exploateringenavdenfysiskamiljönihistoriskbelysning.(1977)

lxxxI.Tommy Book: stadsplanochjärnvägistorbritannienochtyskland.(1978)

lxxxII.Jan O Mattsson - Leif Börjesson: lokalklimatiskatemperaturstudierinomettskånsktfruktodlingsdistriktmedsärskiltbeaktandeavfrostläntheten.(1978)

lxxxIII.Bjørn Terje Asheim: regionaleulikheterilevekår.(1979)

lxxxIV.Solveig Mårtensson: ontheformationofbiographiesinspace-timeenvironments.(1979)

lxxxV.Erik Wallin: Vardagslivetsgenerativagrammatik-vidgränsenmellannaturochkultur.(1980)

lxxxVI.Reinhold Castensson: Väljaförframtid-ommarkanvändningsvalochförtroendemannainflytandeikommunalplanering.(1980)

lxxxVII.Kerstin Montal: Industriochvatten:denvattenförorenandeindustrinslokaliseringsproblemimalmöhuslän.(1980)

335

lxxxVIII.Tommy Carlstein: timeresources,societyandecology:onthecapacityforhumaninteractioninspaceandtimeinpreindustrialsocieties.(1980)

lxxxIx.Jonas Åkerman: studiesonperiglacialgeomorphologyinwestspitsbergen.(1980)

xC.Leif Engh: Karstområdetvidlummelundsbruk,gotland,medspeciellhänsyntilllummelundagrottan.(1980)

xCI.Karna Lidmar-Bergström: pre-quaternarygeomorphologicalevolutioninsouthernFennoscandia.(1982)

xCII.Lars-Olof Olander: staten,kommunernaochservicen:tidenkringkommun-reformeniettekonomiskt–geografisktperspektiv.(1984)

xCIII.Bo Malmström ochOwe Palmér: glacialochperiglacialgeomorfologipåVarangerhalvön,nordnorge:geomorfologiskkarteringmedanalysavglacialaformerochblockhav.(1984)

xCIV.Franz-Michael Rundquist: hybridmaizediffusioninKenya:policies,diffusionpatternsandconsequences.(1984)

xCV.Girma Yadeta: dynamicprocessesofdevelopmentinmarginalareas:acasestudyfromthepokotofnorthwestKenya.(1985)

xCVI.Anders Sporrek: Foodmarketingandurbangrowthindaressalaam.(1985)

xCVII.Rolf Nyberg: debrisflowsandslushavalanchesinnorthernswedishlappland:distributionandgeomorphologicalsignificance.(1985)

xCVIII.Lennart Olsson: anintegratedstudyofdesertification-applicationsofremotesensing,gIsandspatialmodelsinsemi-aridsudan.(1985)

xCIx.Mikael Stern: Censusfromheaven?:populationestimateswithremotesensingtechniques.(1985)

336

C.Katarina Olsson: remotesensingforfuelwoodresourcesandlanddegradationstudiesinKordofan,thesudan.(1985)

CI.Göran Loman: theclimateofasugarbeetstand-dynamics,impactonthecropandpossibilitiesofimprovement.(1986)

CI.Eric Clark: therentgapandurbanchange:casestudiesinmalmö1860-1985.(1987)

CII.Karin Hall-Könyves: remotesensingofcultivatedlandsinthesouthofsweden.(1988)

CIII.Eva Ahlcrona: theimpactofclimateandmanonlandtransformationincentralsudan:applicationsofremotesensing.(1988)

CIV.Kerstin Cederlund: offentligverksamhet:sysselsättningterritorielltochfunktionellt.(1988)

CV.Per Olof Hallin: tidföromställning:omhushållsanpassningsstrategiervidenförändradenergisituation.(1989)

CVI.Jens Möller: godsenochdenagrararevolutionen:arbetsorganisation,domän-strukturochkulturlandskappåskånskagodsunder1800-talet.(1989)

CVII.Juha Uitto: theKenyanconundrum:aregionalanalysisofpopulationgrowthandprimaryeducationinKenya.(1989)

CVIII.Ola Jonsson: Informationsteknologiocharbete:fallstudierinomsvensksjukvård.(1989)

CIx.Tora Friberg: Kvinnorsvardag.Kvinnorsarbeteochliv:anpassnings-strategieritidochrum.(1990)

Cx.Tomas Nihlén: eolianprocessesinsouthernscandinaviaandthemediterra-neanarea.(1990)

CxI.Anders Löfgren: attflyttahemifrån:boendetsrolliungdomarsvuxenblivandeurettsituationsanalytisktperspektiv.(1990)

337

CxII.Irma Guillén: Cuidadguayana–enstad,tvåvärldar:enstudieavettregionaltutvecklingsprojektslokalaeffekter.(1991)

CxIII.Hans Holmén: buildingorganizationsforruraldevelopment:stateandcooperativesinegypt.(1991)

CxIV.Petter Pilesjö: gIsandremotesensingforsoilerosionstudiesinsemi-aridenvironments:estimationofsoilerosionparametersatdifferentscales.(1992)

CxV.Ann-Cathrine Åquist: tidsgeografiisamspelmedsamhällsteori.(1992)

CxVI.José da Cruz: disasterandsociety:the1985mexicanearthquakes.(1993)

CxVII.Tomas Germundsson: landsbygdensegnahem:egnahemsrörelsen,småbruketochlandskapetisydsvensktperspektiv.(1993)

CxVIII.Ann-Katrin Bäcklund: Just-In-tIme:hurindustriellarationaliseringsstrate-gierformararbetsdelningochkompetens.(1994)

CxIx.Jon Knudsen: Kulturspredningietstruktureltperspektiv:eksemplifisertvedpolitiskogreligiøsendringundermoderniseringenavdetnorskesamfunn.(1994)

Cxx.Tone Haraldsen: teknologi,økonomiogrom:enteoretiskanalyseavrelasjonermellomindustrielleogterritorielleendringsprosesser.(1994)

CxxI.Peter Jönsson: Windclimateduringtheinstumentalperiodandrecentwinderosioninsouthernscandinavia.(1994)

CxxII.Peter Schlyter. palaeo-windabrasioninsouthernscandinavia:fieldandlaboratorystudies.(1995)

CxxIII.Jun Yamashita: spatialinteractionandspatialstructure:astudyofpublicfacilitylocation.(1995)

CxxIV.Mats Riddersporre: bymarkeribackspegel:odlingslandskapetförekartornastid.(1995)

338

CxxV.Anders Schærström: pathogenicpaths?:atimegeographicalapproachinmedicalgeography.(1996)

CxxVI.Lars Eklundh: aVhrrndVIformonitoringandmappingofvegetationanddroughtineastafricanenvironments.(1996)

CxxVII.Magnus Jirström: Inthewakeofthegreenrevolution:environmentalandsocio-economicconsequencesofintensivericeagriculture–theproblemofweedsinmuda,malaysia.(1996)

CxxVIII.Stefan Anderberg: Flödesanalysidenhållbarautvecklingenstjänst:reflektionerkringen”metabolism”–studieavrhenområdetsutveckling.(1996)

CxxIx.Karl-Johan Lundquist: Företag,regionerochinternationellkonkurrens:omregionalaresursersbetydelse.(1996)

Cxxx.Badr-Eldin Taha Osman: gIs-hydrologicalmodellinginaridlands:ageographicalsynthesisofsurfacewatersfortheafricanredsearegioninthesudan.(1996)

CxxxI.Marie Stenseke: bondenochlandskapet:ägaresochbrukaresrelationertillmarkernaochförutsättningarnaförenuthålligmarkanvänding.(1997)

CxxxII.Kristina Blennow: spatialvariationinnear-groundradiationandlowtemperature–interactionswithforestvegetation.(1997)

CxxxIII.Lennart Runesson: tomträtt:ettmarkpolitisktinstrumentiupplösning.(1997)

CxxxIV.Johan Hultman: theeco-ghostinthemachine:reflexionsonspace,placeandtimeinenvironmentalgeography.(1998)

CxxxV.Jonas Ardö: remotesensingofforestdeclineintheCzechrepublic.(1998)

CxxxVI.Per Hillbur: theknowledgearena:approachingagroforestryandcompetingknowledgesystems–achallengeforagriculturalextensionl(1998)

339

CxxxVII.Tom Mels: Wildlandscapes:theculturalnatureofswedishnationalparks.(1999)

CxxxVIII.Carolyn Hannan-Andersson: promotingequalitybetweenwomenandmeninbilateraldevelopmentcooperation:concepts,goals,rationalesandinstitu-tionalarrangements.(2000)

CxxxIx.Nikolaus Solakius: theparnassuszone,centralgreece.(2000)

Cxl.Jonathan Seaquist: mappingprimaryproductionforthewestafricansahelusingsatellitedata.(2001)

CxlI.Karin Book och Lena Eskilsson: stadensstruktur:varförochhur?(2001)

CxlII.Maria Wikhall:universitetenochkompetenslandskapet:effekteravdenhögreutbildningenstillväxtochregionalaspridningisverige.(2001)

CxlIII.Rannveig Olafsdottir:landdegradationandclimateinIceland:aspatialandtemporalassessment.(2002)

CxlIV.Marie Ekström:relationshipsbetweenatmosphericcirculationandwinderosioninsouthernswedenandaustralia.(2002)

CxlV.Maj-Lena Finnander Linderson:thespatialdistributionofprecipitationinscania,southernsweden:observations,modelsimulationsandstatisticaldownscaling.(2002)

CxlVI.Richard Ek: öresundsregion-blitill!:degeografiskavisionernasdiskursivarytm.(2003)

CxlVII.Olivia Louw: exploringthecultureofnon-paymentinthepost-apartheidsouthafrica.(2003)

CxlVIII.Cecilia Kjellman: taplatsellerfåplats?:studieravmarginaliserademänniskorsförändradevardagsliv(2003)

CxlIx.Christina Scholten: Kvinnorsförsörjningsrum:hegemoninsförvaltareochmurbräckor(2003)

340

Cl.Micael Runnström: landdegradationandmitigationinnorthernChina:evaluatedfromthebiologicalproduction(2003)

ClI.Sara Brogaard: recentchangesinlanduseandproductivityinagro-pastoralInnermongolia,China(2003)

ClII.Jan_Henrik Nilsson: östersjöområdet:studieravinteraktionochbarriärer(2003)

ClIII.Thomas Hickler: towardsanintegratedecologythroughmechanisticmodellingofecosystemstructureandfunctioning(2004)

ClIV.Andreas Persson: hydrologicalmodelling,topographicalinfluenceandyieldmappinginprecisionagriculture(2004)

ClV.Maria Olsrud: mechanismsofbelow-groundcarboncyclinginsubarcticecosystems(2004)

ClVI.Sandra C. Fernández: Farewelltothepeasantry?:(post)modernisingruralmexico:thecaseoftheejidopeasantsintheIsthmusoftehuantepec(2004)

ClVII.Andrés P. Leskó:toownthephone:spatialdiffusion,ownershipandregulationoftelephoneserviceinargentina,1878-1990(2004)

ClVIII.Henrik Svensson:öppnaochslutnarum:enskiftetochdeutsattasgeografi:husmän,bönderochgodspådenskånskalandsbygdenunder1800-taletsförstahälft(2005)

ClIx.Pablo Morales:modelingcarbonandwaterfluxesineuropeanterrestrialecosystems(2006)

Clx.Emmanuel S. Gritti:globalchangesandeuropeanterrestrialecosystems(2006)

ClxI.Ola Thufvesson:Kreativitetensyttrevillkor:miljöer,rörlighetochnobelpristagare(2006)

ClxII.Deniz Koca:Impactsofregionalclimatechangeonswedishforests:anevaluationusingprocess-basedregionalecosystemmodellingapproach(2006)

341

ClxIII.Bodil Elmqvist:livelihooddiversificationandlandusechangeinthesahel:aninterdisciplinaryanalysisofgumarabicinsudan(2006)

ClxIV.Jan Vang-Lauridsen:Industrialdynamicsandthespatialorganizationofindustries(2006)

ClxV.Heidi Wiig Aslesen:Innovationinanurbancontext(2006)

ClxVI.Torbjörn Johansson:temporalandspatialvariabilityofcarboncyclinginasubarcticlandscape(2006)

ClxVII.Anders Lund Hansen:spacewarsandthenewurbanimperialism(2006)

ClxVIII.Lars Coenen:Faraway,soclose!:thechanginggeographiesofregionalinnovation(2006)

ClxIx.Pontus Olofsson:remotesensingofcarbonbalanceacrossscandinavianforests(2007)

Clxx.Margareta Rämgård:thepowerofplace:existentialcrisesandplacesecurityinthecontextofpregnancy(2006)

ClxxI.Helena Eriksson:leafareaindexofscandinavianforests:methodsusinginsituandremotelysenseddata(2007)

ClxxII.Ransom Lekunze:Corporatesocialresponsibilityanddevelopment:thecaseoftheChadCameroonoilpipelineproject(2007)

ClxxIII.Alla Yurova:hydrologicalaspectsofthecarbonbalanceinaborealcatchment:amodelstudy(2007)

ClxxIV.Jerker Moodysson:sitesandmodesofknowledgecreation:onthespatialorganizationofbiotechnologyinnovation(2007)

ClxxV.Yahia Mohamed-Mahmood:ChinesedevelopmentassistanceandWestafricanagriculture:ashiftingapproachtoforeignaid?(2007)

ClxxVI.Høgni Kalsø Hansen: theurbanturnandthelocationofeconomicactivities(2008)

342

ClxxVII.Helene Bogren: Flyttaellerstanna?:betydelsenavplatsochplatsförankringfördenkvalificeradearbetskraftensinternationellamigration(2008)

ClxxVIII.Lotten Jönsson Johansson: semi-naturalgrasslands:landscape,historyandplantspeciesdiversity:aspatio-temporalstudyofanagriculturallandscapeonöland,sweden(2008)

ClxxIx.Carin Nilsson: Windstormsinsweden:variationsandimpacts(2008)

Clxxx.Margareta Johansson: Changinglowlandpermafrostinnorthernsweden:multipledriversofpastandfuturetrends(2008)

ClxxxI.Martin Svensson Henning: Industrialdynamicsandregionalstructuralchange:geographicalperspectivesoneconomicevolution(2009)

ClxxxII.Brynhildur Bjarnadóttir: Carbonstocksandfluxesinayoungsiberianlarch(larixsibirica)plantationinIceland(2009)

ClxxxIII.Magnus Lund: peatlandsatathreshold:greenhousegasdynamicsinachangingclimate(2009)

ClxxxIV.Marcin Jackowicz-Korczyński : land-atmosphereinteractionsofasubarcticpalsamire(2009)

ClxxxV.Nicklas Guldåker: Krishantering,hushållochstormengudrun:attanalyserahushållskrishanteringsförmågaochsårbarheter(2009)

krishantering, hushåll och stormen gudrun. att analysera hushålls

Documents