MAGISTERUPPSATSMAGISTERUTBILDNING I STRATEGISK INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN2020

Krishanteringens kommunikation och samverkan En studie av Svenska kommuner

JENNY GUNNHOLT

© Jenny GunnholtMångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats

– helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Swedish title: Krishanteringens kommunikation och samverkan, En studie av Svenska kommuner

English title: Communication and cooperation within crisis management, a study of Swedish municipalities

Author: Jenny Gunnholt

Completed: 2020

Supervisor: Birgitta Wallin

Abstract: The aim of this thesis is to examine how the Swedish municipalities handles and manages its crisis management in regard to communication and cooperation. According to Swedish law, Lag: (2006:544), every Swedish municipality needs to have an updated version of a crisis management plan. This plan consists of information on how the region plans to act in the event of an extraordinary event and it also reviews who among the municipality thatis responsible for what area within the community during the time of crisis. This study consists of two main parts, in part one an examination of all of the 290 municipalities in Sweden and its websites were conducted. The results of this research shows that of all 290 municipalities only 198 of them, 68 percent, has a valid and updated version on this crisis plan uploaded to their website. Part 2 consists of qualitative interviews held with crisis managers within 6 of Swedens municipalities. The interviews aimed to study how the crisis management is conducted today and to examine whether the ongoing pandemic of Covid-19 has effected their view on crisis management. In conclusion, how municipalities cooperate and communicate with other parts of society affects how a crisis is handled. Further education and practice within this field will play an important role in the development of crisis management. Consequences of the ongoing pandemic of Covid-19 have affected how municipalities view the importance of a working crisis management within the whole organization.

Key words: Krisberedskap, Krishantering, Kriskommunikation, Krisplan, Sveriges kommuner, Pandemi, Covid-19

Förord

Med min bakrund inom geografi och riskhantering var valet av forskningsfråga något som jag gärnahärledde mot dessa områden. Då jag tidigare haft kontakt med en svensk kommun där det fanns enproblematik kring kommunens krishantering och hur denne var i stort behov av en utvecklingbörjade funderingarna kring huruvida andra kommuner i landet står inför en liknande problematik. Ioch med detta skapades min uppsatsidé.

Min förhoppning är att de slutsatser som framställs i denna uppsats kan bidra till diskussionen inomområdet och att det sker en fortsatt utveckling av svenska kommuners krisberedskap.

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Birgitta Wallin som har bidragit med ett stort stöd ochkommit med många goda råd under hela den här uppsatsperioden. Sist men inte minst vill jag riktaett stort tack till min sambo Annie, som både hjälpt och stöttat mig under hela arbetets gång.

Innehållsförteckning

1. Introduktion till krishantering i Sverige ..........................................................................................1

1.1 Problembeskrivning...................................................................................................................5

1.2 Syfte och frågeställningar..........................................................................................................6

2. Tidigare studier.................................................................................................................................7

2.1 Krishantering genom historien...................................................................................................7

2.2 Samhällets krisberedskap...........................................................................................................7

2.3 Myndigheters krisberedskap .....................................................................................................8

2.4 Individers krisberedskap ...........................................................................................................9

3. Teoretiska utgångspunkter................................................................................................................9

3.1 Attribution Theory och Situational crisis communication theory ............................................9

3.1.1 Krissituationsmodellen ....................................................................................................11

4. Metod..............................................................................................................................................14

4.1. Tillvägagångssätt och inhämtning av empiri .........................................................................14

4.2 Urval.......................................................................................................................................16

4.3 Etiska överväganden................................................................................................................16

4.4 Analysmetod............................................................................................................................17

4.4.1 Kvantitativ innehållsanalys .............................................................................................17

4.4.2 Kvalitativa intervjuer.......................................................................................................18

4.5 Studiens validitet och reliabilitet.............................................................................................19

5. Resultat och Analys .......................................................................................................................20

5.1. Kommunens ansvar vid kriser och dess krisplaner ..............................................................20

5.1.1 Övriga observationer .......................................................................................................26

5.2 Tidigare kriser och rykteshistoria............................................................................................27

5.3 Arbetet mot önskade beteendemönster....................................................................................28

5.4 Förändrade beteendemönster ..................................................................................................29

6. Diskussion ....................................................................................................................................29

7. Slutsats...........................................................................................................................................31

8. Förslag till framtiden......................................................................................................................31

8.1. Studiens begränsningar...........................................................................................................32

9. Källförteckning...............................................................................................................................33

Bilaga 1...............................................................................................................................................37

Bilaga 2 ..............................................................................................................................................38

1. Introduktion till krishantering i Sverige

Den svenska krishanteringen är uppbyggd på samverkan då det är svårt att ensam möta och själv

hantera en kris (Krisinformation.se, 2018). Kris och riskinformationen till samhället sker bland

annat från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Under våren 2018 skickades en

broschyr ut till 4,8 miljoner hushåll i Sverige. Broschyren kallas för Om krisen eller kriget kommer

och syftet är att göra samhället mer förberedda på de följder som kan ske vid en allvarlig olycka,

extremt väder, it-attacker och/eller militära konflikter (MSB, 2019a). Vidare på den statliga nivån

finns ett antal myndigheter och andra aktörer som skall kommunicera med allmänheten vid en

eventuell kris eller händelse som rör deras verksamheter. Polisen, SMHI, Trafikverket,

Försvarsmakten och olika el-och telebolag är alla exempel på sådana myndigheter och företag

(Krisinformation.se, 2019). De svenska kommunerna är ansvariga för att samhällsviktig verksamhet

såsom äldreomsorg, fjärrvärme, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola fungerar även vid en

kris i samhället. Det är sedan landstingen som ansvarar för att bland annat sjukvård och

kollektivtrafiken fungerar (Säkerhetspolitik.se, 2016).

Kommunernas roll i landets krishantering och krisberedskap är stor. Om kommunerna har en bra

och effektiv krishantering ökar chansen för samhället att lättare kunna hantera kriser och

oförutsedda händelser (Säkerhetspolitik.se, 2016). Inom varje svensk kommun skall en

krisledningsnämnd finnas. Krisledningsnämnden sätts i arbete när och om kommunen drabbas av en

allvarlig kris, såsom en storm som slår ut stora delar av kommunens elförsörjning eller vid en större

översvämning som påverkar verksamheter inom kommunens geografiska område.

Krisledningsnämnden består ofta av ledamöterna i kommunstyrelsen och i ett krisläge har nämnden

rätt att fatta beslut som rör all kommunal verksamhet, på detta sätt kan snabba beslut fattas (ibid).

Vidare har kommunen ett geografiskt områdesansvar vilket innebär att kommunen har en

skyldighet att se till att de olika aktörer som finns och har verksamheter i området samarbetar. Detta

gäller både i planeringen av hur en svår olycka eller kris skall kunna undvikas och även vid

hanteringen av en kris eller olycka som uppstått. Uppdraget för krisledningsnämnden gäller också

att ansvara för att viktig information når allmänheten (Säkerhetspolitik.se, 2016).

Att kriskommunikation är enkel och tydlig är mycket viktigt för hur mottagaren av budskapet sedan

handlar och reagerar (Andersson, 2014). Vidare skriver Andersson (2014) att för att vara en god

krishanterare måste ett förtroende och en tillit skapas hos den tilltänkta mottagaren, i detta fall hos

allmänheten i kommunerna. Därför är det av yttersta vikt att kommunerna visar allmänheten att det

1

finns och fortgår ett kontinuerligt arbete med krishantering i relation till extraordinära händelser.

Graden av trovärdighet när en kris eller extraordinär händelse inträffar beror helt enkelt på hur

tidigare händelser hanterats. Har ett svagt intryck getts i sammanhanget där det till exempel har

saknats empati från organisationens sida eller att det har framställts flera budskap som skiljer sig

från varandra bär allmänheten med sig detta vid framtida kriser (ibid). Det är därför viktigt att en

offentlig organisation såsom en kommun har en god krishantering för att innan en kris skapa det

förtroende och den tillit som behövs för att mottagaren skall kunna agera på rätt sätt vid en

potentiell kris och- eller en extraordinär händelse (Andersson, 2014). Enligt Rousseau (2006) är det

inte att föredra för krishanterare att använda sig av personliga preferenser och ovetenskapligt

förankrad information, det är snarare ett måste att den vägledningen som ges inom krishantering till

både allmänhet och inom organisationer stöttas av vetenskapligt framtagna bevis via empirisk

forskning. De krisplaner som upprättas inom Sveriges kommuner bör vara väl utstuderade och

genomarbetade och hjälp till de som arbetar med krisberedskap finns att hämta på Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap, MSB. Där finns vägledningar, samverkansformer och

planeringsunderlag (MSB, 2019).

Den allmänna krishanteringen i Sverige är uppbyggd på tre grundprinciper vilka är

ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Den största byggstenen är

ansvarsprincipen vilket är grunden i krishanteringskedjan inom det svenska samhället. Innebörden

av denna princip är att den som bedriver en verksamhet under normala förhållanden har samma

ansvar vid en eventuell kris. Det innebär även att varje myndighet skall samarbeta med andra vid

behov och därav se till en helhet av krissituationen. Likhetsprincipen innefattar att en verksamhets

lokalisering och organisation skall vara så nära det normala som det går även under en kris. Med

närhetsprincipen menas att en kris skall hanteras där den inträffar och då främst av de som berörs

och de som är ansvariga. Principen innefattar också det faktum att medborgarna skall få svar på de

frågor som uppkommer i relation till den aktuella krisen (MSB, 2013).

Sveriges kommuners krisberedskap styrs av ett antal lagar och förordningar vilka framförallt

innefattar Lag (2006:544) Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt Förordningen (2015:1053) om

totalförsvar och höjd beredskap vilken är kopplad till Försvarsdepartementet och Förordningen

(2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap

som är kopplad till Justitiedepartementet (Krisinformation.se, 2018).

De övergripande målen för säkerhetsarbetet i samhället är främst att värna om befolkningens liv

och hälsa.

2

Det handlar även om att arbeta för att skapa de bästa förutsättningarna för att värna om kontinuerlig

funktionalitet i samhället. Vidare är även målet att våra grundläggande värden såsom demokrati,

rättssäkerhet och mänskliga rättigheter skall upprätthållas. Krisberedskapen i samhället är alltså en

viktig del i det samlade arbetet som förs i Sverige för att säkerställa ett säkert, tryggt och

fungerande samhälle (Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018). En nationell säkerhetsstrategi

presenterades av Sveriges regering under 2017 och innefattar åtta primära hot mot befolkningen och

landet. Dessa är:

• Militära hot

• Informations- och cybersäkerhet

• Terrorism och våldsbejakande extremism

• Organiserad brottslighet

• Hot mot energiförsörjningen

• Hot mot transporter och infrastruktur

• Hälsohot

• Klimatförändringar (ibid)

I Sverige finns ingen specifik krisledande myndighet eller något som skall verka som en krisgeneral

som tar över vid en eventuell kris. Som en offentlig representant i samhället tar regeringen en

central roll och har det övergripande ansvaret för utvecklingen, inriktningen och uppföljningen av

arbetet med krisberedskapen i samhället. Regeringen ansvarar för den verksamhet som är

nödvändig för att samhällets säkerhet kan tryggas såsom polis, räddningstjänst och sjukvård. Utöver

detta skall det finnas en nära samverkan mellan näringslivet och myndigheter på alla samhällsnivåer

(Totalförsvarets forskningsinstitut, 2018).

Sveriges kommuner använder olika typer av dokument för att efterfölja de lagar och förordningar

som finns angående dess krisberedskap. Det finns fyra olika typer av dokument som används vilka

är Program, Plan, Policy samt Riktlinje. Ett program är ett styrande dokument, det skall verka som

en vägvisning för den färdriktning som önskas angående ett visst ämne genom att innehålla vad som

skall uppnås inom ett specifikt område. Ett Program tar inte ställning till utförande, prioriteringar

och metoder. De skall vara ej tidsbegränsade, långsiktiga och skall beslutas av kommunfullmäktige

(Eskilstuna kommun, 2019).

3

En Plan är även det ett styrande dokument som skall innehålla mer konkreta mål och riktlinjer.

Detta dokument skall vara tidsbegränsat och beslutas av kommunfullmäktige. Vidare är ett

Policydokument ett styrande dokument som fungerar som en vägledning inom ett specifikt område,

det är ett mer övergripande typ av dokument som redovisar övergripande mål och värden som skall

efterföljas (ibid). Den sista dokumenttypen kallas för Riktlinje. Det är ett styrande dokument som

skall säkerställa att ett korrekt agerande sker och att en god kvalitet levereras när det gäller

handläggning och utförande. En Riktlinje är långsiktiga dokument som inte tidbegränsas och de

beslutas av kommunfullmäktige (Eskilstuna kommun, 2019).

I varje kommun skall det i enlighet med Lag (2006:544) finnas en nämnd som verkar för att

kommunen skall kunna fullgöra sina uppgifter även under extraordinära händelser. Den så kallade

krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens arbetsutskott, vilken i sin tur leds av

kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande. Beslut om när nämnden skall sammankallas

kommer från kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande (Ystad kommun, 2019).

Vid en kris kan den normala organisationen inom kommunerna oftast hantera detta själva men när

krisledningsnämnden väl sammankallas kan nämnden fatta beslut inom de verksamhetsområden

som nämnden beslutar är i behov av ett utökat stöd (ibid). Sverige består idag av 21 län och 290

kommuner (SCB, 2020) och enligt Lag (2006:544) vilket är Lagen om kommuners och landstings

åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap (LEH) skall kommuner och

landsting planera för hur de kan minska risken för att någonting drabbar de samhällsviktiga

verksamheterna och samtidigt även planera för att kunna hantera om en allvarlig störning sker i

kommunen (Säkerhetspolitik.se, 2016).

Kommuner och landsting är skyldiga att upprätta en plan som kartlägger de risker och hot som

finns i området, en sådan plan kallas för risk- och sårbarhetsanalys. Utöver denna plan är

kommunen även skyldig att ta fram en särskild plan för hur människor skall agera vid en kris och

även hur kommunen skall hantera en allvarlig störning i någon eller flera av kommunens

verksamheter. Denna plan skall upprättas och vara giltig under en mandatperiod för att sedan tittas

över när nästa mandatperiod börjar (ibid). Denna plan, som inom varje kommun alltså benämns på

olika sätt, är en del av undersökningen i denna uppsats.

4

1.1 Problembeskrivning

Grunden för krisberedskap i det svenska samhället är kommunerna och ju bättre kommunerna är på

att hantera kriser som uppstår desto bättre blir även samhället på att hantera krisrelaterade händelser

(Krisinformation.se, 2020). Det är av stor vikt att krishanteringen inom Svenska kommuner

fungerar på ett effektivt sätt. Den interna samverkan inom kommunen måste fungera men även

samverkan externt till kommuninvånare och verksamheter är viktiga parametrar som påverkar hur

hanteringen innan, under och efter en kris ser ut (Choi och Brower, 2006). När orkanen Katrina slog

till mot mot USAs gulfkust 2005 visade det sig tydligt hur viktigt det är att ansvariga myndigheter

har en bra krisberedskap. Orkanen var mycket kraftig och skapade stor skada men den största

samhälleliga skadan blev dock en konsekvens av den stora avsaknaden av myndigheternas förmåga

att hantera en stor naturkatastrof på den här skalan och lokala myndigheter spelar en stor roll i den

krisberedskapen (Henstra, 2010). Fortsatt forskning inom hur den lokala krisberedskapen fungerar

kommer att spela en stor roll i hur framtidens krishantering utvecklas (ibid).

Vid en krishändelse i samhället behöver de lokala myndigheterna ofta ta ansvar för hur den lokala

hanteringen sker. Detta innebär ofta att lokala myndigheter måste gå med på att kompromissa

mellan att reducera den lokala risken och samtidigt reducera långvariga politiska kostnader, vilket

kan skapa problem (Mulin och Rubado, 2017). Samtidigt behövs resurser hos kommunerna för att

hantera en händelse på det sätt som förväntas av dem. Dessa resurser kan bland annat handla om att

ha ett bra samarbete kommuner emellan (Palm och Ramsell, 2007). Genom att samarbeta kan

kommuner dela information och kunskap mellan varandra för att på så sätt öka chansen att hantera

kommande kriser på ett mer effektivt sätt (Kenis och Schneider, 1991). När en större kris inträffar

påverkas ofta fler än en enskild kommun och trots att allmänheten kommer att vända sig till den

egna kommunen för ledning och stöd behöver kommunerna ha en samverkan på en högre nivå

kommunerna emellan för att hanteringen skall kunna ske på ett tillfredställande sätt (Choi och

Brower, 2006). Vid en eventuell kris är tillgång till resurser och kunskap viktiga parametrar för att

skapa en högre resiliens som kommer att avgöra hur väl kommunen står rustad inför en potentiell

kris (ibid).

Det finns enligt Choi och Brower (2006) mycket forskning inom hur privata företag arbetar med

krishantering men det finns en mindre andel forskning som är genomförd inom offentliga

organisationer gällande samma ämne.

5

Efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 framkommer flera brister i kopplingen mellan

lagstiftning och systemprinciper vilket skapade ett hål i krishanteringen inom den aktuella

kommunen (Asp et al. 2015). Utifrån detta skapas svårigheter inom centrala aktörers förmåga och

dess krisberedskap att utföra de uppdrag som de ansvarar för inom kommunen. Dessa funktioner

bör utvecklas så att krisberedskapen inom svenska kommuner står bättre rustat för händelser i

framtiden (ibid). Samverkan inom kommuner är en förutsättning för att krishanteringen skall vara

lyckad snarare än att det bara är en del av krishanteringen (Asp et al. 2015). Det läggs för mycket

energi och tid på att skapa samverkansformer och för lite på själva målet med vad samverkan skall

medföra (ibid). Utbildning och övning inom området i framtiden bör fokuseras på de förmågor och

funktioner som behövs för att både hantera och avsluta en kris (Försvarshögskolan, 2020).

Undersökningar angående hur kommuner som en offentlig organisation arbetar med hanteringen av

kriser och hur kommunikation och samverkan fungerar både internt och externt inom kommuner i

Sverige kan bidra till en ökad kunskap kring hur krisberedskap på lokal nivå kan förbättras. En väl

utarbetad krisberedskap på lokal nivå bör finnas för att på så sätt minska risken för negativa effekter

av en potentiell kris (Kriskommunikation.se, 2020).

1.2 Syfte och frågeställningar

Med bakgrund av problembeskrivningen har det identifierats ett behov av att undersöka hur

offentliga organisationer arbetar med samverkan och kommunikation inom krisberedskapsområdet.

Syftet med denna studie är att genom undersökningar av Sveriges kommuners krisberedskap skapa

en uppfattning om hur kommunernas arbete kring detta fungerar idag och huruvida detta arbete kan

förbättras på något sätt. Studiens grund är Lag (2006:544) Lagen om kommuners och regioners

åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och de

förpliktelser som denna lag innebär för Sveriges kommuner.

För att uppfylla syftet utgår denna studie från ett antal frågeställningar.

1. Påverkar nivån av krisberedskap kommunens kommunikation och samverkan?

2. Vilka konsekvenser kan avsaknaden av en utarbetad krisberedskap ha inom en kommun?

3. Hur hanteras den krisplan som skall finnas upprättad inom varje kommun enligt Lag

(2006:544) på kommunernas webbplats?

6

2. Tidigare studier

Den forskning som presenteras nedan börjar med en tillbakablick kring krishanteringens historia

inom offentlig verksamhet för att sedan ta upp ett antal områden inom krishantering och

kriskommunikation som relateras till det forskningsproblem som undersökts i denna studie.

2.1 Krishantering genom historien

Forskning inom krishantering startade inte som en akademisk disciplin på högskolor och

universitet, utan var i början en enkel utövning av människor i samhället (Frandsen och Johansen,

2020). År 1986 skrevs en bok av en man vid namn Steven Fink med namnet Crisis Management,

plannig for the inevetable. Steven Fink hade arbetat vid krisenheten på administrationsavdelningen

hos en amerikansk guvernör vid namn Richard L. Thornburgh under vad som idag kallas för

kärnvapenkrisen på Three Mile Island. Denna bok blev en av de mest inflytelserika böckerna inom

den tidiga krishanteringen (ibid). Efter att denna bok publicerats skrevs många fler böcker inom

ämnet. Enligt en stor studie genomförd av Frandsen och Johansen (2020) finns mycket lite

information kring hur krishanteringslitteratur som inte härstammar från den akademiska världen

använts under åren fram tills idag. Studien fokuserades på vilken typ av kunskap som finns i dessa

typer av böcker samt hur de används av offentliga organisationer idag. Det finns mycket kunskap

inom offentliga organisationer som inte baseras på akademisk forskning som forskningsvärlden

med fördel bör ta del av och använda (ibid). Detta baseras på resultat kring att offentligt anställda

som har varit med om en tidigare kris eller allvarlig händelse inom organisationen har användbar

kunskap som inte den akademiska världen haft möjlighet att få (Frandsen och Johanson, 2020).

2.2 Samhällets krisberedskap

Nivån av krisberedskap i ett land eller en stat påverkar hur en kris hanteras (Shamkhi och Ebraheem

(2020). Hastigheten av den krisrespons och bredden av krisberedskap som landet går in i krisen med

påverkar nivån av skador i samhället som krisen skapar till det positiva (ibid). Nivån av samhällets

återhämtningsförmåga och utbildning innan krisen inträffar har en positiv effekt och skapar sänkta

förluster. Det skapar även en bättre förmåga hos samhället att försvara sig mot krisen när den sker.

7

Ju mer befolkningen är involverad i och informerad om arbetet med krisberedskapen i samhället, ju

större är chansen att samhället kan hantera krisen på ett bättre sätt än om befolkningen inte har

någon tidigare information och kunskap. Detta leder i sin tur till att färre liv förloras och att

skadorna i samhället inte blir lika stora (Shamkhi och Ebraheem).

Det pågår i skrivande stund en pandemi i samhället och kriser som dessa skall vara en del av den

krisberedskap som Sveriges kommuner ansvarar för att hantera utifrån Lag (2006:544) Lagen om

kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap

(LEH) (Krisberedskap, 2018). Epidemier är en av de kriser som de flesta länders krisberedskap

skall innefatta (Bedford et al. 2019). Forskningen kring just epidemier är i stort behov av att

integreras med andra discipliner, där krisberedskap är en av dem (ibid). Det finns ett stort behov av

att involvera och bedriva utbildning hos framtida ledare, för att i framtiden ha en större chans att

motverka framtida epidemier. Därav har även olika typer av ledare på olika nivåer i samhället en

viktig roll inom utformandet av den framtida krisberedskapen (Bedford et al. 2019).

2.3 Myndigheters krisberedskap

Det finns frågor kring huruvida myndigheter och den krisutredning som sker efter en kris har

inträffat fungerar på ett tillfredställande sätt idag (Renå och Christensen, 2019). Det finns

otillräcklig forskning kring ämnet idag och tidigare litteratur har inte har lagt så stor vikt vid att

undersöka genom vilka kanaler som myndigheter får information angående en föregående kris som

de sedan kan ta lärdom av (ibid).

Angående hur myndigheter hanterar utredningen av en tidigare kris visar forskning att svårigheter

kan uppkomma mellan myndigheter och den utredningsgrupp som ansvarat för att utreda krisen

(Renå och Christensen, 2019). Den kunskap som utredningsgruppen inhämtar vid en utredning av

en kris formas efter utredningsgruppens två huvudsyften. Där det ena är de perspektiv som själva

gruppen går in i utredningen med samt att utredningen formas utifrån hur gruppen internt fattar sina

beslut och med vilken standard gruppen genomför sitt arbete (Renå och Christensen, 2019). Detta

resulterar i att den kunskap som införskaffas efter en kris, som sedan används för att skapa lärdomar

och sedan inkluderas och formar kommande krisberedskap hos aktuell myndighet, kan vara formad

mer efter utredningsgruppen är vad som är önskvärt i ett sammanhang där neutralitet är att önska

(ibid).

8

2.4 Individers krisberedskap

Samhällets nivå av kunskap kring den lokala krisberedskapen och hur denna påverkar utgången av

en extraordinär händelse påverkas främst av hur effektiv krisberedskapen och responsen på en kris

är (Andreastuti et al. (2017). Detta innefattar även faktorer som hur den lokala kulturen är

uppbyggd, hur tidigt lokalbefolkningen involverats i samhällets krisberedskap, vilken nivå och till

vilken grad som myndigheterna är involverade i krisplaner, vilka roller de som styr samhället har,

befolkningens uppfattning om de kriser som finns i området samt den politiska rollen som finns i

samhället. En mycket viktig faktor i hur lyckad krisberedskapen är i ett samhälle är bland annat

nivån av den förståelse som skapas inom området ute i samhället (ibid). Myndigheter bör skapa en

nära koordinerad krisplan inom det lokala samhället samt dela detta med befolkningen för att

krisberedskapen i samhället skall kunna stå på en stabil grund (Andreastuti et al. 2017).

3. Teoretiska utgångspunkter

För att få en bild av hur Sveriges kommuner arbetar med krisberedskap idag och hur dess

samverkan både internt och externt ser ut används ett antal nyckelbegrepp som hämtas från

Situational crisis communication theory. Enligt denna teori kring mänskligt beteende fungerar vi på

det sättet att vi hela tiden söker efter orsaker till händelser som vi utsätts för och då speciellt vid

negativa eller oönskade händelser såsom en kris eller en olycka (Coombs, 2007). Situational crisis

communication theory baserar sin teori på Attribution Theory och dess syn på mänskligt beteende

för att sedan kunna utvärdera hur människor hanterar krisberedskap. Detta ger en möjlighet för

framförallt företag att analysera sitt arbete med krisberedskap i syfte att skydda sitt rykte (ibid). Ett

antal nyckelbegrepp inom Situational crisis theory kommer att användas i denna studie för att

redovisa delar av resultaten av undersökningen. Detta beskrivs vidare i nedanstående avsnitt.

3.1 Attribution Theory och Situational crisis communication theory

Enligt Kelley och Michela (1980) går händelsekedjan för människor i olika steg, från att människor

tar del av en viss information till att de skapar sig en uppfattning kring ett fenomen och slutligen

blir konsekvensen av detta att ett beteende framställs. Denna teori kring det mänskliga beteendet

9

kan appliceras på hur allmänheten fungerar när vi uppfattar och sedan hanterar en kris och-eller en

extraordinär händelse. I Kelley och Michela (1980) beskrivs hur människors beteende och

reaktioner har sitt ursprung i vilka faktorer som människor baserar sin kunskap på. Detta illustreras

genom en modell bestående av tre attribut där varje attribut symboliserar ett steg i människors

beteendemönster. I det första attributet hittas information, åsikter och motivation. Det andra

attributet består av uppfattade orsaker, vilket baseras på det första attributet. I det tredje attributet

återfinns de konsekvenser som skapats ur de två föregående attributen, det vill säga att ett visst

beteende, en effekt och/eller ett förväntat händelseförlopp har skapats hos människor.

Enligt en artikel av Coombs (2006) har Attribution Theory spelat och kommer att fortsätta spela en

stor roll inom uppbyggandet av vetenskapligt testade lösningar för krisberedskapshanterare. Det

finns en koppling mellan Attribution Theory och krishantering som främst innefattar

kriskommunikation. I Coombs (2006) beskrivs en teori som kallas Situational crisis communication

theory. Här appliceras huvudidéerna i Attribution Theory på olika typer av kriser i samhället, själva

teorin baseras på att hypoteser testas i relation till hur människor uppfattar en kris. Sedan undersöks

hur detta i sin tur påverkar krishanteringen när det gäller ryktesspridning, känslor och hur

människor själva ser på hur samhället bör hantera krisen. Denna typ av forskning kan jämföras med

kvalitetsstudier på nysläppta produkter och liknande inom marknadsföringssektorn.

Teorin bygger framförallt på modeller som skall ge företag en möjlighet att utvärdera sin

krisberedskap med målet att kunna tillämpa de mest passande kris-svarsstrategierna på

organisationens krisberedskap. Förhoppningen är då att dess rykte skall vara så intakt som möjligt

efter en krishändelse men inom teorin påpekas även starkt att första prioritet alltid är att skydda sina

investerare och anställda från skada, alltså minska konsekvenserna av den kris som organisationen

står inför (Coombs, 2007).

Det finns olika steg som organisationens krishanterare skall gå igenom för att kunna fastställa

vilken typ av kris-svarsstrategi som bör tillämpas för organisationen. Rykteshotet skall bestämmas

genom att utvärderas utifrån en krissituationsmodell och organisationens krisansvar likaså (ibid).

För att bestämma nivån av krisansvar som en organisation har vid en specifik kris görs en

utvärdering av hur mycket ansvar organisationens intressenter lägger på organisationen vid en kris.

För att lättare kunna bedöma dessa steg skall krishanteraren i organisationen bestämma vilken typ

av kris som utvärderas i krissituationsmodellen (Coombs, 2007). Detta beskrivs vidare i avsnitten

nedan.

Efter detta kan en kris-svarsstrategi väljas ut och tillämpas på organisationens kriskommunikation

10

(ibid). Coombs (2007) påvisar att de kris-svarsstrategier som Situational crisis communication

theorys modell fokuserar på är framförallt intressenter i kontakt med företaget och deras

uppfattningar om potentiella krissituationer (ibid). Detta kan i detta fall appliceras på offentliga

organisationer såsom kommuner, där intressenterna ses som allmänheten och de anställda

representerar kommunanställda.

I denna uppsats kommer ett antal nyckelbegrepp som hämtas ur denna process användas som mall

och som hjälp att strukturera sammanställningen av den empiri som inhämtats från de

personintervjuer som gjorts. Resultatet av del 2 av undersökningen i denna uppsats presenteras

utifrån ett antal av de nyckelbegrepp som används inom situational crisis communication theory och

krissituationsmodellen. Anledningen till att dessa nyckelbegrepp används i uppsatsens

resultatavsnitt är att dessa nyckelbegrepp används av krishanterare inom organisationer med syftet

att utvärdera sin organisations krisberedskap. Därefter kan en lämplig strategi appliceras på

krishanteringen och kriskommunikationen för att bland annat bättre ur ryktessynpunkt och

ansvarssynpunkt kunna hantera den kris som står i fokus i organisationen. De nyckelbegrepp som

används i del 2 av uppsatsens undersökning anses kunna vara en grund att utgå ifrån under arbetet

att uppnå syftet med denna uppsats, vilket är är att genom undersökningar utvärdera kommuners

arbete med krisberedskap idag och utifrån detta se om några förbättringar kan göras i detta arbete.

3.1.1 Krissituationsmodellen

Inom teorin finns en framtagen krissituationsmodell som innehåller ett antal nyckelbegrepp

(Coombs, 2007).

Denna modell används för att utvärdera företagets olika delar inom krisberedskapen vid en specifik

typ av kris för att på så sätt hitta sårbarheter och samband inom organisationens funktioner som kan

skada företaget inför en kommande kris (Coombs, 2007). Utifrån detta utvärderas företagets olika

delar som kan visa på svagheter eller avsaknad av till exempel beredskap inför olika typer av kriser

(ibid). De olika nyckelbegreppen som används i modellen är kris, krisansvar, krishistorik,

organisationens rykte, krisrespons-strategier samt känslor och beteendemönster (Coombs, 2007).

För att visualisera modellen använder Coombs (2007) sig av dessa nyckelbegrepp i olika steg för att

kunna utvärdera en organisations krisberedskap vid en viss typ av kris. Begreppet Kris används som

utgångspunkt för utvärderingen och den specifika krishändelse som ämnas att utvärderas inom

organisationen sätts in i dess ställe i modellen. Efter detta används de olika begreppen för att

utvärdera vilket krisansvar organisationen har, vilken historia med tidigare kriser (krishistorik) som

organisationen tidigare hanterat och så vidare. Vid en fullständig utvärdering för en organisation har

11

alla ovan nämnda nyckelbegrepp en samlad betydelse för slutresultatet och således hur

organisationens rykte kan bli påverkat av den specifika kris som undersökts. Målet med

utvärderingen är att skapa en förståelse för vilken skada för organisationens rykte och specifik kris

kan ha. När detta fastställts kan en kris-svarsstrategi väljas ut och tillämpas på organisationens

kriskommunikation (Coombs, 2007).

3.1.2 Kristyper och beteendemönster

Vidare utgår teorin från att det finns tre olika huvudtyper av kriser att förbereda sig för (Coombs,

2004):

- Offer (Victim crisis)

- Olycksfall (Accidental crisis)

- Förebyggande och/eller avsiktlighetsbaserade (Preventable crisis)

Offer (Victim crisis) präglas framförallt av att företaget i fråga har en stor oskuld och ingen

påverkan på den kris som inträffat. På grund av detta kan även företaget klassas som ett offer

(Coombs, 2004). Coombs (2004) beskriver att exempel på typer av kriser ur denna kategori kan

vara naturkatastrofer, ryktesspridning och våld på arbetsplatsen.

Olycksfall (Accidental crisis) innebär att företaget har en del skuld i den kris som uppstår men

graden av skuld för företagets del är dock fortfarande begränsad. Detta gör att dessa typer av kriser

inte är ett allt för stort hot mot företagets rykte (Coombs, 2004). Exempel på dessa typer av kriser

kan vara tekniska problem och tekniska olyckor relaterat till ett företags produkter (ibid).

Förebyggande (Preventable crisis) innebär att en potentiell kris av denna typ skapar en stor risk för

att skada ett företags rykte på ett djupare plan. Exempel på dessa typer av kriser kan ha sin grund i

att företaget medvetet bryter mot lagar och regler som är satta för antingen personal eller dess

produkter. Ytterligare exempel kan vara olyckor som sker på grund av den mänskliga faktorn eller

genom stora felsteg gjorda inom organisationen (Coombs, 2004).

Utifrån dessa tre kriskluster, som Coombs (2007) benämner dessa som, kan företagets krishanterare

sedan följa en process i två steg för att utvärdera företagets ansvarsgrad i krisen (Coombs, 2007).

12

Varje typ av kris genererar specifika och förutsägbara nivåer av hur mycket ansvar företagets ansvar

kommer att innebära. När en specifik typ av kris har identifierats kan krishanterare även förutse hur

stort ansvar som ligger på faktorer utanför företaget och i och med detta även bestämma hur mycket

ansvar företaget själva kommer att måsta ta vid hanteringen av denna typ av krishändelse (ibid). I

Figur 1. kan pil A ses peka från ansvarstagande till företagets rykte, detta innebär att ju mer ansvar

som läggs på företaget av kunder och allmänhet, desto mer kommer företagets rykte ha att förlora

vid en kris. I slutendan är målet att kunna sammanföra de effekter som förväntas av krisen till att

skapa ett önskat beteendemönster hos allmänheten till fördel för företagets framtida rykte efter

krisen (Coombs, 2007).

3.1.3 Tidigare krishistoria

Ett annat steg i att utvärdera graden av ansvarstagande vid en viss typ av kris blir att undersöka

företagets tidigare historia med denna typ av krishändelser. Hur företaget hanterat tidigare kriser av

liknande typ påverkar ryktet och nivån av ansvarstagande för företaget. Detta kommer att påverka

hur kunder och allmänhet ser på företaget redan innan en ny kris inträffar (Coombs, 2007). Ju mer

ansvar som läggs på företaget desto mer har företaget att förlora gällande sitt framtida rykte. Om en

utomstående person anser att företaget har ett stort ansvar gällande krisberedskap finns en tendens

för personen att känna ilska eller likande kring detta i relation till krishanteringen som genomförs av

företaget. Vid mindre ansvar minskar även ilskan och mer sympati för företaget kan uppstå

(Coombs, 2007).

3.1.4 Krisberedskapsstrategier

Beroende på graden av ansvarstagande för en specifik kris utformas sedan en respons-strategi som

anses passa för den specifika typen av kris. Responsen ämnar att minska den negativa effekten av

en kris (Coombs, 2007). Beroende på hur stort ansvar ett företag har i den aktuella krisen benämns

de som 1. oskyldiga, 2. lite skyldiga eller 3. fullständigt skyldiga. I sin tur kan denna benämning

användas till att rikta in företaget mot tre olika kategorier som innehåller tre olika former av

respons-strategier vilka är Nekande (denial), förminskande (diminish) samt återbyggande (rebuild)

(ibid). Den nekande kategorin ämnar att helt eliminera någon som helst länk mellan företaget och

krisen. Den förminskande kategorin har som mål att förtydliga för utomstående hur lite kontroll

företaget har över krisen och de eventuella negativa effekter denna har. Den återuppbyggande

13

kategorin innefattar en typ av respons med ett syfte att förbättra anseendet hos företaget, fokus är

främst på att skapa gynnande förutsättningar för andra drabbade utomstående och ta bort negativa

effekter från krisen (Coombs, 2007). Det finns idag många fler typer av respons-strategier som har

utvecklats av andra forskare men dessa tre är de vanligaste enligt Coombs (2007).

4. Metod

I detta avsnitt beskrivs det tillvägagångssätt som används vid utförandet av studiens samtliga delar.

Vidare beskrivs hur empirin inhämtades till de två delarna som studien består av. Slutligen beskrivs

de vetenskapliga metoder som används i undersökningen.

4.1. Tillvägagångssätt och inhämtning av empiri

Innan empirin kunde inhämtas på kommunernas webbsida beslutades vissa hållpunkter som

efterföljdes genom hela undersökningens gång. De kommuner som inte har en krishanteringsplan

att hitta på hemsidan eller som externt dokument kan fortfarande ha dessa, fast bara inom

kommunen, dock beslutades det att ingen kontakt skulle tas med de kommuner som inte har planer

som allmänheten kan ta del av direkt på hemsidan. Detta innebär att målgruppen i studien är

allmänheten. Microsoft excel användes fortlöpande under studiens gång, programmet användes som

ett hjälpmedel för att både skriva ned den information om varje enskild kommun som inhämtades

och sedan för att räka ut antal och skapa de figurer som används för att illustrera resultatet av

undersökningen.

Vidare fattades ett beslut kring om en kommun har en gällande plan för hela året 2019 att dessa

kommuner anges i undersökningen som att de har en gällande plan.

Detta på grund av att göra det så jämställt i undersökningen som möjligt då möjligheten finns att

vissa kommuner inrättat nya planer för 2020 som då inte har kunnat tas med i insamlingen av

information då denna studie genomfördes under hösten 2019. För att ha en klar bild över vilka

kommuner som undersökts och för att minska risken att missa någon av de 290 kommunerna

användes ett i förväg upprättat ark i Microsoft Excel, arket är uppdelat efter länen i Sverige. Den

största delen av den tid som gått åt till denna studie har utan tvekan gått åt till att successivt

genomföra insamlandet av empirin till del 1 i undersökningen.

14

Vid inhämtandet av empirin till del 1 av undersökningen användes sökmotorn Google. De

grundsökord som användes för sökning av varje kommun var: Kommunens namn + krishantering.

Anledningen till detta är att om ett sökord som är mer specifikt hade använts, såsom

Krishanteringsplan, skulle detta kunna minska möjligheten att hitta dokumentet. Efter att ha

undersökt om en krisplan finns att hämta som ett PDF-dokument direkt via Google-sökningen

söktes den officiella hemsidan för respektive kommun upp. Där användes den interna sökfunktionen

genom att skriva sökordet Krisplan och/eller Extraordinär händelse.

När det rätta dokumentet skulle hittas på hemsidan märkes det att många av dessa dokument har

liknande innehåll men de är benämnda på olika sätt. Om en osäkerhet uppstod gällande vilken plan

som skulle användas för undersökningen har Lag: 2006:544 om extraordinära händelser i fredstid

och höjd beredskap använts som utgångspunkt. Finns denna lag som utgångspunkt i dokumentet

anses detta vara det rätta dokumentet att använda i undersökningen. Ett tillägg i denna fas av

undersökningen blev att lägga till en kolumn i arket i excel som gäller om det inte finns en

nuvarande gällande plan att undersöka om det finns en gammal plan som allmänheten kan ta del av.

För att skapa de bästa förutsättningarna för att undersökningen skulle bli korrekt kontrolleras det

igen om en krisplan inte hittas på hemsidan genom att söka i kommunens dokumentsamling, där

anges sökordet Krisplan i sökfunktionen. Om det inte framkommer en plan vid användningen av

sökordet Krisplan används sökordet Extraordinär Händelse. Detta på grund av att styrdokumentet

som eftersöks bör innehålla detta ord. Först efter detta ansågs kommunen stå utan krisledningsplan,

det finns iallafall ingen plan att hitta på hemsidan som allmänheten kan ta del av. Kontroller skedde

även av de kommuner där det inte stod tydligt att de förbereder en krisplan om det inte finns någon

upprättad ännu. I detta stadie upptäcktes att ett flertal kommuner där det enbart framkommer att det

finns tidigare planer eller att det planeras nya då någon av de två ovan nämnda sökorden används.

Detta fylldes också in i huvudarket i excel.

För de kommuner där det finns en plan som inte har ett sista datum eller år anges att dessa

kommuner har en gällande plan trots detta eftersom det inte går att säkerställa att planen inte är

upprättad under korrekta restriktioner såsom under den senaste mandatperioden. Arket i excel består

även av ytterligare information som anses kunna vara av värde i undersökningen eller möjligen för

framtida forskning. Där ingår en kort beskrivning av hur kommunens arbete med krishantering

uppfattas sett utifrån innehållet på hemsidan som behandlar området. Namnen på de krisplaner som

hittas, gammal eller ny, skrivs ned samt antal invånare i kommunen. Antal invånare är det

invånarantal som senast mätts i kommunen, de flesta mätningar kommer från år 2018. Mätningar

15

från 2019 används inte då många av kommunerna ännu inte har färdiga mätningar för året.

4.2 Urval

Urvalet i Del 1 av undersökningen är ett strategiskt urval och genomfördes genom att först definiera

den population som ämnas att studera, vilket är samtliga kommuner i Sverige. En population i detta

fall definieras som den grupp av fenomen, personer, händelser, institutioner eller liknande som skall

ingå i undersökningen (Esaiasson et al. 2012 s.156). Att använda sig av ordet population i detta fall

är främst relaterat till kvantitativa undersökningar vilket denna del av studien består av men de kan

även användas inom kvalitativa studier (ibid). Efter att ha definierat vilken population som skall

undersökas skall det beslutas kring vilka konkreta fall som skall studeras. Detta innebär en val

mellan tre olika alternativ: Samtliga fall, slumpmässigt urval eller att göra ett strategiskt urval

(Esaiasson et al. 2012 s.158). I denna studie undersöktes samtliga fall, alltså samtliga kommuner i

Sverige. För att öka validiteten i sin studie är valet av konkreta fall och i sin tur valet att studera

samtliga fall inom sin undersökning ett bra sätt då detta anses vara den optimala lösningen för att

möjliggöra en generalisering av sitt resultat (Esaiasson et al. 2012 s.171).

I Del 2 av studien består urvalet av ett antal kommuner som skall delta i en kvalitativ intervju. Först

definierades valet av den population som skulle undersökas och sedan valdes vilka konkreta fall

som skulle tillfrågas om en intervju. Kommunerna valdes slumpmässigt ur den lista med kommuner

som undersökningen i Del 1 utgick ifrån, vilket bestod av samtliga kommuner i landet. Detta kallas

för att upprätta en urvalsram och kräver att en fullständig förteckning av samtliga analysenheter

finns att tillgå vid urvalet (Esaiasson et al. 2012 s.175). Genom att använda sig av ett obundet

slumpmässigt urval kunde det förvalda antalet av 20 kommuner slumpas fram i excelarket

(Esaiasson et al. 2012 s. 176). Antalet ansågs vara tillräckligt många för att ett antal kommuner

skulle ha möjlighet att delta i studien. Av dessa 20 kommuner hörde sex kommuner av sig och

deltog sedan i undersökningen och informanterna bestod av sex kommunanställda som alla arbetar

med kommunens krisberedskapsarbete.

4.3 Etiska överväganden

Inom samhällsvetenskapen finns fyra krav när det gäller det grundläggande individskyddet,

informantkravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidenialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2019)

16

Syftet med dessa principer är att ge riktlinjer som skall följas mellan forskare och

undersökningsdeltagare (ibid). För att följa dessa riktlinjer inom denna studie och informationskravet

har alla som deltagit i en kvalitativ intervju informerats om syftet med studien samt hur informanternas

personuppgifter kommer att behandlas. När det gäller samtalsintervjuer finns ett antal ytterligare etiska

aspekter att ta ställning till (Esaiasson et al. s.257). Då samtalsintervjuer ibland kan gränsa till ett vanligt

samtal måste aspekter såsom att säkerställa att den som intervjuas är medveten om vilken vetenskaplig

studie denne kommer att vara en del av (ibid). Då ett antal av informanterna uttryckte funderingar kring

hur viss information som framkommit under intervjun möjligtvis gränsade till konfidentiellt inom

kommunerna fattades beslutet att göra informanterna anonyma i undersökningen. För att säkerställa

anonymiteten för respondenterna som deltog i de intervjuer som genomfördes anges respondenterna

med pseudonymer i rapporten (Pickard, 2013). Kommunerna kommer att benämnas som kommun 1-6

när de omnämns i uppsatsen.

4.4 Analysmetod

I nedanstående avsnitt beskrivs de analysmetoder som använts för analysen av den insamlade

empirin under undersökningens gång. För del 1 av undersökningen har en kvalitativ innehållsanalys

använts och för intervjudelen, del 2, användes en blandning av semi-strukturerade intervjuer och e-

mail intervjuer.

4.4.1 Kvantitativ innehållsanalys

Kvantitativ innehållsanalys består främst av två olika komponenter där den kvantitativa delen

innebär att den aktuella undersökningen baseras på likvärdiga och jämförbara uppgifter om ett så

stort antal analysenheter att resultatet kan redovisas och analyseras i siffror. Innehållsanalysen i sig

innefattar en undersökning av ett innehåll som har en skriftlig, muntlig eller bildmässig

framställning (Esaiasson et al. 2012. s.198). En kvantitativ innehållsanalys är ett bra verktyg att

använda om forskaren vill ha svar på frågor kring förekomsten av olika innehållskategorier i den

inhämtade empirin (ibid).

Del 1 av undersökningen innefattar i detta fall en kontroll av vilka av Sveriges kommuner som har

en gällande krisplan samt vilka som planerar att upprätta en sådan inom den närmsta framtiden. I

undersökningen ingår en insamling av information gällande vissa i förväg uppsatta frågor. Denna

frågeguide finns att hitta i Bilaga 2.

17

4.4.2 Kvalitativa intervjuer

Valet av insamlingsmetod för denna del av studien är semi-strukturerade telefonintervjuer. Det var

tyvärr inte möjligt att resa till de olika kommunerna för en face-to-face intervju dels på grund av

den geografiska skillnaden mellan kommunerna men även på grund av den pandemi som pågår just

nu. Själva intervjuguiden som användes finns att se i Bilaga 2. Då syftet i denna studie är att

undersöka hur kommunernas krisberedskap och hur dess samverkan ser ut gav dessa typer av

intervjuer en möjlighet att få en djupare inblick i detta område. Typen av intervjufrågor har varit

relativt öppna då detta är ett lämpligt tillvägagångssätt för att få tillgång till respondenternas

individuella åsikter (Pickard 2013, s. 204). Valet av att genomföra kvalitativa intervjuer baserades

på det faktum att de ger en möjlighet till att registrera svar som är oväntade (Esaiasson et al. 2012.

s. 251). Vid en samtalsintervju ges även intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor till

respondenten om dessa uppstår under samtalet (ibid).

Antalet respondenter för intervjuerna skall enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 129) vara i

enlighet med syftet för undersökningen. För att kunna uppfylla detta bör antalet intervjuer bidra till

en så kallad mättnadspunkt, vilket innebär att ytterligare kunskap inte kommer att tillföra något mer

till själva studien (ibid). I detta fall ansågs mellan 3-5 stycken kommuner vara tillräckligt för att

kunna fylla den kunskapsinsamling som behövs för denna del av studien. Att en mättnadspunkt har

uppnåtts är svårt att veta, dock anses den information som insamlats vara tillräckligt tillfredställande

för att möjliggöra att syftet med undersökningen kan uppnås.

Intervjutillfällena inleddes med en beskrivning av vad undersökningen handlar om samt hur

intervjun kommer att läggas upp. Tidsåtgången för intervjuerna varierade mellan 20 minuter till 1

timme beroende på hur mycket tid respondenterna hade att tillgå samt hur mycket de ville dela med

sig av sin kunskap kring de ämnen som togs upp. Respondenterna informerades om att intervjuerna

inte skulle spelas in utan att anteckningar skulle tas samt att deras medverkan kommer att behandlas

anonymt i själva uppsatsen. Anledningen till detta är att syftet med undersökningen inte ämnar att

peka ut specifika kommuners arbete med krisberedskap och samverkan utan snarare att skapa en

övergripande bild av ämnet som sedan kan användas i vidare forskning. Anonymitet inom kan i

vissa fall bidra till att undersökningar inte blir trovärdiga medan det i andra fall är nödvändigt för att

undersökningen skall kunna göras offentlig (Esaiasson et al. 2012. s.257). Då denna intervju tar upp

ett antal frågor som ibland kunde leda konversationen in på intern information inom kommunen

som inte är offentliga handlingar ansågs anonymitet som ett korrekt etiskt beslut. Samtliga

intervjuer gjordes under september månad 2020.

18

Av de sex intervjuer som genomfördes var en av dessa en email-intervju. Alternativet till att

medverka i en e-mail-intervju gavs till de kommuner som inte hade möjlighet eller tid till att boka

in en samtalsintervju. Email-intervjuer kan användas som ett alternativt tillvägagångssätt vid de

tillfällen när samtalsintervjuer inte är en möjlighet av olika anledningar (Meho, 2006). Dock skall

det nämnas att det finns många fördelar med att använda sig av telefonintervjuer eller face-to-face

intervjuer såsom möjligheten att ställa följdfrågor och läsa av kroppsspråk och tonlägen (ibid). Vid

den email-intervju som genomfördes hade respondenten även möjlighet att ställa frågor om denna

hade några funderingar kring intervjufrågorna som ställdes. Samma frågor ställdes under

telefonintervjuerna som email-intervjun och dessa går att hitta i Bilaga 1.

Det sammanlagda antalet intervjuer är sex stycken. Kommun 1 är en norrländsk kommun, kommun

2 och 3 är båda kommuner belägna i södra delarna av landet varav kommun 3 är en

inlandskommun. Kommun 4 är en kommun i Mellansverige och kommun 5 och kommun 6 är

kustliggande kommuner i södra Sverige.

4.5 Studiens validitet och reliabilitet

Gällande kvantitativ forskning går validiteten hand i hand med att utöva en noggrannhet vid

inhämtandet av empiri till studien (Denscombe, 2016. s. 377) Detta faktum tas upp i avsnittet kring

studiens begränsningar. För att stärka studiens validitet har insamlingen av empiri till Del 1 av

denna studie genomgått exakt samma tillvägagångssätt, detta för att minimera att några skillnader i

inhämtningen av empirin påverkar studiens slutsats.

Resultatvaliditet innebär att svara på frågan kring om vi mäter det som vi påstår att vi skall mäta i

en studie (Esaiasson et al. 2016 s.63). För att uppnå en god resultatvaliditet måste reliabiliteten för

studien, vilket innebär avsaknaden av slumpmässiga eller osystematiska fel (Esaiasson et al. 2012 s.

63), tillsammans med en hög begreppsvaliditet vara undersökt. Med begreppsvaliditet menas

avsaknaden av systematiska fel (ibid). I denna studie har varje del av genomgått kontroller av

noggrannheten både under insamlingen av empirin men också hanteringen av denna empiri har

genomgått samma kontroll. Kontrollen bestod främst av att kontrollera allting som utförts en extra

gång för att se till att inget förbises såsom ett svar från en av intervjuerna eller att en kommun av

misstag inte räknas i Del 1. Validiteten i kvalitativ forskning är dock svårbedömt och eftersom

tiderna förändras kontinuerligt är det svårt att veta huruvida en liknande studie som gör samma

undersökning får tillgång till samma information som den föregående studien. Detta gör det svårt att

veta om den empiri som samlats in är korrekt (Denscombe, 2016. s. 409).

19

5. Resultat och Analys

I detta avsnitt redovisas de resultat som framkommit genom de olika undersökningarna under

studiens gång. För att analysera och strukturera resultaten kommer delar av den modell som

härstammar från Situational crisis communication theory (SCCT) att användas som hjälpmedel.

Sveriges kommuner kommer att ses som en helhet i analysen och samtliga delar av

undersökningarna kommer därför att analyseras och struktureras utifrån ett antal nyckelbegrepp

som är framstående inom SCCT-modellen. Nyckelbegreppen som används är tidigare kriser-och

rykteshistoria och arbetet mot ett önskat beteendemönster. Dessa två begrepp användes på grund av

att de fungerar som en god grund till utformningen av de frågor som ställdes vid de personintervjuer

som genomfördes i Del 2 av studien. Dessa begrepp har således hjälpt till att skapa en grund för

undersökningen av hur arbetet med hur krisberedskapsarbetet inom ett antal svenska kommuner

fungerar idag.

Undersökningen i del 1 visas främst genom fem figurer, märkta med nummer 1-5, samt genom ett

antal punkter där specifika reflektioner gjorts under undersökningens gång. Sammanställningen av

de kvalitativa intervjuerna sammanfattas under respektive fråga som ställts under intervjuerna och

kommunerna beskrivs genom att använda bokstäver som pseudonym för att säkerställa den

anonymitet som lovats.

5.1. Kommunens ansvar vid kriser och dess krisplaner

En organisations nivå av ansvar vid en specifik kris kan räknas ut genom användandet av SCCT-

modellen. En kommun är en statlig verksamhet och arbetar utifrån den geografiska

ansvarsprincipen, vilket innebär att kommunen ansvarar för att samtliga aktörer inom kommunens

område samarbetar och att dessa samhällsviktiga funktioner fortsätter att fungera även under en

kris. Sambandet mellan en organisations nivå av ansvar vid en kris och allmänhetens syn på

organisationen beskrivs av Coombs (2007) som avgörande för organisationens rykte, det är därför

viktigt att kommunens arbete med krisberedskap visar allmänheten att de tar det ansvar som de är

tilldelade angående beredskapsförberedelser. På kommunens webbplatser kan information kring hur

kommunen arbetar med krisberedskap hittas av allmänheten och därför undersöktes huruvida den

krisplan som enligt lag skall finnas upprättad under varje mandatperiod fanns att hitta där. Gällande

placeringen av krisplanen på kommunernas webbsida och huruvida denna anses fylla en funktion

där talar 4 av 5 kommuner om att de inom kommunen inte anser att den skall eller behöver finnas

20

lättillgänglig på webbsidan för allmänheten att ta del av. Den främsta anledningen är att den inte

fyller någon funktion för allmänheten utan denna krisplan behandlar punkter som är riktade mot

kommunens politiska arbetssätt och inte mot hur allmänheten skall arbeta med krishantering. Den

kommun som avvek från föregående svar har beslutat att allmänheten skall få tillgång till denna

plan utifrån att ett behov har framförts från medborgarna själva. Denna kommun har tidigare

genomgått en större kris och efter denna har det funnits ett hårt tryck från allmänhetens sida att det

skall finnas en transparens mellan kommunen och allmänheten angående arbetet med kommunens

krisberedskap.

Den undersökning som genomfördes av Sveriges kommuners webbplatser där Del 1 avser den

huvudsakliga analysen av hur många av kommunerna i landet som har en gällande krisledningsplan

på sin webbplats. De huvudfrågor som ställts i undersökningen, vilka är redovisade i föregående

avsnitt, representeras i nedanstående figurer. Det antal som står skrivet invändigt i diagrammen

representerar antal kommuner som motsvarar Ja, respektive Nej samt Vet ej i undersökningen.

I Figur 1 redovisas antalet kommuner som har en gällande plan under tidsramen för

undersökningen, vilka uppgick till 92 stycken av det totala antalet 290. Detta innebär att 68 procent

av Sveriges kommuner inte har en upprättad krisledningsplan år 2019.

Figur 1. Antal kommuner med gällande plan respektive ej gällande plan år 2019. 198 stycken har

inte en upprättad plan och 92 stycken har en plan.

Av de 198 kommuner där en gällande plan ej gick att finna, på eller utanför kommunens hemsida,

uppgick antalet som planerar att upprätta en plan inom den närmsta framtiden till 28 stycken. Detta

redovisas i Figur 2, se nästa sida. I dessa 28 kommuner fanns tydlig information att hitta kring en

planerad plan eller information kring att arbete redan pågick på en plan. Gällande de 97 stycken

kommuner som står under svarskategorin ”Vet ej” finns någon form av information om en plan eller

21

liknande men inom dessa kommuner finns inget allmänt publicerat som fastställer att dessa

kommuner faktiskt planerar att upprätta en plan. På grund av detta sattes dessa kommuner under

denna kategori.

Figur 2. Antal kommuner med ej gällande plan år 2019, som enligt allmänt publicerad information

planerar att upprätta en plan inom närmsta tiden. 28 stycken kommuner planerar att upprätta en

plan inom den närmsta tiden. I 73 av fallen finns ingen sådan information och i 97 fall är det oklart

huruvida kommunen planerar att upprätta en plan.

Av de totalt 97 kommuner som hade en gällande plan under 2019 hittades 89 stycken av dessa

planer direkt på hemsidan, se Figur 3. Ett antal hittades direkt på kommunens hemsida då de var

mycket lätta att hitta efter att ha använt grundsökorden i sökmotorn Google. Anledningen att vissa

var lätta att hitta var att dessa planer var placerade på ett strategiskt utarbetat ställe på hemsidan

som allmänheten lätt har tillgång till.

Vidare hittades ett antal gällande planer via antingen första eller andra sökorden inne på hemsidans

sökfunktion. I vissa fall hittades även gällande planer i en dokumentsamling tillsammans med andra

styrdokument. Detta innebär att det finns en gällande plan men att allmänheten måste leta sig till

dokumentsamlingen för att få tillgång till planen.

22

Figur 3. Antal kommuner där en gällande plan finns att hitta på hemsidan. Hos 89 stycken

kommuner finns en krisplan att hitta inne på kommunernas hemsida.

Av de 97 kommuner med en gällande plan gick 21 av dessa att hitta direkt på sökmotorn Google

som en PDF. Detta resultat finns redovisat i Figur 4. En länk finns då tillgänglig för allmänheten att

ta del av direkt istället för att gå via kommunens hemsida och hitta planen där.

Figur 4. Antal kommuner där en gällande plan finns att hitta direkt via en extern sökning. I 76 av

fallen finns en gällande plan inte att hitta via en direktsökning på Google. I 21 av fallen finns en

krisplan att hitta på ett direktsök.

23

Fråga 3

Ja Nej

898

Fråga 4

Ja Nej

21

76

I Figur 5 redovisas resultatet av fråga 5, vilket innefattar de kommuner vilka inte har en gällande

plan för 2019, där eftersöktes det huruvida dessa kommuner har en gammal krisplan som går att

hitta på hemsidan. Av de totalt 198 kommuner som inte har en gällande plan hittades 52 stycken

gamla planer från varierande årtal.

Figur 5. Antal kommuner som inte har en gällande plan för 2019 men där en gammal plan finns att

hitta. I 146 av fallen fanns ingen gammal plan att hitta hos de kommuner som inte har en upprättad

plan. 52 stycken kommuner har gamla planer på sina hemsidor.

Utifrån resultatet från undersökningen kan ett tydligt mönster ses, 198 av Sveriges 290 kommuner

har inte en gällande krisledningsplan år 2019, vilket är 68 procent. En svårighet som uppkom vid

undersökningen av krisplanerna var att många kommuner använder olika benämningar på

krisplanen som alla utgår från samma lagar. Detta gjorde det svårare att hitta rätt krisplan under

undersökningen. Den vanligaste benämningen på kommunernas krisplan var trots allt

återkommande och den vanligaste benämningen var Plan för hantering av extraordinära händelser.

Krisledningsplanerna benämns också olika från kommun till kommun mellan de olika typerna av

styrdokument som är Program, Plan, Policy och Riktlinje. Enligt bestämmelserna som satts av

regeringen enligt Lag (2006:544) skall en plan gälla under en mandatperiod för att sedan tittas

igenom. I och med detta avviker en del kommuner från dessa bestämmelser då vissa krisplaner som

hittats i undersökningen benämns som ett Policydokument eller ett Program. En del av planerna har

även inget slutdatum för dess giltighetstid, vilket även det avviker från de bestämmelser som satts

av regeringen.

Genom att placera planen som ett PDF-dokument i direkt anslutning till den krisinformation som

24

Fråga 5

Ja Nej

52

146

skall finnas på kommunernas hemsida går planen lätt att hitta av allmänheten. Det finns ett antal

kommuner som har löst detta på det sättet och det finns både stora och små kommuner som har löst

detta på det ett likande vis, vilket har framgått under undersökningens gång. Ett exempel på en

kommun som har en mycket enkel uppställning är Ljusdals kommun, se exempel på Bild 1.

De krisplaner som finns i kommunen finns lätt att hitta som PDF-dokument på sidan om

krisberedskap.

Bild 1. Exempel på hur en kommun byggt upp sin hemsida om krisberedskap i kommunen (Ljusdals

kommun, 2020).

Vidare hittades 89 stycken planer via hemsidan, dock var det ett flertal av dessa planer som var

mycket svåra att hitta. När det gällde många av kommunerna kunde den gällande planen enbart

hittas efter att först ha gått in i kommunernas dokumentsamling och även där sökt i deras sökfönster

med ordet ”krisplan” och/eller ”extraordinär händelse” som var undersökningens två huvudsökord.

Vidare kunde 21 stycken krisplaner hittas via en extern sökning på Google. 28 stycken kommuner

kommer att upprätta planer inom en snar framtid, detta finns specifikt skrivet på kommunens

hemsida. Det ansågs vara en viktig del för undersökningens trovärdighet att vara noggrann med att

ge de kommuner som arbetar med området en del i av slutresultatet. Detta visar på att det finns ett

aktivt arbete som pågår inom krisberedskapen. Av 198 stycken kommuner som inte har en fastställd

plan är det 52 stycken kommuner som har en gammal plan på sin hemsida. Det faktum att de har en

gammal plan visar på att det finns ett arbete inom området krisberedskap sedan innan.

25

5.1.1 Övriga observationer

• Ett antal kommuner har lagt till sina gällande krisplaner som ett pdf-dokument direkt i

anslutning till den krisberedskapsinformation som finns på hemsidan.

• En stor del av kommunerna som saknar en krisplan går mer utförligt in på specifika risker

som finns i kommunen.

• Det finns kommuner som har ett upprättat krisdokument som de kallar för ett styrdokument

med riktlinjer istället för att det benämns som en plan. Ett exempel på en sådan kommun är

Eskilstuna kommun. Detta dokument utgår från samma lagar som i de dokument som de

flesta kommuner benämner som en krisplan. Dock riktas detta dokument med riktlinjer

framförallt in på krisstöd efter bland annat en extraordinär händelse (Eskilstuna kommun,

2019).

• Det finns ett antal artiklar publicerade i lokal och regionaltidningar de senaste två åren där

många kommuner kritiseras för att de inte har en upprättad krisplan trots att de enligt lag

skall ha en sådan.

• Ett antal kommuner har haft en mycket stor befolkningsökning från 2010 och fram till idag,

detta framkom under undersökningen när samtliga kommuners befolkningsantal

antecknades, se Bilaga 1.

• Ett antal kommuner har sina gällande krisledningsplaner i sin dokumentsamling, här krävdes

ett betydligt större intresse att hitta planen för att de skulle kunna letas fram.

• Under undersökningen av Sveriges kommuner har det framgått via ett antal tidningsartiklar

från framförallt lokala tidningar i relation till den kommun som undersökts att

kriskommunikationen är bristfällig.

• Det finns ett antal kommuner där krisledningsplanen endast går att hitta genom att använda

sökfunktionen på hemsidan. Ett exempel på en sådan kommun är Kungsbacka kommun som

har fastställt en ny krisplan från 2019-2022.

26

• Ett antal kommuner har giltiga krisledningsplaner som ligger placerade i en

dokumentsamling för styrdokument. Ett exempel på detta är Härnösands kommun.

• På ett antal kommuners hemsida står det beskrivet att det finns planer upprättade av

kommunen, hos sådana kommuner kan frågan ställas av vilken anledning denna plan inte

finns tillgänglig för allmänheten. Ett exempel på en sådan kommun är Melleruds kommun.

• Det framkom att ett antal kommuner har krisledningsplaner som är upprättade ett visst

datum och som sedan är giltiga tillsvidare. Ett exempel på en av dessa kommuner är Tjörns

kommun.

• Några kommuner samarbetar och upprättar en krisplan som gäller för grannkommunerna.

Karlstad är ett exempel på en av dessa kommuner.

• Ljusdals kommuns hemsida har ett mycket tydligt upplägg för krisberedskapen i

kommunen. Där finns informationen tydligt organiserad och allmänheten hittar enkelt både

information och krisplan i PDF-form.

• Det största antalet krisplaner som hittats har namnet: Plan för hantering av extraordinära

händelser. Dock finns det även många andra namn såsom Krisplan. I många fall benämns

de gällande planerna som olika typer av dokument. Exempel på dessa är Program, Plan,

Policy eller Riktlinje.

5.2 Tidigare kriser och rykteshistoria

Tidigare händelser som förekommit går inte att jämföra med den kris världen befinner sig i just nu

(Kommun 1-6). Den pågående pandemin har ökat samtliga kommuners kunskap kring vad som inte

har fungerat under denna period, detta inkluderar aspekter som att övningar och utbildningar inte

har varit kontinuerliga innan Covid-19 (Kommun 2). Det finns dock tidigare händelser som

samtliga kommuner gått igenom som har påverkat och förändrat hur de arbetat med sin

krishantering och sin krisberedskap. Exempel på sådana händelser är stora snöstormar där elen

slagits ut under en längre period, skogsbränder och höga flöden vid en plötslig vårflod (Kommun1-

27

6). I en av kommunerna, kommun 3, har en större händelse förändrat hela sättet de arbetar med

krisberedskap. Det som framförallt har förändrats är hur utbildning sker inom kommunen. Det

skedde en inventering av vad som saknades under den aktuella krisen för att sedan kunna förbättra

detta inför nästa kris. Framförallt var det samverkan som behövde förändras och detta gjordes i

form av att en kriskommunikationsgrupp tillsattes för att möjliggöra att en bättre samverkan skedde

mot andra verksamheter inom kommunen. Efter krisen var det många ur allmänheten som visade ett

beteendemönster gentemot kommunens krishanteringsförmåga som inte var allt för positiv.

Allmänheten ställde helt enkelt krav på kommunen att de måste kunna hantera liknande saker på ett

betydligt bättre sätt.

I kommun 1 har tidigare händelser påverkat hur anställda inom kommunen uppfattar kriser, de

planer som enbart setts som en pappersprodukt av många tidigare har nu fått en tydligare förankring

i verkligheten.

5.3 Arbetet mot önskade beteendemönster

På grund av att Covid-19 pandemin har varit en långdragen process tar en av kommunerna upp att

det har på grund av detta funnits möjlighet att tänka för kommunerna medan de har arbetat. Detta

har dels inneburit att krisen har behövt hanteras både som en kort och lång period av kris men även

att man under tiden har kunnat bygga upp en samverkan med andra genom att skapa nya

överenskommelser allt utifrån behoven uppstår. Detta har varit en ovanlig del i hur

krisberedskapsarbetet har kunnat utföras.

Det har framkommit under denna pandemi att den viktiga samverkan som är nödvändig mellan

olika aktörer i samhället såsom mellan landsting och region fungerar både bra och dåligt. En

svårighet som har märkts av tydligare under denna pandemi är att gränsdragningen mellan

ansvarsområden. Det behövs enligt 5 av 6 kommuner en övergripande utvärdering av den

krishantering som bedrivs idag. Den kommun som inte riktigt tar upp detta som ett problem är den

kommun som tidigare varit med om en stor kris. Enligt 3 av 6 kommuner behövs en mer effektiv

samverkan där gemensamma mål tillsammans med andra blir mycket tydligare utstakat och lättare

att följa. Det är enligt kommun 1 tydligt att det är samma problem som återkommer hela tiden. Flera

av kommunerna tar upp det faktum att många delar av krishanteringen framförallt förklarar Vad

saker skall göras istället för att förklara mer ingående på Vad som faktiskt bör ske för att målen som

satts upp skall uppnås. En konkret sak som en av kommunerna tagit med sig från den pågående

28

corona-pandemin är att materialtillgångar ses över på ett annat sätt i framtiden.

5.4 Förändrade beteendemönster

För den kommun, kommun 3, som tidigare genomgått en större kris och vars krishantering

genomgick en stor förändring utifrån de lärdomar som drogs från denna kris har målet varit att

förändra den syn som allmänheten fick under krisens gång. Uppfattningen är att krishanteringen

under Covid-19 och pandemin har gått mycket bra sett ur ett krisberedskapsperspektiv. Sedan

pandemin startade har kommunen arbetat enligt de styrdokument som arbetades om under den

föregående krisen där förbättringar gjorts utifrån tidigare misslyckanden.

6. Diskussion

I dessa avslutande avsnitt förs en diskussion kring resultatet av studien vilket sedan avslutas med en

slutsats. Slutligen beskrivs förslag på vidare forskning inom området och de begränsningar som

finns i studien.

Forskningsfrågan utgick från problembeskrivningen kring det behov som identifierats av att

undersöka hur offentliga organisationer arbetar med samverkan och kommunikation inom

krisberedskapsområdet. Syftet med studien var att undersöka hur Sveriges kommuners

krisberedskapsarbete fungerar idag och huruvida detta arbete kan förbättras på något sätt. Grunden i

studien är de förpliktelser som Lag (2006:544) Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför

och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) innebär för Sveriges

kommuner. För att uppfylla syftet med studien ställdes tre stycken frågeställningar. Se sedan.

1. Påverkar nivån av krisberedskap kommunens kommunikation och samverkan?

2. Vilka konsekvenser kan avsaknaden av en utarbetad krisberedskap ha inom en kommun?

3. Hur hanteras den krisplan som skall finnas upprättad inom varje kommun enligt Lag

(2006:544) på kommunernas webbplats?

Samverkan mellan kommuner är en del av de områden som bör utvecklas i framtiden enligt

resultatet av denna studie, vilket även kan stärkas med tidigare forskning av Asp et al. (2015).

Enligt de kommuner som deltagit i denna studie finns det en stor fördel med att ha en väl utarbetad

krisberedskap inom kommunen vid en kris. Vid en utebliven sådan eller en krisberedskap som har

brister finns stor risk att detta påverkar hur en kris hanteras, detta påverkar i sin tur hur allmänheten

ser på kommunen. Kommunens förmåga att ta ansvar för och hantera de förpliktelser som de har

29

enligt Lag (2006:544) Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära

händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) kan bli ifrågasatt av allmänheten. Detta kan skapa en

misstro från allmänheten som kan göra att en ytterligare press läggs på kommunen vilket i sin tur

skapar en stress hos anställda som skall se till att krishanteringen sker på ett bättre sätt vid nästa

tillfälle.

Utbildning och övning är en viktig del av hur väl kommunen kan hantera kriser och avsaknaden av

utarbetade planer för detta är någonting som har visat sig påverka krishanteringen negativt under

den pågående pandemin där kommunerna ställts inför mycket tuffa utmaningar. Vikten av övningar

och övning stärks även av den information som finns på Försvarshögskolans hemsida

(Försvarshögskolan, 2020). Då kommunen anses misslyckas med delar av sin krishantering ställs

också högre krav på hur de kommunicerar med allmänheten. Andreastuti et al. (2017) tar upp det

faktum att ju mer allmänheten är involverad i samhällets krisberedskap, desto större är chansen att

samhället kan ta sig igenom en kris på ett sätt som minskar de negativa effekterna.

Många kommuner arbetar just nu med att utveckla sin krisberedskap utifrån vad den pågående

pandemin lär dem. Många kommuner har inte den krisplan som Del 1 i denna studie har undersökt

lättillgänglig på sin webbsida, närmare bestämt 198 stycken av 290 kommuner. Utifrån resultaten

av vad denna studie visat påverkar samverkan och kommunikation från kommunens sida hur en kris

kan hanteras. I detta ingår även att allmänheten känner en trygghet kring att det ansvar som

kommunen har för samhällets funktioner är inkluderade i kommunens planer då det i denna studie

framkom att det kan finnas krav från allmänheten att redovisa sina krisplaner av denna anledning.

Väsentligheten av att kommunernas krisberedskap når ut i samhället och kan tas emot av

allmänheten kopplas detta tillbaka till artikeln skriven av Bedford et al. (2019) samt till studien

genomförd av Shamkhi och Ebraheem (2020) finns tydliga indikationer på att de länder som

använder sig av strategin att utbilda och informera sin befolkning om dess krisberedskap och

krishantering har en bättre chans att komma ur en kris med fler räddade liv och mindre skador på

samhället i stort. Befolkningen som involveras i samhällets krisberedskap vet i och med detta hur de

skall reagera och framförallt vet även om hur myndigheterna kommer att fungera under krisen och

hur de kommer att organisera sig.

Om kommunen genomgått tidigare kriser har detta påverkat hur de arbetar med sin krishantering då

allt som ger erfarenhet används för att utveckla de aspekter som inte fungerar så bra. Detta sker

även i kommunerna just nu, den pågående pandemin påverkar hur krishanteringen sker och detta

utvecklas löpande. Detta har och är möjligt på grund av den utdragna process som denna kris

innebär. Om kommunen har en krisberedskap som har arbetats igenom utifrån kommunens behov,

vilket även har påverkats av kriser som skett tidigare än den pandemi vi nu upplever, kan det

30

påverka hur nästa kris hanteras till det positiva.

Den pågående pandemin har påverkat hur kommunanställda ser på krishanteringsområdet och detta

kan i framtiden påverka hur den interna samverkan ser ut. En större förståelse av hur viktig en bra

krishantering är att kommunen skall kunna hantera liknande händelser som den pågående pandemin

verkar påverka hur samverkan och kommunikation inom kommunen utvecklas. Utifrån att

pandemin har påverkat och påverkar samhälleliga funktioner har det uppmärksammats att mycket

av krishanteringen som finns idag snarare går igenom Vad som skall göras istället för Hur detta kan

genomföras.

7. Slutsats

198 stycken av 290 kommuner har inte en gällande krisplan på sin webbplats vid tidpunkten för

undersökningen (hösten 2019). Ett stort antal av de kommuner som har en gällande plan har

placerat dessa på platser på hemsidan som är svåra att finna, till exempel i dokumentsamlingar.

Denna studie har påvisat att kommunens sätt att samverka med olika verksamheter och dess sätt att

kommunicera mellan varandra spelar en stor roll i hur en kris kan hanteras. Övning och utbildning

är två faktorer som är viktiga att utveckla inför framtiden. Konsekvenser av den pågående pandemin

har även påverkat internt hur kommuner ser på krishanteringsområdet i stort och det har även gjort

att brister uppmärksammats som åtgärdas och gör att krisberedskapen inom kommunen utvecklas.

8. Förslag till framtiden

Vid framtida studier kan den insamlade empirin till del 1 av undersökningen med fördel användas

till fortsatta studier som kan fördjupa kunskapen om bland annat vilka typer av planer som finns

inom Sveriges kommuner, vilka kommuner som hade en utarbetad plan på sin webbsida vid

tidpunkten för studien, undersöka namnet på krisplaner och föra annan statistik som går att samla in

från den samlade empirin. Ytterligare studier skulle kunna vara intressant att bedriva mellan fler av

de kommuner som tidigare upplevt en större kris och de som inte gjort detta då analysen visade att

det fanns stora skillnader i hur den tidigare drabbade kommunen och resterande kommuner anser att

den pågående pandemins arbetssätt har fungerat hittills. Det skulle även vara intressant att

komplettera dessa studier med undersökningar kring vad allmänheten har för åsikter kring

kommunernas hantering av den rådande pandemin och vad de anser skulle kunna förbättras.

31

8.1. Studiens begränsningar

En av de begränsningar som finns i studien är det faktum att den insamling av empiri som gjordes

av Sveriges kommuners webbplatser och dess krisledningsplaner avslutades under slutet av 2019.

Detta medför att resultatet av undersökningen skulle kunna ha förändrats om den genomförts under

2020 då fler kommuner då haft möjligheten att upprätta gällande planer. Jag förbehåller mig därför

möjliga förändringar i antalet kommuner som har gällande planer efter att undersökningen avlutades

under december 2019.

32

9. Källförteckning

Asp, V. Bynander, F. Daléus, P. Deschamps-Berger, J. Sandberg, D. Erik Schyberg. (2015) Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014. FHS/Crismart.

Andersson, H. (2014) Skriva i sociala medier – i händelse av kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Andreastuti, S., Paripurno, E., Gunawan, H., Budianto, A., Syahbana, D., Pallister, J. (2017) Character of community response to volcanic crises at Sinabung and Kelud volcanoes. Journal of Volcanology and Geothermal Research. 382 (2019) 298-310.

Bedford, J., Farrar, J., Ihekweazu, C., Kang, G., Koopmans, M., Nkengasong, J. (2019) A new twent-first century science for effective epidemic response. Nature. 575. 130-136.

Choi, S.O. och Brower, R.S. (2006) When practice matters more than government plans: A networkanalysis of local emergency management. Administration & Soceity, 37(6), pp. 651–678.

Coombs, W, T. (2004) Impact of Past Crises on Current Crisis Communication: Insights From Situational Crisis Communication Theory. Journal of Business Communication, 41, 265-289.

Coombs, W, T. (2006) Attribution Theory as a guide for post-crisis communication research. Public relations review. 33 (2) 135-139.

Coombs, T. (2007) Protecting Organization Reputations During a Crisis: The Development and Application of Situational Crisis Communication Theory. Corporate Reputation Review 10 (3) 163-176.

Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Frandsen, F. & Johansen, W. (2020) Advice on communicating during crisis: A study of popular crisis management books. International Journal of Business Communication. 57 (2) 260-276.

Försvarshögskolan (2020) Allvarliga brister i krisberedskap vid skogsbranden 2014. https://www.fhs.se/arkiv/berattelser/2018-06-13-allvarliga-brister-i-krisberedskap-vid-skogsbranden-2014.html [2020-09-03]

Eskilstuna kommun (2019) Styrdokument. Riktlinjer för psykiskt och socialt omhändertagande vid större olyckor, allvarliga- och extraordinära händelser. https://www.eskilstuna.se/download/18.1827abf216ed5ae4f1e3289c/1576682779321/Plan%20för%20krisberedskap%20för%20Eskilstuna%20kommunkoncern%202020-2023.pdf [2019-12-23]

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norsteds Juridik AB. 4:1.

Henstra, D. (2010) Evaluating local government emergency management programs: What framework should public managers adopt? Public Administration Review, Mars/ April, pp. 236–246

33

Totalförsvarets forskningsinstitut (2018) Samhällets krisberedskap – en introduktion. https://www.foi.se/download/18.7fd35d7f166c56ebe0baa87/1542369055072/Samhällets-krisberedskap-en-introduktion.pdf [2020-03-10]

Kelley, H. & Michela, J. (1980) Attribution theory and research. Ann. Rev Psychology (31) 457-501

Kenis, P. och Schneider, V. (1991) ‘Policy Network and Policy Analyses: Scrutinizing a New Analytical Toolbox’, Marin, B. and Mayntz, R. (eds), Policy Networks, Empirical Evidenceand Theoretical Consideration, Campus Verlag, Frankfurt am Main, pp. 25–62.

Krisinformation.se (2018) Krishanteringens grunder. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/krishanteringens-grunder [2020-01-07]

Krisinformation.se (2019) Bekräftad information från myndigheter.https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/bekraftad-information-fran-myndigheter [2020-01-24]

Krisinformation.se (2020) Kommuner. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/kommuner [2020-09-03]

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

Ljusdals kommun (2020) Krisberedskap. https://www.ljusdal.se/samhallegator/krisochsakerhet/krisberedskap.4.555fd9db14d4cc293a93145a.html [2020-04-10]

Pickard, A.J. (2013) Research Methods in Information, Facet Publishing. ProQuest Ebook Central.

Renå, H., & Christensen, J. (2019) Learning from crisis: The role of enquiry commissions. Journal of Contingencies and Crisis Management. 28. 41-49.

Rousseau, D. M. (2006) 'Is there such a thing as evidence-based management'. Academy of Management Review 31, 256-269.

SCB (2020) Län och kommuner. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/lan-och-kommuner/ [2020-01-22]

Shamkhi, A.N. & Ebraheem, M.A. (2019) Disaster and crisis management strategy. IOP: Conference Series: Materials Science and Engeneering. 737.

Säkerhetspolitik.se (2016) Kommunens krisberedskap. http://www.sakerhetspolitik.se/Krisberedskap/Samhallets-beredskap/kommunens-krisberedskap/ [2020-01-22]

Marsen, S. (2020) Navigating crisis: The role of communication in organisational crisis. International Journal of Business Communication. 57 (2), 163-175.

Meho, L. (2006) E-Mail Interviewing in Qualitative Research: A Methological Discussion. Journal of the american society for information science and technology. 57 (10), 1284-1295.

MSB (2019) Krisberedskap & civilt försvar. https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--

34

civilt-forsvar/ [2019-12-28]

MSB (2019a) Om krisen eller kriget kommer. https://www.msb.se/sv/publikationer/om-krisen-eller-kriget-kommer/ [2019-12-27]

MSB (2013) Ledning och samverkan vid olyckor, kriser och andra händelser- en nulägesbeskrivning av MSB:s stöd. https://rib.msb.se/filer/pdf/26588.pdf [2020-02-01]

Vetenskapsrådet (2019) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls vetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-10-01]

Ystad kommun (2019) Krisledning och krishantering. https://www.ystad.se/kommun--politik/trygghet-och-sakerhet/krisledning-och-krishantering/ [2020-03-15]

35

Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se

36

Bilaga 1

Frågeformulär Del 1

I Del 1 har dessa frågor ställts under insamlingen av empirin, detta har sedan analyserats för att

sedan redovisas i resultatavsnittet.

1. Gällande plan?

2. Om nej: Planerar plan (enligt officiella skrifter)?

3. Om ja på första frågan: På hemsidan ja/nej (finns att hitta på hemsidan, gäller också PDF)

4. Om ja på första frågan: Externt direkt på sökorden (PDF etc..) ja/nej

5. Om gällande plan inte finns: Finns gammal plan att hitta?

6. Namn på dokumentet/planen

7. Kommentar

8. Antal invånare

37

Bilaga 2

Intervjuguide Semi-strukturerade intervjuer/email-intervjuer

- Nedan hittas 7 huvudfrågor med tillhörande följdfrågor som besvaras i den utsträckning som är möjlig.

1. Har kommunen en gällande krisplan? (I enlighet med Lag (2006:544) Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH.)

Om ja, vad har den för gällande-period?

Om ja, finns det något i arbetet med upprättandet av planen som sticker ut?(Positivt? Negativt?)

Om nej, vad är anledningen till att en gällande plan inte finns?

Om nej, finns planer för att upprätta en plan?

Om nej, finns tillräckligt med resurser för arbetet med att upprätta en plan?

Om nej, finns några hinder i arbetet med att en plan skall upprättas?

2. Har kommunen genomlevt en större kris (bortsett från den rådande corona-pandemin)?

Om ja, någon specifik händelse/kris?

Har denna kris påverkat hur kommunen arbetar med krishantering i stort?

38

Om ja, hur?

Om nej, vad kan detta bero på?

Har denna kris påverkat hur man arbetar med krisplaner inom kommunen?

Om ja, på vilket sätt?

3. Om kommunen har en gällande plan, eller planerar en plan: Hur tänker kommunen angående placeringen av krisplanen på webbsidan? Finns en process bakom?

4. Om kommunen har en gällande plan: Riktas krisplanen mot kommuninvånarna på något sätt? eller är planen mestadels riktad mot arbetet som bedrivs av kommunen?

5. Hur upplevs arbetet med kommunens krisberedskap/krishantering fungera i den corona-pandemi vi nu befinner oss i?

Finns det någon erfarenhet som redan nu inhämtats i samband med den corona-pandemi vi nu befinner oss i?

6. Kontaktas kommunen av kommuninvånare angående krisberedskap och krishanteringi kommunen?

7. Finns det något specifikt som kommunen vill förbättra angående den krisberedskap och krishantering som bedrivs inom kommunen idag?

Tack för er medverkan!

39