Självständigt arbete 15 hp

Kulturell hållbarhet

– ett stadsplaneringsperspektiv

Författare: Katrin Rother

Handledare: Kristina Tryselius

Examinator: Elisabeth Brandin

Termin: HT15

Ämne: Kulturgeografi 3

Nivå: G2E

Kurskod: 2KG30E

Abstract

Sustainable development is a big discussion in current society debates. That society and the

earth we live on will be developed and planned in a way that focuses on sustainability has

high priority in several municipalities in Sweden and as well around the world today.

Sustainable development can be defined as development that meets the needs of the present

without compromising the ability of future generations to meet their own needs. Previous

research notes the absence of cultural sustainability when in explanations of sustainable

development, were sustainable development is usually defined as ecological, economic and

social sustainability.

The purpose of this paper is to examine whether, and if so, how the municipality of Kalmar

takes account of and plan for cultural sustainability in the planning of urban environment.

Qualitative method is used and research design for this study is a detailed grounded case study

based on the municipality of Kalmar´s planning for the urban environment. This is then added

in relation to theories of sustainable development and “the creative city” theory. Investigated

empirical material has been the municipality´s official documents for urban planning. These

documents are a general plan named Comprehensive Plan for the City of Kalmar from 2012, a

detailed comprehensive plan called depth comprehensive plan for Kvarnholmen with the

surrounding water areas from 2011 and a detailed plan called Order of the detailed plan for

the Abborren from 2013 regarding an ongoing project in Kalmar that means creating a

cultural center. Results shows that research in cultural sustainability has not been given any

public investment which may be a consequence of why the concept does not have a clear

meaning in planning documents. This can then lead to that the concept is not given so much

space in a municipality's urban planning and that the main focus lies in the dimensions of

sustainable development that has been shown to have an impact on a municipality's growth.

The two overlying themes that Kalmar is working with to achieve cultural sustainability is

preservation and development of cultural heritage and cultural life for increased

attractiveness. One clear conclusion is that the authorities do not take as much account of the

cultural dimension of sustainable development. More research is needed to get a clear picture

of why cultural sustainability is not always included in the sustainability definitions.

Keywords

Sustainable development, cultural sustainability, urban planning

Tack

Ett stort tack till Kristina Tryselius för god handledning och stöttning under uppsatsens gång.

Innehåll

1 Inledning ............................................................................................................................. 1

1.1 Kommunal planering och hållbar utveckling ................................................................... 1

1.2 Tidigare forskning & problemformulering ....................................................................... 2

1.3 Syfte .................................................................................................................................. 5

1.4 Frågeställningar ................................................................................................................ 5

2 Metod ................................................................................................................................... 6

2.1 Subjektivitetens betydelse ................................................................................................ 6

2.2 Forskningsdesign .............................................................................................................. 7

2.3 Betydelsen av kontext ....................................................................................................... 8

2.4 Reliabilitet och validitet .................................................................................................... 8

3 Teoretisk referensram och begrepp .......................................................................... 9

3.1 Hållbar utveckling ............................................................................................................ 9

3.2 Ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling ..................................................... 10

3.3 Kulturell hållbar utveckling ............................................................................................ 10

3.4 Urban utvecklingsteori och den kreativa staden ............................................................. 14

3.5 Maktperspektiv i stadsplanering ..................................................................................... 14

4 Resultatredovisning ...................................................................................................... 15

4.1 Bevarande och utveckling av kulturmiljön för kulturell hållbarhet ............................... 15

4.2 Kulturell hållbarhet och Kulturliv för en ökad attraktivitet ............................................ 17

5 Analys .............................................................................................................. 19

6 Slutsats ............................................................................................................. 22

7 Sammanfattning ............................................................................................. 24

8 Referenslista .................................................................................................... 26

1

1 Inledning

Hållbar utveckling är en stor diskussion i dagens samhällsdebatt. Att samhället och jorden vi

lever på ska utvecklas och planeras på ett sätt som är hållbart är av intresse för flertal

kommuner i Sverige och runt om i världen idag. Hållbar utveckling kan definieras som ”en

utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers

möjligheter att tillfredsställa sina behov” (WCED 1987, s. 43). Det är en av den vanligaste

begreppsförklaringarna av hållbar utveckling och slog igenom internationellt 1982 genom

Bruntlandskommissionen (WCED 1987, s. 43). Hållbar utveckling består av tre olika faktorer

som alla bidrar och måste inkluderas för att ett samhälle ska anses vara hållbart. Dessa tre

faktorer är ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Även om det är dessa faktorer som

bidrar mest till ett hållbart samhälle så finns det forskare som menar att det även förekommer

något som heter kulturell hållbarhet, vilket måste inkluderas lika mycket som de andra

faktorerna i hållbarhetsdefinitionen. Formas är ett forskningsråd som stödjer forskning inom

ramen för hållbar utveckling. I en rapport från 2011 anmärker de på frånvaron av aspekter av

kulturell hållbarhet i dagens forskning. Människors känsla av samhörighet,

identitetsskapande, människors rätt att själva bruka kultur och konst kan ses som en del av

den kulturella hållbarheten. Ett nyckelord och ett av de största sambanden till den kulturella

hållbarheten är just kulturen(From 2011, s. 29). Kultur kan också beskrivas som något som

inte är helt fastställt. Det är inte en sak utan mer en process som är rotad i vår sociala och

materiella värld. Det är i princip genom kultur som våra identiteter är konstruerade och får oss

människor att känna en känsla av var vi hör hemma och vilka vi är (Daniels, Bradshaw, Shaw,

& Sidway 2012). Enligt Westman och Tunón (2010, s. 100) utgör kulturarvet en stor del av

den kulturella hållbarheten och de anser därför att identifiering av kulturarv är viktig.

Kulturarv kan samlat beskrivas som tidigare generationers lämningar, erfarenheter och

enskilda händelser och kan vara både materiellt och immateriellt. Detta arbete kommer därför

att ägnas kulturell hållbarhet ur ett stadsplaneringsperspektiv.

1.1 Kommunal planering och hållbar utveckling

När det kommer till hållbar utveckling så är kommunerna ett av de viktigaste verktygen.

Arbetet för en hållbar planering har ökat de senaste åren och enligt regeringen är det viktigt

att arbetet fortsätter att öka och utvecklas. För att denna utveckling ska ske behöver planerna

2

som sker på kommunal nivå ha en interaktion med de nationella och regionala

hållbarhetsstrategierna (Persson & Sommestrand 2003, s. 26). Det pågår ett ständigt

konkurrensspel mellan alla städer och regioner i landet som alla vill skapa städer som är

attraktiva för både företag och enskilda individer. Att utnyttja kulturmiljön som en del av

resurserna kan öka den lokala livsmiljökvalitén. En fråga som ständigt diskuteras är den om

kultur ska bevaras eller utvecklas för att en stad ska kunna uppnå en bra livsmiljö och regional

tillväxt. Därför är det viktigt att planering på kommunal nivå tar hänsyn till kulturmiljön

(Olsson & Berglund 2012, s. 6).

När kommunerna ska planera för att ta fram strategier för hållbar utveckling så finns det vissa

verktyg som de använder sig av. De två vanligaste är översiktsplaner och detaljplaner och

dessa ska fungera som styrmedel för kommunens planering. En översiktsplan ska fungera som

en vägledning vid beslutstagande, både för kommunen men likaså för andra myndigheter och

är inte juridiskt bindande. Översiktsplaner bearbetar frågor som rör den fysiska miljön vilket

kan innebära bevarandefrågor, frågor som rör generella byggnadsstrukturer samt

utvecklingsfrågor. Det är i översiktsplaner som de nationella frågorna ska tas i beaktning och

användas i planeringen och utgör ett avtal mellan kommun och stat. Det är även här där

kommunerna planerar för framtiden och lägger upp strategier för att uppnå en hållbar

stadsplanering. Detaljplaner är det dokument som kommunerna har ensamrätt på. De

bestämmer själva hur den ska tas fram men även om och när en detaljplan behövs. Till

skillnad från översiktsplaner så är detaljplaner juridiskt bindande (Boverket 2010, s. 40).

1.2 Tidigare forskning & problemformulering

Enstaka undersökningar kring den kulturella aspekten av hållbarhetsbegreppet har påbörjats i

Linköping och lägger vikt vid kulturell infrastruktur för kommunstrategiska studier. Bortsett

från denna studie existerar det mycket lite kulturgeografisk forskning om kulturell hållbar

utveckling och det anses i princip vara ett ämne som ännu inte fått en plats på kartan enligt

Formas. De områden inom hållbarhetsutvecklingen som har haft störst utveckling till det

positiva är de som på ett eller annat sätt inkluderar frågor som rör miljöekonomi eller energi-

och miljöfrågor. Och det är även frågor som rör detta som det finns mest forskning inom. Det

finansiella stödet som ges har också under åren 2000-2010 mest tilldelats forskning som rör

dessa områden (From 2011, s. 16).

3

Förutom diskussionen om av vilken av dimensionerna av hållbar utveckling som prioriteras

mest, finns även andra frågor som forskarna idag är oense om. Två av dessa frågor är vad

hållbarhet egentligen betyder men också vad som kan definieras som en stad (From 2011, s.

17). Stratigea, Papadopoulou och Panagiotopoulou (2015, s. 43) menar att många

planeringsmål för stadsmiljöer idag inkluderar just hållbar utveckling. I samband med detta

har begreppet ”smarta städer” uppstått, vilket anses vara ett hoppfullt förslag för att ta itu med

hållbarhetsmålen. Begreppet ”smarta städer” kan ges olika innebörd men en gemensam faktor

är att för att staden ska definieras som smart krävs att den drar nytta av internet och

informations- och kommunikationsteknik för att hantera urbana problem. Stratigea,

Papadopoulou och Panagiotopoulou (2015, s. 43) anser dock att för att ”smarta städer” ska

kunna etableras måste stadsplaneringen först inleda med att ta itu med ”staden” och inte med

de ”smarta”. Begreppet ”smarta städer” är ett centralt begrepp om man ser till kulturell hållbar

utveckling och är även starkt kopplat till urban utvecklingsteori där kultur spelar en betydande

roll för att en stad ska anses vara attraktiv och hållbar (Borén 2013, s. 75).

Hållbar utveckling är en drivande kraft i många länder runt över i världen. För att uppnå

hållbar utveckling behöver stadsplaneringen lösa de problem som sätter käppar i hjulet för den

hållbara utvecklingen. Men för att kunna finna lösningar på problemen behöver forskare

också identifiera vad problemet är och vilka områden som är relevanta för utvecklingen

(Westman & Tunón 2010, s.100). Ett relevant område är den socio-kulturella medvetenheten

vilket påvisas i en studie angående vilka faktorer som kan kommas att påverka den hållbara

utvecklingen i en positiv riktning. Därför uppmanas stadsplaneringen att ta hänsyn till socio-

kulturella faktorer och delaktighet i stadsutvecklingen (Abbas & Hyowon 2015, s. 206). From

(2011, s. 56) understryker en del problem i sin forskningsöversikt av hållbar utveckling. Och i

fokus ligger särskilt tre problem.

Det saknas forskning om den hållbara utveckling som helhet. Detta innebär att det är

viktigt att se på hållbarhet som något som endast kan uppnås om en stad uppfyller alla

de faktorer som finns inom ramen för hållbar utveckling.

Forskning om den ekologiska och ekonomiska hållbarheten är det som förekommer

oftast.

Den kulturella hållbarheten saknas helt inom forskningen idag.

Att kulturell hållbarhet inte ännu blivit en grundläggande faktor i begreppet hållbar utveckling

kan tydligt urskiljas om man ser på den forskning som gjorts angående hållbar utveckling de

senaste åren. Forskning som innebär att undersöka kulturell hållbar utveckling i stadsrummet

4

existerar inte och har även inte erhållit någon offentlig satsning. Men detta är inget som

endast kan beskyllas på samhället och staten, då många internationella forskare har lyft fram

att en del av problemet ligger i att forskare inte själva har någon tydlig uppfattning av vad

kulturell hållbarhet innebär (From 2011, s. 29). Det som anses vara svårt i detta läge är att

undersöka något som inte har en klar definition. Kultur är ett begrepp som är ganska brett och

kan betyda olika saker för olika människor (Borén 2013, s. 75). Men vanligtvis brukas

beskrivningen av kultur innebära att det är det som kopplar samman människor. Kultur kan

även ses som både något positivt och negativt då det kan bidra till både tillhörighet men också

utanförskap. Kultur kan även tolkas som det som människan använder för att få en stabil

balans i sin vardag. Mycket forskning inom kulturmiljö behövs för att förstå hur de kulturella

aspekterna av en stad påverkar samhället. Vissa stadsstrukturer kvarstår som kulturarv vilket i

sin tur påverkar stadens miljötillstånd. Kulturminnen lever kvar vilket kan leda till mycket

resande och turism vilket kan bidra till ökad ekonomisk tillväxt men också slitage på miljön

och ökat koldioxidutsläpp. Detta är alltså något som stadsplanerare i synnerhet behöver ha i

åtanke vid planeringsprocessen av en stad (From 2011, s. 30). Det finns forskare som idag

anser att samhället inte tar hänsyn och värdesätter kulturarv och kulturmiljöer som en

essentiell resurs vid stadsplanering. Historien påverkar i allra högsta grad den värld vi lever i

idag och genom att förstå och befatta sig med kunskap om dåtiden kan det bli enklare att

skapa bra förutsättningar för samhället idag. Till exempel kan det vara till stor hjälp att ha

historisk kunskap då det handlar om landskapsomvandling för att få insikt i relationen mellan

dåtid och nutid. Det är den typen av kunskap som anses saknas inom kulturarvsforskning idag

och varför den saknas finns det heller ingen forskning om (From 2011, s. 31). Kultur och dess

betydelse för stadsplaneringen är något som Aronsson, Bjälesjö & Johansson (2007, s. 307)

diskuterar i boken Kulturell ekonomi. De anser att man måste se på kulturen som en av de

drivande faktorerna i stadsplaneringen.

Kultur, dess betydelse och konsekvenser för stadsplaneringen är idag väldigt oklar. Det finns

delade meningar om hur den kulturella hållbarheten är en meningsfull faktor för den hållbara

utvecklingen idag. Att begreppet inte är tillräckligt förklarat och utforskat gör det också svårt

att få en djup förståelse för hur den också påverkar staden. Därför är det viktigt för

forskningen att undersöka vad som menas med kulturell hållbarhet och dess mening för

stadsplanering. Utifrån detta är det relevant att i studien undersöka vad kulturell hållbar

utveckling betyder samt om och i så fall hur Kalmar kommun planerar för detta.

5

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur Kalmar kommun tar hänsyn till

och planerar för kulturell hållbarhet i stadsmiljön.

1.4 Frågeställningar

Vad innebär kulturell hållbarhet för Kalmar kommun?

Planerar Kalmar kommun för kulturell hållbarhet i stadsmiljön?

Hur planerar Kalmar kommun för kulturell hållbarhet?

6

2 Metod

Eftersom att min undersökning innebar att få förståelse om vad kulturell hållbarhet innebar

samt om och i så fall hur Kalmar kommuns stadsplanering tar hänsyn till kulturell hållbarhet

använde jag mig av en kvalitativ metod. Kvalitativ metod har som kännetecken att besvara

frågor som hur och varför istället för hur många och hur mycket (Bryman 2011, s. 42). Min

studie utgår ifrån ett tolkande synsätt som innebär att samhällsvetenskapens studieobjekt, vi

människor skiljer sig från naturvetenskapens studieobjekt och kan därför inte studeras på

samma sätt och med samma metoder. Eftersom att jag själv är en del av samhället blir det

svårt att sätta mig själv utanför forskningen och inta en objektiv ställning. Och på så sätt

innebär det att forskare inom empiriska studier måste tänka på något som kallas positionerad

kunskap. Detta innebär att det är viktigt att tänka på den betydande rollen som subjektivitet

spelar för både forskningen och forskaren i processen för empiriska undersökningar. Genom

att förstå forskarens position går det att identifiera de metodologiska och etiska utmaningar

som sker inom forskningsprocessen men också de maktrelationer som finns mellan den som

undersöker och det som blir undersökt (Nayak & Jeffrey 2011, s. 142).

2.1 Subjektivitetens betydelse

För forskning inom samhällsvetenskap är det essentiellt att fånga den subjektiva meningen i

en social handling (Bryman 2011, s. 28- 32). Inom samhällsvetenskap finns två olika synsätt

att se på ontologiska föreställningar, objektivism och konstruktionism. Konstruktionismen

står för att verkligheten eller olika företeelser alltid är socialt konstruerade mellan oss

människor och lägger mer vikt i hur världen uppfattas istället för hur den är (Bryman 2011, s.

36). Min studie bygger på det konstruktivistiska synsättet då min studie inte går ut på att

förklara hur världen är eller ser ut vilket man ofta gör inom kvantitativ forskning. Eftersom att

min studie innebar att undersöka hur en stad med hjälp av stadsplanering eller inom

stadsplanering tar hänsyn till kulturell hållbarhet så går jag in med en inställning att den

verklighet vi lever i konstrueras av oss människor och är därför en verklighet som ständigt

förändras. Som Gren & Hallin (2000, s. 89) diskuterar så handlar kulturgeografin ofta om att

människor inte kan göra en tolkning som är helt objektiv. Observationer som vi gör i vår

allmänhet kan aldrig vara helt neutrala och är därför alltid subjektiva.

7

2.2 Forskningsdesign

Utifrån mitt syfte fann jag att fallstudie som forskningsdesign lämpade sig för min studie. En

fallstudie bygger på att göra en studie som är detaljrik och bygger på ett fall som kan vara ett

samhälle, organisation, en process eller individ (Bryman 2011, s. 74). Jag har valt att studera

Kalmar kommun och dess stadsplanering i förhållande till kulturell hållbarhet. Kalmar valdes

ut som fall då det är en lagom stor stad att undersöka för att uppfylla studiens syfte. När det

kommer till fallstudier kan de vara svåra att generalisera. En fallstudie av denna typ visar inte

hur det är i alla andra fall eller i alla andra miljöer eller samhällen utan bidrar istället med

teorier som inte kan generaliseras till populationer. Men det är dessa teorier som är det viktiga

när man diskuterar generaliseringsmöjligheterna i kvalitativ forskning. Det finns flera olika

typer av fall och även om man väljer att rikta in sig på ett av dem så finns ofta influenser av

alla typer med i undersökningen. Min studie påminner mest om ett så kallat exemplifierande

fall då forskaren studerar sociala förlopp (Bryman 2011, s. 77).

I min studie angående kulturell hållbarhet använder jag mig av primärdata vilket innebär att

den informationen som jag samlar in för att utföra denna studie endast kommer användas för

min undersökning och fyller inget annat syfte (Bryman 2011, s. 350). När det kommer till

urval så använder jag mig av ett målstyrt urval när det kommer till vilka dokument jag

inkluderat och analyserat. Ett målstyrt urval bygger på att jag i detta fall väljer ut de dokument

som jag tycker är mest lämpliga för de frågor som jag utformat för min undersökning

(Bryman 2011, 350). Min undersökning bygger på en del olika dokumentanalyser. Kvalitativ

datainsamling och analys sker ofta parallellt med varandra inom kvalitativ forskning. Min

strategi för att analysera den data jag får fram kommer ske genom en så kallad summerande

innehållsanalys där jag identifierar vissa ord/teman eller meningar i texterna. På så sätt får jag

förståelse i vilket sammanhang som orden används i samt med hjälp av en fördjupad analys

förståelse i det som gömmer sig under ytan bakom orden (Hsieh & Shannon 2005, s. 1285).

De teman eller ord som jag väljer att undersöka i mina dokument är kultur, kulturell

hållbarhet eller socio-kulturell hållbarhet. Sociokulturell hållbarhet har valts som tema på

grund av att Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas & Arkitekturmuseet (2011) redogör för

den sociokulturella hållbarheten som nödvändig för hållbar stadsutveckling och att

dimensionen måste beaktas och att social och kulturell hållbarhet ibland befinner sig i ett

dimmoln med varandra där gränserna inte alltid är tydliga. Jag har gått igenom en

översiktsplan som heter Översiktsplan för Kalmar kommun från 2012 och en fördjupad

8

översiktsplan som heter Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum

från 2011. Sedan redogör jag för en detaljplan som heter Beställning av detaljplan för

Abborren 1, Malmen 2:1, Malmen 2.11 m.fl. från 2013 angående ett pågående projekt i

Kalmar som innebär att skapa ett kulturcentrum. Efter att jag hade analyserat de valda

dokumenten utformades sedan två nya teman vilket identifierade de som Kalmar kommun i

huvudsak fokuserar på när de planerar för kulturell hållbarhet. Dessa två teman är Bevarande

och utveckling av kulturmiljön för kulturell hållbarhet och Kulturell hållbarhet och kulturliv

för en ökad attraktivitet.

2.3 Betydelsen av kontext

I kvalitativ forskning är djupgående och detaljerande beskrivningar av det som undersökts

viktiga. Detaljer är viktiga när det handlar om kontext och hur människor är verksamma. På så

sätt utvecklades också två begrepp vilket är täta eller fylliga beskrivningar av sociala miljöer.

Emellanåt kan det vid första ögonkastet verka som om dessa beskrivningar är för detaljrika

och går allt för ingående in på sin redogörelser av något vilket kan kännas betydelselöst. Men

som kvalitativ forskare är det viktigt att göra detaljrika beskrivningar då man vill att det som

ska tolkas ska få en kontextuell mening, alltså med andra ord sättas i ett sammanhang

(Bryman 2011, s. 364). I min egen undersökning anser jag att den kontextuella meningen är

av stor betydelse. Det är viktigt för mig att göra en detaljrik beskrivning av den miljön som

jag undersöker för att kunna genomföra min analys, även om det finns de som påstår att en

alltför detaljrik beskrivning kan ta för mycket plats och på så sätt föra analysdelen i en studie

bakom ljuset.

2.4 Reliabilitet och validitet

Validitet och reliabilitet inom kvalitativ forskning innebär att man ska kunna få en uppfattning

av kvaliteten i en studie. Det pågår oavbrutet diskussioner om validitet har någon meningsfull

betydelse inom kvalitativ forskning eftersom den främsta anledningen inte är att mäta

någonting. Det finns dock andra kriterier man kan utgå ifrån inom kvalitativa undersökningar

vilka är äkthet och tillförlitlighet. Detta innebär för min studie att jag på ett systematiskt sätt

ska kunna redovisa för hur jag samlat in data och analyserat den. Det innefattar också att

slutsatserna av studien ska vara säkra och att koppling mellan resultat och slutsats är tydlig

(Bryman 2011, s. 355).

9

3 Teoretisk referensram och begrepp

3.1 Hållbar utveckling

Hållbarhet och hållbar utveckling är ett begrepp som ofta används och integreras i olika

plandokument och översiktsplaner. Vanligtvis innefattar hållbar utveckling ekonomisk, social

och ekologisk hållbarhet både i Sverige men också internationellt (Borén 2013, s. 74). Det var

under mitten av 1980-talet som begreppet hållbar utveckling presenterades i olika dokument.

”Hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan

att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (WCED 1987,

s. 43). Det är en av de vanligaste begreppsförklaringarna av hållbar utveckling och slog

igenom internationellt 1982 genom Bruntlandskommissionen (WCED 1987, s. 43). Det

budskapet som de ville sända ut var att politiska organisationer, regeringar och alla

verksamheter som hade någon typ av inflytande på samhällsutveckling skulle ha ett

gemensamt mål i arbetet för hållbar utveckling. Målet var att städer skulle ta hänsyn till både

ekologiska aspekter men även social och ekonomisk hållbarhet och att resurser skulle delas

upp rättvist (Johansson 2012, s. 3).

Hållbar utveckling och dess tre dimensioner fick sin förklaring 1992 i samband med FN-mötet

i Rio de Janeiro. Dessa tre dimensioner var social, ekonomisk, och ekologisk hållbar

utveckling (Johansson 2012, s. 3). Att det är dessa tre faktorer som definierar vad en hållbar

utveckling är och består av håller även i sig i vår samtid (Westman & Tunón 2010, s. 99). För

begreppet hållbar utveckling så medförde detta att en utveckling som inte tog hänsyn till alla

tre aspekterna av hållbarheten så kan inte en hållbar utveckling ske. Begreppet hållbar

utveckling spred sig snabbt globalt och bland annat i Sverige, likaså andra länder har man

beaktat hållbar utveckling som ett av dem viktigaste politiska målen sedan ca 10 år tillbaka

(Johansson 2012, s. 4).

I Sverige är det regeringen och riksdagen som sätter upp mål och skapar bra utgångspunkter

för aktörerna i samhället att arbeta med hållbar utveckling. Det är via regeringens politik och

riksdagens inramningar som detta sker. Tydligt framgår att en av den mest grundläggande

förutsättningen för hållbar utveckling är att alla tre dimensionerna måste inkluderas och

bearbetas (Persson & Sommestrand 2003, s. 22).

10

3.2 Ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling

Ekonomisk hållbarhet innebär att ekonomisk utveckling ska uppnås på ett sätt som inte

äventyrar natur eller att människor far illa till. Men också att det ska fungera på långt sikt.

UNEP, som är FN:s miljöprogram arbetar exempelvis med ”grön ekonomi” vilket innebär att

jobba för vänlig anpassning av miljön som även kan leda till nya jobb. Att inte ta vara på

resurserna och konkurrenskraft är starkt relaterat till ekonomisk utveckling där det är viktigt

att både miljön och människan är i åtanke (Johansson 2012, s. 3-4).

Den ekologiska hållbarheten har tre huvudsakliga mål i fokus. Dessa är att framställa

klimatsmarta val, förvara världens ekosystem och att minska koldioxidutsläpp. Frågor som rör

klimatet är under ständig debatt på grund av de förändringar som dagligen sker. Den

utveckling som sker globalt ska alltså ske på ett sätt som inte bidrar till ökad miljöförstöring

(Johansson 2012, s. 3-4).

Just den sociala hållbarheten kan innebära en hel del olika saker. Bland annat att människor

har rätt att leva ett liv som är hälsosamt och att dem mänskliga rättigheterna ska värderas. FN

har ett skolmatsprogram för att främja den sociala hållbarheten. Det går ut på att bidrar med

gratis skolmat i vissa u-länder vilket bidrar till att fler barn går till skolan, lär sig mer och kan

leva ett bra liv genom att försörja sig själva. Just den sociala och den ekonomiska hållbara

utveckling är starkt sammankopplade på samma sätt som att dessa endast kan uppnås genom

att kraven för ekologisk hållbarhet skapas(Johansson 2012, s. 5)

3.3 Kulturell hållbar utveckling

Sedan en lång tid tillbaka har dimensionerna av hållbar utveckling först och främst handlat

om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Inte förens på senare år har forskare och

politiker intresserat sig för det som kallas kulturell hållbarhet och hur det skulle kunna

påverka samhällsutvecklingen. Soini och Birkeland (2014, s. 213) menar att det idag

fortfarande råder stora diskussioner angående om man ska beakta kulturella hållbarhet som

den fjärde grundpelaren i hållbar utveckling. Soini och Birkeland påpekar att det finns dem

som menar att det är kulturell hållbarhet som binder samman de andra tre dimensionerna.

Begreppet kultur är ett av de orden i Sverige som anses vara mest utvärderade och invecklade

att förklara. Än idag finns ingen exakt förklaring på vad kultur betyder och intresset för

begreppets betydelse har legat i både humanister, samhällsvetare och antropologers intresse

11

(Bexell 2013, s. 8). Enligt regeringens uppskattning så är kultur något som är en del av de

mänskliga rättigheterna, ska finnas till för alla individer och lägger tonvikt på att människor

ska behandlas lika. För att deltagandet ska öka för kultur så arbetar regeringen för att ständigt

hålla en kommunikation med de olika aktörerna inom kulturlivet. En av de viktigaste

utmaningarna och svårigheterna inom kulturarbetet är att inom planerings- och

beslutsammanhang ta vara på olika kulturvärden. Inom stadsplanering kan kulturarvet ses som

en resurs istället för en belastning då det ska ses som en bra startpunkt för utveckling och

nyskapande av staden. Kulturarvet är ett av de väsentligaste områdena inom kulturpolitiken.

Användandet och bevarandet av kulturarvet anses vara ett måste för att en stad ska kunna

uppnå hållbar utveckling. Arbetet inom kulturmiljön har en förbindelse till både social,

ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. En central kultur och hållbar utveckling är i

behov av varandra. Barn och ungdomar har rätt till kultur och det är genom kommunerna som

den förutsättningen skapas (Persson & Sommestrand 2003, s. 83-84) Regeringen skriver inget

om kulturell hållbarhet men tar upp sociokulturell hållbarhet vilket kan beskrivas som en

kombination av social och kulturell hållbarhet (Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas &

Arkitekturmuseet 2011, s. 11).

Även Westman & Tunón (2010, s. 99) anser att kulturarvets roll för en kulturell hållbar

utveckling är väsentlig. Men de ställer sig även frågan om på vilket sätt den är väsentlig och

hur det kan komma sig att kulturarvet som resurs inte används mer inom samhällsbyggandet.

Att den kulturella hållbarheten inte får så mycket uppmärksamhet tror de kan bero på att vissa

inkluderar den till den sociala hållbarheten. Enligt Westman & Tunón (2010, s. 100) utgör

kulturarvet en stor del av den kulturella hållbarheten och anser därför att identifieringen av

kulturarvet är viktigt. Kulturarvet kan beskrivas som en samlad formulering av tidigare

generationers lämningar, erfarenheter och enskilda händelser. Kulturarvet kan vara materiellt

men likaså immateriellt. Hur människor levt, var och hur vi bott, spår av markanvändning är

alla exempel på materiella kulturarv. De immateriella kulturarvet kan vara sång, dans,

kunskap, uppfattningar och berättelser. Westman & Tunón (2010, s. 100) anser att det kanske

viktigaste kulturarvet vi har är det immateriella, i form av en kunskapsbas som kan sättas i

verk som användbar kunskap för framtiden.

Ett annat sätt att se på kulturarvet kan vara som ett gränsobjekt. Ett gränsobjekt kan vara ett

koncept, ett dokument eller term som i detta fall kan bilda en länk mellan vissa

praktikgemenskaper. Att kultur kan betyda olika saker har redan nämnt tidigare. Det är när vi

sätter ordet kultur i ett sammanhang som det får sin betydelse. Kulturarvet är något som ska

12

bevaras, beskyddas och värnas om, men kan likaså vara i en ständig förändringsprocess över

tid. Att arbeta med kultur, genom att båda utveckla och bevara det anses vara en viktig roll för

att ett samhälle ska utvecklas hållbart. Det svåra i den här frågan är dock hur man utvecklar

kulturarvet och på samma sätt värnar om det som är (Nilsson, Olsson & Lindgren 2013, s.

37).

“Culture has historically been left out of the conventional international development agenda.

More and more local development policies take into account the cultural dimensions of urban

life, such as social capital, tradition, symbols, a sense of belonging and pride of place” (UN-

Habitat 2010). UN-Habitat står för United Nations Human Settlements Programme vilket är

ett organ inom FN(Förenta nationerna) som arbetar med hållbar utveckling för att uppfylla

kraven på ett urbant rättvist liv. Ovan identifierar de bland annat att en känsla av samhörighet,

traditioner och symboler är exempel på vad som inkluderas i kulturell hållbarhet.

Internationellt menar dem att det är först på senare år som den kulturella utvecklingen har

blivit ett komplement till hållbarhetsdefinitionen (Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas &

Arkitekturmuseet 2011, s. 11). Vidare menar Unesco att genom de debatter som idag förs

inom social solidaritet och identitet är kultur det centrala ämnet. De påpekar även att genom

att värdera olika kulturer ökar oddsen för internationell fred. Från ett historiskt perspektiv är

historian och kulturen med dess berättelser och dess samband till platser en viktig beståndsdel

i hållbarhet och särskilt den av kulturell aspekt (Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas &

Arkitekturmuseet 2011, s. 12).

From (2011, s. 29) påpekar att det är många internationella forskare som anmärker på bristen

av förklarandet av begreppet kulturell hållbarhet. Därför blir det även svårt att besvara hur den

kulturella hållbarheten gynnar hållbar utveckling. Människors känsla av samhörighet,

identitetsskapande, människors rätt att själva bruka kultur och konst kan ses som en del av

den kulturella hållbarheten. Ett nyckelord och ett av de största sambanden till den kulturella

hållbarheten är just kulturen. Men även kulturen är ett komplext begrepp som har dess olika

innebörd och förklaring. En bred förklaring av begreppet innefattar att det sammanjämkar oss

människor tillsammans. Kultur kan skapa gemenskap men likaså utanförskap. För att skapa en

bra jämvikt måste kulturen ges vård åt. Kulturmiljö har en stor inverkan på kulturell

hållbarhet och hur den påverkar människorna i staden men även vad andra människor skapar

sig för föreställning av staden eller platsen. För just stadsplanerarna är det viktigt att försöka

få en förståelse av hur kulturell identitet skapas och hur historians betydelse i stadslandskapet

påverkar denna (From 2011, s. 30).

13

Som tidigare beskrivet, så ser vi att hållbar utveckling traditionellt delas upp i ekologisk,

ekonomisk och social hållbarhet (Johansson 2012, s. 3). Men i vissa fall stöter jag på ett

begrepp som heter den sociokulturella hållbarheten. Men vad innebär egentligen

sociokulturellt? Till namnet skulle man kunna ana att det då skulle innebära en kombination

av den sociala och den kulturella hållbarheten.

Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet (2011) redogör för den

sociokulturella hållbarheten som nödvändig för hållbar stadsutveckling. Den innebär att både

den kulturella och den sociala dimensionen måste beaktas och att dessa två ibland befinner sig

i ett dimmoln med varandra där gränserna inte alltid är tydliga. Det kan bland annat innebära

det som rör sambanden mellan den byggda miljön och människan och hur det offentliga

rummet i staden påverkar segregation, utglesning eller förtätning. I sin tur påverkar också

människorna stadsrummet och skapandet av det genom att vara aktiva i dess miljö. Den

sociokulturella hållbarheten är en grundpelare för att ett land, kommun och stad ska kunna

bevara sin kvalité men även förbättras.

Lindberg & Grönwall (2010, s. 5) beskriver vidare att den sociokulturella dimensionen

innebär att alla individer har rätt till ett liv som är tryggt, präglat av god hälsa, samhörighet

och chansen att själva påverka utvecklingen. Det betyder att alla människor har rätt att

utnyttja staden oavsett vilken etnisk bakgrund eller kön man tillhör. En annan aspekt som ofta

inkluderas i den sociokulturella dimensionen är att skapa mötesplatser för invånarna i

kommunen.

Figur 1. Begrepp som på ett eller annat sätt kan användas för att beskriva kulturell hållbarhet.

KULTURELL HÅLLBARHET

Sociokulturell hållbarhet

Kulturarv

Kultur

Kulturmiljö

Samhörighet Mötesplatser

Attraktivitet

14

3.4 Urban utvecklingsteori och den kreativa staden

Urban utveckling och särskilt teori om den kreativa staden är en i synnerhet ny teori

fortfarande i ett utvecklingsstadium. Teorin innebär att genom att skapa en stad som är

kreativ, med hjälp av kreativa människor så blir staden också attraktiv. Då en stad har

personer som är arbetsamma inom kreativt skapande leder det till att staden anses vara en stad

med öppen samhällsmiljö. Detta innebär att kulturen spelar en stor roll för stadens utveckling.

I och med detta är det intresseväckande att ta reda på hur kultur företräds i olika strategiska

planer som har en stor inverkan för hur en stad utvecklas och styrs. Teorin om den kreativa

staden har emellertid tagit emot en del kritik över att den stärker de sociala skillnaderna som

finns i staden och att den endast skulle gynna ”de kreativa” (Borén 2013, s. 76-77). Urban

utvecklingsteori är en viktig beståndsdel när det handlar om hur en stad styrs samt vilka

prioriteringar staden har. Med hjälp av teorin går det på ett praktiskt sätt att sätta frågor som

rör hållbarhet till olika teorier, där bland annat den kreativa staden (Borén 2013, s. 83).

3.5 Maktperspektiv i stadsplanering

När det kommer till stadsplanering så är det kommunerna som bestämmer och håller i

trådarna vilket på ett eller annat sätt betyder att det är de som sitter på makten och bestämmer

vad som ska ske och var, vilket innebär att det på ett eller annat sätt påverkar hur planeringen

utförs. Det finns vissa dokument och beslut från regeringen som varje kommun själva får

tolka och det är de som tolkar som har makten. Att det finns regler som måste följas är

självfallet men många punkter från regeringen handlar också om att varje kommun själva får

avgöra och tolka det som sägs. Jämställdhet och makt i planeringsprocessen är något som har

stort inflytande på hur planeringen genomförs i en kommun. Det finns exempelvis tidigare

forsknings som visar att det är betydligt fler män än kvinnor som deltar i planeringsprocessen

och särskilt i översiktsplanering. Detta leder ofta till att det då blir männen som skapar en stad

för män och kvinnorna försummas. Hur staden är utformad och var stadsplanerarna väljer att

placera mataffärer, dagis och skolor med mera påverkar det dagliga livet och kan på så sätt

leda till att kvinnor inte kan bruka staden på samma sätt som män kan. I sin tur bidrar det till

att det offentliga rummet blir en ökad otrygg zoon för kvinnor. Trygghet är en viktig faktor

för att vi människor ska ha ett bra välbefinnande men samtidigt så ska en stad vara spännande

och trivsam. Därför är det viktigt att både män och kvinnor har makten i planeringsprocessen

(Wide & Hudson 2007, s. 7).

15

4 Resultatredovisning

Här redovisas olika översiktsplaner och detaljdokument från Kalmar kommun för att

undersöka hur de planerar för kulturell hållbarhet i stadsplaneringsprocessen.

Kalmar kommun beskriver själva den hållbara utvecklingen som en utveckling som tar

hänsyn till både ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet. De menar att ekologisk

utveckling inte får ske på ett sätt som missgynnar någon av de andra hållbarhetsaspekterna. I

översiktsplanen har kommunen skrivit om de olika dimensionerna av hållbar utveckling i tre

olika spalter där social och kulturell hållbarhet står i samma spalt vilket gör det svårt att

urskilja vilket som rör den sociala och vilket som rör den kulturella hållbarheten (Milton &

Bjerndell 2011, s. 12). Där beskriver dem att de viktigaste målen för den kulturella och

sociala hållbarheten är att bidra till att Kalmar stad blir socialt uthållig. Att människor lever

ett bra liv och att folkhälsan är god är väsentligt för den sociokulturella hållbarheten. Detta

uppnår staden genom att det ska finnas fritids- och kulturaktiviteter för olika grupper i

samhället och för människor i alla åldrar. Men även genom tillgång till parker, grönska och

varierande boende. Det är viktigt för kommunen att staden erbjuder aktiviteter för både

möten, rörelse och vila för att alla våra sinnesorgan ska stimuleras. På så sätt får staden ett

högt socialt och urbant värde. De sociala och urbana värdena kan förklaras som de humana

och materiella nätverken som existerar i en stad. Att ett samhälle ska vara mångkulturellt ser

Kalmar som en viktig grund till att hållbar utveckling ska uppnås. Genom att utgå från

individens behov vid stadsplanering skapas en god utgångspunkt för stark livskvalité (Milton

& Bjerndell 2011, s. 12). Ett av de betydelsefullaste bidragen till en utvecklande stad är

attraktivitet. I sin tur är kulturell identitet en stor del av den attraktiviteten och är där igenom

även essentiell för utvecklingen. Kulturarvet ska bevaras samtidigt som det offentliga rummet

ständigt ska upplivas och bidra till utmaningar (Milton & Bjerndell 2011, s. 13).

De två överliggande teman som Kalmar kommun arbetar med för att uppnå en kulturell

hållbarhet är bevarande och utveckling av kulturmiljön och kulturliv för en ökad attraktivitet.

4.1 Bevarande och utveckling av kulturmiljön för kulturell hållbarhet

Att kommunen har en välfungerad och väldefinierad kulturmiljövård anses ha en stor

betydelse och gynna ett stort antal områden i staden. I översiktsplan över Kalmar kommun

skriver dem att det bland annat skulle gynna de områdena listade nedan.

16

Utveckling för skog- och jordbruk

Samhällets tillväxt av parker och planteringar

Skydd och bevarande av omgivningen

Utveckling av landsbyggsden och ökade jobbtillfällen

Inverkan på planering rörande naturresurser, hushållning av material och

vattenplanering

Genom att sätta frågor som rör kulturmiljö i en kontext så kan det bidra till att kommunen får

en större förståelse och överblick på människors handlade och bebyggelse förr i tiden

(Larsdotter 2012, s. 160).

Ett av målen med översiktsplanen är att komma fram till en strategi gällande fortsatt planering

av staden, dess kulturmiljö och kulturhistoria. När kommande projekt för kommunen ska

planeras är det därför ett måste att ta hänsyn till platsens värde. Larsdotter (2012, s. 161)

menar att kommunen måste se på varje enskild plats och projekt för sig samt se över

kunskapsunderlaget. Genom att göra det bidrar det till att planeringsprocessen blir kreativ och

lärdom expanderar. Kalmars centrum och särskilt dess kulturmiljö är en av Sveriges mest

omtalade kulturmiljöer. Kalmar kommun lyfter i sin översiktsplan fram att det finns ett stort

antal bebyggelsemiljöer och byggnader som är unika och av historiskt och kulturellt värde och

i och med de utgör även kulturmiljöns bevarande ett riksintresse (Larsdotter 2012, s. 161).

I den fördjupade översiktsplanen över Kalmar skriver kommunen att Kalmars kultur och dess

bevarande av befästningen på kvarnholmen har gjort att staden erhållit mycket

uppmärksamhet internationellt sätt och blir i och med det ett riksintresse för

kulturmiljövården. Det som idag finns kvar är först och främst murar från stadskärnan som

bildades på 1600-talets slut. Mycket förändringar har gjorts i stadskärnan och den redan

existerande bebyggelsen. Genom att kommunen har återanvänt den redan existerande

bebyggelsen har utvecklingen för Kalmars kulturmiljö ökat. Genom att staden tar vara på den

gamla miljön men samtidigt förnyar den skapas ett sunt samspel mellan dåtid och nutid vilket

leder till god identitet för staden (Milton & Bjerndell 2011, s. 26-27). Olika typer av

evenemang och kultur bidrar till stadens identitet vilket gör att staden blir unik då det bara kan

upplevas här. Kalmar kommun anser själva att stadens sammanblandning av service,

verksamheter, bostäder och kultur är bra till sin helhet (Milton & Bjerndell 2011, s. 35).

17

4.2 Kulturell hållbarhet och Kulturliv för en ökad attraktivitet

Kalmar kommun skriver i översiktsplan för Kalmar kommun att de anser att ett stort kulturliv

är en avgörande faktor för att människor av alla åldrar ska ha ett bra välbefinnande och känna

trevnad i staden. Kulturlivet bidrar även med att näringslivet blir bättre och fler människor får

chansen att utvecklas. Kulturen och kulturell infrastruktur bidrar till ett kreativt samhälle

viken är en viktig förutsättning för en stad som Kalmar som universitetsstad och är därför

viktig att satsa på enligt kommunen. Vidare menar dem att det blir svårt att se på kultur och

natur som två helt skilda då de påpekar att de måste beaktas som en helhet och att det

riksintresset som finns för kultur ofta hänger ihop med naturen (Larsdotter 2012, s. 29).

I den fördjupade översiktsplanen menar dem att genom att skapa en stad med stor

attraktionskraft så blir staden även mer lockande internationellt sätt. För att staden ska få en

stor attraktionskraft behöver den ständigt utvecklas och en viktig fråga för utvecklingen är den

angående utbud av aktiviteter. Kalmar stad vill vara en stad där både besökare och

medborgare känner att de kan ta del av utbudet. Ett förhöjt stadsliv leder vidare till att fler

människor sammansmälter och blir likvärdiga likaså som att det offentliga rummet blir

tryggare. Kalmar kommun satsar på att utveckla stadskärnan genom att ta vara på dess

kulturhistoria som omfattar bland annat slottet, malmfjärdens vattenrum och medeltida

lämningar i gamla stan. En utveckling för Kvarnholmen leder till att hela staden får en

starkare identitet och detta gynnar i sin tur hela regionen (Milton & Bjerndell 2011, s. 7).

För att utveckla kulturen i staden planerar kommunen för ett kulturcentrum som ska bidra till

den attraktiva stadskärnan. Målet med kulturcentrumet är att det ska bidra till att regionens

utveckling förstärks samtidigt som det ska vara tillgängligt för invånarna i kommunen.

Kulturen är en viktig grund i byggandet av staden för att målet angående blandade

verksamheter ska uppnås. Kalmar jobbar ständigt för att turistsäsongen ska blir längre och att

staden ska förbli en lockande kulturstad. Det som bland annat staden saknar i nuet är en

bestående utomhusarena och konsertlokal som rymmer ca 500 personer (Milton & Bjerndell

2011, s. 37-38).

En av Kalmars stora satsningar om att skapa ett kulturcentrum i Tullslätten ska fungera som

en mötesplats för individer i alla åldrar. Detta projekt beskrivs i detaljplanen som något som

kommer bidra till att människor får chansen att uttrycka sig på ett kreativt sätt och vara

delaktiga i staden. Kommunen anser att kultur framkallar mer kultur. Den kultur som är den

mest väsentliga är den som får ut människor i staden. Det är invånarna som bor i staden som

18

också gör den fascinerande för andra. De anser också att kulturen ska bidra till att många unga

människor vill flytta hit, då en kreativ stad med varierande människor och med varierande

livsstilar lockar människor (Samuelsson u.å. s. 5). Genom att skapa ett kulturcentrum bidrar

det till att Kalmar kommun kan uppfylla tre tydliga målsättningar.

Ett attraktivt Kalmar anses få en positiv inverkan genom att ett kulturcentrum byggs.

Detta kommer gynna staden som både besöksmål och infyttningsort. Det kommer

även att skapa en starkare identitet för kommunen.

Social och kulturell hållbarhet kommer få en positiv utveckling i och med att det

skapas en mötesplats som är tillgänglig för alla människor. En värdefull utveckling

kring jämställdhet och mångfald finns det likaså stor möjlighet för.

Ekologisk hållbarhet skulle gynnas genom att kommunen använder ett byggande som

är hållbart och smart energianvändning(Samuelsson u.å. s. 6).

En av anledningarna till att projektet startades var på grund av att stadsbiblioteket, byteatern

och kulturskolan behöver nya lokaler att vistas i. Då ville kommunen undersöka om det skulle

vara möjligt att sammanföra alla verksamheter i samma lokal i form av ett kulturcentrum

(Kindqvist 2013, s. 3). Det nya kulturcentrumet skulle i så fall innehålla:

Stadsbiblioteket

Kulturskolan

Öppna förskolan Måsen

Länsteatern – Byteatern

Café/Restaurang

Länskulturkonsulenter inom film, teater, dans (Kindqvist 2013, s. 3).

19

5 Analys

Något av den tydligaste problametiken angående kulturell hållbar utveckling är att forskare

inte är eniga om vad begreppet betyder. Forskning inom kulturell hållbarhet har inte heller

getts någon offentlig satsning, vilket kan vara en följd av att begreppet inte har en klar

innebörd. Detta kan då leda till att begreppet inte får så stor plats i en kommuns

stadsplanering och att huvudfokus ligger i de dimensionerna av hållbar utveckling som visats

ha en inverkan på en kommuns utveckling. From (2011, s. 29) påpekar att det är många

internationella forskare som anmärker på bristen av förklarandet av begreppet kulturell

hållbarhet. Därför blir det även svårt att besvara hur kulturell hållbarhet gynnar hållbar

utveckling. Därför har i arbetet försöks förklaras vad kulturell hållbarhet kan innebära för att

ha en möjlighet att undersöka om den integreras i stadsplaneringen för Kalmar kommun.

De områden inom hållbarhetsutvecklingen som har haft störst utveckling till det positiva är de

som på ett eller annat sätt inkluderar frågor som rör miljöekonomi eller energi- och

miljöfrågor. Och det är även frågor som rör detta som det finns mest forskning inom. (From

2011, s. 16). Detta speglar sig även i Kalmar kommuns översiktsplaner då jag tydligt kan se

att fokus ligger på miljö och ekonomisk tillväxt vilket innefattar ekologisk och ekonomisk

hållbarhet.

Soini och Birkeland (2014, s. 213) menar att det idag fortfarande råder stora diskussioner

angående om man ska beakta den kulturella hållbarheten som den fjärde grundpelaren i

hållbar utveckling. Kultur och kulturarv är två av de begrepp som ofta används för att förklara

vad kulturell hållbarhet innebär. Enligt regeringens uppskattning så är kultur en del av de

mänskliga rättigheterna och ska finnas till för alla individer och de lägger även tonvikt på att

människor ska behandlas lika. En av de viktigaste utmaningarna och svårigheterna inom

kulturarbete är att inom planerings- och beslutsammanhang ta vara på olika kulturvärden.

Inom stadsplanering kan kulturarvet ses som en resurs istället för en belastning då det ska ses

som en bra startpunkt för utveckling och nyskapande av staden. Användandet och bevarandet

av kulturarvet anses vara ett måste för att en stad ska kunna uppnå hållbar utveckling (Persson

& Sommestrand 2003, s. 83-84). Människors känsla av samhörighet, identitetsskapande,

människors rätt att själva bruka kultur och konst kan ses som en del av kulturell hållbarhet

(From 2011, s. 29).

20

Sociokulturell hållbarhet som begrepp är något som förekommer oftare än kulturell

hållbarhet. Kanske är det därför kulturell hållbarhet inte uppmärksammas? Ett annat förslag

till varför den kanske inte uppmärksammas kan vara den som Westman och Tunón (2010, s.

99) föreslår nämligen att den kulturella hållbarheten inte får så mycket uppmärksamhet på

grund av att den inbegriper den sociala hållbarheten.

Som Westman och Tunón (2010, s. 100) påpekar så utgör kulturarvet en stor del av kulturell

hållbarhet och anser därför att identifiering av kulturarv är viktigt. Kulturmiljön har en stor

inverkan på den kulturella hållbarheten och hur den påverkar människorna i staden men även

vad andra människor skapar sig för föreställning av staden eller platsen. För just

stadsplanerare är det viktigt att försöka få en förståelse av hur kulturell identitet skapas och

hur historians betydelse i stadslandskapet påverkar denna (From 2011, s. 30).

Teorin om den hållbara staden handlar idag fortfarande i stort sett om social, ekonomisk och

ekologisk hållbarhet vilket kan komma att leda till att det är främst dessa faktorer den

kommunala planeringen tar hänsyn till. Det är via regeringens politik och riksdagens

inramningar som målen för hållbar utveckling sätts och där framgår det ingen tydlig bild av

att den kulturella hållbarheten behöver inkluderas (Persson & Sommestrand 2003, s. 22). Om

regeringen och deras mål hade inkluderat den kulturella hållbarheten hade möjligtvis även

kommunerna gjort det, men det är bara ett spekulerande och hade behövt mer forsknings kring

för att kunna uttala sig om.

Kulturell hållbarhet är något som inkluderas i Kalmar kommuns översiktsplaner men det är

inte där huvudfokus ligger. Det skrivs desto mer om ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Det

som skrivs om kulturell hållbarhet är framförallt det som rör kulturarv och kulturmiljöer och

hur kommunen ska utveckla och bevara dessa. Det är även svårt att undersöka exakt vad

kulturell hållbarhet betyder eftersom att de inte använder det begreppet särskilt ofta utan

istället använder ord som kultur, kulturarv, kulturmiljöer och sociokulturell.

Kalmar kommun anser att ett stort kulturliv är en avgörande faktor för att människor av alla

åldrar ska ha ett bra välbefinnande och känna trevnad i staden. Kulturlivet bidrar även med att

näringslivet blir bättre och fler människor får chansen att utvecklas. Kulturen och kulturell

infrastruktur bidrar till ett kreativt samhälle viken är en viktig förutsättning för en stad som

Kalmar som universitetsstad och är därför viktig att satsa på enligt kommunen (Larsdotter

2012, s. 29). Teorin om den kreativa staden är en ny teori som fortfarande befinner sig i ett

utvecklingsstadium (Borén 2013, s. 76-77). Teorin om att skapa en stad som är kreativ, med

21

hjälp av kreativa människor som bidrar till att staden också blir attraktiv, är något som har en

stark koppling till hur Kalmar kommun jobbar med just kulturlivet. Olika typer av evenemang

och kultur bidrar till stadens identitet vilket leder till att staden blir unik då det bara kan

upplevas i Kalmar och då ökar stadens attraktivitet (Milton & Bjerndell 2011, s. 35). Detta i

förhållande till kulturell hållbarhet är väsentligt på grund av att en del av kulturell hållbarhet

innefattar att värna om kulturen och skapa en attraktiv stad.

En av Kalmars stora satsningar för kulturen är att skapa ett kulturcentrum i Tullslätten som

ska fungera som en mötesplats för individer i alla åldrar. Mötesplatser anses som påpekat

tidigare vara en viktig roll för att uppnå just den sociokulturella hållbarheten då det är

essentiellt för invånarna i kommunen. Lindberg och Grönwall (2010, s. 5) beskriver vidare att

den sociokulturella dimensionen medför att alla individer har rätt till ett liv som är tryggt och

samhörighet vilket ett kulturcentrum kan bidra med. Kalmar kommun menar att den kultur

som är den viktigaste för staden är den som lockar ut människor. På så sätt skulle ett

kulturcentrum bidra till att människor tar sig ut, är kreativa och på så sätt skapar en stad med

hög attraktivitet som bidrar till att människor vill flytta hit, vilket har en stark koppling till

teorin om den kreativa staden men även kulturell hållbarhet. Men till skillnad från teorin om

den kreativa staden så menar kommunen att det ska bidra till att människor med varierande

livsstilar skulle vilja flytta hit. Att kultur och kreativitet i staden skulle bidra till sociala

skillnader är inget som Kalmar kommun uttalar sig om i sina dokument även om teorin

angående den kreativa staden föreslår att det kan vara en följd (Borén 2013, s. 76-77).

22

6 Slutsats

Denna uppsats har ägnats kulturell hållbarhet i syfte att undersöka om och i så fall hur Kalmar

kommun tar hänsyn till och planerar för kulturell hållbarhet i stadsmiljön. Utifrån syftet

utformades tre frågeställningar som skulle besvaras för att uppnå syftet med studien. Dessa

listas nedan tillsammans med sammanfattningar av de svar på frågeställningarna som arbetet

givit.

Vad innebär kulturell hållbarhet för Kalmar kommun?

Kulturell hållbarhet är ett begrepp som kan innebära en hel del olika saker beroende på

vem man frågar och kan ibland räknas till sociokulturell hållbarhet. Sociokulturell

hållbarhet innebär att alla individer har rätt till ett liv som är tryggt, präglat av god

hälsa, samhörighet och chansen att själva påverka utvecklingen. Kulturarvet utgör en

stor del kulturell hållbarhet och i och med det är både identifiering av kulturarv viktigt

med likaså dess bevarande. Människors känsla av samhörighet, identitetsskapande,

människors rätt att själva bruka kultur och konst kan ses som en del av kulturell

hållbarhet. Ett nyckelord och ett av de största sambanden till kulturell hållbarhet är

just kulturen. Men även kulturen är ett komplext begrepp som har dess olika innebörd

och förklaring. En bred förklaring av begreppet innefattar att det är de som

sammanjämkar oss människor. Andra faktorer som kan definiera och påverka kulturell

hållbarhet innebär är skapandet av mötesplatser och kulturmiljön. Enligt Kalmar

kommun innebär kulturell hållbarhet att människor lever ett bra liv och att folkhälsan

är god. Detta uppnår staden genom att det ska finnas fritids- och kulturaktiviteter för

olika grupper i samhället och för människor i alla åldrar. Men även genom tillgång till

parker, grönska och varierande boende. Det är viktigt för kommunen att staden

erbjuder aktiviteter för både möten, rörelse och vila för att alla våra sinnesorgan ska

stimuleras.

Planerar Kalmar kommun för kulturell hållbarhet i stadsmiljön?

Det som framgår i studien är att Kalmar kommun planerar för kulturell hållbarhet.

Men det som framgår ännu tydligare är att kulturell hållbarhet inte uppmärksammas

23

lika mycket i de olika översiktsplanerna som de andra dimensionerna av hållbara

utveckling.

Hur planerar Kalmar kommun för kulturell hållbarhet?

Resultatet visar att de två överliggande teman som Kalmar kommun arbetar med för

att uppnå en kulturell hållbarhet är bevarande och utveckling av kulturmiljö och

kulturliv för en ökad attraktivitet. Dessa två teman bidrar till kulturell hållbarhet på det

viset att Kalmar kommun utvecklar och bevarar den unika kulturmiljön i staden vilket

gynnar kulturell hållbarhet och planerar för ett ökat kulturliv som ska skapa

attraktivitet för staden vilket också gynnar kulturell hållbarhet.

En slutsats som kan dras av studien är att det generellt sätt behövs mer forskning om vad

kulturell hållbarhet är samt varför den inte alltid inkluderas i definitionen av vad hållbar

utveckling är. På så sätt hade det varit enklare att undersöka om och i så fall hur den

inkluderas i stadsplaneringsprocessen, även om det tydligt framgick att Kalmar kommun inte

inräknar kulturell hållbarhet lika mycket som ekonomisk och ekologisk hållbarhet i sina

översiktsplaner.

24

7 Sammanfattning

Hållbar utveckling är en stor diskussion i dagens samhälle. Att samhället och jorden vi lever

på ska utvecklas och planeras på ett sätt som är hållbart är ett intresse för flertal kommuner i

Sverige och runt om i världen idag. Hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som

tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillfredsställa sina behov. begreppsförklaringen av hållbar utveckling slog igenom

internationellt 1982 genom Bruntlandskommissionen. Hållbar utveckling och dess tre

dimensioner fick sin förklaring 1992 i samband med FN-mötet i Rio de Janeiro. Dessa tre

dimensioner var social, ekonomisk, och ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning

anmärker på frånvaron av kulturell hållbarhet i nutidens begreppsförklaring av den hållbara

utvecklingen som vanligtvis definieras som ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur Kalmar kommun tar hänsyn till

och planerar för kulturell hållbarhet i stadsmiljön. Till hjälp för att uppfylla syftet utformades

tre frågor vilka var följande:

Vad innebär kulturell hållbarhet för Kalmar kommun?

Planerar Kalmar kommun för kulturell hållbarhet i stadsmiljön?

Hur planerar Kalmar kommun för kulturell hållbarhet?

Eftersom att undersökning innebär att få förståelse för kulturell hållbarhet samt om och i så

fall hur stadsplaneringen tar hänsyn till kulturell hållbarhet används en kvalitativ metod.

Forskningsdesignen för studien är en fallstudie som bygger på att göra en studie som är

detaljrik och bygger på ett fall vilket är Kalmar. När det kommer till urval så användes ett

målstyrt urval när det kommer till vilka dokument som inkluderades och analyserades. Ett

målstyrt urval bygger på att de dokument som väljs gör det utefter vilka som är mest lämpliga

för de frågor som jag utformat för min undersökning. De teman som jag valt att undersöka i

mina dokument är kultur, kulturell hållbarhet eller socio-kulturell hållbarhet. Sociokulturell

hållbarhet har valts som tema på grund av att Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas &

Arkitekturmuseet redogör för den sociokulturella hållbarheten som nödvändig för hållbar

stadsutveckling och att dimensionen måste beaktas och att social och kulturell hållbarhet

ibland befinner sig i ett dimmoln med varandra där gränserna inte alltid är tydliga. De

dokument som har analyserats är en översiktsplan som heter Översiktsplan för Kalmar

kommun från 2012 och en fördjupad översiktsplan som heter Fördjupad översiktsplan för

25

Kvarnholmen med omgivande vattenrum från 2011. Sedan redogör jag för en detaljplan som

heter Beställning av detaljplan för Abborren 1, Malmen 2:1, Malmen 2.11 m.fl. från 2013

angående ett pågående projekt i Kalmar som innebär att skapa ett kulturcentrum.

Idag råder det stora diskussioner angående om man ska beakta den kulturella hållbarheten den

fjärde grundpelaren i hållbar utveckling. Somliga forskare menar att det är den kulturella

hållbarheten som binder samman de andra tre dimensionerna av hållbarhetsbegreppet.

Forskning inom kulturell hållbarhet har inte getts någon offentlig satsning vilket kan vara en

följd av att begreppet inte har en klar innebörd. Människors känsla av samhörighet,

identitetsskapande, människors rätt att själva bruka kultur och konst kan ses som en del av

den kulturella hållbarheten. Ett nyckelord och ett av de största sambanden till den kulturella

hållbarheten är just kulturen.

Det som framgår i studien är att Kalmar kommun planerar för kulturell hållbarhet. Men det

som framgår ännu tydligare är att kulturell hållbarhet inte uppmärksammas lika mycket i de

olika översiktsplanerna som de andra dimensionerna av hållbara utveckling. Detta kan då leda

till att begreppet inte får så stor plats i en kommuns stadsplanering och att huvudfokus ligger i

de dimensionerna av hållbar utveckling som visats ha en inverkan på en kommuns tillväxt. De

två överliggande teman som Kalmar kommun arbetar med för att uppnå en kulturell hållbarhet

är bevarande och utveckling av kulturmiljön och kulturliv för en ökad attraktivitet. . Dessa två

teman bidrar till kulturell hållbarhet på det viset att Kalmar kommun utvecklar och bevarar

den unika kulturmiljön i staden vilket gynnar kulturell hållbarhet och planerar för ett ökat

kulturliv som ska skapa attraktivitet för staden.

En slutsats som kan dras av studien är att det generellt sätt behövs mer forskning om vad

kulturell hållbarhet är samt varför den inte alltid inkluderas i definitionen av vad hållbar

utveckling är. På så sätt hade det varit enklare att undersöka om och i så fall hur den

inkluderas i stadsplaneringsprocessen, även om det tydligt framgick att Kalmar kommun inte

inräknar kulturell hållbarhet lika mycket som ekonomisk och ekologisk hållbarhet i sina

översiktsplaner.

26

8 Referenslista

Abbas M, Hassana & Hyowon, Lee (2015). Toward the sustainable development of urban

areas: An overview of global trends in trials and policies. Land Use Policy 48.

Anastasia Stratigea, Chrysaida-Aliki Papadopoulou & Maria Panagiotopoulou (2015). Tools

and Technologies for Planning the Development of Smart Cities. Journal of Urban

Technology, 22:2.

Aronsson, Lars, Bjälesjö, Jonas & Johansson, Susanne (2007). Kulturell ekonomi – Skapandet

av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället. Malmö AB, Sweden 2013.

Bexell, Ulf (2013) Hälsa och Kultur Friskare, tryggare och rikare liv. Regionförbundet

Kalmar län.

Borén, Thomas (2013). Kreativitet, kultur och hållbarhet i strategisk planering. Geografiska

notiser Nr 2 Stockholm.

Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling. Regeringsuppdrag IJ2009/1746/I.

Karlskrona Dnr: 2011-4094/2009

Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas & Arkitekturmuseet (2011) Slutrapport av

regeringsuppdraget till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar

stadsutveckling (Ku2009/1620/KV).

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, 113 98 Stockholm

Daniels, Peter, Bradshaw, Michael, Shaw, Denis & Sidway, James (2012). An intruduction to

Human Geography. Pearson Education Limited. Edinburgh Gate.

From, Lena (2011). En forskningsöversikt. Hållbar stadsutveckling. Rapport 2:2011.

Stockholm: Formas.

Gren, Martin, Hallin, Per-Olof, Molina, Irene (red) (2000) Kulturens plats/Maktens rum.

Eslöv: Symposion.

Hsieh, Hsiu-Fang & Shannon, Sarah E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content

Analysis Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research,

London, Sage. Passim. (2005:15: 1277)

27

Johanssson, Sara (2012). Hållbar utveckling- vad innebär det? Rapport 2012:40

Jordbruksverket.

Kindqvist, Johanna(2013). Beställning av detaljplan för Abborren 1, Malmen 2:1, Malmen

2.11 m.fl. Uppdragsbeställning. Kalmar: Kalmar Kommun

Larsdotter, Eva-Lena (2012). Översiktsplan för Kalmar kommun. KS 2012/0567. Kalmar

kommun.

Lindberg, Gun & Grönwall, Ewa (2010) Hållbarhetsbokslut 2010. Västerviks kommun

Milton, Maria & Bjerndell, Åsa (2011). Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med

omgivande vattenrum. Kalmar: Kalmar kommun.

Nayak, Anoop & Alex, Jeffrey (2011) Geographical Thought: An introduction to Ideas in

Human Geography. Harlow: Pearson Education.

Nilsson, Daniel, Olsson, Krister & Lindgren, Kristin (2013). Hållbar utveckling – Den

kulturella dimensionen. Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas, Arkitekturmuseet.

Olsson, Krister & Berglund, Elin (2012). Medborgare, kulturmiljö och planering.

Riksantikvarieämbetet Stockholm.

Persson, Göran & Sommestrand, Lena (2003) En svensk strategi för hållbar utveckling –

ekonomisk, social och miljömässig. Regeringens Skrivelse 04:129. Regeringskansliet

Stockholm.

Samuelsson, Björn (u.å.). Samlat Kulturcentrum vid Tullslätten, Kalmar -Underlag för

fortsatt process. Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun.

Soini, Katriina & Birkeland, Inger (2014). Exploring the scientific discourse on cultural

sustainability. Geoforum 51 (2014) 213–223

UN-Habitat (2010) A message for World Habitat Day

WCED. World Commission on Environment and Development. (1987). Our Common Future.

Oxford: Oxford University Press.

Westman, Anna & Tunón, Håkan (2010). Kulturarv och hållbar utveckling.

Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 59 Stockholm.

28

Wide, Jessika & Hudson, Christine(2007) Den jämställda staden? Om jämställdhet och

delaktighet i stadsplaneringen. Umeå kommun