kursintroduktion usd600
TRANSCRIPT
![Page 1: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/1.jpg)
![Page 2: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/2.jpg)
Dagens ordning: 2016-02-0508.30-09.30 Kursintroduktion: Om högskolepedagogik, Deltagarpresentationer, Kursen i DisCo, och era frågor09.30-09.45 Kaffepaus09.45‐10.45 Inledande föreläsning: Digitala verktyg i undervisningen10.45-11.30 Gruppdiskussionerca. 11.30 Återsamling11.45 Till nästa gång12.00 Avslut
![Page 3: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/3.jpg)
”En lärare arbetar liksom en läkare med levande människor. ’Läkekonst’ säger vi fortfarande utan att det låter konstigt. Vi borde också tala om lärarens konst. Läraren måste liksom läkaren besitta adekvata kunskaper. Men den viktigaste egenskapen hos honom eller henne är att väcka hungern efter just dessa kunskaper hos andra. Däri ligger konsten” (Sven-Eric Liedman, 2011, s.22).
![Page 4: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/4.jpg)
övergripande mål att all undervisande personal ska visa kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan inom sitt ämnesområde och för att medverka i högskoleutbildningens utveckling.
Högskolepedagogisk utbildning
![Page 5: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/5.jpg)
Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik• omfattar sammanlagt minst 10 veckors heltidsstudier
(15hp),• erbjuder den grundläggande pedagogiska skicklighet
som krävs för anställning som lärare i högskolan,• avser att främja såväl undervisningsskickligheten som
den pedagogiska skickligheten genom aktuella högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper samt reflektioner över det egna förhållningssättet till undervisning inom högre utbildning.
Utbildningens omfattning och syfte:
![Page 6: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/6.jpg)
jdjdj
Pedagogik
Högskole-pedagogik
Ämnes-didaktik
Högre utbildning
![Page 7: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/7.jpg)
Högskolelärarens yrkeskunnande
Undervisnings-skicklighet
Pedagogisk skicklighetRetorikPresentationsteknik
![Page 8: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/8.jpg)
… ställer didaktiska frågor om sin undervisning:• Vad?• Hur?• Varför?• Var?• med & för Vilka?
Forskande lärare…
![Page 9: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/9.jpg)
HögskolepedagogikLärandeteorier, Undervisningsformer, Pedagogiska Metoder, Presentationsteknik, Muntlig & Skriftlig Framställan, Normkritisk Pedagogik, Genus, Likabehandling, Jämställdhet, Studentdeltagande & Inflytande, Kursutveckling, Kvalitetssäkring, Plagiat, Etik, Högskoleförordning & Juridik, Examination, Formativ & Summativ Bedömning, Kursvärdering, Återkoppling, Studentdrivna aktiviteter, IT i undervisningen, och mycket mer…
![Page 10: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/10.jpg)
Kort deltagarpresentationVem är du? • Namn• Institutionstillhörighet/avdelning• Akademisk bakgrund• Undervisar i kurser som ….?
![Page 11: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/11.jpg)
Dagens ordning: 2016-02-0508.30-09.30 Kursintroduktion: Om högskolepedagogik, Deltagarpresentationer, Kursen i DisCo, och era frågor09.30-09.45 Kaffepaus09.45‐10.45 Inledande föreläsning: Digitala verktyg i undervisningen10.45-11.30 Gruppdiskussionerca. 11.30 Återsamling11.45 Till nästa gång12.00 Avslut
![Page 12: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/12.jpg)
Undervisning med stöd av digitala verktyg• 7.5 hp / 15 hp (avancerad nivå)• Campusträff en fredag f.m./månaden + DisCo• Teori – Praktik – Reflektion – Förstå – Undervisa • Träningsarena med didaktiska utmaningar!• Bygga kollegiala nätverk!
Kursen
![Page 13: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/13.jpg)
• ”Säg var jag ska trycka så gör jag det!”
Inte alls!
![Page 14: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/14.jpg)
Vi gör ett studiebesök!!
DiSCo: Lärplattformen
![Page 15: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/15.jpg)
• vid kursträffarna• i DisCo• via E-post
Ställ era frågor!
![Page 16: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/16.jpg)
Att lära sig använda
Digitala verktyg i undervisningenUrban CarlénHögskolan Väst2016-02-05
Inledande föreläsning:
![Page 17: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/17.jpg)
”Teorier om lärande får sin kraft inte enbart genom att de förklarar sådant som existerar. I själva verket fyller de en viktig funktion genom att de bidrar med en bild eller en metafor för vad som vi skall uppfatta som centralt och viktigt” (Säljö, 2000, s.54).
![Page 18: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/18.jpg)
![Page 19: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/19.jpg)
![Page 20: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/20.jpg)
Vi lär oss tillsammans genom att kommunicera!
Jag lär mig själv genom att tänka själv!
Epistemologi - läran om kunskap (kunskapsteori), dvs. vad är kunskap och vad kan vi ha kunskap om?
![Page 21: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/21.jpg)
Jag är en del av denna värld och kan bidra till utveckling
![Page 22: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/22.jpg)
Jag är ser på världen utan att kunna påverka
![Page 23: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/23.jpg)
… handlar om uppfattningen att samhällsutvecklingen ytterst är styrd av förändringar i samhällets materiella strukturer, dvs. teknologier driver utvecklingen av sociala mönster och kulturella värden, inte människorna själva. Thorstein Veblen f.1857/d.1929, am. sociolog/ekonom
Hur talar vi om samtida verktyg?Hur väljer vi att se på andras teknikanvändning?
Teknikdeterminism…
![Page 24: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/24.jpg)
• FAKTA: veta att/veta vad • FÖRSTÅELSE: veta varför• FÄRDIGHET: veta hur• FÖRTROGENHET: veta när• … är förmågans byggstenar!
FYRA STYCKEN F OM FÖRMÅGA
C AR L GR E N , I N GR I D ( 2 0 11 ) . K UN N A N D E – K U N S K A P – KU N N I G H E T. I L I N D S T R Ö M, L I N D B E R G & P E T T E R S S O N ( R E D . ) . PE D A G O GI SK B E D ÖM N I N G : AT T D O K U ME N T E R A , B E DÖ M A O C H U T V E C K L A K UN S KA P ( S . 4 3 - 5 8 ) . S TO CK H OL M: S TO C K H OL MS UN I V ER S I T E T S F Ö R L A G .
![Page 25: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/25.jpg)
Att veta något om något innebär en kvantitativ dimension dvs. mätbar teoretiska kunskaper om:• data & information• regler• stoff• sakförhållanden• sanningar
Vad för faktakunskaper har studenten om innehållet i kursen?
FAKTAKUNSKAPER: KUNSKAPER OM
![Page 26: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/26.jpg)
• innebär en kvalitativ dimension som knutet till tänkandet som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett problem, med inslag av känslor
• tolkning• studenten kan utföra och handla, men även redogöra, beskriva
eller diskutera utifrån gjorda reflektioner och insikter• att uppfatta betydelsen i en innebörd handlar om att
användare tillägnar sig begrepp och strukturer inom ett kunskapsområde.
•Vilken förståelse ska studenten ha om innehållet i kursen?
FÖRSTÅELSE (AV):
![Page 27: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/27.jpg)
• handlar om att veta hur något kan göras och utföras mot ett bestämt mål,
• färdighetskunskap innebär ett utövande antingen: teoretiskt (kunskaper om) praktiskt (kunskaper i)
• består av en praktisk dimension och uttrycks i ”kunskap i handling” (hantverksmässigt/motoriskt),
• innebär att studenten kan resonera, dra vissa slutsatser och se helheter och sammanhang, och
• svarar på frågan ”hur” något sker i relation till fakta och förståelse.•Vad ska studenten kunna visa i handling om innehållet i kursen?
FÄRDIGHET (I ATT):
![Page 28: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/28.jpg)
Innebär en vanemässig (teoretisk och praktisk) förståelse genom• omdöme, • duglighet, • kunnande, • kompetens, • kapacitet.
Förtrogenhet utvecklas genom associationer och minnen av tidigare upplevda situationer och är starkt sammanhangs-beroende
Hur skapar studenten förtrogenhet om innehållet i kursen?
FÖRTROGENHET (VETA NÄR)
![Page 29: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/29.jpg)
• innefattar samtliga fyra kunskapsformerna, genom att svara på frågan ”varför”
• bygger på material, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller andras uttalanden som används som stöd i utövandet av kunskapen eller specifika verktyg.
Varför ska studenten ha förmågan att använda innehållet i kursen?
FÖRMÅGA (ATT):
![Page 30: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/30.jpg)
FaktaVeta att/Veta Vad
Information/Data/Sanning
FärdighetVeta hur
Utövande
FörståelseVeta varför
Tolkning
FörtrogenhetVeta när
Vana
Förmåga
![Page 31: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/31.jpg)
DATORNS ROLL I UNDERVISNINGEN
TEORIER OM LÄRANDE
LÄRANDET I PRAKTIKEN MODELLER FÖR INSTRUKTION
FORSKNINGSOMRÅDE
CAI – Computer Assisted Instruction>1960<
BehaviorismMänniskans yttre beteende
Enkel överföringBit på Bit ger HelhetDatorn ska effektivisera processen hos individenRätt eller Fel - Fakta
Programmerad instruktion genom drill-och övningsprogram.Lika för alla!
Effekter av instruktionen
ITS –Intelligent Tutoring Systems>1970<
Kognitiv teoriMänniskans tänkande, hjärnan som processorSystemteori - AI
Systematisk överföring.Datorn ersätter lärare? människan inhämtar, lagrar, behandlar och söker information i minnet.
Helhet från början och avgränsar sedan utifrån gjorda val i programmetIndividuellt anpassad Interaktivitet
Kompetensen hos själva ’instruktionen’.Hur förstås gränssnittet?
Logo-as-Latin >1980< KonstruktivismMänniskan konstruerar kunskap
Individuell konstruktionLogo, ett skapat av Seymour Papert.
Den lärande ska på egen hand utforska och upptäcka.Programmeringsspråk
Hur den egna aktiviteten och utforskandet av tekniken blir det som lärs
CSCL – Computer Supported Collaborative Learning >1990<
Lärande genom deltagande i sociala praktiker. Livslångt lärande
Meningsskapande, kunskapsdelning,KommunikationSamlärande i gemenskaper
Gemenskap & Nätverk”Common ground” Språk, Kultur & Verktyg
Hur deltar människor med stöd av kollaborativa redskap?
![Page 32: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/32.jpg)
… vid introduktion av teknologier i undervisningen:• Fas 1: Upprymdhet• Fas 2: Vetenskaplig trovärdighet• Fas 3: Besvikelse• Fas 4: Lärar-bakslag(Cuban, 1986).
Cubans fyra faser:
![Page 33: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/33.jpg)
• digital didaktik kompetens: när, vad, varför, hur IT används som pedagogiskt och metodiskt stöd för lärandet,
• digital teknisk kompetens: förmågan och förtrogenhet med att använda IT i undervisningen, och
• digital teoretisk kompetens: forskningsbaserade kunskaper om IT & lärande, samt förståelse för hur olika förhållningssätt styr hur verktygen används.
Digital kompetens
Käck, A. & Männikkö Barbutiu, S. (red.) (2015). Digital kompetens i lärarutbildningen. Lund: Studentlitteratur.
![Page 34: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/34.jpg)
1. Utifrån Koschmanns fyra paradigm (CAI, ITS, Logo-as-Latin och CSCL), vad skulle ni säga karaktäriserar undervisningen med digitala verktyg idag?
2. Vad avgör om du väljer att använda digitala verktyg i undervisningen?
3. Utifrån din egen digitala kompetens, vilka verktyg/plattformar använder du i din undervisning, om Ja = varför?
4. Hur vill du beskriva din digitala kompetens?
Diskutera i Basgrupper:
![Page 35: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/35.jpg)
• Kostnadsfritt webbaserat röstningsprogram utan inloggning• Samtliga deltagares åsikter synliggörs genom fördelning i svar• Enkel frågekonstruktion• Dolda svar minskar insyn i kompisens åsiktsröstning• Didaktiska strategier:
o Handuppräckning: Hur många har….o Omröstning: Vad tycker deltagarna om innehållet?o Vägval: Vad har deltagarna förstått av innehållet?o Feedback: Vad anser deltagarna om undervisningsmoment?o Dina förslag….
VOTO: digitalt responsverktyg
![Page 36: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/36.jpg)
mentometer.sesocrative.cominfuselearning.comkahoot.comGoogleformulär
Ovanstående responsverktyg kan vara mer användbara genom Fritextsvar, men innebär samtidigt att vissa kräver någon form av betalning.
Andra digitala responsverktyg:
![Page 37: Kursintroduktion USD600](https://reader036.vdocuments.net/reader036/viewer/2022070512/588b25fa1a28abed688b59a7/html5/thumbnails/37.jpg)
• Carlgren, Ingrid (2011). Kunnande – kunskap – kunnighet. I Lindström, Lindberg & Pettersson (red.). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s.43-58). Stockholm: Stockholms Universitetsförlag.
• Cuban, L. (1986). Teachers as machines: The classroom use of technology since 1920. New York: Teachers College Press.
• Koschmann, T. (1996). Paradigm shifts and instructional technology: an introduction. In. T. Koschmann (ed.). CSCL: theory and practice of an emerging paradigm. (pp. 1-23). Mahwah, NJ: Erlbaum.
• Kuhn, T. (1972). The structure of scientific revolutions (2nd Ed.). Chicago: Chicago University.
• Käck, A. & Männikkö Barbutiu, S. (red.) (2015). Digital kompetens i lärarutbildningen.
Lund: Studentlitteratur. • Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. • Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Referenser: