1

Kvalitetsredovisning

Barn och utbildning

2013

Robertsfors Kommun 2006-2008

2

Inledning

I skollagen, som trädde ikraft 1 juli 2011, finns ett krav på att ett systematiskt kvalitetsarbete

ska bedrivas i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Varje huvudman, rektor och förskolechef har

ansvaret för att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i

förhållande till de nationella målen. Målen finns i skollagen och i de olika läroplanerna samt som

ämnesspecifika mål i kursplaner och ämnesplaner. De finns angivna dels för verksamheten, dels för

barns och elevers lärande och utveckling. Det finns också krav på att kvalitetsarbetet ska

dokumenteras.

Enligt skollagen ska lärare, förskollärare, annan personal och elever medverka i kvalitetsarbetet på

enhetsnivå. Barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges

möjlighet att delta i arbetet.

Denna kvalitetsredovisning omfattar Robertsfors kommuns verksamheter inom områdena förskola,

fritidshem, grundskola, integrerad särskola inom grundskolan, gymnasieskolan, integrerad särskola

inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, särvux samt SFI.

Kvalitetsredovisningsarbete är genomfört på alla lokala enheter inom förskola, fritidshem,

grundskola samt gymnasieskola och sammanställd av rektor för varje rektorsområde. För mer

detaljerad information hänvisar vi till respektive enhets kvalitetsredovisning.

Underlag för denna kvalitetsredovisning är:

Varje rektorsområdes kvalitetsredovisning

Nämndens/utskottets protokoll från 2012/2013

Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning

Statistik från www.skolverket.se

3

1. Organisation

Barn- och utbildningsutskottets ansvarsområde är förskoleverksamhet, fritidsverksamhet,

grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, SFI och vuxenutbildning.

Rektorsorganisationen gjordes om under läsåret och rektorsområdena såg under vårterminen ut

enligt följande:

gymnasieskola, gymnasiesärskola, SFI och vuxenutbildning

grundskola 7-9 (Tundal), grundskola F-3 (Åkullsjön)

grundskola 4-6 (Tundal), grundskola F-6 och fritids (Djäkneboda och Bygdeå)

grundskola F-3 och fritids (Tundal), grundskola F-6 och fritids (Nyby) och grundsärskola

förskoleverksamhet i södra kommundelarna och dagbarnvårdarna

förskoleverksamhet i norra och centrala delarna.

Även kommunens biblioteksverksamhet och musikskolan finns under barn- och utbildningsutskottets

ansvar.

Under 2006 startade Robertsfors kommun en familjecentral i samarbete mellan barn- och

utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och landstinget. Barn- och utbildningsförvaltningen

ansvarar där för en förskolelärartjänst och för hyra av lokaler.

Elevvård är direkt underställd barn- och utbildningschef och bestod under året av två skolsköterskor

totalt 1,3 tjänst och två kuratorer på 1,5 tjänst. Skolläkare är knuten till barn- och

utbildningsförvaltningen. Psykolog anlitas på konsultbasis vid behov.

2. Förskoleverksamhet

Under 2013 förstärktes förskoleverksamheten genom att man utökade lokaler och hyrde en modul i

södra kommundelen. Under läsåret införde kommunen platsgaranti till förskolan, vilket innebär att

alla barn garanteras plats i förskolan inom fyra månader från ansökt plats.

Förskoleverksamheten består av nio enheter som fördelas på 17 avdelningar och ca 300 barn, vilket

ger ett snitt på 17,5 barn per avdelning. Varje avdelning har cirka tre anställda varav två förskollärare

och en barnskötare (heltider). Som komplement till förskolan finns annan pedagogisk verksamhet i

form av familjedagsverksamhet på tre ställen i kommunen, totalt nio personer arbetar på dessa. Det

4

fanns cirka 70 tillsvidareanställda under innevarande period. Verksamheten har en god geografisk

spridning över kommunen.

Vi har något fler barn per avdelning än riket i genomsnitt men avdelningarna har färre barn per

årsarbetare, det vill säga lite högre personaltäthet, än riket i genomsnitt.

Resurser

Vad gäller kostnader så har Robertsfors något lägre kostnader per inskrivet barn än Västerbotten i

snitt.

5

Efter att under tre år haft lägre kostnadsnivå även jämfört med riket har vi under 2012 kommit upp

till nästan samma kostnadsnivå som riket.

Måluppfyllelse

Enligt Läroplan för förskolan - Lpfö 98 (rev 2010) ska förskolan aktivt och medvetet påverka och

stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar

och efterhand omfatta dem. Förskolorna i Robertsfors kommun använder Start och Stegvis och EQ

för att arbeta med normer och värden inom förskolan. Det handlar om metoder som lär barnen

bemötande och förmåga att sätta gränser för sig själv och andra.

Vidare har förskolan ett antal strävansmål som alla barn ska ges möjlighet att nå. Dessa handlar

bland annat om att utveckla den egna identiteten, tryggheten, nyfikenheten och lusten och förmågan

att leka och lära. Till detta kommer mål som handlar om utveckling av motorik, språk, matematik,

naturvetenskap och teknik. Allt detta är strävansmål som inte mäts eller betygssätts. Däremot ska

förskolans personal och ledning utveckla sin förmåga och metoder för att följa barns lärande och

utveckling och erbjuda utmaningar så att barnen får så bra pedagogisk verksamhet som möjligt.

Därför har utvecklingsarbetet inom förskolan handlat mycket om att förbättra kvalitetsarbetet och

den pedagogiska dokumentationen.

Föräldranärvaron är hög på föräldramöten som är en viktig del av samspelet mellan hem och

förskola. Kommunen planerar under hösten 2013 att införa SchoolSoft även i förskolan vilket

kommer att underlätta den dagliga kommunikationen mellan förskola och föräldrar. Förhoppningen

är dessutom att programmet kommer att öka föräldrarnas engagemang i den vardagliga

verksamheten genom att personalen enkelt kan kommunicera med föräldrar vad gäller aktiviteter på

6

förskolan. Under kommande terminer kommer ett arbete pågå med att få igång ett interaktivt

användande av SchoolSoft.

Förskolorna har börjat ett nytt arbete vad gäller likabehandling och alla enheter har upprättat en

användare hos Diskrimineringsombudsmannen, DO, där man skapar en för alla enheter egen, men

likartad likabehandlingsplan.

Sammanfattningsvis har kvalitetsarbetet bedrivits på enheterna så som följer:

Ett arbete med pedagogisk dokumentation på enhetsnivå med varje medarbetare har påbörjats och arbetet kommer att fortsätta under kommande året.

Kvalitetsarbetet har utvecklats så att man på avdelningarna ser det mer som ett kontinuerligt arbete än en årlig redovisning.

Nya rutiner har skapats kring samverkansarbetet med skolan för att förbättra samverkan mellan förskola och förskoleklass.

Administrativa stödsystemen har förbättrats. Bland annat genom att utveckla köhanteringen och genom att införa SchoolSoft i förskolan.

3. Grundskolan

Antal elever i grundskola 1

2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

Antal elever totalt, inkl f-klass. 683 696 720 728 739 761 821

Antal elever, förskoleklass 67 81 65 74 70 72 72

Lärartäthet2 (åk 1- 9) 10,0 10,1 9,8 9,4 10,6 9,1 9,7

Kommunal särskola 7 7 8 11 11 10 11

Grundskolor i kommunen

F-3 4-6 7-9

Djäkneboda skola X

Bygdeå skola X X

Nybyskolan X X

Åkullsjöns skola X

Tundalsskolan X X X

1 Mättid 15 oktober 2013

2 Antal lärare/100 elever

7

Elevers ansvar och inflytande

Redan från förskoleklass börjar arbetet med att eleverna ska känna sig delaktiga i beslut som fattas i

klassen och genom övningar tränas eleverna att säga sin åsikt i gruppen. I alla skolor finns ett elevråd

som träffas flera gånger per år och rektor deltar i de flesta möten.

Under året har ett beslut fattats om att ett matråd ska startas så att eleverna ska kunna vara

delaktiga vad gäller planering av skolmat och trivseln i matsalen.

Likabehandling

Enligt SKL:s undersökning Öppna jämförelser 2013, grundskolan känner sig elever i Robertsfors

tryggare än elever i snitt i riket (åk 5 och 8 tillfrågades). I skolorna finns trygghetsteam som kopplas

in vid svarare fall av trakasserier och kränkande behandling. Teamet har även arbetat aktivt med

likabehandlingsplanen och har fungerande rutiner för sitt elevvårdande arbete. Arbete för

likabehandling och en trygg skolmiljö fortsätter vara ett prioriterat område för läsåret 2013/2014.

Resultat

Under 2013 har vi sett en viss ökning av meritvärden för åk 9 från år 2012 som visade alarmerande

siffror och placerade oss på 280:e plats av 290 på SKLs rankning i Öppna jämförelser. Meritvärden

höjdes med nästan 20 meritpoäng från förra årets stora sänkning, men Robertsfors ligger fortfarande

lågt när man jämför med riket och länet (Skolverket).

8

Jämför man med övriga glesbygdskommuner kan man se att vi i år nådde samma nivå som

genomsnittet, glesbygdskommuner har dock genom åren legat ca 10 meritpoäng längre än riket och

länet i genomsnitt.

Man kan se en tydlig periodisering av meritvärdena. Resultaten har dalat ner var tredje år, 2006, 2009 och 2012. Anledningen till detta är inte tydlig, och uppföljning eller utvärdering behöver genomföras. Skolorna har börjat erbjuda läxläsning som leds av en pedagog. Man satsar även på att arbeta med

och implementera formativ undervisning. Eftersom många elever inte når målen i svenska krävs ökat

fokus på att träna skriftlig kommunikationsförmåga.

Robertsfors är med i SKLs satsning PISA 2015 som startade upp hösten 2012. Projektet handlar om

att förbättra styrning och ledning gällande matematik och här deltar politiker, förvaltningsledning,

rektorer och lärare. Projektet är treårigt och ska resultera i att vi halverar andelen på lägsta

resultatnivå och ökar andelen på högsta resultatnivå för Sverige i PISA-undersökningen 2015 och att

Sverige ska vara bland de 10 bästa OECD-länderna.

9

Överensstämmelse mellan nationella provresultat och slutbetyg för åk 9 är relativt god. I matematik noteras en skillnad mellan de högsta respektive lägsta betygen på nationella proven. Detta kan förklaras dels med att eleverna med F-resultat på provet har hämtat in kunskaperna efter provtillfället, och dels med att det i provbetyget vägs samman olika delar och ett lågt resultat på en del kompenseras med en annan medan det i betygsättningen krävs att alla kunskapskrav för ett betyg är uppfyllt för att det betyget ska sättas.

Svenska

Engelska Matematik

Provbetyg Slutbetyg Provbetyg Slutbetyg Provbetyg Slutbetyg

A 2 st 4 st A 7 st 6 st A 9 st 5 st

B 10 8 B 11 11 B 6 7

C 15 17 C 21 15 C 11 15

D 15 10 D 12 14 D 13 15

E 13 16 E 3 8 E 13 14

F 4 3 F 6 6 F 7 4

Totalt 61 st 58 st Totalt 60 st 61 st Totalt 59 st 61 st

Om man jämför pojkarnas och flickornas meritvärde för avgångselever är det tydligt att under de

senaste tio åren har flickor presterat bättre än pojkar. Skillnaden var störst år 2004 då flickor hade 40

poäng högre meritvärde än pojkar. Även under 2012, som var bottennoteringen för samtliga elever i

kommunen, var skillnaden mellan pojkar och flickor nästan 40 poäng. I årets resultat har dock

skillnaden minskat till cirka 15 poäng, och man ser en höjning av pojkarnas meritvärde som gått upp

från 170 till nästan 200 poäng. (Siris)

10

Även på riksnivå (se streckade linjer) presterar flickor bättre, och pojkar har legat cirka 20 poäng

lägre än flickor under hela perioden (Siris).

Man har bara börjat undersöka vad skillnader mellan flickors och pojkars skolprestationer beror på.

Från Öppna jämförelser 2013, grundskolan (SKL): ”Det finns olika förklaringar och teorier om

könsskillnader i studieresultat. En förklaring till flickornas bättre resultat kan vara att de lägger ned

mer tid, arbete och engagemang i skolarbetet. En annan omdiskuterad teori är att det finns en

11

”antipluggkultur” som är vanligare hos pojkar. Könsskillnader i skolprestationer kan också ha sin

grund i olika mognadsfaser. ”.

Här nedan finns en jämförelse mellan Robertsfors och riket vad gäller provresultaten i nationella

prov för svenska, matematik och engelska de senaste fem åren, för åk 9.

Svenska

Totalt Flickor Pojkar

Matematik

Totalt Flickor Pojkar

12

Engelska

Totalt Flickor Pojkar

Resultaten i Robertfors följer i stort resultaten i riket. I matematik kan man se en skillnad under 2012,

då resultaten skiljer sig från rikets vad gäller godkänt och väl godkänt. När man ser på engelskan har

vi haft fler med resultat mycket väl godkänt i jämförelse med riket. Men det handlar om så få

individer att det inte behöver vara signifikant.

Provresultat för årskurs tre visar att större andel elever i Robertsfors har nått kravnivån i matematik

och svenska än eleverna i riket i genomsnitt.

13

Under 2013 hade årskurs sex något lägre genomsnittliga betygspoäng i engelska, matematik och

svenska än resten av länet. Störst var skillnaden i svenska.

-

Resurser

Kostnaden för grundkolan har under 2012 varit 100 200 kr/elev, vilket är mer genomsnittet både i

riket och i länet (Siris).

14

Robertsfors kommun har fler grundskolelärare med pedagogisk högskoleexamen än genomsnittet i

länet respektive i riket.

Under 2012 hade Robertsfors färre elever/lärare än genomsnittet i länet och riket:

Robertsfors 10 elever/lärare

Västerbottens län 10,6

Riket totalt 12,1

15

4. Gymnasieskolan och Komvux

Under året beslöt kommunstyrelsen att stänga antagning till ungdomsgymnasiet från och med

hösten 2013 på grund av mycket lågt söktryck på våra utbildningar. Både SFI och komvux har dock

haft kurser med stigande elevantal och elevunderlaget på hela Jenningsskolan har sett ut enligt

följande:

– vård och omsorgscollege har haft 24 elever som läst utbildningen som kommunal

vuxenutbildning och 3 elever som läst gymnasieprogrammet

– den industritekniska utbildningen har haft 11 elever inom gymnasieutbildning och 7 elever

inom vuxenutbildning

– det naturvetenskapliga programmet hade 2 elever

– det specialutformade samhällsvetenskapliga programmet hade 5 elever

– språkintroduktion, SI, har ökat stadigt sedan starten i mars 2011 och hade vid

vårterminens slut 28 elever

– SFI har under året haft ett starkt ökande elevatal och har i nuläget ca 42 elever

– gy sär, sär vux: Vi har haft två elever inskrivna i gymnasiesärskolan och två elever inskrivna i

särskola för vuxna.

Läsåret 2012/2013 har fortsatt präglats av införandet och implementerande av Gy 2011 där förutom

nya kursplaner och mål också en ny betygsskala införts. Kursplaner och betyg skiljer sig åt från

tidigare år – mål har ersatts med centralt innehåll och betygskriterier med kunskapskrav. Vi har också

en ny läroplan, Lgy 11.

För att kunna säkerställa att alla pedagoger har den nödvändiga kunskapen att kunna genomföra

detta arbete och med utgångspunkt i Gy 11 och dess krav, där bedömningen ska vara ett verktyg för

ökad måluppfyllese, har det pedagogiska arbetet fokuserats på tre huvudspår:

Formativ bedömning

Matriser+ nya betygssystemet

Entreprenöriellt lärande

Skolan har mer eller mindre blivit specialiserad på två kategorier: elever med olika typer av

neuropsykiatriska handikapp samt elever med annan språklig härkomst. Båda dessa grupper ställer

pedagogerna inför stora utmaningar. För att kunna tillgodose dessa elevers behov har

återkommande utbildningar genomförts inom områdena:

Neuropsykiatriska funktionshinder

Elever med annan språklig och utbildningsbakgrund

För att ytterligare förbättra det pedagogiska arbetet har varje enskild pedagog askulterat/närvarat på

andra pedagogers lektioner. I diskussioner som följt har man fått tillfälle till att få nya idéer och också

få feedback på sina egna prestationer.

16

Under pedagogiska möten har samtliga lärare träffats och diskuterat problem och utmaningar.

Inför detta läsår utarbetade skolans personal ett åtgärdsprogram utifrån föregående läsårs

kvalitetsredovisning. Detta program också har legat till grund för skolans fortlöpande kvalitetsarbete

under året. En ”kvalitetskalender” hjälper skolan att vara uppmärksam på när viktiga delar av

kvalitetsarbetet ska utföras.

Ett projekt har startats där man satsar på ny teknik i undervisningen genom SFI-online där skolan

med hjälp av statsbidrag köpt in surfplattor. Projektet riktar sig särskilt mot analfabeter men

surfplattorna är en flexibel resurs och kan användas av alla svaga elever.

Likabehandling och elevenkäter

Varje år genomförs flera typer av enkäter, bland annat en trivselenkät med syfte att få information

om elevernas trivsel och trygghet på skolan. Enkäterna följs upp och skolan uppmärksammar signaler

som eleverna sänder genom dessa verktyg.

Alla kurser som skolan ger ska utvärderas genom att eleverna anonymt får fylla i en kursutvärdering

via Schoolsoft. Dessa utvärderingar ger ett bra underlag för det fortsatta kvalitetsarbetet.

Resultat

Gymnasieskolan Gymnasieskolan

(enligt gamla gymnasieförordn) (Nationella prog enl ämnesplan för gy11)

G: 63 st (53%) A: 0 st (0%)

VG: 33 st (28%) B: 3 st (3%)

MVG: 4 st (3%) C: 11 st (13%)

IG: 17 st (14%) D: 8 st (9%)

Saknas: 3 st (3%) E: 46 st (52%)

Totalt: 120 st F (ej

godkänt):

17 st (19%)

Saknas: 3 st (3%)

Totalt: 88 st

17

Språkintroduktion Sammanställning av övriga introduktionsprogram

(Yrkesintr, programinrikt indiv val, indiv alternativ)

A: 1 st (1%) A: 0 st (0%)

B: 5 st (5%) B: 0 st (0%)

C: 9 st (9%) C: 1 st (3%)

D: 16 st (17%) D: 6 st (18%)

E: 43 st (45%) E: 19 st (58%)

F : 19 st (20%) F: 6 st (18%)

Saknas: 2 st (2%) Saknas: 1 st (3%)

Totalt: 95 st Totalt: 33 st

Kommunal vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning

(enligt de gamla kursplanerna) (enligt ämnesplaner för gy11)

G: 32 st (41%) A: 4 st (16%)

VG: 37 st (47%) B: 1 st (4%)

MVG: 8 st (10%) C: 7 st (28%)

IG: 0 st (0%) D: 0 st (0%)

Saknas: 1 st (1%) E: 4 st (16%)

Totalt: 78 st F: 7 st (28%)

Saknas: 2 st (8%)

Totalt: 25 st