kvalitetsarbete för vikmanshyttans skola period 1 (juli ... · höstterminen 2012. utvärdering av...

1

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015.

2

Systematiskt kvalitetsarbete

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m

höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och

redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter.

Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni)

Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget

Lokal arbetsplan Övergång och

samverkan

Intern kontroll Intern kontroll

Normer och värden Skolan och

omvärlden

Elevernas ansvar och

inflytande

Fritids, skola och

hem

Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt

ledarskap

Bedömning och

betyg

Kunskaper ht

Enkät: personal, nov

- (ledarskap)

Enkät:

vårdnadshavare, feb -

(samverkan,

likabehandling)

Enkät: elever, dec -

(inflytande, ped.

ledarskap, SKL-

frågor)

Enkät: elever, mars -

(likabehandling)

Kunskaper (statistik

fr lärplattform)

Kunskaper (statistik

fr lärplattform)

Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn

Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och

elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges

möjlighet att delta i arbetet.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta

sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola,

grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren.

Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och

inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen.

Förutsättningar för skolans måluppfyllelse

Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått

Förskoleklass:

Antal elever: 19

Grundskolan åk 1-6, grundsärskolan:

Antal elever: 93

Andel lärare (kvinnor/män) med ped. Högskoleexamen: 100% kvinnor

3

Modersmål/Studiehandledning: 23 vill ha(18 får modermålsundervisning ht 14 )/

1studiehandledning ht 14

Resultat

Normer och värden Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan – likabehandlingsplan och plan mot

kränkande behandling

Åtgärder från föregående utvärdering

Två rastvakter ska, så långt det är möjligt, vara ute på förmiddagsrasten.

Rast- och bussvaktsscheman med namn ska anslås i varje skolbyggnad.

Rastleksregler ska finnas med på dagordningen för klass- och elevråd.

”Veckans ord” – ett speciellt ord som uppmärksammas för att främja en mer positiv jargong.

”Idag firar vi…” – vi uppmärksammar någon/något som är värt att fira för dagen.

Uppmärksamma, diskutera och besluta specifika händelser som bör lyftas i

trygghetsgruppen.

Uppföljning och utvärdering av föregående läsårs trygghetsplan Skolkatalogen kommer ut senare än vi skrivit i planen, vilket innebär att trygghetsplanen inte blir

tillgänglig i skrift enligt vår planering. För att göra trygghetsplanen tillgänglig så snart den är klar

ska den publiceras på hemsidan så fort som möjligt.

Vi har inte haft fadderverksamhet detta år men däremot har vi använt oss av fasta

åldersintegrerade grupper vid friluftsaktiviteter.

Kartläggningen av skolgården gjordes bara en gång, på hösten.

Vi har inte diskuterat skolans rutiner och regler för att förhindra strukturell, indirekt

diskriminering. Det måste vi lägga in i planeringen i början av läsåret.

Information om elevers möjlighet till ledighet finns, men är inte översatt till aktuella modersmål.

Trygghetsplanen har tagits upp på varje klassråd, från och med vårterminen 2014.

Elevernas trivsel i skolan, som utvärderats i en enkät ger följande resultat:

I F-åk2 är det 1 av 38 som trivs sådär, alla övriga trivs bra i skolan.

I åk 3-6 trivs alla i sin klass men några trivs inte i skolan. Vi kan läsa ut att det är 2 flickor.

Många elever anser att om det förekommer bråk så förekommer det på skolgården.

Vid kartläggningen av skolgården framkom att skogen nedanför Rönnen är en sådan plats. Vi har

många elever som tycker att det är lugnt i skolan men det finns även de som inte tycker att det är

så.

Vårdnadshavare anser att de behöver mera information om Trygghetsplanen och vi behöver jobba

mer förebyggande.

De trygghetsärenden (6 st) vi haft under läsåret har förekommit på olika platser och i olika

grupper. Alla ärenden har avslutats.

Mål

Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola.

Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller

trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna.

4

Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter

att utvecklas.

Läroplansmål för normer och värden.

Process

Under lå 13/14 var vi två rastvakter på förmiddagsrasten och under detta läsår har vi delat upp rasten på två tillfällen med 1-2 rastvakter.

Ett rast- och bussvaktsschema med namn finns i varje byggnads entré.

Reglerna för olika skolgårdslekar finns med på dagordningen för klass- och elevråd.

”Veckans ord”- där vi uppmärksammade speciella ord som skulle främja en positiv jargong, genomfördes under en kort period, från vecka 42 till jullovet.

Arbetet med att uppmärksamma något/någon pågick under några månader (slutet av ht och början av vt).

Arbetet har påbörjats och vi kommer fortsättningsvis att skapa rutiner för att behandla olika

ärenden.

I trygghetsplanen finns beskrivet hur vi informerar om trygghetsarbetet, hur elever är

delaktiga, deras rätt till stöd om de känner sig kränkta, hur vi kartlägger och gör nulägesanlys.

I planen redogör vi också hur vi förebygger diskriminering och främjar lika rättigheter. Där

finns också rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning om någon elev

känner sig kränkt av annan elev eller av vuxen.

Trygghetsplanen har synliggjorts mera för elever genom att det är ett dokument som finns

tillgängligt i alla klassrum och behandlas vid varje klassråd/elevråd.

Resultat

Enkät till vårdnadshavare med elever i årskurs 2 och 5. Enkäten genomfördes i mars 2014

4. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling

Antal svarande: 26

Stämmer

mycket

dåligt

Stämmer

ganska

dåligt

Stämmer

ganska

bra

Stämmer

mycket

bra

Totalt Medelvärde

Du får information om skolans trygghetsplan -

likabehandlingsplan och plan mot kränkade

behandling.

0 2 11 13 26 3,4

På mitt barns skola behandlas alla med

respekt. 1 2 17 6 26 3,1

Jag upplever att flickor och pojkar behandlas

jämställda på mitt barns skola. 1 3 15 7 26 3,1

Jag upplever att skolan arbetar förebyggande

mot mobbning och annan kränkande

behandling.

0 4 13 9 26 3,2

Totalt 2 11 56 35 104 3,2

5

Enkät till elever i årskurs F-2. Enkäten genomfördes i feb 2014.

4. Hur trivs du i skolan?

Kön

Jag trivs .. Flicka

(N=22)

Pojke

(N=16)

Inte bra 0 0

Sådär 1 0

Bra 21 16

Medelvärde 3 3

6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs?

Svara med ett, flera eller inget alternativ.

Kön

Flicka

(N=1)

Pojke

(N=1)

Det är oroligt i klassrummet. 0 0

Det är bråkigt på rasterna. 0 0

Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till

mig. 0 0

Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 0

Jag har inga kompisar i skolan. 0 0

Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 1 1

Det är något annat - beskriv kort 0 0

7. Stämmer det att ..?

Kön

Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag

känner att jag kan prata med

Flicka

(N=22)

Pojke

(N=16)

Nej 0 0

Ja 22 16

Medelvärde 2 2

6

Kön

Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar Flicka

(N=22)

Pojke

(N=16)

Nej 0 2

Ja 22 14

Medelvärde 2 1,9

8. Om det förekommer bråk - var sker det?

Svara med ett eller flera alternativ.

Kön

Flicka

(N=22)

Pojke

(N=16)

I klassrummet. 0 2

På skolgården. 20 13

I omklädningsrummet. 0 1

I korridoren. 6 2

I matsalen. 1 0

På väg till eller ifrån skolan. 1 0

På andra ställen: 4 2

9. Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då?


Kön

Flicka

(N=22)

Pojke

(N=15)

Berättar för en vuxen på skolan. 19 13

Berättar för en vuxen hemma. 6 5

Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 13 6

Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 0 1

Ingenting. 0 1

Något annat: 2 1

Enkät till elever i årskurs 3-6. Enkäten genomfördes i feb 2014.

4. Hur bra stämmer påståendena?

7

Kön

Jag trivs i min klass Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)

Stämmer mycket dåligt 0 0

Stämmer ganska dåligt 0 0

Stämmer ganska bra 6 8

Stämmer mycket bra 13 20

Medelvärde 3,7 3,7

Kön

Jag trivs i skolan Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,7 3,6

Kön

Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,5 3,8

6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs?

Svara med ett, flera eller inget alternativ.

8

Kön

Flicka

(N=4)

Pojke

(N=5)

Det är oroligt i klassrummet. 0 1

Jag har inga kompisar i klassen. 0 0

Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. 1 0

Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 0

Jag har inga kompisar i skolan. 0 0

Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 1 4

Det är något annat - beskriv kort 3 1

7. Hur bra stämmer påståendena?

Kön

Jag har själv blivit utsatt för hot, våld,

utfrysningar eller mobbning

Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 1,7 1,5

Kön

Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning

hänt ser vuxna till att det upphör

Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,5 3,5

8. Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem

vänder du dig till?


9

Kön

Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)

Lärare 15 17

Skolsköterska 0 3

Kurator 1 3

Kompis 15 17

Ingen 1 1

Någon annan: 5 4

9. Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det?


Kön

Flicka

(N=18)

Pojke

(N=26)

I klassrummet. 5 4

På skolgården. 11 20

I omklädningsrummet. 1 1

I korridoren. 1 0

I matsalen. 1 1

På väg till eller ifrån skolan. 3 3

På Internet / mobiltelefon 3 1

På andra ställen: 9 8

10. Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då?


Kön

Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)

Berättar för en vuxen på skolan. 16 24

Berättar för en vuxen hemma. 8 10

Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 11 15

Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 1 1

Ingenting. 0 0

Något annat: 5 2

10

11. Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde ..

Kön

.. oavsett om man är pojke eller flicka Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,8 3,7

Kön

.. oavsett vilket land man kommer ifrån Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,4 3,3

Kön

.. oavsett vilken hudfärg man har Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,5 3,4

Kön

.. oavsett vilket språk man talar Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,6 3,5

11

Kön

.. oavsett vilken tro eller religon man har Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,8 3,8

Kön

.. oavsett vilken sexuell läggning man har Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,6 3,6

Kön

.. oavsett vilket funktionshinder man har Flicka

(N=19)

Pojke

(N=28)





Medelvärde 3,8 3,6

Tabell kartläggning av flickors och pojkars rastaktiviteter

Kartläggning av pojkars och flickors rastaktiviteter ht 2014 rast 1

Måndag 20 okt Tisdag 21 okt Onsdag 22 okt Torsdag 23 okt

Aktivitet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

Lagboll 3 1

Bengtboll 20 15 19 10 18 14 11 5

Dunken

Fotboll

Klätterställning

Kompisgunga 1 4 1 4 3

Sandlåda

Cykelbana

Bollplank 3

12

Bandy

Basket

Trappan

Bord fritids

Egen klapplek

Skolgårdshäng

Knuten

Skogen (Rönnen) 4 1 4 1 3

Äppelträdet

Ingen aktivitet 10 3 8 3

Kartläggning av pojkars och flickors rastaktiviteter ht 2014 rast 2

Måndag 20 okt Tisdag 21okt Onsdag 22 okt Torsdag 23 okt

Aktivitet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

Lagboll 4 4 7 2 9 4

Bengtboll 17 3 12 3 9 3

Dunken

Fotboll

Klätterställning

Kompisgunga 3 3

Sandlåda

Cykelbana

Bollplank 3 2

Bandy

Basket

Trappan

Bord fritids

Egen klapplek

Skolgårdshäng

Knuten

Skogen (Rönnen) 2

Äppelträdet

Ingen aktivitet 8 6 2

Läser en bok 1 1

Elevers upplevelser av otrygghet och kränkande behandling på skolgården

(Trygghetsrundan)

Analys

När vi var två rastvakter upplevde vi att det blev bättre med tillsynen av elevernas aktiviteter,

dock fortfarande många barn samtidigt vilket ledde till fler konflikter. Efter att vi organiserat om

rasterna på förmiddagen så har rastklimatet blivit mycket lugnare. Inte ett trygghetsärenade har

uppkommit än så länge detta läsår. Både pojkar och flickor deltar i olika rastaktiviteter. Vi kan

inte se någon skillnad i pojkars och flickors val av aktivitet.

13

Ett rast- och bussvaktsschema med namn finns i varje byggnads entré, vilket ger trygghet till

eleverna så de kan se vem de ska vända sig till.

Rastleksregler finns med på dagordningen i både klass- och elevråd, problemet är att eleverna skapar nya egna regler allt eftersom, vilket kan skapa konflikter.

Arbetet med att uppmärksamma speciella ord för att främja en positiv jargong ledde till en viss språkförbättring.

Arbetet med att uppmärksamma någon/något som är värt att fira för dagen föll då ansvarig

personal fick tjänstgöring på annan skola. Eleverna uppskattade handlingen men någon effekt till trivselbefrämjande aktivitet gick ej att utvärdera på den korta tiden.

Om det förekommer bråk så sker det, enligt eleverna, oftast på skolgården. Anledningen till det

tror vi är att det har varit många elever ute på skolgården samtidigt, och även om vi har haft två

rastvakter ute, så är det svårt att överblicka hela skolgården när det är många elever ute.

De flesta eleverna på skolan tycker att de har någon vuxen att prata med om de uppmärksammar att någon blir illa behandlad.

Vi ser att det är två flickor som inte trivs på skolan. En flicka uppger att det finns elever som hotar

eller kränker henne. Vi måste bli bättre på att förebygga och uppmärksamma när hot och kränkning förekommer.

Vi fick ett något lägre värde på de påståenden som handlar om hur vi behandlar elever från andra

länder och med annan hudfärg. Vi tror att det både är svenska och nyanlända elever som anser sig orättvist behandlade, då de har uttryckt att lärare ibland tar parti för den ena eller den andra.

Åtgärd

Delade förmiddagsraster

Fortlöpande revidera rastleksreglerna

Ny samtalsmall på Unikum med bl a elevens sociala utveckling

Kunskaper vt

Åtgärder från föregående utvärdring

Utbildning i bedömning och betygssättning för berörd personal

Matematiklyftet

Mål

Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar.

Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka).

Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar.

Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar).

Meritvärdet höjs för både kvinnor och män.

Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar).

Läroplansmål

Process

14

En lärare i åk 4-6 har varit på utbildning två dagar, ”Bedömning av och för lärande”.

Lärare från F-6 har under vt-14 haft Matematiklyftsutbildning i problemlösning. Vi träffades

varje vecka under hela terminen.

Resultat

Ämnesprov för elever i årkurs 3

Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov

Delprov A B C D E F G H (sv)

Matematik,

flickor

100 100 100 100 86 100 100

Matematik,

pojkar

100 100 100 90 90 100 100

Matematik,

alla

100 100 100 94 88 100 100

Svenska,

flickor

100 100 100 100 100 100 100 100

Svenska.

pojkar

100 100 100 90 100 100 100 100

Svenska,

alla

100 100 100 94 100 100 100 100

Delprov Matematik A Muntlig uppgift: Problemlösning

B Huvudräkning i subtraktion och addition, likheter

C Goemetriska mönster och talföljder D Positionssystemet och enkla problem E Mäta, jämföra och uppskatta, proportioner F Symmetri, skriftliga räknemetoder G Huvudräkning, förståelse för räknesätten

Delprov Svenska A Tala, individuellt samtal B Läsa berättande text C Läsa faktatext

D Elevens högläsning, berättande text

E Elevens textsamtal, berättande text

F Skriva berättande text G Skriva, stavning och interpunktion H Skriva faktatext

15

Jämförelse Betyg-Ämnesprov för elever i årskurs 6

Läsåret 2013/14

Totalt riket

Antal Andel (%) Andel (%)

elever som nått som nått

kravnivån kravnivån

av samtl. av samtl.

Ämne Delprov elever elever

Matematik Muntlig kommunikation 17 100 93,8

Matematik Överslagsräkning, huvudräkning 17 100 88

Matematik

Mönster i talföljder, geometriska

mönster 17 100 94,1

Matematik Positionssystemet, enkla problem 17 94,1 93,1

Matematik Mätning längd, proportionella samband 17 88,2 71,6

Matematik Symmetri, skriftliga räknemetoder 17 100 82

Matematik

Huvudräkning, förståelse för

räknesätten 17 100 91

Svenska Tala: muntlig uppgift 17 100 97,9

Svenska Läsa: berättande text 17 100 94,4

Svenska Läsa: faktatext 17 100 91,8

Svenska Läsa: enskild högläsning 17 94,1 94,4

Svenska Läsa: enskilt textsamtal 17 100 97,5

Svenska Skriva: berättande text 17 100 90,3

Svenska Skriva: stavning och interpunktion 17 100 89,7

Svenska Skriva: faktatext 17 100 85,1

Svenska som andraspråk Tala: muntlig uppgift . . 86,5

Svenska som andraspråk Läsa: berättande text . . 75,9

Svenska som andraspråk Läsa: faktatext . . 69,8

Svenska som andraspråk Läsa: enskild högläsning . . 78,3

Svenska som andraspråk Läsa: enskilt textsamtal . . 85,5

Svenska som andraspråk Skriva: berättande text . . 75,6

Svenska som andraspråk Skriva: stavning och interpunktion . . 72,4

Svenska som andraspråk Skriva: faktatext . . 62,5

* Antal elever

* Andel (%) som nått kravnivån

Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 3.

Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört

eller inte genomfört ämnesproven i åk 3.

Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor

i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår.

Rapportbeskrivning och definitioner etc.

Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 3. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs 3 ingår också elever som

går i svenska utlandsskolor.

Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två

prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.

Antal och andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3.

Med samtliga elever menas alla elever, oavsett om de deltagit i provet eller ej.

Totalt i urvalet

Grundskolan - Resultat på nationella prov årskurs 3Vald organisation: Hedemora Vikmanshyttans skola

Vald huvudman: Kommunala skolor

16

0

1

2

3

4

5

6

A B C D E F ej

Engelska

Betyg

NP

0

1

2

3

4

5

6

A B C D E F ej

Matematik

Betyg

NP

0

1

2

3

4

5

6

7

A B C D E F ej

NO (Ke)

Betyg

NP

17

0

1

2

3

4

5

6

SO A B C D E F ej

SO (Ge)

Betyg

NP

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

A B C D E F ej

Svenska

Betyg

NP

0

5

10

15

20

25

30

35

40

A B C D E F ej

Alla ämnen/NP-ämnen

Betyg

NP

18

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

A B C D E F ej

Bild

Betyg

0

1

2

3

4

5

6

7

8

A B C D E F ej

Hemkunskap

Betyg

0

1

2

3

4

5

6

A B C D E F ej

Idrott

Betyg

19

0

1

2

3

4

5

6

A B C D E F ej

Musik

Betyg

0

1

2

3

4

5

6

7

A B C D E F ej

Slöjd

Betyg

0

1

2

3

4

5

6

A B C D E F ej

Teknik

Betyg

20

Analys

Vi tror att arbetet med Matematiklyftet har utvecklat oss lärare inom matematikämnet vilket

har lett till att vi har förbättrat vår undervisning, särskilt inom problemlösning. I svenska har

vi utvecklat vår undervisning i skrivande. Vi har arbetat mer aktivt med skrivprocessen och att

ge och ta respons på skriven text.

Vid en jämförelse med förra årets resultat för åk 3 i ämnesproven ser vi en liten förbättring i

både matematik och svenska. Vi tror att bytet av läromedel från Mästerkatten till Eldorado har

påverkat resultatet positivt.

Vid en jämförelse med resultaten i åk 3 på nationell nivå kan vi se att vi ligger över rikssnittet

i både matematik och svenska.

Vi ser en ökning i antalet godkända elever när det gäller betygssättning i åk 6. Betygssnittet

har ökat i samtliga ämnen utom slöjd och svenska. När det gäller slöjden tror vi att

sänkningen i betyg beror på att eleverna har åkt med buss till Västerby, vilket inte har

fungerat. Det kan ha resulterat i sämre arbetsro även på lektionerna och i sin tur lägre betyg.

Ökningen i betyg i övriga ämnen kan bero på att vi har blivit säkrare i vår bedömning och

därför vågar sätta något högre betyg. Vi behöver fortsätta utvecklas inom betygssättning och

bedömning för att kunna sätta rättvisa betyg.

Åtgärd

Sambedömning inför betygssättning

Skolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning för åk 4-6

Gemensamma diskussioner och ämnesplaneringar (F-3, 4-6)

kvalitetsarbete för vikmanshyttans skola period 1 (juli ... · höstterminen 2012. utvärdering av...

Documents