kvalitetsutmärkelse 2016 för råcksta förskolor¥cksta förskolor.pdf · tillägg som påverkar...

Råcksta förskolor Tjänsteutlåtande Dnr:

Sid 1 (35)

Råcksta förskolor

stockholm.se

Kvalitetsutmärkelse 2016 för

Råcksta förskolor

”Tänk jag har aldrig sett tre kronor så

här nära!” (Anna 5 år)

Tjänsteutlåtande Sid 2 (35)

stockholm.se

Administrativa uppgifter

Verksamhetens namn

Råcksta förskolor

Verksamhetens chefs namn

Eva Alvin

Direkttelefonnummer till verksamheten och chefen

08-50805153

E-postadress till verksamheten och till chefen

[email protected]

Postadress och besöksadress

Gudmundrågatan 12

162 53 Vällingby

Antal anställda den 19 maj 2016

80st


stockholm.se

Administrativa uppgifter ......................................................................................................... 2

Inledning ................................................................................................................................... 6

Brukare/kunder ........................................................................................................................ 9

Beskriv hur ni arbetar med bemötandefrågor och förstärker en kultur där brukare/kunder är i

centrum. ..............................................................................................................................................9

Beskriv hur ni gör brukarna/kunderna delaktiga. .............................................................................11

Redovisa kortfattat resultaten från era brukarundersökningar/kunddialoger. Redogör också

för er analys av resultaten och hur ni arbetar med resultaten. ..........................................................13

Chef- och ledarskap ............................................................................................................... 14

Beskriv din ledarskapsidé och hur du gör den känd och förankrad i organisationen. ......................14

Redogör för hur du som ledare utvärderar och utvecklar ditt ledarskap. .........................................15

Beskriv hur du som chef/ledare försäkrar dig om att medarbetarna är införstådda med

verksamhetens syfte och mål och ser sin del i måluppfyllelsen. ......................................................15

Beskriv hur du som chef/ledare skapar förutsättningar för och tar vara på engagemanget hos

medarbetarna. ...................................................................................................................................16

Beskriv hur du som chef/ledare skapar möjligheter för lärande i organisationen och hur ni

arbetar med kompetensutveckling utifrån identifierade behov. .......................................................16

Medarbetare ........................................................................................................................... 17

Beskriv vilken värdegrund/gemensamma förhållningssätt ni har i er verksamhet. Beskriv hur

den/de förankras och levandegörs i organisationen. .........................................................................17

Ge exempel på hur ni arbetar med frågor kring jämställdhet och mångfald. ...................................18

Verksamhetsutveckling är allas ansvar. Beskriv hur ni arbetar för ett aktivt medarbetarskap. ........20

Redovisa kortfattat resultaten från den senaste medarbetarundersökningen. Redogör också

för er analys och hur ni arbetar med resultaten. ...............................................................................22

Resultat och analys ................................................................................................................. 23

Redovisa kortfattat era resultat från 2015 års uppföljningar. Redogör också för er analys av

resultaten och hur ni arbetar med att ta tillvara resultaten. ...............................................................23

Redovisa ert prognostiserade ekonomiska resultat i förhållande till budget för innevarande år

samt de tre senaste årens resultat. Redogör också för er analys av resultaten och vilka

trender ni kan se. (Det krävs inga detaljerade siffror.) .....................................................................24

Från mål till uppföljning ....................................................................................................... 24

Beskriv processen, det vill säga hur det gick till när ni tog fram årets verksamhetsplan och

vilka överväganden ni gjorde när ni bestämde era mål. ...................................................................24

Mål ...................................................................................................................................................25

Råcksta förskolor är tillgängliga för alla barn. ......................................................................25


stockholm.se

Barnen i Råcksta förskolor utvecklar sina språkliga och kommunikativa förmågor.........26

Barnen i Råcksta förskolor utvecklar sina matematiska och naturvetenskapliga

förmågor .....................................................................................................................................27

Barnen serveras ekologiska livsmedel, enheten prioriterar miljömässigt hållbara

alternativ vid inköp ...................................................................................................................28

Barnen är delaktiga och har inflytande över sin egen vardag. .............................................29

Beskriv hur er planering för årets uppföljning ser ut. ......................................................................30

Resursanvändning .................................................................................................................. 30

Beskriv hur ni använder verksamhetens resurser så effektivt som möjligt för att nå era

åtaganden/mål. Med resurser avses, förutom tilldelad budget, till exempel medarbetarna och

deras kompetens, samverkan, lokaler, material, energiförbrukning, IT-stöd och fordon. ................30

Utveckling ............................................................................................................................... 32

Beskriv hur ni utvecklar verksamheten utifrån era analyser av uppföljningar och resultat. ............32

Beskriv hur ni arbetar med att identifiera och minimera risker och sårbarheter i er

verksamhet. ......................................................................................................................................33

Beskriv verksamhetens styrkor och svagheter samt era möjligheter och hot. Beskriv hur ni

använder denna kunskap för att utveckla verksamheten. .................................................................34

Beskriv hur ni delar med er av era goda exempel. Beskriv också hur ni lär av andra och hur

ni använder dessa kunskaper för att utveckla verksamheten. ...........................................................34


stockholm.se

Ordlista Förklaring av begrepp som används i Råcksta förskolor

Avdelning/Bas: Förskolorna har olika indelningar av barnen. Det finns traditionella avdelningar med

tre medarbetare som ansvarar för 14-20 barn beroende på ålder, men enheten har också baser. En bas

består av olika antal barn som har gemensamt ansvariga medarbetare. Barnantal per pedagog är dock

det samma i hela enheten. Det påverkas ej av gruppsammansättningen.

Hundra språklighet: Varje människa har hundra olika sätt att uttrycka sig. Förskolans uppgift är

utifrån denna tanke att ge alla barn möjlighet att utforska en mängd olika uttryck.

IKT: Informations och kommunikationsteknik

Lpfö- 98/10: Läroplan för förskolan.

Lyssnandets pedagogik: Ett förhållningsätt där pedagogerna är lyhörda och inlyssnande. Både till

varje barn och till gruppens frågor, problem, dilemman, fantasier och önskemål. Detta påverkar

verksamhetens innehåll och struktur.

”Möte”: I texten använder vi ”möte” inom situationstecken, detta betyder att vi syftar till möte i

meningen att det är ett möte mellan, barn-barn, barn- miljö och barn- medarbetare, med syfte att mötas

kring något som är meningsfullt och intressant, med intentionen att undersöka och tänka tillsammans.

Vi syftar till en lyssnande pedagogik och inte till den mer traditionella formen av möte som sker runt

ett konferensbord mellan vuxna.

Pedagogisk dokumentation: ett verktyg som fångar barnens och medarbetarnas pågående aktiviteter

och relationer genom att barn och medarbetare exempelvis fotografera/anteckna/filma det som sker i

syfte att få möjlighet att diskutera dessa aktiviteter och relationer och utmana vidare.

Diskussionerna/samtalen kring insamlat material sker mellan barn-barn, barn-medarbetare,

medarbetare-medarbetare, medarbetare-vårdnadshavare samt barn- vårdnadshavare

Reflektion: Ett centralt syfte med reflektion är att utveckla medarbetarnas kompetens kring arbetet

med stöd av t.ex vardagen på förskolan. Att förstå varför man handlar som man gör och förändra

arbetsätt över tid. Reflektion kan vara ett medel för att utveckla professionen och en brygga mellan

våra tidiga erfarenheter och viljan att utveckla dessa. Detta kan leda till ett mer medvetet handlande.

Att reflektera tillsammans med kollegor ger värdefulla insikter när variationen av föreställningar görs

synliga

SEMLA: Socio-emotionellt materiellt lärande. En pedagogisk metod för lärande och utveckling i

förskolan. Under handledning av Hillevi Lenz Taguchi och Anna Palmer

Transdisciplinärt lärande: Strävansmålen i Lpfö- 98/10 ska betraktas som inbördes beroende inte

som separerade från varandra. Ett lärande som tillåts ta många oväntade vägar, ett lärande där

verksamheten rör sig både emellan och tvärsigenom olika discipliner och ämnen.

Verktyg för systematiskt kvalitetsarbete: Enhetens arbetsverktyg, som består av enhetens vision,

pedagogiskt år, verksamhetsmål, mål och resultatbaserad styrning, reflektions protokoll samt övriga

reflektionsfrågor. Se bilaga 1


stockholm.se

Inledning

Råcksta förskolors arbete vänder sig till barn i åldern 1-5 år och deras vårdnadshavare.

Enheten strävar mot en likvärdig förskola för stadens medborgare, därför grundar sig

förskolornas arbete på demokratiska värderingar.

Utifrån tanken om att allt lärande är transdisciplinärt och ständigt pågår bygger enheten

den pedagogiska verksamheten, där respekt, delaktighet och lyssnade är riktlinjer för arbetet

med barnen.

Enheten består av sex förskolor, Futurum, Humlan, Planket, Skorstenen, Viljan och

Äventyret. Enheten har ca 320 barn inskrivna i verksamheten.

Förskolorna ligger i en blandad bebyggelse och storleken på förskolorna varierar från 15 barn

till 87 barn inskrivna. Av dessa barn är ca 50 % flerspråkiga. Totalt har vi närmre 50 olika

språk som talas i enheten.

Enhetens pedagogiska idé grundar sig på:

Reggio Emilias pedagogiska filosofi, där det kollaborativa lärandet ses som en grund för det

individuella lärandet. Lärande pågår i samspel mellan, barn -barn, barn- vuxna och barn-

miljö.

Den pedagogiska miljön är en tredje pedagog. Detta innebär att miljöerna och materialen på

enheten är tillgängliga, säkra, varierade och inbjuder till utforskande och lärande.

Eftersom enheten ser lärande som kommunikativt, skapar enheten miljöer utifrån tanken om

förskolan som en mötesplats.

Att barn har olika sätt att kommunicera och lära på är något som gör att arbetet med de

"Hundra språken" är centralt. Barnen inom enhet har rätt att kommunicera med material som

tilltalar dem.

Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik.

De dokument som styr verksamheten är:

FN:s Barnkonvention

Arbetsmiljölagen

Samverkansavtal

Skollagen (2010:800)

Läroplan för förskola (Lpfö98/10)

Stockholms stads förskoleprogram, framtidens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kultur i ögonhöjd (2014)

Pedagogisk dokumentation och barns delaktighet: Som enheten tidigare i inledningen

beskrivit är demokrati och delaktighet viktiga delar i verksamheten. För att följa upp,

utvärdera och utveckla arbetet med demokrati och delaktighet använder enheten sig av

pedagogisk dokumentation som verktyg. För medarbetarna och för ledning innebär det att

reflektion är mycket viktigt. Detta har påverkat hela enhetens mötesstruktur, pedagogiska år

och varje förskolas inre organisation. Reflektionen är något som ständigt pågår och

möjliggörs i samverkan mellan medarbetare, barn, vårdnadshavare och ledning. Det är

framför allt i den vardagliga reflektionen med barnen, vilken ofta sker i form av smågrupper


stockholm.se

fördelade över hela dagen som delaktighet och demokrati möjliggörs. För barnen innebär det

konkret att deras frågor, problem, dilemman, fantasier och önskemål påverkar verksamheten

här och nu, men också hur medarbetare och ledning planerar framåt. Exempelvis har

medarbetarna alltid ”möten” med barnen innan en aktivitet startar, där barnen görs delaktiga i

vad som ska hända. Medarbetare har under den stunden tid att lyssna in och förändra och göra

tillägg som påverkar aktivitetens innehåll. Enhetens medarbetare ställer sig ständigt och i alla

sammanhang frågorna vad, när, hur och varför, med barnets möjligheter till meningsfulla

sammanhang i fokus.

Organisation och ledningsstruktur:

På enhetens förskolor arbetar ca 75 medarbetare i barngrupp. Arbetslagen består av

förskollärare (40 %) och barnskötare. Enheten har även en socialpedagog.

Av enhetens förskollärare har två vidareutbildat sig till ateljéristor. Ateljéristorna stödjer

samtliga förskolor i arbetet med enhetens tema: Hundraspråklighet och pedagogiska miljöer.

Tillsammans i ett transdisciplinärt perspektiv.

Ledningsgruppen består av förskolechef, två biträdande förskolechefer och pedagogisk

ledare.

Enheten har en utvidgad ledningsgrupp, den består av förskolornas

samordanare/utvecklingspedagoger. Gruppen har i uppdrag att vara länken mellan förskolan

och ledningen. Samordnarna är även utvecklingspedagoger, ansvariga för att driva arbetet

med mål och resultatbaserad styrning framåt.

Inom enheten finns sex ekonomibiträden och två medhjälpare i kök.

För att medarbetarna ska ges möjlighet att skapa meningsfulla sammanhang tillsammans med

barnen anser enheten att en traditionell hierarkisk organisation är otillräckligt. Därför arbetar

ledningen för att förankra en organisation där medarbetarna ges utrymme och tid till reflektion

och analys. En organisation som bygger på flexibilitet och öppenhet och med tydliga

arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Organisationen grundas i de olika kompetenser som finns inom enheten. Utifrån

ansvarsområdena växer olika ringar fram, som tillsammans bildar en helhet. Det övergripande

målet, i vilket arbetslagen är navet, är att säkerställa alla barns rätt till likvärdig verksamhet.

Arbetslagen, har som uppgift att möta barn och deras familjer med nyfikenhet och respekt.

De samarbetar kring förskolans pedagogiska innehåll så som det beskrivs i Lpfö 98/10.

Förskollärarna, ska utöver det som beskrivs för arbetslaget tillämpa och utveckla

intentionerna i Lpfö 98-10 samt att i samverkan med arbetslaget utveckla den övergripande

organisationen på förskolan.

Utvidgad ledningsgrupp, består av förskolornas samordanare/utvecklingspedagoger och den

utvidgade ledningsgruppen har i uppdrag att huvudsakligen vara länken mellan förskolan och

ledningen, en kommunikationskanal.

Pedagogisk ledare, ansvarar för att vara i dialog med arbetslagen kring det pedagogiska

innehållet.

Ledningsgrupp, samverkar för likvärdig förskola inom enheten.

Biträdande chef 1, är hälsocoach för enheten och superanvändare i beställningssystemet.

Ansvarar för arbetskläder, inloggningsuppgifter, tjänstekort, nycklar, larmkod, information

om lönehantering, sjukskrivningar, övertid/komp, lisa/månadsrapport med mera.


stockholm.se

Biträdande chef 2, ansvarar för mötesstrukturer, övergripande dokumentation, fortbildning,

handledning och samordnar resurser för barn i behov av särskilt stöd. Är utbildad pedagogista.

Enhetschef, är övergripande ansvarig för hela förskoleverksamheten. Har budget och

personalansvar. Har ”paraplyperspektiv” på helheten, ser genom det till att alla delar av

verksamheten fungerar som de ska.

Organisationen är i ständigt i utveckling, vilket är en förutsättning för arbetet med att vara en

demokratisk och lärande organisation.

Enheten driver fyra stycken olika utvecklingsprojekt: Ateljékultur i Råcksta förskolor,

Övningsförskola, Från frö till fat och Hjärnvägar i förskolan.

Ateljékultur i Råcksta förskolor: Enhetens mål med utvecklingsprojektet är att alla barn inom

enheten ska erbjudas likvärdiga miljöer. Alla medarbetare deltar i enhetens interna nätverk, se

sid 17, där arbetet med "Ateljékultur i Råcksta förskolor" förankras. För att ytterligare

möjliggöra fördjupad reflektion i arbetslagen har enheten i samverkan med ateljéristorna tagit

fram ett stöd till medarbetarna i form av en bok med samma namn som utvecklingsprojektet.

Övningsförskola: Förskolorna har fått ett särskilt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Förskolorna är ”övningsförskolor”. Det innebär att enheten har ett samarbete med

Stockholms universitet, förskollärarutbildningen och Stockholm stad. Alla enhetens

förskollärare tar emot VFU (verksamhetsförlagd utbildning) studenter. Enheten ser det som en

del av verksamhetsutvecklingen, då studenterna och universitet bidrar med sina reflektioner

och kunskaper till verksamheten.

Från frö till fat: Förskolorna samarbetar med folkuniversitetet i projektet "Från frö till fat"

det ger enheten verksamhetsutveckling kring ekologisk matlagning och ekologisk odling.

Barnen serverades under föregående verksamhetsår 70 % ekologisk mat.


stockholm.se

Hjärnvägar i förskolan: Tre förskolor i enheten deltar i ett pilotprojekt tillsammans med

professor Hillevi Lenz Taguchi, "Hjärnvägar i förskolan". Det innebär att enhetens

förskolor är de första som arbetar med SEMLA, en pedagogisk metod för lärande och

utveckling i förskolan. Detta under handledning av Hillevi Lenz Taguchi och Anna Palmer.

Hillevi Lenz Taguchi är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och har bland annat

skrivit böckerna Varför pedagogisk dokumentation, In på bara benet samt Pedagogisk

dokumentation som aktiv agent. Anna Palmer är filosofie doktor i pedagogik och arbetar som

lektor vid Stockholms universitet. Anna undervisar i förskollärarutbildningen och forskar

inom ämnet Förskoledidaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Anna har

bland annat skrivit böckerna: Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och Hur blir

man matematisk. På enhetens studiedagar i maj kommer alla medarbetare att fortbildas i

SEMLA.

Brukare/kunder

Beskriv hur ni arbetar med bemötandefrågor och förstärker en kultur där

brukare/kunder är i centrum.

Visioner och mål i värdegrundsarbetet för Råcksta förskolor:

Råcksta förskolor strävar efter en lyssnande pedagogik och ett öppet

klimat.

Målet är att inga former av diskriminering eller kränkande behandling

ska förekomma inom enhetens förskolor.

Klimatet ska tillåta att såväl barn som vårdnadshavare, medarbetare,

chefer och övrig personal tar upp funderingar och konstruktiv kritik.

Formuleringarna återfinns i enhetens likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen finns

tillgänglig på alla förskolor för medarbetare och vårdnadshavare. Arbetet mot de ovan

beskrivna målen möjliggörs av lyssnande, nyfikna och närvarande medarbetare som med stöd

av Lpfö- 98/10, enhetens värdegrund och verksamhetsplan reflekterar utifrån pedagogisk


stockholm.se

dokumentation. Reflektionen sker regelbundet i enhetens olika möten under verksamhetsåret.

Den dagliga kontakten är viktig. Det är där medarbetarna har en direkt dialog med barnen och

vårdnadshavarna. I den dagliga dialogen kan medarbetarna fånga upp och bemöta barnen och

vårdnadshavarnas olika frågor. Barn och vårdnadshavare behöver känna att de kommer till en

verksamhet som är inbjudande och där det pågår olika aktiviteter. Enhetens medarbetare har i

uppgift att fokusera på barnet vi lämning. Frågorna; vad vill du göra? och vad kan jag göra för

att stötta dig i det? är viktiga. Arbetslagen har delat upp sina uppgifter under morgonen för att

både kunna möta upp de barn som kommer och samtidigt hålla kontinuitet i det som redan

pågår bland de barn som är på plats.

Förskolornas olika ”möten”, mellan barn- barn, barn-miljö och barn-medarbetare syftar

ständigt till att beskriva och möjliggöra barnens frågor, problem, dilleman fantasier och

önskemål, de ska sedan ligga till grund för planering av dagen, veckan månaden och året. Här

har tillgängligheten till olika material och miljöer, rätten att säga ja eller nej till olika

aktiviteter och medarbetarnas ständiga lyssnade, stor betydelse för hur barnen möjliggörs att

vara delaktighet och påverka verksamhetens innehåll.

För alla barn, vårdnadshavare, medarbetare och ledning är det viktigt att det finns en röd tråd i

det övergripande året på förskolan. Det återkommande, den röda tråden, ökar möjligheten till

delaktighet samt förståelsen för förskolornas arbete vilket gynnar barnen. En viktig del i att

skapa den röda tråden är enhetens årshjul för samverkan med vårdnadshavare. Samverkan

som bygger på förskolan uppdrag och har barnen i fokus för alla barns bästa. Ett arbetsätt som

är väl förankrat i hela verksamheten.


stockholm.se

Beskriv hur ni gör brukarna/kunderna delaktiga.

Respekt, delaktighet och lyssnade är riktlinjer för medarbetarnas samverkan med barn och

vårdnadshavare. Medarbetare med barnets bästa i fokus reflekterar regelbundet på enhetens

möten, gemensamt med kollegor kring verksamheten utifrån frågan; hur blev det för barnen?

Reflektion med barnen är något som ständigt pågår och möjliggörs i samverkan mellan

medarbetare och barn. Det är framför allt i den vardagliga reflektionen med barnen, vilken

ofta sker i form av smågrupper fördelade över hela dagen som delaktighet och demokrati

möjliggörs. För barnen innebär det konkret att deras frågor, problem, dilemman, fantasier och

önskemål påverkar verksamheten här och nu, men också hur medarbetare och ledning

planerar framåt.

Exempel, utklipp ur ett veckobrev, barn 3-5år: Ficklampor och vad som händer i mötet med

dem har också varit intressant för barnen under veckan. Barnen undersöker ficklamporna och

ljus på flera olika sätt. Några barn satte fast blå eller röda medicinkoppar på lamporna och

upptäckte att ljuset förändrades och att det bildades mönster om man lyste mot en vit vägg.

Var syns ljuset bäst och hur ser det ut mot olika underlag, i olika rum? En ljusspaning

inomhus inleddes. För att möta barnens intresse för att kunna utforska ljus skapade vi ett

mörkt rum under trappan vid torget.

Det mörka utrymmet, tillsammans med ficklamporna, cellofan och tyll, inspirerade till lekar

med lägereldar, korvgrillning och Mario-banor.

En morgon möttes en grupp av blått cellofan med ficklampsljus under. Det blev hav och

kanske någon bor i havet. Matematiska begrepp undersöks: ljuset blir större och mindre

(avstånd, storlek, jämförelser), högt, lågt, smalt, brett, rumsliga begrepp som över, under,

inuti, utanpå.

Enheten har i möten med vårdnadshavarna som mål att beskriva de olika processer som

barnen deltar i, med syfte att vårdnadshavarna ska göras delaktiga.

De möten med vårdnadshavare enheten har inplanerade i under ett verksamhetsår är:

Uppstartsmöte för nyinskolningar - Erbjuds alla vårdnadshavare i samband med inskolning

på förskolornas 1-3 års avdelningar/baser

Uppföljningssamtal av inskolning - Erbjuds alla nyinskolade barns vårdnadshavare ca 2-3

veckor efter avlutad inskolningsperiod.

Föräldramöte - Erbjuds alla vårdnadshavare i oktober, fokus är att beskriva vad barnen varit

med om och hur det ligger till grund för det fortsatta arbetet.

Utvecklingssamtal - Erbjuds alla vårdnadshavare en gång per år, enheten har ett

samtalsunderlag som utgår från enhetens mål och uppdrag.

Samtal kring handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd - Erbjuds de vårdnadshavare

som har barn med behov av särskilt stöd.

Dialogmöte - Erbjuds vårdnadshavarna i februari, mötet har som mål att möjliggöra

delaktighet utifrån den pedagogiska verksamhet barnen erbjudits från föräldramötet i oktober

till dialogmötet i februari.

Avslutningssamtal för de barn som går till skolan - Erbjuds vårdnadshavare till barn som

lämnar verksamheten för att börja i skolan.

I övrigt erbjuds alla vårdnadshavare vid behov alltid ett möte med berörda medarbetare.


stockholm.se

Det är i ovan struktur, vilken också beskrivs i enhetens årshjul för vårdnadshavare,

förskolorna fångar upp eventuella klagomål och synpunkter. Enheten använder blanketten

klagomål och synpunkter. Se bilaga 2. Enhetens erfarenhet är att vårdnadshavarna oftast

väljer att kontakta medarbetarna direkt. Dialog i vardagen kring olika synpunkter är det som

efterfrågas. I de fall vårdnadshavare eller medarbetare inte tycker att den vardagliga dialogen

räcker till kontaktas ledningen via mail. Då det sker svarar ledningen inom ett dygn och ett

möte, med vårdnadshavare, ledning och eventuellt berörda medarbetare erbjuds. Mötets syfte

är att, möta upp och lyssna in för att sen kunna vidta eventuella åtgärder.

Ett exempel som illustrerar det ovan beskrivna var då en vårdnadshavare hade synpunkter

kring hur förskolan organiserade seneftermiddagen då yngre - och äldre basen slogs ihop.

Vårdnadshavaren som mailade synpunkter till ledningen uppgav att de inte förstod hur de

yngsta barnen på förskolan gynnades av organisationen. Efter att ledning och medarbetare på

berörd förskola hade haft en dialog kring vårdnadshavarens synpunkter så kunde förskolan

förstå vårdnadshavarens perspektiv, och då även ta till sig synpunkterna och göra vissa

förändringar utifrån det. Förändringarna återkopplades till vårdnadshavaren som uttryckligen

kände sig nöjd med de organisatoriska förändringar som gjordes. Vid uppföljning är

förskolans analys att de organisatoriska förändringar som gjordes på förskolan, utifrån

vårdnadshavarens synpunkter, gynnar alla barn som är kvar seneftermiddag på förskolan.


stockholm.se

Enheten har även en struktur för skriftlig kommunikation och information till

vårdnadshavarna:

Veckobrev - Skrivs av förskollärare i syfte att beskriva verksamhetens innehåll i förhållande

till Lpfö-98/10, likabehandlingsplan samt enhetsmål.

Informations brev från Förskolechef - Skrivs av förskolechef eller biträdande förskolechef

med syfte att skapa delaktighet i övergripande enhetsfrågor. Skickas ut inför jul och

sommarledigheter samt vid behov.

Verktyg för kvalitetsarbete - Skrivs av arbetslagen i syfte att beskriva varje bas eller

avdelnings systematiska kvalitetsarbete i sammanfattande form tre gånger per år.

Fem foldrar - Skrivna av den utvidgade ledningsgruppen i syfte att beskriva förskolornas

arbete utifrån Lpfö - 98/10 olika målområden. Foldrarna finns tillgängliga i förskolornas

hallar.

Redovisa kortfattat resultaten från era brukarundersökningar/kunddialoger.

Redogör också för er analys av resultaten och hur ni arbetar med resultaten.

Enhetens nöjdföräldraindex (NFI) redovisas i tabell nedan:

NFI 2014 NFI 2015

74 % 83 %

Enhetens arbete med förskoleundersökningen syftar till att vidareutveckla verksamheternas

innehåll och de olika kommunikationsverktyg som enheten använder. När enheten jämför

resultaten från 2014 och 2015 ser enheten att de är större andel nöjda vårdnadshavare 2015.

Enhetens analys är att då det finns en kontinuitet i kommunikationen med vårdandshavarna,

exempelvis som att skriva veckobrev, bidrar det till att andelen nöjda vårdnadshavare har

ökat.

Enheten får dock fortsatt signaler att vårdnadshavarna inte känner till hur förskolorna arbetar

med läroplanens olika områden i vardagen. Därav kommer enheten att ha information till

vårdnadshavare som ett av utvecklingsområdena för 2016. Se sid 32.

Varje år under studiedagarna i maj följer enheten upp förskoleundersökningens resultat med

alla medarbetare. Arbetslagen gör en analys av enhetens, förskolans och basens/avdelningens

resultat i förskoleundersökningen i form av en handlingsplan, utifrån frågorna:

Vilka områden har hamnat i nivå med eller över i andel nöjda % jämfört med stadsdelen

2016?

Varför tror ni att resultaten ser ut som de gör?

Hur arbetar ni vidare för att behålla den nivån?

Vilka områden har ni hamnat under nivå i andel nöjda % jämfört med stadsdelen 2016?

Varför tror ni att resultaten ser ut som de gör?

Vad behöver ni förändra i era arbetsätt och i er organisation, för att höja resultaten nästa

år?

Konkreta åtgärder som ni som arbetslag ska genomföra:


stockholm.se

Hur och på vilket sätt återkopplar ni till vårdnadshavarna på höstens föräldramöte/i

veckobrev/ i verktyget för systematiskt kavalitetsarbete?

Chef- och ledarskap

Beskriv din ledarskapsidé och hur du gör den känd och förankrad i

organisationen.

Mina ledord i arbetet som chef är, demokrati, kvalité, kompetens, delaktighet och ansvar.

Utifrån dessa ledord och med barnen i centrum bygger jag tillsammans med mina medarbetare

vår verksamhet i Råcksta förskolor.

Jag började som chef på Råcksta förskolor för snart 10 år sedan och jag har under dessa år

arbetat för att bygga en verksamhet med demokrati, delaktighet, utveckling och lärande i

fokus. För att lyckas med det har jag haft stöd av mina medarbetare, deras vilja att delge sin

kompetens samt att hålla barnen och verksamheten i fokus. Det stödet har varit otroligt viktig

för att bygga den organisation vi i dag har. En organisation som är väl förankrad i

verksamheten och som medarbetarna uttrycker skapar bra och likvärdig verksamhet för

enhetens alla barn. En verksamhet jag är stolt över.

Jag tror på det kollegiala lärandet, en lärande organisation och ett demokratiskt ledarskap, där

medarbetarna känner att de ingår i ett större sammanhang. Tydlig kommunikation och

möjlighet till reflektion och dialog inom enheten Råcksta förskolor är för mig en förutsättning

för att verksamheten ska få bästa möjlighet att utvecklas.

Min ambition är att skapa tillit och ett förtroende med en tro på varje medarbetare utifrån

deras egna förmågor, samt att bygga kompetens utifrån det.

Enheten arbetar utifrån förskolans demokratiska uppdrag, så som det beskrivs i Läroplan för

förskolan, Lpfö- 98/10 vilket också stämmer väl överens med min egen syn på demokrati. I

arbetet med demokratiska frågor tar jag stöd i Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Verksamheten leds i ett nära samarbete med två biträdande förskolechefer och pedagogisk

ledare. Enheten har också en utvidgad ledningsgrupp som består av representanter från

samtliga förskolor. Inom enheten finns olika specialkompetenser som jag tar stöd ifrån i olika

frågor, främst i de pedagogiska frågeställningarna men även i de sinnliga estetiska ämnena.

Enheten har en utbildad pedagogista och en pedagogisk ledare med magister examen i

pedagogik, samt två ateljéristor.

Ledningsgruppens förhållningsätt ser jag som en av byggstenarna, där vi har möjlighet att

stötta medarbetarna och samtidigt lyfta våra olika kompetenser på ett för verksamheten

betydelsefullt sätt.

Jag gör min verksamhetsidé känd genom att ständigt stå i dialog med medarbetare och

vårdnadshavare.

För att göra den dialogen möjlig har jag ställt mig frågorna: Vilka möten ska vi ha, varför och

vilka ska delta. Alla medarbetare ska få möjlighet att förstå sin del i sammanhanget och

känna att just de är en viktig länk. Jag ser det som en av utmaningarna i ledarskapet att få alla

inkluderade i vårt utvecklingsarbete


stockholm.se

Vid varje medarbetarsamtal följer jag upp verksamhetens mål samt hur delaktighet

möjliggjorts. Utifrån dessa reflektioner tar vi gemensamt, medarbetare och jag ett beslut kring

vilka behov av kompetensutveckling som finns för varje medarbetare. I samanställningen av

samtalen tar jag beslut kring övergripande fortbildning utifrån verksamhetens behov och

uppdrag.

Redogör för hur du som ledare utvärderar och utvecklar ditt ledarskap.

För att vara en tydlig ledare har jag en mötesordning som stödjer arbetet och där medarbetaren

är i centrum utifrån uppdraget.

Mötena leds av mig, biträdande förskolechef eller pedagogisk ledare.

Kvalitetsindikator varje termin.

Reflektions protokoll, MoRs. (Mål och resultatbaserad styrning)

Individuella utvecklingsplaner i samband med medarbetarsamtal, följs upp årligen.

Tertialrapport 1 och Tertialrapport 2 tas upp och medarbetarnas insamlade material

ligger som grund för dessa.

Medarbetarenkät samt Förskoleundersökningen.

Kvalitetsredovisning.

Verksamhetsberättelse

Utifrån dokumenten ovan samlar jag in information som används på arbetsplatsträffar, interna

nätverk och andra mötesformer med medarbetare och föräldrar. En analys görs av mig, där jag

ser över vilka styrkor och utvecklingsbehov som finns i enheten. Denna analys ligger som

grund för planeringen av enhetens inre arbete framåt.

En del i att säkerställa att medarbetarna har uppfattat sitt uppdrag på ett riktigt sätt är

verksamhetsbesöken, en dag i veckan jag och mina biträdande chefer är ute samtidigt på

förskolorna, detta gör att jag besöker förskolorna regelbundet och får på så vis möjlighet till

dialog med vårdnadhavare, medarbetare samt barn. Dessa besök sker systematiskt och har

varit väldigt uppskattade av mina medarbetare då deras insatser blivit mer synliga för mig

som ledare. Verksamhetsbesöken är utformade utifrån en analys av medarbetarenkät och

medarbetarsamtal där närvaro av ledningen efterfrågades.

För att utveckla mitt ledarskap har jag tagit personlig handledning. Jag har även sökt till den

fördjupningsutbildning utifrån Rektorsprogrammet, vilken vänder sig till förskolechefer.

Utbildningen löper under ett år och har fokus på det pedagogiska uppdraget. Det är ett område

som jag känner att det finns ett behov av att prioritera och utveckla i min egen ledarroll. Jag

utvärderar och följer upp via medarbetarsamtal och nya medarbetarenkäter.

Beskriv hur du som chef/ledare försäkrar dig om att medarbetarna är

införstådda med verksamhetens syfte och mål och ser sin del i

måluppfyllelsen.

För att försäkra mig om att medarbetarna är införstådda med och förstår verksamhetens mål

har jag i samverkan med ledningsgruppen gjort en tydlig beskrivning av ansvarsområden så

som de beskrivs i Lpfö- 98/10, utifrån arbetslagets och förskollärarnas uppdrag.

Ansvarsområdena beskrivs under rubriken medarbetare.


stockholm.se

Jag har skapat en gemensam mapp i dokumentbiblioteket under data på datorn. Syftet med

mappen är att ge alla medarbetare tillgång till information, mötesprotokoll, blanketter,

styrdokument och enhetens olika verktyg för systematiskt kvalitetsarbete med mera. Det

skapar en transparens och känsla av inkludering samt delaktighet då alla medarbetare ges rätt

att få tillgång till olika dokument. Mappen uppdateras regelbundet för att vara aktuell.

Var fjortonde dag skickas ett brev ut till samtliga medarbetare med information från

verksamheten samt stadsdelen. Dessa brev innehåller information som är viktig för

verksamheten och som samtliga medarbetare behöver ta del av. Breven finns tillgängliga för

alla medarbetare i enhetens gemensamma mapp.

I analyserna av medarbetarenkäten har jag tolkat att medarbetare som har en tydlig bild av sitt

uppdrag, också upplever att de kan påverka sin arbetssituation och dess innehåll. Enhetens

mål följs upp på medarbetarsamtal och en kompetensplan finns för varje medarbetare, vilken

följs upp från år till år.

Med stöd av enheten mötesstruktur ser jag som ledare till att följa upp alla delarna i enhetens

verksamhetsplan. Medarbetarna ges möjlighet att i små grupper och i olika mötesformer följa

upp och reflektera kring hur de arbetar för att uppfylla enhetens förväntade resultat.

Beskriv hur du som chef/ledare skapar förutsättningar för och tar vara på

engagemanget hos medarbetarna.

Jag har i mina medarbetarsamtal en dialog med alla medarbetare kring hur de upplever sitt

arbete och vad de vill utveckla framåt. Utifrån dessa samtal planerar jag och medarbetarna

gemensamt för hur året ska se ut när det gäller ansvarsområden och fortbildning. Varje

medarbetare har sin egen kompetensutvecklingsplan. I det samtalet tar jag och medarbetaren

även diskussionen om återkoppling och hur den kan se ut.

Här skapar vi en känsla av att jag som ledare ser min medarbetare och att vi i dialog

bestämmer hur vi bäst ska ta tillvara på just deras engagemang.

De olika kompetenser som finns hos medarbetarna exempelvis; olika språk, tidigare yrkes

erfarenheter, kunskaper kring språkutveckling, musik, dans, natur med mera tas tillvara

utifrån barnens rätt till olika upplevelser i form av smågruppsarbeten. Behoven ser sedan olika

ut, men deltagande i våra olika möten och fortbildningssatsningar gör att engagemanget kan

tas tillvara och komma våra barn tillgodo.

Beskriv hur du som chef/ledare skapar möjligheter för lärande i organisationen

och hur ni arbetar med kompetensutveckling utifrån identifierade behov.

Övningsförskoleprojektet är en del av min idé kring hur jag som chef skapar möjlighet för

lärande och kompetensutveckling i organisationen.

Behovet, som jag ser det, har varit att stärka uppdraget. Att se till att barnens rättigheter och

läroplanen ständigt är fokus i verksamheten. I och med samarbetet med universitetet och att vi

för närvarende har ca 26 studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) hos oss

skapas den fokusen naturligt. Enheten får in utomstående med olika kompetens som i dialog

med våra arbetslag ställer frågor och erbjuder sina tankar kring just den verksamhet de är i.

Då skapas nya möjligheter för utveckling av verksamheten.

Medarbetarna har med stöd av övningsförskoleprojektetet blivit bättre på att förankra det de


stockholm.se

gör i teori och inte gör saker på rutin. Vi har olika seminarier där lärare från Stockholms

Universitet deltar. I dessa seminarier har samtliga medarbetare oavsett tidigare utbildning

bjudits in.

Enheten har under våren deltagit i ett pilotprojekt ”Hjärnvägar i förskolan” på tre av enhetens

sex förskolor. Detta har varit ett uppskattat tillfälle att ställa teorier och praktik mot varandra.

För att förankra det arbetet i hela enheten får samtliga medarbetare en föreläsning i SEMLA,

på enhetens studiedagar i maj.

I min analys utifrån förskoleundersökningen, kvalitetsindikatorn, mål och resultat baserad

styrning samt medarbetarenkäten ser jag vad som behöver stärkas upp i enheten. Jag har

möjliggjort för de som inte har barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning att

vidareutbilda sig.

De som redan i dag är förskollärare erbjuds handledarutbildning eller annan kontinuerligt

fortbildning i from av kurser eller föreläsningar utöver enhetens interna nätverk.

Allt detta sker i ständig dialog med biträdande chefer, pedagogisk ledare samt medarbetare för

att vi ska känna att det vi satsar på ges tillbaka till barnens dagliga verksamhet hos oss.

Medarbetare

Beskriv vilken värdegrund/gemensamma förhållningssätt ni har i er

verksamhet. Beskriv hur den/de förankras och levandegörs i organisationen.

Enhetens gemensamma värdegrund är formulerad i enhetens likabehandlingsplan och

sammanfattas i tre punkter:

Råcksta förskolor strävar efter en lyssnande pedagogik och ett öppet

klimat.

Målet är att inga former av diskriminering eller kränkande

behandling ska förekomma inom enhetens förskolor.

Klimatet ska tillåta att såväl barn som föräldrar som medarbetare,

chefer och övrig personal tar upp funderingar och konstruktiv kritik.

Den likabehandlingsplan enheten har i dag bygger på ett revideringsarbete som startades

2012. Då diskuterade ledning, medarbetare, vårdnadshavare och barn den likabehandlingsplan

som fanns. Frågorna som arbetades med var kopplade till att försöka förstå och reda ut

begreppen diskriminering och kränkning. Detta resulterade i nya formuleringar och tydligare

förståelse kring vad likabehandlingsplanens uppdrag var och varför enheten har en

värdegrund.

För att förankra och levandegöra arbetet med enhetens likabehandlingsplan och värdegrund

bland medarbetarna, så använder enheten reflektion som verktyg. Det är i reflektionen som

medarbetarna utvecklar olika förhållningsätt samt får syn på eventuella frågor som måste

problematiseras och ifrågasättas. I reflektionen möjliggörs för medarbetarna att vända och


stockholm.se

vrida på dilleman, att hitta förslag på nya ingångar och omkullkasta gamla

förgivandettaganden och normer. Reflektionerna skapar fler vägar till inkludering för alla,

medarbetare, barn och vårdnadshavare.

För att möjliggöra gemensam reflektion använder enheten olika mötes former, de är:

Ledningsgrupp: Enhetschef, biträdande chef, pedagogisk ledare.

Utvidgad ledningsgrupp: Enhetschef, biträdande chef, pedagogisk ledare, samordnare,

ateljérista.

Samordnarmöten: Enhetschef eller biträdande chef och samordnare på respektive förskola.

APT(arbetsplatsträff): Enhetschef, biträdande chef, pedagogisk ledare och alla medarbetare

på förskolan.

Förskole möte: Alla medarbetare på förskolan och eventuellt enhetschef, biträdande chef,

pedagogisk ledare.

Lsvg (lokalsamverkansgrupp): Enhetschef, biträdande chef och fackliga representanter.

Interna nätverk: Pedagogisk ledare och blandade grupper av medarbetare från alla förskolor

i enheten.

Bas/ avdelnings möte: Medarbetare på bas/ avd.

Bas/avdelnings reflektion: Medarbetare på bas/avd.

Handledning: Pedagogisk ledare och den arbetsgrupp som det berör.

De olika verktyg som använts för att reflektera kring likabehandlingsfrågor är:

Reflektions protokoll, enhetens egna med olika fokusfrågor

Mål och resultat baserad styrningsprotokoll

Verktyg för systematiskt kvalitetsarbete

Boken: 100 möjligheter istället för 2

Övrig litteratur samt artiklar.

Som beskrivits under rubriken brukare/kunder har enheten ett årshjul för samverkan med

vårdnadshavare, där reflektion kring likabehandlingsfrågor möjliggörs

Ge exempel på hur ni arbetar med frågor kring jämställdhet och mångfald.

Jämställdhets och mångfaldsarbete pågår dagligen. Enheten har valt ut fyra exempel för att

synliggöra arbetet med jämställdhet och mångfald.

Exempel 1: Enhetens arbete med ateljékultur i Råcksta förskolor, har bidragit till rika miljöer

med tillgängligt material där barnen har inflytande över sina aktiviteter utifrån ett

mångfaldsperspektiv. Enheten tänker att ett rikligt tillgängligt material ger barnen möjlighet

att pröva olika vägar och olika lösningar på frågor, problem, dilleman, fantasier och

önskemål.


stockholm.se

Exempel 2: Enheten har som strategi att i alla aktiviteter som barnen erbjuds under dagen,

starta med ett kortare "möte". I det funderar barnen och den ansvarige medarbetaren kring vad

som ska göras och hur det ska gå till samt vilket material som kan behövas.

Några barn erbjuds att gå in och fundera över hur spindlar ser ut, varje barn har alltid rätt att

tacka ja eller nej. När barn och medarbetare sedan kommer in, äter dem en bit frukt

tillsammans och har ett litet ”möte”. Här erbjuds barnen att tänka ”högt” om spindlar och dela

med sig av erfarenheter. Medarbetarna har skrivit ut bilder från tidigare tillfällen och

använder IKT och/eller annat konkret material som stöd. Utifrån barnens tankar erbjuds ofta

någon form av skapande eller utforskande material. Det kan vara papper och penna,

återvinningsmaterial eller lera, i syfte att barnen ska få en chans att pröva sina tankar och

idéer.

Att bjuda in till aktivitet och att sedan i samtal med barnen fundera över vad, hur och varför är

ett väl förankrat arbetsätt i enhetens förskolor. Syftet är att barnen ska känna sig inkluderade

och delaktiga i vad de är med om under en dag i förskolan. Genom arbetssättet ökar

jämställdheten och medarbetarna får en mångfald av tankar från barnen att arbeta vidare

utifrån.

Exempel 3: Enhetens förskolor använder musik på många olika sätt. Här erbjuds många olika

influenser, olika genrer och språk förekommer frekvent. Flera av förskolorna involverar barn

och föräldrar i letandet efter musik med målet att utvidga lyssnandet för barnen. Musik

används också på olika sätt för att skapa olika möjligheter. Exempelvis i ateljén för att skapa

stämning, i dans för att utmana olika sätt att röra sig, ute för att skapa ett rum, i bygget för att

skapa ljud till det som konstruerats. Musiken, har sedan medarbetarna började lyssna in

barnen aktivt, blivit mer varierad och olika språk och genrer förekommer frekvent. Det beror

på att barnens möjlighet till val och medarbetarnas tanke om att erbjuda mångfald,

tillsammans med teknikens möjligheter att hitta många olika influenser skapar en större bredd

av musik för barnen i vardagen på förskolorna.

Exempel 4: Alla förskolor har tillgång till böcker i de flesta av förskolornas rum. Böckerna är

tänkta att lägga till i barnens görande. Under verksamhetsåret har enheten köpt in böckerna:

Konrads Klänning, Var är pappas skor, Alla barns rätt: en bilderbok om barnkonventionen,

Djuren i skogen och Kryp. Medarbetarna använder biblioteken regelbundet och har goda

kontakter med bibliotekarien för att kunna välja ut böcker som utmana barnen i deras

utforskande. Enheten har i förskolornas centrala inköp av böcker valt böcker som utmanar

förgivandetaganden och lägger till olika sätt att se på världen, men också böcker som lockar

till utforskande. Böckerna samlar barnen och ger medarbetare och barn en chans att

tillsammans fundera över jämställdhet och mångfald i vardagen.


stockholm.se

Verksamhetsutveckling är allas ansvar. Beskriv hur ni arbetar för ett aktivt

medarbetarskap.

Tydliga ansvarsområden bidrar till aktiva medarbetare. Om medarbetarna har tydliga

arbetsuppgifter kan varje medarbetare påverka hur de utför dessa i vardagen. När

medarbetarna känner att de kan påverka blir de aktiva och utvecklar metoder och arbetsätt

som kommer verksamheten och barnen tillgodo. Ansvarsbeskrivningarna stöttar också

medarbetarna i att ta beslut som är i linje med enhetens uppdrag. Enheten har i

formuleringarna utifrån Lpfö- 98/10.

Syftet är att skriva fram det som medarbetarna ska ansvara för

Ansvarsområde:

Arbetslag, med arbetslag menar vi alla medarbetare

Ansvarsområde:

Förskollärare

Omsorg

Lek (inne/ute)

Rutiner

Föräldrakontakt

Delta i reflektionsmöte

Delta i basmöte

Insamlande av underlag för pedagogisk dokumentation i form av:

Bilder

Anteckningar

Filmer

Teckningar/målningar

Konstruktioner

APT

Planeringsdagar

Delta i interna/externa nätverk

Delta i fortbildning

Samarbeta för att skapa förutsättningar för en god VFU Centrala ord för arbetslagen: Delta, samverka, samarbeta, utföra

Organisera för rutiner

Organisera pedagogisk inne/ute miljö

Organisera föräldrakontakt Utvecklingssamtal/uppföljningssamtal

Föräldramöten

Föräldrasammankomster Veckobrev

Mailkontakt

Kartläggning Organisation och genomförande av pedagogisk verksamhet utifrån

enhetens pedagogiska år.

Uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamhet Projektarbete

Pedagogisk dokumentation

Reflektionsmöten Basmöten

Organisation av VFU/yrkesutveckling

Handledningstid

Fortbildning/utbildning

Centrala ord för förskollärarna: organisation, uppföljning,

utvärdering, planering, genomföra

För att möjliggöra för medarbetarna att arbeta utifrån ovan beskrivna ansvarsområden, har

enheten utvecklat ett årshjul för verksamheten, se sid 20, och en mötesstruktur, se sid17, som

stödjer det arbete som uppdraget innebär. Enheten arbetar för att skapa balans mellan tid för

barnen och tid med barnen, med det menar enheten att i allt det som görs, från ledningsnivå

till möten mellan medarbetare, är verksamhetsutveckling med barnens bästa i fokus.


stockholm.se

För att möjliggöra aktiva medarbetare behövs olika verktyg som understödjer årshjulets

intentioner. Syftet med materialet är att bidra till diskussioner och reflektioner om den egna

verksamheten.

Enheten har samlat materialet i ”Verktyg för systematiskt kvalitetsarbete” där ingår:

Årshjul för samverkan med vårdnadshavare, som beskrivs under rubriken brukare/kunder.

Webb basserad kvalitetsindikator, Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanens

intentioner skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande.

MoRs (mål och resultatbaserad styrning) protokollen. Mål och resultatbaserad styrning

innebär att enheten kvalitetssäkrar verksamheten genom att svara på olika frågor som finns i

reflektionsprotokollen. Frågorna bygger på uppdraget. Protokollen används regelbundet under

verksamhetsåret. Arbetet med MoRs protokoll är ett beslut från Hässelby-Vällingby stadsdel.

Kvalitetsgarantiernas enhetsmål, de enhetsmål enheten valt att fokusera på under året.

Enhetens egna reflektions frågor, frågorna syftar till att understödja förskolornas

processinriktade arbetsätt och arbetet med likabehandlingsplanen.

Förskolornas utvärderingar i "Verktyg för systematiskt kvalitetsarbete" är grunden för de

texter och analyser som enhetens ledning skriver i tertialrapport 1 och 2,

kvalitetsredovisningen, verksamhetsberättelsen samt verksamhetsplan.

Här väljer enheten att ge två exempel på hur verksamhetsplanens enhetsmål förankrats och

levandegjorts under verksamhetsåret:

Exempel 1: På ett APT i december 2015 arbetade samtliga medarbetare med utkastet till


stockholm.se

verksamhetsplanen 2016. Medarbetarna fick i uppgift att läsa inledning av verksamhetsplanen

och de enhetsmål, samt tillhörande text, som är kopplade till läroplanen. Varje medarbetare

fick sedan välja ut fyra enhetsmål och arbeta med enhetsmålen utifrån ett reflektionsprotokoll.

Medarbetarnas anteckningar låg som underlag för revideringen av verksamhetsplanen vilket

bidrog till att medarbetarna påverkade innehållet. Analysen av att arbeta med

verksamhetsplanen på detta sätt är att medarbetarna möjliggörs delaktighet och transparens i

verksamhetens alla delar vilket gynnar ett aktivt medarbetarskap.

Exempel 2: På ett APT i mars 2016 arbetade samtliga medarbetare med verksamhetsplanen

kopplad till enhetens kvalitetsgarantier utifrån frågeställningen: Hur tänker jag att mitt arbete

bidrar till att barnen, i sin vardag på förskolan, får det som beskrivs i texten

(verksamhetsplan och kvalitetsgarantier). Syftet med uppgiften var att återknyta vardagen och

arbetet med barnen till det som formuleras i enhetens dokument vilket bidrar till

verksamhetsutveckling.

Redovisa kortfattat resultaten från den senaste medarbetarundersökningen.

Redogör också för er analys och hur ni arbetar med resultaten.

Enhetens aktivtmedskapande index är 82, detta är en förbättring jämfört med föregående

resultat.

I analysen av resultatet i medarbetarenkäten har ledningen kommit fram till att enheten är inne

i en positiv utveckling och att fortsatt kontinuitet i det utvecklingsarbete som pågår är viktigt

för medarbetarnas möjlighet till delaktighet. Enhetens interna fortbildning är en väsentlig del i

arbetet, därför deltar alla medarbetare i interna nätverk, som beskrivs närmre på sid 17 och 30.

Enheten analys är att deltagande i olika mötesformer skapar nöjdare medarbetare som arbetar

gemensamt mot enhetens mål.

Aktivt

medskapande index

AMI

82(79)

Motivations index

80 (81)

Styrnings

index

88 (80)

Ledarksps

index

80 (75)


stockholm.se

Under 2016 års medarbetarsamtal har ledningen följt upp medarbetarnas individuella

utvecklingsplaner. Där uttrycker sig alla medarbetare sig positivt om deltagandet i de interna

nätverken.

Resultat och analys

Redovisa kortfattat era resultat från 2015 års uppföljningar. Redogör också för

er analys av resultaten och hur ni arbetar med att ta tillvara resultaten.

Enheten har utifrån föregående verksamhetsplan, analyserat verksamhetsåret 2015. Ledningen

ser att medarbetarna tydligt skriver fram verksamheten och barnens lärande i ”Verktyg för

systematiskt kvalitetsarbete”. Medarbetarna beskriver en väl organiserad struktur över

dagarna och innehållet. Smågruppsarbeten med fokus på barnens frågor, problem, dilemman,

fantasier och önskemål är centrala.

Exempel 1, utklipp ur ett veckobrev, barn 1-3 år: I ateljén fick barnen varsin färg till varsin

Babblare och uppgiften att måla av dessa. Några barns tolkning blev att måla direkt ”på”

figurerna istället för på framlagda papper. Någon blev osäker och tittade på pedagogen för

att kolla om det var ok eller inte. Jo, fast nu kanske de blev smutsiga? Barnen kom själva fram

till att Babblarna behövde tvättas. De använde begrepp som ”Babba bada” och ”Bobbo

duscha” och hjälpte varandra genom att visa var de behövde tvättas.

Alla förskolor har följt upp och analyserat verksamheten i maj, september, november och

januari. Analyserna har legat till grund för fortsatt arbete och delgetts vårdnadshavare, barn

och ledning i form av veckobrev, dokumentationer och samanställningar.

Exempel 2, urklipp ur ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete, barn 3-6 år: Vi har erbjudit

aktiviteter angående mönster, eftersom det fanns kvar ett intresse sedan förra terminen (mandalas,

rosettfönster). Undersöka mönster handlar också om att konkretisera matematik; jämförelser,

symmetri, assymmetri, ordning, klassificering. Estetik. Vi har undersökt mönster hundraspråkligt

genom spaningar, frottage (gnugga fram olika strukturer med papper och grafitkrita) i skogen,

teckning, lera, digitalt (ritat på smartboard, i Photofiltre), konstverk, natur (snäckor, löv, blommor,

växter, bark), mönster av lego, med återbruksmaterial, på ljusbord och spegelbord. Grupparbeten som

t ex silkespapper och tapetklister. Barnen har börjat skapa egna spel där de ritar avancerade mönster

och förhandlar fram regler

Ledningen kan tydligt se att kvalitén på innehållet är god: demokrati, delaktighet och inkludering är

något som medarbetarna tar stort ansvar för. ”Verktyg för systematiskt kvalitetsarbete” ger ledning

och medarbetarna data att analysera samt kopplar ihop Lpfö-98/10 och enhetsmål med barnens vardag

på förskolorna.

Utifrån den data som finns i förskolornas ”Verktyg för systematisk kvalitetsarbete” har

enheten utifrån gjorda analyser identifierat tre utvecklingsområden: Jämställdhet och

likabehandling, Likvärdiga pedagogiska miljöer och IKT. Enheten beskriver

utvecklingsområdena mer ingående på sidan 31 och 32.


stockholm.se

Redovisa ert prognostiserade ekonomiska resultat i förhållande till budget för

innevarande år samt de tre senaste årens resultat. Redogör också för er analys

av resultaten och vilka trender ni kan se. (Det krävs inga detaljerade siffror.)

Enheten har de senaste tre åren gått med ett minde överskott. Ekonomin har tillåtit

fortbildning och förankring av värdegrundsarbete samt gemensamma studiedagar. Det

prognostiserade resultatet för året är positivt och enheten kommer även i år satsa en del på

verksamhetsförbättringar och fortbildning samt gemensamma studiedagar.

I analysen av budgetarbetet ser ledningen att det positiva resultatet kräver stor

kostnadsmedvetenhet hos alla medarbetare. Analysen visar att de största anledningarna till en

budget i balans är:

Att enheten tar ansvar för att flytta medarbetare mellan förskolorna vid frånvaro, samt att

enheten har en intern vikariepool. För att lyckas med detta krävs en person som är ansvarig

för bemanning av förskolorna inom enheten. Det är i dag en av enhetens biträdande chefer.

Enheten har för att skapa likvärdighet en tydlig struktur gällande antal timmar per barn och

medarbetare, vilket styr bemanningen. De verktyg enheten har för att skapa

kostnadsmedvetenhet är APT och Lsvg. Där når enheten ut till alla medarbetare och ledningen

kan svara på frågor och tydliggöra hur ledningen tänker och vilket resultat det får.

Att enhetens alla förskolor har tillagningskök bidrar till god ekonomi samt hög ekologisk

andel livsmedel. Enhetens erfarenhet säger att förskolorna kan servera hög andel ekologiska

livsmedel då god kunskap finns bland de måltidsansvariga.

Från mål till uppföljning

Beskriv processen, det vill säga hur det gick till när ni tog fram årets

verksamhetsplan och vilka överväganden ni gjorde när ni bestämde era mål.

Utifrån Kommunfullmäktige (KF) inriktningsmål formulerar Hässelby-Vällingby

stadsdelsnämnd, nämndmål. I år har enheten 24 stycken olika nämndmål att förhålla sig till.

Enheten har som uppdrag att bryta ner nämndmålen till enhetsmål. Enhetens mål i årets

verksamhetsplan är:

Råcksta förskolor är tillgängliga för alla barn

Barnen i Råcksta förskolor utvecklar sina språkliga och kommunikativa förmågor

Barnen i Råcksta förskolor utvecklar sina matematiska och naturvetenskapliga förmågor

Barnen bemöts likvärdigt oberoende av kön

Ekonomibiträden har god kompetens om och serverar ekologisk och kravodlad mat

Enhetens vårdnadshavare är delaktiga

Enheten samverkar med olika insatser kring barn i behov av särskilt stöd

Ledning/arbetslag samarbetar med skola och socialtjänst

Barnen lär, leker och utvecklas i en verksamhet med hundraspråklighet i fokus

Barnen erbjuds kulturaktiviteter

Enheten arbetar utifrån att minska energiåtgången

Barn och medarbetare går eller använder kollektivtrafiken när de utforskar omvärlden

Enheten sorterar matavfall

Enheten arbetar efter riktlinjerna i klimatsmart förskola

Barnen serveras ekologiska livsmedel, enheten prioriterar miljömässiga hållbara alternativ vid


stockholm.se

inköp

Enheten bereder plats för feriearbetande ungdomar

Budget ska vara i balans utifrån givna ramar

Förskolorna arbetar för att erbjuda barnen en jämställd verksamhet. Inflytande och delaktighet

är i fokus

Arbetesmiljön är trivsam och hälsobefrämjande

Enheten deltar i fortbildning för att säkerställa kompetens

Barnen erbjuds en verksamhet som är fri från diskriminering

Barnen är i fokus i Råcksta förskolor

Vårdnadshavare erbjuds information på olika sätt

Barnen är delaktiga och har inflytande över sin egen vardag

Enheten kommer i detta bidrag till stadens kvalitetspris

beskriva fem stycken enhetsmål som har en tydlig koppling

till barnen och som syftar till att gynna alla barns lek, lärande

och välmående. De fem enhetsmål bidrar även till stadens fyra

inriktningsmål i Vision 2040.

Till varje enhetsmål i verksamhetsplanen har staden

rubrikerna, förväntat resultat, arbetsätt, resursanvändning,

uppföljning, utveckling. Arbetslagens olika reflektioner,

beskrivningar och analyser som enheten samlat in under

verksamhetsåret i "Verktyg för systematiskt kvalitetsarbete"

ligger som grund för de olika texterna under ovan angivna

rubriker. Verksamhetsplanens innehåll utformar

verksamhetens årshjul, som tidigare har beskrivits på sid 20.

Mål

Råcksta förskolor är tillgängliga för alla barn.

Förväntat resultat

Barnen och deras vårdnadshavare bemöts likvärdigt oberoende av kön, funktionsnedsättning,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt sexuell läggning hos någon

anhörig.

Barn med särskilda behov får det stöd de har rätt till utifrån verksamhetens uppdrag.

Arbetssätt

Barnen erbjuds ett projekterande arbetssätt som skapar nya kunskaper och erfarenheter.


stockholm.se

Barnens erfarenheter, nyfikenhet, behov och lust att lära tas tillvara och utmanas vidare samt

fungerar som underlag för förskolornas olika projekt.

Vi erbjuder barnen att mötas i mindre grupper för att stödja deras lärandeprocess i ett

sammanhang där barnen får möjlighet att, på flera olika sätt, utrycka sig och lyssna på

varandra.

För att hålla våra pedagogiska miljöer levande, organiserar vi dessa utifrån vad barnen

intresserar sig för och hur de förhåller sig till det material som förskolorna erbjuder.

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg. Detta gör att

arbetslagen, genom observation och gemensam reflektion tar reda på barnens läroprocesser,

samt utmanar dem vidare i sitt utforskande.

Samtliga förskolor har formulerat uppgifter eller frågor som ska skapa fler meningsfulla

sammanhang.

Medarbetare med annat modersmål används som en resurs i våra barngrupper.

Medarbetare och ledning samverkar med habilitering, BVC, socialtjänst och BUP.

Uppföljning

Pedagogisk dokumentation samt vårt verktyg för kvalitetsarbete. Där ingår Mål och

resultatstyrnings protokoll, indikatorer, verksamhetsplanens mål, organisation samt

verksamhetens egna frågor. Medarbetarenkät samt brukarenkät och integrerat ledningssystem

(ILS).

Det är i verksamhetens olika beskrivningar av sin vardag i form av observationer,

reflektionsprotokoll och sammanställningar som vi ser hur varje arbetsgrupp arbetat utifrån

det uppdrag vi har. Det är i dessa som frågor ställs och vidare utvecklingsområden blir

tydliga.

Medarbetare och ledning deltar i möten med vårdnadhavare och de stödfunktioner som finns.

De möten som används för uppföljning är avdelning/bas möten, reflektionsmöten, APT,

LSVG, planeringsdagar, utvidgad ledningsgrupp samt interna nätverk.

Barnen i Råcksta förskolor utvecklar sina språkliga och kommunikativa

förmågor.


Barnen använder sig av texter, symboler, bilder, media och andra hundraspråkliga uttryck, för

att utveckla sina tankar, åsikter, ställa frågor, diskutera, argumentera mm


stockholm.se

Barnen har tillgång till böcker och deltar i högläsning.

Arbetssätt

Barnen erbjuds ett projekterande arbetssätt. Tillsammans med barnen reflekterar

medarbetarna kring olika läroprocesser som pågår. Utifrån det utmanas barnen vidare i sitt

utforskande. Detta för att öka inkludering och delaktighet.

Barnen möts i mindre grupper, där får de möjlighet att, på flera olika sätt, utrycka sig och

lyssna på varandra.

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation som ett inkluderande reflektionsverktyg för

barn, medarbetare och vårdnadshavare.

Barn med annat modersmål än svenska uppmuntras att i samverkan med familjen använda

det.

Medarbetare med olika språk använder dessa i den dagliga verksamheten med barnen.

Förskolorna lånar böcker och erbjuder information på olika språk.

Uppföljning

Pedagogisk dokumentation samt vårt verktyg för kvalitetsarbete. Där ingår Mål och

resultatstyrningsprotokoll, självskattning, verksamhetsplanens mål, organisation samt

verksamhetens egna frågor. Vi använder oss även av förskoleundersökningens resultat.




tydliga.


planeringsdagar, utvidgad ledningsgrupp samt interna nätverk.

Barnen i Råcksta förskolor utvecklar sina matematiska och naturvetenskapliga

förmågor


Barnen deltar i matematiska och naturvetenskapliga aktiviteter.

Arbetssätt




stockholm.se

utforskande.

Barnen möts i mindre grupper, där får de möjlighet att, på flera olika sätt, ställa och pröva

sina olika hypoteser.



Arbetslagen använder sig av matematik och naturvetenskap i den vardagliga verksamheten.

Enheten använder sig av IKT så som smart board, lärplattor, datorer, projektorer med mera.

Uppföljning

Pedagogisk dokumentation samt vårt verktyg för kvalitetsarbete. Där ingår mål och

resultatstyrningsprotokoll, indikatorer, verksamhetsplanens mål, organisation samt

verksamhetens egna frågor. Vi använder oss även av medarbetarenkät,

förskoleundersökningen samt integrerat ledningssystem (ILS).




tydliga.



Barnen serveras ekologiska livsmedel, enheten prioriterar miljömässigt

hållbara alternativ vid inköp


Barnen serveras upp till 60 % ekologisk mat

Arbetssätt

Ekonomibiträden skapar menyer med ekologiska livsmedel och lagar maten från grunden.

Vid alla inköp tas hänsyn till att i första hand välja miljömässigt hållbara alternativ.

Enheten fortbildar ekonomibiträden inom krav och ekologiska livsmedel.


stockholm.se

Uppföljning

Ledning och ekonomiavdelning följer upp kostnader och andel ekologiska livsmedel.

Resultaten diskuteras på köksmöten och APT.

Arbetet följs upp och redovisas i tertial rapport 1 och 2 samt verksamhetsberättelsen.

Barnen är delaktiga och har inflytande över sin egen vardag.


Barnens kompetenser, intressen och behov påverkar vardagen på våra förskolor, vilket syns i

den pedagogiska planeringen och dokumentationen.

Arbetssätt



utforskande. Detta för att öka inkludering och delaktighet.

Barnen möts i mindre grupper, där får de möjlighet att, på flera olika sätt, uttrycka sig och

lyssna på varandra.



Förskolorna är inredda med material som kan användas på många olika sätt och som barnen i

flexibla miljöer kan använda för att leka många olika sorters lekar. Material som lägger till

möjligheter istället för att ta bort

Vi erbjuder aktiviteter många gånger, så att alla som vill, ges en chans att delta.

Arbetslag ansvarar för att planeringen av verksamheten utgår från barnens intressen och

behov

Enhetens reflektionsunderlag innehåller alltid frågorna: vad intresserar barnen mest, vad

tänker vi pedagoger om det och hur kan vi arbeta vidare?

Uppföljning

Pedagogisk dokumentation samt vårt verktyg för kvalitetsarbete. Där ingår mål och

resultatstyrningsprotokoll, självskattning, verksamhetsplanens mål, organisation samt

verksamhetens egna frågor. Vi använder oss även av förskoleundersökningens resultat.



det uppdrag vi har. Det är i dessa som frågor ställs och vidareutvecklingsområden blir tydliga.

De möten som används för uppföljning är, avdelning/basmöten, reflektionsmöten, APT,



stockholm.se

Beskriv hur er planering för årets uppföljning ser ut.

Den övergripande planen för uppföljning och utveckling är den enheten har i enhetens arbete

med verksamhetsplan, tertialrapporter, kvalitetsredovisning, och verksamhetsberättelse.

Under varje enhetsmål i verksamhetsplanen ligger en uppföljningsdel där enheten beskriver

varje enskilt enhetsmålsuppföljningsplan.

För att få in material från enhetens förskolor följer enheten verksamhetens årshjul som

tidigare beskrivits på sid 20. Medarbetarna använder ”Verktyg för systematiskt

kvalitetsarbete” för att beskriva, utvärdera och analysera verksamheten, utifrån läroplan - och

enhetsmål i verksamhetsplanen. Ledningen läser förskolornas material, letar mönster och gör

övergripande analyser. Utifrån analyserna har ledning och medarbetare en gemensam dialog i

enhetens olika möten, där utvecklingsområden, både på kort och lång sikt synliggörs och

planeras för.

Resursanvändning

Beskriv hur ni använder verksamhetens resurser så effektivt som möjligt för att

nå era åtaganden/mål. Med resurser avses, förutom tilldelad budget, till

exempel medarbetarna och deras kompetens, samverkan, lokaler, material,

energiförbrukning, IT-stöd och fordon.

Råcksta förskolors medarbetare har många olika kompetenser. För att kunna ta tillvara på

dessa har enheten byggt en mötesstruktur, som beskrivs på sidan 17.

Enheten väljer nedan att ge syftesbeskrivningar för de möten som pågår under ett

verksamhetsår. Enhetens övergripande mål med alla möten är att mötets innehåll alltid ska

svara upp till syftesbeskrivning, för att skapa effektiv resursanvändning av ledning- och

medarbetares kompetenser och tid.

Enhetens ledningsgrupp vilken har som syfte att samordna ledningens olika insatser i

verksamheten.

Enhetens utvidgade ledningsgrupp vars syfte är att samverka för hela enheten och skapa

likvärdiga förutsättningar för alla barn i förskolorna.

Enhetens samordnarmöten vars syfte är att utifrån varje förskolas individuella behov planera

för verksamheten med barnen.


stockholm.se

Enhetens APT vars syfte är att förankra övergripande beslut- och förutsättningar för alla

medarbetare.

Enhetens förskole möten vars syfte är att ge medarbetarna tid att gemensamt reflektera,

analysera och planera verksamheten.

Enhetens Lsvg syftar till att förankra beslut i samverkan med fackliga representanter.

Enhetens Interna nätverk som syftar till att medarbetarna ska få möta kollegor från hela

enheten och i samverkan reflektera kring olika exempel på arbeten som de själva tar med sig

kopplad till utvald litteratur.

Enhetens bas/ avdelningsmöten och reflektion vilket syftar till att varje arbetslag ska få

möjlighet att reflektera, analysera och planera verksamheten för barnen som de har ett

gemensamt ansvar för.

Enhetens handledning syftar till att stötta och utmana medarbetarna i det didaktiska- och

pedagogiska arbetet.

Enhetens studiedagar vilka syftar till att skapa kompetens och inspiration som är gemensam

för hela enheten.

Utöver samordningen som sker i ovan beskrivna möten för alla barns rätt till likvärdig

verksamhet så flyttar enheten även medarbetare mellan förskolorna vid behov för att skapa

stabilitet och likvärdiga förutsättningar för barn, medarbetare och vårdnadshavare.

Enheten använder sig av medarbetarnas olika specialkompetener då enheten arbetar fram

rutiner och material. Exempelvis Ateljékultur i Råcksta förskolor som beskrivs på sid 8.

Enheten använder sig av Stockholms stads hemsida och intranät

Enhetens förskolors lokaler har olika förutsättningar vilket påverkar hur barngrupperna är

indelade, hur medarbetarna fördelas och hur övergripande organisation ser ut. Här ser enheten

att medarbetarnas erfarenheter kring användandet av olika lokaler skapar möjligheter att dela

med sig av goda och mindre goda exempel. Vilket resulterar i klok och effektiv användning

av lokaler.

Enheten gör gemensamma inköp av olika förbruknings- fortbildnings material och använder

e-handelssystemet i Agresso.

Enheten samverkar kring kulturupplevelser och samordnar aktiviteterna så att enhetens alla

barn får tillgång till professionell kultur upplevelse en gång per termin.

Enhetens deltar med föreläsare och goda exempel i inspirationskväll om högläsning och

litteraturens roll i barns vardag. Ett samarbete med Stockholms stads läs-satsning.

Enheten har möjliggjort för medarbetare att delta på Sett mässan i syfte att vidareutveckla

enhetens IT- stöd.

Enheten har möjliggjort för en av medarbetarna som förflyttar sig emellan förskolorna att

använd El-cykel.

Enheten har bytt ut alla glödlampor mot ledlampor i syfte att minska elförbrukningen. Samt

utfört de åtgärder som beskrivs i handlingsplan steg 1 för kemikalissmart förskola.

Fem av enhetens sex förskolors matrester återvinns till biogas.


stockholm.se

Utveckling

Beskriv hur ni utvecklar verksamheten utifrån era analyser av uppföljningar

och resultat.

Utifrån verksamhetsplan, tertialrapport 1 och 2, kvalitetsredovisning, verksamhetsberättelse,

medarbetarenkät, förskoleundersökningen och med stöd av "verktyg för systematiskt

kvalitetsarbete" som enheten har för uppföljning och analys, har ledningen identifierat fem

utvecklingsområden: Jämställdhet och likabehandling, Likvärdiga pedagogiska miljöer, IKT,

Intern fortbildning, och Information till Vårdnadshavarna.

Nedan görs en beskrivning kring varför och vad utifrån de olika områdena.

Jämställdhet och likabehandling:

Ledningens analys av verksamhetsberättelsen och kvalitetsredovisningen är att arbetet med

jämnställdhet och likabehandling är fortsatt viktigt. Medarbetarna ger uttryck för att behovet

av att utveckla olika förhållningsätt som möjliggör att problematisera och ifrågasätta normer

samt förgivettaganden i vardagen.

Till stöd i arbetet har medarbetarna enhetens likabehandlingsplan samt böckerna Hur gör

prinsessor av Magdalena Hulth, Hedda Schönbäck och Per Gustavsson och Hundra

möjligheter i stället för två, av Kristina Henkel och Marie Tomicic. Enhetens pedagogiska

ledare har under förskolornas reflektionsmöten haft litteratursamtal. Förutom läst litteratur

utgår reflektionsmötena utifrån konkreta dilemman i verksamheten, där det inte finns ett rätt

sätt att se på ”verkligheten” utan många olika sätt.

Ett exempel som illustrerar det ovan beskrivna var då barnen hoppade från en avsatts och

uttryckte – ”jag är modig!” Några barn stod på sidan om och blev inbjudna till att delta men

ville inte. En medarbetare tog initiativet till att ha ett samtal tillsammans med barnen, där och

då, kring vad som kan vara modigt. Barnens åsikter gick isär vilket var helt ok, det viktigaste

var att medarbetaren tog initiativet och att barnen möjliggjordes att lyssna på varandra. Att det

exempelvis också är modigt att säga nej till att hoppa om man inte vill.

Likvärdiga pedagogiska miljöer:

Att barnen i enhetens förskolor erbjuds likvärdiga pedagogiska miljöer, är en

grundförutsättning för att verksamheten ska kunna svara upp till läroplanens intentioner.

Enheten ser en skillnad i förskolornas miljöer, då ledningen är ute på förskolorna samt genom

medarbetarnas beskrivningar och dokumentationer i ”Verktyg för systematiskt

kvalitetsarbete”. För att skapa förutsättningar för arbetet med likvärdiga pedagogiska miljöer

har enhetens ateljéristor författat materialet ”Ateljékultur i Råcksta förskolor.

Hundraspråklighet och pedagogiska miljöer. Tillsammans i ett transdisciplinärt

perspektiv”. Under studiedagarna i maj 2015 introducerade ateljéristorna materialet i

workshopsliknande form för samtliga medarbetare inom enheten. Syftet med att introducera

och arbeta med materialet på enhetens studiedagar var att inkludera och inspirera.

IKT:

Under vårterminen har enheten gjort ett tillägg till arbetet med likvärdiga pedagogiska miljöer

utifrån medarbetarnas önskemål att få lära sig mer om IKT. För att skapa förutsättningar för


stockholm.se

att arbeta med IKT som ett tillägg till ateljékultur i Råcksta förskolor, har enheten valt att

döpa sitt IKT arbete till: IKT som pensel. Enheten menar, att även om IKT är ett begrepp, så

är det ett verktyg som används i verksamheten likt en pensel. IKT som verktyg hör hemma

mitt i dansen, tillsammans med konstruerandet, i skogen för att jämföra fågelkvitter, för

problemlösning, i sagoberättandet och i de estetiska processerna. IKT används med andra ord

på ett kreativt sätt, ihop med det transdisciplinära perspektivet, där barn och medarbetarna

utforskar och skapar tillsammans.

Intern fortbildning:

I medarbetarenkäten efterfrågades mer intern fortbildning. Ett exempel på hur enheten arbetar

för att möta det behovet är att möjliggöra för alla medarbetare att delta i de interna nätverken.

Fokusområde i de interna nätverken verksamhetsåret 2016 är IKT. Enhetens interna nätverk

syftar till att medarbetarna ska få möta kollegor från hela enheten och i samverkan reflektera

kring olika exempel på arbeten som de själva tar med sig kopplad till utvald litteratur.

Enheten arbetar just nu med boken: Mediapedagogik på barns villkor, redaktör Ulla-Karin

Lundgren Öhman.

Information till Vårdnadshavarna:

I förskoleundersökningens resultat kan enheten utläsa att förskolorna måste bli tydligare i

kommunikationen kring hur de arbetar med läroplanens olika målområden. För att möjliggöra

det har enheten reviderat "Årshjul för samverkan med vårdnadshavare",

utvecklingssamtalsunderlaget och skapat en ny mall för veckobrev. Med syfte att

vårdnadshavarna ska bli mer insatta i hur just deras förskola arbetar med läroplanens olika

målområden.

Enhetens utvecklingsområden följs kontinuerligt upp på förskolorna i ”verktyg för

systematiskt kvalitetsarbete”. Data som samlas in genom ”verktyg för systematiskt

kvalitetsarbete” ligger till grund för enhetens gemensamma arbete med tertialrapport 1 och 2

samt i verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning.

Beskriv hur ni arbetar med att identifiera och minimera risker och sårbarheter i

er verksamhet.

Råcksta förskolor är en organisation i ständigt förändring. Behovet att skapa strukturer för en

likvärdig och jämnställd verksamhet med barnen i fokus upphör aldrig. Ständig reflektion i

enhetens olika möten, ledningen och medarbetarnas sytematik i att kritiskt granska och följa

upp verksamheterna, samt bidra med sina kompetenser bygger enhetens arbete med att

identifiera och minimera risker.

De risker enheten identifierat för verksamhetsåret 2016 är:

Risken att förlora kompetenta medarbetare. För att minimera risken träffas ledningen kontinuerlig för att se över personalfördelning, samt

barnantal i alla enhetens förskolor, som ledningen behöver för att skapa likvärdiga

verksamheter och se till att kompetens och tid är väl fördelat. Om en medarbetare har gett

uttryck för att vilja flytta på sig inom enheten, tar ledningen hänsyn till det, vilket har som mål

att medarbetaren ska stanna kvar inom Råcksta förskolor istället för att söka nytt arbete

utanför enheten. Arbetssättet ökar kontinuiteten för barnen i verksamheten och skapar


stockholm.se

möjlighet för långsiktighet och utveckling av verksamheten i stort.

Enhetens samordnarmöten där chef och/eller biträdande chef deltar tillsammans med

samordnare på varje enskild förskola, är också en del i att minimera risker. Medarbetarna får

en direkt kontakt med ledningen och kan i vardagliga samtal delge tankar, funderingar och

oro. På samordnarmöten kan åtgärdsplaner och uppföljning planeras, viket gör att

medarbetarna snabbt kan åtgärda potentiella risker/problem.

Risk för olycksfall på arbetsplatsen.

I förbyggande arbete har enheten en väl förankrad kirs pärm, som ständigt uppdateras, och

alla medarbetar använder RISK (risk och väsentlighetsanalys). Medarbetarna erbjuds

kontinuerligt HLR-kurser (hjärt- och lungräddning) och brandutbildningar. Alla enhetens

förskolor har brandansvariga som gör kontinuerliga brandskyddsronder. Enheten gör även

kontinuerliga arbetsmiljöronder.

Beskriv verksamhetens styrkor och svagheter samt era möjligheter och hot.

Beskriv hur ni använder denna kunskap för att utveckla verksamheten.

Styrkor:

Engagerade kunniga medarbetare som ständigt utvecklar förskolornas verksamheter.

Enhetens arbete med övergripande organisation, ”verktyg för systematiskt kvalitetsarbete”,

årshjulför samverkan med vårdnadshavare, mötesstruktur och ansvarsområden.

Utifrån enhetens styrkor har enheten tagit på sig uppdraget att vara övningsförskola. Enhetens

mål med att vara övningsförskola är att bidra till att många kompetenta blivande kollegor

examineras. Enheten arbetar för att få de blivande förskollärare som gjort sin VFU i Råcksta

förskolor att stanna kvar. Dialogen med universitetet och studenter håller oss ständigt

uppdaterade och tvingar oss att ständigt utvärdera vår verksamhet då den måste möta de krav

som övningsförskola kräver. Fokus på den verksamhet vi erbjuder barnen och vad den ger är

ovärderlig.

Svagheter/ hot:

Det största hotet just nu är bristen på förskollärare. Det gör att rekrytering och personal

planering tar mycket tid av ledningen.

Sjukfrånvaro påverkar arbetsbelastningen, vilket i perioder kan göra att nivån på innehållet i

verksamheten sjunker.

Beskriv hur ni delar med er av era goda exempel. Beskriv också hur ni lär av

andra och hur ni använder dessa kunskaper för att utveckla verksamheten.

Enheten är övningsförskola. För enhetens förskolor innebär det att de delar med sig av sin

kompetens och sin verksamhet till blivande förskollärare på deras verksamhetsförslagda

utbildning (VFU) Samarbetet ger även enheten möjlighet att lära av andra då studenter och

lärare från universitetet bidrar med frågor, litteratur, föreläsningar med mera. Enhetens

medarbetare har under verksamhetsåret tagit emot 26 studenter från Stockholms universitet.

Enheten deltar på utbildningsförvaltningens möten kring övningsförskola. Enheten har för att


stockholm.se

sprida information om övningsförskola tagit emot flera studiebesök från olika delar av landet

och från förskolor utanför stadsdelen.

Enheten deltar i pilotprojektet ”Hjärnvägar i förskolan” medarbetarna erbjuder här forskare

från Stockholmsuniversitet att delta i verksamheten, pröva arbetsätt och reflektera kring vad

de ser, med mål att lära sig mer, men också för att bidra med och utveckla det enheten ser som

positiva arbetsätt.

Enheten samverkar med folkuniversitetet i projektet ”Från frö till fat”, det innebär att enheten

utbildar alla medarbetare med ansvar för tillagning av mat i ekologisk och kravodlad

matlagning. Vilket hjälpt till att nå 70 % ekologisk kost under föregående verksamhetsår.

Enheten har deltagit i stadsdelens goda exempel mässa med exempel på hur enheten nådde

resultatet. Projektet har gett alla ekonomibiträden i Hässelby- Vällingbys stadsdels förskolor

möjlighet att delta i föreläsning med Carola Magnusson (kock).

Enheten använder närliggande bibliotek, kulturskola och parklekar. Externa resurser såsom

föreläsningar, museibesök, medioteket, samt kulturella upplevelser. Enheten deltar med

exempel i föreläsning om läsning i barngrupp i samverkan med biblioteken.

Specialpedagoger samt andra myndigheter kontaktas och ger medarbetare stöd när behov av

detta finns. Syftet är att utveckla och anpassa verksamheten för att inkludering ska

möjliggöras. Det sker alltid i samråd med vårdnadshavare och ledning.

Stockholms stads och Hässelby-Vällingbys stadsdelsförvaltnings olika forum för förskole

utveckling deltar enheten i.

Enheten deltar i stadsdelens pedagogiska ledargrupp och chefsgrupp.

Enheten har deltagit i Omeps världskongress tre gånger, i Göteborg, Shanghai och Hongkong

1

Verktyg för systematiskt

Kvalitetsarbete Råckstaförskolor

aa59852

Textruta

Bilaga 1

2

Enheten strävar mot en likvärdig förskola för stadens medborgare, därför grundar sig förskolornas arbete på demokratiska värderingar.

Utifrån tanken om att allt lärande är transdisciplinärt och ständigt pågår bygger enheten den pedagogiska verksamheten, där respekt, delaktighet och

lyssnade är riktlinjer för enhetens arbete med barnen.

Vår pedagogiska idé grundar sig på:

Reggio Emilias pedagogiska filosofi, där det kollaborativa lärandet ses som en grund för det individuella lärandet. Lärande pågår i samspel mellan, barn -barn, barn-

vuxna och barn- miljö.

Den pedagogiska miljön är en tredje pedagog. Detta innebär att miljöerna och materialen hos oss är tillgängliga, säkra, varierade och inbjuder till utforskande och

lärande. Eftersom vi ser lärande som kommunikativt skapar vi miljöer utifrån tanken om förskolan som en mötesplats.

Att barn har olika sätt att kommunicera och lära på är något som gör att arbetet med de "Hundra språken" är centralt. Barnen i vår enhet har rätt att kommunicera

med material som tilltalar dem. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik.

Pedagogisk dokumentation och barns delaktighet: Som enheten tidigare i inledningen beskrivit är demokrati och delaktighet viktiga delar i verksamhet. För att

följa upp, utvärdera och utveckla arbetet med demokrati och delaktighet använder enheten sig av pedagogisk dokumentation som verktyg. För medarbetarna

och för ledning innebär det att reflektion är mycket viktigt. Detta har påverkat hela enhetens mötesstruktur, pedagogiska år och varje förskolas inre

organisation. Reflektionen är något som ständigt pågår och möjliggörs i samverkan mellan medarbetare, barn, vårdnadshavare och ledning. Det är framför allt i

den vardagliga reflektionen med barnen, vilken ofta sker i form av smågrupper fördelade över hela dagen som delaktighet och demokrati möjliggörs. För

barnen innebär det konkret att deras frågor, problem, dilemman, fantasier och önskemål påverkar verksamheten här och nu, men också hur medarbetare och

ledning planerar framåt. Exempelvis har medarbetarna alltid ”möten” med barnen innan en aktivitet startar, där barnen görs delaktiga i vad som ska hända.

Medarbetare har under den stunden tid att lyssna in och förändra och göra tillägg som påverkar aktivitetens innehåll. Enhetens medarbetare ställer sig ständigt

och i alla sammanhang frågorna vad, när, hur och varför, med barnets möjligheter till meningsfulla sammanhang i fokus.

3

Årshjul

Föräldra-

samverkan

Februari

Föräldra-sammankomst

Visa på de läroprocesser

barnen är inne i utifrån våra

läroplans-och enhetsmål

Mars

förskoeråd

Maj

Avslutningssamtal/

överlämning av blivande skolbarn

September

Uppföljningssamtal ny inskolade barn

Oktober

Föräldramöte. Information om hur pedagogerna

har lagt upp uppstart av termin och hur de tänker sig arbetet framåt.

Val av föräldra-representanter

November

Utvecklingssamtal pågår från slutet

oktober tom Januari

Förskoeråd

4

Ledningsgrupp: Chef, bitr.chef,ped.ledare

Utvidgadledningsgrupp: Chef, bitr.chef,ped.ledare,

samordnare, ateljerista.

Samordnarmöten: Chef/bitr.chef och samordnare på

respektive förskola

APT: Chef/ bitr.chef/ped.ledare och all personal på

förskolan

Förskolemöte: All personal på förskolan och ev

ped.ledare

Lsvg: Chef, bitr.chef och fackliga representanter

Internanätverk: Ped.ledare och blandad personal från

alla förskolor i enheten

Bas/ avd möte: Personal på bas/ avd

Bas/avd reflektion: Personal på bas/avd

Handledning: Ped.ledare och den personal det berör

5

VERKSAMHETENS PEDAGOGISKA ÅR SAMT UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Årshjul

Verksamhet

Januari

VP

Kvalitetsgarantier

Jan/feb Verktyg för

kvalitetsarbete Februari

Föräldrasamankomst

Utvecklingsamtal personal

Mars

Förskoeråd

Förberedelse T1

Verktyg för kvalitetsarbete

Maj

Resultat förskoleundersökning

Verktyg för kvalitetsrbete

Studiedagar

Augusti

Uppföljning av medarbetarenkät

September

Risk och väsentlighetsanalys

Uppföljningsamtal inskolning

T2


Oktober

Föräldramöte

November

Utvecklingsamtal, löper fram tom januari

Föräldraråd ett /förskola


Studiedagar

December

Uppföljning av budget VB,

kvalitetsredovisningenr

6

Kvalitetsgrantier 2016

Enhetsmål: Råcksta förskolor är tillgängliga för alla

barn.

Förväntat resultat: Barnen och deras vårdnadshavare bemöts likvärdigt oberoende av kön,

funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samt sexuell läggning hos någon

anhörig.

Förväntat resultat: Barn med särskilda behov får det

stöd de har rätt till utifrån

verksamhetens uppdrag.

Enhetsmål: Barnen i Råcksta

förskolor utvecklar sina språkliga och

kommunikativa förmågor.

Förväntat resultat: Barnen har tillgång till böcker och

deltar i högläsning.

Förväntat resultat: Barnen använder sig av texter,

symboler, bilder, media och andra hundraspråkliga uttryck, för att

utveckla sina tankar, åsikter, ställa frågor, diskutera, argumentera mm.

Enhetsmål: Barnen lär, leker och

utvecklas i en verksamhet med "hundraspråklighet" i

fokus.

Förväntat resultat: Barnen använder sig av olika uttrycksätt i sin vardag

hos oss på förskolan.

Förväntat resultat: Barnen erbjuds en professionell kulturupplevelse per

termin.

Enhetsmål: Barnen är

delaktiga och har inflytande över sin egen vardag.

Förväntat resultat: Barnens kompetenser,

intressen och behov påverkar vardagen på våra förskolor,

vilket syns i den pedagogiska planeringen och

dokumentationen.

7

Resultat förskoleundersökning

Dokumentationer/observationer

Veckobrev

Bildspel till föräldramöte

Det ni formulerat i maj och november i ”verktyg för kvalitetsarbete”

MoRs protokoll från september

Verksamhetsplanens enhetsmål med fokus på kvalitetsgarantierna

Röd markerad text är frågor som rör ert interna arbete och ska ej ingå i er samanställning till vårdnadshavarna.

Detta för att barnen ska möjliggöras delaktighet i utvärdering/ uppföljning av sitt eget arbete.

Vad tycker barnen har varit intressant, roligt, svårt?

I vilka situationer har det ”bränt till”? Varför i dessa situationer?

8

Vad barnen har lärt sig och hur gick det till?

Kolumn 1 Om dokumentation, vad synliggör den? Hur har vi riktat den?

Kolumn 2 Vad kan vi observeras hos barnens lärande/pågående processer?

Kolumn 3 Vårt arbetssätt; språk, miljö, användning av tid, material, samverkan?

Kolumn 4 Vår utveckling av arbetssätt och kompetens

Kolumn 5 Planering, fokusering, ansvarsfördelning, utvecklingsbehov

På vilka olika sätt (100 språkligt och transdisciplinärt) har vi utforskat vår övergripande fokusfråga? Vad synliggör dokumentationen? Hur har barnen, på olika sätt, möjliggjorts en fördjupning inom fokusfrågan? Vad synliggör inte dokumentationen och varför? På vilka sätt har barnen möjliggjorts att aktivt delta i dokumentation – och reflektionsarbetet?

Vilka begreppskonstruktioner har barnen utforskat? Vad blev meningsfullt för barnen, var fanns energin?

Hur har vi organiserat arbete så att varje barns individuella fråga/frågor synliggörs? och hur har det berikat det kollektiva utforskandet så barnen möjliggjorts att lära av varandra? Hur använder vi barnens olika uttryckssätt (100 språkligheten) som verktyg i beslutsprocesser?

Hur har vi som arbetslag organiserat verksamheten så att den svarar upp till våra fokusfrågor, syfte och mål? Hur skapar vi delaktighet och inflytande för ALLA (barn/pedagoger/ vårdnadshavare)?

Hur går vi vidare? Ansvarsfördelning? Vad är det för kompetens och kunskap vi som arbetslag måste utveckla hos oss själva?

9

Vad har vi gjort? (se MoRs protokoll kolumn 1)

Svar på barnens frågor? (se MoRs protokoll kolumn 2, 3 & 4 )

Svar på pedagogernas frågor? (se MoRs protokoll kolumn 4)

Vad tror vi barnen har lärt sig? (se MoRs protokoll samt frågorna under rubriken Vilka frågor behöver ni ge barnen möjlighet att reflektera kring Inför

studiedagen i maj)

Vad tar vi med oss för positiva erfarenheter och utvecklingspotentialer? (se MoRs protokoll kolumn 5)

11

Vad vill vi att barnen ska få med sig från sin tid hos oss på förskolan i relation till enhetens övergripande vision och mål?

Hur ska vi utifrån detta:

Vilka barn går på vilken bas/avd efter sommaren?

Hur fördelar vi oss som pedagoger? Ska någon flytta med?

Hur ska organisationen se ut för hela förskolan och varför? Hur organiserar vi oss över förskolan vid frånvaro (1-2 pedagoger borta)?

Vad ska vi ha för övergripande fokus område i augusti?

Varför

Syfte

12

Pedagogernas frågor/idéer

Barnens frågor/idéer

Hur tar vi emot de ”gamla” barnen, hur introducerar vi det övergripande fokus området?

Vilka är ansvariga och för vad?

Hur tar vi emot de nya barnen, hur introducerar vi det övergripande fokus området?


Övergripande organisation på basen/avd? Hur ska den se ut och varför?

Hur iscensätter/ordnar vi en miljö för att alla barn ska kunna utforska inom det övergripande fokusområdet? Hur involverar vi barnen? och hur skapar vi

möjligheter i miljön för barnen att översätta sitt kunnande från ett material till ett annat och att pröva olika? (En miljö som tillåter flera olika

intressen/flera olika ”görande” men inom det övergripande fokusområdet)

Uppföljning medarbetarenkät

Baserat på självvärderingen får ni åtgärdsförslag (utvecklingsområden). Ni väljer själva vilka ni vill arbeta med och kan även lägga till egna åtgärder. Beskriv

här vilka val av åtgärder ni valt och varför:

Uppföljningssamtal efter inskolning erbjuds kontinuerligt under året ca2- 3 veckor efter avslutad inskolningsperiod

13

Kolumn 1 Vad synliggör dokumentationen om verksamheten? Hur använder ni den?

Kolumn 2 Vad kan observeras hos barnens lärande/pågående processer?

Kolumn 3 Arbetssätt; språk, miljö, användning av tid, material, samverkan…?

Kolumn 4 Utveckling av arbetssätt, kompetens, samverkansformer, annat.

Kolumn 5 Planering, fokusering, ansvarsfördelning, utvecklingsplanering.

På vilka olika sätt har alla barn möjliggjorts en introduktion inom det övergripande fokusområdet? Vad synliggör inte dokumentationen och varför? På vilka sätt möjliggörs barnen att aktivt delta i dokumentation – och reflektionsarbetet?

Vad händer/vad pågår i gruppen? Mot vad riktas den gemensamma uppmärksamheten (intressen)? Vad tycks vara drivkrafter i gruppens processer? (enskilda barn, vuxna, miljö, material, begrepp, känslor) Hur kan vi ta till vara på detta?

Hur organiserar vi arbete så att varje barns individuella fråga/frågor synliggörs? och hur organiserar vi arbetet så att de individuella frågorna kan berika det kollektiva utforskandet, så barnen möjliggörs att lära av varandra? Hur använder vi barnens olika uttryckssätt (100 språkligheten) som verktyg i beslutsprocesser?

Hur har vi som arbetslag organiserat verksamheten så att den svarar upp till det vi bestämde i maj? Behöver vi omformulera något, vad och varför/varför inte? Hur skapar vi delaktighet och inflytande för ALLA (barn/pedagoger/ vårdnadshavare)?

Hur går vi vidare? Ansvarsfördelning? Vad är det för kompetens och kunskap vi som arbetslag måste utveckla hos oss själva?

14

Vad har vi gjort utifrån det övergripande fokusområde vi bestämde i maj? (se kolumn 1, 2 & 3)

Varför har vi gjort detta? (se kolumn 1, 2, 3 & 4)

Vilka nya frågor / idéer har väckts hos pedagogerna sedan i maj? (se kolumn 1, 2 & 3)

Vilka nya frågor / idéer har väckts hos barnen sedan i maj? (se kolumn 2 & 3)

Vad behöver vi formulera, om och/eller nytt sedan i maj, för att möjliggöra alla barn att utforska inom det övergripande fokusområdet? (se kolumn 4 &

5)

15

Föräldramöten Utvecklingssamtalen pågår tom januari. Då ska alla barnens vårdnadshavare erbjudits ett samtal. Flerspråkiga barn ska erbjudas språksamtal utifrån språkdomäner vid sitt första samtal på förskolan samt vid överflytt till storbarn.

16

Utvecklingssamtal löper på tom januariFöräldraråd ett per förskola

Vad har vi gjort?

Vad händer/vad pågår i gruppen? Mot vad riktas den gemensamma uppmärksamheten (intressen)?

Hur tänker vi pedagoger om det, vad väljer vi att ”haka i” och varför?

Vilken ska vara vår fördjupningsfråga?

Syfte med fördjupningsfrågan?

Vilka är pedagogernas frågor inom fördjupningsfrågan?

Vilka frågor, problem, dilleman och fanatisera ser vi att barnen har inom fördjupningsfrågan?

Hur introduceras fördjupningsfrågan för barnen?


Hur ska den övergripande organisationen på basen/avd se ut och varför? Behöver vi omformulera något sedan i maj?

Hur iscensätter/ordnar vi en miljö för att alla barn ska kunna utforska inom fokusfrågan? Hur involverar vi barnen? och hur skapar vi möjligheter i

miljön för barnen att översätta sitt kunnande från ett material till ett annat och att pröva olika? (En miljö som tillåter flera olika intressen/flera olika

”görande” men inom fokusfrågan)

18

Utvecklingssamtal avslutas

föräldrasammankomst

Om dokumentation, vad synliggör den? Hur har vi riktat den?

Vad kan vi observeras hos barnens lärande/pågående processer?

Vårt arbetssätt; språk, miljö, användning av tid, material, samverkan?

Vår utveckling av arbetssätt och kompetens

Planering, fokusering, ansvarsfördelning, utvecklingsbehov

Möjliggörs barnen att aktivt delta i dokumentation – och reflektionsarbetet? Hur och på vilka sätt?

Vad tycks vara drivkrafter i gruppens processer? (enskilda barn, vuxna, miljö, material, begrepp, känslor) Hur kan vi ta till vara på detta?

Finns det möjligheter för barnen att översätta sitt kunnande från ett material till ett annat och att pröva olika inom fokusfrågan? Hur och på vilka sätt?

Behöver vi ompröva våra arbetssätt i relation till fokusfrågan, varför/varför inte?

Vad behöver vi fokusera på fram till i maj och varför? Vem ansvarar för vad och varför?

19

Föräldrasammankomst (visa på de processer barnen är inne i utifrån våra läroplans-och enhetsmål) Utvecklingssamtal medarbetare

Förskoleråd föräldrar

Baserat på självvärderingen får ni åtgärdsförslag (utvecklingsområden). Ni väljer själva vilka ni vill arbeta med och kan även lägga till egna åtgärder. Beskriv

här vilka val av åtgärder ni valt och varför:

HÄSS

Datum: ……/……20…...

Oktober 2014 CB/SS

Namn Adress, Tel. (den som lämnar synpunkter/klagomål får vara anonym)

Mottaget: vid besök per telefon per post per e-post

på annat sätt: ………………………………….

Dnr: löpnr/år (ifylls av avdelningen)

Individ- och familj .........../………+ P-akt …….

Äldre/Funktionshinder ………/…… +P-akt …….

Förskola, fritid, kultur ……../…………

Ekonomi och stadsmiljö …..….…../………

Personalavdelningen ………./……….

Strategiska avdelningen ……../…………

Mottagare:

Arbetsenhet:

Avdelning:

Beskrivning av synpunkter / klagomål (kryssa för tillämpligt alternativ samt beskriv i löpande text):

Tillgänglighet Bemötande Insatsens utförande Verksamhetens innehåll/kvalitet

Yttre miljön i stadsdelen annat

Underskrift av den som mottagit synpunkter / klagomål

……………….……..……… ……………………………………………………………………………

Datum Underskrift och befattning

Vidtagna åtgärder (ange datum för genomförande)

…….……..……….. ……………………………………………………………………………

Datum Underskrift och befattning

Lämnat vidare till avdelningen (datum): ………………………………………………

Uppföljning / övrigt (Resultat av vidtagna åtgärder mm)

Bilaga

aa59852

Textruta

Bilaga 2

kvalitetsutmärkelse 2016 för råcksta förskolor¥cksta förskolor.pdf · tillägg som påverkar...

Documents