lÄra fÖr att anvÄnda - brohusetfou.se · passiva mottagare av information men som i allt större...

rebeckaforssellmahse 040-665 70 80 wwwmahseutvardering

LAumlRA FOumlR ATT ANVAumlNDA En forskningsoumlversikt om hur nya medier kan anvaumlndas vid aringterkoppling av

utvaumlrderingsresultat

REBECKA FORSSELL

ADMAPE
Typewritten Text
Klicka paring bilden


2

INLEDNING 3 DEN DIGITALA TIDSAringLDERNS PARADIGM | En bakgrund till nya medier 4 Vad aumlr nya medier 5

DEN SKRIVNA RAPPORTEN | EN KRITIK MOT RATIONELLA ANTAGANDEN OM AringTERKOPPLING 5 Den skrivna rapporten och alternativa aringterkopplingsformer 6 LAumlRA FOumlR ATT ANVAumlNDA 7 Ett sociokulturellt perspektiv paring laumlrande 8 Tyst kunskap 8 Praktikgemenskaper 9 Laumlrande aringterkoppling av utvaumlrderingsresultat 9 HUR NYA MEDIER KAN BIDRA TILL LAumlRANDE 10 Interaktion 10 Virtuella korridorer och diskussionsgrupper 11 Informellt laumlrande och supportande strukturer 12 Meningsskapande reflektioner 13 Asynkron kommunikation 14 Spridning 15 ATT AringTERKOPPLA UTVAumlRDERINGSRESULTAT GENOM NYA MEDIER | En sammanfattning om nya mediers roll i laumlrandet 15 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 17 LITTERATURLISTA 20


3

Inledning

Det finns en oumlvergripande kritik mot utvaumlrderingars bristande effekt paring organisationer Kritiken kan delas in i tvaring led daumlr det ena framhaumlver hur utvaumlrderingar anvaumlnds det vill saumlga som en legitimerande funktion eller som en taktisk strategi foumlr att vinna tid och undgaring ansvar Den andra kritiken som riktas mot utvaumlrderingar aumlr att utvaumlrderingar nonchaleras och ignoreras att bestaumlllaren helt enkelt inte tar del av rapporten (Vedung 1998) Att utvaumlrderingar nonchaleras kan foumlrvisso ha sin orsak i att de inte aumlr till foumlr att anvaumlndas utan har som syfte att verka legitimerande eller taktiskt Fraringn utvaumlrderares perspektiv aumlr det dock en sjaumllvklarhet att utvaumlrderingars syfte aumlr att komma till anvaumlndning Men aumlven med de godaste intentionerna brister anvaumlndandet paring saring vis att utvaumlrderingar allt foumlr ofta inte anvaumlnds i avsedd utstraumlckning Vad aumlr daring anledningen till detta Utifraringn tidigare forskning har tre omraringden lyfts fram som anledningar till bristande anvaumlndning Dels skuldbelaumlggs utvaumlrderaren foumlr att inte kunna tillhandaharinglla tillraumlckligt god kvalitet i utvaumlrderingen Dels laumlggs ansvaret paring anvaumlndarna och deras brister i kunskap motivation och foumlrmaringga att ta till sig resultaten Den tredje orsaken som framharinglls som anledning till att utvaumlrderingar inte anvaumlnds aumlr att kommunikationen mellan utvaumlrderare och anvaumlndare brister (Karlsson 1999) Den foumlrsta punkten att tillgodose bestaumlllaren med en utvaumlrderingsrapport av houmlg kvalitet aumlr naringgot som varje utvaumlrderare kan paringverka och haumlr finns mycket kunskap att haumlmta fraringn forskning i den akademiska vaumlrlden Detta paper intresserar sig istaumlllet foumlr de tvaring andra punkterna Det vill saumlga hur utvaumlrderingar boumlr rapporteras aringterkopplas och kommuniceras foumlr att anvaumlndarna ska kunna ta till sig resultaten Formerna foumlr att kommunicera ut utvaumlrderingsresultat aumlr taumlmligen innovationsloumlsa paring saring vis att det aumlr den skrivna rapporten kompletterat med en muntlig presentation som aumlr den i saumlrklass mest anvaumlnda aringterkopplingsmetoden Att presentera rapporter paring detta saumltt haumlrroumlr fraringn ett instrumentellt saumltt att betrakta utvaumlrdering eftersom det utgaringr fraringn en foumlrestaumlllning om att utvaumlrderingen automatiskt leder till anvaumlndande Nyttjandet av utvaumlrderingar haumlrstammar foumlljaktligen fraringn en uppfattning om en spikrak process mellan resultat och anvaumlndning (Vedung 1998) Liksom forskning har sitt ursprung i ett positivistiskt synsaumltt har aumlven utvaumlrderingsforskningen roumltter i en rationell syn paring utvaumlrderingar Inom utvaumlrderingsfaumlltet har fler former aumln den instrumentella synen uppmaumlrksammats i sjaumllva genomfoumlrandet av utvaumlrderingar daring bland annat processutvaumlrderingar faringtt gehoumlr Processutvaumlrderingar innebaumlr att utvaumlrderaren foumlljer projektet fraringn boumlrjan till slut och fokuserar paring den underliggande process som framkommer genom att laringta anvaumlndarna interagera och vara delaktiga i utvaumlrderingen Genom delaktighet i processen aumlr syftet att oumlka anvaumlndandet (Mark amp Henry 2004) Fokus foumlr detta paper aumlr utvaumlrderingsarbetets slutskede och inte processen men med inspiration av processteorins fynd gaumlllande en oumlkad delaktighet i processen foumlr att oumlka anvaumlndandet staumllls fraringgan om det finns andra saumltt att presentera utvaumlrderingsresultat aumln den skrivna rapporten foumlr att stimulera till ett oumlkat anvaumlndande I bakgrund till fraringgestaumlllningen ligger aumlven tvaring viktiga samhaumlllsfoumlraumlndringar foumlraumlndringen mot ett kunskapssamhaumllle och foumlraumlndringen mot ett informationssamhaumllle Kunskapssamhaumlllet foumlraumlndrar synen paring allmaumlnheten fraringn att vara en allmaumlnhet som ska ges faumlrdiga loumlsningar till en allmaumlnhet som uppmanas att vara delaktiga aktoumlrer (Winther Joslashrgensen 2008) Informationssamhaumlllet i sin tur skapar nya moumljligheter foumlr delaktighet I litteraturen om utvaumlrdering garingr det att se att innovativa former foumlr aringterkoppling av utvaumlrderingsresultat kan skaringdas om aumln i liten


4

skala Genom nya medier finns det moumljlighet att aringterkoppla resultat genom att engagera anvaumlndarna genom bloggar chattfunktioner och diskussionsrum paring naumltet men aumlven genom att distribuera filmer daumlr utvaumlrderingsresultaten gestaltas genom konstnaumlrliga uttryckssaumltt I detta paper aumlr daumlrfoumlr syftet att undersoumlka om denna nya innovativa praktik kan ges teoretiskt stoumld utifraringn den litteratur och forskning som finns inom omraringdet

Den digitala tidsaringlderns paradigm | En bakgrund till nya medier

Att Internet har foumlraumlndrat samhaumlllsstrukturen betraumlffande kommunikation aumlr svaringrt att ifraringgasaumltta Hur stor inverkan och vilka foumlraumlndringar detta inneburit raringder det dock delade meningar om Christer Sturmark och Ulrik Brandeacuten (2001) menar att de foumlraumlndringar som Internet har lett till goumlr att det garingr att tala om ett paradigmskifte fraringn ett industrisamhaumllle till en digital tidsaringlder Med paradigmskifte vill Sturmark och Brandeacuten paringpeka att Internet och hela IT revolutionen har lett till foumlraumlndringar som beroumlr samhaumlllsstrukturen i den grad att det aumlven paringverkar maumlnniskans saumltt att taumlnka kring olika fenomen (aa) Synen paring kunskap aumlr paring saring vis ett omraringde som har genomgaringtt foumlraumlndringar Internets intaringg i samhaumlllet har inneburit att allmaumlnheten idag har tillgaringng till information paring ett annat saumltt aumln tidigare men tillgaringngen till Internet har aumlven gjort allmaumlnheten till medskapare av kunskapen Aumlven inom den akademiska vaumlrlden har den lilla maumlnniskans upplevelser kommit att bejakas Standardberaumlttelserna de stora beraumlttelserna daumlr vetenskapsmaumlnnen har ensamraumltt har kommit att utmanas av en postmodern syn paring vetenskap daumlr vetenskapens auktoritet ifraringgasaumltts (Winther Joslashrgensen 2008) Allmaumlnheten har i allt stoumlrre utstraumlckning blivit en del av vetenskapen liksom samhaumlllet i oumlvrigt Tv-tittare konstpublik och elever aumlr grupper som tidigare varit passiva mottagare av information men som i allt stoumlrre maringn blivit medskapande aktoumlrer Detta aumlr i sin tur naringgot som garingr att bevittna i samhaumlllsprogram paring TV daumlr tittare uppmanas att ta del av debatten genom att skicka sms eller genom att chatta Lekmaumlnnen har paring saring vis kommit att involveras i omraringden som tidigare endast var foumlrpassat experter (aa) Huruvida samhaumlllet garingtt in i ett nytt paradigm eller inte kommer inte att diskuteras naumlrmare haumlr Ovanstaringende resonemang aumlr istaumlllet till foumlr att lyfta fram de samhaumlllsstroumlmningar som aumlndaring garingr att beskaringda det vill saumlga oumlvergaringngen mot ett informations- och kunskapssamhaumllle Diskussionsforum eller sociala naumltverk paring webben aumlr konkreta exempel paring hur digitalisering lett till nya former foumlr kommunikation Facebook aumlr saringledes ett saringdant exempel som dubblerar sitt anvaumlndarantal var sjaumltte maringnad vilket innebaumlr 100 000 nya anvaumlndare per dag (Preskill 2008) Nya siffror pekar paring saring vis att Facebook i slutet av 2007 hade 50 miljoner aktiva anvaumlndare och enligt undersoumlkningen loggade haumllften av dessa in paring Facebook minst en garingng om dagen (aa) Sociala naumltverk paring webben kan utifraringn dessa siffror konstateras engagera maumlnniskor paring deras fritid Fokus foumlr detta paper aumlr dock organisation och arbetsliv Utifraringn en amerikansk studie gjord paring 323 organisationer framkom saring aumlven att 55 av deltagarna i studien menade att de anvaumlnder naumltverkssajter foumlr att diskutera arbetsrelaterade erfarenheter med kollegor Samt att 49 av deltagarna anvaumlnder naumltverken foumlr att faring svar paring fraringgor som uppkommer i deras arbete (aa) Statistiken som lyfts fram haumlr syftar till att understryka teknikens roll i samhaumlllet daring syftet med detta paper aumlr att reda ut om det finns alternativa saumltt att


5

aringterkoppla utvaumlrderingsresultat aumln den skrivna rapporten genom att uppmaumlrksamma nya mediers potential till laumlrande Men vad aumlr daring nya medier Facebook och diskussionsforum som har redogjorts foumlr nyligen aumlr en del av det begrepp som kommit att kallas just nya medier men eftersom begreppet aumlr mer komplext och rymmer fler dimensioner foumlrtjaumlnas begreppet att definieras naumlrmre

Vad aumlr nya medier

Foumlr att kunna definiera nya medier ska jag boumlrja med att definiera medier Medier definieras utifraringn tre grader varav nya medier utgoumlr den sista av dessa Den foumlrsta graden av medier syftar paring verbalt eller icke-verbalt spraringk och det aumlr aumlven den form av foumlrmedling av kunskap som anvaumlndes foumlre skrivkonstens utveckling (Heide 2005) Kunskapen som foumlrmedlas av den foumlrsta graden av medier aumlr daumlrfoumlr starkt begraumlnsad i tid och rum och foumlrmedlas i huvudsak muntligt Andra graden av medier aumlr tekniska medier och uppstod i och med skrivkonstens utveckling Genom boumlcker var kunskap inte laumlngre bundet till geografiska platser vilket oumlkade dess spridning Ett annat exempel paring tekniskt medium aumlr telegrafen som aumlven den oumlppnade upp foumlr spridning av kunskap oumlver geografiska graumlnser Den tredje gradens medier aumlr digitala medier och det aumlr aumlven den typ av medier som det haumlr papret kommer att behandla Digitala och elektroniska medier aumlven kallat nya medier oumlverbrygger tid och rum Dessutom moumljliggoumlr digitala medier foumlr interaktion och samtal genom virtuella gemenskaper Informationstekniker som e-post diskussionsgrupper och webbsidor aumlr paring saring vis exempel paring nya medier (aa) Nya medier syftar paring saring vis paring alla de typer av kanaler som digitala medier goumlr moumljligt men nya medier innefattar aumlven digitala medier i en kombination med analoga medier saringsom exempelvis dagstidningar paring naumltet (Reimer amp Severson 2008) Utmaumlrkande foumlr nya medier aumlr dock att de ska ha en teknisk potential foumlr interaktivitet och medskapande bilden av nya medier kan daumlrfoumlr foumlrtydligas genom att inkludera bloggar virtuella vaumlrldar multimedia cd-rom och interaktiv tv (aa)

Den skrivna rapporten | En kritik mot rationella antaganden om aringterkoppling

Utvaumlrderingsresultat boumlr anvaumlndas men hur och vad som aumlr ett anvaumlndande raringder det delade meningar om och inom utvaumlrderingsforskningen finns det olika saumltt att se paring anvaumlndning av utvaumlrderingsresultat Instrumentell anvaumlndning konceptuell anvaumlndning symbolisk eller politisk anvaumlndning samt interaktiv anvaumlndning aumlr vanligt foumlrekommande (Vedung 1998) Det foumlrstnaumlmnda det vill saumlga den instrumentella synen paring anvaumlndande har under en laringng tid varit det saumltt man betraktat anvaumlndandet utifraringn och innebaumlr att man ser oumlvergaringngen mellan utvaumlrderingsresultat och handling som en automatisk oumlvergaringng Paring senare tid har denna taumlmligen oproblematiserade process kommit att kritiseras och aumlr idag en syn som inte tas foumlr given paring samma saumltt som tidigare (aa) Allt vanligare aumlr att anvaumlndande av utvaumlrderingsresultat betraktas som en foumlraumlndring i tanke som aumlr den konceptuella synen paring anvaumlndande Utifraringn en konceptuell syn paring anvaumlndande aumlr en foumlraumlndring i tanken en foumlrutsaumlttning foumlr att anvaumlndande ska uttryckas i form av handling


6

Den i saumlrklass vanligaste aringterkopplingsformen det vill saumlga den skrivna rapporten menar jag garingr att haumlrleda till den instrumentella synen paring anvaumlndande daring rapporten har som syfte att informera fram foumlraumlndringar Att inte problematisera den skrivna rapportens foumlrmaringga eller ofoumlrmaringga till att foumlraumlndra attityd eller handling hos mottagaren foumlljer saringledes ett instrumentellt perspektiv paring anvaumlndandet Det instrumentella perspektivet foumlrutsaumltter att laumlsandet leder till de foumlraumlndringar som utvaumlrderingen rekommenderar i en automatisk och rak process Foumlr att en oumlverfoumlring av information ska leda till en foumlraumlndring i handling kraumlvs foumlrst och fraumlmst att utvaumlrderingsrapporten blir laumlst Fraringgan aumlr dock om detta raumlcker laumlses rapporterna oumlverhuvudtaget och aumlr det skrivna ordet alla garingnger det baumlsta saumlttet att aringterkoppla kunskap Och framfoumlrallt aumlr laumlsandet av en rapport det samma som att implementera dess rekommendationer Under maringnga aringr har uppfattningen varit att forskningsresultat ska presenteras genom en rapport daring oumlverfoumlringen mellan rapporten och handling har tagits som sjaumllvklar (Dal Santo Goldberg Choice Austin 2002) Men som vi ska se i naumlsta avsnitt har alternativa aringterkopplingsformer faringtt gehoumlr och kritik har riktats mot den skrivna rapportens foumlrmaringga att leda till foumlraumlndring saringvaumll i tanke som i handling

Den skrivna rapporten och alternativa aringterkopplingsformer

Rossi och Freeman (1993) haumlvdar att de flesta utvaumlrderingar endast laumlses av utvaumlrderarnas kollegor och saumlllan av intressenterna sjaumllva Detta menar de kan vara orsakat av att rapporter oftast aumlr svaringrlaumlsta samt att intressenter inte aumlr vana att laumlsa omfaringngsrika dokument Det finns dock aumlven andra orsaker som ligger till grund foumlr att en utvaumlrdering inte blir laumlst vilket kan vara att intressenterna inte anser sig ha tid att laumlsa tunga rapporter eller att intressenterna inte har tillraumlckligt med kunskap foumlr att foumlrstaring dem (Rossi amp Freeman 2001) Medan Rossi och Freeman menar att det fraumlmst aumlr rapporter som aumlr tekniskt kraringngliga som kan vara svaringra att ta till sig av intressenter menar Marianne Winther Joslashrgensen (2008) att det finns en allmaumln problematik i att aringterkoppla forskning till en utom-akademisk publik Traditionellt saumltt menar hon har vetenskapsfoumlrmedlingen betraktat allmaumlnheten som en ovetande tom massa som ska fyllas med kunskap Men alltefter samhaumlllets oumlvergaringng mot ett kunskapssamhaumllle har synen paring allmaumlnheten ersatts av en syn daumlr allmaumlnheten foumlrutsaumltts vara delaktiga i kunskapsproduktionen Medan Winther Joslashrgensens resonemang handlar om att inkludera allmaumlnheten i kunskapsproduktionen vill jag istaumlllet lyfta fram mottagarnas det vill saumlga anvaumlndarna och intressenternas roll i att implementera kunskapen Genom att betrakta anvaumlndarna som implementoumlrer foumlrstaumlrks deras roll i aringterkopplingen av utvaumlrderingsresultat vilket goumlr denna grupp viktig i aringterkopplingen Mottagarna kan vara saringvaumll akademiker som icke-akademiker det jag goumlr gaumlllande haumlr aumlr att den akademiska kunskap som utvaumlrderingsrapporten foumlretraumlder inte ska tas som sjaumllvklar aumlven foumlr anvaumlndarna Paring samma saumltt menar Lawrence mfl (2007) att det inte aumlr tillraumlckligt med en enda rapport om en utvaumlrdering ska bli anvaumlnd utan att en utvaumlrdering boumlr generera ett flertal olika rapporteringsformer foumlr att matcha utvaumlrderingens olika intressenter Med detta resonemang menar foumlrfattarna aumlven att den skrivna rapporten fortfarande aumlr en viktig form foumlr rapportering eftersom den inneharingller detaljerad information om resultaten och efterfraringgas av en del av intressenterna (aa) Eftersom Winther Joslashrgensen menar att vetenskaplig kunskapsproduktion privilegierar akademisk kunskap oumlver annan lyfter hon fram rapporteringsformer som inte noumldvaumlndigtvis maringste vara textbaserad Vilka former foumlr


7

kunskapsproduktion aumlr det daring Winther Joslashrgensen tar upp Enligt Winther Joslashrgensen (2008) kan alternativa former foumlr att kommunicera ut ett forskningsresultat vara att gestalta rapporten genom konstnaumlrliga uttrycksformer som pedagogisk drama eller konstutstaumlllningar Andra forskare som lyfter fram foumlrdelen med alternativa aringterkopplingsformer ger exempel paring aringterkoppling genom att skildra en beraumlttelse genom att leverera paringhittade dokumentaumlrer eller genom att foumlrmedla forskningsresultaten genom serieteckningar (Greene 2001 Lawrence mfl 2007) Gemensamt foumlr de alternativa aringterkopplingsformerna aumlr att de arrangerar moumlten daumlr mottagaren goumlrs delaktig samt att de aumlmnar skapa en reflektion hos mottagaren genom att paring ett annat saumltt aumln den skrivna rapporten appellera till en interaktion med forskningsresultatet Winther Joslashrgensens tankegaringngar aumlr haumlmtade fraringn postmodernism feministisk forskning och kvalitativa perspektiv som tar avstaringnd fraringn de stora standardberaumlttelserna och som oumlppnar upp foumlr ett moumlte mellan forskaren och allmaumlnheten paring jaumlmlikare villkor (Winther Joslashrgensen 2008) I Winther Joslashrgensens resonemang syftas delaktighet i hela kunskapsproduktionen Haumlr laringnar jag resonemanget foumlr att bidra till en kunskapsproduktion eller kanske snarare en kunskapsgenerering vid aringterkopplingen Rapporten som aringterkopplas aumlr alltsaring inte noumldvaumlndigtvis ett resultat som tillkommit genom att utvaumlrderaren och intressenter har interagerat under jaumlmlika villkor eftersom detta papers fokus aumlr sjaumllva aringterkopplingsfasen laumlmnar jag detta aringt sidan Utifraringn Winther Joslashrgensens resonemang om interaktion menar jag aumlndaring att aringterkoppling genom interaktiva former ger intressenterna stoumlrre inblick i forskningsresultatet genom att det presenteras paring ett saumltt som inte utesluter icke-akademiska grupper fraringn att ta del av kunskapen samtidigt som det uppmuntrar till interaktion och reflektion

Laumlra foumlr att anvaumlnda

Som diskuterats tidigare kan anvaumlndandet av utvaumlrderingsresultat betraktas paring olika saumltt Vanligt aumlr att betrakta anvaumlndande som en foumlraumlndring i handling saringsom det instrumentella synsaumlttet framharingller eller en foumlraumlndring i attityd eller tanke som den konceptuella synen paring anvaumlndande syftar paring Med alternativa aringterkopplingsformer interaktion och med nya medier vill jag framharinglla vikten av att skapa ett laumlrande hos anvaumlndarna Att mottagarna laumlr sig av utvaumlrderingsresultat ses paring saring vis som en foumlrutsaumlttning foumlr att de senare ska kunna handla utefter utvaumlrderingens rekommendationer I detta paper aumlr daumlrfoumlr utgaringngspunkten konceptuell paring saring vis att en foumlraumlndring i tanke aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att kunna handla i enlighet med utvaumlrderingsresultaten Inom forskningen av organisationslaumlrande finns framfoumlrallt tvaring tydliga perspektiv Dels det systemstrukturella som aumlr ett taumlmligen rationellt perspektiv paring oumlverfoumlring av information och och dels det sociokulturella Det sociokulturella perspektivet kallas aumlven foumlr det kontextuella perspektivet eftersom det framharingller sammanhangets roll i laumlranden Det aumlr ocksaring detta perspektiv som detta paper kommer att uppeharinglla sig kring Det sociokulturella perspektivet paring laumlrande ifraringgasaumltter moumljligheten att informera fram foumlraumlndringar och framharingller istaumlllet att laumlrande sker naturligt i organisationer Foumlr att faring till ett laumlrande i det haumlr fallet av utvaumlrderingsresultat uppmaumlrksammas dialogens roll i laumlrandet den tysta kunskapens


8

roll i laumlrandet samt informella naumltverks foumlrmaringga att bryta ner kunskap och skapa mening

Ett sociokulturellt perspektiv paring laumlrande

Det sociokulturella perspektivet paring organisationslaumlrande har socialkonstruktivistiska roumltter och som naumlmnts tidigare menar anhaumlngare foumlr perspektivet att kontexten aumlr viktig foumlr organisationsmedlemmars laumlrande Foumlr att ett laumlrande ska komma till staringnd maringste individen kaumlnna mening (Heide 2002) Utgaringngspunkten foumlr det sociokulturella perspektivet paring laumlrande aumlr daumlrfoumlr att maumlnniskor taumlnker och samspelar med andra Genom kommunikation och interaktion med andra maumlnniskor byts information paring ett meningsskapande saumltt Spraringket har paring saring vis tvaring funktioner en kommunikativ och en kognitiv Medan den kognitiva funktionen hjaumllper maumlnniskor att taumlnka och skapa foumlrstaringelse aumlr det med hjaumllp av den andra funktionen det vill saumlga den kommunikativa som maumlnniskan kan dela med sig av sina tankar samt erharinglla nya tankar och ideacuteer Det aumlr paring saring vis den kommunicerande funktionen som aumlr laumlnken mellan individuella och kollektiva erfarenheter (aa) Genom att maumlnniskor interagerar med varandra paring ett naturligt saumltt menar man inom perspektivet att maringlet i sig inte aumlr laumlrande utan att laumlrande snarare aumlr en konsekvens av de dialoger och konversationer som foumlrs Laumlrandet utifraringn ett sociokulturellt perspektiv ska daumlrfoumlr betraktas som naringgot som sker kontinuerligt och automatiskt genom spraringket (Heide 2005) Som jag ska argumentera foumlr senare kan dock det naturliga och automatiska spraringket tas vara paring foumlr att stimulera till laumlrande

Tyst kunskap

Genom dialog och kommunikation byts information mellan maumlnniskor paring ett naturligt saumltt All kommunikation aumlr dock inte verbal Begreppet tyst kunskap haumlrstammar fraringn kunskapsfilosofen Michael Polanyi och avser en tyst dimension i allt kunnande Denna tysta dimension i sin tur avgoumlr hur maumlnniskan riktar sin uppmaumlrksamhet (Kalman 2006) Polanyi (1983) exemplifierar tyst kunskap genom att haumlvda att vi kan kaumlnna igen en persons ansikte av flera tusen andra men oftast kan vi inte aringterberaumltta hur vi la maumlrke till personen eftersom detta aumlr svaringr att uttrycka med ord Paring saring vis uttrycks ofta den tysta kunskapen i handling vilket paring en arbetsplats blir tydligt genom att maumlnniskor i en organisation maringnga garingnger agerar paring ett visst saumltt i foumlrharingllande till en specifik arbetsuppgift utan att vara medveten om det Den tysta icke-verbaliserade kunskapen foumlrvaumlrvas genom erfarenheter bakgrundskunskaper tankar och kaumlnslor (Kalman 2006) och kan uttryckas genom oskrivna regler vaumlrderingar synsaumltt och saumltt att ordna arbetsuppgifter (Heide 2005) Eftersom kunskapen aumlr tyst och inte uttryckt aumlr kunskapen svaringr att dokumentera och foumlrmedla Aumlndaring aumlr den tysta kunskapen viktig ur ett organisationsperspektiv med tanke paring de ovanstaringende omraringden som den tysta kunskapen paringverkar Polanyi (1983) menade att foumlr att stimulera det kunnande som maumlnniskan naumlstan har ska vi rikta tanken fraringn fakta mot den faktiska avsikten med arbetet Att finna mening och ha inlevelsefulla visioner aumlr daumlrfoumlr viktigt foumlr att naring detta djupa kunnande (Soumldergren 2008) Anvaumlndandet av beraumlttelser som kommunikationsform aumlr ett saumltt att foumlrmedla tyst kunskap i en arbetsgemenskap (Heide 2002) Beraumlttandet kan ske paring olika saumltt varav en typ naturligt beraumlttande aumlr aringterberaumlttandet som kollegor goumlr sinsemellan Beraumlttelser uttrycks med kaumlnsla och aumlr placerade i en bestaumlmd situation vilket skapar mening foumlr mottagaren Saringledes menar Heide att den stoumlrsta delen av kunskapen i en


9

arbetsgemenskap aumlr just tyst men aumlven att det aumlr i dessa gemenskaper som den tysta kunskapen existerar skapas och foumlrflyttas (aa)

Praktikgemenskaper

I det sociokulturella perspektivet paring organisationslaumlrande aumlr praktikgemenskaper eller Communities of practice som aumlr den engelska och ooumlversatta termen ett centralt inslag Praktikgemenskaper en benaumlmning foumlr de informella naumltverk som existerar inom alla organisationer och som uppstaringr naturligt och av sig sjaumllv (Heide 2002) I praktikgemenskaperna utbyts information och det skapas meningsfull foumlrstaringelse utifraringn den information som finns till hands I praktikgemenskaper haringlls informella samtal daumlr maumlnniskor i en organisation rdquosamarbetar vaumlgleder undervisar

tillraumlttavisar och anvaumlnder varandra som bollplankrdquo (Heide 2002 s 54) Paring saring vis har praktikgemenskaperna tvaring funktioner dels sprider gemenskaperna kunskap och dels genererar de ny kunskap Som naumlmndes innan finns praktikgemenskaper inom alla organisationer men oftast aumlr de osynliga Osynligheten kommer av att dessa inte givits naringgon direkt uppmaumlrksamhet i litteratur om ledning och management men ocksaring paring grund av dessa gemenskaper uppstaringr av sig sjaumllva det vill saumlga paring eget initiativ av medlemmarna (Heide 2002) Paring saring vis garingr det att haumlvda att praktikgemenskaper aumlr en naturlig arena foumlr kommunikation vars betydelse foumlr laumlrande och spridning av kunskap har stor betydelse

Laumlrande aringterkoppling av utvaumlrderingsresultat

Heide (2002) menar att den informella kunskap som finns inom en organisation anses vara viktigare av organisationsmedlemmar aumlr den formella kunskap som laumlrs ut av en organisation Utvaumlrderingsresultat anser jag paring saring vis aumlr ett exempel paring formell kunskap Foumlr att ett utvaumlrderingsresultat ska ha effekt paring mottagarna menar jag daumlrfoumlr att praktikgemenskapers foumlrmaringga att bryta ner formell kunskap till informell kunskap kan leda till att utvaumlrderingsresultaten faringr ett stoumlrre genomslag inom organisationen Genom att organisationsmedlemmar diskuterar resultaten sinsemellan och genom det gemensamma spraringk som finns inom gemenskaperna garingr det att haumlvda att kunskapen goumlrs informell Diskussioner inom praktikgemenskaper utgaringr maringnga garingnger fraringn tidigare erfarenheter och skapar daumlrfoumlr mening foumlr resterande medlemmar i praktikgemenskapen Genom diskussioner om utvaumlrderingsresultat i praktikergemenskaper saumltts den nya kunskapen i ett sammanhang som goumlr den foumlrstaringlig och som organisationsmedlemmarna kan ta till sig Praktikgemenskapernas kommunikation har paring saring vis foumlrdelar som den skrivna rapporten inte har Som framgaringtt tidigare har den skrivna rapporten en tendens att privilegiera akademisk kunskap foumlre annan och dessutom kan rapporter maringnga garingnger kaumlnnas tunglaumlst Kunskapandet inom praktikgemenskaper sker naturligt paring en arbetsplats att faring praktikgemenskaper att diskutera kring utvaumlrderingsresultat kan paring saring vis faring mottagarna att ta till sig ett utvaumlrderingsresultat men aumlven att laumlttare foumlrstaring sig paring dess resultat och hur den nya kunskapen kan foumlrverkligas i handling Beraumlttande inom praktikergemenskaper exempelvis genom historier haumlmtade fraringn det egna arbetet kan ses som ett saumltt att foumlrflytta kunskapen mellan kollegor inom gemenskapen Att aringterberaumltta historier kollegor emellan gynnar aumlven ett blixtlaringspratande som innebaumlr att kollegor goumlr icke-artikulerad kunskap synlig foumlr varandra Att ha ord paring sina tankar aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr att kunskap ska kunna


10

spridas i en organisation och foumlraumlndra gemensamma tankebanor och paring saring vis aumlven handlingssaumltt Diskussioner om utvaumlrderingsresultaten inom praktikgemenskaper kan daumlrfoumlr leda till att formell kunskap goumlrs mer laumlttfoumlrstaringelig daring det existerar ett gemensamt spraringk inom praktikgemenskaperna som har baringde en verbal som tyst karaktaumlr Utifraringn ovanstaringende resonemang aumlr utgaringngspunkten i detta paper att utvaumlrderaren boumlr aringterkoppla resultaten paring ett saumltt daumlr praktikgemenskapers foumlrmaringga att skapa mening nyttjas Genom att stimulera till en tolkning av utvaumlrderingsresultaten inom praktikgemenskaperna blir utvaumlrderingsresultaten oumlversatta till ett spraringk som foumlrstarings av medlemmarna Likasaring skapar beraumlttelser och tidigare erfarenheter moumljligheten foumlr mottagarna att reflektera oumlver resultaten Men som paringpekats tidigare sker kommunikationen naturligt inom gemenskaperna Hur praktikgemenskapers foumlrutsaumlttningar kan tas till vara vid aringterkoppling av utvaumlrderingsresultat ska daumlrfoumlr diskuteras i naumlsta avsnitt

Hur nya medier kan bidra till laumlrande

Daring det sociokulturella perspektivet menar att kunskapen finns i relationerna ska jag lyfta fram hur nya medier kan bidra till att stimulera en interaktion daumlr praktikgemenskapers foumlrmaringga att bryta ner kunskap och koppla den till det egna arbetet tas tillvara Nedan ska jag foumlrst lyfta fram fyra centrala aspekter som baringde aumlr centrala foumlr organisationslaumlrande men som aumlven aumlr omraringden daumlr nya medier kan ha en funktion foumlr att stimulera laumlrandet Dessa aspekter eller kanske snarare teman aumlr interaktion meningsskapande reflektion asynkron kommunikation och spridning

Interaktion

Interaktion aumlr en huvudingrediens i laumlrande oavsett om interaktionen sker paring webben genom nya medier eller om interaktionen sker i klassrummet ansikte mot ansikte (Woo amp Reeves 2006) Men vad aumlr daring interaktion En klassisk definition paring interaktion gjord av M G Moores som jag menar egentligen kan ses som en identifikation av tre olika former av interaktion aumlr learner-content learner-instructor och learner-learner (Moore 1989) En svenskoumlversatt tolkning av Moores definitioner blir daumlrfoumlr att den foumlrsta typen av interaktion innebaumlr en interaktion mellan den laumlrande individen och ett inneharingll det vill saumlga den form av interaktion som sker exempelvis vid laumlsandet av en text eller soumlkande efter information paring naumltet Den andra formen foumlr interaktion aumlr den interaktion som sker mellan den laumlrande individen och laumlraren vilken aumlr en form som kaumlnns igen i klassrumsundervisning Den tredje och sista typen av interaktion syftar paring individers eller i detta fall kollegors laumlrande av varandra i en oumlmsesidig dialog Woo och Reeves (2006) menar alltsaring att interaktion aumlr grundlaumlggande i en laumlrandeprocess men Woo och Reeves problematiserar interaktion ytterligare ett steg genom att skilja all form av interaktion fraringn meningsfull interaktion Vad som aumlr meningsfull interaktion menar de bottnar i vilket perspektiv som man har paring laumlrandet Det systemstrukturella perspektivet har haumlmtat inspiration fraringn behavioristiska och kognitiva teorier (Heide 2002) och utifraringn denna tolkningsram foumlr laumlrande kopplat till laumlrande via nya medier skulle daumlrfoumlr laumlrande kunna gestaltas som en positiv eller negativa respons paring datorn exempelvis genom en smiley som markerar om svaret aumlr


11

korrekt (Woo amp Reeves 2006) Som framgaringr av exemplet aumlr organisationsmedlemmens laumlrandeprocess taumlmligen passiviserad Utifraringn ett sociokulturellt perspektiv paring laumlrande innebaumlr interaktionen alltid att den ska vara meningsskapande foumlr att ett laumlrande ska komma till staringnd Det sociokulturella perspektivet paring laumlrande kallas ju aumlven det kontextuella perspektivet och paring saring vis ligger meningsfull interaktion naumlra ett sociokulturellt perspektiv paring laumlrande Mest resurser laumlggs paring formellt laumlrande vilket aumlr de tvaring foumlrsta typerna av interaktion det vill saumlga learner-content och learner-instructor detta till trots att studier visar att den fraumlmsta kaumlllan till laumlrande aumlr det informella laumlrande (Preskill 2008) Likasaring har jag tidigare i detta paper haumlvdat att den i saumlrklass vanligaste aringterkopplingsformen foumlr utvaumlrdering aumlr den skrivna rapporten eller den skrivna rapporten kompletterat med en muntlig presentation Aringterkopplingsformen aumlr paring saring vis en form av interaktion som garingr att haumlrleda till Moores tvaring foumlrsta typer av interaktion det vill saumlga naumlr mottagaren interagerar med en rapport eller att interaktionen sker genom en muntlig presentation Informellt laumlrande i sin tur garingr att haumlrleda till det laumlrande som sker naturligt inom praktikgemenskaper Saringledes menar Heide (2002) att det informella laumlrandet alltsaring det laumlrande som sker i korridorer i fikarummet eller vid kopieringsmaskinen aumlr viktigt foumlr laumlrandet inom organisationen eftersom det informella laumlrandet staumlmmer vaumll oumlverens med den bild organisationsmedlemmarna har av organisationen (aa)

Virtuella korridorer och diskussionsgrupper

Nancy Dixon (1999) har ocksaring uppmaumlrksammat praktikgemenskapers betydelse foumlr laumlrande Men Dixon har aumlven riktat fokus mot informations- och kommunikationsteknik foumlr att goumlra dialogerna och det kunskapande som genereras ur dessa tillgaumlngligt foumlr en stoumlrre andel maumlnniskor inom organisationer Liksom Heide menar aumlven Dixon att det aumlr i korridorerna som de viktiga samtalen sker och den tysta kunskapen blir explicit foumlr dem som diskuterar Genom att anvaumlnda informations- och kommunikationsteknik menar Dixon att korridorsamtalen kan goumlras synliga foumlr en stoumlrre maumlngd maumlnniskor Dixon kallar detta foumlr virtuella korridorer (aa) Att korridoren aumlr en plats foumlr viktiga dialoger beskriver Dixon paring foumlljande saumltt rdquoAsk any

Conference attendee and you are likely to hear the familiar comment the session

where okey but I had some great hallway conversationsrdquo (Dixon 1999 s 45) Korridoren anvaumlnder Dixon daumlrfoumlr som metafor foumlr de rum daumlr organisationsmedlemmar kan tala oumlppet och fritt utan hierarki och daumlr kollegor testar sina ideacuteer med varandra Paring saring vis menar Dixon att det aumlr i korridorerna som den kollektiva uppfattningen om arbetsplatsen sker (Dixon 1999) Heide (2002) framharingller diskussionsgrupper paring naumltet som en motsvarighet till Dixons virtuella korridorer Diskussionsgrupper fungerar som ett forum som aumlr uppdelat efter olika fraringgor eller aumlmnen I diskussionsgrupperna kan deltagarna staumllla fraringgor till varandra och goumlra inlaumlgg paring forumet Foumlrdelen med diskussionsgrupper aumlr som Dixon framharingller att samtalen blir transparenta och tillgaumlngliga foumlr en stoumlrre maumlngd maumlnniskor aumln i de samtal som haringlls i korridorerna (Dixon 1999) Transparens i samtalen innebaumlr framfoumlrallt att problem fraringgor och svar blottas vilket kan generera ett laumlrande hos organisationsmedlemmarna i forumet Diskussionsgrupper paring naumltet kan paring saring vis haumlvdas ha moumljligheter att generera ett blixtlaringspratande det vill saumlga att kollegors erfarenheter hakar i varandra och bildar en mening Heide (2005) menar aumlven att de deltagare som vaumlljer att passivt medverka det vill saumlga endast foumllja diskussionerna genom att laumlsa dem och inte goumlra egna inlaumlgg aumlndaring ges insikter som


12

de kan anvaumlnda sig utav i arbetet Det sistnaumlmnda kan tolkas som en konsekvens av att det spraringk som byggts upp i praktikergemenskaper samt de gemensamma preferenser som medlemmarna har faringtt genom att tillhoumlra samma organisationskultur innebaumlr att deltagarna foumlrstaringr varandra paring ett gott saumltt inom gemenskapen Ytterligare foumlrdel med diskussionsforumen aumlr att daring samtalen sker via det skrivna spraringket transkriberas samtalen automatiskt Genom att samtalen transkriberas automatiskt lagras samtalen vilket goumlr att deltagarna i forumet kan garing tillbaka foumlr att soumlka information om ett aumlmne igen (aa)

Informellt laumlrande och supportande strukturer

Foumlr att undgaring hierarki och kontroll fraringn ledningen paring en arbetsplats menar Dixon (2000) att dialogen ska ske utan inblandning av chefer Dixon menar daumlrfoumlr att anordnandet av forumen boumlr foumlr att skapa jaumlmlika diskussioner ske av en tredje part Eftersom de utmaumlrkande egenskaperna foumlr praktikgemenskaper aumlr att dialogen sker naturligt och informellt menar jag att inblandning av chefer eller foumlr mycket styre tar bort den naturliga aspekten som goumlr korridorsamtalen unika men ocksaring laumlrorika Svensson mfl (2004) menar dock att den informella kunskapen inte boumlr vara allenararingdande i en laumlrandeprocess paring arbetet utan att den formella kunskapen behoumlvs foumlr att maumlnniskor ska kunna saumltta ord paring sitt kunnande Vidare menar de att det aumlr svaringrt att utveckla explicit kunskap genom erfarenheter rdquoAt the same time it has been

shown to be very difficult even when performing moderately complex tasks to

develop explicit knowledge through experiencerdquo (Svensson mfl 2004 s 480) Utifraringn Svensson mfl resonemang aumlr samtalen mellan kollegor inte tillraumlckliga eftersom de menar att det behoumlvs teoretisk kunskap foumlr att tyst eller icke-artikulerad kunskap ska kunnas goumlras synlig och explicit foumlr organisationsmedlemmarna Detta som en konsekvens av att det har skett en intellektualisering paring arbetsplatser i den vaumlsterlaumlndska delen av vaumlrlden Foumlrfattarna lyfter daumlrfoumlr fram vikten av att det finns en support till det informella laumlrandet (aa) Aumlven Preskill framharingller svaringrigheten i att laringta mottagare av utvaumlrderingsresultat sjaumllva laumlra av utvaumlrderingsresultat och det daumlrfoumlr behoumlvs guidning

rdquo we do not just assume that engaging people in evaluation will lead to the kinds of

learning outcomes we desire Instead we must consciously guide stakeholders and

others along a more direct path that leads to their learning from and about

evaluation theory and practicerdquo (Preskill 2008 s 130) Utifraringn Svensson mfl resonemang samt den bild som Preskill bekraumlftar skulle en aringterkoppling innebaumlra att utvaumlrderaren boumlr vara tillgaumlnglig foumlr support och guidning Eftersom utvaumlrderaren aumlr den som staringr utvaumlrderingsresultaten naumlrmast aumlr det aumlven denne som kan figurera som den tredje oberoende parten som Dixon beskrev tidigare Det vill saumlga en oberoende part som kan respondera paring organisationsmedlemmarnas fraringgor tankar och reflektioner men aumlven skicka vaumlg nya problematiseringar foumlr mottagarna att reflektera kring Utvaumlrderaren pekar paring saring vis ut i rapporten vad som aumlr centralt och vad organisationsmedlemmarna boumlr foumlra en dialog kring Utvaumlrderarens roll i aringterkopplingen aumlr daumlrfoumlr central


13

Meningsskapande reflektioner

Ett annat omraringde daumlr nya medier kan bidra till ett laumlrande vid aringterkopplingen av utvaumlrderingsresultat aumlr dess moumljlighet att skapa och sprida autentiska fallbeskrivningar Simulering av autentiska fall som en laumlrandemetod ligger i linje med ett sociokulturellt perspektiv eftersom perspektivet framhaumlver det laumlrande som sker naturligt och i realistiska miljoumler (Woo amp Reeves 2007) Simulering av verkligheten kan saring haumlvdas mobilisera fler sinnen aumln vad aumln text har moumljlighet att goumlra (Saumlljouml 2000) Tidigare i detta paper har alternativa aringterkopplingsformer som konstutstaumlllningar pedagogiskt drama eller serieteckningar lyfts fram som aringterkopplingsmetoder som tilltalar fler sinnen aumln vad en skriven rapport goumlr (Winther Joslashrgensen 2008) Konstnaumlrliga uttrycksformer har foumlrmaringgan att provocera fram nya tankar hos mottagaren genom meningsfulla sammanhang och som daumlrav har moumljligheten att bli befaumlst i mottagarens medvetande (Gouzouasis 2006) Tanken aumlr paring saring vis att alternativa aringterkopplingsformer ska faring mottagaren att reflektera oumlver utvaumlrderingsresultaten Nya mediers bidrag till att skapa denna laumlrandeprocess garingr att se fraringn olika perspektiv Att aringterkoppla genom olika konstnaumlrsuttryck som har uppmaumlrksammats i papret kan haumlvdas ha en begraumlnsning naumlr det gaumlller att naring ut till maumlnniskor Dramatisering liksom aringterkoppling via en muntlig presentation sker maringnga garingnger vid ett tillfaumllle vilket aumlr en konsekvens av tid pengar och geografiska avstaringnd Dramatiseringar inspelade och sprida genom nya medier kan paring saring vis innebaumlra att aringterkopplingen sprids till ett stoumlrre antal mottagare och intressenter Woo amp Reeves (2007) menar att autentiska uppgifter kan spridas till deltagarna via webben genom text illustrationer ljud video eller virtuellt eller genom olika kombinationer av dessa Genom att ge mottagarna autentiska problematiseringar kan mottagarna genomfoumlra oumlvningar ta del av laumlrande spel eller delta i virtuella simulationer (aa) Ny teknologin innebaumlr paring saring vis att mottagarna kan experimentera och kollaborera paring ett annat saumltt aumln vad som hade varit moumljligt utan teknikens hjaumllp (Saumlljouml 2000) Foumlr att ett laumlrande ska komma till staringnd genom autentiska fall och foumlr att denna laumlrandeprocess ska vara meningsfull boumlr deltagarna aumlven dela med sig av tankar och tidigare erfarenheter samarbeta med andra deltagare och vara aktiva i att konstruera en uppfattning tillsammans med andra (Woo amp Reeves 2007) Dessa former foumlr interaktion aumlr som bekant centralt foumlr det sociokulturella perspektivet paring laumlrande eftersom man haumlvdar att laumlrandet konstrueras tillsammans med andra genom dialog Utifraringn resonemangen ovan aumlr min slutsats att det som visualisering eller simulering av autentiska fall kan addera i laumlrandeprocessen aumlr att reflektera oumlver utvaumlrderingsresultaten utifraringn en igenkaumlnnande miljouml och fungera som en plattform foumlr kollaboreringar deltagarna emellan Genom uppgifter utifraringn autentiska fall blir deltagarna i praktikgemenskaper styrda vilket aumlven ligger i linje med den diskussion som foumlrdes ovan om supportande strukturer Utvaumlrderaren kan utifraringn den gestaltning som gjorts staumllla problematiserande fraringgor till mottagarna som de i naumlsta skede diskuterar sinsemellan Hur denna laumlrandeprocess kan garing till beskrivs paring foumlljande vis


14

Figur 71 Modellen visar paring meningsfull interaktion utifraringn ett sociokulturellt perspektiv daumlr mottagarna laumlr utifraringn autentiska fall Ur Woo amp Reeves (2007 s 19)

De autentiska inslagen innebaumlr att diskussionerna och kollaboreringarna tar vid i ett sammanhang som skapar mening foumlr mottagarna vilket aumlr en central aspekt utifraringn ett sociokulturellt perspektiv paring laumlrande som framharingller just meningsskapande Laumlrande utifraringn autentiska fall kan paring saring vis bidra till att mottagarna faringr en foumlrdjupad kunskap kaumlnner sig sammankopplad med verkligheten har meningsfulla samtal med kollegor och andra mottagare ges support fraringn utvaumlrderaren sjaumllv vilket kan bidra till nya perspektiv samt att mottagaren stimuleras till kritiskt taumlnkande och problemloumlsning (Woo amp Reeves 2007)

Asynkron kommunikation

Kommunikation oumlver naumltet kan betraktas antingen som en foumlrlaumlngning och utveckling av det naturliga saumlttet att umgarings eller som ett hot mot de genuina samtalsformerna som finns i de fysiska interaktionerna (Saumlljouml 2000) Dialoger oumlver naumltet eller fysiska konversationer har baringda foumlr och nackdelar Som jag har naumlmnt vid ett tidigare tillfaumllle garingr det att mena att diskussionsgrupper oumlver naumltet bryter den naturliga dialog som sker i exempelvis fikarummet Det garingr saring aumlven att haumlvda att kommunikationen oumlver naumltet inte till fullo motsvarar den informella karaktaumlr som samtalen i exempelvis fikarummet har Som tidigare paringpekats menar jag dock att det sociokulturella perspektivet paring organisationslaumlrande syftar till att stimulera och lyfta fram det laumlrande som sker naturligt i relationer Aumlven om de samtalsformer som sker oumlver ett diskussionsforum inte aumlr av samma karaktaumlr som i fikarummet aumlr dock samtalen oumlver naumltet maringnga garingnger av en informell karaktaumlr Till exempel menar Saumlljouml (2000) att det spraringk som anvaumlnds i e-post aumlr en blandning av talspraringk och skrift vilket i sin tur aumlr en konsekvens av att saumlndaren foumlrvaumlntar sig ett svar taumlmligen omgaringende (Sturmark amp Brandeacuten 2001) Kommunikationen som sker oumlver diskussionsforum kan haumlvdas ha


15

samma krav paring respondens och paring saring vis liknande informella spraringk Samtalen genom nya medier kan vara synkrona det vill saumlga direkta eller asynkrona som innebaumlr att mottagaren inte foumlrvaumlntas svara omgaringende Synkrona samtal sker vid chat daumlr en dialog bedrivs rdquohaumlr och nurdquo medan asynkrona samtal sker genom exempelvis bloggar daumlr mottagarna svarar naumlr de har tillfaumllle Asynkron dialog menar jag dock har en foumlrdel naumlr det kommer till laumlrande eftersom respondenten ges utrymme till reflektion I en studie gjord av Brooks amp Scott (2006) daumlr barnmorskor uppmanades att interagera med kollegor oumlver diskussionsforum foumlr att foumlraumlndra deras roll fraringn att vara passiva mottagare av information till att bli skapande rdquokunskapsarbetarerdquo paring arbetsplatsen visade resultaten just att barnmorskorna upplevde en foumlrdel i att kommunicera med en viss foumlrdroumljning Anledningen var att de inte blev tvingade att reagera omedelbart paring en fraringga vilket aumlr fallet i fysiska miljoumler som paring seminarium eller paring moumlten I studien framkom att barnmorskorna upplevde den virtuella kommunikationen som fri fraringn en press som kan komma av fysisk interaktion men aumlven att normativa grupper och hierarkier tonades ned

Spridning

Tillgaringng till information aumlr inte detsamma som att skapa ett kunnande hos mottagaren denna staringndpunkt har framharingllits i detta paper och aumlr aumlven utgaringngspunkten foumlr den sociokulturella synen paring laumlrande Under denna rubrik vill jag aumlndaring aumlgna en liten stund aringt att lyfta fram nya mediers roll i att sprida utvaumlrderingsresultat Aumlven om det inte garingr att saumltta likhetstecken mellan information och kunskap haumlvdas det fraringn utvaumlrderingsdiskurser att foumlrutsaumlttningen foumlr att ett anvaumlndande ska komma till staringnd aumlr att utvaumlrderingen naringr mottagarna Spridande av utvaumlrderingsresultat som syftas paring haumlr gaumlller paring saring vis fortfarande inte spridande av den skriftliga rapporten Tidigare naumlr diskussionsforums moumljligheter att skapa laumlrandemiljoumler diskuterades lyftes aumlven den transparens som forumen har upp som ett saumltt att sprida kunskaper i detta fall organisationsmedlemmarnas kunskaper kopplat till utvaumlrderingsresultatet Diskussionsforumen goumlr dialogerna synliga foumlr ett stoumlrre antal maumlnniskor aumln om diskussionerna sker i slutna rum Aumlven passivt mottagande av information haumlvdades ovan kan leda till ett laumlrande saring till vida att diskussioner sker inom den tillhoumlrande praktikgemenskapen daumlr det finns ett gemensamt spraringk som skapar en mening foumlr mottagaren Diskussionsforum sprider paring saring vis aumlven gemensamma synsaumltt inom praktikgemenskaperna vilket kan leda till gemensamma handlingsrutiner i enlighet med utvaumlrderingsresultatens fynd Med spridning genom nya medier syftar jag daumlrfoumlr paring hur en oumlvergaringng fraringn individuellt laumlrande av ett utvaumlrderingsresultat kan bli ett kollektivt Samt att ett laumlrande paring kollektivnivaring oumlkar foumlrutsaumlttningarna foumlr att utvaumlrderingens laumlrdomar anvaumlnds i det praktiska arbetet

Att aringterkoppla utvaumlrderingsresultat genom nya medier | En sammanfattning om nya mediers roll i laumlrandet

Utifraringn de resonemang som foumlrts i detta paper framgaringr att nya medier aumlr ett medium som bidrar till interaktion och dialog och som kan skapa ett laumlrande Vad har daring webben och nya medier foumlr foumlrdelar till interaktion framfoumlr traditionella former foumlr interaktion det vill saumlga paring seminarier och kurser eller foumlr den skull i fikarummet eller i korridoren I detta paper har naringgra aspekter paring hur nya medier kan skapa ett


16

laumlrande vid aringterkoppling av utvaumlrderingsresultat behandlats De omraringden identifierats aumlr

bull Att nya medier kan skapa en plattform foumlr att ta till vara paring och lyfta fram de samtal som sker inom informella naumltverk

bull Att nya medier innebaumlr en interaktion med en bredare publik eftersom det skapar flexibla former foumlr att delta men aumlven eftersom diskussioner i exempelvis diskussionsforum aumlr transparenta

bull Att nya medier kan skapa ett oumlppet klimat daumlr asynkron kommunikation skapar reflektion men aumlven dialoger daumlr deltagarna slipper pressen att svara omgaringende paring en fraringga och blotta sociala koder

bull Att nya medier kan skapa autentiska fallbeskrivningar som mottagarna kan reflektera kring

bull Samt att utvaumlrderaren genom asynkron kommunikation kan fungera som en supportande struktur till de informella samtal som sker kollegor emellan daumlr utvaumlrderaren kan staumllla problematiserande fraringgor som leder till nya tankar och till reflektion

Foumlr att ett laumlrande ska komma till staringnd av utvaumlrderingsresultat aumlr en sociokulturell tolkning att de informella samtalen som sker naturligt paring en arbetsplats boumlr tas till vara paring Nya medier kan paring saring vis skapa en saringdan plattform daumlr informella samtal kan stimuleras Nya medier innebaumlr att deltagare i exempelvis diskussionsforum kan diskutera sinsemellan om utvaumlrderingsresultaten och placera tankarna i en meningsskapande kontext baserat paring mottagarnas tidigare erfarenheter Foumlljt av en supportande struktur i form av utvaumlrderaren sjaumllv innebaumlr detta att praktikgemenskaperna kan staumlllas fraringgor och problematiseringar som goumlr att de reflekterar oumlver utvaumlrderingsresultaten Att nya medier kan stimulerande till reflektion aumlr aumlven en konsekvens av att samtalen kan haringllas asynkrona det vill saumlga att mottagaren inte behoumlver respondera direkt vilket i sin tur kan fraumlmja eftertanke Som skrevs tidigare innebaumlr aumlven transparensen i forumen att fler maumlnniskor kan ta del av samtalen och de tankar och reflektioner som uppstaringr och paring saring vis sprids dessa till fler organisationsmedlemmar Diskussionsforumen goumlr alltsaring dialogerna synliga foumlr ett stoumlrre antal maumlnniskor aumln om diskussionerna sker i slutna rum Nya medier kan utifraringn detta stimulera till en oumlvergaringng fraringn ett individuellt laumlrande till ett kollektivt laumlrande genom att individuella tankar synliggoumlrs och sprids inom organisationen Detta paper har aumlven behandlat nya mediers moumljligheter att skapa verklighetstrogna miljoumler foumlr mottagarna att reflektera kring De verklighetstrogna miljoumlerna eller problemloumlsningar utifraringn autentiska fall kan konstrueras genom exempelvis en dramatisering av naringgon del av utvaumlrderingen eller att bygga upp virtuella miljoumler Utifraringn ett sociokulturellt perspektiv aumlr det viktiga aumlr att miljoumln ska vara meningsfull foumlr mottagarna och haumlmtat ur den verklighet som dessa befinner sig i Tillvaumlgagaringngssaumlttet kan paring saring vis stimulera till att praktikgemenskaperna omtolkar utvaumlrderingsresultaten och placerar dem i en kontext som skapar en foumlrstaringelse foumlr de resultat som utvaumlrderingen lyfter fram en foumlrstaringelse som aumlven kan bidra till en vilja att foumlraumlndra tankesaumltt eller handling i enlighet med utvaumlrderingens rekommendationer Att skapa verklighetstrogna miljoumler som sprids genom nya medier boumlr som det framgaringtt av litteraturen foumlljas av en dialog daumlr de kaumlnslor och reflektioner som har vaumlxt ventileras men aumlven foumlrdjupas genom att mottagarna responderar paring kollegornas tankar


17

Den litteratur jag tagit del av i denna forskningsoumlversikt har framharingllit foumlrdelar med nya medier foumlr att skapa ett laumlrande och som framgaringr ovan har litteraturen visat paring maringnga aspekter daumlr nya medier kan bidra till ett laumlrande Bland annat genom att det informella laumlrandet tas till vara i aringterkopplingen Det informella laumlrandet uppstaringr paring saring vis i relationer och nya medier kan vara ett saumltt att lyfta fram och stimulera interaktion men aumlven eftertanke Saringledes finns det baringde foumlrespraringkare som kritiker gaumlllande moumljligheter att anvaumlnda sig av nya medier foumlr att stimulera ett laumlrande aumlven om de artiklar och den litteratur jag tagit del av har varit argumenterande foumlr nya mediers foumlrdel Saumlljouml som sjaumllv ser en foumlrdel i att anvaumlnda sig av informationsteknik foumlr att generera laumlrande skriver rdquoDen [nya informations och kommunikationstekniken] framstaumllls av vissa som ett loumlfte

om en straringlande pedagogiskt framtid medan andra beskriver den som ett hot mot

genuint maumlnskliga former av laumlrande som bygger paring tyst kunskap intuition och

kaumlnslardquo (Saumlljouml 2000 s 247) En foumlrutsaumlttning som jag ser det aumlr att foumlr att aringterkoppling genom nya medier ska leda till ett laumlrande aumlr det av vikt att aringterkopplingen i sig sker utifraringn det sociokulturella perspektivets premisser Uppgifterna diskussionerna och reflektionerna ska haumlrroumlra fraringn ett sammanhang som aumlr meningsfulla foumlr mottagarna Likasaring aumlr en foumlrutsaumlttning att dialogen och interaktionen aumlr i fokus samt att man utnyttjar praktikgemenskapernas naturliga sammansaumlttningar Det sistnaumlmnda aumlr paring saring vis viktigt foumlr att dialogerna ska ha en informell karaktaumlr Med detta sagt vill jag paringpeka att det inte aumlr nya medier i sig som stimulerar ett oumlkat anvaumlndande men att det finns en potential hos nya medier att skapa de plattformer som det sociokulturella perspektivet lyfter fram som centrala foumlr att generera ett laumlrande

Sammanfattande diskussion

Mitt intresseomraringde aumlr i foumlrsta hand utvaumlrdering och aringterkoppling De diskussioner som jag foumlrt om nya medier och utvaumlrdering kan ses som ett skrapande paring ytan gaumlllande nya mediers moumljligheter till interaktion dialog och reflektion Foumlrdjupande exempel paring hur aringterkopplingen kan ske och hur nya medier kan anvaumlndas foumlr att nyttja dess fulla potential aumlr paring saring vis ett intressant omraringde foumlr foumlrdjupning i samarbete med forskare och professionella med mer specifik kunskap om nya medier I diskussionerna som har foumlrts i detta paper har ambitionen varit att vaumlnda blicken fraringn det instrumentella synsaumlttet paring aringterkoppling av utvaumlrderingsresultat som maringnga garingnger aumlr det gaumlllande inom omraringdet foumlr utvaumlrdering Det sociokulturella perspektivet paring laumlrande haumlvdar att laumlrande sker naturligt och kontinuerligt mellan maumlnniskor paring en arbetsplats genom dialoger och interaktion Kunskapen som genereras i praktikgemenskaper aumlr av en specifik karaktaumlr den aumlr informell och den bestaringr aumlven av tyst kunskap Den tysta kunskapen visar sig i handling och den informella kunskapen kan maringnga garingnger ha ett stort inflytande i hur arbetsuppgifter bedrivs paring en arbetsplats Att genom aringterkopplingen kunna faring till ett laumlrande i praktikgemenskaperna menar jag daumlrfoumlr aumlven kan leda till ett laumlrande som uttrycks i handling Ur de teoretiska resonemang som forskningsoumlversikten har genererat dras slutsatsen att nya medier kan bidra till att ta till vara paring denna form av laumlrande Jag har paring saring vis aumlven gjort gaumlllande att en aringterkoppling daumlr nya medier anvaumlnds kan


18

stimulera det laumlrande som kan anses vara noumldvaumlndigt foumlr att utvaumlrderingsresultat ska ha en inverkan paring mottagarnas handling Nya medier skapar former foumlr interaktion och dialog men nya medier skapar aumlven moumljligheter foumlr aringterkoppling utifraringn autentiska fallbeskrivningar som stimulerar till kritiskt taumlnkande och reflektion utifraringn ett meningsskapande sammanhang Med utgaringngspunkt i att praktikgemenskaperna har en viktig roll i att oumlversaumltta utvaumlrderingsresultaten foumlr att skapa mening och foumlrstaringelse bland dess medlemmar menar jag att nya medier har moumljligheter att ta tillvara paring den kunskap som praktikgemenskaperna besitter Att anta att anammandet av nya medier och ett sociokulturellt perspektiv paring laumlrande automatiskt leder till ett laumlrande och daumlrigenom till ett anvaumlndande av utvaumlrderingsresultat menar jag dock inte skiljer sig naumlmnvaumlrt fraringn det rationella antagande som den instrumentella synen paring anvaumlndande representerar Det vill saumlga ett antagande om att anammandet av nya medier automatiskt leder till ett oumlkat anvaumlndande av utvaumlrderingsresultat En viktigt foumlrutsaumlttningen foumlr att utvaumlrderingsresultat ska komma till anvaumlndning genom ett organisationslaumlrande aumlr att mottagarna kaumlnner sig motiverade och engagerade I aringterkopplingsfasen staumllls daumlrfoumlr krav paring att mottagarna aumlr aktiva reflekterande och problematiserande individer Diskussionerna som kan ske oumlver diskussionsforum eller utifraringn ett autentiskt fall som sprids till dem via naumltet aumlr beroende av att mottagarna kaumlnner ett engagemang infoumlr uppgiften men aumlven att mottagarna ges tid till att kollaborera med tankar och kollaborera med andra kollegors tankar Aumlnnu en foumlrutsaumlttning foumlr en lyckad aringterkoppling utifraringn de resonemang jag har foumlrt aumlr daumlrfoumlr att organisationsmedlemmarna ges avsatt tid eftersom aringterkopplingsfasen kraumlver dialog tanke och reflektion och daumlrmed aumlven tid fraringn annan verksamhet Det staumllls saringledes aumlven krav paring att den utvaumlrderade organisationen vill laumlra sig av utvaumlrderingsresultaten och vara en laumlrande organisation Vidare garingr det att diskutera huruvida aringterkoppling via nya medier som aumlr en form av arrangerat laumlrande bryter det naturliga laumlrandet som det sociokulturella perspektivet framharingller Att skapa virtuella korridorer av de naturliga samtal som sker i fysiska korridorer aumlr sjaumllvklart inte problemfritt Genom att goumlra de informella samtalen synliga foumlr en stoumlrre grupp maumlnniskor samt det faktum att samtalen aumlr arrangerade kan innebaumlra att samtalen blir mer haumlmmade Samtidigt garingr det att haumlvda saringsom det gjorts i detta paper att samtalen blir avslappnade eftersom asynkrona dialoger goumlr att mottagaren inte tvingas svara omgaringende Att diskussioner med hjaumllp av nya medier samt iscensaumlttandet av en laumlrandeprocess garingr emot principerna foumlr sociokulturella perspektivet menar jag dock aumlr en felaktig iakttagelse Det sociokulturella perspektivet paring laumlrande ska betraktas som ett saumltt att ta till vara paring den kunskapsbildning som sker i informella miljoumler Som naumlmnts tidigare aumlr webben och digital kommunikation och interaktion aumlr ett utbrett fenomen i vaumlstvaumlrlden paring saring vis garingr det aumlven att haumlvda att anvaumlndningen av nya medier kan betraktas som en naturlig arena foumlr kommunikation foumlr de miljontals maumlnniskor som anvaumlnder dessa kanaler I samma anda menar Saumlljouml att kommunikation via chatt och bloggar kan ses som en foumlrlaumlngning av maumlnniskans naturliga straumlvan efter att kommunicera med andra (Saumlljouml 2000) Viktigt att poaumlngtera aumlr dock att diskussionsforumen eller de virtuella korridorsamtalen ska vara fria fraringn kontroll eller oberoende ledningens tyckande Diskussionen om huruvida medlemmarna ser kommunikationen oumlver naumltet som en naturlig foumlrlaumlngning av de samtal som sker informellt paring arbetsplatsen eller inte beror saringledes paring anvaumlndaren Jag vill aumlven haumlvda att det finns en diskurs om att nya medier aumlr ett omraringde foumlr kommunikation foumlrpassat till de unga Aumlven om den mest dramatiska foumlraumlndringen naumlr det kommer till nya saumltt att kommunicera i foumlrsta hand


19

gaumlller unga garingr det aumlndaring att haumlvda att de nya medierna paringverkar hela samhaumlllet och hela samhaumlllets saumltt att kommunicera vilket innefattar saringvaumll maumlnniskor fraringn yngre som aumlldre generationer Aumlven om den yngre generationen aumlr de foumlrsta anvaumlndarna av nya medier menar jag att detta inte innebaumlr att formerna foumlr kommunikation inte passar aumlldre generationer Som skrevs inledningsvis talas det idag om att samhaumlllet har oumlvergaringtt till ett kunskapssamhaumllle daumlr synen paring laumlrande och utbildning har foumlraumlndrats fraringn att vara naringgot som var och en goumlr i sin ungdomstid till att bli ett livslaringngtprojekt Att ta foumlrgivet att maumlnniskor slutar laumlra eller slutar vilja laumlra vid en viss aringlder menar jag daumlrfoumlr aumlr en foumlrlegad bild som inte staumlmmer oumlverens med dagens kunskapssamhaumllle Slutligen vill jag houmlja ett finger foumlr att all anvaumlndning av nya medier i aringterkoppling inte leder till ett anvaumlndande inte heller leder ett sociokulturellt perspektiv i aringterkopplingen automatiskt till ett anvaumlndande Aringterkopplingen boumlr vara maringlgruppsanpassad saring att denna skapar mening foumlr den specifika mottagargruppen Arbetet foumlr att laumlra av utvaumlrderingsresultat och att saumltta den nya kunskapen i handling och paring saring vis anvaumlnda sig av utvaumlrderingsresultaten och dess rekommendationer i det praktiska arbetet ligger hos mottagarna och hos organisationen Nya medier menar jag dock kan betraktas som ett medel foumlr att oumlka interaktionen och dialogen kring utvaumlrderingsresultat Likasaring aumlr nya medier ett medel foumlr att ta tillvara paring den kunskap som genereras i praktikgemenskaperna Utifraringn den diskurs om anvaumlndning som finns inom omraringdet foumlr utvaumlrdering staringr det klart att det finns en problematik i att utvaumlrderingar inte anvaumlnds i oumlnskad utstraumlckning Detta paper har paring saring vis fokuserat paring aringterkoppling och kommunikationen av utvaumlrderingsresultat som ett saumltt att oumlka anvaumlndningen Med de identifierade foumlrutsaumlttningar foumlr att laumlra och paring saring vis handla utefter utvaumlrderingarnas laumlrdomar aumlr det med nyfikenhet oumlver hur faumlltet foumlr utvaumlrdering och aringterkoppling kommer att utvecklas som jag avslutar detta paper Nya medier aumlr paring saring vis en ny kanal foumlr att aringterkoppla utvaumlrderingsresultat men som endast befinner sig i sin linda Dess moumljligheter och potential liksom dess faumlllor och utvecklingsomraringden boumlr ytterligare bedoumlmas allt eftersom aringterkopplingsformerna anvaumlnds i praktiken


20

Litteraturlista

Brooks Fiona Scott Peter (2006) Exploring knowledge work and leadership in online

midwifery communication Journal of Advanced Nursing nr 4 Dal Santo Teresa Goldberg Sheryl Choice Pamela Austin Michael J (2002) Exploratory Research in public social service agencies As assessment of

disseminination and utilization Journal of Sociology and Social Welfare nr 4 Dixon Nancy M (1999) The organizational learning cycle How we can learn

collectively Cambridge Gower Publishing Limited Dixon Nancy M (2000) Dialog Stockholm Fakta info direkt Gouzouasis Peter (2006) Technology as Arts-Based Education Does the Desktop

Reflect the ArtsArts Education Policy Review nr 5 Green Jennifer (2001) Evaluation Extrapolations American Journal of Evaluation nr 3 Heide Mats (2002) Intranaumlt ndash en ny arena foumlr kommunikation och laumlrande

Sociologiska institutionen Lunds Universitet Heide Mats Johansson Catrin Simonsson Charlotte (2005) Kommunikation och

organisation Kristianstad Liber AB Kalman Hildur (2006) Kunskap och kunnigt handlande I Kunskap i socialt arbete Om villkor processer och anvaumlndning B Blom L Nygren S Moreacuten (Red) Natur amp Kultur Karlsson Ove (1999) Utvaumlrdering ndash Mer aumln en metod Stockholm Svenska kommunfoumlrbundet Kommentus Lawrenz Frances Gullickson Arlen Toal Stacie (2007) Dissemination Handmaiden

to evaluation use American Jorunal of Evaluation nr 3 Mark Melvin M Henry Gary T (2004) The Mechanisms and Outcomes of

Evaluation Influence London Thousand Oaks and New Delhi SAGE publications Moore M G (1989) Three types of interaction The American Journal of Distance Education nr 3 Polanyi Michael (1983) The tacit dimension United States of America Doubleday amp Company Inc Preskill Hallie (2008) Evaluationacutes second act A spotlight on learning American Journal of Evaluation nr 2 Rossi Peter H amp Freeman Howard E (1993) Evaluation a systematic approach

United States of America SAGE publications


21

Svensson Lennart Ellstroumlm Per-Erik Aringberg Carina (2004) Integrating formal and

informal learning at work Journal of Workplace Learning nr 8 Sturmark Christer amp Brandeacuten Ulrik (2001) Digital kommunikation i

naumltverkssamhaumlllet ndash en guide foumlr konkurrens och oumlverlevnad Smedjebacken Svenska foumlrlaget Saumlljouml Roger (2000) Laumlrande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv

Smedjebacken Prisma Soumldergren Birgitta (2008) Ett kunskapsperspektiv paring organisation och ledarskap ndash

Studier om kunskapsprocesser och kunskapsorienterat ledarskap foumlr innovation och

foumlrnyelse Laumlrdomar fraringn ett forskningsprojekt Uppsala Universitet Foumlretagsekonomiska Institutionen Vedung Evert (1998) Utvaumlrdering i politik och foumlrvaltning Lund Studentlitteratur Winther Joslashrgensen Marianne (2008) Paring framkant Interaktiv forskning och

vetenskapens plats i samhaumlllet I Gemensamt kunskapande ndash den interaktiva forskningens praktik Johannisson Bengt Gunnarsson Ewa Stjernberg Torbjoumlrn (red) Vaumlxjouml Vaumlxjouml Universitet Woo Younghee Reeves C Thomas (2006) Meaningful interaction in web-based

learning A social constructivist interpretation Internet and Higher Education nr 1

Oumlvrigt kaumlllmaterial

Reimer Bo amp Severson Pernilla (2008) Profilomraringdet Nya medier Malmouml Houmlgskola Konst kultur och kommunikation


2

INLEDNING 3 DEN DIGITALA TIDSAringLDERNS PARADIGM | En bakgrund till nya medier 4 Vad aumlr nya medier 5

DEN SKRIVNA RAPPORTEN | EN KRITIK MOT RATIONELLA ANTAGANDEN OM AringTERKOPPLING 5 Den skrivna rapporten och alternativa aringterkopplingsformer 6 LAumlRA FOumlR ATT ANVAumlNDA 7 Ett sociokulturellt perspektiv paring laumlrande 8 Tyst kunskap 8 Praktikgemenskaper 9 Laumlrande aringterkoppling av utvaumlrderingsresultat 9 HUR NYA MEDIER KAN BIDRA TILL LAumlRANDE 10 Interaktion 10 Virtuella korridorer och diskussionsgrupper 11 Informellt laumlrande och supportande strukturer 12 Meningsskapande reflektioner 13 Asynkron kommunikation 14 Spridning 15 ATT AringTERKOPPLA UTVAumlRDERINGSRESULTAT GENOM NYA MEDIER | En sammanfattning om nya mediers roll i laumlrandet 15 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 17 LITTERATURLISTA 20


3

Inledning



4





5







6





7





8




Tyst kunskap



9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












3

Inledning



4





5







6





7





8




Tyst kunskap



9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












4





5







6





7





8




Tyst kunskap



9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












5







6





7





8




Tyst kunskap



9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












6





7





8




Tyst kunskap



9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












7





8




Tyst kunskap



9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












8




Tyst kunskap



9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












9


Praktikgemenskaper






10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












10




Interaktion



11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












11







12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












12











13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












13




14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












14






15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












15


Spridning





16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












16









17








18



19



20

Litteraturlista












21












17








18



19



20

Litteraturlista












21












18



19



20

Litteraturlista












21












19



20

Litteraturlista












21












20

Litteraturlista












21












21











lÄra fÖr att anvÄnda - brohusetfou.se · passiva mottagare av information men som i allt större...

Documents