1

Föreläsning 2: Utbud, efterfrågan och pris

• Läsanvisningar

– KW 3-4

• Vad är en marknad?

• Hur bestäms priser?

• Vad är konsument- respektive producentöverskott?

2

Vad är en marknad?

• “Platsen” där köpare och säljare möts och

handlar

• Hur vi föreställer oss (modellerar) hur detta

möte går till påverkar analysen i grunden

– Vilken information företag och kunder?

– Vilken typ av produkter?

– Hur lätt är det för företag att ge sig in på marknaden?

3

Marknad, utbud och efterfrågan

4

Enklaste exemplet: perfekt konkurrens

• Perfekt konkurrensmarknad om vi har:

– Många köpare och säljare

– Homogena varor (dvs perfekt utbytbara)

– Välinformerade köpare o säljare

– Inga karteller mellan köpare eller säljare

• Varken köpare eller säljare kan då påverka priset

• En aktörer som står för en stor del av utbud eller

efterfrågan kan ofta påverka prisbilden

– Återkommer till imperfekt konkurrens senare.

5

• Vi skall studera följande aspeker av utbuds- och

efterfrågemodellen

– Efterfrågekurvan

– Utbudskurvan

– Vad som skiftar dessa kurvor

– Marknadsjämvikt

– Ändringar i jämvikten

Utbud och efterfrågan vid perfekt konkurrens

61 gallon=3.78 liter

7

Efterfrågan – ett samband mellan pris

och efterfrågad kvantitet

7.1

7.5

8.1

8.9

10.0

11.5

14.2

Pris per kilo Efterfrågad kvantitet

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50

$2.00

Efterfrågan på bomull

8

Efterfrågekurvan – illustrerar betalningsviljan

vid olika kvantiteter

70 9 11 1513 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50

Pris per kilo

Kvantitet bomull

Efterfråge-kurva

9

Ökad efterfrågan på bomull

(för varje givet pris)

• Ett skift av efterfrågekurvan visar att

efterfrågan ökat för varje givet pris

Större befolkning

Fler kroppar att klä

Pris per kg

70 9 11 1513 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50 D1

D2

Efterfrågekurva2006

Efterfrågekurva 2002

Kvantitet

10

Rörelser längs efterfrågekurvan

eller skift av efterfrågekurvan

7 8.1 9.70 10 1513 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50 D1

D2

A C

B

Pris

Kvantitet

En rörelse längs med

efterfrågekurvan visar hur

efterfrågan ändras pga en

förändring i priset

11

Skift av efterfrågekurvan

1. Ändringar i priset på relaterade

varor

– Substitut: Om lägre pris på en

vara minskar efterfrågan på den

andra

• Ex. bryggkaffe och espresso

– Komplement: Om lägre pris på

en vara ökar efterfrågan på den

andra.

• Ex. bryggkaffe och kaffefilter

12

• Substitut

– Kaffe, te

– Flyg, tåg

– Hamburgare, pizza

– Samsung, iPhone

• Komplement

– Bilar, bensin

– Kräftor, krondill

– Ostron, ostronkniv

– Segelbåtar, fritid

13

2. Ändrad inkomst

– Normal vara: Högre inkomst ökar

efterfrågan på varan (ex resor, finvin)

– Inferiör vara: Högre inkomst minskar

efterfrågan på varan (ex blodpudding,

fiskbullar, nudlar)

14

3. Ändrade preferenser (ex. Mode)

• Preferenser antas ofta vara givna. Stämmer det?

– Kom ihåg förskoleexemplet från föreläsning 1!

(Samuel Bowles, The Moral Economy, 2016)

– Generellt: beror på exakt vad och hur man mäter

15

16

4. Ändrade förväntningar

– Hamstring om priset förväntas stiga

– Leder till ökad efterfrågan idag

– Skjuter upp inköp om priset förväntas sjunka

– Leder till minskad efterfrågan idag

5. Ändrat antal konsumenter

– Befolkningstillväxt

6. Ändrad betalningsvilja

– Inkomstförändringar

17

Den aggregerade efterfrågekurvan

(marknadsefterfrågan)

DPer DEva

0 0 10 203020 0

$2

1

$2

1

$2

1

30 40 50

DMarknad

(a)

Pers efterfrågan

(b)

Evas efterfrågan

(c)

Marknadsefterfrågan

Pris Pris Pris

Kvantitet Kvantitet Kvantitet

18

• London införde trängselskatt (biltullar) 2003

– Det kostar £8 (80 kronor) att köra i London och tre

år senare körde 10 procent färre bilar i innerstan.

• Stockholm införde biltullar 2007 och Göteborg

införde dem nyligen

– I Stockholm har trafiken minskat med knappt 20

procent, i Göteborg med drygt 10 procent

– Tydligt kortare restider i rusningstrafik

• Högre priser verkar minskar antalet bilar

– Men vi kan inte säkert härleda en efterfrågekurva

ur den här informationen. Varför?

19

Utbudskurvan för bomull

Kvantitet

Pris per kg bomull

70 9 11 1513 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50

Utbuds-kurvan, S

20

1. Ändrat pris på insatsvaror

– T ex löner

2. Ändrat pris på relaterade varor

– Råolja används till bensin och till olja för

uppvärmning

– Om priset på olja för uppvärming stiger

fokuserar producenten på den produkten och

minskar produktionen av bensin

– Bensin och olja för uppvärming är substitut i

produktionen

Vad skiftar utbudskurvan?

21

– En biprodukt av oljeraffinering är naturgas

– Om priset på naturgas stiger så ökar inte bara

produktionen av naturgas utan även

oljeproduktionen då de produceras samtidigt

– Råolja och naturgas är därför komplement i

produktionen

Exempel, veterinärer

22

• Förr i tiden arbetade veterinärer mest med djur på

bondgårdar

• Nu för tiden: fler husdjur vars hussar och mattar

har blivit rikare

– En veterinär som bytt fokus sa “doing a C-section on a

cow and it’s 50 bucks. Do a C-section on a Chihuahua

and you get $300”

• De olika arbetsuppgifterna är substitut i

produktionen

23

3. Ändrad teknologi

4. Ändrade förväntningar

– Oljebolag lagrar en del olja och säljer när priserna

blir höga.

5. Ändrat antal producenter

– marknadsutbudet = horisontella summan av

företagen utbudskurvor

24

Ökande utbud: tex teknologisk

utveckling

70 9 11 13 15 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50

S1

S2

Pris

Kvantitet

25

Minskat utbud: tex färre producenter på

marknaden

10 2 3 4 5 6

350

300

250

200

150

100

50

S1

S2

Pris

Kvantitet

26

Pris

Kvantitet

70 10 1513 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50

Utbud

Efterfrågan

EJämviktspris

Jämvikts-kvantitet

Jämvikt

27

Pris

Kvantitet

70 10 1513 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50

Utbud

Efterfrågan

EJämviktspris

Jämvikts-kvantitet

Utanför jämvikt

överskott

För högt pris

28

Pris

Kvantitet

70 10 1513 17

$2.00

1.75

1.50

1.25

1.00

0.75

0.50

Utbud

Efterfrågan

EJämviktspris

Jämvikts-kvantitet

Utanför jämvikt

underskott

Anpassning mot jämvikt

• Vid ett för högt pris uppstår överskott

– Det finns säljare med kostnader under priset

som inte lyckas sälja. De har incitament att

sänka priset

• Vid ett för lågt pris uppstår brist

– Det finns köpare med betalningsvilja över priset

som inte kan hitta några varor. De har

incitament att bjuda över priset

29

30

DN, Brist på kräftor höjer prisetPublicerad 2011-07-25 15:54

Kyla och torka har försenat kräftfisket i Kina med flera veckor,

vilket gör att de kinesiska kräftorna inte kommer fram i tid till

kräftpremiären. De blir därför dyrare än vanligt.

31

DN , Kräftorna blir dyrare – och senaPublicerad 2013-07-17 10:31

I år blir kräftorna tio kronor dyrare än i fjol och

kräftförsäljningen kan bli något försenad. Det är kämpigt för

de inhemska kräftorna och svenskarna har fått konkurrens

om de importerade.

En förklaring är en stegring på efterfrågan av kräftor; i det

stora exportlandet Kina har de röda skaldjuren blivit allt

vanligare på tallriken.

Skift av utbud och efterfrågan

32

33

Marknaden för quinoa

Ökat utbud och ökad efterfrågan

34

Marknaden för quinoa

Priset stiger: E ökar mer än U

35

Konsument- och producentöverskott

• Vad är nyttan för konsumenter och

producenter av en marknad

• Hur påverkas denna nytta av förändringar

i marknadspriset?

36

$59

45

35

25

10

543210

D

$59

45

35

10

25

Aleisha

Brad

Claudia

Darren

Edwina

Pris

Kvantitet

Potentiellaköpare

Betalnings-vilja

Aleisha

Brad

Claudia

Darren

Edwina

Exempel: Efterfrågekurva för begagnad

kurslitteratur

En konsuments

betalningsvilja är det

maximala priset han eller

hon är beredd att betala.

37

Konsumentöverskott på marknaden för begagnad kurslitteratur

Pris = $30

Aleishas konsumentöverskott: $59-$30=$29

Brads konsumentöverskott: $45-$30=$15

Claudias konsumentöverskott: $35-$30=$5

Konsumentöverskottet är

skillnaden mellan priset och

betalningsviljan.

Totalt: 29+15+5=$49

543210

Aleisha

Brad

Claudia

Darren

D

Edwina

$59

45

35

30

10

25

Pris

Kvantitet

38

Konsumentnyttan när priset ändras

Prisfall på begagnad kurslitteratur

Darrens konsument-överskott, Ny köpare!

Ökning i Aleishas konsumentöver -skott

Ökning i Brads konsumentöverskott

Ökning i Claudes konsumentöverskott

543210

D

$59

45

35

30

10

25

20

Aleisha

Brad

Claudia

Darren

Edwina

Pris

Kvantitet

Initialt pris = $30

Nytt pris = $20

39

Konsumentöverskott med många

konsumenter

S

D

Pris

Kvantitet1,000

$30

0

Jämviktskvantitet

Jämviktspris

Konsument-överskott E

40

543210

Engelbert

S

$45

35

25

5

15

Donna

Carlos

Betty

Andrew

Pris

Kvantitet

Kostnad (här alternativkostnad)

Potentiella säljare

$5

15

25

35

45

Andrew

Betty

Carlos

Donna

Engelbert

Utbud av begagnad kurslitteratur

Producentöverskottet är

skillnaden mellan priset och

reservationspriset.

41

Producentöverskott

Bettys producent-överskott

Andrews producent-överskott

Carlos producent-överskott

Pris = $30

543210

S

$45

35

30

25

5

15

Pris

Kvantitet

Engelbert

Donna

Carlos

Betty

Andrew

Producentöverskott med många

producenter

42

Pris

Kvantitet1,000

$30

0

S

D

Producent-överskott

43

Totalt överskott (värdet av marknaden eller

vinsten av att handla)

S

D

Pris

Kvantitet1,000

$30

0

Jämviktskvantitet

Jämviktspris

Producent-överskott

Konsument-överskott E

44

Är marknaden effektiv?

• Marknadslösningen maximerar totalt överskott

(producent+konsument), dvs marknaden ger en

effektiv resursallokering när:

1. Jämvikt uppnås

2. Alla potentiellt lönsamma transaktioner är

gjorda

45

• Det kan vara lätt att ryckas med i tanken att

marknader alltid fungerar bäst och att ekonomisk

politik som påverkar marknaden är dålig. Det finns

minst tre viktiga skäl till att så inte alltid är fallet

1. Även om marknaden är effektiv är den inte alltid

rättvis• Betalningsvilja och nytta är inte samma sak: inte säkert att den

som är villig att betala mest har störst nytta av något

• Hur ska nytta aggregeras för många individer?

Fördelningsaspekter

46

2. Även om marknaden maximerar totalt överskott

innebär det inte att marknadslösningen är bäst för

varje individ• Någon kan få det bättre av att totalt överskott inte maximeras;

vad säger att det är en sämre lösning?

3. Marknadsmisslyckanden kan göra att överskottet

av handeln inte maximeras vid fria utbyten

• Bristande konkurrens

• Externaliteter

• Asymmetrisk information

• Kollektiva varor

47

Marknader fungerar inte i ett vakuum

•Väl fungerande äganderätter nödvändiga• Institutioner, regelverk o dyl påverkar relativpriser

• Vem bestämmer gränserna mellan ditt och mitt bidrag?

• Företag och indvider agerar inom ramen för dessa restriktioner

• Fungerande prissignaler nödvändiga

• Informationsproblem – kvalitet

48

Enforcing Contracts

Från Världsbankens ”doing business” databas

Procedures: no of procedures from when the plaintiff files a lawsuit until payment

Time: associated time in calendar days to resolve the dispute

Cost: cost in court and attorney fees, where the use of attorneys is mandatory or common;

or the cost of an administrative debt recovery procedure, as a percentage of the debt value

49

Institutioner och regelverk spelar roll

• Stor forskningslitteratur som visar att institutionella och politiska faktorer påverkar vad som produceras och hur detta sker• Fackföreningar, barnomsorg, socialförsäkringar, förtroende

mellan invånare, utbildningssystem osv

• Institutioner avgör hur spelet spelas och hur förhandlingsstyrka fördelas mellan parter

• Institutionella förhållanden påverkas i sin tur avekonomiska förhållanden

50

Fungerande prissignaler avgörande

Om marknaden för en resurs inte finns så finns inte heller några prissignaler

Ex ren luft

Om man inte kan bedöma varan/tjänsten man köper är det svårt att få marknaden att fungera

Ex sjukvård, utbildning, finansiella tjänster