lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt ... · 9 psykopatiska drag: starka...

1

Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk:

Behandling och återfall i brott

Natalie Durbeej Med. drInstitutionen för klinisk neurovetenskap

Centrum för PsykiatriforskningKarolinska Institutet

[email protected]

2

Sambanden mellan problematiskt substansbruk*, psykisk ohälsa ochbrott är väl undersökta och klarlagda i vetenskaplig litteratur (Fazel et al., 2009; Lund et al., 2013)

Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk: flertalet problem, behandlingsbehov och hög risk för återfall (Eriksson et al., 2012; Ruiz et al., 2012)

Deltagande i interventioner mot missbruk har visat sig samvariera med minskad risk för återfall i brott (Bukten et al., 2012; Holloway et al., 2006; Prendergast et al., 2002)

Ex metadonbehandling, miljöterapi, reguljär öppenvård (Bukten et al., 2012; Gumpert et al., 2010; Holloway et al., 2006; Prendergast et al., 2002)

*Samlingsterm för olika typer av alkoholoch drogrelaterade problem: Riskbruk, skadligt bruk, missbruk eller beroende

2015-05-23Natalie Durbeej 2

Bakgrund/utgångspunkter

3


Integrerad, dvs samtida behandling för problematiskt substansbrukoch psykisk ohälsa har visat goda resultat: Tex minskade psykiatriska symptom, förhöjd livskvalitet, högre funktionsnivå, minskat missbruk (Craig et al., 2008; Drake et al. 1998, Mueser & Drake 2007; Peterson et al., 2005)

Assertive Community Treatment (ACT) har visat goda resultat: Tex minskade psykiatriska symptom, minskad hemlöshet, bättre följsamhet i behandling, förhöjd livskvalitet, minskat missbruk? (Coldwell & Bender, 2007; Fries & Rosen 2011; Jason & Essock, 2011; Manuel et al., 2011; Stein & Santos, 1998)

Natalie Durbeej 32015-05-23

4

Samvarierar deltagande i interventioner mot missbruk med positiva utfall såsom minskad risk för återfall i brott bland lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt bruk av alkohol och droger? (Gumpert et al., 2010)

Natalie Durbeej 4


2015-05-23

5

Faktorer som ökar risken för att återfalla i brott:STATISKA- Kön- Ålder- Tidigare kriminalitet- Kriminalitet/våld i uppväxtmiljö

DYNAMISKA- Antisociala personlighetsdrag/beteenden- Impulsivitet- Psykisk ohälsa- Problematiskt substansbruk

Natalie Durbeej 5


2015-05-23

(Andrews & Bonta 2006; Andrews et al., 2006; Bonta el al., 1998;Collins et al, 2010; Gendreau et al., 1996;Håkansson et al., 2012; Webster et al., 1997)

6

Faktorer som ökar risken för att återfalla i brott:

Psykopatiska personlighetsdrag

Natalie Durbeej 6


2015-05-23

7

Psykopatiska drag (Hare, 2003)

Specifika mellanmänskliga, emotionella och beteendemässiga egenskaper

Mellanmänskligt: manipulativ, lögnaktig, grandiosEmotionellt: Känslokall, bristande empati, brister i skuld och ångerBeteende: Impulsiv, ansvarslös, stort behov av spänning och omväxling, eventuellt kriminellt beteende

Kan mätas med bland annat med Psychopathy Checklist- Revised(PCL-R)


8

Natalie Durbeej 8

PCL-R≥30 (USA)≥26 (Europa)

Facett: Interpersonell

*Talförhet/Ytlig charm*Förhöjd självuppfattning*Patologisk lögnaktighet*Bedräglig/manipulativ

Facett: Affektiv

*Saknar ånger/skuld*Ytliga affekter*Bristande empati*Tar ej ansvar för handlingar

Facett: Livsstil

*Behov av spänning*Parasiterande livsstil*Saknar realistiska mål*Impulsiv*Ansvarslös

Facett: Antisocial

*Bristande självkontroll*Tidiga beteendeproblem*Ungdomsbrottslighet*Kriminell mångsidighet*Överträdelse av villkorlig frigivning

Psykopatiska personlighetsdrag (Hare, 2003)

2015-05-23

9

Psykopatiska drag: starka prediktorer för återfall i brott, ffa Antisociala drag/beteenden (Hemphill et al., 1998; Porter et al., 2007)

Fåtalet studier om konsumtion av interventioner mot missbruk samt effekter av dessa: Psykopatiska drag korrelerar med drop-out, dålig följsamhet i behandling och återfall i missbruk och brott (Alterman et al, 1998; Richards et al, 2003)

Psykopatiska drag: barriärer till behandling inklusive missbruksbehandling, ffa affektiva och interpersonella drag (Thornton & Blud, 2007; Hobson et al., 2000; Richards et al., 2003 Olver & Wong 2011)

Lagöverträdare med psykopatiska drag: Hög risk för återfall i brott ochdrop-out från behandling = bör särskilt beaktas i vårdsammanhang!

Natalie Durbeej 9


2015-05-23

10

Mental Disorder, Substance Abuse and Crime (MSAC)

En svensk prospektiv kohortstudie som undersöker betydelsen av deltagande i

interventioner mot missbruk för återfall i brott bland

lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk


11

Natalie Durbeej 11

Screening:AUDITDUDITASI-Shortform

Baseline:ASI-6DSM-IV

Uppf 1: HCR-20PCL-RASI-6

Uppf 2:HCR-20ASI-6

Uppf 3:WHOQOL-BREFPerceived CoercionInsightZTPIASI-6

12-18 månSex mån

Registerdata:Gemensamt Vårdregister (GVR)

Socialtjänstakter

Lagföringsstatistik, Brottsförebygganderådet

RMV:s centrala arkivn=207 n=158 n=149 n=140

Metod: Mental disorder Substance Abuse and Crime

2015-05-23

RPU/§7 Fä/Rättspsykvård

12

Genomgången RPU och/eller §7-undersökning

Riskbruk enligt AUDIT och/eller DUDIT

Folkbokförd i Stockholms län

Natalie Durbeej 12

Metod: Inklusionskriterier Mental disorder Substance Abuse and Crime

2015-05-23

13

Syfte: Att undersöka sambandet mellan deltagande i interventioner mot missbruk och återfall i brott bland lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk

Frågeställning: Samvarierar deltagande i interventioner mot missbruk med minskad risk för återfall i brott i denna population?


14

Natalie Durbeej 14

- Ålder (ASI-6)- Antalet tidigare brott (ASI-6)

- Våldsrisk (HCR-20)- Psykopatiska drag (PCL-R)

- Grupptillhörighet+

Interventioner mot missbruk:- Deltagande i planerade

öppenvårdsbesök inom SLL (GVR)

- Boende med nykterhetskontroll via

Socialtjänsten (Socialtjänstakter)

Återfall i brott(BRÅ)

Metod: Variabler och utfall

2015-05-23

15

Natalie Durbeej 15

Less troubled (1)

n = 26

Severely triply troubled (2)

n = 24

Triply troubled with medical problems (3)

n = 38

Working triply troubled (4)

n = 60

Låg grad av problemtyngd inom olika domäner

Hög grad av problemtyngd vad gäller kriminalitet, alkohol, droger, familj/sociala relationer, psykisk ohälsa

Hög grad av problemtyngd vad gäller kriminalitet, droger, psykisk ohälsa + fysisk ohälsa

Låg grad av problemtyngd vad gäller arbete. Medelhög problemtyngd vad gäller alkohol, psykisk ohälsa, kriminalitet

Metod: Grupptillhörighet*

2015-05-23

Erikson et al., 2009

16

Metod: Definitioner

Deltagande i planerade öppenvårdsbesök inom SLL = Minst 3 plan besök till specialiserad öppenvårdsmottagning mot missbruksproblem

Boende med nykterhetskontroll via Socialtjänsten = Boende i ex behandlingshem, stödboende mm där nykterhetskontroll ingår i rutinen

2015-05-23Natalie Durbeej 16

17

Överlevnadskurvor

Cox-regression för mellangruppsanalyser

Stratifierad cox-regression för inomindividsanalyser

Natalie Durbeej 17

Metod: Analyser

2015-05-23

18

Deskriptiva resultat (n = 150)

Natalie Durbeej 18

91%

9%

69%

31%

0

20

40

60

80

100

120

140

160 MänKvinnorFödda i SverigeFödda utomlands

n

Medelålder: 33.97 år (SD = 11.12, range: 17-61)2015-05-23

19

Natalie Durbeej 19


75%

7% 7% 6% 5%

0

20

40

60

80

100

120

Indexbrott*

Våldsbrott**

Narkotika-relaterade brott

Sexualbrott

Mordbrand

Egendomsbrott

n

*Huvudbrott vid fällande dom**Misshandel/mord/försök till mord/dråp/hot/rån

61%

23%16%

0

20

40

60

80

100

120

Påföljd

Fängelse

Skyddstillsyn/böter

Rättspsykiatrisk vård

n

2015-05-23

20

Natalie Durbeej 20


83% 82%81%

75%

61% 61%

57%53%

0

20

40

60

80

100

120

140

Psykiatriska symptom*

Depression/nedstämdhetÅngest, ängslan, oroKognitiva svårigheterUtövat våldSuicidtankarVåldsamma impulserHallucinationerSuicidförsök

n

*Sedan 18års ålder2015-05-23

21

Natalie Durbeej 21


63% 61%

0102030405060708090

100

Tidigare vårdkonsumtion

Någonsin behandlats förmissbruk av alkoholoch/eller illegalt drogbruk

Någonsin behandlats iöppenvårdssammanhangför psykiatriska problem

n

2015-05-23

22

Natalie Durbeej 22


Test/item M SD RangeAntal fällande domar innan indexbrottet*

5.45 9.34 0-63

PCL-R 14.23 7.88 1-33

HCR-20 16.52 7.78 1-31

*Sedan 18års ålder

Samtliga uppfyller kriteriet för riskbruk av alkohol och/eller droger enligt AUDIT(6/8 poäng) och DUDIT (1 poäng)

-De vanligaste substanserna är alkohol, cannabis och amfetamin

2015-05-23

23

Natalie Durbeej 23


Interventioner mot missbruk n %≥ 1 planerat öppenvårdsbesök inom SLL 75 50

≥ 3 planerade öppenvårdsbesök inom SLL 47 31

Boende med nykterhetskontroll via soc.tjänsten 35 23

M SD RangeAntal planeradeöppenvårdsbesök inom SLL

4.33 8.05 0-48

Antal veckor boende med nykterhetskontroll

9.73 8.78 1-31

2015-05-23

24

Natalie Durbeej 24


Återfall i brottslighet n %Återfall i minst ett brott under uppföljningstiden 76 51

2015-05-23

- Antal brott under uppföljningstiden*: 139

- Antal återfall per person: 1-7

*M = 33.31 mån

25

Natalie Durbeej 25

Huvudresultat överlevnadskurvor

2015-05-23

26

Natalie Durbeej 26

Variabler SE Hazard Ratio (HR) 95 % CI for HR

Ålder vid undersökning .01 .98 .96-1.00

Antal fällande domar innan indexbrottet .01 1.00 .98-1.02

PCL-R facetter

Interpersonell .08 1.11 .96-1.29

Affektiv .06 1.07 .96-1.19

Livsstil .06 1.05 .94-1.18

Antisocial .06 1.16 1.06-1.27

HCR-20 totalpoäng .02 .98 .94-1.01

Grupptillhörighet*

Less troubled .40 1.22 .64-2.33

Severely triply troubled .37 1.43 .86-2.37

Triply troubled with medical problems .40 2.00 1.36-2.95

Interventioner mot missbruk

Boende med nykterhetskontroll .41 1.23 .64-2.37

Deltagande i planerade öppenvårdsbesök .12 .47 = 53% .29-.77

Huvudresultat cox-regression

* Varje kluster jämfört med klustret “working triply troubled” 2015-05-23

27

Natalie Durbeej 27

Huvudresultat stratifierad cox-regerssion

SE Hazard Ratio (HR) 95 % CI for HR

Interventioner mot missbruk

Boende med nykterhetskontroll .31 .50 .15-1.67

Deltagande i planerade öppenvårdsbesök .11 .25 =75% .11-.60

2015-05-23

28

Huvudresultat

Natalie Durbeej 28

Återfall i brott

Antisociala* psykopatiska drag (HR: 1.16)

Grupptillhörighet: ”Triply troubledwith medical problems” (HR: 2.00)

Deltagande i planerade öppenvårdsbesök (HR: .47, HR: .25)

Boende med nykterhetskontroll

+

+_

*Ex kriminell mångsidighet, ungdomskriminalitet, bristfällig beteendekontroll

n.s.

2015-05-23

29

Sammanfattning av resultat

Hög återfallsfrekvens i samplet (51%)

Antisociala psykopatiska personlighetsdrag och problemprofil avseende kriminalitet, droger, psykisk och fysisk ohälsa samvarierar med ökadrisk för återfall i brott

Deltagande i planerade öppenvårdsbesök samvarierar med minskadrisk för återfall i brott (53% resp. 75%)


30

Diskussion

= Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematisk substansbruk verkar gynnas av stabilitet i kontakten med vårdsystemet

= Populationen bör motiveras till att delta i öppenvårdsbehandling. Kriminalvård, frivård, rättspsykiatrisk vård bör fokusera på allokering avsådan behandling för att minska risk för återfall i brott

= De med Antisociala psykopatiska personlighetsdrag och ovan problemprofil behöver identifieras pga ökad återfallsrisk + tilldelas särskilda insatser för att minska återfallsrisk


31

Förslag till fortsatt forskning Bland lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk:

Undersöka hur pop kan motiveras till öppenvårdsbehandling

Vilken typ av behandling ger effekt? Psykosociala och/el farmakologiska interventioner?

Andra utfall: psykisk ohälsa, missbruk, livskvalitet, cost-benefit

Fler studier i en community setting + med kvinnor separat

RCT-studier med kontrollgrupp och randomisering + kvalitativa studier


32

Tack!

Natalie Durbeej Med. dr Programområde Rättspsykiatri

Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning

Karolinska [email protected]

lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt ... · 9 psykopatiska drag: starka...

Documents