L A N TM ÄT E R I E T2016

VARENDA PLATS I SVERIGE

Längs varje väg, bakom varenda tuva och

under varje sten. Varje brygga, varje tak,

varenda stig och varje fält. Slottet, kojan och

torpet. Parken, elljusspåret och hagen. Varje

vändplan, varje avfart och varje landsväg.

Sport arenan, skidbacken och fiket på hörnet.

Varje tätort, förort och city kärna. Mötes­

platsen, gömstället och smultronstället.

Lantmäteriet är bekant med varenda plats

i Sverige. Vi har koll på bredden, höjden,

längden och tvären. Vi kartlägger verklig­

heten, sätter gränserna och håller reda på

vem som äger vad.

I N N E H Å L L

G D H A R O R D E T

Nu ska vi i ännu högre grad bidra till samhällsutvecklingen • 2

V I K A RT L ÄG G E R V E R K L I G H E T E N

Ny digital ytmodell tar oss ovanför markytan • 4Årets upptäckt: ytterligare en fjälltopp över 2000 meter • 6

Sverigekartan i Minecraft årets digitala projekt • 8 Öppna geodata är en vinst för Sverige • 11

Ny nationell geodatastrategi möter samhällets behov • 12

V I S ÄTT E R G R Ä N S E R N A

Minskad tid och kostnad för bredbandsförrättningar • 14Digitala fastighetsgränser kan bli verklighet • 16Kortare tid för förrättningar över hela landet • 18

V I S Ä K R A R ÄG A N D E T

Digitala kontrakt vid fastighetsköp utvärderas • 20Effektivt med automatiserade beslut • 21

S A M V E R K A N

Svensk geoprocess – för enklare utbyte av geodata • 22Samverkan för geodata i 3D • 24

I N T E R N AT I O N E L LT

FN-konferens för hållbar urbanisering • 26Lantmäteriet bidrar till global utveckling • 28

F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G

Forskarstudier utvecklar vår verksamhet • 30

D I G I TA L I S E R I N G

Lantmäteriet leder digitaliseringen av det offentliga Sverige • 32

FA K TA

Myndigheten med gott renommé söker medarbetare • 34Kortfakta om vår verksamhet/Vår organisation • 36

Direktion/Styrelsen • 37Ekonomiskt resultat • 39

Viktiga händelser • 40

2

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • G D H A R O R D E T

Under 2016 har vi slutfört arbetet med vår

nya strategiska plan för åren 2017-2020.

Planen bygger på sex strategiska teman,

som i huvudsak har externt fokus; att vara

till nytta för medborgare och kunder. Dessa

teman ringar in vad som är viktigt för oss att

arbeta med under de kommande fyra åren.

De sex temana är: En utvecklad statstjänste­

mannaroll, En synlig och viktig myndighet till nytta för

samhällets utveckling, Tjänster och service för kunden,

Högre effektivitet och större värde, En attraktiv arbets­

givare, Vi är ett Lantmäteri.

Vår information – geografiska data

och fastighetsdata – har grundläggande

betydelse för samhällsbyggnadsprocessen,

liksom vår fastighetsbildning. Vi är en viktig

samhällsaktör när det gäller samhälls-

planering, bostadsbyggande, regional ut-

veckling, miljö- och klimatplanering, för att

nämna några exempel. Vi registrerar ägande

och rättigheter till fastigheter och lägger

därmed grunden för ett tryggt ägande och en

stor del av hela samhällsekonomin. Vi bidrar

alltså i hög grad till samhällets utveckling,

men vi ska bli synligare och tydligare för att

underlätta och förenkla för alla som behöver

tillgång till vår information och expert-

kunskap.

Att vi har en viktig roll i samhällsutveck-

lingen bekräftades under året då regeringen

utsåg oss till utvecklingsmyndighet för den

digitala samhällsbyggnadsprocessen, med

målet att underlätta bostadsbyggandet i

Sverige. Man litar på vår kunskap och vår

förmåga att samverka med andra, vilket

vi har gjort väldigt länge, i många olika

sammanhang. Och jag tycker att vi har

blivit bra på det.

Ett exempel på god samverkan är att vi

tillsammans med Geodatarådets ledamöter

under 2016 har tagit fram en nationell geo-

datastrategi som siktar mot utvecklad sam-

verkan för öppna och användbara geodata.

Ett annat är Svensk geoprocess, ett sam-

verkansprojekt med syftet att förenkla den

offentliga användningen av geodata, som

vi drivit tillsammans med kommunsektorn.

Det har gått i mål under året och därmed

lagt grunden för fortsatt samarbete för att

vidareutveckla processerna för tillgängliga

geodata.

I vår egen utvecklingsverksamhet ligger

fokus på att skapa enkla och säkra digi-

tala lösningar. Det gäller exempelvis auto-

matisering av beslut i inskrivningsärenden.

Detta har lett till att vi har hållit hand-

N U S K A V I I Ä N N U H Ö G R E G R A D B I D R A T I L L S A M H Ä L L S U T V E C K L I N G E N

3

G D H A R O R D E T • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6

läggningstiderna, trots en stor ökning av

ärenden under våren.

Däremot har vi haft problem med

handläggningstiderna i förrättningsverk-

samheten, vilket framför allt beror på stor

personalomsättning bland lantmätarna.

Vi konkurrerar med många andra om

dessa resurser. Med hjälp av produktions-

utjämning och teamarbete försöker vi lösa

situationen.

För att återknyta till våra strategiska

teman: Under 2017 kommer vi att lägga

tyngd punkten på två teman. Det ena är

”ett Lantmäteri” – kunderna ser oss som en

samman hållen myndighet och det måste

vi hantera internt för att kunna tillmötesgå

dem på ett tydligt sätt. Det andra huvud-

temat är statstjänstemannarollen, som är

grundläggande för vår verksamhet. I rollen

ingår att vara till för medborgarna. Vi ska

stå för stabilitet och inge förtroende – för-

t roendet för det gemensamma är mycket

viktigt, annars fungerar inte samhället.

Ett kvitto på att allmänheten har förtroende

för oss fick vi genom TNS Sifos anseende-

index 2016, då vi för tredje året i rad

hamnade i toppen på listan! Det måste vi

förvalta på ett bra sätt.

En trevlig avrundning på året var att vi i

december fick IT-utmärkelsen Årets digitala

projekt för satsningen på Sverigekartan i

Minecraft.

Bengt Kjellson,

generaldirektör

FO

TO

: KA

TIN

KA

IGE

LBE

RG

4

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I K A RT L ÄG G E R V E R K L I G H E T E N

Lantmäteriet har redan tidigare släppt en tredimensionell terrängmodell över Sverige, som bygger på höjddata från flygburen laserskanning. Terrängmodellen visar bara markytans form. För att se byggnader, träd och annat som finns ovanför marken behövs ett punktmoln, antingen från laserdata eller flygbilder. – Vårt punktmoln från laserdata är den ögonblicksbild som vår terrängmodell baseras på. Nu finns även ett uppdaterat punktmoln från flygbilder, säger Birgitta Fyrberg, produktchef på Lantmäteriet.

Många användningsområden

Bildpunkterna i överlappande flygbilder matchas för att ta fram ytmodellen. Genom att jämföra den med terrängmodellen respektive laserdata kan man beräkna höjd på skog eller annat som är ovanför markytan. – Vi tror att den nya ytmodellen kommer att få många användningsområden, inte minst där man vill kunna analysera eller visualisera förändringar i landskapet över tid, säger Birgitta Fyrberg.

N Y D I G I TA L Y T M O D E L L TA R O S S O VA N F Ö R M A R KY TA N

Lantmäteriet har lanserat en ny digital ytmodell som visar höjden på skog, byggnader och annat som finns på marken. Ytmodellen kan visas som en enkel form av 3D och bygger på vanliga flygbilder.

Ytmodell med infraröd 3D-vy över Högakustenbron och gruvan i Kiruna.Ytmodellen kommer att följa Lantmäteriets bildförsörjnings program och nya data fylls på

årligen, allteftersom nya flygbilder blir tillgängliga, med cirka en tredjedel av Sverige varje år. På sikt kommer det att bli möjligt att beställa ytmodell från olika år över samma område.

5

FO

TO

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

FO

TO

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

6

FO

TO

: BJÖ

RN

OLA

ND

ER

Upptäckten gjordes i samband med Lant-mäteriets laserskanning av Sverige. Lant-mäteriet håller sedan 2009 på att ta fram en detaljerad markterrängmodell över Sverige med hjälp av laserskanning från flygplan. – Ända sedan höjdmätningarna på-börjades har 2 000 meter varit en magisk gräns för fjällentusiaster. På så sätt är detta en sensationell upptäckt, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet som varit med i upptäckten av den nya fjäll-toppen. De nya mätningarna visade att Sielmatjåkkå är 2 004 meter.

Chans att hitta fler nya höjder

– Mätningarna är exakta. Vi kan se ner på decimetern hur högt någonting är, vilket är en stor skillnad från förr då det kunde skilja flera meter. Några områden med fler intressanta toppar finns fortfarande kvar att skanna, bland annat inom Sarek National-park, så det finns chans att hitta fler nya höjder, säger Björn Olander. Sielmatjåkka ligger tolv kilometer norr om före detta nordligaste toppen Kaskasa-tjåkka och femton kilometer norr om Kebnekaise.

Å R E T S U P P TÄC K T : Y T T E R L I G A R E E N F JÄ L LT O P P Ö V E R 2 000 M E T E R

Med hjälp av laserskanningsteknik upptäckte Lantmäteriet under 2016 en topp på fjället Sielmatjåkka i Lappland som är sju meter högre än vad som tidigare beräknats. Sielmatjåkka är nu Sveriges nordligaste fjäll över 2 000 meter, vilket innebär att det nu finns åtta fjäll i Sverige som når över den höjden.

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I K A RT L ÄG G E R V E R K L I G H E T E N

Fjället Sielmatjåkka.

7

FO

TO

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

Sielmatjåkka topp, 2004 m.ö.h.

8

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I K A RT L ÄG G E R V E R K L I G H E T E N

En spektakulär uppskattning visades i slutet av 2016. Den 19 december fick Lant mäteriets satsning på Minecraft IT-utmärkelsen CIO-awards 2016 i kategorin Årets digitala projekt, vid vad som liknats vid IT-världens Oscars-gala. Juryns motivering var bland annat: ”Årets digitala projekt är ett gott exempel på hur en traditionell svenska aktör drar nytta av digital teknik på ett innovativt och inspirerande sätt och når ut till nya mål-grupper i flera dimensioner.” Intresset för Sverige i Minecraft har förvisso varit stort under 2016, inte bara bland spelande barn och skolungdomar utan allt fler kommuner har sett möjligheten att använda spelet för att skapa medborgar-dialog kring samhällsplanering och bostads-byggande. Ett exempel på detta är Alingsås som under hösten lanserade Alingsås tätort uppbyggd i Minecraft, tillsammans med digitaliserad planinformation och en inter-aktiv webbkarta. – Det är väldigt roligt att det som från början togs som en lite kul grej för ungdomar nu har blivit något som faktiskt används som ett verktyg i samhällsbyggnads processen på flera håll. Detta nämns ofta när man pratar om Lantmäteriet och jag tror att det har ökat intresset för oss som arbets plats, säger verksam hetsutvecklare Bobo Tideström.

Mer detaljerade data till fyra områden

Sommaren 2016 släppte Lantmäteriet ännu mer detaljerade geodata till Minecraft för områdena Kiruna, Östergötland, Gotland och Gävle. Kuberna i spelet får en meters upp lösning istället för åtta meter. De fyra områdena är på olika sätt intressanta ur samhällsbyggarperspektiv. • I Kiruna pågår en omflyttning av stads-

kärnan. Minecraftspelet gör det möjligt för invånarna att bidra med förslag till och synpunkter på stadsomvandlingen.

• Östergötland är ett testområde för upp-byggnaden av en nationell 3D-karta.

• På Gotland vill Riksantikvarie ämbetet använda spel och spelteknik för att gestalta och förmedla kulturarvet i närmiljön på ett sätt som gör barn och ungdomar intresserade av sin historia.

• I Gävle finns ett kluster av aktörer inom geo-grafiska informationssystem, GIS. Det är exempelvis Esri Sverige, Future position X, Gävle kommun, Högskolan i Gävle och Lantmäteriet.

Dessutom har elever vid Polhemsskolan i Gävle som sommarjobb, både byggt själva och agerat handledare till yngre elever. – Tillsammans har de återskapat byggnaderna i centrala Gävle precis så som de ser ut i verkligheten, säger Bobo Tideström.

SVERIGEKARTAN I MINECRAFT ÅRETS DIGITALA PROJEKT

I december 2015 släppte Lantmäteriet hela Sverigekartan i Minecraft. Lanseringen blev mycket uppmärksammad och redan de första dagarna gjordes tusentals nedladdningar. Men vad har hänt under året som gått?

9

FO

TO

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

FO

TO

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

Sverigekartan i minecraft. Varje dag görs mellan fem och tjugofem nedladdningar av Minecraft-kartor från lantmateriet.se/Minecraft. Totalt har det gjorts cirka 18 500 nedladdningar på sammanlagt mer än 12 tebibite (TiB).

Gävle Konserthus.

Almedalen i Visby.

1 0

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I K A RT L ÄG G E R V E R K L I G H E T E N

Eftersom effekter av klimat-förändring och miljöförhållande har

en geografisk koppling är öppna geodata av central betydelse.

Om behovet av öppna geodata. I skrivelsen ”Sverige behöver öppna geodata” nämns flera exempel på samhällsnytta, ett av dem kommer från Jordbruksverket, som anser att öppna data från Lantmäteriet skulle kunna medföra en minskad användning av fosfor inom jordbruket. Enligt ett forskningsexempel skulle fälten med hjälp av geodata analyser kunna gödslas enbart där det behövs. Uppskattningsvis skulle omkring 1 600 ton fosfor kunna sparas, vilket motsvarar 27,2 miljoner kronor. Effekten på miljön är också positiv.

Lantmäteriet har redan öppnat en mindre mängd geodata - den översiktliga kart-, höjd- och positionerings informationen. Det gjordes i två steg, 1 juli 2015 och 1 januari 2016.

1 1

V I K A RT L ÄG G E R V E R K L I G H E T E N • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6

Kartläggningen gjordes inom ramen för det uppdrag Lantmäteriet fått av regeringen som gäller dels de satsningar på öppna geodata som Lantmäteriet redan gjort, dels planerade satsningar inom budgetperioden 2016-2018. Slutredovisningen av uppdraget ska ske senast den 31 maj 2017. En delrapport lämnades in till Näringsdepartementet och Finansdepartementet i slutet av september. Där framgår att de positiva effekterna troligtvis vida överstiger kostnaderna för avgiftsfria geodata. Öppna geodata skulle kunna bidra till stora vinster för samhället. Lantmäteriet har också tillsammans med Geodatarådet lämnat in skrivelsen ” Sverige behöver öppna geodata” till Närings-departementet. Syftet med skrivelsen var att uppmärksamma regeringen på att många myndigheter och offentliga organisationer delar bedömningarna kring behovet av en ny finansieringsmodell för Lantmäteriets geodata.

Forskningsstudie

Tillsammans med Vinnova har Lantmäteriet även finansierat en forskningsstudie om de samhällsekonomiska effekterna av öppna geodata. Studien har genomförts på Handels högskolan i Stockholm och resultatet presenterades i november. Det visar att en reform som ger öppna geodata från offentlig sektor är samhälls ekonomiskt lönsam – även vid en mycket försiktig bedömning beräknas överskottet bli om-kring 200 miljoner kronor. Utgångs punkten är att statliga myndigheter och kommuner slutar att ta betalt för grund läggande geodata och att aktörer som byggherrar, entreprenörer och miljöutredare får fri tillgång till dessa. Effektiviseringar inom exempelvis samhällsbyggnadsprocessen och områden som transporter respektive miljöskydd blir då möjliga.

Vilka positiva effekter kan uppstå i samhället om Lantmäteriet får möjlighet att släppa en stor del av sina geodata som öppna data? Många, visar det sig i en kartläggning av nyttor och kostnader som gjordes under 2016.

Ö P P N A G E O DATA Ä R E N V I N S T F Ö R S V E R I G E

Geodata är en viktig förutsättning för att förebygga olyckor samt att hantera insatserna.

1 2

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I K A RT L ÄG G E R V E R K L I G H E T E N

Strategin fokuserar på fem samhälls-utmaningar där geodata kan bidra till lösningar:• Innovation och tillväxt.• Digitalisering av offentlig förvaltning.• En effektivare samhällsbyggnadsprocess.• Klimatanpassning och miljöhot.• Försvar, samhällsskydd och beredskap. – Lantmäteriet stöds av de mycket engagerade myndigheter och organisationer som ingår i Geodatarådet. Vi kommer att utveckla vår samverkan kring hur geodata

kan bidra till lösningar på viktiga samhälls-utmaningar för Sverige. Exempel på detta är digitaliseringen av offentlig förvaltning och en effektiv samhällsbyggnadsprocess, säger Peter Nyhlén, som lett arbetet med att ta fram strategin. Han tillägger: – Den nationella geodatastrategin är en fantastisk möjlighet för Lantmäteriet och andra offentliga organisationer som producerar geodata att på ett strukturerat sätt möta samhällets behov.

N Y N AT I O N E L L G E O DATA S T R AT E G I M Ö T E R S A M H Ä L L E T S B E H O V

Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny nationell geo datastrategi för 2016-2020. Den har tagits fram i samråd med de myndig-heter och organisationer som ingår i Geodatarådet och överlämnades till regeringen i juni.

Lantmäteriet och Geodatarådet har också tagit fram en handlingsplan för 2017, med dessa fyra

övergripande mål som grund.

1Geodata är

öppna

3Geodata är tillgängliga

2Geodata är

användbara

4Samverkan är välutvecklad

1 3

Geodatarådets medlemmar från och med hösten 2016: Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Värmland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårds-verket, Linköpings kommun, Sjöfartsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges kommuner och landsting, Skogsstyrelsen, SMHI, Trafik-verket, Sveriges lantbruksuniversitet.

FO

TO

: MA

X Å

BE

RG

1 4

Sverige har sedan 18 december en ny bredbandsstrategi som innebär ökade ambitioner i förhållande till tidigare uppsatta mål. Regeringens mål är numera att år 2025 ska alla ha möjlighet till snabbt bredband och 98 procent av befolkningen ska ha en hastighet om 1 Gbit/s. Lantmäterimyndigheterna har en viktig roll i den kraftiga utbyggnaden.

M I N S K A D T I D O C H K O S T N A D F Ö R B R E D B A N D S F Ö R R ÄT T N I N G A R

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I S ÄTT E R G R Ä N S E R N A

FO

TO

: NA

TAS

JA K

AM

EN

JAS

EV

ICF

OT

O: N

ATA

SJA

KA

ME

NJA

SE

VIC

FO

TO

: NA

TAS

JA K

AM

EN

JAS

EV

ICF

OT

O: N

ATA

SJA

KA

ME

NJA

SE

VIC

1 5

V I S ÄTT E R G R Ä N S E R N A • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6

Både luftburet och markbundet bredband kräver åtkomst till marken och det kan vara många fastigheter som berörs och mark-ägare som ska involveras. – Utan åtkomst till mark, inget bredband, säger verksamhetsutvecklare Björn Bodin, Lantmäteriet. En lagändring, till följd av ett nytt EU- direktiv, trädde i kraft 1 juli i 2016. Syftet med lagändringen är att minska kostnaderna för utbyggnad av bredband genom att i större ut-sträckning använda befintlig infrastruktur. Dessutom har en fyra månaders tidsgräns införts för lednings rättsförrättningar som rör bredband. Inom den tiden ska myndigheten ha tagit beslut. – För att klara lagkravet prioriteras och påbörjas bredbandsförrättningarna direkt, säger Björn Bodin. Han berättar att under hösten har branschen vid flera tillfällen fått information om hur lantmäterimyndig heterna jobbar med bredbandsfrågan enligt de nya förutsättningarna. – De externa aktörerna undrar över vad vi gör för att underlätta utbyggnaden, de flesta känner till det nya lagkravet. Då kan vi berätta om den nya samordningen i team med ny process som numera finns inom Lantmäteriet.

Arbete i bredbandsteam

Under våren 2016 tog Lantmäteriet, i sam-arbete med de kommunala lantmäteri-myndigheterna, fram en ny arbetsmodell för bredband. Björn Bodin var projektledare för bredbandssamordningen. – Utgångspunkten har varit att skapa förutsättningar för att klara tidsgränsen på fyra månader och göra tydliga tolkningar av lagen. Arbetsmodellen bygger på team arbete, säger han och fortsätter: – Vi testade framgångsrikt den nya arbetsmodellen med arbetsteam i ett projektet där 28 förstärkningsstationer, som ska förstärka signalerna i fiberkablarna, ska tryggas med ledningsrätt. Detta nät sträcker sig över flera län och går från Skåne upp till Stockholm. Idag finns tre bredbandsteam som består av teamledare, lantmätare, mätningsingenjör och förrättnings assistent. Teamen samarbetar för att arbetet ska bli enhetligt gentemot bredbandsbranschen och det har fungerat väldigt bra.

Effektivare handläggning

Arbetsmodellen har ett nationellt perspektiv på arbetet kring ledningsrätter för bred-band och Lantmäteriet har tagit fram instruktioner för hur den ska användas. – På sikt innebär detta en kostnads-besparande, effektivare och enhetligare handläggning, säger Björn Bodin.

En ledningsrätt är en servitutsliknande rättighet att dra fram och behålla ledningen på berörd mark. Lednings -rätten fortsätter att gälla även om fastigheten byter ägare. Den här formen av förrättning är lämplig då ledningen ska ägas av en juridisk person som exempelvis en ekonomisk förening, en kommun eller ett företag.

1 6

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I S ÄTT E R G R Ä N S E R N A

Lantmäteriet har fått i uppdrag av regeringen att översiktligt utreda förutsättningarna för koordinatbestämda gränser. En rapport ska lämnas senast 31 mars 2017. I dagens system är det i första hand gränsmärkena i marken som avgör gränsens läge, men de får då inte ha rubbats sedan de tillkommit. – Ett digitalt system skulle inte bara vara säkrare utan också förenkla regelverket och Lantmäteriets verksamhet, menar Asko Annala. Han tror att alla verksamheter som på något sätt använder fastighets-gränser skulle tjäna på att det finns säker digital information om gränserna. Utöver planerings- och byggverksamhet bland annat jord- och skogsbruk.

Många utmaningar på vägen

Tidsperspektivet för fullt digitaliserade gränser är dock långt. – Utöver de rent tekniska utmaningarna krävs ett antal lagändringar för att koordinaterna ska gälla legalt före gräns-märkena. Jag tror inte vi ser ett nytt regelverk inom de närmaste fem åren. Och bara tanken att mäta in befintliga gränser svindlar. Det kan faktiskt handla om decennier, beroende på både tekniska möjlig heter och politiska ställnings-taganden. Men Lantmäteriet menar att de investeringar som skulle krävas ändå kan motiveras av de betydande vinster som de skulle ge till samhället. – I ett digitaliserat samhälle passar inte släggor och stenar in, säger Asko Annala.

D I G I TA L A FA S T I G H E T S G R Ä N S E R K A N B L I V E R K L I G H E T

Fastighetsgränsen är skiljelinjen mellan olika fastigheter. Gränserna är än så länge extremt analoga, de märks ut av gränsrör och ibland stenar. – Koordinatbestämda gränser skulle betyda mycket för olika typer av fysisk planering och infrastrukturprojekt, men också för vanliga medborgare. Här finns potential att spara tid och pengar, säger Asko Annala, jurist på Lantmäteriet.

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 4 • ÖV E RG R I PA N D E

1 7

FO

TO

: KA

TIN

KA

IGE

LBE

RG

FO

TO

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

1 8

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I S ÄTT E R G R Ä N S E R N A

Det har varit stora skillnader i ärende-inströmningen över landet. Detta har lett till att leveranstiderna har varierat, från några månader där ärendeinströmningen varit låg till flera år där ärendeinström-ningen varit hög. – Nu har dessa tider jämnats ut, leverans-tiden blir då tyvärr längre på några platser men betydligt kortare på andra. Vi har arbetat hårt under hela året för att av sluta de äldsta ärendena och kommer på sikt att kunna få kortare leveranstider över hela landet, säger Kristina Widborg Ahlstrand och tillägger: – En mer enhetlig hantering och hand läggning sker nu, vi tar hand om nya ärenden efter den ordning ansökan inkommit. Med vissa undantag när sam-hällsnyttiga projekt och ärenden med vissa ömmande skäl dyker upp.

Fördelar ärenden centralt

En central grupp ansvarar för att fördela ärenden. Gruppen prioriterar utifrån givna kriterier och helt oberoende av geografiska parametrar. – Resultatet är att Lantmäteriet ger kunder och sakägare en likvärdig service i hela landet samtidigt som vi arbetar med att kapa kötiden innan ett ärende får en hand-läggare, säger Kristina Widborg Ahlstrand. Parallellt med produktionsutjämningen startas arbetsteam och pooler med målet att korta leveranstiderna. Poolerna inriktar sig på speciella steg i förrättningsprocessen. Ett exempel på detta är arkivforskning då en expert på detta utreder det som efterfrågas, vilket sparar tid.

K O RTA R E T I D F Ö R F Ö R R ÄT T N I N G A R Ö V E R H E L A L A N D E T

Genomströmningen av förrättningsärenden ska snabbas på, med produktions utjämning. – Det innebär att ärenden handläggs där det finns bäst förutsättningar, vilket inte alltid är där berörda fastigheter är belägna. Genom ett samlat grepp över produktionen i hela landet så används resurserna på bästa sätt, säger Kristina Widborg Ahlstrand, nationell produktionssamordnare.

1 9

FO

TO

: KA

TIN

KA

IGE

LBE

RG

2 0

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • V I S Ä K R A R ÄG A N D E T

– Genom att tillämpa blockkedjetekniken i våra system möjliggörs säkra transaktioner med öppen-het för den fastighets-information som ska vara öppen, säger utvecklings-chef Mats Snäll, som ansvarar för uppdraget ”digital utveckling” på Lantmäteriet. – Det finns en möjlighet att ersätta papper med digitala kontrakt, kontroll av personer genom e-id samt att ersätta vittnen och offentlig tillgänglighet till publika register genom att driva hela processen och dess dokumentation genom blockkedjan. Mats Snäll påpekar att även om nu-varande process kring ett fastighetsköp är säker och tydlig tar den tid och många transaktioner sker analogt. De involverade parterna i en fastighetsaffär: köpare, säljare, banker, mäklare och Lantmäteriet tar alla del i en tidskrävande och komplicerad process. – Blockkedjetekniken skulle innebära att ledtider försvinner och att processen som idag kan ta månader att genomföra i princip

kan ske vid sittande bord. Och just sättet att ha distribuerad informa-tionslagring istället för centraliserad ligger till grund för ökad säkerhet samtidigt som det ger en ökad transparens.

Stort intresse för tekniken

Projektet tillsammans med ChromaWay, med flera, resulterade i en rapport som väckte uppmärksamhet. – Allt från små företag till statliga myndig heter har hört av sig och ställt frågor till oss om tekniken och projektet, säger Mats Snäll och fortsätter: – I dagsläget finns inte några beslut om att vi ska införa blockkedjetekniken inom Lantmäteriet. Det finns inte någon teknisk mognad för detta ännu. Men det skulle kanske vara möjligt inom en treårsperiod. Samarbetsprojektet har under hösten arbetat vidare i en andra fas. Det handlar om att ta fram en teknisk lösning som ska användas som testbädd för att verifiera att man får ett bra stöd i processen för över-låtelse av fastigheter.

D I G I TA L A K O N T R A K T V I D FA S T I G H E T S K Ö P U T VÄ R D E R A S

Under våren 2016 har Lantmäteriet varit involverat i ett projekt tillsammans med företagen ChromaWay, Kairos Future och Telia med syftet att titta lite närmare på blockkedjetekniken. Vad kan den innebära om den används i processen för fastighetsöverlåtelser?

FO

TO

: BA

RA

BILD

21

EFFEKTIVT MED AUTOMATISERADE BESLUT

Lantmäteriet har gjort stora investeringar inom verk-samheten fastighets inskrivning de senaste åren för att ersätta gamla system och digitalisera ärende hanteringen. Det handlar bland annat om lag farter, inteckningar och andra inskrivningar. Andelen elektroniska ansökningar har ökat under 2016 – var fjärde ansökan kommer nu in digitalt. Detta bidrar till kortare ledtider och mer effektiv handläggning. För merparten av inskrivningsärendena har flera delar av processen automatiserats. Exempelvis är närmare tio procent av besluten i inteckningsärenden nu automatbeslut. Automatiseringen har bidragit till att verksamheten kunnat leverera på förväntad hand-läggningstid, trots rekordstora mängder inkommande ärenden under 2016.

Mina meddelandenLantmäteriet har anslutit sig till Mina meddelanden vilket innebär att viss information går att få i digital form istället för som papperspost. Det kan vara information i samband med lantmäteriförrättningar, inskrivningsärenden och ärenden som rör samfällig hetsföreningar. Det kan också vara registrering om ägarförändring och underrättelse för beslut, för att nämna några exempel.

FO

TO

: MA

X Å

BE

RG

2 2

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • S A M V E R K A N

Ett av målen med Svensk geoprocess var att i samverkan utarbeta enhetliga geo-dataspecifikationer för nio utvalda teman. Och att skapa effektivare arbetsprocesser mellan kommunerna och Lantmäteriet. Det har handlat om att möjliggöra enhetliga leveranser av geodata oavsett administrativa gränser. I arbetet har också ingått att för respektive utvalt tema beskriva hur sam-verkan kan effektiviseras vid insamling, lagring och tillhandahållande. Samverkans-projektet har även haft som uppdrag att påskynda införandet av de enhetliga nationella referenssystemen Sweref 99 och RH 2000 i Sveriges kommuner. Vad är det viktigaste som projektet Svensk geo­process har åstadkommit? Karin Bergström, verksamhetsansvarig inom projektet: – Enhetliga geodata underlättar för alla inblandade, exempelvis vid planarbete, fastighetsbildning och bygglovs hantering. Projektresultaten som har införts hos berörda parter innebär minskat dubbel-

arbete och har gjort det enklare att utbyta och använda geodata. – Dessutom har projektet lagt grunden till ett fortsatt gott samarbete där vi – Sveriges kommuner, SKL, Lantmäteriet och andra berörda myndigheter – tillsammans vidare-utvecklar geodata och formerna för sam-verkan.

Arbetet fortsätter

Projektet avslutades i juli 2016 och en slut-rapport lämnades till regeringskansliet. Samverkansgruppen mellan SKL och Lant-mäteriet är nu Svensk geoprocess styrgrupp, och en lång rad aktiviteter, möten och regionala träffar står på agendan framöver. – Man är beredda att förvalta och vidare-utveckla projektresultaten samt stödja och samordna olika införandeinitiativ runt om i landet, säger Karin Bergström och tillägger: – Dessutom fullföljs arbetet med att stödja införandena av enhetliga referens-system i Sveriges kommuner.

S V E N S K G E O P R O C E S S – F Ö R E N K L A R E U T BY T E AV G E O DATA

Sedan 2012 har Lantmäteriet tillsammans med Sveriges kommuner och Lands ting (SKL) arbetat i projektet Svensk geoprocess. Ett samverkansprojekt med det övergripande målet att förenkla den offentliga användningen av geodata för många av samhällets aktörer.

2 3

De nio geodatatemana är: flygbild/ortofoto, markanvändnig, laserdata/höjdmodell, adress, stompunkter, hydrografi, mark-detaljer, väg/järnväg, byggnad.

Under första halvåret 2016 genomförde projektet de två avslutande temauppdragen för byggnad och väg/järnväg. Geodata-specifikationer och samverkansprocesser är därmed framtagna för samtliga teman.

FO

TO

: NA

TAS

JA K

AM

EN

JAS

EV

IC

24

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • S A M V E R K A N

En särskild arbetsgrupp har arbetat fram en första version av ett ramverk för nationella geodata i 3D. Syftet med ramverket är att underlätta både för dem som producerar och tillhandahåller geodata och för dem som använder informationen. Ramverket ska bland annat ge ökad möjlighet att kombi-nera geodata i 3D från olika producenter. – En förutsättning för att en väl fungerande infrastruktur för geodata i 3D ska kunna realiseras är att de offentliga

aktörerna följer ramverkets principer, säger senior advisor vid Lantmäteriet Thomas Lithén och tillägger: – Det skulle underlätta att alla offentliga geodataproducenters data är öppna. Samverkansgruppen har initialt bestått av Lantmäteriet, Trafikverket, SGU, Sjöfarts-verket, Försvarets materielverk, Göteborgs stad, Linköpings kommun och Falu kommun. Under året har Skogsstyrelsen anslutit sig till gruppen.

S A M V E R K A N F Ö R G E O DATA I 3 D

2015 startade Lantmäteriet en nationell samverkansgrupp för samarbete kring geodata i 3D. Syftet var bland annat att skapa förutsättningar för att producera och utbyta skalbara och kombinerbara geodata i 3D. Vi fick ett fortsatt regeringsuppdrag att utveckla denna samverkan under 2016.

För visualisering av geodata i 3D har använts en testmiljö, kallad 3D-demonstrator, som har fungerat som stöd när ramverk och vägledningar har tagits fram. Demonstratorn finns tillgänglig för allmänheten på huvudkontoret i Gävle. Bilden föreställer inloppet till Norrköping och består av data från både kommun och myndigheter i 3D.

FO

TO

: LAN

TM

ÄT

ER

IET

2 5

FO

TO

: BR

ITT

-LOU

ISE

MA

LM

Andreas Berg visar Lantmäteriets 3D-demonstrator.

2 6

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • I N T E R N AT I O N E L LT

Avsikten med Habitat III var att blåsa nytt liv i det globala engagemanget för bostäder och hållbar urbanisering och fokusera på genomförandet av New Urban Agenda. I samband med avslutningen av konferensen godkändes också en ny urban agenda, som ska vägleda arbetet för städers och sam-hällens utveckling de kommande 20 åren. – Det är ett viktigt dokument som beskriver hur man ska arbeta framåt mot 2030. Man förväntar sig då att mängden av jordens befolkning som bor i tätorter kommer att öka från dagens 54,5 procent till cirka 60 procent år 2030, säger Peter Wasström, chef för Lantmäteriets enhet Tjänsteexport. Han var en av de svenska deltagarna på konferensen.

Seminarium om jämställt markägande

Inför Habitat III gav regeringen Lant-mäteriet i uppdrag att förbereda, genom-föra och följa upp insatser vid Sveriges

deltagande vid konferensen, bland annat se till att en s vensk paviljong fanns på själva utställningen. – Vi ska också redovisa en slutrapport som beskriver arbetet med uppdraget. Denna ska lämnas till Regeringskansliet senast den 1 mars 2017, säger Peter Wasström. Lantmäteriet ansvarade för ett seminarium med ett välfärds- och jämställd-hetsperspektiv – Land is a fundamental asset for smart, welfare, gender equality and gender space – där bostads- och IT-minister Peter Eriksson inledningstalade och Lantmäteriet, Boverket samt Sida bidrog med föreläsningar. Seminariet var välbesökt, säger Peter Wasström och fortsätter: – Även vår paviljong hade många besökare, uppskattningsvis 1000 per dag, det vill säga totalt omkring 5000 personer. I paviljongen berättade vi om hur Sverige arbetar för att nå de 17 globala målen för hållbar utveckling.

F N - K O N F E R E N S F Ö R H Å L L B A R U R B A N I S E R I N G

Habitat III*, FN:s konferens om bostäder, byggande och hållbar stadsutveck-ling hölls i Quito, Ecuador, den 17-20 oktober 2016. Där deltog Lantmäteriet på uppdrag av regeringen.

*Habitat I hölls i Montreal 1976 och Habitat II i Istanbul 1996.

2 7

S A M V E R K A N • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 5Om alla konferensdeltagare och besökare på den tillhörande mässan räknas in, så var cirka 50 000 personer närvarande på Habitat III.

FO

TO

: MA

X Å

BE

RG

FO

TO

: PE

TE

R W

AS

ST

RÖ

M

FO

TO

: MA

RT

IN H

AR

VE

Y/GE

TT

YIM

AG

ES

2 8

Tjänsteexporten är Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling. Den koncentreras på insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk utveckling samt att stödja och framför allt stärka systerorganisationer i andra länder avseende:• rättsenlig hantering av fast egendom,• transparent och effektiv offentlig

förvaltning, • ökad service och inflytande för

medborgarna, • utbyggd teknisk infrastruktur. – Vår tjänsteexport bedrivs framför allt som samarbetsprojekt med lantmäteri-myndigheter i Sveriges biståndsländer, genom finansiering av Sida. Lantmäteriet bidrar med expertkunskap från samt-liga av våra verksamhetsområden, säger enhetschef Peter Wasström. – Vi medverkar också i andra typer av projekt via Swedesurvey AB.

Nordiskt nätverk

Peter Wasström berättar att Lantmäteriet in-går i en nordisk nätverksgrupp om tjänsteex-port tillsammans med systermyndigheterna i Danmark, Island, Finland och Norge. Syftet med denna är erfarenhetsutbyte samt att gemensamt stärka och koordinera insatserna när myndigheterna har uppdrag i samma länder – Under 2016 skrev vi på ett formellt sam-arbetsavtal med Kartverket i Norge. Sedan

tidigare har Lantmäteriet motsvarande avtal med Lantmäteriverket i Finland. Under året har tjänsteexporten förberett en omfattande ITP-kurs (International Training Program) som ska starta under 2017. Denna kurs ska stärka lantmäteriorganisationernas hantering av markfrågor i östra Afrika (Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda och Zambia). Ytterligare fyra kurser kommer att genomföras inom ramen för programmet, fram till 2022.

Tio länder under 2016

Lantmäteriet har drivit eller medverkat i projekt, samarbeten och förstudier i tio länder under 2016: Albanien, Bosnien- Hercegovina, Botswana, Georgien, Kosovo, Makedonien, Monte negro, Rwanda, Serbien, Vitryssland. Tjänsteexporten omsatte 35,8 miljoner kronor 2016, vilket är ungefär samma nivå som året innan.

FO

TO

: JO

HN

ÉR

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • I N T E R N AT I O N E L LT

L A N T M ÄT E R I E T B I D R A R T I L L G L O B A L U T V E C K L I N G

Rationell markanvändning i Rwanda Ett femårigt projekt i Rwanda tillsam-mans med Lantmäteriets motsvarighet i landet, Natural Resources Authority, skrevs på i december. Projektet handlar bland annat om hållbar och rationell markanvändning och underhåll av det nationella fastighets registret. Arbetet ska pågå 2017-2021.

2 9

FO

TO

: JO

HN

ÉR

Nytt projekt i VitrysslandLantmäteriet har skrivit avtal om ett nytt projekt i Vitryssland. Det är det sjätte projektet sedan 1998. Det närmast föregående projektet avslutades sommaren 2014 och redan då började en fortsättning förberedas. Den 6 juli undertecknades en överens kommelse om bidrag mellan Sida och Lantmäteriet. Det nya projek-tet heter Improving Land Management and Urban Development in the Republic of Belarus Using Contemporary Methods and Methodologies och ska som föregående projekt genomföras I samarbete med frivillig organisationen NGO Land Reform. Lantmäteriet kommer även att sam-arbeta med Skatteverket i projektet. Det ska bland annat:• förbättra metoderna för mass-

registrering och massvärdering av fastigheter för skatte mässiga ändamål,

• förbättra ordningen för beskattning av fastigheter,

• stärka de lokala aktörerna och med-borgarnas roll i processen för stads-planering och fysisk planering.

N

3 0

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G

Vill ifrågasätta regelsystem

Linda Sabel undersöker om reglerna som styr fastighetsindelningen är för restriktiva. När fastighetsindelningen ändras ställs krav på fastigheternas lämplighet från allmän syn-punkt, utifrån det tilltänkta användnings-området. – Varför ska det vara upp till samhället att avgöra om en fastighet är lämpligt utformad om köpare och säljare är överens om en marktransaktion? De nuvarande bestämmelserna utarbetades för över 50 år sedan och då främst med jordbruks näringen i åtanke. Jag hoppas kunna bidra till att fördjupa kunskapen om dagens regelsystem och skapa förutsättningar för ifrågasättande som på sikt kan leda till förändringar som ökar effektiviteten i fastighetsbildnings-systemet, säger Linda Sabel.

Vill optimera positionering

Martin Håkansson forskning är inriktad mot de felkällor som har inverkan vid noggrann GNSS-baserad positionering som exempel-vis nätverks-RTK. Forskningen är speciellt inriktad mot de fördröjningar i signal-hanteringen som finns i hårdvaran både på mottagarsidan och hos satelliterna. – Inom en inte allt för avlägsen fram-tid kommer vi att kunna positionera oss med hjälp av fyra GNSS-system med global täckning; gps, Glonass, Galileo och Beidou. Min forskning syftar till att optimera förutsättningarna för positionering med flera GNSS-system och flera GNSS-signaler, säger Martin Håkansson.

F O R S K A R S T U D I E R U T V E C K L A R VÅ R V E R K S A M H E T

Lantmäteriet har sedan ett par år tillbaka industridoktorander, medarbetare som utför forskarstudier som myndigheten finansierar. Ett par av doktorand-erna är Linda Sabel och Martin Håkansson. Linda Sabel forskar om samhällets styrning av fastighetsindelningen och Martin studier handlar om nog-grannare GNSS-mätningar.

3 1

I N T E R N AT I O N E L LT • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 5

Lantmäteriet och Högskolan i Gävle startar forskningssamarbete Både Lantmäteriet och Högskolan i Gävle bedriver forskning inom geo-dataområdet, inkluderande fastighets-information och geodesi. Parterna har beslutat att inleda samarbeteinom följande områden: Automatiserat beslutsfattande, utveckling av gräns-snitt där medborgarna själva medverkar i handläggningen av fastighetsärenden, samt informations försörjning på geo-dataområdet (exempelvis förändrings-detektering, bildanalys och 3D- modellering).

Martin Håkansson,industridoktorand.

Linda Sabel,industridoktorand.

FO

TO

: BR

ITT

-LOU

ISE

MA

LMF

OT

O: B

RIT

T-LO

UIS

E M

ALM

3 2

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • D I G I TA L I S E R I N G

Uppdraget innebär att främja digital förnyelse genom att byggherrar, myndig-heter och andra aktörer ska kunna dela in-formation och samverka i en obruten digital process. En målsättning är att det ska bli snabbare, enklare och billigare att planera, för att sedan bygga bostäder. Lantmäteriet lämnade in en delrapport i augusti 2016. Den redovisade upp dragets första fas som handlade om att skapa förutsättningar för det fortsatta arbetet. I den första fasen bjöds många olika aktörer, från det offentliga och från närings livet in

för att ge sin syn på utmaningar och möjlig-heter i dagens byggprocess.

Tilläggsuppdrag

Lantmäteriet har under hösten 2016 fortsatt att förankra arbetet, organiserat omvärlds-bevakning på området och planerat för upp-dragets andra fas. Samverkan med andra är en fortsatt viktig del i fas två, som är själva utförandefasen. I slutet av 2016 fick Lantmäteriet ett tilläggsuppdrag av regeringen: Att under första halvåret 2017 fokusera på digitala detaljplaner. – Syftet är att få djup insikt kring problem och hinder för att den informationen ska kunna flöda digitalt och obrutet, säger upp-dragsledare Malin Klintborg, Lantmäteriet. Arbetet med digitalt först är en integrerad del av Lantmäteriets ordinarie verksamhet. Många medarbetare är involverade. – Jag skulle säga att det är ett av Lant-mäteriets absolut viktigaste uppdrag, säger Malin Klintborg. Regeringsuppdraget ska slutrapporteras i början av 2019.

L A N TM ÄT E R I E T L E D E R D I G I TA L I S E R I N G E N AV D E T O F F E N T L I G A S V E R I G E

Digitalt först är regeringens satsning på en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Det innebär bland annat att kontakten med myndigheter i fram-tiden i första hand ska ske digitalt. I februari 2016 beslutade regeringen att Lantmäteriet ska vara en utvecklingsmyndighet och i samarbete med berörda aktörer verka för en digital samhällsbyggnadsprocess.

3 3

FO

TO

: JOH

NÉ

R

3 4

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • FA K TA

För tredje året i rad finns Lantmäteriet i toppen på listan över allmänhetens för-troende för myndigheter. Vi hamnade, till-sammans med Strålsäkerhetsmyndigheten, på andraplats i TNS Sifo:s anseendeindex. Endast Konsumentverket har högre anseende enligt årets undersökning, där det totalt ingick 31 myndigheter. Resultatet återspeglar ett kontinuerligt arbete med bemötande och tillgänglighet. Ett exempel: Vårt Kundcenter tar emot drygt 1 000 samtal per dag och 500-700 e-post och chattmeddelanden per dygn, de mäter regel-bundet kundnöjdheten och 90-97 procent av dem som tagit kontakt är ganska eller mycket nöjda med den service de fått.

Rekryteringsarbete

Arbetet med att stärka Lantmäteriets arbets-givarvarumärke har fortsatt under 2016, på framför allt sociala medier och intranätet. På Linkedin har en karriärsida utvecklats som beskriver vår kultur och lyfter fram med-arbetare som berättar om sitt jobb. I dagsläget följer drygt 4 000 personer Lant-mäteriet på Linkedin. En bidragande orsak till att Lantmäteriet är en attraktiv arbetsplats för nyutexamin-erade är ett aktivt rekryteringsarbete. Med-arbetare från Lantmäteriet har medverkat vid drygt 170 arrangemang på grundskolor, gymnasier och högskolor.

Brist på lantmätare

En utmaning är däremot att behålla med-arbetare. Det har särskilt märkts inom fastighetsbildningsverksamheten där bristen på lantmätare och det ökade behovet av lantmäterikompetens i samhället lett till att personalomsättningen i Lantmäteriet ökat. Detta har i sin tur orsakat längre hand-läggningstider i förrättningsverksamheten. Sedan halvårsskiftet 2016 har därför fokus för hela Lantmäteriet varit att öka ärendegenom-strömningen inom fastighetsbildningen. Vissa arbetsuppgifter har omfördelats för att avlasta fastighets bildningens kärnverk-samhet.

Mångfaldspraktikanter

2016 var det första året i en tvåårig satsning på

M Y N D I G H E T E N M E D G O T T R E N O M M É S Ö K E R M E DA R B E TA R E

Julia Zhu, Awad El-Turki och Naim Al Munaizel tar steget in på den svenska arbetsmarknaden via Lantmäteriet. Alla tre har ett par månaders praktik bakom sig – och önskar högst av allt att det ska leda till ett jobb.

FO

TO

: M

AR

IA B

RA

ND

ER

3 5

att utveckla Lantmäteriets arbete med mång-fald och inkludering. Sammansättningen av vår personalstyrka ska spegla sam hällets. Regeringen har gett alla myndigheter i upp gift att ta emot praktikanter under perioden 2016-2018. Satsningen riktar sig mot nyanlända samt personer med funktions-nedsättning och Lantmäteriet har under 2016 tagit emot ett tjugotal praktikanter.

Chefsutveckling

För Lantmäteriet är en viktig kompetens ett utvecklat ledarskap. Under året har vi del-tagit i en pilotsatsning med dialog grupper tillsammans med andra myndigheter. Syftet har varit individuell utveckling kopplat till det egna ledarskapet. Pilotprojektet har fallit

väl ut och övergår som en del i det ordinarie chefsutvecklingsutbudet.

Medarbetardag

I augusti bjöd Lantmäteriet in medarbetare från hela landet till en medarbetardag. Temat var den nya strategiska planen för perioden 2017–2020. Det blev en dag med spännande och interaktiva pass om framtiden, med många tillfällen att resonera med kollegor från olika kontor.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron ligger sedan flera år tillbaka på en låg nivå det gäller även 2016 då sjukfrån-varon är 4,3 procent av arbetad tid. Kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens.

Introduktionsutbildning för nyanställda genomförs varje år för att de nya medarbetarna ska få en helhets-syn och ökad förståelse för Lantmäteriets verksamhet.

FA K TA • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6F

OT

O: M

AR

IA B

RA

ND

ER

3 6

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 5 • FA K TA

Lantmäteriet har tre divisioner som ansvarar för olika verksamhetsområden.

Fastighetsbildning har ansvar för fastighetsindelningen, det vill säga fattar beslut om nya fastigheter eller om ändring av existerande gränser. Det kan också gälla beslut om sam-fälligheter, servitut och ledningsrätter.

Fastighetsinskrivning granskar, beslutar om och registrerar lagfarter, inteckningar, tomträtter och andra rättigheter som läggs in i fastighetsregistret. Divisionen beslutar också om och tar in stämpelskatt och avgifter.

Geodatadivisionen samlar in, lagrar och uppdaterar information om Sveriges geografi och fastigheter samt gör informationen tillgänglig för allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet.

VÅ R O R G A N I S AT I O N

K O RT FA K TA O M VÅ R V E R K S A M H E T

• Lantmäteriets omsättning under 2015 var 1 778 miljoner kronor.

• 67 procent av intäkterna kommer från avgifter och andra ersättningar, resten är anslagsfinansierade.

• Vi har 1 997 medarbetare på 50 orter.

• Tre divisioner ansvarar för fastighets-indelning, inskrivningsärenden respektive informationsförsörjning av geodata.

• Under året avslutade vi 13 780 lant-mäteriförrättningar. 11 förrättnings-ärenden har gällt 3D-fastigheter och 14 sådana fastigheter har också bildats. Vi har bildat 17 ägarlägenheter. Totalt finns 827 bildade 3D-fastigheter och 1 066 ägar-lägenheter i Sverige.

• Vi flygfotograferade cirka 161 000 kvadrat-kilometer av Sveriges yta under 2016 vilket är omkring 33 procent av den totala ytan.

• Vi beslutade i 889 201 inskrivnings ärenden, där lagfarter och inteckningar dominerar. Totalt inteckningsbelopp var 4,9 biljoner kronor. Det totala taxeringsvärdet för Sveriges fastigheter var 8 biljoner kronor.

• 98 procent av Sveriges yta har nu laser-skannats för data till ny höjdmodell över landet. Utspridda områden i fjällen återstår.

• Antal parter i geodatasamverkan, för enklare tillgång till geodata, är nu samman lagt 279. Av dessa är 240 kommuner.

• Under året har vår tjänsteexport varit delaktig i projekt och förstudier i 10 länder. Verksamheten omsatte 35,8 miljoner kronor.

• Vi är miljöcertifierade sedan 2003 enligt ISO 14001.

• Vi har kartlagt Sverige sedan 1628.

3 7

FA K TA • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6

D I R E K T I O N 2 0 1 6

Lantmäteriets styrelse är kollektivt ansvarig för den totala verksamheten inför regeringen.

Hans Sandebring, ordförande, före detta generaldirektör vid SMHI • Bengt Kjellson, generaldirektör vid Lantmäteriet • Stellan Lundström, professor vid KTH • Helen Olausson, vice ordförande, vd Projektgaranti AB • Barbro Holmberg, före detta landshövding, Gävleborgs län • Susann Bard, stabschef, Boverket • Allan Almqvist, före detta senior advisor, Malmö stad

Personalföreträdare: Magnus Landgren, Lantmäteriakademikerna • Gull-Britt Olander, ST Lantmäteri

S T Y R E L S E N

BENGT KJELLSON generaldirektör

ANDERS SANDINdivisionschef

Geodatadivisionen

ANNA ERIKSSONIT- och utvecklings-

direktör

HENRIK STRIDSMANkommunikations-

direktör

INGER LINDHE divisionschef

Fastighets inskrivning

MARIE LYXELL STÅLNACKEHR-direktör

CHRISTINA WALLSTRÖM

gd-assistent

LENA LEEDplaneringsdirektör

ANDERS LUNDQUISTdivisionschef

Fastighetsbildning

Sedan 1 december är Ulrika Ekebjär tillförordnad divisionschef för Fastighetsbildning. Anders Lundquist har övergått till en tjänst som biträdande generaldirektör.

FO

TO

: KA

TIN

KA

IGE

LBE

RG

OC

H M

AR

IA B

RA

ND

ER

.

3 8

11,26%

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • FA K TA

0 1500

UTBILDNING

5% Förgymnasial utbildning

25% Gymnasial utbildning

14% Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år

56% Eftergymnasial utbildning längre än 3 år

5%

56%

14%

25%

0 50 100 150 200 250 300

>65

60-64

55-59

50-54

45-49

40-44

35-39

30-34

25-29

<25

0 50 100 150 200 250 300

>65

60-64

55-59

50-54

45-49

40-44

35-39

30-34

25-29

<25

ÅLDERSSTRUKTUR KOMPETENSKATEGORI

PERSONALOMSÄTTNING

Kärnkompetens – 1 313 personer.

Ledningskompetens – 189 personer.

Stödkompetens – 495 personer.

Kvinnor – 1 143 personer.Män – 854 personer.Totalt – 1 997 personer.

SJUKFRÅNVARO 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kvinnor 3,47% 3,46% 3,92% 4,70% 4,13% 4,46% 5,54%Män 1,76% 1,91% 2,11% 2,79% 2,86% 2,45% 2,76%Totalt 2,64% 2,73% 3,10% 3,85% 3,56% 3,56% 4,31%

EXTERN REKRYTERING TILLSVIDAREANSTÄLLDA

Antal MedelålderKvinnor 146 34,9Män 92 34,9Totalt: 238 34,9

AVSLUTADETILLSVIDAREANSTÄLLDA

Antal MedelålderKvinnor 125 48,1Män 95 47,5Totalt: 220 47,9

Kvinnor – 32 623 kr.Män – 36 199 kr.Totalt – 34 152 kr.

MEDELLÖN

3 9

FA K TA • L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6

E K O N O M I S K T R E S U LTATI nedanstående tabell redovisas Lantmäteriets intäkter och kostnader för respektive verksamhetsgren.

RESULTAT PER VERKSAMHET, MNKR 2014 2015 2016

Förrättningsverksamhet och fastighetsindelningIntäkter av anslag 112,0 117,9 104,8Intäkter av avgifter och andra ersättningar 776,0 716,2 729,1Intäkter av bidrag 1,1 2,1 3,6Finansiella intäkter 0,5 0,3 0,5Summa intäkter 889,6 836,5 838,0Kostnader 855,2 872,3 877,5RESULTAT 34,4 -35,8 -39,6

InformationsförsörjningIntäkter av anslag 275,2 276,7 279,6Intäkter av avgifter och andra ersättningar 375,2 406,9 393,7Intäkter av bidrag 21,4 14,2 11,8Finansiella intäkter 0,0 0,4 0,8Summa intäkter 671,8 698,2 685,9Kostnader 674,7 677,6 704,9RESULTAT -2,9 20,6 -19,0

FastighetsinskrivningsverksamhetIntäkter av anslag 153,1 161,9 169,0Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,1 0,0 0,0Intäkter av bidrag 0,2 0,4 0,3Finansiella intäkter 0,1 0,3 0,4Summa intäkter 153,5 162,6 169,7Kostnader 153,5 162,6 169,7RESULTAT 0,0 0,0 0,0

TjänsteexportIntäkter av anslag 1,0 0,6 0,6Intäkter av avgifter och andra ersättningar 24,8 23,0 21,0Intäkter av bidrag 0,0 1,8 14,2Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0Summa intäkter 25,8 25,4 35,8Kostnader 25,7 24,6 33,8RESULTAT 0,1 0,8 2,0

Myndighetsuppdrag Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0Intäkter av avgifter och andra ersättningar 52,9 46,6 48,6Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,0Finansiella intäkter 0,1 0,1 0,0Summa intäkter 53,0 46,7 48,6Kostnader 52,0 48,5 48,8RESULTAT 1,0 -1,8 -0,2

TotaltIntäkter av anslag 541,3 557,1 553,9Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 229,0 1 192,7 1 192,4Intäkter av bidrag 22,7 18,5 29,8Finansiella intäkter 0,7 1,1 1,9Summa intäkter 1 793,7 1 769,4 1 778,0Kostnader 1 761,1 1 785,6 1 834,7

RESULTAT 32,6 -16,2 -56,7

4 0

Förtroendet i topp

För tredje året i rad återfinns Lantmäteriet i toppen på listan över allmänhetens förtroende för myndig-heter enligt 2016 års undersökning från TNS Sifo. Vi delar andraplatsen med Strålsäkerhets-myndigheten.

Ny strategisk plan

Lantmäteriets lanserade sin nya strategiska plan för 2017-2020 på en särskild medarbetardag för alla medarbetare i slutet av augusti. Planen bygger på sex strategiska teman som lyfter fram vad som är viktigt att arbeta med under de kommande fyra åren.

Nationell geodatastrategi

Lantmäteriet har också, tillsammans med ledamöterna i Geodatarådet, tagit fram en ny nationell geodatastrategi för 2016-2020.

Utvecklingsmyndighet

I februari 2016 beslutade regeringen att Lant-mäteriet ska vara en utvecklingsmyndighet och, i samarbete med berörda aktörer, verka för en digital samhällsbyggnadsprocess.

Engagemang i Almedalen

Vi bjöd in till två välbesökta, öppna seminarier under Almedalsveckan. Det första, ”Hur växer Sverige?” tog upp frågan om användningen av Sveriges mark och hur landet ska växa framöver – förhållandet mellan stad och land. Det andra seminariet, ” Hittar hjälpen fram till dig?” riktade in sig på behovet av en gemensam karta för blåljusaktörer.

Utmärkelse för Sverige i Minecraft

Satsningen på Sverigekartan för Minecraft gav Lantmäteriet i slutet av året IT-utmärkelsen Årets digitala projekt.

L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 6 • FA K TA

V I K T I G A H Ä N D E L S E R

2016

Omslagsfoto: Tobias Hägg.

Lantmäteriet, 801 82 Gävle.

Besöksadress: Lantmäterigatan 2. Telefon: 0771-63 63 63.

E-post: lantmateriet@lm.se www.lantmateriet.se