Leda cirkelLeda cirkel

Startkunskap för cirkelledare

3

Du är välkommen!

Rollen som cirkelledare handlar om att lotsa deltagarna i cirkelgruppen både till ny kunskap och till gemen-skap. I cirkeln lär man sig lika mycket av varandras erfarenheter och frågor som av studiematerialet och ledaren. Gruppens klimat måste därför vara tillåtande och öppet. Som cirkelledare påverkar du hur cirkeln utvecklar sig.

Studiecirkeln är navet som hela Studieförbundet Vuxenskolan (SV) snurrar kring. Utan cirklar inget stu-dieförbund, skulle man kunna säga.

En bra cirkel har en bra cirkelle-dare! För att du snabbt ska sätta dig in i ditt nya uppdrag finns denna folder. Det ger en introduktion till studiecir-keln och till ditt uppdrag i SV. Sedan erbjuder SV cirkelledarutbildningen ”I cirkelns mitt”. Först en grundkurs, ”Steg G”, och sedan fortsättningskur-ser och cirkelledarträffar av olika slag.Kom med in i cirkelns mitt!

4

Längtan till kunskap och gemenskap

I studiecirklar träffas grupper av män-niskor som vill lära sig något nytt, för-djupa tidigare kunskap, utbyta tankar och erfarenheter kring ett speciellt ämne eller fortsätta att utvecklas i sin redan färdiga grupp.

En studiecirkel kan beskrivas ungefär som ett projekt. Det är en av-gränsad aktivitet med en definierad början och ett slut samt en förändring som händer där emellan. I cirkelns fall är det kunskap, förståelse och/eller färdigheter som utvecklas i en grupp av människor. Det är också något som sker över en viss tid, det ska finnas tid till

att läsa, pröva på och reflektera på egen hand mellan träffarna med gruppen.

Studiecirkeln består av tre likvär-diga delar: ämne/material, deltagare och ledare. Saknas någon av dessa de-lar är det inte en studiecirkel. Ledaren är på ett sätt ”en i gruppen” men har en särskild roll och ansvar för att cir-keln genomförs som det är tänkt.

Cirkelns ämne ska vara avgränsat och väl definierat. Alla i gruppen mås-te vara klara över vad cirkeln syftar till. Materialet kan vara en bok med stu-dieplan eller material som hemsidor på internet, tidningsartiklar, en film eller

5

ett nothäfte kring vilket man tillsam-mans i cirkeln skapar en arbetsplan.

En av de viktigaste grundförut-sättningarna för cirkelarbete är att alla deltagare ska bidra med sina er-farenheter och sina frågor. Ju mer del-aktighet och känsla av att både kunna och vilja dela med sig, desto bättre kvalitet på resultatet.

Som cirkelledare är du just ledare – inte lärare – och deltagarna i cirkelnär just deltagare – inte elever. Din le-darroll går ut på att stödja gruppen icirkelarbetet kring det ämne ni valt,med det material ni valt och utifrån deerfarenheter och frågor som gruppenbär med sig.

AT T VA R A C I R K E L L E DA R E

Kortfattat är dina uppgifter som cir-kelledare att:

Leda cirkeln

Hålla kontakten med SV-avdel-ningen

Delta i cirkelledarträffar

Informera deltagarna om SV

Ansvara för deltagarlistan

K N Y P P L I N G O C H DATA”Jag var nyinflyttad och mam-

maledig och gick förbi SVs lokaler en dag då de hade en

knypplingsutställning. Eftersom

jag har hållit på med knyppling

sedan tonåren tog jag kontakt

med personalen och erbjöd mig

att bli cirkelledare.Då jag senare flyttade till Ystad,

pratade jag vid ett tillfälle med

verksamhetschefen om datorer

och mitt intresse inom området.

Det föll sig naturligt att jag skul-

le bli cirkelledare även här.Det bästa med cirkeln är friheten

att själv planera sina cirklar till-

sammans med deltagarna. Man

växer som människa och kan dra

nytta av sina erfarenheter även

inom andra områden.”Cirkelledarröst

6

D E T S K A VA R A K U L AT T G Å I S T U D I E C I R K E L !

Studiecirkeln har en egen pedagogisk form. Hela gruppen, ledaren och del-tagarna, bidrar med sin tidigare kun-skap, sin nyfikenhet, sina erfarenheter och frågor för att påverka inriktning och resultat i cirkeln.

Tre av fyra svenska har någon gång deltagit i en cirkel och varje år går cirka 1,5 miljoner människor i en cirkel arrangerad av ett studieförbund. För många människor är det nästan en livsstil att genom cirklar lära mera. Studiecirklarna sprider sig, och finns nu i många länder. Det är en form av lärande som verkar passa många!

Att delta i en studiecirkel är fritt och frivilligt, det bygger på männis-kors egna initiativ och motivation för studier och gemenskap. I studiecir-keln möts människor med liknande

intressen men olika bakgrund för att gemensamt utvecklas och utmanas. Trygghet och gemenskap är viktiga förutsättningar för detta.

Att delta i en studiecirkel tränar oss i demokrati. I cirkeln ges utrymme för samtal om viktiga saker. Både om det som rör vårt valda studieämne men också om sådant som just nu händer omkring oss på hemorten, i Sverige eller i världen. Kanske är det i hantverkscirkeln som vi får utrymme för de svåraste frågorna – utan krav på att lösa dem.

Förutom ny kunskap är bättre självförtroende ofta en effekt av att delta i studiecirklar. Detta självförtro-ende uppstår genom att man i cirkeln blir sedd, hörd och respekterad för den man är.

7

S T U D I E P L A N O C H A R B E T S P L A N

Alla cirklar genomförs enligt en plan kring ett studiematerial. Det kan vara en bok, filmer eller artiklar i en tid-ning. Till studiematerialet kan grup-pen antingen ha en studieplan eller en arbetsplan. Ibland kan studiema-terialet ha en färdig studieplan som gruppen kan följa. Eller så kan grup-pen göra sin egen arbetsplan kring ett valfritt material. Redan vid starten av cirkeln ska det finnas studiematerial tillgängligt för alla deltagare.

Studieplanen ska ses som ett för-slag till hur man går igenom ämnet under ett visst antal träffar och ”blir färdig” på utsatt tid. Planen ska disku-teras med deltagarna och det är fritt för gruppen att göra justeringar så länge man är överens om detta.

Ett annat sätt är att göra en ar-betsplan tillsammans. Då används de första träffarna till att planera cirkelns arbetssätt, studiematerial och mål. Det finns mallar för hur detta går till. Arbetsplan fungerar bra när cirkeln till exempel ska skapa en utställning, en föreställning eller en verksamhets-plan. Det kan också passa till en lit-teraturcirkel eller om ni redan är en färdig grupp som till exempel en mu-sikgrupp eller en hiphopgrupp.

S T U D E R A F L E X I B E LT PÅ D I S TA N S

Datorer och internet har gett oss som cirkelledare nya verktyg i sökandet efter kunskap och erfarenhetsutbyte. Hela eller delar av studiecirkeln kan genomföras via nätet. Detta ger möj-ligheter i form av flexibilitet och delak-tighet för hela cirkelgruppen.

Nätcirkeln är en studiecirkel på distans och genomförs enligt samma regler som andra studiecirklar. Dis-tanscirkeln har en egen mötesplats på nätet där cirkelledare lägger ut uppgif-ter, länkar och filer och där man kom-municerar med varandra.

Nätet kan också användas för att sprida det cirklarna producerar till an-dra människor med liknande intres-sen. Det finns mängder av hemsidor där man kan lägga ut bilder, filmer, egna texter och åsikter.

H I P H O P

”I skolan är det ju vissa ramar du måste följa, när du skall sätta upp dina mål. Här kan du liksom i princip göra vad du vill. Du behöver inte styras av någon annan. Vi kan sätta upp ett mål, vi skall klara av det här och ingenting kan stoppa oss. Du kan få ditt eget MVG!” Cirkelledarröst

D I S TA N S C I R K E L

”Bygdegårdarnas Riksförbund satsade på ett projekt för att

testa distanscirklar på nätet för sina funktionärer. Förbundet

har över 1300 medlemsföreningar så det är många som ska

utbildas. Jag har inte gått en cirkel på åratal eftersom det är

svårt att boka in sig en speciell kväll varje vecka. Med nätcir-

keln öppnade sig en ny värld av möjligheter, fullkomligt flexi-

belt i tid och rum. Det är deltagare från hela Sverige i samma

cirkel men med aktiva deltagare blir det en speciell närhet

trots distansen genom geografi och teknik.”

Cirkelledarröst

8

Cirkelledaren – en ambassadör för SV

Du har tackat ja till att vara cirkelle-dare inom Studieförbundet Vuxensko-lan. Ibland säger vi bara Vuxenskolan eller SV, det går bra vilket som.

Cirkelledare i SV har bra rykte. När vi frågar cirkeldeltagare så säger de att cirkelledarna kan sin sak, är engage-rade och entusiastiska. Att de gör cir-kelträffen till något att längta till.

Som cirkelledare förväntas du kunna presentera vad SV är för orga-nisation och vad vi står för. Du ÄR SV för deltagarna!

S V S V E R K S A M H E T S I D É

SV vill ge människor möjlighet att ut-vecklas. Vi vet att alla människor, oav-sett bakgrund, erfarenhet och ålder, kan utvecklas. I studiecirkeln är alla lika viktiga.

Runt om i landet erbjuder SV krea-tiva mötesplatser för att vi tror på att mötet mellan människor är en av de viktigaste faktorerna för utveckling. Det händer något med människor som möts över ett gemensamt intresse.

S V S VÄ R D E G R U N D

SV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bildningssyn byg-ger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.

SVs vision är en värld som präglas av hållbar utveckling. Genom att öka alla människors inflytande och del-aktighet, stärker vi demokratin. SV är mångfaldens studieförbund som ger varje människa möjlighet att växa. SV är den mest pådrivande och engage-rade lokala kraften för utveckling av föreningsliv, kultur och samhälle.

EN AV SVERIGES STÖRSTA PÅ KULTUR

SV är en stor arrangör av kulturar-rangemang. I hela landet erbjuder SV små och stora kulturprogram, från visor på vårdhem till stora festivaler med hiphop. Från lokal barnteater till turnéer med Riksteatern. Föreläsning-ar av olika slag blir alltmer populära.

Ta reda på vilket lokalt utbud som SV har på orten, kanske kan er studie-cirkel gå på en föreställning tillsam-mans?

K E R A M I K”Jag var lärling i ett krukmakeri för 40 år sedan och har sysslat

med traditionell keramik sedan dess. Jag tycker att det är viktigt

att vi för gammal keramik- och drejkunskap vidare, den är ju en

del av vårt kulturarv.En studiecirkel innebär frihet. Varje cirkel är olik den andra

beroende av vilka som deltar och hur man lägger upp arbetet

tillsammans. Både för mig och alla deltagare gäller att kunna

ompröva idéer och gamla sanningar. Det ger tusenfalt tillbaka.”Cirkelledarröst

9

F R I A TA N K A R S H E M

Det som skulle bli Studieförbundet Vuxenskolan startade som en studie-cirkel i Halland 1920 med det vackra namnet Fria tankars hem. Studie-cirklarna uppstod under 1900-talets början ur kampen för allas lika värde och rätt att tänka, tycka och uttrycka vad de ville. Det fanns också en stark längtan efter att få studera, det var på den tiden inte självklart för alla utöver folkskolan.

Dagens Studieförbundet Vuxen-skolan skapades 1967 då två mindre studieförbund – Svenska Landsbyg-dens Studieförbund, SLS, och Liberala studieförbundet, LiS – slogs samman. Grundorganisationer sedan dess är Centerpartiet, Folkpartiet Liberalerna och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. SV har ytterligare ett 20-tal medlems-organisationer och samarbetar med många fler.

10

Starta din studiecirkel

Det är dags att möta deltagarna i din studiecirkel!

Den första förväntning deltagarna har på dig är att du är känner till det praktiska kring cirkeln; att du känner dig hemma i lokalerna, att du vet hur det fungerar med avgifter och materi-alkostnader, närvarolista och studie-material. Det kan tyckas vara enkla och banala saker men ordning och reda kring detta skapar trygghet och förtroende för dig som ledare.

Deltagarlistan är en av de allra vik-tigaste handlingarna i ett studieför-bund. Det är med hjälp av den som SV kan berätta vilken verksamhet som bedrivs. Som cirkelledare har du ett särskilt ansvar att korrekt fylla i listan och stå för innehållet.

Under den första träffen är det mycket information till deltagarna och du vill dessutom få igång en diskussion om målet för cirkeln, om arbetsplanen och om gemensamma regler. Men börja gärna med något helt annat, en praktisk aktivitet eller en lära-känna-övning. Gärna lite överraskande men

inte alltför utmanande, syftet är att väcka förväntningar och få deltagarna att öppna sig för varandra.

P L A N F Ö R F Ö R S TA T R Ä F F E N

Innan deltagarna kommer:Kom i god tid.

Möblera lokalen så som du vill ha den. Gärna så att alla ser varandra eller runt flera småbord. Plats att röra sig på är heller inte fel.

Sätt upp SV-skyltar eller affischer om det inte är SVs egna lokaler.

Lägg fram material på allas platser och skriv något välkomnande på ett blädderblock eller liknande om det finns möjlighet till det. Se till att det finns material som presen-terar Studieförbundet Vuxensko-lan till alla deltagare.

Musik? Blommor? Frukt? Godis? SV-kaffekoppar?

11

När deltagarna kommer:Möt vid dörren.

Hälsa välkommen och presentera dig själv.

Presentera SV.

Låt deltagarna presentera sig. Välj omfattning och form för presen-tationen utifrån hur du tänker dig resten av träffen. Någon namnöv-ning kan också vara bra för att snabbt lära in varandras namn.

Gå igenom praktiska saker som utrymning vid brand, regler för sä-kerhet och SVs deltagarförsäkring.

Under cirkelträffen:

Gå igång med en aktivitet med tydlig koppling till cirkelämnet som engagerar flera sinnen och alla deltagare.

Samla ihop gruppen med ett sam-tal kring cirkelämnet, mål och deltagarnas förväntningar. Upp-märksamma alla deltagare och få dem med i diskussionen. Diskutera gemensamma spelregler som att passa tider, förhållningssätt till varandra, respekt för varandras åsikter, med mera. Notera gemen-samma mål och förutsättningar på ett blädderblock eller motsvarande.

Bläddra i olika material, undersök deltagarnas tidigare kunskaper och erfarenheter, vilka andra kun-skapsskällor känner ni till? Hur ska cirkeln dokumenteras – vad är produkten?

Dags för kaffepaus, fruktstund, eller en nypa frisk luft beroende på vilket ni har behov av och vad gruppen kommit överens om.

Efter pausen kan det vara lämpligt med ett arbetspass som du som ledare förberett. Deltagarna får pröva det arbetssätt som du tänkt använda.

Ungefär 15 minuter innan slutti-den kan man börja förbereda inför nästa träff. Vilka förberedelser behöver deltagarna göra? Är det något du som cirkelledare ska ta reda på eller plocka fram? Repetera tid och plats för nästa träff.

Avsluta med en reflektionsrunda. Låt varje deltagare i tur och ord-ning säga något fritt ur hjärtat om den träff som ni just genomfört. Sammanfatta när alla är klara och notera frågor som ni ska arbeta vidare med, som behöver svar eller där ni behöver fortsätta diskutera och komma överens om något.

Markera ett tydligt avslut så att de som behöver passa en buss el-ler skynda sig hem till barnvakten känner att nu är det okej att gå.

Efter att deltagarna gått:

Skriv ner några egna reflektioner över träffen.

Gör en kom-ihåg-lista för det du lovat förbereda till nästa träff.

Notera gemensamma överenskom-melser.

B R E A K DA N C E

”Juan kunde mer än oss. Så vi frågade

om han ville lära oss mer grundsteg

och så. Och det gjorde han. Men sen

tog jag över. Det är första gången jag är

ledare för andra och jag känner hur jag

växer av det!” Cirkelledarröst

12

F O R T S AT T C I R K E L A R B E T E

Kommande cirkelträffar:Justera din planering utifrån det du lärt dig om deltagarna och vad ni gemensamt kommit överens om.

Variera upplägget på cirkelträffar-na så att personer med olika sätt att lära blir tillgodosedda; se, höra, göra, känna.

Förbered dig lika noga inför kom-mande träffar som inför den första.

Genomför någon form av reflek-tion eller avstämning vid varje cirkelträff.

Medan cirkeln pågår:

Cirkeln pågår även mellan träffar-na. Kom överens med deltagarna om hur mycket tid var och en ska lägga ner på eget cirkelarbete.

Bygg upp en rutin kring cirkeln. Man kan gärna börja och avsluta varje träff på samma sätt för att ge struktur och trygghet till delta-garna.

Om du blir sjuk – anmäl det till din SV-avdelning.

Sista träffen:Genomför en skriftlig utvärdering. Det finns mallar att få från SV-avdelningen.

Finns önskemål om fortsatt kon-takt mellan cirkeldeltagarna? En ny cirkel som följer upp, eller kanske något helt nytt ämne? En e-postlista eller någon mötesplatspå nätet?

När cirkeln är genomförd:

Signera närvarolistan och lämna den tillsammans med utvärdering-en omgående till din SV-avdelning. Kolla att allt är rätt!

Lämna även in arbetsplanen med redovisning av vilket resultatet blivit.

Berätta om det finns önskemål om nya cirklar bland deltagarna.

Diskutera din fortsatta roll som cirkelledare med SV-avdelningen.

Samla ihop och sortera ditt arbets-material från cirkeln. Notera några reflektioner och möjligheter att utveckla cirkeln till nästa gång.

P E R S O N E R M E D F U N K T I O N S N E D S ÄT T N I N G

”Att arbeta med personer som har en utvecklingsstörning gör att man lär sig väldigt mycket. När man är tillsammans i studiecirkeln lär man sig inte bara cirkelämnet utan man blir helt enkelt rakt upp och ner konfronterad med människors olika känslor och uttryck. Allt ställs på sin spets. Man måste själv träna sig i att vara ärlig och rak och blir med förskräckelse varse sina egna fördomar. Och sen är det det där med glädjen. Eftersom de så ärligt visar sin glädje och upp-skattning över att du finns, att vi gör något kul och lär oss tillsam-mans så blir man själv så himla glad ibland.”

Cirkelledarröst

13

VA R I E R A A R B E T S S ÄT T E T !

Några övningar för att komma igång:Bikupa. Inled en diskussion med att låta deltagarna prata två och två kring ämnet eller frågan. Låt varje par kort redovisa vad de pratat om. Följ upp med en öppen diskussion.

Talarrunda. Låt alla som deltar i gruppen få ordet i tur och ordning för en chans att säga sin mening. Om man normalt i cirkeln sitter vid bord kan man ta för vana att ställa stolar i en ring på golvet när det är dags för talarrunda. Den som inte vill säga något har rätt att säga pass.

Lotteri/frågelappar. Samla frågor på små papperslappar. Dra en lapp i taget till dess alla frågor är diskuterade eller att det är slut på tid. Eventuellt i kombination med tidsbegränsning om det är risk för tidsnöd.

Ja- och nejgrupp. Dela in gruppen i två halvor, en med uppgiften att vara positiv och argumentera för de förslag som förs fram och en med uppgiften att vara negativ och argumentera emot. Kan utvecklas genom att grupperna får tid att förbereda sig och att man efteråt analyserar argumenten.

Värderingslinje. Markera en linje på golvet (eller marken, man kan lika gärna vara ute – pausaktivi-tet!) med värde 1 i ena änden och värde 5 i andra änden. Förbered frågor där man värderar om man håller med fullständigt (5), inte alls (1) eller något däremellan. Läs uppfrågor eller påståenden och låt del-tagarna placera sig på linjen eftersina åsikter.

Pröva en associationsövning! Ge deltagarna ett ord eller en sak och be dem skriva eller berätta fritt utifrån detta.

Spånskiva. Dela upp deltagarna i mindre grupper och ge dem stora blad att skriva på och tuschpen-nor. Utifrån en gemensamt över-enskommen fråga, problem eller idé ska de ”spåna” fram förslag på lösningar. I övningssyfte kan det gärna vara en lite ”galen” uppgift men metoden fungerar fint även i mer seriösa sammanhang. Först upp med alla idéer på bladen och sedan kan man sortera och vär-dera.

Visualisering. Be alla att blunda. Ge var och en sak som det ska be-skriva medan övriga deltagare gis-sar var det är.

S T R E E T DA N C E”Jag har alltid varit intresserad av dans och jag kan inte

tänka mig något bättre än att leda en cirkel i just dans.

Charmen med en cirkel är att alla kommer frivilligt - och

förstås att jag får leda det jag gillar mest. Det motiverar

också deltagarna att få vara med och välja innehållet och

upplägget på cirkeln. Det är bra priser om man jämför

med andra dansverksamheter. Det är bra att folk inte be-

höver resa långt för att få möjlighet att ägna sig åt sin pas-

sion.”

Cirkelledarröst

14

R E F L E K T E R A O C H U T VÄ R D E R A

Att ständigt göra små förbättringar är en framgångsfaktor för cirkeln. Gör det till en vana att träna deltagarna i att tänka i termer av mål och reflek-tion kring dessa. Följer vi planen för att nå våra gemensamma mål? Är det något vi kan förändra för att förbättra cirkelns arbete?

Det blir därmed väldigt viktigt att under första träffen avsätta tillräckligt med tid för att sätta upp och bearbeta

de mål som cirkeln ska arbeta mot. Är målen konkreta har deltagarna en gemensam bild av vart man är på väg och vad som ska hända och vi slipper för höga, eller för låga, förväntningar.

Det är också viktigt för din egen utveckling som cirkelledare att under cirkeln föra anteckningar om hur du upplever att cirkeln utvecklas och varför.

Under sista cirkelträffen är det en god idé att genomföra en skriftlig ut-

15

S P R Å K”Jag skulle anmäla mig till en cirkel i spanska

på SV då jag själv blev ombedd att leda en

cirkel. Eftersom jag hade provat på att under-

visa tidigare och tyckt om det svarade jag ja.Det är många år sedan dess, det är kul att

leda cirklar. Speciellt tänker jag på det öm-

sesidiga utbytet mellan mig som ledare och

deltagarna. Det är både ett givande och ett

tagande. Om jag skulle säga något till blivan-

de cirkelledare så vore det nog: våga satsa på

dig själv!”

Cirkelledarröst

Cirkelledarröster

Därför vill jag vara cirkelledare!

I SV verkar varje år cirka 20 000 cirkelledare.

Många av dem återkommer år efter år, precis

som deltagarna. Här och där i broschyren be-

rättar några av dem hur de ser på sin roll som

cirkelledare och vad cirkeln betyder för dem.

J O R D - O C H S K O G S B R U K

”Jord- och skogsbruket ligger mig

mycket nära eftersom jag är lantbru-

kare. Där jag bor är lantbrukscirklar

under vinterhalvåret tradition bland

bönderna och med min bakgrund

halkade automatiskt in som cirkel-

ledare. Jag tycker att det är mycket

givande. Samtidigt som man får ny

kunskap är det en mycket trevlig och

social umgängesform.”

Cirkelledarröst

värdering. Nu ska deltagarna bedöma cirkeln som helhet och värdera sin egen insats i förhållande till gruppen och cirkelledaren. Använd de färdiga mallar för utvärdering som finns att få genom SV-avdelningen. I grupper där skriftliga utvärderingar inte fungerar, exempelvis på grund av funktionshin-der, kan du göra en anpassad utvär-dering utifrån de frågor som finns i enkäten.

Några frågor som man kan ställa efter varje träff:

Vad var bra idag?

Vad har jag lärt mig?

Vad kan göras bättre?

Hur fortsätter vi?

Studieförbundet Vuxenskolanbesöksadress: Franzéngatan 6

postadress: Box 30083 • 104 25 Stockholmtel: 08 587 686 00 • fax: 08 587 686 01

info@sv.se • www.sv.se

Skribent: Anna-Britta Åkerlind, Åkerlind InformationFormgivning och illuStrationer: Ann-Christin von Reybekiel, Reybekiel Form ABFoto: Studieförbundet VuxenskolanomSlagSFoto: Maskot/Foliotryck: Publit ABProjektledare: Eva Ekengren, SVs förbundskansli© Studieförbundet Vuxenskolan, Stockholm, 2007, omarbetad 2014