letterstedtska föreningens och nordisk tidskrifts hemsida ... · krönikan om nordiskt samarbete...

Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2008 sin hundratret-tioförsta årgång, den åttiofjärde i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor.

Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org

Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras.

Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2008 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr.

Prenumeration för 2008 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 Skå.

Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln.

För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris.

Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen.

Redaktionen:Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12.Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm.Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72.E-post: [email protected]

Huvudredaktör och ansvarig utgivare:Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta.Tel 0158-137 89 (bostaden).E-post: [email protected]

Dansk redaktör:Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum.Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected]

Finländsk redaktör:Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla.Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected]

Isländsk redaktör:Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik.Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected]

Norsk redaktör:Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo.Tel 22-85 4145. E-post: [email protected]

NO

RD

ISK

TID

SK

RIF

T 2008 – H

ÄF

TE

1

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI

UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN

c Modernisterna Bærtling och CarlsundcKura skymning – ett nordiskt kulturprojektcOm Johannes Jørgensenc Finlands självständighet 90 årc Olav Tryggvason – en ofullbordad Grieg-operac Porkala – parentesen cRundt om ThulecIntervju med Göran Perssonc Kunskap om Norden – uppdraget som inte finnsc Bokessä: Fyra böcker om Göran Persson

STOCKHOLM

nn Ny serie i samarbete med Föreningarna Norden nn

Årg. 84 • 2008 • Häfte 1

INNEHÅLL

ArtiklarCarlsund och Bærtling. Två modernisters återkomst. Beate Sydhoff . . . . . . . . . 1Kura skymning – ett ovanligt kulturprojekt. Maj-Britt Imnander. . . . . . . . . . . 9Johannes Jørgensen – en rejsende konvertit. Poul Houe. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Finlands självständighet 90 år. Björn von Sydow . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Söderlinds fullføring av Griegs ufullendte opera Olav Tryggvason Owain Edwards.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Lugnt i Norden efter Porkala-parentesen. Tom Söderman. . . . . . . . . . . . . . . . . 47Rundt om Thule. Steen A. Cold. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51NT-Intervjun. Hamsun och Vesaas Perssons favoriter. Lars J. Eriksson. . . . . . . 61

* * *

För egen räkning och nordisk krönikaKunskap om Norden – uppdraget som inte finns. Henrik Stenius. . . . . . . . . . . 65Krönika om nordiskt samarbete. Anders Ljunggren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

* * *

Bokessä Fyra gånger Göran Persson. Claes Wiklund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

* * *

Kring böcker och människorEn finlandssvensk proletärförfattare. Henrik Helenius. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83Det er forskjell på Oscar Torp og Göran Persson. Jon Hustad. . . . . . . . . . . . . . 85To biografiar om Einar Førde. Harald Stanghelle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88Faktaspäckad biografi över Klara Johanson. Anna Hedelius . . . . . . . . . . . . . . . 92Grundig og godt om Welhaven. Hans H. Skei. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93Karl Gerhard sedd ur en sons perspektiv. Torsten Hallberg. . . . . . . . . . . . . . . . 95Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99Tiivistelmä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

ISSN 0029-1501VTT Grafiska Vimmerby

Nordisk Tidskrift 1/2008

Carlsund och Bærtling – två modernisters återkomst �

BEATESYDHOFF

CARLSUNDOCHBÆRTLINGTvåmodernistersåterkomst

Två mycket uppmärksammade konstutställ-ningarhar visats i Stockholm hösten 2007;CarlsundpåLiljevalchskonsthallochBærtlingpåModernaMuseet.Omdessatvåmodernisterskriver fil. lic. Beate Sydhoff. Hon har varitkonstkritiker i Svenska Dagbladet, kulturrådvidsvenskaambassadeniWashington,chefförKulturhuset i Stockholmsamt ständig sekre-terare i Konstakademien. Beate Sydhoff ärledamot avLetterstedtska föreningenshuvud-styrelse.

Hösten 2007 har konstpubliken i Stockholm fått en fördjupad och kanskeocksåförnyadupplevelseav tvåsvenskamodernister, somlängevaritbortafrånkonstscenen.DetvarOttoGCarlsundpåLiljevalchskonsthallochOlleBærtlingpåModernaMuseet.Carlsundavled�948, femtioårgammal,ochförpassadesrättsnartiniglömskan,ochBærtlinggickbort�98�ochvardåsjuttioårgammal.Derasödengickomlott,kanmansäga,genomattBærtlingbörjade finna sin form ungefär där Carlsund slutade. Formmässigt hade degemensamtsintropådenabstraktabildensrumsligamöjligheterochdessväggenomdengeometrisktsträngaplanaytan.Sompersonlighetervardemycketolikaliksomdenomvärldsomdehadeattslåssmot.GenomdetnyaintressetförabstraktkonstocksåiSverigeefterandravärldskrigethadedockBærtlingtroligtvisdetlättareattfågehörförsinaidéeränvadCarlsundhadeomkring�930.Synenocksåpådetoffentligarummethadehunnitändrasigrättmycketpåtjugoår.

Otto G Carlsund föddes i S:t Petersburg �897, där hans far var verksampåNobelsindustrier,somdrevsavAlfredNobelsbrorEmanuel.ModernvarfransyskaochvarutbildadvidÉcoledesBeauxArtsiParis.DettaförklararOttos internationella framtoning och hans lätthet att anpassa sina idéer ochsitt liv till den franska konstscenen, dit han kommer �924 efter vistelser iSverige(Norrköping)ochNorge.Hanhadeundersinuppväxtvaritduktigiteckningochvarfascineradavmaskinersomhangärnaavbildade,blandannatlokomotivochbilar.NärhaniParissökersigtillFernandLégersmålarskolaAcadémieModernesåharhanhamnatmitt idennyakonstenshetasteplatsnärdetgälldeentusiasmen för framtidenochdennyacivilisation sommananadeskullekomma.HärfannsocksådensvenskemålarenErikOlsonochden danska konstnären Francisca Clausen. Båda blev nära vänner till Otto


2 Beate Sydhoff

ochkomattingåidenpuristisktkonstruktivarörelsesomverkadeunderhela�920-taletiParis.�930skulleOttoGCarlsundtillsammansmednågraandrakonstnärer,blandannatJeanHélion,formagruppenArt Concret.Begreppet”konkretkonst”varskapatochskulleåterkommaocksåsenareidensvenskakonstenmotslutetavfyrtiotalethosdes.k.konkretisterna.

Detfinnsenplatsdärdennakonstnärligariktningividbemärkelseficksittstarkaste framträdande samtidigt som den helt dömdes ut av publiken. Detvar på Stockholmsutställningen �930 i caférestaurangen Puck, där Otto GCarlsundhängtenutställningmeddefrämstaavdekonstnärersomdåverkadeinomolikadelaravdenabstraktaochgeometriskakonsten.Detvarenfantas-tiskutställning–detvittnardesamtidadokumentärafotografiernaom–medtätthängdaverkavmodernistersomPietMondrian,HansArpochandrasomidagtillhördenkonsthistoriskaelitenfråndennatid.UtställningenharnumerafåttkultstatusochbetraktassomdenförstamodernistiskakonstutställningeniSverige.Kanskeharmanintehellerefterdenuppnåttensådankoncentrationavsekletsnyskapandeabstraktakonstpåenendautställning.

Den svenska publiken var dock inte mogen för dessa konstverk. Medundantag för några få konstkritiker dömdes utställningen ut och Otto GCarlsund,sombekostatutställningenmedegnamedel,ficksesigbådefattigochskandaliseradiStockholmefterdetta.Hankändedetocksåsomomhan

Den femte programmålningen 1930, Eskilstuna konstmuseum.


Carlsund och Bærtling – två modernisters återkomst 3

hadesvikitsinafranskakonstnärskollegorochåtervändedärefterintetillParisutanbörjadeenbanasomkonstkritikerochskribentiSverige.

EnviktigdelavverkenpåStockholmsutställningenvardetvåstoravägg-målningar som Carlsund gjorde i restaurangen Lilla Paris, och som sedanförstördes när utställningen togs ner. De hade titeln ”Rapid” och var medsina starka diagonaler en fantastisk markering av den konkreta formensmöjligheterattaktiveraettoffentligtrumavdettaslag.DessamålningarharrekonstrueratspåutställningeniLiljevalchsochtäckertvåväggaridenförstastorautställningshallen.Härkanutställningsbesökarenverkligentadelavdenstarkamonumentalakraften iverken,någotsomCarlsundsågsomdennyaoffentligakonstensvägmotennyformmiljö.Hanhaderedan�926utförtettantalmålningarsomförlagorförstörremonumentalaverkienbiografavLeCorbusier iParis, somdockaldrigbyggdes.Enavdessamålningargjordesisittmonumentalformat,tremeter,mendeövrigastannadesomskisserochmålningarimindreformat.DenmålningsomfinnsisittstoraformatutfördesförbiografenReginaiStockholm�934.

Carlsundskulleåterkommatilldenoffentligabildensenareisittliv,närhanvarintagenpåSabbatsbergssjukhus�948,sammaårsomhansedanavled.PåSkissernas Museum i Lund finns bevarade några akvarellerade skisser medflyttbara”löpare”ikonkretaformersomhanavsågskulleplacerasistortfor-

Cellons klang 1927, Bergens Kunstmuseum.


4 Beate Sydhoff

matpådetråkigasjukhusväggarnaförattlivauppdensterilamiljön.Härmedhadehanpåbörjatnågotsomsenareskulleutvecklastillenoffentligkonstdärävensjukhusmiljöerkomicentrum.DenstorakonstnärligainsatseniSverigesoffentligamiljöer skullenå sin topppå�960-talet dåman fortfarandehadekvarvisionenattdennyakonstenskullenåuttillallasamhällsmedborgare.

Den vision om den monumentala bilden, som Otto G Carlsund förverk-ligade i tyvärr alltför få av sina verk, finns mycket påtagligt utvecklad ihans stafflimåleri under senare delen av �920-talet, åren alldeles innanStockholmsutställningen.Omman ser till hela hans livsverk så är detmål-ningarna fråndennaperiod somär de allra starkasteochmest nyskapande.Hangördåettantalmålningarikoncentreratpuristiskform,somblandannatärförslagtillkompositionerförbibliotekochmusikrum.Detärkanskeocksådärförsommankananaett”tonläge”idessabildersomgerdemenkonstnär-ligkapacitetavmycketuniktslag.Deär,förutomattvaramålningar,ocksårumsliga markeringar som klingar på ett sätt som skulle ha gjort de störremonumentalabilderna,omdehadekommittillstånd,tillennyformavoffent-

Otto G Carlsund och hans hustru Margareta i hemmet på Valhallavägen i Stockholm – 1942.


Carlsund och Bærtling – två modernisters återkomst �

ligkonst.Nublevdetendastväggmålningarnairestaurangen”LillaParis”påStockholmsutställningensomvittnaromdetta.Ochdeärförstörda.

OlleBærtlings inställningkommernäraCarlsunds idetatthanutvecklarettmålerisomocksåblirenformavmodeller förkonstverk istörre formati offentliga miljöer. Samtidigt använde han sina stafflimålningar med dekarakteristiska vinklarna och diagonalerna i starka färgvariationer i självadeoffentligamiljöerna.På fleraavdeutställningarhangjorde,blandannatpå Konstakademien �969, hängde han sina målningar på olika höjder ochi bestämda förhållanden till varandra, så att de svarta vinklade konturernakundelöpasammannågonstanspåväggenutanförtavlorna.Närdenyauni-versitetsbyggnaderna iFrescatikom till ibörjanavsjuttiotalet såhängdes idenstoragenomgångshalleniarkitektenDavidHelldénsbyggnadmålningaravBærtlingefterkonstnärensnoggrannaanvisningar.Jagminnsattjagmöttehonom och arkitekten Helldén där ute, i samband med att byggnadernaoch hängningen skulle invigas, för att göra ett konstreportage för SvenskaDagbladet.Dethelakändesdåsomeninspirerandeochinnovativhängningidennasenamodernistiskamiljö.

Olle Bærtling föddes i Halmstad�9�� och flyttade med sin familj tillStockholm �928. Han började sinyrkesbanasombankmanochvarverk-sam som valutahandlare på dåvarandeSkandinaviska Banken ända fram tillmittenavfemtiotalet.Somkonstnärkanmankallahonomautodidakt,ochhanstidigamålerifrånfyrtiotaletkanbeskri-vas somen formavexpressivbilddärhansärskiltbetonarsvärtanikonturer-na.NärhanpåfemtiotaletkommertillParisförattsökakontaktmeddekretsarsomdådomineradedetnyamålerietsåfickhannäringförettmålerisomblevalltmer neoplastisistiskt, det vill sägaförenklat till ytan med några få starkalinjer som avdelade bilden. Han fickkontakter med bland andra konstnärenAuguste Herbin och Galerie DeniseRené,somblevhansviktigastefästenidennyaabstraktakonstensomdomine-radekonstscenenunderfemtiotalet.

När jag började läsa konsthisto- Xa, 1967. Olle Bærtling.


6 Beate Sydhoff

ria i Stockholm �9�7 och hade bland andra dåvarande docenten OscarReutersvärd som lärare, så fick jag och mina studiekamrater en ”naturlig”väg in iBærtlings ateljégenomattOscarReutersvärdoch ävendocenten iUppsalaTeddyBruniusvarnäravännerochuttolkareavBærtlingsverk.VivaroftauppeihanslägenhetpåKommendörsgataniStockholmochfickhanskommentarertillsinaegnaochandrasverk.Desenarevarhanoftastmycketkritisktill.HanshustruLisavaralltidnärvarandeochbehjälpligmedattlyftaframhansmålningartillbeskådande.HansutställningarhosAgnesWidlundpå Samlaren var också en plats för samling, och man kan säga att han påflerasättdomineradeStockholmskonstlivunderdennatid.Dekonkretistiskamålaresomhanvarenäldrekollega tillviddenna tid,blandandraLennartRodheochOlleBonniér,hadehan intemycketkontaktmed.De tolereradevarandra,mendetvarocksåallt.

Denmonumentalabildenidenoffentligamiljönhadedockensärskildbety-delseförOlleBærtling.EttavdemärkligasteoffentligakonstverksomfinnsiStockholmärdenentré tilldet förstahöghuset iStockholmCitysomhanutförde�9�9-60,ochsomfortfarandeärettavdemestradikalakonstverkeniStockholmsoffentligamiljö.Härharhanlagtsinavinklariväggarnasmål-ningarpåettsådantsättattdevidgardensmalaochganskatråkigaentrénochskaparettdynamisktrumsomlederbesökaren inmothissarna.Ettmagisktrum,skullejagviljakalladet,ochtyvärrokäntförenstordelavStockholmsbefolkning som inte har anledning att besöka kontoren i huset. Ett annat

Entrén till första höghuset i Stockholm City utformades av Olle Bærtling.


Carlsund och Bærtling – två modernisters återkomst 7

offentligtverk inte långtdärifrånärdedraperier iKulturhusetsstorahörsalsomsynsgenomglasväggenpåfjärdevåningen.Deärsynligaocksåinifrån.Ibland,närdeärfråndragna,sermanintedettaverk.Numera,tillminstoraglädje,serjagattdehållsfördragnasågottsomalltid,vilketgörattBærtlingsverkocksåfårenverkanutåt,motSveavägensinloppmotSergelstorg.

SergelsTorgskullefåseytterligareettkonstverkavOlleBærtling,ivarjefallpåpapperet.IdenstorainbjudnatävlingenomenskulpturförSergelsTorg�963inbjödsinteBaertlingmenhangjordeochpubliceradeändåettförslagmedenmycketstorskulptur istålsomi tunnakonturer”öppnade”rymdenochdenomgivandestadsmiljön.Dettaverkharhaftenintressantrollocksåifortsättningen,dåvidsidanavdetutfördaverketavEdvinÖhrströmiglasdetär,isinoutfördaform,detverksomtrotsalltkanskeärmestkäntfrånheladennatävlingsprocess.

SkulpturernasomBærtlingutveckladeutifrånsittvinkelsystemharprecissom hans målningar som sin avsikt att ”öppna” rymden och därmed ocksåintroduceraenspecielldynamiskkraftisjälvastadsbilden.Dettavarenalltfördjärvidéfördeflestakonstrådochstadsplanerareviddennatid.Denoffent-liga konsten var fortfarande betraktad som underställd arkitekturen i stads-rummet.Detvarendastislutnamiljöersommankundetolereraattkonstenfick en dominerande ställning.Bra exempel på detta är vissaavdenya tunnelbanestationer iStockholm som ungefär samti-digt ficksinaväggargestaltademed konstverk. En skulptur imindre format avBærtling sat-tesdockuppvidDavidHelldénsljusblå universitetsbyggnad iFrescati och blev på det sätteten vägvisare in till den häng-ning av hans målningar, somtidigare nämnts gjordes i detinreavbyggnaden.

De båda utställningarna avCarlsund och Bærtling hösten2007iStockholmärminnesvär-daavfleraskäl.Delsärdebådamästerligt curerade av AndersWahlgrenrespektiveJohnPeterNilsson, väl presenterade medkataloger somkommerattvara Xrab, 1972. Olle Bærtling.


8 Beate Sydhoff

användbaralängemedsittmaterialförbådeforskareochpublik.Sedankom-merdeienperiodsomharpräglatsavdjuptointressefördenmodernistiskakonsten,bådeblandkritikerochkonstnärer.Modernisternaharmanbetraktatsomkategoriskaochtrångsyntagenomdendisciplinochformläradeföreträd-de,ochiställetförordatdepostmodernaströmningarsommarkeratsubjektivfrihetfrånregleravkonkretkaraktär.

PåModernaMuseetgörsett försökatt sätta inOlleBærtlingsmåleri iennärarelationtilldenamerikanskakonstsomungefärsamtidigtverkatienlik-nandeabstraktanda.Detärintressantsomettexperimentmensvårtattseannatänsomenöverensstämmelseivissaformspråk.DenamerikanskakonstenharenannanfilosofiskutgångspunktänBærtlingseuropeiskabasochverkarocksåmedenannankoncentrationirummet,utandendynamiskabångstyrighetsomdengamlemodernistenBærtlingståttför.Detärheltenkelteneuropeiskochenamerikanskmentalitetsomstårförtvåolikainställningarikonsten.

I utställningen med Otto G Carlsunds verk på Liljevalchs konsthall, därocksådenmycketintressantafilmvisasomkonstnärensomAndersWahlgrenproducerat, finns en bandad intervju med Oscar Reutersvärd, som träffadeCarlsundförstagången�94�ochdärefterverkadesomredaktionssekreterarepå Carlsunds egen tidskrift Konstvärldens redaktion. Han berättar där sinaminnenavCarlsundochsägerblandannatatttidskriftens redaktionlågihör-netavValhallavägenochOdengataniStockholm.TvåvåningarnerisammahusboddeskulptörenArneJones,ochhoshonomsamladesdekonstnärersomsenareskulleskapadenkonkretistgruppsomverkadestarktunderfemtio-ochsextiotalen,delvisiförlängningenavdenkonstsomCarlsundhadeståttför.OscarReutersvärdberättarattCarlsundvarkritisktillderasformuppfattningochsågdensomettsvekmotdenkonkretakonsten.Dock,sägerOscar,varhanbesvikenöverattdealdriggickdetvåtrappornauppochbesöktehonom.Dåkanskekonsthistoriensettannorlundautpådennapunkt.


Kura skymning – ett ovanligt kulturprojekt 9

MAJ-BRITTIMNANDER

KURASKYMNING–ETTOVANLIGTKULTURPROJEKT

Detta är ingen uttömmande och heltäckanderapport om den nordiska biblioteksveckanKura skymning. Den är ett kulturprojekt somihelasinnordiskamångfaldskullevaravärdengedigenforskarinsats.Detsomföljerhäräri förstahandenpersonligberättelseomgläd-jenattimeräntioårhafåttvaradelaktigiettframgångsrikt nordiskt litteraturprojekt somrepresentantförFöreningenNordeniSverige.

Maj-Britt Imnander har bl.a. varit direktörför Nordens hus i Reykavík samt rektor förNordensfolkligaakademiiKungälv.Honfickmottaga Jacob Letterstedts nordiska förtjänst-medalj år 2007 för sina förnämliga folkbild-ningsinsatser.

År2007vardetelftegångensomKuraskymninggenomfördesmedsyftetattlyfta framvårtgemensammanordiskakulturarv– i förstahand litteraturen.Också år 2007 samlades människor en mörk novemberkväll på bibliotekenöverhelaNorden,föratt iskenetavlevandeljusläsaochlyssnatillenochsammatext,menpåsinaegnaspråk.Enligtgrundidénärdettainledningenpåenhelnordiskbiblioteksvecka.KuraskymningharblivitentraditionsåvälpåbibliotekensomiFöreningenNordenslokalavdelningar,somharsamarbetatändafrånbörjan.

Förskolorochskolorharanslutitsigtill idén,ochdärsamlarmanbarnentillhögläsningnärarbetsdagenbörjar.Traditionenharsprittsigocksåutanförvåra gränser. I Estland, Lettland och Litauen har ett ökande antal bibliotekgenomattdeltaiKuraskymningsattfokuspådenordiskaländernaslitteratur.2006vardettotalt2.24�bibliotekochskolorsomdeltogiljuständnings-ochhögläsningsceremonin,därav700 iBaltikum. Iandra länderharmanocksåvisatintresse:2003deltogettbibliotekpåShetlandochettpåOrkney.2004vardetdagsförNorskasjömanskyrkaniSchweizochDanskaskolaniSüderBrarup(Sydschlesvig)förattnämnaytterligareettparexempel.

Ljusceremoninharblivitflaggskeppet,detmestuppmärksammadeinslagetiprojektet.Menidénmedenhelnordiskbiblioteksveckaharfullföljtsmedetttemasomknutits tillvaletavtextförhögläsningen.Påmångahållharmannöjtsigmedprogrammetdenförstakvällen,påandraställenharbiblioteket,föreningslivetochskolansamarbetatomenradaktivitetersomfylltveckans


�0 Maj-Britt Imnander

alla dagar. Kreativiteten och variationen har varit stor och gett upphov tillettprogramutbudsomdet integårattgeensamladbildav.Detärdetsomärdet fantastiskamedKuraskymning-projektet.Dethar förenatengemen-sam manifestation och en stark känsla av nordisk gemenskap med en bredochvarieradaktivitetsompåmångaolikasättökatkunskapenochintressetförgrannländernaochderas språkochkultur.De lokalaaktörernaharvaritmånga, fruktbarasamarbetenhar initierats,nya traditionerhar skapats.Ochdetkanskebästaavallt:högläsningskonceptetfungerarlikabravidsmåsomvidstorasammankomster!

2007 var det Sigrid Undset som stod för textenDen vuxentext som PR-foreningen for nordiske biblioteker valde för hög-läsningenden�2november2007hämtadesurSigridUndsetsromanKristin Lavransdotter.Detärettavsnittur”Brudkronan”,denförstavolymen,delIIKronan– somhandlaromhurLavransBjørgulfssonhämtarhemsindotterfrånsystrarnaiklostretiOslo,närhanfåttvetaatthonlämnatsinfästmanförenstarkochifamiljensögonomöjligkärlektillErlend.Detärenberättelsesomentidigaregenerationskvinnorlästochfångatsav,mendetärocksåentextochendramatiksommångamänniskoridagensnordiskasamhällenkankännaigen.

Det var alltså författaren och Nobelpristagaren Sigrid Undset som upp-märksammadesår2007.Förmångaidenyngregenerationenärhonganskaokändmenvärdattupptäckaspånytt.Barnens texter–det finnsen fördestörrebarnenochenfördemindre–varsjälvskrivnadetår,dåhelaNordenoch världen firade Astrid Lindgrens �00-årsdag. Liksom Undsettexten varocksåLindgren-texternavaldamedutgångspunkti2007årstema–”KvinnaniNorden”ochhämtadeurböckernaRonja RövardotterochPippi Långstrumpgår ombord.Temats roll var som vanligt att inspirera till fler program ochaktivitetermednordiskinriktningunderdenveckasomföljdepådengemen-sammahögläsningsaktiviteten.

Hur gick det egentligen till när den lysande idén föddes?I augusti �99� arrangerade den då nystartade PR-foreningen for nordiskebibliotekerettidéseminariumiKöpenhamn.Detavslutadesmedettmöte,därmanvilleprövaidénomengemensamnordiskmanifestationpåbiblioteken.Syftetskullevaraattsynliggöravårnordiskaberättartradition.

DetvarpådethärmötetsomdenbärandeidéntillKuraskymningföddes.Liksomigamlatiderskullemänniskorsamlasiskymningenförattläsaochlyssnatillspännandeochgodaberättelserurnordisklitteratur–muntligaellerskriftliga.Detblevnaturligtatttänkasigattettsåntevenemangskulleförläg-gastillåretsmörkastetid–börjanavnovember.Videnochsammatidpunkt


Kura skymning – ett ovanligt kulturprojekt ��

enbestämdkväll skulledetelektriska ljuset ibiblioteken ialladenordiskaländerna släckas ner, och i skenet från levande ljus en omsorgsfullt utvaldtext,densammaöverallt iNorden, läsashögt fördemsomsamlats.Namnetpåaktivitetenvargivet,hämtaturgammalnordisktradition:Kuraskymning;Skumringstid;Ískýmingini;Skumringstime;Íljósaskiptunum;Eahketveaigin;Taarsiarsaartalernera;Iltahämärässä.(Vadsomärvilketspråköverlämnashär-medtillläsarenattsjälvredaut.)TextenförhögläsningenskullehelstocksåfinnasöversatttillsåmångaavspråkeniNordensommöjligt.

Idénvarinteheltny.PR-foreningenfornordiskebibliotekerbildadesalltså�99�.Menredan�993hadePR-ansvarigabibliotekariersamlats tillnordiskkursiKöpenhamnochbörjatdiskuteraettintensivarenordisktsamarbetepåsittarbetsområde.Redan frånbörjan fanns idénomenårlignordiskbiblio-teksveckamed.

�99�arbetademanocksåiFöreningenNordeniallanordiskaländermedettflerårigtkulturprojektstöttavNordiskaministerrådet.Dethadesommålattstärkadennordiskaidentitetenochinspireratillolikaformeravsamver-kan mellan Föreningen Norden och skolor, kulturföreningar, bibliotek etc.ProjektethetteNordlivochtonviktenlågpålokalverksamhet.

PR-foreningens och Föreningen Nordens intressen möttes vid mötet iKöpenhamn i augusti �99�. Det ledde till att man bildade en gemensamarbetsgrupp förattgåvidaremedplanerna.Dennanordiskaarbetsgruppharunderde�2årdenfunnitsbeståttavstyrelsenförPR-foreningenfornordiskebiblioteker,medordförandenBjörnLindwallispetsen,samtrepresentanterförFöreningarnaNordenialladenordiskaländernaochsjälvstyrandeområdena.

Konkret arbetademanpå temat ”Kura skymning–Ordet iNorden”medplaneringen av den första nordiska biblioteksveckan hösten �997. ProjektetknötsnärmaretillNordliv-satsningensomgickinisittsistaarbetsår.DetnyaprojektetkomattadministrerasavFöreningarnaNordensFörbund,ochkon-takterupprättadesmedNordiskaministerrådetochNORDBOK,dennordiskalitteratur-ochbibliotekskommitténsomladesner2006.

FöreningarnaNordensFörbundåtogsigdenoperativaledningen,ochsomprojektkoordinatorblevHrafnhildurJósefsdóttiranställd.Projektet fickdär-medsinförstabasiFöreningenNordenpåIsland.

Kuraskymningvarfrånstartenenaktivitettänktförvuxna.Men�999,närentexturAstridLindgrensEmil i Lönnebergavaldesförhögläsningen,komocksåbarnenmed.Sedandesshardefåttsinegentextochsinegentid.Det”kurasgryning”iskolor,pådaghemochibibliotekensbarnverksamhet.

KuraskymningharblivitenuppskattadårligtraditionbådehosbibliotekenochderasbesökareochiFöreningenNordensverksamhet.Antaletbiblioteksomårligenanmälersigsomdeltagareökarstadigt.Statistikengerdockingensäkerbildavaktivitetensomfattning,eftersommaniblandnöjersigmedatt



anmäla huvudbiblioteket, men utöver det genomför Kura skymning på eneller flera filialer.Vi vet också att många bibliotek ”kurar skymning” utanatt anmäla sig överhuvudtaget. Ännu svårare är det förstås att ange exaktapubliksiffror. Räknar man in alla skolor och andra institutioner som ”kuratgryning”medbarnochungdomarochandraarrangemangunderdennordiskabiblioteksveckan, så kan antalet människor som varje år involveras i dennanordiskakulturverksamheträknasisexsiffrigatal.Ingetannatnordisktkultur-arrangemangharfåttsåmycketuppmärksamhetipressochandramediasomKuraskymning.Idénfrån�99�harvisatsigvarahögstlivskraftig!

Arbetsfördelning och samverkanUnder åren sedan�997har en fast arbetsfördelningvuxit fram.Det ärPR-foreningens styrelse som varje år valt tema och texter till Kura skymning.Man tar också fram en omfattande idékatalog, som förnyas och anpassastill varje års tema. PR-foreningen ansvarar för information och kontakt närdetgällerbiblioteken,ombesörjer informationsartiklar i bibliotekstidskriftermm.FöreningarnaNordensFörbundharhaftuppdragetattskötadencentralasamordningenochadministrationenavprojektet.NordenföreningarnaivarjelandbearbetarochstödersinalokalföreningarförettaktivtdeltagandeiKuraskymning.Pådeallraflestahållhardettainneburitettvärdefulltlokaltsam-arbetemedbibliotekenkringenprogramverksamhet,därFöreningenNordendeltar idetpraktiskagenomförandetochbidrarmedkontakterochkunskapnärdetgällergrannländerna.

Mycketarbetehar lagtsnerpåKuraskymningshemsida,sominformeraromteman, texter,kontaktermmochdärmanocksåhittarden innehållsrikaidékatalogen.BibliotekenkananmälasigviahemsidanochsamtidigtbeställaPR-material för de lokala aktiviteterna. Det är i första hand affischer ochpostkortmedettmotivsommarkerarrespektiveårstemaochtexter.Medstoromsorghararbetsgruppenvarjeårvaltutennordiskkonstnärföruppdragetattutformaaffischen.

�997producerades en informationsbroschyr till bibliotekenpå fem språkoch affischer tryckta på åtta språk (en affisch för vart och ett av språkendanska, finska, färöiska, grönländska, isländska, nordsamiska, norska ochsvenska) samt motsvarande postkort. I fortsättningen har man nöjt sig medattvarjeårerbjudaengemensamaffischochpostkortmedkortatexterpådeolikaspråken.

Språkfrågan har vållat en del huvudbry under årens lopp. Som framgåttutgick man i starten från att alla de åtta inhemska språken i Norden skullefinnas med i marknadsföringen. Till arbetsgruppens möten inbjöds ocksårepresentanterföralladeåttaspråkområdena.Mendetvisadesigsnartattintealla hade samma förutsättningar för att engagera sig. De texter som valdes


Kura skymning – ett ovanligt kulturprojekt �3

förhögläsningenfanns inteöversatta tillallaspråken.Detär inteheller lättattskapadenbalansochdelaktighetsombyggerpåattvaletavtexterkännsnaturligtförallaparter.Detdröjdetill2003innanettsamisktdeltagandeblevverklighet,ochdågälldedetbarntextenochKuragryning.TillhögläsningenförbarnendetåretutsågsdengrönländskasaganomAnngannguujuk–pojkensomblevbortrövad.

Färöarna och Grönland deltog aktivt under de första åren, men det blevallt svårareattvidmakthålladerasengagemang.Det finns flera förklaringartilldet.IGrönlandfinnsingenaktivNordenföreningochdetvarihuvudsakLandsbiblioteketiNuuksomarrangeradehögläsningarnainomramenfördetnordiskaprojektet.PåFäröarnafinnsFöreningenNordenmedaktivalokalav-delningar,ochdeförstaårenfungeradesamarbetetmedbiblioteken,mensåsmåningomharintressetminskatocksådär.Ettskälärattdebiblioteksansva-rigaheltenkeltintehinnerengagerasigochdrivaettprojektsominteharettnaturligtstödblandallmänheten.

Dethärärentankeväckandesituation,närdetgällervårnordiskagemen-skap.Detärlättattsägaochsjälvklartatttänka,attallaskamedivårasam-nordiskaprojekt.IdethärfallethadedetdockfrånbörjanbehövtsmeranalysochmerdiskussionkringdeltagandetfrånGrönland,FäröarnaochSameland,

Den gemensamma texten för högläsning 1997 hämtades från Egil Skallagrimssons saga. Det var den välkända berättelsen om Bödvars död och om hur diktkonsten ger Egil kraft i hans stora sorg.

Fyrfärgsillustrationen som användes som affisch och postkort utformades av den isländska konstnären Auður Björnsdóttir. Temat var ”Ordet i Norden”.



områden vars språk- och identitetsfrågor inte alltid är så lätta att förstå föross som bor i Reykjavík, Oslo, Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors.Dethandlarocksåomvaletav texter.OmEmil iLönnebergaochDen fulaankungenkanmanvaraöverens,likasåomvaletavenisländsksagaåretnärprojektetstartade.Mendetråderingenriktigjämställdhetnärdetgällervadmanskabetrakta somklassiker.Dengrönländskasaganvar inget självklartval som barntext 2003. Lättare var det att lansera en berättelse avWilliamHeinesensomåretsvuxentext2002,ävenomfäringarnasjälvamöjligenocksåkundehagjortettannatval.

Ett projekt i projektet2003valdesalltsåengammalgrönländsksägen,omarbetad idagensspråk-dräkt,tillbarntext.IarbetsgruppentyckteviattdetvardagsförettbidragfrånSamelandellerGrönland,Nordensursprungsbefolkningarmedenrikmuntligberättartradition,mendetvar inte så lättatthittanågot somvar tillgängligtpåallaspråken.Detvarmeravenslumpattvifickkännedomomettannatnordisktprojektsomkundeerbjudalösningenpåöversättningsproblemet.

Förlaget Atuakkiorfik i Nuuk har gett ut en serie grönländska sagor imoderna utgåvor för barn pågrönländska ochdanska. I ett projekt stött avNordisk kulturfond hade man fått möjlighet att översätta en av sagorna,Anngannguujuk, till alla de övriga inhemska språken i Norden (norska,svenska,isländska,färöiska,finskaochsamiska).Arbetepågickocksåförattfåbokenutgivenpå förlag ialladenordiska länderna.Detgavoss idénattanvändajustdensagansomgemensamtextförbarneniskolaochbibliotekunderdennordiskabiblioteksveckan.

Detvisadesigdockattmanintehittatförläggaretillbokeniallaspråkom-rådena, trots att detgrönländska förlaget erbjödett ekonomiskt fördelaktigtsamtryck.KabusaBöckeriSverigehadebestämtsigförattutge300ex,detsamiskaförlagetDavviGirji3�0exochBókadeildFøroyaLærarafelags800ex (!). Den färöiska upplagan var avsedd för en barnboksklubb, därav denöverraskandestoraupplaganiettlitetspråkområde.

FörattuppmuntraflerförlagattgeutbokenochförattgaranteraenbredspridningavdenihelaNorden,sökteviettsärskiltanslagfrånNordiskkul-turfond.AvsiktenvarattkunnaerbjudabokentillallabiblioteksomanmältsigtillKuraskymning/Kuragryningtillettsubventioneratpris.Dethelavisadesigvaraettbetydligtmerkompliceratprojektänviräknatmed.Fleraförlagvar,trotslöftetomsubventionavbibliotekensinköp,svåraatt intresseraförutgivningen, och någon enhetlig handläggning av distributionen av bokenvisadesigomöjligattgenomföra.Trotsalltfannsbokeninnanåretsslutpåallaspråkenutomnorska–ennorskutgåvautkomnågotårsenare.Totaltutgavsiettsamtryckhösten2003ca4.000exemplaravAnngannguujukpå8språk:


Kura skymning – ett ovanligt kulturprojekt ��

danska600,engelska300,finska2�0,färöiska800,grönländska600,isländ-ska2�0,samiska3�0,svenska800.

IngetsamisktbibliotekhadetidigaredeltagitiKuraskymning,menisambandmedvårakontakterkringAnngannguujukinspireradesbiblioteketiKarasjoktillattarrangeraKuragryningförbarn.MangickocksåutiskoloriområdetochlästedengrönländskasaganochsamtalademedbarnenomGrönland.

Projektetgavossengodinblickidesvårighetersommöterdensomförsökerinitieraettnordisktsamarbete(lässamtryck)kringenliteuddanordiskbarnbok.Detgrönländskaförlagetsagenthadeinnanvikominibildenkontaktatettstortantalförlagidenordiskaländerna,menintefåttnågrareaktionerfrånIsland,Norge och Finland. Den från början planerade svenska upplagan var ocksåblygsam.Somskäl tillatt inteutgebokenanfördeskritikmotursprungstext,bilderelleröversättning.Vårtprojektinnebarmångaochlångasamtal,ochvikundeivissmånvaramedochbyggaupppersonligakontakteravdenartsomärenförutsättningförettutgivningssamarbete.Detvarändåöverraskandeattdetinteärmersjälvklartmedettnordisktsamarbetepådethärområdet.Tyvärrstämmervåraerfarenhetervälmeddeninventeringavbarnboksöversättningartillsvenska,somSvenskabarnboksinstitutetgörårligen.

Inget år utan en folkstorm kring valet av texterKärnaniKuraskymning-projektetärtexten.Textensomskaläsashögtviddegemensammastundernaibiblioteketellerskolan,närmansitter tryggtisinegenmiljöochvetatt�00000-talsandranordborjustdågördetsamma,ochlyssnariskenetavlevandeljustillsammatexturdennordiskalitteraturen.”Såhäftigt!”–såärdetmångaungasomuttryckerdenkänslan.

Detäringenlitenfrågavilkatextersomväljs,ocksådärföratttexternaochdettemasombiblioteksveckanharrespektiveårpåverkarhelaprogramverk-samheten. För beslutet om vilka texterna ska bli står PR-föreningens leda-möteriarbetsgruppen,ochdiskussionensomföregårbeslutetäralltidlivlig.Synpunkternautifrånpåvaletärocksåmångaochvarierande.Detärknappastnågottextvalsomintefårbådeentusiastisktberömochhårdkritik.

Ett undantag från detta skulle kunna vara den text som valdes det allraförsta året, �997. I arbetsgruppen var vi alla var överens om att den skullevarahämtadurnågonavdeisländskasagorna,dennordiskalitteraturensmestberömdaverk.ValetföllpåberättelsenomhurEgilSkallagrimssonsörjersinsonBödvar,ochhurhansförlamandesorgfårsittutloppidiktenSonatorrek.Ingenannanstanshardiktningensförmågaattfrigöramänniskanskraftfåttettbättreuttryck.

Flertalet Kura skymning-texter har hämtats ur den litteratur som vi bru-kar kalla klassisk. Och de flesta har dessutom varit spännande berättelser.Det gäller texter ur Frans G Bengtssons Röde Orm,Astrid Lindgrens Emil



i Lönneberga, och Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa. Tillklassikerna hör också ”Väinömöinens nya kantele” ur Kalevala,AlexanderKiellandslyriskahyllningtillhavetiinledningentillGarman & Worse,ochHCAndersens”Denfulaankungen”.

År 200� fick lyriken spela huvudrollen. Då var temat ”Ord & Toner iNorden” och för Kura skymning-kvällen rekommenderades tre kända visorav respektive Carl Michael Bellman, BennyAndersen och Torbjørn Egner.DetvisadesigattBennyAndersenvarnästanokändiSverige–hansböckeråterfannsunderförfattarnamnetBennyAnderssonibiblioteketiKulturhuseti Stockholm! Inte desto mindre fylldes lokalen till bristningsgränsen närBennyAndersen själv deltog i Kura skymning-ceremonin i Läsesalongen iKulturhusetden�2november.

Klassikertraditionenbröts2006meden texthämtadurden isländskeför-fattarenArnaldur IndriðasonskriminalromanKvinna i grönt (Grafarþögn).Ibibliotekskretsarvälkomnadesdetvalet–attdetlockadenyaaktörervarettfaktum.2006slogdeltagandetvadgällerantaletbibliotekdetgamlarekordetfrån2000.Mendetvarocksåmångasomprotesteradeochundradehurmankundeväljaensågrymtextfördetsomskullevaraenstämningsfullskym-

År 2000 var det dags för en innovation. Temat ”Barnet i Norden” gav kontakter med bibliotek, daghem och skolor som ville vara med och arran-gera uppläsning och aktiviteter för och med barn. Så föddes idén om Kura gryning. Högläsningstexten, som vände sig till både vuxna och barn, hämtades ur Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga, kapitlet ”Lördag den 28. juli”. För motivet till affisch och postkort stod tecknaren Björn Berg, Stockholm, som illustre-rat flera av Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga.


Kura skymning – ett ovanligt kulturprojekt �7

ningsstund.Detvarettvalav text somkrävde litemerav förberedelseochinramningänvanligt.Detkomocksåmångarapporteromattdenåstadkomviktigasamtaldärmänniskorsamladesförattlyssna.

PåBok&BibliotekiGöteborgiseptember2006firadesKuraskymnings�0-årsjubileummedenfestiFöreningenNordensmonterimässhallen.BlafickvilyssnatillskådespelerskanSofieLjungmansomlästevaldaavsnitturettantalavdetextersomlästspåbibliotekenruntomiNordenunderprojek-tets�0år.DetvarenstarkupplevelseförosssomlyssnadeiGöteborg,ochensvindlandekänslaatttänkapåallademänniskorsomfåttmötadennordiskalitteraturenpådethärsättet.

FramtidenIvarjeframgångsriktprojektkommerendagnärmanmåstebörjafunderapåframtiden–inteenbartpånästaårsverksamhet.Kuraskymningärinnepåsitttolfteårochdenordiskaorgansomfinansieratdegemensammaaktiviteternahargetttillkännaattdetefterår2008ärslutmedderasbidrag.Vadkommeratthändanärdetärettfaktum?

Det som hållit ihop detta lyckosamma projekt har varit en grupp idérikamänniskorsomharmöttsengångperårnågonstans iNordenförattutvär-deraochplanera,ochenprojektledaresomsetttillattkontaktnätetfungerat.Projektetshemsidaharvaritdennödvändigakanalenförinformationtillallainblandadeoberoendeavland,språkocharrangörsroller.Därharaktörerna,iförstahandbiblioteken,ocksåkunnatanmälasittdeltagandeiKuraskymningochpådetsättetfåttdelavgemensamtPR-material,förstochfrämstaffischerochpostkort.Decentralaaktiviteternaharfinansieratsmeddetnordiskabidra-

2006 firade den nordiska biblioteksveckan 10-årsjubileum. Årets tema var M:ordet i Norden en ordlek som dels påminde om första årets evenemang ”Ordet i Norden”, dels syftade på spännande m-ord som mord, misstankar och mörker. Årets text för vuxna hämtades ur Arnaldur Indriðasons kriminalroman Grafarþögn (sv Kvinna i grönt). Årets affisch och postkort skapades av den svenska illustratören Karin Mårtensson (Emmylou).



get,ochisinnuvarandeformkanprojektetintelevavidareutanensamnordiskadministration.

Föralladebibliotek,skolorochNordenföreningar,frånNuuktillJouensuu,som samarbetat lokalt för att genomföra Kura skymning och satsat ideellakrafterpåenspännandeprogramverksamhetärdetsvårtattförståattdetkan-skeinteblirenfortsättningidenetableradeformen.Mendethandlarocksåomattsevadsomkanlevavidareutancentralainitiativ.DetsamarbetesombyggtsuppmellanbibliotekochNordenföreningarärettkapitalattförvalta.DetgällerocksådennyatraditionmedberättandeochhögläsningsomKuragryninginneburit imångaskolor.Attprojektetharöppnatmångasögonförvårgemensammanordiskalitteraturskattärdetingentvekanom.DetvarjuocksådetsyftesomPR-foreningenfornordiskebibliotekerochFöreningarnaNordenhadenärdethelastartade�99�.Vifårhellerinteglömmaattdebal-tiskaländernasengagemangiKuraskymningharskapatenbasförfortsattakontakterochutbyteöverÖstersjönnärdetgällervårtlitteräraarv.

Underligtvoreomdetinteuralltdettaväxernågotnyttochspännande!

H C Andersen var den förfat-tare som 2004 fick tillhanda-hålla temat. ”Det var en gång i Norden...” och båda de texter som valdes för högläsningen, när den nordiska biblioteks-veckan inleddes med Kura gry-ning och Kura skymning den 8 november. Barnens text var ”Den fula ankungen”, och de vuxna fick lyssna till ”Det otro-ligaste”, en av H C Andersens sena och mer okända sagor. Årets affisch och postkort skapades av den danska konst-nären Flemming B. Jeppesen.


Johannes Jørgensen – en rejsende konvertit �9

POULHOUE

JOHANNESJØRGENSEN–ENREJSENDEKONVERTIT

I2006vardet�0sidenJohannesJørgensen(�866-�9�6) døde i Svendborg på Fyn, hvorhanfødtes90årtidligere.Mellemdetidentiskeudgangs- og slutpunkt gennemløb Jørgensenbåde som menneske, digter og journalist enhøjstbevægeliglivsbane.

ProfessorPoulHoueskriveromdendanskeforfatter, der konverterede til katolicismen ogbrød med den modernisme, han selv havdeværet med til at indvarsle i nordisk litteraturi �890erne. Poul Houes omtale finder sted ianledningaftonyeudgivelser,deraktualisererJohannesJørgensensbetydning.

I.EfterJohannesJørgensensbarndomidenprovinsidylliskesmåstadSvendborgpå Fyns maritime sydside, fulgte karrige og turbulente studie- og debutår iKøbenhavn, med ægteskab og børnefamilie, forfatterliv og journalistjobs ien hektisk og uharmonisk blanding, men i pagt med tidens sekulariseredeopbrudsånd.Jørgensenvarmedidetmestesomdekadentbohemeoguforbe-derligpolemiker,skarpsindigvirkelighedsregistrantogfølsomtregistrerendekritiker. Som teoretiserende centralfigur i fin de siècle-kredsen af panteis-tiskeforfatterspirerblevhanoghanstidsskriftTaarnetetsamlingspunktforeuropæisk symbolismepådanskgrund.Resultatetvar et sjæleligtog lyriskgennembrudsompåéngangfortsatteogafløsteGeorgBrandes-kredsenstid-ligeremoderneogsåkaldtnaturalistiskegennembrud,hvisovervejendeprosa-orienteringefterhåndenhavdeførttilenprosaafdenmestprosaiskekarakter.

Denungegenerationsalternativebetoningafnaturalismensåndeligepoten-tiale kom til forveksling til at ligne en ny idealisme og metafysik – derafogså navnet nyromantik – som imidlertid skilte sig ud fra den oprindeligeromantiskeidealismevedatsavneguddommeligforankring,detværesigienGudihimlenellerinaturen.Denromantiskegestusvarligesåmål-løs,ellertom,somdenvarvigtig;fordenguddommeligeinstansvarflyttetindidenskabendekunstnerselv,somennaturbesjælende,symboliserende,korrespon-derendekraft.Virkelighedenkunneoplevessomgudløsogdogdyb.

DenneåndeligedispositionvarpåsammetidstimulerendeogfrustrerendefordenungeJørgensen,somistigendegradvæmmedesvedsingudløseselv-optagethed og følte trang til en åndelig befrielse fra immanensen. Gradvisdroges han tilbage mod barndommens kristentro, dog nu i skærpet katolsk


20 Poul Houe

udgave. I forbindelse med besøg i Italien og under indflydelse af katolskevennernærmedehansigoverenårrækkekatolsklivsforståelse,konverteredeofficielti�896ogkomidefølgendeårsinvedvarendetvivlilivsspørgsmålsåmegettillivsathandefinitivtbrødmedsitgamledanskemiljø,lagdeafstandtilkoneogbørnogtogpermanentopholdiItalien.Fra�9�3blevSkt.Frans’AssisibådegeografiskogåndeligtdetnærmesteJørgensenkometegentligthjem.Herfuldbyrdedeshansskilsmisse,herlevedehanmedenkatolskven-indeoghergiftedehansigefterhendesdødforandengang.

MenselviAssisirådedehansrastløseoghjemløserejsetrang,derdenæstetiårsattesigafgørendesporbådeihanslevnedsløboglivsværk.Ibeggehen-seenderiformafpraktiskeogåndeligepilgrimsrejseriEuropaskulturlandeog-historie,ogiformafmangfoldigerejsebeskrivelserenteniselvstændigepublikationer eller som skelsættende indslag i andre manddoms- og alder-domsværker,ikkemindstdeeuropæiskberømtehelgenbiografier,overblandtandreDenhelligeFrans afAssisiogDenhelligeBirgitta afVadstena.Denunge Jørgensens kunstneriske selvtilstrækkelighed og fiktive formsprog varnu ophævet og underlagt guddommelig overhøjhed til fordel for sandheds-kravsomikkevarafdenneverden.Medsinomlokaliseringafinspirationensåre tildehøjere luftlag fortsattedigterensinkunstnerisk-lyriskeproduktionhelt frem mod oldingealderens sene opbrud fra Assisi og tilbagekomst tilSvendborgi�9�3.

Digteren, essayisten, kritikeren, redaktøren, hagiografen og konvertit-ten Johannes Jørgensens liv og forfatterskab er på ny genstand for opmærk-somhed.


Johannes Jørgensen – en rejsende konvertit 2�

Undervejs var Jørgensens livsbane den rejsende konvertits i flere betyd-ningerafordet.Ikkeblotkonverteredehanfraprotestanttilateisttilkatolik;hans religiøsekonversionvaruadskillelig fraenkonverteringsomindbefat-tede overgange fra et land og sprog til et andet, fra det ene sæt kultur- oglivsomstændighedertildetandet,ogfrakunstneriskoriginalitetogautonomitilreligiøsunderkastelseogfrigørelsefrasekulariseringenstommeuniverspåbekostningafmoderneindividuelfrihed.Hverganghangennemsitlangelivogpåsinomflakkendefærdkrydsedenationale,åndeligeogreligiøsegrænser,måttehanpåsinviskonvertereindstillingogsensibilitet.

Udspændtmellemtroogtvivlivekslendeombytningsforhold–ogibestan-digforhandlingmellemsigselvogsineomgivelseromenforståelsegrundetiselvetellerudenfordet–blevJørgensenidet20.århundredeenfremmedfuglidanskåndsliv,tilhvisgudløsekulturmiljøhanikkedestomindrevedblevathenvende sit forfatterskab som en profet der råber i ørknen. Den ensommemandsbegivenhedsrigelivstårsometmementoomendanskerudenfædre-land,med fysisk rod iét landogåndelig rod ietandet.Ensådanmoderneidentitet,sammensataffluxogfix,varslerpåmangemåderomeksistensenien(post)postmoderneverden.Jørgensen,somvarenbetydeliglitterærover-sætter,var,billedligtalt,selvbådefrelstoglost in translation,altiditransit,over-sættelse,konverteringfraénåndeligmønttilenanden.

II.

Udsatforværdiernesvekselkurseridet20.århundredeharJørgensensaktierpådendanskekulturbørsikkeoverraskendeværetienudsatpositionogkuntiltrukketsigfåseriøsekritiskeinvesteringer.Tokatolskekritikeresvarerforhovedindsatsen,Emil FrederiksenomJørgensensungdom(�946)ogenglæn-derenW. Glyn Jonesomhansmodneår(�963)og(påengelsk)omheleforfat-terskabet(�969).EllerskanJørgensen-forskningenværeienhalvsnesartikler(mestafsammetokritikere)ogetparmindrevæsentligebøger(afBo Nielseni�97�ogInge Lise RasmussenPini�989)–indtilPeer E. Sørensen,somledi det århusianske Projekt Århundredskiftets litteratur 1870-1918, føjede etindsigtsfuldtappendiksom“Jørgensenskonstruktionafsymbolismenidansklitteratur”tilsinelæsningeriSophusClaussenslyrik,Udløb i uendeligheden(�997),ogdertiludgavetselvstændigtudvalgafJørgensensEssays om den tidlige modernisme(200�).

Men ved �0-årsdagen for digterens død i 2006, hvor bl.a. hans omkring�000dag-ognotesbøger,nuiDetkgl.BibliotekiKøbenhavn,blevoffentligttilgængelige,synesenstørreopmærksomhedomforfattervirksomhedenomsi-derathavesamletsig.Iheletobogudgivelserfranævnteårtagesdenoptil,delvisfornyet,overvejelse.

Biografiskognogenlundekronologiskskerdetietdigertværkafjourna-


22 Poul Houe

listenogforlæggerenTeddy Petersen:Et menneske kommer derhen, hvor det vilmedundertitlenEn mands liv – om forfatteren og journalisten Johannes Jørgensen,mensbehandlingenermereånds-ogværkorienteretiFagerø: En antologi om Johannes Jørgensen,redigeretafOluf SchönbeckogStig HolstingforJohannesJørgensenSelskabet;ogsådennepublikationerforsåvidtkrono-logiskdisponeretsomtematiskeundersøgelseridecentralekapitlerindram-mesafetindledendegenrekapitelomdigterensromaner(somhanskrevisinungdom)ogetdittokapitelhenimodslutningenomhelgenbiografierne(deralleerafsenereherkomst).

Meget ide toværkerer repetitionskurser forældre læsere,detgælderheltbogstaveligt antologiens romankapitel, skrevet af udenrigsminister Per StigMøller,somergenoptrykafengammeltekst.Andetibeggeudgivelserkunnemedfordelhavetåltengrundigerebearbejdningogmereperspektivriguddyb-ning,mensatterandetforhåbentligkanstimuleretilindgåendenylæsningerafJørgensenellermeditationeroverhansanliggendeogerfaringer, eksempelvissom den rejsende konvertit, hvis livsrejse jeg ovenfor med spredte – netopspredte–belægiFagerø’sogTeddyPetersensfremstillingerkunneskitseresometstadiggyldigtæstetiskmønsterafmentalitetshistoriskeomstruktureringer.

III.

Frydenlund er navnet på Teddy Petersens forlag, og ligesom antologititlenFagerølyderdetfaretruendeidyllisk.SomJørgensenantydericitatetpåtitel-bladetafFagerø,eridyllendaogsåetutopiskstedsomaldrignås.Skønhedenerikkeafdenneverden.SådanskalogsåPetersenstitel,derligesomhalvdelenafhanskapiteloverskrifterskyldesJørgensenselv,forstås.Eksempelvished-derdet (s.�36) i ogoverkapitel 7 at “EtMenneskesSjæl er hansSkæbne.Lykkeligden,hvisSjælfinderhjem!”Ogsenere(s.39�)citeresfrasidstebindafdigterenserindringerat“enhverkommer,hvorhenhanvirkeligvil komme”ellernogenlundehvadPetersenkaldersinbog.Menhvordanforligeenskæb-nes,endsigedenlykkeligeskæbnes,magtmedentiltrotilviljens?Deterenspændingmellemtroog tvivlsomgennemsyrerJørgensens livogværk,ogsomaldrigkompletaflades,tilplageformandenseksistens,mentilgavnforhansproduktion.

TeddyPetersennærmersigdetteindredrama,såvelsomdeydredramatiskeomskiftelserisitemnes(livs)løb,medenmedlevendeopmærksomhedsomdogoftetangererdetkoketteogfriskfyragtige.Demangeindslagaffingeretdialog,retoriskespørgsmålogudstuderetlapidarstilisætningerogafsnitervelmenttilfremmeafspændingenoglæseligheden,menudarterlettildettrættende.

Fremstillingsformensstyrkeerenrækkemegetsigendecitater,fxfraopgø-retmellemJørgensenogdigtervennerneStuckenbergogClaussen,ognoglerigtigtgodeatmosfæreskildringerafJørgensensmiljøogomgivelser.Humor


Johannes Jørgensen – en rejsende konvertit 23

har ateisten Petersen også, som når han viser os den omtumlede Jørgensenmereogmeretilfalsforsinnyetro;han“begynderatfåknæibukserne–afatknæle!”(s.��).Fortolkerensateistiskebekendelsefalderienlidtselvgladfingeretdialogmeddenbiograferede(s.��7).

Nu og da leverer Petersen sågar bevis på tekstlæsningsevne, som hvorhan netop i omvendelsessammenhæng fint nærlæser det lille ord “vist” iJørgensenskorrespondancemedvennenogkatolikkenBalliniAssisi(s.��8).Menellersskorterdetsværtpåværkanalyseridennebiografi,sånårdethæv-des(s.��)at“Jørgensens egne bøgerernaturligvisenvæsentligkilde”erdetenproblematiskpåstand; over lange strækkører fremstillingen tomgangpåunødigtvarieredegentagelser.

Formelterforlæggerensbogpåflerepunkterutilfredsstillende.Desimpleskrive-ogtrykfejlerfåogubetydelige(s.2�4,324,396,4�0,433,�0�,�44),men ellers er indtrykket af hastværk og sjusk gennemgående. Selv kendtenavnefejlgengivesnuogda(s.2�8),ogdateringerogandretidsangivelsererofteforkerte(s.68,86,230),dunkle(s.300,460),utilstrækkelige(s.309,3�3f.,324) eller direkte fraværende (s.�32f.). Flere sætninger og sætningsemner(s.�79, �82, 223) virker sært abrupte, ligesom overgange mellem gengivnebrevcitaterofteforekommerumotiverede(s.327-28).Afogtilanføressammecitatudenforklaringmedletvarieretordlyd(s.296og430)!Ogmensvissetitlerangivesikursiv,stårandrebloticitationstegn(s.24�).

Værst er dog at et register til bindet fattes – hvilken anstændig bio-grafi på over �00 sider lader sig i dag udgive uden indeks af nogen art?Undladelsessyndenbliversåmegetstørreafathverkenindholdsfortegnelsenellerkapiteloverskrifternegiverlæserenoverblikoverhvorikronologiendetenkeltekapitelbefindersig.Detmåman,møjsommeligt,selvfamlesigfremtil. Helt utilgivelig er de spredte og tilfældige kilde- og teksthenvisninger.Eksempelvisersiderne4�3-6�ganskeudenannoteringer,skøntdeerfyldtemedcitater.Ognok(s.�62)henvisesman(lidtupraktisk)tilbogenshjemme-sideforat fåsinekildehenvisninger(til“bogensstørrecitater”!),mendisseweb-notererogsålemfældigeogfuldeafhuller(somnutilsiderne348,360og4�3-6�,�4�-46),mensfotocreditsgerneudebliver(fxs.3�6og4�9)ellergivesvagtunderét (s.��-�7).Manglenpåkildehenvisninger følesalleredefra side ��-�2 og vedvarer bogen igennem, dog særligt sidene 409-�0 og443/460.Med jævnemellemrumhenvisesvagt til enbog (s.�68,2�8,223)eller et tidsskrift (s.274), mens der andre gange springes unødigt frem ogtilbageikronologien,somikapitel�7ombl.a.året�90�.Visseafsnitminderomenrodet,additivkrønike(s.274).

TeddyPetersenoplysertilslutathansbogerfremgåetafmereend�0årsferie-ogfritidssyslermedstoffet.Deterdaalæreværd,menfritagerjoikkeforfatterenforprofessionelakribi.Desværreerdetikkebareformeltsåsom


24 Poul Houe

såmednøjagtigheden.BiografenmenersåledesatforfatterenTomKristensenietbrevfra�9�0medmoderneretskrivninghartagetforskudpådennæsteretskrivningsreform. Men reformen var fra �948, kun selve ordbogen fra�9��(s.�43).OgnårPetersenietellersgivendeafsnitomJørgensensforholdtil flere samtidsforfattere omtaler Henrik Pontoppidan som en ungdomsven(s.38�,4�6,�30),svarerdetdårligttiloplysningerpåsidene20�-06og4�3,hvordeto’skontaktsiden�89�kaldesbehersketoghvorungdomsvenskabeterblevettilungdomsbekendtskab.IsammeforbindelseatkaldePontoppidanogKarlGjellerupforungdomsvennererikkemindreinflatorisk(s.38�).OgaproposdensystematiskeoversættelseafkronebeløbfraJørgensenstidligeårtilca.�0gangesåmangenutidskroner,hvorforudeladeentilsvarende‘kon-vertering’senere(s.�23f.)?

EtfastinventariPetersensgennemgangafJørgensensliverdennesulyk-keligeforholdtilsinførstekone,densvenskfødteAmalie–oghanslivslangefremmedfølelseoverforderesmangebørn.Detteerendysfunktionelfamilieså det batter, forvreden af religion og økonomi og meget andet, dog udenatnogenafaktørernesandelderibliverfuldtklargjort.Pådenenesidefor-fulgteJørgensenselvisksinegenbaneudenstørrehensyntilfamilien,ogselvhvorbanenskulleførehamindistørreoghøjeresammenhænge,endtedengerneiItalienogpåendnustørreafstandafægtefælleogafkomiDanmark.Situationenvarden rejsende fuldtbevidstoggavanledning til ideligeselv-bebrejdelser,meningenforbedringer.Pådenandensidesendtehantilsynela-dendestorepenge–somhanaltidvarinødfor–hjemtildetilbageværende,inklusivehanssøstreogonkelpåFyn.

MenentenføltefruAmaliebitterhedenoveratværeladtenetilbagemedbørneansvaret uudslukkelig og lod den sætte ondt blod mellem ungerne ogderesfader,ellerogsåvarhunenødeland,somhanantyderietbrev;ihvertfaldslogpengenealdrigtil,ogrelationenmellemdembareforværredesmedårene.Denjørgensenskesjælsvej tilhjemmetgikmildtsagt ikkeviaægte-skabet.Værstvaratbørneneindgikiforældreneskrigsførelsemedhinandenog at de fleste endte som ulykkesfugle, vindbøjtler eller selvmordere. Sompænemændikjolesætstårdeomkringfaderenpåetfotofra�94�;menskin-netbedrager.OghvadJørgensenstogamlesøstreangår,erdetetspørgsmålomderes sygelighedog initiativløshed skyldtes enmandschauvinistiskpro-vinskulturellerenbekvemtilpasningtilbroderensfasteunderstøttelse.

Petersen åbner hårrejsende for disse konflikter i familien og ægteskabet,mentagerkunspredtstillingtildem.Digterensselvoptagnerejselivpåfami-liensbekostningfårtydeligstbiografensordmedpåvejenhvordethedderatdenrejsende“udentvivl”nærede“enærligoginderligfølelse”forsinebørn,men at han samtidig er “sentimental og egoistisk” (s.303f.). Det paradoksledermanforgævesefteratseopløst,ogmanvilleønskesigat fortolkeren



havdebrugtflerekræfterpåatklarlæggefamilieopløsningensmangeaspekter,somman alligevel ikkekommernærmere endudtrykket “en sandhedog etvenskabmedmodifikationer”(s.3�0).

Selv mere faktuelle familieomstændigheder får man dårligt rede på.PetersenhævdereksempelvisatsønnenSteffenJerksdødskyldesselvmordogikkedetvådeskudellermordsombådefaderenogenbroderangiversomårsag.MenbelægforsinpåstandgiverPetersenikke.OmAmalieJørgensensbarskeordisintidomatmandenikkeskullefåglædeafsinebørn,villemangernevideomdeskulleforståssomenforbandelse,enspådom,et‘løfte’ellerentrussel(somisåfaldbleveffektueret!).MenhellerikkehererPetersentilnogenhjælp.

DeterhanheldigvisihøjeregradhvorsagengælderJørgensenslivsansku-elseskrise.Denopstårhvorungdomsårenes forståelseaf selvet sometgodekolliderermeddennegative,syndsbevidsteselvopfattelsederudmærkerdig-terens nyvundne katolske tro. Netop troen tilbyder en fuldgyldig erstatningforlivetsogkunstensforlorneogmåneskinsagtigeselvgyldighed.Ikkemindstdengradvisetilkæmpelseogtilegnelseaftroensliv,altidledsagetafselvfor-agt,formidlesdetaljeretogvedkommendeoverflereafbiografienskapitler.

Menigenstårgrundkonflikterneuformidledehen.Skismaetmellemlys-ogmørkeiJørgensensregieringennyhed;mensomafgrundsdybtskelmellemtroogtvivlrummerdettvetydighedersomenforfatterbiografiburdeforholdesigtolkendetil,hvaddennesjældentgør.IrespektforJørgensenskærlighedtilsinfranskevenindeAndréeCarofbringerbiografieninextensodigterensmin-deskrifttilhendeogtilføjerforegenregningenprotestmodkirkenshykleriog hemmelighedskræmmeri omkring de to menneskers private forhold tilhinanden.MenmankanspørgesigomikkeJørgensenstropådetmenneske,dermereendnogenandengavhamtroenpåsigselv,igrundenikkevarstørreenddengudstro,hanhavdetilkæmpetsigogsåinderligtønskedeatgåopi?

IhvertfalderdettankevækkendeatJohannesJørgensensoprindeligttilbed-te,mensenereforkætredehedningGoethevendertilbageihansuniverssådetforstår,ogathanpåsinegamledagegavSørenHaller“fuldstændigRet”iathan–Jørgensen–“iGrundenerrationalistiskogkritisk”.Petersenmeddelerdetsidste(s.�3�f.),mengårikkenærmereindpåhvaddetbetyderathuma-nisteniJørgensenfortsatstikkersithovedfrem.Detsketeethalvtårhundredetidligeremedordene:“Jeg tænkerpå [sic!]Shelleyogdrømmerpaanyomen renHumanisme,enethiskPantheisme…Fadervor,denaabneHimmelsBøn,ikkedelukkedeKirkersLitanier!”(s.�74)Detvarsåi�940erneblevettilBibelensordom“SandhedogKærlighed”(s.�32)ognogenlundesamtidigtil udsagn der efter Petersens opfattelse binder “en sløjfe på det røde båndafpolitiskogsocialbevidsthed,der løbergennemhelehans liv. Ikkerabiatpolitiskellerideologisk,menendagligdagenshumanistiskeogidealefilosofe-


26 Poul Houe

ren.”(s.�2�)“Ingenpolitiskanalyse,selvomhanogsåkommenteredeaktuellepolitiskeforhold”,somdethedderetandetsted(s.409).

Disse udlægninger er velmente, men der savnes en dybere analyse. Nokrøberdeenfornemmelsefordigterensvanskelighedermedatkommetilrettemed sine ulige eksistentielle, kunstneriske og religiøse dispositioner. Mensnarereendatpegepåenløsning,bekræfterdebehovetforatfremanalysereensådan.

Heltudikosmos,hvormånenogstjernernelyseroverJørgensensuniverslivet igennem, anes tovtrækkeriet i mandens sind. Men selv om fiksstjer-nernes konstellationer både er projektioner og fortolkningsrammer for hanssjælekamp, er mellemrummene fyldt med ‘dark matter’ som en biografi afTeddyPetersensformatkunsporadiskfårantydet.Medtankepånetopkilde-problemerneibogenkunnedettænkesatenmereintensivværkanalysekom-bineretmedenanderledesvelmotiveret selektionafnote-ogdagbogsudtogogafbrevmateriale tilog fraden“ordentligt, imødekommende,personligt”engageredekorrespondent (s.469ff.),kunneafhjælpeendelbrist idet fore-liggendearbejde.Indtilensådanopfølgningforeligger,måviglædeosoverTeddyPetersensdokumentationforatviiJohannesJørgensenihvertfaldharensærprægetpoetiskgrænsegænger,hvisbetydninghverkenerudtømtelleruvedkommendeforenforståelseafdet2�.århundredetspolitiske,kulturelleogreligiøsekonflikter.

IV.

IflereafFagerø’sartiklererdermulighedforatudvikleellerforlængeind-sigtersomTeddyPetersensbiografistrejferellerlokaliserer,entendetnuerpådetlivshistoriske,æstetisk-filosofiskeellerreligiøsegebet.StigHolstingsindledning har undertitlen “En litterær skæbne” uden at denne genbrug afPetersens titelbegreb fører til nogen nævneværdig tydeliggørelse. Faktiskskæmmes Holstings allerførste side af en længere næsten uforståelig sæt-ning fulgt af en forsludret hyperbel om at Jørgensen kan “bibringe danskogeuropæiskkulturlivenvanskeligovervurderetdimension”.DetermedalrespektfordengodeJohannesfraSvendborgnokattagemundenlovligtfuld.Menløftetomatkiggenærmerepåanti-naturalisten,symbolisten,polemike-ren,hagiografenogrejseskildreren–denomflakkendetros-ogkultursøgendepilgrim–oghansbådepanteistiskogkatolskfarvedelyrik,lyderdagodt.

Per Stig Møller tager med sin snart 30 år gamle artikel om “JohannesJørgensens romaner” antologiens første skridt på den kronologiske vej opgennemforfatterskabet.Detdrejersigmedundertitlensordom“Enlitteræranalyse”, specielt af “forvandlingen fra det realistiske til det symbolistiskeårsagsbegreb,somfinderstediløbetafJohannesJørgensens�890’er-romaner,kulminerendemeddetkatolsk-religiøsebegrebi”DenydersteDag”og“Vor



FrueafDanmark”“(s.22).Symbolismenogdennaturalistiskevariantafrea-lismenserifølgeMøllerbeggemennesketsom“enenhedafsjæloglegeme,bevidsthedogdrift,menhvornaturalisternesærligtbetonerdenlegemligesideafsagen,lægger[symbolisterne]vægtenpådensjælelige”(s.24).Senerehed-derdetomsymbolismenslegenderatdefordyberrealismen,efterhåndenheltisymbolskretning,fraradikalismetilreligiøsitetogframiljøtilindivid.

Menmedforskydningenkommerselvsagtenhedenafsjæloglegemeifare.Svigtessjælen,leverkroppenmeddetubesjæledesanselivblotvidere,gernepådigterevnensbekostning.Resultatetkanblivedensjæleligemandskonfron-tationmeddendriftigekvindeietumageforhold,ogsnartserviJørgensen,såvelsomÉmileZola,operere“medetdeltellersplittetjeg,ethøjereogetlavere”(s.28).Jeg-splittelseneretfællesfaktum.Tildenskonsekvenserhører,atdeusplittededriftsmenneskerharfremtidenforsig,mensdesplittedesjæle-menneskerlængesefterenhelhed,enusynligGud,denumuligegenstandforderesstræben.Derafderesulivssåroglivsuduelighed,længslensfin-de-siècletyperogdigtere.Hvornaturalisterogsymbolisterenesomdissegrundvilkår,erdeførstepådesejrendesside,mensdesidstetrodsigtsatserpå“altruismen,oversanseligheden,fællesskabetinogethøjere–elleralterude”(s.36).

PerStigMøllerserdenneudviklinghosJørgensen–moddesjæleligekor-respondensertilnaturen–stilletistærkkontrasttilstorbymaterialismensbru-talitet.OgmedhjemmelidensymbolistiskefilosofLudvigFeilbergsopdelingafpsykologiskeforløbi ligeløbogkredsgang,aflæserhanJørgensensevigestjernersomnaturenspantpåligeløb,højthævedeoverkroppensogsyndensåndløsekredsløb.Nattenogdriftenflyderietmednaturensselv,menslysetogstjernernesymboliserermennesketshøjerenatur.

Som ren antinaturalisme tegner sig da i Jørgensens værk en genforeningafnaturogånd,derbefrierde levende fradensocialeundertrykkelse.MenMøllerforplumrersinskitsemedsamtidigattaleomnaturalisternesogsym-bolisternes fælles spaltningafverden iværenogvæsenogmedatmeneatvæsensbestemmelsen–åndognaturforenet–erdelafbeggeskolersinventar,blotopfattetvidenskabeligtafnaturalisterne,religiøstafsymbolisterne.StigMøllersessayernyttigt,mentrodsdemangeårpåbagenstadigufærdigt.

HenrikWivelbehandlersynteseskabendeJohannesJørgensensom“Portal-skikkelsen”, ikke blot for periodens kunst og digtning, men “for de sidste�00 års mest radikale digtning, kulturkritik og eksistenstænkning” (s.�3).Fremstillingenersommankunneventesigbådeoplagtogrigpåsynspunkterogtrækkerfordelagtigtpåessayistensstorefortrolighedmedperiodensånds-liv,såveldetlitteræresomdetbilledkunstneriske.

Der læggesudmedNietzscheoghansbekendtediktumomkaosmanmåhave i sig for at føde en dansende stjerne, og der fortsættes mere fortættetmedsignalementafdenhjemløseogsplittedeJørgensensometmodernistisk


28 Poul Houe

drivendeatom,enfredløsstjerneogsaturniskånd.Dekadencenomkringhamfylder lyrikkensrum fremforepikkensoghandlingens tid i stilmedCharlesBaudelairesmodneognedadgåendesol.PåsolnedgangenfølgerJørgensensbil-ledeaffranskmandensom“densortestjerne”hvislogiskemodpoligenerdenstoresymbolistiskehvidhed,somStigMøllerciteredefraromanenHjemveeogsomWivel(udennøjagtigkildehenvisning)dokumentereretparsteder.

SamletomJørgensensdigteressaysgenkendesdaforløbetbortfranatura-lismeogmaterialismeognedmodsjælensdybdermeddigterneLéonBloyogJoris-KarlHuysmanssomåndeligevejvisere,denførstetil“naturalismensLigfærd”(s.64),denanden til“denæstetiske idiosynkrasi” (s.6�),hvilke tosynæstetiske pejlemærker den unge Jørgensen i sit tidsskrift Taarnet fandtafgørendeforenfuldbyrdetæsteticisme,l’art pour l’art.

Den antydede kunstliggørelse af livet sættes afWivel på linje med tids-ånden, skønt man må betvivle at de københavnske brokvarterers lejekas-serneproletariet, somdogogsåhørte tiden til, deltedenneånd.Hervardernokstørrebehovfor“GlemselfordenneVerdensSorger”,somWivelcitererClaussen for at sige i et interview. Ja, behov for erindring om denne ver-densglemtefryd,kunnemantilføje.MenWivelerpåsporetogskildrervedJørgensenseksempeltidensnyeantinaturalistiskemetafysik(s.70),ennyro-mantikmedkunstnereniGudsstedsommediumforbådedetguddommeligeogdet anløbne.Omder ligefrem,medWivelsord, er taleomat Jørgenseninkarnerer“genrensymbolisme”(s.7�)kanmanvelspørgesig,menattroogtvivldannerparhosJørgensenogsåforudforhanskonverteringtilkatolicis-men,ervelbelagt.

Meget tankevækkende erWivels konklusion hvor han – selv modtager afGeorg Brandes-prisen – vover at kalde den kulturradikale Brandes-traditionfor degenereret til ideologi og de rigtige meningers tyranni, mens omvendt“konvertittenJohannesJørgensen,livslangtfangetmellemtroogtvivl,skaberenpoetologisk,erkendelsesmæssigtogkulturkritiskvirkningshistorieafegent-ligogfortsatinspirerenderadikalitetidigtningogkulturliv”(s.7�).Deterenudlægningdervilnogetogsomnokskalfånoglepolitiskkorrekteøjenbryntilathævesig.GanskevistprøverWivelisammeåndedrætatgivedekulturradi-kaledereslispundkødmedpåstandenomatnetopradikalitetenhosJørgensengørhamtilBrandes’rettearvtager.Detmåkaldesenelegant turnering,mengadvidsthvormangevane-Brandesianerederbiderpåkrogenogtagermødetmellem“symbolismensinderligehjemve”og“virkelighedensogtroensudveiJørgensensforrevneogflåedeskikkelse”forenfordøjeligmadding?

SelvharjegsværerevedatfølgeJ.P.JacobsensogKarlGjellerupsekstremtnaturvidenskabeligenaturalisme“indidekadencensdvælende,æsteticerendeogsubjektivestilet ti-år førdenforalvorslår igennemiDanmark”–ogsehvordan“forsøgetpåenobjektivdissekerendelitterærmetodeenderisinegen



modsætning”(s.72f.).Deterspændendeudsagn,menendelmellemregningermanglerindtilvidere.

HosStigHolstingsamlerfremstillingensigvidereom“Opgøretsår”,“Entematisk analyse” af Johannes Jørgensens opgørsromaner og –psykologiomkring konversionen i �896. Kapitlet fortsætter kronologien hvor Per StigMøllerslapogkoncentrerersigtematiskometknudepunktpådenstoretema-tiskeskalaWivelgennemspillede.DenskarpeprofilsomudmærkededennesartikelglimrerdogvedsitfraværhosHolsting,såudbyttetherknyttersigtildensplittelsespsykologideromgavtrosspørgsmåletshåndteringhosJørgensen.

Som tidligere anført af Stig Møller, var det sværmeriet for alnaturen derførst optog den unge Jørgensen, men selv om han heri så en meningsfuldlivsudfoldelse,burdemantilføjeathansnatursynvarmindreselvberoendeogmerepre-katolskenddetmanmøderhoshansnaturalistiskeogsymbolistiskegenerationsfællerClaussenogStuckenberg.

For Jørgensen bliver symbolismen en stedse mere ubestemmelig stræben–altimenshansdanskeJohannes-jegforflygtigestilfordelfordetitalienskealteregoGiovanni.Opmoddet fremmedesGuddrivernuensærligkraftigselvfornægtelse under de stadige stjerners overopsyn – modsvaret, hinsideskonversionen, af en lige så vedholdende tvivl på troens følelsesdimension.FørstmødetmedFransafAssisigiveri�9�3Jørgensenadgangtilenmindreanfægtetogmerekonsolideretkatolskidentitetsomimmigrantogeuropæiskforfatter.

Før denne rolle beskrives detaljeret byder Fagerø på et kapitel ved OlufSchönbeck om “Johannes Jørgensen og Harald Høffding”. Det tjener somdokumentationogåndshistorisktidsbillede,belagtmedlangebrevcitater,ogikkesomengageretkritiskundersøgelseafetvigtigtvalgslægtskab.Forskøntdenældreog ansete lærer oghans famlendeunge student var fælles ometopbrud fra religiøse og teologiske udgangspunkter – herunder om en klartpessimistisk-afmægtig socialdarwinisme i de tidlige 90’ere – skiltes deresvejefundamentalt.MensJørgensenreturneredetilkristentroenmedpolemiskiver,forblevHøffdingopbruddettro,jadetsfilosof.Somateistiskhumanist,afsvorhanaldrigsinegentropådenkritiskefornuftsomenestemeningsfuldeerkendelsesform;ladtroværetroogpsykologiskforståelig,menholddenfriafdogmatikogkalddenikkevidenskab!

For Høffding var menneskets selvudfoldelse livets eneste mening, mensaltmeningsfuldt for Jørgensen låhinsides jeget.Deterda tomodsatrettedesandhedssøgerederefterhåndenmødesovervoksendeafstand,ognokmesttakketværeredelighedpåbeggesidersamtentolerancesomdenselvhvilendeHøffdingaltidstodfor,ogsomogsåJørgensenudvikledeitaktmedenvok-sendeacceptafetvistmålpersonligtvivl.

EfterdettekulturhistoriskemellemspilbringerMartinBergsøemedkapitlet


30 Poul Houe

“JohannesJørgensensomhagiograf”ostilbagetilforfatterskabskronologienhvor frugterne af ungdomsårenes konflikter, opbrud og omvendelse omsi-der sankes i den række af helgenbiografier (og rejseskildringer) der blevJørgensensvaremærkeinternationalt,selvomogsådisseteksterblevtilmedprimærtdanskelæsereitankerne.

Martin Bergsøe er katolsk teolog og giver en medlevende, informativ ogkildebevidst skildring af sit emne. Jørgensens konversion betød ikke blotfarveltilpanteismenognaturenslokketoner,mentilfiktionensomsandheds-forflygtigendeudtryksform–ogtilenhverstatusidansklitteræroffentlighed.ValgetaftroenpåkunstensbekostningminderMartinBergsøeomMartinA.Hansens løsningpåkonfliktenmellem forfatterrolleogkristenetik ethalvtårhundredesenere.DaJørgensenfikfastereteologiskgrundunderfølelserne,komhansløsninggradvistiludtrykibiografierneafhelligemændogkvinder.Istedetfordigtedestemningsskildringergjaldtdetnumedskildringerafrig-tigemennesker;menneskeligdeltagelsefremforartistiskiagttagelse.

Deførsteforsøgfalderuheldigtud,menforfatterenbegynderatfindesigselvogsinegentvivlomkaldetsprisiportrættetafsineemner;ogsompan-teismensnatursynundervejsfortonersig,dukkerdetfranciskanskealternativopsomvarselometkommendestorværk.Endnukankunstenogtroenmødesi teksternes arrangement, men som en anden Boccaccio afsværger digterensigsnartdigterietsommetode,ogfordumsmørkeforvandlestilhimmellysetstilbagevenden.MedrejsebogenRomerske Helgenbilledererfiktionenpåretur,ogforfatterenstvivlunderforvandlingtilenbønomtroenshjælp.Jørgensenser sinmissionsomGuds talerør i tidenogmodtageretpuf iden retning i�902fraenartikelom”fattigpaven”,LeoXIII,dergiverforfatterefrihedtilatværekunstnerepåkatolsk.Hagiografenkangå tilarbejdetmedbådesinreligiøseogkunstneriskesamvittighedibehold.

DetskeridenfranciskanskePilgrimsbogen,hvisforfattergørdenkatolskeordens fortolkning af evangelierne til sin og til sin bogs bærende princip.Dermedladerdengeografiskeogåndeligepilgrimsrejse indiFrans’helligeverdensigomsidergennemføre–sometarbejdetilopdragelse,opmuntringogefterfølgelseogmedFransafAssisiogJohannesafSvendborgsompræ-dikantogforfatterforenetiJohannesDøberensånd.Selvdendominikansketiggerordenfårsinjørgensenskehagiografiogforfatterenetnytobjektatiden-tificeresigmed,konverteresigtil.Hannærmersig“selverkendelsenscelle”(s.�8�),hvorlivetforvandlestilskrift,selvetogGudindgåriensamlettro,ogpilgrimsvandringenførerfraafgrundentilhimlenslys,bl.a.viaskilsmis-senfraAmalie!OgmedKristussomværnmodselvbedraget træder troen ikulturenssted,Gudsstorhedimennesketsogintethedens.“Vejvild”erblevettil“vejledende”(s.�89).

Idenmoderneverdenkantroensunderstadigbeundres–afenhåndvær-



kerogprofet ikunstensstedsomJørgensen.Beviset foreligger ibogenomKaterinaafSiena,ennatursomAndréeCarofs,medhvisåndelighedforfat-teren føler et slægtskab. Her er menneskets og verdens vilje og kærlighedvegetforGuds.Kunstnerenerpåsinsideblevetredskabforenhøjeremagt,hansinspirationenåbenbaring,ogmystikkenssandhedmodstykkettilnatura-lismen.BogenomdentvivlløseKaterinamåttekommesenereendbogenomdentvivlendeFrans.ForkunskridtvisfandtJørgensenvejudafsinegentvivl–oghjemtilsinkatolskehelgendyrkelse.

Ietfølgendemindreværk,Don Bosco,hvorbådekildematerialetogselv-identifikationen svigter for Jørgensen, er det forfatterens uformindskedesocialeindignationmanbedsthusker.ICharles de Foucaulderdetderimodtekstensindrespænding,hvorintellektetogviljenkæmpermedhjertet.SintropåatforsynetgelejdedeforfatterenirollensomprofetharhandelvismistetefterAndréeCarofsdød,ognetopdødenaktualisereseffektivtpådenstramtkomponeredebogssidstesider.Envenforudsåatdetikkevilleindyndehamhosdanskekatolikker,ogdensfiaskobekræfterhansegnebangeanelser.

Tilbagefordengamlehagiografstodblot løsningenafen tidligtpåtænktopgaveatskrivedenhelligeBirgittaafVadstenasbiografi.OmstændighedernespilledehamdenfordelihændeatkunneopholdesigilængeretidiBirgittasby,ogdet sammenmedetkæmpekildematerialeog fornyet inspiration frapaveLeoXIIIgavkræftertilatgennemførestorværketomlivogtroimid-delalderen,hvortilværelsen,ganskeefterforfatterenshoved,varmeningsfuldogtroenpraktiskogsocialtbevidst.Medglædeladerhankunstensogmystik-kensinspirationforlige,ogselvegrænsenmellemGudsogkunstnerensrøsterflerestederflydende.MenvarKaterinaendameudentvivl,erBirgittaenrentudfrygtindgydendeogmoraliserendemyndighed.Ogdertilengammeldame,hvisdødsbevidsthedikkefalderforfatterenfjernt.

MartinBergsøeforbinderdennemonumentaleafslutningpåhagiografiernemedJørgensensoldinge-hjemkomsttilDanmark.Bådeforfatterenogforfat-terskabeteriallehenseenderkommethjem.

Det er antologien Fagerø ikke endnu. Det sidste kapitel drejer sig om“JohannesJørgensenslyrikogdanskekomponister”ogerskrevetafmusiko-logenEllyBruunhuusPetersen.Hendes“ærindeeratvise,hvilkeproblemerogovervejelser,derliggerbagenkompositiontillyrik,oghvordanforholdetmellemmusikogtekstkanfortolkesudfradetfærdigeresultat”.Hvilketledertilspørgsmålsom:“Skalmusikkenværeordenestjener,elleromvendt?Harmusikken nogle iboende kvaliteter, der berettiger, at betoninger og rytmerændres på bekostning af digtets egen rytme, sprogtone eller musikalitet?”(s.2�9-20)

TilbrugforundersøgelsenvælgesenhåndfuldkomponisterogetlilleantalteksterafJørgensen,somdeharsatmusiktil,ellerkompositionerdeharbedt


32 Poul Houe

hamskriveteksttil.MarkantigruppenfremstårCarlNielsenogdetokunst-neressamarbejdeomtonesætningenafdigtet“Søvnen”isyvdeleogfra�907.Det er en spændendedialogderudspinder sigomkringdenneopgave, somløsesstringentogkompetentafessayisten.Hendessamledekonklusioneratunderstrege,at“Jørgensensdigtemedderesgentagelser,rimogsærprægederytmerharderesegeniboendeogubrydeligemusik–ensprogetsmusik,somnok er musisk i klassisk forstand, men som ikke uden vanskeligheder kanoverføres til tonernesmusik”.Specieltdigterensstilistiskehang tilatbryderytmenislutningenafetdigtfordermedatgørelæseren“mereopmærksompå indholdet”, byder komponisten på en oplagt udfordring. De klart mestsangbaretekstererdademdersavnerdettestilistiskesærtræk.EllyPetersensanalysearbejdeblottermedformelpræcisionfinmekanikkenidetekst-tonalesammenføjningsforsøg.

V.

Fagerøblev,somJohannesJørgensenforudså,enutopimannærmersigudenat nå.BådeTeddyPetersensbiografi ogStigHolstingogOlufSchönbecksantologinåririmeliggraddetopnåeligeogantyderpletvisforholdderudover.Måskedensjælelighedellersprogmusik,vinetopsåanslået.MankanefterendtlæsningikkebetvivleatJohannesJørgenseneretnærmerebekendstkabværd.Menhvorfor,oghvemhaner,erstadiggådefuldt.

Hans svært gennemskuelige gemyt findes indskrevet i hans store forfat-terskabpåenmådesomharunddragetsigdemangefortolkeresgreb;somfintsandløberhansvæsenogkarakterudmellemfingrene.Bedstholdomhamharenkeltetekst-ogmusikfortolkerefået,ogikkesåmærkeligt.Forsomhanselvsagdeisineerindringer:“AltdetstodatlæseimineBøger,mendetstodikkeat læse imitLiv”.Forfatterener et stadigtproblematiseret/konverteretsubjekt,entekstiteksterne.

Litteratur:TeddyPetersen. Et menneske kommer derhen, hvor det vil. Biografi.Frydenlund.København2006.

StigHolstingogOlufSchönbeck. Fagerø. Antologi.JohannesJørgensenSelskabet,København2006.


Finlands självständighet 90 år 33

BJÖRNVONSYDOW

FINLANDSSJÄLVSTÄNDIGHET90ÅRFinlands självständighet har vunnits efter trelinjer.Denenaärtrekortastunderavfrigörel-serundertreryskasvaghetsperioder.Denandraäratt självständighetenochdendemokratiskasamhällsordningenpressatsavRysslandsstyr-keperioder.Detfinnsocksåenmångårigtredjelinje–desmåstegenspolitik–förattmarkerasjälvständighetenochsäkerheten.

I artikeln linjerar författarenuppdessaper-spektiv. Han exemplifierar med egna minnenav hur det nuvarande försvarsrelaterade sam-arbetetmellanFinlandochSverigeinitierades�997. Artikeln är en förkortad version avett tal som hölls den 6 december 2007 införSamfundetSverige-FinlandiStockholm.

BjörnvonSydow,f�94�,ärdocent istats-vetenskapochriksdagsledamot(s)sedan�994.Han har varit Sveriges handelsminister, för-svarsministerochriksdagenstalman,detsena-re 2002 - 2006. Han är f n också ordförandeför Vetenskapsrådet i Sverige och verksam iEuroparådetsparlamentariskaförsamling.

År2008påbörjarvimedgemensammaansträngningarMärkesåret 1809.Detmestakommerattsägasomhurtrådarnafrånsjälvständighetsförklaringenden6december�9�7löpertillbakatillkriget�808-09ochfredeniFredrikshamnsomfördeFinlandurdetgemensammariket.

StorfurstendömetFinlandblevenmärkvärdigdelavdetkejserligaRyssland.Storfurstendömet skapade sin egen förvaltning, med omisskännliga spår avdet som varit den civila förvaltningen i Sverige, i vissa stycken också denförfattningsmässigagrunden.Försvar,kyrka,skolor,ekonomiochpenningvä-sengjordefinländarna,medkejsarensaccept, tillfinländskaangelägenheter.Detsamma gällde framväxten av ett medborgarsamhälle. Däri inte minst–ocksådetmedkejsarensaccept–detfinskaspråketsomettnationalspråk.Från�863skerdetocksåenanknytningavdetpolitiskalivettilltraditionenfrånSverigeidetattlantdagenmeddefyraståndenåterbörjararbeta.

Kejsarens förryskningssträvanden bryts av den stora revolten i Rysslandmottsaren�90�ochnederlagetidetrysk-japanskakriget.Dåfinnsennymöj-lighet.�906skapasdenmodernafolkrepresentationeniFinland,denförstaivärldenmedallmänkvinnligrösträtt.

Också�9�7komFinlandsutvecklingattdjupgåendepåverkasavförsvag-


34 Björn von Sydow

ningen av den ryska statsmakten. Den borgerliga ryska revolutionen �9�7fördetillattFinlandupphävdeelementeniförryskningspolitikensedan�899.DenbolsjevikiskaryskarevolutionenleddetillattFinlandförklaradesigsjälv-ständigt, vilketbolsjevikernaerkände somendel i deras strävanatt slutligterövrastatsmakteniRyssland.

Inbördeskriget i Finland kan man se som en reflex av kriget mellanRysslandochTyskland,menocksåmellan tvåolikastatsformer–borgerligeller bolsjevikisk – till trots att Finlands folk röstat i demokratisk ordningsedan�906.RysslandochTysklandslötsinseparatfred i förstavärldskriget3mars�9�8ochenmånadsenareavgjordesinbördeskrigetiFinland,delvisavtyskaarméförband,tilldevitasfördel.Ettinbördeskrigsomkrävde��000soldaterslivochentotaldödssiffrapå38�00personer.

Självständigheten kom sedan att utformas i ljuset av att de västallieradedemokratiernavannvärldskriget.Finlandsstatsskickblevrepublikansktmedstarkpresidentmakt.Mendenpolitiskautvecklingenitjugoårblevparlamen-tarisk,kortaochsmalaregeringarochsedandenmajoritetsbaseraderödmyl-leregeringenfrån�937.IdetstorahelaliknadeutvecklingeniFinlanddeniNorge,DanmarkochSverige.

Men bakom levde motsättningar och misstro från inbördeskriget.Kommunister med Sovjetideal, Lapporörelsen från höger, språkfrågan, ochfrågan om den finska eller finländska identiteten var realiteter, men ocksågrundval för en kraftfull kulturutveckling. Lika kraftig men ojämn var denekonomiskatillväxten.

Sommaren�939varFinlanddet enda land, somvar endemokrati, avdeländersomskapatsefterförstavärldskrigetavdefornaimperiernaRysslandoch Österrike-Ungern.Alla andra var auktoritära regimer efter att ha varitdemokratier under några år. Tjeckoslovakien hade kvävts av nazi-Tysklandmedvästmakternasaccept.

Den 23 augusti �939 kom det sinistra avtalet mellan nazi -Tyskland ochdetkommunistiskaSovjetunionen,variingickenhemliguppdelningavdelarav östra Europa. Polen angreps, men gjorde motstånd, och Frankrike ochStorbritannienförklaradekrig.SovjetunionenangrepefternågraveckorPolenochtillskansadesigendelavPolen.Detrebaltiskastaternadrogssuccessivtin i Sovjet. Den finländska statsledningen avböjde de sovjetiska kraven pågränsjusteringarföratttryggaLeningrad.AvgörandevarattavvisasovjetiskbesittningavHangö.

Vinterkrigetblevettfaktumden30november�939.Hurmångagångermåtte intedenfinländskastatsledningenochfolketha

grunnatöverkrigsutbrottet?Mantroddekanskeintepårealitetenidesovje-tiskahoten?Manvisstejuinteom–ellerivarjefallintesäkertom–denhem-liga,distinktauppdelningenavstater, signeradavMolotovochRibbentrop.


Finlands självständighet 90 år 3�

Ochvardet intedetsammaförstatsledningarna iDanmarkochNorge införden9april�940?OchSverigeomdethadeskettetttysktangrepp?Manvissteinteomkonkretionen iuppgörelsenmellandiktaturerna.Trodde inteattdetkundegåtillsåhär.Varkenpolitisktellermilitärt.

Resultatetkännervi.FörFinlandsdelvarresultatetavdeoändligaoffrenoch vedermödorna, att Finland aldrig ockuperades under �940-talet. Dendemokratiskastatsordningenvärnades.Fortsättningskrigetslutadeiettvapen-stilleståndefterdeoerhördaförsvarsstridernasommaren�944ochfredsvillkorsombevaradeFinlandsinredemokratiochimångacentralaavseendendessfulla självständighet. Gränsen i södra Finland blev densamma som Sverigehadetvingatstill�72�,efteråravryskockupationavFinlandunderdetolyck-saligakarolinskaenväldet.

Jagharsjälvföljtganskamycketavdenpolitiskaochmilitäraforskningenomdessaårochhändelser.JagkanintekommatillannanslutsatsänattdetfinländskamotståndetvaravgörandeförattFinlandintesovjetiserades,dvs.ockuperades,förtrycktes,författigadesochalltsomviserblevfalletmeddebaltiskaländerna,Polen,Ungern,Tjeckoslovakienochsåvidare.Allaandrakrigförande stater i Europa utom Storbritannien blev ockuperade, och det iflertaletfallavbådenazi-TysklandochdetkommunistiskaSovjetunionen.

SverigekominteattlevamedSovjetunionensomgrannstat.IställetkomFinland att leva med arvet av en hundra mil lång gräns och det modernaSverige som grannstat. Det blev inte något systemskifte �947–48, som iTjeckoslovakien där hemmakommunisterna gjorde gemensam sak medSovjet.JagläserFinlandshistoriaså,attintehellerdefinländskakommunis-tiskaväljarnaigemenvillehasovjetmaktensominrikessystem.Estlandsödekanske förskräckte. Kanske var det också så, att det finländska motståndetänengångbetaladesig–densovjetiskapolitikeninriktadesigpåattfåblakrigsskadeståndetlevererattilldetkrigshärjadeSovjet?

Och hur ska man i efterhand bedöma fördraget om vänskap, samar-beteochbiståndsomFinlandunderpresidentPaasikivisledningingickmedSovjetunionen �948? Forskningen kan säga att Paasikivi ansåg att SovjetfrämsthadeettdefensivtsäkerhetsintresseavFinland,ochattingentingidåtideller nutida öppna arkiv pekar på något mera.Att återlämna Porkala, somsovjetmaktengjorde�9�6, somendel i enbredare temporärutrikespolitisknyorientering,kantolkasidenriktningen.MenrymderelationenmedSovjetocksåeninrikespolitiskdimension?

Professor Henrik Meinander skriver i sin bok Finlands historia. Linjer, strukturer, vändpunkter (2006) att sedan kommunisterna i Finland förloratstort vid riksdagsvalet �948 började kampen om inrikespolitisk hegemoniförasmellandetvåstörstapartierna,socialdemokraternaochagrarförbundet.


36 Björn von Sydow

”Båda lägren förlitade sig på utländskt bistånd i denna maktkamp, vilketosökt leder tankarna till hattarnas och mössornas spel bakom kulissernamed Frankrike respektive Ryssland i det sena �700-talets Sverige-Finland.Socialdemokraternafickstödavsinaskandinaviskaochvästeuropeiskabro-derpartier, medan agrarernas starke man Urho Kekkonen i sin tur lyckadesövertygaMoskvaomatthanvardenbästagarantenförattFinlandverkligenstodfastvidVSB-fördraget.DennaideologisktnågotmärkligakonstellationbottnadeiattsocialdemokraternauppfattadessomklassförrädareavbådedeinhemskakommunisternaochMoskva,somdärförhellrelieradesigmeddeösterut flexibla agrarerna. Av motsvarande skäl hade den politiska högern(främstsamlingspartiet)lättareattkommaöverensmeddevästsinnadesoci-aldemokraterna.”

JagminnssjälvettsamtalsomjagsomungmanhademedTorstenNilsson,dåavgångensvenskutrikesminister.Detmåstehavaritibörjanellermittenav�970-talet. Han uttryckte sig kanske inte riktigt så glasklart som Meinandergör iefterhand,men jagminns tydligtatthan inteallssågpådenfinländskasäkerhetspolitikensomdefinländskasocialdemokraterna,utansomKekkonengjorde.OchattTorstenNilssongilladedet.Ochattjagförstintefattadedet,utanatthanfickläggauttexten.JaglärdemignågontingviktigtomFinland–ochettlikasådubbeltydigtelementidensvenskasocialdemokratiskahållningen.

JagtrorattbildenavUrhoKekkonenärenstorsaknärdetgällerFinlandssjälvsyn.Antagligenfinnsdetmånganyanseribådeforskningochkulturliv,sommansomicke-finskspråkigännu inte förstått.Attmanvarstatsledare itjugofemåriendåtidanordiskdemokrati,jadetskiljerinteutFinlandfråndedåtidaSverigeochNorge–TageErlanderochEinarGerhardsen.MenhurskaKekkonensgärningavvägas?Demångasmåstegenavstöd–ochfrigörelse– från Moskva? Den inrikespolitiska manipulationen av samma sak? Motbakgrundavfredochettvälfärdssamhälle?Kanskeintemeraslutgiltigtänpålänge,ochnognågotiljusetavhurdagensRysslandutvecklas.

Denstoraekonomiskastrukturomvandlingen iFinlandharhaftensnabb-het som överträffar det mesta i Europa före �989. Från agrarsamhälle tillservicesamhälle,ochutanatt få levameden tung industriell traditionalism,harkanskebefrämjatdenekonomiskautvecklingen.Detvarmärkligtattsomsvenskfåupplevahurdenfinskamarkenblevallt starkare i förhållande tillvårsvenskakrona.Vardeträttvist?Menförresten–ivalutakurserfinnsvälingenetiskdimension!

Att vi i Sverige behövde finländare till vår industri, till vårt musik- ochkulturlivochtillsåmångaäktenskapochrelationer,detharvarittillfantastiskömsesidignytta.Finlandskvinnorharvaritsnabbarepåattfrigörasigurdetraditionellakvinnorollerna.Manberäknaratt700000finländarehararbetatochbottlängreellerkortaretideriSverigesedan�94�.Ochkapitalströmmarnaochföretagskunnandetibådariktningarnaharskapattvåstarkareekonomierochnutidastater.Jagtänkerdåpåhursammankopplingenökatiföretagandet



desenastefemtonåren.Ochnuärkurseniförhållandetilldollarnrimlig,bådeföreuronochförkronan,somrörsigienplanetbanatillden.

�90� och �9�7 var Ryssland mycket försvagat i sin statsledning, ochFinlandsstatsledningkundetastorasteg.�989ochårenframåtuppvisarettliknande förlopp. Då hette Finlands president Mauno Koivisto. Och det ärGorbatjovochsenareJeltsinsomäriMoskva.

PresidentKoivistohade�982blivitvald till statschef trotsatthanvarenpolitikerutanförkretsenkringKekkonen,ochhaninleddeenannaninrikes-politik.HanåterfördeFinlandtillettnormaltvästeuropeisktparlamentarisktsystem, både när det gällde presidentens maktutövning och regeringsbild-ningen.Mångafinländareuppfattadehonomantagligensommeraståndaktigiöstpolitiken.Menchansenatt frigöraFinlandurkrigsslutetsvillkorkom iochmedkommunistsystemets–jamanfårnästananvändauttrycket–självav-veckling�989–9�.

DetärenbeundransvärddiplomatiskpolitiksomledertillfulltmedlemskapförstiEFTA,däreftertillEES-avtaletmedEUochsedantillmedlemskapiEUochEMU.IngenkundedockföreställasighurdendramatiskautvecklingeniEuropaskulleända.DenfredligademokratiseringeniPolenochåterfören-ingenavTysklandochhelaradenavstatsfrigörelservarofantligtomtumlandeförosseuropéer.

FörsiktighetivarjesteginfördenvacklandeSovjetmakteniBaltikum.DetvarKoivistoslinje.NärRyssland–inteSovjet–den24augusti�99�underJeltsinfredligterkändeEstland,vardetFinlandsväglikaså.FinlandlösgjordesigurVSB-avtalet,ochmanenadesmedRysslandomennyavtalstextsominte lade några hinder för Finland att alliera sig politiskt eller militärt medtredje part. När detta avtal var undertecknat, ansökte Finland om fullt EU-medlemskap�992.Avtaletomdetgodkändes,sombekant, ienfolkomröst-ning�994,samtidigtsomSveriges,menmedstörreja-marginal.

AlltdettaskeddesamtidigtsomFinlanddrabbasavdenekonomiskakrisenibörjanpå�990-talet.Denvar internationell,menfördjupadesavbortfalletav Sovjethandeln.Arbetslösheten blev som mest nära 20 %. Men ur dennavåldsammadoppning,stegradesocksåförnyelsenidetfinländskanäringslivet.JagharfåttläramigattNokiaslutligtvaldeattsatsapåmobiltelefonisåsentsom�992.

Henrik Meinander skriver att ” det är…. ingen överdrift att påstå att detmestnationellaskeendetiFinlandspolitiskaochkulturellahistoriahadepas-seratsibörjanav2000–talet”.

Jag tycker att medlemskapet i EU och den nya statsförfattningen av år2000medsinkonsekventaparlamentarism,omstruktureringenavpartisyste-met,somväljarnaskött,verkar iriktningen,attFinlandnu–90åreftersinsjälvständighetsförklaring–ärettsamhälleidenframgångsrikasamhälleliga


38 Björn von Sydow

”normalitet”somkännetecknarEuropaochsärskiltdenordeuropeiskamindrestaterna, Norden, till vilka de tre baltiska länderna också rör sig, politiskt,ekonomisktochkulturellt.

Detärenenaståendeförvandlingidenfolkligafrihetensochjämställdhe-tens tecken. Det har varit oerhörda prövningar för Finlands folk och valdastatsledningar.NordensgrannstaterochsärskiltSverigeharallanledningattkännastorgemenskapochtacksamhet.Gemenskapenspringerurdetgemen-sammaarvet.

Finlands självständighet har vunnits efter tre linjer, enligt min mening.DenenaärtrekortastunderavfrigörelserfrånettRysslanditresvaghetspe-rioder.Detär�90�,ihägnetavdetförloraderysk-japanskakrigetochrevol-ternaiRyssland.Detär�9�7,mellandetvårevolutionerna�9�7,ihägnetavRysslandsnederlagiförstavärldskriget.Detärslutligen�989–�992,ihägnetavSovjetunionensfredligaupplösning.

Dettaärtredramatiskatidpunkter,därFinlandfåttfavörav–ellerutnyttjat–Rysslandstemporärasvaghet.Trekortaochvälutnyttjadedramatiskalägen;vanskligast�9�7medinbördeskriget�9�8.

Självständigheten och den demokratiska samhällsordningen har å andrasidan pressats av Rysslands styrkeperioder, av russifieringsperioden kring�900,avdetvåkrigen�939-44,ochdenomedelbaratidendärefter.

Detfinnsocksåenmångårigtredjelinje–”desmåstegenspolitik”förattmarkera självständighetenoch säkerheten.Dit räknar jag framför allt de cafyrtioårenframåtfrånca�860.DithörocksåPaasikivi-Kekkonenåren�946–�98�.Ochvarförinteseåren efterbeslutetomEU-medlemskapet�994påsammasätt–enperiodavefterföljderpådestorastegen�989-92,somvileverifortfarande.

Jagtyckerattjagkanlämnaettbidragtilldenhistorien–desmåstegensfinländskapolitik.

Jag har skrivit dagbok sedan jag blev riksdagsman �994. �997 blev jagförsvarsminister.MittförstabilateralabesökgjordejagenligttraditionentillFinland.JaghadevaritsexveckoriämbetetochmöterFinlandsförsvarsmi-nisterAnneliTaina;detärPaavoLipponensregering.

Förden�mars�997harjagskrivit:”�marsbesöketiFinland.AnneliTainafrågadeomNATO-fråganförvårdelochdeäroroligaattSverigeinågotlägeplötsligtkastarom.Erfarenheternaav�990liggeribotten,ochkanskeandraockså.Menöppendiskussionvillbådedeochviha!NATO-opinioneninomsamlingspartietfinnsganskamycketav,menregeringsmedlemmarnastårpåalliansfrihetenslinjeliksomsocdem.Jagsadeattväl traditionenvarit,attFinlandkommitmedevförslag tillmeravsamarbetepåfältet,menAnnelisadeatttidenvälnukundevaramogenförettMemorandumofUnderstanding,avtalmedtexinnebördkringmaterielfrågor,kanskeomsäkerhetsfrågoretc.JagsadeattjagskulletauppdetmedPersson



ochLenaHjelm-Wallén/.OchgehenneettbeskedpåGrönlandvidmånads-skiftet.DettavidareutveckladesocksåavkommendörHägglund.Delsmate-rielsidan,utbildningarochengemensambataljonförinternationellaändamål.JagsadeattjagejkundegeettalldelesgivetsvarpåhennesfrågaomvadenregeringBildtkundegöraiNATO-fråganmenattenomkastningavdemutancochossvorenogändåuteslutetattkunnagenomföra.Jagvisadepåderasochfp:snuvarandeNATO-synsomdenkomframvidutrikesdebattenochhurjaghanteratdeninförstartenav/denparlamentariska/Försvarsberedningen.Liksomattvistårföralliansfrihetenmenmedenmodernprägeliargumenten.Frånföredragningarochdiskussioneridelegationen,somvartydligaochbraframgickattderaskommande försvarsplanskallefterliknavårnya imångastyckenochattdemeratydligtgårframmedinteroperabiliteten.F�8-köpethadegjortenormauttagiderasförsvarsbudgetdessa&nu.Finmiddagochd:otalochAnneliochjaggickfintihop.HontyckervikanbörjaskrivaAnneliBjörn-artiklarliksomLenaochHalonengör!”

Ochsenareförden�april�997närviharnordisktförsvarsministermötepåGrönlandunderDanmarksvärdskapskriverjag:

”� april …..Beträffande Balticum enades vi om att gå vidare med enMilitärakademiemöjlighet efter det att balterna givit en gemensam signal isaken.….Jag toguppRysslandssamarbetetochallahadesammaerfarenhet(Finlandegentligenejförsökt).Vibestämdeossförattseomvikangöranågotgemensamthärevmedbalterna.EnighetomSödraAfrika-initiativochfortsattmiljösatsning…….Underenrastdenandrabehandladevidet,menviktigarevarattjagsadetilldenfinskadelegationen(huvuddelen)attviärbereddaochvilligaochgladaattkunnagåinförettMemorandumofUnderstanding.Jagfrågade om lite av innehållsmöjligheter och de sade: underrättelseanalyser,utbildning,materielochjagfrågadeomenevgemensaminternationellbatal-jonochdetsadedejatill.Vilåtervårachefstjänstemänjobbameddettanågraveckor.KanskeenartikelavAnneliochmigsadejagtillhennevidmiddagen.Dethelaverkarlovandeavallasakerossemellanvidmötet.”

När jag idag läser denna min dagbok, ser jag hur initiativet kom frånFinland,mensomjagbejakadeochficksvenskaregeringenmedpå.Intesådåligt!Viharalltsedandessutvecklatvårtförsvarsrelateradesamarbete.Jagtrorattdetvarfrån�999vificktillstånddeförsta,motsvarandestegenmedNorge–somnågotavenmotmanifestationtillsammanbrottetifusionenmel-lansvenskaTeliaochdessnorskamotsvarighet.VilketisinturgavchansenförfusionenTelia–Sonera!

Idag är det försvarsrelaterade samarbetet en etablerad linje våra länderemellan, framför allt inom ramen förEuropeiskaUnionen som sedan�998utvecklat en försvarspolitisk dimension inom ramen för den gemensammautrikes-ochsäkerhetspolitiken.


40 Björn von Sydow


Söderlinds fullføring av Griegs ufullendte opera Olav Tryggvason 4�

OWAINEDWARDS

SÖDERLINDSFULLFØRINGAVGRIEGS

UFULLENDTEOPERAOLAVTRYGGVASONArtikkelen om operaen Olav Tryggvason tar opp trådene der professor Finn BenestadslappdemihansberetningiNordiskTidskrift�/�99�, oggjelderdet sommåbetraktes somEdvard Griegs mest ambisiøse prosjekt. Etteren krangel mellom to av Norges ledendekunstneriskepersonligheterhavarerteprosjek-teti�873.Detforbleufullført,ogtattoppigjenførstmotsluttenav�990-tallet–daselvfølge-lig med ny forfatter og komponist. ProfessorOwain Edwards ved Norges MusikkhøgskolebeskriverforholdetmellomGriegogBjørnson,såvelsomRagnarSöderlindsoperasomhaddeuroppførelseiår2000.

MyeharblittsagtogskrevetomEdvardHagerupGrieg(�843-�907)ifor-bindelsemedjubileeti2007,ognyebetraktningerviluunngåeliggjentamyeav det som allerede har blitt brakt frem i lyset. Mange har forsøkt å gjøreoppstatusomhansbetydningsomkomponist.Hansanseelseharvariertmyei de hundre årene siden han døde, fra å bli genierklært av noen, slik somoverlege Klaus Hanssen gjorde i sin minnetale ved sørgehøytideligheten iKunstindustrimuseetiBergen,9.september�907,tilåbliavskrevetsomperi-feravandre.DenengelskemusikkforskerenGeraldAbrahambeskrevi�946Grieg som mindre betydelig, dog særegen. Hans komposisjoner har likevelfunnetenplasshosdetstoremusikkelskendepublikum.TiltrossforatGrieglenge ble ansett for å være en provinsiell komponist som hadde størst hellmedsinekomposisjoneridesmåformene,harbedrekjennskaptilhansstørreverkeridesistetrettiåreneførttilenerkjennelseavathanvarfulltistandtilåskrivevellykkedelengresatserogså.

MenGriegsmest ambisiøse prosjekt strandet, ogdet er emnet for denneartikkelen.Dethelevarentristaffære.Griegskullekomponereennasjonal-operaomennorskkonge.AnsvaretforatdetforbleufullendtlåbaredelvishosGrieg,menoperaenomOlavTryggvason–somkunnehablittenmilepælinorskoperahistorie–bleikkeferdig.GriegsoperakunnehahjulpettilmedåstakeutenkursinorskkulturhistorieslikatoperakunnefåttsinselvfølgeligeplassiNorgeshovedstadalleredepå�800-talletilikhetmeddetdenhaddeiStockholmogKøbenhavn.MenDennorskeoperaenbleførstetablerti�9�9,ogdailiteegnedelokaler.Nå,endelig,stårOslosoperahusklartilåpningi


42 Owain Edwards

2008.ProsjektetmednasjonaloperaenOlav Tryggvasonblelikevelferdigførdet nye operahuset. Det ble fullført av andre norske kunstnere �27 år etterGriegskrevsindelavmusikken.Deteridennesammenhengavinteresseåoverveiehvordanutfalletble.

Historienerfascinerende,ogdeterverdtåleggemerketilhvordanGriegskarrieresåutdaoperaprosjektetdukketopp.Hanvarblantdeheldigekunst-nernesomfikkoppleveanerkjennelsehjemmeogutemenshanlevde.EnavSverigesbetydeligstekomponister,WilhelmPeterson-Berger,visteinnsiktograushetisinanmeldelseavenkonsertGriegholdtiStockholmi�896dahanskrev”atthanskonstmerauttryckerögonblicksstämningarhoshanstidochhansnationändjupa,allmänmänskligaochförseklerallmängiltigaidealasträ-vanden.Formenspregnansochpersonligahållninghagivitdessa’ögonblicks-stämningar’estetiskvärldsborgarrätt,....”Detteersjenerøseord,mentjuetreårtidligerevarikkeGriegensåhøytskattetkomponist.Hanmåtteanstrengesegforåfåendenetilåmøtes,oghansgjennombruddsomkomponistlåenstundfremi tidendaoperaprosjektetOlav Tryggvasonoppstoi�873.Foråsehvorlangthanvarkommetisinkarrierepådettidspunktet,kanvihuskeatKlaverkonsert i A moll op. 16,komponertiDanmarksommeren�868,alleredehaddehøstetmangelovord.Detoførstesonaterforfiolinogklaveropp.8og�3,hansKlaversonate, op. 7 ogdet førstehefteavhansLyriske stykker for klaver, op. 12,varblittpublisert.HansStrykekvartett i G moll, op. 27 låfemårfremitiden,oglengerfremlådeandreklaverkomposisjonenesomgjordehamverdenskjent,deandrenisamlingermed Lyriske stykker opp.38,43,47,�4,�7,62,6�,68,7�,Ballade i G moll, op. 24,ogHolbergsuiten, op. 40,itilleggtil instrumentaleogvokaleverkersomerhyppigfremført idag,sliksomPeer Gynt suitene opp. 46og55,romansesamlingenHaugtussa, op. 67 oghansFire salmer, op. 74.

I�873vardentrettiårgamleGriegiferdmedåetableresegsomkompo-nist,pianistogdirigentihovedstaden.HanvargiftmedsinkusineNina.Tilderesstoresorghaddedemistetsittenestebarni�869.Griegstrevdemedåfinnetidtilåskrive.Komponeringmåttekommesistirekkenetterathanvarferdig med dagens undervisning eller dirigeringsoppdrag. Han hadde værtmedpååstifteMusikkforeningeni�87�,oghansinnsatssomdirigentfordetsometterhvertskulleblietprofesjoneltsymfoniorkester,bleanerkjentmedenæresbevisningavstatendaOscarIIblekroneti�873.GriegvardablantdemsombleutnevnttilriddereavSt.Olav.BergenserenGriegpåstoathanhatetåboiKristianiadithankomi�868.Iettertidmildnethansineutsagnomdennetiden,menøkonomiskebekymringer lååpenbart tungtpåham.Disseskulleimidlertidsnartblilettere,takketværestøttefraBjørnstjerneBjørnson.

Griegs sommerferie i �873 ble planlagt ut fra ønsket om å tjene penger.Grieg la opp en konsertturne på veien hjem til sine foreldre i Bergen.


Söderlinds fullføring av Griegs ufullendte opera Olav Tryggvason 43

Hensikten var å gjøre ham kjent for et større publikum samtidig som hanhåpet å tjene på den. Etter konserter i Drammen,Arendal, Kristiansand ogStavanger,komhantilBergenderhanogsåholdttokonserter.Handeltokienkonsertderseneredennesommerendahanspiltemedengammelbekjent��.august,nemligfiolinistenOleBull.Dettevardenenestegangendissetoforkjempere for norsk musikk holdt konsert sammen. Hensikten med kon-sertenvaråspillepåpatriotiskefølelserforåsamleinnpengertilåreiseetminnesmerke ved universitetet i Wisconsin til Leiv Eriksson, nordmannensomhaddeoppdagetAmerika.DensomholdtappellenvaringenringereennBjørnstjerneBjørnson.

Grieg ble i økende grad opptatt av patriotiske tanker på denne tiden, ogBjørnsonvarendasterkereengasjertiaktivitetenesomkulminerteiatNorgeogSverigeskiltelagi�90�.Hansradikalesynspunkteromdemokrati,nasjo-nalisme og likhet mellom kjønnene kom til syne i diktene og skuespillenehans.BjørnsonvarelleveåreldreennGriegoghaddeenhøyprofil inorskkulturliv.HansomskulleblitildeltNobelprisenilitteraturi�903,varkommetlangtisinkarrierei�873oghaddebetydeliginnflytelseiNorge.HanhaddekjentGriegsiden�866ogsamarbeidetmedhamvedflereanledninger.GrieghaddetonesattBjørnsontekstersomLandkjenning, Bergliot og Foran Sydens kloster,ogpublikumhaddetrykketdemvarmttilsittbryst.Il872haddeGriegskrevetscenemusikktilBjørnsonsskuespillSigurd Jorsalfar.Detteinkludererdenhøytidelige”Hyldningsmarsj”somrasktbleenstorfavoritt.InspirertavdennemedgangenønsketBjørnsonågåigangmedetskuespilloverettemafrasagalitteraturen.Griegvarpåsinsidebaregladformulighetentilåsamar-beidemeddenlandskjentedikteren.

Bjørnsons Landkjenning åpner med en beskrivelse av Olav Tryggvasonsferd over sjøen mot sitt rike: ”Og det var Olav Trygvason,/stævned over Nord-sjø fram/ op mod sit unge kongerige,/ som ikke vænted ham.”Bjørnsontok fatt i dette sagamotivetog skrev raskt tre scener avetdramaomenavde tre norske misjonærkongene, Kong Olav Tryggvason, som var konge iNorgefra99�til�000.HansendtetekstenetilGriegijuli�873ogoppfordretGriegtilåkomponeremusikktildettedramaet.Detkunnedetblipengeravtilhøsten!BekymretforGriegstrangeøkonomiskekårordnethandetslikatkomponistenfikketstipendiumpå300spesiedalerslikathanogkonakunnereisetilItaliasammenmedBjørnsonforatdekunneskriveverketsammen.GriegkunneimidlertidikketrekkesegfraforpliktelseriKristianiasålett,ogble hjemme. Men han komponerte musikken til teksten han hadde fått, ogbaommer.Året etter søkteGriegoghanskomponistvenn JohanSvendsendetnorskeStortingomenårligstatsbevilgningslikatdebeggekunne”set-tesistandtilåhelligesegsinvirksomhetsomkomponister.”MedBjørnsonsanbefaling fikkdebeggekomponistgasjer, ogkunnenåbruke all sin tid til


44 Owain Edwards

å komponere. Men Grieg fikk ikke flere scener fra Bjørnson, tross iherdigtrygling.Dikterenhaddevalgtågjøreandretingennåskriveomemnerfrahistorien.Hanvaropptattavdetmodernesamfunn,ogflereskuespillfulgteraskt:En fallit (�87�),Redaktøren(�87�),Kongen(�877), Leonarda(�879),En hanske (�883), Over ævne � (�883) og Geografi og Kærlighed (�88�).TekstertilGriegbledetaldrinoeav,ogetmegetubehageliguvennskapvok-steoppmellomkunstnernefordiGriegoppfattetdettesomsvikfraBjørnsonsside.BjørnsonmenteatGriegvarutakknemligforhjelpenhanhaddegittham,ogføltesegpåsinsidesveketavham.

ÅrsakentildettevaratBjørnsonfikkhøreatGrieghaddebegyntåsamar-beidemedhansrivalHenrikIbsenomdethantroddevarenoperaomPeerGynt.Nådreidedet segomet skuespillog ikkeenopera,mendetvar illenokatGriegskullekollaboreremedIbsen.ArbeidetblemeromfattendeennGrieg hadde forestilt seg. Den livlige og sjarmerende musikken fra Griegsscenemusikk til Peer Gynt har vunnet en fast plass på konsertprogrammerverdenover. Iettertiderdetslik ingengrunn tilåsørgeoverkomponistenssamarbeide med Ibsen, men det innebar en slutt på prosjektet om OlavTryggvason. Uvennskapet mellom Grieg og Bjørnson varte i seksten år førGrieg til slutt tilegnet Scener fra “Olav Trygvason,” op. 50 til dikteren. I�888reviderteGriegmusikkenogtilretteladenfororkester.Denblefremførti Musikkforeningen �889 til enorm begeistring, og samme året utga PetersforlagiLeipzigetvokalpartituravverket.I�890publisertePetersorkester-partituretogså:beggebletilegnetBjørnson.Forlagetutgaogsåtoavsatsenearrangert forklaver.Griegs innsatshadde ikkevært forgjeves,ogmusikkenblegradviskjentforpublikum.

GriegsScener fra “Olav Trygvason,” op. 50 beståravsyvsatserfratresce-neribegynnelsenavoperaen.Musikkenharenganskestatiskkarakter.Denkanminneomantikkensgreske tragedier, særligpågrunnav inntrykket enfåravkvinneskikkelsenVolvensomspårtragediensomskalkomme.EnkanspørresegomGriegsforestillingeromhvaoppgavenfraBjørnsongikkutpåvarstørreenndenfaktiskvar. Iutgangspunktetvardetsnakkomscenemu-sikktiletskuespill.Underveisserdetimidlertiduttilåhablitttenktpåsomenopera.Dettebleenmyestørreogheltannenutfordringforkomponisten.GriegunderstrekerselvforskjellenietbrevtilBjørnsoni�874:”Åskriveenoperatarnemligtigangersålangtidsomåskriveetdrama.”Detvaraldrinoetvilomatdetskulleblienoperadaprosjektetblevekkettilliveigjenetterenpausepåhundreogtjuveår.DetvarnemligenoperaomOlavTryggvasonTrondheimbestiltefrakomponistenRagnarSöderlindtilbyjubileeti�997.

Komponisten og hans librettist gikk i gang med arbeidet, men så oppstodetenmusikalskkollisjonavuventetkarakter.Tilå feirebyenTrondheimstusenårsjubileumvardetlokalpatriotersomresonerteatingentingkunnevære


Söderlinds fullføring av Griegs ufullendte opera Olav Tryggvason 4�

merpassendeennå fremføreoperaen Fredkulla av trondheimskomponistenMartinAndreasUdbye(�820-89).DenneoperaenhaddeogsåuhellmedsegiogmedatlikeførdenskullefremførespåChristianiaTheateri�877brantteaterettilgrunnen.Byjubileeti�997forekomåværedetriktigetidspunktetåblåsestøvetavpartituretogbringedetuttilfolket.Menåsetteopptonyeoperaproduksjoner iTrondheim i�997kom ikkepå tale.Udbyesoperablevalgt,ogbestillingenavOlav TryggvasonbleovertattavDennorskeOperaiOslo.Likevel fanturoppførelsen ikkested iOslo. IogmedatBergenblevalgt til europeiskkulturhovedstad i året 2000, ble det bestemt at dette varriktiganledningtilåfremføreSöderlindsOlav Tryggvason.Detskjedde26.september. Oppsetningen med Vest-Norges Opera og kor og med BergenFilharmoniskeOrkesterhaddemeddesammesolistenesomsangiDennorskeOperasproduksjoniOslo tomånedersenere.OppsetningeniOslobleogsåvistiNRK.

Denne føniks med navnet Olav Tryggvason ble løftet fra nasjonalro-mantikkensaskeavdensvenskættedenorskekomposisjonsprofessorRagnarSöderlind(f.�94�).Denbletilenhelaftensoperaitoakter,komponistensop. 69medenspilletidpåtretimer.Bjørnsonsteksterbleintegrertidennye,størresammenhengen.Valgetavtekstforfattervarkanskjeeneståendeiogmedatdetfaltpåenoperasangerogregissør–KnutJørgenMoe.Söderlindhaddesamar-beidetmedhamtidligereikomposisjonavverketRose og Ravn,ogoppfattetsamarbeidetdersomvellykket.DerforbleMoeengasjertsomlibrettist.MoesangdessutenhovedrollensomOlavTryggvasonienforestilling.Isittdrama-tiskekonseptforoperaenflettetSöderlindsatsenesomGrieghaddetonesattinnimellomnyedelersomhankomponerte,istedetforåbevaredemienegenbolkibegynnelsen.DisseGriegsatsenehørerallemedi�.akt.Söderlindtokogsåmedsominnledningtil2.aktmelodienfraRikardNordraaksBrede seil over Nordsjø går somtemamedvariasjoner.Hanskapteflerestederioperaenassosiasjonervedårefereretilslikenorskenasjonalromantiskemonumenter,ogåpningenavLandkjenning –GriegsumåteligpopulæremannskorsangtiltekstavBjørnsonkanhøresitilknytningtilskikkelsenOlavTryggvason.

Komponistentokbevisstevalgmedhensyntilhvordanhankunneoppnåenakseptabelgradavstilistisk integrasjonmellomsinegenmusikkogGriegs.DetførstevarathanikkevilleimitereGriegsstil;detvaruaktueltågjennom-føreoperaprosjektetvedåskriveientyskromantiskellernasjonalromantiskstil.Söderlindsegenmusikkertonal,menbetrakteligmerdissonerendeenndet somervanlig i romantiskmusikk.Til tross fordetteoppfattesdensommer tilgjengelig enn mye annet samtidsmusikk, fordi han fremfor alt er enmelodisk komponist. Hans vokale linjer følger i stor grad språkets rytmeoginfleksjonerogdisseharsineegnetonalelogikk.Avdengrunnharhansmelodiføringnoenkarakteristisketrekktilfellesmedmusikkentildenstore


46 Owain Edwards

russiskeoperakomponistMussorgskijpå�800-tallet,utensammenligningforøvrig.IogmedatdetrelativtsettvarsåliteavGriegsmusikksomhankunnebenytte seg av i en lang ”rise-and-fall-of-Olav Tryggvason”-historie, måtteSöderlindsnudenmestnærliggendestilistiskeløsningpåhodet.IstedetforåladenbehageligeromantiskemusikkentilGriegfremstilleenvarmkristentroimotsetningtilkrasseretonersomvillerepresenterehedendommen,bledetslikatGriegsromantiskeharmonierforbindesmeddengamlegudsdyrkelsenogSöderlindsnyeretonermedkristendommen.Mestdissonerendeblirdetinoenhøydepunkter,sliksomnårOlavTryggvasongårmedpååblotei�.akt,ogkoretbyggeropptiletbrøl,”Kongenvilblote!”overengjentagendebasso ostinato.Deteretdramasombriljerermedfargerikorkestreringsomlokkertilskuerentilålyttevideremedgledeogforundring.

Söderlinderenkontroversiellkomponist,ogsta,fordihanikkehargåttovertilatonalistenesleir,skjøntdeterkanskjeikkesåavgjørendenåsomitidligereår.Publikumssmakhengergjernemangeåretterkomponistersnyvinninger,mendetharutvilsomtkommetflerestrømningerinnimusikkverdensidendeharde�960-og70-årenedakunstmusikksomikkevaratonalbleavskrevetsomuseriøsogikkeipaktmedtiden.Underinnflytelsefradenkommersielleplateindustrienhardetgenereltblittstørreåpenhet forå lytte tilmusikkfraandreverdensdelerogkulturer.Etterkrysningeravallemuligemusikkulturerogstilarterserdetutsompublikumsholdningoverforkomponistersomvelgeråskrivetonalmusikkerlangtvennligere,ogforståelsenernåatdesomharentonalstil ikkeautomatiskmåbetraktessombakstreverskeogfantasiløse.RagnarSöderlindkommentertemedretteiprogramheftetforoperaenatdethaddeværtumuligåskrivedenførtiårtidligere.


Lugnt i Norden efter Porkala-parentesen 47

TOMSÖDERMAN

LUGNTINORDENEFTERPORKALA-PARENTESEN

Det fannsett inbyggt skräckscenariogällandedenryskamilitärbasenPorkalaiFinland(�944-�9�6). Ryssarna förväntades utöva påtryck-ningar mot regeringen i Helsingfors, som låginom det ryska artilleriets räckvidd. Sovjetbedömdesocksåatt hakapacitet iPorkala attslå tillmotmål i de andranordiska länderna.Sovjetregeringen misstänkte å sin sida attPorkala-basenkundedrapåsigenattackfrånvästlägretiKorea-krigetsspår.

AmbassadörTomSödermangerhärenöver-siktavPorkalafråganbaseradpåstudier i fin-skaochsvenskaarkiv.

Då man idag diskuterar olika säkerhetspolitiska lösningar och framtidsper-spektividenordiskaländernaskerdetmotenbakgrundsomharvarittämli-genodramatiskihelaområdetunderdesenastefemtioåren.Detharfunnitsenskilda intermezzon och spänningsmoment som den finsk-ryska notkrisen�96�ochjaktenpåryskaubåtarisvenskafarvattenmeningalångvarigakrisersomskullehajagatuppstämningarnaivåraländer.StormakternaharistortsettförhållitsigavvaktandetillvarandraifrågaomstrategiskamåliNorden.Dennordiskabalansenharfungeratväl.DetharvaritlugntiNordeneftervadmaniFinlandkallarför”Porkala-parentesen”.

DåhettadedettillidetnordiskamönstretefterattSovjetunionenhadeetableratenmilitärbasvidFinlandssydkust.Mångaflerbaserskulleföljaommantroddeandranordiskaländersmediasomtidvisvarotroligtalarmistiskaviddentiden.

Idag mer än �0 år efteråt finns det anledning att ställa frågor vad somegentligen hände politiskt och militärstrategiskt kring Porkala-basens exis-tens,somblevkortareänvadmankundeföreställasighösten�944.Detfinnsnya forskarrönocharkivfyndattbeakta.Förberedde sigden sovjetiska led-ningenförettkärnvapenanfallmotdenmilitäraenklaveniPorkalaiFinlandpå�9�0-talet?FannsdäravskjutningsramperförmissilersomkundenåmåliVästeuropa?VardetigenomsorgenomLeningrad/St.PetersburgssäkerhetsomslutligenavgjordeattryssarnadrogsigtillbakafrånPorkala?

DåfredenslötsmellanFinlandochSovjetunionenden�9september�944genomdrevstormaktenettavtalomattformelltfåarrenderaPorkala-områdetvästeromHelsingforssommilitärbasi�0år.Detvaritidenetttungtbeslutsom ingav stora farhågor för framtiden i Finland. Ur strategisk synvinkel

Karta över Porkalaområdet (inom markerad linje).


48 Tom Söderman

utgjordemilitärbasenettdirekthotmotHelsingfors,somlåginomdetryskaartellerietsräckviddfrånPorkala.SovjetunionenbehärskadenubådasidoravFinskavikenpådetsmalastestället–43km–frånPorkalauddtillNargöidetockuperadeEstland.DetgavocksåstormaktenenframskjutenmilitärpositionmotdetövrigaNorden.

Detvarettoroandeperspektivsomsträcktesigetthalvsekelframåtitiden,tillhösten�994.IntetroddenågonattSovjetunionenskulleavståfrånbasentidigareänavtaletförutsatte.

Hurreellvarhotbildenifrågaomdenordiskaländerna?MycketavvadsomhändepåPorkala-basenvardoltförallmänheten.Denfinskamilitäraunder-rättelsetjänstenframstårsenaresomtämligenvälinformerad,mendenhölltättförattintespridaoroisamhället.Meddetargumentetavvisadeocksådåva-randestatsministernJ.K.Paasikiviett förslagavförreöverbefälhavarenochpresidentenC.G.MannerheimattflyttahuvudstadenfrånHelsingforstillÅbo.MannerheimvilleåandrasidanattregeringenvidförhandlingarnaiMoskvaskulle erbjuda Åland i utbyte mot Porkala. Utrikesminister Carl Enckellåtlyddeintepresidentenochvägradeföraförslagetvidare.FrånFinlandssidaförsökte man föreslå Hangö där ryssarna hade tilltvingat sig en militärbaseftervinterkriget�940.Detavvisadesavdenryskasidan.KanskeminnetavreträttenfrånHangöidecember�94�alltjämtvarensmärtpunkt.DetansesklarlagtattStalinstöddesigpågamlastrategiskaplanerfråntsartidendåhankrävdePorkalasomkrigsbyte.

Enligt det ursprungliga avtalet skulle Porkala utrymmas inom tio dagar.Detvar tungaochödesmättadedagar för lokalbefolkningenpådrygt7000personer.EvakueringschefvarenmajorErikvonFrenckell, somvarkänd imånga sammanhang som både handlingskraftig och impulsiv. Han var densista som lämnade området. I ett telegram till utrikesminister Enckell badhanominstruktioneromhuröverlämnandetskulleäga rumden29.9�944.Densovjetiskasidanhadeintebestämtsig.Detkomingainstruktioner.InnanmajorvonFrenckellåkteövertillEsbobroläthanresolutstängaavelektri-citetentillPorkala!

DetvarenpåminnelseomattPorkala inteskulleblidenparadmarschavmilitär styrka som Stalin tänkte sig. Den allierade kontrollkommissionen iHelsingforskrävdevisserligenföljandedagåterkopplingavelektriciteten,vil-ketskeddeförstdärpåföljandedagden�oktoberkl.�4förattvaraexakt.Dettogsintidinnandensovjetiskasidaninleddeförhandlingaromelprisetmendekomigångimittenavnovember.Militärbasenskommendör,�starangenskaptenNeonVasiljevitsAntonov, sammanträffademed ingenjörHenrikssonfrånKyrkslättelektriskaAb,somtillfrågadomprisetsvaradeattbolagetkom-merattdebiterasammaprissomföreevakueringeneller�08penniperkilo-wattimme.Betalningenförströmförbrukningeninflötförstagångenifebruari


Lugnt i Norden efter Porkala-parentesen 49

�94�. Därefter har dröjsmål med betalningen inte förekommit, meddeladesfrånbolagetssidatilldefinskamyndigheterna.

Kommendören Antonov anses ha skött sitt uppdrag väl att bygga uppbasenbådegällandebehövligabyggnaderochbörjantillinfrastrukturen.Hanutnämndesföljandeårtillkonteramiral.

Pådensovjetiskasidaninsågmansnartattdetintevarsärdeleslättattbörjabyggauppbasen.Denförstavintern�944-4�varmatförsörjningenkatastrofal.MankundebarainterekvireramatfrånFinlandsommanlättgjordeförRödaarméniöstblocksländerna.Numåstemanbetalaförleveranserna.IFinlandvardetbristpåmatsomdessutomvarransoneradfördenegnabefolkningen.Tillslutgickdefinländskamyndigheternaefterkärvaförhandlingarmedpåattsälja6000litermjölk,�3�0kgemmenthal-ost,�00mjölkkor,200slakt-boskap,�60tonkött,400tonpotatis,40tonlök,�,�tonkål.AffärernagjordesuppsombyteshandelvarvidFinlandfickpetroleum,mineralerochsalt.

Småningomfickryssarnabättreordningpåsinmatförsörjninggenomattinfö-rakolhosjordbrukidebördigaområdeniPorkala.Sommestfannsdet30000ryskatrupperpåbasen,�0000civilatjänstemänochofficerarnasfamiljer.

Den inre farledengenomPorkalakontrolleradesavbasendärmankundeobserveralastfartygsomfördematochimportgodstillLeningrad,därsvältenoch hungern under andra världskriget hade decimerat befolkningen underfruktansvärdaförhållanden.LeningradhadeförturframomPorkala.

Porkala-basen uppfattades länge som ett latent hot mot Finland. MenFinlands befolkning behöll sitt lugn trots att basen kallades för ”en pistolriktadmotFinlandshuvud”.Den förflyttadebefolkningenbosatte sig i storutsträckning i omgivande kommuner. När det blev möjligt �947 för finlän-darnaattåkatåggenomPorkala–medneddragnaluckorframförtågfönstren–gjordemandetutansynbarligrädsla.Ryssarnahadejuhelatidenfrigenom-fartfrånöstgränsenlängslandsvägochjärnvägsomintekundekontrolleras.

AttFinlandklaradesiggenomdennagastkramningkantyckasvaraettundermenefterkrigetvarsituationensåpassspeciellattdetkanenklast förklarasmedattfredändåråddeilandet.Ungasoldatermåsteintelängredöförfoster-landetlångtbortavidfronten.DegångerSovjetunionenutövadepåtryckningarmotFinlandsomifrågaomkrigsansvarighetsrättegångenvardet regeringenssakattståemot.Deegnakommunisternasuppträdandeåren�94�-�948varförmångafinländaremerahotfulltänPorkala-basensexistens.

Slutligenvisstemanintedåvadsomhändeinnepåmilitärbasen.OmmanhadehörtvaddenandrakommendörenKonstantinSuhiasviliuttaladesigomsinuppgift,hademankanskedragitöronenåtsig.Hanframhöllattdetvarhansuppdrag”slå tillmotFinlandspatriotiska, fascistiskaochkrigiskaele-mentförattingripaikonflikteröveralltiFinlandochdeskandinaviskalän-derna”.Hurochnärdetskulleskeframgickinte.Fråganäromdetvarannat


�0 Tom Söderman

änlämpligretorikiStalin-tidensanda?NärStalinavled�9�3dröjdedet inte länge innanmanklartkunde seen

tudelningmellandenpolitiskaochmilitäramakteniSovjetunionen.Detmili-täraetablissemangetfortsatteattbyggautkrigsapparaten.Porkalavarmilitärtstarkareännågonsin.DennyapolitiskaledningeniKremlmedChrusjtjovispetsenvillhabättre internationellarelationer. Imaj�9��skrevmanpåettfredsavtalsomhävdeockupationenavÖsterrike.Någramånaderblevdetennästan euforiskGenève-andadå stormakternamöttes.Sovjetunionenhade iFNlagtframettförslagattbaserpåutländskmarkskulleavskaffas,manvillefåbortdeamerikanskabasernafrånTurkiet.Slutligenkommanframtillattman inte kundebehålla Porkala omman menade allvarmedFN-initiativet.Chrusjtjovhar isinamemoarerbeskrivithurdetgicktillnärmanbeslötattavstå från Porkala. En dag frågade han försvarsministern, marskalk Zukov,ommanintebordedratillbakatruppernafrånFinland.Zukovsadesigvaraavsammaåsikt.Dekostarbarapengarochvar till ingennyttaurstrategisksynpunkt.Detärenvälenkelbeskrivningavbeslutsprocessen,meninnehållerenkärnaavsanning.Inågotskedemåstedenpolitiskaledarenochmilitärled-ningenvaraöverens.

Vapenutvecklingenhade länge ingettdesovjetiska ledarnaoro.USAhadesprängt två atombomber i världskrigets slutskede mot Japan. Sovjetunionensprängdesinförstaenklakärnladdning�949,såamerikanerna lågklart före.Koreakrigetpå�9�0-taletkundehaeskaleratpåettokontrollerbartsättnärmareSovjetunionensgränser.DåhadeUSAettövertag.Denömsesidigavedergäll-ningensdoktringälldeännuinte.Sovjetvarförsvagt.Porkala-basenfick�9�4enligttvåfinskaforskare,JariLeskinenochPekkaSilvast,envarningattför-beredasigförenkärnvapenattack!Detradioaktivanedfalletkundejudåtänkasdrabba,intebaraoss,utanocksåiriktningmotLeningrad.Dåvardetvälbästattintehaettlockandemålnäradenryskagränsenochstorstaden.Detskulleocksåhamotiveratettbortdragandeavbasen.Fannsdetmöjligenavskjutnings-ramper för raketer i Porkala riktade västerut? Det är numera känt att ocksåryssarnakomövertyskaV�-typraketerikrigetsslutskedefrånPeenemünde.SovjetunionenbörjadeutvecklaentypavmissilkalladSa-�redan�9��.Harmanmissilerbehöverdeocksåplacerasnågonstans.Närryssarnadrogsigtill-bakafrånPorkalautfördemanengrundligdemoleringavmilitärainstallationerhösten och vintern �9��.Varje dag kunde man höra explosioner av spräng-ningarpåområdet.IntressantärenkommentarsomföreöverlåtelsenfälldesavensovjetiskrepresentanttilldåvarandestatsministernUrhoKekkonen:”omnitrorErfinnanågraspåravrobotanläggningardärsåmisstarniEr”!

Chrusjtjovfickingentingiutbyteavvästvärldenförsittförslagattdratill-bakamilitärbaserfrånutlandetmenFinlandåterficksinfullasuveränitetöverhelalandetden26januari�9�6.


Rundt om Thule ��

STEENA.COLD

RUNDTOMTHULE

Hvorved vi møder en litterær dame fraManhattan,derikkebrødsigomvintergækker,–enkoldkrigsflyve-plads,somufrivilligtkomind i varmen, – en litterær ekspedition, somkørteskævtogendteienkøbmands-butik,–engammel græker fra Marseille, som hørte for-kertogøjensynligmisforstoddethele,–ogenfrompræst,somfiksinvognovermaletsøndagmorgenogikkeblevGoethessvigerfader.

I anledning af “Det internationale polarår”skrivercand.jur.SteenA.ColdomdetydersteogindersteNord.

Indledning A Vi ifører os syv-milestøvler og springer fra isflage til isflage, – hver flagebærersintidogsittema.Jegvilgivehverafdissebetydningersinegen farve.IselvvortnyesteogstørsteopslagsværkserviThule,–tromodtraditionen,–beskrevetsom “antikkens betegnelse for en lykkelig ø ved verdens nordlig-ste ende “. Ofte knyttes den ligefrem sammen med “det sunkne Atlantis”. Egentligvéd jeg ikke, hvor al den “lykke” i begrebetkommer fra. Jeg trorsimpelthenikke,deterrigtigt.Derimodtrorjeg,atdervedvarendeharværettaleomnogetmeget fascinerende. Menderer jomeget andet end“lykke”,somerfascinerende.Vivilhurtigtkommetildét.

Imangeårvidstemanikke,omThulefandtes.Nuvédvi,atdetgørdet.Mendet,derfindes,erkunenlilledelafThule.Forudoveratvære et sted(faktisktosteder)påkorteterdetogså et begreb,somharhafthjemmemangesteder,ogsågarkanfindespågamlekort.Menbegrebetsdefinitoriskekende-tegnvar,atdetnetop ikke kunne findes.

Jegharboetogrejsti Grønland,ogdalåThuleuendeliglangtvæk.Mendajegboedepå Færøerne,boedejegpåvejmed“Thule”.Jegnævnerdetkun,fordijegherfikpræciseretdefinitionenaf“Thule”heltklart.Jegboedevedsiden af “Thule-bar”, som var det ene færøske bryggeris depot i det gamleTórshavn,hvorderibaglokaletforegiketsteinbecksklebenafunævneligart.Herikonkurrerededetmeddetandetbryggerisdepot,hvisbaglokalebardetnæstenendnumereforuroligendenavn“Zanzi-bar”.Fællesfordemvar:Allekendtetildem.–Ingenvidsteomdem.–Allevidste,atdevarder.–Nogleanede,hvordevar.–Ingenhavdenogensindeværetder.–De,dersomvoreriddereigamledagehavdeværetfornærElverhøj,varmærkeligeifleredagebagefter.Ogligepræcishervedbeskriverdeudtømmendebegrebet: “Thule”.

Middelalderligt kort over det mytolo-giske land højst mod Nord, ”Ultima Thule”.


�2 Steen A. Cold

Indledning BFor �� år siden åbnede “Kulturby ´96” en finsk kunst-udstilling oppe iRundetårns lokaler i København. Den hed “Gæster i Arktis” med under-titlen: “Ultima Thule og Det Moderne”. Finland havde efter Murens fald i�989været lynhurtigtudemeden3-ledetplan forensåkaldt“circumpolærkunstundersøgelse”, som nu pludselig var blevet mulig. Allerede i �990kom Uleåborgs udstilling “Permafrost”, i �992 Tammerfors´ udstillingmed en række internationale gallerier: “At forstå jorden”, og så nu i �996:Kunstmuseet i Björneborg, Det finske kulturministerium og Toronto ArtFestivalsstoreThule-satsning.Dehavdesendtetantalanerkendteeuropæiskeogamerikanskebilled-kunstnerepåturtilArktis:noglehavdevalgtCanada,enhavdevalgtGrønland,deflestevillesehvordandersåudidetnyåbnedearktiskeRusland.Resultatetblevenbilled-oginstallations-udstilling,somtogpippetfradefleste:jegglemmerikkealtankassenfyldtmedfosfor,–billeder-neafskole-børneneiMonchegorsk,derpårækkestodogindåndedeiltetluft�min.idøgnet,ellerkonensomgik�0kmindiskovenudenforMurmansk,fordihunhåbedebærrenevarreneredér.

Den offentlige mening gik løs på den amerikanske base i Grønland somganskevist ikkevarnævntpåudstillingen.Pået tidspunktstilledeenafdedeltagendefranskekunstneredetsnurrigespørgsmål:“WheredoesfunfitinwithThule”?

Sort samvittighed Mendetskalmedgives,atimidtenaf�990´erne,hvorvinutagerudgangs-punkt,vardetikkemærkeligt,atassociations-pilenhurtigtpegedeovermod“ThuleAirbase”.Detvarden,allekendtetil,ogvidstehvorvar.På77gradernordligbreddeoppeiNordvestgrønlandhavdeamerikanerneanlagtdenunderKoreakrigen.Den skulleudgøredennordligstebase iden“early-warning”-kæde,somindkredsedeSovjetunioneni“denkoldekrigs”tid.DenmåtteliggesånærSovjetsnordflankesommuligt,ogdermåttevære isfrit i fleresom-mermåneder,samtdybtvandheltindtilkanten,såforsyningerkunnebringesfremmedskib.Detkunnefaktiskikkeværeandrestederendpådetstorepla-teauunderDundasfjeldet,hvordersåuheldigvisiforvejenlåengrønlandskbopladsvednavn Thule.

Amerikanernestilledestraksi�9��med9.000mand.PåThule-bopladsenboededer��0polareskimoer,enspinkel, sårbarkultur idenydersteegnafverden.Sådetvarsikkertikkeforkertatskilledetoumagekulturerad,hvispolareskimoerneskulleoverleve.Derforflyttedemandemvækfraområdet,og gav dem et antal nye huse 200 km længere mod nord. Men deres jagt-marker fikde ikkemed,og efterhåndenopstoddermereogmere tvivl ommådenheledenneflytningvarsketpå.Polareskimoernerejstekravi�9�4om


Rundt om Thule �3

erstatning,menkravetblevaldrigbehandlet!Nå?Sådangørmandaikke.Sårejstesetnytkravjusti�996,somgaveskimoernedelvismedholdi�999.Detkaldes “Den 1. Thulesag”, ogdentaltedemegetomi�996.MendervaringenendepåThule-problemernei�996.IUdenrigsministerietsarkiverhavdemanåret før fundetethemmeligtdokumentom,atdendanskeudenrigsminister,H.C.Hansen,i�0érneunderhåndenaccepterede,atUSAhavdeatomvåbenpåbasen,hvilketidagnokikkekanoverraskeandreendpolitikereogjourna-lister,derjoharlandetslaveste“rystelses-tærskel”.

Men i �968 faldt etB�2-bombeflyunder landingpåThulenedog tre afdensfirehydrogenbombersplintredesogfaldtgennemisenud ivandet.Dearbejdere, der ryddede op på isen, fik ikke noget at vide om nogen atom-bomber.Detblev til“Den 2. Thulesag” opgennem90érne,hvor regering,folketing,medicinskekspertise,arbejdereogpårørendeomsidersledmedetbitterterstatningsopgørom,hvorvidtdevarblevetbestråletogfikoverdøde-lighedafkræft.Samtidighvirvledesheledengamleflytningopigrønlandskpolitik,ogeskimologiskeforskererapporterededagligtfraderesindigneredearkivundersøgelser.

Midti90érnestoddetsåogsåklart,atSovjetpåNovajaZemlejafra�9�2til�99�havdeforetaget�32storeatomsprængninger,heraf86iatmosfæren,såatallesamiskejagt-oggræsningsarealerhavdemåttetforlades,ogatderiBarents-ogNorskehavetvarforulykket20sovjetiskeatomubådeogdumpet�7.000containeremedradioaktivtaffaldsamt2�nedbrudteatomreaktorerfraubådeogisbrydere,mendetvarligesomenandenverden.

IperiodenvarThuleAirbaseforDanmarksymboletpå,atArktis,somhavdehaftsåmangebetydningerinordeuropæiskkultur,ivoresbevidsthednuudgjor-deetårvågentsamvittighedsspørgsmålomdeetniskebefolkningsgruppersogdenøkologiskebalancesbeståen,etspørgsmålomdenreneverdensbevaring.

Hvadsketesåikortetrækmeddennedelaf“Thule”irestenafårtiet?Jo,enkendtdanskjournalistmedgodesovjetiskeforbindelsernåedeligeindenMurens fald at blive delagtiggjort i den sovjetiske hemmelighed: at USA idølgsmålhavdeændretThule-Radarenfraetforsvarsorienterettiletangrebs-indrettetprojekt.Den ivrigemand skreven serie i sin avis for atkuldkastedendanskeudenrigspolitik;mendadénstædigtforblevuændret,sårejstedenivrige mand til Grønland for at overbevise Landsstyre og Landsting om, atbådeDanmarkogUSAnusøgteatbedragedem;menvanttilåndemanereafalleslagstroededeikkepådet.IslutningenafårtiettilkendegavsåpludseligdetnyeRusland,atdehavdetagetfejlogkommettilatbytteompåfortegne-ne:detvarderesegetradarcenteriKrasnorjarsk,somvarblevetindrettettiloffensivtbrug,ognurevdedetned.

OmRadarengjaldtdetfortsat,atdenspinklegrønlandskeøkonomi(hvadvilleske,hvisrejernesvømmedederesvejsomtorskenhavdegjortdet�0år


�4 Steen A. Cold

før?)regnedemedThuleanlæggetsomensikkerindtægtskildetilLandskassen.Menforfolk,dermåspekulereiufred,erfredjodetværstederkanindtræffe.OverennattabteThule-aktiernederesværdi,daDenKoldeKrigophørte.DaudenrigsministreColinPowellunderskrevdenforlængedekoncessioniårtietsslutning, var den amerikanske modydelse svundet ind til fire fripladser forgrønlandskestuderendevedamerikanskeuniversiteter.

Hvad angik “sagerne” ebbede de ud, da den toneangivende advokat blevopløftet til højesteretsdommer. Hvad gjorde regeringen i Nuuk så med detbesværlige,lidetindbringende,problem?Dehavdelærttidenslektieidanskcentralforvaltning og tyede til tidens populære mantra: “Decentralisering”og “Mål- og rammestyring”, hvormed det i en nedgangstid var lykkedes iDanmarkatskabeenkæmpekonstruktion,hvorialtansvarvarbleveteffektivtborte. Nu uddelegerede centralstyret i Nuuk kompetencen til at tumle medThule-problemerne i deres fulde sammensathed til: Quanaq Kommune (!),som det nyeThule hed siden �984. Så nu sidder den lokale kateket og trefangeretilbagemeddét,somheletidsudviklingenvarmislykkedesmed.Ogdeternusynd.

Hvid horisontHvordankomdenlillebopladsoppeiGrønlandsnordvesthjørne,dergavnavntilbasen,tilathedde “Thule”?Denblevgrundlagti�9�0afDanmarksstore,arktiskeopdagelsesrejsende KnudRasmussen,somjoselvvarfødtiGrønland.Da han som student kom tilbage til landet, foretoghan en sommer en rejsenordpå sammen med sin grønlandske skolekammerat Jørgen Brønlund, dendanskejournalistMyliusErichsenogmaler-kammeratenfraKøbenhavnHaraldMoltke.DefireungemændstartedeenfantastiskrejsefraKnudRasmussensfødebyJakobshavnoplangsVestkystenogtilsidstoverMelvillebugten,hvordenæstenomkom,ogfrahvilkenturMoltkefaktiskaldrigkomsig.Nordforbugtenmødtedepolareskimoerne,oghergrundlagdeRasmussensinlillehan-delsstation (tohuse) , somhansveneventyreren“stud.med.ogsøfyrbøder”PeterFreuchenledededenæsteår.Stedetkaldtede “Thule”.Freuchenmentesenere,atKnudRasmussenhavdefundetordetfrasinsparsommegræsklæs-ningigymnasietpåRungstedKostskole,ogatdetbetødnogetmed“detfjerneNord”.Dettevar,somviskalse,båderigtigtogforkert.

Denfantastiskeslæderejse,derendtemed“Thule”,fandtstedfra�902til�904,ogskulleblivekendtsom“Denlitteræreekspedition”.Detnavnskalviholdefasti.Menviskalogsåse,atdenkomtilatskabetomegetforskelligepersoner, og symbolisere to meget forskellige kvaliteter i dansk forhold tilArktis,personificeretiKnudRasmussenogMyliusErichsen.Ekspeditionengiksletogretistykker,ogdeltagernekomhjemhverforsig.LadosførstsepåKnudRasmussen.


Rundt om Thule ��

Hanvarfødtogopvokset ipræstegårdeniJakobshavn,der ligger ligeudtildennusåberømteIsfjord,dererpåUNESCOskulturarvsliste.Hanhavdeeskimoiskblodiårene,oghanseskimoiskebarnepigefortaltehamdènkul-turssagn,bl.a.om, “atderlangtmodnordvedjordensendeleveretfolk,derklædersigibjørnehuderogleverafråtkød.Dereslanderaltidstængtafis,ogdagskæretnåraldrigoverfjeldene.Den,somvildèrop,måfølgesønden-vindenheltoptilnordenstormensherre”.

Her begyndte Knud Rasmussens drøm om at nå op til polareskimo-erne. Da ekspeditionen mange år efter var kommet levende over pakisen iMelvillebugten, fandt han polareskimoerne og kunne tale deres sprog. HanhavdeMoltke,halvdødformentligaftrikiner,medpåslædenogdrejedeindilæifjordenbagKapYork.Dérblevhan,ogreddedeMoltke.StedetkaldtedeThule,ogdetogletschereibundenaffjordenopkaldtedeefterhinanden.Danmark nåede officielt den gang kun til Upernavik �00 km sydligere, ogRasmussensøgtestatenomstøttetilenlillehandelsstationiThuletilhjælpfor polareskimostammen. Men da var Zahles første radikale regering trådttil og områdets minister, den senere mellemkrigstids velkendte, pacifistiskeudenrigsministerP.Munch,turdeikkebegivesigudpåinternationallandvin-ding.Såhanbad(vedGud!)omatfåtaltalleræveneopiNordvestgrønlandogovreicanadiskEllesmereLandforførstatse,omfaunaenkunnebæreenhandelsstation!

Freuchen blev edderspændt og kaldte det “ræve-streger”, men KnudRasmussen rejste i al stilfærdighed hjem og lånte pengene af sin svigerfar.SåtoghanopoghejstedetdanskeflagtilstorfortrydelseforPeary,deråretefterkomdenvejhjemfraNordpolen.Officieltblevområdetdanski�937.Knud Rasmussen skulle senere komme til at foretage mange langt længereogfantastiskeslæderejsermedforskelligeformål:arkæologiske,etnologiske,etnografiske,mesteneståendeformentligde6000kmudtilBeringsstrædetogtilbagepåbesøghosalleverdenseskimoiskestammer.

KnudRasmussensindsatsoghansThulevandtNordvestgrønlandfordanskindflydelse,reddedepolareskimoernesomkulturogdannedegrundlagetfordanskpolarforskningidensfortsatverdenskendtebreddeogkvalitet.

MyliusErichsen varmeget anderledes: enspænderog fantast.Han stand-sedeikkeiKnudsThule,menvilleoveratfindePeary´sdepoteriEllesmereLandogfortsættenordpå,“sålangtlandetrækker”!Mendetsmallesundmel-lemGrønlandogCanadavartøet,oghankørtehjem.Tilkærestenskrevhanefter��/2år:“Forskellenpåvestjyderogeskimoerer,atdeførstekanholdekæft!”DevarbeggefraRingkøbing.

MedMyliustræderdenhemmelighedved“Denlitteræreekspedition”frem,at den slet ikke havde noget åbenbart formål. Dens litterære kendemærkevar ingen søgen efter tabte sprog eller kulturer. Ross havde været her alle-


�6 Steen A. Cold

rede i �8�9. Peary, Nansen, Sverdrup, Ryder, Bloch ogAstrup havde gjortopmålingerheri70-80érne.Nej,ekspeditionenssøgeniMyliusóptikvar:efteringensteder,menefterenuklarinspirationrettetmodderesegenskrive-ogmalerkunst,somdevillefindeidetukendteNordsvældigelandskaberogatmosfære.

Når man tager hele den urimelige livsfarlighed i betragtning, som dennesøgenindebar,fremtræderheledennegestusidetkolderumomkringThulesometægteudtrykfortidensvitalisme,bevidsthedsudvidelse,uovervindeli-gehed,tætfulgtafderesdunkleskygge:tvivlenomanstrengelsensmenings-fuldhed.Polarekspeditionerne,ballonfærderne,vovemodogverdensovervin-delse,drømmendedødsdriftimodalforstand,alttegnerdetmedpådevestligeaftenlandes skæbnemønster i deres udviklings vendepunkt her op til denFørsteVerdenskrig.

SelvtrakMyliusfireårefterBrønlundmedsigidøden,dahaninsisteredepåtrodstøbrudatkørepåisenindforatfindebundenafDanmarksfjordeniNordøstgrønlandsøverstehjørne.Danmarksekspeditionens forlis. SådanvarvitalismensydersteThuleogså,–ogmåskeførstogfremmest.

Blå blomstParallelt med det meget konkrete sted i Grønland findes der jo en idé om“Thule”somnoget,derikkebogstaveligtfindesnogetsted,menrepræsenterer detfjerneukendtesmystik. DenneidéeralmindeligiEuropasomdelafdentidligeRomantiskebevægelse.

Da Goethe var en ung mand i begyndelsen af �770érne, og midt i den“SturmundDrang”-periode,derbarhansungdomsroman“DenungeWertherslidelser”, farvedeshanspoetiskeproduktionogså af en række “folkesange”og“ballader”,der indblæsteenheltny, friskcharme i europæiskpoesi.Enafde“folkesange”,dersammenmed“Heidenröslein”gjordedennepoesitiletgennembrudaffolkelignaturlighedivoreslitteratur,varballadenom “DerKönig von Thule”. Mange år efter føjede Goethe den ind i sit hovedværk“Faust”tilkarakteristikafsinheltinde“Gretchen”.Oehlenschlägeroversattedet,rædsomt,iøvrigt!ogsattedetmidtmellemdanskdigtningstostjerner:“Guldhornene” og “Sankt Hans Aftensspil” ind i sin epokegørende debut:“Digte�803”.

Hans“KongeniThule”,pådanskblevet til“KongeniLejre”, indeholderdennationaledanskedigterkongesubetingetmestovervældendebommert.Idensorgfuldeballaderøreskongenhvergang,handrikkerafdetbæger,hanfikafsinafdødeelskede.MenOehlenschlägerfårgjortGoethes“...dieAugengingenihmüber,sooftertrankdarauf”tilpådanskathedde:“...hansøjesvømmeditåre,såtithanstakdetud”(!)Hvordanerdétdogmuligtafenpoetafførstegrad?Mendetmærkeligeer,atdadenbidskeoguroligekritikerP.L.


Rundt om Thule �7

Møllermangeårefter(i�863)tumlederundtnedeiVestfrankrigogforsum-pedesig,såskrevhansomsitsidstelivstegnpludseliget“mindeblad”i60-åretfordissedigtesfremkomsthjemtilBerlingskeTidendeogfremhævedepræcisGoethe-oversættelserne,fordidemindedeom,atdenungeGoethemeddissedigtehavdeskabtenheltnydigtergenerationiEuropa.

Goethehavdesininspirationfraden“folkekultur”,somHerderledteefterisinsøgenefter“dentyskekultur”.DennordiskeindflydelsefikGoetheherisinestudenterdageiStrassbourg,hvorhansværmedefordenislandskeEdda,somhankendtesom“BücherderSkaldischenLiteratur”.Navnet ThulehavdehanfradenromerskefilosofSeneca,oghanopfattededetsom“einfernstes,nördlichesReich”,derogsåskimtedesidemiddelalderligeballaderomKongArthurogDet rundeBord.Hervarden skrækromantiskekulisse fyldtmedtågeogødeheder.

Kombinationenafdennaturligefolkekulturogdenfjernenordiskeverdenerettypisktrækityskåndslivssøgenefter“dentyskesjæl”.ITysklandmenteman at have tabt denne sjæl, fordi den nedskrevne folkekultur var blevetvæk.Egentligmenteman,atdennordiskekulturstammedefraTyskland,ogderforkunneman iTysklandgenfindesineegnerødder iNorden.De tyskedigtereforbandtdennedrømomsigselvmedetoprørmoddenmiddeltyske,provinsielle hverdag. “Thule” dukker op i Midteuropa som det uklare målfor fantasiens flugt. Dethandleromenhel livsholdningbaseretpå længsel.“Længslen føder det afmægtiges ønske, og Romantikken er ønskets mål”,kaldteGeorgBrandesdetisine“Hovedstrømninger”.Savnudenviljesymbo-liseredesafRomantikkens“blåblomst”. Modsatdettidlige�900-talsstræbenoverismarkerneplacerededetsene�700-talsinsværmeriskelængseliformafenidylliskblomstmidtienfjernisverden.

Mender var også styrke iGoethes længsel.Denvar bundet i den energi,hvormed han kedede sig. Vi har siden ��. september 200� lært at elske“Oplysningstiden”sometvesterlandskadelsmærke.MendeterjoikkeVoltaireogDiderotheledøgnet.Bagsidenvardénfornuftigesmåborgerverden,GoethemødteipræstegårdeniSesenheim,ogsomlignedetidenstop-ti-roman“PræsteniWakefield”.DerforvarhanåbenfordestridevindefraOssiansskotskeheder,hvorengenkommendesætningvardenbesynderlige“Barden står på Thules fjeld”. I en tysk litteraturhistorie så jeg en gang tiden beskrevet som: “DaOdysseusblev tilRobinsonCrusoe” .Menuafvendeligt løftedeShakespearesigoverhorisonten,mensRacineogCorneillegikundermedderes formal-æstetik,formal-etikogpapir-lidenskab.Goethevarivildrede:“Hjælp”,sagdehanomShakespearenetopheri�77�:“hankenderjoikkeforskelpågodtogondt !” Det gjorde folk omkring ham imidlertid til overmål, som professorCarlRoosbeskriverdet:“...serierafungemennesker,derer fødtogbåret iravnekroge,ogsomafensrettedepædagogerføresfraskolestuetilskolestue.


�8 Steen A. Cold

Delignerhinandensomvelpræpareredeteologiskekandidater,deharintetsetogintetoplevet,alligeveltrorde,atenhvermikroskopiskkrusningideresfat-tigesinderudtrykforsjældnegåderidenmenneskeligenatur.Menshosdenengelskedigterordeterfødtafoplevelse,erheroplevelsenfødtafordet”.

ParafrasenpådenfolkeligenaturlighedidigtetomkongenidetvildeThule,dergrædover tabet, ikkeafsinhustru,menafsin troelskerinde, (somhososValdemaroversinstakkelsTove),blevsåledesiallehenseenderGoethesmådeatstemmeryggenmoddenvægt,dertyngedehamidensmukkelilleFrederikkeBrionshjem.Såvardet,hanensøndagmorgenprøvedeatpyntepræstenskaretvedatovermaledenmedblomster.Menhanglemtestivelses-midletimalingen,ogpræstenmåttegåtilkirke.GoetheprøvedeatbedrepåhumøretipræstegårdenvedatsendeenvenindtilStrassbourgogkøbekon-fekt!Mendethjalpikkerigtigt.TidenfordenstoreRevolutionstodligesomfordøren.EtGoethe-notatfraSesenheimlyder: “Derhørermegetmodtilikkeatblivemismodig”. DetstårisærkontrasttilKnudRasmussensdedikationienbogtilstatsministerStauning: “Kendermansultensrædsler, forstårmanhvorforviholderafatlesåmeget.“

Grå tågeHvadialverdenvidstedenSeneca–somGoetheogKnudRasmussenhavdelæstideresskoler,om“Thule”setfraNerosRomomkringvortidsregningsbegyndelse?

DaderendnuikkevartænktpåRom,ogMarseillevarengræskkoloni iMiddelhavet,begavenafdensborgerevednavnPytheassigudpåenrejsenordover,derfårsenereekspeditionertilatblegne.PåettidspunktnåedehanheltoptilEuropaskantiformafSkotlandsnordkyst,oghersåhanudoverhavetogfikøjepå:formentligShetlands-øerne.Hanbeskrevdetfjerneland,somifantasienrykkedelængereoglængereudbaghorisonten,sometsted,hvor “solensbaneogbjørnensspor løbersammenietaldrighvilendesom-merlys,oghvorindbyggernespiserbær.”

SenereblevnordlandetbaghavettilbådeNorgeogIsland,ogpåkorteneoptrådte hele området nord for den 66. breddegrad som én stor hvid fladekaldet“UltimaThule”.De fønikiske skibe, somvarheroppemeget tidligt,“kunnehøredenskurrendelyd,nårsolenløftersigfrahavet”ogdeindestodfor,atherhørtejordenop.De romerskeflådersforholdsordrevar:“Thulekankunsespåafstand,formankanikkesejledennærmere,davinterenaltiderpåvej.”Deertydeligvisstødtpåisranden.Thulesdefinitoriskekendemærkegrundlæggesher:Baghorisonten,mystisk,truende,fantastisk,måskevidun-derligt,baremandogkunnesedet.NansentroedesombarndetlåiNorge,ChurchillatdetlåiSkotland,detnyeEstlandsførstepræsident,Meri,atdetlåiEstland,HerderatdetlåiHolsten.MenaldrigiSverige!


Rundt om Thule �9

Nej,her lånogetandet,nokmindrespændende,menmegetmere rigtigt:Hyperboræernesland (somikkemåblandesmedThule).Demtroededegamlegrækereboede“hinsidesnordenvinden”–somdetbetyder,ietskøntarkadiennord forSkythernes land,hvorderblæstehvide fjer ligeudafhimlen.NårKarldenXIIoptrædersom“yverborenHerkules”,såerdetbarefordihanerhyperboræer,ogen“hyperboræer”heroppehososerkommet tilatbetyde“hyper-svensk”. Den store danske litteraturhistorikerVilhelmAndersen harstedfæstetdet i litteraturen tildet rigeVingåkerSogn iSödermanland,hvorde gustavianske grever gik rundt og digtede rokoko, forædlede landbruget,udviklede håndværket og grundlagde industrien. Altså: det svenske folke-hjemsnaturligeudgangspunkt.

Hvordandukkedesånavnet “Thule” op,somikkekanknyttestilhverkengræsk, latinelleretnordisksprog?Heromermangeteorier:brugtePytheastrodsaltdengræskeforstavelseforalt,somerfjernt,ogsomerdet“tele”vibrugeritelegraf,telefonosv.?Næppe.Kommerdetfradetislandske“thula”,denpoetiskelovsigemand,derligesomkonennedeiDelfisidderovenpåensvovlsprækkeijordenogmumlersæreforudsigelser?Næppe.Denmestsand-synlige,ogmindst tilfredsstillende, forklaringer, atdeterenmisforståelse.Pytheashørteetordpåkeltisk,ogindenhannåedehjemvardetforvanskettil“Thule”. Altså:etsynindiettågetnord,hvisnavnderefterblevmisforstået.

Grønt håbDajegsejledeiGrønlandsMarinedistriktforlængesiden,havdejegriglej-lighedtilatopholdemigudendørs.Mitarbejdeafspejledesbogstaveligtiminfyrsteligestillingsbetegnelse:“Løspådækket”.Sådèrstodjegogfaldtafogtillidthenoverbelysningernepådelavesydhimleforårogefterår.Indtilendagkaptajnenvækkedemigmeddenoverraskendeopfordring:“Prøvat semodnord.Deterdér,detforegår”.Hanfortaltemigså,athannogleårførselvhavdeståetpådenberømteHolmsBakkeudenforJakobshavn.Dérgikdenganghelebyenopden�3.januarkl.�3foratsesolenkommetilbage.Ogdahavdeengammelgrønlænderprikkethampåarmenogsagt:“Prøvatsemodnord.Deterdérdetforegår.”Ogderernogetrigtigti,atbelysningerneiøst,sydogvest–demerderslidthårdtpåikunsthistorien,litteraturhistorien,kul-turhistorien.Vikendersnartalleudtrykkene.Menimodnorderaltingfortsatetmysterieum.Hereraltfortsatmuligt.Herholderdetaldrigop.

Kanmanudefraforstå, hvaddetvilsigefordenordiskefolk:atleve “med Thule i hjertet”?

Nej. Et eksempel: den meget skrivende, og meget talende, amerikanskeforfatterSusanSontag følte engang, at hunmåttebrydeop fradet intensejødiske,intellektuellemiljøpåManhattanogbesøgeOlofPalmesogIngmarBergmansSverige.Hun slog signed et pardagehosdet officielt bedste af


60 Steen A. Cold

svenskåndsliv:hosHarryScheinogIngridThulin.Detblevikkevellykket.Denvinter-lørdag-eftermiddag,hvordekunnehavesnakketomsåmeget,

saddebomstilleogsåeandægtigtpådetsvindendelysudenforvinduerne.Dethed“atholdemørkning”.Mennæstedagblevdetværre.Dakørtedeudivin-terdagengennemendeløsegranskovemedsmårødehuse.Tilsidstkombilenikkelængere.Såtogdeskipåogastevidere.Tilsidstkomdetilenlillehytte,ogsådenmaletrød.Ogsågravededesnetilside.Åbnededørenogstyrtedeindidenmugneluftfraoktober.Detvardetførsteforårsbesøg.Såløbdeudigenogfandtenlillehvidblomst,derstodvedhusvæggenoghangmedhove-det.Deskærmededenhengiventmedhænderne.“Andtheycalleditasnow-drop!?”.Såsåedeoppåenlillegråspurv,derfløjfraettrætiletandetogsangdetenelillebudskab:“Pip”.Ogsåtogdesigtilhjertetogføltesommerenpåvej.Sårejstegæstenhjemogskrevenartikelietafdestoreamerikanskemagasiner,ogsluttedemedsætningen: “Deerikkerigtigtkloge“.

Hvis hun havde læst Knud Rasmussens skildring af “Den førsteThuleekspedition”villehunhaveforståetdetmegetbedre.Derskriverhan:“Nuharvilængenokladetosslugeafdettehvidesvælg,somGudogaltlivharforladt.Trætblivermanafdisseendeløsesnevidder,somjagermedtan-kerne,sådeikkekanfaldetilro.Bareétlillefodspor,etmærkeefternogetlevende.Dendag,daenlilleiltertsnakkendespurv,ellermåskeensindigogtavsravn,flyverhenovervorehoveder:Dét bliver en fest!”


Hamsun och Vesaas Perssons favoriter 6�

NT-INTERVJUN

HAMSUNOCHVESAASPERSSONSFAVORITER

InförBokensdagihöstasintervjuadesfdstats-ministerGöranPerssonavLarsJ.Eriksson,poli-tisk redaktörpåSkånskaDagbladet iMalmö.

Under samtalet lyfte den till Sörmlandåtervände s-politikern fram dels de norskaförfattarna Knut Hamsun och Tarjei Vesaas,dels författare som skildrat Sörmland somSven Delblanc, Kerstin Ekman och Ivar Lo-Johansson.

Gatanärklassisk socialdemokratiskmark iStockholm.PåSveavägen68har partiet sitt högkvarter. Längre upp – vid nummer 42 – mördades OlofPalme.Menidagärdetnummer24somgäller,därietttristkontorshushoskonsultföretagetJKLsitterförrestatsministernGöranPersson.

Det är en glad Persson jag möter, numera en deltidsbonde med det slagsväderbitnaansikte somden får som jobbarutomhusoavsettväderochvind.Hanberättarförmigomgårdagen,enunderbararbetsdaghanhaftisoligthöst-väderpåsittälskadeTorp,bondgårdenvidBåvensstrand,därhansköttomsinakorochlagatstaketenheldag.Dåsovermangottsen,konstaterarhan.

Nöjd är han även över att hans bok,Min väg, mina val, går så bra.Denförstaupplaganärredanslutsåldochenandraärundertryckning.Endelharkallatbokenmemoarer.Mendetärnågothanvärjersigmot.Hanserdensomen“politiskberättelse”.

Detslagavintimiseringsomkanfinnasimemoarerharhansvårtför.Detre äktenskapen och döttrarna finns bara hastigt omnämnda. Ett stort kliv ibokenskerfrånskildringenavungdomsårenochpolitikertideniKatrineholmtillministertiden.

Menharhaningavänner,intenågotprivatumgänge?Ingetsådantomdetprivatafinnsomnämntiboken.ÄrdetsomiFichtelius-dokumentärendärhanfällerorden,“alltidensam,aldrigensam”?Nej,visstharhankvargamlakom-pisarhemifrån,detärettskälvarförhanvilleflyttahemtillSörmlandigen,mendessaprivatavännervillhaninteexponeraisinbok.

Hemmapågårdentarboksamlingenuppettstortutrymme.–Detäretthemfylltavböcker.

Mennuharhannåttsålångtilivetatthanfördenyaböckerhanskaffarsigmåste slänga de gamla. Ordningen i bokhyllorna är rätt god, varje ämnes-område för sig: Självbiografier, konst, naturvetenskap, skönlitterärt ochSörmlandslitteratur.Dockärdeintesorteradeibokstavsordning.Detlovade


62 NT-Intervjun

hansdöttrarenjulaftonattordna,mendetharännuinteskett.Understatsmi-nistertiden tog läsningavpromemoriorochfaktaskrifterdetmestaav tiden.MennukanGöranPerssonläsaannat,ävenskönlitterärtigen.Dethanläsermestjustnuärböckeromjord-ochskogsbrukochomjakt.HanochhustrunAnitra–honläserännumeränhonom–harocksåupptäcktdettamedljud-böcker,inteminstnärdeåkeribilen.

–JustnuenvisasAnitraattlyssnapåminbok,denjagsjälvlästin.–Detblir lite jobbigt förmigatt sittaochhörapåmig själv,konstaterar

GöranPerssonskrockande.Attläsainhelaboken”Minväg,minaval”,varenkraftansträngning.Det

togsammanlagtsjuttontimmarattgöra.UndersamtaletframgårdetattGöranPerssonärvälbevandradidenskön-

litteräravärlden.SomsåoftaframhållerhanMarkens grödaavKnutHamsun,somenavfavoriterna,enboksomhaniyngredarlästeomvarjeår.

–Denharettsåvackertspråk,denärettmästerverk,sägerhan.GöranPersson tyckerocksåatt endel avde svenska folkliga författarna,

proletärförfattarna med koppling till landsbygden, som man lite rynkat pånästan åt, borde uppvärderas. Sven Edvin Salje nämner han som en sådanunderskattad författare. Till honom har han en lite speciell koppling. EfterSaljes död fick han ett brev från två personer som ingått i en väntjänst förpensionärer.

–Ettavdefinastebrevjagfått,sägerPersson.DeberättadeattdeförSaljenärhanvarpåväguturlivethöglästurGöran

PerssonstidigarebokDen som är satt i skuld är inte fri,ochattSaljeuttrycktsittstarkagillandeavden,ettbetygsomhansätterstortvärdepå.

Somsörmlänningharhanförståsocksåstarkabandtilldetrefrämstasörm-landskildrarna,IvarLo-Johansson,SvenDelblancochKerstinEkman.Deserhanocksåsomnågraavvårafrämstasvenskaförfattareöverhuvudtaget.

I en statsministers åligganden ingår att möta litteraturpristagarna vid deårligaNobelceremonierna.

–Ettavprivilegiernamedjobbet,konstaterarhan.Göran Persson har starka läsupplevelser av fler av dem. Spontant näm-

nerhanImreKertezochdetvåpoeternaSeamusHeaney–“svårare”–ochWislawaZymborska,densenaremerlättläst–“fungerarfördensomintevillsittaochanalyseravarjetextrad,jahonsätterjagfrämst.”Enfavoritärocksånorrmannen Tarjei Vesaas, en författare i Nobelpristagarklass anser GöranPersson.SärskiltbokenFåglarnahargjortettstarktintryck.

–Denharettsåoerhörttättspråk,menarhan.Självhardenförrestatsministernintenågranyabokplaner.Attskrivabokenvartungt,hanharingenlustattkastasigövernågotnyttbokprojekt.

–Detharvaritenormtjobbigt,sägerhanochfortsätter:


Hamsun och Vesaas Perssons favoriter 63

–Jagär juentalandeperson,harhaft lättföratt tala,finnerstorglädjeiatt tala,har lättatthitta formuleringarochhanteraspråketpåbådesvenskaochengelska,menattsättasignedpåsinstjärtochfästanedformuleringarpåpapper,attfåöverdempåettsåntsättattmantyckerattdeblir likabrapåpapperetsomnärmantalar,detärsvårtochdetärfylltmedenheltannanångestännärmantalar.

–Närmantalarkanmanalltidsägaattsåmenadejaginte,men“detsomärskrevetärskrevet.”

– Nej, jag har verkligen ingen sådan lust att skriva en ny bok, men detinnebärinteattjagintekommerattgöradet.Detärinteminamemoarerjagharskrivit,detärihuvudsakenbokomdetolvårdåjagfickståicentrumförsvenskpolitik.Detärenpolitiskberättelse.

Avsnittetibörjanomuppväxtenärdetmestpersonliga.–Mendetärjättejobbigt,mangårinpåsakersommanintetyckerattandra

harmedattgöra.Detärintelättattläsaomförandranärståendesen.Jaghar


64 NT-Intervjun

intepåsåsättblivitförprivat.Ändågårjaglängreidenhärbokenänjaggjorttidigare.

Därmittunder samtaletblirvi avbrutna i intervjun.DetärministernvidsvenskaambassadeniHelsingfors,AndersLjunggrensomringeromettbesökGöranPerssonskallgöraiFinland.FörutomintervjumedenaffärstidningochmedHufvudstadsbladetskallhansigneraböckeriAkademiskabokhandelniHelsingfors.

–Detvarroligt.Deharköptindetsistasomfannsavupplaganavboken,skrockarPerssonförnöjt.

DenbildmänniskorharavGöranPerssonäravenhandlingskraftigmenocksåauktoritärmaktmänniska,buffeln.Kandethanågotattgöramedhanssörmländska bakgrund. I hemlänet på �0- och 60-talet fanns många starkapersonligheterblands-märktakommunal-ochlandstingsrådmedepitetsomKungSune,KungDanling,SirJohn.PrägladesPerssonavsådanaförebilder,vardetdemhanvilleefterlikna?

– Den sörmländska politiska kulturen var inriktad på att handla, att fånågontinggjort.Politikvarnärjagformadesattbygga.Däremotvardetintesärskiltmycketatttala.Detärklartattdetharpåverkatmig,sägerhan.Självnoterarhanhurhankomattvarastatsministerunderenperiodnärfeminismenväxtefram.

– Den hade ju sin udd riktad inte minst mot manliga politiker. Jag varden ledandemanligapolitikern.Kanskehade inteomdömenaommigblivitsamma om jag haft denna position tio år tidigare. Som landets mäktigastepolitikerundertioårstidhadeGöranPerssonsjälvenmöjlighetattpåverkalitteraturpolitiken.Tilldethanärsärskiltnöjdmedhördenlågabokmomsen.Densänktesfrån2�till6procentår2002.

–Detverkadejagaktivtför,uppgerGöranPersson.Hansrådtillframtidenspolitikerärattslåvaktomfolkbiblioteken.

–Hållbortaavgifterpåboklån,ärhansbestämdauppmaning.

Lars J Eriksson


Kunskap om Norden – uppdraget som inte finns 6�

FÖREGENRÄKNING

KUNSKAP OM NORDEN – UPPDRAGET SOM INTE FINNS

De nordiska länderna ligger i topp i ett fler-tal jämförande undersökningar om centralasamhällsfunktioner. Den som tror att dessasurveyundersökningarskullegeincitamenttillfördjupadestudieromNordensomenspecifikhistoriskregionmisstarsigdock.

HenrikSteniusärdocentochforskningschefför Centrum för Norden-studier vid Renvall-institutet,Helsingforsuniversitet.HanärävenmedlemiLetterstedtskaföreningen.

VivetattNordenpåmångapunkterskiljersigfrånandraregioner.VitänkerossattNordenharsinaspeciellatraditionernärdetgälleratttillåtaenöppensamhällsdebatt och motverka korruption; skapa ett dynamiskt förhållandemellanstatochcivilsamhälle;geplatsförenskildaindividerattdeltaipolitiskbeslutsfattningickeminstpålokalnivå;sättavärdepåenbredfolkbildning;låta jämlikhetsvärderingar styra praktiker inom alla samhällssektorer; ta tillvarade enskilda individernas tillit till den egna förmågan att lösaproblem,dvs.attstimulerateknologisk,estetiskochmoraliskt-samhälleliginnovativi-tet;inkluderaallamedborgareisamhällskroppengenomattsättaallaiarbete,högsomlåg;uteslutavarjemöjlighetattlösapolitiskafrågormedvåldsmeto-der;relateradetegnavälståndettillfråganomglobalrättvisa;öppnasigmotvärldenocharbetaframglobalasäkerhetslösningar;hittaenekologiskbalansivåraochandrasproduktions-ochkonsumtionsmönster.

Detärtyvärrettstortmisstagatt troatt teserna/bilderna/schablonernaomnordiskasärdragskullevaraincitamenttillsystematiskasatsningarpåfördju-pande,komparativaanalyseravNordensomensärartadhistoriskregion.

Detta är ett faktum, även om det finns viktiga undantag. När det gällerforskningomvälfärdsstaten,gendersystemet,alkoholfråganochrättssystemetärdetsjälvklartattnärmananalyserardetnationellavälfärdssystemetmåsteman beakta att de nationella lösningarna bara är varianter av ett nordisktmönster. Norden som någonting säreget med egna karakteristikor har varitföremålföringåendeakademiskastudierocksåiformavanalyseravbildenavNordenireseberättelser.Väsentligtärattkonstateraattdennaforskningintekanfungerasombevisförattdetfinnsettnordisktuppdragoch,framförallt,attdet finnsen lång radområdendärNordenbilden förblivitheltochhålletoprövad.

Vadvärreär,ärattavsaknadenavdettaslagavanalyserbetyttattavigsi-dornaavdehuvudsakligenpositivabildernaavdenordiskaerfarenheternainte

Henrik Stenius


66 Henrik Stenius

blirsystematisktdiskuteradeochanalyserade.Denordiskasamhällenaärpåmångasättöppna,mendennaöppenhetärenfunktionavenkonsensuskulturdärdenavvikanderöstenintehöjs.

Det finns goda skäl att grundligt tänka tanken – som inte tänkts – att viendast glimtvis har kunskap om nordiska erfarenheter. Den oprövade kun-skapenomnordiskaerfarenheterochnordiskavisionerärettkunskapskapitalsom plöjts ner i ämbetsverk, läroanstalter, organisationer och ett politisktetablissemang,därdendevalveratstillsvepandepåståendenomNordenmedett bruksvärde huvudsakligen för den populistiske retorn och den ljummepolitikernsomsaknarförändrarkraft.

KunskapomNordensåsomuppdragochåtagandemåstehärkommenterasmera i detalj. Uppdrag har till stora delar hamnat i civilsamhället, där detblivit ett åtagande. Föreningarna Norden gör, och har gjort, mycket för attföradenordiskagrannländernanärmarevarandra.Tidvis,specielltunderdetnordiska samarbetets glansfullare dagar ett par decennier bakåt i tiden, harNorden-föreningarna fungerat someneffektivpressuregruppmedkraft ochförmåga att påverka agendan för det officiella nordiska samarbetets beslu-tandeorgan.Letterstedtska föreningenharpåsammasättarbetatförattföradenordiskaländernanärmarevarandrapåkulturlivetsinklusivedetpolitiskaetablissemangetsområde.EncentraldelavdettaarbeteharbeståttiutgivandetNordisk Tidskrift,somtematiserarNordenframföralltgenomsinbevakningavdetnordiska samarbetet inomolika sektorerav samhälletochgenomattpublicera initierade artiklar om kulturlivet och det politiska livet i de olikanordiskaländerna.Nordiska ministerrådethargettNordens institut i Finland (Nifin)uppdragetattspridainformationomNordentillenbredareallmänhet,inteminstskolvärlden.

Dessa nämnda organisationer har flere gemensamma drag. De verkar iNorden. Utanför Norden finns inga målgrupper annat än i närområdena.Målsättningen kan beskrivas så att de nordiska grannländernas kultur ochsamhälleskallsynliggörasochpådetsättetbidratillattföradenordiskalän-dernanärmarevarandra.Entematiseringavgemensammanordiskaerfarenhe-ter,analysavregionenshistorisktprägladesärart,ärsåledesinteettprioriteratarbetsfält.Åtagandetbestårikunskapomgrannländernaochsamarbetetdememellan.

Villmanhittainstansersomverkligentematiseratnordiskaerfarenheterochnordiskavisionerkanmanfinnademdels iakademiskainstitutioner iolikadelaravvärldenutanförNordenochdelsblandpersonersomvaritengageradeidetnordiskasamarbetetsvardagspraktikerinomförvaltningensolikagrenarochinomdeintresseorganisationerdärdetnordiskasamarbetetvaritviktigt.IntresseförNordenharfördessapersonerhaftkaraktärenavåtagande, inteuppdrag.Endelavdessavardagspraktikerharbeståttiattgemensamtanalyse-


Kunskap om Norden – uppdraget som inte finns 67

ragemensammaerfarenheterochformuleraengemensamhållning–antingenförhemmabrukinomNordensåsomettargumentförattdrivaframenreformellerförsvaraettbestämtsamhällsintresse,eller,somengemensamagendapåinternationellaarenor (t.ex. ILO,UNESCO).Dettavarspeciellt falletunderkalla krigets period. Intresse för gemensamma erfarenheter och diskussio-nernaomhurframtidenskullegestaltasideenskildanordiskaländernakundeförvandladessapraktikertillarenorförutopiskttänkande,vilketvarihögstagradfalletvidt.ex.denordiskahuvudstadsmötena.Ivilkenmåndetfunnitsenväxelverkanmellanpersonerengageradeidetnordiskasamarbetetsvardags-praktikerochenakademiskforskningomNordenärsvårtattbedöma.Mensamarbetethariallafallintevaritavdetslagetattdetskullehasattdjuparespåridenakademiskaforskningen.

Detär läroriktatt jämförakunskapsintressetsomriktarsigemotenskildanordiskaländerochforskningomnordiskaerfarenheter.Repertoarenrörandeanalyseravnationellamyterochnationellasärdragärstor,förattintesägatilldengradbedövandeattanalytikersettsigföranleddaattvarnaförenmeto-dologisknationalism.NärdetgällerforskningomNordenärsituationendenmotsatta.Härkanmanintetalaomexistensenaventraditionattsystematisktanalyserateser/myter/schabloneromNorden.Detfinnsingetsådantuppdrag,medundantagförCENS(senedan),somskullebeståiattansvaraförenkon-tinuerliggrundforskningomnordiskaerfarenheterochvisioner,liksomförattadekvataanalyseravnordiskaerfarenheterfårensynligplatsisamhällsdebat-tenpåviktigaarenoriochutanförNorden.Påannathållivärldenkanmandäremothittaövernationellaorganisationer, såsomEUochCommonwealth,som systematiskt satsar medel för att studera regionens historiska erfaren-heterochframtidamissionsamtförattförautmaterialavdettaslagtilldenallmänna debatten. Således finns det i London vid Russell Square ett stortInstitute for Commonweath Studies. Varför finns det inte en motsvarandeinstitutioniNorden?

Utanför Norden finns ett 40-tal akademiska institutioner utspridda i allavärldsdelar. Hur lite dessa utomnordiska institutioner används för utvecklaendialogmedicke-Nordenmåstebetecknassomsensationell.InomNordenfinns det en handfull små universitetsenheter för Norden-studier inklämdasåsombihangtillspråk-ellerhistoriskastudier.Enstörretvärfackligsatsningpå Nordenundervisning och Nordenforskning finns bara inom Helsingforsuniversitet.ForskningomNordenärorganiseradinomCentrum för Norden-studier (CENS), där humanister, samhällsvetare, naturvetare, jurister ochteologersamarbetarmedvarandra.DettvärfackligagreppetärspecielltviktigtfördennatypavNordenstudier.

Med hjälp av universitetets satsning (en avlönad heltidstjänst) har CENSkunnatengagerapåprojektbasisidagsläget�0heltidsforskare(doktorander,


68 Henrik Stenius

doktorer,endocentochenprofessor;avdessaärtreutlänningar).Attdennaexpansion lyckats, förklaras med att forskarsamfundet inte har svårighetermedattinseviktenavennordisktematisering.

CENSäremellertid fortfarandeen liten institution.Sittuppdrag förvaltarden i första hand genom att studera den nordiska politiska kulturen ur ettbegreppshistorisktperspektiv.Somforskningscheffördennaenhetärdetlättatt se att det finns akuta behov av att muta in andra områden. CENS ellernågon annan enhet med snarlikt uppdrag borde ha möjligheter att anställaheltidsforskare för att bygga upp forskningsprojekt på andra forskningsom-råden. Själv anser jag de akutaste behoven är följande (inte nödvändigtvisiviktighetsordning):�)kommunal självstyrelse,2)bildningochutbildning,3)offentlighetsprincipen:öppnastrukturerochkonsensuskulturoch4)kun-skapsproduktionenomvälfärdsstatenochivälfärdsstaten.

Varför har beslutsfattare haft svårt att identifiera uppdraget kunskap omNorden? Inledningsvis kan man konstatera att varaktiga uppdrag inte är påmodet idagensförvaltningskultur inomdetnordiskasamarbetet (eller inomEU med för den delen). ”Balansen” mellan projektpraktik och långvarigauppdrag är av det slaget att reformer idag i huvudsak betyder att förvalt-ningskvarnen mal sönder uppdragen för att istället favorisera projekten.Förvaltningsapparatenharpådettasättfåttkontrollenöversinegenagenda,vilket bl.a. lett till att istället för att hjälpa fram en kritisk massa (vare siginom forskarsamfundet eller civilsamhällets organisationer), har denna för-valtningsapparatentyttsigtillettprojekt-management,som–dessvärre–inteärsåoskyldigt,transparentochresultatinriktatsomdetkanlåtaidenofficiellaretoriken.

Nordiskaministerrådethargettpunktunderstödtillprojektsomtematiseratnordiskaerfarenheter.Således fick t.ex.Huset Mandag Morgen ettuppdragattsammanställaenrapportomnordiskkonkurrenskraft,”Nordensomglobalvinderregion”, som publicerades 200�. Denna tankesmedja räfsade snabbtochprofessionelltihopenhögforskningsresultatochpresenteradedemförenutvaldpublik.Jagkanintebedömaivilkenutsträckninginitiativetbarablevettslagiluften.Däremottordemanmedsäkerhetkunnasägaattenaktionavdettaslagintesattspåriforskningspolitikenellerdenakademiskadebatten.Uppdragetkundemedfördelhainkluderatenidentifikationavvarden”kri-tiskamassa”skallsökas,därenaktionavdettaslagkundelanda?

Henrik Stenius


Krönika om nordiskt samarbete 69

KRÖNIKAOMNORDISKTSAMARBETEDEN NORDISKA SPRÅKFöRSTÅELSEN

äR AV OMISTLIGT VäRDE

DenömsesidigaspråkförståelseniNordenharoftaframhållitssomentillgångav stort värde, ja, som fundamentet för samarbetenordiska länder emellan.Att de som talar danska, norska och svenska kan kommunicera med hjälpavrespektivemodersmålochattdesomharfinska,innuitiska,isländskaochsamiskasommodersmålkanvinnatillhörighet tilldennordiskaspråkfamil-jentackvaregodundervisningideskandinaviskaspråken,hartillochmedbeskrivitssomettomistligtvärde.

År 200� publicerades en forskningsrapport om ungdomars förståelse avdanska,svenskaochnorskautfördavLundaforskarnaLars-OlofDelsingochKatarinaLundinÅkessonefterettinitiativavNordiskaKulturfondensdåva-rande direktör MatsWallenius. Forskarna var försiktiga med sina slutsatsermen vågade sig sammanfattningsvis på antagandet ”att grannspråkskunska-pernaharförsämratsiDanmarkochSverigedesenastetrettioåren”.

Lundaforskarnasrapportvardenförstaundersökningenpålänge–jämfö-relser gjordes med Mauruds undersökning i mitten av �970-talet av grann-språksförståelsen bland värnpliktiga. Med tanke på den betydelse som denömsesidigaförståelsenavgrannlandsspråkoftatillmätsärdetförvånandeattforskningenärsåbegränsad.

Finlandoch Islandhargjort större insatser ände skandinaviska ländernaförattbidratillattdansk-,norsk-ochsvenskspråkigaskakunnaanvändasinamodersmål idetnordiskaumgänget.Ibådaländernafinnsnuenoroförattflertaletinteskahaförmågaattumgåsmeddansk-,norsk-ochsvensktalandepåde senaresmodersmål i framtiden. I Islandhar det blivit allt svårare attmotiveraeleverattläsadanska.

Finlandärjuetttvåspråkigtlanddärfinsk-ochsvenskspråkigaskalikabe-handlas.Andelenfinlandssvenskarharsuccessivtminskatävenominteantaletminskatiabsolutatal.Denorosomfinnshärfördennordiskaspråkgemenska-pengällerfrämstintressetattlärasigsvenskaifinskspråkigaskolor.

IFinlandärdetvisserligenfleraännågonsinidenfinskspråkigamajorite-tensomläsersvenskagenomattdennioårigagrundskolanomfattarallaochdetstora flertaletocksågår igymnasiumochyrkesskolor.Menantalet tim-marsomägnasåtsvenskstudierharminskatidefinskspråkigaskolorna.Förnågraårsedanavskaffadessvenskasomobligatorisktämneistudentexamen.Dennavårskriverväsentligtfärreavdefinskspråkigaelevernasvenskaisinaexamensprov.

Förra statsministern Paavo Lipponen har ställt sig i spetsen för en kam-


70 Anders Ljunggren

panj med syftet att öka svenskämnets popularitet, www.svenska.nu. HanharframförtattdetfinnsenriskförattdenutvecklingsomnuägerrumkankommaattledatillväxandeklassklyftoriFinland.Resursstarkafamiljermedhögutbildadeföräldrarsatsarpåbarnenssvenskkunskaper iväsentligtstörreutsträckningändemindrebemedlade.

Lipponens och andra framträdande personligheters ansträngningar för attbidra till bibehållenömsesidig språkförståelse iNordenärnaturligtvisvärdrespekt.MendesvårighetersomskaövervinnasärstoraochgällerettstörresammanhangändetsomutgörsavintressetattläsadanskaiIslandochsvens-kaiFinlandsfinskspråkigaskolor.

Engelskan håller på att ta över som medel för kommunikation, inte barabland unga utan också när svenskar och danskar och norrmän och danskarmöts.Det finnsåtskilliga sommenarattdåligengelska redanärdet störstaspråketidenyngregenerationensnordiskamöten.Enorsakärdetvälkomnafaktum att engelska har getts ett stort utrymme i skolundervisningen i allanordiskaländer.Starktbidragandeärocksåattdenengelskapopulärkulturendominerarexempelvismusikindustrin,televisionen,dataspelmm.

Detärocksåett faktumatt språkens statusharbetydelse.Detkrävs stortmodisynnerhetblanddagensungaförattiettnordisktsammanhangbegäraanvändningavdeskandinaviskamodersmålenhellreänengelska.Dettatrotsattdetförmångatroligenärsåattkommunikationenskullevaravälsåeffektivomdansk-,norsk-ochsvensktalandeskulleanvändasigavsinamodersmål.

Kommunikationtvåtalandeemellanärintebaraberoendeavhurvälmanförstårvarandrasspråkutanocksåpåförmåganattuttryckasigpådetspråkvarochentalar.Ytterligtfånordbortalarengelskapåsammanivåsomdetalarsittmodersmål.Attengelskanu,enligtmångenhörsägen,taröverinordiskasammanhangberor,skullejagviljahävda,bådepåattförmåganattkommu-nicerapåengelskaöverskattasochpåatt förmåganattkommuniceraviadeskandinaviskamodersmålenunderskattas.

Jagvetinteomenjämförandestudieiexempelvissvenskarsochdanskarsförmågaattkommuniceramedvarandrapårespektivemodersmåljämförtmedattbådatalarengelskakangenomförasmedvetenskapligametoder.Mendetvoreenstudievälvärdattgenomföraomsåskullevarafallet.Likasåvoredetintressant att fåbeskedomhuruvidadetverkligen stämmerattnordboralltoftaretalarengelskanärdemötsmedhjälpavvederhäftigforskning.

Nordiskaministerrådetsägersigviljaprioriteraforskning.Tidstypisktnogbetecknasettsatsningsområdesomstödtill”centreofexcellens”.Denordiskaspråkvetarnahar samtidigtklagatpåattdeblivit styvmoderligtbehandlade.Frågan om prioriteringen av språkpolitik, och då inte minst forskning omförutsättningarnaförömsesidigspråkförståelseiNorden,bordevaracentralifaktiskpolitikiNorden–intebarainordisternasretorik.


Krönika om nordiskt samarbete 7�

Dendiskussionomspråkförståelsen somäger rumnordbor emellanbyg-ger i stor utsträckning inte på besked från forskarsamhället utan mera påanekdotiskaiakttagelserochberättelseromtillståndetiolikaländersskolor.I exempelvis Sverige menar många att för det fall att dagens ungdom harsämregrannspråksförståelseäntidigaresåberordetinteminstpåattläro-ochkursplaner författatssåattgrannspråksundervisningenförlorat ibetydelse. IDelsings/LundinÅkessonsundersökningvisadesatt en stordel avelevernainte ansåg sigha fått någon somhelst undervisning i grannspråkunder sinskoltid.

Nordiska ministerrådet gör nu en satsning på nordiska dataspel. Det kanhaenaktningsvärdnäringspolitiskbetydelse.Däremothardetsannoliktbarabegränsadbetydelsefördenömsesidigaspråkförståelsen.Likvälärdetviktigtattgörasatsningarinteminstpåungdomskulturävenomdetnaturligtvisärbraomsådanasatsningarledertillattintressetförgrannspråkstärksochförmåganattförståvarandraöverdenordiskanationsgränsernaförbättras.

Dennordiskafilm-ochTV-fondenspelarhärenstorroll.Detärvälkommetatt ocksåkommersiella företagnuvisat ett ökat intresse av att delta i dettasammanhang.DegemensammaproduktionernaavtypKontrapunkt,tävlingiklassiskmusikkunskap,ärfärre.Desenasteårenharviiställetfåttgemensam-maprograminförMelodifestivalenmeddeltagandefrånalladefemnordiskaländerna.Medtankepåmålgruppenärdetkanskevälsåvärdefullt.

YLETemahar aviserat ett dokumentärt programdär finskspråkiga sändstillSverigeoch i sändningar ska testa förmåganattklara sigdärmedhjälpavsinskolsvenska.Detärenspännandesatsning.Självharjagfaktisktstoraförväntningar.Minerfarenhetärnämligenattdefinskspråkigatalarväsentligtbättresvenskaändesjälvatror.

Sistochslutligenavgörsdenömsesidigaspråkförståelsen iNordenavattde nordiska länderna upplever att de erbjuds större möjligheter genom attsamverka. Och Pohjola-Nordens generalsekreterare Larserik Häggman harnaturligtvisrättnärhanpåpekarattdetärbättreatttvånordbormötsochtalarengelskamedvarandraänattingetmötekommertillstånd.Närmötenavälkommertillståndbrukarnordiskaspråksåsmåningomanvändasochjuvarak-tigaresådanamötesrelationerblirdestostörreblirnoganvändningen.

IettlandsomSverigeärdettroligensåattdetbästastödsomkangestillsvenskaniFinlandärattgefinsktalandebättremöjligheteriSverige.Härfinnsåtskilligtmeraattgöra.Ochförhoppningsviskanvislippaframtidaförsökattförbjudaandraspråkänsvenskaioffentligförvaltning.DettaisynnerhetsomfinskaiSverigeärettnationelltminoritetsspråk.

Anders Ljunggren


72 Anders Ljunggren


Fyra gånger Göran Persson 73

BOKESSÄFYRAGÅNGERGÖRANPERSSON

I. InledningNärdetsocialdemokratiskavalnederlagetstodklartpåvalnattenhösten2006meddelade Göran Persson omedelbart att han skulle avgå som partiledare.Han gjorde, enligtminmening, en flott sorti även taget i beaktande att hanumgåtts med avgångstanken av och till under de senaste åren. Det framgåravdenmycketuppmärksammadeintervjubokenAldrig ensam. Alltid Ensam. Samtalen med Göran Persson 1996 – 2006 som journalistenErik Fichtelius gavutivåren2007.Bokenbyggerpåettuniktochmycketomfattandeinter-vjumaterial. Sammanlagt är det �7 intervjutillfällen och bortemot etthundraintervjutimmarfrånden�6april�996,dåGöranPerssonnyligentillträttsomsocialdemokratiskpartiledareochstatsminister,ochframtillden2�september2006dåväljarnasattepunktförhanslångvarigamaktinnehav.IntervjuprojektetFichtelius/Perssonskullegenomförasihemlighet.Såblevemellertidintefallet.Informationomvadsompågickläckteuttilloffentligheten.

EngrundläggandeförutsättningförintervjuarbetetvarattingentingavdetsomGöranPerssonsade framför tv-kameran fickciterasmedangivandeavkällan. Däremot skulle hela materialet få offentliggöras efter hans avgång.Perssonskullegivetvisintehellerfåpåverkavaresigvadsomskullesändasi SVT eller senare publiceras i bokform. Den första infallsvinkeln i dennabokessätarutgångspunkteniGöranPerssonsegnaord.

IdenandrabokenharGöran Perssonförtpennansjälv.Hansegenhändigtskrivnamemoarerutkomungefäretthalvårefter intervjubokendvs. i slutetavoktober2007.DenhartitelnMin väg, mina val.Memoarbokenskiljersigavnaturliga skäl inte särskiltmycket från intervjuboken.AvnågonmärkliganledningtycktejagattdetgicklättareattläsamemoarbokenänattkämpasigigenomFichtelius´väldigaopus.

ProfessoremeritusOlof RuinförmedlaribokenStatsministern. Från Tage Erlander till Göran Persson statsvetarensochdeninsiktsfullepolitiskebedö-marenssynpåsvenskastatsministrarsämbetsutövning.Ruinskriveromsexavdesjustatsministrarsomverkatunderefterkrigstidendvs.TageErlander(s),OlofPalme(s),ThorbjörnFälldin(c),IngvarCarlsson(s),CarlBildt(m)samtGöranPersson(s).DentredjeinfallsvinkelnpåGöranPerssonssättattutövastatsministerämbetetblirdärmedstatsvetarens.

EnfjärdeboksomocksåhandlaromGöranPerssonärskrivenavhansnäramedarbetare,fdstatssekreterarenistatsrådsberedningenLars Danielsson.TioårsomGöranPerssonsförtrogneochlojaletjänstemanharLarsDanielssonattredovisaidenallsinteoävnabokenI skuggan av makten.Danielssonråkade


74 Claes Wiklund

särskiltillautisambandmedtsunamikatastrofenjulen2004.Hansagerande–ellerbristpåagerande– ledde tillenskoningslöshetsjakt imediernaochsärskiltikvällspressen.

II. Persson – intervjuversionenErik Fichtelius´intervjuboktogdetmignästanhelasommarenattläsa.Redanantaletboksidor–hela6�0–begränsademöjligheternaatt tillgodogöra sigintervjumaterialet.Dåhade jagdessförinnansettde fyraentimmesprogram-menmedPerssonsomSverigesTelevisionsändeundervåren.Tv-program-meninnehöllgodbitarnafråndetomfattandeintervjuarbetet.

Det ligger nära till hands att jämföra Fichtelius´ intervjubok med TageErlandersdagböcker.Enlikhetärattdebådastatsministrarnainföreftervärl-denönskatförmedlasinsynpåaktuellahändelserochpersoner.IPerssonsfallvardetiförvägbestämtattintervjuernaheltellerdelvisskullesändasiSVT.För Erlander var dagboksförfattandet ett sätt att avreagera sig efter dagensslitikanslihusochriksdagskorridorer.MyckettyderpåattTageErlanderintehadenågotemotatthansdagböckerpubliceradesienavlägsenframtid.SåharskettgenomsonenSvenErlandersförsorg.Hösten2007utkomdenåttondedagboksdelensomavser�9�7.

Göran Persson har fört samtal med journalisten Erik Fichtelius utgåendefråndennesfrågor.Perssonhardärmedpåettheltannatsättändagboksförfat-tarenErlandervaritstyrdisinredovisningavdagsaktuellahändelserochisinsynpåpolitiskavännerochmotståndare.FörmindelfannjagettlångtstörrenöjeiattläsaErlandersdagböckeränFichtelius´intervjudrapa.

Erik Fichtelius betonar att Göran Persson talar som en bok. Skillnadernamellan det talade ordet och den utskrivna texten blir förhållandevis små.Perssonharihögstagradordetisinmakt.Dettalhanhöllsomnyvaldsocialde-mokratiskpartiledareimars�996påFolketsHusiStockholmvarnogdetbästajaghördeunderminatioårsompolitiskredaktörpåSödermanlandsNyheter.

EnformuleringsomfastnatiminnetärhurGöranPerssonserpåhurdetärattblivaldtillpolitiskledare.Detär,framhållerhan,lättattblivald.Svårareärdetattbliomvald.Allrasvårastärdetattkunnaväljatidpunktföravgången.OmvaldblevPerssonfleragånger.Närdetgälldetidpunktenförhansavgångvardetdockväljarnasomdrogslutstrecket.Densocialdemokratiskavalför-lusten ledde till ledarbytevåren2007 frånGöranPersson tillMonaSahlin.Sverigeficksinförstakvinnligasocialdemokratiskapartiledareefter��8år.

OmutrikesministerAnnaLindhfåttlevahadeGöranPerssonförmodligenkunnatavgå tidigare.Honframstårnämligen ibokensomhansgivnaefter-trädare.NärAnnaLindh fölloffer förenmördaresknivpåvaruhusetNK iStockholm dagarna före EMU-omröstningen nödgades Göran Persson fort-sättanågraårtillmedstatsministerslitet.


Fyra gånger Göran Persson 7�

EttlysandeavsnittibokenärskildringenavettEU-toppmöteår�998,därdentyskeförbundskanslernHelmutKohl,somGöranPerssonförövrigtkombraöverensmed,plötsligt började att vräka i sig smör i upprördhetenöverdettyskanederlagetbeträffandevaletavnycheffördeneuropeiskacentral-banken.FransmännenhadeframgångsriktlanseratsinlandsmanJean-ClaudeTrichet medanTyskland lagt sig ut för holländarenWim Duisenberg. I rendesperationöver attTysklandbehandlades somenparia iEU-sammanhangbörjarKohlatthetsätasmör.

Somfinansministerunderåren�994 -96varGöranPersson rättointres-seradavEU-frågor.BristenpåengagemangförEUledde tillatthan iblanduteblevnärunionensfinansministrarmöttes.SmåningombörjadeemellertidGöranPerssonattfinnasigtillrättaiEU-sammanhang.Efterdetsvenskaord-förandeskapetunderförstahalvåret200�–somsköttesmeddenäran–blevEU som politisk arena allt viktigare för honom. Den personliga vänskapenmedTonyBlairbetyddemycket.BrakomGöranPerssonävenöverensmeddenfranskepresidentenJacquesChirac.

Statsråd kom och gick under Perssons elvaåriga statsministertid. Någrafickavskedpågråttpapper.AnnikaÅhnberghade lämnatvänsterpartiet försocialdemokratin.HonblevPerssonsjordbruksministerunderentvåårsperiod.Eftervalet�998fickhonabruptlämnasinplatsiregeringenefterenkontro-versmedstatsministern.FinansministerErikÅsbrinkkändesigdesavoueradav sin statsminister och lämnade brådstörtat regeringen �999. Samma dagutsågsBosseRingholmtillÅsbrinksefterträdare–precissomomingentinghänt.IintervjubokenframgårdettydligthurillavidsigGöranPerssontogavÅsbrinksplötsligaavhopp.Dethadeskadatsocialdemokratiskapartiet,mena-de han.Vice statsministern MargaretaWinberg fick lämna regeringen 2003för enambassadörspost iBrasilien.Det tyckteGöranPerssonvaren snyggsortiförettstatsråd.HansuppfattningdeladesinteavMargaretaWinbergsomkändesiglandsförvisad.

Som finans- respektive statsminister samarbetade Göran Persson näraochförtroendefulltmedcenterpartiet�99�-98.Underdennaperiodgjordesocialdemokraternauppmedcenterpartietomdenekonomiskapolitiken.Tvåtungacenterpolitikerplaceradesifinans-ochförsvarsdepartementen–AndersLjunggrenochPärGranstedt.Den förrehadeett förflutet somordförande icenternsungdomsförbund,densenaresommångårigriksdagsledamot.Iefter-handmedgerGöranPerssonattsamarbetetmedcenternvaritsåframgångsriktattdennaturligaföljdenvaritenkoalitionprecissompå�9�0-talet.

NärcenternutsågLennartDaléustillnypartiledareiSunne�998ändradesinriktningenpåpartietspolitikmarkant.Samarbetetmedsocialdemokraternavillecenterpartietfjärmasigfrån.SedanMaudOlofssonvaltstillpartiledare200�blevdetuttalademåletennyborgerligregering.Enkoalitionöverblock-


76 Claes Wiklund

gränsenvardet inte talom.Somdenmästerliga taktikerGöranPerssonär,anpassadehansigsnabbttilldetnyapolitiskalägetochvändeblickarnamotmiljöpartiet och vänsterpartiet. Med dem samarbetade socialdemokraternaundertvåmandatperioderframtill2006.

Efterträdarfrågan inom socialdemokratin kommer upp av och till i inter-vjuerna på Harpsund och i Sagerska huset. EU-kommissionären MargotWallström, vars relationer till Göran Persson varit ansträngda, nämns idiskussionen.Anna Lindh talas det mycket och väl om. Sedermera finans-ministern Pär Nuder var förmodligen Göran Perssons personliga favorit.Justitieministern Thomas Bodström kunde visst också tänkas liksom denmångsidigeThomasÖstros.MonaSahlin,somblevdetslutligavalet,disku-terasintepåsammasätt.

TvåfrågordrevGöranPerssonsärskilthårtundersinadrygatiostatsminis-terår.Hanlade,menarErikFichtelius,nedsinsjäliarbetetpåattomvandlaSverige till ett grönt folkhem. Därtill engagerade han sig i arbetet för atträddaÖstersjönsmarinamiljö.Debaltiskastaternavurmadehanför.GöranPerssonsförstaofficiellabesökgick tillEstlandoch inte tillFinlandditdetannarsvarittraditionattnytillträddasvenskastatsministrarresteförst.

III. MemoarversionenFör undvikande av upprepningar behandlas Göran Persson memoarer Min väg, mina valhärmerakortfattatänvadsomblivitfalletomdeanmältssepa-rat.DetsomframföralltfascinerarärklassresanfråndenrelativafattigdomenisörmländskaVingåkertillriksdagen,Rosenbadochdenvidavärlden.GöranPerssonbetraktarpolitiksomnågotfintochsvårt.Politikhandlaroftaomatthittalösningarsomsamlarenmajoritet.Politikärdenhögstaformenavintel-lektuellverksamhet,betonarhan.

Dock var det inte kommunalpolitiker eller riksdagsman som han i förstahanddrömdeomattbli.IställetvillehanbliprästiSvenskakyrkan.Hanhystestorrespektförkyrkogårdar,ochkändeendragningtillkyrkobyggnader.NärSvenskakyrkanskulleskiljasfrånstatenvarGöranPerssoninteallsentusi-astisk.TillsammansmedThageG.PetersonbekämpadehandenskilsmässamellanstatochkyrkasomstatsministerIngvarCarlssonkomöverensommedcenterledarenOlofJohansson.Denstridenförloradedens.k.kyrkvaktmästar-falangenPersson/Peterson.

Dentryggauppväxten ikonfektionsortenVingåkerskriverGöranPerssonommedvärme.Manskullevarahel,renochkommaitid.Defemsyskonenfickträngaihopsigiettrum.Bilskaffadefamiljenibörjanav�960-talet.MeddenrestefamiljenPerssontillKatrineholm,ÖrebroochNorrköpingmenintetillStockholm.FörattdrygauthushållsinkomsternasamladeGöranPerssontomflaskor.Detgjordehanmedsådanflitatthanficksmeknamnet”Pavan”.



Tidningsförsäljningochdagstidningsutdelninggavocksåinkomster.�97�blevGöranPerssonordförandeiKatrineholmsarbetarekommun.Den

spikrakakarriärenleddetillriksdagenefter�979årsval.Attvarabänknötarevid Sergels torg roade honom inte. Efter två mandatperioder tog han tågettillbakatillKatrineholmförattblikommunalråd.�989erbjödIngvarCarlssonhonomattbliskolminister.EfterattförsthatackatnejåtogGöranPerssonsigdetsvårauppdraget.Hansrikspolitiskagesällprovbestodiattkommunaliseraskolväsendet.Enreformsomgenomfördestrotsstarkaprotesterfrånlärarkå-ren.

Oppositionsåren�99�-94leddeförGöranPerssonsvidkommandetillatthanförstficktasiganmiljöfrågornaförattsedanblisocialdemokratinseko-nomiska talesman. Därmed var han predestinerad att bli finansminister närsocialdemokraternaåtertogregeringsmaktenefter�994årssegerval.MedettöppetmandatfrånväljarnagrepsigGöranPerssonansaneringenavstatsfi-nansernamedstorenergi.Denekonomiskahästkursomsvenskafolket fickgenomlida,grundadestillenahälftenpåskattehöjningarochtillandrahälftenpåbesparingar.

FinansministerblevGöranPerssonutanstörreekonomisk-teoretiskbarlast.Attdetgickbraattvarafinansministerutanekonombakgrundutgörlegenda-renGunnarSträngexempelpå.Strängvarfinansministeririkshushållarformatunder2�år(�9��-76).

Enregeringärstarknärfinansministernärstarkochnärfinansdepartemen-tetsbudgetavdelningärstark,filosoferarPersson.Nuhördettillovanligheter-naattsocialdemokratiskapartietväljerenfinansministertillstatsminister.DetvåundantagenfråndennaregelutgörHjalmarBrantingochGöranPerssonsjälv. Finansministern i en s-regering bör ligga till höger inom partiet ochstatsministerntillvänster.

Efterdetförtroligasamarbetetmedcenternunderbudgetsaneringenstide-varv�99�-98blevdetdagsatt taettellerettparsteg tillvänster förGöranPerssonefter�998årsval.Dåinleddesdetsamarbetemedvänsterpartietochmiljöpartiet som kom att pågå under åtta år. EU-frågorna och utrikespoliti-kenvarexkluderade fråndettavänsterinriktadesamarbete.DockundslipperPerssonsigimemoarbokenatthanmöjligenbordehaprövatsamverkanmedcenternochfolkpartietefter2002årsval.Attsåinteblevfallethängdesam-man med att folkpartiledaren Lars Leijonborg efter sin stora valframgångförsöktebildaenmittenregering.

EftervälförrättatpolitisktvärvharGöranPerssonåtervänttillhemtrakternaiSörmland.GårdenTorpiFlenskommunharhanbebyggttillsammansmednyahustrun,denfdarbetskamratenAnitraSteen.Attenavgångensocialde-mokratiskpartiledareskaffatsigettstorthusharvaritsvårtattsmältaförendelavhanspartivänner.Nuvetjag,skriverGöranPersson,precisvadjagskall


78 Claes Wiklund

göranästadagtrotsattdetingetståriminalmanacka.Förrvardettvärtom.Dåvisstehanintevadhanskullegöranästadagipolitikensmaktcentrum–trotsattalmanackanvarfulltecknad.

IV. Forskarens versionStatsvetarprofessorn Olof Ruin har skrivit en intresseväckande bok om sexefterkrigstida svenska statsministrar. Ruin, som är landets kanske främstaexpertpåstatsministerämbetet,harsvaratförettparläsvärdaböckerisammaämnetidigare.Nuharhantagitettsamlatgreppomsexstatsministrar:TageErlander, Olof Palme, Thorbjörn Fälldin, Ingvar Carlsson, Carl Bildt ochGöranPersson.Därtillfårläsarensig–någotoväntat–tilllivsettheltkapitelomTageErlanderochUSA:spresidentHarryTruman.Erlanderträffadedendemokratiske presidenten Truman vid en kortare lunch den �4 april �9�2.Detta lunchmöte ger Olof Ruin anledning till en – med sedvanlig energi– genomförd jämförelse mellan de båda politikerna. För min del hade jaghellresettattfolkpartistatsministernOlaUllstenfåttvaramedidenruinskastatsministerkavalkaden.HanuteslutsnuföratthanregeradebaraiettochinteidetreårsomärminstaregeringstidenförattkvalificerasigtillOlofRuinsstatsministerbok.

DenstatsministersomOlofRuininledermedärTageErlander.Hanvarpåsintidheltotippadnärettbytepåstatsministerpostenskeddeioktober�946.Partiveteranen Gustav Möller trodde sig vara självskriven som Per AlbinHanssons efterträdare. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen ville annatochutsågmed94röstermot72tillsinordförandeTageErlandersomdärmedblevlandetsnyestatsminister.Erlandervarecklesiastikministerochhadetidi-garevaritstatssekreterareisocialdepartementethosGustavMöller.

SompolitikervarErlanderresonerandeochagiterande.Medårenkomhanalltmeraattbetonaviktenavsamförståndöverpartigränserna.Återkommandepartiledarsamtalfördespåhanstid.Efterettmisslyckatkoalitionsförsökislu-tetpå�940-talet togsdetdåvarandebondeförbundetmedGunnarHedlundispetseniniregeringen�9��.Detrödgrönasamarbetetkom,trotspåfrestningaravolikaslag,attvaraändaframtill�9�7.PersonkeminmellanErlanderochHedlundstämdebra,precissomdensedangjordemellanGöranPerssonochcenterledaren Olof Johansson. Någon koalition mellan socialdemokraternaochcenternblevdetinteunder�990-talet.VilketPerssonångratiefterhand.

TageErlandervillehastarkaregeringar.Tvåhuvudskälbrukadehanange.Enstarkregeringkandelsfattabeslutsomliggerifolkflertaletsintresse,delsfatta impopulärabeslut.Erlandermyntadeocksåbegreppet”detstarkasam-hället”.Hanvarlanseradeävenuttrycket”förväntningarnasmissnöje”.

Vid läsningen av Erlanders dagböcker slås man av hur mycket han hannmedvidsidanavdetpolitiskaarbetetochkanslihusslitet.Han lästemycket



ochgickoftapåteater.Intesällanåterfinnsidagböckernautförligasynpunkterpårollprestationerochpjäsval.HanfröspåSM-finaleribandy,sågfotbolls-matcheroch friidrottslandskamper.DäremellanskrevTageErlander sina talpåegenhand.InnanOlofPalmeblevhanspolitiskasekreterarefickhangöramerpartenavdetpolitiskaförberedelsearbetetsjälv.

EfterTageErlander togOlofPalmevid.Vidpartikongressen�969valdesPalmetillsocialdemokratiskpartiordförandemedacklamation.GunnarSträng,somvarenmöjligmotkandidat,hoppadeavförbärandeåldersskäl.Palmevarbåde problemlösare och agitator, skriver Olof Ruin. Hans internationellaengagemangvar stort.Att fåmedSverige idetdåvarandeEECgickPalmeemellertidbetpå.Rundresornatilldeeuropeiskahuvudstädernavåren�970tyddeannarspåettstarkt intressefrånstatsministerPalmessidaförsvensktmedlemskap i den dåvarande sexstatsmarknaden. På ett möte i Stockholmsarbetarekommunimars�97�nödgadesOlofPalmedraidenintegrationspoli-tiskanödbromsen.Werner-rapportenomekonomisktochmonetärtsamarbeteiEuropaochDavignon-rapportenomförstärktutrikespolitisksamverkanpåeuropeisktplanblevförhårdsmältafördentvehågsnaeuropaopinioneninomregeringspartiet.Tillsammansmeddetuteblivnanordiskaekonomiskasamar-betet–Nordek–vardettaettavOlofPalmesstörstapolitiskabakslag.

Underoppositionsåren�976-82ägnadeOlofPalmemyckettidåtattmedlamellanIranochIrak.Hanvar intesärskilt framgångsriksomoppositionsle-dare.Efterdet socialdemokratiskavalnederlaget�979 fannsdetnogenochannansomhellresågfdkommunministernHansGustafssonsompartiledare.Palmefortsatteemellertidoförtrutetsompartiledareochåtervann�982reger-ingsmakten.

Efter det brutala mordet på Sveavägen i februari �986 stod Sverige utanstatsminister.Vice statsministern IngvarCarlsson, som tänkt trappaned sittpolitiska engagemang, fick ta ställning till om han ville efterträda Palme idennationellakrissituationsomdrabbatSverige.NärIngvarCarlssonutsågstillstatsministervardendåvarandeutrikesministernStenAnderssonentänk-bar kandidat. Den gamle partiräven StenAndersson förordade dock IngvarCarlsson.Möjligenhyste ävenKjell -OlofFeldt statsministerplaner,men idenakutasituationsomuppstod�986blevhanaldrigaktuell.

Kännetecknande för Ingvar Carlsson som statsminister är, påpekar Ruin,hansrespektförformalia.Alltskullegåkorrekttill.Enregeringvarett lag.NärKjell-OlofFeldtbörjadeattmisstrivasiregeringenislutetav�980-taletförsökte IngvarCarlssonövertalahonomatt stanna.Detta trots att han intevarnöjdmed informationenhan fåttav finansministernomdenomfattandeavregleringenavkreditmarknadernasomägtrumpå�980-talet.FördettafickFeldtuppbärakritikiIngvarCarlssonsmemoarer.

Ingvar Carlsson hördes och syntes mindre än sin utåtriktade företrädare


80 Claes Wiklund

Olof Palme. Carlsson var gråmelerad som politiker, brukade jag skriva påSödermanlands Nyheters ledarsida. Samtidigt ingav han både respekt ochförtroende.Sinavgångaviseradehanlångtiförvägförattdendemokratiskaprocesseninomdetsocialdemokratiskapartietskullegåsingillagång.Somefterträdare satsade Ingvar Carlsson på Mona Sahlin. Så gick det nu inteefterdens.k.Toblerone-affären.MenefterytterligaretolvårstidharIngvarCarlssonfåtträttiochmedattMonaSahlinvaltstills-ordförande.

De två borgerliga statsministarnaThorbjörn Fälldin och Carl Bildt tycksOlofRuinvaramerafrämmandeföränförderassocialdemokratiskamotsva-righeter.Fälldin,vars förnamn tyvärr stavas fel avoch till,hämtade liksomTageErlandermerpartenavstatsrådenisinaregeringarfrånriksdagsgrupperochpartistyrelser.Närdenförstaborgerligaregeringenpå40år träddetill ioktober�976 fickSverigeockså sin förstakvinnligautrikesministergenomKarin Söder. Då utgjorde centern och folkpartiet det politiska styrkebältetsamtidigtsommoderaternahöllsistramatyglar.

NärCarlBildt bildade sin fyrpartiregering efterdetborgerliga segervalet�99�vardetpolitiskautgångslägeträttannorlunda.Nuvardetmoderaternaoch folkpartiet som skrev sig samman om det politiska programmet ”NystartförSverige”.Centerngickefterstortvekanmediregeringensomocksåbestodavstatsrådfrånkristdemokraterna.ProblematisktförregeringenBildtvarattdenhelatidenmåstehahögerflankenunderuppsikt.Nydemokratikominiriksdagenpåettpopulistisktmandat.

BådeThorbjörnFälldinochCarlBildthadeenormaekonomiskaproblematt hantera. Den första Fälldin-regeringen föll på kärnkraftsfrågan hösten�978.RegeringenFälldin IIgjordeuppmedsocialdemokraternaomskatte-politiken�98�.Detgilladesinteavmoderaternasomlämnaderegeringen.Enmittenregeringbeståendeavcenternochfolkpartietblevlösningen.Densatttillvalet�982.

Även Carl Bildts fyrpartiministär drabbades av politiska avhopp.CenterledarenOlofJohanssonvaremotbyggandetavÖresundsbronochläm-naderegeringen.Sompartiblevcenternkvariregeringen.

GöranPerssonvar,somframgått, intehuvudkandidatentillpartiledarpos-ten när Ingvar Carlsson drog sig tillbaka. Efter stor tvekan och sedan fleratänkbarakandidaterantingentackatnejellergjortsigpolitisktomöjliga,stodVingåkersstoresonplötsligtinförvaletattblisocialdemokratiskpartiledareochstatsminister.TrotsattGöranPerssonvaritbådeskolministerochfinans-ministervarhanenoutsider.HanvarkommunalrådetfrånKatrineholmsomgått sinegenväg.Han tillhörde intekretsenkringOlofPalmeeller IngvarCarlsson.Efteratthasagtnej,nejochåternejföllhantillsluttillföga.

IensammanfattandeanalyskommerOlofRuinframtillattGöranPerssonsdecenniumsomstatsministerpåminneromTageErlandersdrygatvådecen-


Fyra gånger Göran Persson 8�

nieriämbetetvadgälldeinrikespolitiken.KansketänkerRuindåiförstahandpå samverkan mellan centern och socialdemokraterna �99�-98 på det eko-nomiskaområdet.Någonregelrättkoalition(s)plus(c)blevdetintesompå�9�0-talet,menändåettnäraochförtroendefulltsamarbete.Välpratbenägenoch dominant var Göran Persson som statsminister, skriver Ruin i sin bok.EnkarakteristiksomfåttPersson-medarbetarenLarsDanielssonatthävdaattOlofRuinnärmastförföljerGöranPersson.

V. TjänstemannaperspektivetFrån nordisk synpunkt kommer Lars Danielsson med intressanta uppgifterochettavslöjandeisinförsvarsskrift I skuggan av makten.DanielssonhävdarattGöranPerssonharengenuintnordisksjäl.FörPerssonärNordenhemma–ellersomhaniblanduttryckersaken–hemmahamnen.Medsindokumente-radeskepsistilldetavöverstatlighetprägladeEUpassadedetmindreförplik-tandenordiskasamarbetethonomsomhandihandske.GöranPerssondeltogalltidiNordiskarådetssessioner,understrykerDanielsson.Menibland,somiReykjavik200�,restehantillbakainnansjälvarådsessionenbörjade.Jagvetförjagvarmedpåplats.

MycketöverraskandehävdarLarsDanielssonattGöranPerssonvarintres-serad av att efterträda den danske generalsekreteraren Søren Christensennär denne år 2002 avgick som chef för Nordiska ministerrådets sekretariati Köpenhamn. Slutet på visan blev dock att moderatpolitikern Per Unckelerbjödsposten.UnckelstannadeifyraårinnanhanutsågstilllandshövdingiStockholm.

På nordisk nivå följer de personliga sympatierna inte alltid partilin-jerna. Göran Persson hade svårt med sin danske partikollegan Poul NyrupRasmussen. Bättre blev de svensk-danska relationerna inte när venstresAndersFoghRasmussentogöversomdanskstatsminister.Dåövergickrela-tionernafrånattvaraljummatillattbliiskalla,skriverLarsDanielsson.IngetbilateraltmöteägderummellanPerssonochFoghRasmussen.

IntehellermeddenfinländskestatsministernPaavoLipponenkomGöranPersson väl överens. De två hade helt olika uppfattningar om det baltiskainträdetiEU.LipponentyckteattmanskullesatsapåattfåmedEstlandförstmedanPerssonansågattmanintebordeskiljaEstland,LettlandochLitauenåt.DetblevsombekantSverigesochGöranPerssonslinjesomsegrade.

MedNorgesstatsministerGroHarlemBrundtlandvarPerssonsrelationertillenbörjankordiala.Sedanskardetsigmellandem.Bragickdetattsamar-betameddenkristligestatsministernKjellMagneBondevikochännubättremedNorgesnuvarandestatsministerJensStoltenberg.

LarsDanielssonbeskriver ingåendeochpåett intressant sättdet svenskaordförandeskapetiEUvåren200�.Förberedelsernapåsvenskthållvarnog-


82 Claes Wiklund

granna och omfattande. Man pluggade språk och satte sig in ordentligt isubstansen.

NärdetgällerDanielssonsegna tillkortakommanden i sambandmed tsu-nami-katastrofenjulen2004tillförhansbokintemycketisak.Hanmedgerdockklädsamtattdetvarettmisstagattintetakritikenpåallvar.

DetsvenskaochnordiskavurmandetförFNuppehållersigLarsDanielssonockså vid. Det pinsamma nederlaget hösten �992 då Nya Zeeland slogut Sverige i kampen om den nordiska platsen i säkerhetsrådet beskriverDanielsson.Efteratthabefunnitsigiväntrummetunderentvåårsperiodlyck-adesdetbättrenästagång.�997-98erövradeSverigedennordiskaplatseniFN:ssäkerhetsråd.NukandiderarIslandförförstagångentillsäkerhetsrådet.MedgottstödavNorden.

VI. SlutordDefyraböckersomhärrecenseratsberörpåolikasättochfrånskildautgångs-punkterGöranPerssonsmaktutövningsomstatsminister.ErikFichteliuslåterPerssonsvarapådagsaktuellafrågorunderentioårsperiod.Ettproblemmedintervjumetodenärattdetiblandgåttlångtidmellanintervjutillfälletochdepolitiska händelser som avhandlas i boken. En del minnesfel förekommerdärför iFichtelius´bok.GöranPerssonspolitiskaanalysförmåga imponerarliksomhansvälformuleradeordvändningar.Hanstorhetsomretorikerfram-trädertydligtiintervjuboken.

Perssonsegenmemoarbokinnebärtillvissdelenupprepningavvadsomredan stått att läsa iFichtelius´bok.Memoarbokenuppfattar jag sommerapersonlig än intervjuboken, flyhänt skriven och mer komprimerad än inter-vjuboken.Villmannöjasigmedattläsaenavdessatvåböckerrekommende-rarjagmemoarboken.

IOlofRuinsbokärPerssonbaraeniradenavsexstatsministrar.Uppen-barligenärGöranPerssonintehellerstorfavoritennärOlofRuinrankarsoci-aldemokratiskastatsministrar.

Danielsson skriver om Göran Persson utifrån ett tjänstemannaperspektiv.HanvillnyanserabildenavGöranPersson.Detuppsåtetlyckashanvälmed.

Claes Wiklund

LarsDanielsson.I skuggan av makten.AlbertBonniersförlag,Stockholm2007ErikFichtelius.Aldrig ensam. Alltid ensam. Samtalen med Göran Persson 1996-2006.Norstedtsförlag,Stockholm2007.GöranPersson.Min väg, mina val.AlbertBonniersförlag,Stockholm2007.OlofRuin.Statsministern. Från Tage Erlander till Göran Persson.Gidlundsförlag,Hedemora2007.


83

KRINGBÖCKEROCHMÄNNISKOREN FINLANDSSVENSK PROLETäRFöRFATTARE

Denfinlandssvenskaarbetarklassenharhaftenunderbarförmågaattimångasammanhang antingen marginaliseras eller till och med helt glömmas bort.SärskiltgällerdettaHelsingfors.Samtidigtharstoraochnamnkunnigagestal-terstigitframurdessled.VibehöverbaratänkapåK-AFagerholm,framstå-endesocialdemokratiskledare,statsministerochriksdagensmångårigetalmansomnästanblevFinlandspresidentellerdenkändeboxarenGunnarBärlundsomstårstatyiarbetarstadsdelenVallgårdiHelsingfors.Jörn DonnersfärskabokomElmer Diktonius (�896 -�96�),den finlandssvenskeproletärförfat-tarenfrånHelsingforsbekräftaränengångdettafaktum.

EnnordiskparallellifrågaombriljantformuleringskonstochsocialmiljökundevaraOslosstorearbetardiktareRudolfNilsen.SammavårochmullochsammaregnvåtagatstenaråterfinnshosbådeDiktoniusochNilsen.TänkbarapåtitlarnatillnågraavDiktoniusmestkändalitteräraverk:

HårdaSånger,Taggigalågor,Stenkol,Starkmenmörk,Fotmotjord,Trälensrygg, Hungern, Röd-Eemeli, Mull och moln, Gräs och granit samt Jordiskömhet.

Donner konstaterar att bara den del av gamla Helsingfors centrum därämbetsverkenfannsochdärdeförmögnaboddeärkvar.Därförskriverhan:”DetgårinteattvisualiseraDiktonius’tidigamiljöerannatängenomgamlafotografier”. Som en bekräftelse publiceras i boken ett fotografi av någratvåvåningsbyggnaderavträiAlkärr,ettavarbetareochhantverkarebebottområdemellanstadsdelarnaKampenochFrämreTölö.DetvarhärochidenärliggandekvarterensomDiktoniusväxteupp.IngentingåterståravAlkärrsgamlaträbebyggelse.DetskullevaraomöjligtattpåbasenavfotografietidagkunnalokaliseranämndaträhusominteMariasjukhus jugendbyggnadsomstårkvarskullesynasibakgrunden.Sometttidensteckensjuderdethösten2007avbyggverksamhetpådenplatsdärDiktoniusbodde.Någontingavglasochbetong,fårmanförmoda,hållerpåattsedagensljus.

Längs Lappviks-, Eriks -, Anne- och Kalevagatorna som var några avDiktonius’barndomsgatoriKampen,gickändaframtillslutetav�9�0-taleten spårvagnslinje vars skenor sedermera helt revs bort. Donner nämner detinte, men om man står på Fredriksgatan och blickar ner mot Eriksgatansbacke i riktning mot sydväst kan ännu se minnena av spårvagnsskenorna iform av fyra smala parallella linjer mellan gatstenarna av röd granit. Härkörde i tiderna många finlandssvenska spårvagnsförare jämte konduktörerlinjenummersex.AvdemvarmångaanslutnatillSpårvägenssvenskasoci-aldemokratiskaförening.DetfinlandssvenskainslagetvarengångpåfallandestortinomHelsingforsstadstrafikverk.Ocksåsymbolikenmeddebortrivnaspårvagnsskenornaärtalande.


84

Alltdettaärnusågottsombortglömdhistoria.EllernästanbortglömdominteblandannatElmerDiktoniusskullehafunnits.OchframföralltominteJörnDonnerigenskullehalyftframhonomirampljuset.

NärJörnDonnermötteElmerDiktoniusibörjanavfemtiotaletvarDonnersjälvenarg,ungmanmedframtidenblandannatsomberömdförfattareochfilmregissörframförsig.Diktoniusdäremotvarentröttgammalman,varslågahöllpåattbrinnautochvarsålderdomskulleförmörkasavdensjukdomsomidagkallasAlzheimers.

Donnersägeratt”Helsingforsvarhuvudstadiettklassamhälle,därfamiljenDiktoniusstod rätt lågtpå rangskalan”.Detär troligenen förklaring till attdenungeDiktoniusåtminstoneisinatexterverbaltlätsårevolutionär.OcksåRudolfNilseniOslouttrycktesigvidsammatidpunktrevolutionärtisinadik-ter.Enmärkligkontaktuppstodår�9��dåDiktonius,somvanligtiständigtbehovavpengar,börjadegemusiklektioneråtdensenaresånamnkunnigeochmycketomstriddekommunistledarenOttoWilleKuusinen.SammeKuusinensomflyddetillSovjetunionenochdärgjordeeniochförsigimponerandepoli-tiskkarriärbådeunderStalinsskräckväldeochtillochmedännuefterStalinsbortgång. Donner anser att det fram till Finlands inbördeskrig �9�8 förblirrättoklartivilkenutsträckningKuusinenpolitisktochideologisktpåverkadeDiktonius.Senarefannsdockettvisstinflytandeiformaven”revolutionism”somDiktoniusförkunnadeisinaförstaböckerefterinbördeskrigetochrevo-lutionensmisslyckande.Tagtillexempelvadhanskrevibörjanav�920-taletiMin Diktdär”Jaguaren”,hanskanskemestberömdadikt,ingår:

”Såärvitvå,mindiktochjag:enklo

enviljaärvitvå,ettgap,entand

tillsammansärvi:enmaskinsomslår.”

Diktonius’språkvaroförståeligt förde flestaav recensenternasomdess-utomvarfåtillantalet.MenenavdemsomdåpåallvarbörjadeintresserasigförDiktoniusvarAxelÅhlströmsomvarchefredaktörfördefinlandssvenskasocialdemokraternas tidning Arbetarbladet som fortfarande utkommer. EnannansomocksåtroddepåDiktoniusvarEdithSödergran,denfinlandssven-skamodernismensstoranamn,somDiktoniusbesökteiRaivolapåKarelskanäset idet somdåvardet sydöstligasteFinland. EdithSödergrandogungochDiktoniusmisstänkteattdealdrigmerskulleträffas,vilketocksåskedde.ÄvenDiktoniusbetraktassomettstortnamninomsammamodernism.MenmedÅhlströmochArbetarbladetuppstodettlångvarigtförhållande.HärfannDiktonius ett regelbundet utkommande forum för sin litterära talang. FastArbetarbladets upplaga var låg och dess svaga ekonomi bara tillät små föratt intesägaynkligahonorar.Problemenkännsigenänidennadagsomär.Senare var detArbetarbladets andre man och kommande chefredaktör K-A

Henrik Helenius


8�

FagerholmDiktoniusmåstetiggapengarav.DenvälfungeranderelationentillArbetarbladetbefästedensocialdemokratiskareformismensomDiktonius’politiskafundament.Hansrevolutionärapatoshadeegentligenvaritlitterärt,intepolitiskt,anserDonner.HeltföljdriktigtanslötsigDiktoniustillFinlandssocialdemokratiskapartigenomHelsingforssvenskaarbetarföreningdärK-AFagerholmlängevarordförande.

Donner påminner om att Diktonius i Janne Kubik i början av �930-taletgjordesittförstaochendaförsökattskrivaberättanderomanprosa.Donnersbedömning är attDiktonius aldrig skrevbredberättandeprosa, utan att detbästa i hans prosa är korta ögonblicksbilder. Det offentliga mottagandet avdenställvisnästanråabokenomrödgardistenJanneKubikblevocksåtvek-samt.”Stankavkloak”,lyddeenavdenegativakommentarerna.TilldemestentusiastiskahördeArturLundkvist.ISverigekalladesboken”ettdynamisktutbrott,dockskulpteratsommedenknivimasurbjörk.”

Diktoniusblevaldrignågonstoropinionsbildareochhanödesomfinlands-svenskproletärförfattareblevenligtDonnersuppfattningatt leva iperiferinochattskrivaiperiferin.Nästansomattskrivaitidningarsomingenläser.Sorgligtmensant.Hankandockkallasproletärförfattaremed tankepådenfattigabakgrundenochuppväxtmiljön.Idengenrenärhanenavdestörstapåfinlandssvenskthåll.

Diktoniusharienaforismformuleratsigsåhär:

”Höstenärnärmaregåtornaslösningändeandraårstiderna.

Dessluftärsåklardärförattdessmullruttnar.

Iliketsstummamunliggersanningen.”

MenstumärDiktoniusinte.Hansordbärlångtochdevägertungtänidag.Ochbortglömdärhaninteheller.VilketJörnDonnerlyckadesvisa.

Henrik HeleniusJörnDonner.Diktonius - Ett liv.Schildts,Keuru,2007.

DET ER FORSKJELL PÅ OSCAR TORP OG GöRAN PERSSON.

I�923tokhanoversomlederforetsplittetpartiutenreellpolitiskmakt.Dahan gikk av etter 22 år, var partiet trygt plassert i det politiske sentrum oguten konkurranse om regjeringsmakten. Han ble stortingspresident, han varparlamentariskleder,hanledetbådeFinans-ogForsvarsdepartementet,ogi�9��blehanstatsministerforenrenflertallsregjering.VurdertetterformellekriterierkanenpåstandomatOscarTorpvarNorgesmektigstepolitikeridettjuendeårhundre,lettforsvares.

Men et raskt sveip gjennom mediearkiver, internettsøkemotorer og lære-bøker i moderne historie viser at virkeligheten er en annen, Torp blir stort

En finlandssvensk proletärförfattare


86

settbarenevntirekkeroverulikehistoriskeposisjonerogpersoner.ForsomhistorikerenHans Olav LahlumviserisinsværtsågjennomarbeiddebiografioverelektrikerenogfattigguttenfraSarpsborg:OscarTorpvaraldrimaktenbak makten. Han var derimot den som ble pålagt å fronte makten når denreellemakten ikkeville synes.SomTorpselvvisstnoksadetetteratEinarGerhardsenhadde tvungetham til å gå av somstatsminister i januar�9��:«Jegvarikkelydignok.»

NoeavdetmestunderligevedTorperkanskjehvorretthanfikkoghvorlitehanselvbidrotildet.På�920-og�930-talletvillehanhaArbeiderpartietinnmotsentrum.Somforsvarsministerførkrigenslosshanforøkteforsvarsbevilg-ninger.HansåtidligereenndeflesteiApatdetprivatenæringslivmåttegisenstorplassioppbyggingenavnorskøkonomietterkrigen.OghanvarblantdeførsttilåmålbæreatNorgeburdedeltaidetvestligeforsvarssamarbeidet.

MendetvarihovedsakstortingsgruppeniApmedJohanNygaardsvoldispissensomkjempetfremkriseforliketmedBondepartiet,deterhistoriensomgirTorprettiatforsvaretfikkforlavebevilgningerførkrigen,ogdetvaromnoenGerhardsen,tidligereMilorg-sjefJensChristianHaugeogApsgeneral-sekretærHaakonLiesomendtemedåflytteApmothøyreoginniNato.

Lahlumsierdetaldrirettut–tildeterhankanskjebådeforgladiogforrespektfullt innstilt til sitt objekt:Torpvar ikke intelligent nok, ikke en stornoktenkertilåblidenreellemakten.DenkraftfullelederenforLO,KonradNordahl skrev følgende i sin dagbok etter at Gerhardsen i november �9��haddebestemtatTorpentidfremoverskullefåværestatsministermenshanselvvarparlamentarisklederogbakromspiller:«PersonligmenerjegatTorperforlettfordenneansvarsfullejobb.»

Nordahlhaddeogfikkrett.Dettgikketlettelsenssukkgjennombådearbei-derbevegelsenoglandetdaGerhardsenpånyåret�9��gavmeldingomatnåtokhanoverigjen.VissteviikkebedreomGerhardsen,kunnevikanskjeinn-billeossathanlotTorpstyre,forpådenmåteåsynliggjøreoverforvelgernehvoravhengiglandetvaravGerhardsen.DetvarførstetterfireårmedTorpatlandsfaderenvirkeligblelandsfader.

TiltrossformangleneTorphadde,erdetforståeligatLahlumerblittgladisittobjekt,fordeterikkevanskeligåelskedenunderprivilegertesomkommersegoppogfremutennoensinneåglemmesinbakgrunn.Somdetheteromenhverpersonfrasmåkårsomharoppnåddenfremtredendeposisjon:«Detvarlitevedfødselensomtydetpåat…».BeskrivelsengjelderiallerhøyestegradforOscarTorp.

Han ble født i en slitt ettromsleilighet i arbeiderboligen Fayes Minde iSkjeberg8. juni i�893,oppvekstenvar i slummenvedGlommasutløp,ogskolegangen,omvikankalledendet,måtteavsluttesdafarendøddedetårethanblekonfirmert,morogsyvsøskenmåtte forsørges–detvar somelen-

Jon Hustad


87

digheten ingen ende kunne ta. Men det gjorde den altså: Oscar begynte påkveldsskole, ble elektrikerlærling, fikkdet til på fotballbanen,ble spurtomværetillitsmannogfantenlojal,hjemmekjærjentesomblehanskoneoggavhamtobarn.

Imai�9�7holdtMartinTranmæl,Apsreellelederførandreverdenskrig,talepået folkemøte iSarpsborg.Torpvarmedåarrangeremøtet,ogde tomøttesforførstegang.UtenatvifårnoengodforklaringpådetteavLahlum– Lahlum spekulerer lite når kildene mangler eller tier – i årene som kombleTranmælmerogmeroppmerksompådenungemannenfraØstfold.OgselvomTorpalltidstod litt tilhøyreforTranmæl,blehanet lydigredskapfordenkarismatisketrønderen,slikhaniårenesløplydiglotsegunderordneNygaardsvoldogGerhardsenogkanskjetildelsHaakonLie(dennå�02årgamleLieharværtensentralkildeforLahlumogfremholdergangettergangTorpslojalitetogforsvarsvilje).

I det mest dramatiske året iAps historie, i �923, det året kommunistenebrøtutogdannetNKP,som29-åring,bleTorpvalgttillønnetformanniAp.Førhandødei�9�8,skaffetTorpseg,ellerfikk,detsommåværeenavdesterkesteCV’ene imannsminne.Hanbleordfører iOslo, forsvarsminister,finansminister, forsynings-oggjenreisningsminister, leder avAps stortings-gruppe,statsminister,stortingspresidentogfylkesmann.

SterkestinntrykkpådennelesergjørTorpsintegritetogmoral.Mensdetteskrives går Eivind Reiten, grunnet korrupsjonsmistanker, av som styrefor-mann for et av Aps flaggskip, StatoilHydro, samtidig fremkommer det atGöranPerssoni2007viltjenesyvmillionerpååholdetalerfordetprivatenæringslivogvedåarbeideforetlobbyselskap;eninntekthangrunnetskat-teplanleggingvil beholdedetmeste av selv.Etter krigen spurteTorps sønnReidaromfarvissterådforenvennsomnettopphaddegiftetsegogtrengtehusvære,Oslosboligmarkedvarsprengt.Farbenyttetsegikkeavnoenavsinemangekontakter,hanogkonadelteegenleilighetitoogbadetungeekteparetomåflytte inn.SenerebleReidarmilitærattaché iLondon,noesomkunneføretilskattefritakførsteåret.Reidarutnyttetskattehullet.Farkommenterteikkesønnenshandling,menutenåfortelleomdet,betaltehaninnettilsva-rendebeløpsomsønnenkunnehabetaltinntilOsloskattekontor.

Lahlumharskrevetengodbiografi.Deneraldrikjedelig,aldrispekulativog den er autoritativ. Siden Torp var så sentralt plassert, er boken også ennorgeshistorie. Lahlum er som alt påpekt og på lik linje med mange andrebiografergladisittobjekt;dettehindrerhamlikevel ikkegangettergangåvisefremTorpssvakesider.

HvaTorpselvtenkteogfølte,kommerilitengradframibiografien.SlikerdettroligblittfordiTorpilitengradvarenskriftligperson,hanførteikkesommangeandreAp-topperdagbok.Itilleggvarhanetytterstprivatmenneskeog

Det er forskjell på Oscar Torp og Göran Persson


88

fortalteilitengradandreomsegselv,athanhaddeetmindreslagi�9��holdthanskjultforbådekoneogbarn.OmLahlumskalkritiseresfornoe,mådetværeathanikkegiretfullgodtsvarpåhvorforTorpfikkallesineverv,detmåvelhaværtnoemerennbarelojalitet?Hvemtjentepådetoghvorfor?

Torpdødetroligikkesomenlykkeligmann.Hansadetsliketteråhavun-netdenstørstevalgseiereniApshistoriei�9�3:«JegvetatEinarGerhardsenerenbedrestatsministerennjeg.»

Jon Hustad

HansOlavLahlum.Oscar Torp.En politisk biografi. Cappelensforlag,Oslo2007.

TO BIOGRAFIAR OM EINAR FøRDE

Noko av det mest spanande i dei to nye Førde-biografiane er skildringaneavdeiindreogytrespaninganemellomidealistenogpragmatikaren.Førdesettermæle somArbeiderpartiets sjefsideolog vert kraftig devaluert, i stadener det ein sjefspragmatikars profil som vert streka opp. To ulike biografiarovereinpolitikarvikjennerattmellompermane.ObrestadharskriveFørdesportrettderRossavikharskrivebiografien.

6�7sidermedEinarFørde–rettnokfordeltpåtobøker–ermykje,menikkjeformykje.ForderforfattarenTor Obrestad teiknardetvelformulerteogofterefererandeveneportrettet,skrivBergensTidende-journalistenFrank Rossavikdendokumenterte,analyserandeogoftespørjandebiografien.Utgangspunkteterulikt,menlikevelerdetdensameEinarFørdevimøterhosbåeto.

EinEinarFørdevikjenneratt.Omstriddogstridsglad.Flogvitogreplikk-kunstnar.Sjarmerandeogufordrageleg.Pragmatikarogideolog.Politikarogmediemenneske.Eintvisyntogmangebotnavestlending.

Harvihanno?Ja.Ognei.

Få ekte nyhendeForoppsiktsvekkandenokerdetsværtfåektenyhendeideitobiografiane.Knaptnokondelavdenmodernepolitiskesogamånoskrivastom.Dettydersjølvsagtikkjeataltibøkeneerkjendstoff,menhovudtrekkaerdet.Mangevertnoklittvonbrotneoverdette.IførehandsomtalenavTorObrestadsbokhardet jovorereklamertmedatforfattarenharhattalleEinarFørdesetter-latnepapirtilrådvelde.

Obrestadburdenokhadeltsinetankarkringdettemedlesaranesine.Forsereinbortfrånokrefå–ogikkjesærskildspanande–brevsitatfinstdetikkjespor av Einar Førde-arkivet i boka.Tyder dette at det var lite av verdi hanhaddetekevarepå?SørgdeFørdeforåløynasinespor?Notertehanikkjesineinsterefleksjonaromdeislagahanvareinsåsentraldelav?Ellerharrettog

Harald Stanghelle


89

slettObrestadikkjemaktafølgjadeisporaEinarFørdeetterletseg?Viveitrettogslettikkje.Deteinastevikanslåfast,eratviikkjefinndei

attisjølveboka.

Indre og ytre spaningDetvifinnhosdeitobiografiane,erdenfascinerandesogaomdenframfusnegutenfråHøyangersomreisteutavbygdaforåvertatilnokostortheriverda.Eitlivsomfellsamanmeddeisosialdemokratiskesamfunnsendringanesomopnaoppfordetsomidagkallestklassereiser–fyrstogfremstavdihøgareutdanningvartmogelegfordeisomynsktedet,ikkjeberrefordeimedpengar.VifylgjerEinarFørdegjennomformandeårsomungpolitikar.Idealist,kan-skjedet,menmeirrealistogpragmatikar.FåandrekunnemedstørreretthagjortFørde-idealetOlofPalmesordtilsineeigne:Politikkeråvilla.

Noko av det mest spanande i dei to Førde-biografiane er då også skild-ringaneavdeiindreogytrespaninganemellomidealistenogpragmatikaren.DetnokoslitnebiletetavEinarFørdesomdenstoreradikalarenkvervbort,ogframveksbautaenovereinmålmedvetensogningsomfekkgjortnokobådesompolitikarogNRK-sjef.FørdesettermælesomArbeiderpartietssjefsideo-log–eiarvfråhansstorelandsmøtetalepåHamari�98�–vertkraftigdeva-luert,istadenerdeteinsjefspragmatikarsprofilsomvertstrekaopp.

«Nære på alle måtar»DettetilhøyrerdeilangelineneiEinarFørdesliv.Tildeikortarehøyrernokforholdet til Gunn-Vigdis Olsen-Hagen som både Frank Rossavik og TorObrestadskrivom.Menmåtendeiomtalerdetpå,fortelnokoomkorulikedeitobøkeneer.

Olsen-HagenvareiavdeiungelovandeiArbeiderpartietsstortingsgruppefrå�977,ogfrå�98�varholeiarforsosialkomiteen.

EinarFørdeinnleiddeeitintenstkjærleiksforholdtildenvakreognyskildeRogalands-representanten. Det var så alvorleg at det kunne utvikla seg tilnokomeirenneituoffisieltkjærleikseventyr,menFørdebraut.Hanogdendåverandekonahansvillegjeekteskapeteinnysjanse.

ITorObrestadsversjonhaddeEinarFørde«eitnærtpersonlegogpolitiskfor-hold»tilhenne.VifårvetaatOlsen-Hagenvar«vakkeroghaddesamesansenforhumor»somhan.DessutanfortelforfattarenatFørdevitjahenneregelmes-sigdåholågdødssjuk,oggretsomeitbarnigravferdahennareinjanuardagi�990.Ieinbilettekststårdetdessutanatdeitovar«nærepåallemåtar».

Kvatydersådenlettlumreterminologien«nærepåallemåtar»?DetfortelFrank Rossavikutantilslørandeomskrivingar.Deitovarkjæras-

tar, skrivhan, ogproblematiserer det faktumat eit framståandemedlemavArbeiderpartiets stortingsgruppehaddeeitmeirellermindreuoffisieltkjær-

To biografiar om Einar Førde


90

leiksforhold tilpartietsparlamentariske leiar.Hovarthansøyrekviskraromkvasomgjekkføresegigruppa,ogkanskjeogsåeinviktigpremissleverandørieinskildesaker.

Lettkandetikkjehavore.Ikkjefordeitoelskande,ogslettikkjeforallerundt.Forknaptnokoer såvanskelegå forhaldaseg til somnårmaktmen-neskeisameorganisasjonikkjeberredelermøtebord,menogsåseng.Ogdetutanatdetkansnakkastopeom.

Grenser utfordrastKanskjeerdetavfinkjensleellerblygskapObrestadsnararetildekkjerennhanavdekkjer.Isåfallerdetlettåskjøna.Rossavikernokdenførstenorskepoli-tikarbiograf–C.J.Hambrossogepådettefeltetersåspesiellatdenknaptkanreknasther–somopefortelomslikutruskap.Deterslettikkjeuproblematisk,menlikevelfårikkjelesarenkjenslaavatdetteerspekulativt.

Ein av grunnane er nok at den som finles kapitlet «Damenes venn», ogsamanhelddetmeddenopnekjeldelistaseratbådehansdåverandeektefelleBritFougnerogsonentilGunn-VigdisOlsen-Hagenerkjelderforforfattaren.NokreavopplysninganeRossavikbertiltorgs,erdåogsåslikatdeiberrekankomafråfamilielivetsinsterom.

Eitparadokserdetlikevelatingenavosssomvarpolitiskejournalistarpå80-taletskreivomeitforholdsomopenberthaddeinteresseieitmaktperspek-tiv.Norskemedierharvore–oger–sværtatterhaldnenårdetgjeldåomtala«uautorisert»kjærleik.Detskuldastneppeberreatmangemediefolkharsineeignesvinpåskogen–fråtidtilannakandetveraslikateinikkjeserskogenforberresvin–mendetharhergåtteigrenseforkvasomharvoredefinertsomavoffentleginteresse.

DengrensautfordrarnokRossavik,menpåeitvissomikkjeerein invi-tasjontilåomdefineranorskemediers liteaggressivehaldningpådette likekjensleladdesomsalsfremjandeområdeavpolitikarlivet.

Ikkje statsministerEinarFørdevareinkontroversiellpolitikarogperson.Hansråkandereplikkarkunnesåra.Mange,ogsåGroHarlemBrundtland,kunneveraredddenskarpetungahans.Likevelfanndeitoeitpolitiskehopehavsomheldimest20år.OgdeterinteressantatkorkjeObrestadellerRossavikharfunneopplysningarsomtyderpåatdetvarmeirstridmellomdeitoenndetvialtveit.

Detvareitkonstruktivtarbeidsfellesskapmellomtosomtrygtkankallastdetmotsetteavtvillingsjeler.

TorObrestadserut tilåmeinaatEinarFørdehaddedendimensjonsomskulle til for å nå den absolutte toppen, men vart stoppa av Gro HarlemBrundtlandsmaktglede.Sliktvertsåeinfeltatdetmeststårframsomhistorie-

Harald Stanghelle


9�

laust.FrankRossavikanalysererkviforEinarFørde ikkjenådde toppen,ogfinneitsamansettsvar.

Denneuliketilnærmingafortelogsånokoomdeitobiografiane.

Drivande godt sjansespelForTorObrestadkjempåeitunderlegvisikkjeunderoverflatanårhanskalanalyseranorskpolitikk.Detersomomdetteerforfjerntforhan.DiforvertdåogsåhansFørde-bokmeir eitvelskriveportrett enn referanseverketoverEinarFørde.DetharFrankRossavikskrive.HansStikk i stridereindrivandegodpolitikarbiografi.Denbesteegharlesemedeinjournalistsomforfattar.Ogdettrassiathanpåjournalistarsviskanvertaioverkantspekulativisinehypotesar.Deneineforklåringaslærdenandreihelnårviktigehendingar iFørdeslivskaltolkast.

Dessutan er det eit sjansespel for begge biografane å nytta så mange avEinarFørdesråkandereplikkar.Deterslettikkjealtsomtålerovergangenfrådenmunnlegesituasjonskomikkentillivetmellomstivepermar.Oftevertdetlettarepinleg.Likevelerdetingenpolitiskebiografiaregharleddsåhøgtogfrittoversomdesseto.MendetskuldastnoklikemykjeskildringaneavEinarFørdeskonstruktiverevestrekarsomnygamleFørde-vitsar.

Ansvar for hamskifteEinarFørdesnamnerknytt til såmykje.Sterkastvildetvertaståandesomdennaudsyntegarantistenfor80-taletsmoderniseringavArbeiderpartiet.Eitretoriskogpolitiskhamskiftesommeirvareitresultatavretttolkingavdeirådandestraumdragaitidaennaveitbrennandeynskjeompolitisknyorien-tering.BerreeinpolitikarmedFørdesposisjonhospartietsvenstresidekunnelukkast med denne kursomlegginga utan at det førte med seg ein øydeleg-gjandeinternpartistrid.

Like sterkt vil namnet truleg lyse somNRK-sjefen som såg at detmåttegjerastradikalegrepdersomposisjonensomdenstoreallmennkringkastarenskullereddastieinymedietid.Ogsomlukkast.

Livslang lineFordetgårei livslanglinehosEinarFørdefråhansomgymnasiastprokla-merteathanvillevertaNRK-sjefogkyrkje-ogundervisningsminister,ogtilhanfaktiskvartbeggedeler.Aksendetheilesirklarrundt,erdetvakneblikketfornasjonalestrategiar,ansvaretforspråketogtruapålikskap.

Motaltdettevarhantrufast.

Harald Stanghelle

TorObrestad.Einar Førde. Ein biografi.DetNorskeSamlaget,Oslo2007.FrankRossavik.Stikk i strid. Ein biografi over Einar Førde.Spartacusforlag,Oslo2007.

To biografiar om Einar Førde


92

FAKTASPäCKAD BIOGRAFI öVER KLARA JOHANSON

K.J. En biografi över Klara Johansonärentegelstenochdetäringenbokjagskulleviljatenteraav.MedöverfyrtiosidornoterochytterligaretjugosidorkällförteckningkundemantänkasigattdetärentungrodduppgiftatttadelavCarina Burmans biografiöverKlaraJohanson.Glattförvånadkonstaterarjagattdetärmednöjeochettleendeimungipanjagläseromdennasäregnalitteraturkritiker,essäistoch författare, somkaraktäriseradesina lytenenligtföljande:agorafobi,bibliomani,insomniaochintelligens.

KlaraJohansonvarenuddafågel iHalmstaddärhonföddes�87�,växteuppochtogstudentensomförstakvinna.Honförblevettunikumunderstu-dieåreniUppsalaochsittvuxnaliviStockholm,därhonanställdessomlit-teraturkritikerpåStockholmsDagblad.

Som öppet – åjo, någorlunda öppet – lesbisk svek hon aldrig sig själv.Oavsett alter egoochoavsett smeknamn (ochdevarmångaunder åren,deflestamanliga:Koffe,LilleEyolf,Purveln,HuckLeber,Busen,korvar!)varhonalltidsigsjälv.Enlitenkvinnamedmonokelochiavsaknadavdemestelementärakunskaperiköksarbete.Livetigenomhöllhonsigmedhusa,omdetsåvarmamman,livskamratenelleriblandnågoninhyrd.NärkärestanEllenKlemantillfälligtbefannsigiSchweizskickadehonoroadebrevmeddetalje-radeinstruktionerkringpackningeninförK.J:sårligaresatillMasesgårdeniRättvik.Utförligtbeskrevhonocksåhurdennasnart��-årigakvinnaskulletasigfrånhemmetpåValhallavägentillcentralstationen:”Ochnärmanvillhabilpetarmanpå0,dåfrökensvararochmanbegär’droskstation’.Ringinteförsent,iblandtardettidattåkabiliSthlm”.

Carina Burman skriver ömsom levande, ömsom akademiskt faktaspäckatomdennalillakvinnamedstortintellekt.Jagblirbådeimponeradochinspi-rerad av Burmans flit. Under fyra år har hon dammsugit biblioteksarkivenpåjakteftermaterialomochavdennaorättvistokändaförfattare.Lättmattavläsandetglömmerjagiblandbortatt jagintebehöverläraallt.Detvikti-gasteärtrotsalltinteattminnasallaårtalellerensnamnpåK.J:svännerocharbetskontakter.AvvärdeärdäremotattfåeninblickidetlitteräraklimatochdengemenskapbeståendeavframföralltstarkakvinnorsomK.J.befannsigiunderfleradecenniervidtidenkringförrasekelskiftet.DetallrastarkasteärattfåenbildavdenorubbligakärlekhonhystetillpublicistenEllenKleman,kalladChoice,somdogfleraårföreK.J.självochsomhonkomattsörjadjuptframtillsinegendöd�948.

AllragladastblirjagnärBurmanvågarkommamedpersonligakommen-tarer i texten, tycka något om det hon skriver och inte bara professionelltredogöra.Dethänderibland,somtillexempelienpassusdärhonberättaromnärK.J.harfåttuppgiftenattvaratredjeopponent(Sverigesförstakvinnliga

Anna Hedelius


93

opponent) på sin före detta partner Lydia Wahlströms doktorsavhandling.Som tredje opponent förväntades hon vara tillställningens clown, en upp-gift som passade den kvicka K.J. bra. Tydligen framkallade hon också viddisputationenhögljuddaskrattsalvor.Mendåskrattetkomsigavattförkort-ningen”G.S.��.Qv”avK.J.uttyddes”Gästisstängeskl��medkvart”istäl-letför”Gustavianskasamlingenkvartband��”konstaterarBurmanlakoniskt”Artonhundrataletshumorinbjuderknappasttillnostalgi”.

MedsådanakommentarersynarBurmanK.J.kärvänligtisömmarna.MenframföralltharhonsomenlitterärskyddsängelsvävatöverJohansonsgravför att, närmare sextio år efter hennes död, äntligen föra henne ut genombokrummetsport.

Anna Hedelius

CarinaBurman. K.J. En biografi över Klara Johanson. AlbertBonniersförlag,Stockholm2007

GRUNDIG OG GODT OM WELHAVEN

Anne-Lise Seiphartidligereskrevetomperioden�830-�870inorskhistorie,ogviserisinWelhaven-biografihvordansamspilletmellomenkeltpersonerogdennasjonalehistorienkanværeavgjørendebådefornasjonenog individet.Welhavenvarikkebareetbarnavsintid;hanvarenaktivogengasjertogpro-blematiskskikkelseiviktigeovergangsårdanorskselvfølelseognasjonalitetbleutviklet.Determulighanoverdrevsinforståelseavathanlevdeienover-gangstid,fordetinnebaratkampogstridighetvarnaturligognødvendig.

Ettertidenhar i alle fall gjort det klart atWelhavenvar ”usamtidig”medsværtmyeisinegentid.Ironisk,ogikkesåliteavslørende,erdetblittsagtat”Norgesdemring”varHenrikWergeland,ogatWelhavensstørstesvakhetvarathanverkenkunneellervilleinnsedette.LikevelharWelhavenenselv-skrevetplassivårlitteraturhistorie,medgodgrunn,ogskullevihamentathanbarevarbakstreversk,orientertmotdetdanskeogenforkjemperfordeklassiskeidealer,harvimyeålæreavSeipsfremstilling.

Gründer på litteraturfeltet Welhaven mente tidlig at litteraturens stilling i Norge var under enhverkritikk,ogbehovetvarderfor stort foren innsatspåkulturensområde somkunneomskapedetåndsfattigenorskesamfunn til”etåndelig fellesskapavbevisstgjorte individer.”At et slikt fellesskap kanskje var uoppnåelig og atheltannenlutmåttetilenndenskjønneogformsikrekunstblantdedannedeklasser,forhindrerikkeatWelhavenpåsettogvislagrunnlagetforlitteratur-kritikksomegenprofesjon,hanskrevlitteraturhistoriskearbeidersompektefremmotdeførstelitteraturhistorier,ogestetiskeproblemstillingerbleviktigegjennomhansvirkesomdiktermerennsomuniversitetslærerifilosofiselv

Faktaspäckad biografi över Klara Johanson


94

omSchillerstankeromforholdetmellommennesket,kunstenogsamfunnetiOm menneskets estetiske oppdragelsesynesåhahattavgjørendeinnflytelsepå den unge student og dikterspire. I sin lyriske diktning etablerte han entradisjonfordenformfullendteogidealistiskelyrikkderdenkonkretevirke-lighetenalltidspeilernoehøyereellerdyperemenneskelig.Isinlitteraturhis-toriskevirksomhetsøktehanåfinnedennorskelinjenifelleslitteraturenogføredenvidereinnidenlitteraturenhanselvmentehanvarmedpååetablere.SeipgjørdetutvetydigklartatWelhavensåpåsegselvsomnasjonaldikter,menforåutvikleNorgeslikhanønsket,måtteimpulserhentesutenfra.Detvaretstandpunktsomførtetilkamppåalleområder,fordetnasjonalekunneselvsagt også bygges ved å søke til egne tradisjoner. Det er et paradoks atWelhavenbleoppfattetsomunasjonalennåmenshanlevde,etteråhakjempetforåetablereennasjonalkunstpåethøyerenivåenn tidligere,blantanneti forhold til et nordisk fellesskap han dyrket som skandinavist i mange år.Seipmerennantyderdeturettferdigeidette,menogsådetuunngåeligeienkulturkampder sluttresultatetdefineres av seierherrene, sommot sluttenavWelhavenslivheltentydigvarWergelandsmenn.

Biografi, litteraturhistorie, historieI Seips biografi følger viWelhavens liv i nokså stor detalj, fra barneår ogskolegangiBergenviastudierogøkonomiskvanskeligetideriChristiania,tillektorstillingogprofessoratveduniversitetetogfleresentralemaktstillingerog omgang i de høyeste kretser i landets hovedstad. Også privat følger viWelhavens livblantvennerogmotstandere iStudentersamfunnet,hans for-holdtilCamillaWergeland,forlovelsenmedIdaKierulfsomdødefraham,ekteskapetmedJosephineBidoulac, til tidlig sykdomogaldring.Deter entradisjonellbiografiskfremstillingvifår,mendenskillersegutpådenmåtenat biografens stemme er svært tydelig, vennlig, lærd, forekommende – ogheletidenbevissthvahungjør.HunharingenlettoppgavemedåetablereetWelhavenportrettpågrunnlagavsværtsprikendeoppfatningeravhvordanhanvarsommenneske,somforfatterogsomuniversitetslærer.Vrang,vanskelig,arrogantogdirekteuforskammetoverformangevarhannok,ogsinevennersvennkanskjebaresålangtdetgavnethamselv.Iforholdtilallealminneligekravvarhanoverhodetikkekvalifiserttilenuniversitetsstilling–mendetvarikkeuvanligmedslikeansettelserpådennetiden.DeterellersfullttenkeligatdemangeposisjonerogdenstoreinnflytelseWelhaven”ufortjent”fikk,ernoeavgrunnlagetforathantiltidererfratattsåmyeæreoggittmindrebetydningennhanfaktiskhadde.UansetterSeipssammenfatningpresisiforholdtilalthunfremstiller:”Livetbegynteistrid,ogendteiresignasjon.”SågjelderdetåhuskeatWelhavenvarenlyrikeravikkeubetydeligtalent,deridealetsyneså ha vært omtrent som Wordsworths ”emotions recollected in tranquility”

Hans H. Skei


9�

–følelsenebearbeidesifredogroforåfinnedetfullendteuttrykkogslikkan-skjenå”detuutsigelige”.Hansplassi litteraturhistorienerviktig,ogderforerdetspennendeogsehvasomskjernårbiografi(forfatterportrett)oglittera-turhistoriskfremstillingsesilysavdengenerellehistorienslikSeipforsøker.Muligens måtte diktverkene og de litteraturhistoriske arbeidene behandleslangtgrundigereomviskullefåttdenfullegevinstavensliktilnærming.

WergelandIdennestoreogbeundringsverdigestudienavWelhavenoghanstidkandetavogtilvirkesomforfatterenbevisstharsøktåunngååtamedaltformyemateriale om Henrik og CamillaWergeland. Det er selvsagt et riktig valg.Men hun vet at Welhavens nemesis heter Wergeland, og at Welhaven harendamindreå stilleoppmedmotdendødeWergelandennhanhaddemotdenlevende.Dessuten:Camillaglemmeraldrisinungdomsforelskelseogsinlivslangebinding tilWelhaven.Seip sier rett ut at hun ”gikkhøyst levendeomkring og skrev hyllingsdikt og minnet om seg selv.” På mange måter erhunfremstiltsomondsinnetoghevngjerrig,ogganskesåumulig.Endatyde-ligereformulererSeipsegtilslutt:”FamilienWergelanddefinerteWelhavensliv.”Wergelandsnavnblesamlingspunktetienkampsombådegjaldtkulturog politikk og somWelhaven ikke kunne vinne fordi hans livsprosjekt varutdatertallerededahanbegyntepådet.Motebegrepet”usamtidighet”kunneutvilsomtværtbruktommyeiWelhavensliv.

Anne-LiseSeipskriveriforordetatdetspesieltertosamtalepartnerehunhar savnet under arbeidet: Edvard Beyer og JensArup Seip. Det skjønnerjeggodt.Detsammegjelder iogforsegIngardHauge,somhunkontaktet,mensomdødeførhunfikksnakketmedham.HaugestekstkritiskeutgaveavWelhavensskrifterbeskrivessomenabsoluttforutsetningfordetarbeidetSeipnåharsluttført. Demringstid. Johan Sebastian Welhaven og nasjonengirhedertilbake tildepersonerbiografensavner, forhun førervidereen forsknings-tradisjon,enskrivemåteogenforståelsesformvihargodbrukforunderalleskiftendemoteridehumanistiskevitenskaper.

Hans H. Skei

Anne-LiseSeip.Demringstid. Johan Sebastian Welhaven og nasjonen.Biografi.Aschehoug,Oslo2007.

Grundig og godt om Welhaven

KARL GERHARD SEDD UR EN SONS PERSPEKTIV

”Hans talärveckriksomen togaoch liksomdettaplaggskuret iett stycke.”Så beskriver skådespelerskan och författarinnan Birgit Tengroth revyaktörenochestradörenKarlGerhardefterettbesökihansvillaFataMorganpåfranskaRivieran�9�4.Dettaochmycketmeromvårkanskefrämsterevymakare,pappa


96

tillmeränsextiorevyeroch4000kupletter,kanmanläsaisonens,Per Gerhard,biografiöversinfarmednamnetKarl Gerhard med kvickheten som vapen.

Iochförsigkanmanundravarfördennabiografikommernu,43årefterdennestoreaktörsdöd,menordspråketsägerattman inte”kansestrandenförränmanärisjön”.KanskeharPerGerhardbehövtdennalångatidförattfåperspektivpåsinmångsidigeochdefinitivtinteokompliceradefar.

Alltibokenärvälihågkommetochbeskrivetmedensjälvklarbokstavlig-hetochdetaljskärpasombaradenkanframbringasomkännerföremåletförsinskildringmycketväl.Ändåkännsdetsomommanbaraiglimtar,somavenhändelseråkathamnapåpapperet,fårsvarpåfråganmanställersig:VemvaregentligenKarlGerhard?

Biografin över Karl Gerhard är i viss mån inte bara en biografi utan välen summering av Per Gerhards eget liv med teatern, främst då åren somteaterchef och regissör på Vasateatern i Stockholm, en teater han drev, påpapperet tillsammansmedsin far,men ipraktikenensam.HanskrivermedenfängslandeunderskruvadhumorsomtydligtvisarvemhanärvtsinflinkapennaifrånomdetkaossomvarKarlGerhard.Ändå,ochtrotsattfarochsonGerhardhadeettlångtsamarbete,kännsdetsomomPerGerhardinteriktigtförmår att fånga mannen bakom i sin detaljrika biografi. Han kanske heltenkelt intehannlärakännahonom?KarlGerhardvar intebarablixtsnabbisittordfäkteri.Hanlevdesittlivienrasandefart.Uppenbarligenbestoddetavarbeteoch…arbete.NärfackligareglerstipuleradeattmåndagarskullevaraspelfriapålandetsteatrargodtogKarlGerharddettaförsinegenensemblesdelutanprotester,menundradesamtidigtmeduppriktigförvåning”..menvadskamangöradå?!”

KarlGerhardföddesiStockholm�89�ochattscenenskulleblihanslivvarhantidigtklaröver.Säkerttroddehaniungdomenslivsbejakandesinnlighetattlivetkanskeintebaraskullebeståavden,teatern.Hangiftesig,ochblevlämnad.Hangiftesigigen,ochmisslyckadesbådedengångenochentredje.Hanficktvåegnabarn,avvilkaPerGerhardvardetyngre.Mensnöpligheti det privata skulle iKarlGerhards fall vägasuppav ett yrkeslivkantat avmångasuccéer.Omnuettlyckatyrkesliv,hurglamoröstdetänmåvara,kanvägauppettmisslyckatprivatliv. Ihans fall var framgångenåtminstoneettsurrogatsomfickduga.Hangickfrånklarhettillklarhetochtrotsattnöjes-branschen,dåsomnu,beståttsmedmångaklaveratttrampai,såblevmiss-lyckandenaganskafå.

Framgången till trots slutade han aldrig att engagera sig. Han var en avrelativtfåpublikaröstersommedtrotsigtleendelivsmodhöjdesmotHitlersochnazismensframfartiEuropapåtrettio-ochfyrtiotalen.Ochnäralltdettavar över var han den första att höja sin röst till försvar för Zarah Leander,somfördömdesistöddighetensochefterklokhetensallatonarter.Honhadeju

Torsten Hallberg


97

underenstordelavkrigetarbetatiTysklandochblivitenavnazismensmestpopuläraartister.

PerGerhardskildrarmedlätthandochdäranekdoternaavlöservarandrahurocksådetenaframträdandetavlöserdetandra,nyarevyerradarsigeftervar-andraiettevigtflackandemellanscener–Stockholm,Göteborg,Malmöochturnéerilandsbygden.Nyrevyochhelacirkusenomigen.�96�,7�årgammal,spelarhanexempelvisrevypådenegnaVasateaternsamtidigtsomhangörtvåföreställningarperkvällpåHamburgerBörs.DäremellanRivieranochhem-met,villanKråkslottetiSaltsjöbaden,ellerStockholmskrogar,medmiddagarochfesterdärlivssorgenändåverkarnafsaihasornapådeglättigaskratten.

KarlGerhardadopterarlillaFatimaurfattigdomiKöpenhamnochhonblirundertidsrymdenavenbarndomljuspunktenihansliv.MenFatimaväxeruppochfårandraintressenänattumgåsmedsinstyvfar.Härskriverhanenavdeabsolutbästaavsinasånger,Tretton år,pådengamlaamerikanskaschlagernMemories of you:

Klockan slår, tiden går, du är tretton årögats blänk har ett stänk Av en hemlig vårSom är din, inte min, men du delar denMed fniss och fnass i din klassMed din bästa vän.

Detärentexttungavinsikteromhurallt,ocksådetviktigasteilivet,detsommanhelstvillhållakvarföralltid,förändras.Inteensenstorochälskadartistsom Karl Gerhard kan förneka tidens gång. Med tilltagande ålder blir hanalltmerensam.Ännumerarbetetätarochlapparmotångestochskräckfördehjärtbesvärsombörjarsättain.Detliggernågotmotsägelsefulltiglättighetenochrastlösheten.Detäriberättelsensskymningsvärld,fördjupningarnamel-lan själva raderna, man kan ana de sociala möjligheternas outnyttjade rikesom benämns ensamhet och utanförskap. Och som en röd tråd genom denblirKarlGerhardsrädslaförattmisslyckasalltmertydlig.Skräckenförattintevaraälskad.Intefördenhanär,denneKarlEmilGeorgJohnsonverkarhanhaglömtbortifarten.HanvillälskasförmaskenKarlGerhard,somhanbestämtsigförattbärasomartist,menockså,förefallerdet,somettskyddmotomvärldendärhansitterinneslutenisinoåtkomlighet.Oåtkomligheten,somhansjälvförklararsomblyghet,hindrarintestorakalasochfirandenbådeihusetiFrankrikeochhemmapåKråkslottetiSaltsjöbaden.

EnminnesrunaiVecko-Journalen,skrivenefterKarlGerhardsdödiapril�964 av författarinnan Mia Leche Löfgren och återgiven i Per Gerhardsbiografi, är lika talande som rörande. Han har bjudit henne på supé iSaltsjöbadshemmetefterenmatinéföreställningannandagpåsk,ochnärhanlämnar av henne vid hennes hotell efter supén säger han: ”Tack för att du

Karl Gerhard sedd ur en sons perspektiv


98

räddademinpåsk!”OchMiaLecheLöfgrenfortsätter:”Detvardetsistajaghördehonomsägailivet,ochdetvarsåKarlGerhardskdetkundevara.”

Trotsatttidernaförändras,underhållninghandlaromettkortnu,såärkan-skeKarlGerhardenavdedärfå”då”-personernasomintekommerattför-svinnainiminneslöshetensdunklalandsflykt.Ettmernärliggandeexempel,ingenjämförelseiövrigt,ärLarsForsellsomgickurtidenförintesålängesedan. Han är en ikon, precis som EvertTaube, Povel Ramel – och, alltså,KarlGerhard.Detkommersäkertattuppenbarasigtillfällenväldigtmångaårframåtnärdetsomsprungiturdessastorhetersespriochmusikalitetnynnasavbådeungaochgamla.

Meddemärdetsomiensångsomförlängesensjöngsav”Thewhisperingbaryton” Jack Smith – han däremot sorgligt bortglömd: ”The song is over, but the melody lingers on, you and the song is gone, but the melody lingers on!” Sången har tystnat, men melodin har inte klingat ut. Du och din sång är borta…men melodin dröjer sig kvar! skulledentextenkunnalydaienmycketfriochegenöversättning.

Torsten Hallberg

PerGerhard. Karl Gerhard med kvickheten som vapen. Lind&Co,Stockholm2007

BokessäochKringböckerochmänniskorharföljandemedarbetare:

Hallberg,Torsten,redaktör,NordensTidning,StockholmHedelius,Anna,kulturskribentochteaterkritiker,StockholmHelenius,Henrik,redaktör,HelsingforsHustad,Jon,journalist,DagogTid,OsloSkei,HansH,NT:snorskeredaktör,OsloStanghelle,Harald,politiskredaktör,Aftenposten,OsloWiklund,Claes,NT:shuvudredaktör,Gnesta

Torsten Hallberg


99

SAMMANFATTNING

NordiskTidskrifts�3�:aårgånginledsmedettnummermedvarieratinnehåll.Konstkritikern Beate Sydhoff skriver om två svenska modernister, målarnaOttoGCarlsundochOlleBærtlingsomhaftuppmärksammadeutställningariStockholmsistlidnahöst.Maj-BrittImnandersammanfattarintryckfråndennordiskabiblioteksveckan”Kuraskymning”somägderumförelftegångeninovembermånadförraåret.IUSAverksammelitteraturprofessornPoulHoueskriveromdendanskeförfattarenJohannesJørgensen.F.d.talmannenBjörnvonSydowskisserartrehuvudlinjeriFinlandsnittioårigasjälvständighet.

Professor Owain Edwards vid Norges Musikkhøgskole tar upp GriegsstrandadeoperaprojektOlavTryggvason.FörutvarandefinländskediplomatenTomSödermanpåminneromPorkala-parentesen�944-�9�6.SteenA.Cold,sekreterare iLetterstedtskaföreningensdanskaavdelning,skriverpersonligtomGrönlandmedanledningavinternationellapolaråret.

SkånskaDagbladetspolitiske redaktörLarsJ.Erikssonhar intervjuat f.d.statsministern Göran Persson om bokläsande i anslutning till Bokens dag iMalmö.UnderrubrikenFöregenräkningdiskuterarHenrikStenius,chefförRenvall - institutet iHelsingfors,behovetav fördjupadesamhällsvetenskap-ligastudieravNorden.AndersLjunggrenägnarkrönikanomnordisktsamar-beteåtdennordiskaspråkförståelsen.NT:shuvudredaktörtaribokessänuppfyraböckeromGöranPersson.

KringböckerochmänniskorinledsmedHenrikHelenius´anmälanavJörnDonnersbokomfinlandssvenskeförfattarenElmerDiktonius.JonHustadharläst Hans Olav Lahlums biografi om Norges f.d. statsminister Oscar Torp.AftenpostenspolitiskeredaktörHaraldStanghelle recenserar tvåböckeromf.d. finansministern Einar Førde. LitteraturkritikernAnna Hedelius anmälerCarinaBurmansfaktaspäckadebiografiomlitteraturkritikernKlaraJohanson.NT:s norske redaktör tar uppAnne-Lise Seips biografi om litteraturvetarenoch lyrikern Johan Sebastian Welhaven. Numret avrundas med redaktörTorstenHallbergsanmälanavbiografinomrevykungenKarlGerhard–seddursonenPerGerhardsperspektiv.

C W-d


�00 Tiivistelmä

TIIVISTELMä

NordiskTidskriftin�3�.vuosikertaalkaasisällöltäänmoninaisellanumerolla.TaidekriitikkoBeateSydhoffkirjoittaakahdestaruotsalaisestamodernistista;nämäovattaitelijatOttoGCarlsundjaOlleBærtling,joillaoliviimesyksynähuomiotasaaneetnäyttelytTukholmassa.Maj-BrittImnandertiivistäävaiku-telmansa kirjastoviikosta Kura skymning, joka järjestettiin yhdennentoistakerran viime vuoden marraskuussa. USA:ssa toimiva kirjallisuuden profes-sori Poul Houe kirjoittaa tanskalaisesta kirjailijasta Johannes Jørgensenistä.EntinenvaltiopäivienpuhemiesBjörnvonSydowhahmotteleekolmeSuomen90-vuotisenitsenäisyydenpäälinjaa.

Professori Owain Edwards, joka toimii Norjan Musiikkikorkeakoulussa,ottaaesilleGrieginkariutuneenoopperahankkeenOlavTryggvason.Entinendiplomaatti, suomalainen Tom Söderman muistuttaa vuosien �944–�9�6Porkkala-vaiheesta. Steen A. Cold, Letterstedtska föreningenin Tanskan-osaston sihteeri, kirjoittaa henkilökohtaisesti Grönlannista kansainvälisenpolaarivuodenjohdosta.

SkånskaDagbladetinpoliittinentoimittajaLarsJ.ErikssononhaastatellutentistäpääministeriäGöranPerssoniakirjojenlukemisestaKirjapäivänyhtey-dessäMalmössä.OtsikonFör egen räkningallapohtiiHelsingissäsijaitsevanRenvall-instituutinjohtajaHenrikSteniussyventävienyhteiskuntatieteellistenopintojen tarvetta Pohjoismaissa.Anders Ljunggren omistaa pohjoismaisenyhteistyönkronikkansapohjoismaistenkieltenkeskinäiselleymmärtämiselle.NT:npäätoimittajaottaakirjaesseessäesilleneljäGöranPerssoniakäsittele-vääkirjaa.

Kring böcker och människor -palstalla Henrik Helenius ilmoittaa ensim-mäiseksi JörnDonnerinkirjan, jokakäsittelee suomenruotsalaistakirjailijaaElmer Diktoniusta. Jon Hustad on lukenut Hans Olav Lahlumin kirjoitta-man,NorjanentisenpääministerinOscarTorpinelämäkerran.AftenposteninpoliittinentoimittajaHaraldStanghellearvosteleekaksikirjaa,jotkakäsitte-levät entistä valtiovarainministeriä Einar Førdeä. KirjallisuuskriitikkoAnnaHedelius ilmoittaa Carina Burmanin laatiman kirjallisuuskriitikko KlaraJohansoninelämäkerran, jokaonerittäinasiapitoinen.NT:nnorjalainen toi-mittajaottaaesillekirjallisuustieteilijäjalyyrikkoJohanSebastianWelhaveninelämäkerran,jonkaonkirjoittanutAnne-LiseSeip.Viimeisenänumerossatoi-mittajaTorstenHallbergilmoittaarevyykuningasKarlGerhardinelämäkerran–elämäonnähtypojan,PerGerhardinperspektiivistä.

C W-dSuomennos:Paula Ehrnebo

Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2008 sin hundratret-tioförsta årgång, den åttiofjärde i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor.

Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org

Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras.

Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2008 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr.

Prenumeration för 2008 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 Skå.

Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln.

För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris.

Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen.

Redaktionen:Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12.Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm.Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72.E-post: [email protected]

Huvudredaktör och ansvarig utgivare:Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta.Tel 0158-137 89 (bostaden).E-post: [email protected]

Dansk redaktör:Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum.Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected]

Finländsk redaktör:Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla.Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected]

Isländsk redaktör:Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik.Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected]

Norsk redaktör:Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo.Tel 22-85 4145. E-post: [email protected]

NO

RD

ISK

TID

SK

RIF

T 2008 – H

ÄF

TE

1

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI

UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN

c Modernisterna Bærtling och CarlsundcKura skymning – ett nordiskt kulturprojektcOm Johannes Jørgensenc Finlands självständighet 90 årc Olav Tryggvason – en ofullbordad Grieg-operac Porkala – parentesen cRundt om ThulecIntervju med Göran Perssonc Kunskap om Norden – uppdraget som inte finnsc Bokessä: Fyra böcker om Göran Persson

STOCKHOLM

nn Ny serie i samarbete med Föreningarna Norden nn

Årg. 84 • 2008 • Häfte 1

letterstedtska föreningens och nordisk tidskrifts hemsida ... · krönikan om nordiskt samarbete...

Documents