Livselixir En studie om Harry Potter,

moralisk utveckling, livsfrågor och

religionsundervisning

Författare: Elin Johansson Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Johan Adetorp Termin: VT15 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2RKÄ2E

C-uppsats

  II  

Förord Allra först, men ändå allra sist, är dessa ord. Först i uppsatsen, men sist skrivna. Ty viktiga de

är, orden och tacken. Tacken till er som hjälpt mig, stöttat mig, kramat om mig, men framför

allt trott på min kunskap och aldrig tvivlat på den. Tusen tack!

Mina fantastiska klasskamrater tackar jag för alla skratt och pluggstunder på

Smultronstället, ni får mig alltid på bra humör!

Min familj, för att ni återigen varit tålmodiga och stått ut med mig under ännu en

uppsatsperiod. Vad skulle jag gjort utan er?

Till min handledare, Torsten Löfstedt, för kritiska ögon.

Och till dig, Malin, för att du är min fina vän i ur och skur.

Med förhoppning om givande läsning!

Elin Johansson

Institutionen för kulturvetenskaper

Linnéuniversitetet, Växjö

2015-02-13

  III  

Abstract Title: The elixir of life: A study of Harry Potter, moral development, life questions and the

teaching of religion.

Author: Elin Johansson

This bachelor’s thesis examines three books in the Harry Potter series, Harry Potter and the

Philosopher´s Stone, Harry Potter and the Order of the Phoenix and Harry Potter and the

Deathly Hallows. The aim is to increase understanding for what Harry Potter could contribute

in terms of morality in religious studies, and how the story about Harry Potter, as a popular

literary phenomenon, can be helpful for this. Lawrence Kohlberg’s theory of moral

development is central to this essay.

I have used an hermeneutic method for the analysis of the Harry Potter books. The result

shows that the main character, Harry Potter, can be seen as kind of a role model when it

comes to moral development. Pupils may benefit by reading this book series because it can

open their eyes to life questions and moral values. Identity formation, loyalty and fellowship

are issues that the reader will be able to recognize and relate to in the Harry Potter books.

Therefore it is relevant to use the Harry Potter books in teaching of religion. Life questions

and moral values are also stressed in the syllabus for religious studies in junior high school.

Furthermore the character Harry Potter does follow the moral development theory developed

by Kohlberg, though it seems like the various stages are not separated, but rather integrated

with each other. Harry Potter changes both intellectually and emotionally according to the

magical world of Hogwarts school of wizardry and witchcraft.

Key words: Harry Potter, religion, popular culture, Lawrence Kohlberg, moral development,

life questions, teaching

Nyckelord: Harry Potter, religion, populärkultur, Lawrence Kohlberg, moralisk utveckling,

livsfrågor, undervisning

  IV  

Innehåll

1  Inledning ................................................................................................................................. 1  

1.1 Problemformulering ......................................................................................................... 2  

1.2  Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 2  

1.3 Forskningsläge, material och avgränsningar .................................................................... 3  

2 Bakgrund ................................................................................................................................ 4  

2.1 Kort om Harry Potter-serien och Joanne Kathleen Rowling ............................................ 4  

2.2 Varför religion och populärkultur? ................................................................................... 5  

2.3 Tidigare forskning om religion och populärkultur i skolan ............................................. 7  

2.4 ”What Would Harry Do?” .............................................................................................. 10  

2.5 Bildningsroman .............................................................................................................. 11  

3 Moralisk utveckling – en teori ............................................................................................ 12  

3.1 Kohlberg: Moralisk utveckling ...................................................................................... 12  

3.2 Kritik mot Kohlbergs teori ............................................................................................. 14  

4 Metod .................................................................................................................................... 15  

4.1 Hermeneutik ................................................................................................................... 15  

4.2 Urval ............................................................................................................................... 16  

4.3 Översättningsproblematik .............................................................................................. 17  

4.3 Metodkritik ..................................................................................................................... 17  

5 Analys och resultat .............................................................................................................. 18  

5.1 Harry Potter och De Vises Sten (HP1) ........................................................................... 19  

5.2 Harry Potter och Fenixorden (HP5) ............................................................................... 22  

5.3 Harry Potter och Dödsrelikerna (HP7) ........................................................................... 24  

6 Diskussion ............................................................................................................................ 25  

6.1 Harry Potters moraliska utveckling ................................................................................ 26  

6.2 Livselixir ........................................................................................................................ 28  

7 Avslutande kommentar ....................................................................................................... 29  

8 Referenser ............................................................................................................................ 30  

  1  

1 Inledning Så länge jag kan minnas har skönlitteratur varit ett av mina största intressen. Bokhandlar och

bibliotek är två favoritställen och har alltid varit. För mig är skönlitteratur frihet. Jag har

försvunnit djupt ner i böckernas värld, gått på trottoaren samtidigt som jag läst, vilket ibland

föranlett att jag gått rakt in i ett träd eller en fallit in i en buske.

Nog minns jag dagen då jag fick Harry Potter och De Vises Sten, den första boken i vad

som skulle komma att bli ett magiskt världsfenomen i litteraturhistorien. Mina föräldrar hade

varit iväg och handlat. Med sig hem hade de en bok till mig. Jag hade hört talas om den, men

visste inte speciellt mycket om handlingen. Glatt nyfiken satte jag mig i fåtöljen i finrummet

och började läsa. Men, jag förstod ingenting. Jag läste om samma sidor flera gånger. Det var

konstiga ord och märkliga namn som var svåra för en 11-årig tjej som mig att uttala. Besviken

la jag boken åt sidan. Inte förrän något år senare, när jag fick låna min kusins cd-skivor med

skådespelaren Krister Henriksson som uppläsare av Harry Potter och De Vises Sten, tog jag

mig igenom boken. Och jag älskade den!

Harry Potter är en stor del av mina tonår och jag har både läst böckerna och sett filmerna

ett flertal gånger, varje gång har jag hittat nya detaljer jag inte upptäckt i dem förut. När jag

hösten 2013 började läsa religionsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö, som en del av min

ämneslärarutbildning, blev det mer och mer tydligt för mig att Harry Potter tycks ha religiösa

inslag. Att göra en studie med Harry Potter som utgångspunkt var därför relativt självklart för

mig. Däremot har frågan om hur jag skulle närma mig detta område varit svårare. Natten när

stormen Egon blåste genom Sverige kunde jag inte somna. Istället för att vänta på John Blund

utnyttjade jag tiden till att studera, och läste då om den amerikanske psykologen Lawrence

Kohlberg. Kohlberg har utvecklat en teori gällande moralisk utveckling, vilken är central i

studiens analys av de tre valda Harry Potter-böckerna: Harry Potter och De Vises Sten, Harry

Potter och Fenixorden samt Harry Potter och Dödsrelikerna, vilka hädanefter kommer

benämnas HP1, HP5 och HP7. I en tidigare studie, What Would Harry Do?: J.K. Rowling and

Lawrence Kohlberg’s Theories of Moral Development, har författarna, Lana A. Whited

(professor i engelska) och Katherine M. Grimes (docent inom konst och humaniora),

applicerat Kohlbergs teori på just Harry Potter och hur moral syns här och vilken innebörd

detta kan få för läsare av bokserien.1 Då denna studie är snarlik den jag själv gör är den

betydande för min uppsats och presenteras närmre under avsnittet tidigare forskning. Jag utgår

ifrån att läsaren av denna uppsats har kännedom om Harry Potter-serien. Harry Potter kan

                                                                                                               1 Whited, Lana A, with Grimes, M. Katherine, ”What Would Harry Do?: J. K. Rowling and LawrenceKohlberg’s Theories of Moral Development”, i Whited, Lana A. (red.), The Ivory Tower and Harry Potter: Perspectives on a literary phenomenon, University of Missouri Press, Columbia, 2004. Sid. 182-208.

  2  

klassas som populärlitteratur och mitt intresse ligger i att söka förstå vilken funktion denna

kan ha i religionskunskapsundervisningen i skolan.

1.1 Problemformulering Religionsvetenskap är ett enormt forskningsfält. Detta är i sig problematiskt när det gäller att

försöka ringa in ett specifikt studieområde och utifrån det definiera vad religion är och hur

man ska se på det. Nationalencyklopedin definierar religion som ”en kulturyttring som inte

låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition.”2 Det är alltså

nästintill omöjligt att definiera vad religion är då religionsdefinitionerna är oändligt många.

Religionsvetenskapen strävar efter att beskriva, förklara och förstå fenomen, inte värdera,

vägleda eller föreskriva hur något är. Religion bidrar till att skapa ordning i världen och

mening i vardagen, och moraliska frågor finns i detta.3 Och det är just moral som min uppsats

fokuserar på.

Göran Collste, professor i tillämpad etik, skriver: ”Religiösa personligheter som Jesus,

Muhammed och Buddha liksom helgonen inom katolsk tradition, framstår för de troende som

förebilder och inspirationskällor till moraliskt ansvar.”4 Kan Harry Potter förstås på samma

sätt, kan han ses som en förebild för moraliskt ansvarstagande? Den frågan torde vara

vansklig att svara på då vi hela tiden kretsar kring våra egna uppställda normer kring vad som

är ett riktigt respektive felaktigt handlande. Men, kan man, utifrån den forskning som finns

om populärkultur/-litteratur samt Harry Potter, hävda att denna kan bidra till förståelse för

människans moraliska utveckling och därigenom vara till nytta för

religionskunskapsundervisningen i skolan?

1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vad Harry Potter kan bidra med utifrån

moraliska termer och hur berättelsen om Harry Potter, som populärlitterärt fenomen, kan vara

till nytta för skolans religionskunskapsundervisning.

Följande frågeställningar är de jag ämnar besvara i uppsatsen:

1. Hur kan vi förstå protagonisten Harry Potters moraliska utveckling utifrån Lawrence

Kohlbergs teori om detsamma?

2. Vilken moralisk funktion kan detta fylla för läsaren?

3. Vad kan Harry Potter som populärlitterär bokserie bidra med i

religionskunskapsundervisningen?                                                                                                                2 Nationalencyklopedin, sökord: religion (2015-01-12). 3 Collste, Göran, Inledning till etiken, Studentlitteratur, Lund, 2010. Sid. 96.  4 Collste, 2010. Sid. 96.

  3  

1.3 Forskningsläge, material och avgränsningar Studiet av litteratur och religion är ingalunda ett nytt forskningsområde, det är ett

variationsrikt fält i både teori och praktik.5 Om Harry Potter-böckerna har det forskats en hel

del, och utgångspunkten i forskningen är i många fall religionsvetenskaplig och/eller

litteraturvetenskaplig. Flertalet studier går att finna kring innehållet i Harry Potter och

kopplingarna som kan göras till kristendomen.6 Den svenska forskningen som finns i ämnet är

mager i jämförelse med vad som gjorts av brittiska och amerikanska forskare, min uppsats

innehåller därför material från både svensk, brittisk och amerikansk forskning, vilket har gett

studien ett ganska stort forskningsmaterial med flera ingångsportar till hur det tidigare har

forskats om Harry Potter. Jag har också använt mig av forskning, främst examensarbeten

skrivna av svenska studenter, som behandlar populärkultur-/litteratur för att få en djupare

förståelse för relevansen av detta i religionsvetenskapsundervisning. Lawrence Kohlbergs

teori om moralisk utveckling samt Whited och Grimes studie är, som tidigare sagt, viktiga i

uppsatsen.

Då både själva serien brukar benämnas Harry Potter, precis det namn som

huvudkaraktären i boken har, vill jag här förtydliga att när jag skriver Harry Potter syftar det

på hela bokfenomenet i allmänhet. För att göra det tydligare har jag valt att endast skriva

Harry när jag specifikt menar karaktären Harry Potter. Då jag valt att lägga mitt fokus på

moralisk utveckling av karaktären Harry Potter i tre av böckerna tar jag inte hänsyn till någon

specifik religion, men förankrar relevansen av studien i det att kursplanen för

religionskunskap i grundskolans senare år talar om att populärkultur kan användas för att

diskutera existentiella frågor.7 Jag tror att moralen spelar roll för hur man tänker kring

livsfrågor och därför ser jag det som intressant att undersöka Harrys moraliska utveckling i,

vad som är mitt primärmaterial, HP1, HP5 och HP7.

                                                                                                               5 Möller, Håkan, ”Litteratur och religion. En ämneshistorisk orientering”, i Bråkenhielm, Carl-Reinhold & Pettersson, Torsten (red.), Att fånga världen i ord: litteratur och livsåskådning - teoretiska perspektiv, Norma, Skellefteå, 2003. Sid. 88. 6 Se t.ex. Abanes, Richard., Harry Potter and the Bible: The menace behind the magick, Christian Publications, Camp Hill, Pa., 2001 & Asker, Christopher, Den utvalde: Om kristen tro i berättelsen om Harry Potter, Göteborgs universitet, Göteborg. 2011. 7 Skolverket, kursplan – religionskunskap http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap (Hämtat: 2015-02-10).

  4  

2 Bakgrund  I detta avsnitt redogör jag kortfattat för handlingen och receptionen av Harry Potter-serien och

av böckernas författare J. K. Rowling. Vidare redogör jag för tidigare forskning om

populärkultur-/litteratur samt användningen av detta i skolan. Avslutningsvis förklarar jag

bildningsromanens kännetecken.

2.1 Kort om Harry Potter-serien och Joanne Kathleen Rowling Joanne Rowling, eller J[oanne] K[athleen] Rowling som hon efter succén med berättelsen om

Harry Potter är mer känd som, föddes 1965 i England. Berättelsen bakom initialen K i J. K.

har sin grund i en genusfråga. Hennes publicist hävdade att inga pojkar skulle bli intresserade

av att läsa boken ifall de visste att Rowling var en kvinna. Kathleen är ett släktnamn. Rowling

har studerat språk vid Exeter University, hon har undervisat i engelska i Portugal.8 Rowling

har tilldelats flertalet priser och utmärkelser under årens gång, bland annat British Book

Awards (1999 & 2008) och Hans Christian Andersen Award, Denmark (2010).9

Det sägs att idén om Harry Potter uppstod på grund av, eller kanske är det bättre att säga

tack vare, en tågförsening.10 Böckerna är en del av den fantastiska genren i en berättartradition

som bland annat föregås av Charles Dickens, Edith Nesbit och C.S. Lewis.11

J. K. Rowling har grundat och är president för välgörenhetsorganisationen Lumos.

No child should be denied a family life because they are poor, disabled or from an ethnic minority. Lumos works to support the 8 million children in institutions worldwide to regain their right to a family life and to end the institutionalisation of children.12

Lumos arbetar för att barn ska få ett värdigt liv, kärlek och en familj, oberoende kulturell

bakgrund eller tidigare livssituation. Att organisationen heter Lumos är ingalunda märkligt då

Rowling tagit namnet på trollformeln med samma namn i böckerna om Harry Potter, där

Lumos är framkallandet av ljus. Syftet med Lumos är att sprida ljus bland barn som inte har

någon familj, som blivit splittrade från dem på grund av exempelvis fattigdom.13 Härifrån är

steget således inte särskilt långt till berättelsen om Harry Potter.

Harry är en föräldralös pojke som växer upp hos hans mosters familj i London. När han

fyller elva år får han reda på att han är en trollkarl och att han de kommande sju åren ska gå

på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Läsaren får följa Harrys, och hans två vänner

                                                                                                               8 http://www.jkrowling.com/en_GB/#/about-jk-rowling/biography (Hämtat 2015-01-15). 9 http://www.jkrowling.com/en_GB/#/about-jk-rowling/honours-and-awards (Hämtat 2015-01-15). 10 http://www.jkrowling.com/en_GB/#/about-jk-rowling/biography (Hämtat 2015-01-15).  11 Nationalencyklopedin, sökord: J.K. Rowling (Hämtat 2015-01-15). 12 http://wearelumos.org/about (Hämtat: 2015-02-09). 13 http://wearelumos.org/news/1545 (Hämtat: 2015-02-09).

  5  

Ron och Hermione, äventyr där de kämpar mot Han-som-inte-får-nämnas-vid-namn – Lord

Voldemort. Godhet står mot ondska och det blir viktigt att ta hand om de vänskapsband man

knyter. Alltifrån livselixirets sten (en sten som kan göra människor odödliga), ocklumenering

(ett slags utestängande av tankar) och horrokruxer (ett föremål där man planterat en del av sin

själ för att göra sig odödlig) är saker läsaren blir bekant med.

De sju böckerna om trollkarlsvärlden Hogwarts har hyllats världen över, men trots detta är

böckerna om Harry Potter inte bara en framgångssaga. De har fått möta kritik från flera håll

och det har till och med gått så långt att böckerna förbjudits. På en kristen friskola i

Örkelljunga beslutade rektorn Bo Persson att Harry Potter inte hade där att göra –

överhuvudtaget. Rektorn säger, dock utan att själv ha läst böckerna: ”De hör inte hemma på

en kristen skola. Böckerna innehåller besvärjelser, spådom, svordomar och ockultism – sådant

vi bekämpar på skolan.”14 På grund av att böckerna har magiska inslag har de kritiserat från

den religiösa sfären. Religiöst troende har varit rädda för att barn och ungdomar som läser

Harry Potter ska förlora den tro de blivit uppfostrade med i hemmet och på religiösa

institutioner. Detta, menar man, skulle kunna leda till sviktande moral och osedligt

beteende.15 Rowling har dock överösts av beröm, även av kristna, som menar att hon visar på

kristendomens lära och bidrar till barn och ungas reflekterade över existentiella frågor.16

2.2 Varför religion och populärkultur? Att studera populärkultur utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv är i flera fall intressant

och relevant. Gordon Lynch, professor i modern teologi, menar att religion kan hjälpa oss att

förstå hur människor skapar egna religiösa världar och att dessa används för att skapa sig en

identitet och känna en gemenskap.17 Lynch uttalande kan vi knyta till Pottermore, en hemsida

skapad för J. K. Rowlings fans.18 Troligen hade denna hemsida inte funnits om människan

inte, precis som Lynch menar, använt sig av Harry Potter för att utveckla något. Pottermore

kan klassas som ett community.19 Vidare kan nämnas att det även finns ett wikipedia

utvecklat specifikt för Harry Potter, både på svenska och engelska.20 Lynn Schofield Clark,

                                                                                                               14 http://www.expressen.se/nyheter/kristen-skola-forbjuder-harry-potter/ (Hämtat: 2015-01-21). 15 Whited, Lana A, with Grimes, M. Katherine, ”What Would Harry Do?: J. K. Rowling and Lawrence Kohlberg’s Theories of Moral Development”, i Whited, Lana A. (red.), The Ivory Tower and Harry Potter: Perspectives on a literary phenomenon, 1. pbk pr., University of Missouri Press, Columbia, 2004. S. 182. 16 Wiktorin, Pierre, Religion och populärkultur: från Harry Potter till Left Behind, [Elektronisk resurs http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2175016&fileOId=2175017], Sekel, Lund, 2011. Sid. 8.  17  Lynch, Gordon, ”Some Concluding Reflection”, in Lynch, Gordon (red.), Between sacred and profane: researching religion and popular culture, I B Tauris & Co Ltd, London, 2007. Sid. 158.  18 https://www.pottermore.com 19 Nationalencyklopedin, sökord: Community http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/community (Hämtat: 2015-01-26). 20 http://sv.harrypotter.wikia.com/wiki/Huvudsida (svenska, hämtat: 2015-01-26) & http://harrypotter.wikia.com/wiki/Main_Page (engelska, hämtat: 2015-01-26).

  6  

universitetslektor i journalistisk och massmedia, menar att det finns en ganska enkel

förklaring man kan använda vid studiet av populärkultur teologiskt och religionsvetenskapligt.

Hon hävdar att populärkultur kan göra att frågor väcks på ett djupare plan än vad det

populärkulturella verket själv ger intrycket av.21 Således kan ett läsande mellan raderna leda

till en tolkning av verket som religionsvetenskapligt.

Harry Potter har onekligen blivit ett populärkulturellt världsfenomen. För att ett

populärkulturellt verk ska bli framgångsrikt krävs det, argumenterar Clark, att det anknyter till

något som fyller en mening för människor. Verket är alltså i behov av meningsbärande

element. Hon menar att sådana verk, som får betydelse för en hel historisk period, ibland talar

till ”deep-seated beliefs that are consistent with what we believe are the best qualities of our

collective society.”22 Clark skriver vidare att populärkultur är ett fundamentalt inslag i våra

sociala liv och interaktion med andra och menar på att ”It is through the stories, myths

narratives, sounds, and images of culture that we are able to make sense of our lives, both for

ourselves and for others.”23 Populärkulturen kan på så vis utgöra ett slags meningssystem för

människor. Madeleine Sultán Sjöqvist, universitetslektor i religionssociologi, hävdar att dessa

meningssystem inte nödvändigtvis behöver ha en religiös innebörd, det går också att sätta en

sekulär benämning på dem, exempelvis politiskt eller psykologiskt. Meningssystem

inbegriper således ett större fält än religionen i sig. Religionssociologin bidrar med frågor som

hur människan finner daglig mening och hur den bibehålls samt förändras.24

Religionsantropologen Pierre Wiktorin gör en uppdelning av hur religion används i och av

populärkultur. Han menar att religionen utgör en tjänst i populärkulturen och vice versa.

Wiktorin hänvisar i sin argumentation till Harry Potter och placerar detta i kategorin religion i

populärkulturens tjänst.25 Anledningen till att Harry Potter ingår här är för att detta är ett

exempel på ett populärkulturellt verk som inte explicit uttrycker och förmedlar ett religiöst

budskap. Wiktorin skriver dock att tecken på kristna inslag finns, men dessa kan inte sägas stå

för en hel grupps tankar om något.26 Wiktorin betonar dock att revoltdramerna kan innehålla

religiolekter, det vill säga ”variationer av religiösa uttryck inom en specifik religion”27, med

vilket han menar kan vara att benämna någon som den utvalde, istället för Kristus. Denna

                                                                                                               21 Clark, Lynn Schofield, ”Why Study Popular Culture? Or, How to Build a Case for your Thesis in a Religious Studies or Theology Department”, i Lynch, Gordon (red.), Between sacred and profane: researching religion and popular culture, I B Tauris & Co Ltd, London, 2007. Sid. 6. 22 Clark, 2007. Sid. 9 23 Clark, 2007. Sid. 11 24 Sultán Sjöqvist, Madeleine, ”Religionssociologi”, i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap, [Elektronisk resurs] Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2010. Sid. 65. Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva 13993 (Hämtat: 2014-01-10). 25 Wiktorin, 2011. Sid. 49f. 26 Wiktorin, 2011. Sid. 49f. 27 Wiktorin, 2011. Sid. 11.

  7  

variation framhåller ”alltets beroende av en suprahuman världsordning.” 28 Religioner i

populärlitteratur kan således intolkas i verket. För hur enkelt det än är att läsa in messiasberättelsen i dessa verk (de skildrar hur en utvald, föräldralös individ av enkel härkomst antingen tränas av en mentor eller reser till elakhetens hemvist, för att i den avgörande striden besegra den personifierade ondskan) så innebär det inte att upphovsmänniskorna bakom dessa revoltdramer bedriver kristen mission i sina verk. Tvärtom kan dessa populärkulturella mästare använda sig av en i väst så välkänd revoltberättelse att vilket sekulärt budskap som helst kan föras fram i denna gestalt. Ofta handlar det om en kamp mot totalitära regimer, men i till exempel Harry Potter driver författaren en kamp mot rasism.29

Wiktorin lyfter att upphovspersonens eventuella användning av religiösa inslag inte

nödvändigtvis är menat att tolkas som en religionsmission. Han menar vidare att religion är

enkelt att inläsa, eller härleda till, i populärkulturella verk, men det är viktigt att veta att detta

inte innebär att man ska tolka det religiöst, vilket Harry Potter är ett exempel på.30 Wiktorin är

av uppfattningen att religion är ett socialt konstruerat fenomen och hävdar att forskning om

fiktiva kosmologier inte behöver göra en skillnad i hur man närmar sig fältet vid forskning om

religiösa världar. Människans tolkning av religion i fiktion är dock en konstruktion som

skapar en hyperverklig religion.31

2.3 Tidigare forskning om religion och populärkultur i skolan Då jag utbildar mig till lärare i religionskunskap är det relevant att i denna studie anknyta till

hur en eventuell användning av populärkultur, i detta fall Harry Potter, kan utgöra ett inslag i

religionskunskapsundervisningen. Detta är också en av frågeställningarna uppsatsen har. I

kursplanen för grundskolans senare år (7-9) står följande: ”Hur olika livsfrågor, till exempel

meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.”32 Bodil

Liljefors Persson, professor i religionshistoria, hävdar att detta ger lärare legitimitet för

användning av populärkulturella verk, exempelvis böcker, i undervisningen för att diskutera

livsfrågor. Liljefors Persson menar dock att existentiella frågor kanske alltid varit desamma

genom alla tider.33 Lisa Damour, filosofie doktor i klinisk psykologi, skriver att Harry Potter-

serien kan utgöra en kanal för igenkänning bland tonåringar som läser boken. Hon ger

exempel på att flickor kan känna igen sig i Ginny Weasleys förälskelse i Harry Potter och

                                                                                                               28 Wiktorin, 2011. Sid. 11. 29 Wiktorin, Pierre, ”Populärkultur”, i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap, [Elektronisk resurs] Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2010. Sid. 171. Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva 13993 (Hämtat: 2014-01-10). 30 Wiktorin, 2010. Sid. 171. 31 Wiktorin, 2011. Sid. 9  32 Skolverket, Kursplan – Religionskunskap http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap (Hämtat: 2015-02-10). 33 Liljefors Persson, Bodil, ”Mayakulturen och mytbildningen kring 2012 om världens undergång: om existentiella frågor och populär kultur i religionsundervisningen”, i Tidman, Nils-Åke & Liljefors Persson, Bodil (red.), Religion & populärkultur, Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR), 2013. Sid. 85.

  8  

pojkarna kan känna igen sig i Neville Longbottom som går från ”nobody” till hjälte. Damour

menar även att Rowling ger läsarna förutsättningar för att lära sig om förhållandet mellan

tonåringar och vuxna. De sista böckerna i serien, pekar Damour på, utgör inte endast

dikotomin gott/ont, utan här kan läsaren också få syn på den moraliska utveckling som sker

hos unga vuxna.34

Caroline Frosts examensarbete i barndoms- och ungdomsvetenskap, Populärkultururens

plats i skolan: En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i

undervisning, undersöker hur elever och lärare ser på och använder sig av populärkultur och

hur detta appliceras i undervisningen.35 Frosts studie visar att populärkulturen hela tiden finns

hos barnen, och används speciellt för identitetsskapande, grupptillhörighet och att finna sin

plats i världen. 36 Frost har observerat en andraklass i grundskolan och genomfört 20

elevintervjuer samt en pedagogintervju.37 Genom observationerna märker Frost att de bokval

som eleverna gör i mångt och mycket representerar och speglar dem själva.38 Pedagogen

Anna, som Frost valt att kalla sin lärarinformant, har en syn på populärkultur som skiljer sig

från elevernas användning av det. Anna anser att populärkultur främst är till för underhållning

och tidsfördriv, men trots detta säger hon att hon använder sig av populärkultur i

undervisningen. Frost menar att skolan idag inte kan utesluta eller motarbeta populärkulturella

fenomen då samhällets medier och hur vi använder dem förändras och att skolan måste följa

denna förändring och inte klamra sig fast vid hur det alltid har varit och sett ut. Populärkultur

är en del av samhället och våra liv.39

De splittrade själarna: En studie av symboliska uttryck i Harry Potter och

Halvblodsprinsen, ett examensarbete i religionsvetenskap av Sofia Arvidsson, utgår hon från

den kritik som Harry Potter har fått för dess religiösa konnotationer. Syftet med studien är att,

genom symbolteorier och hermeneutisk textanalys, undersöka hur ondska och godhet tar sig

uttrycks hos Harry Potter och Lord Voldemort i seriens sjätte bok.40 Arvidsson anser att den

kritik som framkommit mot bokserien ska tas med en nypa salt. Hon menar att det inte är så

som kristna samfund tycks ha tolkat det, att de menar att böckernas innehåll ”får det onda

attframstå som något gott”.41 Hon hävdar att den symboliska tolkningen av ondska och

                                                                                                               34 Damour, Lisa, ”Harry the Teenager: Muggle Themes in a Magical Adolescence”, i Anatol, Giselle Liza (red.), Reading Harry Potter again: new critical essays, Praeger, Santa Barbara, Calif., 2009. Sid. 1f. 35 Frost, Caroline. Populärkultururens plats i skolan: En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning, Malmö Högskola, Malmö, 2010. Sid. 2. 36 Frost, 2010. Sid. 2, 33. 37 Frost, 2010. Sid. 13. 38 Frost, 2010. Sid. 18, 33. 39 Frost, 2010. Sid. 2, 34f.  40Arvidsson, Sofia, De splittrade själarna: En studie av symboliska uttryck i Harry Potter och Halvblodsprinsen, Högskolan i Gävle, Gävle, 2010. Sid. 2. 41 Arvidsson, 2010. Sid. 30.

  9  

godhet i Harry Potter är verklighetsförankrad, med vilket hon menar att så som ondska och

godhet skildras i Harry Potter, som en fiktiv berättelse, är också så det ser ut i verkligheten.

Arvidsson hävdar att det är individens val här i livet som definierar ens personlighet.42

Ulrika Ljungbergs examensarbete i litteraturvetenskap, ”Jag börjar tänka på sånt när jag

läser om andra”: Skönlitteraturens betydelse för ungdomars bearbetning av existentiella

frågor, syftar till att ta reda på skönlitteraturens betydelse för ungdomars reflekterande kring

existentiella frågor.43 Genom en litteraturstudie av boken Jag saknar dig, jag saknar dig

(skriven av Peter Pohl och Kinna Gieth), samt elevers läsning av denna med uppföljande

intervju, vill Ljungberg se om denna får eleverna att fundera över de existentiella frågorna.44

”Det är när individen ställer och också söker svar på sina livsfrågor som hennes personliga

tolkning av livet, hennes livsåskådning, utvecklas. Denna personliga livsåskådning säger

framförallt något om hur individen förstår tillvaron och förhåller sig till den.”45 Ljungbergs

studie baseras på fem flickor i högstadiet, vilka samtliga visar intresse för existentiella frågor

och ger uttryck för detta i intervjuerna. Ljungberg upplever dock att flickorna kände att

existentiella frågor är komplicerade att reflektera över.46 Svar såsom att följa sitt hjärta och att

familj och vänner betyder mycket för att finna mening i livet framkommer under intervjuerna.

Döden är också ett tema som diskuteras. Flickorna anser sig själva inte vara religiösa eller

troende på Gud, men Ljungberg menar att religion inte är en avgörande faktor för att ta

existentiella frågor i beaktning. Ljungberg spekulerar kring om detta möjligtvis har att göra

med att Bibeln är långt från flickornas levda verklighet.47 Någon vidare diskussion kring detta

för inte Ljungberg. Slutsatsen av studien är att reflekterandet av existentiella frågor har två

dimensioner: intellektuellt och emotionellt. Intellektuellt handlar det om att kontextualisera

tillvaron. Här kan man finna sig själv och skapa sin identitet. Emotionellt är skönlitteraturen

till hjälp och nytta för att söka tröst och finna mening och en fördjupad insikt och respekt för

omvärlden och människorna omkring oss. ”[…] vi delar livets existentiella villkor med

varandra.”48

Elin Sandqvists kandidatuppsats i svenska, Harry Potter och värdegrunden: En studie om

mobbning, främlingsfientlighet, klass och kön, undersöker hur värdegrunden tar sig uttryck i

Harry Potter och De vises sten och hur detta förhåller sig till värdegrunden i skolan.

Sandqvist gör en textanalys av boken och använder sig av en hermeneutisk metod. Hon har

                                                                                                               42 Arvidsson, 2010. Sid. 31.  43 Ljungberg, Ulrika, ”Jag börjar tänka på sånt när jag läser om andra”: Skönlitteraturens betydelse för ungdomars bearbetning av existentiella frågor, Linköpings universitet, Linköping, 2005. Sid. 6. 44 Ljungberg, 2005. Sid. 7. 45 Ljungberg, 2005. Sid. 14. 46 Ljungberg, 2005. Sid. 41.  47 Ljungberg, 2005. Sid. 41ff. 48 Ljungberg, 2005. Sid. 48.

  10  

tematiserat sin studie och kollar på de tre värdeaspekterna mobbning, främlingsfientlighet

samt klass och kön. Resultatet visar att böckerna om Harry Potter förhåller sig till en social

hierarkisk ordning, vilken spelar roll för den förståelse man får för trollkarlssamhället, men att

detta även kan kopplas till vår värld. Sandqvist menar att Harry Potter illustrerar typiska

demokratiska värdegrundprinciper. Igenkänningsperspektivet är högt, skriver Sandqvist, vi

kommer nära karaktärerna och kan relatera till dem.49

Frost, Arvidsson, Ljungberg och Sandqvist har alla fyra tittat på

skönlitteratur/populärlitteratur och deras roll i skolan. Det är tydligt att populärkulturella verk

är en del av barn och ungdomars liv, och det bör skolan ta hänsyn till – men detta tycks göras

i olika stor utsträckning. Att religionen skulle ha en större inverkan på existentiella frågor,

eller att skönlitteratur, däribland böckerna om Harry Potter, skulle kunna ha dåligt inflytande

för barn och unga verkar överdriven. Resultatet av samtliga studentuppsatser är att eleverna

genom skönlitteratur får kunskap om moraliska värden, exempelvis att visa respekt för sina

medmänniskor.

2.4 ”What Would Harry Do?” Lawrence Kohlbergs teori om moralisk utveckling, vilken presenteras närmre i nästa avsnitt,

har tillämpats på Harry Potter av Lana A. Whited och Katherine M. Grimes.50 De undersöker,

med Kohlbergs teori, vilka moraliska reflektioner som går att finna i Harry Potter och vad

dessa kan lära unga läsare. Whited och Grimes menar att även om faktumet att Harry Potter

utspelar sig i en främmande värld, med varelser och platser som inte liknar vår, så hävdar de

dock att de dilemman som går att finna i Harry Potter är realistiska, vilket därför motiverar en

studie av dessa i Kohlbergs teori.51 Whited och Grimes analyserar de fyra första böckerna

(artikeln skrevs 2004 och då hade endast dessa utkommit), vilket gör att min studie skiljer sig

från deras då jag tittar på moralisk utveckling i HP1, HP5 och HP7. Whited och Grimes har

inte heller enbart begränsat sig till att analysera Harry, utan kollat på andra karaktärer också,

exempelvis Neville Longbottom och Draco Malfoy. I varje moraliskt steg, som Kohlbergs

teori visar, exemplifierar Whited och Grimes vart och varför just ett visst uttalande eller en

händelse i Harry Potter platsar in på det aktuella steget.52

                                                                                                               49 Sandqvist, Elin, Harry Potter och värdegrunden: En studie om mobbning, främlingsfientlighet, klass och kön, Luleå tekniska universitet, Luleå, 2010. 50 Whited & Grimes, 2004. Sid. 182-208. 51 Whited & Grimes, 2004. Sid. 183. 52 Whited & Grimes, 2004. Sid. 185-205.  

  11  

2.5 Bildningsroman  Ordet bildningsroman härstammar från tyskans Bildungsroman. Nationalencyklopedin

definierar bildningsroman enligt följande: ”romantyp vars tema är personens utveckling till en

harmonisk helhet.”53 Bildningsromanen är en underhållande berättelse som beskriver en ung

persons moraliska utveckling med allt vad det innebär fram tills hur hen integreras i vår värld

och egen tid. Bildningsroman är, precis som ordet antyder, kopplat till (ut)bildning. Robert T.

Tally Jr., docent i engelska, visar på att just begreppet bildning utgör en bredare innebörd än

vad ordet lära visar. ”It is an education rather broadly conceived to include establishing a

self-image […], maturing physically, emotionally, and intellectually, and of course learning

how the world works, thus gaining the ability to make one’s own way in the wider world.”54

Bildningsroman är ingalunda ett nytt begrepp inom litteraturvärlden. Det är starkt kopplat till

1800-talet. Bildningsromaner har ofta en europisk-historiskt kontext kopplad till sig,

exempelvis den industriella revolutionen som i slutet av 1800-talet bidrog till ett nytt tankesätt

vad gäller personlig utveckling. Historiskt sett skildrar bildningsromanen ett samhälle i

förändring och berättarformen avslöjar de känslor och möjligheter som uppstår i och med

samhällsförändringen, vilken märks hos den unga personens mognad. Tally menar att trots att

Harry Potter-serien egentligen inte är typisk vad gäller den historiska kontexten för denna

genre utgör serien en uppdatering av genren under 2000-talet, då den faktiskt behandlar och

tar upp det som händer under nu. Det är så att säga en postmodern version av

bildningsromanen.55 ”Harry Potter offers a kind of Bildungsroman well suited to another

epoch of anxieties and uncertainties, which is to say, our own epoch.”56 Bara för att Harry

Potter innehåller magiska inslag innebär inte detta att serien kan ses som bildningsroman i

likhet med verk skrivna av Goethe eller Dickens. Tally säger att Harry Potter-serien hjälper

läsaren att hitta en väg i samhället och man får en hjälte att följa genom den moraliska

utvecklingsfasen.57

                                                                                                               53 Nationalencyklopledin, sökord: Bildningsroman, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bildningsroman (Hämtat 2015-01-13). 54 Tally Jr., Robert T., ”The Way of the Wizarding World: Harry Potter and the Magical: Bildungsroman”, i Hallett, Cynthia J. & Huey, Peggy J. (red.), J. K. Rowling: Harry Potter, Palgrave Macmillan, New York, 2012. Sid. 36. 55 Tally, 2012. Sid. 36 56 Tally, 2012. Sid. 38 57 Tally, 2012. Sid. 39

  12  

3 Moralisk utveckling – en teori Jag presenterar här Lawrence Kohlbergs teori för moralisk utveckling. Utgångspunkt tar jag i

en artikel skriven av Kohlberg58, men också i det som Jan-Olav Henriksen, professor i teologi,

och Arne Johan Vetlesen, professor i filosofi, skriver om hans teori och kompletterar den med

deras syn på moral.59

3.1 Kohlberg: Moralisk utveckling Lawrence Kohlberg (1927-1987) var en amerikansk psykolog som, med inspiration från Jean

Piaget, har utformat en teori för moralisk utveckling.60

Moralisk utveckling (min översättning av Kohlbergs teori till svenska)

• Nivå I: Det förkonventionella stadiet

o Steg 1: Straff och lydnad

o Steg 2: Att ge och ta

• Nivå II: Det konventionella stadiet

o Steg 3: Sociala relationer

o Steg 4: Lag och ordning

• Nivå III: Det postkonventionella stadiet

o Steg 5: Legalitet

o Steg 6: Universella etiska principer

Kohlbergs teori är uppbyggd i tre stadier, varje stadie innehåller två steg. Vad man ska vara

medveten om, och vad Kohlberg själv skriver, är att ”[…] each new (logical or moral) stage is

a new structure which includes elements of earlier structures but transforms them in such a

way as to represent a more stable and extensive equilibrium.”61 Det är alltså flytande gränser

mellan de sex olika stegen som Kohlberg talar om. Kohlberg menar att moraliska omdömen

utgår från två processer som är logiskt relaterade till varandra. Det första är att moraliska

omdömen utgår från rolltagning, det vill säga att man kan relatera subjektivt till andra. Det

                                                                                                               58 Kohlberg, Lawrence, ”The Claim to Moral Adequacy of a Highest Stage of Moral Judgment”, The Journal of Philosophy, Vol. 70, No. 18, Seventieth Annual Meeting of the American Philosophical Association Eastern Division (Oct 25, 1973), pp. 630-646. Tillgänglig på: http://www.jstor.org/stable/2025030 (Hämtat: 2015-01-11). 59 Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan, Etik i arbete med människor, Studentlitteratur, Lund, 2013. 60 Ibid. 61  Kohlberg, Lawrence, ”The Claim to Moral Adequacy of a Highest Stage of Moral Judgment”, The Journal of Philosophy, Vol. 70, No. 18, Seventieth Annual Meeting of the American Philosophical Association Eastern Division (Oct 25, 1973), pp. 630-646. Tillgänglig på: http://www.jstor.org/stable/2025030 (Hämtat: 2015-01-11). Sid. 632.

  13  

andra är att moraliska omdömen involverar rättvishetsprinciper, vilka bör vara i harmonisk

balans för att motverka moralisk instabilitet.62 Kohlberg menar också att teorins struktur, det

vill säga stadierna och stegen, är naturliga, dock inte i bemärkelsen medfödda, utan snarare i

betydelsen att man hela tiden bearbetar sina moraliska erfarenheter.63 Henriksen och Vetlesen

tolkar Kohlbergs teori som så att varje stadie, som utgörs av två steg, ska det senare steget ses

som en mer mogen utveckling av det första.64

Lawrence Kohlberg förklarar teorin i artikeln ”The claim to moral adequacy of highest

stage of moral judgment”65 Den första nivån kallar han för det förkonventionella stadiet. Den

innebär att barnet är mottagligt för kulturens regler och etiketter för vad som är bra och dåligt,

rätt och fel. Barnen interagerar med dessa regler men gör det helt oberoende konsekvenserna.

Straff och lydnad utgör det första steget i den moraliska utvecklingen, enligt Kohlberg. Här är

det alltså inte egentligen någon djupare moralisk tanke bakom handlingen, utan det är själva

handlingen i sig som står i fokus.66 Steg två handlar om att man börjar handla i enlighet med

vad som gynnar en mest och andras behov; om att ge och ta – ett utbyte av tjänster.

Det konventionella stadiet, bygger vidare utifrån det förkonventionella stadiet. Här handlar

det om att, i vad som blir steg tre, att bli en del av en gemenskap (t.ex. familjen) och att

”uppfylla” de förväntningar som finns inom denna gemenskap. Det handlar både om att

personligen anpassa sig till gemenskapen, men också att vilja bidra till social ordning

tillsammans med andra för att bibehålla den. Detta övergår sedan i det fjärde steget där lag

och ordning är det centrala. Här handlar det om att visa respekt mot auktoriteter och se till att

samhällets regler följs och upprätthålls, både för samhällets skull och sin egen. Ett brott mot

dessa kan ses som omoraliskt.67

Den sista nivån benämner Kohlberg som det postkonventionella stadiet. Vid detta stadie är

man medveten om samhällets sociala system med lagar och förordningar och riktar nu istället

fokus mot sitt samvete. Henriksen och Vetlesen skriver att man går ”från externa auktoriteter

till en intern autonom auktoritet.”68 Det blir således en förflyttning från det konkreta till det

abstrakta. 69 Lagar som bestäms av en högre instans är sådana som kan få kritik av

befolkningen och här ser man till sitt eget samvete och universella etiska principer så som den

gyllene regeln. En lag kan alltså komma att kritiseras och ändras utifrån befolkningens åsikter.

                                                                                                               62 Kohlberg, 1973. Sid. 632f 63 Kohlberg, 1973. Sid 634. 64 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 126ff. 65 Kohlberg, 1973. Sid. 630-646. 66 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 127.  67 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 128.  68 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 128. 69 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 130.

  14  

Endast de lagar som personen själv anser meningsfulla är de som följs och respekteras.70

Moraliskt ansvar, menar Henriksen och Vetlesen, är beständigt, giltigt både för personliga och

professionella sammanhang.71 Hur denna ansvarsförmåga utvecklas hos människan är något

som Lawrence Kohlberg undersökt. Kohlbergs intresse ligger i det kognitiva perspektivet, det

vill säga människans tankar och hur dessa tar sig uttryck i kunskapsmässiga termer. Henriksen

och Vetlesen betonar dock att man måste vara medveten om att moralisk utveckling är så

mycket mer än bara det intellektuella hos människan.72 Henriksen och Vetlesen talar om vad

de kallar för moraliskt subjekt. Med moraliskt subjekt menas att man har en medvetenhet om

sin ansvarsförmåga på ett personligt plan, men det handlar också om omsorg och respekt för

sina medmänniskor. Således är villkoren för moralisk utveckling både emotionell och

kognitiv.73 Kohlberg är av uppfattningen att barn mellan 10 och 18 år utvecklas i flera

moraliska steg än människor i andra åldrar. Detta därför att de här börjar prova sin

självständighet och utvecklar sitt tänkande.74 Detta är en anledning till varför jag valt att utgå

från Kohlbergs teori och tillämpa den på Harry Potter då han befinner sig i den åldern som

Kohlberg fokuserar sin forskning på. Kohlbergs teori säger att barnets moral är i större

utsträckning mer av fastslagna principer än vad en vuxen persons moral är. Ett barn får ofta

moralen till sig genom en tillsägelse, alltså att något konkret inträffar, medan den vuxna på ett

annat sätt utgår från principer och sitt eget samvete. Det sker alltså ett skifte i det kognitiva

tänket.75 Således bör det vara så att Harry Potters moraliska utveckling, om Kohlbergs teori

stämmer, ska gå från ett konkret till ett abstrakt tänkande då han blir ett år äldre i varje

berättelse om honom. Om Kohlbergs teori stämmer, det vill säga att den moraliska

utvecklingen är som tydligast när man är mellan 10 och 18 år, då bör det de läser under dessa

år vara av särskild betydelse. Detta inte enbart för dem själva utan också för alla andra som

lever och som kommer att leva i vår värld.76

3.2 Kritik mot Kohlbergs teori Kohlbergs teori har fått utstå en del kritik. Kohlberg menar att de stadierna är giltiga för vilket

barn som helst, oavsett bakgrund.77 Piaget var även han av meningen att ”det finns former av

tänkande och kunskap som förblir konstanta, ja rent av universella, i den meningen att de

                                                                                                               70 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 129. 71 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 121. 72 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 126. 73 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 122f. 74 Whited & Grimes, 2004. Sid. 205..  75 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 126  76 Whited & Grimes, 2004. Sid. 205. 77 Nationalencyklopedin, sökord: ”Lawrence Kohlberg” http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lawrence-kohlberg (Hämtat: 2015-02-09).

  15  

finns närvarande på samma sätt hos alla enskilda individer som har dem, även om innehållet i

tänkandet varierar.”78 Carol Gilligan, amerikansk psykolog, var Kohlbergs kollega och en av

dem som kritiserade hans teori för just detta. Kohlberg har tagit för sin forskning tagit

utgångspunkt i pojkars moraliska utveckling. Detta har lett till, vad Gilligan menar, en

felaktig generalisering av teorin som resulterat i att den blivit lika giltig för alla – oavsett

kön.79 Däremot, precis som Kohlberg själv säger, är stadierna inte på förhand givna eller

medfödda hos människan, utan snarare föränderliga då vi ständigt erfar nya händelser som

påverkar vår moraliska utveckling.80

4 Metod Religionsvetenskap är ingen ”egen” vetenskap i den bemärkelsen att den står på egna fötter.

Religionsvetenskap är tvärvetenskapligt och inlånar ofta teorier och metoder från andra

discipliner, såsom litteratur, sociologi, historia, filosofi och psykologi. Teorier och metoder är

dessutom benägna att förändras beroende på vilken disciplin de tillämpas på. Clark menar på

att teorier och metoder på detta vis aldrig kan bli standardiserade då olika

vetenskapsriktningar lär sig av varandra.81 Lars Elleström hävdar att alla dessa val om teori,

metod och vilka tolkningar vi gör inte är av vetenskapen bestämda, utan snarare val vi själva

gör utifrån vad som lämpar sig mest logiskt för studien.82 Även Wiktorin menar att så kallade

hjälpvetenskaper till religionsvetenskapen i kombination med populärkultur kan få något som

redan är allmänt känt att belysas på ett nyskapande sätt.83

I detta avsnitt presenterar jag vald metod för denna studie. Hermeneutiken ligger till grund

för analysen av HP1, HP5 och HP7 och jag kommer här diskutera denna metod samt

metodkritik.

4.1 Hermeneutik Hermeneutik betyder läran om tolkning. Hermeneutiken innefattar ”ett antal regler som gör

det möjligt att tolka en text på bästa möjliga sätt.”84 Björn Vikström, finländsk teolog och

biskop, argumenterar för att tolkaren aldrig kan bortse från den infallsvinkel hen har på

forskningen och att man alltid är i behov av en förförståelse för materialet, syftet och

metoden, samt att kunna argumentera för dessa. Texttolkaren förutsätts ha en förförståelse för                                                                                                                78 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 124. 79 Whited & Grimes, 2004. Sid. 191. 80 Kohlberg, 1973. Sid 634. 81 Clark, 2007. Sid. 16. 82 Elleström, 1999. Sid. 118. 83 Wiktorin, 2011. Sid. 33. 84 Nationalencyklopedin, sökord: Hermeneutik, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hermeneutik (Hämtat: 2014-01-11).

  16  

sitt valda material för att kunna ställa relevanta frågor till materialet och på så vis komma

framåt i forskningen. I mitt fall är det viktigt att, för att kunna undersöka Harry moraliska

utveckling, förstå den kontext i vilken han lever, vilka människor han omger sig med, vilka

samtal som förs och hur han själv agerar i olika situationer. Det är alltså nödvändigt att ha en

förförståelse av Harrys omvärld, vilket hermeneutiken påpekar. Min förförståelse får jag inte

innan jag satt mig in i materialet, utan genom materialet, det vill säga i själva läsprocessen.

Vikström menar dock här på faran med att förförståelsen reglerar tolkningsprocessen, men

denna fara måste kringgås då förförståelse är en förutsättning för att uppnå förståelse för

materialet. ”Människan är inte bara en neutral åskådare i relation till världen: hon lever i

världen och är på många sätt själv en del av den verklighet hon försöker förstå.”85 I

litteraturvetenskapen utreds betydelsen av texten, men hermeneutiken breddar detta

perspektiv till att även ställa frågan om hur tolkningen visar på och uttrycker textens

betydelse.86 Mitt intresse ligger just i detta, att visa på hur den tolkning av Harry som

framkommer i min analys om moralisk utveckling kan vara betydande för bokseriens läsare

och bruk av den i skolan. Lars Elleström skriver om att en av anledningarna till att

litteraturforskningen blivit pluralistisk (det vill säga att det finns många ingångar till och

möjligheter för olika typer av litteraturforskning) är för att kristendomen blivit sekulariserad

och gett utrymme för livsåskådningar av olika slag.87 När man talar om hermeneutik kan man

tala om den hermeneutiska cirkeln. Denna visar att en hermeneutisk tolkning utgår från att

tolkaren har en förståelse för materialet som denna vill förklara/tolka för att sedan förstå det

på nytt genom att tillämpa det på materialet. Vikström menar att tolkningar alltid, på ett eller

annat sätt, är nyskapande då tolkningen utgår från en särskild historisk och social kontext, och

materialet kan belysas med olika teorier.88

Utifrån ovanstående har jag har genom läsning av HP1, HP5 och HP7 försökt bilda mig en

generell uppfattning om vilka förutsättningar Harry har för moralisk utveckling. Jag har funnit

intressanta passager som går att diskutera utifrån Kohlbergs teori. Detta kommer jag visa på i

kommande analys.

4.2 Urval  Anledningen till mitt val av HP1, HP5 och HP7 grundar sig på en ganska logisk tanke. Då jag

vill se Harrys moraliska utveckling genom böckerna är det en självklarhet att ha med både

bok 1 och bok 7, vilka är första respektive sista i serien. Varför jag valt HP5 kräver dock en                                                                                                                85 Vikström, Björn, Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens, Studentlitteratur, Lund, 2005. Sid. 13.  86 Palm, Anders, ”Att tolka texten”, i Bergsten, Staffan (red.), Litteraturvetenskap: en inledning, Studentlitteratur, Lund, 2002. Sid. 190. 87 Elleström, Lars, Lyrikanalys: en introduktion, Studentlitteratur, Lund, 1999. Sid. 117. 88 Vikström, 2005. Sid. 27ff.

  17  

förklaring. Från början var tanken att analysera HP4 (mittenboken: Harry Potter och den

flammande bägaren89) istället för HP5, men insåg snabbt att HP5 skulle vara mer givande då

Harry i denna utvecklas radikalt i sitt sätt att tänka och handla.90 HP4 bryter något mot själva

huvudhistorien då en trekamp mellan tre trollkarlsskolor, Hogwarts, Durmstrang och

Beauxbaton, utspelar sig. HP4 handlar således om betydligt mer än Harry och hans kamp mot

Lord Voldemort. Av den anledningen ser jag det som relevant att istället studera HP5, då

Harry genomgår en stor förändring. Mitt urval är alltså inte slumpmässigt gjort.

4.3 Översättningsproblematik Då huvudmaterialet för studien är Harry Potter och De Vises Sten, Harry Potter och

Fenixorden samt Harry Potter och Dödsrelikerna91, vilka är de svenska översättningarna av

originalen, anser jag det vara relevant att föra en diskussion kring översättningsproblematik.

Cecilia Alvstad, docent och forskare inom översättningar, menar att en översättning kan ligga

så långt bort från originalet att det kan vara svårt för läsaren att tillägna sig originalet om

läsaren först läst översättningen. Det blir ett, vad Alvstad säger, ”främlingskap mellan

originalet och översättningens tänkta läsare”.92 Det är en vedertagen föreställning att det som

sägs på ett språk inte alltid går att översätta på det vis att originalet förstås med samma

innebörd på översättningsspråket.93 Staffan Bergsten, docent i litteraturhistoria, och Lars

Elleström, professor i litteraturvetenskap, förklarar att översättningar inte är lika beständiga

som originalen då dessa åldras medan originalet är lika giltigt som när verket skrevs.94 Jag ser

dock inte att en användning av de svenska översättningarna i studiens syfte skapar problem.

Jag avser inte att studera språket i böckerna, utan endast den moraliska utvecklingen som sker

av Harry genom dessa böcker.

4.3 Metodkritik När man som jag i denna uppsats gjort, använt mig av en tolkningsmetod, är det viktigt att

klargöra att man är saklig och ger belägg för det man gör. Lägg väl märke till att målet inte är

att bevisa eller motbevisa något, utan snarare försöka förklara och visa tecken på att det skulle

kunna vara på detta vis.

                                                                                                               89 Rowling, J. K., Harry Potter och den flammande bägaren, Tiden, Stockholm, 2001. 90 Se: Whited, Lana A., ”Harry Potter and the Order of the Phoenix” i Whited, Lana A. (red.), The Ivory Tower and Harry Potter: Perspectives on a literary phenomenon, University of Missouri Press, Columbia, 2004. Sid. 365f. 91 Originaltitlar: Harry Potter and the Philosopher’s Stone, Harry Potter and the Order of the Phoenix, Harry Potter and the Deathly Hallows 92 Alvstad, Cecilia, ”Förhållningssätt till översättningar i universitetsundervisningen”, i Thorson, Staffan & Ekholm, Christer (red.), Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen, Daidalos, Göteborg, 2009. Sid. 261. 93 Alvstad, 2009. Sid. 267. 94 Bergsten, Staffan & Elleström Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp, Studentlitteratur, Lund, 2004. Sid. 28.  

  18  

Största problemet kanske är det som handlar om objektivitet. Det är inte helt enkelt att

utelämna sina egna tankar om något, och John Tosh, professor i historia, menar att ett

materials validitet påverkas av författarens tankar och förhållningssätt, och detta mer eller

mindre omedvetet. 95 Jag är givetvis påverkad av mina egna tankar kring moraliskt

förhållningssätt, men jag strävar efter att vara så objektiv som möjligt.

Vad jag vill framlyfta här är att Kohlbergs teori, trots kritik, är applicerbar på Harrys

moraliska utveckling genom böckerna. Det är en fiktiv bokserie, men med faktumet att Harry

ibland blivit sedd som verklig. Jag menar inte att försöka upplyfta Harry till något annat än

vad han faktiskt är – en fiktiv gestalt, utan analyserar endast hur detta populärlitterära

fenomen kan tillämpas och förstås om religionskunskapens innehåll om moral. Owe

Wikström, professor i religionspsykologi, menar att skönlitteratur låter oss få kontakt med

parallella världar, och att böckers karaktärer upplevs som mentalt konstruerade för läsaren.

Läsaren kan identifiera sig med karaktärer i böcker och på det viset får böcker också en

realistisk innebörd, vilket för läsaren leder till hens egna existentiella tankar genom den

fiktiva karaktären.96

5 Analys och resultat I detta avsnitt redogör jag för innehållet i HP1, HP5 och HP7 var för sig och koppla det till

Kohlbergs teori för moralisk utveckling. Jag för ett resonemang om innehållet relaterat till

teorin. Analysen blir således också mitt resultat. Då Harry Potter är en serie böcker blir det

ingen komparativ studie då jag inte jämför böckerna med varandra, utan endast följer

protagonistens utveckling. Syftet är alltså inte att jämföra och analysera böckerna

komparativt, utan snarare att se hur protagonisten utvecklas. Av förklarliga skäl kommer

störst vikt läggas vid HP1 då det är här läsaren lär känna karaktärerna, miljön och de

förutsättningar som ges för moralisk utveckling. Analysen av HP5 utgår således från vad vi

vet från HP1 och detsamma gäller för analysen av HP7, vilken kommer utgå från de båda

tidigare böckerna i serien. Efter att analys av de tre böckerna är gjord knyts denna samman till

en helhet. Självklart finns det en problematik i att jag inte analyserar samtliga böcker, men jag

hoppas ändå att jag kan bringa klarhet i handlingen och fokusera på just det som är denna

uppsats syfte.

                                                                                                               95 Tosh, John, Historisk teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2011. Sid. 140, 147. 96 Wikström, Owe, ”Musik och mystik hos Marcel Proust - religionspsykologiska perspektiv på litterära texter”, i Bråkenhielm, Carl-Reinhold & Pettersson, Torsten (red.), Att fånga världen i ord: litteratur och livsåskådning - teoretiska perspektiv, Norma, Skellefteå, 2003. Sid. 117f, 143.

  19  

5.1 Harry Potter och De Vises Sten (HP1) I den första boken om Harry Potter introduceras läsaren för en helt ny värld –

trollkarlsvärlden. Hogwarts skola för häxkonst och trolldom är platsen där den största delen

av berättelsen utspelar sig. Harry har i elva års tid levt hos sin moster Petunia Dursley och

hennes familj bestående av maken Vernon och sonen Dudley. De är mugglare, det vill säga

folk utan magiska krafter. Harrys föräldrar (Lily och James Potter) mördades av ”Han-som-

inte-får-nämnas-vid-namn” (Lord Voldemort) och Harry har vuxit upp med tron om att de dog

i en bilkrasch, för det var vad Dursleys hade sagt till honom när han frågade vart han fått sitt

blixtformade ärr ifrån. Harrys relation med Dursleys var sträng. Han bodde i ”skrymslet under

trappan”, under förmaningar från Dursleys, och han straffades så fort han gjorde något dåligt.

Dessutom litade ingen på honom.97 Hos Dursleys lärde sig Harry att det inte var okej att

ifrågasätta. ”Kom inte med några frågor – det var första regeln för ett lugnt liv hos

Dursleys.”98 Redan här kan vi se att Harry måste anpassa sig efter hemmets konventioner och

Harry har inte något som helst att säga till om vad gäller detta och måste anpassa sig därefter.

I Kohlbergs teori förstår vi här moralen i den förkonventionella nivån, och det som handlar

om straff och lydnad. Harry själv verkar vara så van vid att anpassa sig efter andra att hans

moraliska utveckling här inte kommer någonstans just för att han är strängt hållen av familjen

Dursley. Visserligen skulle anpassningen till familjen och det som handlar om sociala

relationer i det konventionella stadiet kunna göras, men då Harry själv inte har något att säga

till om i saken uppnås, enligt mig, endast detta stadie till viss del då Harry inte är en faktisk

del av gemenskapen, utan snarare exkluderad från gemenskapen och betraktar den utifrån.

Innan Harry träder in i berättelsen på riktigt får läsaren vetskap om vad hans moster anser

om honom: ”’Harry. Ett fult, tarvligt namn, om du vill veta min mening.’”99 Även professor

McGonagall ger uttryck för vad som väntar Harry: ”’Han kommer att bli berömd – en legend

– jag skulle inte bli förvånad om den här dan blev känd som Harry Potters Dag i

framtiden’” 100 Således finns det förväntningar på Harry, både i negativ och positiv

bemärkelse. Fram tills Harrys elfte födelsedag är han dock omedveten om hans plats i

världen.

En dag fick Harry ett brev, han blev chockad. Ingen hade någonsin tidigare skickat brev till

honom. Glädjen blev dock inte långvarig då brevet snabbt fråntogs honom av en ilsken

Vernon, som blev märkligt skärrad när han såg sigillet som brevet var förseglat med. Det gick

så långt att Vernon beslutade sig för att ta med hela familjen, ja, Harry också, till en ö. Även

                                                                                                               97 Rowling, 1999. Sid. 33ff 98 Rowling, 1999. Sid. 33. 99 Rowling, 1999. Sid. 18 100 Rowling, 1999. Sid. 25.  

  20  

detta går att dra till den förkonventionella nivån och att Harry blir straffad, men straffad för

något han inte gjort eller är medveten om att han har gjort. Mitt i natten till den 31 juli, Harrys

elfte födelsedag, brakade dörren in och halvjätten Hagrid klampade in. Hagrid, nyckelväktare

och egendomsförvaltare på Hogwarts, förklarade allt för Harry och uttryckte sin förbannelse

över Dursleys som låtit Harry leva i en lögn om hans föräldrar. Harry var inget annat än en

trollkarl, och säkert en väldigt duktig sådan, uttryckte Hagrid. Moster Petunia var dock inte

sen att uttrycka hur onormal Harry var, precis som hans föräldrar. Harry trodde inte sina öron

utan förklarade att Hagrid måste tagit fel, inte kunde väl Harry vara en trollkarl?101

Utifrån ovanstående kan vi se att Harry levt ett liv i en lögn, han har blivit illa behandlad

av sin mosters familj. När sedan Harry får reda på att han är en trollkarl, när han möter Hagrid

förändras hans liv för alltid. Även om Harry har svårt att tro på det, han upplever en kognitiv

dissonans, märks det att han blir glad. Från att hans liv varit ganska instängt till att få en

mening. Hagrid är Harrys första möte med trollkarlsvärlden. Värt att tydliggöra är att

trollkarlsvärlden inte existerar för sig själv, utan den kan påverka även vår värld så som vi

känner den.

Den första september körde Vernon Harry till King’s Cross Station i London. Harry skulle

ta tåget från plattform 9 ¾ till Hogwarts. Men, någon sådan plattform hittade Harry inte och

folk som han frågade tyckte han var knäpp. Rätt vad det är får Harry dock syn på en familj

och han hör att de pratar om mugglare. Det är trollkarlsfamiljen Weasley, däribland Ron, som

också ska börja sitt första år på Hogwarts. Genom en tegelvägg springer han. Och där, på

andra sidan, står Hogwartsexpressen. Harry och Ron sitter i samma kupé.

’Äsch, ta en pastej nu, hör du’, sade Harry, som aldrig hade haft någonting att dela förut eller vad det beträffar, någon att dela med. Det kändes trevligt att sitta där med Ron och glufsa i sig alla pastejerna och kakorna tillsammans (smörgåsarna låg bortglömda kvar).102

Under en kort stund besöker Hermione Granger kupén, men just då anser Harry och Ron

henne mest som jobbig, men senare kommer hon att bli deras vän när de räddar Hermione

från ett bergatroll.103 Tidigare – tiden innan Hogwarts – hade Harry inte haft någon vän alls i

skolan.104 Men, det är inte bara vänner som Harry möter på Hogwarts. Draco Malfoy, också

han förstaårselev, är en av dem som Harry inte alls gillar.105 Redan innan sorteringsceremonin

träffar Harry Draco, Harry uttrycker tydligt att han inte vill ha honom som vän och säger:

”’Tack, men jag tror att jag alldeles själv kan se vilka som är av fel sort, sade han kyligt.’”106

                                                                                                               101 Rowling, 1999. Sid. 74, 79. 102 Rowling, 1999. Sid. 130. 103 Rowling, 1999. Sid. 223. 104 Rowling, 1999. Sid. 45. 105 Rowling, 1999. Sid. 181. 106 Rowling, 1999. Sid. 138.

  21  

Det som läsaren här får kännedom om är att Harry väldigt snabbt tycks utvecklas moraliskt då

han anmärkningsvärt nog, vid 11 års ålder och med en inte helt enkel uppväxt, kan avgöra vad

som är rätt och fel gemenskap för honom.

Alltjämt som boken fortskrider lär vi känna Harry som visar på både kamratskap, mod och

rebelliska sidor. Vid flertalet tillfällen förlorar han poäng (ett speciellt system som Hogwarts

lärare använder sig av för att belöna respektive straffa elevers beteende) åt sitt elevhem

Gryffindor.107 ’Jag är oerhört upprörd’, sade professor McGonagall. ’Fyra elever uppe ur sängen på en enda natt! Jag har aldrig förut hört talas om nånting liknande!’108

Här har vi en omoralisk handling som utförs av bland annat Harry själv – nattvandring på

Hogwarts är inte okej, vilket också bestraffas genom att elevhemspoäng fråntas honom och

kollektivt drabbar Gryffindor.109 Det förkonventionella stadiet är här tydligt vad gäller lydnad

och straff. Dock menar jag att det är centralt att veta av vilken anledning som den omoraliska

handlingen utfördes. Kontexten till varför en handling utförs spelar således en central roll i

hur tolkningen av den görs. Ser vi bara till regeln som Hogwarts har, att elever är förbjudna

att vistas utanför elevhemsrummen efter ett visst klockslag är det en felaktig och omoralisk

handling. Ser vi däremot till anledningen kan det tolkas på ett helt annat sätt.

Harry, som läsaren kan utläsa från boken, har aldrig tidigare känt en frihet då han ständigt

varit under uppsikt av Dursleys. När han får en osynlighetsmantel i julklapp visar sig en frihet

för honom. Plötsligt kände sig Harry alldeles klarvaken. Hela Hogwarts stod öppet för honom i den här manteln. Han fylldes av upphetsning där han stod i mörkret och tystanden. Han kunde gå vart som helst i den här manteln, vart som helst, och Filch skulle aldrig veta om det.110

Denna kväll vandrar Harry omkring osynlig på skolan och av en slump upptäcker han Erised-

spegeln (Desire baklänges). I den spegeln uppenbarar sig hans föräldrar framför honom. Sida

vid sida står de bredvid honom, nästan helt verkligt. Spegeln, berättar Dumbledore, visar

människans hjärtas längtan. Den lyckligaste människan skulle endast se sin egen spegelbild.

Dumbledore varnar dock för att fastna framför den då ett vansinne hos människan kan uppstå

då det blir svårt att skilja på om det som spegeln visar faktiskt är verkligt eller inte.111 Till

skillnad från den exemplifierade omoraliska handlingen där professor McGonagall tog poäng

från nattvandrarna, har denna handling, om än den också omoralisk i förhållande till regeln

om att elever inte får vistas utanför elevhemmen sent om nätterna, en annan kontext. Harrys

nyfikenhet tar över. Troligen är han medveten om hans brott mot regeln, men i skydd av

                                                                                                               107 Rowling, 1999. T.ex. Sid. 146, 175 108 Rowling, 1999. Sid. 302. 109 Rowling, 1999. Sid. 301 110 Rowling, 1999. Sid. 253 111 Rowling, 1999. Sid. 273.

  22  

osynlighetsmanteln kan läsaren tolka det som en moralisk handling gjord endast för egen

vinnings skull, vilket stämmer överens med Kohlbergs förkonventionella nivå: ”Right action

consists of that which instrumentally satisfies one’s own needs”.112

Trollkarlsvärlden är dock inte utan styre. Trolldomsministeriet tjänar som den politiska

institutionen och dess yttersta uppgift är att inte låta mugglare få veta att trollkarlar och häxor

fortfarande existerar. Men, som Hagrid uttrycker det, trolldomsministeriet ställer till en del

trassel.113 Regelsystemet i Harry Potter är det alltså trolldomsministeriet och auktoriteter från

Hogwarts samt ministrar från de olika departementen som reglerar.114

I slutet av boken får Harry möta sin störste fiende, Lord Voldemort (dock inte som fysisk

person då han lever som parasit på professor Quirrell). Harry, Hermione och Ron tar sig

genom djävulssnaran och spelar sig igenom trollkarlsschack. Alla uppgifter visar prov på

kunskap och mod, och kompletterande kunskaper från de alla tre. Tillslut står Harry ensam

kvar, i ett stort rum där Erised-spegeln blivit placerad. Professor Quirrell ber honom titta in i

spegeln och berätta för honom vad han ser. Harry kollar, känner i fickan. De vises sten.

Livselixiret.115 Precis som Dumbledore sagt – ingen som skulle vilja använda stenen kunde få

den, bara den som inte ville det. Harry ville inte ha den, men fick den ändå. ”Din mamma dog

för att rädda dig. Om det finns nånting Voldemort inte kan förstå så är det kärlek.”116 Kärlek

är alltså ett centralt tema, det är det som urskiljer det goda från det onda, vilket kommer visa

sig i analysen av HP5 och HP7.

5.2 Harry Potter och Fenixorden (HP5) I den femte boken om Harry Potter – Harry Potter och Fenixorden – har Harry hunnit fylla 15

år. Han är återigen hemma hos Dursleys över sommaren, innan han ska återvända till

Hogwarts igen – och denna gång på andra premisser. Lord Voldemort har återuppstått.117

Sommaren hade varit en plåga för Harry, han har känt hopplöshet och inte heller hört något

nämnvärt från sina bästa vänner Ron och Hermione. Han kände sig ”[…] totalt avskuren från

trollkarlsvärlden”.118 På Privet Drive uttryckte Vernon Dursley en lättnad: ”’Vad skönt att

pojken har slutat tränga sig på oss hela tiden. Var är han förresten?’”119

Läsaren märker hur viktig Hogwarts är för honom, hur stor längtan han har efter att

återvända.

                                                                                                               112 Kohlberg, 1973. Sid. 631.  113 Rowling, 1999. Sid. 87. 114 Whited & Grimes, 2004. Sid. 195. 115 Rowling, 1999. Sid. 320, 359. 116 Rowling, 1999. Sid. 367 117 Se Rowling, J. K., Harry Potter och den flammande bägaren, Tiden, Stockholm, 2001. 118 Rowling, 2004. Sid. 17. 119 Rowling, 2004. Sid. 7.

  23  

Kanske det inte hade varit något magiskt ljus när allt kom omkring. Kanske han längtade så förtvivlat efter det allra minsta tecken på kontakt från den värld han tillhörde att han överreagerade på helt vanligt oväsen.120

Harrys humör är påtagligt irriterat. Han blir lätt arg och han känner sig orättvist behandlad

och bitter över att han inte får den uppskattning han anser sig förtjäna. Det visar sig också att

han varit skuggad, vilket alla vetat, men inte Harry själv.121 ”Han var trött på det, trött på att

vara en person som man stirrade på och pratade om hela tiden.”122 Ingen tycktes förstå hur

jobbigt det var att vara den som drabbades av allt detta.123 Han känner att han ger mycket med

inte riktigt får stöd från sina vänner, vilket läsaren kan tolka i Kohlbergs teori som brist i

moralens ”ge-och-ta”-perspektiv.

I HP5 börjar trolldomsministeriet att lägga sig i saker och ting. Hogwarts infiltreras av

förordningar och förmaningar.124 Om det är någon sport i trollkarlsvärlden som kan liknas vid

en nationalsport så är det Quidditch. Quidditch förbjuds dock, vilket leder till förtvivlan, inte

minst hos Harry själv som är sökare i Gryffindors lag. Detta är bara en av alla meningsfulla

aktiviteter som försvinner. 125 Trolldomsministeriet är, som tidigare sagt, den politiska

instansen i trollkarlsvärlden. Deras inflytande som nu blir alltmer tydligt är sådant som

påverkar inte minst Harry. I det konventionella/postkonventionella stadiet placerar Kohlberg

lagar och ordningar från högre instanser. Att Quidditch blir förbjudet och att eleverna på

Hogwarts måste anpassa sig efter detta tillhör detta steg. De gör dock allt för att upphäva

beslutet, men det görs ingalunda på ett omoraliskt sett. Kohlbergs postkonventionella stadie

säger att man respekterar och utgår från de fastslagna lagarna, vilket också inkluderar

förväntningar på befolkningen att man ska följa.

[…] there is a clear effort to define moral values and principles that have validity and application apart from the authority of the groups or persons holding these principles and apart from the individuals’s own identification with these groups.126

Det som händer i detta stadie till skillnad från det som sägs om detta i det konventionella

stadiet (där man menar att moralen finns ”inbyggd”) kan det här uppstå debatt kring det hela

för att kunna integrera och leva med dessa lagar och förordningar. För detta söker man sig

också till sitt eget samvete och tänker rationellt kring universella etiska principer.127

Identitetsökandet hos Harry fortsätter även i denna bok, och det är professor Dumbledore

som står för många utav svaren på händelserna under bokens gång men även för Harrys

identitet. Dumbledore visar sig vara en mycket viktigt person i sammanhanget, både för vad                                                                                                                120 Rowling, 2004. Sid. 14. 121 Rowling, 2004. Sid. 47, 81, 199. 122 Rowling, 2004. Sid. 257. 123 Rowling, 2004. Sid. 258. 124 Rowling, 2004. Sid. 254, 412ff, 673. 125 Rowling, 2004. Sid. 413f.  126 Kohlberg, 1973. Sid. 631f. 127 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 129f.

  24  

som skett och vad som kommer att hända. För att Harry ska finna sin identitet tycks det

krävas att han uppnår det postkonventionella stadiet, det vill säga att han utgår från sitt eget

behov och intresse i att finna hans bakgrund. ’Så länge du fortfarande kan kalla den plats för hem där nån med din mammas blod vistas, kan Voldemort inte röra eller skada dig där. Han utgjöt hennes blod, men det lever vidare i dig och hennes syster. Hennes blod blev din fristad. Du behöver bara återvända dit en gång om året, men så länge du fortfarande kan kalla det ett hem kan han inte göra dig nåt ont medan du är där. Det här vet din moster. Jag förklarade vad jag hade gjort i det brev som jag lämnade på hennes tröskel, tillsammans med dig. Hon vet att hon mycket väl kan ha räddat ditt liv de senaste femton åren genom att ge dig husrum.’128

I HP5 blir det väldigt tydligt att de sociala relationerna är viktiga. Endast genom att känna

gemenskap kan ondskan bekämpas. Tillsammans är man stark. Harry tvingas till träning av

professor Snape i ocklumenering, det vill säga en försvarsmagi av ett inkräktande på

personens tankar utifrån. Detta för att Lord Voldemort är mycket kompetent i legilimering,

vilket innebär att han praktiskt taget kan få tillgång till känslor och minnen hos önskad

person, i detta fall Harry.129 Tanken har själv slagit Harry att Voldemort faktiskt kan befinna

sig i hans hjärna just nu och avlyssna hans tankar och känslor.130 Endast genom att bekämpa

detta kan Voldemort hållas på avstånd, vilket gör Kohlbergs konventionella stadie tydligt –

sociala relationer är viktigt. ’Om Ni-vet-vem. Han sa att hans ’talang för att sprida split och fiendeskap är mycket stor. Vi kan bara bekämpa den genom att visa lika stor talang för att bevara starka vänskapsband och lita på varandra…’’131

Det postkonventionella stadiet och universella etiska principer, menar jag, blir synliga här på

så vis att för att något ska kunna fungera krävs det att det råder en samstämmighet i

gemenskapen, att man har en universell tanke om något. Och det tycks inte råda några tvivel

om att Harry och de flesta övriga karaktärer vill förgöra Voldemort och arbeta tillsammans för

detta.

5.3 Harry Potter och Dödsrelikerna (HP7)  Harry ska börja sitt sista år på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom, men istället har

han ett viktigt uppdrag att ta itu med: förgöra horrokruxer. Horrokruxer skapas när man

mördar någon annan, en bit av sin egen själ placeras i ett föremål. Lord Voldemort har sju

horrokruxer, varav Harry är en av dem. HP7 kretsar kring dikotomin liv och död. Harry fyller

17 år denna sommar, och i trollkarlsvärlden är det då man blir myndig, vilket innebär att det

spårmärke Harry haft sedan han föddes, och kärleken hans mamma gav honom innan Lord

Voldemort tog hennes liv, kommer brytas. Trolldomsministeriet kommer inte längre kunna

                                                                                                               128 Rowling, 2004. Sid. 963. 129 Rowling, 2004. Sid. 600ff  130 Rowling, 2004. Sid. 572. 131 Rowling, 2004. Sid. 265.

  25  

spåra otillåten trolldomsutövning när Harry är myndig.132 Han lämnar Privet Drive 4 och

familjen Dursley en sista gång, och det är med lite vemod han gör det.133 ”Det hade varit tiden

innan han vetat någonting om sin sanna identitet, innan han hade fått reda på hur hans

föräldrar hade dött eller varför det så ofta hände underliga saker runt honom.”134 Även om det

här påpekas att han nu vet sin sanna identitet, är detta ändå inte hela sanningen. Sökandet

fortsätter och i jakten på horrokruxerna besöker han sin hemby, Godric’s Hollow. Han var påväg hem, på väg att återvända till sina familjerötter. Hade det inte varit för Voldemort så skulle han ha vuxit upp i Godric’s Hollow och tillbringat alla sina skollov där. Han kunde ha bjudit hem sina vänner – han skulle kanske till och med ha haft syskon – det skulle ha varit hans mamma som bakat en tårta åt honom på hans sjuttonårsdag. Det liv han aldrig haft tedde sig nu verkligare än någonsin nu när han visste att han snart skulle få se den plats där det ryckts ifrån honom.135

HP7 är lite annorlunda än de tidigare böckerna. Harry är nu ute i verkligheten och söker efter

horrokruxer, istället för att vara i tryggheten på Hogwarts. I och med detta utmanas han till att

tänka självständigt, fatta egna beslut och ta konsekvenserna av dem. Detta är en stor skillnad

om man ser till HP1 där Harry i mångt och mycket rättade sig efter konventionen. Nu gör han

vad som nyttjar honom och hans omgivning, och i alla fall är besluten kanske inte särskilt

genomtänkta eller bra. Däremot finns det en tydlig utveckling av Harrys sätt att tänka.

Läsaren möter i HP7 en Harry som ifrågasätter, som undrar saker.

Är det meningen att jag ska veta, men inte söka? Visste du hur svårt jag skulle tycka att det var? Är det därför du har gjort det här så komplicerat? Så att jag skulle ha tid att räkna ut det?136

Harry försätts i situationer som gör att hans moraliska utveckling sätts på sin spets, både vad

gäller sociala relationer och rationella, eller irrationella, val han gör beroende på handlingens

kontext.

6 Diskussion  I detta diskussionsavsnitt knyter jag an analysen av HP1, HP5 och HP7 till bakgrund och teori

som jag tagit upp i denna uppsats samt att jag här besvarar mina tre frågeställningar:

1. Hur kan vi förstå protagonisten Harry Potters moraliska utveckling utifrån Lawrence

Kohlbergs teori om detsamma?

2. Vilken moralisk funktion kan detta fylla för läsaren?

3. Vad kan Harry Potter som populärlitterär bokserie bidra med i

religionskunskapsundervisningen?                                                                                                                132 Rowling, 2007. Sid. 39, 53f 133 Rowling, 2007. Sid. 50ff. 134 Rowling, 2007. Sid. 51. 135 Rowling, 2007. Sid. 337. 136 Rowling, 2007. Sid. 500.

  26  

6.1 Harry Potters moraliska utveckling  Harrys moraliska utveckling i HP1, HP5 och HP7 sker i enlighet med Kohlbergs teori.

Analysen har visat på, vilket Kohlberg även säger, att stadierna har flytande gränser. Moralen

vacklar något och även om straff utdelas är det kontexten till själva handlingen som måste tas

i beaktande.

Det förkonventionella stadiet är framför allt tydligt i HP1 där det i mångt och mycket

handlar om att anpassa sig efter de regler som finns i trollkarlsvärlden, samt att känna en

tillhörighet och gemenskap. Harrys moraliska utveckling praktiskt taget exploderar när han

får veta att han är en trollkarl. Från att ha varit exkluderad och tvingats anpassa sig efter

Dursleys får han på Hogwarts en helt annan frihet som han aldrig tidigare haft. Denna frihet,

vilket det visar sig, leder dock till att omoraliska handlingar begås, vilka straffas. Dock ska

man vara medveten om att handlingarna inte i alla fall kan tolkas som direkt omoraliska då

kontexten till varför Harry gör något spelar roll.

I HP5 får trolldomsministeriet större utrymme och flera nya förordningar inrättas. Här blir

det konventionella och det postkonventionella stadiet tydligt då respekten för

trolldomsministeriet och ministrarna där, inte minst Dolores Umbridge, bland både elever och

lärare inte förtjänar att ta hänsyn till.137 Harrys humör i HP5 är även det mer radikalt än vad

det var i HP1, vilket läsaren får reda på beror på Lord Voldemorts återkomst och skicklighet i

legilimering. De sociala relationerna blir alltmer viktiga för Harry.

HP7 är annorlunda på det vis att Harry nu får klara sig på egen hand. De kunskaper han

besitter, kompletterade med sina vänners förmågor, måste nu jaga rätt på ett antal horrokruxer

för att tillslut kunna förgöra Lord Voldemort för gott. ’Och hans kunskap förblev sorgligt ofullständig, Harry! Det som Voldemort inte sätter nåt värde på, det bryr han sig inte om att försöka förstå. Voldemort begriper ingenting av husalfer och barnsagor, av kärlek, lojalitet och oskuld. Ingenting. Att de allesammans har en kraft som överstiger hans egen, en kraft utom räckhåll för all trollkonst, det är en sanning som han aldrig har förstått.’138

De universella etiska principerna som tillhör det postkonventionella stadiet är väsentliga för

HP7. Det handlar om lojalitet, gemenskap och att kunna lita på varandra. För att något ska

vara universellt krävs det att något är allmänt accepterat, i detta fall förgörelsen av Lord

Voldemort. Kohlberg menar att universella principer inte bara innebär att man själv handlar

för sin egen skull, utan att man också förväntar sig att få något tillbaka för det man gör.

Därför, menar Kohlberg, säger egentligen detta mer om moraliska konflikter och hur de ska

                                                                                                               137 Rowling, 2004. T.ex. Sid. 413f. 138 Rowling, 2007. Sid. 734.

  27  

lösas än vad universella tankar är (jmf gyllene regeln).139 Trots att Harrys uppväxt präglats av

ett komplicerat förhållande med hans mosters familj, vilket kanske borde ha påverkat Harrys

psyke mer än vad det verkar ha gjort, infinner han sig snabbt i trollkarlsvärlden och förstår

och anpassar sig efter det.

Analysen av HP1, HP5 och HP7 har visat att protagonisten Harry utvecklar sin

intellektuella och emotionella förmåga. Henriksen och Vetlesen och Ljungberg menar på just

detta, att moralisk utveckling sker på dels ett intellektuellt och dels ett emotionellt plan.140

Fiktionslitteratur låter läsaren reflektera över livet från andra personers perspektiv och hur

dessa löser moraliska dilemman. Det är viktigt för barn, menar Whited och Grimes, att barn

oavsett vilket steg de befinner sig på, har möjlighet att diskutera lösningar på moraliska

dilemman och vilka konsekvenser som kan uppstå. Whited och Grimes anser att det är till

hjälp för dem om de får resonera kring detta med personer som befinner sig på ett högre steg

än de själva.141 Här menar jag att skolan och religionskunskapsundervisningen kan utgöra

grunden för diskussion kring moraliska dilemman då detta är något som ska ingå i

undervisningen i religion. Kursplanen i årskurs 7-9 för religionskunskap talar om att eleverna

genom populärkultur ska kunna urskilja existentiella frågor och diskutera kring dem.142

Liljefors Persson hävdar att detta är ett bra argument för användningen av populärlitteratur i

skolan.143 Den tidigare forskningen som jag visade på i bakgrundsavsnittet visar på att

populärlitteratur fyller en funktion för läsaren vad gäller livsfrågor, men även sådant som rör

moraliska värden, exempelvis vänskap och lojalitet. Harry Potter är ett populärlitterärt verk

jag hävdar lämpar sig bra för elevers reflekterande över existentiella frågor då läsaren har lätt

att känna igen sig i Harry – eller övriga karaktärer – och därför kan relatera till diverse

livsfrågor utifrån detta. What a young person encounters in Harry Potter’s world is a boy who is loyal to his friends, sensitive to outcasts and underdogs, respectful of his teachers – when they deserve his respect – aware of the moral dimensions of a decision, and capable of realizations that move him along toward adulthood.144

Genom att Harry är just denna lojala, känsliga, oftast respektfulla person bör man som jag i

min problemformulering framlade, kunna se honom som en förebild. Studiet av Harry Potter

som de populärlitterära verk de är har visat att de kan vara användbara i skolan

religionskunskapsundervisning. Lynch och Clark hävdar båda två att populärlitteratur kan

                                                                                                               139 Kohlberg, 1973. Sid. 642. 140 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 126 & Ljungberg, 2005. Sid. 48. 141 Whited & Grimes, 2004. Sid. 206. 142 Skolverket, Kursplan – Religionskunskap http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap (Hämtat: 2015-02-10). 143 Liljefors Persson, 2013. Sid. 83-93. 144 Whited & Grimes, 2004. Sid. 205.

  28  

liknas vid religionens funktion då den för människan fyller en funktion av mening i livet.145

Tally menar att bildningsromanen handlar om ett samhälle i förändring och att detta påverkar

den moraliska utvecklingen hos, i detta fall, Harry.146 Genom att jag använt hermeneutisk

tolkning som innebär att man har en förförståelse för materialet, har jag tagit reda på Harrys

förutsättningar för moralisk utveckling. Lumos har också gett mig en förståelse för J. K.

Rowling och hennes brinnande intresse för att hjälpa barn i utsatthet, vilket mycket väl kan ha

haft stor betydelse för Harry Potter-serien. Trollkarlsvärlden förändras i HP1, HP5 och HP7,

vilket gör att Harry måste anpassa sig efter förändringarna, vilket påverkar hans moraliska

utveckling. Det är dock inte så enkelt som att säga att Harrys utveckling endast går framåt

hela tiden, snarare är det så att han agerar och handlar mycket utefter vilka konsekvenser det

har för omgivningen. Jag hävdar alltså att hans konsekvenstänk är ganska stort, om än inte för

honom själv så för omgivningen. ”[…] våra val och värderingar sker i ljuset av vår sårbarhet

och vårt beroende.”147 Henriksen och Vetlesen skriver om att kunna se sig själv moraliskt

subjektivt i andra.148 Detta innebär att läsare av Harry Potter kan känna igen sig och relatera

till karaktärerna, och åtminstone till viss del, till handlingen. Damour trycker också på det att

igenkänningsperspektivet i Harry Potter är högt.149 Jag menar att eftersom elever verkar kunna

relatera till sig själva i Harry och övriga karaktärer kan det också vara så att den moraliska

utvecklingen av de fiktiva karaktärerna sker i takt med deras egen utveckling.

6.2 Livselixir

Under denna studie och min läsning av Harry Potter och De vises sten, Harry Potter och

Fenixorden och Harry Potter och Dödsrelikerna, har jag blivit medveten om att det finns

mycket att hämta kring hur en person kan utvecklas moraliskt, och då både på det

intellektuella och emotionella planet. Detta kan användas av religionskunskapsundervisningen

för att diskutera existentiella frågor och moraliska värden. Jag anser att berättelsen om Harry

Potter har betydligt mer att vinna än att förlora vid bruk av den i skolan.          Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur skolan kan arbeta med moral i

religionskunskapsundervisningen, och då specifikt med Harry Potter som populärlitterärt

verk. Resultatet visar att skolan kan använda sig av Harry Potter för att diskutera diverse livs-

och värdegrundsfrågor. Då Harry Potter dessutom har visat sig kunna hjälpa till med

identitetsskapande och att få en meningsfull vardag, likt religionens funktion är, anser jag att

religionskunskapsundervisningen kan vinna på att använda sig av detta populärlitterära verk.

                                                                                                               145 Lynch, 2007. Sid. 158. & Clark, 2007. Sid. 9. 146 Tally, 2012. Sid. 36. 147 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 81. 148 Henriksen & Vetlesen, 2013. Sid. 122f. 149 Damour, 2009. Sid. 1f.  

  29  

Moraliska dilemman och moralisk utveckling blir ett nödvändigt livselixir, både intellektuellt

och emotionellt, såväl i mugglarvärlden som i trollkarlsvärlden.

7 Avslutande kommentar  Det har varit intressant och lärorikt, om än en utmaning, att göra denna textstudie. Jag ser

möjligheter med ett vidare studie kring detta, men då genom exempelvis kvalitativa

elevintervjuer för att se hur Harry Potter i verkligheten överensstämmer med moraliska

värden och hur lärarna ställer sig till ett arbete med detta i religionskunskapen.

  30  

8 Referenser Abanes, Richard., Harry Potter and the Bible: The menace behind the magick, Christian Publications, Camp Hill, Pa., 2001. Alvstad, Cecilia, ”Förhållningssätt till översättningar i universitetsundervisningen”, i Thorson, Staffan & Ekholm, Christer (red.), Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen, Daidalos, Göteborg, 2009. Sid. 261-317. Arvidsson, Sofia, De splittrade själarna: En studie av symboliska uttryck i Harry Potter och Halvblodsprinsen, Högskolan i Gävle, Gävle, 2010. Asker, Christopher, Den utvalde: Om kristen tro i berättelsen om Harry Potter, Göteborgs universitet, Göteborg, 2011. Bergsten, Staffan & Elleström Lars, Litteraturhistoriens grundbegrepp, Studentlitteratur, Lund, 2004. Clark, Lynn Schofield, ”Why Study Popular Culture? Or, How to Build a Case for your Thesis in a Religious Studies or Theology Department”, i Lynch, Gordon (red.), Between sacred and profane: researching religion and popular culture, I B Tauris & Co Ltd, London, 2007. Sid. 5-20. Collste, Göran, Inledning till etiken, Studentlitteratur, Lund, 2010. Damour, Lisa, ”Harry the Teenager: Muggle Themes in a Magical Adolescence”, i Anatol, Giselle Liza (red.), Reading Harry Potter again: new critical essays, Praeger, Santa Barbara, Calif., 2009. Sid. 1-10. Frost, Caroline. Populärkultururens plats i skolan: En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning, Malmö Högskola, Malmö, 2010. Henriksen, Jan-Olav & Vetlesen, Arne Johan, Etik i arbete med människor, Studentlitteratur, Lund, 2013. Kohlberg, Lawrence, ”The Claim to Moral Adequacy of a Highest Stage of Moral Judgment”, The Journal of Philosophy, Vol. 70, No. 18, Seventieth Annual Meeting of the American Philosophical Association Eastern Division (Oct 25, 1973), pp. 630-646. Tillgänglig på: http://www.jstor.org/stable/2025030 (Hämtat: 2015-01-11). Skolverket, Kursplan – Religionskunskap http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap (Hämtat: 2015-02-10). Liljefors Persson, Bodil, ”Mayakulturen och mytbildningen kring 2012 om världens undergång: om existentiella frågor och populär kultur i religionsundervisningen”, i Tidman, Nils-Åke & Liljefors Persson, Bodil (red.), Religion & populärkultur, Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR), 2013. Sid. 83-93. Ljungberg, Ulrika, ”Jag börjar tänka på sånt när jag läser om andra”: Skönlitteraturens betydelse för ungdomars bearbetning av existentiella frågor, Linköpings universitet, Linköping, 2005.

  31  

Lynch, Gordon, ”Some Concluding Reflection”, in Lynch, Gordon (red.), Between sacred and profane: researching religion and popular culture, I B Tauris & Co Ltd, London, 2007. Sid. 157-163. Möller, Håkan, ”Litteratur och religion. En ämneshistorisk orientering”, i Bråkenhielm, Carl-Reinhold & Pettersson, Torsten (red.), Att fånga världen i ord: litteratur och livsåskådning - teoretiska perspektiv, Norma, Skellefteå, 2003. Sid. 88. Palm, Anders, ”Att tolka texten”, i Bergsten, Staffan (red.), Litteraturvetenskap: en inledning, Studentlitteratur, Lund, 2002. Sid. 189-203. Rowling, J. K., Harry Potter och de vises sten, Tiden, Stockholm, 1999. Rowling, J. K., Harry Potter och den flammande bägaren, Tiden, Stockholm, 2001. Rowling, J. K., Harry Potter och Fenixorden, Tiden, Stockholm, 2004. Rowling, J. K., Harry Potter och dödsrelikerna, Tiden, Stockholm, 2007. Sandqvist, Elin, Harry Potter och värdegrunden: En studie om mobbning, främlingsfientlighet, klass och kön, Luleå tekniska universitet, Luleå, 2010. Sultán Sjöqvist, Madeleine, ”Religionssociologi”, i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap, [Elektronisk resurs] Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2010. Sid. 64-68. Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva 13993 (Hämtat: 2014-01-10). Tally Jr., Robert T., ”The Way of the Wizarding World: Harry Potter and the Magical: Bildungsroman”, i Hallett, Cynthia J. & Huey, Peggy J. (red.), J. K. Rowling: Harry Potter, Palgrave Macmillan, New York, 2012. Sid. 36-47. Tosh, John, Historisk teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2011. Vikström, Björn, Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens, Studentlitteratur, Lund, 2005. Whited, Lana A, with Grimes, M. Katherine, ”What Would Harry Do?: J. K. Rowling and Lawrence Kohlberg’s Theories of Moral Development”, i Whited, Lana A. (red.), The Ivory Tower and Harry Potter: Perspectives on a literary phenomenon, University of Missouri Press, Columbia, 2004. Sid. 182-208. Whited, Lana A., ”Harry Potter and the Order of the Phoenix”, i Whited, Lana A. (red.), The Ivory Tower and Harry Potter: Perspectives on a literary phenomenon, University of Missouri Press, Columbia, 2004. Sid. 365-373. Wikström, Owe, ”Musik och mystik hos Marcel Proust - religionspsykologiska perspektiv på litterära texter”, i Bråkenhielm, Carl-Reinhold & Pettersson, Torsten (red.), Att fånga världen i ord: litteratur och livsåskådning - teoretiska perspektiv, Norma, Skellefteå, 2003. Sid. 117-145.

  32  

Wiktorin, Pierre, Religion och populärkultur: från Harry Potter till Left Behind, [Elektronisk Resurs - http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2175016&fileOId=2175017], Sekel, Lund, 2011. Sid. 49.  Wiktorin, Pierre, ”Populärkultur”, i Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och makter 2.0: En introduktion till religionsvetenskap, [Elektronisk resurs] Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2010. Sid. 170-173. Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva 13993 (Hämtat: 2014-01-10).  Nationalencyklopedin, sökord: religion http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/religion (Hämtat: 2015-01-12). Nationalencyklopedin, sökord: Hermeneutik, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hermeneutik (Hämtat: 2014-01-11).  http://www.expressen.se/nyheter/kristen-skola-forbjuder-harry-potter/ (Hämtat: 2015-01-21). http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lawrence-kohlberg (Hämtat: 2015-02-09). Nationalencyklopledin, sökord: Bildningsroman, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bildningsroman (Hämtat 2015-01-13). http://www.jkrowling.com/en_GB/#/about-jk-rowling/honours-and-awards (Hämtat 2015-01-15). http://www.jkrowling.com/en_GB/#/about-jk-rowling/biography (Hämtat 2015-01-15). Nationalencyklopedin, sökord: J.K. Rowling http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/j-k-rowling (Hämtat 2015-01-15). http://wearelumos.org/about (Hämtat: 2015-02-09). http://wearelumos.org/news/1545 (Hämtat: 2015-02-09).