lönebildningsrapporten 2015
TRANSCRIPT
Åsa Olli Segendorf
KONJUNKTURINSTITUTET
7 oktober 2015
Lönebildningsrapporten 2015
Konjunkturinstitutets uppdrag
• Konjunkturinstitutet ska analysera sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner i Lönebildningsrapporten som analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen.
• Av särskild vikt är att analysera såväl lönenivåns som lönestrukturens samband med arbetslöshet och sysselsättning.
Dagens presentation
2. Strukturell utvecklingav arbetskostnadeni näringslivet
1. Obalanser i ekonomin
Arbetskostnadsutvecklingi näringslivet
3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet
Återhämtning i OECD-länderna men mera osäkert i tillväxtekonomierna
18161412100806040200
10
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
10
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
VärldenOECD-länderna Tillväxtekonomierna
BNP- tillväxt, procentuell förändring
Prognosen i sammandrag
2015 2016 2017 2018 2019
BNP1 2,9 2,9 2,7 2,1 1,6
Arbetslöshet2 7,5 7,4 6,9 6,6 6,8
Timlön3 2,5 3,1 3,2 3,2 3,3
KPIF 0,9 1,5 1,7 2,1 2,3
BNP-gap4 -1,4 -0,6 0,1 0,4 0,1
Procentuell förändring om inget annat anges
1 Kalenderkorrigerade värden 2 Procent av arbetskraften 3 Enligt konjunkturlönestatistiken 4 Procent av potentiell BNP
Efterfrågeläget i näringslivet på genomsnittlig nivåStandardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden
1412100806
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
NäringslivetTillverkningsindustrin, total orderstockPrivata tjänstenäringar, uppdragsvolymHandeln, försäljningssituationByggindustrin, orderstock
Lönsamheten i näringslivet nära normalt enligt Konjunkturbarometern
14121008060402009896
40
20
0
-20
-40
40
20
0
-20
-40
NäringslivetTillverkningsindustrinHandeln
Nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden
Lönsamheten mätt med kapitalavkastning har fallit men det har även riskfri räntan
151311090705030199979593
12
10
8
6
4
2
0
-2
-4
12
10
8
6
4
2
0
-2
-4
NettokapitalavkastningReal statsobligationsräntaReal reporänta
Procent, nettodriftsöverskott som andel av realkapitalstocken samt 10-årig statsobligation minus samtida KPIF-inflation
Hög sysselsättningsgrad men även hög arbetslöshet
18161412100806040200
9.0
8.5
8.0
7.5
7.0
6.5
6.0
5.5
67.5
67.0
66.5
66.0
65.5
65.0
64.5
64.0
ArbetslöshetSysselsättningsgrad (höger)
Procent av arbetskraften respektive procent av befolkningen, 15–74 år
Produktiviteten i näringslivet ökar långsammare än normalt
18141006029894908682
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
FaktiskPotentiell
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
Inflationen mätt med KPI och KPIF kommer att uppnå 2 procent under perioden
191715131109070503019997
4
3
2
1
0
-1
4
3
2
1
0
-1
KPIKPI med fast bostadsränta (KPIF)Förädlingsvärdepris i näringslivet
Procentuell förändring
Uppsummering så här långt….
• Ekonomin nära konjunkturell balans
• Produktivitetstillväxten lägre än normalt
• Inflationen nära 2 procent under den kommande treårsperioden
• Samband mellan löneökningar och arbetslöshet • Riksbankens agerande givet olika scenarier
• Utgångspunkt för simuleringarna är Konjunkturinstitutets prognos
Simuleringar ned en procentenhets lägre respektive högre årlig tillväxt i löneökningar
20181614
4.5
4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
4.5
4.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018Scenario 2 - Högre löner 2016-2018KI:s huvudscenario, september 2015
Riksbanken sänker reporäntan (scenario 1) Reporänta, procent
20181614
3
2
1
0
-1
-2
3
2
1
0
-1
-2
Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018Scenario 3 - Lägre löner 2016-2018 + räntegolvKI:s huvudscenario, september 2015
Vilket ger lägre arbetslöshet (scenario 1) Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften
20181614
8.0
7.5
7.0
6.5
6.0
8.0
7.5
7.0
6.5
6.0
Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018Scenario 3 - Lägre löner 2016-2018 + räntegolvKI:s huvudscenario, september 2015
Riksbanken kan inte sänka reporäntan(scenario 3) Reporänta, procent
20181614
3
2
1
0
-1
-2
3
2
1
0
-1
-2
Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018Scenario 3 - Lägre löner 2016-2018 + räntegolvKI:s huvudscenario, september 2015
Mycket lägre löneökningar utan mer expansiv penningpolitik kan ge högre arbetslöshet (scenario 3) Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften
20181614
8.0
7.5
7.0
6.5
6.0
8.0
7.5
7.0
6.5
6.0
Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018Scenario 3 - Lägre löner 2016-2018 + räntegolvKI:s huvudscenario, september 2015
Vid högre löneökningstakt höjer Riksbanken räntan (scenario 2) Reporänta, procent
20181614
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
-1.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
-1.0
Scenario 2 - Högre löner 2016-2018Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränteresponsKI:s huvudscenario, september 2015
Vilket ger högre arbetslöshet (scenario 2)
Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften
20181614
8.0
7.8
7.6
7.4
7.2
7.0
6.8
6.6
6.4
8.0
7.8
7.6
7.4
7.2
7.0
6.8
6.6
6.4
Scenario 2 - Högre löner 2016-2018Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränteresponsKI:s huvudscenario, september 2015
Om Riksbanken inte stramar åt lika mycket (scenario 4) Reporänta, procent
20181614
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
-1.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
-0.5
-1.0
Scenario 2 - Högre löner 2016-2018Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränteresponsKI:s huvudscenario, september 2015
Trots högre löner inte så stor påverkan på arbetslösheten (scenario 4) Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften
20181614
8.0
7.8
7.6
7.4
7.2
7.0
6.8
6.6
6.4
8.0
7.8
7.6
7.4
7.2
7.0
6.8
6.6
6.4
Scenario 2 - Högre löner 2016-2018Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränteresponsKI:s huvudscenario, september 2015
Men inflationen skjuter rejält över 2 procent (scenario 2 och 4)
KPIF, årlig procentuell förändring
20181614
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
Scenario 2 - Högre löner 2016-2018Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränteresponsKI:s huvudscenario, september 2015
Uppsummering så här långt…
• Ekonomin nära konjunkturell balans
• Det begränsade penningpolitiska utrymmet medför risker med både för låga och för höga löneökningar
2. Strukturell utvecklingav arbetskostnadeni näringslivet
1. Obalanser i ekonomin
Arbetskostnadsutvecklingi näringslivet
3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet
Utfall tom 2014 och strukturell utveckling 2016-2019
Genomsnittlig tillväxt per år, procent
1 Exkl. vissa brancher. För hela näringslivet motsvarar detta 2,1 på lång sikt.
1997-2014
2016-2019
Strukturell utveckling lång sikt
KPIF 1,5 2,0 2,0
Produktivitet i näringslivet1 2,5 1,7 2,2
Förädlingsvärdepris1 1,0 1,6 1,4
Arbetskostnad per timme 3,5 3,2 3,6
2. Strukturell utvecklingav arbetskostnadeni näringslivet
1. Obalanser i ekonomin
Arbetskostnadsutvecklingi näringslivet
3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet - lönestrukturen
Sysselsättningsgraden i Sverige är högt i ett internationellt perspektiv
Sysselsättningsgraden i EU och Norge 2014, 20-64 år Procent av befolkningen
NOGBSEFIATNLDEDKEU15
90
85
80
75
70
65
60
90
85
80
75
70
65
60
KvinnorTotaltMän
Även arbetskraftsdeltagandet är högt
NOGBSEFIATNLDEDKEU15
90
85
80
75
70
65
60
90
85
80
75
70
65
60
KvinnorTotaltMän
Arbetskraftsdeltagande i EU och Norge 2014, 20-64 år Procent av befolkningen
Arbetslösheten är på en relativt hög nivå
1510050095908580
12
10
8
6
4
2
0
12
10
8
6
4
2
0
ArbetslöshetJämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
Hög andel arbetslösa som har liten jobbchans
1311090705
40
35
30
25
20
15
10
5
40
35
30
25
20
15
10
5
Utrikes föddaHögst förgymnasial utbildningÄldre, 55-74 årFunktionshindrade med nedsatt arbetsförmågaArbetslösa mer än 26 veckor
Procent av arbetslösa, 15–74 år
Arbetsmarknadspolitiska program på en hög nivå
141210080604020098969492
250
200
150
100
50
0
250
200
150
100
50
0
Arbetsmarknadspolitiska program totaltUtbildningsprogramSysselsättningsprogram inkl. nystartsjobb
Tusental, säsongsrensade kvartalsvärden
Liten skillnad i lön mellan dem som har förgymnasial och gymnasial nivå
1009080706050
40
35
30
25
20
40
35
30
25
20
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Medianlön, tusental kronor per månad före skatt respektive sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30–54 år 2014, procent av befolkningen
Viktiga slutsatser i årets rapport
• Ekonomin nära konjunkturell balans– Lönsamhet är normal enligt företagen– Produktivitetstillväxten blir jämförelsevis svag 2016-2019– Inflationen blir i genomsnitt 2 procent 2016-2019
• Risker med både för låga och för höga löneökningar
• Arbetsmarknaden är tudelad – parterna kan bidra genom att anpassa lägstalönerna