lÖpande programutvÄrdering eruf tematiskt mÅl 1 | … · 2018. 6. 15. · utvÄrdering tm1...
TRANSCRIPT
-
LÖPANDE PROGRAMUTVÄRDERING ERUF TEMATISKT MÅL 1 | SMÅLAND OCH ÖARNA 12 JUNI 2018 JOHANNES HENRIKSSON RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING
-
ANSATS FÖR PROGRAMUTVÄRDERING SMÅLAND OCH ÖARNA
-
UTVÄRDERING TM1 SMÅLAND OCH ÖARNA
• Projektportföljen omfattar 12 projekt om totalt 68 miljoner kronor (beviljade medel -jan 18)
• Fördjupade analyser har genomförts av projekt motsvarande ca 80% av beviljade medel
• Fokus på att fånga resultat samtidigt som interventionen sker
-
ANSATS FÖR ATT FÅNGA RESULTAT
Inriktning 1 Utformning 2 Implementering 3 Resultat 4
Svarar inriktning i beviljade projekt mot programmets
uppsatta mål? (Relevans)
Är det sannolikt att projektens utformning bidrar till önskade resultat? (Effektlogik)
Genomförs projekten på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt? (Effektivitet)
Kan resultat observeras och finns förutsättningar
för hållbara effekter?
(Effekt)
-
UTBLICK TM1 OCH REFLEKTIONER OM SÖKTRYCK
-
FÖRDELNING AV MEDEL OCH ANTAL PROJEKT PER MOTTAGARKATEGORI (SAMTLIGA PO, EJ NATIONELLA)
Content slide
-
10
20
30
40
50
60
70
0
100
200
300
400
500
600
msek
Beviljat belopp(SEK)
Antal projekt
-
SMÅLAND OCH ÖARNA HAR BEVILJAT RELATIVT LITEN ANDEL AV BUDGET INOM TM1
0,0
100,0
200,0
300,0
400,0
500,0
600,0
miljo
ner
kro
nor
Beviljade medel, januari 2018 Budget
88%
26%
13%
37%
22%
61%
23%
64%
12%
74%
87%
63%
78%
39%
77%
36%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Andel bevilja
de m
ede
Universitet och högskola Övriga projektägare
-
• Begränsat söktryck från lärosäten och institut till TM1 kan ha flera förklaringar:
• Ersättningsnivåerna för indirekta kostnader mindre än inom Vinnova och H2020
• Ej att betrakta som ”fina” pengar, ERUF relativt viktigare för regionala högskolor
• Låg kännedom om programmen hos lärosäten och institut, vilka ej finns i alla programområden
• Möjliga lösningar framåt:
• Förtydliga vad som kan finansieras inom TM1 gör TM1 attraktivt genom att ex. satsa på
samhällsutmaningar, etc. Förtydliga och kommunicera!
• Renodla till investeringar i fysisk infrastruktur, komma runt låga ersättningar för indirekta kostnader
• Se över möjligheter för stöd till enskilda bolag (enligt gruppundantagsförordningen)
REFLEKTIONER KRING DET RELATIVT LÅGA SÖKTRYCKET INOM TM1 I SMÅLAND OCH ÖARNA
-
DELTAGANDE FÖRETAG INOM TM1 ÄR RELATIVT SMÅ, HAR LÅG LÖNSAMHET OCH ÅTERFINNS I TILLVÄXTOMRÅDEN (UNDANTAGET SMÅLAND OCH ÖARNA!)
19%
39%
23%
11%
3%
5%
Ej aktiebolag
0-9 anställda
10-49 anställda
50-249 anställda
250-499anställda
500+
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Röre
lsem
arg
inal
Genomsnittlig rörelsemarginal, procent (median)
TM1 Jämförelsegrupp
-
PROGRAMANALYS SMÅLAND OCH ÖARNA
-
IDENTIFIERADE PROJEKTTYPER INOM TM1
1. Insatsspåret
Innovationsstöd direkt till målgruppen
2. Utvecklingsspåret
Utveckling av det innovationsstödjande systemet
3. Kunskapsspåret
Uppbyggnad och utveckling av innovations-/ kunskapsmiljöer
Projekttyp
Prestationer
Möjliga effekter under programperiod
Möjliga effekter efter
programperiod
Stärkt forskning, teknisk utveckling och innovation
Utvecklade kunskapsmiljöer inom avgränsade profilområden
Fysisk infrastruktur tillgängligt för tillämpad forskning, test, verifiering eller
demonstration
Utveckling av kunskap. Bidrag till realisering av forskningsinfrastruktur och
verifiering av teknik
Företag tar del av kunskapshöjande åtgärder
FoI-samverkan bedrivs mellan akademi och företag. Investeringar i fysisk
infrastruktur genomförs
Nya samverkansmodeller, metoder och arbetssätt utvecklas och testas
Företag får ökad kunskap och förmåga om att utveckla innovativa produkter,
tjänster eller processer
Företag omsätter kunskap i innovativa produkter, tjänster eller processer
Nya metoder och arbetssätt implementeras i ordinarie verksamhet,
skalas upp eller tillämpas i framtida projekt
Lärande från nya samverkansmodeller, metoder och arbetssätt utvärderas och
kodifieras
Aktiviteter
Forskningsprojekt, FoI-insatser eller uppbyggnad av miljöer för test, verifiering och demonstration.
Förmedling av kunskap till företag (ex. genom rådgivning, coachning, seminarier eller workshops)
Test av nya metoder för innovationsstöd eller organisering av roller inom
stödsystemet
Tematiskt mål
-
• Inriktning på stödsystemet i linje med OP, uppsatta aktivitetsindikatorer blir dock mindre relevanta
• I OP nämns risk för fragmentariska satsningar, trots detta har relativt små projekt med stor branschbredd i beviljats. Flaggskeppsprojekt saknas
KNAPPT HÄLFTEN AV MEDLEN I SMÅLAND OCH ÖARNA GÅR TILL UTVECKLING AV DET INNOVATIONSSTÖDJANDE SYSTEMET
32% 48% 21%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Innovationsstöd direkt till målgruppen
Utveckling av det innovationsfrämjande systemet
Uppbyggnad och utveckling av innovations-/ kunskapsmiljöer
-
PROJEKT BEDRIVS FRÄMST AV UOH MED FOKUS PÅ TILLVERKNINGSINDUSTRIN, RELATIVT HÖGT DELTAGANDE FRÅN INSTITUT OCH STÖDAKTÖRER
Content slide
7%
10%
7%
9%
10% 6%
13%
38%
Branschoberoende
Hälso- och sjukvård
IKT
KKN
Livsmedelsindustrin
Sociala sektorn
Stadsutveckling
Tillverkningsindustrin
-
1
2
3
4
5
6
0
5
10
15
20
25
30
Anta
l pro
jekt
Bevilja
t belo
pp (
mnkr)
Beviljat belopp
(SEK)
Antal projekt
-
PROJEKTEN I SMÅLAND OCH ÖARNA ….
Utformning
75% av projekten kan hänvisa till tidigare erfarenheter eller kunskap som motiverar projektets utformning
60% av projekten kan tydligt motivera att de testar och utvecklar nya metoder, tjänster eller arbetssätt
Genomförande
50% av projekten genomförs enligt plan. Svårigheter att nå företag.
38% av projekten bedömer att de kommer att nå uppsatta aktivitets-indikatorer.
25% av projekten jobbar strukturerat med lärande.
-
YTTERLIGARE INSATSER KRÄVS FÖR ATT SÄKERSTÄLLA VARAKTIGA RESULTAT I SMÅLAND OCH ÖARNA
Resultat
• Som följd av ”företagsnära” genomförande kan flera projekt beskriva konkreta resultat för målgruppen. Har spridningseffekter säkerställts?
• Förutsättningar för resultatens varaktighet skiftar, koppling till centrumbildningar i regel en fördel
• Uppsatta resultatindikatorer kommer sannolikt att nås (men är irrelevanta)
Analys och slutsatser
• Projektansökningarna präglas av en stor otydlighet, många SFP förbiser att utlysningar kan fungera som styrmedel
• Effekter på företag av att utveckla stödsystem och kunskapsmiljöer uppstår först på sikt (och om satsningarna lever kvar)
• Syftet med TM1 måste förtydligas för potentiella sökande
-
TACK!
End slide