Lärarhandledning:

PÅ VÄG MOT EN STÖRRE VÄRLD MODERNA MUSEET MALMÖ 19/3-16/10 2016

Enrique Martínez Celaya, The Early Hunger, 2009

PÅ VÄG MOT EN STÖRRE VÄRLDDet här är en kortfattad introduktion och lärarhandledning till utställningenPå väg mot en större värld. Den är tänkt att inspirera och ge idéer till hur man kan arbeta med utställningen inom ramen för några av skolans ämnen, till exempel bild och språk. Materialet riktar sig till dig som jobbar i grundskolan och gymnasiet.

När Moderna Museet grundades 1958 utgjorde Paris och New York centra för tidens konstriktningar. Museet deltog aktivt i popkonstens introduktion i Norden genom att köpa in konst av Andy Warhol, Robert Rauschenberg och Niki de Saint Phalle som förgrundsgestalter. Även ikoniska verk av surrealister som Meret Oppenheim och Salvador Dalí förvärvades och Marcel Duchamp - vars närvaro fortfarande sätter djupa avtryck i vår samtid.

Det är dock en västerländsk tradition som dominerar museets samling. Kvinnliga konstnärer har fått en mer framskjuten roll under senare årtionden och museet har satsat på att avsiktligt förvärva konstverk av kvinnliga konstnärer. På ett liknande sätt har intresset för en större geografi förändrat konstlivet i grunden de senaste åren. Idag har ingen storstad samma centrala position på konstscenen som på 60-talet, konstnärer är verksamma på många olika platser samtidigt och visar sig i konstellationer som förskjuter våra invanda föreställningar om centrum och periferi.

”På väg mot en större värld” visar ett urval relativt nya verk ur museets samling. En gemensam nämnare är att de slår broar mellan skilda språk och kontinenter och på så vis speglar den komplexitet som blivit alltmer typisk för vår samtid:

Etel Adnan / Meriç Algün Ringborg / Pia Arke / Kader Attia / Emily Jacir / Enrique Martinez Celaya / Oscar Murillo / Sirious Namazi / Rirkrit Tiravanija / Adrián Villar Rojas / Ai Weiwei

Kader Attia, Open Your Eyes, 2010

Här följer en presentation av ett urval verk som visas i utställningen. De har olika bakgrund och ställer frågor som gäller vår samtid och vår framtid samtidigt som de reflekterar över vår dåtid. Frågor om privilegium, makt, gränser och språk genomsyrar utställningen.

I verket Saga – 1 001 trästolar från Qingdynastin (Fairytale – 1001 Qing Dynasty wooden chairs) från 2007 lyfter den kinesiska konstnären Ai Weiwei frågor om privilegiet genom sex stolar från Qingdynastin (1644-1912). Dessa stolar var ursprungligen ett föremål för de priviligierade. Med denna vetskap tillsammans med svårigheten för vissa människor att förflytta sig idag lyfter konstnären frågor om hur vi använder historisk kunskap och strukturer i dagens samhälle.

Enrique Martínez Celayas målningar uttrycker en vintrig känsla. Är det inte en tropisk fågel som förirrat sig till ett okänt vinterlandskap i The Early Hunger (Tidig hunger)? Det är som om fågeln flugit fel och ger utryck för ett slags saknad. Men av vad? Fågeln kanske inte hör hemma någonstans överhuvudtaget? Men saknad och ensamhet behöver inte bara vara destruktivt. Det finns tillstånd i livet då saknad också kan innebära hopp, en slags förhoppning om förändring, kanske till något nytt och oväntat.

Pia Arke och Oscar Murillo lämnar kroppsliga och rumsliga spår på sina verk. Arke tog bilderna som visas i utställningen med en hålkamera som var som ett litet rum, exponeringstiden var väldigt lång och hon träder in i den fotografiska processen men inte som vare sig subjekt eller objekt, utan genom att ingjuta sin egen kropp i själva processen – det är konstnärens skugga som faller in i bilderna av stranden i Kronborg, Danmark. För sin del, arbetar Oscar Murillo alltid med dukar som ligger på golvet. Han målar med material som oljefärg, blyerts och pastellkrita och blandar in grus och skräp från golvet. Förflyttning i rummet är något som också avspeglar sig i Murillos eget liv – han är uppväxt på en plats (Colombia) och nu bosatt på andra sidan jorden (Storbritannien) – och det tydliggörs när duken flyttas från golvet till väggen.

Emily Jacirs verksserie Var vi kommer från (Where We Come From) utgår från frågor om förflyttning och hur en plats upplevs svårtillgänglig, eller kanske till och med omöjlig att nå. Konstnären är själv född i Betlehem, Palestina men är idag framför allt verksam i New York. Med hjälp av sitt US-amerikanska pass har hon möjlighet att ständigt återvända till Palestina – en förutsättning för denna verksserie. Inför arbetet frågade Jacir 30 palestinier, i diaspora eller bosatta i ockuperade områden: ”Om jag kan göra något för dig, var som helst i Palestina, vad skulle det vara?”. Önskningarna fungerar som påminnelser om det oerhört betydelsefulla i det ibland mest vardagliga, och Jacirs fotografier blir bevis för den uppfyllda önskningen.

Emily Jacir, Var vi kommer från, 2002-2003

Frågor om språk och dess makt lyfts i verken Sirous drar vitsar (Sirous Telling Jokes) av Sirous Namazi och i Ö (den gemensamma bokstaven) (Ö (The Mutual Letter)) av Meriç Algün Ringborg. I det första verket möter vi konstnären som själv berättar skämt på sitt modersmål persiska. Medvetet har under-texter utelämnats. Talar inte betraktaren språket får hen förlita sig på kroppsspråk, ansiktsuttryck och pauser i talet för att försöka förstå var det är tänkt att publikens skratt ska uppstå. Namazi kom till Sverige som tonåring från Iran, och det är nära till hands att förstå verket som en kommentar kring mötet mellan olika kulturer och språk och de problem och former av exkluderande som kan uppstå. I Meriç Algün Ringborgs verk har konstnären samlat 1 270 ord som stavas likadant och har samma betydelse på svenska och turkiska.

Kader Attias verk Öppna ögonen (Open Your Eyes) från 2010 är en diabildsinstallation som jämför den västerländska idén att reparera den mänskliga kroppen med idén om att reparera artefakter från den icke-västerländska kulturen. Bilderna visar t ex porträtt av veteraner från första världskriget vars sår bildar en visuell berättelse om förstörelse och återuppbyggnad som påminner om restaureringen av objekt från Afrika.

Etel Adnan, född i Libanon, men idag bosatt i Frankrike och USA, är verksam som målare, poet och filosof. Hennes små målningar är ofta uppbyggda på likartade vis – ett antal tydliga färgfält av tjock färg tillsammans med en mindre detalj. Personliga minnen transformeras till allmängiltiga tankar om människans närvaro på jorden. Konstnärens process tydliggörs av palettknivens spår, och både en spontanitet och en otålighet tycks framträda, som när målarduken skiner igenom i hörnet av den gula rektangeln.

Adrián Villar Rojas har tiden som en viktig variabel i sitt konstnärskap. I verket Saturnus skådeplaser (Los teatros de Saturno) möter vi ett landskap gjort av bland annat lerfigurer där organisk materia befinner sig i tilltagande. Istället för att uppfattas som konstverkets största fiende, blev tiden en viktig del av verket. Om tiden får fortsätta kommer den att bearbeta föremål tills de når sin slutliga form: lera – ett organiskt material i sitt slutliga stadium av förruttnelse. Angående podiets höjd kan vi säga att det var konstnärens intention att man skulle se podiet horisontellt istället för ovanifrån, så att ett landskap bildades.

Adrian Villar Rojas, From the series Los Teatros de Saturno, 2014

VISNING OCH VERKSTAD PÅ MUSEET

Verkstadsuppgifterna syftar till att fundera över temat förflyttning och undersöka vad språk är och kan vara; att jämföra olika sorters kommunikation som bildspråk och text men också att undersöka det konstnärliga uttryckets möjligheter. Konstnärerna som beskrivs i texten ovan är några av de ni kommer att möta i utställningen. Verkstadsuppgifterna är baserade bland annat på Etel Adnans verk. Som konstnär och poet använder hon både bild och ord för att kommunicera. Ibland separat, ibland tillsammans. Hennes bildspråk är abstraherat till enkla former men läses lätt som landskap. Genom att titta på hennes bilder och andra verk i utställningen kan vi få hjälp att fundera över vad det finns för olika sorters språk. Hur kommunicerar vi bäst i olika sammanhang; med tal, text, bild-språk, symboler, siffror eller kanske kroppsspråk?

För Adnan är bildskapandet ett sätt att tänka. Att visualisera idéer blir ett möte mellan en inre och yttre värld. Men hon menar också att vi säger saker när vi målar och skriver som vi inte skulle sagt annars. Måleriet blir ett redskap för kommunikation men också en möjlighet att kommunicera något som inte uppstått genom exempelvis ett samtal.

Etel Adnan, Sans titre, 2014

UPPGIFT 1: VIKTEN AV EN MÅNGFALD SPRÅKMåleri med blandat material, tempera, kritor, pennor

Vi tittar på Etel Adnans bilder och utgår från frågeställningar som: Vad är det för skillnad på skriftspråk och bildspråk; bokstäver, siffror, symboler och bilder? Exempelvis siffran 5, ordet fem och en bild av fem prickar. Hur säger vi bäst det vi vill kommunicera och till vem, vem kan förstå? Vem vill vi ska förstå? Etel Adnans starka upplevelser av ett berg blir till färgfält och geometriska former. Hur jobbar man med abstraktion? Kan alla känna igen bilden av ett berg och varför läser vi den gula fyrkanten på det blå fältet som en sol?

Eleverna får prova att göra en målning med förenklade landskap, symboler, siffror och text intill varandra. Vi jobbar en och en, eller i grupp, med en vikmålning i flera olika segment där olika uttryckssätt och språk ställs brevid varandra och går att jämföra.

UPPGIFT 2: HANTERAS OVARSAMTMåleri med blandat material, tempera, kritor, grus och annat material från marken

Vi tittar på Oscar Murillos verk som är målade på golvet och slitna av grus och smuts, samt på Adrián Villar Rojas organiska objekt. Vad händer när man målar en bild på golvet med smuts och sen flyttar upp den på väggen? Vad sker med grönsaksskal, träbitar och en udda gympasko när det lyfts upp på ett vitt podium? Vi undersöker processen av att ta alldagliga objekt och lågstatusmaterial och förflytta dem till en konstkontext. Kan smuts vara fint?

Vad händer med skapandet när en målning hanteras ovarsamt och okontrollerat och vad händer med bilden när den flyttas från det läge där man jobbat med den till ett annat läge? Syns resan- förflyttningen i motivet?

Eleverna använder en blandning av traditionell måleriteknik och smuts och grus från golvet/marken. Om lärare och museipedagog bedömer att det passar gruppen tar vi med målningarna till den bilfria platsen utanför museet och arbetar vidare på marken för ytterligare lager och spår av förflyttning.

Oscar Murillo, The problem of digesting something that’s bigger than you can handle? 2013

DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR UTSTÄLLNINGEN

Om man kommer till en ny plats där man inte kan tala samma språk som andra, kan man då använda bildspråk för att dela sina erfarenheter?

Kan människor över hela jorden förstå bilden av ett landskap eller tillexempel ett berg?

Varför läser vi den gula fyrkanten på det blå fältet i Etel Adnans målning som en sol?

Vem förstår ett konstverk eller en text och vem vänder sig konstnären till?

Etel Adnans starka upplevelser av ett berg blir till färgfält och geometriska former. Är abstraktion ett redskap för att kommunicera något allmängiltigt? Kan vi göra en förenklad bild av något vi sett för att beskriva det för andra?

Vilken sorts kommunikation är lättast att förstå; en bild, en poetisk beskrivning eller en saklig beskrivning?

Kan en siffra vara poesi? Kan en siffra eller ett ord vara en bild?

Etel Adnan säger att hon under en period målar på arabiska. Kan man måla på ett språk?

Adnan säger också att hon inte vill skriva poesi på det för henne koloniala språket franska. För henne representerar franska ett förtryck och hon föredrar engelska. Kan ett språk vara mer förtryckande än ett annat?

Meriç Algün Ringborg har gjort en ordbok med 1270 ord som är samma på turkiska och svenska. Kan man göra ett språk som alla förstår? Hur vet man hur orden i ett språk ska uttalas?

Sirous Namazi drar skämt på persiska i ett videoverk utan textning. Hur mycket kan vi förstå av ett språk utan att förstå ordens innebörd? Vad kan vi förstå genom kroppsspråk och tonfall?

Kan man använda ett kroppsspråk som säger något annat än det man samtidigt säger med ord?

Om man hör några som pratar i rummet intill så hör man kanske inte orden men man hör tonfall. När förändras tonfallet, hur påverkar humör, språkets egen melodi, avsikten i det som sägs?

BOKADE VISNINGAR

Vill du att en konstpedagog ska visa utställningen?Kontakta bokningen via: bokning.malmo@modernamuseet.seKostnad:600kr, max 30 eleverKostnad för visning med verkstad: 900kr, max 15/25 elever beroende på ålder. Förslag på verkstadsuppgifter finner ni längre fram i denna handledning och på vår hemsida: www.modernamuseet.se/sv/Malmo/ När du kontaktar oss vänligen invänta en bekräftelse från Moderna Museet Malmös bokning att vi tagit emot din förfrågan. Vid kontakt ange: - Namn, e-post, telefon, och bekräftelse-/fakturaadress- Deltagarnas antal och ålder/årskurs- Datum och tid för ert besök (gärna några alternativ)Bokningen är bindande. Avbeställning måste göras senast 10 dagar före bokat besök.

Besöker du museet på egen hand med din klass ser vi gärna att du meddelar bokningen att ni kommer före besöket. Anmäl er sedan vid informationsdisken när ni kommer till museet. Om du vill hjälper vi dig gärna att skräddarsy en visning som utgår ifrån något speciellt tema eller ämne som ni jobbar med i skolan.

För mer information kontakta Ana María Bermeo Ujueta, förmedlings intendent, a.bermeo-ujueta@modernamuseet.se

Välkomna till Moderna Museet Malmö!

För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på följande:

Ansvar för gruppenLäraren ansvarar för gruppen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper går tillsammans med lärare.

SkolmaterialFråga gärna museivärdarna om vägledning. Det finns skrivplattor att låna. Använd inte väggar eller skulptursocklar som skrivunderlag eftersom det blir märken. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleverna behöver teckna eller anteckna.

Var försiktig i salarnaEftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i garderoben. För att inte riskera spill på konstverk får man inte äta eller dricka i salarna. Rör er lugnt och visa hänsyn till pågående visningar. Grupper under ledning av Moderna Museets personal har företräde i utställningssalarna. Använd gärna de hopfällbara svarta pallarna som finns i museet men bär dem försiktigt så att inte konsten omkring skadas. Kom ihåg att sätta tillbaka pallen på ställningen.

Varför får man inte röra konsten?Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Museets uppdrag är att bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare.

MuseivärdarUnder ert besök på Moderna Museet Malmö kommer ni att träffa museivärdar i informationsdisken och i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor eller synpunkter.

FotograferingDet går utmärkt att fotografera så länge ni inte använder blixt.

ANTECKNINGAR: