4 Fritidspedagogen

Text Marie Bengts Foto Mats Erlandsson Ill Eva Lindström

Länge förknippades Skultuna med mässingsbruk.Numera är det snarare konsten att lyssna ochreflektera som särpräglar den gamla bruksorten.

Lyssna, höraoch förstå

p KLOCKAN ÄR STRAX före tio på förmiddagen påTibbleskolan i Skultuna. Barnen är på väg in från ras-ten och lärarna som nyss satt runt fikabordet försvin-ner åt olika håll.

Jag är där på grund av något som kallas reflekte-rande arbete. Modellen har använts under flera år ialla skolor i kommundelen och den går som en rödtråd från förskola upp till år 9. Både barn och perso-nal är involverade i det som kallas reflekterande sam-tal när det gäller vuxna och lyssnargrupper när detgäller barn. Metoden har också lett till att personal iskola och fritidshem jobbar över gränserna, att de harhittat en fungerande form för samverkan. Det är ocksånågot som jag ska få veta mer om.

LÄRAREN ANN JEPPSSON har planeringstid och befinnersig i den kombinerade fritids- och personalrumsloka-len. Rummet är medelpunkten i längan som upptas avavdelningen. Under samtalets gång kommer folk och

går. De tar en kopp kaffe, inflikar några ord, äterlunch eller bläddrar i planeringskalendrar. Även ett”tåg” bestående av de nya förskoleeleverna tuffar förbiett par gånger. Fritidspedagogerna Eva Wahlberg-Gertsson och Ingrid Öhlén ansluter sig också till säll-skapet.

Ann Jeppsson förklarar hur avdelningen är upp-byggd med fyra klasser i år f–3 och två fritidshem.Totalt är det 80 barn och 10 vuxna. De 20 barnen iförskoleklassen utgör fritidsgruppen Myrstacken, deövriga ingår i fritidshemmet Falken. Två pedagoger ärknutna till varje klass och de följer samma eleverunder fyra år. Alla klasslärare är även utbildade för-skollärare och är lärare i förskoleklassen vart fjärde år.Barnen byter alltså varken lärare eller fritidspedagognär de börjar ettan.

Eva Wahlberg-Gertsson är inne på sin tredje barn-kull. Hon följer just nu en trea.

– När man umgås med barnen från morgon till

FP_09_04s4-15.qxp 09-08-27 15.28 Sida 4

Fritidspedagogen 5

kväll under fyra år känner man dem väldigt väl, kon-staterar hon.

Alla klasslärare i år 1–3 arbetar på fritidshemmet eneftermiddag i veckan, schemalagt. Dessutom kan detbli någon extra gång vid behov. Det innebär att deockså får ta del av den viktiga tamburkontakten medföräldrar. Precis som fritidshemspersonalen ser deockså barnen i alla typer av situationer och samman-hang. Föräldrarna känner att de kan prata med vemsom helst i personalen och om vad som helst.

Under första året med förskoleklassen är lärarna påfritidshemmet alla eftermiddagar i veckan.

ANN JEPPSSON SER bara fördelar med att arbeta i fri-tidshemmets verksamhet. Hon jämför med hur detvar tidigare.

– Barnen är annorlunda, märker jag. De kännermig på ett annat sätt, vågar skoja med mig.Kontakten med föräldrarna är också mycket bättre,

det blir mer vardagligt småprat, säger hon.En annan fördel med integrationen är att gränsen

mellan skoltid och fritidstid inte blir så tydlig. Barnenkan exempelvis arbeta med matematik på eftermidda-garna också, bara för att lusten infinner sig

– Plötsligt blir de sugna. Kanske för det inte är ettmåste, eller för att det är mer lugn och ro. På Falkendelar vi upp oss i mindre grupper och några går påutflykt. För dem som är kvar är det lugnt och stilla,berättar Ingrid Öhlén.

Hon pratar om den röda tråden som går genom

”Att lyfta fram positiva sakerär jätteviktigt. Vi har något som kallas för soltankar.”

Klassläraren AnnJeppsson arbetar påfritidshemmet en dagi veckan, schemalagt.

Ô

FP_09_04s4-15.qxp 09-08-27 15.28 Sida 5

hela dagen och att vinningen är att den ger kraft.– Jag är inte och duttar överallt, är inne hos den

gruppen en stund, är rastvakt, håller i en aktivitet påeftermiddagen på fritids … I stället följer jag sammabarn hela tiden och relationen med dem är viktigast.Den får möjlighet att fördjupas, vilket inte funkar omman ska vara överallt samtidigt.

Att samarbetet fungerar beror på det reflekterandearbetssättet. Det hela började för drygt tretton årsedan, då några lärare från Skultuna var på studiebe-sök i en skola i Danmark. Besöket gällde egentligen

något helt annat men det största intrycket gjorde ändåden danska skolans metod att arbeta med reflektion.

– Vi blev frälsta, kan man väl säga, säger EvaWahlberg-Gertsson.

MANNEN OCH GURUN bakom metoden heter LarsRokkjaer. Han bjöds in till Skultuna och det blev upp-takten till ett projekt som numera är ett arbetssätt.Lars Rokkjaer har hela tiden varit en centralfigur iprocessen. Inledningsvis började man med reflekte-rande samtal bland personalen. Eftersom det fungera-de så bra och gav så mycket ville man göra samma sakmed barn och ungdomar. Därför började man medlyssnargrupper.

I stort sett följs samma modell oavsett om det rörvuxna eller barn. I turordning tänker de högt runt enfråga eller ett tema och lyssnar på varandra. En sam-talsledare håller i trådarna, vissa regler gäller. Det skavara tillåtet att ha tankar och vädra dem. Tankarna får

6 Fritidspedagogen

Eva Wahlberg-Gertsson låter barnentänka ”soltankar”.Positivitet smittar,menar hon.

”Här finns inte längre någonstatusskillnad. Ingen ansesvara mer värd än någonannan.”

FP_09_04s4-15.qxp 09-08-27 15.28 Sida 6

Fritidspedagogen 7

inte bemötas av någon annan, det är ett forum attuttrycka sig utan att bli motsagd eller hamna i argu-mentation. Inga rätt eller fel ska finnas, alla har rättatt bli lyssnade till och respekterade.

Det är ett sätt att förhålla sig i möten med männi-skor, det ska inte handla om diskussion, argumenta-tion eller debatt. I stället ska man fokusera på densom berättar, lyssna till andras tankar.

Ingrid Öhlén tycker att det var ovant i början, attinte få komma med en replik direkt om man tycktenågot eller reagerade på något. Men så småningomkändes det naturligt.

– När man själv har ordet, kan man ställa öppna,nyfikna frågor. Meningen är inte att man ska hitta enlösning åt någon men man kan hjälpa dem med att gedem ett nytt perspektiv, att tänka i nya banor.

EN GÅNG I månaden har de dessa samtal i personal-gruppen. Exempel på ämnen är kunskapssyn, hurbarn lär sig. Eller om det är något aktuellt som händeri barngruppen. Eller bara ”hur mår vi just nu”.För Ingrid Öhlén har det varit ett otroligt lyft, särskiltpersonligt.

– Jag har fått en förståelse för andra lärares arbets-sätt. Jag förstår varför mina arbetskamrater gör somde gör och tänker som de tänker. Och de förstår mig.

Ann Jeppsson känner numera att hon är en del i ettlagarbete, att alla är lika viktiga. Eva Wahlberg-Gertsson håller med.

– Här finns inte längre någon statusskillnad, ingen

anses vara mer värd än någon annan oavsett om manär lärare, fritidspedagog eller barnskötare. Alla är brapå olika saker och vi tar till vara olikheterna. Allabehövs!

Så har det inte alltid varit, erkänner hon. Tidigarekändes det som att yrket fritidspedagog inte hadesamma status som yrket grundskollärare. Att det fannsen hierarki där barnskötarna låg lägst och klasslärarnahögst. Numera är det personen och den unika kompe-tensen som räknas. Alla har olika ansvarsområden ochalla är lika viktiga.

– Jag har förstått att alla tolkar saker olika, beroen-de på vem man är. Det är inte säkert att min kollegahar samma referensramar som jag själv, både beroen-de på yrkesrollen och personligheten. Det måste manalltid tänka på, säger Ann Jeppsson.

Hon menar att den förståelsen genomsyrar arbetetbåde i personal- och barngruppen. Den finns alltid ibakhuvudet.

– Samma sak gäller ju barnen. De tolkar på olikasätt. De lär sig på olika sätt, beroende på vilka de är,säger Eva Wahlberg-Gertsson.

”Barnen tar med sig tanke-sättet när de löser konflikter.

De lyssnar på andra och faktiskt hör vad de säger.”

Det fungerande samarbetet i Tibbleskolan bottnar i det reflekterande arbetssättet. Metoden borde införas - inte bara på allaskolor - utan på alla arbetsplatser med flera anställda, menar de.

Ô

FP_09_04s4-15.qxp 09-08-27 15.28 Sida 7

8 Fritidspedagogen

Med barnen har de schemalagda reflekterandesamtal en gång i veckan, under namnet ”lyssnargrup-per”. Redan i förskoleklassen börjas det. Och det äringen nyhet för barnen, de har stött på det tidigareom de gått i förskola i Skultuna.

Under vårterminen fanns det en del att jobba meddå det gällde relationerna mellan pojkarna i förskole-klassen. Därför anordnades en lyssnargrupp bara fördem, under ett föräldramöte med pojkarnas föräldrar.På så sätt fick föräldrarna se hur samtalen fungerar.Sedan fick föräldrarna prova själva, samma konceptkördes med dem.

Även om lyssnargrupperna bara är schemalagda engång i veckan, kan tillvägagångssättet användas närsom helst. På fritidshemstid sker det helt automatisktoch dagligen vid samlingen eller om det uppstår kon-flikter. Men också när man vill vädra positiva sakersom inträffat. Inte sällan sker det på barnens egenbegäran.

– Att lyfta fram positiva saker är jätteviktigt, sägerEva Wahlberg-Gertsson. Både då det gäller personaloch barn. Samtalen får inte förknippas med tråkighe-ter. Vi har något som kallas ”soltankar”. Då reflekterarbarnen runt ”Vad har varit bäst för dig i dag?” eller”Vad var roligast med veckans utflykt?”. En positivanda skapas.

Positivitet smittar, menar hon. Barnens egna ”sol-tankar” antecknas och sparas och används vid utveck-lingssamtalen.

– Faktiskt är det nog vanligast att vi reflekteraröver positiva eller neutrala saker, säger Ann Jeppsson.

Ingrid Öhlén menar annars att hon har märkt attdet är naturligt för barnen att prata om olika pro-blem, att de vågar säga till om det är något som tryck-er dem.

– Barnen tar med sig tankesättet när de löser kon-flikter. De lyssnar på andra och hör faktiskt vad desäger. Kanske inte med en gång, när de är som mestupprörda, men efteråt när de har lugnat ner sig.Numera sitter det i ryggmärgen. Kan de inte lösasaken själva ber de en vuxen om hjälp.

Eva Wahlberg-Gertsson använder sig av det reflek-terande arbetssättet när hon arbetar med bild. Det ärett bra sätt att ta till sig barnens tankar och idéer. Honanvänder också arbetssättet i matematik.

– Alla tänker så olika då det gäller matte. Inte alltidär vi vuxna bäst på att förklara för barnen så att deförstår. Ibland kan det vara bättre att ett barn förkla-rar för ett annat barn.

DAGENS HETA POTATIS vid lunchplaneringen verkar bliskolmåltiden och mellanmålet. Skolmåltidspersonalenhar påmint lärarna om att tala om för barnen vilkaportioner det är som gäller, ekonomin är knapp.

– Knäckebröd på utflykt, hur lätt är det? suckarnågon.

Tibbleskolan i Skultuna är förstås inte skyddad motekonomiska nedskärningar, minskat barnantal ochandra problem som skolor brottas med. Men ett gottsamarbete, högt i tak då det gäller samtalsklimat ochrespekt för varandra är hjälp på vägen. Att reflekteran-de samtal skulle behöva finnas på alla skolor är deöverens om.

– Jag skulle inte kunna tänka mig att jobba någonannanstans. Egentligen skulle metoden införas, intebara på alla skolor, utan på alla arbetsplatser med fleraanställda, säger Ingrid Öhlén.p

Lärargrupperna har olika avtal. Som klasslärare i år 1–3har man mer tid till enskild planering. Som lärare i för-skoleklassen och fritidspedagog har man två timmarenskild planering i veckan. Varje klass arbetslag har entimmes gemensam planering i veckan i samband medlunchen och fritidshemmet har en dag i veckan innaneftermiddagsverksamheten börjar.

Om | planeringstid

”Jag förstår varför minaarbetskamrater gör som degör och tänker som de tänker.Och de förstår mig.”

I personalgruppendeltar Ingrid Öhlén ireflekterande samtal.Motsvarigheten bland barnen kallaslyssnargrupper.

Färre jobb p Under årets första fem månader utannonserades 13 100lärarjobb. Det är en halvering jämfört med samma period2008. Uppgifterna bygger på statistik från AMS ochminskningen kan ses över hela landet. Endast i ett län,Södermanland, ökar antalet lediga lärarjobb i förskolanoch på fritidshemmen.

– Två tredjedelar av kommunerna skär ned på skolor-nas verksamhet under 2009. Den kraftiga minskningen avlediga jobb beror knappast på arbetsbrist i skolan, sägerLärarförbundets vice ordförande Inger Maurin.

(Lärarförbundet)

Folder till föräldrarp ”Slå vakt om fritidspedagogiken” är en ny folder frånLärarförbundet. Den riktar sig till föräldrar och uppmanardem att ställa krav för sina barn. Foldern är tänkt attanvändas för att få föräld-rarnas stöd och för attsprida kunskap om fritids-pedagogernas arbete.

Beställ den kostnads-fritt eller ladda ner från”Materialkatalogen” pålararforbundet.se

FP_09_04s4-15.qxp 09-08-27 15.28 Sida 8