M. G. H.Underfökning,

Om

Nyland och Tavastehus Län,I anseende til dess,

Lage, Vidd, Climat, Våhr-Floder, Sjöar och Vatu-leder, Naturs förmåner och brister, Näringar,folkrikhet, Politie och CameralFörsattningar.

Forfta Delen.Med

Philofophijke Facultetens Bifall,Under

Chemie ProfeJJbrcn, Plantage- Direföeuren i Finland, Riddaren afKgUWafa Orden, Ledamoten af Kongl. Svenfka Vetenfkaps-Academien ,

Kej/erlige Oeconomifke Soäeteten i Pettersburg ,.Lår doms-Societe-terne i Upfula, Lmid, Gåtheborg m» m.

Herr Pehr Adrian GaddsInjeende,

Vtgifven och ForfvaradFör Lugerkrantfen

4fHans Henric John

Tryckt i Frenckex-lska Boktryckeriet,

Tavaf.lånuinge.I Abo Acnd. Öfre LarofaI före m. den 23 Maji I7jj£

I'från den tid, menniflrior trådt i Borgelig famman-lefnad, hafva de an efter Lånders olika Clima-

te, och olika Naturs förmåner, ån och efter fluljag-tige hemfeder, famt olika finnesböjelfer, nu nyttjatett, nu et annat medel, at fråmja och fåfta finSållhet, och at lågga grundvalar för Rikens ochSamhållens beftånd och vålmåga. En del Nationerhafva i flere tider, tyckt fig fåkraft vinna detta ån-damål, då de ftåndigt öfvat våld på line grannar,igenom hjelte verk giordt vidftårkta inkråktningar,och då de på vidt aflågsns orter fkurit blodiga lagrar.Andra hafva i förfiktigt afvågda förbund, endaft föktfin ftyrka; åfven fom en annan del under ett oftörtbibehålande af deras årbara hemfeder, igenom eninbördes tåflan om allehanda borgeliga dygder, famtrått afpaflade hushålls näringar, ganfka fnart upftigittil magt ftyrka och vålmåga. Affigten år nu icke,at utreda defle vidtagna medels olika verkan, deraslyckliga eller olyckliga fölgder. Det anmårkes al-lenaft, at Samhållen, fom blott på hvåfte brynjoroch vapne brak grundat fin vålfård, åt deras frihet,har deras egen ftyrka omfider fmidt band och.boi-

A jor;

2

jof; Samhällen fom endaft tiltrodt fig andras gunftoch ynneft, de hafva faknat hjelp, når de båft be-höft biträde och underftöd; Samhållen, fom ålfkatfitt Fådernes land, högt aktadt- ärbara hemfeder ochborgeliga dygder, famt hvilka kant fitt eget Lands na-turliga förmåner och brifter, och derefter, uplyft,innom fig, inråttat nyttige hushålls näringar, deflehafva altid kunnat packa på egen ftyrka; de hafvaendaft med fin dygd,- varit måftare af fin lycka.

Ätt få varit och är, detta flyrkes af alla Rikens"och Samhållens håfda handlingar; hårom talar bådederas ftigande och fall. Hvad var Val England, förån uti FrilHéltil den 2:dras och Elifabets tid, ige-nom en rått afpaffad hushållning, dår lades grund,til defs närvarande fållhet? ej annat ån et byte ochrof, fom deltes emellan Göther, Saxar och Dan/karlhvad var Holland, innan det affluiddade fig Spanfkaoket, mifte hug för onödige barda-lekar, och läm-pade defs hushålls näringar,, efter landets låge ochnaturs förmåner? en ort upfyld med kårr och morafshvareft vildhet, vidfkeppelfe och all flags ohyg-gelighet bygt fig nåften ? hvad var Frankrike förHenrich d. qrdes tid, och innan det med fredfammavapen, förftod utvidga fina Landamåren, och åtfkil'-lige högt uplyfte famt Rådige mån dårftådes, fåfomen Colbert, Richelieu och Sully inrättade Rikets hus-hållning efter landets Climate;, folkets muntra och

fnil-

3fnilles rika lynne, famt ortens belägenhet? Ett landRikt på odygder: men fattigt på brödföda. Ja;hvad var och Sverige i forflåldern, och intil Guftafden liftas tid? Ett Samhälle, fom förnötte fin tid igruffamma hårnader, under otidig åtrå efter vidlöf-tiga Inkråktningar; det fköflade Roms Präktiga bygg-nader, upfteg på nedbrutna troner, ftiftade och gafifrån dem lagar åt ett nytt menfom det under alt detta; kringftrödde och flöfte bort;åt fina ovänner, både eget Lands rika naturs hå£-vor; fom och all den förmögenhet och rikedom-;hvilken igenom mångåriga blodiga fegrar var vunnenoch famlad; famt våra Svenfta Drottar och Italiensinkräktare, åfven åfidofatte både i hembygden ochdär, landets upodlitig och all åtanka, om nödiga ochnyttiga näringars upkomft; månne då alla deffa flor-värk långe hade beflånd ? I hembygden af vårt Sven-fa\ Manheim,Viykom håraf folk -britt: till eget vidftråktlands upodling; utom Rike± uphörde helaHerravåldet; det kullramlade i haft,fåfom en opro-portionerlig, ohyffad och groft tilhuggen ften Co-lofle. Att igenom förnuftig och rått afpaffad in-rättning af hushållsnåringar., fakraft fråmjes Rikensoch Borgerliga Samhållens magt, ftyrka och allmänvälmåga, det år altfå oftridigt. Allmän författningoch anftalt til' deras grundläggning, fördelning ut-fpridande och upkomft uti et Rike, den år dockmycket granlaga; den fordrar vidftråkt upmårkfam-

A a, het,,

4het, redig utfta"kning, och famladt ljus ifrån fferehänder. Intet nog, at man känner ett lands låge ochbeqvåralighet för Navigation, handel, flogder,bergs-bruk, infiö fifkerier, famc Landtfltjötfeln; uti ett Ri-ke fåfom Sverige är,dår ifrån foder, emellan Yftad,Halland, och Blekinge,anda up i norr r emot ishaf-vet och fiållbygden lamt Cajana Låns vidftråktekårroch och landthogder, inträffar ganflca många olikafkiften af Climatet, hår måfte landsortemes olika lå-ge fanit beftaffenhet, jemte deras olika produ&er,folkets olika lynne, hemfeder, folkftyrka, arbetsfatt ilaridtfkjötfel, olika håg, kundfkap och bojelfe för vidfa flags il6gder, planteringar olika (kötfel af vildaoch tamda djur, fornålderns och fenare tiders til—fålligefel och mifstag uti näringars idkande,olåmpeligabefkattnings fått,famt annat dylikt, förut vara upda-gat, I fall man (kall kunna vara fåker och vhTdårpå,att någon enda hushålsnåring, blifvit anlagd och id-kad på defl" råtta och naturliga ftålle, til tnflult ochallmån nytta.

I anfeende til alt detta, har och vår allernådig-fte Öfverhet, tid efter annan önfkat och befalt, aticke allenail, efter Landets ämbetsmans upgifter,u-tan ock, at vid Academifiia lärdoms profs ntgifvan-de, Rikets landsorter til deras låge, olika naturs håf-vor, näringar, folkrikhet och dylikt måtte beflcrif-vas, på det nödigt Hus hårom ej må faknas. Hus-håls nåringarnes upkomft i Finland, fom den altid

va-

5varit vår nu Regerande Hogtuplyfte Konung på detomafte om hjertadt, har Hans Konglige Majeftet åf-ven allernådigft anbefalt och förordnat Min HerrPraefes Profejforen och Riddaren Gadd, at under 3:neårs anftålde refor hår i landet, uti behörigt famman-hangr författa anmärkningar öfver detta Storfurften-dömes fårfkilte hushållsgrenar;.och fom hvad Nylandoch Tavafiehus Lån, (fåfom min fofterbygd beträffar,)af defle anmärkningar, en del blifvit mig gunftigfcmeddelte. Jag ock ifrån ungdoms åren, anfedt förnöje och en kår fkyldighet, at famla Oeconomifkaunderråttelfer, om landets beftaffenhet i detta Höf-dingedömme; Så hoppas j«g mig ej giordt Allmån-ten någon otjenil, då vid mitt andra fnille och lår-doms profs aflåggande vid detta Kongl. Lårofåtet;Jag utarbetat och nu framgifver en Phyfijk ochOeconomijk afhandling, om, detta Lands - Höfdin-gedöme..

§. 1.

Landets vidd, läge och beskaffenhet i detta Lands-Höfdingedöme

Nyland, beftår af en landsftråcka ut med hafs-kuften af viken; börjar i öfter vid Bjernalandsbro i Åbo Lån och flutar med Borgo å, afLovifalän. Längden af landet år 21 mil. I bredd utvid-gar det lig ifrån hafskuften fållan öfver 435 mils

A 3 af~

6."afftänd. Når någre hår och dår ftrödde bergkullaroch fmå upftickande bergsftråckningar undantages,jemte en hop fmårre vattudrag, hvilka ej åro af fyn-nerligt djup, få år Nyland mera ett flacklåndigt, ånbårgigt land. I Tenala, Caris, famt en del af KifkoLojo och Heifinge Sokna-r omväxla ibland fmårrebergftråkningar med fand hedar: men defle åro dockintet eller af fynnerlig vidd och utftråckning. Affjöar och vatudrag, finnas Kijko och Lojo Soknarmall vara igenomfkurne. Emot hafskuften af Ny-land förekommer knapt utrymme til upodlingsfålt,famt åro hafs uplandningar och marschländer, hår myc-ket mera fållfynte ån i Åbo och och BjörneborgsLån. Den måfta hafs Skargården inträffar hår utiTenala, Pojo, Ingo, Kyrkflätt och Esbo Soknar, hvar-ifrån förbi Helfingfors, den vidare framfhyker anda tillöpningen och ingången af Borgo åå. Hafsfkåren iNyland, hyfer ett grundt vattn, upfylt med vidftråk-ta blinda fkår och klippor, emellan hvilka mångaoch olika flromdrag finnas; for öfrigt år laget ochutfigten ,af denna fkårgård ganfka vacker, angenåmoch hehagelig; nu mera dock mycket blottad på fl*Qg:men på flere orter och Hållen år den ganlka indrag-tig och låmpelig för hafsfifket. Bergarter.ne fo.m i Ny-land råda, de beftå intet allmänt af grå Granite , u-tan mårkes det at ut med hafskuften, den ro detgrofternige Graniten alleftådes tager ofver hand. Lån-gre upp inträffa gemenligen hornbergs artade ;berg.,

• med

7med en myckenhet hopträngde bergkalks ftråckor rmen hvilka i Caris och Lojo Soknar utvidga fig tilldjup och bredd, til mäktiga Bergkalks gångar. Atej förtiga,, det utmed Nylandfke hafskuften, fpriddekalkbrott på flere Milen finnes. Uti en> dels liiisgråeller rödaktig fandftens fliiffer, träffas här ock iblandPetrificater af faaå cochkce,conchce Camce och Mytull.-Åkerjordemonen ar allmennaft lera; fparfamt fandiöfd,om icke vid de ftörre fandhedarne. Emot hafsxu-ften finnes Klappur och grufig lera, famt i fynnerhetposleran råda.

Tavaftland;' detta Land&ap ar belägit längre uppi Landet; börjar med defT fträcKning förft i N. O.ifrån Nyland, följer fedan en tid Åbo och Björne-borgs Länegräntfen; och Hutar i N. med Langelma'ki och £femfib SoKnar, emot ÖJferbottn. Längden afdetta land, utgör vid palf 20 mil. Bredden utvid-gar fig emellan 10 och 14 mils utrymme. I allmän-het har Tavaftland, i anfeende till deff många ochvidftråKta Sjöar, holmar och öijar, utfeende af enSicårgård upp i Landet; når en hop enftaKa bergoch några intet mycKet höga bergftråcKningar un-dantagas, år nedre delen af denne Province måft låg-länt och flacKlåndig; men upp åt N. uti Låfigelmåkizfemfe,, Padasjocki ooh Bollola SoKnar, famt i KringPejene Sjön, höijer landet fig mycKet. Bergarternefom uti Tavaftland utgör de allmänna hållearter, deåro ganfka oliKaemot demfom i Nyland träffas. Grå

Gra"

8Granlie ar här mäfl rådande, med flere flags om-växling deraf, fom ock på några orter beftår den afrodGranite, Kalkgångarne äro få ganlka fällan, utanin-blanning af andra ften ämnen; något betydande la-ger af hornbergsarter märkes ändock på få ftällen;Den hornbergs artade fkiffer gången, hvilken i fyn-nerhet uti Calvola, Lempålå, och Lengelmåki Soknarröjer fig, tyckes mall i detta land, förtjena upmärk-famhet och närmare granfkning i framtiden. Somdetta land är mycket vidfträkt till deflf utrymme, fa,förekommer hår och en mångfaldig omväxling afallahanda flags åkerjordmåner. (*)

§. 2.

Siöar, Vattudrag, anledning til Navigatiors-ledersamt om våhr och höst flodernes beskaffenhet ochfölgder på Landthushållningen i detta Länet.

At fårflult nu anföra,' om alla de fioar och va-tudrag, fom i detta vidftråkta land förekomma, detfeörer til defs fpeciele hydrographie. Hår anmårkesallenall de ftörfta och rymligafte af dem, famt deförnåmfta vattudrag, fom ån kunna förorfaka vat-nets updåmning, eller igenom hvilka til minskning af♦n dryg koftnad med landtforor, låmpelige båt och

Navi-(•) Inledning til Tavaftlands Mineral - Hiftoria, förra

delen trykt Åbo 1789»

9Navigations leder,' kunna beredas, fa får en vigarenärings rörelfe innom landet, fom ock för landtman-na varors båttre utförfel til hafs kuften och Stapel-ftåder. I" Nyland beftå de ftörfta fiöarne af LoppisTråjk; Enajirjvi uti Vichtis Sokn; Stor Lojo Sibn iLojo Sokn; famt Andjer/vi och Hirsijerfvi Siöarne utiKifko Sokn. Loppis Siön har ifrån hafvet, hår i lan-det, et mycket högt låge, lamt är befunnen efter giordafvågning, ligga 347 fot, 9 en half tum högre ån haf-vet. Förutan detta år denna fiö ock märkvärdig der-före, atuti den famlas vatn til 2:ne farfkilte utlopp ochvatudrag, 1:0 åt Turkhauta, igenom Pundajoki ochI'orronjuo til Tavajlehus, hvarifråh en Navigations ledtil Helfmgfors varit i förflag; 2:0 til Vichtis, Lojo ochCaris Soknar, utföre Pojo åen, nid til hafvet. KijkoSiöarneåro fmala och grunda, och leder (ig vatnet i-från dem, igenom fmå åar och vatufall, hvilka drif-va Kojkis, Anflwg och Fijkers Järnbruken, ned tilhafvet. Enäjervi fiön, delar fk vatn emellan flerefmå infiöar, ifrån hvilka flyta flere backar i Nyland,både til Kyrkflat och Esbo Soknar, åfven -fom at engren af dem, leder fig fram igenom Siundo Pajiorat,til Pickala viken och hafvet. Af iå!ir och hhft flodersJkaddiga upfvämning, fker i Nyland ingen fårdeles o-lågenhet, om icke på några få frållen, där af olagligupdåmning det förprfakas. Navigations leder medkoftfamma Slufsverk och dylikt, faknar denne lands-ort aldeles.intet; ty förutan det Landtman, hår, icke

B har

10liar öfver 4 5 å g mil til larn bruken och Sio-ftå-derne, dar defs varor, i fynnerhet vinter tiden, gan-fka vigt kunna affåttas, få kunna igenom en ringa koll-fam uprensning, alla Nylåndjke fmå vatudragen , åfvertlått författas i det ftånd och fkicK, at igenom demUnder påftående våhr och höft floder, timmer, ftoc-Kar, brygg och Käft ved, famt andra fkogs afdrågterKunde nsd til hafvet utforas. Öfver om Vichtis ochLojo Soknar, emot Pyhejervi och Pufula Capell, fanuei fynnerhet, uti den itora allmånningen Kårkelemaa

finnes ock ymnig fltog, fom nu dår, af ålderforrutnari men (kulle vid Svarta och Billnäs Jernbrukdenne fkogsbygden, åga någon nederlags plats fördefs fkogs Exporter, få kunde fåkert fedan fiöledesifrån denne orten utföras en myckenhet (kepps virKeöch andra fkogs afdrågter nid til hafvet.

Tavaftland', det innefattar mångfak flere och ftor-re fiöar, famt vidftråKtare vatudrag ån Nyland. I-bland defle anmårKes forft flora Pejene fion, hvilKenigenom defs många fund, har en flräKning af 18 milslångd, och communication med en mycKenhet ftorafiåar i Savolax och Carehn. I fodra delen af Tavaft-land, åro fioar ochvatudragenåfven långftråKteoch afej ringa vidd. På et ringa afftånd ifrån ftora Pajene,föreKomma ocK,fioarneLammenen, Fehfiajervi och Outila/t LängelmakiSokn, och OriueJiSiön af 4en treendelsmils långd;Pelkenenfelke , Maliasvejihön,fomleder til Ta-

vaftehus,

11

ftqftekus, och hvarifrån fedan vidtager Såxmåki fiön atBjörneborgs länegränfen. Ingen ort uti Tavaftlandär dock mera omgifven och genomskuren af vatn änHauho Sokn, hvilken med flere defs bebodda öar,många holmar och (khr, mera liknar den bårligafteSkargård, ån något faft land. Endaft i Luopois Ca-pell af denne fokn, finnes ofver 100 ftörre och fmår-re fruktbärande holmar, dels til en del bebodde, medhårliga åkrar och ängar, ån ock prydde med ymnigoch vacker löffkog. Ofvan för denne fokn, börjaricke långt ifrån Pejene fiön, et annat vidfträkt vatn-drag intil Tavaftehus , famt förekomma i denna vatu-led, närmaft Pejene, fåfom mårkvårdigaft, fiön Vefi-jako, och fedan af de ftörre fegelbara fiöarne, fiönMa/flirt, Nerajervi, Kohjervi, Avijervi, Stor Råine,Herravalla Siön, Ilmolan felke och Pindile fiön, hvil-ken igenom Hertula fund, har communication medftora Mallasvefi, fom har defs Itråkning ända til Ta-vaftehus.

Navigations leders dertil finnes, i anfe-ende til förenåmde fiöars låge, 6 hufvudfakelige va-tudrag i Tavaftland: den flrfta och angelägnafte åroch blifver Communications leden emellan Pejene ochTavaftehus Stad. Under de refor, Herr ProfefTorenoch Riddaren Gadd är vs2 anftålt hår upp i lan-det, har Han mårkt, at vid Pejene fiön, träffas s:néiyrfkilte ftållen, fom gifva anledning til denne Navi-

B 2 gallons

12gations leds öpnande, dels öfver och igenom VefijakoSiön, famfc Hauho fokns fiöar och ftrömmar, elleroch igenom fiön Lumenen lamt Långelmåki, Orivefe>Kangafala och Pelkene Siöarne til Mallasvefe, dårj bag-ge deffe vatudrageo förenas til obehindrad durchfartut åt TiVaftehus. Vid jemförelfe af begge delfe fio-leder, finnes val at farleden, igenom Vefiiako åreafierendels mil kortare, ån igenom Lutnenen: men få fö-refalla intet i denna fenare farleden några forfFar ochbranta ftrömfall, Ii vilka igenom flufsverks byggnaderoch dylikt, förorfaka vid Navigations leders anlägg-ning; få mycken och odrågelig koftnad. Efter up-gifvit förflag til Kongl. Maj:t och Kronan år enfioledsberedning igenom Pefejako, for linfsverks inrättningariArakoJki, Polfankojki , ATerokojlu och Porraskofki fors-far och angifven til, 7 tunnor gulds koftnad, då.titdurch fartens beredning, igenom fion Lumenen intethufvudfakligt mera fordrar, ån et (lufsverk vid Feh-kajervi, dar landet bör til 410 famnar igenom gråfvas,famt at Harmas fund, någotfördjupas, och atsio fam-nar af åar på denne fiöled uprenfas. Andra Navi-gations leden, har i fenare tider varit i förflag, atframledas ifrån Tavajiehus til Heifingfors, och det an-tingen ifrån Turkhauta, igenom Tuorenfuo til Heliin-ga å, eller ock öfver Loppis fiön igenom Kåirakofki y

Kytåjervi förbi Hyvinge til Heifingfors och hafvet:men vid verkftållningen deraf, möta alt för mångahinder. 1:0 Borde vid Skiffers inrättning uppå den

farle-

13

farleden, vatnet tvingas at förft ftiga 298 fot wpiore T

att komma til Tuorcv.fuo eller Loppis tråft, fani t atfedan ifrån 34 fots högd flyta åter utföre, föran åenhan biifva Segelbar. a:do kominer det dar på an, omLoppis tråfk hyfer nog vatn, eller i fall Tuorronfuokan updåmmas, at innehålla en tilräckelig vatn refer-voirc för 48 ftycken larfkilte Slusfar, hvilKa vid den-ne durchfart, biifva oumbärliga. Tredje Navigationsleden inträffar i den delen af liuovefi Sokn forn nu borertil Tavaftland; i fall Menzeförs och Mclais famt Muro-lax drömmar uprenfas, da ifrån femton mils afftånd, ic-ke allenaft envig fiöiedöpnas ifrån denne nordliga or-ten , för Landtmanna vahrors utförfel til Tammerforskiö-ping, utan kunde och därigenom afböljas de flodeli-ga vahr och höft floders öfverfvåmningar, hvårföreej fällan i fynnerhet landet i Cuorevifi, och andra dår-til belägna orter nållan årligen utfattas. Fierde JVa-vigations leden, har nu redan i nie års tid, varit underarbete vid Rikala i JLernpele Sokn, dar en Canal måftaf en fierdedels mils långd, med defs flusfverk, nufnart år fårdig, at fioledes underhålla communica-tion emellan Tavajlehus Ilad, och Tammerfors kiöp-ning i Bibrneborgs lån. Femte och fette Navigationsfarleden, der til gifver Pyhejerfvi liöns låge, i Tam-meta fokn mycken god anledning. Ifrån denne fiöflyter igenom och Bertula Capeilen, famt Loi-mijoki Aå, nu det mäfta vatnet til Hvittis fokn: hva-råft det förenar fig och faller i Cumo ålfven nid åt

B 3 Bjår-

14Björneborgs ftad. 3:0 Har denne Pijhejervi Siån i-genom Portas Bysvatudrag, Communication medLiesjervi och Pimijervi fiön i Nära Capell, hvilketVatn igenom Somero Åå och St. Mårtens fokn nidfly-ter til Pemar å och hafvet, två en half mil från Åboftad. För denne fiftnåmde ftad, hviliten nu ifrån 10 ajs, mils afftånd, nödgas framflåpa Skepsvirke ochandra tkogs Exporter, vore denne Siöleden i fynner-het ganfka angelägen och högft nyttig. Med ganfkaringa koftfam Rensning, kunde under påftåendefloder, nu åfven den fnart blifva brukbar, om endafttil undvikande af det befvårliga ftrömfallet, enfri nederlags plats, blefve inrättad för det fkogsvirkehvilket ifrån Tammela, Somero och St. Mårtens Sok-nar til detta flållet, fiöledes blifvit Transporteradt, e*

medan fedan, ifrån ffuvfi ftromfall under påftåendehöft och våhr floder, desfe ilags flkogs Exporter, utanhinder igenom Pemare å, kunde nedflyttas ochras til Pemare viken öch hafvet (fl).

Wahr och höft floder, hvilka nåftan årligen, giö-ra i Tavaftland högft fltadeliga och vidftråkta öfver-fvåmingar, de förtiena ? hårnåil at med all upmårk-

fam-

(41) Underfökning, i hvad måhn Navigations leder ochkiöpingar i Finland äro nödiga; under Herr Profes-forns och Rid. Gadds tilfyn utgifven af Herr MagiftejNiclas Guftaf Bränder , tryckt i Åbo 1785 hva;eiimera underrättdie i detta ämnet kan inhämtas.

15tamhet anmårkas, hålft af dem, utan Publikt bitrådéoch verkfamma anftalter, lagges oöfvervinnerliga hin-der för Landtfkjotfelns upkomft hår i landet. AllaTaVaftlands orter, fom åro belågne in vid ftora Pe-jene fiön, vidkännas allmennaft ganfka våldfammaförftorningar på åkrar och ångar af våhr och höftfloders öfverfvåmningar; men hvilKét til det måftakunde afböjas, om endaft Calkis, forfs, hvarigenomPejene (löns vatn uti Keltis ftröm uttömmes, fkullenågot utvidgas och uprenfas. Alla de ftora fiöarfom enda ifrån Lange/måki, OhriveJi,Erajerfvi,Cnh"malax och Cangajala Soknar, igenom Iharis och Ap~pia drömmar hafva communication med Mallasvefi ochfiegden ikring Tavaftelius, af deras ymniga vatn, fkeråfven ej fållan allmån updåmningvid förenåmde trån-ga vatudrag, hvaraf ofta med frodig gröda, näftanftörfta delen af desfe foknars åKrar och ångar, långtinpå fbmmaren, Hålles under vatn. Då en tlacklen-dig marek af detta flod vatn ofverfvåmmes, kan å-Verkan och (Kådan, deraf, vål mycket hindras och fö-fekommas, i fall igenom 2 alnars djupa och 4 alnarsbreda vatuledningar eller aflednings diken, vatnet af-tappas, och fålles ifrån defs högd famt det på flere fåttfördelas ikring marken; men få uträtta ftrömmars ut-vidgande och forsfars uprensning altid det måila hår-vid. Nordofl af Tavaflland, eller uti de vidftråktaKeuru och Ruovefi foknarne, dår och ftora vida fiöar,med en myckenhet vidlyftiga kiårr och mosfar inta-

ga

16

ga anfenligarynideraflandet,npdåmmesåfvenältvåhroch höft flodvatn ifrån desfe orter, emedan det nedfly-ter endaft igenom Menze forte, och Melais drömmen,hvarafNaturlige» ej annatkanhända, ån at det på des-fé Hällen mycket uppehälles i defs aflytande, i fynner-het vid den trånga Melais ftrömmen, hvaraf fedanCuorsvcfi fokn nåftan årligen, ganflka mycket af vatnfloder befvåras, och hindrar detta landets Inbyggarefrån åker och ängs upodlingar, på denna orten.Att genom nödiga ftröm rensningar undan rödja al-la desfa olägenheter, dertil finnes allmogen i Taväft-land jganflcabered vi! lig farnt fårdig och at efter fårfta an-visning utan ringafte Koftnad och hjelp af Kronanfjelf verkftålla desfa ftröm-rensningar; helft de mårkt,at då åren 1758 och 1759 fådant til en del verkftäl-tes, uti en del ftrommar och forsfar i Bi&rneborgsLän,fom grånfa tilTavaftlands fiöar och vatudrag', fåbefriades härigenom ftraxt, icke allenaft i 4 a 5 fok-nar ikring Tavajtehus, alla åkrar och ångar för våhroch höft floders öfverfvåmning, utan uplandade, in-nom korc tid derefter åfven flere iooo:de Tunnelandbördig upodlingsmark. Skall framdeles denne högft;nyttige bushåls anftalt hår i landet, omfider kommatil verkftållighet, år dock högft nödigt at desfe ftrömrensningar verkftållas med behörig föriiktighet, nogakännedom af landets låge, defs olika docering famtftupning på et och annat ftålle, »nda ifrån landthög-derne i Tavafiland nid til hafvet vid Björneborg, famt

ifrån

17

ifrån Calkis forfs och ftromfall vid Pejene nid til Ström'fors järnbruk emot hafs kullen v\å/Abborfors, på detftröm rensningarne, i fammanhang med landets nä-ringar och vatudragens beskaffenhet må både börjasoch flutas. Härvid är i fynnerhet nödigt, at flxöm-rensningar hos öfverbyggare uppe i landet, intetanftållas, föran man år läker at underbyggarne,invid hafs kullen ock åt hafvet, emot all-mån fåkerhet, i B: B: g. 2, 4 och 6, derafintet til-fogas allmän fkada och olågenhet. Ett tydligt bevishårpå, må anmärkas, at i fall, utan inrättning afSlufsverk med dam luckor, Iharis ftrom uprenfas,ochvid Cangafala åfen, åfven Sorfa forfs i defs mynningupgråfves, til afbojande, af öfverflödigt flodvatn,blifver den olyckliga folgden deraf, at, om flodvatneticke fmåningom och efter iiand utHåppes, ifrån devidftråkte Lengelmaki och Orivefi liöarne, Så ftållesicke allenall hela landet omkring Råjne Sion i Can-gafala fokn under vatn, utan och många foknar i neg-den omkring Tavaftehus, undergå famma öde.

§. 3.

Climatet, och om tilfällige håndelfer, Iwilka än för-bättrat , än och jbrfåmrat det.Finland fom år belågit imellan 60 och 68 gra-

ders polhögd, har ett lika Geographifkt Clunat mednorra delen af JVorige, Rysfland, Norra Jfien, famt

C med

18med Södra delen af Island och Grönland-, Bergen iNorige, Gefle i Sverige, Nyflad i Finland och Södradelen af Tavafiland åro under lika latitud fame pådesfa ftållen den långfta dag 19 timmar, och denkor-tafte 6 timmar om året. Men i allmänhet finnes fin-lands Phijfifka Climat, i fynnerhet i Tavafiland ochNyland, hvilka hafva låge i Södra delen af Landet,mångfalt mildare, ån defs Nordliga belägenhet ochdet tycKes utmärka (*). I äldre tider, då hela Jor-dens utrymme indeltes i 9 Climater, år bekant, ae al-la länder, fom lågo 50 grader ifrån aequator, de art-lags obebyggelige för kiöld. I fölgd hvaraf icke al-lenaft Finland, utan och hela England halfva TyjklandPolen, Sverige och Rijsfland, dömdes under ett fåhårdt Climate: men fenare tiders uptäkter och erfa-renhet, hafva nu mera flungrat denne, åfven fommånga andra fördomar. Att Nyland och Ta-vafiland, då landet ännu låg oupodlat, öfverftrödfcmed täta ftora fkogar och vidlyftiga ödemarker, o-

behag-(*) Efter Herr Phyfices Profeffören AnJ. Planmans gior-

de Aftronomifke Obfervationer vid Rabkoila by \ mil i-från Hattula kyrka; hvilken fokn ligger näitan midt utiTavafiland', har han funnit* tol högdert vara 6i grad

minut vid pafs. Af en jfupiterf förlla månads emer-fion, har för honom yppais tiltälle at anmärka } detmeridians fkilnadea emeilan Stockholm och denne ort,är 25 minuter 9 fecnnder i tid, hvaraf följer at Rab-koila uti Hattula Sokn ligger 6 grader 17 minuter vidpa/sj öfter om

( Stockholms meridian.

19

behagligt genom defs naturliga vildhet, kalt och obe-qvåmt genom öknar och viddråkta kårr famt moras-fer, ågt et Climate, fom vi nu fkulle fafa före, kandock icke nekas: men i den mån fom detta vidftråktaland uprögdes till ett ordenteligt landtbr.uk, med å-ker, ang och bofkaps Ckiötfel, har efter hand Clima~tet blifvit hår dock mångfalt mildare (**), la att detåtminftone med Skottland nu kan jemföras. Kiöldenupnår altid hos ofs om vintren, 26 grader, ftundomåfven 36 grader: emellan några få, få kalla dagar årkiölden ej fållan långa tiden åter nog drågelig, ochinträffar ofta midt i vinteren flere dagars töväder.I Pettersburg, fom ligger mycket mera i Söder ån Ta-vaftland och Nyland, befinnes altid vinter kiölden vä-rd ftrångare ån hos ofs; Neva ftrömmens isgång fkerock merendels flere dagar fenare,ån i våra llrömmaroch alfvar.

Vindarne S. och S. O. medföra i vårt land, all-mennaft tö och blida. N. NO. äro de kallafte va-der, famt förorfakar denna landtvind, hvilken kommerifrån N. delen af Afien och (Iryker Ryfka gebie-tet, altid (torre kiöld, ån den, fom Wåfer ifrån Milen.Emot (lutet af Jul il månad, marker man, at vårjSommar varma år ftarkaft, fä at Thermometern of-

C 2 ta fti-(•«) Herr Profcobren och Rideaien P. A, GWifTal,om

Finlka Climatet och defs iolgder på landets hushållning,hållit 1761 för Kongl. Svenlka Wctténlkaps Academieu.

20

ta ftiger til 30 grader, öfver fryspunckten, men gan-fka fållan 2 eller 3 grader högre. Up i ftogsbygdenaf Tavaftland blifver tidigare våhr ån i Nyland: menfå får den förra landsörten ock vidkännas mera tidighöft och vinter än den fenare. Vintern i Tavaftlandbörjar måft i medio November och flutar i medioMaji; vi hafva altfå 6 månader vinter, 1 en half må-nad våhr, 3 månader fommar och 3 en half månadhöft. Våhren, fommarn och höften utgöra hos ofsen ljuflig och angenäm tid, men ock nogkort, at fam-la föda åt folk til et helt år, famt at inbårga foderåt fånad och- kreatur til långt mera ån 6 månaderstid. Af Finlands kjöld och goda vinter före, främ-jas hos ofs en mycket vig och lått närings rörelfe,la i landtfkjötfeln fom bergs näringen uti 6 månaderstid: enlmycket långfam kjöld inpå våhren, och förti-dig froft om höften, jemte ovanligt mycket regn, un-der fåd och höbergnings, famt vid fånings tiden, deutgöra vår ftörfta olägenhet Lyckligenåro dock i detta Landshöfdingedömet, Climatets o-lägenheter i anfeende til folkets hålfa, på långt nårintet få många, fom förmånerna af det lunda och go-da luft ftreck hår finnes. Af den rena kiölden hårdaskroppen, ty defs faftare delar få ftörre fpånftighet,och de flytande mera täthet; hvårföre man ock hårallment finner fig vara muntrare i klart och kalt va-der, un när en kulen och fuktig yäderlek inträffar.Holta, halsfiukor, Reumatismer , pleurefie ochperipneu-

monte

21

monie, råknas for våra vinter fiukdomar, fafl de i-bland ock förekomma i de öfriga årfens tider (&):men få finnas desfe fiukdomar åfven i andra Nordli-ga Europei/ka lånder vinter tiden. I Södra delen afEuropa, råknas altid våhren för den hålfofammafledelen af året: men uti vårt land, ehuru behagelig ochangenäm den ock år, finnes- den dock vara mäft o-fund och farligaft för hålfanj få at hos ofs, åfven fomi Tijjldand och England, ,de måfta dödsfall tima omvåhren (#), famt utftållas folket då allmånnaft förfrosfor, flufsfebrar och allehanda inflammatorijka fiuk-domar, och tyckes allmennafte anledningen hårtil,vara den, at om våhren tiltager vårman mycket fortom dagarne; men om aftnarne och til natten aftagerden åter häftigt, famt fortfar fåledes med ftåndig hä-ftig omväxling af varma och kiéld; at ej förtiga detunder fnöns affmåltning och kiålens uptinande ur jor-den, atmospheren då upfylles med en myckenhet fuk-tiga och putridineufa ångor. At frosfor eller inter-mittenta febrar om våhren, dock äro en nödvändigfölgd af vårt kalla Climate, det lårer intet kunna på-ftås, emedan vift år, at uti Lappmarken (c), ingen vet

C 3 hvad

(72) Herr Eergsßådet och Kongl. Lif Medici DalbergsTal, om Svenfka Cliinatets förmoner och olägenheter ianfeende til halfan. pag. 15.

(b) Syfsmichs Gottlicfo Ordnung. Tom. 2. pag. 456{c) Herr Hogfiroms Lappmarks Befkiifaing; pag. 162

22

hvad frosfa år, -Åfven forn ock frosfa om våhreni våra Nordliga orter, år mångfalt mera fålliynt,ån uti Södra länder, Pleurejie och andra inflammatg-rijka fiukdomar, fom höft, vinter och våhr tiden åromäft gångfe, desfe inträffa ock lika allment i andraEuropeiflsa länder denna års tid, at ej förtiga, at utidet, för ofs få mycket fydliga Grekeland, desfe farfo-ter ockfå för vinter fiukdomar anfes. Icke allenaftUtlänningar, utan ock månge Jnhemfke antaga, atingen fiukdom mera allment., ån fkiörbiugg, tilhörvårt Nordliga Climate; uti vår kalla Lappmark årdock denna fluxa kpappaft känd, och hos ofs i Ny*-land och Tavaftland Ipörjes den måft bland gemeneman efter långvariga frosfor, uppå fumpiga orter ifkårgården, och i fynnerhet dar luften år fuktig ochkall, och folket bor uti trånga och ofundarum. Smit-tofamma farfoter af röd fot och rötfebrar, fom hår ilandet af ovanlig ftark fommar varma ibland föror-fakaSj de äro icke eller hos ofs mera farliga än i an-dra länder; I den mån, fom luftens varma aftagermed September månads ingång, plåga de gemenligenaltid blifva något lindrigare, och fmåningom förfyin-na; Måfta tilhållet fördesfa fiukdomar, år invid fum-piga kärr, låggrunda fiöar ooh invikar, famt på deorter hyilka af yatn varit öfverfvåmmade; at förtigadet hunger och mifsvåxt, onaturlig fvårfmålt fpis,rötaktig föda, ofnygga boningsrum, och en oorden-telig Diaet, hos allmogen, mera ån Climatet förort

lakat

t ) 23 ( tfakar alt detta. At i mån af landets tipodling Cli-matet hos ofs anfenligen kan mildras och förbättras,detta beftyrker altman erfarenhet, icke allenaft i vårfamtid, utan ock har man bevis derpå ifrån åldre ti-der tilbaka; Hauho Sokn belågit nåftan midt i Tavaji-land, och hvilken, ehuru mycketigenomflkuren afva-tudrag, och omgifven af flera vida ftora fiöar, varånnu for ioo:de år fedan, mall årligen utftåld för ti-diga fommar och höft frofter, få at nåftan ftåndigtmifsvåxt på fåd dar infant fig, hvarfére ock vid 1767arts mifsvåxt, i denne enda fokn af hungers nod, detåret omkom 8-8 Perfoner (V). Igenom kårr ochfumpiga platfers utdikning, famt förbättrat ång ochåkerbruk,och ed val inrattad bofkaps (kiötfel, befin-fies denne fokn, dock nu Vara en af de fädes rikareoch förmögnare i landet. At vilda öknar och ödemarker, alt mer och mer hos öfsupodlas, at vidftråk-ta kårr, måsfor utdikas, och at ftora fkogar fom fkym-ma piofgonfolefl , ifrån åkergården afrödjas; desfeåro och blifva altid hos ofs de fåkrafte medel til Cli-matets förbättring. Tilfållige orfaker, hvilka uti 7a-vaftland efrer hand förfåmra Climatet, få vida de eji tid un Janrödjas, derföre bör med (k'\\ anmärkas I:oEn myckenhet upHårnt flodvatn våhr och höfte tid,hvilket i brift af nödig ftrömrensning,uti landet ikring

Pefene(</) Afliandling om medel til allmogens bergning, under

Säd och foderbrifl. Författad af Herr Profeflbren och Rid-daren P, A. Gadd, tryckt i Åbo 1737.

24

Pejene Sion, i Lengelmåcki, Cuorivefi-, Orihveji famtCuhmalax och en del af Kangafala foknar nu öfver-fvåmmar landet, fårat förvandlarhårnvalsmark til fum-piga kårr, och efter hand .tiltager af dem nya vidftråktamyror och måsfor. 2:0 Igenom det, at på mångaMilen, grofva barrftpgen på de landshögder, blot-tas och medtagas, hvilka tjena til ftygd om våhrenemot N. N\V. och NO; ifrån hvilka våderftrek, all-mennaft hår i landet kalt och fråftvulet vader fram-kommer, få förfåmras mycket Climatet. 3:0 Skerdetta åfven, om den tåta och grofva granflsogen, hvil-Ken ibland kan finnas emellan åkergården, och nåraintil belågne kårr och måsfor, borthugges och afröd-jes; då af kårrens kalla immor, åfven de fådes å-krar gan(T<a lätt utftållas för■ fkada af fommar froft,och tidiga höft fråfter, hvilka förut deraf, haft in-gen olägenhet. 4:0 Af den ofed, at dels igenom o-låmpeligt fvedjande eller och fkogshygge, landthög-der fom ligga emot middags fölen, efter hand blifvitpå de måfta orter blottade på all fkog, affmålter fnöoch talan ifrån den nu helt bittida om våhren ,-hvaraf ianfeende til detta landets llarka docering och ftup-ning, våhr floder tidigare nu upkomma, ån i forn ål-dern, då Tavaftlands flodvatnen aldrig intråffade, för-an hafskuftens egna våhrfloder redan förut hunnit af-rinna til hafvet; af hvilket alt, når för nyfsnåmde or-fak, både Tavafthnds och hafskuftens våhrfloder, numaft på en gång träffas, häfrörer deraf, flod öfver-

fvåm-

25

fvåmningar, få på den flacKlåndiga delen af landet,fom ock blifva emot hafs kuften, ftörre delen afdes-fe orter, til fumpiga och kårrfulle trakter förvand-lade, hvaraf fedan Climatet til ej ringa del förfåmras.

§. 4.

Om Skogarns och Skogsnäringar.Den måfta och mognafte fkogen finnes ånnu qvar

innom Nyland, uti Tenala, Carislojo, Vkhtis och Lo-jo Soknar, famt åfven något i de trakter af Borgohårad, fom grånfa åt Lovifa Lån. I Tavadland årdefs norra del ikring Pejene Siön ån fkogrik, famt fin-nes i Hauho, Långelmäki, Kuoveji, Orivrji, Cukmälax,Ttifko tragten af Mejfubij och uti Lempele Soknar, (kc-garne ånnu tåmmeligen förvarade, åfven fom ock det-ta inträffar med Loppis, £fanackala, Hattida, en delaf Säxmäki, famt Urdiala och Tammela foknar: menuti Hollola hårad, röjer lig lått at Lampis och Hollo-la foknarne åro mycket Äoglöfa. I Nylåndjka {'kår-gården finnes ånnu fpår af Ek och Aflk, famt åro iTavaftland, Vmo, Hattula och Såxmåki foKnarne mäfl:rygtWa för (kogvåxt, af Alm, Lönn, Lind, Håggoch Rönn, hvilka allmennaft våxa uppå holmar i fjo-arne. Ifrån desfe orter, famt Padasjoki och Cuhma-lax foknars Linde ftogar, famlas mycket baft til af-falu. Förutan det under landets inkråktning afRysfarne;fkogen i flkårgården blifvit illa förftörd, famt för behof

D til

26

til Fattnings och Galere byggnader den mycket nuär medtagen, få blifva ock fkogarne hår årligen myc-ket glifare af den myckenhet kafived, fom med någrafemtjo bond fkutor ifrån Nijlåndfka fkåren och hafskuften årligen ofverföras til Stockholm. På ingen orti detta Höfdingedöme, fortiena fkogarne laggranna-re vård, ån i Kiflio, Carislojo, Vichtis, Lojo, Ingo,Hclfmge, Pojo och Tenala foknar, emedan innom de-ras ntmål, nu drifves et Kopparverk af mycket godthopp, famt hår åfven inträffar det måft betydandemalmfält, i Finland, med anvisning på filfver, kop-par och jårn malmer; at ej fårtiga det fex ftyckenJärnbruk af ålder på denna trakten finnas anlagde,åfVen fom en myckenhet inrättade mångbladiga Såg-verk härftådes, årligen anfenligen medtaga fkogen.

Tiårubrånneriet idkas hår i landet, nåftan allmenttil eget husbehof; men til affalu endaft i Loppis fokn,famt] uti Hausjervi och Kivijervi Capeil, och i en delaf Ruovefi fokn, fom til detta Höfdingedöme blifvitindragit. För år 1781 befteg fig tilfammans all dentjåru til verkning, fora härifrån kom til utrikes han-dels rörellen, endaft til 730 tunnor tjära, men afkaft-ningen af 15 (tycken, hår i Lånet anlagde mångbla-diga Sågqvarnary jemte det, fom af allmogen blifvitfågat, har famma år varit mera betydlig, fa at manfunnit for år 1731 til Ståderne blifvit införde 14228tålfter bräder.

I för

27

T förfärdigande af tradflögder åro Tavaftboerneånnu ganfka oöfvade, få at de knapt fielfve kunna åtfig förfärdiga de nödigafte hushålls kår). I Mewjefeoch nåfi: tilgrånfande Orimattila fokn tåLovifa Lån fog-dar allmogendock någottrådkåriljfrå tunnor och dylikttil affalujvål vore det omfrån Tava/ltandflögdehmnen afalm,aH<,maflur, en och rönn merafaldes ånhårtils ftedt.

Hvad fuedjandet, fåfom en fkogs näring beträffar,få tilgår härmed, i fy nnerhet i norra delen af landet,ännu mycket oordenteligen. Dels fålles härtil, utanfliilfång den båda och grofvafle fkog, än ock huggesdesfe fvedjor allmennaft uppå bergig och ftenröfigmark, där fkogen mera aldrig kan åtcrvåxa. På an-dra orter tyckes åter emot Lagens affigt, allflagsfvedjande vara för mycket inflirånkt, få at bonden in-,tet tillätes, at hälft igenom e-t nyttigt och förfigtigtrisfvedjande bereda fig et litet rofland om året; at ejmed ftillatigande förbigå, det af öfverdrifven ftrång-het, errot all flags fvedjande, allmogen ofta betagesah; tilfålle, at i fveder idka deras förra vanliga boh~vete, och rotrags faden, hvaraf de likval tilförene hafttil egen föda, och til affalu en få utmärkt förmån ochnytta; önfklägt årfördenfkull at deffe rkogsi3ciande fved-je fåtten igenom allmen lag, måtte urflkiljas ifrån dem,forn åro låmpeliga rödningsfått i all flags fliogsbygd,och igenom hvilka" flkogens återvåxt i ftart åfven fna-raft kan främjas, på det för mifsbruket af en uråldrigfkogs näring, defs nytta och förmon dock ej måtte

D 2 uphö-

28

uphora, eller af tvetydighet om lagens råtta förftåndoch affiktr den åfven biifvu utdömd.

Kolandet härmed tilgår fkåligen' ordentligt i Ny-land, hvareft hufvudfakeligen denne näring drifves,för Kopparverkets och Järnbrukets behof. Brukså-garena tilkommer ock det loford, at bruks egendom-marnes fkogar hårtils med fparfamhet och omtankablifvit nytuade. För Fifchers Järnbruks rakning, harman dock mårkt, at af bruks egendommarnes flcogarån et tvådeckat flkepp, ån ock mindre fartyg, en ochannan gång, icke långt ifrån Skum Bro blifvit upbyg-de,hvilket,om därmed ån vidare fortfares detta ianfendetil fkogens bertånd för desfe Järnverk, icke bår figlånge, utan förfåtter dem i myckenbrift på ftorvirke ochkolfång; at ej öanmårkt lemna, det Skepps byggeri-et tyckes vara en hel annan näring, ån bergshante-ringen.

§. 5.

Åkerbruket i Länet.I Nytänd och Tavaftehus Lan, har allmogen, når

någre Stånds Perfoner och en del bönder i Ackas ochUrdlala foknar undantages, icke ånnu hunnit til denhögd i åkerbruket, fom uti Jbo och Björneborgs lån.I negden omkring Tavaftehus; fafom i Vano, Lojo,Sexmäki, jackas famt Tamtneia, Hauho och Hor Lojo

foknar

29

foknar, förekomma de ftörfta åker och upodlings fåltrfom beftå dels af god lermylla, ån ock af mo ellerfand rådande mulljord. Vid åkerbruket nyttiar all-mogen i Nyland, tradftock eller årder, fom hår kallasAura: men i Tavaftland brukas allmennaft gaffelplo-gen, Sahra. Igenom den förra redes lerhaltig åker-jord båft, åfven fom den fenare år tjenligaft på lös-lera och uti fand blandade jordmåner. I desfe lands-orter nyttias ånnu allment, den muftlöfa granris göd-felen på åkrarne, dår dock mullfång af Kårrlågderoch bacKar, både gjorde mångfalt ftörre nytta, åf-ven fom ock granfkogen Kunde fparas til andra be-hof. Alla vanliga fådes arter upföres hår til våxtjBohvete fadet, hvilEet borde vara allment hår i lan-det på högder, Klappurblandade bacKar och i fand-rådande jordmåner, idkas nu allmennaft i Lampis,Bollola, Pelkene och Cangafala foxnar. För olågen-heten af fommar och våhr fråfter, utftållas ånuu endel byar, af Tammela foKn, hvika in vid Torrenfuosflora måfTar åro belågne, åfven fom nngra fumpigaoch vattudrånKta orter i Loppis foKn, och uti Haus-jervi, Cuorivefi, Erajerfvi Capeller jemte några Karr-aKtiga traxter af Ruovefi foxn Spanmals afkaftnin-gen i denna Landtorten, fker dels til de hår befintli-ge jernbruKen, dels til Tavaflehus, Eknås och Helfing-fors Stader; Störfta mycKenheten fåd föres docK tilÅbo ftad, dår den båft betalas. I anledningaf de up-gifter min Herr Prcefes famlat, få af Stadernas flere

D 3 års

30

års Tuflfpeciafar,fomoc\i denunderråttelfeHanfåttomjärnbruKens årliga fpanmåls initöp ifrån Nyland ochTavaftehus Lån; har man funnit, at under mifsvåxtår, plår ifrån detta Landshöfdingedömme, af landetsafkomft endaft fåljas 14224 tunnor fåd, och i godaår, til 27635 tunnor fpanmål.

§. 6.

Landtmans Planteringar i detta Land.På ingen ort i finland, har allmogen med den

berömliga omtanka och drift vinlagt fig om nyttigaplanteringar, fom detta fkedt uti Tavnftehus och Ny-lands Lån. För lin och kämpe planteringar år Tavaft-land i fynnerhet ryktbart, famt ehuru allment hår ilandet lin och harflpa cultiveras, få idkas denna nä-ring dock med ftörfta kunfkap och et ganfka vål öf-vat handalag i Padasjocki, Hauho, Ho/kla, Lampis,Vano , ofanackala, Hattuta och Såxmåki Soknar, äfvenfom uti Längelmåki , Cuoriveji, Orihvpfi Soknar, tilre-des det bäfta gröna linet, i Finland. I förenåmdeorter kan, bonden fåJja ifr.ån 40, 60, til 100 Lisp.Un och hampa om året, och likna bond byarne i Cuh-rnois Capell och Padasjocki fokn, i anfeende til derasvidftråkta hampe plantering, mera ftåder ån lands-bygd, i det bonden här, nåftan allment får dels åker-jord til en tredje del med hampa. Den måfta Hum-lan, planteras i Tenala, Loja, liifio, Caris och Ingo

lok-

31

fbknar uti Nyland; famt finnes uti Ingo fokn ofta bön-der, fom kunna fålja ifrån 60, til 100 Lisp. humlaom året. At närmare utreda i hvad mån uti fenaretider, desfe planteringar til eller aftagit, och lemnatExporter til Mderne, få har min Herr Prccfes genomanmärkningar ifrån Tull Specials ExtraEtemc, (når ibehörig Calcule äfven blifvit intagit, det fom utom lå-net' blifvit fåldt, af lin, hampa och humla til jibo9Björneborgs län och Öfterbotn,) mårkt och funnit des-fe planteringars tilväxt och aflalu, innom 10 års tidifrån 1770 til 1780? hafva varit fom följer:

Håraf följer altfa, at innom desfe 10 åren, lan-dets Exporter af lin ökt {ig nåitan til hälften, ellernågot öfver nooorde Lisp. med hampe fådet ochhumle våxten, har det nåftan förhållit fig på lika fått.Potatoes våxten har ock mycket ökt (ig, famt plante-res uti Tavaftland af allmogen, i rffickala, Hollola ochLampis foknar i fynnerhet, denne högfl: nyttiga våxt;önuYligt år,at den må blifva ån allmennare i länder.

Sedan

Ar

1770 1780 Lisp.Lin 18679 39717HampaHumfa

— m 13722 1758038r6 5997

RofvorPotatoes

• •i

—2457 894

67 240Tun.

32

Sedan fvedjandet dels blifvit mindre 6fligt, dels myc-ket infkrånkt, har tiiforflen af rofvor, til ftådernemycket aftagit. Frukt Trägårdar af Åple, Påron ochKirsbårs trån hafva af ålder åfven hår i landet varitanlagde, fåfom på Casbtf i Tenala fokn, och på Pråfi-ku!la, famt på flere ftåHen i flor Lojo fokn, fom ocki Hau-ho och Si.xmäki fokn zfTavaftland. Ingen liar dock medftörre berömvärd Patriotisme lemnat landet nyttigaefterdömmen håruti, ån Herr Bergsßådet och Rid-daren ofohan tiifinger på Fagerviks Jernbruk. Ivårt land,ågi vi ånnu ej til myckenhet af desfa fmak-liga och funda trådfrukter, emedan af långfam våhrköld de ofta medtagas och förilöras.