magnus norman – springer för...
TRANSCRIPT
Tennisprofilen
MAGNUS NORMAN– springer för forskningen
IFOKUSFORSKNING
2
INNEHÅLL
4
18
4 En ironman för forskningen Tennisprofilen Magnus Norman samlar in pengar
8 Ny metod för att hitta allergi i matstrupen Forskarintervju: Christine Wennerås
12 Allergi i siffror Så många har astma och allergi
14 Huden fascinerar mest Forskarintervju: Cecilia Svedman
18 Framsteg i behandling av pollenallergi Forskarintervju: Lennart Nilsson
3
ATT LUTA SIG MOT FAKTA
DEN SOM ÄR SJUK får ofta goda råd från personer i sin omgivning om hur man ska göra för att bli frisk eller må lite bättre. Utdelade i all välmening men inte alltid grundade på vetenskap. Det kan ställa till det på flera sätt – och i värsta fall – förvärra hälsan. Det här gäller inte minst dig som har en allergisk sjukdom.
Vi vill att insatser som samhället erbjuder dig ska vara väl förankrade i forskningen. Det är en av de viktigaste anledningarna till att Astma- och Allergiförbundet stödjer forskning genom vår forskningsfond. Vi vill också bidra till att du ska kunna göra val utifrån den senaste veten-skapliga kunskapen och inte vara hänvisad till människors tyckande och goda vilja.
Den här utgåvan av Forskning i Fokus är den allra första. I den presenterar vi ett urval av de projekt som forskningsfonden är med och stödjer. Meningen är att du ska få en inblick i vad vi gör och vad de insamlade pengarna går till. Och, inte minst, vad som är på gång på forsknings-fronten.
Att gå i bräschen, att göra stora saker på sitt om råde, att göra skillnad – kan kosta pengar. En som verkligen tänkt utanför boxen i sin vilja att göra skillnad är tennisprofilen Magnus Norman. Genom sin direktinsamling, Race 4 kids with allergies, bidrar han med såväl ekonomiska medel som uppmärksamhet till frågan som ligger honom varmast om hjärtat: barnallergiforskning. Hans berättelse kan inspirera oss alla.
ROBERT HEJDENBERGORDFÖRANDE, STIFTELSEN ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDETS FORSKNINGSFOND
”VI VILL ATT INSATSER SOM SAMHÄLLET ERBJUDER DIG SKA VARA VÄL FÖRANKRADE I FORSKNINGEN.
4
INSAMLING. Magnus Norman ville göra något bra av sin 40-års-dag och startade en insamling till förmån för barnallergiforskning.
▲
5
TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO FREDRIK PERSSON
för forskningen
VARJE GÅNG BOLLEN STUDSADE mot gräs-mattan där på Wimbledon, och varje gång Magnus Norman tog upp bollen och torkade
av svetten i ansiktet med samma hand – började ögo-nen att klia.
– Grässäsongen var svår. Jag hade ofta igen-bommade ögon på våren och det hämmade min idrottskarriär, berättar han.
Men allergin mot gräs- och björkpollen samt många djurarter är inget han har pratat om genom åren.
– Jag lärde mig leva med det, tänkte att så här är det för mig, det är nog normalt.
Han minns en tävling som alltid gick på våren i Rom; strax utanför staden, vid en liten skog. Allt blommade. Mycket. Magnus Norman tog omvägar, försökte gå runt skogen, när han skulle ta sig mellan hotell, restaurang och tennisbanor.
– Jag hade stora problem där, men samtidigt: jag vann min största tävling i Rom! Generellt var Europa sämre för mig, USA var inte lika problematiskt, men det kan förstås bero på årstiderna.
Att det ändå gick bra i Rom är kanske inte så kon-stigt. Magnus Norman säger att han sällan kände av al-lergin under själva matcherna. När han var fysiskt aktiv
och svettades, mådde han bra. Det var på morgnarna, och mellan matcherna när kroppen skulle återhämta sig, som besvären kom. Och facit bekräftar: Magnus Norman vann under sin tid som aktiv tolv ATP-tit-lar och Davis Cup för Sverige. Det renderade honom inte mindre än en andraplats på världsrankingen vid millennie skiftet.
Men det är nu mer än tio år sedan han klev av livet som proffs. Idag är Magnus Norman en lika fram-gångsrik och välrenommerad tennistränare som han en gång var spelare. Hans adept sedan fyra år, Stan Wawrinka, vann nyligen US Open. Tillsammans reser de 200 dagar om året. Hur det fungerar när man sam-tidigt är pappa till tvillingdöttrar på fem år, behöver jag inte fråga. Han konstaterar själv att det är ”mycket med två barn hemma”.
– Vi får se hur länge jag ska hålla på med det, säger han och ler.
INGET AV BARNEN verkar ha ärvt hans pollenallergi, men däremot är båda allergiska mot mjölkprotein. I hemmet i Vaxholm finns därför bara mjölkfria mejeri-produkter: havremjölk, mjölkfritt smör och dito ost. Veckan efter vi ses är det dags för nya tester på sjuk-huset. Förhoppningen är att det ska växa bort.
Under hela sin tenniskarriär kämpade Magnus Norman i tysthet med sin allergi. Nu har även hans barn visat sig vara allergiska. Som en 40-årspresent till sig själv gav han sig därför på en ny utmaning och startade Race 4 kids with allergies.
EN IRONMAN
Värre är det med den svåra nötallergi som drabba-de en av döttrarna för en tid sedan. De var försiktiga med nötter redan innan, inte minst med tanke på det allergiska familjebagaget, men en dag fick Estelle pro-va att äta cashewnötter. Reaktionen blev våldsam.
– Hela kroppen svullnade, det var verkligen hemskt. Vi var länge på sjukhuset. Idag har hon alltid tabletter med sig i ryggsäcken.
Nötallergin påverkar förstås hela familjen. Ständig koll. Konstant oro. På tårna, vare sig de är på barn-kalas eller i ett flygplan.
– Men hon har lärt sig fort, frågar alltid: ”Är det nötter i det här? Choklad? Då är det mjölk i, det kan jag inte äta.”
OCH DET VAR NÅGONSTANS HÄR som idén kom till Magnus Norman att samla in 100 000 kronor och skänka till Astma- och Allergiförbundets Forsknings-fond. Han skulle fylla 40. Han ville göra en Iron-man. Varför inte förena alltsammans och göra något minnes värt och bra?
Så föddes Race 4 kids with allergies. Vem behöver presenter när man fyller 40? frågar
sig Magnus Norman och slår ut med händerna. – Jag ville bara träffa mina vänner. Samtidigt vill
många ge någonting och då kom jag på: skänk pengar-na till forskningsfonden istället.
På hemsidan kan man följa hur familj, vänner och namnkunniga tennisprofiler donerar pengar med upp-muntrande tillrop och glada födelsedagsgratulationer. När sedan en kille i New York betalar 30 000 kronor för att få spela en timme med Magnus är målet för insamlingen inte långt borta. Hundratusenkronors-strecket passeras i slutet av sommaren efter ytterligare en utlottning av privatlektion på Instagram. Den ger 21 000 kronor.
MEN INSAMLINGEN ÄR INTE SLUT FÖR DET. Magnus Norman tänker fortsätta, minst under hela 2017. För tanken är att det hela ska avslutas med en Ironman, och att människor ska kunna följa hans resa fram till tävlingen och löpande skänka pengar.
– Jag har sagt att jag ska göra en Ironman under det året jag fyller 40.
En Ironman på heldistans, förklarar Magnus Norman och lyser upp, är det tuffaste du kan göra. Triathlon tävlingen består av 3,8 kilometer simning i öppet vatten, 18 mil cykling och 4,2 mil löpning i en följd. Magnus Norman kommer att delta i tävlingen när hans pollenallergi är som värst, under våren.
– I den bästa av världar skulle jag göra det på hösten, men jag kan inte välja. Mitt jobb får styra.
MAGNUS NORMAN ÄR SÄKER PÅ EN SAK: han vill att pengarna går till barnallergiforskning. Han fun-derar en hel del på om döttrarnas allergi kommer från honom, om det är genetiskt. Men han vill också veta om det är något han som förälder hade kunnat – eller kan göra – annorlunda. För egen del har han märkt att förberedelserna inför Ironman, med bland annat kolhydratfattig kost och en strikt hälsosam livsstil, har förbättrat hans allergi. Råd och vägledning av
den typen var något han saknade när han spelade i världstoppen.
– Jag önskar att det hade funnits någon inom idrottsvärlden som hjälpt mig med min allergi, en specialist som talat om för mig: det här är allvar-
ligt och det här kan vi göra för att du ska må bättre. Som det var nu tog Magnus Norman själv hand
joh
n ro
sen
lun
d
6
7
FÖRBEREDD. Magnus Normans barn är också allergiska. I deras ryggsäckar finns därför alltid medicin.
om sin allergi, han utreddes och behandlades aldrig av läkare. Receptfria antihistamintabletter och nässpray var det han vågade ta, på grund av risken för dopnings-anklagelser. Hans vision nu är att vara med och bygga upp en struktur; att se till att kunskapen om allergi inom idrottsvärlden ökar och att det tas om hand på samma sätt som exempelvis en skada i ett knä.
– Allergi är också en form av skada. Och det är vanligt inom idrotten.
Innan han försvinner ut i den kyliga höstluften spånar han högt om en eventuell fortsättning och utveckling av Race 4 Kids with allergies, för ”det är ju så himla roligt”.
– Vi har pratat om att lotta ut ett signerat racket av Stan Wawrinka. Och man skulle kunna ha ett Ironman i Vaxholm där startavgiften går till fonden. Eller en tennistävling som heter Race 4 Kids with allergies…
Möjligheterna är många. ■
NAMN: Magnus NormanÅLDER: 40BOR: Vaxholm utanför Stockholm.FAMILJ: Sambon Linda Dagh, barnen Elin och Estelle, 5 år.GÖR: Tennistränare. Driver tennisakademien Good to Great. Tidigare tennisproffs rankad 2:a i världen med bland annat tolv ATP-titlar och Davis Cup-seger för Sverige.AKTUELL: Startat insamlingen Race 4 kids with allergies.
Följ insamlingen här: allergiforskning.se
8
TEXT EVA NORDIN FOTO STINA OLSSON
DET ÄR SEN EFTERMIDDAG. Christine Wennerås, överläkare och professor vid Sahlgrenska akademin, går med raska steg in genom dörren till Bakteriologiska
laboratoriet, ett stenkast från Sahlgrenska universitets-sjukhuset.
Sedan många år arbetar hon med immunologisk forskning inom det medicinska området. Hon leder ett forskningsprojekt som vill öka kunskapen om den kroniska sjukdomen eosinofil esofagit, allergisk
matstrupe, samt förbättra diagnostiken och möjlig-heterna till uppföljning.
Eosinofil esofagit är en form av födoämnesallergi som drabbar upp till en halv procent av befolkningen. De första fallen bland barn beskrevs i USA i början på 1990-talet. Forskningen har därefter tagit fart och intresset för området är stort.
– Vi ser att sjukdomen ökar kraftigt i befolkning-en, framförallt i västvärlden och i den rika delen som har en hög hygienisk standard. Trots att fler och fler drabbas, är sjukdomen fortfarande relativt okänd, även bland många läkare.
DET ÄR INTE HELT ENKELT att identifiera patienter med eosinofil esofagit. De flesta som drabbas söker sig till sjukvården på grund av rethosta, sväljsvårigheter eller att mat fastnar i matstrupen.
– Typiskt är att man undviker att äta en viss typ av mat som riskerar att fastna i halsen, som torr kyckling och ris. Vanligt är att patienter dricker mycket vatten på grund av att det gör ont att svälja.
Hos små barn kan tecken vara kräkningar, svårighe-ter att börja äta fast föda samt matvägran på grund av inflammationen i matstrupen. Barnen riskerar därmed att drabbas av näringsbrist och växer inte som de ska.
Allergisk matstrupe är en förhållandevis ny allergisk sjukdom som drabbar både barn och vuxna. För diagnos och uppföljning krävs att barnen sövs. Inom några år hoppas forskare i Göteborg att kunna ersätta dagens komplicerade metod med ett enkelt blodprov.
för att hitta allergi i matstrupenNY METOD
▲
9
FRAMTIDEN. Christine Wennerås, till höger, hoppas att dagens metod kan ersättas med ett enkelt blodprov.
– Inflammationen i matstrupen påverkar nerver och muskler. Man kan likna matstrupen vid en gummi - slang som kramar ned maten. Vid inflammation på-verkas svalgmuskulaturen och den här kramfunktio-nen, vilket gör att mat kan fastna.
Tyvärr, menar Christine Wennerås, förväxlas ofta allergisk matstrupe med refluxsjukdom, som är en helt annan sjukdom orsakad av att magsyra irriterar mat-strupen.
– Den behandlas på ett helt annat sätt och risken är att patienter med allergisk matstrupe får fel behandling och att sjukdomen och besvären förvärras.
VID MISSTANKE om eosinofil esofagit och för att ställa diagnos, krävs att ett vävnadsprov tas från mat strupen. Hos små barn kan det endast göras genom att barnet sövs.
– Det är ett ganska omfattande ingrepp och görs även på små bebisar. Hos vuxna kan man göra detta utan narkos och med hjälp av lokalbedövning.
I vissa fall går det att upptäcka sjukdomen med hjälp av endoskopi, ett instrument som möjliggör att man kan ”titta in” i kroppen, och röntgen. Men hos en femtedel kan matstrupen se normal ut, trots att sjuk-dom föreligger.
– För att vara säker på diagnosen krävs därför ett vävnadsprov.
När väl diagnosen är fastställd går behandlingen i första hand ut på att ta bort en eller flera födoämnen, som mjölk, fisk och ägg. Hjälper inte det används kor-tison i tablett- eller sprayform som verkar lokalt på matstrupen. Men det är en omständlig behandling som behöver upprepas flera gånger per dag. För att se om be-handlingen verkligen fungerar krävs uppföljning med ett nytt vävnadsprov, och om det handlar om barn, att det sövs igen. Christine Wennerås leder nu ett forsknings-projekt som vill underlätta diagnostik och uppföljning genom att utveckla en metod som kan ersätta ingreppet.
– Det är vår stora förhoppning att vi ska kunna följa barnets svar på behandling med ett blodprov i
NY METOD
10
av en inflammation i matstrupen, vandrar de dit där de behövs. Christine Wennerås tror att det finns en undergrupp av eosinofiler som har en viktig roll när det gäller att dämpa och reglera T-lymfocyter (en typ av vita blodkroppar som triggar allergier och andra sjukdomar).
– Med hjälp av blodprov vill vi mäta halterna av eosinofiler i blodet. Vår hypotes är att låga halter i blodet är ett tecken på sjukdomstillstånd. När indivi-den tillfrisknar vandrar eosinofilerna ut i blodbanan igen och då ökar halterna. Ett blodprov skulle kunna fungera som en biomarkör och vara en värdefull hjälp för att se om patienter svarar på behandling eller ej, exempelvis vid sjukdomstillstånd som eosi-nofil esofagit.
STUDIEN PÅGÅR I TRE ÅR och faller den väl ut och resultaten kan bekräftas i fler studier, skulle dagens metod med vävnadsprovtagning och sövning, kunna ersättas med blodbaserad diagnostik.
– Det skulle höja barnens livskvalitet avsevärt, säger Christine Wennerås.
En stor utmaning, menar hon, är dock bristen på sjuksköterskor i sjukvården.
stället. Inom några år tror jag att blodbaserad diag-nostik helt eller delvis kommer att kunna ersätta den metod vi använder i dag.
REKRYTERING AV BARN till studien pågår för fullt. I samband med vävnadsprovtagning och att barnen sövs, tas även ett blodprov. Syftet är att med hjälp av en sär-skild teknik, flödescytometri, närmare undersöka eosi-nofilerna och se om de kan fungera som en biomarkör för sjukdomen. Eosinofiler är en typ av vita blodkrop-par som upptäcktes i slutet av 1800-talet och som ökar i blod och vävnader vid en rad sjukdomstillstånd som allergier, parasitinfektioner och andra inflammatoriska tillstånd.
– Även om det var länge sedan celltypen upptäck-tes är det fortfarande relativt okänt vilken funktion den har. Vi vet att eosinofilen har en central roll vid allergier, men vi vet inte vilken. Att öka kunskapen om cellen genom att studera vilka ämnen den känner igen och på vilket sätt den då aktiveras, skulle kunna avslöja cellens funktion vid sjukdomar som allergisk matstrupe.
Eosinofilerna återfinns normalt i blodet, men om det blir en skada på vävnaden, exempelvis på grund
NAMN: Christine WenneråsÅLDER: 53FAMILJ: Ja BOR: Masthugget i Göteborg.GÖR: Professor och överläkare vid Sahlgrenska akademien.OM YRKESBANAN: ”Efter läkarexamen började jag forska på heltid och doktorerade på en avhandling om diarrébakterier och kroppens immunförsvar mot dessa. Det ledde till en tvåårig vistelse i Paris där jag först kom i kontakt med eosinofilerna. Jag lärde mig att rena fram dessa celler från blodet, vilket var ganska svårt på den tiden. Det var oemotståndligt för mig att fortsätta forska kring eosinofiler när jag förstod att vi fortfarande har ganska lite kunskap om dem.”
11
NYFIKEN. Christine Wennerås vill verkligen förstå vad allergisk matstrupe är för ett slags sjukdom och vilken funktion eosinofilerna har.
– Vi har länge haft ett gott samarbete med barn-kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Men många sjuksköterskor har slutat och det innebär ett stort problem för oss då vi behöver deras hjälp att rekrytera barn till vår studie. Det innebär att vi får svårt att bedriva forskning och utvecklingsarbete, och i slutänden finns en risk att vi inte kan erbjuda patienter den senaste diagnostiken och behandlingen.
Om några månader ska Christine Wennerås in-stalleras som professor i klinisk bakteriologi. Hon är tacksam för att hon nu får ännu större möjlighet att fokusera på forskning.
– Jag vill verkligen förstå vad allergisk matstrupe är för ett slags sjukdom och vilken funktion eosino-filerna har. Jag arbetar även som läkare och vet hur
FAKTAPROJEKTNAMN: Eosinofil esofagit – ny allergisk sjukdom HUVUDANSVARIG: Christine WenneråsMEDVERKANDE: Robert Saalman
Anslaget beviljades år 2015 och sträcker sig tre år framåt.
viktigt det är med bra diagnostik och uppföljning. Det kräver omfattande forskning och jag hoppas att jag kan bidra till att utveckla en bättre vård för våra patienter. ■
ALLERGISKA SJUKDOMAR såsom astma, rinit och eksem har ökat i förekomst världen över. Sedan 1950-talet är denna ökning väldokumenterad även i de nor-
diska länderna. Det finns ingen exakt siffra på hur stor del av
Sveriges befolkning som har allergi, men det brukar uppskattas till drygt 30 procent, det vill säga närmare tre miljoner människor. Här presenteras först före-komsten av allergiska sjukdomar och olika överskäns-lighetstillstånd. Därefter hur många som reagerar på olika aller gen.
Där det finns uppgifter om läkardiagnos är det dessa som använts, i övrigt är det egenrapporterade uppgifter. I de fall det är stor differens mellan läkar diagnosticerad och egenrapporterad förekomst har båda siffrorna angivits. Barnsiffrorna avser 12-åringar om inte annat anges.
ALLERGI i siffror
Allergi uppdelat på allergen
POLLENBarn 14 % Vuxna 25 %
PÄLSDJURBarn 7 % Vuxna 18 %
FÖDOÄMNENBarn 8 %*Vuxna 15 %
KVALSTERBarn 6 %Vuxna 10 %
MÖGELTonåringar 2 %Vuxna 4 %
BI, GETINGBarn Uppgift saknasVuxna 1,5 %
Avser egenrapporterad sjukdom om inte annat anges.*läkardiagnosticerad.
Allergisk sjukdomoch överkänslighet
ASTMA Barn 9 %Vuxna 10 %
ALLERGISNUVA/RINIT Barn 13 %Vuxna 20 %
ATOPISKT EKSEMFörskolebarn 20 %Barn 8 %Vuxna 8–10 %
KONTAKTALLERGI Tonåringar 15 %Vuxna 20 %
HANDEKSEM Vuxna 10 %
ALLERGISKA MAGBESVÄR Barn 5 %Vuxna 7 % 20 %*
CELIAKI (GLUTENINTOLERANS) Barn 3 %Vuxna 1 % (många odiagnostiserade bland vuxna)
LAKTOSINTOLERANS Vuxna 3–5 % (jmf 70 % av vuxna i övriga världen)
SENSORISK HYPERREAKTIVITET (DOFTÖVERKÄNSLIGHET) Tonåringar 1 % Vuxna 33 %* (6 %)
Avser läkardiagnosticerad sjukdom om inte annat anges. *egenrapporterad.
co
lou
rbox
14
Eksem kan bero på flera olika saker. För att se om orsaken är kontaktallergi används lapptest. En forskargrupp undersöker nu under ledning av docent Cecilia Svedman om det går att förbättra dessa tester.
fascinerar mestHUDEN
TEXT KATARINA HÖRLIN FOTO EMIL MALMBORG
Det berättar Cecilia Svedman. Hon är docent i dermatologi och genom åren har hon mött tusentals patienter med eksem.
– Eksem kan bero på många saker: allergi, irrite-rande ämnen eller ärftlig benägenhet. Ofta ser ekse-met likadant ut oberoende av de bakomliggande or-sakerna. Den allergiska reaktionen i huden kan bero på att patienten kommit i kontakt med ämnen i mil-jön, men det kan också vara födoämnen som utlöst den. Alla eksem behöver inte bero på allergi och det är inte heller självklart att även om en patient har en allergi att det är den som orsakar eksemen. Det är komplicerade samband som noga måste redas ut.
FÖRSTA STEGET handlar om att ta reda på att det verkligen är kontaktallergi som gett eksemet och det är här som hela projektet tar sitt avstamp. Cecilia Svedman är huvudansvarig och kring sig har hon en forskargrupp.
Övergripande handlar det om att utveckla epik-utantestmetodiken. De har undersökt skyddshand-skar, studerat samband mellan kontaktallergi och vår totala exponering för allergen, samt hur vi bäst ska testas. En del av studierna är klara, andra pågår fortfarande.
HUDEN ÄR VÅRT STÖRSTA ORGAN. Den ut-sätts för många olika former av påfrestning-ar, både inifrån och utifrån. En stor del av
vår identitet är kopplad till huden, och får vi problem påverkar det oss ofta också psykologiskt. Eksem kan förutom de faktiska besvär de ger också göra att den som drabbas exempelvis inte vill gå till skolan för att eksemet syns.
15
▲
72 TIMMAR. Så länge sitter de allergenfyllda kamrarna på huden idag. Cecilia Svedmans mål är att minska den tiden.
– Vid en första anblick kan det verka spretigt men allt hänger ihop! säger Cecilia Svedman och ler.
Vi börjar från grunden: epikutan betyder ”på hu-den”. Ett annat ord för epikutantest är lapptest. De van-ligaste allergenerna, ämnen som framkallar en allergisk reaktion, läggs i små kammare, vilka fästs på ryggen med tejp. Där sitter de i två dygn. Efter 72 timmar läser en läkare av huden. Har en reaktion uppstått är det ett tecken på att det kan röra sig om kontakt allergi. Målet är att minska tiden som patienten bär kamrarna.
– När tiden förkortas måste man öka mängden av allergen som sätts på huden. Det är inte helt lätt. En för stor mängd ökar risken att bli allergisk av själva testen. Man måste därför lära känna ämnena och hur de fungerar i kontakt med huden, förklarar Malin Engfeldt, kemist och del av forskargruppen.
Minst 4 000 personer genomgår varje år lapptest i Sverige. Fast det är inte främst för de svenska patien-terna en förkortad tid blir mest betydelsefull.
– Vid kraftig svettutsöndring finns risk att tejpen lossnar. I länder med varmare klimat och hårt kroppsarbete är det ett stort problem. För en arbetare i exempelvis Indien är det dessutom svårt att vara sjukskriven i två dygn för att hålla sig i stillhet. Kan vi underlätta testning i andra delar av världen innebär det också att diagnostiken förbättras, säger Cecilia Svedman.
UTÖVER HUVUDUNDERSÖKNINGEN pågår tre del-projekt. Det första, som handlar om hur man kan skydda huden från allergener, är redan klart. Här har ett stort antal skyddshandskar för frisörer testats.
– Eftersom frisörer använder minst två olika medel som de blandar när de färgar eller permanentar hår gjorde vi precis likadant. Det är viktigt att efterlikna verkligheten.
Vad blev resultatet?– Vi kan bekräfta att den skyddshandske som mest
16
rekommenderas till frisörer är den bästa: nitrilhand-sken. Men många billigare handskar fungerade inte alls. Allergen från hårfärgblandningen gick igenom och gav eksem.
DET ANDRA DELPROJEKTET undersöker på vilket sätt de allergen människor kommer i kontakt med genom exempelvis födan kan ge reaktion på huden.
– Kontaktallergi kan uppstå genom att metall släpper ifrån sig joner som kroppen svarar på med en allergisk reaktion. Men vi vet inte om det bara är den metall pa-tienten haft mot kroppen som utlöser eksemen. Kanske ökar risken att få eksem om man även får i sig allergenet på annat sätt? Det kan också vara så att hudkontakt med små mängder av allergen som normalt inte anses kunna ge eksem kan vara ett problem om samma allergen även når kroppen på annat sätt, säger Cecilia Svedman.
– Huden har minnesceller. Den kan ha varit i kontakt med ett material under lång tid utan att någon som helst reaktion har uppstått, men nästa gång den utsätts för samma ämne är det som att kroppen minns den första gången, och plötsligt uppstår en reaktion, förklarar Ma-lin Engfeldt som just nu är igång med arbetet att utveck-la en testmetod tillsammans med doktorand Ping Woo.
Det tredje delprojektet kan ge större kunskap om hur läkare bäst ska testa när de misstänker reaktioner mot objekt som frisläpper väldigt lite allergen, till exempel metallytor i implantat. Allt fler människor lever allt längre och implantat av olika typer blir allt vanligare. Vi kan ha främmande material i munnen eller i leder.
– Ett fåtal personer är drabbade av kontakt-allergiska reaktioner som kan knytas till implantaten/de främmande materialen. Men för att kunna ge patienterna råd om kontaktallergin har betydelse måste vår kunskap öka, säger Cecilia Svedman.
Hon återkommer till den stora oro hon vet att många patienter känner.
– För att återknyta till där vi började, med testmetodiken, är det viktigt att komma ihåg att de täta besök patienten får när vi testar och läser av resultatet är väldigt bra. Inom loppet av mindre än en vecka får patienten möjlighet att träffa sin doktor tre gånger på inbokade återbesök. Det gör att både patient och läkare får mer lugna möten. Vi vet att de frågor vi inte hinner ta idag har vi minst två chan-ser till på oss att diskutera. Det lindrar så mycket onödig stress. ■
NAMN: Cecilia SvedmanÅLDER: 47 FAMILJ: Man och tre barn.BOR: MalmöGÖR: Docent och forskargruppschef vid yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, Hud-kliniken SUS Malmö samt verksamhetschef på Hudkliniken, Helsingborgs sjukhus.OM YRKESBANAN: ”Min väns pappa var ett riktigt original och professor i dermatologi. Så mitt första intryck var att allergiforskare var trevliga! Efter medicinstudier vid Oxford och Lund hade jag turen att få min specialisttjänst i dermatologi. För mig har huden alltid varit det som fascinerat mest. En bred specialitet.”
17
KOMPLICERADE SAMBAND. Cecilia Svedmans forskning kommer att förbättra diagnostiken vid kontaktallergi. Här med kollegan Linda Rosén.
EKSEM KAN BERO PÅ MÅNGA SAKER: ALLERGI, IRRITERANDE ÄMNEN ELLER ÄRFTLIG BENÄGENHET.” FAKTA
PROJEKTNAMN: Utveckling av epikutantest-metodik och relevansbedömning för korrekt diagnostik och behandling av allergi. HUVUDANSVARIG: Cecilia Svedman MEDVERKANDE: Anarita Antelmi, Ann-Kristin Björk, Magnus Bruze, Malin Engfeldt,Ping Woo Chung, Erik Zimerson.
Studien består av ett huvudprojekt samt tre delprojekt. Anslaget beviljades år 2014 och sträcker sig tre år framåt.
18
FÖRENKLING. I framtiden kan det räcka med tre injektioner i en lymfkörtel för att "vaccinera" mot gräs- och björk pollenallergi.
19
▲
TEXT JENNY RYLTENIUS FOTO PETER HOLGERSSON
ATT GE OLIKA VACCINER direkt i en lymf-körtel är inget nytt. Metoden har använts på djur sedan 1970-talet. Men det dröjde ända till 2008 innan en forskargrupp
i Zürich publicerade en studie om gräspollenvaccin på människor. De visade att tre intralymfatiska in-jektioner, under åtta veckors tid, gav samma effekt på sjuk domen som konventionell allergen-specifik immunterapi med ett 50-tal injektioner i huden under tre år. Dosen allergen behövde dessutom bara vara en tusendel så stor som när allergenet tillförs subkutant, det vill säga under huden.
Efter detta har olika forskargrupper gjort liknande studier. Dock har intralymfatiska injektioner med pol-lenallergen aldrig utvärderats i en större flerårig studie. Tills nu. Vid Allergicentrum på Universitetssjukhuset i Linköping pågår just ett sådant forskningsprojekt.
– Dosen och intervallerna är samma som använ-des i Zürich och som har använts i de efterföljande studierna. Eftersom det verkar vara ett bra upplägg, med god effekt, finns det ingen anledning att vi skulle ändra på det, säger överläkare Lennart Nilsson som leder studien.
Resultatet av Linköpingsstudien kommer att ha ett högt bevisvärde eftersom den är dubbelblind, rando-
miserad och placebokontrollerad. Dubbelblind betyder att varken forskarna eller patienterna vet vad de har ”vaccinerats” mot. Randomiserad innebär att delta-garna är slumpmässigt utvalda. Totalt ingår 72 vuxna personer med medelsvår till svår björk- och gräspolle-nallergi. Dessa har lottats till tre behandlings grupper. En grupp har fått både björk- och gräs allergen, en grupp har bara fått björkallergen och placebo (overk-samt ämne) och den tredje gruppen har fått gräsaller-gen och placebo.
De två sprutorna har getts i lymfkörtel i höger res-pektive vänster ljumske. Proceduren har sedan uppre-pats två gånger med fyra veckors intervall.
– Att ha en ren placebogrupp i fyra år känns inte etiskt försvarbart eftersom detta är personer som lider mycket av sin allergi, säger Lennart Nilsson.
INJICERINGEN GÖRS med hjälp av ultraljud för att säkerställa att vätskan hamnar i lymfkörteln. Varje spruta innehåller endast 0,1 milliliter.
– Även om nålen är väldigt tunn så är jag förvånad över att många inte ens tyckte att det gjorde lite ont vid sticket, trots att vi inte har bedövat innan. Vi hade också förväntat oss mer reaktioner men vi såg ungefär samma biverkningar som hos dem som får subkutan
Nu prövas ett nytt sätt att "vaccinera" mot gräs- och björkpollenallergi genom att injicera allergenet direkt i en lymfkörtel. Hypotesen är att det är effektivare att tillföra allergenet där immunförsvaret utvecklas och tolerans uppstår.
i behandling av pollenallergi FRAMSTEG
20
Forskargruppen mäter också immunologiska markörer i blodet, före, under och efter behand-lingen. Till exempel vissa så kallade regulatoriska T- celler som har en mycket viktig roll vid tolerans-utveckling genom att motverka immunsvaret som ger
den allergiska reaktionen mot pollen. – Här visade sig det immunologiska svaret
vara positivt. Andelen aktiverade regulato-riska T- celler dubblerades. Detta var en-ligt vår hypotes men jag hade nog inte vå-gat hoppas på en så tydlig ökning, säger Maria Jenmalm, professor i experimen-tell allergologi och del av forskarteamet.
EN ANNAN DEL I PROJEKTET har varit
att titta på hur stor den ekonomiska vinsten är med en kortare behandling och färre stick. Det
framgår att behandling via ljumskarna inte ens kos-tar en tiondel av vad immun terapi via huden gör.
Den konventionella behandlingen med 50 behand-lingar under tre år mot gräs- och björkpollen allergi kostar cirka 90 000 kronor. Intralymfatiska injektioner kostar 8 500 kronor för samma allergener. Behandling
allergen-specifik immunterapi, till exempel rodnad efter stick och enstaka allergiska reaktioner på anti-genet, säger Lennart Nilsson.
Pollensäsongen innan studiedeltagarna fick sin första intralymfatiska behandling följdes deras al-lergisymtom, livskvalitet och medicinering. Uppföljningen ska fortsätta i ytterligare nästan två år och ännu är inga analyser gjorda. Men forskningssjuksköterskan Totte Togö, som träffar studiedel-tagarna, kan berätta om spontana reaktioner.
– En del säger att de vet precis vad de har fått eftersom de har upplevt en klar förbättring. Studien öppnas inte förrän 2018 och först då vet vi om de har rätt. Jag hoppas ju förstås att de har det, säger Totte Togö.
Att studien öppnas innebär att koderna bryts så att man vet vem som har fått vad. Då kommer resultaten analyseras för att se om det immunologiska svaret skil-jer sig mellan de tre grupperna beroende på vad de har fått via sina intralymfatiska injektioner.
NAMN: Lennart NilssonÅLDER: 62FAMILJ: Gift med Lena, tre bonusdöttrar.BOR: LinköpingGÖR: Docent och överläkare på Allergicentrum vid universitetssjukhuset i Linköping.OM YRKESBANAN: ”Att jag valt att forska om allergi och vacciner beror på den fantastiskt trevliga handledaren, allergiprofessorn Max Kjellman, jag hade under AT-tjänstgöringen. Jag fick hjälpa honom att granska journaler i en stor studie om IgE-antikroppar hos barn som senare fick astma och allergi. Då upptäckte jag att det var ett intressant ämne inom barnmedicin. 1998 la jag fram min doktorsavhandling som handlade om riskfaktorer för allergi hos barn.”
RESULTATET AV LIN KÖPINGS -
STUDIEN KOMMER ATT HA ETT HÖGT
BEVISVÄRDE.
▲
21
FÖRST ETT-TRE FETADE ORD. X
UNDERSÖKNING. Sjuksköterskan Totte Togö gör ett pricktest på en av patienterna som deltar i studien.
22
UPPFÖLJNING. I nästan två år till ska de 72 deltagarna följas upp. Sommaren 2019 beräknas resultaten publiceras.
med tablett mot gräspollenallergi kostar 35 000 kronor. Någon tablettbehandling mot björk pollenallergi finns ännu inte på marknaden.
Men Lennart Nilsson ser även andra nackdelar med dagens tillgängliga behandlingar utöver den eko-nomiska aspekten. All tid som patienterna skulle kun-na använda till något bättre än att få 50 behandlingar under tre år är en sådan. Tablettbehandlingen har ock-så baksidor, även om den kan skötas hemma.
– Ett problem är att det har visat sig svårt att full-följa behandlingen. En annan nackdel med tabletterna är att de som har svår gräsallergi kan bli mycket sjuka under pollensäsongen eftersom tabletterna ska tas året om, säger Lennart Nilsson.
MÅLET ÄR ATT RESULTATEN från hela studien med de 72 patienterna ska publiceras sommaren 2019.
– Jag är ganska säker på att vi kommer att skicka in den för publicering på våren 2019.
Lennart gillar inte att lämna saker ogjorda. Det framgår under intervjun. Åtta timmars arbetsdag är inget för honom.
– Jobbet är roligare än så. Den senaste tiden har han ägnat många kvällar och
helger åt att skriva ansökningar som gäller den sista – och kanske viktigaste studien. En ren placebostudie. I den ska 22 patienter få injektioner med både björk- och gräspollenallergen samtidigt som 22 stycken får injektioner med placebo.
– Då kommer det bli enklare att tolka de immuno-logiska proverna eftersom immunsystemet hos dem som fått placebo inte är påverkat av något tillfört allergen i ljumskarna.
Även effekt och säkerhet ska utvärderas. Nytt i den här studien är att man även kommer att följa hur patienterna mår dagligen och ställa det i relation till faktiska pollenhalter.
– Med de studier vi och andra grupper gör, kom-mer vi att få en god grund för att bedöma om detta kan vara ett bra alternativ till nuvarande behandlingar för dem som är värst drabbade.
Lennart Nilsson hoppas att intralymfatisk ”vacci-nation” mot gräs- och björkpollenallergi finns tillgäng-lig på marknaden om tio år. ■
FAKTA PROJEKTNAMN: ILIT-2 Nedreglering av allergi-svar hos vuxna med allergisk rinokonjunktivit genom att använda tre intralymfatiska injek-tioner av gräs- och björkallergen med en månads mellanrum under icke-pollensäsong. HUVUDANSVARIG: Lennart NilssonMEDVERKANDE: Ulla Nyström Kronander, Janne Björkander, Lars Ahlbeck, Maria Jen-malm, Kicki Helander, Totte Togö, Abul Kash-em Munir, Patrik Nordenfelt, Mats Fredriksson, Evalill Nilsson, Erika Hallberg, Ulrica Wikner, Pavlos Retsas.
Anslaget beviljades år 2014 och sträcker sig tre år framåt.
23
PRODUKTIONSFAKTA
Forskning i Fokus följer med som bilaga till Allergia nr 6/2016. Utgivare Stiftelsen Astma- och Allergi förbundets Forskningsfond Tel: 08-506 282 00 www.allergiforskning.se Redaktör Louise CederlöfOmslagsbild Fredrik Persson Grafisk form & repro Losita Design AB, www.lositadesign.se Tryck Exakta Print AB
VÄLKOMMEN ATT STÖDJA ALLERGIFORSKNINGEN – DIN GÅVA GÖR SKILLNAD!
Pg 900374-0Bg 900-3740
KONTAKTTel: 08-506 282 00