1

MMF #2-2013

Gratis fiskemagasin!

MAT & DRYCK34 sidor

EN DRÖM

Het,hetare,Kolbeck!

16prylar!sidor

Keskitalos

till Vaeröy

148

149

1974 bildades nätverket Älvräddarna, en paraplyorganisation för alla lokala grupper som framförallt i Norrland kämpade för att få behålla sina respek-tive älvdalar outbyggda för vattenkraft.

1984 startades föreningen och 2009 blev undertecknad vald till ordförande första gången och vi hade då cirka 1 200 stödjande medlemmar. Idag, år 2013 har vi runt 4 000 medlemmar och ett stän-digt växande stöd.

varit med i varje viktig utredning från reger-ingshåll om vattenkraften i Sverige och i samma anda sitter jag nu med i utredningen under miljödeparte-mentet och Lena Ek med namnet ”Vattenverksamhetsutredningen”.

Syftet med utredningen är att ge förslag på ny lagtext i miljöbalken för att miljöanpassa vattenkraften. Utredningen ska föreslå de ändringar som behövs för att säkerställa att princi-pen att den som orsakar skada på miljön betalar för att åtgärda den och principen om bästa möjliga teknik får genomslag inom vattenkraften.

Utredningen ska också föreslå de änd-ringar som behövs för att säkerställa att dessa anläggningar och verksamhe-ter utformas och drivs på sådant sätt att miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav uppfylls (det så kallade ”vattendirektivet”).

Samtidigt ska en fortsatt kraftproduk-tion eftersträvas. Som ni förstår är det en stor värdeskillnad på ”säkerställa” och ”eftersträva”, en skillnad som nu gett nytt hopp om en miljörestaure-rad vattenkraft i Sverige hos tusentals sportfiskare, forskare, myndighetsper-soner och miljöengagerade.

vattenkraft innebär till exempel att det inte längre får förekomma torrfåror, där det är helt torrt och total avsaknad av biologisk mångfald och fisk. Vattenkraftsbolagen måste helt enkelt tappa en minimitapp-ning så att faunan överlever nedströms kraftverket.

Ekologisk anpassning av kraftbola-gens regleringar för den storskaliga vattenkraftens är också något som dis-kuteras mycket bland alla inblandade

framåt...

150

idag. Och givetvis fiskvägar, det vill säga fungerande fiskpassager för både upp- och nedströms fiskvandring. Sammantaget kommer dessa föränd-ringar innebära en enorm ökning av levande strömvatten vid de över tvåtu-sen kraftverk det gäller, vilket i sin tur kommer att gynna alla sportfiskare.

enkelt ljust ut just nu för alla som vill se en miljöanpassad vattenkraft.

Men varför ser det ut som det gör idag? Varför har vi en vattenkraft där vi idag knappt kan hitta en enda

fungerande fiskväg för både upp- och nedströms vandrande fisk i hela Sverige? Varför gör inte kraftbolagen något?

Förklaringen är både enkel och pinsam på samma gång. Vi har i Sverige en lagstiftning som idag tillåter kraftbo-lagen att bedriva sin verksamhet med lagar och regler från 1918. Jo, det står faktiskt rätt, nittonhundraarton!

Det året hade fortfarande skarprättare Dahlgren arbete, eftersom vi hade kvar dödsstraffet i Sverige. Halva befolk-ningen var undantagen att delta i demo-kratin; kvinnor hade inte rösträtt.

”Det är en moralisk skyldighet att åtgärda skadorna

151

152

Så det har hänt en hel del sedan dess, tack och lov, men inte när det gäller hur vattenkraften ska skötas.

1 var en ren explo-ateringslag där expropriation av andras mark var oerhört lätt att genomföra och där det i princip aldrig gick att stoppa ett vattenkraftsprojekt. Syftet var att Sverige skulle tas från bondenation till modern industrination, och det lyckades vi med. Och vi kan inte idag klaga på den tidens beslut; det var en helt annan tid med helt andra utmaningar.

Men idag har vi en annan situation på många sätt. Vi har nått kulmen som industrination för länge sedan. Idag utvecklas turism i Sverige i en takt som ingen skulle trott var möjlig på 1950-talet, bland annat sportfisketurism.

Vi har också sett skadorna, och enbart sammanfattningarna av alla forskningsrapporter som beskriver mil-jöskadorna som uppstår av vattenkrafts-driften fyller hyllmeter efter hyllmeter. Viktigast är att vi idag också har lös-ningarna på hur vi ska åtgärda de flesta av dessa skador. Inte så att ett vatten-drag med vattenkraft någonsin kan bli lika biologiskt rikt som ett helt oreglerat vattendrag, men i alla fall så pass att fisk kan överleva och fortplanta sig. Och då menar vi i Älvräddarna att det är en moralisk skyldighet att åtgärda dessa skador.

själva i prin-cip inte gör någonting alls, beror på att de inte behöver det enligt 1918 års lagstiftning, vilken alltså fortfarande gäller. Och eftersom de inte tjänar pengar på att tappa vatten i torrfåror eller fiskvägar är de i de allra flesta fall rabiata motståndare till dessa typer av

miljöåtgärder. Tvärtom brukar de i normalfallet

anlita dyra advokater för att slippa bygga fiskvägar när till exempel kam-markollegiet försöker ompröva gamla domar för att få till en miljöjustering. Jag gissar att enbart dessa advokat-kostnader som kraftbolagen lagt ned i rättsprocesser skulle räckt till kanske hundratals fiskvägar…

som sagt alla miljö-engagerade morgonluft. EU:s vattendi-rektiv är inget vi kan slippa undan och miljömålen i detta direktiv tillåter inte vandringshinder eller för stora föränd-ringar i flöden jämfört med de naturliga. Älvräddarna deltar i denna process på alla nivåer. I samtal med myndigheter, på seminarier och dialogmöten som Havs- och vattenmyndigheten på upp-drag av regeringen ordnar mellan kraft-industrin och motparter.

Vi letar upp och anmäler olagliga kraftverk som tyvärr finns överallt i hela Sverige. Anmälningarna går både till tillsynsmyndigheterna (länssty-relserna) och till polisen. Hittills har vi på några få år fått flera kraftföretag fällda för otillåten miljöverksamhet med dryga böter som följd och vi har fått många fler att börja följa de villkor som de en gång i tiden fick när kraftverket byggdes.

Vi återkommer regelbundet här i Magasin Mitt Fiske, det finns massor av roliga saker att berätta om framgångar för miljön i våra vattenkraftsskadade vattendrag.

Med andra ord, vi hörs igen!

Christer Borg, ordförande Älvräddarnas Samorganisation