mål och visioner
DESCRIPTION
Mål och visionerTRANSCRIPT
MÅL OCH GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR
VÄSTRA HAMNEN
2 MÅL
Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen är ett
program som producerats av Malmö stad, stadsbyggnads-
kontoret, 2007, i samarbete med gatukontoret och fastig-
hetskontoret.
Styrgrupp: Christer Larsson, Kerstin Åkerwall, Jan-Olof Jöns-
son och Ingemar Gråhamn.
Produktion: Eva Dalman (samordning och texter), Anna
Holmqvist (det gröna), Erik Hedman (trafik), Bertil Johansson
(övriga viktiga ställningstaganden m m)
Ann-Margret Rundqvist (kartor och illustrationer), Stina An-
dersson (layout).
Foton och övriga illustrationer:
Omslagsbild: David Wiberg
David Wiberg (sidorna 5,6,16,38-39,42-43,45)
Annika Kruuse (sidan 29)
Jan-Erik Andersson (sidorna 10,11,21,23,27,29,36,37,46)
Malmö museer (sidan 21)
Lars Hansson (sidorna 25,54,56,57)
Peter Kroon (sidorna 21,23)
Jens Lindhe (sidorna 46,54,56)
Klas Tham (sidan 55)
Övrigt material: stadsbyggnadskontoret
Citera gärna, men uppge källan!
3MÅL
5 inledning
7 bakgrund
8 mål för ett hållbart Västra Hamnen 8 fem övergripande mål för fortsatt utbyggnad
9 konkreta mål för en hållbar stadsutveckling
14 översiktsplanens mål
18 skala och möjligheter
19 utbyggnadstakt
20 det historiska arvet
fördjupningar:
22 stadsliv, mångfald och intensitet
26 offentliga rummets mötesplatser
33 mötesplatser på kvartersmark
40 att röra sig i staden 42 gatuliv
44 trafikstrategi för Västra Hamnen
46 att promenera, cykla och åka kollektivtrafik
48 gaturummens hierarki
52 gestaltningsprinciper
52 tätare - mer innerstad
53 korta siktlinjer och händelserikedom
54 stad med många ansikten
55 9estaltningsprinciper
58 övriga viktiga ställningstaganden
59 övriga planer och program
del I
del II
4 MÅL
5MÅL
Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen är en
vägledning för den fortsatta utbyggnaden av området. Pro-
grammet sammanfattar den planeringsinriktning som redan
tillämpas i Västra Hamnen och ska fungera som underlag för
den kommunala planeringen.
Programmet vänder sig till tjänstemän Malmö stad, bygg-
herrar och fastighetsutvecklare, men även till övriga intres-
serade.
Det nya Malmö växer nu fram i Västra Hamnen. Den gam-
la bockkranen från Kockums varv har exporterats till Korea
och ersatts av Turning Torso som landmärke. Symbolen för
varvsepoken försvann, och Calatravas världsberömda skulp-
turella höghus blev tecknet på Malmös omvandling till post-
industriell storstad.
Undan för undan skapas nya livsmiljöer i den nya stads-
delen: Bo01, Dockan, högskoleområdet och Flagghusen. Så
småningom är omvandlingsprocessen slutförd och hela om-
rådet bebyggt. Etapperna blir många och det kan ta tjugo,
inledning
kanske trettio, år innan vi är där.
I översiktsplanen för Västra Hamnen från 2000 teckna-
des visionen av Västra Hamnen som en miljöanpassad fram-
tidsstadsdel med innerstadens kvaliteter. Denna målsättning
gäller fortfarande. Men vad menas med ”innerstadens kvali-
teter”? Det fi nns anledning att precisera och tolka begreppet
inför den fortsatta planeringen av Västra Hamnen.
I det här programmet presenterar vi Malmö stads mål
och gestaltningsprinciper för den nya stadsdelen i norr. Del
ett handlar om övergripande mål för hållbarhet och stadsut-
veckling. Del två består av tre fördjupningar, som samtliga
har ökad hållbarhet som mål. Den första fördjupningen be-
skriver det rika stadsliv som eftersträvas, den andra fördjup-
ning handlar om hur vi rör oss i stadsdelen och den tredje
beskriver de gestaltningsprinciper som ska tillämpas.
Mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen har
tagits fram av stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och fast-
ighetskontoret.
6 MÅL
7MÅL
bakgrund
Planeringen av dagens Västra Hamnen har pågått under näs-
tan tio år. Startskottet blev beslutet att arrangera en bomässa
i området, Bo01, som skulle öppna på våren 2001. I samband
med att mässplaneringen inleddes 1997 startades också ar-
betet med en översiktsplan. Ungefär samtidigt inleddes pla-
neringen av den nya högskolan och Universitetsholmen.
1998 antogs Översiktsplan för Universitetsholmen som slog
fast ambitionen att skapa ett integrerat högskoleområde i
Malmö.
År 2000 antogs Översiktsplanen för Västra Hamnen (ÖP
2013). Den visade ett grovmaskigt nät av raka och breda gator
och angav att området skulle ha innerstadskaraktär. Planen
medgav inte bostadsändamål inom en viss radie omkring
dåvarande Kockums Industrier. Anledningen var det tillstånd
för buller och utsläpp av lösningsmedel som företaget hade.
Detta innebar att den blandade stad som planen föresprå-
kade endast kunde tillåtas i Västra Hamnens ytterområden i
nordväst, nord och nordost.
Kvalitetsprogrammet Q-books för Universitetsholmen fär-
digställdes under 2001. Där lades principer för stadsrummen
fast.
2002 framställdes en Utbyggnadsstrategi för Västra Ham-
nen. Strategin sammanfattar gjorda ställningstaganden, pe-
kar ut mål och definierar behov av ytterligare underlag. Såväl
denna strategi som Q-books är fortfarande tillämpbara do-
kument.
Under de senaste åren har planprogram för flera delom-
råden framställts och ett tjugotal detaljplaner för aktuella
byggprojekt producerats. Genom ett avtal med markägaren
är bullerfrågan kring Kockums hanterad och bostadsbyg-
gande är nu möjligt i större delar av området. Förutsättning-
arna för planeringen är därmed förändrade, vilket framgår av
den aktualisering av översiktsplanen som gjordes 2005.
Med tiden har en mängd principer för stadsutveckling-
en etablerats och tillämpats i området. Det står nu allt klarare
att den ”tysta” och ej dokumenterade kunskap om mål och
gestaltningsprinciper som tillämpas behöver nedtecknas.
Stadsbyggnadsmålen för den nya stadsdelen kräver en tydli-
gare beskrivning.
8 MÅL
Fem övergripande mål för fortsatt utbyggnad
NATIONELLT EXEMPEL PÅ HÅLLBAR STADSUTVECKLING -
stadsdelen väcker redan internationell uppmärksamhet på
grund av satsningarna på hållbarhet. Grunden är lagd. Kom-
mande projekt i området ska bidra till att hållbarhetsbegrep-
pet utvecklas ytterligare.
KUNSKAPSSTAD - Västra Hamnen ska bli ett viktigt red-
skap i utvecklingen av kunskapsstaden Malmö. Blanda funk-
tioner, människor och idéer. Då uppstår de kontaktnät som är
kunskapsstadens förutsättning.
MÖTESPLATSER - ännu fler inspirerande platser för mänsk-
liga möten ska skapas så att människor med olika erfarenhe-
ter, kunskap och idéer möts.
DEN BLANDADE STADEN - boende, caféer, idrottsanlägg-
ningar, kontor, kommunal service och kulturinstitutioner kan
samexistera i byggnader. I Västra Hamnen ska funktions-
blandningen vara ett kännetecken i byggnader och kvarter.
ÖVERRASKNINGAR OCH ATTRAKTIVITET - det offentliga
rummet ska innehålla överraskande inslag. Det ska vara lock-
ande att flanera och cykla runt för att upptäcka mer och mer
av stadsdelens kvaliteter. Det kan handla om allt från evene-
mang till variationsrikedom, arkitektonisk kvalitet eller om-
sorg om detaljer.
1
2
3
4
5
mål för ett hållbart Västra Hamnen
Del I - mål
9MÅL
10 MÅL
Konkreta mål för ett hållbart stadsbyggande
Hela Västra Hamnen ska bli ett nationellt exempel på håll-
bar stadsutveckling. Det innebär att det ska bli internatio-
nellt ledande och fungera som motor i Malmös omvandling
till hållbarhet. Det ska gå att leva ett gott liv i Västra Hamnen.
Samtidigt ska inte dagens goda liv äventyra framtida gene-
rationers möjligheter att också få göra det. Vad innebär det-
ta konkret?
Social hållbarhet
Den blandade staden. Västra Hamnen ska erbjuda ett
stadsliv som är rikt på upplevelser och möten mellan män-
niskor av olika åldrar och ursprung, med olika intressen och
livsstilar. För att uppnå detta ska bebyggelsens upplåtelsefor-
mer och byggnadstyper varieras. Service, bostäder och verk-
samheter ska blandas, helst i varje byggnad.
Mötesplatser. Det ska skapas mötesplatser kring olika in-
tressanta aktiviteter och intressen. Det attraktiva läget vid
kusten ökar möjligheterna att skapa fungerande mötesplat-
ser kring bland annat vattenaktiviteter.
Trygghet och upplevelserikedom. Planeringen ska bidra
till att skapa trygghet och säkerhet i stadsmiljön. Detta inne-
bär bland annat att det offentliga rummet blir så upplevelse-
rikt att människor väljer att vistas där: högklassig arkitektur,
bottenvåningar fyllda med aktiviteter, underbart grönskande
gårdar och parker. Stadsdelen blir attraktiv.
Stadsmiljö för alla. Den ska vara användbar för funktions-
hindrade och utformad med inlevelse och hänsyn till alla
brukargrupper – speciellt barn och äldre som tillbringar
mycket tid i sitt närområde. Miljön ska stimulera alla sinnen.
Gator med liv. Bottenvåningarna mot de större gator-
na ska ha butiks- eller verksamhetslokaler så att gatorna blir
upplevelserika och mötesplatserna blir många.
11MÅL
Ekologisk hållbarhet
Minst 60 procent av energianvändningen i tillkommande
bebyggelse ska vara förnybar. Målet är att öka andelen för-
nybar energi ytterligare, till exempel med hjälp av solenergi.
Energianvändningen i fastigheterna ska ej överstiga 110
kWh/kvm BRA uppvärmd yta per år. Återvinning av energi i
frånluft och avloppsvatten skall uppmuntras.
Byggandet ska ske med minsta möjliga användning av
icke-förnybara resurser och material väljas så att risken för
hälsa och miljö minimeras. Giftiga ämnen ska undvikas och
fuktkontroll tillämpas.
Mängden avfall ska reduceras, även under byggtiden.
Detta avfall ska också källsorteras. Fastighetsnära källsorte-
ring ska erbjudas i alla fastigheter.
Föroreningar i dagvattnet ska så långt som möjligt undvi-
kas och de föroreningar som ändå tillförs dagvattnet ska av-
skiljas under vattnets väg till recipienten.
Området ska bli ett exempel på hur stor biologisk mång-
fald kan skapas i tät stadsbebyggelse. Det ska ske genom
skapandet av olika biotoper. Det ska också finnas ett varie-
rande utbud av parker och grönytor för att ge förutsättning-
ar för en varierad flora och fauna. För att säkra en tillräcklig
mängd grönska på kvartersmark används en s k grönytefak-
tor. Befintliga naturmiljövärden ska så långt det är möjligt
bevaras. I de fall detta inte är möjligt ska ersättningsbiotoper
anläggas.
Förorenade markområden ska saneras innan de bebyggs
så att risker för brukarnas hälsa och miljö inte uppstår.
Området ska ha ett miljöanpassat transportsystem som
bygger på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik.
Ekonomisk hållbarhet
Mångfald ska prägla Västra Hamnen eftersom det ger ro-
busthet. Genom att erbjuda många olika sorters bostadsty-
per, kontorsstorlekar, handelslägen och möjlighet till småin-
dustri, skapas en ekonomisk hållbarhet.
Byggnader, parker och infrastruktur ska byggas för långsik-
tig hållbarhet, eftersom detta minskar resursanvändningen.
Detta kan innebära en högre investeringskostnad, men i gen-
gäld kan underhålls- och driftskostnader minska och livsläng-
den öka. Livscykelanalyser är ett användbart redskap i detta
sammanhang.
Låga drifts- och underhållskostnader ska eftersträvas och
uppnås genom låg energianvändning samt material- och
teknikval som ger lång livslängd.
Befintliga byggnader ska så långt det är möjligt återan-
vändas och om de rivs bör byggnadsdelar och -material åter-
brukas.
Såväl stora som små företag ska beredas möjlighet att
delta i arbetet med att utveckla Västra Hamnen.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska bevaras .
En rimlig boendekostnad ska eftersträvas vid planering
och byggande.
Planeringen ska bidra till ekonomisk tillväxt.
12 MÅL
13MÅL
Dokument
Utvecklingen inom hållbarhetsområdet går fort och
det internationella och nationella intresset är stort.
Hållbarhetsarbetet måste präglas av nytänkande –
tidigare projekt får utgöra lägsta ribba inför nästa. Här
är de kommunala dokument som utgör grunden i
arbetet:
Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen, innehåller
bland annat beskrivningar och mål inom områdena so-
ciala frågor, kretslopp, biologisk mångfald, energi och
grönytestandard.
Bättre för alla – basutformning av bostäder i nypro-
duktion.
Program för ekologiskt byggande (under revide-
ring) innehåller avsnitt om flera av de insatser som
nämns ovan. Detta program ska vara utgångspunkt för
de planer för hållbarhet som ska upprättas i varje pro-
jekt i Västra Hamnen. Programmet kommer också att
användas för dokumentation av de åtgärder som ge-
nomförs.
Utöver de ovan nämnda programmen finns ytterli-
gare program och utredningar med relevans för Västra
Hamnen, se sidan 59.
14 MÅL
Översiktsplanens mål
Västra Hamnen ska omvandlas till ett att-
raktivt område för utbildning, forskning,
verksamheter, boende, kultur och rekre-
ation. Det ska vara möjligt att utifrån ett
helhetsgrepp definiera klart avgränsa-
de ”stadsdelar” och en tydlig ”grön” mit-
taxel ska stäcka sig från Citadellshamnen
och Malmöhus ut mot havet. Gång-, cy-
kel- och kollektivtrafik kommer att priori-
teras så att goda alternativ till bilresor kan
erbjudas.
Övergripande mål för Västra Ham-
nen finns formulerade och beslutade i
Översiktsplan för Malmö 2000, Malmö
2005 - Aktualisering och komplettering
av Malmös översiktsplan, fördjupning av
översiktsplan för Universitetsholmen och
Västra Hamnen, Q-books och Utbygg-
nadsstrategi för Västra Hamnen.
Ny innerstad i norr,söder och öster
Förtäta ochåteranvänd
staden
Sammanlänkade och attraktiva stråk
Breddatbostadsutbud
Citytunnel ochnya stationer
Utveckla detaljhandelnoch besöksnäringen
Bibehållen tillgänglighet med lugnare tempo
Uppmuntra lokalt
engagemang
Fler arbetsplatser
Trygg stad
Gränsöver-skridande
mötesplatser
ekono-miskt
ekolo-giskt
socialt
Ur Malmö 2005 - Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan.
Illustrationen visar de övergripande hållbarhetsmål - sociala, ekonomiska
respektive ekologiska, som finns angivna för Västra Hamnen.
15MÅL
Fördjupning av översiktsplan för Västra
Hamnen:
”Innerstadens karaktär med
funktionsblandning och rutnätsstruktur
eftersträvas. Målet är en stadsdel som
präglas av mångfald - arkitektoniskt, socialt
och kulturellt, som är bra att vistas och röra
sig i, med naturliga mötesplatser och som
begränsar vindens inverkan.
Grundelementen i stadsdelen skall vara
kvarteret, gatan, platsen och parken med
inslag av landmärken. Gatunätet skall vara
finmaskigt och sammanhängande utan
återvändsgator. Gatorna skall utformas som
offentliga rum som binder samman i stället
för att åtskilja bebyggelsen. Gestaltningen av
rummen blir lika viktiga som gestaltningen av
enskilda byggnader.
Typisk sidlängd för kvarter kan vara 50-100
meter. Där större kvarter bildas skall allmänt
tillgängliga passager med motsvarande
täthet garanteras. För att gynna variation i
bebyggelseutformning och upplåtelseformer
skall huvuddelen av kvarteren vara indelade i
flera fastigheter.
För tryggheten och gemenskapen är det
viktigt med en tydlig differentiering mellan
det offentliga rummet, det halvprivata och
det privata. Den estetiska dimensionen
med konstnärlighet och upplevelsemässiga
stadskvaliteter är en annan väsentlig faktor.”
(Ur Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen,
samrådsförslag 2003, sid 20)
16 MÅL
Staden söker havet
Länge har industrier och hamnverksamhet legat mellan Malmös centrum och havet. Efter varvs-
nedläggningen och stängningen av bilfabriken har det blivit möjligt att skapa ett urbant möte
med havet.
Vad innebär det? Malmöbornas upplevelser av stadens möte med havet blir utgångspunk-
ten när Västra Hamnen planeras. Stadens kvarter, parkytor, gator och bebyggelsefronter fortsät-
ter ända fram till strandkanten. Här erbjuds en omväxlande vandring längs havet i en tätbebyggd
stadsmiljö. Möjligheter till en mångfald av utblickar och möten med havet ska tas tillvara när pla-
ner och bebyggelse formas. Enskilda bostäders möjlighet till havsutsikt är viktigt, men det får ald-
rig bli det överordnade målet vid planering av en havsfront.
17MÅL
1500 m
1000 m
500 m
En del av innerstaden
När Malmö växer ut i hamnområdena är det viktigt att den framtida utvecklingen leder till att
befi ntliga stråk från centrum förstärks. Nya områden knyts till dagens centrum via fungerande stråk-
och gatunät som kopplar och länkar mellan nya och gamla mötesplatser och målpunkter.
Viktiga stråk
Framtida stråk
Framtida mötesplatser
Viktiga mötesplatser
18 MÅL
Skala och möjligheter
Den övre bilden visar att hela Lunds cen-
trum får plats i Västra Hamnen. Den und-
re bilden visar ett collage av Roms gatu-
nät utlagt på Västra Hamnen. Vad kan vi
lära av tankeleken?
- Rom byggdes inte på en dag. Så hel-
ler icke Lund. Utbyggnaden kommer, och
ska få, ta lång tid.
- På 160 hektar ryms svindlande myck-
et stadsliv. Rätt planerat kan Västra Ham-
nen erbjuda mängder av olika stadsrum
med olika karaktär och skala.
- Västra Hamnen är knappast Rom eller
ens Lund. Malmös centrum ligger söder
om Centralstationen och hamnområde-
na kan betecknas som Mellanstad. Där-
för måste inspirationsbilderna tas med en
nypa salt. Intensiteten i stadslivet kanske
inte blir som hos förebilderna, men utbu-
det av varierande och intressanta stads-
rum kan bli det.
19MÅL
������ ����� ����� ����� �����
+900
+600
+160
+900
+500
+200
+200
+380
+210
+150
170
870
(100)
Utbyggnadstakt
Västra Hamnens koppling till Malmös centrala delar ska stär-
kas. Därför kommer utbyggnadsetapper på halvöns spets att
ha lägsta prioritet.
Den aktuella planen för detaljplaneläggning presenteras
ovan till höger. Antal planerade bostäder och behov av för-
skolor visas i bilden under. Omkring 7 500 nya bostäder och
sju förskolor kan tillkomma i Västra Hamnen. Idag fi nns drygt
2 400 lägenheter och två förskolor.
Befi ntliga förskolor i tillfälliga lokaler
Planerade förskolor
Ur ”Förskolor i stadsbyggandet” Dialog-pm 2006:2Antalet bostäder är preliminärt.
Preliminiär plan för kommande detaljplaneläggning. Årtalen visar beräknad tidpunkt för färdiga detaljplaner.
������ ����� ����� ����� �����
2009 -2010
2009 -2010
2010
2010
2009
2009 -2013
2008
2007
2009 -2012
2008 -2009
20072008
2008
2012 2008
20142016
2016
2011
2008 -2009
2009
20 DEN BLANDADE STADEN
Det historiska arvet
I Västra Hamnen har genom åren funnits fi s-
kehamn, spannmålshamn, oljehamn, järn-
vägsstation, skeppsvarv och mycket annat.
Särskilt varvsverksamheten har varit av av-
görande betydelse för staden Malmös ut-
veckling.
När området nu omdanas och utnyttjas
för nya ändamål ska värdefulla byggnader,
anläggningar och andra minnen från tidiga-
re epoker bevaras och vittna om områdets
historia. Karaktärsdanande platser och an-
läggningar, till exempel varvsmiljön vid Söd-
ra varvsbassängen, bör tas som utgångs-
punkt vid gestaltning av ny bebyggelse.
Kulturhistorisk utredning, Malmö
kulturmiljö 2002.
21DEN BLANDADE STADEN
22 DEN BLANDADE STADEN
Västra Hamnen ska bli minst lika intressant att besöka som
centrala Malmö. Blandningen av olikheter ska göra området
brokigt och oöverblickbart. Det ska finnas överraskande och
mer förutsägbara inslag. Hur ska vi uppnå detta?
Genom att bygga vidare på det som redan uppnåtts:
Sundspromenadens folkliv och urbanitet, badplatsens attrak-
tion och Stapelbäddsparkens vitalitet. Fler aktiviteter och gär-
na oväntade.
Genom att motverka att Västra Hamnens nya stadsmiljö-
er blir alltför anonyma och ser ut som allt annat som byggs
världen runt. Stadsdelen har vunnit världsrykte för att den är
speciell. Låt oss bygga vidare på detta.
Genom att kräva hög klass på den arkitektoniska utform-
ningen.
Genom att fortsätta att blanda verksamheter, boende,
idrott, service och studie- och forskningsmiljöer m m. Bara
ännu mer och överallt.
Genom att eftersträva många olika upplåtelseformer och
bostadstyper: hyresrätt, bostadsrätt, kollektivboende och
stadsliv, mångfald och intensitet
äganderätt. Stora lägenheter, mindre och med nyskapande
inslag.
Genom att uppmuntra många olika byggherrar, arkitekter
och andra aktörer att bli delaktiga i utbyggnaden.
Genom att tillåta stor variation och mångfald i projekten
och detaljplanerna.
Genom att utforma trafikrummen för många olika tra-
fikslag så att de kan fungera som platser för mänskliga möten.
Genom att bottenvåningarna mot huvud- respektive upp-
samlingsgator har lokaler för butiker, service och verksamheter.
Genom att tillgodose behovet av kommunal service i
stadsdelen.
Genom att bygga tätt.
Del II - fördjupningar
23DEN BLANDADE STADEN
24 DEN BLANDADE STADEN
Malmö omvandlas i allt raskare takt till kunskapsstad. En
grundläggande förutsättning för stadens fortsatta framgång
blir att skapa informella och formella mötesplatser så att
människor med olika kunskaper, erfarenheter och idéer möts.
Då uppstår den korsbefruktning som kan leda till utveck-
lingsprojekt, kommersiella såväl som kulturella. Den kan ock-
så leda till att Malmös sociala kapital förvaltas och växer.
Den integrerade blandade staden bjuder sådana mötes-
platser. Vad innebär det för Västra Hamnen?
Att verksamheter av olika slag placeras invid varandra.
Kultur, idrott, krogar, kontor, boende och högskola kan blan-
das och samexistera - och även dela lokaler.
Att högskolans kommande etableringar i Västra Hamnen
ska göras så att kontaktytorna med närings-, idrotts- och kul-
turliv underlättas.
Att nya verksamheter etableras som ger nya grupper av
Malmöbor ärenden till Västra Hamnen.
Att kultur- och fritidsaktiviteter lokaliseras så att de kan
förstärka funktionsblandningen i stadsdelen, gärna genom
att placeras invid kommersiella lokaler.
Att ett kluster för media och kultur utvecklas i området
och kopplas till andra verksamheter och Malmö Högskola.
Här uppstår nya kontaktytor.
������ ����� ����� ����� �����
Olika verksamheter kan blandas i kvarteren i V ästra
Hamnen. I varje byggnad eftersträvas så många olika typer
av aktiviteter som möjligt.
������ ����� ����� ����� �����
������������������
������������������������������������
Befi ntlig högskoleverksamhet
Intressezon för tillkommande
högskoleverksamhet
25DEN BLANDADE STADEN
26 DEN BLANDADE STADEN
Off entliga rummets mötesplatser
Västra Hamnen har redan blivit ett av Mal-
mös viktigaste besöksmål. En viktig anled-
ning till populariteten är satsningen på icke-
kommersiella mötesplatser i det off entliga
rummet. Denna satsning bör fortsätta.
Parkerna, gröningarna, platsbildningarna,
stränderna och kajerna ska utformas så att de
erbjuder möjligheter till skilda aktiviteter där
människor möts.
En översikt över platserna visas till vän-
ster. Översta kartan visar evenemangsplat-
ser som vänder sig till besökare från hela re-
gionen.
På kartan i mitten redovisas mötesplat-
ser med kontinuerlig verksamhet som vänder
sig till fl er än dem som är bosatta eller verk-
samma i området. Det handlar om viktigare
platsbildningar, badplatser, temalekplats, ska-
teanläggningen och vattennära stråk.
Den understa bilden visar mötesplatser
för dem som bor eller är verksamma i Västra
Hamnen. Punkterna visar planerade eller ex-
isterande platsbildningar inne i bebyggelse-
områdena. Det kan vara lekplatser, men även
mindre platsbildningar eller gröningar.
������ ����� ����� ����� �����
������������
Mötesplatser för Malmöborna: bad,
parker, temalekplats, torg
������ ����� ����� ����� �����
�����������������������������������
Lokala mötesplatser, schematiskt
redovisade: lek, gröningar m m
������ ����� ����� ����� �����
�����������������
Evenemangsplatser för hela regionen:
konserter, teater, sport, utställningar
27DEN BLANDADE STADEN
De gröna mötesplatserna
En stor del av mötena i det off entliga rum-met sker i parker eller i gröningar. Här fi nns platser för eftertanke, rekreation och lek, för stora och små. De gröna rummen är bety-delsefulla för människors välbefi nnande; forskning visar att våra psyken återhämtar sig från stress när vi får möjlighet att koppla av i naturen, i en trädgård eller park. Därför är det viktigt att komplettera Västra Ham-nens intensiva, urbana miljöer med grön-ytor.
En serie av gröna rum sträcker sig över
Västra Hamnen och förbinds med gröna
länkar - exempelvis trädplanterade lokalga-
tor eller gränder.
������ ����� ����� ����� �����
����������������
�����������Grönområden
Gröna kopplingar
28 DEN BLANDADE STADEN
Många olika gröna rum
Stadsparken, Dania- och Scaniaparken, ligger vid havet och lockar besökare från hela Malmö och regionen. Där fi nns fi n-parkens planteringar och grönytor för bollekar och solbad. Parkområdet rymmer också en evenemangsplats och två välbesökta badplatser.
Stadsdelsparken Varvsparken blir ett grönt vardagsrum för de boende och verksamma i Västra Hamnen. Förutom blomsterplanteringar och grönytor fi nns en temalekplats och möjligheter till bollek. Det här ska bli stadsdelens viktigaste lokala, gröna mötesplats.
Grannskapsparkerna kompletterar bostadens och kvar-
tersgårdens grönytor. De har en viktig social funktion i stads-
delen. Ankarparken, Kockumsparken, Stapelbäddsparken och
Neptuniparken är Västra Hamnens grannskapsparker. I par-
kerna ska fi nnas rekreativa möjligheter för vuxna och barn.
Gröningarna är små off entliga grönytor med varierande
innehåll och utformning som fungerar som lokala träff punk-
ter i närområdet kring bostaden eller arbetsplatsen.
������ ����� ����� ����� �����
���������Stadspark
Scaniaparken
Daniaparken
������ ����� ����� ����� �����
�������������
Stadsdelspark
Stadsdelsparken
Varvsparken
En gröning som används för lek och avkoppling, huvudsakligen av
omkringboende eller av de som yrkesarbetar i området. Bild från
Östra Ryttmästargatan, Rönneholmsområdet.
29DEN BLANDADE STADEN
������ ����� ����� ����� �����
��������������������������������������������
Planerade gröningar, schematiskt presenterade
������ ����� ����� ����� �����
��������������
Grannskapspark
Ankarparken
Stapelbäddsparken
Kockumsparken
Neptuniparken
30 DEN BLANDADE STADEN
Mötesplatser längs havet - kajerna och stränderna
Västra Hamnens strandlinje är närmare 8 km lång. Det innebär att det fi nns plats och möjligheter att erbjuda många olika sorters möten med havet.
Röd heldragen linje markerar en mer urban
miljö där kajer eller hårdgjorda ytor möter vattnet.
Sundspromenaden på Bo01, Södra Varvsbassäng-
ens kajer och Hjälmarekajen är exempel på såda-
na lösningar. Längs de här stråken kan det fi nnas
caféer, restauranger och en och annan butik. Här
fl anerar besökare och njuter av stadens liv och ut-
bud. Det bör också fi nnas sittplatser och attrak-
tioner som inte är knutna till kommersiell verk-
samhet.
De röda punktmarkeringarna markerar också
en mer urban miljö, men här erbjuds ett prome-
nadstråk nära vattenytan, förutom stråket i gatuni-
vå. Längs Dockan går det att fl anera på ett trädäck
nära vattnet. Även här eftersträvas en stadskarak-
tär med kommersiella inslag enligt ovan.
Den gröna, streckade linjen representerar fi n-
parken vid vatten. Dania- och Neptuniparken är
exempel på sådana i Västra Hamnen. Karaktären
är kultiverad och ordnad. Här kan fi nnas något en-
staka näringsställe.
Den vågiga, gröna linjen markerar avsnitt av
strandlinjen med mer naturlik karaktär. Längs
Scaniaparken är det större grönytor som avslu-
tas med en gångväg längs strandskoningens ste-
nar. Vid kanalerna är det lummig grönska fram till
stenskoningarna. I dessa miljöer ska det gå att fi n-
na platser för eftertanke. Här kan också fi nnas en-
staka caféer eller restauranger.
������ ����� ����� ����� �����
Klamrarna visar var varje strandavsnitt börjar och slutar.
31DEN BLANDADE STADEN
Sundspromenad
Strandskoning + gräs
Finpark„
„
„
Urbant möte vid vatten,
kajer el. liknande
Urbant möte vid vatten,
med bryggor närmast
vattenytan
Finpark vid vatten
Naturlik karaktär på mötet
mellan land och vatten
32 DEN BLANDADE STADEN
33DEN BLANDADE STADEN
Mötesplatser på kvartersmark
Byggnaderna
Även byggnaderna och kvartersmarken runt dem ska
erbjuda mötesplatser. Närmast fasaden kan en uteservering
eller sittplatser länka gaturummet till husets interiör och
fungera som en övergångszon. Byggnader med publika/
offentliga funktioner kräver ofta en förplats som ger entrén
den dignitet den förtjänar.
Funktionsblandningen som uppmuntras i Västra Hamnen
(se sidan 18) har som syfte att möjliggöra korsbefruktning
mellan olika intressen och verksamheter. Byggnader med en
bred blandning av verksamheter kan ge dynamik och öka
deras attraktivitet.
På många platser runtom i världen prövas denna
tanke. I Zeishalle i stadsdelen Ottosen, Hamburg, har en
nedlagd propellerfabrik byggts om. Idag inrymmer den
ett mediecentrum där restaurang, biograf, butiker och ett
dagis ligger sida vid sida i de forna tillverkningshallarna.
I kvinnomuseet i Hittisau, Schweiz, fungerar souterräng-
våningen som brandstation på orten. Lieu Unique,
Nantes, Frankrike, är ett kulturhus som förutom teater,
konsthall och konsertscen rymmer ett daghem, en bar, ett
hamam (nordafrikanskt bad) och en bokhandel med en
antikvariatsdel.
Kommunal service, exempelvis förskolor och skolor,
kan samlokaliseras med bostäder, kontor, kultur- och
fritidsanläggningar. Varje stadsområde i Västra Hamnen ska
erbjuda förskoleplatser som motsvarar behovet i området.
Det innebär att mark ska reserveras för förskoleverksamhet.
Två skolor för barn mellan 6-15 år planeras i Västra Hamnen.
Se plan för utbyggnaden på sid. 19.
T v Zeishalle, Hamburg. Arkitekt: Pl. Gruppe Medium .
Ovan: Kvinnomuseet i Hittisau. Arkitekt Cukrowicz - Nachbaur o Wäger. T h: Lieu Unique, Nantes.
34 DEN BLANDADE STADEN
Handeln
Hur ska Västra Hamnen få bästa möjliga för-
utsättningar för handel? Genom att styra
och koncentrera, eller genom att ge stor fri-
het? Mycket talar för en kombination.
Tre olika handelstyper kan urskiljas:
1. Enstaka butiker som ger bostadsservice
( t ex jourbutik eller kvarterskrog) alternativt
butiker som inte är lägesberoende (t ex spe-
cialbutiker). Denna typ av handel är marke-
rad med röda punkter på kartan intill.
I Västra Hamnen ska planbestämmelser-
na göra det möjligt att etablera enstaka bu-
tiker eller näringsställen längs alla huvud-
och uppsamlingsgator och, om intresse
fi nns, även i enstaka fall längs bostadsgator.
Efterfrågan på denna typ av butikslokaler är
sannolikt såpass blygsam att risken för att
den glesar ut och äventyrar möjligheten till
att uppnå den kritiska massa som krävs för
att få en attraktiv handelsgata i andra lägen i
Västra Hamnen får anses som minimal.
2. Dagligvaruhandel och service, t ex
matbutiker, apotek, systembolag och bank.
Denna typ av handel är redan etablerad i
Mässans lokaler, Bilen 7. Den föreslås utökas
med cirka 1 500 kvm, så att ICA Maxi:s ut-
bud kan kompletteras . Markerat med blekt
rött i kartan.
3. Upplevelseshopping - här är handeln
ett nöje snarare än en nödvändighet. Det
kan vara allt från loppis till hårt stylade livs-
stilsbutiker för kläder och inredning samt
caféer m m. Denna handel bör främst loka-
liseras till områden med god kollektivtrafi k-
försörjning, gärna nära Citytunneluppgång.
De områden som markerats med grönt på
kartan är prioriterade för denna typ av han-
del.
������ ����� ����� ����� �����
������
Enstaka butiker
������ ����� ����� ����� �����
���������������������������
������������������
�����������������
Stråk med butiker, caféer och restauranger
Dagligvaruhandel
Upplevelseshopping
35DEN BLANDADE STADEN
36 ATT RÖRA SIG I STADEN
Gårdarna
Gårdarna i Västra Hamnen är grunden för den gröna struk-
turen. Dessutom är de viktiga platser för avkoppling och lek.
Förutom detta ska gårdarna vara intressanta ur gestaltnings-
synpunkt. Sammantaget innebär detta att det ställs extra
höga krav på planeringen för att klara de ibland motstridiga
krav som uppstår.
Västra Hamnen ska bli ett nationellt exempel på hållbar
stadsutveckling, se sidan 9-10.
För alla gårdar i området tillämpas den så kallade gröny-
tefaktorn. Den innebär i korthet att den obebyggda delen av
tomten ska vara grön. För att uppnå grönytekravet kan så-
väl delar av väggar som tak behöva tas i anspråk för grönska.
Kraven för gårdar vid kontor m m är något lägre.
Biologisk mångfald och kvalitet eftersträvas genom att
anlägga olika biotoper eller skapa boplatser för olika djurar-
ter. Exempel på åtgärder finns i rutan till vänster.
Ett sätt att skapa en vattenbiotop är att ta tillvara dagvatt-
net på fastigheten. Dagvatten ska i så hög utsträckning som
möjligt fördröjas och omhändertas inom fastigheten.
Bostadsgårdarna erbjuder den bostadsnära gröna mötes-
platsen för grannarna i kvarteret eller huset. Gården ska er-
bjuda möjligheter till småbarnslek och sittplatser i det soli-
gast möjliga läget.
Exempel på åtgärder för ökad biologisk mångfald
1. En del av gården är utformad som en torräng, med till
exempel käringtand, väddklint, blodnäva mm. Mager jord
med sandinblandning, gärna även kalk.
2. En del av gården är utformad som en äng, med till
exempel stor blåklocka, rödklint och ängsnäva mm.
Ganska mager jord, gärna med kalkinblandning.
3. En del av gården är utformad som en lund, med till
exempel skogslönn, benved, gulplister, majbräken mm.
4. Gårdens dagvattendamm är utformad som en våtmark
med våtmarksväxter som kabbleka, slankstarr, gul iris
mm. De flacka kanterna och botten är täckta av jord eller
grus
5. Ett tak eller en del av gården utförs som en havs-
strandsbiotop, med sand, grus och havsstrandsväxter
som till exempel trift, strandaster och gåsört
6. Gårdens murar eller stenlagda gångar utformas som
klippbiotoper med till exempel solvända, backtimjan och
sedum mm.
7. På gården finns ett stenparti med nektargivande växter
8. En del av gården får vara ett vilt buskage, med till
exempel hagtorn, vildrosor och kaprifol och gärna en
anlagd rishög där igelkotten kan bo.
Holkar och bon
9. Det finns bon för solitära bin på gården, till exempel ett
knippe bambupinnar eller en mur med små hål i.
37DEN BLANDADE STADEN
38 DEN BLANDADE STADEN
Visionsbild över den södra varvsbassängen vid Kockums fabriksbyggnader
Illustration: David Wiberg
39DEN BLANDADE STADEN
40 ATT RÖRA SIG I STADEN
Gatorna är stadens blodomlopp.
Forskning visar att mängden bilar
och den hastighet de rör sig i står i
omvänd proportion till hur många
mänskliga möten som uppstår. Låga
hastigheter och lite trafi k ökar möj-
ligheten för människor att upptäcka
mötesplatser och varandra. Därför är
det viktigt att hastigheten på biltrafi -
ken anpassas till gatulivet. Lägre has-
tigheter ger också lägre bullernivå-
er. En satsning på kollektivtrafi k kan
minska privatbilismen. Så kan även
luftkvaliteten förbättras.
Sammantaget skapar detta bättre
förutsättningar för människor att vis-
tas och mötas utomhus.
Bilden till vänster visar hur huvud-
strukturen för trafi ken är planerad.
Uppsamlingsgatorna är framsidor och
lokalgatorna står för den lugnare at-
mosfären och hemhörigheten.
Principer för det mer fi nmaskiga nä-
tet av gränder redovisas separat på si-
dan 49.
Parkering ska lösas inom egen fast-
ighet. Visst samutnyttjande kan ske.
Malmö stads parkeringsnorm ska till-
lämpas.
att röra sig i staden
������ ����� ����� ����� �����
���������
������������������������������
���������
��������������
Huvudgata
Reservat för ny förbindelse
Lokalgata
Uppsamlingsgata
41ATT RÖRA SIG I STADEN
42 ATT RÖRA SIG I STADEN
Gatuliv
Västra Hamnen ska få innerstadens karaktär. Hur kan
vi fånga centrala Malmös charm och samtidigt klara
tillgängligheten?
Genom att prioritera tillgängligheten framför
framkomligheten för alla trafikslag och fotgänga-
re. Höga hastigheter och genomfartstrafik ska inte
uppmuntras på gatorna i Västra Hamnen. Bilarna
tvingas köra försiktigt när gatorna är befolkade. I
gengäld kan alla trafikanter - även gående och cy-
klister - korsa gatorna utan att känna rädsla. Gatorna
ska dimensioneras i enlighet med detta.
Genom att skapa gaturum med kvaliteter som
ger förutsättningar för mänskliga möten. Gatorna
ska vara lustfyllda att gå på.
Genom att göra gaturummen så smala som
möjligt. Alla mått är satta med ambition att ska-
pa mesta möjliga överblickbarhet och rumslighet.
Med 5-6 våningars höjd på husen innebär detta att
ambitionen bör vara att begränsa gatans bredd till
cirka 20 meter.Annars förrycks proportionerna och
miljön kan uppfattas som ödslig.
43ATT RÖRA SIG I STADEN
Lilla Varvsgatan, som leder från Dockan fram mot Turning Torso, kan bli en livlig uppsamlingsgata
där människor tycker om att vara. Här samspelar gående, cyklister och bilister på ett sätt som
gör stadsmiljön intressant för alla. Händelserikedomen på fasaderna behövs om det ska vara
inspirerande att promenera.
Illustration: David Wiberg.
44 ATT RÖRA SIG I STADEN
Beräknad biltrafik i tusental ett vardagsmedeldygn år 2015
Trafikstrategi för Västra Hamnen
När Västra Hamnen byggs ut ökar behovet av transporter. Ef-
tersom området enbart kan nås via ett fåtal broar är risken
stor att trafiksituationen blir ohållbar i dessa kopplingspunk-
ter. Dessutom kommer trafiken från Västra Hamnen att pas-
sera Malmös innerstad, ett område som redan lider av för
stora trafikmängder. Därför är det nödvändigt att målmedve-
tet arbeta för att minska de miljöstörande transporterna när
Västra Hamnen omvandlas. Ändrade resvanor är en förutsätt-
ning för att området ska kunna byggas ut enligt planerna.
Trafikstrategin för området innefattar följande åtgärder:
Knyta ihop Västra Hamnen med innerstaden - bland an-
nat genom fler broförbindelser för en utbyggd kollektivtrafik
med effektiv linjedragning som minskar restiden
Skapa en trygg och fotgängarvänlig stadsdel genom
upplevelserika gångstråk och minskade barriärer genom säk-
ra övergångar
Utnyttja cykelns potential genom att skapa ett finmaskigt
nät av cykelbanor med god vägvisning och nya broförbin-
delser som kopplar till innerstaden och resten av regionen
samt förbättrad cykelparkering och lånecyklar vid p-hus
Utnyttja Citytunnelns potential genom att koppla kollek-
tiv- och cykeltrafik till stationen
Bygga ut kollektivtrafiken med reservat för spårtrafik,
ökad kapacitet, kortare restider, högre turtäthet, bättre bytes-
möjligheter, nytt busstorg och busstrafik på egen bana
Utveckla smartare parkeringslösningar, till exempel ge-
nom samutnyttjande över dygnet mellan bostäder och kon-
tor, full behovstäckning för boende och fler öppna p-anlägg-
ningar för tillfälliga besökare
Skapa bibehållen tillgänglighet med lugnare tempo för
alla trafikanter där trygghet och lugnt tempo är ledord för ut-
formningen av huvudgatunätet och lokalgatorna
Ändra resvanorna för bättre miljö - renare luft och mindre
buller såväl i Västra Hamnen som i centrala Malmö. Risken för
överskridande av miljökvalitetsnormen för kväveoxid mins-
kar samtidigt.
Underlag för trafikprognosen nedan. Från 2006.
45ATT RÖRA SIG I STADEN
Citadellsvägen omvandlas till en lokalgata. Utsikten mot vallgraven och Malmöhus i
söder gör det till ett nytt promenadvänligt vattennära stråk i soligt läge i Malmö.
Illutration: David Wiberg.
46 ATT RÖRA SIG I STADEN
Att promenera, cykla och åka kollektivtrafikDet ska vara enkelt och bekvämt att leva utan egen bil i Väs-tra Hamnen så att nya resvanor kan skapas. Arbets- och fritidsresor ska kunna göras med buss eller cykel på ett tidsvinnande sätt. Därför säkras framkomligheten för kollek-tivtrafiken, cyklisterna och fotgängarna.
Promenera
Hela Västra Hamnen ska bli promenadvänlig. Det betyder att det ska finnas generösa trottoarer med upplevelserika stråk. Det ska också finnas intressanta målpunkter utspridda över hela stadsdelen. Överallt ska det kännas tryggt och trivsamt att röra sig till fots, vilket bland annat innebär att det ska fin-nas säkra övergångar över huvudgatorna.
Cykla
På huvud- och uppsamlingsgatorna finns dubbelriktade cy-kelbanor på ömse sidor om bilkörfälten. På lokalgatorna och i gränderna sker cykling på körbanan.
Cykeltrafiken prioriteras framför motortrafik när Västra Hamnen planeras. Cykelvägnätet kopplar till resten av Mal-mös cykelbanor och erbjuder effektiva transporter, bland an-nat genom en ny bro för cyklar över Södra Varvsbassängen mellan Kockums industriområde och kajen vid kvarnen. Cy-kelpendling till och från Citytunnelstationen ska göras attrak-tiv genom gena cykelvägar och goda möjligheter till cykel-parkering vid stationen.
Cykelparkeringsnormen tillämpas, vilket innebär att det ska finnas parkering för 2,5 cyklar per lägenhet. Vid alla publi-ka lokaler ska också anordnas cykelparkering.
Vägvisningen för cyklister ska förbättras.
47ATT RÖRA SIG I STADEN
������ ����� ����� ����� �����
��������������
������������
����������
Cykelbanor
Cykel i gata
Möjligt ny förbindelse
������ ����� ����� ����� �����
��������������
������������������������
�����������������������������������������
Möjlig ny förbindelse
������ ����� ����� ����� �����
����������
��������
Planerade busslinjer
������ ����� ����� ����� �����
��������������������
Möjligt spårreservat alternativt busskörfält
Åka kollektivt
Av de motordrivna trafi kslagen ska kollektivtrafi ken prioro-teras. Kollektivtrafi kförsörjningen sker tills vidare med buss. Den planerade linjedragningen framgår av kartan ovan. Ett busstorg planeras i norr. Torget blir ändhållplats för två stads-busslinjer, och eventuellt en eller fl era regionbusslinjer som idag slutar vid Centralen. De planerade busslinjerna innebär att kapaciteten ökar.
För att ytterligare förbättra kollektivtrafi kförsörjningen till Västra Hamnen fi nns ytterligare två nya broförbindelser re-
dovisade, se den övre kartan till höger. En bro för kollektiv-trafi k, gång och cykel föreslås i den Södra Varvsbassängen. I norr fi nns enligt översiktsplanen ett markreservat för en ny förbindelse till Nyhamnen.
Ett spårreservat anläggs längs Östra Varvsgatan, se nedre kartan till vänster, och används tillsvidare som busskörfält, vil-ket förbättrar kollektivtrafi kens framkomlighet. Detta i kom-bination med den nya broförbindelsen över Södra Varvsbas-
sängen ska ge tidsvinster och därmed förkorta restiden.
48 ATT RÖRA SIG I STADEN
Gaturummens hierarki
Huvudgatan - en stor handelsgata där det bör fi nnas par-
keringsfi ckor som ger möjlighet att angöra butikerna som
kantar gatan.
Uppsamlingsgatan - en handelsgata med möjlighet att
stanna till med bilen och uträtta ärenden. Här är livligt med
mindre butikslokaler, kontor, bostäder och ett och annat café
och en och annan restaurang.
Lokalgatan - en mindre gata inne i ett stadsområde med
parkeringsmöjligheter. Här fi nns möjligtvis några verksam-
heter och kanske en butik eller ett café. Det är en lugn gata
utan genomfartstrafi k och utformad så att bilarna på ett na-
turligt sätt färdas i låg hastighet.
Gränden - här sker all framfart i fotgängarens hastighet
och på dennes villkor.
������ ����� ����� ����� �����
���������������
Uppsamlingsgator
������ ����� ����� ����� �����
���������Huvudgator
49ATT RÖRA SIG I STADEN
������ ����� ����� ����� �����
����������������������������Gränder, schematiskt
presenterade
������ ����� ����� ����� �����
���������
Lokalgator, schematiskt
presenterade
50 ATT RÖRA SIG I STADEN
Gatornas typologier
De två huvudgatorna i Västra Hamnen har bägge två sin sär-
art och funktion: Stora Varvsgatan och Nya Citadellsgatan ut-
formas för att klara de trafikmängder och den kollektivtrafik-
försörjning som krävs.
De övriga tre typerna av gator kan placeras i typologier. Här
är en presentation av gatornas karaktärer.
Uppsamlingsgatans primära funktion är att förmedla
trafik mellan lokalgatan och huvudgatan. Längs gatan finns
med fördel butiker i bottenvåningarna som skapar liv och rö-
relse och förutsättningar för människor att uppehålla sig ut-
med gatan. Möjlighet till att angöra med bil anordnas mellan
de planterade träden. Dubbelriktade cykelbanor på båda si-
dor av gatan främjar målsättningen om ett högt antal resan-
de med cykel inom stadsdelen. Möjligheter till att korsa ga-
tan anordnas på speciellt anvisade platser med korta avstånd
emellan.
Uppsamlingsgatan har normalt en sektionsbredd på ca
22,5 m. Sektionen kan på kortare sträckor smalnas av till ca 21
m genom en minskning från 3,5 m till 3,25 m på planteringsy-
tan samt från 2,5 m till 2 m på cykelbanan.
En förebild kan vara Regementsgatan väster om Marie-
dalsvägen.
Lokalgatan återfinns primärt inne i kvartersbebyggelsen
och har normalt endast låga trafikmängder. På lokalgatan
samsas bilar och cyklar om utrymmet på körbanan medan
gående fortfarande separeras från biltrafiken. Lokalgatan kan
utföras med respektive utan trädplanteringar. Korsande av
gatan sker överallt och inte på speciellt anvisade platser. Par-
kering sker mellan träden i det bredare sektionsalternativet
medan det i andra alternativet av framkomlighetsskäl enbart
kan förekomma på en mindre antal speciellt angivna platser.
En enkelsidig trädplanterad gata normalt en sektions-
bredd på ca 14 m medan den utan trädplantering blir ca 11
m. I båda fallen kan gångbanorna smalnas av till 2 m, vilket
ger en meter smalare sektionsbredd.
En förebild kan vara den livliga Köpenhamnsgatan på bil-
den intill.
Gränden - en förebild kan vara gränderna på Bo01. Gator-
na är inte funktionsuppdelade; alla trafikanter samutnyttjar
de ytor som finns.
51ATT RÖRA SIG I STADEN
förgård kombinerad kör- & gångyta förgård
9m
gränd
skala 1:1001 m
���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
Uppsamlingsgata
Lokalgata enkelsidig plantering
Gränd
��� ������� ����������������������
Uppsamlingsgata
Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana
22,5 m
����
skala 1:1001 m
Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana Gångbana Cykelbana Träd Körbana Träd Cykelbana Gångbana
Gångbana Träd Gångbana
14,0 m���������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������
Lokalgata - enkelsidig plantering
skala 1:1001 m
Gångbana Träd Gångbana Körbana Gångbana Gångbana
11,0 m������������������������������������������������������������������������������������������ �������������������������������������������������
Lokalgata - ingen plantering
skala 1:1001 m
Gångbana Gångbana Körbana
Lokalgata utan plantering
52 DEN BLANDADE STADEN52 GESTALTNINGSPRINCIPER
gestaltningsprinciper
Tätare - mer innerstad!
Bilderna nedan är en jämförelse mellan Malmös befintliga in-
nerstadsbebyggelse och Västra Hamnens. Bildgrupp A visar
kvarterens utbredning i respektive område, färgat grått. Bild-
grupp B visar markutnyttjandet, där den bebyggda marken
färgats vitt. Alla områdena visas i samma skala.
Jämförelserna visar att den bebyggelse som hittills upp-
förts i Västra Hamnen har ett betydligt lägre markutnyttjan-
de än motsvarigheten i Malmös befintliga innerstad. Explo-
ateringstalen, den totala våningsytan i kvadratmeter delat
med tomtens area, är också mycket lägre i Västra Hamnen.
Som exempel kan nämnas att kvarteren i Davidshallsområ-
det har 2,0 som exploateringstal, medan Bo01 stannar vid 1,0.
I kommande planer för Västra Hamnen bör markutnytt-
jandet vara högre än i exemplen om Översiktsplanens inten-
tioner ska följas. Det innebär att utrymmena mellan husen
bör användas på ett mer effektivt sätt. Först då kan Västra
Hamnen erbjuda mer innerstad.
A B
Bo01-området i Västra Hamnen Bo01-området i Västra HamnenDockanområdet i Västra Hamnen
Kvarterens utbredning
Rönneholm i centrala MalmöRönneholm i centrala Malmö Davidshall i centrala MalmöDavidshall i centrala Malmö
Dockanområdet i Västra Hamnen
Markutnyttjande
53DEN BLANDADE STADEN 53GESTALTNINGSPRINCIPER
Korta siktlinjer och händelserika gaturum
Andra studier av Malmös innerstad har handlat om hur vi rör
oss i stadsmiljön och vilka intryck vi får.
Studierna visar att siktlinjerna längs Kalendegatan är kor-
ta och intrycken många. Så ser en promenadvänlig stadsmil-
jö ut med ständigt föränderliga synintryck och nya lockande
målpunkter i fonden.
Kalendegatan kan vara en inspiration när gaturummen i
Västra Hamnen gestaltas. Några konstateranden:
Siktlinjerna i gatans riktning är korta, som mest 300 meter
Utblickarna åt sidorna är många och med korta siktlinjer
Fasadlängderna är korta och arkitekturen varierad
Det finns butiker och verksamheter i bottenvåningarna
Gatan kantas av entéer och utfarter
Fasaderna är inte plana, utan har utbuktningar och in-
dragningar som skapar ett ljus- och skuggspel som varierar
över dygnet.
54 DEN BLANDADE STADEN54 GESTALTNINGSPRINCIPER
Stad med många ansikten
Dockan, Bo01, Universitetsholmen - Västra Hamnen be-
står redan av flera olika väl etablerade delar. De är sinse-
mellan olika, men delar grundläggande innerstadskvali-
teter.
När Västra Hamnens planering går vidare kommer fler
urskiljbara stadsområden att växa fram: Stapelbäddsom-
rådet, Varvsstaden på Gamla Kockumsområdet, Neptu-
niparksområdet och Västra Hamnporten, för att nämna
några.
De kommer att ha sina egna karaktärsdrag, men alla
ska innehålla innerstadens kvaliteter. Vad ska skilja åt:
Planmönster. Olika principer för bebyggelsens place-
ring, gatunätet, platsbildningar och gårdar bör tillämpas.
Gestaltning av byggnader - arkitektur, färgsättning
och form kan varieras.
55DEN BLANDADE STADEN 55GESTALTNINGSPRINCIPER
Nio gestaltningsprinciper i Västra Hamnen
Vid en gata där två stadsområden möts ska fasaderna på
ömse sidor utformas så att de samspelar, utan att de för den
skull behöver likna varandra.
Små byggrätter och olika arkitektkontor som ritar i varje
kvarter.
2
3
1 De olika stadsområdena ska sammanlänkas genom några
sammanbindande stråk och siktlinjer.
Men inom stadsområdena är det minst lika viktigt att vissa
av gatorna i n t e linjerar.
56 DEN BLANDADE STADEN56 GESTALTNINGSPRINCIPER
Hushöjden ska huvudsakligen vara 5-6 våningar. Men
det ska finnas inslag av bebyggelse där hushöjderna varie-
rar betydligt mer. Ett lyckat exempel är området kring Eu-
ropean Village på Bo01-området.
Korta och urskiljbara fasadlängder - 25 metersmåttet
kan vara vägledande. Kvartersmått begränsas till maxi-
malt 100 m.
4
5
6 Kvartersstadens bebyggelse är förebild i Västra Hamnen.
Det innebär att byggnad skall placeras i gatulinjen och inte
friliggande. Mötet med gatulinjen bör varieras med bur-
språk, risaliter och indragningar. Om sockeln avslutas i rätt
höjd skapas informella sittplatser.
57DEN BLANDADE STADEN 57GESTALTNINGSPRINCIPER
I varje byggnad som vetter mot huvudgata eller upp-
samlingsgata finns lokaler med minst två av följande ända-
mål: bostäder, service eller verksamheter. Minst 20 procent
av vardera är ett riktmärke.
Genomgående entréer från det offentliga rummet till
bostadsgården.
Bottenvåningarna mot gator ges en rumshöjd så att
det är möjligt att inreda till såväl bostäder som verksam-
heter i lokalen.
7
8
9
58 MÅL
övriga viktiga ställningstaganden
Visioner, mål och gestaltningsprinciper för Västra Hamnen
behandlar framför allt stadsrummen och gestaltningen. Det
finns en lång rad viktiga frågeställningar som ligger utanför
detta ämne, men som ändå är av avgörande betydelse. Här
redogörs kortfattat för de ställningstaganden som gjorts i
några av dessa frågor.
Riskhänsyn
Västra Hamnen ligger inom normal insatstid för
räddningstjänsten vilket innebär att normalt brandskydd
räcker.
Markföroreningar kan förekomma i hela området som
därför klassificerats som riskklass 2 enligt Naturvårdsverkets
klassificering. Detta innebär att all ändrad markanvändning
måste föregås av noggranna markundersökningar.
Nordöterminalen är en lokal källa till olycksrisk vilket måste
beaktas vid inrättandet av vissa typer av samlingslokaler
samt av bostäder i den allra östligaste delen av Västra
Hamnen (vid Klaffbron).
Huvudledningar
I Västra Hamnen finns ett äldre ledningsnät som ägs av
markägarna, men också nya ledningar som anlagts av
kommunen.
Ambitionen är att ny bebyggelse, anläggningar m m i
så stor utstäckning som möjligt anpassas till de ledningar
som ska bevaras. Kostnader för flyttning av ledningar kan
dock vägas mot eventuella fördelar med flyttning, och
när väsentliga fördelar kan nås och finansieras genom
exploatering kan detta övervägas.
Fördelning av kostnader för allmän mark
I likhet med andra utbyggnadsområden fördelas
kostnaderna för infrastukturen mellan exploatören och
kommunen. Kostnaden för nybyggnad av lokalgator och
uppsamlingsgator fördelas lika mellan de exploatörer som
har mark som gränsar till respektive objekt. För huvudgator
bär kommunen 1/3-1/2 av kostnaden.
Ombyggnad av gator som föranleds av exploatering
bekostas av exploatören. Om dessutom andra förbättringar
görs svarar kommunen för denna del.
Gröningar och grannskapsparker finansieras av berörda
exploatörer. Stadsdelsparken finansieras till 1/2-2/3 av
exploatörerna och resten via kommunbidrag.
Gemensamhetsanläggning
Gränder, gång- och cykelstråk och gröningar på kvartersmark
kan göras till gemensamhetsanläggningar och hållas
tillgängliga för allmänheten. Markbeläggning, möblering
m m ska i sådana fall anpassas till stadsdelens standard och
utformas så att ägo- och förvaltningsgränser inte påverkar
stadsbilden.
Offentlig service i enskilt ägd bebyggelse
Vid behov ska exploatör vara beredd att upplåta lokaler
för förskolor, gruppboenden och andra små verksamheter.
Det är sedan stadsdelsförvaltningen som avgör i vilken
utsträckning denna planberedskap behöver utnyttjas.
Exploatören ska också vara beredd att avstå mark för
offentlig service.
59MÅL
övriga program och utredningar
Översiktsplan för Malmö 2000
Malmö 2005, aktualisering och komplettering av Malmö
översiktsplan, 2006
Översiktsplan för Västra Hamnen, ÖP 2013, 1999
Översiktsplan för Universitetsholmen, ÖP 2021, 1998
Q-books riktlinjer för universitetsholmen, innehåller beskriv-
ningar och analyser av hur stadsrummens kanter och voly-
mer bör formas, 2001
Utbyggnadsstrategi för Västra Hamnen, innehåller bland an-
nat beskrivningar och mål inom områdena social frågor,
kretslopp, biologiskt mångfald, energi och grönytestandard,
2003
Grönplan för Malmö 2003
Bättre för alla – basutformning av bostäder i nyproduktion
för tillämpas.
Program för ekologiskt byggande, 2003
Förskolor i stadsbyggandet, dialog-pm 2006:2
Allmänna ytor i Västra Hamnen, preliminär version 2007