1

4/2012

Månsarps Kyrkoblad4/2012

Månsarps Kyrkoblad

Lucia sprider ljus i mörkretFoto: Hans Edwardsson

”Det händer i Månsarps församling”Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp

2

Svenska kyrkanMånsarps församlingFörsamlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15 Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41 Mobil 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.se Komminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Mobil 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Diakon Janet Andersson 36 30 43 Mobil 0701-49 00 88 E-post: janet.andersson@svenskakyrkan.se FörsamlingsassistentHans Edwardsson 36 30 44 Mobil 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se FörsamlingsassistentElisabeth Andersson 36 38 50 Mobil 072-525 69 00 E-post: elisabeth.r.andersson@svenskakyrkan.se Kantor Annika Emilsson 36 30 45 Mobil 072-700 30 80 Epost: annika.emilsson@svenskakyrkan.se Kantor Ingrid Laago 36 38 51 Mobil 072-525 71 00 Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 Mobil 0708-36 30 50 E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson 36 38 56 Mobil 072-242 21 00 E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare säsongGunnar Magnusson 073-092 67 21 E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.se Kyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49 Mobil 0701-49 00 90 E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp

Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson.

ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

InnehållDet händer i Månsarps församling ............3

Jag tänker alltid på miljön .......................4

Brobygge ...............................................5

Se´n sist .............................................6-7

Resan till Rom........................................8

Tack från Världens barn ........................10

Kyrkliga syföreningens försäljning ..........10

Kyrkans Juniorer ..................................11

Vi skall vara nöjda ................................12

JULKAMPANJEN2012-2013Den första advent börjar som vanligt Svenska kyrkans internationella arbetes årliga julkampanj. Temat i år och ytterligare två år framåt är barn i krig och konflikt, runt om i världen. Detta under rubriken ”GE ALLA BARN en framtid utan våld”. Svenska kyrkan arbetar i länder där krig och konflikter drabbar alla människor. Men det är oftast barnen som drabbas hårdast av våldet. Genom julkampanjen vill vi väcka frågan och samla in pengar till det arbete som våra partner genom ACT alliance utför lokalt i de drabbade länderna. I år är det särskilt arbetet i Colombia och Sydsudan som är i fokus.

En av de affischer som kommer att synas under kampanjen har följande text: ” Varje dag tvingas barn att bli soldater. Drogpåverkade, med vapen och uniform sprider de skräck i samhället. Sexuellt våld används systematiskt och barn tvingas till prostitution. Svenska kyrkan kämpar för att minska våldet och ge barn rätten till en framtid. Men det behövs mer pengar. Var med i kampen! GE ALLA BARN en framtid utan våld! Tack på förhand för din insats!

”Det händer i Månsarps församling”Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp

3

Gilla oss på facebookSvenska kyrkan Månsarp

(Med reservation för ev. ändringar)

23 O Nattvardsgudstjänst på Fridhäll kl. 16, Tore Karlsson

27 S ”Gudstjänst med påminnelse om att vi är döpta”kl. 11, Tore Karlsson, Himlaliv. Förra årets dopbarn får sina löv från dopträdet, samt en ytterligare gåva. En enkel lunch serveras i Församlingsgården

30 O Gudstjänst på Fridhäll kl. 16, diakon Janet Andersson

FEBRUARI

JANUARIDECEMBER

9 S Månsarpsmässa kl. 11, David Kyobe-Lule, sång av konfirmander

11 Ti Träffpunkt Åsa (Åsastigen 5, Taberg) kl. 14.30

12 O Träffpunkt Månsarp (Villavägen 2) kl. 14.30

12 O Luciagudstjänst kl. 19. Efterföljande grötfest i församlingsgården

16 S Gudstjänst kl. 11, Tore Karlsson

23 S ”Advent till jul” kl. 17, David Kyobe-Lule, ekumenisk kör, Tabergs Musikkår, solist Nina Åkerblom Nielsen

24 M ”Välkommen till Betlehem!” kl. 11. Samling runt församlingens julkrubba, Tore Karlsson, Barnkören m.fl.

24 M Julbön på Fridhäll kl. 14, Tore Karlsson

24 M Julnattsmässa kl. 23, Tore Karlsson, Julnattskören, Stella Kyobe och konfirmander

25 Ti Julotta kl. 07, David Kyobe-Lule, Kyrkokören

26 O Gloriamässa kl. 11, David Kyobe-Lule

30 S Gudstjänst med julens psalmer kl. 11, Tore Karlsson

31 M Nyårsbön kl. 17, David Kyobe-Lule, Lovisa Karlsson spelar fiol

JANUARI

1 Ti Nyårsmässa kl. 17, Tore Karlsson

6 S ”En stjärna lyser så klar”. Gudstjänst vid levande ljus kl. 17. Flera medverkande. Offergång för Julkampanjen, Svenska kyrkans internationella arbete

Den gemensamma böneveckan vecka 2.

Detta är offentliga samlingar: Kvällsgudstjänst lördagen den 12 januari kl. 18 i Månsarps Missionshus. Talare: Liselott J. Andersson

Söndagen den 13 januari kl. 11. Gemensam gudstjänst med mässa (nattvard) i Månsarps kyrka. Liselott J. Andersson och lokala medverkande

Under veckan pågår dessutom bön en stor del av dygnet.

16 O Veckomässa kl. 20, David Kyobe-Lule och Tore Karlsson

19 L Dopgudstjänst kl. 16, David Kyobe-Lule

20 S Månsarpsmässa kl. 11, David Kyobe-Lule. konfirmandsång

3 S Gudstjänst vid levande ljus kl. 17, David Kyobe- Lule, Kyrkokören. ”Kyrkomusikens dag”

7 To Träff för daglediga kl. 15.00 i Tabergs Missionskyrka

Vid denna tidnings pressläggning har inga gudstjänster eller andra aktiviteter planerats längre. Vi hänvisar till vår hemsida och annonser i dagspressen.

Notera dock söndagen den 24 februari kl. 18.00 i Månsarps kyrka! Vi får då besök av Lena-Maria Klingvall.

God Jul!önskar

Kyrkobladets redaktion

4

”Jag tänker alltid på miljön”

Christina Evaldsson

Intervju med Christina Evaldsson, som är kyrkvaktmästare i Månsarps församling och vars huvudsakliga uppgift är att vårda församlingens lokaler. Christina började sin tjänst i vår församling den 2 oktober 1991. Hon har alltså varit hos oss i 21 år och kan därför sägas ha en överblick över hur det har förändrats det här med miljötänket i kyrkan.– Under mina första år här på arbetsplatsen talade vi inte så mycket om miljön och miljöarbetet, säger Christina. Allt skulle vara effektivt, som man trodde. Vi källsorterade inte våra sopor, utan vi slängde alltsammans i en och samma sopsäck.– De senaste tio åren har vi resonerat helt annorlunda. Idag tänker vi verkligen på miljön. Själv tänker jag varje dag på att vi ska vara rädda om skapelsen, både på arbetet och när jag är hemma. Det har blivit nästan som en livsstil och en självklarhet att källsortera soporna. Det är ett dagligt arbete för vår gemensamma miljö. Jag använder miljömärkta medel i mitt arbete med exempelvis städningen. Och det är inte längre så svårt, eftersom det numera finns nästan bara miljömärkta produkter. De är lika effektiva som de icke miljömärkta var en gång i tiden. Jag tänker även, att miljömärkta

varor är bra för den egna, personliga hälsan.– Vid några tillfällen har jag haft möjlighet att gå städkurser med inriktning mot miljön.Här reflekterar Christina över, att inte bara miljöarbetet har gått framåt i hennes arbete. Även städteknik och redskap har utvecklats och förbättrats och gör det lättare att hålla lokalerna rena.Jag frågar Christina om även våra gäster som lånar Församlingsgården eller Palmbergsvillan till olika fester och högtider är måna om miljön och sköter sorteringen.– Jag tycker de sköter sig bra. En sak man dock borde tänka på är att inte skölja disk under rinnande vatten. Det finns baljor att skölja i, om man nu handdiskar.Christina är med i församlingens miljöråd. Här finns två anställda och två förtroendevalda med, förutom Christina är det Elisabeth Andersson, Mikael Svenningsson och Sture Edwardsson– Vi träffas några gånger per halvår och pratar miljöarbete i församlingen. Vi har också anordnat några församlingsaftnar med miljön som tema. Kan kanske ibland känna, att vi borde vara ännu tydligare med vårt uppdrag, att våra församlingsaftnar just ska lära oss om miljön, och att vi ska vara rädda om den, och hur vi ska vara rädda om den.– Miljön i arbetet kan också vidgas, fortsätter Christina. Den handlar också om hur vi är mot varandra som medmänniskor, att vi ska vara rädda om varandra.Till sist en hälsning från Christina, som verkligen visar att miljöarbete inte behöver vara tungt och svårt, utan något som går lätt och är roligt, bara man kommer in i arbetet.– Var med i arbetet för vår gemensamma jord, var aktsam om miljön, så får vi och våra barn en god framtid.

Tack, Christina, för ditt engagemang!

Tore Karlsson

5

Bäste församlingsbo!

Diakoni

Brobygge, om solidaritet mellan generationer,var diakonins månads ämne 2012

ch det kan vara vårt ständiga ämne, för att bygga levande gemenskaper.Man kan använda samma bygg-

material för att bygga både broar och murar, synliga likväl som osynliga. Det som kan se ut som en fin gemenskap och en bro för några, kan samtidigt vara en hög mur för andra att ta sig över. Låt oss vara uppmärksamma och gemensamt försöka utplåna de gränser som finns både inuti församlingen och till människor som ännu inte vågat sig hit. Vi behöver ge frihet åt varandra att bli de som Kristus har kallat oss att bli, detta är inte alltid samma sak som det du och jag tycker att någon annan ska vara. Öppenhet, broar till det vi vet minst om och varför inte börja mellan generationer. Ett förslag, du har säkert många egna, kan vara att du som är vuxen, gör ett besök på Öppet hus. Det är öppet måndag och onsdag em. Och du som är ung, kanske kan göra ett besök på äldreboendet Fridhäll, men ring gärna före, så inte alla kommer samtidigt. Låt oss gå ut och bygga broar! Var och en på det sätt som den kan, utan att lägga nya bördor på varandra. För broar ger frihet till nya områden, nya vyer och viktigast av allt, en bro till vår herre J.K!

Janet

”Den vidaste betydelsen av ordet är att se diakoni som uttryck för alla handlingar som visar Guds närvaro i världen”.

(”De nedtystades Gud, diakoni för livets skull”, s. 21 Per Frostin, som i sin tur citerar Erik Blennberger.)

O

övriga intresserade, i Månsarps församlings-gård för att lyssna till Patrik Pelosio.Han beskriver sig själv på följande sätt: ”En ung kille, sviken av alla, bestämmer sig för att aldrig mer ta skit, inte från någon.” Hur gick det sedan? Ja, den som lyssnade fick höra hur Patrik, en fruktad gangster under tonåren, al-koholist och narkoman, kunde lämna det livet bakom sig, och istället leva ett liv i kärlek och omtanke om sin nästa.Inte har det varit lätt, men idag kan han som 39-åring se framåt och vara till hjälp för många människor.Hans livsberättelse lämnar ingen oberörd.

Patrik Pelosio

L ördagen den 17 november samlades le-dare, konfirmandföräldrar, ledare från Norrahammars församling och ett antal

6

Alicia, duktig pianoelev

Afromässan 14 oktober

Amanda, Wilma och Hanna Pilgrims-vandring

Barnkörövning

Konfirmander på ’Flämslätt

Martin och Max, höstens praoelever

Barnmusiken

SE´N SIST

7

Amanda, Wilma och Hanna Pilgrims-vandring

Barnkörövning

Fest för ideella

Himlaliv ”Den lame mannen”, illustration i Lego

Konfirmander på ’Flämslätt

Martin och Max, höstens praoelever

Amanda, Wilma och Hanna på pilgrimsvandring

8

Ledarskolans Pilgrimsvandring

Resan till Romvar en spännande och givande upplevelse (12-16 sept)

Magdalena, Jonna och Linnéa.

Resan började onsdagen den 12 sept. kl 5.00, då 18 människor samlades från Barnarps, Norrahammars och Månsarps församlingar för att resa till Rom via Köpenhamn. Man flög från Landvetter ca 09.35. Vi anlände till Köpenhamn cirka kl.10 och gick ombord på planet till Rom.Kl 13.45 anlände vi till Fiumicino flygplatsen, sen åkte buss till Hotell Fiamma, som ligger i centrala Rom. Där bodde vi.Efter incheckning på hotellet, gick vi till närmaste restaurang, La Familia, där vi åt kvällsmat. Det var inte mycket att se denna kväll, för alla var så trötta efter resan. Torsdagen den 13 sept. började vi med frukost, innan vi besökte det moderna Rom. Vi gick från hotellet mot Centrum, och så småningom kom vi till Piazza Trinita dei Monti. Det är här du hittar den Spanska trappan, nära den kända Trinita dei Monti kyrkan.Vi gick nerför trapporna, till Piazza di Spagna. Här finns det många affärer och butiker med kända namn som Dolce Gabana bl.a., med fina dyra varor, som skor, kläder osv.

Casa di Sta BirgidaPå kvällen besökte vi Birgittasystrarnas kloster vid Piazzale Trastevere i centrala Rom. Vi togs emot av syster Valburga, som var ansvarig för klostret. Hon visade oss runt i klostret. Vi kollade bland annat på skulpturer, bilder, målningar, däribland Birgittas välbevarade höftben. Det fanns mycket fina, historiska tavlor och porträtt på Birgitta. Birgitta reste till Rom 1350 och tillbringade sina sista nitton år i Casa di Santa Birgida, vid piazza Farnesse. Hon bodde där till sin död.Enligt syster Valburga var S:ta Birgitta mest känd för sina himmelska uppenbarelser, Revelationes celestes, som så småningom publicerades för första gången på latin 1492.

Hon grundade sedan den kända klosterorden Birgittinersystrarna, ämnad för kvinnor, och är nu aktiv på fyra kontinenter med över 60 konvent. Birgittas egen bön ”Herre, visa mig vägen…” är aktuell än idag för många människor. Valburga redogjorde för oss om det diakonala, och undervisningen bland de svaga och ungdomar i Rom.Vi avslutade dagen med aftonbön, och åt kvällsmat på en restaurang, innan vi så småningom gick tillbaka till hotellet. Fredagen den 14 september gick vi via centrum, till det klassiska/antika Rom, för att besöka Pantheon, Capitolium och Colosseum. Vi fick en guide som visade oss runt i ruinerna i det äldsta maktcentrat för det antika romerska riket. Vi kollade på en samling av historiska grejer från andra delar av världen på museet.Capitolium är det symboliska centrat i den romerska världen som ligger högre upp på kullen. Det är hemvisst för stadens tre viktigaste tempel, där det diskuterades politik och beslut fattades. Här finns exotiska träd av olika arter t.ex., fikon och oliv. Colosseum: När vi kom till Colosseum, köpte vi nya biljetter för att kunna komma in på denna enorma amfiteater. Här tog vi hissen upp till tredje våningen, för att få översikt över arenan. Man kan inte låta bli att undra hur en sådan gigantisk bygnad på den tiden konstruerades. Det tänks ha rymt över 45.000 åskådare som tittade på de farligaste och blodigaste gladiatorspelen i världens historia. Dessa var tävlingar mellan två män eller även mellan en man och ett lejon. I källaren finns det många små rum, som har varit celler för dom stackars gladiatorerna på ena sidan och lejonen på den andra, innan de släpptes ut att kämpa mot varandra. Man kan inte låta bli att stanna en sekund och undra hur många människor som miste sina liv genom dessa spel. Vatikanen: lördagen den 15 september, efter frukost, samlades vi till morgonbön

9

och information som vanligt. Vi skulle då besöka Vatikanen och St Peterskyrkan. Vi åkte tunnelbana till La citta del Vaticano, som ligger mitt i Vatikanen. Vatikanen är belägen inom Roms gränser, och det är en suverän stat. Statschef är Påven själv, som också är katolska kyrkans överhuvud i världen. Katolska kyrkan har sitt säte i Peterskyrkan, och denna enorma kyrka räknas som världens största kyrka. Efter vi hade gått igenom säkerhetskontrollen delades vi upp i mindre grupper, där en grupp skulle utforska det Sixtinska kapellet, och den andra Peterskyrkan.Sixtinska kapellet är en av världens främsta konstsamlingar, med klassisk konst och den så kallade renässanskonsten. Här finns det en massa skulpturer, bilder, och målningar på väggar och i taket. Taket har ett fascinerande hål av glas, genom vilket solljuset strålar in i det stora rummet.I St. Peterskyrkan, finns det många kapell och i dessa firades mässa ständigt. Utanför kyrkan, i mitten av Petersplatsen, står den enastående Obelisk pelaren. Petersplatsen fick sitt namn efter aposteln Petrus.

Det finns mycket att se, men då behöver man kanske en hel vecka på sig för att kunna hinna med allt. Vi samlades vid obeliskpelaren, utanför, och gav oss iväg att äta en enkel lunch. Medan några av oss åkte taxi tillbaka till hotellet, gick de andra runt och handlade. På kvällen återsamlades vi till middag, vid La Ristorante Bubbel i närheten.Söndagen den 16 september, åt vi frukost tidigt, checkade ut och skyndade oss till Birgittasystrarnas kloster vid Piazzale Trastevere, där vi firade mässa. Efter mässan åt vi lunch innan vi åkte buss till Fiumicino flygplats, för att resa hem. Vi flög hem kl 19.30 via Köpenhamn, och anlände till Landvetter ca kl. 23.45.Resan i sin helhet var en väldigt givande upplevelse för oss alla. Förutom resans spänning kände vi att vi hade en riktig Kristi gemenskap, trots att vi kom från olika församlingar. Det kändes spännande och äventyrligt att besöka dessa heliga platser i Rom, och vi lärde oss mycket om historien, kulturen, och om människorna bakom dessa häpnadsväckande berättelser.

David Kyobe-Lule

Pilgrimer:Auli Tikkanen, Adam Jonsson, Anita Lindqvist, Berith Andersson, Anne-Marie Lindstam, Agne Engholm, Yvonne Davidsson, Svea Gustafsson, Håkan Gustavsson, Ingmar Jönsson, Marie Andreasson, Therese Rossel. Ledare: Anders Hullfors, Per Green och David Kyobe-Lule

10

Tack från Världens barn!Även i år kunde Svenska kyrkan i Månsarp, Månsarps missionsförsamling, Månsarps IF och Röda Korsets Tabergskrets i samverkan göra en insats för Världens Barn. I kollekter, kyrkkaffen, tipspromenader och bössinsamlingar samlades in hela 27 371 kronor! Lägger man därtill vad flera föreningar och församlingar i Tabergsdalen har fått in, kunde 56 990 kronor inrapporteras. Ett varmt tack för detta! För Jönköpings kommun blev resultatet över 1,1 miljoner kronor vilket kan omräknas till 8,65 kr/invånare. Därmed kom kommunen på en hedrande fjärde plats bland storstadskommunerna. För närvarande har sammanlagt i landet inrapporterats ca 79 miljoner kronor. Svenska kyrkans profilprojekt 2012 som en

del av Världens Barn handlar om att arbeta mot våld bland barn i Moldavien. Vart fjärde moldoviskt barn utsätts för våld i hemmet. Barn som växer upp i en våldsmiljö är mer benägna att utveckla missbruk och att själva gripa till våld för att lösa konflikter. Problemen med våld bland barn och barnmisshandel orsakas av den extrema fattigdomen i landet.

…den 27 oktober inbringade tillsammans med lotterier och servering c:a 22.300 kr. Vid ett symöte den 6 november fördelades dessa pengar, och litet till från det som samlats in under övriga året till olika ändamål. 30.000 kr. kunde fördelas enligt följande:Svenska kyrkans internationellaarbete, Julkampanjen 7000 kr.Svenska kyrkans internationellaarbete, Fastekampanjen 3000 kr.Läkare utan gränser(akutinsatser i Sydsudan) 3000 kr.Världens barn 2500 krBarncancerfonden 1000 kr.Ria Center, Jönköping 6000 kr.Frälsningsarmén i Jönköping 3000 kr.Stiftsgården Tallnäs 1000 kr.Svenska kyrkan i utlandet, SKUT 1500 kr.Abrigo Rainha Silvia,arbete bland utsatta i Brasilien 1000 kr.Den Gode herdens skola i Betlehem 1000 kr.

Kyrkliga syföreningens försäljning...

Kyrkliga syföreningen i Månsarp tackar alla som gjort denna viktiga insats möjlig!

Eivor Holmqvist, ordf. i syföreningen

Svenska kyrkan stöder den lokala partnern Moldovian Christian Aid´s arbete med att stärka och öka det lokala samarbetet mel-lan aktörer i mindre projekt, som riktar sig direkt till skolbarn och deras föräldrar.

Gun Johansson och Leif Enblom lockar till köp av handarbeten.

11

Kyrkans Juniorer:”Vi gör många roliga aktiviteter tillsammans!”

Jag har pratar med några av kyrkans juniorer om vad de håller på med varje måndagskväll i församlingsgården. De heter Jennifer, Noa, Tobias, Magnus, Axel och Gideon. Alla går i 5an.Vad gör man egentligen på kyrkans Juniorer?”Juniorer är ungefär som scouter fast utanpatrull och märken. Vi är ute i skogen ochgrillar.” ”Vi äter och fikar, leker lekar och spelar spel. Ibland ser vi på film.” ”Juniorerna är ofta ute i skogen. På samlingen pratar vi om Gud och sjunger. Vi åker på hajk.” ”Vi gör många roliga aktiviteter tillsam-mans, t ex lekar och hajk.” ”Ibland är vi med i kyrkan. Vi är med i luciatåget och på 1a Advent var vi åsna och Jesus.” (Vi spelade upp Jesu intåg i Jerusalem med barngrupperna.)Berätta om en speciell Juniorkväll.”När vi var på upptäcktsfärd i kyrkan gick vi upp i kyrktornet och tittade ut på kyrkvinden. Där fanns fullt med gamla kyrksaker. T ex gamla bänkar, fönster och en jättestor radio. Sedan fanns det massor

med spindelväv och musbajs. Den gamla ringen (altarrunden) fanns också där.” ”I sakristian fick vi titta på kyrkskatten, som är brudkronan och nattvardssilvret. Dyrbara saker.” ”I kyrktornet finns flera fågelskelett!”Vad ska ni bli när ni blir stora?Jennifer vill bli dagisfröken eller frisör, Gideon ska bli byggare, Magnus advokat, Tobias vill bli hundförare hos polisen, Axel lantbrukare och Noa vill bli författare.

Intervju och foto: Hans Edwardsson

”Ty ett barn har fötts, en son är oss given... och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste.” (Jesaja 9:6)”Ordet blev människa och bodde bland oss” (Joh. 1:14).

”… så att de som tror på ho-nom inte kan förloras utan ha evigt liv” (Joh. 3:16).Skrifterna lär oss att mänsk-ligheten som helhet var i vän-tan på en frälsa-re. På den tiden hade man en förväntan på en härskare, som

skulle vara Israels kung. Men det visade sig att Jesus inte var någon jordisk kung, utan en gudom-lig, andlig kung. En allvis härskare, fredsfurste.Idag fortsätter vi att bekänna vår tro på honom, som är världens ljus, bröd, vägen, sanningen och livet. Om vi inte tror på honom, skulle alla våra ansträngningar för att hedra hans födelse inte vara till någon nytta. Jesus föddes i en krubba av en ung flicka, Maria, och växte upp i all enkelhet och levde ett enkelt liv. Han dog på korset och begrav-des i någon annans grav. Detta visar oss tydligt att vår girighet och ständiga ansträngningar att skaffa en mängd rikedomar och materiella ting i denna värld är onödiga. När vi gör så, blir vi förorenade andligt och fysiskt, med alltför många materialistiska önskningar, som lätt leder oss bort från Guds vilja. Liksom miljöförstöringen, har vi också förore-nat vår moraliska och andliga värld. Vi ser ingen permanent lösning i sikte. Vår omättliga girighet för materiella ting har tagit över och påverkat vår andliga moral, vårt sinne och i vissa fall, miljön. Vi kan inte göra oss av med det allra nödvändi-gaste, men vi kanske kan minska tendensen till överkonsumtion och dess förödande effekter på våra liv. Jesus levde ett mycket enkelt liv, men vi lever med en komplicerad livsstil, präglad av ma-terialism som leder oss vilse.

Vi skall vara nöjda...”Ordet blev människa och bodde bland oss…” (Joh. 1:14) betyder att Gud sände sin ende son Jesus Kristus till världen, att födas som en män-niska, och dela våra livsvillkor. Detta var det enda sättet att rädda mänskligheten från satans skam, vars enda syfte är att leda oss bort från Guds vilja. Julen är den tid då vi minns och firar födelsen av vår herre Jesus Kristus, världens frälsare. Det är en tid av festligheter, då vi pryder våra hus med stjärnor, belysning etc. Låt jultiden inte bara vara en tid för att samla och utbyta en massa julklappar till våra nära och kära, utan det ska också vara en tid att tänka, se och fundera över vår enorma mängd artiklar som vi samlat på oss under åren därhemma. Det kan vara för mycket.Vi kan i så fall skänka bort dem till andra som inte har något. Vi kan återanvända, återvinna, eller i värsta fall slänga bort dem. Vi kanske ska tänka efter innan vi kliver ut för att köpa, skaffar oss och samlar alltför mycket grejer därhemma. ”Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda. De som vill bli rika låter sig snärjas av frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och skad-liga begär som störtar människorna i fördärv och undergång.” (1Tim 6:8-9)Det finns många som önskar att de hade någonting att ge sina barn denna jul. Det finns många föräld-rar i världen som behöver kläder och skor för sina barn. De behöver dem inte som lyx utan som för-nödenheter. Det handlar om att med djupgående kärlek dela med sig.Låt oss därför med glädje vända våra tankar mot Betlehem, och tänka på Jesusbarnet i krubban, välkomna honom i våra hjärtan och göra som her-darna och de vise männen gjorde, när de skänkte gåvor till barnet utifrån vad de ägde, och tackade.Låt oss under denna jultid proklamera och tacka: ”Herre du är ljuset, du är vägen, du är sanningen och livet. Du är vår Herre och Mästare. Du som med nåd välsignar oss dagligen med den helige Andens nio frukter och låter oss leva mitt i din faders vilja. Amen”.Må denna jultid lysa upp våra tankar, våra liv och leda oss in till ett gott och välsignat nytt år.

David Kyobe-Lule