marredheniet ekonomiko-shoqerore, rregullimi politik dhe ... · burimet e drejtesise ne periudhen e...
TRANSCRIPT
MARREDHENIET EKONOMIKO-SHOQERORE, RREGULLIMI POLITIK DHE BURIMET E
DREJTESISE NE ROMEN E LASHTE
KRIJIMI I QYTETIT TE ROMES DHE MARREDHENIET EKONOMIKO-
SHOQERORE NE ROMEN E HERSHME
© Enkeleda Olldashi 1Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I QYTETIT TE ROMES
Banoret e Italise ne kohen e themelemitItaliket (sabinet, samniket, picenet, umbrijet dhe latinet)Iliret ne juglindje (japiget) dhe ne verilindje (venetet)Galet ne veriperendimGreket – Kolonizimi I Italise se Jugut dhe Sicilise “Graeciam Magnam”Etrusket – shtet I fuqishem skllavopronar me shtrirje ne jug deri ne Tiber
Themelimi I qytetit te RomesVersionet e ndryshme: Katoni, Varoni, LiviLegjenda e Romulit dhe Remit (Romulus & Remus)Lidhja e pare nderfisnore “septimontium” – Palatin dhe EskuilinRoma katershe “Roma quadrata” – fortifikimi I qytetit me ane te nje muri © Enkeleda Olldashi 2
Allowance only for "fair use"
MARREDHENIET EKONOMIKO –SHOQERORE NE ROMEN E HERSHME
Ndarjet e medha shoqerore te punesNdarja e bujqesise nga blegtoria – ne kohen e themelimit te RomesNdarja e zejeve dhe e punes bujqesore – shek. I SeptimontiumitNdarja e tregetareve si shtrese e vecante
Blegetoria – mjeshteria me e lashte e banoreve te RomesBujqesia – u zhvillua pasi u kryen pune drenazhimiNdarja e fiseve blegetorale me ato bujqesoreKrijimi I shtreses se tregetareve dhe fillimi I veprimtarise tregetareMarredheniet kolektive ne prodhim – shprehje e interesave te perbashketaKrijimi I konsorciumeve (consortium) dhe shuarja e kolektivitetit te marredhenieve ne prodhim.
© Enkeleda Olldashi 3Allowance only for "fair use"
RREGULLIMI SHOQEROR NE ROMEN E LASHTE
GJINIA/KLANI (gens) – Bashkesia ekonomike e mbyllur, egzogane dhe natyrale e pasardhesve te ndonje heroi legjendar (heros eponimos). Roma perbehej nga 300 gjini te tilla.
Kryeplaku (pater gentis) keshillohej me anetaret e tjere meshkuj te gjiniseDrejtonte punet e gjiniseGjykonte ne rast konfliktiKryente ritet fetare (sacra gentilicia)
GjiniaProdhonin dhe mbronin interesat e perbashketaNdanin se bashku te mirat dhe shfrytezonin token
© Enkeleda Olldashi 4Allowance only for "fair use"
RREGULLIMI SHOQEROR NE ROMEN E
LASHTE
VELLAZERITE (CURIA) – shkalla me e ulet e bashkimit
te gjinive e cila perbehej nga 10 (dhjete) gjini, organizonte
mbrojtjen e perbashket te gjinive dhe zgjidhte konfliktet
midis gjinive te se njejtes vellazeri.
Kryeplaku (curio) – zgjdhej nga asambleja e anetareve te gjinise
(meshkuj dhe madhore)
Komandonte ushtrine
Gjykonte ne rast nevoje
Kryente aktet fetare me ndihmen e klerikut (flamen curialis)
© Enkeleda Olldashi 5Allowance only for "fair use"
RREGULLIMI SHOQEROR NE ROMEN E LASHTE
FISI (Tribus) – shkalla me e larte e organizimit shoqeror ne Romen e lashte, I cili perbehej nga dhjete vellazeri (curia), pra 100 gjini (gens)
Armatoste nje centurion kaloresish dhe nje mije kembesoreNe Rome ekzistonin tre fise (Ramneses, Titienses, dhe Luceres)
Mbreti (Rex)udheheqes I fisit, ushtarak madhor, Klerik supremOrgan kryesor ekzekutivGjyqtar suprem
Senati (senatus) – grup I kryepleqve te te gjitha gjiniveAsambleja (comitia curiata) – bashkesia e te gjithe anetareve te gjinive te organizuar ne vellazeri
© Enkeleda Olldashi 6Allowance only for "fair use"
RREGULLIMI SHOQEROR NE ROMEN E LASHTE
RRENJA E RREGULLIMIT FISNORShpartallimi I gjinise dhe shfaqja e bashkesive familjare
Consortium
Familia agnatus (pater familias & alieni iuris)
Patronet dhe klientet
Copetimi I konsorciumeve dhe familjeve
Protektoret (patronet) vs. te perkrahurit (klientet)
Patricet dhe Plebejte
Prejardhja e tyre – hipotezat e ndryshme
Skllaveria
Nderprerja e zakonit te vrasjes se roberve te luftes
Skllaveria patriarkale – merrnin pjese ne prodhim por nuk ishin prodhues fillestare
© Enkeleda Olldashi 7Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I SHTETIT ROMAK
PERIUDHA E DEMOKRACISE USHTARAKENga themelimi I qytetit te Romes deri te mbreti I fundit etrusk Tarkuin Oholit – 510 ose 509 para Kr.Shperberja e organeve te rregullimit fisnoro – klanor
ORGANET E PUSHTETIT NE DEMOKRACINE USHTARAKE
Asambleja (comitia curiata) – asambleja e hershme romakeSenati (senatus) – anetaret e tij ishin kryepleqte e gjinive (pater gentis)Mbreti (rex) – udheheqes I zgjedhur por I perjetshem I lidhjes nderfisnore
© Enkeleda Olldashi 8Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I SHTETIT ROMAK
ASAMBLEJA (comitia curiata) – asambleja e hershme romake
Te drejte vote kishte cdo vellazeri (curia)Vendimet merreshin me shumicen e votave te cdo vellazerieAsamblete thirreshin nga mbreti (Rex)Lex curiata de impero – Ligji I vecante qe I jepte autoritetin kandidatit te zgjedhur qe te vendoste:
Per lufte dhe per paqePer denimet me te renda ne te hollaVdekje te shpallura qytetareve romake
Keto asamble kishin dhe kompetenca ligjvenese. Keto ligje jane ruajtur ne permbledhjen leges regia
© Enkeleda Olldashi 9Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I SHTETIT ROMAK
SENATI (senatus)Anetaret e Senatit ishin kryepleqte e gjinive (pater gentis)
Senati keshillonte mbretin (rex) ne kryerjen e detyrave themelore
Ratifikonte vendimet e asambleve duke u dhene keshtu fuqi detyruese (patrum auctoritas)
Organizonte administraten ne kohen kur froni ishte vakant
Interregnum – koha kur froni ishte vakant
Interreges – senatoret qe kryenin detyren e mbretit ne turne pese ditore
© Enkeleda Olldashi 10Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I SHTETIT ROMAK
MBRETI (rex)Primus inter pares – i pari ne mes te barabarteve
Udheheqes I zgjedhur por I perjetshem I lidhjes nderfisnoreUdheheqes madhor ushtarakKlerik supremGjyqtar supremShefi I tere bashkesise
Mbreti nuk ishte zoterues absolut I Romes, por as edhe nje pushtet me vete me funksione te ndaraSelia e vecante (sella curulis) perdorej nga mbreti gjate kryerjes se akteve publike te pushtetit.
© Enkeleda Olldashi 11Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I SHTETIT ROMAK
“Pushteti I mbretit mbeshtetej ne terror dhe nuk gezonte perkrahjen e qytetareve. Duke deshiruar qe frika te perfshinte cdo individ mbreti I shpallte vete denimet me vdekje,qe frika te behej me e madhe, mbreti I denonte me vdekje, me largim jashte vendit dhe me gjoba ne te holla, jo vetem fajtoret apo personat e padeshiruar, por edhe ata qytetare nga pasuria e te cileve shpresonte me te madhe” Livi 1, 49
© Enkeleda Olldashi 12Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I SHTETIT ROMAK
ASAMBLETE CENTURIONE (comitia centuriata) –asambleja kryesore e romakeve (comitiatus maximus) nga fundi I demokracise ushtarake deri ne fillimin e Republikes.Ne kohen e lashte ushtria romake ishte e organizuar ne sistemin e vellazerive (curia), pra plebejte ishin jashte ushtrise)Reforma e sistemit ushtarak (Serv Tuli, 555 para Kr.)
Klasa e pare – 100 mije ase e siper (80 centurione)Klasa e dyte – 75-100 mije ase (20 centurione)Klasa e trete – 50 – 75 mije ase (20 centurione)Klasa e katert – 25 – 50 mije ase (20 centurione)Klasa e peste – 11 – 25 mije ase (30 centurione)18 centurione te nderuara kaloresish dhe 5 centurione ndihmese
Votimi behej neper centurione dhe fillonte me kaloresit dhe me radhe.
© Enkeleda Olldashi 13Allowance only for "fair use"
KRIJIMI I SHTETIT ROMAK
FISET (Tribus) – njesi organizative administrative nen drejtimin e tribuneveNdarja e qytetareve romake sipas territorit – krijimi I fiseve territorialeTribunet ishin te ngarkuar nga te gjithe njerezit qe banonin ne territorin e tribusit te mblidhnin detyrimet publike/tatim (tributum) te nevojshme per mbrojtjen e pushtetit publik dhe te ushtronin detyra te ndermarra nga pushteti publik.Detyrat e pushtetit publik ishin te shumta: ndertimi I objekteve komunale dhe religjioze, mbrojtja e qytetit, organizimi I ushtrise, ruajtja e rendit publik, etj.
© Enkeleda Olldashi 14Allowance only for "fair use"
LUFTERAT E BRENDSHME DHE
MARREDHENIET E JASHTME NE
KOHEN E REPUBLIKES SE HERSHME
Lufterat midis patriceve dhe plebejasve
Krijimi I organizates se pare politike te plebejve (concilia
plebis) – qe zgjidhnin tribunet dhe edilet plebej
Lufta per te drejta ekonomike
Problemi I perjashtimit nga posedimi I tokes – ndarja e ager
publicus ne tokat e pushtuara dhe kolonizimi
Problemi I borxheve, sidomos fajdeve – kufizimi I shkalles se
kamates, moratoriumi dhe shlyerjen parciale
Edikti I Servit – shlyerja e borxheve duke marre pjese ne luftra
pushtuese
Lex Poetelia (326 para Kr.)– heqja e nexum – it si kontrate
© Enkeleda Olldashi 15Allowance only for "fair use"
LUFTERAT E BRENDSHME DHE
MARREDHENIET E JASHTME NE
KOHEN E REPUBLIKES SE HERSHME
Lufta per te drejta politike dhe te drejta te tjera
Njohja e disa te drejtave te concil plebis dhe inkuadrimi ne punet e
aparatit shteteror
Ligji I XII tabelave
Lex Canuleia (445 para Kr.)– barazimi ne te drejten pronesore dhe
familjare
421 para Kr. – fitimi I te drejtes per te zgjedhur kuestore
Lex Licinia – fitimi I te drejtes per te zgjedhur konsuj
Lex Ogulnia (300 para Kr.) – fitimi I shumices se vendeve ne
kolegjiumet klerike
Legis Hortensia (287 para Kr.) – concilia plebis behet organ
legjislativ
© Enkeleda Olldashi 16Allowance only for "fair use"
LUFTERAT E BRENDSHME DHE MARREDHENIET E JASHTME NE
KOHEN E REPUBLIKES SE HERSHMELufterat pushtuese dhe kategorite e reja te banoreve
Tre lloj traktatesh te politikes se jashtmeFoedus aequum – midis dy popujve te barabarte (njihej sovraniteti dhe merreshin detyrime reciproke)Foedus iniquum – i njeanshem ne dobi te Romes (humbiste sovraniteti ndaj atij romak por ruhen autonomia)Deditio – kapitulimi pa kusht (humbiste sovraniteti dhe qeverisej sipas leges datae te magjistrateve romake)
Latinet (Foedus aeternum) – ruajten autonomine dhe ne luftera u rreshtuan me njesite ndihmese (nomen latinum), votonin dhe fitonin statusin e qytetarit deri ne luften e re latine (340 – 338 para Kr.)Peregrinet – Banoret e lire te krahinave te pushtuara dhe te atyre qe iu bashkuan Romes me te drejte autonomie.Peregrinet me (Foedus iniquum) – nuk kishin jus commercii
© Enkeleda Olldashi 17Allowance only for "fair use"
RREGULLIMI SHTETEROR NE KOHEN E REPUBLIKES SE HERSHME
ASAMBLETE POPULLORE DHE SENATIAsamblete popullore
Comitia curiata – lex curiata de imperio formale
Comitia centuriata – comitiatus maximus
Komicionet tribusiane
Concilia plebis tributa – organi shteteror bazuar ne organin politik te plebejve
Senati ne kohen e Republikes se hershmeOrgan I magjistrateve patrice dhe plebejas
Senatus consulta dhe senatus auctoritas
Kompetencat e senatit
Raportet e brendshme dhe ato te jashtme
© Enkeleda Olldashi 18Allowance only for "fair use"
RREGULLIMI SHTETEROR NE KOHEN E
REPUBLIKES SE HERSHME
MAGJISTRATURAT NE KOHEN E REPUBLIKES SE
HERSHME
Magistratus – sherbimi publik dhe personi qe kryen ate sherbim
Ndarja e magjistraturave dhe e magjistrateve romake -
Magjistraturat patriciane dhe plebejase
Magjistraturat e larta dhe ato te uleta
Magjistraturat e rregullta dhe te jashtezakonshme
Magjistraturat zgjedhore dhe jozgjedhore
Magjistraturat kolegjiale dhe individuale
Magjistraturat kurule dhe jo kurule
Magjistratet e rregullt patriciane (patriciano-plebejas)
Magjistratet e rregullt patriciane cum imperio (Konsujt dhe Pretoret)
Magjistratet e rregullt patriciane cum potestate (Censoret, Edilet
kurule, Kuestoret, Kolegjiumet klerikale, kolegjiumet ndihmese
© Enkeleda Olldashi 19Allowance only for "fair use"
RREGULLIMI SHTETEROR NE KOHEN E REPUBLIKES SE HERSHME
Magjistratet e jashtzakonshem patriciane (patriciano –plebejas)
Diktatori
Magister equitum
Praefestus urbi
Magjistraturat plebejaseTribunet
Edilet plebejas
© Enkeleda Olldashi 20Allowance only for "fair use"
BURIMET E DREJTESISE NE PERIUDHEN E PARE
PERIUDHA E RREGULLAVE TE PASHKRUARA TE SJELLJES, IUS NON SCRIPTUM
Periudha e rregullave zakonore te sjelljesPeriudha e te drejtes zakonore
Ius dhe FasLeges regia
PERIUDHA E SE DREJTES SE SHKRUAR, IUS SCRIPTUM
Ligji I XII tabelaveLigjet. (Leges)Vendimet e Concilia Plebis (Plebiscita)Ediktet e MagjistrateveFillimet e shkences juridike (Interpretatio)
© Enkeleda Olldashi 21Allowance only for "fair use"
BURIMET E DREJTESISE NE PERIUDHEN E PARE
KARAKTERISTIKAT E PERGJITHSHME TE SE DREJTES SE LASHTE ROMAKE
Pasqyre dhe rregullator I marredhenieve ek.-shoq.
Primitivizmi
Paqartesia
Formalizmi
Konservatorizmi
Ashpersia
Personalizimi
© Enkeleda Olldashi 22Allowance only for "fair use"