annons annonsHELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET

BALANS cI djungeln av dieter före-språkar viktcoachen Marie Tegnér en allsidig kost, där det viktiga är att hitta en balans.

ANNONS ▼▼ ANNONS

FOTO: STEFAN CALLERT

d EKOLOGISK MATEkologiskt odlad mat blir allt vanligare. Framförallt är den bra för miljön och djuren, som får leva mer naturligt.

MED

FÖLJ

ER s

oM

TEM

aTID

nIn

G I

sVE

nsK

a D

aG

BLa

DET

no

VEM

BER

2006

HON TÄNKER EKOLOGISKTEbba Wickbom har öppnat en butik och restaurang där strävan är att allt ska vara ekologiskt.

Sid 6

LÄS MER OM OMEGA 3 FÖR HJÄRTA OCH HJÄRNA på SidAN 11 8

Sid 14Sid 4

NOVEMBER 2006

MAT FÖR MEDVETNA

HÄLSOSAMT ÄR GOTT Anna Skipper har alltid varit intresserad av god och nä-ringsriktig mat, och i tio år har hon hjälpt elitidrottsmän med mat och coaching.

Sid 10

Nyttig mat från Rosendals Trädgård i Stockholm.

KOLL PÅ MÄRKEN?Det finns en rad märkningar på våra livsmedel. Alla har de en innebörd. Mat för medvetna har gjort en snabbguide.

Sid 8-9

FAIRTRADEMöt Alice Bah Kuhnke, generalsekreterare på orga-nisationen Rättvisemärkt, som arbetar för mänskliga rättigheter.

Sid 12

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET 2 annons annons

MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDDOCH FACKTIDNINGENS FOKUSwww.mediaplanet.se

MAT FÖR MEDVETNA - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANETLayout: Henrica Dieden, Mediaplanet Produktionsansvarig: Amelie Westerberg, MediaplanetProduktionsassistent: Anna von der Groeben, MediaplanetRepro: Ordbild 08-545412 90 Tryck: Tabloidtryck i SödertäljeMediaplanet är världsledande inom tematidningar i dags-och kvällspress. För information, kontakta: Gustaf Ryding, Mediaplanet: 08-545 953 00

Synpunkter på Mediaplanets tematidningar: synpunkter@mediaplanet.seDistribueras med Svenska Dagbladet 2006.

c INNEHÅLL d

Att välja ekologiskt s. 4

De ställer KRAV på ekologiskt s. 6

En glad butik s. 6

Functional foods s. 7

Osäkerhet eller medvetenhet s. 8-9

Hälsosamt är gott s. 10

Omega 3 för hjärta och hjärna s. 11

Kyrkkaffet som blev Fairtrade s. 12

Med hälsa på menyn s. 13

Tallriksbalans s. 14

INFO:Mat för Medvetna distribueras med Svenska Dagbladet. Syftet med tidningen är att informera och inspirera läsaren till ett mer medvetet och hälsosamt val av mat.

FOTO: ISTOCKPHOTO

Mina vänner pratar ofta om vad som är nyt-tigt, vad de ska äta och varför. Man dras med

i ruljansen av råd och tips och det är inte alltid lätt att sovra bland idéer och tankar. Tipsen har varit lika många som motstridiga. En bekant har tagit bort mikrovågsug-nen och frysen och handlar bara ekologiskt. En annan bru-kade dricka svart kaffe och gå en snabb promenad före fru-kost varje morgon. Något som resulterade i överkänslig mage istället för önskad viktnedgång.

Ja, det är inte lätt att veta vad kroppen tål, och hur mycket tid och energi man vill lägga på maten. Tyvärr finns ingen universell lösning. Det som fungerar för en person kan vara helt fel för en annan. Viktigast är att lyssna på sin kropp. Ställa frågan: Vad mår jag bra av, vad är bäst för mig? Och ibland tvinga iväg sig själv på det där spinningpasset, eller ståndaktigt låta bli den nybakade kanelbullen trots att den luktar himmelskt.

Men medveten mat handlar om så mycket mer än nyttig mat. Det handlar om ett kretslopp, att alla, från odlare till konsument mår bra av rättvist producerad mat. Som

konsument kan du göra skillnad genom medvetna val som gynnar mänskliga rättigheter, miljö och djur:

Att om varan är billig ifrågasätta om en kaffeodlare eller arbetare på bananplantage fått tillräckligt betalt för sin produkt. Att välja ekologiskt för att miljön slipper bekämp-ningsmedel och arbetaren slipper utsättas för farliga kemi-kalier. För de som bryr sig om hur djuren behandlas kan det vara skönt att veta att ekologiskt kött kommer från djur som fått leva ett liv som i största möjliga mån är na-turligt för dem. För många konsumenter upplevs den eko-logiska maten som mer hälsosam än vanlig mat.

Som i allt annat går det trender även i mat. Hälsosam och ekologiskt producerad mat känns hett just nu. Hälso- och eko-restauranger blir allt vanligare, och de står inte tomma. Tvärtom, folk vill få i sig mat de mår bra av. Men: hur trenderna än går och hur många råd du än får är nyckeln till den medvetna maten allsidighet - ät lite av allt.

Anna Blomberg

Inte lätt att äta rätt

“Hälsosam och ekologiskt producerad mat känns hett just nu.

Projektledare: Michaela Treslow Kinberg Mediaplanet, 08-545 953 00

Framtidens energikälla; rågbröd.

Konsum

entkontakt: 02

0-4

510

50

, ww

w.fazerbageri.se

Foto: Roland P

erssonIN

TE RIO

Hemligheten bakom ett riktigt gott och nyttigt bröd är råg. Det har vi på Fazer vetat länge.Vi bakar mjukt bröd med äkta surdeg, där varje skiva är fulladdad med fiberrik råg,

vitaminer, mineraler och antioxidanter.Rågbröd är en utmärkt fiberkälla, kanske den allra bästa. Fiber håller igång magen

och ger längre mättnadskänsla.Så om du vill njuta av ett riktigt gott och nyttigt bröd – välj Fazer Rågform,

ett osötat rågbröd bakat på surdeg.

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET � annons annons

Konsumentens största behåll-ning av att handla ekologiskt

torde vara vetskapen om att ha bidra-git till en mer hållbar utveckling, renare miljö och djur som mår bättre. I KRAV-märkt mat tillåts inga syn-tetiska färgämnen, smakämnen, söt-ningsmedel, härdade fetter och gen-modifierade organismer. För att en vara som till exempel müsli ska räknas som ekologisk måste 95 procent av råvarorna vara ekologiska. Eko-maten blir en helhetsupplevelse av god mat producerad på ett naturligt sätt, som i vissa fall kan vara hälsosammare för människan.

Enligt KRAV har tester visat att det finns spår av bekämpningsmedel i urinen på personer som ätit frukt och grönt odlat på vanligt sätt. Så var inte fallet hos personer som ätit ekologiskt odlade alternativ. Om bekämpnings-medlen gör skada på kroppen är inte vetenskapligt belagt, men för många känns det bättre ju färre kemikalier de stoppar i sig.

Hur påverkas miljön? Ekologiskt jordbruk och djurhåll-

ning påverkar miljön positivt på en

rad punkter. Enligt KRAV används konstgödsel istället för djurgödsel eller växtrester. Bönderna använder heller inte kemiska bekämpnings-medel. På så sätt blir jordkvalitén högre och mångfalden större. För när konventionella bönder besprutar sina åkrar försvinner inte bara ogrä-sen. Med ogräsen försvinner insek-ter, spindlar, näbbmöss och fåglar. Mångfalden blir med andra ord min-dre och ekosystemet rubbas. I dag är ett flertal og rässorter utrotade. Att slippa bekämpningsmedel har även en direkt positiv effekt för bonden, då han slipper utsättas för ohälsosamma kemikalier. Detta är extra bra för arbetare i länder där skydden för de farliga medlen inte är tillräckliga vid besprutning.

Vad är det då som är farligt med konstgödsel?

Det innehåller mycket kväve, som grödorna behöver för att växa bättre. Även naturligt gödsel innehåller kväve, så skillnaden kan vid första anblick inte tyckas särskilt stor. Ur ett längre perspektiv är dock det bio-logiska gödslet att föredra, då ekolo-giska bönder efterhand lär sig hur de

ska ta tillvara på det kväve som fri-görs. De är måna om att det inte ska rinna bort, medan en konventionell bonde kan ösa på mer konstgödsel – gödsel som förutom kväveläckage även kräver mycket energi för att framställas och transporteras. Det biologiska gödslet kommer ofta från den egna gården.

Vi har de senaste åren börjat se konsekvenserna av vad som händer när kväve och bekämpningsmedel sprids. På sommaren går Östersjön, sjöar och vattendrag tidvis inte att bada i på grund av övergödning. Detta påverkar inte bara badvatt-net, i vissa dricksvattentäkter har det, enligt KRAV, hittats rester av bekämpningsmedel. Där gör de skada genom att rubba ämnesomsättning hos växter och djur, och göra dem mindre fruktsamma.

Hur påverkas djuren?Enligt KRAV ska djuren på en

ekologisk bondgård få utlopp för sina naturliga behov. Korna är ute till oktober, på vanliga gårdar tas de ibland in redan vid midsommar. På vintern får eko-korna gå ut en gång i veckan. Kalvarna får vara med sin

mamma de första dagarna efter föd-seln och får därefter dricka komjölk, kalvarna på vanliga gårdar får pulver-mjölk. Eko-bönderna odlar i så stor utsträckning det går eget grovfoder till korna. Det består av gräs och klöver, vilket är naturligt för kon att äta. Räcker inte det egenproducerade fodret köper eko-bonden ekologiskt foder.

Liknande krav gäller vid grisupp-födning och hönsskötsel. Allmänt gäller att man är mer återhållsam med läkemedel till djur på ekologiska gårdar.

Hur vet konsumenten att varan verkligen är ekologisk?

På livsmedelsverkets hemsida står att läsa att verket ansvarar för infor-mation om ekologiska livsmedel till konsumenterna. De ser även till att kontrollen av den ekologiskt produ-cerade maten är tillräcklig. Det finns två märken för ekologisk produktion: KRAV och EU:s märkning.

Enligt Jessica Elgenstierna, infor-mationschef på KRAV, är ungefär tre till fyra procent av Sveriges livsmed-elsförsörjning idag ekologisk.

Att välja ekologisktVi går mot ett samhälle där det blir allt vanligare att människor är medvetna om vad de stoppar i sig – och hur maten är producerad. Många vill idag kunna välja att handla ekologiska produkter. Och ju fler som handlar ekologiskt, desto större blir utbudet.

TEXT: ANNA BLOMBERG

“När kon-ventionella bönder bespru-tar sina åkrar försvinner inte bara ogräsen. Med ogräsen för-svinner insekter, spindlar, näbb-möss och fåglar. Mångfalden blir med andra ord mindre och ekosystemet rubbas.

FOTO: ISTOCKPHOTOUtan kemiska bekämpningsmedel blir jordkvalitén högre.

www.ekoagg.se

Ekologiska Ägg från lyckliga hönor- bra för Dig, bra för Hönan, bra för Jorden

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET 6 annons annons

KRAV har funnits i Sverige sedan 1985, och tycks ha blivit

en naturlig del av vardagen.– 96 procent av konsumenterna

känner till märket, säger Jessica Elgenstierna, informationschef på KRAV.

EU:s märkning för ekologisk mat är inte lika välkänt. Många produ-center föredrar KRAV, då det har ett stort konsumentvärde.

– I Sverige förekommer EU-märk-ningen i stort sett bara på charkpro-dukter. EU tillåter nitrit i kött, det gör inte KRAV, säger Jessica Elgenstierna.

Jessica Elgenstierna beskriver verksamheten som följande:

Miljö– Ett av de starkaste argumenten

att välja ekologiskt! KRAV tillåter inte bekämpningsmedel, konstgöd-sel och Genmodifierade organismer, GMO.

Djur– I Sverige finns en stark tradition att

värna om djuren. I Norden är männis-kor i allmänhet mer måna om djurens välmående, än till exempel i Sydeuropa.

Hälsa– Vi ser en stark hälsotrend just nu.

Alla bryr sig kanske inte om att rädda världen, däremot om sin och sina barns hälsa. Det finns studier som visar att ekologisk mat i vissa avseenden är nyttigare än van-lig, men det behövs mer forskning. Till dess handlar hälsoar-gumentet om en upplevd känsla, att man mår bra av att veta att maten inte innehåller kemikalier och onödiga tillsatser.

Socialt ansvar– Här handlar det om KRAV-

produkter från tredje världen. Dels slipper arbetarna på fälten utsättas

för bekämpningsmedel, dels slipper de hamna i bero-

endeställning gente-mot kemiföretagen som tillhandahål-ler dessa. Medlen är

dyra, så det blir posi-tivt i dubbel bemärkelse.

Dessutom ökar kunskapen om hur jorden ska brukas.

De ställer KRAV på ekologisktMiljö, djur, hälsa och socialt ansvar. De är de fyra benen KRAV dukar sitt verksamhetsbord på.

TEXT: ANNA BLOMBERG

Överallt finns flodhästar utpla-cerade: bland varor, på borden,

målat på fönster och väggar. Att det blev just flodhästar har inget med den ekologiska maten att göra.

– Jag ville ha med ”happy” i nam-net och då passade ”hippo”, säger Ebba Wickbom, som äger butiken.

Hon ville ha en positiv klang i namnet, då många butiker som lik-nar hennes har namn med hälso- eller dietanknytning.

Det vilar en känsla av lanthandel, eller affärer som de såg ut förr, på Happy Hippo. Det mesta är ekolo-giskt.

– Ibland får jag inte tag på ekolo-giskt, då väljer jag något som ligger nära, säger Ebba.

Att varorna är ekologiska betyder inte att allt är KRAV-märkt.

– Det är dyrt med krav-certifie-ring, alla skaffar inte det. Jag tar själv reda på att saker och ting kommer från schyssta odlingar. Och att maten inte innehåller onödiga tillsatser.

Affären, som nyligen utökats till restaurang och catering, ligger på Riddargatan i Stockholm och har funnits drygt ett år. Tidigare har Ebba jobbat på, och drivit caféer. Där reagerade hon på hur styrd mark-naden för storkök var, hur svårt det var att få tag på de råvaror hon ville använda.

– Det kändes fel att servera mina

gäster sådant jag aldrig skulle köpa själv, säger hon.

Att Ebba brinner för ekologisk mat är uppenbart när man pratar med henne. Frågan är bara varför?

– Man kan nämna argument som miljö och att djuren har det bra. Men smaken räcker. Man vill inte äta van-lig mat efter att ha smakat ekologisk.

Ebba förfasas över hur livsmed-elsbranschen använder olika fetter, salter, socker och andra tillsatser i maten.

– Hur kan ett kex innehålla 45 olika ingredienser och hålla sex månader?

En glad butikSom en oas bland snabbköp och fet café-mat ligger Ebba Wick-boms butik och res-taurang Happy Hippo. Här erbjuds kunderna alternativ till utbudet i konventionell handel.

TEXT: ANNA BLOMBERG

FOTO: ISTOCKPHOTO

FOTO: HENRICA DIEDENEbba Wickbom.

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET annons annons �

- Functional foods är ett tveksamt begrepp, livsmedel med hälsopåstå-ende är att föredra, säger Åke Bruce, professor på Livsmedelsverket.

Han förklarar att functional foods inte är ett begrepp i lagens mening. Däremot kan han tänka sig en privat användning av uttrycket.

Enligt en rapport på livsmedels-verkets hemsida kom begreppet till Sverige 1991 då en japansk grupp forskare och representanter från olika företag reste runt i Europa för att sprida information om functional foods, eller mervärdesmat som det heter på svenska.

Mervärdesmat är livsmedel som

när de intas i normala mängder ska ha en positiv effekt på hälsan. Det kan till exempel vara att bakterie-kulturer tillsätts till mjölkprodukter och drycker. Det kan även vara att vissa produkter har låg halt av mättat fett, vilket ska vara bra för kolesterol-värdet. En tredje stor grupp är fiber-rikt bröd och pasta.

I Sverige finns functional foods i liten skala. En av anledningarna till att begreppet är relativt främmande för många konsumenter är att reg-lerna för marknadsföring är stränga.

– Ett företag får inte påstå att en produkt botar eller förebygger sjuk-

domar. Däremot får man säga att den minskar risken för att drabbas, säger Åke Bruce.

Livsmedel med påstådd medicinsk effekt hamnar under läkemedelslag-stiftning vid marknadsföring, vilket krånglar till det hela. Åke Bruce berättar att det inom EU pågår för-handlingar om en gemensam lag-stiftning om mervärdesmat.

I Sverige har livsmedelsbranschen tagit fram ett koncept som gör att man kan kringgå dessa regler genom något som kallas egenåtgärdspro-grammet. På hemsidan hp-info.nu förklaras att programmet innebär

att det är tillåtet att påvisa allmänt vedertagna samband mellan kost och hälsa, och sedan marknadsföra enligt en tvåstegsprincip. Som exempel nämns att c-vitamin förbättrar upp-taget av järn. I marknadsföringen kan företaget nämna detta samband och därpå berätta att produkten i fråga innehåller c-vitamin.

Branschen har även utvecklat ett märke som garanterar att en viss vara har hälsofrämjande egenskaper. För att en produkt ska få denna märk-ning krävs att den genomgått tester i en expertpanel utsedd av SNF (Swe-dish Nutrition Foundation).

Functional foods: livs- eller läkemedel?Att livsmedelsföretag berikar sina produkter med vitaminer, mineraler eller bakteriekulturer för att locka kunder blir allt vanligare. Produkterna kallas func-tional foods och ska ha positiv effekt på hälsan. I Sverige hamnar produkterna under läkemedelslagstiftning vid marknadsföring.

TEXT: ANNA BLOMBERG

c FAKTA:

Samband mellan kostoch hälsa som anses väl belagda:

º övervikt och energi-

innehåll

º kolesterol i blodet och

fettkvalitet

º blodtryck och salt

º åderförkalkning och

kostfaktorer som sänker

blodkolesterol/blodtryck

º förstoppning och

kostfiber

º benskörhet och kalcium

º karies och fermenterbara

kolhydrater

º järnbrist och järnintag

Källa:www.matplatsen.nu

Åke Bruce, professor påLivsmedelsverket.

FOTO: LIVSMEDELSVERKET

Sedan mitten av 1990-talet har allt-fler företag minskat användningen av transfett i sina produkter. Transfett är ett delvis härdat fett som kan fö-rekomma i pommes frites, pajer och kex. Idag får svenskarna i sig cirka en procent av sitt energiintag från trans-fetter, varav hälften förekommer na-turligt i kött och mejerivaror.

Källa: www.slv.se

Minskning av transfett

FOTO: ISTOCKPHOTO

Hampodlare får arealstödJordbruksminister Eskil Erlandsson (c) meddelade nyligen att industri-hampa får användas som bränsle från 2007. Det innebär att bönder kan få arealstöd för odling av hampa. Ham-podling var förbjude1n i Sverige från 1960-talet till 2001. Förutom bränsle kan hampa användas i kläder, papper och hampolja.

Källa: Torbjörn ReidarssonFOTO: ISTOCKPHOTO

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET � annons annons

Svenskt Sigill: Startade 1995 och arbetar för att långsiktigt och på bred front hålla hög kvalitet i det svenska jordbruket. Produkterna är som namnet skvallrar om odlade i Sverige. Svenskt Sigill stäl-ler krav på att bönderna värnar om miljön och tar väl hand om djuren. Märkningen gäller mat och blommor. Källa: www.svensktsigill.com

Vad innebär det för konsumenten? Högt ställda krav på hur svensk mat odlas och djuren sköts. Detta för att garantera en hög kvalitet och slippa sjukdomar som galna kosjukan.

Osäkerhet eller medvetenhet?Varje dag möts vi av olika budskap. Reklamen försöker inpränta företagsloggor för att kunderna ska välja just deras produkt när de handlar mat. Som konsu-ment händer det att man blir fartblind av all information och alla märken.

TEXT: ANNA BLOMBERG Det är lätt att lojt plocka åt sig varorna på handlingslistan utan närmare tanke på om produkten är odlad i Sverige, är ekologisk eller har hög

fiberhalt. Andra är väldigt medvetna, och köper i så stor utsträckning det går, varor som märkts enligt viktiga kriterier.

Vad är viktigt för dig? Att man inte använder farliga bekämpningsmedel vid bananodling? Att arbetarna på plantager har schyssta arbetsförhållanden? Att kosten innehåller erkända ämnen din kropp mår bra av? Att korna som producerat mjölken har ätit riktigt gräs istället för foder? Här följer en kort guide vad de olika livsmedelsmärkningarna står för:

KRAV: Utvecklar regler för ekologisk pro-duktion av livsmedel. Det gäller grödor som odlats utan farliga bekämpningsmedel, både i Sverige och i andra länder. Och det gäller djur som får leva mer naturtroget. I KRAV- märkta produkter tillåts inga syntetiska färgämnen, smakämnen, sötningsmedel eller aromämnen. KRAV:s regler är i vissa fall hårdare än EU:s.Källa: KRAV och www.konsumentverket.se

Vad innebär det för konsumenten? Att produkten är framtagen på ett, ur miljösynpunkt, skonsamt sätt. Är man mån om djur är det en garanti för att de behandlats humant. Ur hälsosynpunkt kan ekologisk mat upplevas som nyttigare än vanlig.

Rättvisemärkt: Rättvisemärkt ingår i den interna-tionella organisationen Fairtrade (Fairtrade Labelling Organizations International), som värnar om rättvi-sare förhållanden för småbönder i fattiga länder. En Rättvisemärkt produkt garanterar konsumenten att odlaren fått skäligt betalt och att barnarbete och diskriminering motverkas. Ekologisk odling upp-muntras, vilket gör att många av produkterna även är KRAV-märkta. I Sverige finns bland annat Rättvise-märkt kaffe, choklad, bananer, te och kakao.

Vad innebär det för konsumenten? Ett litet bidrag för att motverka utnytt-jande av fattiga bönder och hjälpa dem att klara sig på den lön de får.

hp-info-märket: Kallas även PFP-log-gan. PFP står för produktspecifika fys-iologiska påståenden. Märket hittas på produkter som i dagligt tal kallas func-tional foods, eller mervärdesmat. Det är livsmedel där exempelvis en bakterie-kultur tillsatts för att göra produkten mer hälsosam. Är produkten märkt med PFP-loggan har produkten genomgått de vetenskapliga tester som krävs. Källa: www.hp-info.nu

Vad innebär det för konsumenten? Att man medvetet kan välja en produkt som främjar hälsan.

Nyckelhålet: Livsmedelsverkets märkning för hälsosam mat. Nyckelhålet får förekomma både på produkter och på restauranger. Kra-vet är att maten måste uppfylla vissa krav vad gäller fetthalt och fettsammansättning, inne-håll av socker, salt och fiber. Mättat fett och transfett får förekomma i nyckelhålsmärkta varor, men i små mängder. Källa: www.slv.se

Vad innebär det för konsumenten? Det underlättar medvetna val genom att guida till nyttiga produkter.

FOTO: DREAMSTIME

Nyttiga nötterHasselnötter, mandlar och valnöt-ter är tre av de nyttigaste nötterna. Studier har visat att personer som äter mycket nötter minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Nötter innehåller nyttigt fett och saknar helt kolesterol. Köper man färdig-rostade och saltade nötter däremot kan man få i sig onödiga fett- och saltmängder. Källa: www.medicallink.se

Frukost i skolanVar tredje skolelev hoppar över fru-kosten. Orsaken till det kan vara att det är för tidigt på morgonen eller att man inte vill äta ensam. Ungefär en tredjedel av skolorna i landet erbju-der nu frukost, antingen innan skol-tid eller efter första lektionen. En del skolor serverar frukost gratis, andra till en kostnad av några kronor. Källa: www.braskolmat.se

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET annons annons �

EU:s märkning för ekologiskt jordbruk: Märket visar att EU:s minimiregler för vad som får säljas som ekologiska varor uppnåtts. Det innebär att 95 procent av råvarorna i produkten måste vara eko-logiska. För att få märket krävs att ett nationellt organ först kontrollerat produkten. Källa:www.livsmedelssverige.org/ekologiskmat/markning.cfm

Vad innebär det för konsumenten? Konsumenten får ett större utbud av ekolo-giska varor att välja bland, då kraven inte är lika höga som KRAV:s.

SMAK: Är ett kontroll- och certifieringsfö-retag för trädgårds-, lantbruks-och livsmed-elsproduktion. SMAK´s klassificeringssys-tem för potatis används i stort sett i hela den svenska potatisbranschen. SMAK certifierar bl.a. företag som producerar Svenskt Sigill-märkta varor. SMAK är även kontrollorgan enligt EU:s förordning för ekologisk pro-duktion och ekologiska livsmedel.Källa: www.smak.se

Vad innebär det för konsumenten? Att potatisen är ordentligt kontrollerad och håller en viss standard.

Rainforest alliance: En internationell orga-nisation som vill värna om ekosystemet och att råvaror produceras på ett miljövänligt sätt. Mänskliga rättigheter värnas och kon-troller av arbetsförhållandena på odlingarna utförs kontinuerligt. Barn tillåts arbeta så länge det inte hindrar deras skolgång, och de inte hanterar maskiner och kemikalier. Källa: www.kraftfoodsnordic.com

Vad innebär det för konsumenten? Att varan är tillverkad under drägliga förhållanden för arbetarna.

Utz Kapeh: Betyder ”gott kaffe” på mayaspråket och finns på miljövänligt och socialt godtagbart producerat kaffe. Kraven är inte lika hårda som vid ekologisk odling. Förutom miljön syftar Utz Kapeh till att odlarna ska arbeta under rimliga omständigheter. Man ska med hjälp av datum-märkningen på exempelvis förpackningen kunna spåra var kaffet i den blandning man köpt är odlat och av vem. Källa: www.kaffeinformation.se

Vad innebär det för konsumenten? Ett steg närmare miljövänlig odling och arbetare som kan leva på sin lön.

FOTO: OLAF HAMMELbURG

FOTO: ISTOCKPHOTO

“En del är väldigt med-vetna, och köper i så stor utsträckning det går, varor som märkts enligt viktiga kriterier.

www.siaglass.se

Nyhet!

Krav SIA Annons:Annons Krav_SIA 06-11-14 14.04 Sida 2Utz Kapeh syftar till att odlarna ska arbeta under rimliga omständigheter.

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET 10 annons annons

Låt dig inspireras av mer än 100 recept.Adventsmys med vännerna, recept & tips för en enklarevardag och allt för ett spännande julkalas! Dessutom denfina almanackan med årets alla desserter.

Väggalmanacka på köpet!

Nummer 12

Finns ibutik fr om28/11

Vill du prenumerera?Gå in på www.matmagasinet.seoch logga in med internetkod: 317qu01 Tidningen för köksbänken, inte soffbordet!

Mat för medvetna_251x120 06-11-09 10.15 Sida 1

– Idag äter de flesta något jag skulle kalla ”sjukmanskost”. Maten vi äter skall hjälpa inte stjälpa, säger Anna Skipper, kostexpert, hälsocoach och programledare i ”Du är vad du äter”.

Hon förklarar att hälsomat är god mat som är nyttigare än den skräp-mat många stoppar i sig.

– Maten ska stimulera våra smaksinnen och samtidigt vara näringstät och kalorifattig.

Annas Skippers intresse för mat och fräscha råvaror grundas i morföräld-rarnas handelsträdgård i Värmland.

- Jag tillbringade mycket tid där som barn, jag fick vara med och odla och gräva.

Hon deltog även vid matlag-

ningen vilket väckte intresset för att laga sund mat.

- Det var lite gammaldags, vi åt riktigt och på bestämda tider.

När jag pratar med Anna Skipper är hon nyss hemkommen från Turkiet där hon tillbringat höstlovet tillsam-mans med sina barn.

- Jag hittade ett underbart spa med personal från länderna de olika behandlingsmetoderna kommer ifrån, till exempel en indier för Ayur Veda och en thailändare för thaima-sage.

Anna Skipper tyckte att spat var så bra att hon i vår ska anordna hälso-resor dit under fem-sex veckor.

För att hjälpa människor att må bättre arbetar hon mycket med något som kallas komplementära terapier.

Det kan vara allt ifrån akupunktur till Ayur Veda, verka förebyggande och ses som ett komplement till hälso- och sjukvård. Den bästa före-byggaren enligt Anna Skipper är god och sund kost. Men här finns även andra faktorer. Ett exempel är mental träning.

- Jag och Olof Skipper har i vårt arbete märkt att daglig inspiration och coaching är den viktigaste fak-torn för att lyckas.

Anna och Olof Skipper har utveck-lat cd:n ”DinViktCoach” där de gui-dar lyssnaren till olika övningar, som ska hjälpa personer att gå upp eller ner i vikt, sluta röka eller bryta någon annan oönskad vana.

Du har tips som folk kan tycka är lite underliga, till exempel att man ska dricka ett glas rumstempererat vatten på morgonen och sedan en grönsaksdrink?

– Är det underligt? Många dricker för lite vatten, och grönsaksdrinken är fylld med nyttiga vitaminer och

mineraler. Då tycker jag att det är mer underligt att folk äter vitt bröd på morgonen.

Kan man äta för nyttigt?– Det är omöjligt att äta för nyt-

tigt. Men det finns en mental sida där många inbillar sig att det är tråkigt att äta nyttigt när det i själva verket är precis tvärtom. De som ger sig chansen att äta på ett intelligent sätt kommer att bli förvånade över att ”gourmetnytta” både smakar bättre och ger mer energi.

Vad tycker dina barn om din kost, revolterar de?

– De bor för det mesta hos sin pappa i Göteborg. De äter ganska bra, men min son kunde nog minska lite på godiset!

Lever du som du lär?- Jag är inte fanatisk, jag unnar

mig ett glas vin eller ost ibland. Men det är vanan som skapar hälsan, inte undantagen!

Hälsosamt är gott!Sedan barnsben har Anna Skipper varit intresserad av god och näringsriktig mat, och i tio år har hon hjälpt elitidrottsmän med mat och coaching. Mest känd är hon nog från tv-programmet ”Du är vad du äter”.

TEXT: ANNA BLOMBERG

Annas recept

Koka upp rikligt med vatten samt 1 msk buljong. Tillsätt Dinkelris. Koka på svag värme 30 minuter utan lock.

1 dl dinkelris 1 msk buljong400 g rotfrukter – morot, palsternacka, rotselleri2 msk olivolja1 finhackad schalottenlök1 finhackad vitlöksklyfta1 lime50 g chévreost50 g ruccolabladsolrosskott

Dinkelsallad med rostade rotfrukter

Rör om då och då. Häll av överblivet vatten. Skala och skär rotfrukter i bi-tar. Smörj en form med olivolja och lägg i rotfrukterna. salta och peppra. Grädda i ugnen ca 30 minuter eller tills de är mjuka. Blanda ned dinkel, schalottenlök och vitlök. Krydda med salt och peppar. Tvätta limen väl och riv skalet ytterst fint. Strö lime-rasp över rotfrukterna, pressa limesaften över och vänd ned smulad chévre och ruccola vid servering. Slå upp på ett fat och strö över solros-skott.

Koka quinoa i vatten, buljong och gurkmeja ca 20 minuter.Skär laxen i kuber och trä upp på ett spett. Vispa upp ägget och pensla laxspettet.Häll upp sesamfrön i en tallrik och vänd runt laxen i fröna.Stek på medelhög värme i olivolja. Salta och peppra.

Blanda den kokta quinoan med sol-torkade tomater, persilja och citron-saft. Servera med fräsch grönsallad och lättfräst bladspenat.

Sesampanerad lax med quinoasallad och spenat

1 st spett med laxkuber 1 ägg1 dl sesamfröolja2 dl quinoa 4 dl vatten1 msk lantbuljong1 tsk gurkmeja10 soltorkade tomater i olja 1 dl slätbladig persilja, hackad1 msk citronsaftsalt och peppar Bladspenat, lätt fräst i olivolja och vitlök.

FOTO: ULF bERGLUND/TV3

Anna Skipper i TV 3:s “Du är vad du äter”.

FOTO: ISTOCKPHOTO

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET annons annons 11

Det finns två livsnödvändiga fettsyror som kroppen inte

kan producera själv. Det är kändisen omega 3 och dess kusin omega 6. Omega 6 finns i kött, ost och mjölk, något många får i sig mycket av. Omega 3 finns i främst i fisk, något de flesta äter för lite av.

Helst ska kroppen få lika mycket av de båda fettsyrorna. Rubbas balan-sen av att intaget av omega 6 är för högt i förhållande till omega 3 ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, eksem och olika typer av inflamma-tioner. Tommy Cederholm, professor i nutrition vid Uppsala Universitet lugnar dock genom att berätta att många svenskar får i sig en någor-lunda bra kvot av fettsyrorna i förhål-lande till andra länder.

– Då är intaget av mättat fett värre, där ligger en större hälsorisk, säger han.

Omega 3 är en fleromättad fettsyra som finns i olika former, beroende på hur långa fettsyrakedjorna är. De långa fettsyrorna EPA och DHA finns i fet fisk och kallas marint omega 3, eller fiskolja. Exempel på feta fiskar är makrill, sardin, sill och lax.

Kortare omega 3, så kallad alfa-linolensyra finns i rapsolja och linfrö-olja. Kroppen kan till viss del, men inte fullgott, omvandla alfa-linolen-syra till marint omega 3.

– Det är bättre att få i sig omega 3 från fisk, säger Tommy Cederholm.

DHA och EPA finns i människans hjärna och är viktiga att få i sig för att hjärnan ska utvecklas och fung-era som den ska. Kanske ligger det något i talesättet att man blir smart av fisk!?

Nyttan med omega 3 upptäcktes då

några forskare ville ta reda på varför eskimåerna hade mycket färre fall av hjärt- och kärlsjukdomar än övriga västvärlden, trots att de åt samma mängd fett. Det visade sig då att större delen av eskimåernas fettintag kom från fisk och skaldjur, medan danskarna, som man jämförde med, åt större mängder av mättat fett.

Enligt hälsokostrådet motverkar omega 3 att blodet koagulerar i blod-kärlen. På så vis undviks stroke och hjärtinfarkt. Fettets sammansättning gör att fiskarna håller sig mjuka och smidiga i vattnet, även vid låga tem-peraturer. Liknande fungerar det hos människan, leder mjukas upp och blodkärlen blir mer elastiska.

Enligt en studie från oktober i år, gjord av Uppsala universitet och Karolinska Institutet kan omega

3 bromsa sjukdomsförloppet hos patienter med lindrig Alzheimers sjukdom. För patienter som varit sjuka en tid syntes dock ingen skill-nad.

Omega 3 kan bli mindre aktivt i kroppen om det reagerar på fria radi-kaler. Exempel på en fri radikal är syre, som omöjligt går att avlägsna från kroppen. Däremot kan männis-kan neutralisera de fria radikalerna genom att äta så kallade antioxidan-ter. Vitamin C och E finns i frukt och grönt och innehåller antioxidanter. En sallad till den feta fisken är med andra ord att rekommendera!

Omega 3 för hjärta och hjärna Det började med att några forskare ville veta varför eskimåerna inte drabba-des av hjärt- och kärlsjukdomar i samma utsträckning som danskarna. Idag är omega 3 ett vanligt kosttillskott i västvärlden.

TEXT: ANNA BLOMBERG

Livsmedelskunskap på EuropanivåEU-länderna, Norge, Schweiz och Island ska samarbeta om risker olika livsmedel utgör. Länderna ska dela med sig av varandras kunskap och erfarenhet för att kunna ta del av olika länders expertis och att slippa dubbelarbete. Samarbetet sker till-sammans med europeiska myndighe-ten för livsmedelssäkerhet, EFSA.

Källa: www.slv.se

Magsjuka i storkök beror ofta på bristande kunskap om hygien och tempe-raturens betydelse för matens hållbarhet. Det visar en sammanställning som Livsmedelsverket gjort efter rappor-ter från kommuner. Vanligaste orsa-ken till matförgiftning var att maten stått i rumstemperatur för länge, att kylskåpen varit för varma eller att maten tillagats på för låg värme.

Källa: www.slv.se

Fel temperatur kan bli matförgiftning

FOTO: DREAMSTIME

“Många svenskar får i sig en någor-lunda bra kvot av fettsyrorna i förhållande till andra länder.

FOTO: HENRICA DIEDEN

FOTO: ISTOCKPHOTO

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET 12 annons annons

En höggravid Alice Bah Kuhnke möter mig i dörren till Rättvi-

semärkts lokaler. Vi slår oss ned i ett litet rum med två soffor och Alice berättar om sitt uppdrag som gene-ralsekreterare.

– Jag gör allt från att hålla koll på ekonomin och handleda våra projekt-ledare till att packa lådor med infor-mationsmaterial.

Det började med att hon följde med en kurskamrat i statsvetenskap till ett av Rättvisemärkts möten. Hon blev intresserad och började som volontär. 2004 sökte hon tjäns-ten som generalsekreterare.

– Nu får jag betalt istället för att jobba gratis, säger hon med ett snett leende. Men blir snart all-varlig igen och påpekar att man

som konsument måste vara kritisk. – Kostar bananerna 8,90 kilot bör

man ifrågasätta hur de producerats. Det är många led som ska ha betalt och man kan gissa att odlaren slitit utan skälig lön om priset är lågt.

Hon berättar att hon ofta möter en slags offermentalitet, att konsumen-terna inte upplever ett tillräckligt utbud.

– Men det är upp till oss. Mark-naden rättar sig efter konsumenterna och vad vi vill. Gå till din butik, ställ frågor och leta efter produkter!

Målet med Rättvisemärkt är att visa branschen att människor är vil-liga att betala för mänskliga rättig-heter. Organisationen verkar för att odlarna får tillräckligt betalt för sina varor och att de kan klara sig på de

pengar de får. Det gör att produk-terna är något dyrare än andra. Men börjar fler handla går priset ned. Märket är ännu inte utbrett i Sverige, i Storbritannien finns cirka 2000 rättvisemärkta produkter, i jämfö-relse med Sveriges 30.

– Där är det lite posh med fair trade, säger Alice Bah.

I Sverige började organisationen som ett projekt i Svenska kyrkan 1996. Den första produkten var ett Rättvisemärkt kaffe, som kallades kyrkkaffet. Senare bildades organisa-tionen Rättvisemärkt, som är en del av det internationella kontrollorga-net Fairtrade.

Kyrkkaffet som blev FairtradeLön som täcker levnadskostnaderna kan tyckas självklart vid heltidsjobb. I många utvecklingsländer är det inte så. Rättvisemärkt arbetar för att informera svenska konsumenter om orättvisor vi inte ser eller tänker på.

TEXT: ANNA BLOMBERG

Så läser du innehållet

Många läser innehållsförteckningen när de väljer livsmedel. Den är dock inte alltid helt lätt att förstå. Bra att veta är att ingredienserna nämns i fal-lande ordning, först står ingrediensen det finns mest av. I slutet brukar till-satserna nämnas. Men konserverings-medel E211 gör inte många klokare. På livsmedelsverkets hemsida www.slv.se finns en kodnyckel!

Källa: www.slv.se

FOTO: HENRICA DIEDEN

Alice Bah Kuhnke.

FOTO: RÄTTVISEMÄRKT

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET annons annons 13

Restaurangbranschen har bör-jat rätta sig efter kundernas

intresse för hälsosam mat. Snabb-matsrestauranger erbjuder nyttiga alternativ till flottiga pommes frites och lunchrestauranger med hälsorik-tig kost på menyn blir vanligare. Ett utslag på nyttighetstrenden är priset Santé som anordnas av branschtid-ningen RS, Restauranger och Stor-kök, och sedan några år tillbaka går till bästa hälsorestaurang.

Ebba Liliedahl, produktutvecklare på måltidsavdelningen på Sodexho, deltog i september i år i en panelde-

batt på mässan restaurangexpo, som handlade om vikten av ett hälsotänk i restaurangbranschen.

Hur gick tongångarna?- Det var väldigt inriktat på ett

hälso- och miljötänk i framtiden. Det gällde då främst att lunchrestau-ranger måste bli mer medvetna. Det pratades även om behovet av en nyt-tighetsmärkning.

Hur vill man att restaurangerna ska utveckla sitt tänk?

- Det fanns en enighet kring att

välja ekologiska och närodlade pro-dukter. Sen gick åsikterna lite isär. Vissa tyckte att man skulle gå åt ett mer modernt och trendigt kök där man lagade nyttiga spännande rätt-ter med nya korn och gryner. Andra tyckte att man skulle laga husmans-kost på ett nyttigare sätt.

Ulf Bohman, nutritionist på Livs-medelsverket deltog också i debatten. Han berättar att Livsmedelsverket just nu utvecklar en ny certifiering för nyckelhålsmärkning av restau-ranger. Den beräknas komma under

2007 och innebär tydligare krav och tillsyn. I dagens läge får restauranger, enligt Ulf Bohman, använda nyckel-hålet utan att någon kontrollerar om reglerna för en sådan märkning följs. Orsaken till utvecklingen av märk-ningen är dels ett ökat krav från kon-sumenterna, dels att många restau-ranger använder egna märkningar.

- Vi vill ha en så enhetlig märkning som möjligt, säger Ulf Bohman.

Det är främst lunchserveringar som engageras vid nyttighetsmärkning.

– Det beror på att många äter lunch ute varje dag. Middag på res-taurang äts mer sällan, så efterfrågan är inte lika stor på det området, säger Ulf Bohman.

Idag är ungefär tio procent av de cirka 13 000 lunchrestauranger som finns i Sverige nyckelhålsmärkta. Ulf Bohman hyser förhoppningar om att siffran ökar med nya nyckelhålet.

Med hälsa på menynMänniskor blir mer medvetna om vad de äter, något som uppmärksammats av restaurangbranschen. Livsmedelsverket ligger i startgroparna för nya krav för certifiering av nyckelhålsmärkta restauranger.

TEXT: ANNA BLOMBERG

Så läser du innehållet

12 stycken Ingredienser: 3 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 2 dl müsli (tag favoritsorten) 2 1/2 dl Dansukker Råsocker 1 dl russin 2 ägg 2 1/2 dl mjölk1 dl flytande margarin Garnering: 1 dl müsli

Rättvisemärkt Råsocker 6 små koppar

Ingredienser: 1/2 l vatten 3/4 dl (30 g) kaffe 6 bitar Dansukker Råsocker 1 tsk kardemumma Garnering: 3/4 dl vispgrädde kanel

Lägg kaffe, kanel och kardemumma i bryggtratten och låt vattnet rinna igenom. Vispa grädden till fast skum. Fördela kaffet i 6 koppar och lägg en sockerbit i varje. Toppa med en klick vispgrädde och strö på lite kanel.

Dansukker Råsocker kommer fram-över att bära det internationella Fairtrade-märket. Fairtrade/Rättvisemärkt garanterar att denna produkt är handlad i enlighet med internationella Fairtrade krite-rier. När du köper Rättvisemärkt bid-rar du till bättre arbetsvillkor och tryggare sociala förhållanden för pro-ducenter och anställda i de fattigare delarna av världen.

Moccachino Müslimuffins

2. Blanda vetemjöl, bakpulver, müsli och råsocker i en bunke. Rör i russinen. Tillsätt ägg, mjölk och margarin. Blanda väl. 3. Fördela smeten i formarna. Strö müsli ovanpå. Grädda müs-limuffinsen mitt i ugnen i ca 20 minuter. Känn med en provsticka att muffinsen är torra i mitten. Låt müslimuffinsen stå kvar på plåten i 5 minuter innan de ställs på galler att svalna.

1. Värm ugnen till 200º. Smörj en muffinsplåt med 12 hål eller ställ 12 formar på en plåt.

FOTO: DREAMSTIME

Ulf Bohman, nutritionist på Livsmedelsverket.

FOTO: bECCA EILAND

Fler recept och inspiration hittar du på www.dansukker.com.

HELa DEnna TEMaTIDnInG ÄR En annons FRÅn MEDIaPLanET 1� annons annons

Prenumerera på MåBra!

Gå in påoch logga in med internetkod 311pu35 så kan du få omedelbar tillgång till alla våra tjänster på nätet.

6 nr + 6 månadersmedlemskap på vår sajt för endast

Få tillgång till över 500 lätta recept, en

hel vikttjänst, personlig vägledning av vår vikt-

coach Marie Tegnér,diskussionsforum,motionstips, hitta nya vänner och

mycket annat!

www.mabra.com

159:–Spara totalt 816:–!Ord pris 6 nr 216:–. Värde på sajten 100:–/månad.

SPECIALTIDNINGEN FÖR KROPP & SJÄL

– Det gäller att hitta en vikt att trivas med och att må bra av det man äter. Det som fungerar för en person kan vara helt fel för någon annan, säger Marie Tegnér, viktcoach på tid-ningen MåBra.

Hon förespråkar en balans i kalori-intaget för den som vill hålla vikten.

– Det är enkel matematik. För att gå ner i vikt ska man äta färre kalo-rier än man gör av med, säger hon.

I takt med att fler människor ökar i vikt har jakten på kalorier blivit vanligare. Men vad är egentligen en kalori? Marie Tegnér förklarar kalori som en enhet som mäter energi, på samma sätt som gram mäter vikt. En kvinna gör av med 1800–2300 kalo-rier om dagen, en man 2000-2500. Hur mycket kalorier en person behö-ver beror på kön, vikt, ålder, längd och motion. Män har större muskel-massa än kvinnor och behöver därför fler kalorier. En ung man som tränar mycket behöver betydligt fler kalo-rier än en medelålders kvinna med ett stillasittande jobb.

Marie understryker vikten av att röra sig för att må bra och hålla en sund vikt.

- Särskilt om man har ett kontors-jobb måste man kompensera stilla-sittandet med motion.

Tidigare har Marie Tegnér jobbat som hemkunskapslärare. Där försökte hon göra maten till något roligt.

– Jag lät ungarna laga pizza och

pasta för att de skulle få en positiv bild av matlagning.

Hon ville väcka ett intresse för matlagning hos barnen i förhopp-ning att de skulle experimentera med nya recept hemma.

På samma sätt vill hon att hennes läsare ska ha ett lustfyllt förhål-lande till mat. Hon tycker att det är viktigt att kunna unna sig något extra ibland, något man är svag för, men som inte bör ingå i den dagliga kosten. Det gäller dock att anpassa mängderna, och inte få frossattacker.

– En kanelbulle är lika god som åtta, även om de är nybakade.

Hon varnar för att skuldbelägga viss mat, att det är lätt att få den på hjär-nan. För stor fokus på en produkt kan göra att man börjar frossa när man väl tillåter sig den förbjudna maten. Hellre lite ibland än okontrollerat frosseri.

För att lära sig äta rätt rekommen-derar Marie Tegnér tallriksmodel-len. Den innebär att en portion mat består av 50 procent grönt, 25 kolhy-drater och 25 protein. Tallriksmodel-len handlar om proportioner, därför bör mängden anpassas från person till person.

– Medelhavsmaten är en bra inspi-rationskälla. Där används mycket grönsaker och man låter olivolja och örtkryddor ge smak.

Transfetter avråder hon från helt, och understryker vikten av att välja enkel- och fleromättade fetter. Tum-regeln är: ju mer lättflytande, desto bättre.

– Olivoljans fett bidrar till att sänka kolesterolvärdet och motverka hjärt- och kärlsjukdomar.

Något som oroar Marie Tegnér är rön om att frukt och grönt blir allt-mer utarmade på näring, vilket hon tror beror på snabba stora skördar. Vid långa transporter får grödorna mogna på vägen.

– Därför är det ännu viktigare att vi får i oss tillräckligt med frukt och grönt, eftersom det skyddar mot can-cer.

Marie Tegnér tycker att nyckeln till en sund vikt och kosthållning är att hitta en modell som passar den enskilda individen, med eller utan hjälp av någon kunnig på området.

– Dieter som utesluter viss kost eller vissa ämnen helt tror jag inte på, man behöver lite av allt. Är man däremot överviktig och har pro-vat allt och kommer fram till att en viss diet hjälper tycker jag att man kan hålla fast vid den ett tag, för att senare börja äta mer varierat.

Tallriksbalans Många i dagens samhälle vill förlora ett, två eller tjugo kilo. Att hålla vikten blir lätt en kamp. MåBra:s viktcoach Marie Tegnér slår ett slag för tallriksmodellen.

TEXT: ANNA BLOMBERG

Kryddor eldar på fettförbränning

Kryddor som vitlök, chili, cayenne, senap, ingefära och jalapeno kan ha en fettförbrännande effekt. Den el-diga smaken, som ”brinner” i mun-nen, ökar värmeproduktionen i krop-pen och därmed fettförbränningen. Det kan dock behövas ganska stora mängder för att uppnå effekt. Vill man slippa kryddiga rätter till varje måltid finns kryddor som kosttill-skott.

Källa: ”Allt om fettförbränning”, bok av Fredrik Paulun

FOTO: DREAMSTIME

Marie Tegnér, MåBra:s viktcoach.

FOTO: ANNA bLOMbERG

Ät rätt fettVisste du att du behöver fett för att må bra? Fett bidrar nämligen med viktiga fettsyror och fettlösliga vitaminer och därför är en hälsosam kost långt ifrån fettfri. Det handlar alltså inte om att äta så lite fett som möjligt, utan om att äta lagom mycket – och av rätt sort! Ge oss 5 minuter av din tid så kommer du förstå att hur små förändringar i din kost kan göra stor skillnad när det kommer till din hälsa.

Hoppas att du känner att det var värt 5 minuter. Mer att läsa om fett och hjärthälsa samt många recepttips hittar du på Becels hemsida www.becel.se

FettkvalitetMånga stirrar sig idag blinda på mängden fett, men lika viktigt är det att titta på vilken sorts fett vi äter. Man skiljer på mättat och omättat fett. Mättat och omät-tat fett innehåller lika mycket energi, men har helt olika inverkan på hälsan. I Svenska näringsrekommendationer (Livs-medelsverket 2005) betonas vikten av att begränsa det mättade fettet och öka ande-len omättat fett i kosten. Bakgrunden är bland annat att mättat fett höjer koles-terolvärdet, medan omättat fett har mer positiva effekter.

Omättat fett – det ”snälla” fettetTill gruppen omättat fett hör både enkelomättat och fleromättat fett. Båda har en gynnsam effekt på kolesterolvär-det. Fleromättat fett består av två olika ”familjer” av fettsyror, omega-3 och omega-6. Vissa av dessa är mycket viktiga eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv utan vi måste få i oss dem med maten. Dit hör alfa-linolensyra (omega-3) samt linolsyra (omega-6). I Sverige har vi en bra balans mellan intag av omega-3 och omega-6 i kosten.

Omättat fett finns i vegetabiliska oljor som rapsolja, solrosolja och olivolja. Det finns också i mjuka och flytande matfet-

ter som är baserade på vegetabiliska oljor, som t ex Becels produkter. Fisk innehåller också omättat fett.

Mättat fettMättat fett höjer kolesterolvärdet, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. I Sverige äter vi relativt mycket mättat fett så det är något vi bör minska på. Mät-tat fett finns framför allt i animaliska livsmedel såsom feta mjölk- och mejeri-varor som fet ost, fet grädde, smör och matfettsblandningar baserade på smör, samt hårda stek- och bakmargariner. Andra källor till mättat fett är feta kött- och charkuterivaror, choklad, snacks och bakverk samt friterad mat.

Välj rätt! Med denna kunskap är det enkelt att förstå att Becel är ett bra val för dig som tänker på hälsan och ditt hjärta. Becel är produkter med en hälsosam fettsam-mansättning - en låg halt mättat fett och en hög andel omättat fett. (Jämför gärna innehållet av mättat fett mellan Becel och andra produkter nästa gång du han-dlar.) Becel innehåller också omega-3 och omega-6 från växtriket, i en bra balans.

Välj Becel till brödetSmörgåsar är något som många äter varje dag. Här kan du göra stor skillnad genom att byta till Becel. Prova även att klicka Becel i en bakad potatis, i pasta eller över nykokta grönsaker. Becel lätt matfett 35% är märkt med nyckelhålet!

Välj Becel till matlagningBecel Mat 15% och MiniMat 7% tillver-kas av vegetabiliska oljor och mjölk och är utmärkta alternativ när du vill använda grädde i matlagningen. De har en hälsosam fettsammansättning med en låg halt mättat fett och hög andel omät-tat fett. Om du byter ut 2 dl vispgrädde i dina favoritrecept (4 port.), till Becel MiniMat får du per portion: 14 gram mindre mättat fett och 1,5 gram mer omättat fett. Det är ett bra byte!

Skall du steka, baka eller laga mat så varför inte prova Becel flytande som lik-som andra Becelprodukter har en hälso-sam fettsammansättning. Becel flytande finns även med olivsmak.

“Många stir-rar sig idag blin-da på mängden fett, men lika viktigt är det att titta på vilken sorts fett vi äter.

Becel lätt matfett 35% har en hälsosam fettsammansättning med en låg halt mättat fett och en hög andel omättat fett. Dessutom innehåller det omega-6 och omega-3 fettsyror. Med andra ord - Becel är ett bra val för dig som tänker på din hälsa och ditt hjärta.

Kryddor eldar på fettförbränning

God smak har fått ett nytt ansikte.

Alla vet ju att ekologiskt odlade råvaror inte bara är nyttigare utan också gör att maten smakar bättre.

Som du ser har god, hälsosam mat nu fått ett nytt ansikte. När du ser Kung Markattas produkter så vet

du att det alltid är ekologiskt odlade produkter från utvalda leverantörer runt om i världen. Jordnötssmör,

torkade frukter, linser, bönor, nötter, olivoljor, teer, tahini, bönkonserver, kokosflingor och sojasåser är

några få exempel på godsaker från Kung Markatta. Vill du veta mer om vårt sortiment (vi har över 100

olika produkter) ska du besöka vår hemsida www.kungmarkatta.se. Smaklig måltid, förresten!Kung Markatta AB Tel: 019-30 73 00

www.kungmarkatta.se

kungmarkatta_251x370_Morgonstund 06-03-17 09.52 Sida 1