mathilda silow. - ub.gu.se · traff a tned selma la- gerlijfs iif versattarin- na, froken...

N:r 50. ~ t o c k h o l m 24 December 1 9 0 8

Frenumeration~prls : I Redaktion: I Redaktiir 0. ansvaria utaifvare: I Ex~ndltion

Mathilda Silow.

It1 &r ... kr. 4: 50 'I2 &r ... kr. 2: 50 8 ... 8 3: WI1I4 8 ... 8 1: 26 Ldsnummer 10 dre.

Prenumeration sker sRvlll lnndsortcn som i Stockholm II nPrmaste postanstalt eller bok- hsndel.

Fredrika-Bremer-Fijrbundets stipendieinstitutions 'sekreterare.

Annonspris : 15 6rc per mm.

Enkel spaltl~redd 50 mm. Maq:inalanncms under texten 15 mm:s hoj l per g&nq 10: - -. Rabalt: 5 ggr 5 %, 10 g-gr 10 Ole,

20 ggr 20 O/,, 60 ggr 25 %. Annons bor vara inlfimuad

senast rnbmlag f. m. -

RIBstersamuelsgetan 61, en tr.

Te le f o:ner: Allm. 6363. R i b 12286. -

Utgifningstid hrarje torsdag.

Det var froken Mathilda Silow. Esselde liade gjort hennes bekantskap, dA hon hosten forut i egenskap af Fredrika-Bremer-Forbuadets ombud i Malm6 besbkte Stockholm och p% det varmaste intresserat sig- for hennes plan att utvidga sitt ombudskap till en skknsk filial a.f forbundet. Forst under so~nmarveckornas sam- varo i ' den vackra loostaden med utsikt ofver Suildet utvecklades dock det vanskapsforhQllande dem emellan, som s% afgorande skulle iagripa i Mathilda Silows lif.

En a.f friherrinnan Adlersparres alsklingsplaner vid stiftande a.f Fredrika-Bremer-Forbundet var att verka far yrkes- och studiestipeudier for unga kvinnor och darigenoni far s& mhnga som mojligt underlatta vagen till en utbildniiig, som kunde satta dem i st&nd att ined hopp om fraiugAng upptaga kampen for tillvaron. I mars 1887 hade forsta steget tagits till f6rverkligande af idden, i det att en dA tillsatt kommitt.6 af fem personer .biirjat utarbeta en plan for insamling af medel liinsvis. Friherrinnan Adlersparre, kommitths sjal, instig, att det stora arbete, som nu holl pA att organi- seras, krafde sin man helt, och hennes intuitiva blick sAg i Makhilda Silow ratta personen att soka vinna darfor. Esseldes - egen entusiasm fijr saken vackte snart genklnng hos hennes varmhjartade' van, och forsta steget blef ett under sommaren af den skhnska filialen mordnadt ofverlaggning&note i Helsingborg, vid hvilket stipendiefrhgau lifligt hiskuterades och ' den tanken fijrst framkastades, att ej blott insamlingen, utan afven

- - E L L E N KLEMAN.

Mottagningstid - K1. 1-2. -

och Annonskontor :

MBstersamuelsgatan 51, en tr. -

Post- och telegramadress :

810ckhdm 1~08, ~mnu.rob tr,ckwi. I D A 8 A Y, Stockholm.

stipendieutdelningen, borde ske lansvis. Det andra och afgorande steget togs, dB Mnthilda Silow, ef ter att llafva ofverlc'lmnat filialen i andra hander, ph host en 1887 foljde friherrinnau Adlersparre upp till Stock- holm och vid kommitt8ns sammautrade den 9 oktober adjungerades sAsom sekreterare for att slutligen den 30 november IS88 af forbundsstyrelsen inviiljas i kominitt6n.

Mathilda Silow kom shledes in i arbetet for Fred- rika-Bremer-Forbundets stipendieinstitution sfi godt son1 frQn bbrjan och var med, d& planen faststiilldes och dQ insamlingen af krsbidrng inom de olikn liinen sslttes i ghng. Det var en stor arbetsborda, som nu'lades pi^ sekreteraren, men hon grep sig an med mhlmedveten energi och oegennyttig ifver. Hennes intresse for saken hade ej wri t a£ det hastigt uppflam~nande och lika hastigt slocknaucle slaget utan ford j upades och koa- centreracles, till dess den for heme blef en lifsuppgif t. Att Esselde, som iippaat sitt hem for heme, mecl lif-

, e ligaste syrnpati delade bide de forsta framghcuganlas, de f brsta donationernas glad je ocll cle bekymmer, soin aro oskiljaktiga frhn foretag af denna art, blef fijr Mathilda Silow alltjamt en sporre till farnyade anstrang- ningar. H6rnsalongen i Esseldes hus 11% Siider hogst uppe pii klippan ofvanfor Strornmen fick bevittna fort- siittningen af mdaga of verl&ggninga.r,. son1 p%bGrjats nere i de luftiga rummen vid Suudet.

Korrespondenseii med ombud i de olika Iiinen och f6rvaltningen a£ cle medel, soin. borjade in fly ta, krafde en stor del af sekreterarens tid, men den togs dessutom snart i ansprA.k p& annat siitt. I jmuari 1.889 anordnades i Stockholm rnijten af privat krtrk- t k , vid hvilka sekreteraren redogjorde f6r stipeadic- sake11 for att sprida kiiuueclom om ocll vticlta intresse for den. Tv% Br senare Aterupptogs clenna tanke men till&mpades nu inoin laudsortsst~derna. Somrna- ren IS91 barjade nildigen Mathilda Silow sina agi- tationsresor (jag hoppas, att l.l.011 ej misstycker orclet) och utstrackte deru smhningom under de fiS1jande sju h e n - eastnka resor afven senare - till s% goclt som alln Sveriges llin, langst i now sB val son1 llingst i soder.

Det fir nog ej for mycket sagdt, att det 1-1.u:Evud- sakligen sar gellorn dessa resor, so tn insamlingen f ijr

6

stipendief onderna i de olika laudsdelarna tog f art. Sekreteraren ~a l i de sig till ledande personer iaom det

- samhalle, som 1lou besijkte, genom deras forsorg sam- rnankallades intresserade att &hora hennes foredrag och efter dess slut konstituerade sig i de flesta fall en lokalkonmitt6 for att taga saken om hand. Mecl

-\ '- lokalkom1nitt8ern(z stod sekreteraren sederruera i fort- satt liflig beroring geuom bref, oc11 clet Br till stor del genoin clem, s o n hon an i 'dag 11.a.r den kauning med landets all% delar, som srbetet fordrar.

Sedan den en& efter den mdra a.f lansfonderaa stigit till den fitin borjan fastslngua minimisumman ocll stipendier frBn IS96 borjat utdelasl), har niimligen institutionen intradt i ett nytt skecle. Det giiller nu att best#nma det iindamQ1, till hvilket &rets stipen- cliuln skall ansllis, i anslutning till de onsknin&r, som gora sig gallande ino~n liinet. ~ i i r i e d har ocksd sekreteraren fhtt en ny uppgift, son1 hoin omfattat ined varmt intresse, uppgiften att taga reda pH, utsikterna inom orika verksaillhetsomrAden och mojligheterna for en fullgod lltbildning till ett visst gifvet kall. Denna sida, af arbetet siitter Mathilda Silow i beroriug ined framAtstrafvande ungdorn, soln for henne framliigger sina planer, de 111B uu giilla utbildning i tradghds- skijtsel eller studier vid ett utlandskt universitet. Sgr- skildt har det gladt henne, niir s t i g e 1 1 i e o i i t t n p& henries fi-jrslag genorn bestMmlnelserna for ett till an- siikan kungjordt stipendium mojiiggjort for unga kraf- ter att bryta sig ~ a g inoin ett farut oprisfvadt omrhde.

Det Br forst och friGmst i egenskap af stipendiein- stitutionens sekreterare, soin Mathildcz Silow gjort och gor sin stora iasats i arbetet for kvinnans intressen. Med berattigad stolthet kan hon se ph det resultat de tjugu Qren medfort : Brlig stipendieutdelnin frAn tj ugu Ifinsf onder och liflig verksamhet inom cle f em iterstk- ende lauen for att fullborda insamlingen. Men afven som m&ngArig medlem af Fredrika-Bremer-Fiirbundets styrelse fijljer llon med vaken blick de frfigor, som diir tiro fiire. Henues-inliigg i diskussioneu vittna om, att 1101.1 ej f6rg8fves g&tt i Esselcles skola. Dh hfatilda Silow del.acle Esseldes hem afven under de sista h e n af henues 1i:f och IN ed sjalfuppoffrande trohet stod vicl henries sida uncler den svira tid, dB krafterna borjade svika, hlef hou fo1Aroge1.1 med henries planer och onske- md, siirskilclt i frhga on1 clet forbuud, vid hvilket lion fiiste sb inhuga f ijrhoppningar. Hoii besjalades af Ess- eldes stora syn p i salten, och ~ I ~ L I k a ~ l 0111 h4atliilcla Silows stiillning till Fredriks-.Kreu~er-Forb~l~dets seaare utveckiing utan tveltan sgga, att hon all tid forhlif \;it det id.eal trogen, son1 ho1-1 en g h g mecl hela sin sjals vfirlne omfattat.

I) ltedan ISB!) hacle stipendie-utdelni~lg blirjat frA.11 fru Whit- locks foncl, so111 ej forvaltss af ~ti~endie~nst i tut ionen, och IS02 frHn cloncztio~lsfoncle~~ for medicine stuclerande.

SIG~%ID LEUONHUBV UI.).

Westerbro. Ett kooperativt pensionat.

B e t fir en ganska egeudolnlig foreteelse, att i Hol- praktisk socialism ftiretages. HMr flsl de kristliga mar- land, diir den socialistiska rorelsen gor s& litet kisterna gruudat siu koloni Blaricum och fhtt riho

vasen af sig, det ena experimentet efter det aadra i lidnndet af att vara barare af i ~ y a ideer. Deras

iaoarkisins var visserligen af det ln&t fredliga och oskyldiga slag. Men att gb barhufvade, barfota ocli ikliidda besynnerligc?, driikter var i sjhlfva verket all- deles nog for att giira dell1 misstiiakta 1x0s biinderua. Misstiimaiugen gick till sist sB lhugt, att man briinde UPP en del af deras bostiider. Och i Holland sar det, som van Eden grundade sin L"Lkerbrukslcoloni pS pria- cipen om gemensam eganderatt till jorclen. ~ f v e n den liir ha uppliists, men dess upphofsmaa f6rsijker allt- janit, elluru p i en anllan viig, verka for den id6, son1 han. fortfaraude tror ph. Fyra smA enkla hus nsed omgifvande triidghrdstappor och Rkrar framstiillas pii den lilla bild, som vi se har. Den ser sK foga in%rk- irtirdig ut. Men i all sin anspi.Aksloshet &r dock Wes- terbro ett iatresseviickande forsiilc till losning a:f dessa sociala problem, hvars pockailde r6ster. JIB oss nlla ocli s o n fijr m h g a ibland oss Wifva till ett rop, skii- rande' ocli niauande;

Huru forv~nad blef jag icke, dK vid en vistelse i Holland pb min uttalade onskan att fb sainlnan- traff a tned Selma La- gerlijfs iif versattarin- na, froken hfargrethe Meijboom, en hol- I . a d ~ k dam f iireslog inig, att jag skulle taga in i pensionatet Wcsterbro, frbken

Meijbooms skapelse. nEtt kooperativt pea- sionat n , forklarade man for mig. sune

iifveil lian andelsiignre .i faretaget, och annu ett par tre personer, soln aro dar ))ph prof)), hkerbruks- ocli t.mdg8rdsskotsel sanit emottaga pensionarer. Vinsteii delas lika niellan andelstigarua. >Men ni berhkiia val forst riinta, sh att h w r och en fhr rants i forhulande till sin audel i fijrlagskapitalet)) friigar jag. Min vii.r- clinnn svarar n&got rnycket lnadiskt - att hon icke t%l rantor. Riinteberiikuing mhste visserligen gbras pR gruud a£ lagbestiimmelser, men -- rantorna laggas .

till den gemensamma kassan. Emellertid f B andels- iigawa for bestridaude af personiiga utgifter en kon- tant 1611. ,Och jag f i r storre 1011 an de andra, eme- d m jag genom inin verksamhet, som tvingar niig till resor och umgange lned manniskor, behofver mera an cle, som lefva sitt lif har, - och sB fijrtjauar jag inests, sager friiken Meijboom. - ))Men gA dii Edra litteram fortjiinster till den gemensamma kassan?, - ,Ja vissts, blir sraret, somn kominer sA enkelt, soin om det vore

Bspbce de commuaaut6~, s& lydde ett annat svar piol mina frhgor. Det var med en viss undran jag nhgra dagar senare fii.rdad& f,ram den pilkautads landsviigen, son1 frhu l>iijswijks station leder till Westerbro. En sex, sju minuters promellad och jag ser fra111fiSr mig fyra smA, roda stenhus, skilda f rh i hvarandra genoni S M ~ triidgRrcls1aiid och liggande i en rad vid ell liten viig, soul bildar en rat vinkel mot stora landsvtlgen - det hela sA symetriskt och hollandskt som m6jligt. Saf tign iingar med betande kor bilda. ramen kring det lilla sainhdlet. Typiskt fir landskapet med sina snorrSita kanaler, sina pilar langs de raka viigarna och sjtt vida af Imrken skog eller hojder brutna perspektiv. Det Br sh. tyst och fridfullt och landtligt, att m u gl8mmer, att man I ~ a r civilisa- tionens vitlsiguelser sB nara - sphrviig sju minuter d&r- ifrhn och Haag pS en halftim~nes afsthild rned sp%rvSig.

I sitt lilla tysta arbetsrurn ined rnhqga biicker och myck.et blommor berattar froken Meij boom fijr mig Westerbros historia.

' Q r a kvinnor, af hvilka froken Meijbooin iir den ledande sjalen, ha inkopt ett stycke jord, uppfort fyra s m i enkla hus och drifra diir lned bitriide af en man,

den naturligaste sak i varlden att uppgifva personlig egendom. ~ O c h tro rnig, froken, detta ar framti- dens form fijr tillvaron. Hela mitt lif har jag plKgats af att ha haft inera yengar fin sK m%nga nndra. s men Ert arbete, har Ni icke behof af ensa.mhet . for att i ostbrd ro fh .

#gna E r %t Ert ar- betels OcL jag t&nk- te rned tacksainhet

ph, att denna kviuna filr sina landsman tolkat nhgot af det, vAr litteratur har ypperst. -.- ~ M a u kan icke arbeta ined hufvudet hela dagen, och som Ni ser, jag uppgifver icke niina vanor; jag ar for ga~ninal d#rfiSrs, svarade f roken Mei j boom.

Nkgra hvilsainma dagar och jag lainnade Wester- 1x0 och dess viiuliga vardinnor rned en hjsrtlig Gnskan, at;t detta fiSretng, so111 en osjalfvisk kvinun skapat, mStte bli en lyckosa~n insats i den striif van efter rHtt- fardigare lifsformer, som #r triSst i nuet och hopp fijr fraintiden.

ANNA KLEMAN.

"Till tidsf Ordrif !"

,E ite hvar ha vi viil i cle dagliga tidningarna studerat an- @ ,., nonserna . undrande pA ))rniinniskanr bikom dem.

Vi, som ha fast, OM ock hArdtratnpad, mark under vAra fotter, gora iblancl vlra reflexioner och tycka oss se ndgrn annonsera for brod, af sorg, a£ nod, nien ganska mdnga. efter )) tidsfordrif n . Detta n till tidsfordrif n kommer son1

dessert till d l den fasta maten, det slAr oss rned undran och hapnad! Det borde verka sorn en OM i olrnen! Det borde vara godt att veta, att i vhr 'omtnlade rjaktande tidr sA mAnga fianas, sorn rent af m%ste annonsera efter tidsfordrif. Annonsera, att de ha s i mycket tankar till ofverlopps, att hvern som vill. svara bar att vantn sig - )) tidsfordrif D .

De lBnga dystra hostkvallarna pA landet behofva for- drifvas! Ah! Det 1Ater sorn musik, rde lSngar hostkvallarna! Det lhter sorn en saga, att nagon tid kan vara lAng - nar lifvet ar s i kort - nar det iir sA mycket, sorn vi behofva att hinna, sil mAnga ouppodlade fiilt i vc4r hjarna, stiirre och viktigare an det skriftliga tankeutbytets, s% m h g a lidande bland v&ra medmanniskor, hvilkas nod aannerligen ej afhjalpeg genom mer eller mindre val svarf- vade fraser.

Ha vi ej lite hvar betraktat dessa annonser sksom forsok att forekomma den sjukdomen rspleenr eller ock s%som annonserad, dHdlos h a f t -- forl%tlig hos den sviir- miska 17-18-Aringen, som allvarligt hoppns, att hon med sina smK r tankar 2 skall kunna sprida litet ljus och gladj5 ofver n%gon ensam gamma1 farbrors ensamma tillvaro. (Visserligen gjorde 11011 klolcnre i att fortsatta sin nzojligen pHb6rjade bekantskap med Beethoven) - men 1st hennes varma lilla hjarta tala - tids nog fhr hon erfara, att hennes vhrfina, omedelbara tankar kunnat framlocka ett ofverliigset leende rBt den lillaj), sorn gifvit sig in 118 sadant tidsford.rif, tids nog erfarn, att hennes ungdom- ligt ursprungliga tankar forlojligas i en krets, icke viird att lasa dem!

Dock, det ar ej de rmycket ungas, sorn uteslutande skatta St korrespondensens noje. Det senteras sA vii.1 af en rtiinkander kvinna som af den rmedelAlders, bildade manaena. Det iir infor detta faktum .vi lite hvar onska - icke sant - att n%gon professor i lifslronst ville annonsera: r Spleen botas, tillforlitligt recept, kortaste tid! ! ! Receptet: arbete, husligt arbete, intellektuellt arbete, arbete att uppodla en talang, arbete for andras trefnad, arbete att fordrifva dysterheten for den nnrnzaste omgifning- en, hvilkens hiistkviillar nog ocksa kunna vara linga! Receptet, skrifvet p% ren svenska och dock - for de flesta fullt 99 ofattligt sorn nagonsin nAgon professors latin !

Lite hvar se vi nog den )) korrespondensalskande )), tan kande kvinnan vandra omkring rned djupsinnig min och fjarrskldande blick, en blick sorn rakt ej kan uppfatta hvad sorn ligger innom den war~~zaste synkretsen, rned tankar, vidt hojda ofver de henne omgifvande DsmAsja- sjalarnasr. Lite hvar se vi nog ocksA rsm&sjalarnesr missrakning, nar den tankande kvinnan sluter sig inne pA sitt rum for att fordrifva en ,ling eftermiddagr rned att E ta sitt ljus lysa for den a bildade, medelAlders mannens. Smasjiilarna kanna sig nastan forkrossade af sin litenhet och trosta sig kanske rned ett solidariskt arbete, sorn under den tankande kvinnans ledning skulle kunna blifva annu mera fruktbringande. Lite hvar tanka vi nog nu narmast pA landsbygdens s. k. obildade befolkning, bland hvilken finnes otroligt m%nga kunskapstorstsnde andar,

tacksamnla for aldrig s% litet ljus under deras ofta eel-72- ligt clystra lif. Med begarlighet mottaga de ett litet foredrag dA och dB, rned hiinforelse litet musik, och med tacksamhet skulle de se den rt8nkande kvinnansr omsorg och tankar for deras viil, t. ex. genom uppmuntran af deras hemslojd! 'Men - den tiinkande k ~ i n n a n skrifver ! skrifver!, skrifver fras p& fras om tyngden af ensamma, dystra, lbnga hostaft.nar !

Lite hvar veta vi, att tiderna aro diliga i mer an en bemarkelse, lite hvar kanna vi deltagande for dem, sorn annonsera efter brod, af sorg eller for nod, vi onska dem af fullt hj#rta hjalp och det friska, sunda arbetets gladje - men - till den rtankande kvinnan~ och >den medel-

Alders bildade mannenr stilla vi en vanlig. anhiillan, a i de ville draga sig till minnes ett ordsprik, inprantadt under barndomens dagar men nu tydligen glomdt : 2 FA- fang g&, larer mycket o n d t ! ~ Och till yttermera visso citera vi en af a b c-bokens gyllene regler:

))Flitig var och du skall vinna . ~ i i l k a , munterhet och brod. Viigen tillb din hpdda finna DA ej ~dysterhetr och nod ! ! r

Foratidens vise sokte manniskor rned ljus och lykta., nutidens wtankander 'man och kvinna hoppas pit en vanlig slump - och tidsfordrif - de slunga gladeligt sina tankar ut i en okana rymd utan onskan att forst hafva mott den manniskas oga, i t hvilken de amna anfortro sitt tankelif. ~r det miinne af fruktan, att rosten skall vara Jakobs, men hiinderna Esaus?

V. R.

Ett besok hos Mathilda Silow.

n kulen liijstdag for sju Ar sedan gick jag upp till Mathilda Silow far a t t hjalpa henne litet rned

skrifarbete fijr stipendieanstjkningarna. Dar satt rlilla mosterr - frijken l ~ ~ l s t f e l t - i soffhijrnet och stic- kade. Efter ett h jartligt valkommen bbrjade frijken lv8stfelt genast konversationen p% sitt gammaldags alskvarda satt, ackompagnernd af kanariefageln borta i ftinstret.

Men froken Wastfelt fick urshkta, om konversatio- neii afbrtits, har mkste arbetas, och mar t voro vi i full gAng. Mathilda hade just haft besijk af e n ung stipendiat, en sjukskijterska, sorn anfijrtrott h e m e siaa bekymmer. Det var en norrlandska, jay fr%n Norr- land lydde alltid ijnskernhlen: barnmorska eller sjukskijterska. rHade vi bara mbnga flern stipendier a t t utdelar , utbrzlst Mathilda.

Efter ett par timmars arbet.e bjads det p& varm chokolad och srnbrgbs och de delikataste hemmaba- kade inandelberg, dilla mostersr .fortjusning. Och vi diskuterade Mathildas f 6res thende landsor tsturud och hvilka landshijfdingefruar, sorn kunde varfvas, och

: hvad som kunde goras for sakens framghng. SB talade . vi om .stipendiaterna. igen, och det f oref611, som rlilla Uflandef. mosterr intresserade sig mindre for, om de skulle bli '

sduktiga i sin verksamhet, an om det var nagon ut- Socialpolitiskt upplysningsarbete bland de . sikt for, att de i en framtid skulle kunna gora ett ' ' norska kvinnorna. . godt parti. Hon var sA rart gammaldags, rlilla mosterr.

Sedan arbetades det igen, och Mathilda talade om Esseldes tid. b)Det skulle vara roligt, om tant Sophie

. knnde se, . hur det gHtt rned stipendiesaken, och hur bra den tagit fartr. Mathilda berattade om, hur Tid-

:ekrift for lienimet kolii~nit som en tandande gnista -dar nere i skhnebygden j hennes ungdom och hur .glad hon var, att hon kornmit i beroring rned Esselde -och blifvit tagen med i arbetet. '

Innan jag lainnade Mathilda, hade det marknet och . kvtrllshimnieln lyste r6d och lyktorna t&ndes mellan .traden i TegnBrlunden. Ute var det stilla hoststam- ning rned sakta fallande lof framfor tanda lyktor, men

:inne hos A!latliilda Silow var det verksamhet och dryf- tande af framtidsplaner, ty Mathilda Silows skotebarn, .stipendiesaken, ligger val &nnu i sin linda, den har estora utvecklingsm~jligheter, ofver den hvilar v8rst8m- :ning rned spirande lif och rika loften.

M. L-D.

Samtidigt rned att krafvet p% politiska rattigheter allt medvetnare och starkare framtrader hos skilda; landers kvinnor, finner man ofverallt;, att ansvaret for de nya uppgifter, sorn de skola stalas infor, nar de vunnit sitt mill, ar starkt och vaket inom dem. Det socialpolitiska upp- lysningsarbetet bland kvinnorna har satts i g h g a£ dem sjalfva och rned entusiasm och intresse omfattats i vida kretsar. I Norge, dar kvinnorna ddvis redan stA vid .

mllet, beslots p% Norske Kvinders Naiionalraads mote i Trondhjem i somras, att upplysningsarbete p l det sociala, kyrkliga, kommunala och politiska omrhdet skulle upptagas p& organisationens program. De enskilda kvinno- foreningarna i Norge hafva sedan tagit upp arbetet till praktiskt utforande. Fijr oas har hemma i Sverige iir det af intresse att hora, att de socialpolitiska kurser sorn anordnats hos oss, i hog grad medverkad till att vacka intresset for denna art a£ upplysningsarbete bland de norska kvinnorna samt att undervisningen delvis kommer att laggas efter samma program, sorn hos oss, och upptaga liknande amnesgrupper, ehuru arbetet naturligtvis delvis mAste tagas annorlunda, d% ju de norska kvinnorna redan st& midt uppe i utofvandet a£ sina politiska rattigheter.

De norska kvinnornas valtaktik.

Lamplig jul- O C ~ nyarsgafva.

Presentkort pa Dagny for ar 1909 tillhandahalles hos Stock- holms bokhandlare. For prenu- merationspriset, kr. 4: 50, ar Ni i tillfalle att foriira Edra vanner en god och vardefull gafva. Vi uppmana vara arade lasare att bereda presentkorten pa Dagny en liflig afsattning. :: :: :: ::

Vid de stundande stortingsvalen komma Norges kvin- nor for forsta ghgen i tillfalle att anviinda sin politiska rostratt. I sista numret af Nylaende lases en uppmaning till kvinnorna att vid valen folja en taktik, sorn stlr i ijfverensstammelse rned det program, sorn de norska kvinnorna - afven de, sorn redan f%tt rostratt - alltjamt arbeta for, namligen krafvet pA allmiin och lika rostratt for kvinnor. I anslutning till detta program skulle de rostberattigade kvinnorna uteslutande rosta p% sddana stortingsmiin, sorn uttalat sig for rostrattens utstrackning till alla kvinnor, p% samma vilkor sorn for man. Som bekant foreligger redan regeringsproposition i detta syfte, hvarfor den kvinnliga . valagitationen sllunda komme att gH i regeringsvanlig riktning.'

Den preussiska landsforeningen for kvinnans politiska rostratt.

Trots den dH annu icke existerande kvinnliga foreningsratten i Tyskland, kon~tit~uerade sig, under ordfo- randeskap af frus Minna Cauer, det preussiska kvinnliga rostrattsutskottet i februari 1907 slsom landsforening. Forst efter den 15 mnj detta h, nar foreningsratten gick igenom, kunde emellertid foreningen utveckla nagon sjalf- standig verksamhet. Sedan dess har foreningsmedlem- marnas antal okats rned 1,300. Redogorelserna fr%n de olika kretsarna utvisa att ofverallt liflig verksamhet rlder.

Den 8 december oppnades landsforeningens forsta generalforsamling i Alt-Berlins festsal, hvarvid d:r Anita Augspurg holl ett foredrag ofver rFolk, regering och riksdag w .

Tillstromningen af folk var s l stark, att polisen stund- vis m%ste afsparra salen. . /

Dagny 1909.

. .

.@ ed det inom kort intriiffande hsskiftet afslutar Dagny sin forsta hrghng. F6r det intresse och

den sympati tidningen matt fr8n alla hhll rundt om i landet fh vi frambara ett vordsamt tack, raknande ph att desamma of6rminskade mhtte komma tidningen till godo under det kommande Aret. Friimst p% tidningens program st& alltjamt det m61,. Dagny satt sig fore, att samla svenska kvinnor iifver hela landet for att genom den etyrka en sammanslutning - hbjd 6fver klassintressen och partitaganden - gifver kunna f6ra fram kvinnornas sak till allas och hela samhsllets basta. Men for att blifva en styrka, som man raknar med, en rast, som hors, mhste v k t lands kvinnor i annu mycket vidare kretsar iin hvad hittills varit fallet. verkligen fdrsth nodvandigheten af en 8%-

dan sammanslutning, f6rst8, att de alla m%ste kanna sig solidariska med kvinnororelsen i v k t land. Detta v4ga vi ocksd hoppas och tro pB skall blifva fallet, och dgrfor vanta vi aft f6 rakna tusen och $ter tusen nya kvinnor shsom v k a prenumeranter under det kom- mnde Zlret,

Tidningen kommer att innehala artiklar i de for kvinnorna viktiga frhgor, som st8 pH dagordningen. Den aktuellaste af alla, den kvinnliga riistrattsfriigan, ar annu olost. Starkt, kraftigt och vbdigt vill tidningen h&fda detta kvinnornas krat, i hvilket, djupast sedt, alla andra bottna. Men hvar far kg m&ste &Even de sndra frhgorna foras fram - hafdandet af kvinnans stallning i socialt, juridiskt och ekonomiskt hanseende. Tidningen ser sig i sthnd att genom utlbfvad bena- gen medverkan af de basta kvinnliga pennor och af de for dessa frSgor mest intresserade personer

kunna lamna ingiiende och sakrika, artiklar i dessa . timnen.

Genom en rikhaltig litteraturafdelning rill tidnio-

gen satta sina h a r e i stawld att f6lja de rnaffkligasts foreteelserna p8 litteraturens omr$de.

Den intressanta artikelserien ~Nbgot om vPra konst... niirinnor~ kommer att fortsiitta afven under nlista h.

Genom att lhta de sakrika och gedigna artiklar - hvilka det program, som ar tidningens, betinga~ - omvkla med lgttare siidana af roande inaeh811, viU tidningen vid sidan af sin stora uppgift att vara ett or. gan for den svenska kvinnororelsen gven tillgoaose. den Onskan, som mhste fbrefinnas hos en talrik h e - krets, att erhhlla en stunds lattare lektyr.

Som Dagny onskar att sth i nika kontakt med hela 8veriges kvinnor, oppnas dess spalter bered villigt f Or. s8dana spilrsmhl, som enskildlr vilja tags upp, och fit vi uppmana eventuella medarbetare och insandare ate i shdana fa11 godhetsfullt vanda sig till redaktionen.

Tidningen utkommer h&je torsdag i ett 18- 8 lG- sidigt hate.

Briset pr %r, postarvode inbertiknadt, tir kr. 4.60;

pr halfh kr. 2.50; pr kvartal kr. 1.25. L6snumme:: 10 ore.

Prenumeration sker h niirmaste postanstalt die? bokhandel.

Annonser mottagas % tidningens expeditiolz, 51 M&stersamuelsgatan, Stockholm.

I alla redaktionella angelagenheter torde man h i h ~ viinda sig till tidningens redaktor under expedi4' ~ ~ o n e ~ e adress.

VAra irade prenumeranter uppmanas att i god %id under december mil- nad fbrnya prenumerationen, s& att irrtet af- brott i postbefordringen skall behiifva uppst8. Vi uppmana afven vbrdsamrnast a h vanner

" och intresserade af Dagny att velrka PQP aid- ningens spridning i s& vida kaetsar som mojligt under det kommatnde dret.

Litteratur. Ve9*nner von Heidem-

stam: Svenskarna och deras hofdingar. Stock- holm. Albert Bonniers for- . lag.

Hela Heidenstams se- . nare diktning frBn och med Karolinerna har varit. in- spirerad af ham kklek till Sveriges hafder. Han har lefvat sig in i Karl X1I:s -

Verner von Heicienstam. tidy s& att han kunnat stillla de strafva gestalterna ur konungens omgifning lifslef- vande. for sin samtid och I&ta oss kanna en flakt af det patos sorn besjalade dem. Han har i en foljd af bilder mhlat Birgittas pilgrimsfard anda till den stund, d% helgouglorian omslot hennes hufvud o ~ h fBtt det medeltida Sverige med sina fastningslika kyrkor att hiigra for fontasien lika klart sorn Rom i Cola di Ri- enzis dagar. Han har i Folke Filbyter gifvit en maktig bild fr&n den tidy .dB sagam dunkel forst borjar vika undan och dB hedendom och kristendom bryta sig mot hvarandra, for a.tt slutligen i B jalbojarlens arf mala bonden Folkes ridderliga iittlingar sorn barare af Sveriges krona.

Den konstnarsfantasi, som formBtt vacka till nytt lif dessa dunkla tider, rned deras lange sedan forsvunna sedvanjor och bruk och besjala de gestalter son1 skymta i kronikorna, har i den nu fijreliggande fiirsta delen af D Svenskarna och d.eras hofdingar D, haft hela Sveriges aldsta historia, sagotiden och medeltiden, till tummel: plats. Men pA salnrna gBng har uppgiften att skrifva

' en historisk lasebok i nhgon m h hammat friheten. Strdvan akt priissa in s% mycket af det rika materialet sorn mojligt inom den trBnga ramen har i vissa fall tvungit till en knapphet, sorn ej lamnat rum for mB- lande detaljer. Mer an foljden af hofdingaprofiler, hur djarft och snillrikt de an Bro tecknade, fangslar i denna enastiiende bok den bakgrund a.f vbxande svensk kul- tur, mot hvilken de framsth. Men just diirfar onskar man i vissa fall att forfattaren gifvit rnindre af de k#nda sagornas och berattelsernas yttre konturer och mer af det forghngna t-iders lif, hvari hans diktarfantasi sedan Br tillbaka fijrdjupat sig.

. Den forsta berattelsen, dar forfattaren endast haft det af arkeologerna samlade opersonliga materialet att rora sig med, anslhr pB ett utomordentligt lyckligt satt grundtonen i boken. Har firar diktarfantasien en triumf, dB htillristningens otympliga bilder fh lif och beriitta hur vAra stamfader, D det gulskinande r brons- fildersfolket trilnger in pB stenAldersfolkets omrkde och satter plogen i jorden pA deras gamla offerplats for att gora de vilda iidemarkerna. till rett land for manniskor. D Saga-n om de biida stridande hofdingarna

Ura-Kaipa och Karilas skall helt visst, sorn intet annat, gifva svenska barn ett lef vande intryck af dunkel och vild urtid.

I berattelsen om skoldmon, ocksB den upprunnen i diktarens fantasi men forknippad rned sagan on1 slaget p& Fyrisvall, tir det vaknande sja.lslifvet masterligt '

skildradt. I en gripande vision skymtar den fornnor- diska forestallningen om dbdsriket, och runorna, som ,

ristas p i hallen, gifva medel att Bt eftervklden bevara den dodes namn. Andra sidor af fornnordiskt lif f% sitt fullodiga uttryck i beriittelsen om Arnljot Gelline, den fhgelfrie, och om bondsonen, sorn drog ut rned sitt skepp i Bstervag och tjiinade viiring i MiklagA.rd for att slutligen, gripen af hemsjuka., viinda stafven mot now, sedan han ristat ett runhalsband pB mar'- morlejonet .i Pireus och satt det till grekkonungens gBrdvar i sitt stalle.

Alla berattelserna frtfn forntid och tidig medeltid aro sammanviifda med silgner och skrock, sB att de gifva ett. starkt intryck af den roll, sorn naturrnystiken spelade i folkets forestallningsvilrId annu lAngt in i kristen t.id. Ypperlig i detta afseende ar ,En julnatt p& Finnstadr, kanske det vackraste i hela samlingen, rned den fortjusande bilden aE ~ i r ~ i t t i sorn halfvuxen ungmij och hennes och Ulf Gudmarssons drommar fore ottefarden. Det Br ett skimmer af mystik och ung kiinsla ofver den berattelsen, sorn kommer att gora den kar for alla Bldrar. h e n den lilla systernr, Vadstenanunnan, Karl Ihutssons dotter, ar tecknad 11% ett betagande siitt.

DB skildringen rned den senare medeltiden kommer ofver till fastare historisk uppriluniug, forsvinner iner och mer sagoinslaget i vafven, och det behandlings-. satt utpraglas, som synes vara det lyckligaste, dh det galler att vacka till fijrnyadt lif glingna tider. De historiska pereonligheterna och tilldragelserna trada blott d& och d% i forgrunden, men afspeglas i ndgon diktad personlighets vaxlande aden p& ett stltt, sorn starkare eggar fantasien, an om det skildrades direkt. S4t ar forhhllandet rned bonden, Tolf Ula, sorn r i kung Al- brekts dagar~ steg for steg drifves att blifva sjorbf- vare, med Mats dalkarl i Engelbrekts folje, med rhtt- fangaren vid Soderport, vittnet till viixlingarna i Karl Knutssons lycka, rned den viilmBende borgaren Klavus .

Boye, som med knapp nod undg&r att fB sitt hufvud afhugget i Stockholms blodbad. Den unga publik, till hvilken boken frSimst vander sig, skall helt visst ined f6rtjusning folja Tolf Ulas bekantskap med vitaliebro- derna eller Mats dalkarls nied krutet, och de historiska g.estalternn skola frarnstii i helt annan relief an ftirr, d& de f& sin e g h tids luft omkring sig.

~Svenskarna och deras liofdingar~ ar en bok, som kan f&. en oberakneligt stor betydelse for vAr national- ksinsla genom att g6ra vlira faders lif i forglngna tider

644 D A G N Y

lefvande p% nytt for oss. Om nhgon detalj ar omtvist- lig har liarvidlag foga att betyda gent emot de biista parti- uas nledryckande Bskhdlighet och liff ullhet. Hur mycket vi au vanta af fortsattningen af Folkungatradet, s& ar det darfor fwmfar allt att hoppas, aft Heiden- stam ej mbtte droja att fullfolja det verk, hvars forsta del han nu skiinkt sitt lands ungdom. ~ f v e n i den rneningen instamma helt visst alla i bokens slutord: ~Gustaf Vasa, kommer du inte snart med dina dal-

Jane ~ernanclt-chine.

Jccne GevncmcZt- Clct.ime: Syner .i natten

och andra noveller. Stockholm. Wahlst.rijm & Widstrand.

En samling noveller ar det, halft berattelser, halft stamningsbilder, med amnen hamtade fr%n vidt skilda hgl: Birma, Madeira, Baku, de olika. aejder, dar den vidtberesta forf. vistats och redan tillgodogjort sig det

stoff de gifvit heilne i storre arbeten. I forhbllande till dessa aro de nu utgifna smbhistorierna en efter- skijrd af olika varde. Emellertid gora de alla, hur skiftande skhdeplats och innehhll an aro, ett likartadt intryck, s% --alltigenom ensartade &ro den anda och stamning, son svafva darofver, Ett starkt grepp pS1 amnet utmarker beriittelserna liksom en egendomlig stiimaing, fortunnad sli att saga genom den skarpt ut- mejslade psykologiska analysen, for hvilken det stilla flytande sprBket ar ett smidigt uttrycksmedel. Ibland g%r dock denna psykologiska skarpa ijfver i sin mot- sats, dA f6rf. i sin strafvan efter subtilitet liter den for- flyktigas i antydningar, s% att intrycket blir oklart och sv&fvande. Ett annat gemensamhetsdrag ar en djup melankoli, som yttrar sig i ett tvinsjukt grubbel, hvilket i gruuden B det ofruktsamma elernentet i konsten och smular sonder berattarglad jen f ijr f orf. och lyss- nandets gliidje f6r iihoraren. Starkast verkande med en flakt af verklig tragik &ro titelnovellen ~Syner i nattenw och ~ E t t Bterfalls. Mest intagande &ro v&l de birrnanska novellerna, i Bvilka ibland en latt hu- mor v&gar sig fram. Amnet inbjuder ocksh dar- till, ty i Birma ar det den upp- ocla nedvanda varlden. RIannen skijta snallt om det enkla hush%llet och lef va f or ofrigt som i Schlaraff euland, medan kvinnorna strafva for familjens uppehalle. sEu kvinna skall va1 kunna sorja for man och barn, heter det i en af ber8tkelserna. Allt tvartemot maturens ordnings, enligt hvilken ju kvinnan & skapad for hemmet och rnannen for samhallet ! Och andh aga Birmas kvinnor mera af mjuk alsklighet oah sorglos gladtighet an de flesta andra, och de lefva vanligen lyckliga med sina ti.lskv&rda odlgor till miin. Man reder sig godt utan

de okanda begreppen snaturens ordnings och Dsann kvinnlighet w i detta underliga land.

AIVVA UPPSTROM.

Anna Maria Roos: I soliga lander. Stock: holm, kr. Skoglunds forlag.

* i

Anna Maria Roos' dikt-njng for barn och ungdoln ar helt sakert nast 2. Topelius deh mest omfattande och betydande som uppsthtt pii svenskt sprhk, Af egentliga ungdomsb6cker hm forf. forut gifvit oss den fortjusande flickskildringen s Marika~ och. de b%da st%tliga diktcyklarna ~Valands sagas och B Svipdags saga., . Ny for hret fir s I soliga landers, som ingBr i Fr. Skog; lunds enkronasbibliotek for ungdom. En varm, sol: mattad dager hvilar o f ~ e r denna bok, som skildrar en ung stockholmsgosses och hans fars resa till Frankrike, Spanien och Portugal. Landskaps- och folkbilder frhn dessa ssoliga lander 8 upprullas, f olksiigner och historiska tilldragelser fortaljas. Sjalf va handlingen ar full af muntra intermezeon och spannande afventyr, men saknar visst icke allvarliga, stamningsfulla moment. Farutom inycket 116je skanker boken sina lasare en he1 del liksom pB ort och stalle inhamtad kunskap. Man onskar, att m h g a ungdomar nu i jul f% gora bekantskap med den hurtige och raske Torvald. och de vanner han forvarfvar under sin resa. Bland dessa markas tvh unga flickor af utpragladt olika typer, men bBda praktiga toser med hufvud och hjarta.

ELISABETH ERG. ,Mitt Hemss Jlrlnummer ar utkommet och inledes

med en inbjudan till en litterar pristaflan om en folje- tong. Forsta priset utgor 2,000 kr.

Det rikt illustrerade julnumret innehhller f. 6 . mhga vardefulla och roande bidrag, s%som en stamningsfull dikt >)Mitt Hems af Carl Larsson i By, en langre berattelee sNar trumman g % r ~ af Jenny Engelke och en kraftig skiss a£ Gustaf Ullman. Albert Engstrom lamnar en in- tressant illustrerad skildring af sitt hem i Grisslehamn och Hasse Z. kkerar om wett eget hem,. Af ofriga bidrag m% sarskildt framhafvas en allvarlig dikt a£ Si- gurd Dahlof och en humoristisk a£ Frida Landsort, en napen saga for sm% flickor, ~Julafton i dockskhpets a£ Harald Ostensson och sEn millionarernas millare be-

rattar,, innehhllande intressanta smhdrag ur amerikanska penningf&stars lif, fortriifffligt illustrerad.

Numret kostar blott - 50 ore.

Damornas Musikblad, har utsandt sitt innehals- rika, eleganta och rikt illustrerade Julnummer med uteslutande kompositioner a£ nordiska toneattare, namligen: Julvisa af 'Edv. Grieg; Finalen ur Hugo Alfvens Svenska Rhapsodie Midsommarvaka, latt arrangerad for fyra hander a£ tonsattaren sjiilf; Elegi for violin och piano af N. W. Gade,; Drottning Natt, shng af Ignotus; 'Vinterfriijd,' Boston- Vals af Ellen Sandels; Sang uten ord, E. Horneman och Tomtelek, Julpolska a£ J. Kemner.

Bland textinnehMlet m% sarskildt pbpekas intressanta skildringar a£ Hugo Alfven om ))En liten epistel om Mid-

D A U N Y

sonznznrt.nlcm och nigra a£ honom s krifna stiimningsf ulla bref m. m.

Det smakfulla omslaget prydes af en lyckad reproduk- tion af Professor John Borjessons vackra grupp ~Musiken)).

PA grund a£ "sitt gedigna, bildande och roande inne- hgll bor Damernas Rlusikblad vinna allt mer insteg i vHra svenska n~usikintresserade hem.

Insand litteratur. I h g o Gebers forlsg, Stockholm Ett program. Nationella sam-

lingslinjer, af RzccEolf Iijellin. - En tants berattelser. Gref- vinnan de Boignes rnemoarer, 1781-1814.. Utg. af Clmrles ATicoullnzcd. Bem. 6f vers%ttning.

Albert Bonniers forlag, Stockholm : Tva legenddramer, a£ PerHallstronz. - Gena. En kvinnoprofil, af Marilca Stjem- stedt- C'ederstroin. .- Minas brollopsresa, af Matlzilda Mal- ling. Svarta skuggor, a£ T$Tentzel .TTagelstans. - Ariadne- traden. Diktex a£ Elsa Ribbing. - Malla Montgomery- Silfverstolpes memoarer, u tgibla a f Mallcc Gmndinson. - Victoria Benedictsson. En sjalfbiogrnfi ur bref och an- teckningar, sa~nlade och utgifna af Axel Lekdqiird. 2:clra om- arb. uppl. - Den bergtagna, en ksrlekens tregedi, af Ernst ,4hlIqren och Axel Lzmdegntd. 2:clra omnrb. upplngan. - En sjut- tioarings minnen. Antec1;ningsr. 11. Studentticlen 1850- 1861. 111. Aiannallclern 1861-1867. Af CI B. Zyblom - I

, yttersta morkret, nf Chistinn ATilsson. - Verdandis smB- skrifter n:ris 160-162. - Jesu liknelser. - Paulus, nf &en 1;o?zbo9y. - Fredsrorelsen och kulturen, af .Ellen I h j .

Aktiebolaget Folkskolans V%ns forlsg: Snohvit. Barnens julkalender. -- Hemmets Kalender. Liisning for uppfostrnre i hem och skola. - Lilla Sessan. SmbttingaEnas julkalender.

Evang. Fosterlandssti Relsens forlag, Stockliol~n : JulgAf van. Illustrerad jultidning f6r hemmet med gratisbilagn.

Wahlstron~ L! Widstrand, Stockholm : Den blaogda. TJr Hilda Wijks litteriira minnen, af E . 'IVmngel. Dikter, af Jccne Ger- ~zandt-Claine. Sanger om karleken och doden, af Gosh Ad?-ian-ATilsson. Nordisk tidskrift. Hrifte 7.

P. A. Norstedt & Soners forlag, Stockholm: Agneta Horns lef- Verne, ut.g. rtf Ellen 1;'ries och Sigrid Lc~onhelfvzul. - En hyllningskrans till fredsfurstens minnb. - Ungdoms- bocker : Abdullah, sbngaren f r h Bedn, af Amanda Ih.Jbtedt. - Japan, sagolandet i oster, ef D. C. Angus. Bern. ofvers. frbn engelskan af Hugo Hzcltenbe9y.. Arne, nf Bjiil-nstjes.ne Bjornson. Ofvers. af Louise As.osenzecs. Den nye lararen vid Saint Cyrils skola, af H . Escott-Innzaga: Bern. Cifvers. af Hugo HuZtenberg. Smirhemmens kalender 1909. - H ~ f v e t s bebyggare, a£ F. Mtcrtin Dawzcan. - Johan Ba- ner. I. Af Gztstaf Bjorlin:

Bjork c! Blirjesson, Stockholm : Genom sekler. Bilder ur en svensk storatts lif, a£ Andem lianzsny. - 1 blindo, af Astg.icl Almfelt.

Frtilken LE C:o, Stockholm : Danviksfolk, praster och vin- skankar. Historier f rbn gamla Stockholm, a£ Miln Hallwan.

P. V . Hellstroms f6rlagsexpedition i distribution: Roda Toner. SRnger af Lulu con St~auss und I'orney. I nulit. sf vers. af Pev Levin.

Lars HBkerberg, Stockholnl : Den moderna flickan, a£ Betty Mavie Ahlbm-g. Bern. trfvers. af E. Hellbwg. - Vem soker du? Religissa betraktelser, tillBgnade vhr skolungdom, af Elisnbeth Lon~otl~, med ett f6rord af H ~ d d a Anderson.

Svenska Slojdforeningens Tidskrift. Organ for konstin- dustri, handtverk och hemslojd. Tredje kvartalet.. Damernas musikblad. Haft. 13, 14 och 16. Julnummer.

Svenska Slillskapet for Nykterhet och Folkuppfostran.

Meddelande f rkn arbetsfijlltet. Maj 1906-Maj 1907.

ika litet som vid individens uppfostran nAgot godt & , resultat vinnes, om den hufvudsakligen inriktar

sig pA den mera negativa uppgiften att utrota ett eller

flera fel, lika litet ar detta fallet .vid arbetet pB samhal- lets utveckling till nHgot biittre 511 det nuvaxande. E t t missforh%llande Kr aldrig en isolerad foreteelse utan sam- manhang rned lifvet i ofrigt. Kampen mot ett samhallsondt utvecklar sig diirfor alltid rned nbdviindighet till ett arbete for manniskornas fijradling i all.mKnhet. Tydligt miirkes denna utvecklingeging, dH man studerar det arbete, som i mAnga Ar bedrifvits a£ Svenska Sallskapet. En a£ dess huf vuduppgifter har varit att sprida smhskrif ter, och g8r man igenom de olika ArgAngarna, marker man, hur alltmer de egentliga nykterhetsskrifterna blifvit uppblan- dade rned andra. Nykterhet och folkzppfostmn ha blifvit rn8let.

Den sist utkomna hrghgen utgores af foljande:. L d r o t h , L.: NAgra hinder for en god uppfostran. Nil.sson, E.: Alkohol och hjiirnarbete. Nilsson, P.: Shgens betydelae. Hvad Anders larde i Amerika. Hans egen beriittelse,

upl)tecknad a£ M. Sarner, ,J. A,: Renlighet. Af dessa ar endast N:o 2 en egentlig nykterhetsskrift,

de ofriga tala om ansvarsk5nslans hojande, en sund lifs- . gladje och ett rent och godt hemlif, arbetsgladje och kiir-

lek till hernbygden. ))Hvad Anders larde i Amerika~ vill jag sarskildt rekommendera till utdelning pP1 lands- bygden. Att den lases rned fortjusning, kan jag intyga af egen erfarenhet. Det 5r en sak ntt vara glad och tack- Sam At, ntt smhskrifter s&dana som dessa i 10,000-tal spridas ofver landet.

Men afven pA annat eatt verkar sallskapet for folkuppfostran. Ej s% £A forelaeningar ha af detaamma anordnats, och diirjamte utofvar det ett storartadt folkbiblio- telrsarbete. Det har under sitt sista arhetdr formedlat bokinkop for ej mindre an 206 olika bibliotek och lamnat rhd och anvisningar At Atskilliga andra darjamte. Och dess vandringsbibliotek aro traget upptagna. Detsamma ar fallet rned de a£ Polkbildningsforbundet upprattade, och denna lifliga efterfrAgan visar tillfyllest,'hur efterliing- tad lasning ar pH vAr landsbygd. Det ar att hoppas, att biblioteksrorelsen iin vidare komrner att utveckla sig. Utan sjalfstudier vid sidan af s ig ar vAr stora och dyrbara forelasningsrorelse egentligen misslyckad. En forelasare hinner ju p l en enstaka forelasning ge sl litet a£ verk-

lig kunskap, att han ej kan kanna sig tillfredsstalld rned sitt arbete, om han ej vet, att Atminstone en del a£ ham Ahorare p& egen hand sijka vidare upplysning. Att gifva litteraturforteckningar tjanar .fogs till, annat an nar det iir frAga om ett verkligen bildadt auditorium. I annat fall galler det att omedelbart ha bockerna till salu eller omnamna, att de finnas i ortens bibliotek. An battre ar det, nar man kan erhAlla bocker till gratisutdelning, sA Eom ar fallet rned Svenskn Sallskapets skrifter.

Sedan nlgra Ar har Sallskapet afven upptagit skolkoks- verksamheten pA sitt program och anordnat vandrande skolkok, som, att doma efter redogorelsen, rned forkarlek slagit upp sina bophlar i nflagsnn, pA bildningsmojlighe- ter vanlottade bygder. Forunderligt billigt synes dessa kurser ha kunnat anordnas. E. CM.

En varning. ii grund af clen under de senaste femton hren alltfor starkt tilltagande kol~kurreasen bland gymnasterna

och nf de missforb8llnnden som uppsttitt inom yrket genom de privata utbilduingsanstalternas, verksamhet, vill jag harlned p A (let ifiigusle a f ~ b r h svensku kvinnor, som behofvu soka sin dlcomst, f rbn att vulja dennn b&a till existeksnzedel, intill dess a t t frRn svenska ststens sida btgarder vidtagits att gif va gymnastiken silsom yrke lagligt skydd emot forfuskning.

Framfor allt giiller clenna afrhdan all zctbilcZnhzg eicZ cZe privata gynznastiska 1~roar&alternu eller ~~zassagc- inslitzcten; och ville jag skski ldt framhiilla, a t t fijre- speglacle utsikter och rykten om liitthet a t t fA. goda anstallningar utomlands iiro al.lt a m a t iin tillf~rlitliga. ~)Massagenw utomlands &r ett hnndtverk utan medi- cinskt viirde och bedri f ves hufvudsakligast af indivi- der fr&a sumhlillets ltigsta lager, och det borde vara i hvarje svensk kvinnas intresse, a t t e j lbtn sitt r r k e sam- inanblsaclas med dessas. Som detta, till foga heder fiir svenskorna, redau blifvit fallet, clels till foljd af yrkets forfuskning och dels af de s v h a existens- och kon- kurl:ensfijrh81ln11dena, son1 bli fvi t en fol jd a £ den au- varaucle ofaerprocluktione~l ph kvinnliga gymnaster, har jag ej kunnat uuderlkta att sitsoln svenska sprida kanaedonl om dessa forBBllaaden bland mina lands- maninnor. H~nv i sande till inin artikel i amnet i Stock- h o l m ~ Dagblnd den 14 deunes, fAr jag har inskrrnka mig till detta korta upprop, uttryckancle den f6rhopp- niug, a t t svenska staten inom en ej allt for aflagsen f ralntid n1;ttt.e tilldela gymuastiken salnm R lagliga skycld, son1 kommer audrn yrken till clel, och dsrmed hilldra den :fGrfnskning och sjunkning i aaseeade, soin for narvaraude tire p& vilg ntt taga ofverhand inom

Notiser.

Fostorliindskn fGrbundct i G.oteborg, har i dagarna . reorganisernts. Enligt de nya stadgnrnn, bestar forbundet af ))till myndig ilder konina svenaka miin och lwinnor, hvilka vilja verka for en kraftig samhiillsutveckling pA kristen och nationell grundvaln. Med dennn stadgepara- graf hafvn shledes %Even kvinnor tilldelats ratt till lecla- motskap i foreningen. .

Kvinnornrc i kolnlnunulla befntt~~iagar. Hrr Kjell- bergs och Lindhagens motioner om hvilka tjanster som alternativt kunna skotas af kvinnor och hvilkn lone- och pensionsfijrhAllanden de i s% fall bora ha samt att de an- stallda skola upptagas p i ordinarie stat hnde af utskottet hanvisats till lone- och arbetskomniitten. Detta bi- folls af statsfullmffktige, sedan hr Lindhagen kritieerat en del snaft nffattade utlatanden och uttalat forhopp- ningen ntt kommit th mAtte finna former at.t genonifora de onskeinA1 som ur motionerna framhhll its.

Fasture anstiillning fiir kvinnliga skrifbitriiden. Med anledning af hr Lindhagens .motion harom har nu fattig-

~Hrdsnamndeii afgif vit y ttrande, hvilket utmynnar i ett forslag, att i stadens tjanst redan nnstallda kvinnliga bitriiden med stadigvarande sysselsiittning nlAtte vinna anstiillning sKsom fnsta bitriiden pa stat; ntt fiir dem nldtte bestammas en miniminflonir~g nf 1,500 kr.; att for' de .

fasta kvinnliga bitriidena, som hadanefter vinna anstall- ning i stadens t.jSnst, bestanirnas enahanda lonevillkor efter minst ett Ars viil vitsordad proftjanstgoring ; att tjKnstgSringstiden bestiimmes till sex timmnr med skyl- ,dighet att vid behof verket.iilla ofvertidsnrbete utan er- satt.ning samt att fast anstallt kvinnligt skrifbitrade mbtte berattigas till tre Alderstillagg 5 150 kr. hvartdera och till en mdnads semester hvarje Rr.

Kvin~ilig skolr~~ds1~ilit11~0t. Till ledamot i Gnesta skolrhd bar invalts froken Elin PBlman.

Hr~lda Lundiys sliijdkurs for utbildancle af lararin- nor at'slutades den, 12 dennes. N&st.a kurs borjar den 15 janunri 1909.

Fiirenings.meddelanden.

El. I<. P. R. i Nykiipilig afslutade sitt arbetshr genom ett mote i november. Foreningen har i allrnanhet sam- mnntriidt en gBng i manaden. Tv% ginger ha anordnats diskussionsmoten, hvartill utomstiende inbjudits. Under denna liksom under foregiende termin har inom foreningen arbetat en studiecirkel ph omkring 20 medlemmar.

.Till forema1 fiir studierna har under hosten vnlts fattig- v5rds- och ri kspensioneringsfr%gan. Dessutom har en g5ng l~bllits ett fingeradt st,zdsfullmii.ktigeammantrlide. Rektor Grandinson vicl staden laroverk hay tvh ganger inorn studiecirkeln forelast om ~Riksdagens arbet&.iGit, och vid ett sanikvilm talade redaktor Osterberg om ,Hem- mets betydelse for samhallet och nationen,.

Vid , lily1 igcn fiil*riittndt v;tl efter 3 centralstyrelseledn- n~oter for Sveriges FolkskollHrarin~~efiirbuad omvaldes de afgaende styrelsemed1emma.rna: froken Anna Rylander, Stockholm, ordf. ; froken R.osalie Lindgren, Stockholm,

, sekr. ; froken Stina Hellgren, Malmo, v. ordf. Till sup- pleanter valdes: froken Naemi Uddenberg, Malmo, och froken Ida Johansson, Stockholm. Till revisorer valdes: froken Alma Vesterberg, Stockholm, och froken Maria Jonsson, Stockholm. Till revisorssuppleanter valdes: froken Hanna Klaesson, Stockholm och froken Torhild Malm- berg, Stockholnl.

Verkstallande utskottet ilr forlagdt i Stockholm och bestfir a£ frokn. Rylander, Lindgren och fru Alma Vik, kaesaforvaltare.

F&mling fiir kvin~rans yolitiskn 1;iistriitt %r bildad i Bomhus, Gafleborgs liin. Interimstyrelse ar tillsatt och den nyn foreningen har anslutit sig till Landsforeningen,

Riittelse. Ordforanden i den nya F. K. P. R.. i Mjellby ar froken Elsa Kossack, ej Rossack, som forut uppgihits.

B l a n d E d r a tre7canta f innas si27cert mdnytx, som itmnu ej p r e n u m e m w a t p d D A GNY. fi@p

Zys & e m o m tidninyeozs tiZZvaroy stritfvan 0 ~ 7 2

mdZ och s67c f 6 r m d & e m at t zclnclsrst6dJa &e- s m n m a genom p*emtrneratQon.

[FRAGOR o m SVAR.

I Nvar kan man prenumerera pd Dagny? I landets alla postanstalter och boklhdor kan man bestillla

. huru mhnga ex. som helst.

I Skall man allfid prenumerera ti dessa sfallen? Ja, ifall man 6nskar ends$ 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid g6ra det.

I Hvad kostar Dagny i posfansfalfer och boklddor? Dagnys postprenumerations- och boklhdspris iir kr. 4: 50 for I!,, 2: 50 f8r '1, och 1: 25 fdr '1, Sr

I Nvilka villkor erhdlla prenumeran fsamlare d Dagny ? Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhieller en pwvision af kr. 1: - for hvarje belArs-, 50 61% for hvarje

I halthrs- och 20 are for hvarje kvart,alsprenumerant.

1 Huru skall man fiirfara fiir denna provisions er- hallande ? --

Sedan man samlat mifist 5 prenumeranter, gAr man tillviiga pS ett af foljando sgtt:

1) Antingen: Gonom ineanda.ndet af prenumerationsafgiften med afdrag af prcvisionen bestaller man det behisfliga antslet ex. (hnr rntiga som helst, men alltwl m i m t 5) direkt frlin Dagnys exp., St,uckholm, som under samlarens adress i ett och samma paket ~ a n d e r alla bestsllda ex. Ssmlaren har dA att ornbesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.

2) Eller: Man prenumererar R nllrmaste postkontor (ej an- norstitdes) f6r de eamlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, beqiir postens kvitto S samtliga er- lagda afgifter, tillstiiller ~rss detta kvitto, d s vi omgsende pr postanvisning sander sa mlaren den stadgade provisionen.

Hvar, och fill hvilket nris kan man nummervis liisa Dagny ? --

I stadernas tidningskontor och cigarraffiirer samt ~ I O U Cag- nys kommissioniirer i landsclrten. Pris 10 8re pr nnrnmer.

Alla skrifvelser r6rande expeditione.1 .adresseras:

DAGNYS SGXPEDITION, STOCKHOLM.

A;B. Hyu BIB Hund,

Plntssoka~~da jd annonser in.forrla i . - - - - - - - . -- - - - ----

'agny .far h n 1 . f ~ ~ priset eller 7 I& ere pr nun..) --- J?l (';A FRUS T.tL.I1HAKDA i Yr ctt 1 respe1;t:~belt uch I~nrget liem,

.elst i Stockhol~n eller (less olrl- ejd s6ker 18 Ars flick:. f r h Inndt- em plats under 1 k s tid, ined kylcligl~er. :~t t alitivt deltfiga i alla e sgsslor, son1 i ett hem fore- omma, 11t:111 :~flor~ing. Svar till I:'r:~l;tisk upgfos tm~l~ , A l l t i i . Ti& i~igskont. Cillst. A(]. Turg 10, tockholm.

J SG fliclin frill godt he111, soln genomgltt 8-kl. liiro\-erk, 611-

iar plats i respektabel fttrn., :%t t .s:t med mindre I~nrii. Basta ref. var till ~ :Fa l~ l i l j e i l~edle~~~ 17 fin, rebro p. r.

u SG, bildacl, barnkih flick:%, sor mecl hogsrn betyg geno1ngH1

Kinclergr~.rtenskiirs, ons1ca.r till 11;

i r e t plats anringen eonl liirarinn i Kinderg~rt.en eller ock att unde vis:~ mindre barn i god f:m~il Svnr emotses tacksamt t il!. DI<~I ~:~erg: lr ten~ ,~s~~:1rs1~~rke117 , Orelm

N 'UNG; bilclncl Pinska, son1 B E srbetsam oelr bnrnkiir, mecl tel retjslm och praktiskx erfarenl-let( i ett hush8lls skotande snmt va vid I.~nnd:ubete, tirlsk~r g1:lts i go falllilj i Sto~klio~lll. bitt viinli; bemotande saint tillfiille att grunt ligt .e%tta sig in i evenska sprlkc Wr hufvudsaken. P& 16n fastes c sA mpcket afseenile. Svar emo ses t ncksn~nt till ~Aino X. D, I!:r koping, 1). r.

S ~ U l ~ ~ l < O ' l ! E l 3 6 3 < ~ lnccl flcra i 1

praktik, nfvsn van vid sinne! sjnka, ijnsknr privat\.Hrcl ellcr f : i ~ plats. .8vsr t i l l ~Sjuksk6terska: Ticlningakonto~:et ldun11egArdsg. !

SIwif tclr zct.qifi~c~ qf Cc9zk.c~lsty9-clsen i La~zclsfiil.cn,i9lpn f o ~ lcvi91/rzans politisku 9.iistrutt: N:o I, Till Regeringen fr%n svenskn kvinnor ingifna sla.ifve1-

ser i RbstriittsrrAgan 1906-1906 .......................... - : 50 D 11, Gustaf A. Alcl6n : Hvilka svenskn kvinnor iiga kominu-

lid rostratt? (pr 1,000 ex.) .................................... 6: - D 111, Mathilda Stael von Hol~tein: M&lsmanskspet och kvin-

nails stallning inom iiktenskapet enligt giillande svensk 1.8tt.. ................................................................... ---: 50

D IV, Anna B. Wiclrsell: Om kommunnl rostrlitt for gifta ............................................................. kvinnor -: 10

Ann Margret Holmgren: Strodda intryck frRn den Internatio- nelln lr~~innor6str~t8tslcongressen i K6penha1nn ......... -: 10

Fii~~elzingeniisS for kui~a~cms politislca 9.osti.iitt i Stoclchobn Jlygblud : X:o 1, Nntanael Beskow : Till frdgan om kvinnans politiska

.............................................................. r8strBtt -: 05 D 2, Anna JVbitlock: Bor den svenska krinnan erl1.iilla poli-

....................... ............................. tisk rBytr%tt? :. -: 10 3, Hil~na Borelius: Hvsrfor ar motstAndet mot lwinnans

.............................. politiska rastriitt oberattigadt ? -: 10 ... D 4, Lydia JVahlstriSin: Principernzl, for kvinnans riistratt -: 10

D 5, Anna Whitlock: Hur b6r den svenska kvinnan berecla ........................... sig for den politiska rostratlen? -: 05

D 6, Lydia Wahlstrom: Lgrdomar af den kvinnlign rlistratts- '

................................................................ r6relsen -: 10 D 7, WAgra manliga inliigg i clen kvinnliga r8strlttsfr%gan ... -: 15 D 8, Lydia Wahlstrlim: Htigerkvinnorna och den nuvarancle

......................................................... uit nationen --: 05 ....................................................................... i\llinneslistt~. -: 05

... Georg Stjernsteclt : Den svenska kvinnans riittsliga stiihing (-: 75) -: 60

Gustsf A. Ald6n: Svenska kvin~lclns koinmunala riittigheter oclr . ......................................................... dryldigheter -: 10

Lydia Wahlstrtim : Den svenska kvinnor6relsen.. ................... -: 4.5 ................................. Bagnhilcl Nodin : Brollopet pli Ensillre -: 26

Hilda Snchs : Kvinnornas rostriitt. Svnr till herr dclol£ Hall- ................................................................. gren -: 26

Anna Kleman : Kvinnans medborgarratt .............................. -: 25 Karl M. Lind : Kvinnornas rostrlttskraf .............................. -: 25

OfvanstAende flygblacl och broschyrer kunna rekvireras frlin F. 1<. P. 13:s i Stockholm expeclition JIMstn~akaregstai: 6, Stock- Iiol111, som hhlles oppen hvarje dag kl. 3-5 e. m. samt dessuton~ msclagar kl. 7-8 e. 11-1.

Vid rekvisition af nlinst 100 ex. a£ flygbladen n:ris 1-8 liimnas 25 proc. rabatt.

biirjar sin 4:de liirokurs den 26 Januari 1909. Undervisning meddelas - i fiidoiimnesliira, halsolara, matlagning, sjukvbrd, sbmnad m. m. - . Ref. : I,andshofcl ingsknn F9.u Ewznza .Dyvssen, Frisken Idu .&Tom-by,

Forest. vid Fackskolan for huslig Ekonolni, Uppsala, in. fl. Anmllan halst f6re denna m i n a d s slut. - Prospekt p5 beglran. -

Tel. 8 12.

L EDIGA PL A TSER. N skolltijksliir:~t~iilnaieLeI::~tt,~iiilg iir E till xosbli:~.in lodig hos styrel-

wns for Viisterhotteas llins folk- h6gskol:t i Degerfors, post:~dress Vindeln. BeLnttningen, som till- ;r#cleu den 1 febr. 1909, n~edftir skylciigliet ntt iirligen 11R11:.1. C; flyt- xnde skolkolisln~rser ino~il Viister- ~o t tens liin pi, C i veclior I.ivardern. IJ6n CiUO lir. sa111t bostncl och fritt sivre under k~irseriin. Ansolc- lirlgstidcn ntgRr den 1 jail. 1909.

SQyrelsen.

Y'''l'ULfJ~BNDI3 r5.rtermin finncs [' ? ( t~l l Fbljd af ejukclo~~isf:~ll) plttts

Zor nndel-\risnings\:n~~ liirarinnn, nccl skylclifihet ntt u~iclerv. 16-Arig lick:^ i vanlip skoliiln~ie~~ ych 11111-

3ik. Betyg, ref., foro., Iij~~eanspr-Rl; ;ill fru E. Persson, 'I'orps gdrd, Uettna.

Receptbok till konditori- och t~!brodsbaket.

En bok ~ n e d denna titel och innehillande 139 recept till ba- kelser och tkbrod finnes till- ganglig hos rikets bokhandlare till ett pris af ks. 1: 50. Ut. gifvarinnan af boken mottager elever i bakning samt reser afven pH begaran bort och med- delar undervisning. Bref adresseras till : Utgifvasinnan af re- ceptboken, froken '&. Anders- son, Molndal, 11. I-.

Wodenstamska

Slojd- och HushillssRolan, ' 1Sudiksvall.

Hus~~~ocler~knrs . Skolkiiksliir:~rin- nekurs. SlojdlBrarinnelrurs.

och ljtriga Afpassade mattor, shorn S m y r n a , A r g a man , KOS- Orientaliska flattor rnos, R a d i u m , A x m i n s t e r , K i d d e r m i n s t e r , R o c k m i n s t e r , -- --w ~ e h e t , ~ r i i s s e l rn, f l , i alla kvalitder och storlekar : : : : : ' :

Engelska M a g a s i n e t Drottninggatan 3 1 . -

yheter for saisonen . .

i stort urval Billiga prism i ~elsvaruamren, ~rottninggatan 2 e

'Riks. 28 40. - Allm. 52 08.

D. Forssells SBner & C:o eft^. H. 1. 8. . . .

s.om har pressens bas1 kvinnliaa wemaor till sis

d$t orkholma 3 aqblad - ftirfog&di, vill och vc

alltid nlgot ulivdefallt 4 de iimnen, som p% allvc

3TA 217446 och hemrnet.

Stina Quints vcilkdnda, af alla barn efterlangtade

julpublikationer Julklappen, Guldslottet, Lilleputt, Trisse

och Rosengull aro nu utkomna och erhtillas i skolor . .

och bokltidor. '

Till Julen l a pi% Albert Bonniers f6rlag ut- rommit ftiljande arbeten af vBra

kvinnliga farfattare.

SELMA LAGERLOF: En saga om en saga och andra sagor. Med f6rf:s portrett i ftirgtrgck. 3: 50, inb. 5 kr.

MARIKA STJERNSTEDT: Gena. En kvinnoprofil. 3: 75.

MATHILDA RQOS: En moders dagbok och a~xl ra berat telser. . 2: to.

MATHILDA MALLING: Ninas brollopsresa.

2: 50, inb. 4 kr. MARTA STARNBERG:

Bakom rorhanget. En lefnnds- historia. 3: 50.

CHRISTINA NILSSON: I yttersta morkret. Berattelse.

2: 26. RNNA WAHLENBERG :

Manniskokannaren. Pjiis i fyra akter. 2: 25.

TvB memoarverk a£ stiSrsta intresse:

VICTORIA BENEDICTSSON :ERNST ARLGREN) .

En sjalfbiografi, ur bref och an- teckningar. Samlacle och utgifna a£ Axel Lzcnde@?.d. 2:a om- arbetacle uppl. 6: 75.

MALLA MONTGOMERY- SILFVERSTOLPE:

Memoarer at gi 1'11a nf Mulla Gmn- rlznson. I . Harndoms- och unp- do~nsminnen. 6 kr., inb. S: 50.

.Ullgarn, ~venskt:och Engelskt ftir hand- och maekinstickning samt till vafnad, Hamburgergarn, ZBfir- och Kaster- garn, Garmen-, Tna- och Andalusia- garn till Schalar. Oblekt, Blekt och CrBmefSrgadt Fiskegnrn till Gar din w, Glansgarn, Mathrarp, Matt skedar och finare' Yafskedar, allt till liigsta priser i

,

Axel Hindersons Garnbod, Hitorget 13.

Hygieniska Skodon tillverkas for Herrar, Damer o. Barn. OBS. ! Prisbeltinta a£ Drakt-Re-

formforeningen. Skodon tillverkas ~f Ifen efter

modern fnson. Allt strbete utf6res : noggrannt

och af biista material. P. Gzcst. Pettevsson. 52 Drottninggatan 52.

Y I l a R l a d n i n g a ~ i sfpassadi.Li- tar 7 111. Tracker svart, blR, brim ell. grA, estra god '1,-ylle damche- viot, 70 ~ 1 1 1 . brcd, erhHlles till endast 4,65. OBS.! 1,000-tala kled- ningar sBljas af detta tyg 5rligen. Hluelifstyg 2'1, m. Tracker, randig eller rutig velourfinnell, 'TO cm. bred, ti11 1,40. Tagas 7 bitnr, Ilim- nas den 8:de gratis. Otto Oskar- son, G:a Kungsholrnsbrogatan 23 A, Stockholm.

!fir kapitaliSter sarskildt fruntimmer, har det lange varit ett j onskningsmil att kunna ofverlamna virden af

sina vlrdepapper och skotseln af sina affarer i t nigon person eller institution, s o n med absolut slkerhet forenade punktlighet och nog-, grannhet i utforandet af det anfortrodda uppdraget afvensom pris- billighet. . En sidan institution ar . , .

Stookholxns Enskilda Banks Motariatafdelnfng (Lilla Nygatan 2 7, expeditionstid 10-41,

sorn under garanti af Stockholms Enskilda Bank fitager sig vHrd och Forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper.

Exempel 1. Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandahfiller deponenten influtna medel. Vidare efterser No- tariatafdelningen utlottningar af obligationer och. underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lamnar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet.

Exempel 2. Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelpingen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna i inteckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelningen, att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade. Om en hos afdelningen deponerad inteckning genom underliten f h y e l s e skulle Forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkommen skada.

Fiirvaringsafgift: 50 ore for 3r per 1,000 kronor af depositio- nens varde, dock ej under tvH kronor.

I :

I

, amnen afl#gsnns.

m

Ett kaffes arom Br till stor del beroende pb konstruktionen af de maskiner, pb hvilka det lir rostadt, ju battre maskiner man anvander vid rostningen, desto mera fullkomligt utvecklas aromen, under det a.lla ohalsosamma

s-. Karlbergs Specialblandning h 1: 50 pr kg. best& af flera adla kdfesorter sammanblandade samt rostas pO nutidens ftirniiimsta rostningsmaskin i eget ftirstklassigt rosteri.

OBS.! Renaste smak, htigsta arom samt mest omtyckta kaffe i marknaden. Till landsorten mot efterkraf.

MZjlster-Samuelsgatan 10, K. W. Karlberg (hornet af Norrlandsg.) KaffeaffBr En'gros & en Detail.

*

Fredrika-Bremer-Forbundet: Drottninggatan 54. Rikstel. 27 62. F~rbnndeta byrb irppen 11-4. Allm. tel. 48 16.

Fredrika-Bremer- . . . Forbundets Sjukskoterskebyr& Tunnelgatan 25. . - , Rikstel. 68 98. Allm. tel. 82 11.

Dagens nummer innehiller: Mntl~ilrla~ Silmv. - ~ f Sigrid Leijonhufvzd Wcstc~~bro. Ett koopemtivt ,pensionnt. Af A n m Klenzan. ,Till tirlsfiirdrif!~ Af V. B. Ett besiik 110s Mntl~ildu, Silow. Af M. L-d. Utlandet. .. Dugn y 1909. P1*~1llunerntionsnn1niiln11. Verner van Heiclo~lstn~n: Svenskarm ocli derics hiifdingw. A f

Sigrid . Leijo?zlt,t~fvzd. -- Jane Gor~lnuclt-Chine : Sy ner i nltt ten OCJI nndrs novcller. Af Aiwa Uppstriinz. - Anur Mnrin Boos: I soligu liinder. Af Elisabeth Aberg. - ,Mitt l i e ~ n s s Julnnm~ncr. - llnllrenrns Musikbltcd.

Insii~ld littcrntur. Svcnska Siillskrtpet fiir Nykterhet och Folkr~ppfostrrcn. Af E. C'II~ En vnrning. Af Anna Ekelof. Notiscr. Fiire~~iagsineililelt.c~~clcn. . .

Prenumeration Dagny gker i% nllrmaste postanstalt (Tid = ningstaxa n:r 5) eller bokhandel, -.-

mathilda silow. - ub.gu.se · traff a tned selma la- gerlijfs iif versattarin- na, froken...

Documents