1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

Textprover av Karin Söderlund Leifler

Proverna visar exempel på kortare artiklar av olika genrer. Jag har skrivit dem medan jag läste Journa-listik för akademiker vid Södertörns högskola i Stockholm.Texterna och bilderna är förstås skyddade av upphovsrätten. De får inte kopieras eller på något sätt spridas utan mitt tillstånd.Trevlig läsning! / Karin

Reportaget:

Möt frisören Joanna Skelander,

som berättar om hur hon

hanterar kontakten med

kunderna.

Sidan 1-3

Starta eget-bidrag för

den med rätt tajming

Det gäller att ha lite tur för den som hoppas få starta eget-bidrag.Sidan 4-5

Höga studieavgifter

och få stipendier för

utländska studenter

Bara 100 av de 700 sökande

kan få stipendium från SI.

Sidan 6-7

Stoppade väninnans

pengar i egen ficka

En kvinna åtalades för grovt

bedrägeri vid Södertörns

tingsrätt.

Sidan 8-9

MED TVÅ ÖRON, ENSAX OCH TYSTNADSPLIKT

Joanna Skelander får höra om allt från prästsex till allvar-lig sjukdom medan hon klipper sina kunders hår. Många blir stammisar, som mannen som hjälpte henne att få ett kontrakt på hennes allra första lägenhet.

Hon kör upp den elstyrda stål-persiennen vid ingången klockan tio när salongen öppnar. En försäljare av hårvårdsprodukter ska komma vid öppningsdags, men han syns inte till. Vi tar varsin kopp kaffe från Cafebar-automaten, som balanserar på disk-bänken i pentryt. Det finns precis plats för dörren att svänga upp utan att dra med sig stolen som står inskjuten under det minimala bordet.

Vid halv elva kommer den första kunden denna tisdagförmiddag, en medelålders man. Efter att Joanna Skelander tvättat hans hår flyttar de tillbaka till stolen framför spegeln under de starka spotlightlamporna. All ögonkontakt är genom spegeln, som löper längs större delen av långsidans vägg. Det är stundtals tyst mellan dem. Medan Joanna Ske-lander arbetar med saxen spinner hon vidare på de samtalsämnen som

Joanna Skelander har jobbat som frisör i sex år. Nu hittas hon på Nikita Hair i Farsta centrum. FOTO: KARIN SÖDERLUND LEFILER

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

KOKORO SKRIBENT

kommer upp. De pratar om materialet i salongens golv, auktionsfirmor som rånats och innehållet i saltvattensprejen som kundens fru köpt och som han gärna lånar. Joanna Skelander avslutar med att krama in en klick hårvax i hans nyklippta frisyr och en godisaktig doft sprider sig i salongen när hon fönar håret.

– Många kunder blir som kompisar, säger hon, då är det kul att berätta saker. Jag är rätt gränslös av mig, får jag höra av mina kollegor. Jag skulle inte gå in på intima grejer, men kompisar och pojkvänner nämns när jag pratar med kunder.

Hon har inte alltid varit så öppen. När Joanna Skelander gick i skolan var hon tystare och hon var blyg i början av sin frisörbana.

– Alla som känner mig nu tror att jag var helt galen när jag var yngre, men det var jag inte. Det har kommit på senare år, tillägger hon med ett skratt.

När Joanna Skelander började i yrket lärde hon sig att känna av vad varje kund ville. Inte alla vill småprata medan hon klipper dem. En del tar upp en tidning eller sitter och blundar. Andra kommer dit för att prata av sig.

Under åren har hon fått höra om kunders problem med chefen på jobbet, bråkiga barn och otrohetsaffärer.

– Jag har slutat att bli förvånad, säger hon. Jag hade en kund som berättade detaljerat om sitt sexliv med en präst. Det blev lite väl mycket. Men det är bara att garva och säga ”nej, men vad roligt för dig”.

Joanna Skelander berättar att det står i hennes anställnings-kontrakt att hon har tystnadsplikt. Det som kunderna berättar stannar hos henne. För det är inte ovanligt att kunder öppnar upp sig även om jobbiga saker som skilsmässor och svåra sjukdoms-besked. Hon upplever att många kunder och frisörer bygger upp ett

förtroende för varandra. Mannen som ordnade med kontakten så att hon fick sin första lägenhet, ett rivningskontrakt i innerstan, kanske inte skulle ha gjort samma sak för kassörskan i mataffären, gissar hon. En del kunder kommer hon särskilt nära. Förra sommaren var hon på begravningen för en kund som klippt sig hos henne ända sedan Joanna gjorde sin praktik. Efteråt var det svårt att förstå att kvinnan var borta och inte längre kom till salongen varannan vecka. En gång fick hon ett dödsbesked över telefon. Hon hade två kunder kvar på eftermiddagen, så hon fick

Joanna Skelander klipper en kund.FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER

Schampoo, balsam och andra hårvårdsprodukter trängs på hyllan intill hårtvättsduscharna.FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

KOKORO SKRIBENThålla tillbaka tårarna tills salongen stängde för dagen.

– I fikarummet kan jag vara ledsen, sur eller arg, men ute i salongen måste jag vara glad ändå, säger Joanna Skelander. Det kan vara rätt skönt att släppa det jobbiga och gå ut och prata med en kund. Det bästa med yrket är att det är lite teateraktigt.

Kvart i elva dyker den förste försäljaren upp, han som var inbokad klockan tio.

– Hur mås det? undrar säljaren och hälsar Joanna Skelander och hennes kollega med varsin kram.

När han fått fram datorn börjar han presentera den senaste pro-dukten, Mythic Oil. Han sprutar oljan i våra handflator, så att vi själva kan prova hur produkten med avocado- och druvkärneolja känns i håret. Innan Joanna Skelander ska lägga sin beställning presenterar säljaren årets sommarkampanj, som innebär att de får ett gäng solglas-ögon i pilotmodell med spegelglas. Ju större beställning, desto fler solglas-ögon. Joanna Skelander passar på att prova ett par.

– Vad stekiga vi är, skämtar hon innan hon går ut bland hyllorna i salongen för att bestämma vad som behöver fyllas på.

Just i dag har hon håret uppsatt i en slarvig knut. Hon och hennes kollegor ska springa Vårruset efter jobbet. De har bestämt att de ska ha

galna frisyrer, så håret måste vara smutsigt och därför vill hon inte ha det utsläppt i dag. Det är viktigt att hon och hennes kolleger ser bra ut på jobbet. De brukar äta frukost på jobbet och fixa håret tillsammans en halvtimme innan salongen öppnar. Hon jobbar aldrig osminkad och det skulle inte fungera att komma till jobbet bakfull eller ofräsch.

Faktum är att hon inte heller kan välja att ha på sig vad hon vill på jobbet, eftersom Nikita Hairkedjan har en gemensam klädkod. De anställda ska klä sig i svart och vitt - samma färger som salongens inredning.Annars är färg något som hon tycker mycket om att arbeta med.

– Man får ut sitt inre barn när man får kladda och röra om i färgen. Och en färgning ger stor förändring snabbt. Det är roligt att göra folk vackrare och att framhäva saker de inte vet att de har. När man håller på där mitt i ser det ut som en

julgran med folie och burr, säger hon och visar med händerna över huvudet hur hon menar. Sedan när man sköljer ur det blir håret jättesnyggt.

Under sina år i yrket har Joanna Skelander hunnit vara med och starta upp en salong i Täby och nu jobbar hon på Nikita Hair i Farsta Centrum söder om Stockholm. I dagarna kan hon fira 6- årsjubileum som frisör.

– Innan jag började jobba trodde jag att det skulle vara mer glassigt och att det skulle finnas tid för att sticka iväg och käka lunch, säger hon.

Kvart över tolv kommer nästa säljare, som Joanna Skelander tar emot inne i pentryt. Lunchen får vänta tills det finns en ledig stund över.

Artikeln är ett exempel på reportage

I en hylla i det lilla personalrummet finns tuber med färg i många olika nyanser, något som Joanna Skelander gillar att jobba med.FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

Starta eget-bidraget är enligt Arbetsförmedlingen den mest framgångsrika åtgärden för att bota arbetslöshet. Men möjligheterna att få bidraget varierar kraftigt från år till år och beroende på var du bor. Och arbetssökande som är attraktiva på arbetsmark-naden kan inte få bidraget, även om de har en stark affärsidé.

Hur mycket Arbetsförmedlingen ger i stöd till nyföretagare varierar stort från år till år. Riksdagen sätter de ekonomiska ramarna och Arbetsförmedlingen fördelar pengarna. Ungefär en tredjedel av företagen som startas med stödet verkar inom handel-, hotell- och restaurang-branschen.

Marie Waltersson och Åsa Wallin, Linköping, fick starta eget-bidrag när de startade konsult-företaget Binformation förra hösten. Det var valår och Arbetsförmed-lingen hade gott om pengar. 2010 satsades nämligen 647 miljoner kronor på starta eget-programmet. Året innan satsades mindre än hälften, bara 288 miljoner kronor.– Situationen har förändrats sedan vi fick bidraget, det är svårare nu, menar Marie Waltersson. Det känns som ett lotteri.

Är arbetslösa rätt grupp nyföretagare?

Det har riktats kritik mot hur bidraget delas ut. Stödet ska ges till personer med goda förutsättningar att få igång ett lönsamt företag. För att vara aktuell för starta eget-bidrag ska man ha sökt arbete men

inte kunna få en anställning. Lena Törner är entreprenör och

har skrivit en bok om att starta företag. I en debattartikel i Arbetsmarknaden skriver hon att mer kraft borde läggas på att avgöra om personen som söker starta eget-bidrag kan driva företag och har motivationen och drivet som krävs. ”Problemet är att bidraget sällan gör nytta och ofta går till personer som inte är lämpade att starta eget”, skriver hon. Lena Törner menar att det svåra inte är att starta företag, utan att få lönsamhet.

I en avhandling från Linköpings universitetet beskrivs starta eget-bidrags-företagare som ”nödvändighets-entreprenörer”. Arbetslöshet var en viktig anledning till att de startade eget. Företagarna i forskningsstudien ifrågasatte själva om arbetslösa är rätt grupp att starta företag.

– Först gör vi en bedömning av personens möjligheter att få annat arbete, säger en handläggare av starta eget-bidrag på Arbetsför-

KOKORO SKRIBENT

Åsa Wallin och Marie Waltersson startade sitt företag Binformation med stöd av starta eget-bidrag. FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER

STARTA EGET-BIDRAG FÖR DEN MED RÄTT TAJMING

forts. nästa sida

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

medlingen. Om jag ser att här finns en person som kan få jobb, då är steg ett att söka jobb. Om personen däremot inte verkar ha någon möjlighet att få jobb, då diskuterar vi vad vi kan göra. Det kan vara en person som hoppat av gymnasiet och blivit arbetslös när jobben flyttar utomlands.

I bland bedöms eget före-tagande som den snabbaste vägen ut ur arbetslöshet. Om den arbets-sökande har en idé om att starta eget erbjuds på flera orter utbild-ningar som hjälp för att utveckla företagsidén. Affärsplanen bedöms sedan av konsultföretag. I exempel-vis Östergötland bedömdes cirka 75 procent av affärsidéerna som varaktiga och lönsamma.

Om den sökande sedan får bidrag eller inte beror till stor del på hur mycket pengar Arbetsförmed-lingen har kvar och vilken policy landets olika arbetsförmedlings-kontor har. En del ger fler sökande stöd under kortare tid. Andra kontor ger längre bidrag till färre personer och säger nej till fler.

– Vi gör en prioritering, säger en handläggare. Ju svårare situation

man har på arbetsmarknaden, desto mer hjälp ska man få. Vi ska inte lägga resurser på dem som klarar sig ändå.

Intyg på att de inte kunde få jobb

Både Marie Waltersson och hennes kollega Åsa Wallin tog doktorsexamen i medicin för två år sedan. De hade sedan korta tidsbegränsade anställningar på Linköpings universitet. Arbetsmark-naden för forskare var trög i regionen och de tog kontakt med Arbetsförmedlingen med idéen att starta eget. Handläggaren skrev ett intyg om att de inte bedömdes kunna få ett arbete inom rimlig tid. Intyget var nödvändigt för att de skulle få delta i arbetsmarknads-programmet.

Hur kändes det att få ett intyg på att ni var oanställbara?

– Det var ju en märklig känsla, säger Marie Waltersson. Vi blev glada för vi visste vad vi ville, men för andra människor kanske det

känns konstigt att få svart på vitt att de inte kan få jobb.

Året innan de startade sitt företag gick Marie Waltersson och Åsa Wallin en kurs i entreprenör-skap och omvandlade sin idé till en affärsplan. När deras anställningar löpte ut startade de Binformation, som gör omvärldsbevakning och skriver texter baserad på medicinsk forskning åt kunderna.

De fick starta eget-bidrag i sex månader. Under den tiden låg deras fokus på marknadsföring, något som börjar visa resultat nu. De kan inte ta ut lön från företaget än.

– Vi har besparingar och våra familjer klarar av att leva på en enda lön ett tag, säger Marie Waltersson. Vi har många möjliga affärer på gång nu, så det kommer nog att gå bra.

Hur mycket som satsas på starta eget-stödet varierar stort från år till år. * markerar valår. Data från Arbetsförmedlingen. DIAGRAM: KARIN SÖDERLUND LEIFLER

FaktaStarta eget-bidrag, eller

Stöd till start av näringsverksamhet, är Arbetsförmedlingens mest effektiva åtgärdsprogram. Programmet har lett till någon form av jobb för 85 procent av deltagarna. Efter tre år finns 60 procent av företagen som startats med bidrag kvar, jämfört med 64 procent av företagen som startats utan stöd. I fjol slog nyföretagandet i Sverige rekord. 65 072 nya företag startades 2010, vilket är en ökning med 19 procent jämfört med 2009.

KOKORO SKRIBENT

Artikeln är ett exempel på en arbetsmarknads-

artikel

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

KOKORO SKRIBENT

Sedan det infördes en studieavgift för utländska studenter har antalet antagna till de internationella utbildningarna vid svenska högskolor mer än halverats, från 24 500 förra hösten till 10 000 i år. Studenter som inte har råd att betala studieavgiften själva kan söka stipendier. 700 individer har sökt stipendier från Svenska Institutet, men högst 100 kan få.

Lärosätena har själva fått sätta prislappar på sina utbildningar. Studieavgifterna varierar mellan 75 000 och 230 000 per år. Två olika statliga stipendieprogram har

inrättats för att fortsätta locka utländska studenter till den svenska högskolan. För 2011 handlar det om 30 miljoner kronor i vardera program. Många högskolor tar pengar ur egen ficka eller vänder sig till näringslivet för att inrätta egna stipendier. Ett av stipendieprogrammen hanteras av Internationella programkontoret, som fördelar pengarna mellan lärosätena. Maissa Al-Adhami, samordnare för internationella frågor på Karolinska Institutet (KI), berättar att medlen som KI fått bara räcker till två stipendier.– Alla högskolor är besvikna för att det blir så lite pengar, säger

HÖGA STUDIEAVGIFTER OCH FÅ STIPENDIER FÖR UTLÄNDSKA STUDENTER

Fakta

Förra året införde riksdagen en studieavgift för medborgare utanför EU. Utbildning förblir gratis för personer från Sverige och EU-länder samt utbytesstudenter. Syftet med studieavgiften är att sänka statens kostnader för att utbilda utländska studenter. Studenterna ska lockas till svenska högskolor av utbildningarnas kvalitet och inte för att de är gratis. De senaste tio åren har antalet studenter från länder utanför EU fyrdubblats, men nu tycks den trenden brytas.

Studieavgifterna för studenter från icke-EU-land ledde till en drastisk minskning av ansökningar inför höstterminen. Det finns stipendier att söka, men de räcker bara till en liten del av de sökande. FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER

forts. nästa sida

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

KOKORO SKRIBENThon. Vi tycker att det är viktigt med studenter från utlandet, de berikar läromiljön. Konsekvensen kan bli att utbildningar, som varit populära bland studenter från länder utanför Europa, läggs ner. Cynthia Veenstra från Holland har studerat i Sverige. Majoriteten av de som läste programmet var internationella studenter, vilket hon

upplevde både för- och nackdelar med. Det var stora skillnader i förkunskaper.– Jag tror att blandningen har hämmat mig och att vi inte kunde läsa så djupt som vi ville, för några förstod inte baskunskaperna. Cynthia Veenstra tror att studieavgifterna kommer att leda till mer kvalificerade studenter på utbildningarna.

– Jag tror att studenterna som kommer är mer motiverade. Men jag tycker att studieavgifterna är jättehöga. Duktiga studenter som inte har så mycket pengar har ingen chans, om de inte får stipendiet.

SKOLOR FLYTTAR IHOP

Klockarbergsskolans

elever, som sedan 2006 är

inhysta i tillfälliga pavil-

jonger, ska få nya lokaler i

Brandbergsskolan i Haninge.

Det beslutade Grund- och

förskolenämnden den 25

februari.

Oppositionspolitikerna

ville skjuta upp beslutet för

att ge tid för dialog med

berörda elever och föräldrar

innan beslut fattades, men

blev nedröstade.

Efter sommaren får eleverna på Klockarbergsskolan (förskoleklass – årskurs 5) flytta in i lediga lokaler i den intilliggande Brandbergsskolan (årskurs 6-9). Det innebär att cirka 750 elever ska inrymmas i samma byggnad. Beslutet togs av Grund- och förskolenämnden (GFN) den 25 februari. Socialdemokraterna (S) opponerade sig och menade att

ärendet forcerats fram utan att dialog förts med elever, föräldrar eller personal. I sin reservation mot beslutet skriver (S)-politikerna: ”Det ges inte någon chans att begrunda förslagets konsekvenser, som dessutom saknar konsekvensanalys, ritningar och andra nödvändiga beslutsunderlag. Ett dokument angående riskbedömning inför organisationsförändringen skickades ut dagen innan”.

Åsa Sandberg, rektor på Klockarbergsskolan, har hittills inte mött några negativa reaktioner från berörda familjer.

– Man skulle ju kunna tro att föräldrar skulle vara oroliga inför något sådant här, men det har vi inte märkt av ännu i alla fall, säger hon. Däremot har personalen behov av att veta hur det blir med lokalerna, så att vi inte får ett rum här och ett där. Och det finns en oro för hur vi ska hinna packa när det går så fort.

Skolans tidigare byggnad revs på grund av mögelskador och eleverna har sedan 2006 varit inhysta i tillfälliga paviljonger,

som är uppställda på fotbollsplanen strax intill Brandbergsskolan. Efter beslutet i GFN sade kommunen i dagarna upp hyreskontraktet för paviljongerna, som hyrts för ungefär 9,5 miljoner kronor per år. Även om det kostar att anpassa Brandbergsskolans lokaler och skolgård, räknar GFN med att spara pengar på flytten.

– Nu kan vi lägga mer pengar på verksamheten i stället för på lokalerna, säger Åsa Sandberg. Dessutom får vi ett riktigt skolhus. Att kunna nå det kommunala biblioteket invändigt och få tillgång till en riktig idrotts-hall blir ett lyft för oss.

Barnen på Klockarbergsskolan verkar se fram emot flytten till de äldre elevernas skola. Åsa Sand-berg berättar att barnen har sina egna frågor.

– De undrar om de ska få äta godis i skolan nu. Vi förklarar för dem att vi inte ska bli Brand-bergsskolan, utan att vi ska fortsätta vara en egen skola.

Artikeln är ett exempel på lokaljournalistik.

Artikeln är ett exempel på riksnyhetsartikel.

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

KOKORO SKRIBENT

På tisdagen hölls rättegång vid Södertörns tingsrätt mot en kvinna som åtalats för grovt bedrägeri. Kvinnan har tagit ut pengar till sig själv från en äldre väninnas konto.

Brottet uppdagades när offrets söner märkte att någon gjort uttag från moderns konto efter hennes död.

Sammanlagt 202 400 kronor togs ut från den gamla kvinnans konto mellan 2006 och 2009. Vid flera tillfällen var kontot nästan tömt på pengar. Den åtalade kvinnan, Eva, är tidigare ostraffad. Hon var väninna till den numera avlidna kvinnan i 85-årsåldern, Ingeborg, vars pengar hon anklagas för att ha tagit. Eva hjälpte Ingeborg med

praktiska saker under flera år. Ingeborg hade demenssymptom och var rörelsehindrad. Eftersom hon aldrig gick utomhus behövde hon hjälp med inköp och bank-ärenden. Kvinnorna hade kommit överens om att Eva skötte den äldre väninnans ekonomi och tog ut kontanter åt henne. Eva hade därför hand om Ingeborgs konto-kort och kod.

Till sist blev frestelsen för stor. När Ingeborg togs in på vårdhem började Eva stoppa pengar i egen ficka. Uttagen varierade mellan 100 och 5000 kronor.

Eftersom Eva var den enda som hade tillgång till kontokortet upptäcktes brottet först efter att Ingeborg dött. När Ingeborgs söner skulle betala begravningen märkte

de att kontot var tömt. Sonen blev bestört när han såg att det sista uttaget hade gjorts några timmar efter att familjen tagit ett sista farväl av den avlidna kvinnan. Det sista uttaget lämnade mindre än 50 kronor kvar på Ingeborgs konto.

Eva erkände för rätten att hon missbrukat väninnans förtroende genom att ta pengar till sig själv. Hon uppgav att hon ångrar sig. Hon uppskattade att det rör sig om 100 000 kronor sammanlagt, men kunde inte räkna ut summan mer exakt. Angående uttaget efter dödsfallet menade Eva att hon måste ha tagit fel kort i chock.

Åklagaren ansåg att brottet är grovt bedrägeri, eftersom det pågått systematiskt och länge. Minimi-straffet för grovt bedrägeri är sex månaders fängelse, men åklagaren ville se ett års fängelse.

Försvaret talade om trolöshet mot huvudman, då Ingeborg gett Eva tillgång till uttagskortet och koden. Trolöshetsbrott och bedrägeri av normalgraden straffas med villkorlig dom och böter.

Eva dömdes till villkorlig dom och ska betala 100 000 kronor i skadestånd till dödsboet.

STOPPADE VÄNINNANS PENGAR I EGEN FICKA

Den åtalade kvinnan hade tillgång till offrets bankomatkort och kod.FOTO: KARIN SÖDERLUND LEIFLER

Personerna heter något annat i verkligheten.

Artikeln är ett exempel på ett rättegångsreferat.

På nästa sida hittar du en fakta-artikel som

hör ihop med referatet.

1 1 a u g u s t i 2 0 1 1

t e x t p r o v e r • k a r i n @ k o k o r o s k r i b e n t . s e • w w w . k o k o r o s k r i b e n t . s e

KOKORO SKRIBENT

De senaste tio åren har antalet anmälda bedrägerier tredubblats. Men mörkertalet är stort, eftersom de flesta bedrägerier inte polisanmäls. Och mindre än var femte anmälan leder till att en gärningsman blir dömd.

Leif Petersson vid Brottsföre-byggande rådet, Brå, tror att bedrägeribrotten har ökat på grund av att en del andra möjligheter att begå brott mot förmögenhet har minskat. Bilstölder och bilinbrott har försvårats genom larmanordningar och förbättrat inbrottsskydd.

– Bedrägerier är den moderna formen av brottslighet, där nya möjligheter öppnar sig i takt med att ny teknik tas i bruk, som konto-kort, datorer och Internet. Dessa medel ger fantasin och uppfinningsrikedomen stort spelrum, säger Leif Petersson.

Bara liten del anmälsBedrägeri är ett typiskt serie-

brott. En enda bedragare kan stå bakom tusentals anmälda brott under en kort period. Det är enligt Brå en bidragande förklaring till att bedrägeribrotten ökat mycket.

Datorbedrägerier står för en stor del av de senaste årens ökning. Polisens insatser mot Internet- och kontokortsrelaterade bedrägerier har gjort att fler brott upptäcks.

Men mörkertalet för bedrä-gerier är stort, eftersom endast en liten del av alla brott anmäls till

polis. Den dolda brottsligheten rymmer både gärningar som förblir oupptäckta och brott som upptäckts men som av olika anledningar inte anmäls.

– Brottsförebyggarna hinner inte med, säger Leif Petersson. Det gör inte heller vi, som ska göra statistik av de ”nya moderna” brotten. Så vi hinner inte med att fånga upp olika metoder för att begå bedrägeri.

Svårt att hitta den skyldige63 procent av de anmälda

bedrägeribrotten klarades upp 2009, men det var bara i 16 procent av fallen som en gärningsman dömdes som skyldig till brottet. Resten av de uppklarade fallen är tekniskt upp-

klarade. Det innebär att brott inte kunnat bevisas, att det inte finns någon misstänkt eller att den miss-tänkte är under 15 år och därför inte straffmyndig.

Kan ge fängelseTotalt blev nästan 2 500

personer dömda i domstol 2009 där huvudbrottet var ett bedrägeribrott. Den vanligaste påföljden för grovt bedrägeri är fängelse, vilket hälften av de fällda fick 2009. De som dömdes för bedrägeri av normal-graden fick i de flesta fall villkorlig dom, men tio procent fick fängelse-straff.

Diagrammet visar hur antalet anmälda bedrägeribrott har ökat det senaste

decenniet. Statistisk källa: Brottsförebyggande rådet, Brå

SVÅRT FÅ BEDRAGARE DÖMDA

Kontakta mig gärna på: karin@kokoroskribent.se