meetings västsverige boråsregionen, #07 jan 2015

Boråsregionen#07 JAnUAri 2015

MeDFÖLJer MeeTings inTernATionAL #62 2015

VÄsTsVerige

KoMMUnsTYreLsenBorås

Lena Palmén (S), Tom Andersson (MP), Morgan Hjalmarsson (FP),

Anette Carlson (M), Ulf olsson (S)

Möten lyfts framsom ett eget

strategiområde

VI BYGGER OM OCH SKAPAR BORÅS NYA MÖTESHUS

VI BYGGER OM OCH SKAPAR BORÅS NYA MÖTESHUS

M e e T i n g s i n T e r n AT i o n A L ® VÄ s Ts V e r i g e | B o r å s r e g i o n e n 3www.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress

Snart tillhör Borås inte längre de svenska städer som har ett uni-versitet/högskola, men ingen kongressanläggning. Staden föräd-lar ett befintligt kongresshus till en funktionell och tillgänglig anlägg-ning där vi kan ha parallella möten samtidigt, och med ett centralt läge. Det blir ytterligare en förstärkning av det campusområde som växt fram vid Högskolan i Borås och Textile Fashion Center.

Borås är också exempel på en stad där politikerna förstår att mötesindu-strin är ett sätt att möta framtiden och den kunskapsöverföring som nu kan göras här. Idag kan inte den här sortens möten förläggas i Borås. Möten som ger kompetensförsörjning mellan människor, forskare, politiker, kommunala tjänstemän och ledare för kommunala bolag, läkare och sjuk-husanställda. För platser ses kunskap och kompetens som den viktigaste utmaningen för framtiden.

Det är ett långsiktigt arbete och vi har påbörjat det. När kongress-

anläggningen är byggd har Borås Convention Bureau tillsammans med högskolan, staden och näringslivet en ny plattform att agera från och en arena att mötas i. I Borås kan vi göra jämförelsen med sporten och Elfsborg – ska man spela i allsvenskan och ta guld behöver man en bra arena. Vill vi ha möten till Borås behöver vi en arena där vi kan genomföra många olika slags möten.

Att skapa ett möte, särskilt om det är internationellt, kan ta från ett upp till emot tio år, beroende på vilken utvecklingscykel mötet befinner sig i. Självklart är chanserna störst inom de områden högskola, stad och näringsliv redan har sin spetskom-petens kring. Nu kan vi lyfta fram våra bästa områden och skapa möten om de mest betydelsefulla frågorna och hitta de betydelsefulla utveck-lingsvägarna. Arbetet är långsiktigt och möten handlar om att förflytta och förädla kunskap. Därför möts människor. På köpet får vi en rad andra positiva effekter. Möten stärker

vår stads, våra institutioners och våra företags varumärken.

Borås har antagit en vision och den första punkten handlar om möten.

”Människor möts i Borås. Människor vill möta människor i såväl små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkäns-lan.”

Nu har vi tagit ett nytt viktigt steg. Snart öppnas dörrarna till ett mer komplett Borås, ett Borås som bygger för framtiden.

Helena Ransjö Alceniusvd Borås Borås, där Borås Convention Bureau ingår

Tidningen Meetings International Västsverige tas

fram i samarbete mellan Västsvenska Turistrådet

och Borås Borås.

Helena Ransjö Alcenius, vd Borås Borås Foto: Anna Sigge

BORÅS SKA VARA EN PLATS DÄR MÅNGA MÄNNISKOR MÖTS

4 M e e T i n g s i n T e r n AT i o n A L ® VÄ s Ts V e r i g e | B o r å s r e g i o n e nwww.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress

s i D r U B r i K


H å L L B A r U T V e C K L i n g

MÖTEN SKAPAR SYNERGIEFFEKTER FÖR BORÅS

Tom Andersson, kommunalråd Borås (MP)Foto: Borås Stad

Tom Andersson har varit aktiv i Miljö partiet sedan valet 2006 och fick sitt första uppdrag som ersät-tare i en kommundelsnämnd. Under mandatperioden blev han invald i kommunstyrelsen och utsedd till en av två gruppledare. I det senaste valet var han första namn på kommunlistan för Miljö partiet och utsågs till kom-munalråd.

I visionen ”Borås 2025” står det skrivet om vikten av att skapa möten. Hur kommer det sig att just Borås har blivit bra på att lyfta fram möten och mötesindustrins utveckling som angelägna frågor?

– Möten är väldigt viktiga som en industri, men också som ett sätt för Borås att skapa synergieffekter tack vare att människor möts och utbyter erfarenheter just här. Utvecklingen av Textile Fashion Center är uppbyggd med tanken att nya möjligheter upp-står i möten mellan människor.

Tom Andersson menar att det är en insikt som har byggts upp under lång tid. Redan under förra man-datperioden diskuterades frågorna i grupper som bland annat behandlade möten och evenemang. I visions-arbetet var det många som delade den insikten.

– I visionen är att mötas lika mycket en nyckel som hållbarhet. Vi ser möten på flera nivåer och att möten mellan medborgare och politik, unga och äldre, eller mellan personer med olika bakgrunder, stärker och berikar. På samma sätt ser

vi möten och olika klusterbildningar som en naturlig väg att bygga en bättre, mer attraktiv stad.

Han säger att Högskolan i Borås är betydelsefull eftersom den fungerar som en motor i staden. Högskolan ger företagen kompetensförsörjning, och bolagen i sin tur bidrar med kunskap till högskolan. Framtiden ser ljus ut för Borås.

– På sikt hoppas jag att högskolan får universitetsstatus. Ett framgångs-rikt arbete där akademin, näringslivet och det offentliga skapar ett resultat-rikt koncept. Det är enormt viktigt för Borås att vi har en högskola som delar den uppfattningen och på så sätt är en del av stadens utveckling.

I Borås finns SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Textil högskolan och här bedrivs världsledande forskning.

– De möten de genererar betyder otroligt mycket. Både för att dra intressanta möten till Borås, men också för att attrahera kompetens till förmån för företagen, akademin och staden.

Triple Helix, det vill säga samar-betet mellan politik, näringsliv och akademi, är en fråga som ofta disku-teras.

– Triple Helix är viktigt för flera av de samarbeten som redan finns. Per-sonligen tycker jag att vi ska arbeta ännu mer med Triple Helix. Det kan ibland vara svårt då man har olika kulturer inom näringsliv, akademi och kommun, men de utmaningarna

ger också ökad förståelse för de andra parterna.

Borås geografiska placering för utvecklingen av staden anser många är gynnsam. Tom Andersson tycker läget är ett av landets och Nordens bästa för logistik, och att Borås även framöver spelar en betydelsefull roll inom lager, logistik, handel och e-handel.

– Närheten till Göteborg bidrar även till att kompetensförsörja företagen och skapa en större arbets-marknadsregion. Och när vi får Götalandsbanan blir vårt läge ännu mer attraktivt.

Utåt sett verkar Borås vara en poli-tiskt harmonisk stad, där politikerna är rörande överens om betydelsefulla utvecklingsfrågor. Tom Andersson tror att det beror på att de är eniga för att de har arbetat brett med frågor, vilket syns i den vision som tagits fram och som alla ställer sig bakom.

– Det är viktigt och bra att man har konsensus i viktiga utvecklings-frågor så långt det går, det gynnar boråsarna.

Enligt Tom Andersson är det kom-mande kongresshuset nästa pusselbit för att Borås ska bli en ännu bättre destination för möten och evene-mang. Det är Folkets Hus som byggs om och förvandlas till ett modernt möteshus.

– Huset ligger i ett spännande område där placeringen, i stadens centrum och väldigt nära Textile Fashion Center och högskolan, kan ge

H å L L B A r U T V e C K L i n g


”Textile Fashion Center är uppbyggt med tanken att nya möjligheter uppstår i möten mellan människor”

möjligheter till många bra synergier. Att ha ett möteshus som speglar våra höga ambitioner när det gäller att få många människor att mötas på ett bra sätt hoppas vi ska ge en stolthet bland våra egna aktörer, vilket i sin tur ger ett större incitament för att attrahera fler möten till Borås. Vi tror att det blir en positiv spiral för alla inblandade.

Nya Textile Fashion Center är i Tom Anderssons ögon en lyckträff som lyft Borås arkitektoniskt, men framför allt innehållsmässigt.

– Borås befäster sin position som den ledande textil- och mode-staden i norra Europa. Det finns en enorm potential och kompetens som vi bygger utvecklingen på. Att en klusterform med mer samverkan är en nyckel tror jag kan växla upp kompetensen och engagemanget till nya höjder.

Det goda samarbetet mellan olika aktörer i staden kallas ofta för Boråsmodellen. För Tom Andersson innebär det en bred samsyn när det gäller hur staden ska utvecklas, men även en samstämmighet mellan politik, akademi och näringsliv. Han understryker att de har riktningen klar för sig.

– Vi är på rätt väg och måste fortsätta att utveckla våra samtal, möten och kontaktpunkter för att dra nytta av varandra och skapa ännu fler

synergier som kan driva Borås utveck-ling framåt.

När det gäller andra frågor som är angelägna att driva politiskt för Borås räkning blir svaret:

– Vi måste ligga i framkant i världen när det kommer till hållbar-het och miljöfrågor. Det gör vi redan idag i vissa frågor, men vi vill mer. Borås som en plats för möten måste

också utvecklas med hållbarhet och miljö som ledord. Borås Convention Bureau är en nyckel för vår utveck-ling, och de bör få de resurser som krävs.

Tom Andersson lägger ner mycket tid på omvärldsanalys. Han har rest i världen, dels genom ”Waste Recovery”-projektet, dels genom sin roll som ansvarigt kommunalråd med speciella ansvarsområden.

– Omvärldsbevakning och nätver-kande är en viktig aspekt inte bara för politiken utan även för näringslivet och högskolan. Det visar sig gång på gång att just vårt nätverkande utom-lands leder till att vi blir bättre på vad vi gör, och det är en förutsättning för vår utveckling. Konkret har det även bidragit till att vi kunde vara värdar för ett FN-möte. Det hade inte hänt om vi inte hade varit ute i världen och nätverkat.


s i D r U B r i K


F o r s K n i n g

ETT KONGRESSHUS SKULLE KUNNAGE BORÅS FLER MÖTEN

Fredrik Rosén, SP Fire ResearchFoto: Anders Engström

Att vara internationellt ledande innebär att SP Fire Research i Borås påverkar inriktningen av brand- och riskforskning internationellt, att de får internationella uppdrag som till exempel att leda standardiseringsar-bete, ta fram lagstiftning på EU-nivå, stödja brand och riskdimensionering av infrastrukturprojekt och inte minst att vara en innovationspartner till svensk industri.

– Resultaten från våra utvärde-ringar genom provning och beräkning kan användas för typgodkännande och certifiering i Sverige och andra länder. Vi arbetar med produkter från en rad olika områden såsom bygg, sjöfart, fordon, inredning med mera, och dessutom släckmedel och utrust-ning för släckning av bränder, säger Fredrik Rosén, marknadschef för SP Fire Research.

SP Fire Research har koncentre-rat forskningen till sex strategiska områden – brandsäkerhet i tunnlar, byggprojekt, säker bränslelagring, industriskydd samt transport och for-don. Dessa områden innefattar också konkreta forskningsprojekt såsom brandbekämpning i arktiskt klimat, brandproblematik i lättviktskon-struktioner, säkerhet vid lagring och transport av biobränslen och avfall, uthålliga och säkra transportmedel.

Till detta är kopplat nyutvecklade samverkansprojekt och plattformar vilka har bidragit till flera intressanta och framtidsorienterade projekt som ytterligare stärker SPs starka position såväl nationellt som internationellt.

Vilka är de viktigaste konfe-renserna som ni är med om att arrangera?

– SP Fire Research arrangerar två stora internationella möten – ISTSS (International Symposium of Tun-nel Safety and Security) och FIVE (Fires in Vehicles). Dessa arrangeras vartannat år på olika platser i Europa och Nordamerika. Genom att vi arrangerar internationella konfe-renser så skapar vi en bra plattform för utbyte av nya idéer kring aktuella forskningsområden samt sätter oss i framkant på diskussionen och utveck-lingen som de främsta experterna inom våra områden.

Vilken betydelse har det för SP/SP Fire Research att era forskare deltar och kanske också föreläser på nationella och internationella möten, events och kongresser?

– Genom vår spetskompetens samt att vi går i bräschen för brandsäkerhet stödjer vi sådana initiativ interna-tionellt. Omvärlden kontaktar oss gärna inom våra kompetensområden. Genom vårt deltagande skapar vi vik-tiga kontakter, får värdefull input om exempelvis branschens utmaningar. Dessa ligger sedan till grund för stra-tegiska beslut, satsning på forskning och experimentella resurser.

Hur många kongresser har du varit på? Hur viktiga har de varit för din utveckling?

– I år har jag varit med på två kongresser. De är naturligtvis mycket viktiga med avseende på de kontak-ter man skapar. Men också när det

handlar om kunskaper. De är viktiga för hela vår verksamhet och utveck-ling. Vi har också skapat exempelvis Lightweight Application Construc-tions at Sea 2007 samt Nordiskt Seminarium om Fordonsbränder, 2013, vilka båda arrangerades i Borås.

SP Fire Research har också fun-deringar på att förlägga både ISTSS samt FIVE-konferensen i Borås 2018 men inget definitivt beslut är fattat ännu. De ser i dagsläget inget natur-ligt val av möteslokal i Borås då vissa av dessa konferenser drar flera hundra personer. Ett kongresshus kommer ju givetvis att underlätta detta. De ser också att de kanske skulle kunna skapa fler möten, konferenser och företagsevent om så blev fallet.

Fredrik Rosén ser också att det finns det en stor potential för Borås som attraktiv kongresstad. Mycket upprustning och förändring har ju gjorts av stadskärnan de senaste åren vilket gjort den mer trivsam. När-heten till Landvetter flygplats gör också att Borås är ett starkt alternativ till framför allt Göteborg. Fredrik Rosén tror att Borås är ett strategiskt alternativ då teknik och textilprofilen numera intensifierats.

– Som jag har förstått det kan vår Convention Bureau verkligen under-lätta och hjälpa oss i processen att få hit större kongresser och konferenser. Det förenklar givetvis vårt arbete och ökar möjligheterna att få hit stora möten.

1 0 M e e T i n g s i n T e r n AT i o n A L ® VÄ s Ts V e r i g e | B o r å s r e g i o n e nwww.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress

s i D r U B r i K

M e e T i n g s i n T e r n AT i o n A L ® VÄ s Ts V e r i g e | B o r å s r e g i o n e n 1 1www.mee t i ngsvas t sve r i ge. se | www.bo ras.com/kong ress

K U n s K A P s D e L n i n g

SFAI-VECKAN VAR VIKTIG FÖR VÅR UTVECKLING

Anki Snygg, verksamhetschef, anestesiavdelningen, Borås sjukhusFoto: Sara Appelgren

– Det är ett tufft arbete att arrang-era en kongress, men det har stärkt oss som klinik. Inte minst läkar-gruppen som stod för nästan allt arbete inför kongressen, säger Anki Snygg, verksamhetschef för anestesi-avdelningen vid Södra Älvsborgs sjukhus Borås.

Hon förklarar att med stöd av styrelsen för Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, SFAI, och den medicinska fakulteten i Göteborg, skapade läkarna det veten-skapliga programmet och engagerade föreläsare. Läkarna var också mycket drivande i framtagandet av det sociala programmet

SFAIs kongress genomfördes på Åhaga för 500 anestesi- och intensivvårdsläkare. Programmet var omfattande med bland annat föreläsningar, utställning, bankett, fria föredrag, posters, workshops och lunchsymposier. Det sociala program-met hade en tydlig lokal prägel, och maten som serverades var närodlad och med västsvenskt tema.

Orsaken till att mötet hamnade i Borås var för att uppmärksamma att intensivvården i Sverige firar 60 år.

– Vi har landets äldsta intensiv-vårdsavdelning. Att vi har de första

intensivvårdsplatserna är en viktig händelse för sjukhuset och något vi alla kan vara stolta över.

Det medicinska mötet fick stor uppmärksamhet i lokal press och sjukhuset fick mycket positiv upp-märksamhet. Men kongressen har även inneburit andra gynnsamma effekter för kliniken.

– Att arrangera kongressen gav oss på sjukhuset ökade möjligheter att rekrytera nya medarbetare i fram-tiden. Det är en av fördelarna med att ta på sig arbetet med att genomföra en kongress.

Anki Snygg berättar att de fick många bra kontakter under veckan. ST-läkarna, det vill säga läkare under specialistutbildning, presenterade sina vetenskapliga arbeten som abstracts under mötesdagarna.

– Den delen var mycket välbesökt och uppskattad. Att få ta del av andras pågående forskning sporrar och utmanar. Förhoppningsvis får vi se fler intressanta resultat framöver.

Hon säger vidare att en kongress av det här slaget är en bra möjlighet att samlat få ta del av vad som är aktuellt via föreläsningar och infor-mation om ny teknik och medicinsk utrustning. Men en kongress ger


också möjligheter att utvidga sitt kontaktnät för eventuella kommande samarbeten.

– Det är ett måste om man ska hänga med i den allt snabbare utveck-ling som sker inom medicinområdet. Sen är det också viktigt att vi fick visa vår stad och inte minst vårt fina sjukhus.

Under kongressdagarna bad några av deltagarna om ett studiebesök på sjukhuset, vilket ordnades.

– Det är bra att andra sjukhus än universitetssjukhusen får arrangera kongresser av det här slaget, det stärker oss.

Kongresser är betydelsefulla för fortbildning, inspiration och nät-verksbyggande. Anki Snygg tycker att flera anställda borde vara med på flera kongresser. Under sina 32 år på kliniken har hon deltagit i sju, åtta stycken, varav bara två utomlands. ”Kanske bör fortbildning planeras in i det ordinarie arbetet på ett mer genomtänkt sätt?”

När Anki Snygg och hennes kolle-gor fick förfrågan om att arrangera SFAI-veckan insåg de hur tidskräv-ande projektet skulle bli om de tackade ja. Tid som inte fanns i det dagliga arbetet.

– Vi hade en vision om att kunna avsätta tid, men ärligt talat gjordes mycket av arbetet på ledig tid. Kunde vi avvara läkare att jobba med det vetenskapliga innehållet? Då blev

konsekvensen att övriga kollegor fick arbeta lite hårdare eftersom vi inte hade vikarier att ta in.

– Den enda belöning jag/sjukhuset kunde lova var att alla skulle erbjudas möjlighet att närvara på kongressen. Under själva mötesdagarna drogs verksamheten ned till ett minimum så att samtliga narkosläkare kunde delta i eller arbeta på kongressen.

Två arbetsgrupper bildades. En för det vetenskapliga innehållet och en för att organisera mötet. Grupp-erna arbetade under nästan två år, det blev mer intensivt de sista måna-derna före kongressens öppnande. En anestesisjuksköterska på operation utsågs till samordnare, ett beslut som Anki Snygg säger bidrog till fram-gångsfaktorn för deras arbete inför kongressen. Anestesi sjuksköterskan hade en dag i veckan avsatt för planering och var den som hade mest kontakt med den professionella kon-gressorganisatören MCI, som har ett flerårigt samarbete med SFAI.

En medicinsk kongress i den här storleksordningen skapar även vik-tiga ekonomiska intäkter för staden Borås. Femhundra personer som bor på hotell i flera nätter, äter på restauranger, besöker kaféer, går på skulpturvandring med mera. Borås stad visade sin uppskattning via kommunfullmäktiges ordförande som välkomnade deltagarna till ett

samarrangerat en rolig nätverksakti-vitet den inledande kvällen.

Anki Snygg tycker att Borås är en bra kongresstad med centrala hotell och Åhaga som kongressanläggning.

– Åhaga var det enda stället som klarade våra krav på golvyta och andra givna tekniska förutsättningar. Nu var vi ju nöjda, men Borås skulle behöva fler kongresslokaler.

På frågan vilket stöd fick SFAI-veckan fick av Borås Convention Bureau svarar hon:

– Med deras hjälp kunde vi för-verkliga våra visioner. Deras arbete var guld värt. Utan deras kontakter hade vi fått arbeta ännu mer!

K U n s K A P s D e L n i n g

”Att ta del av andras pågående forskning sporrar och utmanar”


s i D r U B r i K


U T V e C K L i n g

Borås är en stad i ständig utveckling i en region med många starka aktörer. En av dem är Högskolan i Borås som har spelat och spelar en viktig roll för stadens utveckling. Satsningarna på ett Textile & Fashion Center, en science park och ett kongresshus är strategiskt betydelsefulla och skapar betydande plattformar för möten och samverkan.

– Vi som jobbar i högskolesektorn är vana vid att delta i mindre och stora möten, samt i kongresser på nationell och internationell nivå, säger Martin Hellström, prorektor vid Högskolan i Borås och professor i litteraturvetenskap. Högskolan är naturligtvis ofta anordnare och värd för konferenser så därför är det glädjande att staden bygger ett kongresshus som kan ta upp till cirka 1 000 deltagare. Det förbättrar möjlig-heterna för att kunna bjuda hit även de stora internationella nätverk våra forskare ingår i. Ett möteshus gyn-nar högskolans utveckling och sätter staden och Boråsregionen på kartan som ett vitalt forsknings- och innova-tionscentrum av hög rang.

För forskarna vid högskolan är möten och kongresser en plattform för att ta del av ny forskning samt ett sätt att presentera och testa egna idéer. Oavsett mötets storlek är möten vitaliserande för den egna forskningen och utvecklingen.

– För egen del kan jag säga att det största projekt jag initierat och arbe-tat med var ett resultat av en kongress med cirka 1 500 deltagare i Leipzig år 1993 som omfattade flera lärosäten i Europa. Utan den kongressen hade vi forskare kanske inte hittat varandra.

Enligt Martin Hellström är det en stimulerande utmaning att presentera sin forskning inför flera hundra kon-gressdeltagare. Möten och kongresser är dessutom nätverksskapande och kan till exempel locka forskare från andra lärosäten i hela världen till Borås och högskolan. De kan även vara nätverksskapande vad gäller andra aktörer i regionen, till SP Sve-riges Tekniska Forskningsinstitut och Södra Älvsborgs sjukhus, men även för företag och offentlig sektor.

– Jag tror mycket på att nya idéer ofta uppstår genom möten och erfarenhetsutbyten. Stora möten och kongresser maximerar i bästa fall möjligheterna till ett kreativt nätverkande. Inte minst synliggörs vår verksamhet för andra aktörer genom att möten arrangeras utanför högskolans egna väggar, vilket för-hoppningsvis leder till att nya aktörer knyts till oss. Det är viktigt även ur ett studentperspektiv, då de kan få tillgång till stora internationella nätverk, något som är avgörande för deras karriär och framtid.

Enligt Martin Hellström är det meriterande att arrangera och aktivt

delta i kongresser, något som tas upp i meritportföljerna. Att hålla före-drag på kongresser leder i regel till medverkan i publikationer, vilka i sin tur är vetenskapligt meriterande. Båda delar är meriterande och han ser ingen anledning eller behov av att formellt likställa dem.

På frågan om han skulle vilja att den som arrangerar en kongress också får en viss ekonomisk vinning på att skapa ett sådant möte blir svaret att högskolans mötesarrangemang inte får vara och aldrig är vinstgivande på det sättet. Däremot är han övertygad om att olika slags möten genererar ett högre varumärkesvärde för hög-skolan och blir därmed statushöjande för deras verksamhet. Något som i sin tur kan leda till att privata finansiärer får upp ögonen för högskolan och vill stödja utbildnings- och forsknings-verksamheten.

Martin Hellström tycker att politikerna i Borås tänker rätt när de bygger ett kongresshus mitt i staden och i nära anslutning till högskolan som genom sina nätverk, sin expertis och dragningskraft kan bidra till att locka ännu fler och stora möten till regionen.

– Det är mycket glädjande att politikerna i olika sammanhang betonar högskolans betydelse som drivkraft för samhällets och närings-livets utveckling. Jag är övertygad om att en långsiktig gemensam strategi

POLITIKERNA TÄNKER RÄTTNÄR DE BYGGER ETT KONGRESSHUS

Martin Hellström, prorektor, Högskolan i BoråsFoto: Sara Appelgren


U T V e C K L i n g

för kongressverksamheten kan göra Borås till en spirande mötesstad med internationell prägel.

– Det är klart att politiker har nätverk som är viktiga och kan vara fruktbara för vår högskola. Att gemensamt diskutera och ta sig an stora utmaningar, till exempel arbetet för hållbar utveckling och en hållbar region, skulle kunna vara ett av många tänkbara områden där politikens, högskolans, forskningsin-stitutens och företagens nätverk med fördel kan sammanlänkas och skapar stora arenor för möten och kongresser.

På frågan vilka Högskolan i Borås största potentiella utvecklingsom-råden är när det gäller stora möten och kongresser, svarar prorektorn att de genom ett långsiktigt arbete har utvecklat sex områden: biblio-teks- och informationsvetenskap, handel– IT-tjänster, integrerad vårdutveckling, lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, resurs-återvinning samt textil och mode. Inom dessa områden är cirka 430 lärare med betydande kontaktnät verksamma, varav cirka 40 är profes-sorer och drygt 130 lektorer. Inom dessa områden och med stor betydelse

på lokal, nationell och internationell nivå finns det möjliga utvecklingsom-råden när det gäller stora möten och kongresser. Mer specifikt i högskolans forskningsprogram med inriktning mot sociala medier, e-handel, pre-hospital sjukvård, lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet, Waste Recovery, Smart Textiles, F:3 – Fashion, Function, Futures.

Vilka strategiska beslut ser Martin Hellström som viktiga för en fortsatt positiv utveckling för Högskolan i Borås?

– Vi är ett lärosäte som bedriver utbildning och forskning av hög kvalitet. Högskolan har erövrat egna forskningsrättigheter inom biblio-teks- och informationsvetenskap, resursåtervinning samt generella och konstnärliga examensrättigheter i textil och mode. I vår strävan att utvecklas ytterligare har vi som mål att utveckla verksamheten genom att öka relationen mellan utbildning och forskning från idag 80:20 till 60:40. Det kräver en avsevärd ökning av externa resurser och stärker vår posi-tion ytterligare.

Martin Hellström säger vidare att högskolan därutöver har en strävan att på sikt utgöra basen i det tredje

västsvenska universitetet för att bidra till en ökad kunskaps- och innova-tionsutveckling i Västsverige och därmed för hela Sverige. Det är en långsiktig process som behöver stöd från regionen och politikerna.

Hur ska man få universitet, näringsliv och politik att samarbeta mer för att utveckla en stad som Borås men även regionen?

– I enlighet med verksamhetsidén bedriver Högskolan i Borås utbild-ning och forskning i partnerskap och näringsliv, kulturliv och offentlig sektor. För att öka samverkan mellan högskolan, näringsliv och politik behöver vi bygga vidare på motsva-rande plattformar. Ett exempel är Textile Fashion Center som växer fram i stadsdelen Simonsland, som blir en betydande faktor i samarbetet med inriktning på främst textil och mode. Det som arbetas fram i anslut-ning till det är en science park där vägarna mellan forskning och företag ska bli många och korta.

”Förutsättningen för att få högskola, näringsliv och politik att samarbeta är att

skapa fler möten”


s i D r U B r i K

”Utan den kongressen hade vi forskare kanske inte

hittat varandra”


s i D r U B r i K

KÄNNS SOM EN NY TID


KÄNNS SOM EN NY TID

C o n V e n T i o n B U r e A UAnna Lilja, Borås Convention BureauFoto: Sara Appelgren

Borås Convention Bureau är stadens officiella organisation för att hjälpa dem som bor här att bjuda in till olika slags möten. Personer som vill ha hjälp med att arrangera en kongress, konferens eller ett evenemang får gratis information och rådgivning om Borås och Sjuhärad. Byråns roll är att underlätta för personer att vilja, våga och kunna räcka upp handen när de till exempel är på en kongress utom-lands eller i en annan svensk stad, och den här frågan ställs: Var ska vi vara nästa gång?

– Ibland får du tid att förbereda din handuppräckning. Av oss får du i förväg hjälp med planering av alla praktiska frågor i samband med arrangemanget. Vi hjälper till med att preliminärboka lokaler, hotellrum och allt annat som behövs. Du får kon-centrera dig på ditt möte, vi ordnar förberedelserna på plats, säger Anna Lilja, projektledare på Borås Conven-tion Bureau.

Medarbetarna på Borås Conven-tion Bureau ska ha kännedom om allt som pågår i staden, kunskaper som kan hjälpa en lokal värd/värdinna att räcka upp handen och säga att han/hon vill att mötet genomförs i Borås.

En Convention Bureau, CB, kän-ner till alla möteslokaler, hotell och restauranger, vet vad som händer på högskolan, hjälper till med rådgivning om lämpliga hotell och lokaler, ger förslag på sociala kvällsprogram och förmedlar kontakter till professionella kongressarrangörer, PCOs, som kan ta hand om allt praktiskt arbete. En Convention Bureau är alltid opartisk.

– Vi är en neutral part som hjälper de som är med i nationella och inter-nationella nätverk att känna att de har allt stöd för att göra en kongress eller ett annat möte här i Borås. Vi ersätter inte en kongressarrangör, en så kallad PCO, Professional Congress Organizer, utan vi hjälper personen som ska marknadsföra Borås som mötesplats tills mötet verkligen är bestämt att komma hit. Därefter väljer den som ska göra mötet om han/hon vill ta hjälp av en PCO eller arrangera mötet själv.

Ju större möte, desto svårare är det att genomföra allt själv. Borås Con-vention Bureau rekommenderar ofta att anlita experthjälp för att förenkla och effektivisera förberedelserna. Det är också bra att veta att ett möte som genomförs på ett professionellt sätt

vanligen ger ett större ekonomiskt överskott än möten som man kämpar med själv.

Annat som en CB kan hjälpa till med är att arbeta fram och formge den formella ansökan om att få göra ett större företagsmöte eller en kongress. Redan innan beslutet är fattat preliminärbokar CBn hotell och lokaler och bidrar med sitt kontaktnät i mötesindustrin. Kommunikationen med kommunen och dess viktigaste företrädare är redan etablerad och kan ibland vara av avgörande betydelse för att mötet ska bli av.

Anna Lilja berättar att den när-maste tiden ska de fokusera på att försöka hitta personer som kan bjuda in till möten i Borås.

– Många tycker nog att det är roligare att åka till Milano, Paris eller Prag för att vara med på ett möte. Vad de inte tänker på är att personen som ansvarar för exempelvis en kongress i sin egen stad blir attraktiv att bjuda in till andra möten, det gäller både åren före och efter mötet. Det är många som säger att det bästa sättet att få resa till många sammankomster utan-för Borås är att bjuda in till ett möte.


C o n V e n T i o n B U r e A U

– Tack vare att Borås stad tagit initiativ till att skapa Borås CB, och därmed kan hjälpa fler i det praktiska arbetet inför omröstningar om kom-mande mötesstad, skapas betydligt bättre förutsättningar för att få hit fler kongresser, större företagsmöten och evenemang. Tiden förändras nu och det känns faktiskt i hela stan. Det känns som om en ny tid är här.

Förståelsen för att möten tillför kunskap och inspirerar många aktörer på hemmaplan, har spridit sig. Borås politiker har insett vad det är som måste göras och många andra kom-munala företrädare förstår att det är angeläget för Borås utveckling och framtid att staden lockar till möten och pratar om sådant som ligger i framkant. Förvaltningschefer öpp-nar och bjuder in sina nätverk och högskolans företrädare vill vara med och generera fler internationella och nationella möten till Borås.

Borås Convention Bureau ingår i det kommunala bolaget BoråsBorås och har till uppgift att marknadsföra och att aktivt verka för att staden, genom aktiviteter och evenemang upplevs som en attraktiv destination med ett bra värdskap. Målet är ökad

hållbar tillväxt till nytta för medborg-arna och näringslivet i Borås. Tack vare bolaget har de skapat en ännu vassare organisation vars syfte är att attrahera turister och möten som konferenser, kongresser, mässor samt evenemang till staden.

Mötesindustrin är i allra högsta grad global. Borås CB är medlem i ett internationellt nätverk för att aktivt vässa sin kompetens. ICCA, Inter-national Congress and Convention Association, är en organisation med cirka 1 000 medlemmar i världen där samarbeten kan göra beslutsvägarna till fler möten i Borås betydligt kortare.

– Borås är också medlem i Swedish Network of Convention Bureaus. Det här samarbetet innebär bland annat att vi kan förkorta beslutsvägar och underlätta för personer som vill ha ett möte här. Vi kan till exempel fråga våra kollegor som genomfört mötet tidigare vilka utmaningar de stötte på och kan på så vis säkra en succé i Borås, säger Anna Lilja.

Att utveckla nätverken på hög-skolan och i förvaltningarna är ett ständigt pågående arbete.

– Vi har kunskaper och kontakter och skapar förutsättningar för att det ska bli fler viktiga möten i Borås. Utvecklar vi högskolan, utvecklar vi individer och organisationer och därigenom hela vår stad.

”Personen som ansvarar för en kongress i sin egen stad blir attraktiv att bjuda in till andra

möten”


Göteborg Landvetter Airport är västra Sveriges internationella flygplats och landets andra största flygplats. Regionens näringsliv och forskning är till hög grad internatio-naliserad. Internationellt näringsliv och globalisering kräver internationell tillgänglighet. Flygkommunikatio-ner är därför en förutsättning för bibehållen och ökad global konkur-renskraft i västra Sverige.

Göteborg Landvetter Airport är den första flygplatsterminal i världen att bli certifierad enligt Breeam In-Use. Breeam står för Building Research Establishment Environme-ntal Assessment Method och är ett brittiskt miljöcertifieringssystem som är det internationellt mest använda med certifierade byggnader världen över. Breeam In-Use har tagits fram för att certifiera befintliga byggnader med avseende på hållbarhet.

Certifieringen har bland annat inneburit en granskning av

flygplatsens förbrukning av energi och vatten, användning av material, hur avfall hanteras och hälsoaspekter med fastigheten. Flygplatsens rutiner gällande dokumentation och under-håll ingår också i granskningen.

”Airport City” är en gemensam framtidsvision framtagen av Härryda kommun tillsammans med Flygplats-fastigheter i Landvetter och Swedavia. Ambitionen är att skapa en arena för utveckling av logistik, handel, upplev-else och kultur, kontor, verksamheter, hotell och konferens. Utbyggnaden av området är tänkt att ske etappvis och beräknas vara fullt utbyggt år 2030.

Västra Götaland har flera flyg-platser för inrikes- och utrikesflyg. Tillgänglighet till en flygplats inom en viss tid kan ha betydelse vid val mellan andra alternativa färdsätt speciellt vid inrikes resor. Göteborg Landvetter Airport är Västra Göta-lands största flygplats för inrikes- och utrikesflyg med ett stort antal

direktlinjer ut i världen. Flygplatsen ligger bara 25 minuters bilresa från Borås. Expressbussen till Landvetter tar cirka 35 minuter.

FAKTAFem miljoner passagerare reste till och från

Göteborg Landvetter Airport år 2013. 75 procent

av allt flyg på Göteborg Landvetter är utrikesflyg.

80 procent av inrikesresenärerna och 65 procent

av utrikesresenärerna är affärsresenärer.

Totalt finns det cirka 90 direktinjer, varav 40 är re-

guljära och gör Borås och regionen relativt enkelt

nåbar på någon eller några timmar.

Här finns också Göteborg City Airport i Säve. Troll-

hättan–Vänersborg har dessutom en egen flygplats

som har förbindelser med Bromma med tre eller

fyra avgångar per dag.

Källa: Arkitektfirman Krook & Tjäder

FLYGPLATSER SKAPAR TILLGÄNGLIGHET TILL VÄSTSVERIGE


s i D r U B r i K


J A g V i L L !Lennart Johansson, vd, Borås kommuns parkeringFoto: Sara Appelgren

Det kom 270 deltagare till Borås i maj 2013 för Sveparks årliga konferens. Svenska Parkeringsföreningen är en ideell sammanslutning av kommunalt och privat ägda parkeringsföretag. Parkeringsföreningens syfte är att tillvarata branschens gemensamma intressen och verka för att parke-ringsverksamheten utvecklas utifrån gemensamma riktlinjer. Medlemska-pet fungerar som en kvalitetsgaranti gentemot kunderna, eftersom medlemmarna förbinder sig att följa föreningens stadgar och etiska regler. En ambition är att öka antalet medlemmar som delar föreningens grundsyn.

Svepark Service är föreningens organisation för service, utbildning, med mera. Genom ett antal grund-läggande utbildningar inom bland annat områdena övervakning på gatu- respektive tomtmark, kundtjänst och tydlig skyltning vill föreningen bidra till att säkerställa en hög kvalitet hos medlemsföretagen. Föreningen har också ett internationellt engagemang genom sitt medlemskap i EPA, Euro-pean Parking Association.

Från kommunens sida var det Lennart Johansson som räckte upp handen även om han säger att det var Sten Åke Håkansson, vd för Svepark, som ringde och frågade om Borås ville vara värd för mötet 2013.

– Vi fick en förfrågan våren 2012 om vi kunde tänka oss att ställa upp som värd under 2013 och det kunde vi tänka oss direkt.

Lennart Johansson poängterar att han mer var den högra handen, och att det var Svepark som gjorde det mesta av jobbet.

I genomsnitt brukar det vara 270 deltagare på Sveparks kongresser även om toppresultatat någon gång varit uppe i 400. Konferensen genomfördes till största delen på Grand Hotel i Borås. Borås Convention Bureau har varit en väldigt viktig spelare i att Svepark fattade beslutet av verkligen lägga kongressen i Borås, menar Len-nart Johansson.

– De har varit väldigt hjälpsamma och tog hand om flera inspektions-resor inför beslutet, säger Lennart Johansson. Convention Bureaun var mycket värdefulla i inledningsskedet för att visa upp staden för Sveparks styrelse och för att ta in offerter med mera.

Lennart Johansson har varit på flera Svepark-kongresser i andra stä-der innan mötet kom till Borås. Han var med i Gävle, Göteborg, Malmö och Växjö, så han hade mycket att jämföra med.

Lennart Johansson har 19 års erfarenhet av att arbeta inom olika kommunala bolag i Borås.

Innan han blev vd för det kom-munala parkeringsbolaget, var han bland annat försäljningschef för Borås energi och marknadschef för Borås elnät. Han är utbildad civilekonom och inom ledarskap, och har varit del-tagare på upp emot 40 kongresser och konferenser. Han anser att kongresser

och konferenser är ett bra sätt att skapa nya kunskaper och bygga ut sitt nätverk.

På frågan om vad möten och kongresser betyder för honom när det handlar om forskning, innovationer, kunskapsförflyttning och utveckling, rekrytering och nätverksbyggandet inom sitt arbetsområde menar han att den årliga konferensen ger deltagarna möjlighet att träffa branschkollegor och leverantörer. Det knyts kontakter och det förs allehanda diskussioner rörande parkeringsverksamhet. Ofta leder detta till ett bredare affärs- eller erfarenhetsutbyte under det kom-mande året.

När det gäller frågan om vad han skulle vilja att politikerna skapar när det gäller att öka möjligheterna för att kommunen och högskolan ska kunna locka ännu fler möten till Borås och regionen, så pekar han på det som nu är en reell satsning: Ett kongress-hus börjar byggas i augusti 2015, är nödvändigt eftersom både arrangörer och deltagare ställer större krav på det goda mötet idag.

– Satsa också på den goda mötes-platsen och på bra kommunikationer, säger Lennart Johansson. Det är lätt att komma till Borås med bil, buss och flyg. Det som ännu saknas är bra tågförbindelser, men med Västlänken kan också detta bli verklighet.

JAG SKULLE GÄRNA BJUDA HIT DEN EUROPEISKA EPA-KONGRESSEN


s i D r U B r i K


V i s i o n

.”Mom and Dad, it all starts with you. This book – about us, about the goings- on at Bolon – you are the very reason why it came about. Without you, without what you created, without your groundwork … no Bolon in its present form. Every single day we take pride in managing the company in your spirit – we love you so much! … With love and res-pect, Annica and Marie”

Citat ur inledningen till boken The Story of Bolon av John Hennius

För drygt sextio år sedan i Stockholm fick Nils-Erik Eklund en idé. Han kom på att det gick att ta tillvara på grannföretagets spill av textilier. Han tog hand om de överblivna pvc-bitarna, lät skära sönder dem till remsor för att sedan väva dem till mattor. Företaget Bolon var fött, där ”bo” står för bomull och ”lon” för nylon.

Nästa generation Eklund, det vill säga systrarnas föräldrar, åkte ofta på husvagnssemestrar. Det fanns bara ett problem. Flickorna drog in en massa

skräp i husvagnen. En snygg, lätt, smidig och slitstark matta som var enkel att ta hand om, och dessutom skapade en viss trivsel i den mobila bostaden, blev lösningen. Därmed var Bolons första husvagnsmatta född.

Idag drivs företaget av systrarna Annica och Marie Eklund. De tog över bolaget efter sina föräldrar år 2003 med målet att göra det till ett designdrivet, innovativt företag och att förena den traditionella, konserva-tiva golvbranschen med modevärldens oändliga kreativitet.

Deras kompletterande person-ligheter gör att Marie Eklund är design- och marknadsdirektör, medan Annica Eklund är vd. Idag vidareutvecklar de familjeföretaget med en tydlig gemensam vision och med kreativiteten som gemen-sam nämnare. De samarbetar med internationellt kända designers, arkitekter och globala varumärken. Bolon mattan har tagit steget från husvagnen till catwalken.

Om systrarna Eklunds föräldrar Lars och Monica siktat på stjärnorna för att nå trädtopparna, så vill Marie

BOLON SÄTTER ULRICEHAMN PÅ DEN GLOBALA MÖTESKARTAN

Annica Eklund, vd, och Marie Eklund design- och marknadsdirektör, Bolon, UlricehamnFoto: Tobias Regell Text: Inger Svensson


V i s i o n

”Samarbete en given förutsättningför vår marknadsposition”

och Annica Eklund skapa ett världs-ledande varumärke. Det har de lyckats med tack vare att våga välja att gå från att bara producera vinylmattor till att samarbeta med världskända kreatörer.

Och uppmärksamhet har de fått. För deras senaste kollektion till-delades de Red Dot Production Design Award och German Design Award 2014. I år har Bolon även fått Svenska Exportpriset av Business Sweden, en hedersutmärkelse som delades ut av kungen.

Annica Eklund berättar att när de fick exportpriset då kändes den lokala stoltheten på riktigt.

– Det var riktigt, riktigt stort. Vi är alltid enormt stolta över våra duktiga medarbetare, den expansiva utvecklingen av företaget, våra fram-gångar och den positiva påverkan som den i sin tur har på hela samhället Ulricehamn, säger hon.

– Våra designvänner inspirerar och utmanar oss. Samarbetet med dem är en given förutsättning för vår marknadsposition idag och för vår framtida konkurrenskraft, säger Marie Eklund.

All produktion och övriga funk-tioner finns i hemstaden Ulricehamn, och på några år har företaget gått från sextio till nittio anställda. Här-ifrån visar de vad entreprenörskap

i samarbete med svenska och inter-nationella formgivare kan resultera i. Idag har Bolon showrooms på femtio platser i världen. Senast öppnade de i London, Lissabon och New York.

Hanna Belleus är företagets marknadschef, och en av de ytterst ansvariga för att varumärket och kommunikationen alltid speglar bolagets grundvärderingar. Hon talar om företagskulturen och det personliga värdskap som grundar sig på familjetraditionen som systrarna Eklund förvaltar. Kvaliteten i värd-skapet går hand i hand med kvaliteten i produktionen.

– Vi är en aktör i världen och utgör samtidigt en del av det svenska samhället och samhällsutvecklingen med allt vad det innebär av möj-ligheter och ansvar. Vi ser inga begränsningar utan vill vara en del av det som händer inom till exempel miljö- och hållbarhetsfrågor, säger Hanna Belleus.

Hon säger att det inte bara handlar om att de själva ska vara miljöcerti-fierade. Deras samarbetspartners ska också ha certifikat och dela Bolons värderingar.

– Vi vill gärna vara en aktör och påverkare inom design, konst, kultur och den tekniska utvecklingen. Ambi-tionen är att agera på de olika arenor

där de här viktiga frågorna diskuteras, säger Hanna Belleus.

Företagets produkter finns i många olika slags mötesintensiva miljöer som exempelvis hotell, kontor, hälso-vård, museer, restauranger, teatrar, i utbildningsmiljöer, på flygplatser och inom detaljhandeln.

– Våra möten är många och viktiga. I våra showrooms runt om i världen har vi kanske hundra möten och events per år, säger Susanne Gräsberg, Brand Manager för Bolon.

Företaget är också med på flera mässor, exempelvis de stora möbel-mässorna i Milano och Stockholm, men även Equipe ’Hotel i Paris, HI Design i Malaysia.

I juni nästa år deltar Bolon på Hi Design EMEA i Dubrovnik som samlar många aktiva inrednings-designers och de mest innovativa leverantörerna inom hotellbranschen för att diskutera aktuella projekt i Europa, Mellanöstern och Afrika.

– Vi utvärderar vartenda event och varenda mässa ordentligt efter varje satsning som vi gör. De måste själv-klart vara lönsamma investeringar, säger Susanne Gräsberg.


s i D r U B r i K


EN PROFESSIONELL PCO SÄKERSTÄLLER MÖTET


P r o F e ss i o n A L C o n g r e ss o r g A n i Z e r

Att genomföra en kongress eller ett annat möte med ett stort antal individuella deltagare är mer kom-plicerat än många tror. De som gjort allt arbete själva vet hur mycket kraft det tar och att det är ett jobb man ogärna rekommenderar någon annan att göra själv. Därför finns det PCO-före tag som specialiserat sig på det här arbetet.

En PCO är en professionell kon-gressorganisatör och mötesplanerare som administrerar och genomför kon-gresser, konferenser, företagsmöten och events med många individuella deltagare. En PCOs lösningar inklu-derar förarbete, genomförande och efterarbete av arrangemanget. Varje tjänst kan erbjudas separat eller som en del av ett större mer långsiktigt samarbete. Bakom varje framgångsrik konferens, kongress eller evenemang ligger många timmar av förberedel-ser och administration. En PCO ser till att inget faller mellan stolarna och säkrar att mötet uppnår önskat resultat. När en PCO gör allt det här arbetet blir dina uppgifter som lokal värd begränsat till det som är betyd-ligt roligare.

Henrik Svensson är förenings-specialist på kongress.se med kontor i Göteborg. Han berättar att de skiljer mellan en PCO, kongressorganisatör, och en eventorganisatör för företag.

– Genomförandet av ett stort möte kan vara lika på många sätt, men för-utsättningarna är annorlunda. Till en kongress ska man sälja in sig till varje delegat, få med sponsorer och utställ-are, hantera alla som vill presentera och tala i speciella abstractsystem och så finns det en vetenskaplig kom-mitté. Ett företagsmöte har ofta en köpare som beslutar och betalar allt.

– MCI i Sverige, där jag tidigare var marknads- och försäljnings-chef, genomför omkring 50 svenska arrangemang per år, globalt är det runt 1 000. En kongressvärd arrang-erar ett möte maximalt en gång per år eller kanske vart tionde år. Många arrangörer försöker göra sina möten själva. Kvalitativt kan slutresultatet bli mycket bra, men vägen dit kan bli väldigt tidsödande. Det kan innebära stora risker gentemot leverantörer och det ekonomiska resultatet blir sällan högre jämfört med att anlita en professionell arrangör.

Varför ska man använda en PCo?– För att den kunskapen inte

finns i en organisation, vilken är den vanligaste kunden. Stora föreningar kan skaffa sig kunnandet genom att ha medarbetare som arbetar med kongresserna. De organisationer som inte har kunskaperna internt behöver i princip alltid samtliga eller åtmins-tone några tjänster från en rutinerad PCO. Ett av de viktigaste skälen är att en kongress måste hålla sin budget för det finns oftast inga resurser att riskera.

Finns det någon kvalitetsstandard för en PCo?

– IAPCO är den internationella organisationen för PCOer och med-lemskap garanterar att företaget har genomfört flera kvalitetskontrollerade internationella kongresser. En lokal Convention Bureau kan upplysa en lokal värd vilka mindre PCO-företag som finns på varje ort och som håller en bra kvalitet. Det gäller att inte välja någon som bara påstår att de kan. Gäller det stora internationella möten bör man absolut välja en PCO som är med i IAPCO.

EN PROFESSIONELL PCO SÄKERSTÄLLER MÖTET

Henrik Svensson, föreningsspecialist på kongress.seFoto: Vijay Carlsson


P r o F e ss i o n A L C o n g r e ss o r g A n i Z e r

MCi har även en DMC, Destination Manage-ment Company?

– De har ett globalt nätverk av kontor under varumärket Ovation som finns i 100 länder inklusive Ova-tion partners med egna varumärken.

Håller svenska DMC-företag tillräckligt hög kvalitet?

– Generellt ser jag inga problem. Några är små företag som inte klarar av stora grupper. DMC-verksam-het i Sverige är beroende av stora kongresser, men vissa perioder är det tomt på sådana så av naturliga skäl finns det inte många stora DMCs. Genomförs fler stora kongresser i Sve-rige, där flera orter i Västra Götaland har en stor potential, genererar en större marknad och på sikt fler profes-sionella DMC-företag.

organiserar ni svenska, nordiska och inter-nationella kongresser i sverige, norden och europa?

– Vi arbetar där kunden vill lägga sitt möte. Idén är att skapa långsiktiga samarbeten med kunderna och följa dem till den destination de väljer. Vi är en Core PCO, vilket betyder att vi följer med kunden överallt i hela världen när kongressen flyttar, men även en Local PCO på enskilda marknader.

svarar ni för kompletta mötesarrangemang för svenska bolag med innehåll, kommunika-tion och logistik?

– Ja, det är ett av våra så kallade ’product practices’. Vi har en speciell grupp som fokuserar på inhemska företag.

erbjuder ni hotell management för stora möten?

– Vi gör det i våra hemstäder eller där kongressen/evenemanget vill vara. Vi har expertkunskap i Sverige och på våra utländska kontor. MCI hanterade bland annat hotell manage-ment för Kardiologikongressen som genomförts fyra gånger i Stockholm med över 25 000 tillresande och FNs stora miljömöte, COP15, i Köpen-hamn med 80 000 rumsnätter.

Levererar ni konsult- och management-tjänster till vetenskapliga organisationer?

– Ja, exempelvis kommunikation och hemsidor, medlemshantering, utvecklingsplanering och ekonomi eller så sköter vi kansliet för organisa-tionen helt och hållet. Det rör sig ofta om ren rådgivning till föreningarnas beslutsfattare och styrelser.

Tillhör ni några internationella nätverk?– Vi är med i ICCA och IAPCO.

Många av våra medarbetare har ett

personligt medlemskap i det inter-nationella nätverket MPI, Meetings Professionals International. MCI Group är ju också ett stort nätverk i sig.

”Idén är att skapa långsiktiga samarbeten med kunden”

S I D R U B R I K

Abstract Gäller endast veten-skapliga kongresser.Sammandrag av forskares föredrag som skickas till kongresskommittén för be-dömning om tid och utrymme ska ges under kongressen för muntlig presentation eller via poster.

AiPC International Association Congress Venues.

AMC Association Management Company. Hjälper föreningar och organisationer att med ut-gångspunkt i ett möte utveckla hela föreningen eller organi-sationen.

Badge Namnskylt.

Bid En inbjudan till en förening/organisation om att man vill vara värd för en internationell kongress.

Buzz session Gruppmöte.

Clinic Praktik.

Conference Den engelska benämningen på en kongress.

Convention Den amerikanska benämningen på en kongress. (För en amerikan är The Con-gress den styrande politiska församlingen.)

Core PCo En PCO som är av-talsbunden till en organisation och följer en kongress från stad till stad under flera år. Kontraktstiden är oftast tre år.

Corporate meetings Företags-möten.

Local PCo Vanligen en Pro-fessional Congress Organiser, PCO, som bara är verksam i en stad.

CB Convention Bureau. Ägs av en stad och arbetar för att skapa fler möten, evenemang och kongresser åt staden.

DMC Destination Management Company. Står internationellt för aktiviteter och upplevelser i samband med kongresser och företagsmöten.

eventbyrå Specialister på att skapa eller förstärka ett evenemangs budskap eller underhållning. Ledande byråer arbetar allt oftare med upple-velsebaserad kommunikation och varumärkesbyggande.

Facilitator Neutral mötesleda-re. Läs mer på www.iaf.org.

Fam trips Familiarization trips används i inledningsfasen där man bjuder in företrädare/beslutsfattare hos en organisa-tion inför en planerad kongress eller ett större evenemang för att besöka värdstaden, träffa rätt personer och förvissa sig om att staden kan erbjuda det mötet strävar efter.

Function rooms Möteslokaler.

iAPCo International Associa-tion of Professional Congress Organizers.

iCCA International Congress & Convention Association.

Keynote presentation Huvud-föredrag.

Konferens Ett enskilt möte som samlar personer kring ett för inbjudaren viktigt ämne. Konferensen har en beställare och en faktureringsadress för hela mötet.

Kongress Ett, vanligen, regel-bundet återkommande möte som samlar enskilda personer kring ett specifikt ämne med individuell anmälning och be-talning.

MPi Meetings Professional International. Internationellt nätverk.

Multitrack sessions Parallella sessioner.

open space Ett mötesformat.

PCo En Professional Congress Organiser är en fackmässig kongressorganisatör. Ett av världens största PCO-företag finns i Sverige: MCI Group.

Poster En utställningsskärm som erbjuds en vetenskaps-man som framfört en önskan om att få berätta om sin forskning för sina kollegor men inte fått plats som talare.

Poster exhibition Utställning med affischer.

rFP Request for Proposal. Begäran om offert för en kongress, konferens eller ett företagsmöte. Begärs hos CBer eller kongressanläggningar.

sBTA Swedish Business Travel Association.

siTe Society of Incentive Travel Executives.

site inspection Inspektionsresa för kontroll av anläggningar, hotell och leverantörer för att se till att ett möte ska kunna genomföras som det är tänkt.

Think-tank Expertgrupp.

orDLisTAMötesindustrin består av följande huvuddelar: kongresser, mässor, konferenser, företagsevent och incentive/belöningsresor.

C H e F r e D A K TÖ r o C H A n s VA r i g U Tg i VA r e Atti Soenarso

[email protected]

P U B L i s H e r Roger Kellerman

[email protected]

T e X T Roger Kellerman, Atti Soenarso

F o To Sara Appelgren, Vijay Carlsson,

Anders Engström (inklusive omslag), Tobias

Regell, Anna Sigge. F o r M KellermanDesign.com

Ko n TA K T Meetings International Publishing,

P.O. Box 224, SE-271 25 Ystad, Sweden,

Editorial Office +46 8 612 42 20, Commercial Office

+46 8 612 42 96, [email protected],

www.meetingsinternational.se T rYC K e r i Trydells Tryckeri

– miljöcertifierade enligt ISO 14001

i ss n 1651-9663

Eftertryck av artiklar och annat material, helt eller delvis, förbjuds utan tillstånd från förlaget. Citering

uppmuntras däremot, så länge källan uppges.

Foto © iStockphoto.com/Garsya/Sergey Jarochkin

BORÅS CONVENTION BUREAUwww.boras.com/kongress

Sven Eriksonsplatsen 3, 503 38 Borås

Tel: 033-35 32 93/98

E-post: [email protected]

A n n A L i L J A

Telefon: 033-35 32 93

Mobil: 0734-15 36 58


e r i K J o H n s o n

Telefon: 033-35 32 98

Mobil: 0768-88 32 98


www.meetingsvastsverige.se

ww

w.ideinvest.se

Borås. Gör det möjligt.

Borås Convention Bureauwww.boras.com/kongress e-post: [email protected]

ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



ww

w.ideinvest.se



meetings västsverige boråsregionen, #07 jan 2015

Documents

n t e r n

r s r e g

o n e n

km e e t

r lngsiktigt

strin r

r internationellt

skapar bors nya mteshusm