c?'Hebron

Memfis

(IJUDENDOJudendomens historia går långt tillbaka i tiden. Den började med en mansom hette Abraham.

Abraham bodde i staden Ur i det gamla Mesopotamien. En dag hördeAbraham en röst som förklarade att Gud hade utsett Abraham till sin män-niska. Det var Guds röst som Abraham hörde.

Gud ville att Abraham skulle samla sin familj och sin släkt och ge sigiväg till ett nytt land, Kanaan. Abraham skulle få det nya landet av Gud omhan lovade att tro på den ende guden och alltid göra som Gud sa. När Ab-raham lovade att alltid tro och lyda, så lovade Gud att i alla tider beskyddaAbraham och hans folk. På så sätt bildade Abraham och Gud ett förbund.

1

4f t *

Förskingringendiasporan

Folket lever i exili Babylon Åter i Israel

ÉI JUDENDOM

500 f.Kr.2000 f.Kr. 1000 f.Kr.

Abraham blirutvald av gud

Många Judar tvingasleva i getton

Saul, David, Salomoregerar I Kaanan

FLERA BÖCKER I EN SKRIFT

Bibeln är världens mest lästa bok.

Den började skrivas ner redan på

900-talet f.Kr. Bibeln är översatt till

mer än 1 000 språk och kallas ibland

för Böckernas bok, eftersom den har

betytt och betyder så mycket för så

många människor i världen.

Egentligen är det inte en bok utan

många böcker. Bibel betyder böcker,

och ordet bibel finns i det svenska

ordet bibliotek. Bibeln är som ett litet

bibliotek, som består av GG böcker.

Dessa 66 böcker är uppdelade i två

stora delar: Gamla testamentet, som

innehåller 39 böcker och Nya testa-

mentet, som innehåller 27 böcker.

Gamla testamentet är både juden-

domens och kristendomens heliga

skrift, men den är mest betydelsefull

för judar. Judarna kallar den Tanach.

Nya testamentet är enbart kristen-

domens heliga skrift.

Även för muslimer är Bibeln en

viktig bok, trots att de anser att den

inte är helt korrekt enligt islams lära.

Många av berättelserna i både Gamla

och Nya testamentet återkommer i

muslimernas heliga skrift Koranen.

Men ibland är de lite omarbetade och

förändrade.

Bibeln har alltså betydelse för tre

religioner: judendomen, kristendomen

och islam.

= BIBELN

=TANACH

Varför heter det testamente? Testa-

mente betyder överenskommelse, för-

bund. I Gamla testamentet berättas

om den överenskommelse som slöts

mellan Gud och det judiska folket.

Kristna menar att Gud senare gjorde

en ny övenskommelse som hade med

Jesus att göra, och den beskrivs i Nya

testamentet.

162 JUDENDOM

Judendomens skrift

Tanach - Gamla testamentet

Judendomens heliga skrift heter Tanach. Tanach består av den del

av Bibeln som i kristen tradition kallas for Gamla testamentet. Man

skulle kunna säga att Tanach är som en historiebok med många utvik-

ningar. Den handlar om det judiska folket och dess historia.

Tanach skrevs ursprungligen på hebreiska. Hebreiska är fortfarande

judarnas språk.

Texterna i Tanach är av olika slag. Det finns myter, lagar, poesi, his-

toria, oidspråk och psalmer. Texterna är indelade i tre delar, och varje

del innehållei flera böcker:

1. Tora (Lagen/läran)

2. Neviim (Profeterna)

3. Chetuvim (Skrifterna)

1. Tora - (Lagen/läran)

MOSEBOK MOSEBOKMOSEBOK MOSEBOK MOSEBOK

Den första delen av Tanach har fått namnet Tora, som på hebreiska Tora, de fem Moseböckerna,

betyder både lagen och läran. Tora består av fem böcker: de fem Mose-

böckerna. Namnet har de fått från Mose, som är en av judendomens fanns böcker Dessa Torarul-

mest betydelsefulla personer. lar hor hemma i en synagoga iJerusalem

n 'Skapelsen", en målning av den ryske konstnären Ivan K Aivazovsk.

m

Berömda berättelser i de fem MoseböckernaI de fem Moseböckerna finns några av de mest berömda berättelserna från Gamla testamentet.

Skapelseberättelsen

Första Moseboken börjar med skapelseberättelsen: "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet."

For de allra flesta människor är detta en vacker dikt om hur Gud under en vecka skapade värl-

den. Gud skapade ljuset, himlen, havet, örter, fruktträd, dag och natt, fiskar, fåglar, djur av alla slag,

och till sist skapade Gud människan. På den sjunde dagen vilade Gud.

Två skapelseberättelser

Men det finns inte bara en skapelseberättelse, utan det finns två. Den första (1 Mosebok 1,

2:2-3) börjar med att en gudsvind sveper över vattnet. Den andra (1 Mosebok 2: 4-24) utgår från att

let var torrt, och att det inte fanns några buskar eller örter eftersom det saknades vatten.

Forskare tror att de två berättelserna är från olika tider och att de sammanfogats till en berättel-

s Den första är skriven av människor som levt nära havet och den andra av några som levt i öknen.

I Kain och Abel

De två första människorna hette enligt Bibeln Adam och

Eva. Adam och Eva fick två barn som hette Kain och Abel.

Bröder bråkar ibland, och det gjorde Kain och Abel

också. Kain tyckte inte att Gud uppmärksammade honom

på samma sätt som Gud uppmärksammade Abel. Kain var

avundsjuk, och det gick så långt att Kain dödade Abel.

Kain drevs då bort av Gud, och det gjorde Kain rädd.

I främmande land kunde han bli dödad av vem som helst.

Då satte Gud ett märke i hans panna, ett märke som skulle

hindra att han blev dödad.

Det finns många sätt att tolka denna berättelse på. En

tolkning kan vara att den som mördar aldrig blir riktigt fri

från skulden och alltid kommer att jagas av dåligt samvete.

Man blir symboliskt sett märkt för livet, även om märket

inte syns. Berättelsen tar också upp hur svårt det är att

hålla sams i en familj.

Babels torn

En annan av Gamla testamentets berättelser handlar om

ett högt torn, som kallades Babels torn. Men historien

handlar inte främst om tornet, utan om något helt annat.

Alla människor talade samma språk. De sa till varandra:

"Låt oss bygga en stad med ett torn som når ända upp i

himlen".

Tornet byggde de av tegel, och det blev väldigt högt.

När Gud såg att människorna lyckades så bra, blev Gud

orolig att ingenting skulle vara omöjligt för dem. Män-

niskorna kunde bli som Gud.

Då såg Gud till att människorna började tala olika

språk föi att skapa förvirring. Människorna kunde då inte

längre förstå varandra. Med denna myt förklarar Bibelns

författare hur världens olika språk uppkom.

ÄR BERÄTTELSERNA SANNA?

Det har funnits tider nar de flesta

människor trodde att myterna i Ta-

nach (GT) var skrivna direkt av Gud

och vetenskapligt sanna. Idag har de

flesta judar och kristna en annan syn

och uppfattning. Man tänker ungefär

Det var inte Gud som skrev my-

terna, det gjorde människorna själva.

Dessa människoi ville beiätta om livet

och om Gud. Men de hade inte de

kunskaper som vi har idag. De visste

exempelvis inte att jorden ar en del av

univeisum och att universum består av

galaxer som är i ständig törelse.

Men det gör ingenting för Tanach

(GT) är ingen fysikbok, utan en bok

som berättar om hur människor tänk-

te om livet utifrån de kunskaper och

erfaienheter man hade just då. Att vara

människa och tampas med svårigheter,

att möta kärlek och lycka, är i grun-

den inte annorlunda nu än det var då

myterna skrevs. Den som var kar för

3000 år sedan kände likadant som den

som är kär idag. Den som söker Gud

idag vill få svar på samma fråga som

den som sökte Gud för 2000 år sedan:

Finns Gud och vad betyder det i så fall

för mig?

166 JUDENDOM

Lagarna i Tora

I Tora finns förutom myter också en mängd lagar, eller regler. Sam-

manlagt finns det 613 stycken. Dessa lagar var från början det judiska

folkets lagbok. Idag följer de flesta judar bara en del av dessa gamla

Alla judar är överens om att de tio budorden gäller, men sedan kan

man ha olika uppfattningar om vilka andra regler som är viktiga. En

del tycker att matreglerna är viktigast. Andra menar att reglerna som

bestämmer hur högtiderna ska firas är viktigast.

Men av alla de lagar och regler som finns i Tora är det en regel som

står över alla andra: "Älska din nästa (medmänniska) som dig själv."

Många judar menar att hela judendomen vilar på denna regel och att

alla andra regler bara är förklaringar av den.

Samma regel finns i de allra flesta religioner världen över.

2. Neviim - (Profeterna)

613 regler

\k?JEREMIA

^

Den andra delen i Tanach är profetböckerna. Profetböckerna heter

Neviim på hebreiska, vilket betyder profeterna.

En profet är en person som kommer med ett budskap från Gud

och berättar vad som händer om folket inte följer Guds vilja.

Att vara profet var ingen uppgift att längta efter, för profeterna

tvingades ofta att förmedla sanningar som folk inte ville höra. Profe-

terna klagade på folkets sätt att leva och på att ledarna glömde att ta

ansvar för landet. Den som klagar på det sättet får lätt fiender.

Jesaja, Amos och Jeremia är tre av de viktigaste profeterna i Tanach.

Jesaja och Amos levde på 700-talet f.Kr. och Jeremia hundra år senare.

Alla tre hade samma uppgift: att varna, att döma och att sedan trösta.

167JUDENDOM

3. Chetuvim - (Skrifterna)"Den ene är rundhänt menfår bara mer,den andre snålar och harändå inget.En givmild människa får riktigen, den som mättar andra

blir själv mättad."

(Chetuvim, Ordspråksboken)

PREDIKAREN

Den tredje och sista delen av Tanach kallas skrifterna. På hebreiska

heter skrifterna Chetuvim. Även denna del består av flera böcker.

Bland skrifterna finns poetiska böcker som innehåller tankar om li-

vet och kärleken. Mycket är allmän livsvisdom. I Jobs bok, till exempel,

behandlas ett svårt ämne: Varför drabbas vissa människor av olycka

och elände, medan andra aldrig råkar illa ut?

Skrifterna innehåller också psalmer, som ursprungligen användes i

det stora templet i Jerusalem, samt böcker av historisk karaktär.

"Älskande under ett

rött träd", målning av

den judiske konstnä-

ren Marc Chagall.

Mannen säger:

"Vad du är skön!

Dina ögon är duvor bakom din slöja."

Kvinnan säger:

"Kom, min vän,

låt oss gå ut på fälten och övernatta

bland hennabuskarna."

(Chetuvim, Höga visan)

Talmud - En annan viktig skrift

Talmud'ix bredvidTanach judendomens allra viktigaste skrift. På lör-

dagar, judarnas vilodag sabbat, studerar många judar Talmud.

I Talmud finns tolkningar av bland annat lagarna och berättelserna

i Tanach. På 500-talet f.Kr. började judar att samla på dessa tolkning-

ar. Det var nämligen inte självklart alla gånger hur exempelvis lagarna

skulle följas. Men det dröjde nästan 1000 år innan tolkningarna skrevs

ner på 500-talet e.Kr. Fram till dess berättades de bara muntligt.

Talmud är skriven av många olika författare som ibland varit präs-

ter och lärde, ibland vanliga och enkla människor.

"Vem är den v ise?- Den,som lär sig av alla.

Vem är den starke? - Den,som kan övervinna sig själv.Vem är den rike? - Den, somär nöjd med det han äger."

(Talmud)

168 JUDENDOM

SAMMANFATTNING

Q Judarna kallar på hebreiska sin heliga skrift för Tanach. Hebreiska är judarnas språk.

Q Bibeln är världens mest lästa bok, och den är översatt till mer än 1000 språk. Ordet

Bibel betyder böcker. Bibeln består av två delar, Gamla och Nya testamentet. Gamla

testamentet är både judendomens och kristendomens heliga skrift. Nya testamentet

är enbart kristendomens heliga skrift.

Q Tanach är indelad i tre delar:

1. Tora (lagen/läran)

2. Neviim (profeterna)

3. Chetuvim (skrifterna)

Tanach innehåller myter, lagar, poesi, ordspråk och psalmer.

Q Talmud är också en viktig skrift för judar. Den innhåller tolkningar av lagar och

berättelser i Tanach. Många judar läser ur den minst en gång i veckan.

UPPGIFTER

9. I Gamla testamentet spelar profeterna

en stor roll. Beskriv deras uppgift.

Vad gjorde de?

10. Det finns hundratals regler som en

jude kan följa, men det finns en regel

som är viktigare än alla andra. Vilken

Arbeta vidare11. Kom med förslag på profeter idag i

Sverige. Vilka skulle det kunna vara,

och varför anser du att de är profeter?

De behöver inte vara religiösa.

169JUDENDOM

LäranTrosbekännelsen

"Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en."(5 Mosebok 64)

Så lyder den judiska trosbekännelsen. I en trosbekännelse samman-

fattas väldigt kort det som är det viktigast i en religion. Den judiska

trosbekännelsen kan förklaras ungefär så här:

"Hör, Israel!" Israel är ett av namnen på det judiska folket och fol-

ket ska lyssna på Gud.

"Herren är vår Gud" Herren är ett annat namn för Gud och till

Herren har judarna ett särskilt förhållande.

"Herren är en" Med det menas att det bara finns en Gud och inga

Det är judarna som har fått till uppgift att berätta för alla folk om

den ende Guden.

JHV

Gud

jagar

Enligt judendomen har Gud skapat jorden, människor och djur. Utan

Gud finns ingenting. På hebreiska skrivs Gud JHV (uttalas Jachve)

och det betyder "Jag är". Men en troende jude uttalar aldrig det ordet

utan säger istället Adonai, som betyder Herren.

Enligt Tanach är Gud kärleksfull och rättvis, men samtidigt hård

och bestämd. Gud finns alltid nära människor, men på samma gång

högt över dem. Det är svårt att förstå vem Gud är. Enligt judendomen

kan vi bara förstå lite grand. Så annorlunda och stor är Gud.

Människan

Enligt judisk tro är vi människor lika Gud, till och med Guds avbild.

En människa kan tänka och välja själv hur hon vill att livet ska se

ut. Det är hon som ska se till att det blir bra, och det arbetet kan inte

överlåtas åt någon annan.

170 JUDENDOM

Människan fick i uppdrag av

Gud att vara aktsam om jorden

och vårda djuren Enligt judiskt

synsätt ar det en mycket viktig

uppgift

Men enligt Tanach är människan också svag och gör tokigheter. Då

förlåter Gud, enligt judisk tro.

Världen

Världen är skapad av Gud, och det Gud har skapat är gott, säger ju-

dendomen. Det innebär främst två saker.

För det första: Det som är fint brukar man vara rädd om, och Gud

vill att människorna ska vårda och ta hand om växter och djur.

För det andra: Världen, med allt som finns i den, är något som

människorna ska njuta av. Människornas uppgift, förutom att vårda

världen, är att skaffa barn och leva ett så gott liv som möjligt.

Det utvalda folket

Gud valde det judiska folket till att vara hans tjänare, enligt Tanach.

Det judiska folket var inget märkvärdigt eller fint folk. Det var ett

ganska besvärligt folk, som inte alls gjorde som Gud ville alla gånger,

men Gud tyckte om folket.

Människan ska ta handom världen

171JUDENDOM

Judarnas uppgift

Gud ställer höga krav på judarna. De ska visa vem Gud är genom att

själva leva på ett bra sätt. Till sin hjälp har judarna regler och lagar som

de ska följa.

Judar missionerar inte, det vill säga de försöker inte få andra att bli

judar. Men de vill att alla ska förstå Gud och lära sig hur en människa

ska vara. Det behöver inte innebära att man ska bli jude. Förstå Gud

kan man göra ändå.

Messias

En dag kommer judarnas uppdrag att ta slut, nämligen den dag Mes-

sias kommer.

Messias betyder Den smorde. Bakgrunden till det är att folket i

Israel på 1000-talet f.Kr. smorde blivande kungar med helig olja, unge-

fär som vid ett dop. På detta sätt markerades att kungen fick del av

Guds kraft, och att han blev Guds representant på jorden.

Messias är en person, utsedd av Gud, som ska föra freden till värl-

den. ITanach talar profeterna om ett gudsrike, där harmoni, lycka och

det goda ska härska. När Messias kommer ska allt detta förverkligas

och jorden åter bli det paradis som Adam och Eva levde i.

Många judar tror att vi människor måste hjälpa till och själva ar-

beta för fred, om Messias ska komma och fredsriket bli verklighet.

missionerasprida ett budskap

1 7 2 JUDENDOM

Synagoga

Judarnas gudstjänstlokal heter synagoga Det ar

mannens plikt att gå till synagogan på lordagen

Kvinnor går om de vill For att det ska bli gudstjänst

kravs att det finns tio man som kan närvara

?:Den som leder gudstjänsten ar

kantorn I en kyrka spelar kantorn

på orgeln, men i synagogan har

kantorn en annan roll Han leder

gudstjänsten Det ar ganska ovan- N ^ ( .

ligt med orglar i synagogorDet behöver inte vara

en kantor som leder

gudstjänsten, mindre

gudstjänster kan ledas

av vilken man som helst

Under gudstjänsten läses

texterna i Tora

Mannen bar under gudstjänsten en liten

mossa som kallas kipa for att visa sin

respekt for Gud Ibland bar man också en

sjal, som kallas for ta I it Kvinnor behöver

inte bara några särskilda kläder eftersom

hennes religiösa plikt inte ar bunden till

synagogan utan till hemmet

Toratexterna finns skrivna på vackra rullar

som forvaras i ett skåp längst fram i syna

gogan Skåpet kallas arken Efter att någon

last texterna i Tora tar rabbin vid Rabbin ar

den lärde, den kunnige, som predikar och

talar infor församlingen En predikan kan

innehålla allt möjligt som ror livet, men det

kopplas alltid till det som står i Tanach

Rabbin förklarar och ger råd

173

Synagoga

Judarnas gudstjänstlokal heter synagoga Det ar

mannens plikt att gå till synagogan på lordagen

Kvinnor går om de vill For att det ska bli gudstjänst

kravs att det finns tio man som kan närvara

Den som leder gudstjänsten ar

kantorn I en kyrka spelar kantorn

pa orgeln men i synagogan har

kantorn en annan roll Han leder

gudstjänsten Det ar ganska ovan ^ ,

ligt med orglar i synagogorDet behöver inte vara

en kantor som leder

gudstjänsten mindre

gudstjänster kan ledas

av vilken man som helst

Under gudstjänsten läses

texterna i Tora

Mannen bar under gudstjänsten en liten

mossa som kallas kipa for att visa sin

respekt for Gud Ibland bar man också en

sjal som kallas for taht Kvinnor behöver

inte bara några särskilda kläder eftersom

hennes religiösa plikt inte ar bunden till

synagogan utan till hemmet

/

Toratexterna finns skrivna på vackra rullar

som forvaras i ett skåp längst fram i syna

gogan Skåpet kallas arken Efter att någon

last texterna i Tora tar rabbin vid Rabbin ar

den lärde den kunnige som predikar och

talar infor församlingen En predikan kan

innehålla allt möjligt som ror livet men det

kopplas alltid till det som står i Tanach

Rabbin förklarar och ger råd

'I

Riktningar

Det finns tre huvudgrupper av judar: ortodoxa, konservativa och liberala.

Mellan dessa grupper råder oftast stor öppenhet och tolerans, trots

att man har olika uppfattningar i viktiga frågor. Men ibland är mot-

sättningarna stora. Det kan handla om vilken mat man kan äta, hur

Tanach ska läsas eller hur män och kvinnor ska sitta i synagogan under

gudstjänsterna.

Ortodoxa judar

• Ortodoxa judar försöker följa så många som möjligt av de 613 reg-

• Ortodoxa judar försöker följa de judiska matreglerna och äter exem-

pelvis inte fläskkött eller skaldjur.

• Under gudstjänsten sitter kvinnorna på läktaren och männen i den

nedre delen av synagogan.

• Bland de ortodoxa finns grupper som är mer eller mindra ortodoxa.

Den grupp som allra hårdast håller på traditionen kallas ultraorto-

doxa. Dessa finner man bland annat i Israel och New York.

Konservativa judar

• Konservativa judar följer vissa matregler men inte alla.

• I synagogan kan män och kvinnor sitta tillsammans på den högra

sidan, till exempel gifta par. Men på den vänstra sidan av synagogan

sitter enbart män, och på läktaren sitter kvinnor och barn.

VARFÖR FINNS DET ALL-

TID OLIKA RIKTNINGAR?

Egentligen är det intressant

att vi människor alltid har

olika uppfattningar om hur de

idéer vi bär på ska bli verklig-

het. Vi kan i en grupp vara

helt överens om en huvudidé,

men sedan bråkar vi om hur

den ska tolkas och följas.

Inom nästan alla religioner

finns dessa tre grupper: en

grupp där man håller hårt på

alla regler och nästan inte

vill förändra något, en andra

grupp som delvis följer det

gamla men tar in lite nytt och

en tredje grupp som menar

att idéerna måste anpassas

till idag.

Men detta gäller inte bara

religioner. Det är likadant

inom politiska partier och

inom miljörörelsen för att ta

några exempel.

174 JUDENDOM

Liberala judar

• Liberala judar följer sällan de gamla matreglerna. De menar att reg-

lerna var anpassade till en tid som inte finns mer. Nu kan vi förvara

mat bättre, och därför fyller inte reglerna samma funktion längre.

• I de liberala synagogorna sitter män och kvinnor tillsammans.

Sekulariserade judar

Ibland talar man om en fjärde grupp av judar: de sekulariserade ju-

darna. Med sekulariserad menas människor som sällan går till guds-

tjänster, men som ändå kanske tror eller är tveksamma.

Man, kvinnor och barn dansar till-

sammans De ar liberala judar som

firar att en 12 ång flicka har blivit

Bat Mitzva, budets dotter Hon har

lärt sig grunderna i judisk tro och

ar nu myndig. Hon ar ansvarig for

sina handlingar

SAMMANFATTNING

O Gud ar enligt judendomen skapare av allt - jorden, människorna och djuren.

O Människan ar lik Gud, men samtidigt svag

O Det judiska folket ar utvalt av Gud till att vara hans tjänare på jorden

O Messias ar en person som ska skapa ett gudsrike på jorden

O De tre huvudriktningarna i judendomen ar ortodoxa judar, konservativa judar och liberala judar.

I.

175JUDENDOM

• I nUPPGIFTER

Frågor på texten Arbeta vidare1. Hur lyder den judiska trosbekännel-

2. Vilken uppgift har Gud gett judarna?

3. Gud heter JHV på hebreiska.

Vad betyder det?

4. Vad betyder ordet Messias?

5. Vad gör en rabbin i synagogan?

6. Vad gör en kantor i synagogan?

7. Vad heter de tre stora judiska riktning-

8. Vilken riktning tillhör de flesta judar iSverige?

Arbeta med texten9. Varför valde Gud judarna till sitt folk?

10. Hur går en gudstjänst till i synagogan?

11. Ta fram skillnaderna mellan liberalaoch konservativa judar. Gör en listamed skillnaderna.

12. I varje rörelse, religiös eller politisk,återkommer tre typiska grupper. Vilkaär de och vad kännetecknar dem?

13. Hur tror du att det känns att tillhöraett utvalt folk? Tänkt dig att allasom bor i Sverige skulle vara utvaldaav Gud. Skulle du känna det somen börda eller som en tillgång ochmöjlighet?

14. Inom judendomen finns tron på attMessias ska skapa ett fredsrike närhan kommer. I fredsriket lever alla

i harmoni med varandra. Försökbeskriva vad som skulle skilja ettfredens samhälle från dagens svenskasamhälle. Vad skulle du först ochfrämst vilja ändra på?

15. Ultraortodoxa judar kallas de judarsom allra mest håller fast vid gamlatraditioner. Försök med hjälp avböcker och Internet att ta reda pånågot som är kännetecknande förultraortodoxa judar.

176

Vardag och högtid

Hur är det att vara jude?

"Det du inte vill att någon ska göra mot dig

ska du inte heller göra mot någon "

Så sammanfattade en vis jude, som hette Hillel, innebörden av allt

det som står i Tora. Hillel levde ungefär samtidigt som Jesus och sa att

allt annat som finns skrivet om förbundet mellan israeliterna och Gud

bara är förklaringar och kommentarer.

Sabbat-vilodagen

När Gud skapade världen gjorde han det

på sex dagar, och på den sjunde dagen

vilade han, står det i Tanach. Judar ska

också vila på den sjunde dagen, och då

firas sabbat. Under sabbaten är det inte

tillåtet att arbeta med någonting. Denna

dag ska judarna minnas att det är Gud de

har att tacka för sina liv. Sabbaten börjar

på fredagseftermiddagen och håller på tills

solen går ned på lördagskvällen. Sabbaten

firas hemma eller i synagogan.

När man sitter till bords är det vanligt

att sjunga glada sånger på hebreiska. Sång-

erna är ofta mycket gamla och har sjungits

av det judiska folket sedan patriarken Ab-

rahams dagar.

I hemmet tänder kvinnan i familjen sabbatsljusen och mannen

laser en välsignelse - Quiddush - på hebreiska Matbordet dukas

extra vackert och i en korg på bordet ligger två flätade bröd med

en duk över Mannen i familjen välsignar bröden

• ^

180 JUDENDOM

» - 1Kosher - Matregler

Det finns regler i Tanach som judar ska följa när de lagar mat. Skal-

djur och fläskkött är till exempel förbjuden mat. Kött som används

i matlagningen måste komma från djur som har slaktats på rätt sätt.

Mjölk får inte blandas med kött, så gräddsås till en stek kan det inte

bli tal om.

Hur mycket man bryr sig om de här reglerna bestämmer var och

en själv. Det beror på om man är ortodox eller liberal i sitt sätt att tro.

Kosher kallas den mat som har lagats till enligt alla regler som finns i

Tanach.

Varför ska en jude be?

Den som är jude ber till Gud varje morgon och kväll. Bönen börjar

med orden "Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en".

Bönen är ett samtal med Gud. Varje dag ska människan visa tack-

samhet för sitt liv och lova att alltid göra sitt bästa för att följa Guds

Varför ska den som är jude gå till en synagoga?

När diasporan inleddes skapade judarna nya samlingsplatser i de län-

der som de flydde till. Samlingsplats heter synagoge på grekiska, och

det ordet har gett namn åt den mötesplats där judar firar sin sabbats-

gudstjänst än i dag.

I synagogan kan man också träffas av andra anledningar — för att

hålla fester, lyssna på föredrag och studera.

Märket på kartongen berättar att ka-

korna är kosher. De innehåller bara

sådana ingredienser som är tillåtna

enligt judendomen.

Ä#

Kristen och judisk tideräkning

lever ibland parallellt. Det här

är en datummärkning på dags-

tidningen Jerusalem Post.Tideräkning

Den judiska tideräkningen utgår från den

tidpunkt då man tror att Gud skapade jor-

den. Enligt Tanach skedde det år 3761 f.Kr.

År 2000 var år 5760 enligt judisk tideräk-

Lixuun, 2C03 27 SIVAN 5763

ii

t-Ho Téäir

181JUDENDOM

CHANUKKA

JOM KIPPUR

ROSH HASHANA

Högtider

Rosh Hashana (Nyårsfesten)

Rosh Hashana är den judiska nyårsdagen. Den inträffar i september

eller i början av oktober och med den startar det nya året.

Nyårsfirandet pågår i tio dagar, och då ska alla fundera över hur

de tar hand om sina liv. En jude ska minnas hur Gud skapade jorden,

fundera över sitt eget liv och be om förlåtelse för de fel som gjorts

under året som gått.

Jom Kippur (Försoningsdagen)

Jom Kippur kallas försoningsdagen. Då ska den som är jude fasta och

be sina medmänniskor om förlåtelse och också förlåta dem. Att för-

sonas betyder att man blir sams. När dagen är slut bryts fastan.

Alla är glada över att allt gammalt är förlåtet och att man får börja

sina liv på nytt. Det är viktigt att försöka vara bättre människor i fort-

sättningen.

182 JUDENDOM

Chanukka (Tempelinvigningsfesten)

Chanukka är ljusets fest och firas i december till minne av ett mira-

kel. Mer än 100 år f.Kr. härskade grekerna över judarna och förstörde

deras tempel. Judarna gjorde uppror och ställde i ordning templet

igen. De tände sin sjuarma.de ljusstake, menoran, och visste att oljan i

den bara kunde räcka en enda dag. Men ett mirakel inträffade. Oljan

räckte i åtta dagar och för att minnas det firas Chanukka, en glad fest

då barnen får presenter.

Pesach (Påsk)

Pesach heter en av de viktigaste högtiderna. Pesach pågår under en

vecka och infaller i mars/april. Man firar pesach till minne av hur

Mose räddade judarna ur fångenskapen i Egypten. Ordet pesach

me

Matza kalas det bröd som ats vid Pe-

sach Det ar ett tunt, osyrat bröd som

bakas på mjöl och vatten Det ats som

ett minne av slaveriet i Egypten då

judarna lämnade sina hem så hastigt

att brödet inte hann jaså

På ett judiskt påskbord

finns alltid ett speciellt

fat med mat som påmin-

ner om judarnas tid som

slavar och om uttåget

ur Egypten. Exempelvis

finns persilja som doppas

i salt vatten for att på-

minna om alla tårar som

falides under slaveriet i

Egypten

kommer från ett hebreiskt ord som betyder att man går förbi. Judarna

minns hur dödsängeln gick förbi israeliternas hus och skonade deras

barn på kvällen före flykten. Den kristna påsken har också fått namn

efter pesach.

Vem är jude?

Varje barn som föds av en judisk mor blir automatiskt jude. Ar det ny-

födda barnet en pojke måste han omskäras på sin åttonde levnadsdag.

När en pojke blir tretton år får han undervisning i Tora för att bli

Bar Mitzva, som betyder Budets son. En flicka blir Budets dotter, Bat

Mitzva. Under en ceremoni i synagogan får de visa sina kunskaper

genom att läsa på hebreiska ur Tora och svara på frågor från rabbinen.

De nyblivna Bar eller Bat Mitzva firas med en stor fest.

Efter Bar Mitzva räknas en pojke som en vuxen man och kan vara

en av de tio vuxna judiska män som krävs för att en gudstjänst ska

kunna hållas.

Det går också bli jude genom att konvertera (gå över) till juden-

domen. Då söker man upp en rabbin för att få undervisning och kan

sedan bli medlem i en judisk församling.

IIGiftermål

Ett judiskt par kan gifta sig i synagogan eller

någon annanstans. Brudparet står under en

baldakin, ett tak, och minst tio män måste vara

med som vittnen. Brudgummen ger bruden en

ring och ett bröllopslöfte på hebreiska. De ny-

gifta dricker ett glas vin tillsammans och krossar

sedan glaset. Efteråt har man en glad fest med

dans och sång.

Begravning

Den som dött ska begravas på en begravnings-

plats så snabbt som möjligt, helst dagen efter sin

död om det inte är sabbat. Begravningshögtiden

sker i synagogan, där någon läser bönen Quad-

dish för den dödes frälsning. I sju dagar sörjer de

anhöriga sedan tillsammans i den bortgångnes

hem. Detta kallas för shiva. Varje årsdag av döds-

fallet läser man åter Quaddish. När man besöker

graven har man inte med sig blommor utan läg-

ger en sten på graven till minne av den döda.

Judiskt bröllop i Paris Brudparet står under

en baldakin, som symboliserar ett hem

Linder vigseln läses sju välsignelser och

som avslutning krossar man ett glas for att

minnas förstörelsen av templet år 70, men

också for att påminna varandra om svårighe-

ter som kan drabba äktenskapet.

184 JUDENDOM

rSAMMANFATTNING

Q H i Hel formulerade sin tolkning av Tora i en enda mening. "Det du inte vill att någon

ska göra mot dig ska du heller inte göra mot någon".

Q Sabbat heter vilodygnet och pågår från fredag eftermiddag till lördagens solnedgång.

Under sabbaten äts en måltid då man tackar Gud för sitt liv.

Q Synagogan är samlingsplatsen för gudstjänster, fester och studier.

Q Den som har en judisk mor blir automatiskt jude. Bar Mitzva blir en pojke när han är

tretton år, och en flicka blir Bat Mitzva när hon är tolv år.

Q Quaddish är en bön som man läser till minne av någon som har dött.

UPPGIFTER

Frågor på texten Arbeta vidare1. När är det sabbat?

2. Vad är Kosher?

3. Hur har synagogan fått sitt namn?

4. Vad är Chanukka?

Arbeta med texten

5. Vilket år är det i år enligt den judiskatideräkningen?

6. Varför firas Chanukka?

7. Varför firas Pesach?

8. Bar och Bat Mitzvah -vad är det?

9. Finns det någon anledning till att justfläsk och skaldjur är förbjuden mat?Ta reda på vad trikiner är och hurlänge skaldjur håller sig i ett varmtklimat.

10. Varför firar man nyår? Kan inte tidenbara få passera utan att man hållerreda på den? Diskutera med varandra.

11. HiHel formulerade innebörden i Torai en mening. Diskutera hur världenskulle vara om alla levde så. Är detmöjligt? Varför? Varför inte?

#

/3ä:

JUDENDOM