midsommarfirande midsommari karlsby fäbodar -...

Lokalområdestidning utgiven av Socialdemokratiska Föreningen i Sundborn Nr 2 Juni 2002

Midsommarfirande i Karlsby fäbodar

Midsommar iKarlsby Fäbodar

Midsommardagenkl 15.00–19.00

Kl 16.00 Majstångsresning

Lekar • FiskdammChokladhjul • Tombola

GodisförsäljningKaffeservering

Fädbodfolket/KIK

Midsommarfirande i Sundbornsbyn!

Torsdag 20 juni 18.00 Bondes Gård

Kransbindning. Alla är välkomna att varamed i förberedelserna inför midsommarfirandet!

Fredag 21 juni Midsommarafton14.00 Stora Hyttnäs

Trubaduren Nils Birgersson sjunger in midsommaren

15.30 Spel vid ”Rumpan”15.45 Blomstertåg

mot majstången16.00 Stången majas och reses.

Dans och lekar.

SUNDBORNS NYTT nr 2 juni 2002

2

SUNDBORNS NYTTLokal områdestidning utgiven avSocialdemokratiska Föreningentill hushåll inom Sundborns post-distrikt.

Utkommer med 4 nummer per år.

Adress: Sundborns NyttGärd HedlundHobborn 72790 15 SUNDBORN

Telefon: 023-601 04

Annonser beställes av:Kjell Gustafsson ...... 023-605 18Gärd Hedlund ......... 023-601 04Christina Knutsson.. 023-601 11Postgiro 70 49 53-3

Tryck: Svärdsjö Tryck, Falun

Jag vill bli medlem iSundborns Socialdemokratiska FöreningSundborns Kvinnoklubb

Namn: _____________________________________________________________________

Adress: ____________________________________________________________________

Postadress: _________________________________________________________________

Telefon:____________________________________________________________________

E-post:_____________________________________________________________________

Skicka talongen till:Sundborns Socialdemokratiska föreningBritt Källström, Rommarbacken 56, 790 15 SUNDBORN

Britt Källsrömordförande Sundborns s-förening

Sommar, vägar och hembygdskänslaVisst är midsommar en härlig tid. Den tid som vi har väntat på under helalånga hösten och vintern. Det är en enda lång tid av väntan. Något att sefram emot. Ljuset, grönskan och värmen.Det är härligt.

Vägarna en fruktansvärd skamfläckMed sommaren kommer också turisternatill Sundborn. Carl Larsson-gården be-håller sin attraktionskraft år från år. Nuhar tillkommit ytterligare ett boende-alternativ med Pensionat Karlborn ochsom gör att det är möjligt för flera attstanna över natten och fortsätta att upp-leva Sundborn dagen därpå.Tänk så viktigt det är att utveckla turist-attraktioner med omtanke och kvalitet.Det finns avskräckande exempel på andrahåll både i Sverige och utomlands. Det ärtingeltangel, konstgjort och uppbyggdakulisser bara för att plocka besökande påpengar. Hoppas att det aldrig blir så iSundborn. De besökande skall även fort-sättningsvis uppleva idyllen och mötas avkvalitet och service.Ja, många turister till Sundborn. Tillkom-sten av Gruvan som en del av världsarvetkommer sannolikt öka intresset att åkaäven till Sundborn. Snart kan besökandeliksom vi som är bofasta inte åka hit påde dåligt underhållna vägarna. Vägarna till Sundbornsby är förskräckliga!För att inte tala om vägen till Kårtäkt. Detbästa med den vägen, är de efter kabel-grävningen nästan nygrävda dikena!Svackan vid Glitteråsen, Lilltäktsvägenmed alla ojämnheter både uppåt och nedåt liksom stenar som skjuter upp urSkuggarvsvägen är otroligt att det överhuvudtaget kan förekomma. SkärpningVägverket!Vägen ner till Linderdahls och Carl Larsson-gården är heller inte något att visa upp.

Hembygdsförening och SockenrådUnder vintern och vårvintern diskuteradesden organisatoriska formen för Hembygds-föreningen och Sockenrådet. Båda behövs och frågan kommer att fåsin lösning. Hur återstår att se. Svaretkommer under hösten.Det är bra att många sundbornsbor villengagera sig för hemorten. Man bor juoch lever i Sundborn för att man tyckeratt det är bra där och att man trivs. Detär viktigt att medverka i utveckling av byarna, men man skall också ha historienmed sig. Det kan vara på plats att citeraHenrik Tikkanen: ”Den som inte ser fram- åt och inte ser bakåt, den får se upp”.

Njut av sommarenVi upplever idag ett allt snabbare tempo ibåde arbetsliv och privatliv. Rapporter omsjukskrivningsdagar och stora kostnadernår oss ofta. Regeringen har starkt uttalatnödvändigheten av att sjuktalen minskar.Ohälsan har säkert många orsaker. En delkan vi göra själva, en del måste ändrasgenom systemen i samhället. Något somvi nu kan göra själva är att ta vara påsommaren och uppleva naturen runt omoss. Gärna röra sig i all klorofyllen.Sedan stanna upp en stund och bara vara. Uppleva den ljusa grönskan. Upp-leva smörblommorna i intensivt gult.Daggkåpan i sitt gulgröna och midsom-marblomstren i sitt blålila. Uppleva ettmed naturen.Vi har förmånen att leva med årstiderna.En variationsrik årscykel. Då upplever viockså ljuset intensivt. Vi behöver ljuset förhälsans och lustens skull.

Glad midsommar!

Britt Källström

3


Vägarna till ochfrånSundborn

Avfartsvägen ute vid Öst-born började jag att på-tala för Vägverket 1997,det är en mycket farligvänstersväng mot Sund-born. Vägen är starkt trafikerad, speciellt morgon och kvällstid. Det händer dagligen incidenter,det är bara en fråga om när detkommer att hända något allvar-ligare. För två år sedan kontak-tade jag Dalarnas trafiksäker-hetsråd som lovade att ta uppfrågan på kommunal nivå meningenting händer.

Beträffande beläggningen,den som finns kvar, på vägarnaÖstborn – Sundborn – Kårtäkt– Hobborn, så börjar vi att åkapå rena urberget. Detta måste

slita på våra fordon, speciellt påtyngre fordons fjädrar och stöt-dämpare. Åka buss på dessasträckor är rena mardrömmen.

Vad skall göras åt det här närdet inte hjälper att påtala förvarken Vägverket eller kommu-nen. Skall vi finna oss i detta.Sundborn är i alla fall en större turistort, som är kända över hela världen! Var man än är ochåker så kan man inte finna sämre väg!

VAD GÖRA? – Jo!Både enskild och näringsidkare ta kon-takt med kommunenoch Vägverket!

Kjell Gustafsson (s)

Rättvis vård och omsorg– en del av demokratinAll verksamhet inom vård och omsorg skall genomsyras av om-tanken om alla medborgare.

Hög kvalitet och snabbt omhändertagande på lika villkor eftervars och ens behov skall prägla verksamheten i Dalarnas län.

Hälso- och sjukvård skall vara offentligt, alltså gemensamt och solidariskt, styrd och finansierad och inte drivas med vinstintresse.Plånbokens storlek skall inte avgöra hur och vilken sjukvård vi skallfå. Det är vi alla, som utgör samhället ,som solidariskt skall arbetaför att vården når de målen. Så har socialdemokraternas politik settut från början. Så skall den också se ut i framtiden.

Vi socialdemokrater vill att vård och omsorg skall finnas näramänniskor och vara tillgängliga för alla.

Folkhälsan skall bli bättre, att vården och omsorgen skall ha duk-tiga medarbetare, tillräckligt med vårdplatser och bemanning. Del-aktighet för de anställda, god arbetsmiljö och glädje i arbetet.

Vi socialdemokrater avvisar inte andra entreprenörer i vården under förutsättning att det kan bidra till att öka kvaliteten ochminska kostnaderna.

Vi skall se till att bemanningen är tillräcklig, att den är permanentoch att vårdplatser och boendeformer täcker behoven. I vården skallde så kallade stafetterna bort. Den samlade kompetensen inom vår-den skall tillvara tas.

”Det behövs en till i vården”Kjell Gustafsson (s)

Välkommen tillKARLSBYHEDENS

KRUKMAKERIÖppet vardagar 10–18

Tel/fax 023-612 86


4

Porträttet

Ålder på en person är ganska ointressant.Det gäller också när jag en solig och varmvårförsommardag träffar Erik Larsson fören pratstund.

En person med lång livserfaren-het och stor erfarenhet av sam-hällsbyggande i politiken. Ändåså ungdomlig, rask, engageradoch fylld av lust. Hjälpsam ochinte minst med leendet ochglimten i ögat. Samt med en positiv människosyn. Allt dettafinns hos Erik. Hos Erik och Marianne är det alltid gästfritt.

Pratstund och kaffeErik är inte den store talaren,men när han säger något, ja, dåvet alla, att det är väl genom-tänkt och då lyssnar man. Genom sitt sätt har man inteminst i föreningslivet och i full-mäktigeförsamlingen lyssnat tillErik, när han har fört fram bl asundbornsfrågor. Sådant är vär-defullt.

Erik är inte infödd sund-bornsbo utan född i Hälsing-land. Det tror man inte riktigt,eftersom han känns så genuin sockenbo. I sin ungdomarbetade Erik som så mångaandra på Backa.

– En bra skola att arbeta påsågverket och tegelbruket ochockså att uppleva gemenskapen iallt slit. Det har gett mig grun-den för min människosyn ochäven nödvändigheten att för-bättra villkoren för de sämstställda, säger Erik.

Det blir då naturligt att fråga omEriks kommunalpolitiska engage-mang. Hur började det?

– Jag var med i KarlsbyhedensIK och det fanns en samsyn medSundborns GoIF, att Sundbornskommun var allt för snål medekonomiskt stöd till idrotten.En idrottslista till kommunal-fullmäktige, som det hette då,lanserades i valrörelsen underandra hälften av 50-talet. Jag såginte valsedeln förrän den vartryckt och upptäckte, att jag hade placerats på andra plats! Sådet blev en plats i kommunal-fullmäktige för idrotten. På denvägen var det. Senare kom jagatt företräda socialdemokrater-na, vilket var alldeles naturligtmed tanke på vad jag sett ochlärt på Backa.

Politiska engagemangetErik var sedan med i sundborns-politiken tills det blev aktuellt,att Sundborn skulle tillhörastorkommunen Falun. Dettaskedde 1971. Då var det själv-klart, att Erik var med i Falu

kommunfullmäktige, vilket hantillhörde t o m 1994.

– Nu är jag revisor i Falu kom-mun. Det tycker jag är intres-sant. Man får en sådan både inblick och överblick avkommunens verksamhet.

Hur var det att komma frånSundborns kommunalfullmäktigeoch till Falu kommunfullmäktige?

– Det fanns i Sundbornmånga personer, som var enga-gerade och intresserade av kom-munalpolitiken. De förtroende-valda fanns ju mitt ibland sund-bornsborna och kunde både diskutera och fråga vad medbor-garna tyckte. Vid övergången tillFalun blev det få sundbornsbor,som kunde få plats. Många baraförsvann. Det var tråkigt. Där-med har också intresset för poli-tiska frågor avtagit – att för-bättra samhället.

Viktiga frågor i samhällsbyggandet

Har Du någon eller några frågor,som känts speciellt angelägna?

– Det finns naturligtvismånga. Några kan jag nämnasärskilt. En fråga som kändes ihjärtat var när byggnationen avegnahem började i Danholn påslutet av 50-talet. Kanske enspeciell känsla med närheten tillBacka. Folk skulle kunna fåbättre boende.

Sedan har vi vattenfrågan iDanholn. Vattnet var förskräck-ligt. Med många påstötningaroch efter många provtagningar,fick danholnsborna bra vatten.Men det var ett envetet arbete.

Eriks favoritsysselsättning.

FÖRSÄLJNING & SERVICEAuktoriserad verkstad med reservdelar

STIGA • KLIPPO • PARTNER • KUBOTAWOLF GERÄTE • BRIGGS & STRATTON

BELOS • TANAKA

TRÄDGÅRDSMASKINERTRÄDGÅRDSMASKINER

PT:S MOTOR ABPT:S MOTOR ABPeter Tinnerholm

Timmervägen 11, Falun 023-288 70

War välkommen kära Du ...

till oss på Carl Larsson-gården

Öppet dagligen 1/5 – 30/9kl 10.00–17.00

Bokning utom säsongring 023-600 69

Varje tisdag kl 11.00ordnar vi en guidad visning

www.clg.se


5

Sedan var det tillkomsten avskolan i både Sundborn ochDanholn.

När Sundborn gick upp i Falukommun, såg Faluns styrandeatt även donationerna i Sund-born skulle följa med. Det hand-lade ju om betydande värden.Där känner jag stor tillfreds-ställelse, att vi lyckades behålladonationerna i Sundborn. Detsom sedan blev Carlborgsonsstiftelse och endast till för inne-vånarna i Sundborns socken.

Goda förebilderUnder Din tid som samhällsbyg-gare har Du förutom skolningen iBacka upplevt andra förebilder?Jag tänker på några personer Dumött.

– Starka personer i Sundbornsom jag mött och som jag är gladöver att ha fått lära mig av ärYngve Jansson och Knut Lind-berg i Danholn. Duktiga, kun-niga och strategiska kommunal-män i Sundborn. Det är en till-gång att få ha mött dem.

I Falun är det närmast GunnarÖstling jag kommer att tänkapå. Resultatinriktad och drivan-de.

Engagemang i kyrkan

Även om Erik idag inte finnsmed i kommunfullmäktige,finns han med i ett annat full-mäktige och råd. Nämligen ikyrkan. Det känns välkomnandenär Erik är i kyrkan. Det är hel-ler inte förvånande, hjälpsamsom Erik är, att hitta honom inågot arbete på ”körrgår´n”. Ingenting är omöjligt.

God gemenskap i PRO ochtid för familj och natur

PRO i Sundborn har i Erik enordförande, som leder verksam-heten. I PRO sjungs det, spelasboule och ges information i alle-handa för medlemmarna ange-lägna frågor.

– Jag känner tillfredsställelse iatt göra något för andra och känna gemenskapen, säger Erik

Vi är ett fint gäng i PRO-styrelsen och arbetar bra tillsam-mans.

Det är bara det, att få tiden atträcka till. Viktigt att få umgåsmed barnbarnen och familjen.Samt att vara i naturen. Gärna iskogen och uppleva årstiderna.Inte minst känns upplevelsenstark, när jag idag råkade på enliten harunge, som väl kamou-flerad tryckte mot marken.

Som gammal orienterare upp-skattar man möjligheten att varai naturen, särskilt nu när det ärså vackert med all grönska ochallt som växer.

Sedan är det inte heller sådumt att hugga ved ibland.

På vintern, när det är snö ärbäst att lägga till, är Erik engage-rad i spårpatrullen för skidspåretpå Årberget. Han säger själv, atttävlingsåkande på skidor inte varnågot för honom, men att hanordnar för alla andra istället.Erik fick tillsammans med fleraandra spårkörare uppmärksamheti massmedia och uppskattningför fina spår på Årberget.

FramtidsvisionerDu har ju onekligen hunnit meden massa engagemang. Vad ser Dufram emot framöver?

– Jag tycker att jag kommerbra överens med alla. Det är roligt med det jag håller på medoch vill fortsätta med det. Någon resa tillsammans med familjen, både stora och småkänns riktigt. Inte till Australieneller Amerika. Det finns juresmål på närmare håll. Sedankommer jag att fortsätta att sättaramar på Mariannes konstverk.

– Ja, förresten man behöver lära sig mera om innehållet i datorprogrammen, som finns iburken. Det finns mycket därsom man inte ens hittat. Sedanär det inte fel att känna att detjag gör är roligt.

Jag tackar för pratstunden ochför fikat och säger hej till en avvänlighet och generositet utstrå-lande Erik Larsson.

Britt Källström

SEMESTERSTÄNGT FRÅN 28 JUNI

Utförsäljning av kvarvarandeCyklar • Fotbollsskor

Joggingskor • Fritidskläder

Sundborn • Karlborn 50 • 023-604 80500 m före korsningen (infarten till Sundborn) Öppettider: Mån–fre 15–19

SPORTEWASPORTEWAW W W . S P O R T E W A . C O M


6

En vårdag 1958 kompappa hem från jobbet på lunchenoch sade att han ochjag skulle åka tillSundborn och titta på vår nyinköpta sommarstuga. Vi bodde på Kvarnberget i Falun, och pappa och mammahade talat om att vi skulle köpaen sommarstuga, men jag hadeinte tänkt något närmare på det.

Nu var det alltså klart och visatte oss i bilen och åkte iväg tillHobborn i Sundborn, en platssom jag knappast hade hört talasom tidigare, 15-årig stadsungesom jag var.

Vi åkte och åkte, förbi denena vägkorsningen efter denandra och vägarna blev barasmalara och smalare. Till slutkom vi fram till ett litet krön därvi stannade utanför ett litet rötthus. Pappa berättade stolt attdetta var vår sommarstuga ochatt stället hette ”Thea´s”. Jagtyckte faktiskt att det såg fint ut,fastän det låg väldigt långt ut pålandet.

Vi stannade en liten stundoch gick runt och tittade på våra ”domäner” och det var nogmed blandade känslor som jagföreställde mig en första som-mar här ute utan kompisarna istan.

Hemma igen började jag ochmina yngre bröder, Arne ochLennart, att planera vad vi skul-le göra i Sundborn på sommar-lovet, och vad vi skulle ta medoss dit.

Vi fick snart kompisar, ochupptäckte att det fanns ett fintbad på andra sidan Sundborns-byn. Sommaren gick och vityckte nog att det var trevligt attåka ut till Hobborn ibland.

Min yngsta bror Lennart varden som på allvar tog stugan ibesittning mera regelbundet.Han hade fått kompisar i Sund-born och pojkarna beslutade sig

för att prova livet som bonde,genom att föda upp tjurkalvarför köttproduktion. Pojkarnabodde då i stugan under all ledigtid och skötte sin tjurar förträff-ligt och vi övriga var mycket imponerade.

Åren gick och jag hade börjatarbeta så det blev inte så mångabesök i stugan för min del.

Under 1971 skedde en annanstor omställning, när familjenflyttade från stan ut till kommu-nalhuset i Sundborn (numeraFörsamlingshemmet). Nu hadepappa och mamma fått en stortomt att sköta, så jag och minabröder började ta över Thea´s såsmått. Jag hade efter studier byttarbete och bodde nu själv i stan,och tyckte att det var skönt attåka ut till stugan efter jobbetoch över helgerna.

Thea´s storhetstidNu började Thea´s storhetstid!Jag och mina bröder hade fåttmånga kompisar i Sundbornoch vi träffades över helgerna istugan för att åka på dans i byn, eller med Engkvists taxi till nå-gon närbelägen festplats.

Nu stod musiken i högsätetnär vi träffades. Det var Per,Hasse och Tommy på gitarr,Nisse på dragspel och Jonken påkam! Och många andra somgästspelade på olika sätt, så attdet blev liv i luckan!

Ibland kom pappa och mam-ma upp från byn och tittade tilloss, och de var alltid välkomna igänget. På söndagarna hälsade vipå i kommunalhuset och passa-de på att bada i ån.

Även fiske förekom i ån undertimmerlänsarna, och jag varmycket stolt när jag fick upp enabborre, på 11 hekto, till mid-dag.

Under den här tiden spelademina bröder ishockey i Sund-borns GoIF och även jag ochmin polare Jonken deltog flitigti träningarna och spelade en ochannan vänskapsmatch.

Ungdomsminnen

Inga andra markvärmepumpar gerhögre värmeutbyte än NIBE FIGHTER.En bättre investering kan du knappastgöra.

Förutom sänkta energikostnader fårdu en trygg, miljövänlig och bekym-mersfri värmeanläggning som tarliten plats och är praktiskt tagetunderhållsfri.

Kontakta din lokala installatör förkalkyl och offert.

Energifenomenfrån NIBE

Mobil 070-351 07 54 • Telefon/Fax 023-612 33


7

Trevliga presenter!

Egen tillverkning av Sundbornsinspirerade alster som

Sundbornshästen, kransar, amplar, blommhyllor,lampor, ljuskronor, bord, stolar, pallar, skåp,

trädgårdsfigurer m.m.Trädgårdsbordet ”Frukost i det gröna”

med bänkar upp till 6 m längd

Nästan alltid öppet – Ring på klockanSlöjdstugan Barbro o Leif KihlströmCarl Larssons väg 4 • Tel 023-602 52

Välkommen!

Nu började vi pojkar ochkompisar så sakta stadga oss ochdet blev inte så mycket tid tillvår trevliga samvaro i stugan.Pappa och mamma tog beslutet

att bygga ut stugan till perma-nentbostad och lämnade kom-munalhuset i december 1975.

Ombyggnaden av stugansköttes förtjänstfullt av bygg-

mästare Nils Elfström som vidflera tillfällen under tidigare åromsorgsfullt hade besiktigat allautrymmen både med och utandragspel.

Bygget invigdes med pompaoch ståt med alla glada kamrateroch musiker som medverkande.

På kvällen skulle vi som van-ligt gå ner till byn på dans ochde flesta hamnade så småning-om på dansbanan, utom någonsom i stället valde att göra en s kvägsyn inför förestående om-byggnad av Skuggarvsvägen,men det är en annan historia!

Tack alla ni som på olika sättbidragit till alla fina minnenfrån de här åren!

Håkan Isacson

PS SundbornsNytt har fåttförmånen att publicera Håkan Isacsons ungdoms-minnen från Sundborn ochsärskilt från Hobborn. Dettackar vi för. Håkans ochhans bröders föräldrar hetteBojan och Tage Isacson. DS

DANHOLN • 023-621 55Öppet: Vardagar 9.00–18.00 • Lördagar 9.00–14.00

från Thea´s i Hobborn

SUNDBORNS NYTT nr 2 juni 2002 SUNDBORNS NYTT nr 2 juni 2002

8 9

SANDSBERG– med Sundborns yngsta klungbyar

Stamfastigheten Sandsberg i Sundbornsby 2002

AllmäntAtt finna ett riktigt smultronställ att bosättasig på är för många ett önsketänkande, där naturen är det primära och bästa för både barnoch vuxna.

I serien Sundborns vackra byar har turenkommit till Sandsberg med Sundborns yngstabyar. Området har för många varit oupptäcktsom bostadsområde för åretruntboende, menvid ett tillfälle slog man till, något som ingenav de permanent boende villaägarna ångrat.

Längs Lv-875 på väg mot byarna Lövänget,Ramsnäs, Toftbyn kan man inte undgå att sedessa vackra klungbyar ett femtiotal meter frånlänsvägen, där det står Ristägts-, Bjungnäs-vägen m fl namn på några av infartsvägarna.

Intill ligger sjön Toftan, som ligger inramadi en fascinerande landskapsbild.

Den ensamma guldgula enplansvillan tillvänster om Bjungnäsvägen benämns "Sund-borns gruppbostad", som sorterar under Falukommuns omsorgsavdelning.

Tillbakablick – Gamla Sandsberg

En lönnallé förbinder fastigheten Sandsbergmed Vintervägen, mittemot Sundborns kyrkasvästra port. Allén mynnar ut på tunet. Där vilar ett större vitt och ett mindre röttbostadshus, av vilket ett har anor från 1600-talet, samt ett flertal ekonomibyggnader. Om-givningen är fridfull med utsikt mot sjön Toftan och byn Grånäs. Fastigheten räknassom Sandsbergs ursprung – stamfastigheten.

För att få veta litet historia om gården kon-taktade jag Signe Persson, född Forsberg ochbrodern Bengt.

På 1880-90-talet ägdes stamfastighetenSandsberg av Vilhelm Steinholz, son till OlofEliasson-Steinholz på Kristineberg och BritaSundvall, Kartbacken – Sundborns socken.Vilhelm skänkte gården till sin yngsta, ogiftasyster Elisabeth Carolina. Tvillingsystern Vil-helmina på Sandsberg gifte sig med Per O Lagervall från Falun.

Patriotiska Sällskapet

Fredrik Forsberg född i Kårtägt, Sundborn ärfarfar till Signe Persson, född Forsberg ochbrodern Bengt. Fredrik var anställd som rätta-re och jordbrukare först på Kristineberg ochsedan på Sandsberg i flertalet år. Vid 50 års ålder hedrades han med PATRIOTISKASÄLLSKAPETS guldmedalj för sitt värv, somduktig jordbrukare och rättare. Fredrik är enbland de 11 porträtten av sockenbor, måladeoch donerade av konstnären Carl Larsson, vilka återfinns i Sundborns Församlingsgård.

Fredrik gifte sig med Sofia Hansdotter-Bonde. De fick två söner Kalle och Ernst.

1924 köpte Fredriks son Ernst och hustrunEdith, född Jansson hemmanet Sandsberg avVilhelmina, änkan efter P O Lagervall. Ernstoch Edith fick önskebarnen Signe och Bengt.Makarna drev ett aktivt jordbruk i många år.

1958 gjordes en genomgripande renoveringav det vita huset. En tröskel hittades, som var daterad 1888, vilket kan tyda på, att husetbyggts i den "vevan".

1977 reparerades den röda stugan, därBengt med familj bodde i många år. 1997 flyt-tade familjen till Olsarvet, Sundborn. SysternSigne bor fortfarande kvar i föräldrarhemmet.

Jordbruksby

1950-talet – ända fram till 1950-talet behöllSundbornsbyn karaktären av jordbruksby medladugårdar och stall. Under de senaste årtiode-na har många jordbruk lagts ner och socknenhar blivit mordernare.

Många av de första egnahemmen uppfördespå -50-talet. Det var tomtbrist i Falun ochmånga passade på att skaffa tomt i Sundborn.Familjerna Hedbergs, Fredriksson, Melin ochAlvins är några av de, som byggde på Kart-backen.

• 1960 – på 1960-talet etablerades ett flertalvillor längs Snickarvägen.

• 1970 – under 1970-talet planlades ett 70-talnya villatomter, vilka blev byggda före decenniets slut. Åsenvägen, Spadarvsvägen,Kvarnvägen, Pensionärshemmet och villornapå Olsarvet.

• 1971 miste Sundborn sin självständighetoch blev en del av Falu kommun.

• 1980-talet - i början av 80-talet fortsatte ny-byggandet med en ny topp. Man sprängdegränser och flertalet klungbyar växte fram.

Sandsberg – småbyarFör att utveckla Sundborns socken behövdesmer byggnation och man började satsa på ytter-områdena. Sandsberg var vaggan och blev där-med ett viktigt bostadsområde, där små byarväxte fram, som fick benämningen klungbyarmed relativt kort avstånd från centrum. Dåjordbruket var aktivt med flertalet kreatur, brukades ägorna som ängs- och betesmark. Föl-jande områden har tidigare tillhört stamfastig-heten Sandsberg litt. 6:1 (äldre beteckningen).Nya kyrkogården, daghemmet Sandsberg medläget ovanför ishockeyplan, gymnastik- och idrottshallen, fotbollsplan och följande –

• 1958 området längs Blomstervägen där vil-labebyggelsen påbörjades 1958 pågick i tvåetapper.

• 1959 uppförandet av Sundborns nya präst-gård.

• 1981 bebyggelsen längs Ladu-, Brähus- ochRistägtsvägen, som påbörjades 1981. Samt-liga med återvändsgator.

Först på plats längs Laduvägen med idag 11villor var Frank Weslien med familj, som flyttade in den 31 mars 1981.

Brähusvägen kantas av 10 villor, vars förstavilla byggdes av Lohilainen, som är avflyttad.

Ristägtsvägen kantas av 14 villor och ett antal hyreslägenheter, som påbörjades 1984.

Bjungnäsvägen

Bjungnäs ligger litet för sig själv, som en utpostlängst bort från Sundbornsbyn. Idag är det inte bara översnöade gärdesgårdar och oskotta-de förstukvistar, som man möts av.

Knirret från vagnshjulen är borta, men idagblomstrar den undangömda vrån. Innan någon bebyggelse kom till, fanns här bara denljusa sommarängen, den svenska björkhagen,

stengärdesgården, ladan och det öppna land-skapet. Till Bjungnäs vallfärdade man på gam-meltiden, då det var dags att släppa ut kreatu-ren på bete. Här slog man, hässjade och stop-pade in den viktiga äringen i ladan, som dåplatsade på ängen. Parallellt med allt slit dryftades även på den tiden allt från små närating till de stora världsgåtorna. Idag återstårmycket litet av den odlade ängsmarken, sombebyggts med flertalet villor under 1990-taletoch därmed fått benämningen levande lands-bygd. Den urgamla kärrvägen är idag för-vandlad till en bilkörväg, vilken övergår igång- och cykelbana ner till Ristägtsvägen,som fortsätter fram till Sundbornsskolan. Ifolkmun kallas byn kort och gott för "Bjung-näs". Den rent fotografiska önskebilden fråndylika platsers förflutna, kan det vara svårt attframbringa och för dagen kan man heller intese spår av det förflutna.

NybyggarnaMed personliga intervjuer får vi en kort-fattad beskrivning varför villaägarna valde just"Bjungnäs". Sundbornsdialekten finns kvarhos de boende och det är ett plus.

• 1992 startade fam. Olsson-Haglund byg-gandet. De var först på plats. Bjungnäs är li-ka vackert alla årstider. Närheten till sjönToftan med bad, fiske, pimpling och grill-ning på ön. Strövtåg på somrarna i skogen.Toften är vår sjö. Tänk förr när de gick nertill sjön med mattor och tvätt för att hand-tvätta. Nu bjuds man på båt- och skoterturer.

• 1994 byggde fam. Rudhult. Det bästa medBjungnäs är att stå på stranden en som-markväll och höra vattnets kluckande frånden glittrande sjön Toftan. Hon tillägger,gångstigen kallad Sjövägen med start vidBjungnäsviken går längs strandkanten ochkommer ut på Vintervägen med Sundbornskyrka som slutpunkt. Barnen trivs och dehar sina lekkamrater inom räckhåll. Härfinns doften från sjön Toftan med sina allavackra öar. Att angla med knallkork envacker vår-vinterdag är också ett spännandeäventyr.

• 1998 i juli-aug flyttade fam. Tin och Jan-Olov Åkerström in i nybyggd villa. 2000–2001 prövade familjen på att bo en tid idelstaten North Carolina, där maken arbe-tade åt ett dotterbolag till Dellner o Coup-ler i Vika Men det syns självklart att Bjung-näs har en stor plats i våra hjärtan, så vi åter-vände hem till Sundborn. Man känner alla ibyn, och man stöter alltid ihop med någonoch kan prata en stund. Och så naturen för-stås. Vintertid åker man skidor på längdenoch tvären. Vi tillämpar – "Borta bra menhemma bäst".

• 1999 Pernilla Ross-Forsman bodde tidigarei ett äldre hus på Snickarvägen. Familjenväxte ur huset och de bestämde sig för attbygga eget. Vi kände Tin och Janne, sombott i Bjungnäs sedan 1998. Vi slog ocksåtill i Bjungnäs, något som vi ej ångrat. Detär barnvänligt. Barnen behöver inte gå ut påstora landsvägen, då de skall promenera eller cykla till skolan. Det finns en litengång- och cykelväg, som kommer ner på Ristägtsvägen och därifrån är det inte långttill skolan. På sjön Toftan skapar familjernavintertid en skridskobana för barnen. Vin-tern betyder också bandy och ishockey i vårbygd. Gemenskapen i byn är bra och vi harkräft- och sommarfester gemensamt turvispå någon av gårdarna.

Sundborn i april 2002Marianne Hedenström

Referenser: Muntlig information avSigne Persson född Forsberg ochBengt Forsberg, samt nybyggarna påLadu-, Brähus-, Ristägts- och Bjung-näsvägen.

Glad Midsommar!Nästa SundbornsNytt kommer i september.


10

Säkerheten i bilar för-bättras successivt. Detfinns bälteslag. Detfinns airbag på förar-sidan. Allt flera for-don har även airbagpå passagerarsidan.Det finns sidokolli-sionsskydd. Balkar och ramar förstärks.

Uppräkningen skulle kunna fort-sätta. Men hur är det med bar-nens säkerhet? Varför satsas detmindre på barnen? Hur sker pri-oriteringar kan man undra.

Det händer dock saker, mendet borde vara naturligt att bar-nen fokuseras starkt. Kunskapenom barns behov ökar liksomkunskapen hos föräldrarna. I Da-larna pågår ett projekt som lyfterfram barnens behov. Dalarna är

förebild för övriga landet ochprojektet har inte någon exaktmotsvarighet någon annanstans.Projektet heter Bilbarnstolar iDalarna och är nu inne på sittfjärde år, som enligt projekt-planen skall vara det sista. Detfinns dock ytterligare behov avatt sprida kunskap och påverkaattityder, så det blir sannolikt enfortsättning.

Bakåtvänt till 4–5 års ålderI Projekt Bilbarnstolar i Dalarnafår alla nyblivna föräldrar infor-mation hur deras barn skall åkasäkert. Dessutom erhåller de en presentcheck på 250 kr att an-vändas för inköp av en bilbarn-stol.

Först används ett babyskyddunder barnets första månader.Ungefär vid 8–9 månaders ålder är det dags att skaffa denriktiga bilbarnstolen för fortsatt

bakåtvänt åkande. Helst till 4–5 års ålder. Barn skall åkabaklänges så länge som möjligt.Anledningen är att vid en kollision tar kroppen vid bakåt-vänt åkande upp stöten på ett an-nat sätt. Om barnet vänds för ti-digt klarar inte halskotpelarenstöten och det värsta kan hända.

Barn och airbagDå uppstår frågan om det finnsairbag på passagerarsidan fram.Det är bäst att ha sitt barn i fram-sätet. Då kan föraren även upp-rätthålla kontakten med barnet.Men om det finns airbag där, ärdet livsfarligt att placera barnetdär, om airbagen skulle utlösas.Det har hänt dödsolyckor medbarn när kudden utlösts.

Om airbagen finns skall denkopplas ur av bilverkstaden. Detär inte riktigt säkert, att alla verk-städer vill göra detta. Helst skallairbagen demonteras för att varapå riktigt säkra sidan. Alternati-vet är annars att placera bilbarn-stolen och barnet i baksätet.

Krånglig montering av bilbarnstol

Det gäller att stolen också ärrätt monterad. Vid mätningarhar det visat sig, att hälften avstolarna är felmonterade eller attbarnet sitter fel. Beträffandemontering är det idag alldeles förkrångligt. Här finns stort behovav utvecklingsinsatser från tillver-karnas sida.

Både stolsfabrikanter och bil-fabrikanterna. Det skall var lättatt sätta i och ta ur stolen.

Är bruksanvisningen på stolenkrånglig åk tillbaka till affären därden köptes för att få hjälp. I pro-jektet finns samarbete med fembarnfackhandlare i Dalarna. Bl aFalks Barnvagnar i Falun, Bar-nens Hus och Everts i Borlänge.De har skyldighet att hjälpa tillmed monteringen i fordonet. Deär diplomerade specialister.

Om det finns en begagnad stol,så bör och kan den besiktigas påsamma ställen. Det är klokt attlåta besiktiga stolen, så att man ärsäker på att den är helt i sin ord-ning. Det är ju det bästa man har,som skall åka stolen.

Bältesstol för större barnVad gör man efter 4–5 års ålder.Om barnet inte vuxit ur stolen,kan det fortsätta att använda den.Annars är det dags för bältes-stolen. Då är barnet så stort attdet kan åka framvänt i baksätet.Bältesstol är en kudde medryggstöd vilket är bra, med extrastöd om barnet somnar.

För en tid sedan inträffade endödsolycka i Västsverige med ett2-årigt barn som satt framåtväntenbart på kudde. Barnet kanadeur bältet och hade då inget somhelst skydd. Dels för tidigt vänt,dels fel skyddsanordning.

Om man inte känner sig säker,kan man ringa till NTF-Konsu-mentupplysning och fråga. Sam-talet kostar inget och servicen ärtillgänglig vardagar kl 8–18. Detär bara att fråga hur barnet åkersäkrast. Allt för barnets bästa.Inget annat kan vara viktigare.

Britt Källström

Projekt Bilbarnstolar i Dalarna

SUNDBORNSNYTT nr 2 juni 2002

11

• Aromaterapi – Mjuk massage i kombination medeteriska oljor som påverkar dig fy-siskt, mentalt & känslomässigt.Mycket bra vid stress & stressrela-terade problem. Ex huvudvärk,sömnproblem, oro, irritation, pms,klimakteriebesvär m m.

• Reiki – en avstressande och spänningsför-lösande behandling. Kroppsliga ochsjälsliga symptom beror ofta på obalans i kroppens energier. Reikibalanserar den och fyller på ny.

• Kurser – Gör själv dina egna personlig hud-vårdsprodukter anpassade efter digoch dina behov. Produkterna base-ras på naturliga råvaror och eteriskaoljor.

Intresserad? Ring 070-337 18 14 och boka tid.Mottagning i Karlsbyn eller Falun välj själv vart du vill komma.

Med tanke på alla besökare tillSundborn, särskilt sommartid,är det ett välkommet initiativ avCarina och Thomas Eriksson,som nu öppnat pensionat–vand-rarhem i det gamla konvale-scenthemmet.

Pensionat med historiaHistorien har ännu mera att be-rätta. Det röda trähuset byggdes1903 som sommarvilla till enhäradshövding som hette Anjouoch kom från Gävle. Sedan blevdet barnhem vid namn Dalhem.Därefter i ordning konvalescent-hem, värdshus, behandlingshemoch nu pensionat.

Naturskönt vid Sundbornsån

Det är en fantastiskt vacker för-sommarkväll, när Sundborns-Nytt besöker pensionatet. Solenstår i väster, ån rinner sakta för-bi, gräset lyser grönt och blom-mor har slagit ut. Vid strand-kanten finns kanoter som kom-mande gäster kan låna och i ånär det möjligt att ta ett dopp.Det kan knappast vara bättre.

Värdparet har nyss flyttat tillKarlborn och håller som bäst påatt rusta huset. Carina som ärhusmor på Carl Larsson-gårdenhar tagit med sig Larssoninspira-tion. Det ser mycket trevligt ut.

– Från början var det inte menat att det skulle bli pensio-natrörelse. Det har vuxit fram efter hand. Det finns en massarum, stort kök, matsal och sam-lingsrum. Det skulle kanske

kunna användas på något brasätt, säger Carina.

– Thomas har många gångersagt, att hit skall vi flytta någongång, berättar också Carina medinstämmande av Thomas. Nu ärvi här. Det känns så trivsamt ochrofyllt.

Bed and breakfast samt fester

Rummen är fräscha med toa ochdusch för två rum. Det finns 40bäddar, så det finns gott omplats. Frukost kan serveras tillgästerna. Frukost en sommar-morgon i gröngräset måste sma-ka himmelskt.

I övrigt kan pensionatet hyrasav sällskap för bröllop, födelse-dagar och andra fester. I sommarär det bokat för tre bröllop.

Antingen har man med sig sinegen mat eller att det ordnas catering från Hyttstugan.

–Vi har ett bra samarbete medHyttstugan som lokal leverantör,inflikar Thomas.

– Under sommaren hoppas viockså, att turister i Sundbornskall hitta hit, berättar värdparet.Då kan besökande ägna Sund-born god tid ett par dagar istäl-let för en kortvisit på Carl Larsson-gården. Det finns jumera att se och uppleva. T exLinderdahls.

BilklubbsfirandeHelgen före midsommar firas25-årsjubileum i bilklubben Riley. Klubben har medlemmar iSchweitz, Holland, England,

Tyskland och Sverige. Så nogblir det internationellt. Medlem-marna kommer då att få upplevasvensk försommar och försmakav midsommar med både stång,sockenklädda kullor och masarsamt fiolmusik.

Thomas är själv ägare av en Riley, modell 1953. Förutomegen användning används bilenför turer med studenter och

brudpar. Ytterligare ett populärtinslag. Carinas och Thomaspensionat är ett bra tillskott avlogi i Falun och inte minst iSundborn, som saknar störreförläggning.

Vi kan bara gratulera och öns-ka lycka till.

Britt Källström

Nytt pensionat öppnat

i SundbornNär man färdas till Sundbornsby och just passeratån, kan man numera se skylten Pensionat Karl-born. Det låter spännande med nyetablering avverksamhet i Sundborn.


12

Ung blåsare från KårtäktFår jag presentera Andreas Andersson född 1980 upp-vuxen i Kårtäkt, Sundborn.Föräldrarna heter Ewy ochMats Andersson, ”Murarn”.

Familjen är en genuin sundbornsfamilj, menskall man vara riktigt noggrann finns rötternai Svartnäs, Svärdsjö på farföräldrarnas sida.Av en ren slump fick jag reda på att Andreasspelat saxofon i ett flertal år och det känns vik-tigt, att fortsatt få presentera våra musikkun-niga sundbornsungdomar. Han har mångasträngar på sin lyra och musiken är hans passion. Han lyssnar på allt från Stravinskij tillTom Waits, men poängterar, att det finns bramusik inom de flesta genrer. Jazzen ligger honom varmt om hjärtat. En av hans förebil-der är tenorsaxofonisten Dexter Gordon.

Efter högstadiet i Svärdsjö har han slititsmellan olika orter p g a musikstudier. Så forttillfället ges, åker han hem till Kårtäkt. Därstortrivs han i den vackra timmervillan medutsikt över tägterna med Kristineberg, Sund-born. Trots boendet på långt avstånd mellanvarven, betraktar vi förstås honom som ge-nuin sundbornsbo.

ProvapåårDet heter ju så, innan man bestämt sig. Ibland beslutar man snabbt, men det kan även ta tid. Det är tillfället som avgör,tillägger Andreas.

Det startade med blockflöjt i årskurs 3 iKommunala Musikskolan med Gullvi Heedsom musiklärare. Intresset och motivationenväxte på mellanstadiet. Efter många över-väganden väcktes tanken att få spela ett störreblåsinstrument. Kommunala Musikskolananordnade en demonstration av olika instru-ment på skolan och man gavs möjlighet att fåprova på. Han gav sig in på obruten mark,men det sa bara ”klick”, när han tog i ochtryckte på saxofonens tangenter. Det var inte

svårt att prioritera. Han föll för den varma,fylliga klangen och ”saxen” blev således detförlösande alternativet, som blev upptaktenför hans fortsatta musikstudier. Intresset försåväl sång som spelning är etablerad inom familjen. Mamma Ewy spelar gitarr och pappa Mats tycker om att sjunga. Andreas betonar, att han blir glad och märker, att hanförmedlar glädje, när han spelar. Det smittarav sig och därmed får han responsen. Det ärnog drivkraften, poängterar han.

– I mån av tid ställer jag upp och spelar närfolk ber mig.

Han har spelat vid olika festliga tillfällenbåde privat och officiellt. Han hedrade sin far-far Sven Andersson på hans begravning medatt på saxofon spela psalmerna – Jag har hörtom en stad ovan molnen, skriven av psalmförfL O Carlsson och Bred Dina vida vingar,skriven av psalmförf Lina Sandell Bergh.

TräblåsinstrumentSaxofonen är ett blåsinstrument av metall,som räknas till träblåsinstrumenten. Denuppfanns av Adolph Sax. S. Huvudformernaär sopran-, tenor-, alt-, och barytonsax. Saxofonen har sin ojämförligt största bety-delse inom jazzen, men lämpar sig även förkammar- och orkestermusik. Ett eftertraktatmärke är Selmer, vars pris varierar mellan15.000–60.000–.

MusikstudierAndreas startade med altsaxofonen, men idagbehärskar han lika väl barytonsaxen. Hanpoängterar, att det är av stor vikt att ha godsjälvdisciplin. Spelträning varje dag. Det gälleratt fysiskt hålla sig igång och instrumentetskall skötas.

Efter högstadiet på Svärdsjöskolan startadeförsta etappen för högre musikstudier i tre årpå Gävle Jazzgymnasium, där Andreas fick sinförsta musikaliska fostran av väletablerade fri-landsmusikern och pedagogen Fredrik Ljung-kvist.

AllmäntSundborn, socknen där släktleden fört sång- och musiklivet vidare under många decennier, har dragspelet och fiolen haftstörsta prioritet och intagit en viktig roll i vardagen. I så gott somvarje by i dalom är den levande musiken fortfarande en livsstil.Många av oss har en relation till något instrument, men vilketpassar just mig? Hos många finns musiken i blodet och oftastspelas det instrument som pappa, farfar eller? Förändringens erakommer oss närmre och vi tvingas hänga med. Idag fylls jazz-klubbarna på och vi jazzar loss efter toner i skiftande tempon

väl förankrade i sextiotalets frodiga jazzflora, som blir alltmervardagsnära. Utbudet av blåsare expanderar och storbands-musiken är mäktig, bombastisk och efterfrågad. I vår lilla sock-en spelas blåsinstrument av såväl ungdomar som äldre. Vad sägsom ett Sundborns Storband bildat av sockens egna spelmän,sångerskor och sångare? Talangerna finns. Instrumentalt bjuds påpiano, trombon, trumpet, saxofon, bastuba, blockflöjt, tvärflöjt,klarinett, kontrabas, el-gitarr, trummor, dragspel och fioler m fl.

Andreas Andersson från Kårtäkt, berättar om sitt musikliv och val avinstrument.


13

Köp din bil till EU-pris

hos

Mercedes • BMW • Audi • Volvo

Stor sortering beg Mercedes-delar

Tel 023-610 56070-590 91 86

www.nolimit-ab.se

Elinstallationer och

reparationerinom egna hem, fritidshus, företag, hyresfastigheter

och jordbruk

Jörgen Finn Blixbo

Tel 023-623 94Mobil 070-578 91 44

Vid sidan av sitt huvudinstrument gavs hantillfälle att spela ett biinstrument. För An-deras del blev det piano under musikdirektör Mikael Nilsson. Andreas fann stor glädje äveni detta val. Dessutom tillkom musikteori, ge-hör-, och ensemblespel, studioteknik, impro-visation och musikhistoria under ledning avmusikpedagogerna Gösta Rundqvist, MattiasWindemo och Lina Nyberg.

Andreas har för avsikt att så småningom söka till någon av landets Musihögskolor.Han planerar att bli både yrkesmusiker ochmusiklärare, men han gör sig ingen brådska.Hans målsättning är förstås att bli proffs,men det målet får vänta. Musiken har haftstor betydelse för honom och han rekom-menderar många ungdomar, börja spela ettinstrument. Det är utvecklande och manskaffar sig sociala nätverk såväl på nationellsom internationell nivå.

År 1999 – efter gymnasietiden sökte hantill Upsala-Wiks Folkhögskola – musiklinjen– där han stannade ett år. Där leddes under-visningen av musikpedagogerna Grosse Gro-terius och Klas-Göran Skoglund.

År 2000 – började han på Lunnevads Folkhögskola Afrolinjen med inriktning påjazz-, blues- och improvisation under ledning

av musikpedagogerna Leif Segerberg, Mag-nus Svedberg och Lars Risberg, som biinstru-ment fortsätter han med piano – Sven Hag-villt. Afrolinjenprojektet beräknas avslutas år2002 i maj. Andreas har blivit antagen tillMusikhögskolan i Göteborg med start frame-mot hösten 2002.

UtmaningarAndreas är pigg på utmaningar. Han

menar, att det är inte bara skola. Ibland kandet vara kul med ett litet jippo då och då.Tillsammans ordnar och gör han turnéerihop med kompisar. Då hyr vi en buss ochåker runt och har konserter i kyrkor, på festi-valer. Andreas har även spelat med i storband.Han deltog bl a på Linköpings jazzfestivaloch berättar lite stolt, att han fick tillfälle attspela tillsammans med trombonisten NilsLandgren. 2001 gjordes en turnévecka i Danmark. År 2002 i maj planerar han göraen turnévecka i Prag.

Andreas är en trevlig, viljestark och kreativkille, som vet vad han vill och han har fåttmånga superlativer i Sundborn för sina fram-trädanden i Sundborns kyrka bl a.

År 2002 kommer han att deltaga i Musik isommar i Sundborns kyrka, i juli månad.

Marianne Hedenström - Sundborn i april 2002

Välkomna alla sundbornsbor

på konsert Musik i sommarkväll

i Sundborns kyrka Se annons i tidningarna

Med vänlig hälsning – Andreas

ENGKVISTTAXI & BUSSAR

023-600 59Sundborn • Falun


14

Jonny Gahnshag

– nytt oppositionsråd

Till att börja med vill jag sägaatt det är roligt att Sundborns-Nytt är tillbaka! Inte i förstahand för att jag har fått möligheten att skriva i den,utan därför att det behövsfler s-kanaler. Det här är vik-tigt i valtider. Det visar dess-utom på det engagemangsom faktiskt finns runtomkring i kommunen.

Ska jag enkelt beskriva vem jag är och vad jagsysslar med utanför politiken så skulle mankunna säga att jag är lite som min stad ochkommun – Falun. Eller åminstone som Falunvill profilera sig. Sjuksköterskan, vasalopps-åkaren och marathonlöparen Jonny kännersig förstås väldigt hemma i profilen ”Hälsa/Id-rott”. Mitt engagemang i folkhälso-frågorfinns både i och utanför politiken. Jag verkarinom mitt jobb i gränslandet mot ”Media/IT”. Mycket av min arbetstid på LandstingetGävleborg ägnar jag åt något om kallas ”tele-

medicin”. Det handlar om hur vi kan använ-da exempelvis IT och videokommunikationför att förbättra vården och överbrygga av-stånd. Nog så aktuellt i dessa tider när antaletakutsjukhus blir färre i vårt östra grannlän.

”Kultur/Turism” ligger mig mycket varmt omhjärtat. Inte bara för att jag tycker om att resa(jag har rest en del i Europa och Asien). Jag ärframför allt en lokalpatriot som konsumeraren hel del av det kulturlivet har att erbjuda ivåra trakter. Musik, konst, design och mycketannat upptar en god del av min fritid.

Gemensamma skyddsnätVilka frågor kommer då jag och Socialdemo-kraterna att prioritera under de kommandeåren? Jag väljer att betona fyra områden; rättvise- och trygghetsfrågorna, Faluns ut-veckling, hälsa och arbetsmiljö och våra ung-domar.

Tryggheten är viktig för oss alla, oavsettom det handlar om att veta att pengarna kom-mer att räcka hela månaden eller om att allaska kunna vistas ute på kvällar utan att kännaobehag och rädsla. Låg arbetslöshet är den

bästa medicinen mot social utslagning ochekonomiska problem. Men det räcker inte all-tid. Våra gemensamma skyddsnät måste blimer finmaskiga. Det jobbet är igång, med bl ahöjt golv och tak i A-kassan. Tryggheten i när-miljön ska vi förbättra. Det kan handla om attförbättra belysning och röja busk. Men dethandlar också om att du och jag bryr oss omandra, tittar till grannen eller att vi tar sällskapnär det är mörkt för att slippa onödiga risker.Det brottsförebyggande arbetet i samarbetemed polis, organisationer och många andra ärviktigt. Tryggheten handlar också om att viska veta vem som tar hand om mormor, omatt hon och andra får lika bra omsorg och om-vårdnad oavsett plånbokens tjocklek. Här villjag ge ett löfte: Ingen vård och omsorg i Falunska privatiseras!

Inflyttning och etableringFör att vi i Falun ska ha råd att tillhandahålladet viktigaste i vårt samhälle, nämligen bravård, skola och omsorg, krävs att vi ökar in-komsterna, att kakan blir större. Det är därförsom arbetet med att göra Falun attraktivt förinflyttning och nyetableringar är så viktigt.

– Klokare vardag –

Ja tack!Jag vill prenumerera på DD

10 veckor för 375:-Startdatum:.................................................

Namn: .........................................................

Adress: .......................................................

Postadress: ................................................

Tel: ..............................................................

SvarspostKundnummer780 005 400791 20 Falun

Betalarportot


15

Utvecklingen måste ta fart inom våra treprofilområden. Vi har också många befintligaföretag som måste få bra förutsättningar attväxa. Infrastrukturen är enormt viktig. Härhandlar det om bättre vägar, men också tåg-trafiken. Vår enda chans att rejält krympa tid-savståndet till exempelvis Stockholm är att fåsnabbare X2000-förbindelser. Det krävs des-sutom att vi kan skapa bra miljöer för boendeoch verksamheter. Regementet tillsammansmed Tisken och Runn är ett viktiga områdenför Faluns fortsatta utveckling.

Landsbygden är en enormt stor resurs, bådeför boende och företag. Särskilt de mindre fö-retagen har oftast lättare att finna sig till rättaen bit utanför centralorten. Många av demindre nya företagen har dessutom sina kun-der över ett stort område, och då blir placer-ingen i en större ort mindre viktig. Att vi harfantastiska boendemiljöer runt omkring ikommunen är väl ingen hemlighet? Just nu gårungefär 15% av statens utgifter till sjukskriv-ning och rehabilitering. Vår arbetsmiljö, ochkanske vår livsstil i stort, har blivit något somtar knäcken på många. Här måste vi erkännaatt vi socialdemokrater har kunnat göra mer.

Miljö och hälsofrågorDärför blir arbetsmiljö- och hälsofrågorna näs-ta mandatperiods stora uppgift.

Det gäller inte minst i Falun. En kommunsom vill profilera sig inom hälsa och idrottmåste göra rent framför egen dörr. Vi harmånga tänkbara projekt som kan vidareutveck-las. Det skadeförebyggande arbetet (”SafeCommunity”), Friska Företag, Hälso-staden och folkhälsoarbetet i stort – det finnsmycket i startgroparna. Det viktiga nu är att vigår från ord till handling.

Vi får inte heller glömma bort att hur vivärderar ett yrke också har betydelse för själv-känsla och hälsa. Utan att kunna ge några ex-akta utfästelser så måste vi försöka att göra detmer attraktivt att arbeta inom vård och oms-org. Arbetstiderna, löneläget och arbets-miljön – här finns mycket i övrigt att önska.

Vi alla som bor i Falu kommun, det är visom är den här kommunens stora resurs! Demänskliga resurserna betyder allt. Därför är detså viktigt att vi sörjer för att uppväxande gene-rationer har det bra. Alla barn i Falun måste fåväxa upp under förhållanden som gör att dekan utvecklas till ansvarstagande och självstän-diga vuxna. Barnomsorg och skola är grunden.Maxtaxan är nu införd. Den är förhopp-ningsvis första steget mot en, på sikt, helt av-giftsfri barnomsorg. Vi i Falun vill också ut-veckla de kommunala grundskolorna. Genomökad möjlighet till profilering ska de kunna ut-göra ett fullgott alternativ för de som söker nyaundervisningsformer och olika inriktningar ge-nom friskolor. De friskolor som finns ska varakvar, men kommunen måste själv svara uppmot efterfrågan på nya inriktningar, då vi heltenkelt inte har råd med hur många friskolorsom helst.

Fritiden viktigFritiden är viktig för att ungdomar ska ha me-ningsfull uppväxt, men också för att de ska vil-ja stanna kvar här när de blir äldre. Vi social-demokrater har arbetat hårt för att ge ungdo-mar fler samlingsplatser. I mitten på 90-taletöppnade vi ”East Harbour” för att komma tillrätta med oro, skadegörelse och misshandel iFalu centrum. Det lyckades mycket bra. Sedandess har vi försökt att förmå de borgerliga attöppna någon ytterliggare fritidsgård ute i kom-mundelarna. Unga ska inte behöva åka in tillsta´n för att kunna träffas eller roa sig. Detfinns en viktig kvalité i att de kan hitta en me-ningsfull fritid i det egna bostadsområdet ellerorten så länge som möjligt. Vi har också underden gångna perioden föreslagit att Valhalla blirett fullt utbyggt musikhus och att högskolansstudenter får ett större kårhus. Det senare hargett upphov till viss debatt. Utan att ge sig inpå var exakt kårhuset ska ligga så kan manganska enkelt räkna ut att om bara några ytter-ligare av de ca 2 000 människor som faktisktflyttat till Falun bara för att studera väljer attstanna kvar efter avslutad utbildning så är deten stor vinst för Falu kommun, för skattebeta-

larna och för våra arbetsgivare. Därför ar detviktigt att vi jobbar vidare med att skapa mil-jöer där ungdomar trivs. Falun ska bli en ung-domsstad och en studentstad.

Oppositionsråd

För min egen del väntar nu en av mina störreutmaningar. Jag ska överta rollen som opposi-tionsråd, när Ingalill Persson i juni går över tillLandstinget. Jag hoppas att jag har något atttillföra politiken i Falun och att vi tillsammansska kunna bygga en kommun med framtidstrosom präglas av jämlikhet, solidaritet och tole-rans. Jag har också ambitionen att demokratinoch dialogen ska utvecklas. Jag hoppas därföratt vi får möjlighet till många bra samtal ochdiskussioner fram till valet, och även därefter.Till sist vill jag önska alla läsare en riktigt braoch skön sommar i vår vackra Falubygd!

Jonny Gahnshag (s)

Om-, till- och nybyggnad samt kakel-, klinker- och målningsarbeten

Thomas NorbergOlsarvsvägen 6 A, 790 15 Sundborn

Tel 070-344 06 85 • Bost 023-600 60

• •

• •

G Landsvägen 2, 790 15 SundbornTel 023-600 46 • Fax 023-606 54

Mobil: 010-252 47 99

PLATTOR • KANTSTEN • KNÄCKSTENBetongprodukter

023-600 46 Sundborn

Mats Paulson med frugästade Folkets Hus i

Karlsbyheden den 2 juni 2002


16

Gorbys piroger120 gram 3 st för ...Jmf pris 69:44/kg 25:-Taco KryddmixSanta Maria, 40 gram

2 st för ...Jmf pris 250:–/kg 20:-Puddingar Jacky, 125 gram 3 valfria för...Jmf pris 37:33/kg 14:-Remi, Condis & Troja Göteborgskex100 gram 2 valfria för...Jmf pris 115:–/kg 23:-Kakor Gille 150–175 gram3 valfria för...Jmf pris 51:43–60:–/kg 27:-GräddglassGB Glace, 0,5 liter2 valfria för...Jmf pris 22:–/lit 22:-Lipton Te 20 pack2 valfria för...Jmf pris 0:55/port 22:-Lättdryck Bob, 2 dl 3 valfria för...Jmf pris 20:–/lit 12:-Trekant Leksand, 200 gramNormal- & Brungräddat 2 valfria för...Jmf pris 30:–/kg 12:-Lätt-Lätt Carlshamn, 500 gram 2 paket för...Jmf pris 27:–/kg 27:-Läkerol Ask 24 g/ask 2 st valfria askar för...Jmf pris 312:50/kg 15:-

Lätta600 gram Jmf pris 21:50/kg 1290SpaghettiBarilla, 1 kilo Jmf pris 9:90/kg 990Hamburare Scan, 8 p, 720 gram Jmf pris 55:42/kg 3990TvättmedelVia, 850 gram 3290SköljmedelSoftlan, 0,5 lit 1790Edet Natur Compact, Toalett 8 pack, Hushåll 4 pack 2990KattmatPussi, 400 gram Jmf pris 19:75/kg 790

59:-59:-1-PortionDafgård, 375–450 gramJmf pris 43:70–52:443 valfria för...SPAR SUNDBORN, PALETTEN

Tel 023-603 82Öppet:: Mån–fre 10–20 • Lör 10–17 • Sön 12–17

Oxpytt Findus 1 kgJmf pris 39:90/kilo

3990/st/st

/st

/st

/st

/st

/st

3990/st

ÖPPETTIDER MIDSOMMARMidsommarafton 10–13 • Midsommardagen 12–17

midsommarfirande midsommari karlsby fäbodar -...

Documents