INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Magistersarbete i hållbar utveckling 2

Miljökonflikt? En jämförande fallstudie mellan

Angola och Namibia

Emmelie Söderberg

1

Miljökonflikt? - En jämförande fallstudie mellan Angola och Namibia

Examensarbete i Hållbar Utveckling

Emmelie Söderberg

Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet

2011

2

Innehåll 1. Introduktion .............................................................................................................................5 1.2 Syfte och frågeställning............................................................................................................6 1.3 Teori ........................................................................................................................................6

1.3.1 Tidigare forskning.............................................................................................................7 1.3.2 Mitt teoretiska ramverk .....................................................................................................7

Sociala påverkningar..............................................................................................................9 Violence...............................................................................................................................11

1.4 Variablerna ........................................................................................................................11 1.4.1 Den beroende variabeln ...............................................................................................12 1.4.2 Oberoende variabeln....................................................................................................12 Land scaricty........................................................................................................................12 Jorderosion...........................................................................................................................13 Loss to urbanization .............................................................................................................13

1.5 Metod ....................................................................................................................................13 Design..................................................................................................................................14

1.6 Material .................................................................................................................................14 1.7 Avgränsningar........................................................................................................................15 1.8 Disposition.............................................................................................................................16 2. Empiri.....................................................................................................................................16

2.1 Angola – en våldsam historia .............................................................................................16 Kolonialmakten....................................................................................................................16

2.2 Inbördeskrig – Civil War....................................................................................................17 2.3 Naturresurser......................................................................................................................19

Kort om Angola idag............................................................................................................20 2.4 Namibia .................................................................................................................................20

En historia av ockupation.........................................................................................................20 2.5 Naturresurser......................................................................................................................21

3. Analys .....................................................................................................................................22 3.1 Resultat ..............................................................................................................................22 3.2 Land scarcity......................................................................................................................22

Namibia ...............................................................................................................................23 Angola .................................................................................................................................24

3.3 Jorderosion.........................................................................................................................24 Namibia ...............................................................................................................................24 Angola .................................................................................................................................25

3.4 Loss to urbanization ...........................................................................................................26 Namibia ...............................................................................................................................26 Angola .................................................................................................................................27

3.5 Land Scarcity, Jorderosion och Loss to Urbanization .........................................................28 3.6 En jämförelse av Namibia och Angola utifrån Homer-Dixons teoretiska ramverk...............28

Angola .................................................................................................................................29 Namibia ...............................................................................................................................30

5. Slutsats och sammanfattning.................................................................................................31 6. Litteratur................................................................................................................................32

3

Environmental Conflict? - A comparative study between Angola and Namibia EMMELIE SÖDERBERG Söderberg, E., 2011: Environmental Conflict? – A comparative study between Angola and Namibia.. Examensarbete i Hållbar Utveckling vid Uppsala universitet, Nr. XX, 34 pp, 15 ECTS/hp Abstract: This paper examines the concept of environmental scarcity and the risk of conflict, in particular agricultural scarcity and the risk of conflict. This paper compares the neighbouring countries Angola and Namibia, and investigates why Angola has had a conflict and why Namibia has had peace. This paper investigates if the conflict in Angola is caused by agricultural scarcity and if this is the explanation for the lasting Peace in Namibia. Keywords: Sustainable Development, Environmental Scarcities, conflict, agriculture, Angola, Namibia Emmelie Söderberg Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE- 752 36 Uppsala, Sweden

4

Miljökonflikt? - En jämförande fallstudie mellan Angola och Namibia. EMMELIE SÖDERBERG Söderberg, E., 2011: Miljökonflikt? En jämförande fallstudie mellan Angola och Namibia. .Examensarbete i Hållbar Utveckling vid Uppsala universitet, Nr. XX, 34 sidor, 15 ECTS/hp Sammanfattning: Denna uppsats undersöker konceptet om en minskad jordbruksproduktion kan leda till konflikt. Uppsatsen gör en jämförandestudie mellan grannländerna Angola och Namibia som till ytan tycks vara lika, dock vid djupare undersökning visar sig länderna vara mycket olika. Uppsatsen undersöker skillnaden mellan Angola och Namibia, då Angola har haft en konflikt mellan åren 1975 till 2002 och Namibia har sedan 1989 haft fred. Uppsatsen försöker få svar på om konflikten i Angola är orsakad av minskad jordbruksproduktion (agricultural constraints), uppsatsen använder sig av tre specifika variabler, brist på tillgång till land (land scarcity), jorderosion och tvångsförflyttningar till urbana områden (loss to urbanization). Uppsatsen fokuserar på åren 1990 till 2002. Uppsatsen utgår från Thomas Homer-Dixons teori om Environment, Scarcity and Violence. Där orsakssambandet enkelt kan förklaras med att en minskad jordbruksproduktion leder till en försvagning och minskad legitimering av staten vilket kan resultera i konflikt. Vid djupare undersökning åskådliggörs intressanta orsakssamband. Angola som är ett rikt land på naturresurser, både förnybara naturresurser som ett fördelaktigt klimat för jordbruk av olika slag och icke-förnybara naturresurser som ett stort antal olika mineraler, som järn, zink etc. dock bör på pekas at diamanterna spelar den viktigaste rollen och olja. Namibia är ett av det torraste landet söder om Sahara, landet har stora problem med perioder av torka. Risken för jorderosion är stor på många ställen. I Namibia är det en stor snedfördelning av tillgång till fruktbar åkermark, det åkermark som är bäst lämpad för jordbruk tillhör en vit minoritet. På grund av jorderosion och ökad ökenspridning i många delar av Namibia är det många människor som i brist på tillgång till mat orsakad av ovanstående konsekvenser flyttar till urbana områden, till stora städer. Det resulterar också i en minskad jordbruksproduktion. Resultatet uppsatsen kommer fram till är att konflikten i Angola kan inte förklarar med Homer-Dixons orsakssamband, det är således andra faktorer som ligger bakom, en av de faktorerna uppsatsen tar upp är diamanterna. Vidare intressant för uppsatsen är att Namibia påvisar orsakssambandet Homer-Dixon teori pekar på, dock har ingen konflikt uppstått i Namibia. Nyckelord: Hållbar utveckling, Environmental Scarcities, konflikt, jordbruk, Angola, Namibia Emmelie Söderberg, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Villavägen 16, SE- 752 36 Uppsala

5

1. Introduktion

Det är ingen hemlighet att människan har under lång tid haft stor påverkan på miljön och klimatet.

Sedan den industriella revolutionen har koldioxidutsläppen ökat markant. Johan Rockström et al

argumenterar i deras artikel Planetary Boundaries att vi är på väg mot ett ostabilt klimat, the

Anthropocence, där människan är den främsta aktören rörande klimatförändringar (Rockström et

al. 2009 s. 472). De har kvantifierat nio gränser (boundaries), som är viktiga att inte överträda,

Climate Change är av de nio gränser som planeten har överträtt, de andra två, är the rate of

biodiversity loss och interference with phosphorus cycle. Klimatförändringar och miljöpåverkan

får konsekvenser för länders tillgång till viktiga naturresurser så som, vatten, skog, åkermark etc.

Det får också konsekvenser för människors säkerhet och hälsa.

Klimatförändringar ses också som ett säkerhetsproblem, sedan 1990-talet har mycket forskning

gjorts angående relationen mellan miljö och naturresurser som olja, mineraler, gas, timmer,

jordbruk och dess inverkan på konflikt. Världsbanken har i en rapport undersökt detta samband,

Implications of Climate Change for Armed Conflict. Rapporten vill framhålla att

klimatförändringar genom sin påverkan på naturkatastrofer, en ökad resurs scarcity och en ökad

havsvattennivå, får konsekvenser så som förstörelse av infrastruktur, ökad risk för ohälsa och

minskad tillgång till mat och vatten vilket kan resultera i konflikt. Rapporten framhåller också att

vissa regioner kommer drabbas värre än andra.

”Armed conflicts are increasingly concentrated in the poorest and most vulnerable portion of the world’s

countries. Future environmental changes will place further strains on these countries, possibly reducing

the prospects for conflict resolution and sustained economic growth” (Buhaug et al. 2008).

Swedish International Development Agency, SIDA argumenterar också för denna problematik,

miljöpåverkan och en ökad konfliktrisk, speciellt i de fattigare delarna av världen som således är

mindre och sämre rustade för konsekvenserna för framtida klimatförändringar. Fattiga länder och

dess styrande organ har inte resurser för att kunna motverkan konflikter, vilket kommer att

resultera i en ’ond cirkel’ av destabiliserande och destruktiva krafter. (Sida 2008).

Den kontinent som enligt utsagor kommer att drabbas hårdast av klimat och miljöförändringar är

den afrikanska kontinenten. Fram till idag har konflikter drabbat kontinenten som har skiftat i

6

intensitet. Konflikter i Rwanda, Sudan, the Democratic Republic of Congo (DRC), Angola etc. har

haft förödande konsekvenser för den mänskliga säkerheten och även destabiliserande effekter av

regionerna. Utan tvivel har den afrikanska kontinenten genom lidit stora prövningar, HIV/AIDS,

svält, stor flyktingströmmar, torka och inom en snar framtid även enorma utmaningar som en ökad

risk för konflikt föranledda av klimatförändringar (Mangala 2010 s. 20).

Ett land som har drabbats av konflikt är landet Angola, beläget söder om Sahara, vid västkusten.

Angola har sedan 1975 varit scen för ett inbördeskrig. Dess grannland Namibia har sedan

självständigheten från Sydafrika 1989 haft en ständig fred. Denna uppsats kommer att undersöka

om sambandet miljö och konflikt kan förklara denna skillnad.

1.2 Syfte och frågeställning Vid första anblick ter sig länderna Angola och Namibia lika, grannländer i södra Afrika,

kolonialiserade av europeiska länder, dock har ingen närmare jämförelse gjorts mellan de två.

Angola har drabbats av en ’armed conflict’, ett inbördeskrig som har skiftat i intensitet sedan dess

start 1975, vilket också är året för den angolanska självständigheten fram till freden 2002. Namibia

är belagt till söder om Angola, och har inte haft någon ’armed conflict’ sedan sin självständighet,

året 1989.

Syftet med min uppsats är att i huvudsak att undersöka varför Angola har drabbats av konflikt och

inte Namibia och att svara på min frågeställning: Varför har Angola varit mer konfliktdrabbat än

Namibia, som har sedan självständigheten haft fred?

Jag skall använda mig av Thomas Homer-Dixons teori om Environment, Scarcity and Violence,

vilket också är namnet på boken som ligger till grund för det teoretiska ramverket, boken är från

1999. Homer-Dixons teori skall hjälpa mig att undersöka skillnaden mellan Angola och Namibia.

1.3 Teori Jag skall i avsnittet teori presentera Homer-Dixons Environment, Scarcity and Vilonece (1999)

översiktligt och summera Homer-Dixons viktigaste argument, jag skall sedan mer utförligt

presentera den delen av teorin som är viktig för denna uppsats. Före detta är det också viktigt att

presentera tidigare forskning som har gjort på området konflikt och miljöns påverkan på konflikt.

7

1.3.1 Tidigare forskning

Inom området gällande miljöpåverkan och risken för konflikt råder det ingen konsensus,

forskningen som gjort vandrar mellan argument som anser att klimatförändringar kommer att leda

till mindre resurser och till ”resource wars” och till andra som påpekar att det är staten och

institutionen som spelar roll, demokratier med yttrandefrihet är ansvariga för sina medborgare och

skyldiga att ta hand om dem i tid av minskade resurser (Amartya Sen citerad i: Salehyan 2008 s.

319).

Idean Salehyan påpekar statens viktiga roll när det gäller miljöpåverkan och konflikt, i hans artikel

From Climate Change to Conflict? No Consensus Yet. Han menar att risken för att miljö och

klimatpåverkan för konflikt är svår att bedöma, då de påverkande effekterna kommer att visas först

i framtiden, resurs scarcities och naturkatastrofer får först konsekvenser om några år. Dock säger

han att klimatförändringar kommer att få konsekvenser för oss, och dess inverkan på ekonomier,

han menar dock är länken mellan konflikt/krig är suddig. Darfur är en konflikt som påvisar denna

länk, brist på mat (food scarcity) som ledde till konflikt, dock är det många andra områden som

uppvisar likvärdiga tendenser där ingen ’armed’ konflikt har uppstått (Salehyan 2008 s. 318)

Många klimat-konfliktforskare undervärderar staten och institutioners roll. Demokratier är

ansvariga för sina medborgare, och minska klimatförändringarnas negativa konsekvenser. Många

stater kommer också att vidta åtgärder för att motverka konsekvenserna.

Andra forskare så som Paul Collier och fler talar om en ’Resource Curse’, där ett överflöd av

naturliga resurser kans leda till ’girighetsuppviglare’. Resurserna anses vara en ’godis skål’ som

inbjuder till konflikt mellan grupper som vill profitera sig på dyrbara resurser. I länder som är rika

på naturresurser och är beroende av export av sina resurser skapar girighet att utvinna de

rikedomar som resurserna erbjuder. ”the cause of much civil war is not the loud discourse of

grievance, but the silent force of greed” (Paul Collier citerad ur de Soysa 2000)

1.3.2 Mitt teoretiska ramverk Thomas Homer-Dixon är en framstående forskare inom området klimatförändringar och

miljöpåverkan och dess inverkan på konflikter i utvecklingsländer. I Homer-Dixons bok

Environment, Scarcity, and Violence skriver han om det komplexa sambandet mellan

miljöpåverkan, scarcities och risken för konflikt

8

Homer-Dixons grundläggande argument är att en ökad klimatpåverkan kommer att få

konsekvenser för fattiga länder i termer av minskade naturresurser, vilket kan leda till en försvagad

legitimitet av statliga institutioner, sociala nätverk och socialt kapital som normer, tillit. Det kan

leda till, menar Homer-Dixon till tre olika typer av konflikter som group-identity conflicts,

insurgencies och statskupper (coups d’etat).Homer-Dixon menar ett det finns tre typer av

scarcities som får konsekvenser for länder och nationer, det tre är:

Supply-induced - ett minskat bestånd av en viktig resurs.

Demand-induced – en ökad efterfråga

Structural scarcity – en förändring av tillgången av en viktig resurs till en viss grupp/ grupper.

Homer-Dixon beskriver de tre på följande sätt:

Han liknar de tre typerna av scarcities vid en metafor av en paj. Supply-induced scarcity blir värre

när paj-biten krymper på grund av en försämring i kvalitet av paj-biten. Demand-induced scarcity

ökar när en ökning av befolkningen skall dela på samma paj-bit och paj-biten delas upp till mindre

och mindre bitar. Till sist, structural scarcity förvärras när en viss grupp får en större paj-bit på

bekostnad av andra grupper som således får en mindre bit (Homer-Dixon 1999 s. 48).

Fördelen att använda sig av de tre faktorerna, menar Homer-Dixon är att det tillåter analysen att gå

djupare. Andra forskare inom området scarcities och risken för konflikter, utesluter strukturella

orsaker som ojämna fördelningar av resurser. De strukturella faktorerna är minst lika relevanta för

att förklara ökande konfliktrisker. Det tre faktorerna interagerar och påverkar varandra, Homer-

Dixon betonar att dessa tre faktorer kan agera på egen hand eller interagera med varandra och till

och med, förstärka varandra (Ibid s. 48).

Ecological Marginalization och Resorurce Capture

Homer-Dixon menar att demand-induced, supply-induced och structural scarcity interagerar och

påverkar varandra på komplexa vis, Homer-Dixon argumenterar för två mönster av samverkan:

Ecological marginalization (ekologisk marginalisering) och Resource capture (resurserövring).

Resource capture uppstår i samband med en försämrad kvalitet och/eller en kvantitets av en

naturresurs och sedan en populationstillväxt i ett samhälle som framtvingar en tvångsmässig

omdistribution av resurser tillfördel för en stark elitgrupp. Omdistributionen av viktiga resurser får

9

en stor inverkan på de svagare grupperna som missgynnas av resurserövringen. Det finns flera

motivations faktorer, menar Homer-Dixon till gruppers resoruce capture, en motivationsfaktor är

den framtida problematiken för grupperna i och med en ökad scarcity, en annan är girighet. En

ökad scarcity, leder till prisökningar, vilket kan öppna upp för nya möjligheter att profitera.

Ecological marginalization uppstår i samband med en initial orättvis, en ojämn resursfördelning till

fördel för elitgrupper i en region där människor väljer att emigrera och en populationstillväxt som

kan ha orsakats av en inflyttning av missgynnande grupper till regioner som är ekologiskt känsliga,

som tropiska regnskogar, ökenområden, nya stadsområden. Ojämn fördelning och tillgång till

jordbruksmark i kombination med ett ökat populationstryck får människor att förflytta sig till

sårbara områden, jorderosion och skogavverkning ledar till ekonomiska problem som i sin tur kan

leda till uppror.

För denna uppsats skall inte Homer-Dixons teoridel som handlar om just supply-induced, demand-

induced och structural scarcities och huruvida om de har någon påverkan på

konfliktproblematiken att användas. Dock har jag valt att ta med det i uppsatsen för att ge en sådan

övergriplig bild som möjligt av Homer-Dixons teori. Fokusering för uppsatsen kommer att vara på

delen som Homer-Dixon kallar för Social Effects, sociala påverkningar.

Sociala påverkningar De sociala konsekvenserna och påföljderna är det som är relevant för denna uppsats. Det är viktigt

att analysera vad klimatförändringar har för inverkan på konflikt, dock är inte det syftet med denna

uppsats. Inte ett försök till att spå i framtiden, utan att undersöka problematiken om Angolas

konflikt och Namibias fred.

Scarcities av förnybara naturresurser har svåra konsekvenser för utvecklingsländer.

Homer-Dixon framhäver fem negativa sociala påverkningar av scarcities:

• Constrained agricultural productivity, often in ecological marginal regions;

• Constrained economic productivity, mainly affecting people who are highly dependent on

environmental resources and who are ecologically and economically marginal;

• Migration of these affected people in search of better lives;

• Greater segmentation of society, usually along existing ethnic cleavages; and,

10

• Disruption of institutions, especially the state.

(ibid. s. 80)

För denna uppsats är det påverkan som Homer-Dixon kallar för agricultural constraints som är

viktigt. En minskad jordbruksproduktion är en oroväckande konsekvens för fattiga länder, vilket

kan resultera i allvarliga problem för människor. Jordbruk är ansett att spela en viktig roll i

fattigdomsbekämpning (UD 2011). I fattiga länder lägger människor stor del av sin inkomst på

mat, vilket följaktligen gör de extremt känsliga för prisökningar.

Användning av jord på ett ohållbart sätt skapar också stora problem för matproduktionen,

jorderosion är ett stort problem i torra länder vilket ofta är en konsekvens av skogavverkning och

för stor mänsklig påverkan på jorden. Jorderosion kan få konsekvenser för ökenspridning (Homer-

Dixon 1999 s. 81-83)

Ett annat problem är land scarcities, där tillgången till mark och således fruktbar åkermark är

missgynnande för vissa grupper. Även om det i landet finns tillräckligt med mat men tack vara

distributionella problem och orättvis fördelning, fattigdom och andra olikheter som tillgången till

naturresurserna skapar ojämna mönster i matkonsumtion. Det kan resultera i svält och undernäring

av stora delar av befolkningen. Matprodutkionen, menar Homer-Dixon har under de senaste åren

minskat, vilket är oroväckande.

”Scarcity sharpens distinctions between winners and losers – between groups that profit from scarcity and

those that hurt” (ibid. s. 96).

Allvarliga scarcities kan försvåra och förvärra siktning och uppdelningen av grupper och vilket

kan resultera i en minskad legitimitet av staten. En ökad segmentering av grupper kan öka

misstänksamheten och konkurrensen mellan grupper. Vilket kan resultera i allvarliga

konsekvenser för landets statsapparat, i utvecklingsländer kan det underminera accepterade och

officiella institutioner. Den viktigaste institutionen är just, staten, de många påföljderna och

konsekvenser som scarcities orsakar kan ha katastrofala följder för den statliga legitimeringen i

fattiga länder, vilket gör att ett samhälles förmåga att utföra viktiga sociala uppdrag, som sjukvård,

utbildning, pressfrihet, polis etc. minskar.

11

Scarcities påverkar staten via, ett ökat tryck på finansiella och politiska institutioner. Scarcities

kan också påverka vissa starka elitgrupper och deras framtida inkomster, vilket de antingen kan

komma att kräva en kompensation eller underminerar statens resursdistribution.

Violence

Homer-Dixon talar om två typer av konflikter, group-indentity conflicts och insurgencies (uppror).

Simple-scarcity conflicts, så kallade resource wars är inte troligt menar Homer-Dixon, det finns

inga historiska bevis på att länder har gått i krig med varandra för att kunna kontrollera andra

regioners förnybara naturresurser som jord, skog, vatten etc.

Han menar att det är mer troligt att konflikter kommer att ta sig uttryck i coup´d’etat, group-

identity conflicts och insurgencies. Resource scarcities driver människor från sina hem in till

urbana områden där den sociala skiktningen ökar grupptillhörigheter och förstärks av en ”vi-dem”

motsättning, vilket kan leda till gruppidentitets konflikter, Homer-Dixon menar att sådana

konflikter uppstår ofta av stora gruppförflyttningar under stor press, kontextuella faktorer kan

också förstärka den typen av konflikt. Insurgencies eller uppror är våld mot stat, en rebellgrupp

eller gerillagrupp gör uppror av missnöje. De kan uppstå om det finns väletablerade och

organiserade grupper, dessa grupper drivs av ett missnöje, både ett missnöje med det politiska och

det ekonomiska systemet, dessa grupper ser att andra grupper eller staten gynnas, samtidigt som de

missgynnas och dessa grupper har gett upp alla tankar på att fredliga aktioner att lösa missnöjet

(ibid. s. 147)

Coups d’etat (statskupper) är också en typ av våldshandlig som kan vara en påföljd av scarcities,

där elitgrupper utnyttjar situationen av en försvagad stat för att profiter och förstärka sin ställning.

1.4 Variablerna

I nästkommande avsnitt skall både den beroende och den oberoende variabeln introduceras. Det är

viktigt att definiera de två olika variablerna då jag har valt fall utifrån den beroende variabeln,

konflikt, Angola och Namibia. Den oberoende variabeln är viktig att definiera för att det är denna

som är grundad i teorin och sedan använt för att plocka ut viktiga detaljer för att kunna analysera

dem.

12

1.4.1 Den beroende variabeln Jag har valt fall utifrån den beroende variabeln, alltså är den beroende variabeln konflikt. Jag

utgick från Uppsala Peace and Conflict Research databas: UCDP (Uppsala Conflict Database

Program). Då Afrika är den kontinent som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna

och redan nu många konflikter härjar valda jag Angola utifrån sin konfliktbakgrund. Enligt UCDP

har Angola haft ’armed conflict’ sedan 1975. Enligt UCDP är definitionen av ’armed conflict’:

” An armed conflict is a contested incompatibility which concerns government and/or territory

where the use of armed force between two parties, of which at least one is the government of a

state, results in at least 25 battle-related deaths.” (UCDP)

Det har varierat i intensitet sedan 1975 till freden 2002, ett inbördeskrig mellan regeringsstyrkor

och en rebellgrupp. En annan konflikt som har hamnat i skuggan av det blodiga inbördeskriget, ’ är

konflikten gällande enklaven Cabina som kräver en självständighet. För denna uppsats och för att

kunna göra en sådan rättvis jämförelse som möjligt mellan Namibia och Angola har jag valt att

utesluta denna konflikt, som i sig är otroligt intressant. Cabina producerar 60 % av Angolas

oljeresurser, och är således en omöjlighet att ge upp för Angola. Namibia förövrigt inte har

drabbats av någon ’armed konflict’ sedan 1975 enligt UCDP, Namibia var likt Angola en koloni

till ett Europeiskt land och de är således grannländer. Vad är det som gör att Namibia inte har haft

någon ’armed conflict’ som Angola. Åren från 1990 till 2002 är intressant för denna uppsats.

1.4.2 Oberoende variabeln Jag har valt den oberoende variabeln som det som Homer-Dxion kallar för ’Agricultural

productivity’. ”Reduced or constrained agricultural productivity is often mentioned as potentially

the most worrisome consequence of environmental change” (Homer-Dixon 1999 s. 81). Homer-

Dixon använder sig av parameter ‘Degradation of agricultural land’, detta inkluderar: ‘erosion,

nutrient depletion, compacting, salinization and loss to urbanization’ (Homer-Dixon 1999 s. 82).

För denna uppsats kommer två av dessa parametrar att användas, jorderosion och ‘loss to

urbanization’, jag kommer också att benämna en parameter land scarcity.

Land scaricty

13

Betydelsen av land scarcities för denna uppsats är bristen på tillgång till landområden, antingen via

and snedvriden fördelning av områden eller enbart att det inte finns fertil jord att tillstå. I länder

med torrt klimat är det vanligt

Jorderosion

Jorderosion är jordpartiklar som förflyttar sig från ett ställe till ett annat med hjälp av antingen

vind eller vatten, detta kan antingen ske på ett naturligt sätt eller med mänsklig inverkan. Ett

ecosystem, orört att människor binder rötterna jorden på plats, jorden binder vatten och förvarar

näringsämnen och bevarar jordens fruktbarhet. Mänskliga aktiviteter har haft stor påverkan på

jorderosion, vilket har haft en ökande effekt på den naturliga jorderosionen.

Vatten har störst effekt på jorderosion, vatten tar med sig de översta jordpartiklarna. Vind har

också en stor inverkan på erosionen, där vinden blåser bort översta jordpartiklarna. Detta är vanligt

i områden med torrt klimat och öppna landskap. Jorderosion har två viktiga allvarliga effekter,

bristen på fertil åkermark och vattenföroreningar. Detta leder till brist på mat och svårigheter för

människor. (Miller & Spoolman 2009 s. 286)

Loss to urbanization Loss to urbanization är för denna uppsats snarare en konsekvens av de föregående parametrarna,

bristen på till gång till land, brist på mat på grund av jorderosion etc. får människor att försöka

hitta tillgång till mat någon annanstans, till urbana områden. Det får en således en påföljd av

minskad matprodutkion, människor kan inte bruka och skörda jorden.

Länken mellan scarcity och konflikt

(Homer-Dixon 1999 s. 143 figur 7.1)

1.5 Metod Jag skall använda mig av metoden “Structured, focused camparison” av George & Bennett.

‘Agricultural constraints’ leder till ‘social segmentation/ weakened institutions’ leder till konflikt

14

Design “The method and logic of structured, focused comparison is simple and straightforward. The method is

“structured” in that the researcher writes general questions that reflect the research objective (…) the

method is “focused” in that it deals only with certain aspects of the historical case examined.”

(George & Bennett 2005: s. 67)

Metoden utgår ifrån att identifiera det som fallen har gemensamt eller vad som skiljer dem åt,

George & Bennet menar att man skall identifierar ”the universe”. Angola och Namibia är två

länder som har en sak som skiljer de åt, Angola har drabbats av ’armed conflict’, Namibia har inte

det. Länderna är valda utifrån denna beroende variabel. Analysen är strukturerad då den utgår ifrån

jämförande variabler som följaktligen grundar sig i det teoretiska ramverket. Analysen är

fokuserad då jag skall utgå från specifika element i Angolas och Namibias historia.

Jag skall använda mig av boken, Case Studies and Theory Development in the Social Science av

George and Bennet, jag skall fokusera metoden till delen som handlar om länder-jämförelse, case

studies. Utifrån forskningsfrågan har jag valt ut olika viktiga detaljer som kan ge ett svar på min

fråga (George & Bennett: 2005. s. 69). I teoridelen definierades den oberoende variabeln, de

operationaliserade parametrarna land scarcity, jorderosion och loss to urbanization. jag skall

använda mig av de tre parametrarna för att jämföra Angola och Namibia på ett sådan likvärdigt

och relevant jämförelse som möjligt. Jag ska använda mig av tabellen nedan för att presentera

mina resultat.

Agricultural Constraints Angola Namibia

Land scarcity

Jorderosion

Loss to urbanization

1.6 Material Material som kommer att användas för denna uppsats är böcker och vetenskapliga artiklar som har

skrivit och jag har fått tag på om Angola och Namibia. Jag har också använt mig mycket av

15

Uppsala Conflict Database Program (UCDP) på Department of Peace and Conflict Research från

Uppsala Universitet för båda länderna.

Angående Angola har jag valt att använda mig av böcker och vetenskapliga artiklar:

Tony Hodges från 2004 2nd Angola: Anatomy of an Oil State.

Assis Malaquias från 2007 Rebels and Robbers: Violence in Post-Colonial Angola

Angående Namibia har jag valt att använda mig av böcker och vetenskapliga artiklar:

Henning Melbers bok från 2007 Transitions in Namibia. Which Changes for Whom? Namibia:

Sam Moyo från 2004, Conflict and Land Reform in Southern Africa

Jag har också använt mig av rapporter från Food and Agricultural Organisation of the United

Nations och rapporter från Human Rights Watch. Jag har också använt mig av en rapport från

WWF, Världsnaturfonden.

Det bör på pekas att det har varit lite problematiskt att hitta information om Namibia. Den

information som funnits att tillgå har varit relativt ytlig och det har varit svårt att få en rättvis bild

av Namibia. Jag har således försökt värderat all information så rättvist som möjligt. Information

gällande Namibia har varit svår att hitta och få tillgång till via svenska kanaler. Det bör också

erkännas att en länderstudie bör göras på plats i ett land. Den övergripande litteraturen i Sverige

eller i Väst, då jag bara har använt mig av engelsk litteratur, tar inte upp enskilda viktiga händelser,

dock kan denna händelse vara likväl viktigt. Detta har varit ett problem, som jag har försökt

kringgå. Namibia där det inte har varit någon konflikt, inga värre händelser har drabbat landet.

Djupare analys av landet påvisar stora komplikationer för ett land, vilket skulle likväl kunna leda

till ’armed conflikt’, intressant är ju varför det inte har hänt.

Vidare bör påpekas att Namibia går under beteckningen ”Southern Africa” (Moyo 2004) i stora

delar av litteraturen som jag har använt. Det är intressant just för att Namibia uppvisar flertal och

tydliga tendenser på att intensiva konflikter kan uppstå, dock är landet inte av intresse för Sverige

och Väst. Angola som har haft en ’armed conflict’ sedan 1975 är ett fall som syns och hörs. Dess

grannland Namibia har hamnat i skymundan och heter i litteraturen ”Southern Africa”.

1.7 Avgränsningar Jag har valt att begränsa min analys till åren 1990 till 2002. Det är intressant eftersom Angola

drabbades av ett inbördeskrig direkt efter självständigheten; 1989-1990 var åren för Namibias

självständighet från Sydafrika och lyckades med att inte drabbas av en ’armed conflict’. Angola

16

slöt ett fredsavtal, 1991 The Bicesse agreement, dock drog de blodigaste konflikterna igång efter

fredsavtalet fram till freden 2002. Jag har också valt att utesluta konflikten gällande Cabina-

enklaven för denna uppsats, detta för att skapa en sådan rättvis jämförelse mellan Namibia och

Angola som möjligt.

1.8 Disposition Denna uppsats kommer att vara disponerad på följanden sätt: I kapitel Empiri, kommer

bakgrundsinformation om historia, naturresurser, implikationer för Angola och Namibia utvecklas.

I kapitel tre, Analysen kommer Thomas Homer-Dixons teoretiska ramverk, således uppsatsen

oberoende variabler att appliceras på länderna, och själva jämförelsen mellan länderna kommer att

utföras här. I analysen kommer också problem med teorin för de två fallen att tas upp. I det sista

kapitlet, kapitel tre, kommer slutsats och sammanfattning att diskuteras, och även förslag på vidare

forskning.

2. Empiri

2.1 Angola – en våldsam historia

Kolonialmakten

Portugiser anlände för första gången till Angola 1438 på deras sökande efter en marinväg till

Asien. 1575 upprättades den första koloniala bosättningarna i Luanda som är huvudstad i dagens

Angola. (Malaquias: 2007 s. 23-30). Likt många andra kolonialiserade länder styrde den vita

minoriteten och profiterade sig fritt på de lägre klasserna. Assimilering av befolkningen pågick,

många kallade detta för ”cultural genocide”, där några få utvalda skulle ”civiliseras” till portugiser.

Portugiserna styrde med järnhand, i över 500 år exploaterades och utnyttjades Angola av

kolonialmakten. Slavhandeln, som tills mesta delen gick till Brasilien varade till 1870

Där portugisiska rötter kunde spåras kunde tillskrivningar av rikedomar göras. Det har haft

betydelse för hur det angolanska systemet fungerar idag, Angola har stora problem med korruption

och elitgrupper som exploaterar på andra gruppers bekostnad (ibid. s. 31).

17

Året 1961 var starten på uppror och frigörelse, vilket till slut ledde fram till självständighet, året

1975 blev Angola självständigt. Denna period av Angolas historia var också en period av

ekonomisk utveckling och framgång, dock inte för ursprungsbefolkningen. Jordbruk var viktigast,

tack vara Angolas fördelaktiga klimat. Gruvindustrin utvecklades också under denna period,

diamanter och olja var Angolas viktigaste mineralresurser. Utländska investeringar i gruvindustrin

med ensamrätt att exploatera ursprungsbefolkningens land och förstöra den kringliggande miljön .

Portugal investerade också i järnvägar för att kunna kontrollera och utvinna Angolas rika

naturresurser, det var inte bara diamanter och olja, järnmalm var också en viktig inkomstkälla.

Buy the time of independence, then, Angola had what appeared to be a strong economic base.

However, given the dynamics of colonial exploitations - i.e. the centrality of the settler community and

the marginalization of indigenous communities (…) The exodus of the Portuguese settlers during

decolonization precipitated an economic collapse whose consequences are still felt after almost three

decades.

(Malaquias: 2007 s. 37)

2.2 Inbördeskrig – Civil War 11 november 1975 blev Angola självständigt, 11 november var också starten på inbördeskriget

mellan de tre största nationalistiska grupperna MPLA, FNLA och UNITA1. De tre, kunde inte enas

om en gemensam politisk agenda, det var snarare en tävlan om vem som kunde få enväldig makt

dagen för självständigheten. Inte nog med att det var interna konflikter som pågick, det kalla kriget

hade också en negativ påverkan på Angolas inbördeskrig. Även inblandning av Sydafrika hade en

stor påverkan på inbördeskriget. Under denna period försökte också grannlandet Namibia att

frigöra sig från sin ockupationsmakt, Sydafrika. Namibias frigörelsegrupper kunde gömma sig i

Angola, Sydafrika försökte att eliminera Namibias frihetsförsök och underminerade deras

militärbaser.

Sydafrika stöttade UNITA och FNLA, vilket också USA gjorde, och invaderade Angola i augusti

1975. MPLA fick militärtstöd av dåvarande Zaire och dåvarande Sovjet. Kuba skickade även

militärtrupp som deltog aktivt i striderna (Hodges: 2004 s. 9). Vid tiden för självständigheten 11

november 1975, kontrollerade MPLA huvudstaden Luanda, med hjälp av de kubanska trupperna

lyckades MPLA ta kontroll över hela landet. USA:s hjälp upphörde (detta på grund av

utvecklingen i Vietnam) och Sydafrika fick dra tillbaka sina trupper. MPLA tillskrev sig en

1FNLA (National Liberation Front of Angola): MPLA (People’s Movement for the Liberation of Angola): UNITA (National Union for the Total Independence of Angola)

18

marxistisk-leninistisk politisk agenda, och nationaliserade och centraliserade ekonomin enligt de

sovjetiska reglerna, MPLA tillskrev sig också statligt ägande av Angolas resurser (Ibid.). MPLA

skapade en stark militärbas tack vare intäkterna från oljan och stöd från det Sovjetiska blocket.

”Along with Reagan Administration’s similar interventions in Nicaragua and Afghanistan, this was a part

of a global strategy aimed at sapping the resources of the Soviet bloc by fuelling insurgencies against

Soviet ‘client states’ in the Third World” (Hodges: 2004 s 10)

En ny period av strider startade 1992, efter ett fredsavtalsförsök, The Bicesse agreement och

slutade inte förrän 1994, detta var en av de blodigaste striderna i Angolas historia, enligt UCDP,

många dog inte i direkta strider, många dog av svält. UNITA hade fått kontroll över stora delar av

landet, utan stöd från USA, kalla kriget var slut. Finansieringen av UNITA och dess militära kom

från diamantintäkter. Dock kunde MPLA som då var i regeringsställning finansiera sitt krig med

oljeintäkter och lyckades återta ledningen.

1998 kastades Angola in krig igen. UNITA förde ett gerillakrig med förödande konsekvenser för

landsbygdsbefolkningen, många tusen tvångsförflyttades. UNITA försattes under FN sanktioner,

och fick svårare att förse sina trupper med förnödenheter. UNITAs största intäkt,

diamantförsäljning lyckades inte heller att finansiera UNITAs trupper, Världssamfundet hade vid

denna tidpunkt sanktionerat UNITAs diamantförsäljning och klassificerat dem som förbjudna

(ibid. s 16-17). MPLA som var i regeringsställning var inte begränsade av FN sanktioner och hade

fördelaktigt tillgång till oljan och intäkterna den ger.

UNITA hade under lång tid fört ett gerillakrig, gerillakrig är mindre kostsamma dock är

konsekvenserna av gerillakrigen förödande för lokal befolkningen. UNITA var försvagat vid 2001,

många högt uppsatta ledare hade dödats i kriget. 2002 var UNITA på fallrepet, många av UNITA

rebellerna var utsvultna och UNITA rebelledaren föll offer för ett bakhåll och dog år 2002 (Hodges

2004 s. 17).

4 april 2002 slöts ett fredsavtal inspirerat av de två föregående fredavtalen och inbördeskriget var

slut, UNITAs trupper skulle enligt avtalet demobiliseras och nedrustas. 2002 var också året för

UNITAs rebelledare Jonas Savimbis död, förlusten av Savimbi gick vid denna tidpunkt inte att

ersätta. Det nya fredavtalet var till stor fördel för regeringen och MPLA, och lyckades att

implementeras (ibid.).

19

2.3 Naturresurser

Angola är ett av de rikaste länderna i Afrika när det kommer till naturresurser, rikt jordbruk, stora

mängder vattenresurser och otaliga mängder mineraler. Angola kan delas upp i fem stora regional

geologiska områden, det viktigaste är det området där oljan finns, det hittas till väst. Ett område

där nästan hela Angola kan inräknas, det är här diamanterna finns och utvinns. Angola har således

tillgång till stora mängder av mineralresurser som, guld, platina, nickel, krom, järn, koppar,

magnesium, zink etc. Det viktigaste är dock diamanter och olja (Malaquias 2007 s. 26).

Diamantresursen i Angola är troligtvis en av de största i Afrika, Angolas diamanter är av högsta

gällande kvalitet. Den första upptäckten gjordes 1912 (ibid.)

Inte nog med att Angola är rikt på mineraler Angola har också stora fördelar gällande

klimatförutsättningar, ett klimat bra för jordbruk och fiske. Tack vare de olika klimatzonerna kan

många olika grödor odlas, mellan fem till åtta miljoner hektar kan odlas, dock är stora delar av

Angola icke odlade. Under den koloniala perioden var Angola självförsörjande av mat, grödor,

majs, och sötpotatis som var de viktigaste. Kaffe odlas också, vilket också var den viktigaste

exportvaran innan oljan tog över. Andra ’cash crops’ är bomull, palmolja, citrusfrukter etc.

Områden i söder, med ett halvtorrt klimat är fördelaktiga för boskapsproduktion. Vatten utanför

Angolas sydvästra kust var utmärkt för fiske, med stora tillgångar på fisk. Överfiskning har dock

minskat mängden fisk i vattnet (Hodges 2007 s. 102)

In conditions of peace and with sound economic policies and adequate management capacity, there can be

little doubt that this resources endowment would enable Angola to achieve high rates of growth and make

major gains in human development. (Hodges 2007 s. 103)

Angola har drabbats av konflikter som varierat i intensitet sedan 1975 fram till den slutgiltiga

freden 2002, detta har haft stor påverkan på utvecklingen. Stora delar av yrkesarbetare flydde

under inbördeskriget. Inbördeskriget hade också förödande konsekvenser för jordbruket,

åkermarken förvandlades till ödemark. Under 1990-talet, under de värsta delarna av kriget led

jordbruket ännu värre nederlag. På grund av de hårda striderna tömdes landsbygden på folk,

människor flydde till de stora städerna (ibid. s. 104).

20

Kort om Angola idag

Angola idag är ett fattigt land, beroende av sina resurser och intäkter från olja och diamanter.

Bristen på transparens av myndigheter ger stora möjligheter till korruption och självberikande av

elitgrupper och politiker. Angola styrs idag av President dos Santos och hans regeringsparti

MPLA. Dos Santos och hans parti vann i valet 2008, de vann 191 platser av 220. I januari 2010

avskaffades presidentvalen, vilket gör att dos Santos kommer att erhålla makten from till 2022, det

kan summeras till 43 år vid makten (Human Rights Watch 2010).

2.4 Namibia

En historia av ockupation

Any analysis of the development of regional governance in Namibia cannot be divorced from the

country’s painful history of colonialism and apartheid. (Melber et al 2007: s 174)

Namibia eller som det hette då, South West Africa, ockuperades 1884 av det Tyska riket. Denna

tid, som för många andra afrikanska länder la grunden för många framtida problem. Under den

tyska ockupationen tvingades många av ursprungsbefolkningen bort från sina traditionella

områden, speciellt i de centrala och södra delarna. Första världskriget slutade i en katastrof för den

tyska nationen, inte bara i Europa, det Tyska riket förlorade Namibia 1915 till Sydafrika som stod

på de allierades sida under första världskriget och under direkt inflytande av Storbritannien.

(Storbritannien hade ett direkt inflytande för Namibias självständighet, året 1990) (Namibia:

UCDP). Den sydafrikanska ockupationen var inte slutet på en tid av misär, det var en fortsättning

på profitering och förflyttningar av lokal befolkningen och av s.k. land grabbing’s, det var också

en tid av apartheid och rasism. Den lokala befolkningen tilläts till visa områden, s k. ’native

reserves’ (Melber et al 2007: s. 174).

1966 startade SWAPO2 en väpnad kamp mot självständighet, med ledning av Sam Nujoma and

Andimb Toivo, ett självständigt enat Namibia. När Angola blev självständigt 1975 lyckades

2 South West Africa People’s Organisation

21

SWAPO etablera baser i Angola, detta medförde att Namibias självständighetskamp var djupt

involverat och beroende av Angolas inbördeskrig, Angolas regering, styrd av MPLA stödde

SWAPO mot Sydafrika, som i sin tur stödde UNITA mot MPLA.

Namibia behandlades under den Sydafrikanska ockupationen som en sydafrikansk provins, det har

således haft konsekvenser för den namibiska ekonomin och institutioner idag. Statsapparaten var

baserad på ett apartheid-system, vilket diskriminerade den lokala befolkningen (Odén et al 1994: s.

7). Sydafrika delade upp Namibia i olika etniska områden, s k. ”homelands”. Det resulterade i

tvångsförflyttningar av ursprungsbefolkningen. 1980 förvandlades ”homelands” till etniska

administrationer, inom vilket politiska partier uppstod (ett exempel är the Democratic Turnhalle

Alliance (DTA), som agerade opposition i valet 1990). Sydafrika lämnade Namibia 1988 i en

överenskommelse med FN, och överlämnade Namibia till FN och UN Peace Plan.

I november 1989, efter ett sekel av ockupation och kolonialt förtryck hade Namibia sitt första

demokratiska val (Melber: 2007 s. 174). SWAPO, den namibiska befrielsearmén fick två tredjedels

majoritet av platserna i parlamentet, vilket följaktligen gav de enhällighet i att utforma

konstitutionen. 21 mars 1990 var konstitutionen antagen och Namibia var ett självständigt land.

Namibia har inga dokumenterade konflikter som en självständig och suverän stat. Enligt UCDP är

Namibia-Sydafrika konflikten en ’intra-state conflict’ inom det Sydafrikanska riket.

2.5 Naturresurser

Den totala ytan är ca 825 000 kvadratkilometer, och en population på ca 1. 8 miljoner. Namibia är

det torraste landet söder om Sahara, där ca 92 % av landet är torrt till halv torrt (arid or semi-arid)

(Jones & Barnes 2006). Med låg nederbörd, vilket gör att torka är vanligt förekommande. En liten

del av Namibia, ca 1 % av landets jord finns det en möjlighet för jordbruk, resten är ofruktbar jord,

således oanvändbart för jordbruk. Jorden används till betesmark för boskapsproduktion.

Den koloniala historian har efterlämnat en sned fördelning av tillgången till åkermarken, vid tiden

för självständighet från Sydafrika var 40,8 % av marken tillhörande ursprungsbefolkningen som

’homeland’ eller kommunalmark, 43 % av marken tillhörande den vita befolkningen, resterande

delar var allokerat till konservativa ändamål, så som naturparker (ibid.).

22

This has created a condition of land scarcity that has over the years remained a source of social tension

and indirectly a potential source of violent political conflict. (Melber et al 2007 s. 29)

Än idag är denna fördelning lika snedvriden, förutom att en liten del av den rika svarta

befolkningen har lyckats köpa till sig delar av marken och regeringen som har tagit tillbaka några

områden till s k återflyttningsändamål (Resettlements Projects). En stor del av Namibias

befolkning är fattiga och bor på landsbygden, och är i stort behov av mathjälp (food aid) från

regering och det internationella samfundet (Jones & Barnes 2006)

3. Analys Enligt metoden ovan skall jag i analysen göra en strukturerad och fokuserad jämförelse

(structured, focused comparison). Det innebär att jag kommer att lyfta ut specifika händelser i

Angolas och Namibias historia som är relevanta för den oberoende variabeln, agricultural

constraints och för att få en sådan rättvis bedömning som möjligt. Det som Angola och Namibia

har gemensamt utifrån den oberoende variabeln och vad de inte har gemensamt skall jag presentera

i tabellen nedan. Analysen kommer att var fokuserad och utgå ifrån specifika händelser under den

avgränsade tidsperioden, mellan 1990-2002.

3.1 Resultat I tabellen nedan presenteras resultaten av de viktigaste resultaten av analysen:

Agricultural productivity Namibia Angola

Land scarcity X

Jorderosion X

Loss to urbanization X

3.2 Land scarcity

23

Namibia Under den koloniala ockupationen av Namibia lades grunden för framtida land scarcities för

ursprungsbefolkningen. Namibia styrdes som en provins till Sydafrika och stora områden hamnade

under en vit minoritets styre, stora delar av Namibia är olämplig för jordbruk. Kontrollen av

regioner och områden med fruktbar jord har tilldelats den vita befolkningen. Det är nästan hälften

av Namibias mark som tillhör denna lilla vita minoritet (Melber et al 2007 s. 29).

”(…) a large part of the country’s best agricultural land, compromising ranches and farms, was

exclusively owned by white commercial farmers “ (ibid s 29).

Vid självständighetsdagen 1990 tillhörde den bästa jordbruksmarken de vita farmarna, enligt

citatet ovan. SWAPO ville vid tillträdet vid makten ändra på denna snedvridna fördelning. Dock

vid 2002, där vår analys slutar har det inte skett. Det har endast skett marginella förändringar, dock

är snedfördelningen fortfarande till fördel för den rika befolkningen.

”(…) in the guise of promoting sustainable land use, environmental care, new agricultural export

market and tourism, large tracts of land are currently being alienated throughout the region. In the

last few years, market-based economic reforms and privatisation in general are leading to a greater

concentration of ‘foreign’ and local elite landownership rather than enhancing equitable land

distribution which benefits the majority” (Moyo 2004 . 1).

Stora delar av den namibiska befolkningen lever på marginaler, där de om och om igen får

genomlida orättvisorna av de rikare gruppernas resurserövringar. Orättvis fördelning av

landresurser är ett problem för fattigdomsbekämpning. Ursprungsbefolkningen lever av vad jorden

ger dem, de är således djupt beroende av tillgången till odlingsbar mark (ibid. s. 4).

”Land remains the major source of livelihood for most of the people in the region and will

continue to be so until the industrial and service sectors provide alternative opportunities for

survival”

(Moyo 2004. s 3)

Namibia uppvisar de orsakssambandet som Homer-Dixons teori vill påvisa, land scarcity, bristen

på tillgång till åkermark. Denna snedvridna fördelning av marken är enligt Homer-Dixon en orsak

till en möjlig konflikt. Efter självständigheten och fram till 2002 påvisar Namibia en konfliktrisk,

24

orsakssambandet: agricultrual constraints (land scarcity), via ett minskat förtroende för statliga

institutioner och slutligen konflikt. Land scarcity är vad Homer-Dixons argumenterar för:

”Scarcity sharpens distinctions between winner and losers (…) “ (Homer-Dixons 1999 s. 96). Det

blir tydligt vem som har tillgång till vad, och vem som således inte har det. I Namibia har staten

försökt att omfördela den brukbara jorden, vilket således inte har resulterat i annat än ytterligare

marginalisering av de svagare grupperna, det får följaktligen konsekvenser för befolkningen på

landsbygden och det resulterar dessutom i ytterligare minskat förtroende för staten och de statliga

institutionerna. Det ökar konkurrensen mellan grupperna i Namibia. Enligt Homer-Dixon är det via

dessa kanaler som scarcity leder till konflikt.

Angola

“The agricultural sector has been the hardest hit by the conflict” (FAO: Angola s. 3).

Jordbruket var den ‘industri’ som drabbades hårdast av konflikten. Angola var under lång tid

självförsörjande av viktiga grödor, på grund av konflikter beror nu landet på hjälp från

internationella hjälporganisationer. Angola uppvisar inga tecken på land scarcity, snarare tvärtom.

Landet har stora områden med åkermark. Problemet är emellertid bristen på tillgång till arbetskraft

som kan bruka jorden. Kriget tvingade människor på flykt och jorden lämnandes (FAO: Angola

1999). Det är en direkt konsekvens av konflikten snarare är att konflikten beror på ett minskat

jordbruk.

3.3 Jorderosion

Namibia

Namibia är ett torrt land, ett av de torraste i södra Afrika, extremt väder är ofta förekommande, så

som extrem torka. Stora delar av torra områden i världen är känsliga för jorderosion, vilket kan

resultera i en ökad ökenspridning, förlust av fruktbar jord efter långa perioder i kombination av

långvarig torka och mänsklig aktivitet. FAO beräknande att 70 % av världens åkermark förstörs

och hotas av ökenspridning (desertification) (FAO citerad ur Miller & Spoolman 2009 s. 289). En

25

ökad jorderosion och ökenspridning får stora konsekvenser för mattillgången för människor i

området.

”Due to extremely variable climatic conditions, in most years drought conditions prevail (…)”

(World Food Summit: Namibia 2002 s. 7).

Namibia är ett land som är känsligt för jorderosion och torka, just för att landet är så torrt och

områden som är jordbruksvänligt och således inte tillhörande den vita minoriteten, är det en hög

befolkningsdensitet vilket har en negativ effekt på jorderosionsproblematiken. Många människor

skall dela på små marker, som är redan är känsliga för jorderosion. Ökad mänsklig aktivitet så som

jordbruk förstör jordens naturliga förmåga att bevara den fertila jorden lämpad för jordbruk, det

leder till ökad jorderosion vilket till slut kan leda till en ökenspridning (Miller & Spoolman 2009 s.

287)

”These land problems and the incidence of high population densities in marginal environment have

increased poverty and conflict over access to marginal lands. (Moyo 2004 s. 3)

Extrem torka får konsekvenser för tillgången på mat, speciellt för människor som är direkt

beroende av åkermarken som matproducent. Enligt Homer-Dixon är jordbruket en viktig del för

fattigdomsbekämpning. Jorderosion får konsekvenser för legitimeringen av statliga institutioner,

brist på mat och minskad förmåga att omdistribuera resurser kan enligt Homer-Dixon leda till

konflikt. Även inom parametern jorderosion uppvisar Namibia det tydliga orsakssambandet som

Homer-Dixons teori pekar på. Agricultural constraints (jorderosion) leder till social skiktning och

förminskat förtroende på de statliga institutionerna och till slut konflikt.

Angola

Det går inte att finna några fall där Angola har drabbats av stora områden av jorderosion. Som

sedan har fått konsekvenser för inbördeskriget. Det orsakssambandet går inte att finna. Angola har

flera olika klimatzoner. Det torra klimatet finns i söder vid den Namibiska gränsen, dock är det en

liten del av landet. Det är inte omöjligt att områden i söder har drabbats av jorderosion och de

problem det medför. Dock finns det inget som tyder på att det har bidragit till Angolas konflikt.

26

I Angola är ett land med flera olika klimatzoner, som gör det fördelaktigt för olika sorters

jordbruk. Allt från majs, till ris, sötpotatis och kaffe, och har enligt många stora fördelar just för

tack vara de olika klimaten som råder i landet. Angola har en stor möjlighet att utvecklas till en

stark ekonomi menar flera insatta i landet (Malaquias 2007 ; Hodges 2004).

Ett problem som inte är relaterat till erosion och utarmning av jord, dock ett problem för

landsbygdsbefolkningen som bruka jorden i Angola är landminor. Resterade landminor från och

under inbördeskriget. Dock är detta inte en del av den oberoende variabeln för denna uppsats,

problemet med landminor är ändå värt att nämna. Det är ett problem, när det kommer till att bruka

jorden, dock ett problem som är en direkt konsekvens av inbördeskriget.

3.4 Loss to urbanization

Namibia

Mellan åren 1990 till 2002 har fattigdomen ökat i vissa delar av Namibia, det kan vara en orsak av

rural-urban migration, där människor har flyttat till storstäder för sin överlevnad. Det kan såväl

vara en konsekvens av de stora ojämlikheterna i Namibia, där den fruktbara jorden tillhör den vita

minoriteten. Human Development Index 2000 (HDI), påvisar denna ojämlikhet, HDI är högre för

de urbana områdena och således lägre för landsbygdbefolkningen. Stora delar av

landsbygdbefolkningen beror av mathjälp från staten och hjälporganisationer och kan inte klara sig

själva på åkermarken (World Food Summit: Namibia 2002 s. 11-12).

”The difficulties encountered in rural areas in achieving secured livelihoods may lead to

increased rural-urban migration. It is estimated that for instance in Windhoek, in 1995 some 50,

000 people were living informal settlements” (ibid .s 12)

Loss to urbanization kan bero på både land scarcity och jorderosion, människor behöver tillgång

till mat och flyttar till stora städer där det finns tillfällen till arbete. Loss to urbanization kan också

få konsekvenser för matsäkerheten för människor, likt land scarcity och jorderosion. När

människor flyttar är det ingen som brukar jorden. Det leder då till minskad produktion av mat.

27

Namibia påvisar även inom parametern för loss to urbanization det orsakssamband som Homer-

Dixons teori pekar på. Agricultural constraints (loss to urbanization), minskar tillgången till mat

på grund av att mindre människor kan bruka åkermarken och lämnar den att växa igen. Minskad

matproduktion leder till ökat skiktning av människor och ett minskat förtroende på staten att

omdistribuera och bistå med mat, det kan enligt Homer-Dixon leda till konflikt.

Angola

“Following the collapse of the peace process and renewed warfare in late 1998, the number of

displaced rural people has increased significantly, amounting to some 1.7 millions in May 1999.

As the eruption of hostilities occurred at the beginning of cropping season, there has been

growing concern that food production would be seriously reduced” (FAO: Angola 1999. s. 1)

På grund av kriget i Angola tvingades många familjer och människor på flykt, speciellt människor

på landsbygden. Det fick följaktligen konsekvenser för jordbruksproduktionen och åkermarkerna,

enligt citatet ovan fick människor fly mitt under skördetid, det fick konsekvenser för tillgången på

mat (FAO: Angola 1999). Ingen hade möjligheten att skörda och landet var i stort behov av

internationell mathjälp. Enligt FAO:s rapport från 1999 var det stora mängder av grödor som gick

om intet mellan 1998 och 1999, majs och ris produktionen sjönk med 11 % mellan åren 1998 och

1999, och produktionen av bönor sjönk med ca 21 %. Det fick, och således får konsekvenser för

fattigdomsbekämpningen i landet (FAO: Angola 1999 s. 2), vilket enligt Homer-Dixon är en

negativ konsekvens av minskad jordbruksproduktion. Uppemot 1, 7 miljoner människor beräknas

ha tvingats på flykt, i maj 1999. När striderna var som värst i december 1998, mitt under skördetid,

var förflyttningarna av människor som värst, ingen kunde således bärga skörden (ibid.).

Enligt Human Rights Watch är problemet med tvångsförflyttningen av människor på grund av

inbördeskriget långt ifrån över. Det är dock viktigt att poängtera att tvångsförflyttningarna av

människor var en direkt konsekvens av konflikten, snarare än tvärtom. Inbördeskriget tvingade

människor på flykt. Enligt FAO fick det konsekvenser för jordbruket och tillgången på mat för

människor i Angola.

“After the war, there was a tremendous flood of people on the move. But even though Angolans

are settling down again, their problems are far from solved” (Human Rights Watch 2005).

28

Dock så kan inte orsakssambandet som Homer-Dixons terori uppvisas i detta fall. Loss to

urbanization är en konsekvens av konflikten, och sedan leder det vidare till agricultural

constraints.

3.5 Land Scarcity, Jorderosion och Loss to Urbanization De tre ovanstående operationaliserade parametrar skapar tillsammans stora problem för ett land,

försämring av åkermarkens kvalitet och risken för att denna försämring skall bli kvarstående

skapar desto mer tryck på åkermarken. Vilket resulterar i en kedja av destruktion och försämring

av känslig åkermark. Innebörden en kvalitativ åkermark för människor som lever i torra länder

som Namibia är central för att överleva. De tre parametrarna, land scarcity, jorderosion och loss to

urbanization har skapat enorma problem för Namibia och ursprungsbefolkningen. Den

överhängande risken av att de tre parametrarna skall leda till ytterligare destruktion av åkermarken

för befolkningen i Namibia är stor, vilket också risken för en bestående ökenspridning är. Det

skapar ytterligare påfrestning på andra känsliga områden, vilket således resulterar i ytterligare

påfrestningar på mark. ”Desertification is the recurring exhaustion of land by human

mismanagement - mainly by excessive cultivation, overgarazing, lowering of water tables and the

plundering of vegetation” (Swain 1993 s. 5).

En ökad spridning av öken i länder som Namibia, lokaliserade söder om Sahara förstör många

kvadratkilometer av känslig åkermark, det yttersta problemet är just människorna och dess

beroende av en fungerande åkermark. En brist på tillgång till åkermark, jorderosion och loss to

urbanization resulterar i minskad matproduktion, de tre i kombination skapar enorma

konsekvenser för människor och tillgången på mat.

3.6 En jämförelse av Namibia och Angola utifrån Homer-Dixons teoretiska ramverk

Homer-Dixon menar att via den oberoende variabeln agricultural constraints, och uppsatsens

operationaliserade parametrar, land scarcity, jorderosion och loss to urbanization ökar skiktningen

mellan olika grupper inom ett land, mellan de som kan profitera på en resurs scarcity och de som

förlorar på scarcity. ”Scarcity sharpens distinctions between winners and losers(…)” (Homer-

Dixon 1999 s. 96). Det kommer att i sin tur leda till en minskad legitimitet av de sociala och

statliga institutionerna. Scarcity av viktiga väsentliga resurser ökar konkurrensen mellan grupper,

skitning och jämlikheter gällande resurser mellan grupper utarmar det civila samhället. Det

29

minskar förtroendet och normer samhället har byggt upp under lång tid och ökar misstänksamhet

och fiendskap.

En ökad scarcity i utvecklingsländer, menar Homer-Dixon kommer att få stora konsekvenser för

den statliga verksamheten och dess legitimitet, en ökad agricultural constrain som resulterar i

minskad output av väsentliga resurser vilket kan i sig leda till svält och undernäring, kommer att

förstöra samhällen och institutioner (ibid.). Scarcity får konsekvenser för de statliga institutionerna

för att det minskar statens förmåga att bistå sina medborgare, antingen via en minskad skattebas

eller via ökad korruption. En ökad efterfrågan på statlig hjälp och statens minskande förmåga att

kunna bistå minskar förtroendet för staten.

”As the state weakens, the social balance of power can shift in favour of groups challenging state

authority” (Homer Dixon 1999 s. 103)

En ökad siktning och ojämlikhet och en minskad legitimitet och förtroende för staten kommer

agricultural constraints, uppsatsens oberoende variabel att leda till konflikt.

Angola

I Angola finns det inte någonting som ger Homer-Dixons teori rätt att förklara uppkomsten av

’armed conflikt’. Agricultural constraints är snarare en konsekvens av konflikten, än de

orsakssamband som denna uppsats utforskar. Det går dock inte att lämna onämnt att det är många

faktorer som har lett till konflikt och inbördeskriget i Angola än det Homer-Dixon teori påpekar.

Angola är som bekant ett land med stora potentialer och rikt på naturresurser, både förnybara

resurser som skog, fisk och potential för varierat jordbruk. Angola är ett land som många (Hodges

2004; Malaquias 2007; Soysa 2000; Le Billon 2001), vill benämna ha drabbats av en ’Resoruce

Curse’. Angola är rikt på mineraler, den viktigaste av dem är diamanter. Landet har ett stort

beroende av sin export av just diamanterna och är en av de främst diamantexportören.

Diamanternas intäkter har dragit till sig elitgrupper och möjligheten att profitera sig.

”This opportunity, smaller than sometimes depicted, has nonetheless been squandered by the hegemonic

and militaristic conduct of rulers and their supporters, leading to a high concentration of wealth amongst

the elite, and the economic ruin of the country” (Le Billion 2001. s.57).

30

Diamanterna har spelat en enorm roll gällande inbördeskriget i Angola, motståndsrörelsen UNITA

använde diamantintäkterna för att finansiera sina militära resurser, speciellt efter att den

amerikanska och sedan det sydafrikanska biståndet hade försvunnit. Den lätt tillgängliga tillgången

till diamanter gav UNITA stora fördelar, inte bara att det gav stora intäkter utan också för att

diamanter är värdefulla i sig själva. Vilket utelämnar problem och osäkerhet med bankkonton och

transfereringar. UNITA hade inte haft möjligheten att vara så framgångsrik i sin krigsmaskin om

inte de hade haft tillgången till diamanterna. Under åren efter fredsavtalen, 1991, fram till 1994

hade UNITA nästan monopolisk kontroll över diamantgruvorna (ibid. s. 68). Diamantintäkterna

hade en direkt inverkan på människorna i Angola, intäkterna lyckades upprätthålla UNITAs

militära kapacitet som en motståndsrörelse till regeringen MPLA.

(Det bör också nämnas kort, oljans betydelse för kriget. MPLA, den statliga makten använde sig av

intäkterna från oljan för att finansiera sin krigsmaskin (Le Billion 2001).)

UNITAs starke ledare, Jonas Savimbi roll och inverkan på inbördeskriget går inte heller att förbise

i fallet Angola. Från konflikten efter självständigheten 1975 från Portugal fram till hans död 2002,

styre Savimbi UNITA rörelsen, dödade nära medlemmar och deras familjer om minsta

misstänksamhet uppstod. Han drevs av girighet och önskan om absolut makt i Angola i mer än tre

decennier. 1992 efter The Bicesse agreement, det första fredavtalet, ställde Savimbi upp i valet.

Dock förlorade han till förmån för den fortsatte sittande presidenten dos Santos av MPLA. Savimbi

fortsatte kriget, tack vare intäkterna från diamanterna. 2002 efter Savimbis död i strid med

regeringstrupper den 4 april slöts ett fredsavtal. Savimbis bortgång var för stor för att ersättas

(Hodges 2004 s. 18)

Namibia

Namibia uppvisar i fall presenterade i denna uppsats de tydliga orsakssambanden som Homer-

Dixon presentera. Inom ramen för den oberoende variabeln för denna uppsats och de tre

operationaliserade parametrarna, land scarcity, jorderosion och loss to urbanization uppvisar

Namibia det orsakssamband som enligt Homer-Dixon leder till konflikt. I Namibia under

ockupationen av Sydafrika tvingade apartheid många människor till ekologiskt känsliga områden,

med låg potential till jordbruk. Hög populationsdensitet i de områdena vilket kan leda till en ökad

jorderosion av de känsliga områdena, och ökad förstörelse. I Namibia är land scarcity ett stort

31

problem, det går inte att förbise ockupationens och att apartheid har haft och har konsekvenser för

Namibia än idag.

Staten, det sittande regeringspartiet SWAPO har sedan självständighetsdagen ’försökt’ att åtgärda

problemet med bristen på tillgång till de fruktbara åkermarkerna. Dock har det inte haft någon

märkbar effekt. De post-koloniala och post-apartheid arvet i Namibia är fortfarande för påfallande

starkt närvarande för att omdistributionen av åkermarken skall få en verkan (Moyo 2004).

Den misslyckade omdistributionen av land till den fattiga befolkningen i Namibia och historien om

en ständig diskriminering och problem det har medfört med jorderosion och loss to urbanization

och dess inverkan på minskad tillgång till mat, har varit en risk för konflikt. Dock har det inte i

Namibias fall lett till någon ’armed conflict’ (Melber 2007). Homer-Dixon kan inte förklara denna

problematik.

”(…) popular accounts typically do not look at the dogs that do not bark” (Salehyan 2008 s. 318).

Darfur är ett använt exempel på en ’armed conflict’ som utbröt på grund av brist på mat (food

scarcity), dock i Namibia har det inte utbrutit någon ’armed conflict’. Andra faktorer måste spela

in. Namibia är ett intressant fall, ett torrt klimat med hög risk för jorderosion och långa perioder av

torka, en snedvriden fördelning av land och fertil åkermark, hög populationsdensitet i ekologsikt

sårbara områden, fattigdom och food scarcity. För denna uppsats uppvisar Namibia det

orsakssambandet som Homer-Dixon vill framhålla, en regering som inte har kunnat har omfördela

land till fördel för de marginaliserade grupperna.

5. Slutsats och sammanfattning

Jag har i denna uppsats jämfört Angola och Namibia och varför Angola har drabbats av konflikt

och inte Namibia. Jag har använt mig av den oberoende variabeln, agricultural constraints för att

kunna strukturera jämförelsen på ett så rättvist sätt som möjligt. Den oberoende variabeln är

operationaliserad via land scarcity, jorderosion och loss to urbanization, vilket är baserat på

Thomas Homer-Dixons teori om Environment, Scarcity and Violence. För denna uppsats har fokus

varit på just de sociala konsekvenserna och speciellt jordbruk som är viktigt för människor i fattiga

länder, snarare än intensiteten av konflikten.

32

Homer-Dixons teori om att scarcity, och dess påverkan på de statliga institutionerna och dess

minskade legitimitet skall leda till konflikt. I Angola finner vi uppsatsens beroende variabeln,

konflikt, uppsatsen oberoende variabel har inte kunnat finnas och kan således inte förklara Angolas

konfliktbenägenhet. Andra variabler som spelar in i förklaringen av Angolas konfliktbenägenhet är

dess naturliga rikedomar som diamanter, som enligt många har varit till en förbannelse. Angola,

menar vissa har drabbats av en ’Resource Curse’.

Namibia har uppvisat tydliga tecken på att den oberoende variabeln stämmer överens med Homer-

Dixons och det teoretiska ramverket. Dock har ingen ’armed conflict’ uppstått i landet.

Homer-Dixons teori Envrionment, Scarcity and Violence kan inte förklara varför Angola är mer

konfliktdrabbat än Namibia.

Homer-Dixons teori kan följaktligen inte förklara skillnaden mellan Angola och Namibia, således

bör nya teorier utvecklas. Ett land som Namibia, ett land som Salehyan menar är ett land som inte

’skäller’ ”popular accounts typically do not look at the dogs that do not bark”, fokus ligger alltid

på länder där konflikt uppstår. Det är intressent när dessa fall inte uppmärksammas, de är ju fall

som motbevisar rådande teorier, fall där ’armed conflict’ inte uppstår och varför just tendenserna

finns där dock utan konflikt som resultat. Namibia har hamnat i skymundan, i skymundan av sina

konfliktdrabbade grannar.

6. Litteratur Angola: Uppsala Conflict Database Program (UCDP) at Department of Peace and Conflict

Research Uppsala Universitet

[online] http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=4&regionSelect=2-Southern_Africa

Buhaug, H; Gleditsch, N & Theisen O (2008) Implications of Climate Change for Armed

Conflict. The Social Development Department. The World Bank Group 25 Feb 2008. [Accessed

2011-04-12]

Dan Smith, Janani Vivekananda, (2008) A Climate of Conflict. (Sida and International Alert,

February 2008)

De Soysa, Indra (2000) The Resource Curse: Are Civil Wars Driven by Rapacity or Paucity?

Centre de Recherches Pour le Developement International [online] http://www.idrc.ca/tec/ev-

124489-201-1-DO_TOPIC.html <accessed 2011-04-26>

33

Food and Agricultural Organisation of the UN: FAO (1999) Special Report: FAO/WFP Crop

and Food Supply Assessment Mission to Angola. Published: June 15, 1999. [online]

www.fao.org/docrep/004/x2271e/x2271e00.htm <accessed 2011-05-17>

George, Alexander L. & Andrew Bennet (2005) Case Studies and Theory Development in the

Social Sciences. Cambridge, MA: MIT Press.

Hodges, Tony (2004) 2nd Angola: Anatomy of an Oil State. Oxford ; Bloomington : James

Currey Indiana University Press, 2004

Homer-Dixon T (1999) Environment, Scarcity, and Violence. Princeton University Press;

Princeton

Human Right Watch (2005) Angola: Displaced People are Still Suffering. Three Years after

the Civil War, Little Progress for Returnees. Published on March 16, 2005 [online]

www.hrw.org/en/news/2005/03/16/angola-displaced-still-suffering <accessed 2011-05-17>

Human Rights Watch (2010) Transparency and Accountability in Angola. April 13, 2010.

[online] www.hrw.org//en//node/89454/section/2 <accessed 2011-05-17>

Jones, T B Brian & Barnes, Jonathan (2006) Human Wildlife Conflict Study: Namibian Case

Study. A report from WWF. [online]

http://wwf.panda.org/what_we_do/where_we_work/project/projects_in_depth/hwc_namibia/

<accessed 2011-05-13>

Le Billon, Philippe (2001) Angola’s Political Economy of War: The Role of Oil and Diamonds,

1975-2000. African Affairs (2001), 100, 55-80

Malaquias, Assis (2007) Rebels and Robbers: Violence in Post-Colonial Angola. Uppsala :

Nordiska Afrikainstitutet, (Stockholm: Elander Gotab)

Mangala, Jack (2010) New Security Threats and Crises in Africa: Regional and International

Perspectives. New York : Palgrave Macmillan

Melber, Henning et al (2007) Transitions in Namibia. Which Changes for Whom? Uppsala :

Nordiska Afrikainstitutet, (Stockholm : Elander Gotab)

Miller, G Tyler & Spoolman, E Scott (2009) 16th Living in the Environment: Concepts,

Connection, and Solutions: Belmont: CA: Brooks and Cole

Moyo, Sam (2004) Conflict and Land Reform in Southern Africa, Paper delivered at Centre for

Conflict Resolution (CCR) policy seminar on the Political Economy of Post-Apartheid South

Africa and its Conflict Management and Economic Role in Africa, Cape Town, 30 July – 1 August

2004.

34

Namibia: Uppsala Conflict Database Program (UCDP) at Department of Peace and Conflict

Research Uppsala Universitet [online]

http://www.ucdp.uu.se/gpdatabase/gpcountry.php?id=113&regionSelect=2-Southern_Africa

Odén, Bertil et al (1994) Namibia and External Resources: The Case of Swedish Development

Assistance. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet

Rockström, Johan & et al (2009) Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space

for Humanity. Ecology and Society 14(2): 32. [online]

www.ecologyandsociety.org/vol14/iss2/art32/ [accessed 2011-05-04]

Salehyan, Idean (2008) From Climate Change to Conflict? No Consensus Yet. Journal of Peace

Research, vol 45 no 3

Swain, Ashok (1993) Environment and Conflict: Analysing the Developing World. Report No.

37 Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University

Utrikesdepartementet UD (2011) Pressmeddelande 2001-02-28: Ny syn på jordbrukets roll för

fattigdomsbekämpning. [online] www.regeringen.se [accessed 2011-05-04]

World Food Summit: Country report: Namibia (2002) Progress on the World Food Summit

Commitments. Ministry of Agriculture, Water and Rural Development; Government of the

Republic of Namibia