miljöanalys som länk mellan forskning och praktik

Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik

Anders GlimskärSLU, institutionen för ekologi

Koordinator, program Jordbrukslandskap

Fortlöpande miljöanalys på Sveriges lantbruksuniversitetProgram: Jordbrukslandskap www.slu.se

SLU:s fyra verksamhetsområden

• Forskning

• Utbildning

• Samverkan

• Fortlöpande miljöanalys (FOMA)


Vad är fortlöpande miljöanalys?

”… syftar till att följa växlingar i miljöns tillstånd, värdera problem och lämna underlag för åtgärder för ett hållbart nyttjande av naturresurserna”


SLU:s roll

• utförare av nationell och regional miljöövervakning

• som datavärd insamla, förvalta och tillhandahålla nationella och regionala miljödata

• utveckla system för insamling, analys och presentation av miljödata och miljöinformation

• medverka i internationellt samarbete på miljöområdet


SLU:s tio FOMA-program

Program:

Skog

Jordbrukslandskap

Sjöar och vattendrag

Övergödning

Försurning

Klimatpåverkan

Organiska risksubstanser och metaller

Biologisk mångfald

Vilt

Djurhälsa

Miljökvalitetsmål:

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap

Levande sjöar och vattendrag

Ingen övergödning

Bara naturlig försurning

Begränsad klimatpåverkan

Giftfri miljö

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö


Exempel: Varför minskar sånglärkan?

Följdfrågor:• Hur vet vi att den minskar? Hur mycket och var?• Minskar även andra fåglar? Andra djur, växter och

svampar?• Vilka är orsakerna? Hur samverkar olika

miljöfaktorer?• Vad gör vi åt det, och hur blir åtgärderna

kostnadseffektiva?• Hur bör vi prioritera i förhållande till andra

miljöproblem?• Får åtgärderna avsedd effekt?


Vad kan miljöanalys bidra med?

• Representativa data i stor skala och/eller med långa tidsserier

• Referensdata för “uppskalning” av detaljinformation

• Underlag för prioritering• Standardisering och kvalitetssäkring av metoder• Formulera samhälleliga mål i mätbara termer• Följa upp effekter av samhällets olika styrmedel• Fånga in oväntade eller långsamma förändringar

(“early warning”)• Syntes och prognoser


Intensiv och extensiv miljöanalys

Intensiv:• Få mätstationer/provytor• Hög observations- eller

provtagningsfrekvens• Mätning av många variabler• Stora provstorlekar• Tidsserieanalys• Analys av processer och

mekanismer• Testning av modeller,

forskning

Extensiv:

• Många stationer/provytor

• Lägre observationsfrekvens

• Mätning av få variabler

• Små provstorlekar

• Analys och beskrivning av geografisk variation, regioner, planering

• Leverans av data till modeller

• Upptäckt av ”episodiska” miljöstörningar


Aktuella frågor i jordbrukslandskapet

• Markbiologi i åkermark – organiskt material, mikrobiell biomassa, etc.

• Trender och mönster hos växter och ryggradslösa djur

• Landskapets variation och markslagsförändringar

• Betesdrift och betets effekter - lokal och regional variation

• Kulturmiljövärden, lämningarnas skick och upplevelsevärden

• Metoder att mäta kvalitet i relation till skötsel och styrmedel


Viktiga frågor!

• Fågel, fisk eller mittemellan?

• Leta efter nyckeln under lyktstolpen?

• Ju fler kockar desto sämre soppa?

• Hur ska lillan orka?


Fågel, fisk eller mittemellan?

Miljöanalys

Forskning Praktik


Fågel, fisk eller mittemellan?

Miljöanalys

Forskning PraktikMekanismer

Verktyg

Uppskalning

Uppföljning, prognos

Formulera behov

Prioritering, kostnader


Leta efter nyckeln under lyktstolpen?

Metodval och fokus:• Mätbara mål eller målstyrda mått – mäter vi bara det

som är lätt att mäta?• Indikatorer som indikerar sig själva• Hypotes: Så fort dataserier finns, tas de för givna• Kända problem eller oförutsedda förändringar


Ju fler kockar desto sämre soppa?

En fungerande arbetsordning:• “Kokbok” för metoder och

utvärdering• Olika aktörers roll• Ansvar för samordning och

prioritering• Behov av kompetens• Problemformulering


Hur ska lillan orka?

Miljöanalysens förutsättningar:• Metoder och organisation är

under utveckling• Stora datamängder och

långsiktig planering• Komplex information för syntes

och prognoser• Data för många olika

användare och behov• Ibland oklara incitament och

kvalitetskriterier


Slutsatser

• Praktiker behöver formulera sina behov tydligt• Ny användning för forskarnas kompetens

– förankring och dialog• Fler incitament för forskare• Fler och starkare kanaler för samarbete och

samordning• Utbyte av erfarenheter mellan ämnesområden• Bristanalys – ämnen, kunskap, metoder


NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige)

Drivs av SLU, finansieras av Naturvårdsverket

Från 2003 och framåt

Flygbildstolkning och fältinventering


GPSx

x

NILS landskapsruta, 5*5 km

Värden i ängs- och betesmarker

Tilläggsuppdrag från Jordbruksverket, 2006-


FjärilsartAntalreg.

Antalobjekt

Antalper ha

Påvisbarförändring

Sandgräsfjäril 656 4 34,7 40%

Luktgräsfjäril 2343 98 19,8 30%

Kamgräsfjäril 818 64 15,4 25%

Slåttergräsfjäril 785 58 9,91 15%

Rapsfjäril 616 95 5,39 20%

Puktörneblåvinge 325 42 5,09 20%

Brunfläckig pärlemorfjäril 1522 82 4,16 30%

Ängspärlemorfjäril 237 45 3,78 20%

Pärlgräsfjäril 225 27 3,01 40%

Dagflygande fjärilar i Ä&B: Sveriges nio vanligaste (2006)

miljöanalys som länk mellan forskning och praktik

Documents